SFS 1995:450 Marknadsföringslag

Förmögenhetsrätt Marknads- och immaterialrätt Processrätt

Start / Marknads- och immaterialrätt / Marknadsföringslag (2008:486) / SFS 1995:450 Marknadsföringslag

SFS 1995_450 Marknadsföringslag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:642px;height:903px;"> <img width="642" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:450 Utkom fr�n trycket den 23 maj 1995 Marknadsf�ringslag; utf�rdad den 27 april 1995. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.2 Lagens syfte 1 � Denna lag har till syfte att fr�mja konsumenternas och n�ringslivets intressen i samband med marknadsf�ring av produkter och att motverka marknadsf�ring som �r otillb�rlig mot konsumenter och n�ringsidkare. Lagens till�mpningsomr�de 2 � Lagen till�mpas d� n�ringsidkare marknadsf�r eller sj�lva efter- fr�gar produkter i sin n�ringsverksamhet. Lagen till�mpas ocks� p� s�dana televisionss�ndningar som omfattas av lagen (1992:1356) om satellits�ndningar av televisionsprogram till allm�n- heten och som kan tas emot endast i n�got annat land som �r bundet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES-avtalet). Definitioner 3 � I denna lag avses med produkter; varor, tj�nster, fast egendom, arbetstillf�llen och andra nyt- tigheter, 1 Prop. 1994/95: 123, bet. 1994/95: LU16, rskr. 1994/95:267. 2 Jfr r�dets direktiv 84/450/EEG av den 10 september 1984 om tilln�rmning av medlemsstaternas lagar och andra f�rfattningar om vilseledande reklam (EGT nr L 250, 19.9.1984, s. 17, Celex 384L0450) och r�dets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa best�mmelser som fastst�llts i medlemsstater- nas lagar och andra f�rfattningar om utf�randet av s�ndningsverksamhet f�r televi- sion (EGT nr L 298, 17.10.1989, s. 23, Celex 389L0552). 734 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:450 marknadsf�ring: reklam och andra �tg�rder i n�ringsverksamhet som �r �gnade att fr�mja avs�ttningen av och tillg�ngen till produkter, god marknadsf�ringssed: god aff�rssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och n�ringsidkare vid marknadsf�- ring av produkter. Krav p� marknadsf�ringen Allm�nna krav 4 � Marknadsf�ringen skall st�mma �verens med god marknadsf�rings- sed och �ven i �vrigt vara tillb�rlig mot konsumenter och n�ringsidkare. Vid marknadsf�ringen skall n�ringsidkaren l�mna s�dan information som �r av s�rskild betydelse fr�n konsumentsynpunkt. Reklam iden tifiering 5 � All marknadsf�ring skall utformas och presenteras s� att det tydligt framg�r att det �r fr�ga om marknadsf�ring. Det skall ocks� tydligt framg� vem som svarar f�r marknadsf�ringen. Vilseledande reklam 6 � En n�ringsidkare f�r vid marknadsf�ringen inte anv�nda p�st�enden eller andra framst�llningar som �r vilseledande i fr�ga om n�ringsidkarens egen eller n�gon annan n�ringsidkares n�ringsverksamhet. Detta g�ller s�rskilt framst�llningar som avser 1. produktens art, m�ngd, kvalitet och andra egenskaper, 2. produktens ursprung, anv�ndning och inverkan p� h�lsa eller milj�, 3. produktens pris, grunderna f�r priss�ttningen och betalningsvillko- ren, 4. n�ringsidkarens egna eller andra n�ringsidkares kvalifikationer, st�ll- ning p� marknaden, k�nnetecken och andra r�ttigheter, 5. bel�ningar och utm�rkelser som har tilldelats n�ringsidkaren. Vilseledande f�rpackningsstorlekar 7 � En n�ringsidkare f�r vid marknadsf�ringen inte anv�nda f�rpack- ningar som genom sin storlek eller yttre utformning i �vrigt �r vilseledande i fr�ga om produktens m�ngd, storlek eller form. Vilseledande efterbildningar 8 � En n�ringsidkare f�r vid marknadsf�ringen inte anv�nda efterbild- ningar som �r vilseledande genom att de l�tt kan f�rv�xlas med n�gon annan n�ringsidkares k�nda och s�rpr�glade produkter. Detta g�ller dock inte efterbildningar vilkas utformning huvudsakligen tj�nar till att g�ra produkten funktionell. Konkur sutf�rs�ljningar 9 � En n�ringsidkare f�r vid marknadsf�ringen anv�nda uttrycket kon- kurs, ensamt eller i f�rening med n�got annat uttryck, bara om produk- terna bjuds ut av konkursboet eller f�r dess r�kning. 735 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:450 Utf�rs�ljning�r 10 � En n�ringsidkare f�r vid marknadsf�ring av produkter anv�nda uttrycken slutf�rs�ljning, utf�rs�ljning eller upph�r eller n�got an- nat uttryck med motsvarande inneb�rd, bara om 1. det �r fr�ga om en si ut f�rs�lj ning av n�ringsidkarens hela varulager eller en klart avgr�nsad del av det, 2. f�rs�ljningen sker under en begr�nsad tid, och 3. priserna �r v�sentligt l�gre �n n�ringsidkarens normala priser f�r motsvarande produkter. Realisationer 11 � En n�ringsidkare f�r vid marknadsf�ring av produkter anv�nda uttrycket realisation eller n�got annat uttryck med motsvarande inne- b�rd, bara om 1. f�rs�ljningen avser produkter som ing�r i n�ringsidkarens ordinarie sortiment, 2. f�rs�ljningen sker under en begr�nsad tid, och 3. priserna �r v�sentligt l�gre �n n�ringsidkarens normala priser f�r motsvarande produkter. Obest�llda produkter 12 � En n�ringsidkare f�r vid marknadsf�ringen inte leverera produkter till n�gon som inte uttryckligen har best�llt dem och d�rvid vilseleda mottagaren om dennes betalningsskyldighet. F�rm�nserbjudanden 13 � En n�ringsidkare, som vid marknadsf�ringen erbjuder k�paren att f�rv�rva ytterligare produkter utan ers�ttning eller till ett s�rskilt l�gt pris eller erbjuder k�paren andra s�rskilda f�rm�ner, skall l�mna tydlig infor- mation om 1. villkoren f�r att utnyttja erbjudandet, 2. erbjudandets beskaffenhet och v�rde, samt 3. de tidsgr�nser och andra begr�nsningar som g�ller f�r erbjudandet. F�rbud och �l�gganden F�rbud mot fortsatt marknadsf�ring av ett visst slag 14 � En n�ringsidkare vars marknadsf�ring