SFS 2018:1653 Lag om företagsnamn

Start / Marknads- och immaterialrätt / Lag (2018:1653) om företagsnamn / SFS 2018:1653 Lag om företagsnamn

SFS2018-1653.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om f�retagsnamn Utf�rdad den 15 november 2018 Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs2 f�ljande. 1 kap. Grundl�ggande best�mmelser F�retagsnamn och andra n�ringsk�nnetecken 1 � F�retagsnamn �r den ben�mning under vilken en n�ringsidkare driver sin verksamhet. Om en del av verksamheten drivs under en s�rskild ben�mning, utg�r denna ett s�rskilt f�retagsnamn. Det som s�gs om f�retagsnamn i denna lag g�ller �ven f�r ett s�rskilt f�retagsnamn. Annat k�nnetecken som en n�ringsidkare anv�nder f�r sin verksamhet vid sidan av ett f�retagsnamn kallas sekund�rt k�nnetecken. Den gemensamma ben�mningen f�r f�retagsnamn och sekund�ra k�nnetecken �r n�ringsk�nnetecken. F�rv�rv av ensamr�tt Ensamr�tt genom registrering eller inarbetning 2 � En n�ringsidkare f�rv�rvar ensamr�tt till ett f�retagsnamn genom regi- strering eller inarbetning. Ensamr�tt till ett sekund�rt k�nnetecken f�rv�rvas genom inarbetning. Ett f�retagsnamn registreras enligt best�mmelserna i denna lag och vad som f�reskrivs i annan f�rfattning om registrering av visst slags f�retags- namn. Ensamr�tten till ett registrerat f�retagsnamn g�ller inom det omr�de som registreringen omfattar. Ett n�ringsk�nnetecken ska anses inarbetat om det h�r i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (oms�ttningskretsen) �r k�nt som beteckning f�r den verksamhet som bedrivs under k�nnetecknet. Om n�ringsk�nnetecknet �r inarbetat endast inom en del av landet, g�ller ensamr�tten endast inom det omr�det. Ensamr�tt till varuk�nnetecken och personnamn som n�ringsk�nnetecken 3 � Den som innehar ett varum�rke eller ett annat varuk�nnetecken har ensamr�tt till k�nnetecknet som n�ringsk�nnetecken. Om varuk�nnetecknet �r skyddat endast inom en del av landet, g�ller ensamr�tten endast inom det omr�det. 1 Prop. 2017/18:267, bet. 2018/19:NU5, rskr. 2018/19:14. 2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om s�kerst�llande av skyddet f�r immateriella r�ttigheter, i den ursprungliga lydelsen. SFS 2018:1653 Publicerad den 20 november 2018 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS Den som anv�nder sitt personnamn som n�ringsk�nnetecken har ensamr�tt till k�nnetecknet som n�ringsk�nnetecken, om namnet har s�rskiljningsf�rm�ga f�r den verksamhet som det anv�nds f�r. Om namnet anv�nds endast inom en del av landet, g�ller ensamr�tten endast inom det omr�det. Ensamr�ttens inneb�rd 4 � Ensamr�tten till ett n�ringsk�nnetecken enligt 2 och 3 �� inneb�r att ingen annan �n innehavaren, utan dennes tillst�nd, i n�ringsverksamhet f�r anv�nda ett tecken som �r 1. identiskt med n�ringsk�nnetecknet och anv�nds f�r verksamhet av samma slag, 2. identiskt med eller liknar n�ringsk�nnetecknet och anv�nds f�r verk- samhet av samma eller liknande slag, om det finns en risk f�r f�rv�xling, inbegripet risken f�r att anv�ndningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som anv�nder tecknet och innehavaren av n�ringsk�nnetecknet, eller 3. identiskt med eller liknar ett n�ringsk�nnetecken som h�r i landet �r k�nt inom en betydande del av oms�ttningskretsen, om anv�ndningen utan sk�lig anledning drar otillb�rlig f�rdel av eller �r till skada f�r n�rings- k�nnetecknets s�rskiljningsf�rm�ga eller anseende, oavsett om anv�nd- ningen avser verksamhet av samma, liknande eller annat slag. Ensamr�tten till ett registrerat f�retagsnamn hindrar inte att n�gon annan i n�ringsverksamhet anv�nder ett tecken som avses i f�rsta stycket inom det omr�de d�r f�retagsnamnet �r skyddat, om det visas att innehavaren av f�retagsnamnet inte kan lida skada av detta. Begr�nsning av ensamr�tten 5 � Ensamr�tten till ett n�ringsk�nnetecken ger inte n�got sj�lvst�ndigt skydd f�r en del av k�nnetecknet som saknar s�rskiljningsf�rm�ga. Ensamr�tten till ett n�ringsk�nnetecken hindrar inte att n�gon annan, n�r det sker i enlighet med god aff�rssed, i n�ringsverksamhet anv�nder 1. sitt personnamn eller sin adress, 2. uppgifter om verksamhetens art eller uppgifter om en i verksamheten utbjuden varas eller tj�nsts art, kvalitet, kvantitet, avsedda anv�ndning, v�rde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten f�r n�r varan �r framst�lld eller tj�nsten �r utf�rd, eller 3. ett allm�nt anv�nt ortsnamn. Kolliderande r�ttigheter 6 � G�r flera anspr�k p� ensamr�tt till n�ringsk�nnetecken som �r identiska eller liknar varandra p� det s�tt som anges i 4 �, ska den ha f�retr�de som har tidigaste grund f�r sitt anspr�k, om inte n�got annat f�ljer av 7 �. 7 � R�tten till ett inarbetat n�ringsk�nnetecken ska g�lla vid sidan av en �ldre r�tt till ett n�ringsk�nnetecken som �r identiskt eller likartat p� det s�tt som anges i 4 �, om innehavaren av den �ldre r�tten inte inom rimlig tid har vidtagit �tg�rder f�r att hindra anv�ndningen av det yngre k�nnetecknet. I dessa fall hindrar inte r�tten till det yngre n�ringsk�nnetecknet anv�nd- ningen av det �ldre. P� yrkande av n�gon av parterna f�r en domstol i de fall som avses i f�rsta stycket om det �r sk�ligt besluta att ett av k�nnetecknen, eller b�da, endast 2018:1653 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS f�r anv�ndas p� ett s�rskilt s�tt, s�som i ett visst utf�rande eller med till�gg av ortsangivelse eller innehavarens namn. 2 kap. Registrering av f�retagsnamn Allm�nna registreringsvillkor 1 � Ett f�retagsnamn f�r registreras endast om det kan s�rskilja inne- havarens verksamhet fr�n andras. Vid bed�mningen av om ett f�retagsnamn har s�rskiljningsf�rm�ga ska h�nsyn tas till den tid och omfattning som f�retagsnamnet har anv�nts. Om f�retagsnamnet best�r enbart av en allm�n ben�mning p� verksamhetens art eller p� en i verksamheten utbjuden vara eller tj�nst eller om f�retagsnamnet utg�rs enbart av ett allm�nt anv�nt ortsnamn eller liknande, ska f�retags- namnet i och f�r sig inte anses ha s�rskiljningsf�rm�ga. Om en s�dan beteckning som aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk f�rening eller f�rkortning av en s�dan beteckning ing�r i f�retagsnamnet, ska det vid bed�mningen bortses fr�n denna beteckning. Hinder mot registrering p� grund av h�nsyn till allm�nna intressen 2 � Ett f�retagsnamn f�r inte registreras om f�retagsnamnet 1. strider mot lag eller annan f�rfattning eller mot goda seder eller allm�n ordning, 2. utan tillst�nd inneh�ller en s�dan statlig eller internationell beteckning som enligt lag eller annan f�rfattning inte f�r anv�ndas obeh�rigen som f�retagsnamn, eller n�got som l�tt kan f�rv�xlas med en s�dan beteckning, 3. utan tillst�nd inneh�ller ett s�dant k�nnetecken som enligt lagen (2014:812) om skydd f�r k�nnetecken i den internationella humanit�ra r�tten inte f�r anv�ndas obeh�rigen som f�retagsnamn, eller n�got som kan f�r- v�xlas med ett s�dant k�nnetecken, 4. inneh�ller eller i v�sentliga delar �terger en �ldre v�xtsortben�mning som avser en v�xtsort av samma eller n�rst�ende v�xtart, i den utstr�ckning v�xtsorten �r skyddad enligt v�xtf�r�dlarr�ttslagen (1997:306) eller unions- r�tten, eller 5. i annat fall �r �gnat att vilseleda allm�nheten. Hinder mot registrering p� grund av andra r�ttigheter 3 � Ett f�retagsnamn f�r inte registreras om f�retagsnamnet 1. �r identiskt med ett �ldre n�ringsk�nnetecken f�r verksamhet av samma slag, 2. �r identiskt med eller liknar ett �ldre n�ringsk�nnetecken f�r verk- samhet av samma eller liknande slag, om det finns en risk f�r f�rv�xling, inbegripet risken f�r att anv�ndningen av f�retagsnamnet leder till upp- fattningen att det finns ett samband mellan den som anv�nder f�retags- namnet och innehavaren av n�ringsk�nnetecknet, 3. �r identiskt med eller liknar ett �ldre n�ringsk�nnetecken som �r k�nt inom en betydande del av oms�ttningskretsen, och anv�ndningen av f�retagsnamnet utan sk�lig anledning skulle dra otillb�rlig f�rdel av eller vara till skada f�r n�ringsk�nnetecknets s�rskiljningsf�rm�ga eller anseende, oavsett om anv�ndningen avser verksamhet av samma, liknande eller annat slag, eller 4. kan f�rv�xlas med ett k�nnetecken som anv�ndes h�r i landet eller i utlandet av n�gon annan vid tidpunkten f�r ans�kan och som fortfarande anv�nds, om s�kanden var i ond tro vid tidpunkten f�r ans�kan. 2018:1653 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 4 � De hinder f�r registrering av ett f�retagsnamn som anges i 3 � 13 g�ller p� motsvarande s�tt i fr�ga om 1. ett varum�rke som �r registrerat enligt 2 kap. varum�rkeslagen (2010:1877) eller en internationell varum�rkesregistrering som g�ller i Sverige, 2. ett varum�rke som �r registrerat enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varum�rken eller en internationell varum�rkesregistrering som g�ller i Europeiska unionen, och 3. ett inarbetat varuk�nnetecken. 5 � Om det f�retagsnamn som en ans�kan om registrering avser ska g�lla i hela landet och det finns en �ldre r�ttighet som utg�rs av ett inarbetat n�ringsk�nnetecken eller av ett s�dant personnamn eller inarbetat varu- k�nnetecken som �r skyddat enligt 1 kap. 3 �, finns det hinder mot registrering enligt 3 och 4 �� endast om skyddet f�r den �ldre r�ttigheten g�ller inom en v�sentlig del av landet. 6 � Ett f�retagsnamn f�r inte registreras om det inneh�ller eller best�r av 1. n�got som �r �gnat att uppfattas som n�gon annans efternamn som har s�rskilt skydd eller n�gon annans allm�nt k�nda konstn�rsnamn eller ett likartat namn, om anv�ndningen av f�retagsnamnet skulle medf�ra en nackdel f�r b�raren av namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar p� n�gon sedan l�nge avliden, 2. n�got som kr�nker n�gon annans upphovsr�tt till ett litter�rt eller konstn�rligt verk, eller 3. n�got som �r �gnat att uppfattas som ben�mning p� en stiftelse, ideell f�rening eller liknande sammanslutning. 7 � Best�mmelserna i 3, 4 och 6 �� utg�r inte hinder mot registrering, om den som innehar den �ldre r�ttigheten medger registreringen. Registrering p� flera spr�k 8 � Ett f�retagsnamn f�r registreras p� tv� eller flera spr�k, under f�ruts�tt- ning att spr�kversionerna st�mmer �verens till sitt inneh�ll. Det som s�gs om f�retagsnamn i denna lag ska g�lla f�r var och en av spr�kversionerna. Registreringens giltighet 9 � Registreringen g�ller fr�n den dag d� ans�kan om registrering kom in till registreringsmyndigheten. 3 kap. H�vning av registrering Grunder f�r h�vning Allm�nna grunder 1 � En registrering av ett f�retagsnamn f�r h�vas om 1. f�retagsnamnet har registrerats i strid mot denna lag eller mot annan f�rfattning, 2. registreringen fortfarande strider mot lagen, 3. r�tten till f�retagsnamnet �nd� inte f�r best� enligt 1 kap. 7 �, och 4. annat inte f�ljer av 2 � i detta kapitel. En registrering f�r vidare h�vas om 1. innehavaren har upph�rt att vara n�ringsidkare, 2. f�retagsnamnet har f�rlorat sin s�rskiljningsf�rm�ga, 2018:1653 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 3. f�retagsnamnet har kommit att strida mot lag eller annan f�rfattning eller mot goda seder eller allm�n ordning, eller 4. f�retagsnamnet har blivit vilseledande. Vid en pr�vning av om en registrering ska h�vas p� grund av bristande s�rskiljningsf�rm�ga ska endast s�dan s�rskiljningsf�rm�ga beaktas som f�retagsnamnet har f�rv�rvat genom anv�ndning f�re ans�kan om h�vning. 