SFS 1975:1418

751418.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Marknadsföringslag;

SFS 1975:1418

utfärdad den 15 december 1975.

Utkom från trycket

den 20 jan uari 197 6

Enligt riksdagens beslut^ föreskrives f öljande.

Inledande bestämmelse

1 § Denna lag har till ändamål att främja konsumenternas intressen i

samband med näringsidkares marknadsföring av varor, tjänster och
andra nyttigheter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig

mot konsumenter eller näringsidkare.

Otillbörlig marknadsföring

2 § Företager näringsidkare vid marknadsföring av vara, tjänst eller
annan nyttighet reklamåtgärd eller annan handling, som genom att strida

mot god affärssed eller på annat sätt är otillbörlig mot konsumenter eller

näringsidkare, kan marknadsdomstolen förbjuda honom att fortsätta

därmed eller att företaga annan liknande handling. Förbud kan med­

delas även anställd hos näringsidkare och annan som handlar på närings­

idkares vägnar samt var och en som i övrigt väsentligt har bidragit till

handlingen.

Information

3 § Underlåter näringsidkare vid marknadsföring av vara, tjänst eller

annan nyttighet att lämna information, som har särskild betydelse från
konsumentsynpunkt, kan marknadsdomstolen ålägga honom att lämna

sådan information. �&läggande kan meddelas även anställd hos närings­
idkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar.

�&läggande enligt första stycket får innehålla att informationen skall

1. lämnas genom märkning på vara eller tillhandahållas i annan form

på säljställe,

1 Prop. 1975/76: 34, NU 14, rskr 1 08.

2645

¬

background image

SFS 1975:1418

2. lämnas i annonser eller andra framställningar som näringsidkaren

använder vid marknadsföringen,

3. i viss form läm nas till konsument som begär det.

Produktsäkerhet m. m.

4 § Saluhåller näringsidkare till konsument för enskilt bruk vara, som
på grund av sina egenskaper medför särskild risk för skada på person
eller egendom, kan marknadsdomstolen förbjuda honom att fortsätta
därmed. Detsamma gäller, om varan är uppenbart otjänlig för sitt hu­
vudsakliga ändamål. Förbud kan meddelas även anställd hos närings­
idkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar.

Första stycket äger motsvarande tillämpning, om konsumenten er-

bjudes att mot vederlag förvärva nyttjanderätt tUl v ara för enskilt bruk.

Förbud enligt denna paragraf får ej meddelas i den mån det i författ­

ning eller beslut av myndighet har meddelats särskilda bestämmelser om
varan med samma ändamål som förbudet skulle fylla.

Vite

5 § Förbud eller åläggande enligt 2�4 § skall förenas med vite, om ej

detta av särskilda skäl är obehövligt.

Straffbelagda förfaranden

6 § Näringsidkare som vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan

nyttighet uppsåtligen använder vilseledande framställning, vilken avser

hans egen eller annans näringsverksamhet och är ägnad att påverka .efter­
frågan på nyttigheten, dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på anställd hos närings­

idkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar.

7 § Näringsidkare som erbjuder konsument att mot märke eller an­

nat bevis, vilket utl ämnas vid försäljning av vara, tjänst eller annan nyt­
tighet, erhålla annat än pengar dömes till böter eller fängelse i högst ett
år. Detta gäller dock ej om beviset ge r rätt endast till översyn, repara­
tion eller liknande med avseende på det sålda.

8 § Näringsidkare som i annat fall än som avses i 7 § till konsument

bjuder ut två eller flera varor för ett gemensamt pris eller erbjuder kon­

sument att vid köp av vara förvärva även annan vara utan ersättning

eller mot särskilt lågt pris dömes, om varorna uppenbart saknar naturligt
samband och förfarandet försvårar för konsumenten att bedöma er­

bjudandets värde, till böter eller fängelse i högst ett år. Vad som sägs

här om vara gäller även tjänst och annan nyttighet.