strider mot god marknadsf�- ringssed eller p� n�got annat s�tt �r otillb�rlig mot konsumenter eller n�ringsidkare f�r f�rbjudas att forts�tta med den marknadsf�ringen eller att vidta n�gon annan liknande �tg�rd. Ett f�rbud enligt f�rsta stycket f�r meddelas ocks� 1. en anst�lld hos n�ringsidkaren, 2. n�gon annan som handlar p� n�ringsidkarens v�gnar, och 3. var och en som i �vrigt v�sentligt har bidragit till marknadsf�ringen. �l�ggande att l�mna information 15 � En n�ringsidkare som vid sin marknadsf�ring l�ter bli att l�mna s�dan information som �r av s�rskild betydelse fr�n konsumentsynpunkt f�r �l�ggas att l�mna s�dan information. Ett s�dant �l�ggande f�r meddelas ocks� 1. en anst�lld hos n�ringsidkaren, och 2. n�gon annan som handlar p� n�ringsidkarens v�gnar. 736 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:450 16 � Ett �l�ggande enligt 15 � f�r inneh�lla en skyldighet att l�mna informationen 1. i annonser eller andra framst�llningar som n�ringsidkaren anv�nder vid marknadsf�ringen, 2. genom m�rkning p� varan eller i annan form p� s�ljst�llet, eller 3. i viss form till konsumenter som beg�r det. Otj�nliga produkter 17 � En n�ringsidkare som marknadsf�r s�dana produkter som �r av- sedda att anv�ndas av konsumenter f�r privat bruk och som �r uppenbart otj�nliga f�r sitt huvudsakliga �ndam�l, f�r f�rbjudas att forts�tta med det. Om det beh�vs f�r att motverka en marknadsf�ring som avses i f�rsta stycket, f�r ocks� en n�ringsidkare som tillverkar, importerar eller annars marknadsf�r produkten till andra n�ringsidkare f�rbjudas att forts�tta med det. Ett f�rbud enligt f�rsta och andra styckena f�r meddelas ocks� 1. en anst�lld hos n�ringsidkaren, och 2. n�gon annan som handlar p� n�ringsidkarens v�gnar. 18 � F�rbud enligt 17 � f�r inte meddelas, om det i f�rfattning eller i beslut av en myndighet har meddelats s�rskilda f�reskrifter om produkten med samma syfte som f�rbudet skulle fylla. Vite 19 � Ett f�rbud enligt 14 eller 17 � och ett �l�ggande enligt 15 � skall f�renas med vite, om det inte av s�rskilda sk�l �r obeh�vligt. Interimistiska beslut 20 � R�tten f�r meddela f�rbud enligt 14 eller 17 � eller �l�ggande enligt 15 � att g�lla tills vidare, om 1. k�randen visar sannolika sk�l f�r sin talan, och 2. det sk�ligen kan befaras att svaranden genom att vidta eller l�ta bli att vidta en viss handling minskar betydelsen av ett f�rbud eller �l�ggande. I fr�ga om beslut enligt f�rsta stycket till�mpas 15 kap. 5 � andra fj�rde styckena samt 6 och 8 �� r�tteg�ngsbalken. Beslutet f�r verkst�llas genast. F�rbuds- och informationsf�rel�gganden 21 � I fall som inte �r av st�rre vikt f�r Konsumentombudsmannen meddela f�rel�ggande om 1. f�rbud som avses i 14 eller 17 � (f�rbudsf�rel�ggande), eller 2. �l�ggande som avses i 15 � (informationsf�rel�ggande). F�rel�ggandet skall f�renas med vite. F�r att bli g�llande skall n�ringsidkaren godk�nna f�rel�ggandet ome- delbart eller inom en viss tid. Om f�rel�ggandet har godk�nts, g�ller det som en lagakraft vunnen dom. Ett godk�nnande som sker efter den utsatta tiden g�ller inte. 24-SFS 1995 737 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:647px;height:906px;"> <img width="647" height="906" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:450 Marknadsst�rningsavgift F�ruts�ttningar f�r avgift 22 � En n�ringsidkare f�r �l�ggas att betala en s�rskild avgift (marknads- st�rningsavgift), om n�ringsidkaren eller n�gon som handlar p� n�ringsid- karens v�gnar upps�tligen eller av oaktsamhet har brutit mot n�gon be- st�mmelse i 5 13 ��. Detsamma g�ller en n�ringsidkare som upps�tligen eller av oaktsamhet v�sentligt har bidragit till �vertr�delsen. Avgiften tillfaller staten. 23 � Marknadsst�rningsavgift f�r inte �l�ggas n�gon f�r en �vertr�delse av ett f�rbud eller en Underl�telse att f�lja ett �l�ggande som har meddelats vid vite enligt denna lag. Avgiftens storlek 24 � Marknadsst�rningsavgiften skall fastst�llas till l�gst fem tusen kro- nor och h�gst fem miljoner kronor. Avgiften f�r inte �verstiga tio procent av n�ringsidkarens �rsoms�tt- ning. �rsoms�ttningen skall avse oms�ttningen n�rmast f�reg�ende r�ken- skaps�r. Om �vertr�delsen har skett under n�ringsidkarens f�rsta verk- samhets�r eller om uppgifter om �rsoms�ttning annars saknas eller �r bristf�lliga, f�r �rsoms�ttningen uppskattas. Riktas talan mot flera n�ringsidkare, skall avgiften fastst�llas s�rskilt f�r var och en av dem. 25 � N�r marknadsst�rningsavgift fastst�lls skall s�rskild h�nsyn tas till hur allvarlig �vertr�delsen �r och hur l�nge den har p�g�tt. I ringa fall skall n�gon avgift inte d�mas ut. Avgiften f�r efterges, om det finns synnerliga sk�l f�r det. Preskription 26 � Marknadsst�rningsavgift f�r d�mas ut bara om st�mningsans�kan har delgetts den som anspr�ket riktar sig mot inom fem �r fr�n det att �vertr�delsen upph�rde. 27 � En marknadsst�rningsavgift faller bort, om domen inte har kunnat verkst�llas inom fem �r fr�n det att den vann laga kraft. Kvarstad 28 � F�r att s�kerst�lla ett anspr�k p� marknadsst�rningsavgift f�r r�t- ten besluta om kvarstad. D�rvid g�ller f�reskrifterna i 15 kap. r�tteg�ngs- balken om kvarstad f�r fordran. Skadest�nd 29 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot ett f�rbud eller ett �l�ggande som har meddelats med st�d av 14 eller 15 � eller mot en f�reskrift i 5 13 ��, skall ers�tta den skada som d�rigenom uppkommer f�r en konsument eller n�gon annan n�ringsidkare. 