2 � Om ett yrkande om h�vning av en registrering av ett f�retagsnamn grundas p� att ett �ldre registrerat f�retagsnamn enligt 2 kap. 3 � utg�r hinder och det vid tidpunkten f�r ans�kan om h�vning hade g�tt mer �n fem �r sedan fr�gan om registrering av det �ldre f�retagsnamnet blev slutligt avgjord g�ller f�ljande. Registreringen av det yngre f�retagsnamnet f�r h�vas endast om det �ldre f�retagsnamnet, inom de fem senaste �ren f�re ans�kan om h�vning, har tagits i verkligt bruk p� det s�tt som avses i 3 � f�r den verksamhet som ligger till grund f�r yrkandet. Om det vid ans�kan om registrering av det yngre f�retagsnamnet hade g�tt mer �n fem �r sedan fr�gan om registrering av det �ldre f�retagsnamnet blev slutligt avgjord, ska det �ldre f�retagsnamnet dessutom ha tagits i verkligt bruk inom de fem senaste �ren f�re ans�kan om registrering av det yngre f�retagsnamnet. Om det �ldre f�retagsnamnet inte har anv�nts i den utstr�ckning som anges i f�rsta och andra styckena, f�r registreringen av det yngre f�retags- namnet �nd� h�vas om det finns giltiga sk�l till att det �ldre f�retagsnamnet inte har anv�nts i den utstr�ckningen. Underl�ten anv�ndning 3 � En registrering av ett f�retagsnamn f�r h�vas om innehavaren inte har gjort verkligt bruk av f�retagsnamnet i Sverige f�r den verksamhet som det har registrerats f�r inom fem �r fr�n den dag d� fr�gan om registrering slutligt har avgjorts eller inom en period av fem �r i f�ljd. Registreringen f�r dock inte h�vas p� grund av underl�ten anv�ndning om det finns giltiga sk�l till att f�retagsnamnet inte har anv�nts. Med s�dan anv�ndning som avses i f�rsta stycket likst�lls att f�retags- namnet anv�nds 1. i en annan form �n den registrerade, om avvikelsen avser endast detaljer som inte f�r�ndrar f�retagsnamnets s�rskiljningsf�rm�ga, och 2. av n�gon annan med innehavarens samtycke. Registreringen f�r inte h�vas om f�retagsnamnet har anv�nts under tiden mellan utg�ngen av fem�rsperioden och ingivandet av ans�kan om h�vning av registreringen. Anv�ndning som p�b�rjas eller �terupptas efter fem�rs- periodens utg�ng och inom tre m�nader f�re ingivandet av ans�kan om h�vning ska dock l�mnas utan avseende, om f�rberedelserna f�r att p�b�rja eller �teruppta anv�ndningen vidtogs efter det att innehavaren f�tt k�nnedom om att en ans�kan om h�vning kunde komma att g�ras. Tillv�gag�ngss�tt 4 � Den som vill inleda ett f�rfarande f�r att h�va en registrering kan f�ra talan vid domstol eller ans�ka om h�vning av registreringen hos ber�rd registreringsmyndighet enligt 519 �� (administrativ h�vning). Ett f�rfarande f�r att h�va en registrering med st�d av 1 � andra stycket eller 3 � eller 2 kap. 1 eller 2 � f�r ocks� inledas av en myndighet. Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrift- er om vilken myndighet som f�r g�ra detta. 2018:1653 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS Administrativ h�vning Ans�kans inneh�ll 5 � En ans�kan om administrativ h�vning ska inneh�lla 1. uppgifter om parterna i den utstr�ckning som anges i 33 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken, 2. ett yrkande om h�vning och uppgift om den registrering som yrkandet avser, och 3. en redog�relse f�r de omst�ndigheter som �beropas till grund f�r yrkandet om h�vning. S�kanden ska betala f�reskriven ans�kningsavgift. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela n�rmare f�reskrifter om vad ans�kan i �vrigt ska inneh�lla. Brister i ans�kan 6 � Om ans�kan �r s� bristf�llig att den inte kan l�ggas till grund f�r hand- l�ggning av �rendet, ska registreringsmyndigheten f�rel�gga s�kanden att avhj�lpa bristerna inom en viss tid. Detsamma g�ller om s�kanden inte har betalat ans�kningsavgiften. Om s�kanden inte f�ljer f�rel�ggandet, ska ans�kan avvisas. S�kanden ska upplysas om detta i f�rel�ggandet. Ans�kan ska ocks� avvisas om den avser n�gon annan �tg�rd �n h�vning av en registrering eller om det finns n�got annat hinder mot att den tas upp till pr�vning. Avskrivning vid �terkallelse 7 � Om s�kanden �terkallar ans�kan, ska �rendet skrivas av. Ogrundad ans�kan 8 � Om det kan antas att ans�kan �r ogrundad, ska ans�kan behandlas som om innehavaren har bestridit den. I s� fall ska 12 � till�mpas. F�rel�ggande f�r innehavaren att yttra sig 9 � Tar registreringsmyndigheten upp ans�kan till pr�vning, ska myndig- heten f�rel�gga innehavaren av registreringen att yttra sig inom en viss tid fr�n det att ans�kan delgavs innehavaren. I f�rel�ggandet ska innehavaren uppmanas att 1. ange om ans�kan medges eller bestrids och, om ans�kan bestrids, sk�len f�r bestridandet, och 2. l�mna de uppgifter om sig sj�lv som avses i 33 kap. 1 � f�rstatredje styckena r�tteg�ngsbalken, i den utstr�ckning uppgifterna i ans�kan �r ofullst�ndiga eller felaktiga. I f�rel�ggandet ska det upplysas om att �rendet kan komma att avg�ras �ven om innehavaren inte svarar. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela n�rmare f�reskrifter om vad f�re- l�ggandet i �vrigt ska inneh�lla. Delgivning av f�rel�ggandet 10 � F�rel�ggandet enligt 9 � ska delges innehavaren. Delgivningen ska ske p� det s�tt som enligt r�tteg�ngsbalken g�ller f�r delgivning av st�mning i tvistem�l. 2018:1653 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS En kopia av ans�kningshandlingarna ska fogas till f�rel�ggandet n�r handlingarna inneh�ller n�got ut�ver vad som framg�r av f�rel�ggandet. Om s�kanden ska se till att delgivning sker, ska 32 kap. 2 � r�tteg�ngs- balken till�mpas. 11 � Har registreringsmyndigheten inte kunnat delge f�rel�ggandet, ska myndigheten pr�va om f�rs�ken till delgivning ska forts�tta eller om s�kanden ska erbjudas att sj�lv se till att delgivning sker. H�nsyn ska tas till det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned p� delgivningen, f�ruts�ttningarna f�r att fortsatta f�rs�k ska lyckas samt omst�ndigheterna i �vrigt. Om s�kanden inte antar erbjudandet, ska ans�kan avvisas. Om s�kanden ska se till att delgivning sker, ska 32 kap. 2 � r�tteg�ngs- balken till�mpas. �verl�mnande till domstol 12 � Om innehavaren i r�tt tid bestrider ans�kan, ska registreringsmyndig- heten underr�tta s�kanden om detta. Vill s�kanden vidh�lla sitt yrkande, kan han eller hon beg�ra att �rendet ska �verl�mnas till domstol. En beg�ran om �verl�mnande ska ha kommit in till registreringsmyn- digheten inom en m�nad fr�n den dag d� underr�ttelsen om bestridandet s�ndes till s�kanden. I sin beg�ran ska s�kanden ange de omst�ndigheter och de bevis som �beropas och vad som ska styrkas med varje bevis. S�kanden ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som �beropas. Om s�kanden har beg�rt �verl�mnande i r�tt tid, ska registrerings- myndigheten �verl�mna �rendet till domstolen. Om s�kanden inte har beg�rt �verl�mnande i r�tt tid, ska �rendet skrivas av. 13 � En underr�ttelse om att innehavaren har bestridit ans�kan enligt 12 � f�rsta stycket ska inneh�lla en upplysning om 1. att s�kanden kan beg�ra �verl�mnande till domstol, 2. inom vilken tid en s�dan beg�ran ska ges in, 3. vad en s�dan beg�ran ska inneh�lla, och 4. det som i �vrigt anges i 12 �. H�vning av registreringen 14 � Har innehavaren inte bestridit ans�kan i r�tt tid, ska registrerings- myndigheten h�va registreringen i enlighet med ans�kan. �tervinning 15 � Innehavaren av en registrering som h�vts enligt 14 � f�r ans�ka om �tervinning. En s�dan ans�kan ska ha kommit in till registrerings- myndigheten inom en m�nad fr�n dagen f�r beslutet. Om innehavaren har ans�kt om �tervinning i r�tt tid, ska registrerings- myndigheten �verl�mna �rendet till domstolen. I annat fall ska myndigheten avvisa ans�kan. Underr�ttelser 16 � En underr�ttelse om h�vning ska s�ndas till s�kanden och inne- havaren. Om en ans�kan om h�vning avvisas, ska registreringsmyndigheten under- r�tta s�kanden om detta. Om en ans�kan om �tervinning avvisas, ska myndigheten underr�tta innehavaren om detta. Meddelar myndigheten n�got 2018:1653 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS annat beslut som inneb�r att �rendet avg�rs, ska b�de s�kanden och innehavaren underr�ttas om beslutet, om det inte �r uppenbart on�digt. R�ttskraft 17 � Sedan tiden f�r ans�kan om �tervinning l�pt ut, har ett beslut om h�vning enligt 14 � r�ttskraft i enlighet med vad som g�ller f�r en dom i ett tvistem�l som har f�tt laga kraft. Den fortsatta handl�ggningen i domstolen 18 � Om ett �rende har �verl�mnats till domstolen, ska talan anses v�ckt n�r ans�kan om administrativ h�vning kom in till registreringsmyndigheten. De handlingar som s�kanden har gett in ska anses som en st�mningsans�kan. St�mning ska anses utf�rdad n�r domstolen beslutar om m�lets handl�gg- ning. 19 � Om ett �rende har �verl�mnats till domstolen, ska k�randen betala f�reskriven till�ggsavgift. I ett s�dant fall ska det som anges i 42 kap. 3 och 4 �� r�tteg�ngsbalken om ans�kningsavgift g�lla till�ggsavgiften. Om ett m�l d�r registreringsmyndigheten har beslutat om h�vning avvisas av domstolen p� grund av att till�ggsavgiften inte har betalats, ska domstolen samtidigt undanr�ja myndighetens beslut. �verklagande 20 � Ett beslut enligt 14 � om administrativ h�vning av en registrering av ett f�retagsnamn f�r inte �verklagas. Detsamma g�ller ett beslut om �ver- l�mnande till domstol eller avskrivning enligt 12 � tredje stycket. Andra beslut i �renden om administrativ h�vning f�r �verklagas till Patent- och marknadsdomstolen inom tre veckor fr�n dagen f�r beslutet. Beslut under handl�ggningen av ett s�dant �rende f�r inte �verklagas s�rskilt. Bemyndigande 21 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om avgifter i �renden om administrativ h�vning av en registrering enligt denna lag. Avregistrering efter h�vning 22 � Om registreringen av ett f�retagsnamn har h�vts av registrerings- myndigheten enligt 14 � eller av domstolen, ska registreringsmyndigheten avregistrera f�retagsnamnet n�r avg�randet har f�tt laga kraft. Beslutet om avregistrering ska kung�ras. I samband med att en registrering av ett f�retagsnamn h�vs, f�r registreringsmyndigheten eller domstolen besluta att f�retagsnamnet ska f� st� kvar i registret under en viss tid, om det sk�ligen beh�vs f�r att innehavaren ska kunna anta ett nytt f�retagsnamn och ans�ka om dess registrering. Verkan av en h�vning 23 � Om en registrering av ett f�retagsnamn har h�vts med st�d av 1 � f�rsta stycket, ska registreringen anses aldrig ha haft n�gon verkan. Om en registrering har h�vts med st�d av 1 � andra stycket eller 3 �, ska registreringen anses ha f�rlorat sin verkan fr�n dagen f�r ans�kan om h�vning. P� yrkande av en part f�r domstolen eller, vid administrativ h�vning, registreringsmyndigheten best�mma att registreringen i st�llet ska 2018:1653 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS anses ha f�rlorat sin verkan den dag d� det f�rh�llande som utg�r grund f�r h�vningen uppkom. 