9 § Den som har överträtt vitesförbud dömes ej till ansvar enligt

denna lag för gärning som omfattas av förbudet.

I ringa fall dömes ej till straff för gärning som avses i 6�8 §.

/

¬

background image

Handläggningsregler

SFS 1975:1418

10 § Fråga om förbud eller åläggande enligt 2�4 § upptages efter

ansökan. Sådan ansökan göres av konsumentombudsmannen. Beslutar

denne för visst f all att ej göra ansökan, får ansökan göras av samman­
slutning av konsumenter eller löntagare eller, beträffande förbud enligt

2 §, av näringsidkare som beröres av handlingen eller sammanslutning
av näringsidkare.

11 § Näringsidkare är skyldig att på anmaning av konsumentombuds­

mannen komma in med yttrande eller upplysning i ärende om tillämp-

Ii

ning av 2�4 §. I ärende där beslut om förbud eller åläggande enligt

j ;

2�4 § kan antagas komma i fråga är näringsidkare även skyldig att på
anmaning av ombudsmannen tillhandahålla handling, varuprov och lik-

! j

nande som kan ha betydelse för utredningen i ärendet.

Efterkommes icke anmaning enligt första stycket, får konsumentora-

ij

budsmannen förelägga näringsidkaren att fullgöra sin skyldighet vid vite

ii'

av högst 10 000 kronor.

!|'

För varuprov och liknande som tillhandahålles enligt första stycket

I,'

lämnar konsumentombudsmannen ersättning, om särskilda skäl före-

ti

ligger.

V

12 § Beslut i fråga om förbud eller åläggande enligt 2�4 § utgör ej

hinder att samma fråga prövas på nytt, när ändrade förhållanden eller

:

annat särskilt skäl föranleder det.

li

r

13 § Om särskilda skäl föranleder det, kan förbud eller åläggande en-

ligt 2�4 § meddelas även för tiden till dess slutligt beslut föreligger.

Förbudsföreläggande

14 § Fråga om förbud enligt 2 eller 4 § får i fall som ej är av större

vikt prövas av konsumentombudsmannen genom förbudsföreläggande.

Förbudsföreläggande innebär att den som antages ha företagit hand­

ling, som avses i 2 eller 4 §, till godkännande omedelbart eller inom
viss tid förelägges förbud vid vite att fortsätta därmed eller, i fall som
avses i 2 §, att företaga annan liknande handling.

Har föreläggande godkänts, gäller det som förbud som har meddelats

av m arknadsdomstolen enligt 2 eller 4 §. Godkännande som sker sedan
den i föreläggandet utsatta tiden har gått till ända är dock utan verkan.

Inforinationsföreläggande

15 § Fråga om åläggande enligt 3 § får i fall som ej är av större vikt

prövas av konsumentombudsmannen genom informationsföreläggande.

Informationsföreläggande innebär att den som antages ha gjort sig

skyldig till Underlätelse, som avses i 3 §, till godkännande omedelbart

eUer inom viss tid förelägges vid vite att lämna information, som anges

där.

2647

¬

background image

SFS 1975:1418

Har föreläggande godkänts, gäller det som åläggande som har med­

delats av marknadsdomstolen enligt 3 §. Godkännande som sker sedan
den i föreläggandet utsatta tiden har gått till ända är dock utan verkan.

Tillsyn m. m.

16 § Den som avses med förbud eller åläggande enligt 2�4 § är

skyldig att på anmaning av konsumentombudsmannen tillhandahålla

upplysning, handling, varuprov och liknande som behövs för tillsyn

över att förbudet eller åläggandet åtlydes. Efterkonunes icke sådan an-

maning, får ombudsmannen förelägga den berörde att fullgöra sin skyl­

dighet vid vite av högst 10 000 kronor.

För varuprov och liknande som tillhandahålles enligt första stycket

lämnar konsumentombudsmannen ersättning, om särskilda skäl före­
ligger.