738 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:450 Vid best�mmande av ers�ttningen till n�ringsidkare f�r h�nsyn tas �ven till omst�ndigheter av annan �n ekonomisk art. 30 � R�tten till skadest�nd faller bort, om talan inte v�cks inom fem �r fr�n det att skadan uppkom. Utpl�nande m.m. av vilseledande framst�llningar 31 � Vid �vertr�delse av ett vitesf�rbud enligt 14 � eller av en f�reskrift i 5 13 �� f�r r�tten efter vad som �r sk�ligt besluta att vilseledande framst�llning som finns p� vara, f�rpackning, trycksak, aff�rshandling eller liknande skall utpl�nas eller �ndras s� att den inte l�ngre �r vilsele- dande. Om detta syfte inte kan uppn�s p� n�got annat s�tt, f�r r�tten besluta att egendomen skall f�rst�ras. S�kerhets tg�rder 32 � Om k�randen visar sannolika sk�l f�r bifall till ett yrkande enligt 31 � och det sk�ligen kan befaras att svaranden genom att vidta eller att l�ta bli att vidta en viss handling minskar betydelsen av ett beslut om utpl�nande, f�r r�tten besluta om l�mplig �tg�rd att g�lla tills vidare. I fr�ga om en s�dan �tg�rd g�ller 15 kap. 3 � andra stycket, 5� andra fj�rde styckena samt 6 och 8 �� r�tteg�ngsbalken. Beslutet f�r verkst�llas genast. Framst�lls ett yrkande enligt 31 � i ett m�l om utd�mande av vite som har f�relagts med st�d av denna lag g�ller i st�llet f�r best�mmelserna i f�rsta stycket att egendomen f�r tas i beslag. D�rvid till�mpas f�reskrifter- na i 27 kap. r�tteg�ngsbalken om beslag i brottm�l. Beslutet f�r verkst�llas genast. 33 � Beslut att utpl�na vilseledande framst�llningar enligt 31 � och beslut om s�kerhets�tg�rd enligt 32 � meddelas p� yrkande av part av den domstol d�r en r�tteg�ng om f�rbud enligt 14 �, marknadsst�rningsavgift enligt 22 � eller skadest�nd enligt 29 � p�g�r. Beslut att utpl�na framst�llningar p� grund av �vertr�delse av ett vites- f�rbud enligt 14 och 19 �� f�r meddelas p� yrkande av part av den domstol d�r en r�tteg�ng om utd�mande av vitet p�g�r. Upplysningsskyldighet m.m. 34 � En n�ringsidkare �r skyldig att p� uppmaning av Konsumentom- budsmannen 1. yttra sig och l�mna de upplysningar som beh�vs i ett �rende om till�mpningen av denna lag, 2. tillhandah�lla de handlingar, varuprover och liknande som kan ha betydelse f�r utredningen i ett �rende d�r beslut om f�rbud eller �l�ggande enligt 14, 15 eller 17 � kan antas komma i fr�ga. 35 � Den som har meddelats ett f�rbud eller �l�ggande enligt 14, 15 eller 17 � �r skyldig att p� uppmaning av Konsumentombudsmannen tillhan- dah�lla de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som beh�vs f�r tillsynen �ver att f�rbudet eller �l�ggandet f�ljs. 739 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:646px;height:905px;"> <img width="646" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:450 36 � Om en uppmaning enligt 34 eller 35 � inte f�ljs, f�r Konsument- ombudsmannen f�rel�gga den som ber�rs att fullg�ra sin skyldighet vid vite. 37 � Konsumentombudsmannen f�r l�mna ers�ttning f�r s�dana varu- prover och liknande som avses i 34 och 35 ��, om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om skyldighet f�r en n�ringsidkare att ers�tta Konsumentom- budsmannens kostnader f�r provtagning och unders�kning av prov i fall som avses i 35 �. Var och av vem talan f�r v�ckas F�rbud och �l�gganden 38 � Talan om f�rbud eller �l�ggande enligt 14, 15 eller 17 � v�cks vid Stockholms tingsr�tt. En s�dan talan f�r v�ckas av 1. Konsumentombudsmannen, 2. en n�ringsidkare som ber�rs av marknadsf�ringen, och 3. en sammanslutning av konsumenter, n�ringsidkare eller l�ntagare. Ett interimistiskt beslut enligt 20 � meddelas av den domstol d�r en r�tteg�ng enligt f�rsta stycket p�g�r. Marknadsst�r n ingsavgift 39 � Talan om marknadsst�rningsavgift enligt 22 � v�cks vid Stock- holms tingsr�tt av Konsumentombudsmannen. Om Konsumentombudsmannen i ett visst fall beslutar att inte f�ra talan om marknadsst�rningsavgift f�r en enskild n�ringsidkare som ber�rs av marknadsf�ringen och en sammanslutning av n�ringsidkare v�cka en s�- dan talan. Beslut om kvarstad enligt 28 � meddelas av den domstol d�r en r�tte- g�ng om marknadsst�rningsavgift p�g�r. Om talan �nnu inte har v�ckts g�ller i fr�ga om beh�rig domstol vad som f�reskrivs i f�rsta stycket. Utd�mande av vite 40 � Talan om utd�mande av vite som har f�relagts med st�d av denna lag v�cks vid en tingsr�tt som �r beh�rig enligt 10 kap. r�tteg�ngsbalken. En s�dan talan f�r alltid v�ckas vid Stockholms tingsr�tt. Talan f�r v�ckas av den som har beg�rt vitesf�rel�ggandet och av Kon- sumentombudsmannen. Skadest�nd 41 � Talan om skadest�nd enligt 29 � v�cks vid Stockholms tingsr�tt. En s�dan talan f�r �ven v�ckas vid en tingsr�tt som �r beh�rig enligt 10 kap. r�tteg�ngsbalken. �verklagande 42 � Konsumentombudsmannens beslut enligt 34 � 1 och om vitesf�re- l�ggande efter en s�dan uppmaning f�r inte �verklagas. 740 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:450 Konsumentombudsmannens beslut enligt 34 � 2 och 35 � samt om vites- f�rel�ggande efter en s�dan uppmaning �verklagas hos Stockholms tings- r�tt. Detsamma g�ller beslut om ers�ttning enligt 37 � eller enligt f�reskrif- ter som meddelats med st�d av n�mnda paragraf. 