4 kap. �verl�telse och f�rbud mot utm�tning 1 � Ett f�retagsnamn f�r �verl�tas endast i samband med en �verl�telse av den n�ringsverksamhet d�r det anv�nds. En �verl�telse av n�ringsverksamheten omfattar �ven f�retagsnamnet, om inte n�got annat har avtalats. Detta g�ller dock inte om f�retagsnamnet inneh�ller �verl�tarens eller, vid �verl�telse av ett handelsbolags verksam- het, en bolagsmans efternamn. Om det i ett d�dsbo ing�r ett f�retagsnamn som inneh�ller den avlidnes efternamn, f�r en boutredningsman inte �verl�ta f�retagsnamnet utan samtycke av d�dsbodel�garna. 2 � Ett f�retagsnamn f�r inte utm�tas. F�rs�tts innehavaren i konkurs, ing�r dock r�tten till f�retagsnamnet i konkursboet, om inte f�retagsnamnet inneh�ller g�lden�rens eller, vid ett handelsbolags konkurs, en bolagsmans efternamn. Ett f�retagsnamn som inte ing�r i ett konkursbo f�r likv�l anv�ndas under den tid verksamheten forts�tter f�r boets r�kning. 5 kap. Straffansvar, vitesf�rbud, skadest�nd m.m. Straffansvar 1 � Den som upps�tligen eller av grov oaktsamhet g�r intr�ng i r�tten till ett n�ringsk�nnetecken (f�retagsnamnsintr�ng) ska d�mas till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r. Den som har �vertr�tt ett vitesf�rbud enligt 3 � f�r inte d�mas till ansvar f�r intr�ng som omfattas av f�rbudet. F�r f�rs�k eller f�rberedelse till brott enligt f�rsta stycket d�ms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. �klagaren f�r v�cka �tal f�r brott endast om m�ls�ganden anger brottet till �tal och �tal av s�rskilda sk�l �r motiverat fr�n allm�n synpunkt. F�rverkande 2 � Den egendom som ett brott enligt 1 � g�ller ska f�rklaras f�rverkad, om det inte �r uppenbart osk�ligt. I st�llet f�r egendomen f�r dess v�rde f�rklaras f�rverkat. �ven utbyte av s�dant brott ska f�rklaras f�rverkat, om det inte �r uppenbart osk�ligt. Detsamma g�ller vad n�gon har tagit emot som ers�ttning f�r kostnader i samband med ett s�dant brott, eller v�rdet av det mottagna, om mottagandet utg�r brott enligt 1 �. Egendom som har anv�nts som hj�lpmedel vid brott enligt 1 � f�r f�rklaras f�rverkad, om det beh�vs f�r att f�rebygga brott eller om det annars finns s�rskilda sk�l. Detsamma g�ller egendom som varit avsedd att an- v�ndas som hj�lpmedel vid brott enligt 1 �, om brottet har fullbordats eller om f�rfarandet har utgjort ett straffbart f�rs�k eller en straffbar f�rberedelse. I st�llet f�r egendomen f�r dess v�rde f�rklaras f�rverkat. Vitesf�rbud 3 � P� yrkande av den som har lidit f�retagsnamnsintr�ng f�r domstolen vid vite f�rbjuda den som g�r eller medverkar till intr�nget att forts�tta med det. Domstolen f�r meddela vitesf�rbud f�r tiden till dess att m�let slutligt har avgjorts eller n�got annat har beslutats, om 2018:1653 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 1. k�randen visar sannolika sk�l f�r att det f�rekommer f�retagsnamns- intr�ng eller medverkan till intr�ng, och 2. det sk�ligen kan befaras att svaranden, genom att forts�tta intr�nget eller medverkan till det, f�rringar v�rdet av ensamr�tten till n�ringsk�nnetecknet. Innan ett f�rbud enligt andra stycket meddelas ska svaranden ha f�tt tillf�lle att yttra sig, om inte ett dr�jsm�l skulle medf�ra risk f�r skada. F�rstatredje styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�r- beredelse till intr�ng. 4 � Ett f�rbud enligt 3 � andra stycket f�r meddelas endast om k�randen st�ller s�kerhet hos domstolen f�r den skada som kan tillfogas svaranden. Om k�randen inte kan st�lla s�kerhet, f�r domstolen befria honom eller henne fr�n detta. Best�mmelserna i 2 kap. 25 � uts�kningsbalken ska till�mpas i fr�ga om vilken s�kerhet som ska st�llas. S�kerheten ska pr�vas av domstolen, om den inte har godk�nts av svaranden. 5 � Om ett f�rbud har meddelats enligt 3 � andra stycket, ska domstolen n�r m�let avg�rs pr�va om f�rbudet fortfarande ska best�. I fr�ga om �verklagande av beslut enligt 3 � andra stycket och 4 � och i fr�ga om handl�ggningen i h�gre domstol till�mpas r�tteg�ngsbalkens best�mmelser om �verklagande av beslut enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken. 6 � En talan om utd�mande av vite f�rs av den som har ans�kt om f�rbudet. Skadest�nd 7 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet g�r f�retagsnamnsintr�ng ska betala sk�lig ers�ttning f�r utnyttjandet av n�ringsk�nnetecknet samt ers�ttning f�r den ytterligare skada som intr�nget har medf�rt. N�r storleken p� ers�ttningen f�r ytterligare skada best�ms ska h�nsyn s�rskilt tas till 1. utebliven vinst, 2. vinst som den som har beg�tt intr�nget har gjort, 3. skada p� n�ringsk�nnetecknets anseende, 4. ideell skada, och 5. r�ttighetshavarens intresse av att intr�ng inte beg�s. Den som utan upps�t eller oaktsamhet g�r f�retagsnamnsintr�ng ska betala ers�ttning f�r utnyttjandet av n�ringsk�nnetecknet i den utstr�ckning det �r sk�ligt. Begr�nsning av straffansvar, skadest�ndsskyldighet och m�jlighet till f�rverkande 8 � Om ett f�retagsnamnsintr�ng avser ett f�retagsnamn som �r skyddat enbart p� grund av registrering, 1. ska det inte d�mas till ansvar enligt 1 � f�r det intr�ng som har gjorts f�re registreringsdagen, 2. f�r f�rverkande enligt 2 � inte avse det intr�ng som har gjorts f�re registreringsdagen, och 3. ska ers�ttning enligt 7 � betalas f�r det intr�ng som har skett f�re registreringsdagen endast om intr�nget har gjorts upps�tligen. 2018:1653 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS Preskription av r�tten till skadest�nd 9 � R�tten till ers�ttning f�r skada preskriberas om talan inte v�cks inom fem �r fr�n det att skadan uppkom. R�tten till ers�ttning med anledning av intr�ng i ett f�retagsnamn som �r skyddat enbart p� grund av registrering preskriberas dock inte i n�got fall tidigare �n ett �r fr�n registreringsdagen. �tg�rder med egendom och hj�lpmedel 10 � P� yrkande av den som har lidit f�retagsnamnsintr�ng f�r domstolen, efter vad som �r sk�ligt, besluta att egendom som det olovligen f�rekommer n�ringsk�nnetecken p� ska �terkallas fr�n marknaden, �ndras eller f�rst�ras eller att n�gon annan �tg�rd ska vidtas med den. Detsamma g�ller i fr�ga om hj�lpmedel som har anv�nts eller varit avsett att anv�ndas vid intr�nget. S�dan egendom som avses i f�rsta stycket f�r tas i beslag, om det sk�ligen kan antas att ett brott enligt 1 � har beg�tts. I fr�ga om ett s�dant beslag till�mpas reglerna om beslag i brottm�l i allm�nhet. F�rsta och andra styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�r- beredelse till intr�ng. 11 � Ett beslut om �tg�rd enligt 10 � f�rsta stycket f�r inte inneb�ra att den som har lidit f�retagsnamnsintr�ng ska betala ers�ttning till den som �tg�rden riktas mot. �tg�rderna ska bekostas av svaranden om det inte finns s�rskilda sk�l mot detta. Ett beslut enligt 10 � ska inte meddelas, om f�rverkande eller n�gon �tg�rd till f�rebyggande av missbruk ska beslutas enligt 2 � eller enligt brottsbalken. Spridning av information om dom 12 � I ett m�l om f�retagsnamnsintr�ng f�r domstolen p� yrkande av k�randen besluta att den som har gjort eller medverkat till intr�nget ska bekosta l�mpliga �tg�rder f�r att sprida information om domen i m�let. F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�rberedelse till intr�ng. 6 kap. Informationsf�rel�ggande och intr�ngsunders�kning Informationsf�rel�ggande Grundl�ggande best�mmelser 1 � Om en s�kande visar sannolika sk�l f�r att n�gon har gjort ett f�retagsnamnsintr�ng, f�r domstolen vid vite besluta att n�gon eller n�gra av dem som anges i andra stycket ska ge s�kanden information om ursprung och distributionsn�t f�r de varor eller tj�nster som intr�nget g�ller (informationsf�rel�ggande). Ett s�dant beslut f�r meddelas p� yrkande av den som har lidit intr�nget. Det f�r meddelas bara om informationen kan antas underl�tta utredningen av ett intr�ng som avser varorna eller tj�nsterna. Ett informationsf�rel�ggande f�r riktas mot den som 1. har gjort eller medverkat till intr�nget, 2. i kommersiell skala har f�rfogat �ver en vara som intr�nget g�ller, 3. i kommersiell skala har anv�nt en tj�nst som intr�nget g�ller, 4. i kommersiell skala har tillhandah�llit en elektronisk kommunika- tionstj�nst eller en annan tj�nst som har anv�nts vid intr�nget, eller 2018:1653 </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 5. har identifierats av n�gon som anges i 24 s�som delaktig i tillverk- ningen eller distributionen av en vara eller tillhandah�llandet av en tj�nst som intr�nget g�ller. Information om varors eller tj�nsters ursprung och distributionsn�t kan s�rskilt avse 1. namn p� och adress till producenter, distribut�rer, leverant�rer och andra som har innehaft varorna eller tillhandah�llit tj�nsterna, 2. namn p� och adress till avsedda grossister och detaljister, och 3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller best�llts och om vilket pris som har best�mts f�r varorna eller tj�nst- erna. F�rstatredje styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�r- beredelse till intr�ng. 2 � Ett informationsf�rel�ggande f�r meddelas endast om sk�len f�r �tg�rden uppv�ger den ol�genhet eller det men i �vrigt som �tg�rden inneb�r f�r den som drabbas av den eller f�r n�got annat motst�ende intresse. Skyldigheten att l�mna information enligt 1 � omfattar inte uppgifter vars yppande skulle r�ja att uppgiftsl�mnaren eller n�gon till honom eller henne n�rst�ende som avses i 36 kap. 3 � r�tteg�ngsbalken har beg�tt en brottslig g�rning. I Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd f�r fysiska personer med avseende p� behandling av personuppgifter och om det fria fl�det av s�dana uppgifter och om upph�vande av direktiv 95/46/EG (allm�n dataskyddsf�rordning) finns best�mmelser som begr�nsar hur mottagna personuppgifter f�r behandlas. Handl�ggningen av fr�gor om informationsf�rel�ggande 3 � Om ett yrkande om informationsf�rel�ggande riktar sig mot den som �r s�kandens motpart i ett m�l om intr�ng, ska de best�mmelser om r�tteg�ng som g�ller f�r det m�let till�mpas. Ett beslut om informationsf�rel�ggande f�r �verklagas s�rskilt. Om yrkandet om informationsf�rel�ggande riktar sig mot n�gon annan �n den som anges i f�rsta stycket, ska lagen (1996:242) om domstols�renden till�mpas. Domstolen f�r best�mma att vardera parten ska svara f�r sina r�tteg�ngskostnader. En talan om utd�mande av vite f�rs av den som har ans�kt om f�re- l�ggandet. R�tt till ers�ttning 4 � Den som p� grund av 1 � andra stycket 25 har f�relagts att enligt f�rsta stycket samma paragraf l�mna information, har r�tt till sk�lig ers�tt- ning f�r kostnader och besv�r. Ers�ttningen ska betalas av den som har fram- st�llt yrkandet om informationsf�rel�ggande. Underr�ttelseskyldighet i vissa fall 5 � Den som tillhandah�ller en elektronisk kommunikationstj�nst och som till f�ljd av ett informationsf�rel�ggande har l�mnat ut information som avses i 6 kap. 20 � lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, ska s�nda en skriftlig underr�ttelse om detta till den som uppgifterna g�ller tidi- gast efter en m�nad och senast tre m�nader fr�n det att informationen l�mnades ut. Kostnaden f�r underr�ttelsen ers�tts enligt 4 �. 