Föreskrifter om skyldighet för den som skall tillhandahålla varuprov

och liknande enligt första stycket att ersätta konsumentombudsman­

nen kostnader för provtagning och undersökning av prov meddelas av

regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

17 § Talan om utdömande av vite föres vid allmän domstol av åkla­

gare. Sådan talan får väckas endast efter anmälan av konsumentom­
budsmannen eller, i fråga om vite som avses 15 §, av annan som hos

marknadsdomstolen har ansökt om förbudet eller åläggandet.

Allmänt åtal för brott mot denna lag får väckas endast efter anmälan

eller medgivande av konsumentombudsmannen.

18 § Vid överträdelse av vitesförbud enligt 2 § eller av föreskrift i

6�8 § kan allmän domstol efter vad som är skäligt förordna, att vilse­

ledande framställning som finns på vara, förpackning, reklamtryck, af­
färshandling eller dylikt skall utplånas eller ändras så att den icke läng­

re är vilseledande. Kan detta syfte ej uppnås på annat sätt, kan domsto­

len förordna att egendomen skall förstöras.

Egendom som avses i första stycket får tagas i beslag i avvaktan på

förordnande som anges där. Därvid gäller i tillämpliga delar föreskrif­

terna om beslag i brottmål.

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning på erbju­

dande som avses i 7 §.

Skadestånd

19 § Den som bryter mot förbud enligt 2 § eller mot föreskrift i 6�8

§ skall ersätta skada som därigenom uppkommer för konloirrerande
näringsidkare. Rätt till sådan ersättning är förlorad, om talan ej väckes
inom fem år från det skadan uppkom.

I fråga om rätt för konsument att få skadestånd finns särskilda bc-

2543

stämmelser.

¬

background image

övriga bestämmelser

SFS 1975:1418

20 § Regeringen kan med avseende på främmande stat förordna att

följande bestämmelser skall gälla.

Beträffande vara som är försedd med oriktig eller vilseledande ur­

sprungsbeteckning, genom vilken varan direkt eller indirekt anges vara
frambragt eller tillverkad i den främmande staten eller på någon inom

denna belägen ort, får allmän domstol föreskriva åtgärd enligt 18 § även
i andra fall än som avses där. Detta gäller dock ej om beteckningen
enligt handelsbruk endast tjänar att utmärka varans art eller om den åt­

följes av uppgift som tydligt anger att varan ej har frambragts eller

tillverkats i den angivna staten eller på den angivna orten.

Ansökan om åtgärd enligt andra stycket får göras av åklagare eller,

om denne har beslutat att ej göra ansökan, av någon som driver rö­
relse med vara av samma slag som den vara ansökningen avser.

21 § Den som hos myndighet har tagit befattning med ärende enligt

denna lag får ej obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid har erfarit
om yrkeshemlighet eller affärsförhållande.

22 § Mot konsumentombudsmannens beslut om anmaning enligt 11 §
första stycket första meningen eller om vitesföreläggande efter sådan an-
maning får talan ej föras.

Talan mot konsumentombudsmannens beslut i annan fråga som avses

i 11 § eller i fråga som avses i 16 § första och andra styckena föres hos
kammarrätten genom besvär. Detsamma gäller talan mot beslut av myn­
dighet enligt föreskrifter som avses i 16 § sista stycket.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Genom lagen upphäves lagen (1970: 412) om otillbörlig marknads­

föring. �&tgärd som har vidtagits med tillämpning av sistnämnda lag
gäller som om motsvarande bestämmelse i den nya lagen hade tilläm­

pats.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

ANNA-GRETA LEIJON
(Handelsdepartementet)

2649

¬

Viktiga lagar inom markands- och immaterialrätten
JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

Kommer du i kontakt med upphovs- och marknadsrättsliga frågor i ditt arbete? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Oavsett om du har behov av juridiskt grundmaterial, fördjupande analyser eller nyhetsbevakning kring patentlagen, varumärkeslagen, marknadsföringslagen eller liknande, så har vi tjänsterna som passar för dig. Se allt inom marknad och immaterialrätt.