43 � Tingsr�tts domar och beslut i m�l och �renden enligt denna lag �verklagas hos Marknadsdomstolen. Domar och beslut i m�l om utd�- mande av vite som har f�relagts med st�d av denna lag �verklagas dock hos hovr�tt enligt vad som f�reskrivs i lagen (1985:206) om viten. Beslut under r�tteg�ngen i fr�gor som avses i 20 � och 32 � f�rsta stycket f�r �verklagas s�rskilt. Besluten skall vid handl�ggningen i Marknadsdom- stolen anses r�ra �tg�rd enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken. R�ttskraft 44 � En dom i vilken fr�gan om f�rbud enligt 14 eller 17 � eller �l�g- gande enligt 15 � har pr�vats, hindrar att en ny talan enligt 14, 15 eller 17 � v�cks med anledning av marknadsf�ringen. En s�dan dom hindrar dock inte att samma fr�ga pr�vas p� nytt n�r �ndrade f�rh�llanden f�ran- leder det. R�ttens sammans�ttning m. m. 45 � Vid huvudf�rhandling i m�l enligt denna lag skall Stockholms tingsr�tt best� av fyra ledam�ter, av vilka tv� skall vara lagfarna domare och tv� ekonomiska experter. En av de lagfarna domarna skall vara r�ttens ordf�rande. Om det sedan huvudf�rhandlingen har p�b�rjats intr�ffar f�rfall f�r en av ledam�terna, �r r�tten �nd� domf�r. Vid huvudf�rhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a � andra och tredje styckena r�tteg�ngsbalken och vid avg�rande av m�l utan huvudf�rhand- ling, liksom vid handl�ggning som inte sker vid huvudf�rhandling skall tingsr�tten best� av en lagfaren domare, om inte annat f�ljer av 46 �. I s�dana fall f�r dock �ven en ekonomisk expert delta i tingsr�tten. 46 � Vid avg�rande av m�l utan huvudf�rhandling och vid pr�vning av fr�gor som h�r till r�tteg�ngen f�r Stockholms tingsr�tt ha den samman- s�ttning som anges i 45 � f�rsta stycket, om det finns s�rskilda sk�l f�r det med h�nsyn till m�lets eller fr�gans beskaffenhet. 47 � I m�l som bara r�r skadest�nd enligt 29 � f�r Stockholms tings- r�tt ha den sammans�ttning som f�ljer av 1 kap. 3a, 3 c och 3 d �� r�tte- g�ngsbalken. 48 � Vid handl�ggning av �renden som avses i 42 � andra stycket skall Stockholms tingsr�tt ha den sammans�ttning som anges i 45 � f�rsta stycket. Vid handl�ggning som avses i 3 och 4 �� lagen (1946:807) om handl�ggning av domstols�renden skall tingsr�tten dock best� av en lagfa- ren domare. I s�dana fall f�r �ven en ekonomisk expert delta i tingsr�tten. 741 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:450 49 � Regeringen f�rordnar f�r viss tid dem som skall tj�nstg�ra som ekonomiska experter enligt 45 �. Intr�ffar medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett m�l eller �rende en omst�ndighet som medf�r att f�rordnandet skall upph�ra att g�lla, skall f�rordnandet oberoende d�rav anses ha fortsatt giltighet s�vitt avser det p�g�ende m�let eller �rendet. Den som skall tj�nstg�ra som ekonomisk expert skall vara svensk med- borgare och f�r inte vara under�rig eller i konkurstillst�nd eller ha f�rvalta- re enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken. R�tteg�ngsbest�mmelser Handl�ggningen vid Stockholms tingsr�tt och Marknadsdomstolen 50 � Om n�got annat inte f�ljer av denna lag, skall f�reskrifterna i r�tteg�ngsbalken om tvistem�l d�r f�rlikning om saken inte �r till�ten till�mpas p� m�l om f�rbud eller �l�ggande enligt 14, 15 eller 17 � och m�l om marknadsst�rningsavgift enligt 22 �. I m�l om skadest�nd enligt 29 � g�ller vad som �r f�reskrivet i r�tte- g�ngsbalken om tvistem�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten. Vid Stockholms tingsr�tt skall lagen (1946:807) om handl�ggning av domstols�renden till�mpas i �renden som avses i 42 � andra stycket, om n�got annat inte f�ljer av denna lag. 51 � Vad som s�gs i 49, 50 och 52 kap. r�tteg�ngsbalken om hovr�tten skall i m�l och �renden enligt denna lag i st�llet g�lla Marknadsdomstolen. 52 � Om en talan enligt denna lag har v�ckts av n�gon annan �n Konsu- mentombudsmannen, skall tingsr�tten underr�tta ombudsmannen om r�t- teg�ngen. Kumulation 53 � M�l om skadest�nd enligt 29 � f�r i tingsr�tt endast f�renas med annat m�l enligt denna lag. Intervention 54 � I m�l om f�rbud eller �l�ggande enligt 14, 15 eller 17 � har den som har taler�tt enligt 38 � andra stycket r�tt att delta i r�tteg�ngen som intervenient enligt 14 kap. r�tteg�ngsbalken. R�tteg�ngskostnader 55 � I m�l enligt denna lag g�ller i fr�ga om r�tteg�ngskostnader 18 kap. r�tteg�ngsbalken. Best�mmelsen i 18 kap. 16 � r�tteg�ngsbalken skall dock inte till�mpas i m�l om f�rbud eller �l�ggande enligt 14, 15 eller 17 �. I s�dana m�l f�r r�tten best�mma att var och en av parterna skall svara f�r sina r�tteg�ngskostnader. Utevaro 56 � F�r Konsumentombudsmannen som part i m�l och �renden enligt denna lag g�ller, i fr�ga om f�rel�ggande f�r part och parts utevaro, vad som i r�tteg�ngsbalken �r f�reskrivet f�r �klagare. 742 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1995:450 �vriga best�mmelser 57 � Regeringen kan med avseende p� fr�mmande stat best�mma att f�ljande skall g�lla. Betr�ffande en vara som �r f�rsedd med en oriktig eller vilseledande ursprungsbeteckning, genom vilken varan direkt eller indirekt anges vara frambragd eller tillverkad i den fr�mmande staten eller i en region eller ort i den fr�mmande staten, f�r �tg�rd enligt 31 � beslutas �ven i andra fall �n som avses d�r. Detta g�ller dock inte om beteckningen enligt handelsbruk endast tj�nar att m�rka ut varans art eller om den �tf�ljs av en uppgift som tydligt anger att varan inte har frambragts eller tillverkats i den angivna staten eller p� den angivna orten. Talan om �tg�rd enligt andra stycket v�cks vid Stockholms tingsr�tt av Konsumentombudsmannen eller, om denne har beslutat att inte v�cka talan, av n�gon som driver r�relse med varor av samma slag som den vara som talan avser. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1996, d� marknadsf�ringslagen (1975:1418) skall upph�ra att g�lla. 2. Best�mmelserna i 413 �� till�mpas ocks� p� marknadsf�ring som har vidtagits f�re ikrafttr�dandet, om inte �tg�rden var till�ten enligt �ldre f�reskrifter. F�r s�dan marknadsf�ring g�ller dock att marknadsst�rnings- avgift enligt 22 � inte f�r d�mas ut och att fr�gan om skadest�nd skall bed�mas enligt �ldre f�reskrifter. 3. F�rbud och �l�gganden samt f�rbuds- och informationsf�rel�gganden som har meddelats enligt �ldre f�reskrifter g�ller fortfarande. 4. M�l om skadest�nd, f�rbud eller �l�gganden d�r talan har v�ckts f�re ikrafttr�dandet handl�ggs enligt �ldre f�reskrifter. P� regeringens v�gnar LENA HJELM-WALL�N MARITA ULVSKOG (Civildepartementet) 743 </div> </div>