2018:1653 </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS Intr�ngsunders�kning Grundl�ggande best�mmelser 6 � Om det sk�ligen kan antas att n�gon har gjort eller medverkat till ett f�retagsnamnsintr�ng, f�r domstolen f�r att bevisning ska kunna s�kras om intr�nget besluta att en unders�kning f�r g�ras hos denne f�r att s�ka efter f�rem�l eller handlingar som kan antas ha betydelse f�r en utredning om intr�nget (intr�ngsunders�kning). Ett s�dant beslut f�r meddelas p� yrkande av den som har lidit intr�nget. Om en r�tteg�ng inte �r inledd, ska yrkandet framst�llas skriftligen. F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�rberedelse till intr�ng. 7 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning f�r meddelas endast om sk�len f�r �tg�rden uppv�ger den ol�genhet eller det men i �vrigt som �tg�rden inneb�r f�r den som drabbas av den eller f�r n�got annat motst�ende intresse. Handl�ggningen av fr�gor om intr�ngsunders�kning 8 � Innan ett beslut om intr�ngsunders�kning meddelas ska motparten ha f�tt tillf�lle att yttra sig. Domstolen f�r dock omedelbart meddela ett beslut som g�ller till dess att annat har beslutats, om ett dr�jsm�l skulle medf�ra risk f�r att f�rem�l eller handlingar som har betydelse f�r utredningen om intr�nget skaffas undan, f�rst�rs eller f�rvanskas. I �vrigt ska en fr�ga om intr�ngsunders�kning som uppkommer d� en r�tteg�ng inte �r inledd handl�ggas p� samma s�tt som om fr�gan har upp- kommit under en r�tteg�ng. St�llande av s�kerhet 9 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning f�r meddelas endast om s�kanden st�ller s�kerhet hos domstolen f�r den skada som kan tillfogas motparten. Om s�kanden inte kan st�lla s�kerhet, f�r domstolen befria honom eller henne fr�n detta. Best�mmelserna i 2 kap. 25 � uts�kningsbalken ska till�mpas i fr�ga om vilken s�kerhet som ska st�llas. S�kerheten ska pr�vas av domstolen, om den inte har godk�nts av motparten. Beslut om intr�ngsunders�kning 10 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning ska inneh�lla uppgifter om 1. vilket �ndam�l unders�kningen ska ha, 2. vilka f�rem�l och handlingar som det f�r s�kas efter, och 3. vilka utrymmen som f�r genoms�kas. Om det beh�vs, ska domstolen �ven besluta om andra villkor f�r verk- st�llandet. �verklagande av beslut 11 � I fr�ga om �verklagande av domstolens beslut om intr�ngsunders�k- ning och i fr�ga om handl�ggningen i h�gre domstol g�ller vad som f�re- skrivs i r�tteg�ngsbalken om �verklagande av beslut enligt 15 kap. r�tte- g�ngsbalken. 2018:1653 </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS Verkst�llighet av ett beslut om intr�ngsunders�kning 12 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning g�ller omedelbart. Om ans�kan om verkst�llighet inte har gjorts inom en m�nad fr�n beslutet, upph�r det att g�lla. 13 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning verkst�lls av Kronofogdemyndig- heten enligt de villkor som domstolen har beslutat och med till�mpning av 1 3 kap., 17 kap. 15 �� och 18 kap. uts�kningsbalken. S�kandens motpart ska underr�ttas om verkst�lligheten endast om beslutet om intr�ngsunder- s�kning har tillkommit efter det att motparten h�rts. Myndigheten har r�tt att ta fotografier och g�ra film- och ljudupptagningar av s�dana f�rem�l som den f�r s�ka efter. Myndigheten har ocks� r�tt att ta kopior av och g�ra utdrag ur s�dana handlingar som den f�r s�ka efter. En intr�ngsunders�kning f�r inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 � r�tteg�ngsbalken. Juridiskt bitr�de och r�tt att n�rvara vid intr�ngsunders�kningen 14 � N�r ett beslut om intr�ngsunders�kning ska verkst�llas, har motparten r�tt att tillkalla ett juridiskt bitr�de. Verkst�lligheten f�r inte p�b�rjas innan bitr�det har inst�llt sig. Detta g�ller dock inte om 1. unders�kningen d�rigenom on�digt f�rdr�js, eller 2. det finns en risk att �ndam�let med �tg�rden annars inte uppn�s. Vid verkst�lligheten f�r Kronofogdemyndigheten vid behov anlita en sak- kunnig som bitr�de. Myndigheten f�r till�ta att s�kanden eller ett ombud f�r s�kanden �r n�rvarande vid unders�kningen f�r att kunna l�mna upplysningar. Om ett s�dant tillst�nd ges, ska myndigheten se till att s�kanden eller ombudet inte i st�rre utstr�ckning �n som kan motiveras av verkst�lligheten f�r k�nnedom om f�rh�llanden som kommer fram. �terg�ng av en �tg�rd vid intr�ngsunders�kning 15 � Om s�kanden inte inom en m�nad fr�n det att verkst�lligheten avslutats v�cker talan eller p� n�got annat s�tt inleder ett f�rfarande om saken, ska en �tg�rd som vidtagits vid verkst�lligheten av intr�ngsunder- s�kningen omedelbart g� �ter, i den utstr�ckning det �r m�jligt. Detsamma g�ller om ett beslut om intr�ngsunders�kning upph�vs sedan verkst�llighet genomf�rts. Hantering av material fr�n intr�ngsunders�kningen 16 � Kronofogdemyndigheten ska f�rteckna fotografier och film- och ljudupptagningar av f�rem�l samt kopior av och utdrag ur handlingar fr�n intr�ngsunders�kningen. Materialet ska h�llas tillg�ngligt f�r s�kanden och motparten. 7 kap. �vriga best�mmelser Beh�rig domstol 1 � Patent- och marknadsdomstolen �r r�tt domstol i m�l och �renden enligt denna lag om de inte ska handl�ggas enligt lagen (1974:371) om r�tte- g�ngen i arbetstvister. Det som s�gs i r�tteg�ngsbalken om inskr�nkning av domstols beh�righet i fr�ga om tvist som ska tas upp i annan ordning �n inf�r domstol ska inte 2018:1653 </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS till�mpas i fr�ga om ett yrkande om informationsf�rel�ggande eller intr�ngsunders�kning. Underr�ttelse om dom 2 � Domstolen ska underr�tta registreringsmyndigheten om en dom som g�ller 1. h�vning av en registrering av ett f�retagsnamn, eller 2. intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn. Domstolen ska �ven underr�tta registreringsmyndigheten om en dom i ett m�l d�r det f�rts en fastst�llelsetalan avseende ett registrerat f�retagsnamn. Inv�ndning om ogiltighet 3 � Om det f�rs en talan om intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn och den som talan f�rs mot g�r g�llande att registreringen �r ogiltig, f�r fr�gan om ogiltighet pr�vas endast sedan en talan om h�vning har v�ckts. Domstolen f�r f�rel�gga den som g�r g�llande att registreringen �r ogiltig att inom en viss tid v�cka en s�dan talan. Utan att en talan om h�vning har v�ckts f�r dock fr�gan om ogiltighet pr�vas i ett brottm�l och i ett fall som avses i 4 �. F�rsta stycket ska ocks� till�mpas om det i ett m�l som g�ller fast- st�llelsetalan avseende ett registrerat f�retagsnamn g�rs g�llande att registreringen �r ogiltig. S�rskilda f�ruts�ttningar f�r att bifalla en talan som avser intr�ng 4 � Om det f�rs en talan om intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn och det vid tidpunkten f�r talans v�ckande hade g�tt mer �n fem �r sedan fr�gan om registrering av f�retagsnamnet blev slutligt avgjord g�ller f�ljande. Talan f�r bifallas endast om f�retagsnamnet, inom de fem senaste �ren f�re talans v�ckande, har tagits i verkligt bruk p� det s�tt som avses i 3 kap. 3 � f�r den verksamhet som ligger till grund f�r talan. Om en talan enligt f�rsta stycket avser intr�ng genom anv�ndning av ett yngre registrerat f�retagsnamn och det vid ans�kan om registrering av det yngre f�retagsnamnet hade g�tt mer �n fem �r sedan fr�gan om registrering av det �ldre f�retagsnamnet blev slutligt avgjord, ska det �ldre f�retags- namnet dessutom ha tagits i verkligt bruk inom de fem senaste �ren f�re ans�kan om registrering av det yngre f�retagsnamnet. Om det �ldre f�retagsnamnet inte har anv�nts i den utstr�ckning som anges i f�rsta och andra styckena, f�r talan �nd� bifallas om det finns giltiga sk�l till att det inte har anv�nts i den utstr�ckningen. F�rstatredje styckena ska ocks� till�mpas n�r det f�rs en fastst�llelse- talan om att ett visst f�rfarande utg�r intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn. Hinder mot att d�ma till ansvar m.m. 5 � Om en registrering av ett f�retagsnamn har h�vts med st�d av 3 kap. 1 � f�rsta stycket, f�r domstolen inte d�ma till ansvar enligt 5 kap. 1 � eller besluta om ers�ttning eller annan �tg�rd enligt 5 eller 6 kap. Om en registrering har h�vts med st�d av 3 kap. 1 � andra stycket eller 3 �, f�r domstolen inte d�ma till ansvar enligt 5 kap. 1 �. Behandling av personuppgifter 6 � Ut�ver det som anges i 3 kap. 8 och 9 �� lagen (2018:218) med kompletterande best�mmelser till EU:s dataskyddsf�rordning f�r person- uppgifter om lag�vertr�delser som innefattar brott enligt 5 kap. 1 � 2018:1653 </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS behandlas om detta �r n�dv�ndigt f�r att ett r�ttsligt anspr�k ska kunna fastst�llas, g�ras g�llande eller f�rsvaras. Firmateckning 7 � Firmateckning g�rs genom ett tydligt angivande av det fullst�ndiga f�retagsnamnet och underskrift med namn av firmatecknare. Vid firma- teckning f�r en s�dan del av verksamheten som drivs under ett s�rskilt f�retagsnamn, ska �ven f�retagsnamnet f�r hela verksamheten anges. Under likvidation eller konkurs ska firmateckning g�ras med ett till�gg som anger det �ndrade f�rh�llandet. I fr�ga om firmateckning g�ller i �vrigt vad som �r s�rskilt f�reskrivet i andra f�rfattningar. F�retagsnamn som fastst�lls i s�rskild ordning 8 � En myndighet eller en annan inr�ttning eller sammanslutning f�r vilken regeringen har fastst�llt ett f�retagsnamn har ensamr�tt till detta som om f�retagsnamnet hade blivit registrerat enligt denna lag. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2019. 2. Genom lagen upph�vs firmalagen (1974:156). 3. Den upph�vda lagen g�ller dock fortfarande a) f�r �tg�rder som har vidtagits eller r�ttigheter som har f�rv�rvats f�re ikrafttr�dandet, och b) i fr�ga om best�mmelserna om beh�rig domstol och handl�ggning i domstol, f�r m�l och �renden som har inletts i allm�n domstol f�re den 1 september 2016. 4. Den nya lagen till�mpas �ven p� n�ringsk�nnetecken som har inarbetats, firmor som har registrerats och ans�kningar om registreringar som har gjorts f�re ikrafttr�dandet, om inte annat f�ljer av 3. 5. Nationella och internationella varum�rken som genom registrering har beviljats skydd i Sverige enligt �ldre f�reskrifter ska anses utg�ra s�dana varum�rken som avses i 2 kap. 4 � 1. 6. Sveriges riksbank och Svenska Skeppshypotekskassan samt annan inr�ttning eller sammanslutning som har f�tt ensamr�tt till sin firma enligt 27 � firmalagen ska fortfarande ha ensamr�tt till firman som om denna hade blivit registrerad som ett f�retagsnamn enligt denna lag. P� regeringens v�gnar STEFAN L�FVEN HEL�NE FRITZON (Justitiedepartementet) 2018:1653 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag

om f�retagsnamn

Utf�rdad den 15 november 2018

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs2 f�ljande.

1 kap. Grundl�ggande best�mmelser

F�retagsnamn och andra n�ringsk�nnetecken
1 � F�retagsnamn �r den ben�mning under vilken en n�ringsidkare driver
sin verksamhet. Om en del av verksamheten drivs under en s�rskild
ben�mning, utg�r denna ett s�rskilt f�retagsnamn. Det som s�gs om
f�retagsnamn i denna lag g�ller �ven f�r ett s�rskilt f�retagsnamn.

Annat k�nnetecken som en n�ringsidkare anv�nder f�r sin verksamhet vid

sidan av ett f�retagsnamn kallas sekund�rt k�nnetecken.

Den gemensamma ben�mningen f�r f�retagsnamn och sekund�ra

k�nnetecken �r n�ringsk�nnetecken.

F�rv�rv av ensamr�tt
Ensamr�tt genom registrering eller inarbetning
2 � En n�ringsidkare f�rv�rvar ensamr�tt till ett f�retagsnamn genom regi-
strering eller inarbetning. Ensamr�tt till ett sekund�rt k�nnetecken f�rv�rvas
genom inarbetning.

Ett f�retagsnamn registreras enligt best�mmelserna i denna lag och vad

som f�reskrivs i annan f�rfattning om registrering av visst slags f�retags-
namn. Ensamr�tten till ett registrerat f�retagsnamn g�ller inom det omr�de
som registreringen omfattar.

Ett n�ringsk�nnetecken ska anses inarbetat om det h�r i landet inom en

betydande del av den krets till vilken det riktar sig (oms�ttningskretsen) �r
k�nt som beteckning f�r den verksamhet som bedrivs under k�nnetecknet.
Om n�ringsk�nnetecknet �r inarbetat endast inom en del av landet, g�ller
ensamr�tten endast inom det omr�det.

Ensamr�tt till varuk�nnetecken och personnamn som n�ringsk�nnetecken
3 � Den som innehar ett varum�rke eller ett annat varuk�nnetecken har
ensamr�tt till k�nnetecknet som n�ringsk�nnetecken. Om varuk�nnetecknet
�r skyddat endast inom en del av landet, g�ller ensamr�tten endast inom det
omr�det.

1 Prop. 2017/18:267, bet. 2018/19:NU5, rskr. 2018/19:14.

2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om s�kerst�llande

av skyddet f�r immateriella r�ttigheter, i den ursprungliga lydelsen.

SFS

2018:1653

Publicerad
den

20 november 2018

SFS

Den som anv�nder sitt personnamn som n�ringsk�nnetecken har

ensamr�tt till k�nnetecknet som n�ringsk�nnetecken, om namnet har
s�rskiljningsf�rm�ga f�r den verksamhet som det anv�nds f�r. Om namnet
anv�nds endast inom en del av landet, g�ller ensamr�tten endast inom det
omr�det.

Ensamr�ttens inneb�rd
4 � Ensamr�tten till ett n�ringsk�nnetecken enligt 2 och 3 �� inneb�r att
ingen annan �n innehavaren, utan dennes tillst�nd, i n�ringsverksamhet f�r
anv�nda ett tecken som �r

1. identiskt med n�ringsk�nnetecknet och anv�nds f�r verksamhet av

samma slag,

2. identiskt med eller liknar n�ringsk�nnetecknet och anv�nds f�r verk-

samhet av samma eller liknande slag, om det finns en risk f�r f�rv�xling,
inbegripet risken f�r att anv�ndningen av tecknet leder till uppfattningen att
det finns ett samband mellan den som anv�nder tecknet och innehavaren av
n�ringsk�nnetecknet, eller

3. identiskt med eller liknar ett n�ringsk�nnetecken som h�r i landet �r

k�nt inom en betydande del av oms�ttningskretsen, om anv�ndningen utan
sk�lig anledning drar otillb�rlig f�rdel av eller �r till skada f�r n�rings-
k�nnetecknets s�rskiljningsf�rm�ga eller anseende, oavsett om anv�nd-
ningen avser verksamhet av samma, liknande eller annat slag.

Ensamr�tten till ett registrerat f�retagsnamn hindrar inte att n�gon annan

i n�ringsverksamhet anv�nder ett tecken som avses i f�rsta stycket inom det
omr�de d�r f�retagsnamnet �r skyddat, om det visas att innehavaren av
f�retagsnamnet inte kan lida skada av detta.

Begr�nsning av ensamr�tten
5 � Ensamr�tten till ett n�ringsk�nnetecken ger inte n�got sj�lvst�ndigt
skydd f�r en del av k�nnetecknet som saknar s�rskiljningsf�rm�ga.

Ensamr�tten till ett n�ringsk�nnetecken hindrar inte att n�gon annan, n�r

det sker i enlighet med god aff�rssed, i n�ringsverksamhet anv�nder

1. sitt personnamn eller sin adress,
2. uppgifter om verksamhetens art eller uppgifter om en i verksamheten

utbjuden varas eller tj�nsts art, kvalitet, kvantitet, avsedda anv�ndning,
v�rde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten f�r n�r
varan �r framst�lld eller tj�nsten �r utf�rd, eller

3. ett allm�nt anv�nt ortsnamn.

Kolliderande r�ttigheter
6 � G�r flera anspr�k p� ensamr�tt till n�ringsk�nnetecken som �r
identiska eller liknar varandra p� det s�tt som anges i 4 �, ska den ha
f�retr�de som har tidigaste grund f�r sitt anspr�k, om inte n�got annat f�ljer
av 7 �.

7 � R�tten till ett inarbetat n�ringsk�nnetecken ska g�lla vid sidan av en
�ldre r�tt till ett n�ringsk�nnetecken som �r identiskt eller likartat p� det s�tt
som anges i 4 �, om innehavaren av den �ldre r�tten inte inom rimlig tid har
vidtagit �tg�rder f�r att hindra anv�ndningen av det yngre k�nnetecknet. I
dessa fall hindrar inte r�tten till det yngre n�ringsk�nnetecknet anv�nd-
ningen av det �ldre.

P� yrkande av n�gon av parterna f�r en domstol i de fall som avses i f�rsta

stycket om det �r sk�ligt besluta att ett av k�nnetecknen, eller b�da, endast

2018:1653

SFS

f�r anv�ndas p� ett s�rskilt s�tt, s�som i ett visst utf�rande eller med till�gg
av ortsangivelse eller innehavarens namn.

2 kap. Registrering av f�retagsnamn
Allm�nna registreringsvillkor
1 � Ett f�retagsnamn f�r registreras endast om det kan s�rskilja inne-
havarens verksamhet fr�n andras.

Vid bed�mningen av om ett f�retagsnamn har s�rskiljningsf�rm�ga ska

h�nsyn tas till den tid och omfattning som f�retagsnamnet har anv�nts. Om
f�retagsnamnet best�r enbart av en allm�n ben�mning p� verksamhetens art
eller p� en i verksamheten utbjuden vara eller tj�nst eller om f�retagsnamnet
utg�rs enbart av ett allm�nt anv�nt ortsnamn eller liknande, ska f�retags-
namnet i och f�r sig inte anses ha s�rskiljningsf�rm�ga. Om en s�dan
beteckning som aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk f�rening eller
f�rkortning av en s�dan beteckning ing�r i f�retagsnamnet, ska det vid
bed�mningen bortses fr�n denna beteckning.

Hinder mot registrering p� grund av h�nsyn till allm�nna intressen
2 � Ett f�retagsnamn f�r inte registreras om f�retagsnamnet

1. strider mot lag eller annan f�rfattning eller mot goda seder eller allm�n

ordning,

2. utan tillst�nd inneh�ller en s�dan statlig eller internationell beteckning

som enligt lag eller annan f�rfattning inte f�r anv�ndas obeh�rigen som
f�retagsnamn, eller n�got som l�tt kan f�rv�xlas med en s�dan beteckning,

3. utan tillst�nd inneh�ller ett s�dant k�nnetecken som enligt lagen

(2014:812) om skydd f�r k�nnetecken i den internationella humanit�ra r�tten
inte f�r anv�ndas obeh�rigen som f�retagsnamn, eller n�got som kan f�r-
v�xlas med ett s�dant k�nnetecken,

4. inneh�ller eller i v�sentliga delar �terger en �ldre v�xtsortben�mning

som avser en v�xtsort av samma eller n�rst�ende v�xtart, i den utstr�ckning
v�xtsorten �r skyddad enligt v�xtf�r�dlarr�ttslagen (1997:306) eller unions-
r�tten, eller

5. i annat fall �r �gnat att vilseleda allm�nheten.

Hinder mot registrering p� grund av andra r�ttigheter
3 � Ett f�retagsnamn f�r inte registreras om f�retagsnamnet

1. �r identiskt med ett �ldre n�ringsk�nnetecken f�r verksamhet av samma

slag,

2. �r identiskt med eller liknar ett �ldre n�ringsk�nnetecken f�r verk-

samhet av samma eller liknande slag, om det finns en risk f�r f�rv�xling,
inbegripet risken f�r att anv�ndningen av f�retagsnamnet leder till upp-
fattningen att det finns ett samband mellan den som anv�nder f�retags-
namnet och innehavaren av n�ringsk�nnetecknet,

3. �r identiskt med eller liknar ett �ldre n�ringsk�nnetecken som �r k�nt

inom en betydande del av oms�ttningskretsen, och anv�ndningen av
f�retagsnamnet utan sk�lig anledning skulle dra otillb�rlig f�rdel av eller
vara till skada f�r n�ringsk�nnetecknets s�rskiljningsf�rm�ga eller anseende,
oavsett om anv�ndningen avser verksamhet av samma, liknande eller annat
slag, eller

4. kan f�rv�xlas med ett k�nnetecken som anv�ndes h�r i landet eller i

utlandet av n�gon annan vid tidpunkten f�r ans�kan och som fortfarande
anv�nds, om s�kanden var i ond tro vid tidpunkten f�r ans�kan.

2018:1653

SFS

4 � De hinder f�r registrering av ett f�retagsnamn som anges i 3 � 13
g�ller p� motsvarande s�tt i fr�ga om

1. ett varum�rke som �r registrerat enligt 2 kap. varum�rkeslagen

(2010:1877) eller en internationell varum�rkesregistrering som g�ller i
Sverige,

2. ett varum�rke som �r registrerat enligt Europaparlamentets och r�dets

f�rordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varum�rken eller en
internationell varum�rkesregistrering som g�ller i Europeiska unionen, och

3. ett inarbetat varuk�nnetecken.

5 � Om det f�retagsnamn som en ans�kan om registrering avser ska g�lla
i hela landet och det finns en �ldre r�ttighet som utg�rs av ett inarbetat
n�ringsk�nnetecken eller av ett s�dant personnamn eller inarbetat varu-
k�nnetecken som �r skyddat enligt 1 kap. 3 �, finns det hinder mot
registrering enligt 3 och 4 �� endast om skyddet f�r den �ldre r�ttigheten
g�ller inom en v�sentlig del av landet.

6 � Ett f�retagsnamn f�r inte registreras om det inneh�ller eller best�r av

1. n�got som �r �gnat att uppfattas som n�gon annans efternamn som har

s�rskilt skydd eller n�gon annans allm�nt k�nda konstn�rsnamn eller ett
likartat namn, om anv�ndningen av f�retagsnamnet skulle medf�ra en
nackdel f�r b�raren av namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar p�
n�gon sedan l�nge avliden,

2. n�got som kr�nker n�gon annans upphovsr�tt till ett litter�rt eller

konstn�rligt verk, eller

3. n�got som �r �gnat att uppfattas som ben�mning p� en stiftelse, ideell

f�rening eller liknande sammanslutning.

7 � Best�mmelserna i 3, 4 och 6 �� utg�r inte hinder mot registrering, om
den som innehar den �ldre r�ttigheten medger registreringen.

Registrering p� flera spr�k
8 � Ett f�retagsnamn f�r registreras p� tv� eller flera spr�k, under f�ruts�tt-
ning att spr�kversionerna st�mmer �verens till sitt inneh�ll. Det som s�gs
om f�retagsnamn i denna lag ska g�lla f�r var och en av spr�kversionerna.

Registreringens giltighet
9 � Registreringen g�ller fr�n den dag d� ans�kan om registrering kom in
till registreringsmyndigheten.

3 kap. H�vning av registrering
Grunder f�r h�vning
Allm�nna grunder
1 � En registrering av ett f�retagsnamn f�r h�vas om

1. f�retagsnamnet har registrerats i strid mot denna lag eller mot annan

f�rfattning,

2. registreringen fortfarande strider mot lagen,
3. r�tten till f�retagsnamnet �nd� inte f�r best� enligt 1 kap. 7 �, och
4. annat inte f�ljer av 2 � i detta kapitel.
En registrering f�r vidare h�vas om
1. innehavaren har upph�rt att vara n�ringsidkare,
2. f�retagsnamnet har f�rlorat sin s�rskiljningsf�rm�ga,

2018:1653

SFS

3. f�retagsnamnet har kommit att strida mot lag eller annan f�rfattning

eller mot goda seder eller allm�n ordning, eller

4. f�retagsnamnet har blivit vilseledande.
Vid en pr�vning av om en registrering ska h�vas p� grund av bristande

s�rskiljningsf�rm�ga ska endast s�dan s�rskiljningsf�rm�ga beaktas som
f�retagsnamnet har f�rv�rvat genom anv�ndning f�re ans�kan om h�vning.

2 � Om ett yrkande om h�vning av en registrering av ett f�retagsnamn
grundas p� att ett �ldre registrerat f�retagsnamn enligt 2 kap. 3 � utg�r
hinder och det vid tidpunkten f�r ans�kan om h�vning hade g�tt mer �n fem
�r sedan fr�gan om registrering av det �ldre f�retagsnamnet blev slutligt
avgjord g�ller f�ljande. Registreringen av det yngre f�retagsnamnet f�r
h�vas endast om det �ldre f�retagsnamnet, inom de fem senaste �ren f�re
ans�kan om h�vning, har tagits i verkligt bruk p� det s�tt som avses i 3 � f�r
den verksamhet som ligger till grund f�r yrkandet.