SFS 1995:450

Utkom fr�n trycket
den 23 maj 1995

Marknadsf�ringslag;

utf�rdad den 27 april 1995.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.2

Lagens syfte

1 � Denna lag har till syfte att fr�mja konsumenternas och n�ringslivets
intressen i samband med marknadsf�ring av produkter och att motverka

marknadsf�ring som �r otillb�rlig mot konsumenter och n�ringsidkare.

Lagens till�mpningsomr�de

2 � Lagen till�mpas d� n�ringsidkare marknadsf�r eller sj�lva efter-
fr�gar produkter i sin n�ringsverksamhet.

Lagen till�mpas ocks� p� s�dana televisionss�ndningar som omfattas av

lagen (1992:1356) om satellits�ndningar av televisionsprogram till allm�n-
heten och som kan tas emot endast i n�got annat land som �r bundet av
avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES-avtalet).

Definitioner

3 � I denna lag avses med

produkter; varor, tj�nster, fast egendom, arbetstillf�llen och andra nyt-

tigheter,

Prop. 1994/95: 123, bet. 1994/95: LU16, rskr. 1994/95:267.

Jfr r�dets direktiv 84/450/EEG av den 10 september 1984 om tilln�rmning av

medlemsstaternas lagar och andra f�rfattningar om vilseledande reklam (EGT nr L
250, 19.9.1984, s. 17, Celex 384L0450) och r�dets direktiv 89/552/EEG av den 3

oktober 1989 om samordning av vissa best�mmelser som fastst�llts i medlemsstater-
nas lagar och andra f�rfattningar om utf�randet av s�ndningsverksamhet f�r televi-
sion (EGT nr L 298, 17.10.1989, s. 23, Celex 389L0552).

734

SFS 1995:450

marknadsf�ring: reklam och andra �tg�rder i n�ringsverksamhet som �r

�gnade att fr�mja avs�ttningen av och tillg�ngen till produkter,

god marknadsf�ringssed: god aff�rssed eller andra vedertagna normer

som syftar till att skydda konsumenter och n�ringsidkare vid marknadsf�-
ring av produkter.

Krav p� marknadsf�ringen

Allm�nna krav

4 � Marknadsf�ringen skall st�mma �verens med god marknadsf�rings-
sed och �ven i �vrigt vara tillb�rlig mot konsumenter och n�ringsidkare.

Vid marknadsf�ringen skall n�ringsidkaren l�mna s�dan information

som �r av s�rskild betydelse fr�n konsumentsynpunkt.

Reklam iden tifiering

5 � All marknadsf�ring skall utformas och presenteras s� att det tydligt
framg�r att det �r fr�ga om marknadsf�ring.

Det skall ocks� tydligt framg� vem som svarar f�r marknadsf�ringen.

Vilseledande reklam

6 � En n�ringsidkare f�r vid marknadsf�ringen inte anv�nda p�st�enden
eller andra framst�llningar som �r vilseledande i fr�ga om n�ringsidkarens
egen eller n�gon annan n�ringsidkares n�ringsverksamhet.

Detta g�ller s�rskilt framst�llningar som avser

1. produktens art, m�ngd, kvalitet och andra egenskaper,

2. produktens ursprung, anv�ndning och inverkan p� h�lsa eller milj�,

3. produktens pris, grunderna f�r priss�ttningen och betalningsvillko-

ren,

4. n�ringsidkarens egna eller andra n�ringsidkares kvalifikationer, st�ll-

ning p� marknaden, k�nnetecken och andra r�ttigheter,

5. bel�ningar och utm�rkelser som har tilldelats n�ringsidkaren.

Vilseledande f�rpackningsstorlekar

7 � En n�ringsidkare f�r vid marknadsf�ringen inte anv�nda f�rpack-
ningar som genom sin storlek eller yttre utformning i �vrigt �r vilseledande

i fr�ga om produktens m�ngd, storlek eller form.

Vilseledande efterbildningar

8 � En n�ringsidkare f�r vid marknadsf�ringen inte anv�nda efterbild-

ningar som �r vilseledande genom att de l�tt kan f�rv�xlas med n�gon
annan n�ringsidkares k�nda och s�rpr�glade produkter. Detta g�ller dock
inte efterbildningar vilkas utformning huvudsakligen tj�nar till att g�ra
produkten funktionell.

Konkur sutf�rs�ljningar

9 � En n�ringsidkare f�r vid marknadsf�ringen anv�nda uttrycket kon-
kurs, ensamt eller i f�rening med n�got annat uttryck, bara om produk-
terna bjuds ut av konkursboet eller f�r dess r�kning.

735

SFS 1995:450

Utf�rs�ljning�r

10 � En n�ringsidkare f�r vid marknadsf�ring av produkter anv�nda

uttrycken slutf�rs�ljning, utf�rs�ljning eller upph�r eller n�got an-
nat uttryck med motsvarande inneb�rd, bara om

1. det �r fr�ga om en si ut f�rs�lj ning av n�ringsidkarens hela varulager

eller en klart avgr�nsad del av det,

2. f�rs�ljningen sker under en begr�nsad tid, och
3. priserna �r v�sentligt l�gre �n n�ringsidkarens normala priser f�r

motsvarande produkter.

Realisationer

11 � En n�ringsidkare f�r vid marknadsf�ring av produkter anv�nda

uttrycket realisation eller n�got annat uttryck med motsvarande inne-
b�rd, bara om

1. f�rs�ljningen avser produkter som ing�r i n�ringsidkarens ordinarie

sortiment,

2. f�rs�ljningen sker under en begr�nsad tid, och
3. priserna �r v�sentligt l�gre �n n�ringsidkarens normala priser f�r

motsvarande produkter.

Obest�llda produkter

12 � En n�ringsidkare f�r vid marknadsf�ringen inte leverera produkter

till n�gon som inte uttryckligen har best�llt dem och d�rvid vilseleda
mottagaren om dennes betalningsskyldighet.

F�rm�nserbjudanden

13 � En n�ringsidkare, som vid marknadsf�ringen erbjuder k�paren att

f�rv�rva ytterligare produkter utan ers�ttning eller till ett s�rskilt l�gt pris
eller erbjuder k�paren andra s�rskilda f�rm�ner, skall l�mna tydlig infor-
mation om

1. villkoren f�r att utnyttja erbjudandet,

2. erbjudandets beskaffenhet och v�rde, samt
3. de tidsgr�nser och andra begr�nsningar som g�ller f�r erbjudandet.

F�rbud och �l�gganden

F�rbud mot fortsatt marknadsf�ring av ett visst slag

14 � En n�ringsidkare vars marknadsf�ring strider mot god marknadsf�-
ringssed eller p� n�got annat s�tt �r otillb�rlig mot konsumenter eller

n�ringsidkare f�r f�rbjudas att forts�tta med den marknadsf�ringen eller
att vidta n�gon annan liknande �tg�rd.

Ett f�rbud enligt f�rsta stycket f�r meddelas ocks�

1. en anst�lld hos n�ringsidkaren,

2. n�gon annan som handlar p� n�ringsidkarens v�gnar, och
3. var och en som i �vrigt v�sentligt har bidragit till marknadsf�ringen.

�l�ggande att l�mna information

15 � En n�ringsidkare som vid sin marknadsf�ring l�ter bli att l�mna

s�dan information som �r av s�rskild betydelse fr�n konsumentsynpunkt
f�r �l�ggas att l�mna s�dan information.

Ett s�dant �l�ggande f�r meddelas ocks�

1. en anst�lld hos n�ringsidkaren, och

2. n�gon annan som handlar p� n�ringsidkarens v�gnar.

736

SFS 1995:450

16 � Ett �l�ggande enligt 15 � f�r inneh�lla en skyldighet att l�mna
informationen

1. i annonser eller andra framst�llningar som n�ringsidkaren anv�nder

vid marknadsf�ringen,

2. genom m�rkning p� varan eller i annan form p� s�ljst�llet, eller
3. i viss form till konsumenter som beg�r det.

Otj�nliga produkter

17 � En n�ringsidkare som marknadsf�r s�dana produkter som �r av-

sedda att anv�ndas av konsumenter f�r privat bruk och som �r uppenbart
otj�nliga f�r sitt huvudsakliga �ndam�l, f�r f�rbjudas att forts�tta med det.

Om det beh�vs f�r att motverka en marknadsf�ring som avses i f�rsta

stycket, f�r ocks� en n�ringsidkare som tillverkar, importerar eller annars
marknadsf�r produkten till andra n�ringsidkare f�rbjudas att forts�tta
med det.

Ett f�rbud enligt f�rsta och andra styckena f�r meddelas ocks�

1. en anst�lld hos n�ringsidkaren, och

2. n�gon annan som handlar p� n�ringsidkarens v�gnar.

18 � F�rbud enligt 17 � f�r inte meddelas, om det i f�rfattning eller i

beslut av en myndighet har meddelats s�rskilda f�reskrifter om produkten
med samma syfte som f�rbudet skulle fylla.

Vite

19 � Ett f�rbud enligt 14 eller 17 � och ett �l�ggande enligt 15 � skall

f�renas med vite, om det inte av s�rskilda sk�l �r obeh�vligt.

Interimistiska beslut

20 � R�tten f�r meddela f�rbud enligt 14 eller 17 � eller �l�ggande enligt

15 � att g�lla tills vidare, om

1. k�randen visar sannolika sk�l f�r sin talan, och

2. det sk�ligen kan befaras att svaranden genom att vidta eller l�ta bli

att vidta en viss handling minskar betydelsen av ett f�rbud eller �l�ggande.