Om det vid ans�kan om registrering av det yngre f�retagsnamnet hade

g�tt mer �n fem �r sedan fr�gan om registrering av det �ldre f�retagsnamnet
blev slutligt avgjord, ska det �ldre f�retagsnamnet dessutom ha tagits i
verkligt bruk inom de fem senaste �ren f�re ans�kan om registrering av det
yngre f�retagsnamnet.

Om det �ldre f�retagsnamnet inte har anv�nts i den utstr�ckning som

anges i f�rsta och andra styckena, f�r registreringen av det yngre f�retags-
namnet �nd� h�vas om det finns giltiga sk�l till att det �ldre f�retagsnamnet
inte har anv�nts i den utstr�ckningen.

Underl�ten anv�ndning
3 � En registrering av ett f�retagsnamn f�r h�vas om innehavaren inte har
gjort verkligt bruk av f�retagsnamnet i Sverige f�r den verksamhet som det
har registrerats f�r inom fem �r fr�n den dag d� fr�gan om registrering
slutligt har avgjorts eller inom en period av fem �r i f�ljd. Registreringen f�r
dock inte h�vas p� grund av underl�ten anv�ndning om det finns giltiga sk�l
till att f�retagsnamnet inte har anv�nts.

Med s�dan anv�ndning som avses i f�rsta stycket likst�lls att f�retags-

namnet anv�nds

1. i en annan form �n den registrerade, om avvikelsen avser endast detaljer

som inte f�r�ndrar f�retagsnamnets s�rskiljningsf�rm�ga, och

2. av n�gon annan med innehavarens samtycke.
Registreringen f�r inte h�vas om f�retagsnamnet har anv�nts under tiden

mellan utg�ngen av fem�rsperioden och ingivandet av ans�kan om h�vning
av registreringen. Anv�ndning som p�b�rjas eller �terupptas efter fem�rs-
periodens utg�ng och inom tre m�nader f�re ingivandet av ans�kan om
h�vning ska dock l�mnas utan avseende, om f�rberedelserna f�r att p�b�rja
eller �teruppta anv�ndningen vidtogs efter det att innehavaren f�tt k�nnedom
om att en ans�kan om h�vning kunde komma att g�ras.

Tillv�gag�ngss�tt
4 � Den som vill inleda ett f�rfarande f�r att h�va en registrering kan f�ra
talan vid domstol eller ans�ka om h�vning av registreringen hos ber�rd
registreringsmyndighet enligt 519 �� (administrativ h�vning).

Ett f�rfarande f�r att h�va en registrering med st�d av 1 � andra stycket

eller 3 � eller 2 kap. 1 eller 2 � f�r ocks� inledas av en myndighet.
Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrift-
er om vilken myndighet som f�r g�ra detta.

2018:1653

SFS

Administrativ h�vning
Ans�kans inneh�ll
5 � En ans�kan om administrativ h�vning ska inneh�lla

1. uppgifter om parterna i den utstr�ckning som anges i 33 kap. 1 �

r�tteg�ngsbalken,

2. ett yrkande om h�vning och uppgift om den registrering som yrkandet

avser, och

3. en redog�relse f�r de omst�ndigheter som �beropas till grund f�r

yrkandet om h�vning.

S�kanden ska betala f�reskriven ans�kningsavgift.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d

av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela n�rmare f�reskrifter om vad ans�kan
i �vrigt ska inneh�lla.

Brister i ans�kan
6 � Om ans�kan �r s� bristf�llig att den inte kan l�ggas till grund f�r hand-
l�ggning av �rendet, ska registreringsmyndigheten f�rel�gga s�kanden att
avhj�lpa bristerna inom en viss tid. Detsamma g�ller om s�kanden inte har
betalat ans�kningsavgiften.

Om s�kanden inte f�ljer f�rel�ggandet, ska ans�kan avvisas. S�kanden

ska upplysas om detta i f�rel�ggandet.

Ans�kan ska ocks� avvisas om den avser n�gon annan �tg�rd �n h�vning

av en registrering eller om det finns n�got annat hinder mot att den tas upp
till pr�vning.

Avskrivning vid �terkallelse
7 � Om s�kanden �terkallar ans�kan, ska �rendet skrivas av.

Ogrundad ans�kan
8 � Om det kan antas att ans�kan �r ogrundad, ska ans�kan behandlas som
om innehavaren har bestridit den. I s� fall ska 12 � till�mpas.

F�rel�ggande f�r innehavaren att yttra sig
9 � Tar registreringsmyndigheten upp ans�kan till pr�vning, ska myndig-
heten f�rel�gga innehavaren av registreringen att yttra sig inom en viss tid
fr�n det att ans�kan delgavs innehavaren.

I f�rel�ggandet ska innehavaren uppmanas att
1. ange om ans�kan medges eller bestrids och, om ans�kan bestrids,

sk�len f�r bestridandet, och

2. l�mna de uppgifter om sig sj�lv som avses i 33 kap. 1 � f�rstatredje

styckena r�tteg�ngsbalken, i den utstr�ckning uppgifterna i ans�kan �r
ofullst�ndiga eller felaktiga.

I f�rel�ggandet ska det upplysas om att �rendet kan komma att avg�ras

�ven om innehavaren inte svarar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d

av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela n�rmare f�reskrifter om vad f�re-
l�ggandet i �vrigt ska inneh�lla.

Delgivning av f�rel�ggandet
10 � F�rel�ggandet enligt 9 � ska delges innehavaren. Delgivningen ska
ske p� det s�tt som enligt r�tteg�ngsbalken g�ller f�r delgivning av st�mning
i tvistem�l.

2018:1653

SFS

En kopia av ans�kningshandlingarna ska fogas till f�rel�ggandet n�r

handlingarna inneh�ller n�got ut�ver vad som framg�r av f�rel�ggandet.

Om s�kanden ska se till att delgivning sker, ska 32 kap. 2 � r�tteg�ngs-

balken till�mpas.

11 � Har registreringsmyndigheten inte kunnat delge f�rel�ggandet, ska
myndigheten pr�va om f�rs�ken till delgivning ska forts�tta eller om
s�kanden ska erbjudas att sj�lv se till att delgivning sker. H�nsyn ska tas till
det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned p� delgivningen,
f�ruts�ttningarna f�r att fortsatta f�rs�k ska lyckas samt omst�ndigheterna i
�vrigt. Om s�kanden inte antar erbjudandet, ska ans�kan avvisas.

Om s�kanden ska se till att delgivning sker, ska 32 kap. 2 � r�tteg�ngs-

balken till�mpas.

�verl�mnande till domstol
12 � Om innehavaren i r�tt tid bestrider ans�kan, ska registreringsmyndig-
heten underr�tta s�kanden om detta. Vill s�kanden vidh�lla sitt yrkande, kan
han eller hon beg�ra att �rendet ska �verl�mnas till domstol.

En beg�ran om �verl�mnande ska ha kommit in till registreringsmyn-

digheten inom en m�nad fr�n den dag d� underr�ttelsen om bestridandet
s�ndes till s�kanden. I sin beg�ran ska s�kanden ange de omst�ndigheter och
de bevis som �beropas och vad som ska styrkas med varje bevis. S�kanden
ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som �beropas.

Om s�kanden har beg�rt �verl�mnande i r�tt tid, ska registrerings-

myndigheten �verl�mna �rendet till domstolen. Om s�kanden inte har beg�rt
�verl�mnande i r�tt tid, ska �rendet skrivas av.

13 � En underr�ttelse om att innehavaren har bestridit ans�kan enligt 12 �
f�rsta stycket ska inneh�lla en upplysning om

1. att s�kanden kan beg�ra �verl�mnande till domstol,
2. inom vilken tid en s�dan beg�ran ska ges in,
3. vad en s�dan beg�ran ska inneh�lla, och
4. det som i �vrigt anges i 12 �.

H�vning av registreringen
14 � Har innehavaren inte bestridit ans�kan i r�tt tid, ska registrerings-
myndigheten h�va registreringen i enlighet med ans�kan.

�tervinning
15 � Innehavaren av en registrering som h�vts enligt 14 � f�r ans�ka om
�tervinning. En s�dan ans�kan ska ha kommit in till registrerings-
myndigheten inom en m�nad fr�n dagen f�r beslutet.

Om innehavaren har ans�kt om �tervinning i r�tt tid, ska registrerings-

myndigheten �verl�mna �rendet till domstolen. I annat fall ska myndigheten
avvisa ans�kan.

Underr�ttelser
16 � En underr�ttelse om h�vning ska s�ndas till s�kanden och inne-
havaren.

Om en ans�kan om h�vning avvisas, ska registreringsmyndigheten under-

r�tta s�kanden om detta. Om en ans�kan om �tervinning avvisas, ska
myndigheten underr�tta innehavaren om detta. Meddelar myndigheten n�got

2018:1653

SFS

annat beslut som inneb�r att �rendet avg�rs, ska b�de s�kanden och
innehavaren underr�ttas om beslutet, om det inte �r uppenbart on�digt.

R�ttskraft
17 � Sedan tiden f�r ans�kan om �tervinning l�pt ut, har ett beslut om
h�vning enligt 14 � r�ttskraft i enlighet med vad som g�ller f�r en dom i ett
tvistem�l som har f�tt laga kraft.

Den fortsatta handl�ggningen i domstolen
18 � Om ett �rende har �verl�mnats till domstolen, ska talan anses v�ckt
n�r ans�kan om administrativ h�vning kom in till registreringsmyndigheten.
De handlingar som s�kanden har gett in ska anses som en st�mningsans�kan.
St�mning ska anses utf�rdad n�r domstolen beslutar om m�lets handl�gg-
ning.

19 � Om ett �rende har �verl�mnats till domstolen, ska k�randen betala
f�reskriven till�ggsavgift. I ett s�dant fall ska det som anges i 42 kap. 3 och
4 �� r�tteg�ngsbalken om ans�kningsavgift g�lla till�ggsavgiften.

Om ett m�l d�r registreringsmyndigheten har beslutat om h�vning avvisas

av domstolen p� grund av att till�ggsavgiften inte har betalats, ska domstolen
samtidigt undanr�ja myndighetens beslut.

�verklagande
20 � Ett beslut enligt 14 � om administrativ h�vning av en registrering av
ett f�retagsnamn f�r inte �verklagas. Detsamma g�ller ett beslut om �ver-
l�mnande till domstol eller avskrivning enligt 12 � tredje stycket. Andra
beslut i �renden om administrativ h�vning f�r �verklagas till Patent- och
marknadsdomstolen inom tre veckor fr�n dagen f�r beslutet. Beslut under
handl�ggningen av ett s�dant �rende f�r inte �verklagas s�rskilt.

Bemyndigande
21 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om avgifter i �renden om
administrativ h�vning av en registrering enligt denna lag.

Avregistrering efter h�vning
22 � Om registreringen av ett f�retagsnamn har h�vts av registrerings-
myndigheten enligt 14 � eller av domstolen, ska registreringsmyndigheten
avregistrera f�retagsnamnet n�r avg�randet har f�tt laga kraft. Beslutet om
avregistrering ska kung�ras.

I samband med att en registrering av ett f�retagsnamn h�vs, f�r

registreringsmyndigheten eller domstolen besluta att f�retagsnamnet ska f�
st� kvar i registret under en viss tid, om det sk�ligen beh�vs f�r att
innehavaren ska kunna anta ett nytt f�retagsnamn och ans�ka om dess
registrering.

Verkan av en h�vning
23 � Om en registrering av ett f�retagsnamn har h�vts med st�d av 1 �
f�rsta stycket, ska registreringen anses aldrig ha haft n�gon verkan.

Om en registrering har h�vts med st�d av 1 � andra stycket eller 3 �, ska

registreringen anses ha f�rlorat sin verkan fr�n dagen f�r ans�kan om
h�vning. P� yrkande av en part f�r domstolen eller, vid administrativ
h�vning, registreringsmyndigheten best�mma att registreringen i st�llet ska

2018:1653

SFS

anses ha f�rlorat sin verkan den dag d� det f�rh�llande som utg�r grund f�r
h�vningen uppkom.

4 kap. �verl�telse och f�rbud mot utm�tning
1 � Ett f�retagsnamn f�r �verl�tas endast i samband med en �verl�telse av
den n�ringsverksamhet d�r det anv�nds.

En �verl�telse av n�ringsverksamheten omfattar �ven f�retagsnamnet, om

inte n�got annat har avtalats. Detta g�ller dock inte om f�retagsnamnet
inneh�ller �verl�tarens eller, vid �verl�telse av ett handelsbolags verksam-
het, en bolagsmans efternamn.

Om det i ett d�dsbo ing�r ett f�retagsnamn som inneh�ller den avlidnes

efternamn, f�r en boutredningsman inte �verl�ta f�retagsnamnet utan
samtycke av d�dsbodel�garna.

2 � Ett f�retagsnamn f�r inte utm�tas. F�rs�tts innehavaren i konkurs,
ing�r dock r�tten till f�retagsnamnet i konkursboet, om inte f�retagsnamnet
inneh�ller g�lden�rens eller, vid ett handelsbolags konkurs, en bolagsmans
efternamn. Ett f�retagsnamn som inte ing�r i ett konkursbo f�r likv�l
anv�ndas under den tid verksamheten forts�tter f�r boets r�kning.

5 kap. Straffansvar, vitesf�rbud, skadest�nd m.m.
Straffansvar
1 � Den som upps�tligen eller av grov oaktsamhet g�r intr�ng i r�tten till
ett n�ringsk�nnetecken (f�retagsnamnsintr�ng) ska d�mas till b�ter eller
f�ngelse i h�gst tv� �r. Den som har �vertr�tt ett vitesf�rbud enligt 3 � f�r
inte d�mas till ansvar f�r intr�ng som omfattas av f�rbudet.

F�r f�rs�k eller f�rberedelse till brott enligt f�rsta stycket d�ms det till

ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

�klagaren f�r v�cka �tal f�r brott endast om m�ls�ganden anger brottet

till �tal och �tal av s�rskilda sk�l �r motiverat fr�n allm�n synpunkt.

F�rverkande
2 � Den egendom som ett brott enligt 1 � g�ller ska f�rklaras f�rverkad,
om det inte �r uppenbart osk�ligt. I st�llet f�r egendomen f�r dess v�rde
f�rklaras f�rverkat. �ven utbyte av s�dant brott ska f�rklaras f�rverkat, om
det inte �r uppenbart osk�ligt. Detsamma g�ller vad n�gon har tagit emot
som ers�ttning f�r kostnader i samband med ett s�dant brott, eller v�rdet av
det mottagna, om mottagandet utg�r brott enligt 1 �.

Egendom som har anv�nts som hj�lpmedel vid brott enligt 1 � f�r

f�rklaras f�rverkad, om det beh�vs f�r att f�rebygga brott eller om det annars
finns s�rskilda sk�l. Detsamma g�ller egendom som varit avsedd att an-
v�ndas som hj�lpmedel vid brott enligt 1 �, om brottet har fullbordats eller om
f�rfarandet har utgjort ett straffbart f�rs�k eller en straffbar f�rberedelse.
I st�llet f�r egendomen f�r dess v�rde f�rklaras f�rverkat.

Vitesf�rbud
3 � P� yrkande av den som har lidit f�retagsnamnsintr�ng f�r domstolen
vid vite f�rbjuda den som g�r eller medverkar till intr�nget att forts�tta med
det.

Domstolen f�r meddela vitesf�rbud f�r tiden till dess att m�let slutligt har

avgjorts eller n�got annat har beslutats, om

2018:1653

SFS

1. k�randen visar sannolika sk�l f�r att det f�rekommer f�retagsnamns-

intr�ng eller medverkan till intr�ng, och

2. det sk�ligen kan befaras att svaranden, genom att forts�tta intr�nget eller

medverkan till det, f�rringar v�rdet av ensamr�tten till n�ringsk�nnetecknet.

Innan ett f�rbud enligt andra stycket meddelas ska svaranden ha f�tt

tillf�lle att yttra sig, om inte ett dr�jsm�l skulle medf�ra risk f�r skada.

F�rstatredje styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�r-

beredelse till intr�ng.

4 � Ett f�rbud enligt 3 � andra stycket f�r meddelas endast om k�randen
st�ller s�kerhet hos domstolen f�r den skada som kan tillfogas svaranden.
Om k�randen inte kan st�lla s�kerhet, f�r domstolen befria honom eller
henne fr�n detta.

Best�mmelserna i 2 kap. 25 � uts�kningsbalken ska till�mpas i fr�ga om

vilken s�kerhet som ska st�llas. S�kerheten ska pr�vas av domstolen, om
den inte har godk�nts av svaranden.

5 � Om ett f�rbud har meddelats enligt 3 � andra stycket, ska domstolen
n�r m�let avg�rs pr�va om f�rbudet fortfarande ska best�.

I fr�ga om �verklagande av beslut enligt 3 � andra stycket och 4 � och

i fr�ga om handl�ggningen i h�gre domstol till�mpas r�tteg�ngsbalkens
best�mmelser om �verklagande av beslut enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken.

6 � En talan om utd�mande av vite f�rs av den som har ans�kt om
f�rbudet.

Skadest�nd
7 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet g�r f�retagsnamnsintr�ng
ska betala sk�lig ers�ttning f�r utnyttjandet av n�ringsk�nnetecknet samt
ers�ttning f�r den ytterligare skada som intr�nget har medf�rt. N�r storleken
p� ers�ttningen f�r ytterligare skada best�ms ska h�nsyn s�rskilt tas till

1. utebliven vinst,
2. vinst som den som har beg�tt intr�nget har gjort,
3. skada p� n�ringsk�nnetecknets anseende,
4. ideell skada, och
5. r�ttighetshavarens intresse av att intr�ng inte beg�s.
Den som utan upps�t eller oaktsamhet g�r f�retagsnamnsintr�ng ska

betala ers�ttning f�r utnyttjandet av n�ringsk�nnetecknet i den utstr�ckning
det �r sk�ligt.

Begr�nsning av straffansvar, skadest�ndsskyldighet och m�jlighet till

f�rverkande
8 � Om ett f�retagsnamnsintr�ng avser ett f�retagsnamn som �r skyddat
enbart p� grund av registrering,

1. ska det inte d�mas till ansvar enligt 1 � f�r det intr�ng som har gjorts

f�re registreringsdagen,

2. f�r f�rverkande enligt 2 � inte avse det intr�ng som har gjorts f�re

registreringsdagen, och

3. ska ers�ttning enligt 7 � betalas f�r det intr�ng som har skett f�re

registreringsdagen endast om intr�nget har gjorts upps�tligen.

2018:1653

SFS

Preskription av r�tten till skadest�nd
9 � R�tten till ers�ttning f�r skada preskriberas om talan inte v�cks inom
fem �r fr�n det att skadan uppkom. R�tten till ers�ttning med anledning av
intr�ng i ett f�retagsnamn som �r skyddat enbart p� grund av registrering
preskriberas dock inte i n�got fall tidigare �n ett �r fr�n registreringsdagen.

�tg�rder med egendom och hj�lpmedel
10 � P� yrkande av den som har lidit f�retagsnamnsintr�ng f�r domstolen,
efter vad som �r sk�ligt, besluta att egendom som det olovligen f�rekommer
n�ringsk�nnetecken p� ska �terkallas fr�n marknaden, �ndras eller f�rst�ras
eller att n�gon annan �tg�rd ska vidtas med den. Detsamma g�ller i fr�ga om
hj�lpmedel som har anv�nts eller varit avsett att anv�ndas vid intr�nget.

S�dan egendom som avses i f�rsta stycket f�r tas i beslag, om det sk�ligen

kan antas att ett brott enligt 1 � har beg�tts. I fr�ga om ett s�dant beslag
till�mpas reglerna om beslag i brottm�l i allm�nhet.

F�rsta och andra styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�r-

beredelse till intr�ng.

11 � Ett beslut om �tg�rd enligt 10 � f�rsta stycket f�r inte inneb�ra att den
som har lidit f�retagsnamnsintr�ng ska betala ers�ttning till den som
�tg�rden riktas mot.

�tg�rderna ska bekostas av svaranden om det inte finns s�rskilda sk�l mot

detta.

Ett beslut enligt 10 � ska inte meddelas, om f�rverkande eller n�gon

�tg�rd till f�rebyggande av missbruk ska beslutas enligt 2 � eller enligt
brottsbalken.

Spridning av information om dom
12 � I ett m�l om f�retagsnamnsintr�ng f�r domstolen p� yrkande av
k�randen besluta att den som har gjort eller medverkat till intr�nget ska
bekosta l�mpliga �tg�rder f�r att sprida information om domen i m�let.

F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�rberedelse till

intr�ng.

6 kap. Informationsf�rel�ggande och intr�ngsunders�kning
Informationsf�rel�ggande
Grundl�ggande best�mmelser
1 � Om en s�kande visar sannolika sk�l f�r att n�gon har gjort ett
f�retagsnamnsintr�ng, f�r domstolen vid vite besluta att n�gon eller n�gra
av dem som anges i andra stycket ska ge s�kanden information om ursprung
och distributionsn�t f�r de varor eller tj�nster som intr�nget g�ller
(informationsf�rel�ggande). Ett s�dant beslut f�r meddelas p� yrkande av
den som har lidit intr�nget. Det f�r meddelas bara om informationen kan
antas underl�tta utredningen av ett intr�ng som avser varorna eller tj�nsterna.

Ett informationsf�rel�ggande f�r riktas mot den som
1. har gjort eller medverkat till intr�nget,
2. i kommersiell skala har f�rfogat �ver en vara som intr�nget g�ller,
3. i kommersiell skala har anv�nt en tj�nst som intr�nget g�ller,
4. i kommersiell skala har tillhandah�llit en elektronisk kommunika-

tionstj�nst eller en annan tj�nst som har anv�nts vid intr�nget, eller

2018:1653

SFS

5. har identifierats av n�gon som anges i 24 s�som delaktig i tillverk-

ningen eller distributionen av en vara eller tillhandah�llandet av en tj�nst
som intr�nget g�ller.

Information om varors eller tj�nsters ursprung och distributionsn�t kan

s�rskilt avse

1. namn p� och adress till producenter, distribut�rer, leverant�rer och

andra som har innehaft varorna eller tillhandah�llit tj�nsterna,

2. namn p� och adress till avsedda grossister och detaljister, och
3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits

eller best�llts och om vilket pris som har best�mts f�r varorna eller tj�nst-
erna.

F�rstatredje styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�r-

beredelse till intr�ng.

2 � Ett informationsf�rel�ggande f�r meddelas endast om sk�len f�r
�tg�rden uppv�ger den ol�genhet eller det men i �vrigt som �tg�rden inneb�r
f�r den som drabbas av den eller f�r n�got annat motst�ende intresse.

Skyldigheten att l�mna information enligt 1 � omfattar inte uppgifter vars

yppande skulle r�ja att uppgiftsl�mnaren eller n�gon till honom eller henne
n�rst�ende som avses i 36 kap. 3 � r�tteg�ngsbalken har beg�tt en brottslig
g�rning.

I Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) 2016/679 av den

27 april 2016 om skydd f�r fysiska personer med avseende p� behandling
av personuppgifter och om det fria fl�det av s�dana uppgifter och om
upph�vande av direktiv 95/46/EG (allm�n dataskyddsf�rordning) finns
best�mmelser som begr�nsar hur mottagna personuppgifter f�r behandlas.

Handl�ggningen av fr�gor om informationsf�rel�ggande
3 � Om ett yrkande om informationsf�rel�ggande riktar sig mot den som
�r s�kandens motpart i ett m�l om intr�ng, ska de best�mmelser om r�tteg�ng
som g�ller f�r det m�let till�mpas. Ett beslut om informationsf�rel�ggande
f�r �verklagas s�rskilt.

Om yrkandet om informationsf�rel�ggande riktar sig mot n�gon annan �n

den som anges i f�rsta stycket, ska lagen (1996:242) om domstols�renden
till�mpas. Domstolen f�r best�mma att vardera parten ska svara f�r sina
r�tteg�ngskostnader.

En talan om utd�mande av vite f�rs av den som har ans�kt om f�re-

l�ggandet.

R�tt till ers�ttning
4 � Den som p� grund av 1 � andra stycket 25 har f�relagts att enligt
f�rsta stycket samma paragraf l�mna information, har r�tt till sk�lig ers�tt-
ning f�r kostnader och besv�r. Ers�ttningen ska betalas av den som har fram-
st�llt yrkandet om informationsf�rel�ggande.

Underr�ttelseskyldighet i vissa fall
5 � Den som tillhandah�ller en elektronisk kommunikationstj�nst och som
till f�ljd av ett informationsf�rel�ggande har l�mnat ut information som
avses i 6 kap. 20 � lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, ska
s�nda en skriftlig underr�ttelse om detta till den som uppgifterna g�ller tidi-
gast efter en m�nad och senast tre m�nader fr�n det att informationen
l�mnades ut. Kostnaden f�r underr�ttelsen ers�tts enligt 4 �.