I fr�ga om beslut enligt f�rsta stycket till�mpas 15 kap. 5 � andra

fj�rde styckena samt 6 och 8 �� r�tteg�ngsbalken. Beslutet f�r verkst�llas
genast.

F�rbuds- och informationsf�rel�gganden

21 � I fall som inte �r av st�rre vikt f�r Konsumentombudsmannen
meddela f�rel�ggande om

1. f�rbud som avses i 14 eller 17 � (f�rbudsf�rel�ggande), eller

2. �l�ggande som avses i 15 � (informationsf�rel�ggande).
F�rel�ggandet skall f�renas med vite.
F�r att bli g�llande skall n�ringsidkaren godk�nna f�rel�ggandet ome-

delbart eller inom en viss tid. Om f�rel�ggandet har godk�nts, g�ller det
som en lagakraft vunnen dom.

Ett godk�nnande som sker efter den utsatta tiden g�ller inte.

24-SFS 1995

737

SFS 1995:450

Marknadsst�rningsavgift

F�ruts�ttningar f�r avgift

22 � En n�ringsidkare f�r �l�ggas att betala en s�rskild avgift (marknads-
st�rningsavgift), om n�ringsidkaren eller n�gon som handlar p� n�ringsid-
karens v�gnar upps�tligen eller av oaktsamhet har brutit mot n�gon be-
st�mmelse i 5 13 ��.

Detsamma g�ller en n�ringsidkare som upps�tligen eller av oaktsamhet

v�sentligt har bidragit till �vertr�delsen.

Avgiften tillfaller staten.

23 � Marknadsst�rningsavgift f�r inte �l�ggas n�gon f�r en �vertr�delse
av ett f�rbud eller en Underl�telse att f�lja ett �l�ggande som har meddelats
vid vite enligt denna lag.

Avgiftens storlek

24 � Marknadsst�rningsavgiften skall fastst�llas till l�gst fem tusen kro-
nor och h�gst fem miljoner kronor.

Avgiften f�r inte �verstiga tio procent av n�ringsidkarens �rsoms�tt-

ning. �rsoms�ttningen skall avse oms�ttningen n�rmast f�reg�ende r�ken-
skaps�r. Om �vertr�delsen har skett under n�ringsidkarens f�rsta verk-
samhets�r eller om uppgifter om �rsoms�ttning annars saknas eller �r
bristf�lliga, f�r �rsoms�ttningen uppskattas.

Riktas talan mot flera n�ringsidkare, skall avgiften fastst�llas s�rskilt f�r

var och en av dem.

25 � N�r marknadsst�rningsavgift fastst�lls skall s�rskild h�nsyn tas till
hur allvarlig �vertr�delsen �r och hur l�nge den har p�g�tt.

I ringa fall skall n�gon avgift inte d�mas ut. Avgiften f�r efterges, om det

finns synnerliga sk�l f�r det.

Preskription

26 � Marknadsst�rningsavgift f�r d�mas ut bara om st�mningsans�kan
har delgetts den som anspr�ket riktar sig mot inom fem �r fr�n det att
�vertr�delsen upph�rde.

27 � En marknadsst�rningsavgift faller bort, om domen inte har kunnat
verkst�llas inom fem �r fr�n det att den vann laga kraft.

Kvarstad

28 � F�r att s�kerst�lla ett anspr�k p� marknadsst�rningsavgift f�r r�t-
ten besluta om kvarstad. D�rvid g�ller f�reskrifterna i 15 kap. r�tteg�ngs-
balken om kvarstad f�r fordran.

Skadest�nd

29 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot ett f�rbud eller
ett �l�ggande som har meddelats med st�d av 14 eller 15 � eller mot en
f�reskrift i 5 13 ��, skall ers�tta den skada som d�rigenom uppkommer
f�r en konsument eller n�gon annan n�ringsidkare.

738

SFS 1995:450

Vid best�mmande av ers�ttningen till n�ringsidkare f�r h�nsyn tas �ven

till omst�ndigheter av annan �n ekonomisk art.

30 � R�tten till skadest�nd faller bort, om talan inte v�cks inom fem �r
fr�n det att skadan uppkom.

Utpl�nande m.m. av vilseledande framst�llningar

31 � Vid �vertr�delse av ett vitesf�rbud enligt 14 � eller av en f�reskrift
i 5 13 �� f�r r�tten efter vad som �r sk�ligt besluta att vilseledande
framst�llning som finns p� vara, f�rpackning, trycksak, aff�rshandling
eller liknande skall utpl�nas eller �ndras s� att den inte l�ngre �r vilsele-
dande. Om detta syfte inte kan uppn�s p� n�got annat s�tt, f�r r�tten
besluta att egendomen skall f�rst�ras.

S�kerhets tg�rder

32 � Om k�randen visar sannolika sk�l f�r bifall till ett yrkande enligt

31 � och det sk�ligen kan befaras att svaranden genom att vidta eller att

l�ta bli att vidta en viss handling minskar betydelsen av ett beslut om
utpl�nande, f�r r�tten besluta om l�mplig �tg�rd att g�lla tills vidare. I
fr�ga om en s�dan �tg�rd g�ller 15 kap. 3 � andra stycket, 5� andra
fj�rde styckena samt 6 och 8 �� r�tteg�ngsbalken. Beslutet f�r verkst�llas
genast.

Framst�lls ett yrkande enligt 31 � i ett m�l om utd�mande av vite som

har f�relagts med st�d av denna lag g�ller i st�llet f�r best�mmelserna i
f�rsta stycket att egendomen f�r tas i beslag. D�rvid till�mpas f�reskrifter-
na i 27 kap. r�tteg�ngsbalken om beslag i brottm�l. Beslutet f�r verkst�llas
genast.

33 � Beslut att utpl�na vilseledande framst�llningar enligt 31 � och
beslut om s�kerhets�tg�rd enligt 32 � meddelas p� yrkande av part av den
domstol d�r en r�tteg�ng om f�rbud enligt 14 �, marknadsst�rningsavgift
enligt 22 � eller skadest�nd enligt 29 � p�g�r.

Beslut att utpl�na framst�llningar p� grund av �vertr�delse av ett vites-

f�rbud enligt 14 och 19 �� f�r meddelas p� yrkande av part av den domstol
d�r en r�tteg�ng om utd�mande av vitet p�g�r.