2018:1653

SFS

Intr�ngsunders�kning
Grundl�ggande best�mmelser
6 � Om det sk�ligen kan antas att n�gon har gjort eller medverkat till ett
f�retagsnamnsintr�ng, f�r domstolen f�r att bevisning ska kunna s�kras om
intr�nget besluta att en unders�kning f�r g�ras hos denne f�r att s�ka efter
f�rem�l eller handlingar som kan antas ha betydelse f�r en utredning om
intr�nget (intr�ngsunders�kning). Ett s�dant beslut f�r meddelas p� yrkande
av den som har lidit intr�nget. Om en r�tteg�ng inte �r inledd, ska yrkandet
framst�llas skriftligen.

F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�rberedelse till

intr�ng.

7 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning f�r meddelas endast om sk�len f�r
�tg�rden uppv�ger den ol�genhet eller det men i �vrigt som �tg�rden inneb�r
f�r den som drabbas av den eller f�r n�got annat motst�ende intresse.

Handl�ggningen av fr�gor om intr�ngsunders�kning
8 � Innan ett beslut om intr�ngsunders�kning meddelas ska motparten ha
f�tt tillf�lle att yttra sig. Domstolen f�r dock omedelbart meddela ett beslut
som g�ller till dess att annat har beslutats, om ett dr�jsm�l skulle medf�ra
risk f�r att f�rem�l eller handlingar som har betydelse f�r utredningen om
intr�nget skaffas undan, f�rst�rs eller f�rvanskas.

I �vrigt ska en fr�ga om intr�ngsunders�kning som uppkommer d� en

r�tteg�ng inte �r inledd handl�ggas p� samma s�tt som om fr�gan har upp-
kommit under en r�tteg�ng.

St�llande av s�kerhet
9 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning f�r meddelas endast om s�kanden
st�ller s�kerhet hos domstolen f�r den skada som kan tillfogas motparten.
Om s�kanden inte kan st�lla s�kerhet, f�r domstolen befria honom eller
henne fr�n detta.

Best�mmelserna i 2 kap. 25 � uts�kningsbalken ska till�mpas i fr�ga om

vilken s�kerhet som ska st�llas. S�kerheten ska pr�vas av domstolen, om
den inte har godk�nts av motparten.

Beslut om intr�ngsunders�kning
10 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning ska inneh�lla uppgifter om

1. vilket �ndam�l unders�kningen ska ha,
2. vilka f�rem�l och handlingar som det f�r s�kas efter, och
3. vilka utrymmen som f�r genoms�kas.
Om det beh�vs, ska domstolen �ven besluta om andra villkor f�r verk-

st�llandet.

�verklagande av beslut
11 � I fr�ga om �verklagande av domstolens beslut om intr�ngsunders�k-
ning och i fr�ga om handl�ggningen i h�gre domstol g�ller vad som f�re-
skrivs i r�tteg�ngsbalken om �verklagande av beslut enligt 15 kap. r�tte-
g�ngsbalken.

2018:1653

SFS

Verkst�llighet av ett beslut om intr�ngsunders�kning
12 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning g�ller omedelbart. Om ans�kan
om verkst�llighet inte har gjorts inom en m�nad fr�n beslutet, upph�r det att
g�lla.

13 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning verkst�lls av Kronofogdemyndig-
heten enligt de villkor som domstolen har beslutat och med till�mpning av
1 3 kap., 17 kap. 15 �� och 18 kap. uts�kningsbalken. S�kandens motpart
ska underr�ttas om verkst�lligheten endast om beslutet om intr�ngsunder-
s�kning har tillkommit efter det att motparten h�rts. Myndigheten har r�tt
att ta fotografier och g�ra film- och ljudupptagningar av s�dana f�rem�l som
den f�r s�ka efter. Myndigheten har ocks� r�tt att ta kopior av och g�ra
utdrag ur s�dana handlingar som den f�r s�ka efter.

En intr�ngsunders�kning f�r inte omfatta en skriftlig handling som avses

i 27 kap. 2 � r�tteg�ngsbalken.

Juridiskt bitr�de och r�tt att n�rvara vid intr�ngsunders�kningen
14 � N�r ett beslut om intr�ngsunders�kning ska verkst�llas, har motparten
r�tt att tillkalla ett juridiskt bitr�de. Verkst�lligheten f�r inte p�b�rjas innan
bitr�det har inst�llt sig. Detta g�ller dock inte om

1. unders�kningen d�rigenom on�digt f�rdr�js, eller
2. det finns en risk att �ndam�let med �tg�rden annars inte uppn�s.
Vid verkst�lligheten f�r Kronofogdemyndigheten vid behov anlita en sak-

kunnig som bitr�de.

Myndigheten f�r till�ta att s�kanden eller ett ombud f�r s�kanden �r

n�rvarande vid unders�kningen f�r att kunna l�mna upplysningar. Om ett
s�dant tillst�nd ges, ska myndigheten se till att s�kanden eller ombudet inte
i st�rre utstr�ckning �n som kan motiveras av verkst�lligheten f�r k�nnedom
om f�rh�llanden som kommer fram.

�terg�ng av en �tg�rd vid intr�ngsunders�kning
15 � Om s�kanden inte inom en m�nad fr�n det att verkst�lligheten
avslutats v�cker talan eller p� n�got annat s�tt inleder ett f�rfarande om
saken, ska en �tg�rd som vidtagits vid verkst�lligheten av intr�ngsunder-
s�kningen omedelbart g� �ter, i den utstr�ckning det �r m�jligt. Detsamma
g�ller om ett beslut om intr�ngsunders�kning upph�vs sedan verkst�llighet
genomf�rts.

Hantering av material fr�n intr�ngsunders�kningen
16 � Kronofogdemyndigheten ska f�rteckna fotografier och film- och
ljudupptagningar av f�rem�l samt kopior av och utdrag ur handlingar fr�n
intr�ngsunders�kningen. Materialet ska h�llas tillg�ngligt f�r s�kanden och
motparten.

7 kap. �vriga best�mmelser
Beh�rig domstol
1 � Patent- och marknadsdomstolen �r r�tt domstol i m�l och �renden
enligt denna lag om de inte ska handl�ggas enligt lagen (1974:371) om r�tte-
g�ngen i arbetstvister.

Det som s�gs i r�tteg�ngsbalken om inskr�nkning av domstols beh�righet

i fr�ga om tvist som ska tas upp i annan ordning �n inf�r domstol ska inte

2018:1653

SFS

till�mpas i fr�ga om ett yrkande om informationsf�rel�ggande eller
intr�ngsunders�kning.

Underr�ttelse om dom
2 � Domstolen ska underr�tta registreringsmyndigheten om en dom som
g�ller

1. h�vning av en registrering av ett f�retagsnamn, eller
2. intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn.
Domstolen ska �ven underr�tta registreringsmyndigheten om en dom i ett

m�l d�r det f�rts en fastst�llelsetalan avseende ett registrerat f�retagsnamn.

Inv�ndning om ogiltighet
3 � Om det f�rs en talan om intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn och den
som talan f�rs mot g�r g�llande att registreringen �r ogiltig, f�r fr�gan om
ogiltighet pr�vas endast sedan en talan om h�vning har v�ckts. Domstolen
f�r f�rel�gga den som g�r g�llande att registreringen �r ogiltig att inom en
viss tid v�cka en s�dan talan. Utan att en talan om h�vning har v�ckts f�r
dock fr�gan om ogiltighet pr�vas i ett brottm�l och i ett fall som avses i 4 �.

F�rsta stycket ska ocks� till�mpas om det i ett m�l som g�ller fast-

st�llelsetalan avseende ett registrerat f�retagsnamn g�rs g�llande att
registreringen �r ogiltig.

S�rskilda f�ruts�ttningar f�r att bifalla en talan som avser intr�ng
4 � Om det f�rs en talan om intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn och det
vid tidpunkten f�r talans v�ckande hade g�tt mer �n fem �r sedan fr�gan om
registrering av f�retagsnamnet blev slutligt avgjord g�ller f�ljande. Talan
f�r bifallas endast om f�retagsnamnet, inom de fem senaste �ren f�re talans
v�ckande, har tagits i verkligt bruk p� det s�tt som avses i 3 kap. 3 � f�r den
verksamhet som ligger till grund f�r talan.

Om en talan enligt f�rsta stycket avser intr�ng genom anv�ndning av ett

yngre registrerat f�retagsnamn och det vid ans�kan om registrering av det
yngre f�retagsnamnet hade g�tt mer �n fem �r sedan fr�gan om registrering
av det �ldre f�retagsnamnet blev slutligt avgjord, ska det �ldre f�retags-
namnet dessutom ha tagits i verkligt bruk inom de fem senaste �ren f�re
ans�kan om registrering av det yngre f�retagsnamnet.

Om det �ldre f�retagsnamnet inte har anv�nts i den utstr�ckning som

anges i f�rsta och andra styckena, f�r talan �nd� bifallas om det finns giltiga
sk�l till att det inte har anv�nts i den utstr�ckningen.

F�rstatredje styckena ska ocks� till�mpas n�r det f�rs en fastst�llelse-

talan om att ett visst f�rfarande utg�r intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn.

Hinder mot att d�ma till ansvar m.m.
5 � Om en registrering av ett f�retagsnamn har h�vts med st�d av 3 kap.
1 � f�rsta stycket, f�r domstolen inte d�ma till ansvar enligt 5 kap. 1 � eller
besluta om ers�ttning eller annan �tg�rd enligt 5 eller 6 kap. Om en
registrering har h�vts med st�d av 3 kap. 1 � andra stycket eller 3 �, f�r
domstolen inte d�ma till ansvar enligt 5 kap. 1 �.

Behandling av personuppgifter
6 � Ut�ver det som anges i 3 kap. 8 och 9 �� lagen (2018:218) med
kompletterande best�mmelser till EU:s dataskyddsf�rordning f�r person-
uppgifter om lag�vertr�delser som innefattar brott enligt 5 kap. 1 �

2018:1653

SFS

behandlas om detta �r n�dv�ndigt f�r att ett r�ttsligt anspr�k ska kunna
fastst�llas, g�ras g�llande eller f�rsvaras.

Firmateckning
7 � Firmateckning g�rs genom ett tydligt angivande av det fullst�ndiga
f�retagsnamnet och underskrift med namn av firmatecknare. Vid firma-
teckning f�r en s�dan del av verksamheten som drivs under ett s�rskilt
f�retagsnamn, ska �ven f�retagsnamnet f�r hela verksamheten anges.

Under likvidation eller konkurs ska firmateckning g�ras med ett till�gg

som anger det �ndrade f�rh�llandet.

I fr�ga om firmateckning g�ller i �vrigt vad som �r s�rskilt f�reskrivet i

andra f�rfattningar.

F�retagsnamn som fastst�lls i s�rskild ordning
8 � En myndighet eller en annan inr�ttning eller sammanslutning f�r
vilken regeringen har fastst�llt ett f�retagsnamn har ensamr�tt till detta som
om f�retagsnamnet hade blivit registrerat enligt denna lag.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2019.
2. Genom lagen upph�vs firmalagen (1974:156).
3. Den upph�vda lagen g�ller dock fortfarande
a) f�r �tg�rder som har vidtagits eller r�ttigheter som har f�rv�rvats f�re

ikrafttr�dandet, och

b) i fr�ga om best�mmelserna om beh�rig domstol och handl�ggning i

domstol, f�r m�l och �renden som har inletts i allm�n domstol f�re den
1 september 2016.

4. Den nya lagen till�mpas �ven p� n�ringsk�nnetecken som har

inarbetats, firmor som har registrerats och ans�kningar om registreringar
som har gjorts f�re ikrafttr�dandet, om inte annat f�ljer av 3.

5. Nationella och internationella varum�rken som genom registrering har

beviljats skydd i Sverige enligt �ldre f�reskrifter ska anses utg�ra s�dana
varum�rken som avses i 2 kap. 4 � 1.

6. Sveriges riksbank och Svenska Skeppshypotekskassan samt annan

inr�ttning eller sammanslutning som har f�tt ensamr�tt till sin firma enligt
27 � firmalagen ska fortfarande ha ensamr�tt till firman som om denna hade
blivit registrerad som ett f�retagsnamn enligt denna lag.

P� regeringens v�gnar

STEFAN L�FVEN

HEL�NE FRITZON

(Justitiedepartementet)

2018:1653

;

Viktiga lagar inom markands- och immaterialrätten

Konkurrenslag (2008:579)
Marknadsföringslag (2008:486)
Mönsterskyddslag (1970:485)
Patentlag (1967:837)
Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Varumärkeslag (2010:1877)

JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

Kommer du i kontakt med upphovs- och marknadsrättsliga frågor i ditt arbete? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Oavsett om du har behov av juridiskt grundmaterial, fördjupande analyser eller nyhetsbevakning kring patentlagen, varumärkeslagen, marknadsföringslagen eller liknande, så har vi tjänsterna som passar för dig. Se allt inom marknad och immaterialrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2018:1653 Lag om företagsnamn

Viktiga lagar inom markands- och immaterialrätten

JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

Om Lagboken.se