Upplysningsskyldighet m.m.

34 � En n�ringsidkare �r skyldig att p� uppmaning av Konsumentom-
budsmannen

1. yttra sig och l�mna de upplysningar som beh�vs i ett �rende om

till�mpningen av denna lag,

2. tillhandah�lla de handlingar, varuprover och liknande som kan ha

betydelse f�r utredningen i ett �rende d�r beslut om f�rbud eller �l�ggande
enligt 14, 15 eller 17 � kan antas komma i fr�ga.

35 � Den som har meddelats ett f�rbud eller �l�ggande enligt 14, 15 eller

17 � �r skyldig att p� uppmaning av Konsumentombudsmannen tillhan-

dah�lla de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som beh�vs
f�r tillsynen �ver att f�rbudet eller �l�ggandet f�ljs.

739

�

SFS 1995:450

36 � Om en uppmaning enligt 34 eller 35 � inte f�ljs, f�r Konsument-
ombudsmannen f�rel�gga den som ber�rs att fullg�ra sin skyldighet vid

vite.

37 � Konsumentombudsmannen f�r l�mna ers�ttning f�r s�dana varu-
prover och liknande som avses i 34 och 35 ��, om det finns s�rskilda sk�l
f�r det.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om skyldighet f�r en n�ringsidkare att ers�tta Konsumentom-
budsmannens kostnader f�r provtagning och unders�kning av prov i fall
som avses i 35 �.

Var och av vem talan f�r v�ckas

F�rbud och �l�gganden

38 � Talan om f�rbud eller �l�ggande enligt 14, 15 eller 17 � v�cks vid
Stockholms tingsr�tt.

En s�dan talan f�r v�ckas av

1. Konsumentombudsmannen,

2. en n�ringsidkare som ber�rs av marknadsf�ringen, och
3. en sammanslutning av konsumenter, n�ringsidkare eller l�ntagare.
Ett interimistiskt beslut enligt 20 � meddelas av den domstol d�r en

r�tteg�ng enligt f�rsta stycket p�g�r.

Marknadsst�r n ingsavgift

39 � Talan om marknadsst�rningsavgift enligt 22 � v�cks vid Stock-
holms tingsr�tt av Konsumentombudsmannen.

Om Konsumentombudsmannen i ett visst fall beslutar att inte f�ra talan

om marknadsst�rningsavgift f�r en enskild n�ringsidkare som ber�rs av
marknadsf�ringen och en sammanslutning av n�ringsidkare v�cka en s�-
dan talan.

Beslut om kvarstad enligt 28 � meddelas av den domstol d�r en r�tte-

g�ng om marknadsst�rningsavgift p�g�r. Om talan �nnu inte har v�ckts
g�ller i fr�ga om beh�rig domstol vad som f�reskrivs i f�rsta stycket.

Utd�mande av vite

40 � Talan om utd�mande av vite som har f�relagts med st�d av denna
lag v�cks vid en tingsr�tt som �r beh�rig enligt 10 kap. r�tteg�ngsbalken.
En s�dan talan f�r alltid v�ckas vid Stockholms tingsr�tt.

Talan f�r v�ckas av den som har beg�rt vitesf�rel�ggandet och av Kon-

sumentombudsmannen.

Skadest�nd

41 � Talan om skadest�nd enligt 29 � v�cks vid Stockholms tingsr�tt.

En s�dan talan f�r �ven v�ckas vid en tingsr�tt som �r beh�rig enligt 10
kap. r�tteg�ngsbalken.

�verklagande

42 � Konsumentombudsmannens beslut enligt 34 � 1 och om vitesf�re-
l�ggande efter en s�dan uppmaning f�r inte �verklagas.

740

SFS 1995:450

Konsumentombudsmannens beslut enligt 34 � 2 och 35 � samt om vites-

f�rel�ggande efter en s�dan uppmaning �verklagas hos Stockholms tings-
r�tt. Detsamma g�ller beslut om ers�ttning enligt 37 � eller enligt f�reskrif-
ter som meddelats med st�d av n�mnda paragraf.

43 � Tingsr�tts domar och beslut i m�l och �renden enligt denna lag
�verklagas hos Marknadsdomstolen. Domar och beslut i m�l om utd�-
mande av vite som har f�relagts med st�d av denna lag �verklagas dock
hos hovr�tt enligt vad som f�reskrivs i lagen (1985:206) om viten.

Beslut under r�tteg�ngen i fr�gor som avses i 20 � och 32 � f�rsta stycket

f�r �verklagas s�rskilt. Besluten skall vid handl�ggningen i Marknadsdom-
stolen anses r�ra �tg�rd enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken.

R�ttskraft

44 � En dom i vilken fr�gan om f�rbud enligt 14 eller 17 � eller �l�g-
gande enligt 15 � har pr�vats, hindrar att en ny talan enligt 14, 15 eller

17 � v�cks med anledning av marknadsf�ringen. En s�dan dom hindrar

dock inte att samma fr�ga pr�vas p� nytt n�r �ndrade f�rh�llanden f�ran-
leder det.

R�ttens sammans�ttning m. m.

45 � Vid huvudf�rhandling i m�l enligt denna lag skall Stockholms
tingsr�tt best� av fyra ledam�ter, av vilka tv� skall vara lagfarna domare
och tv� ekonomiska experter. En av de lagfarna domarna skall vara r�ttens
ordf�rande.

Om det sedan huvudf�rhandlingen har p�b�rjats intr�ffar f�rfall f�r en

av ledam�terna, �r r�tten �nd� domf�r.

Vid huvudf�rhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a � andra och tredje

styckena r�tteg�ngsbalken och vid avg�rande av m�l utan huvudf�rhand-
ling, liksom vid handl�ggning som inte sker vid huvudf�rhandling skall
tingsr�tten best� av en lagfaren domare, om inte annat f�ljer av 46 �. I
s�dana fall f�r dock �ven en ekonomisk expert delta i tingsr�tten.

46 � Vid avg�rande av m�l utan huvudf�rhandling och vid pr�vning av
fr�gor som h�r till r�tteg�ngen f�r Stockholms tingsr�tt ha den samman-
s�ttning som anges i 45 � f�rsta stycket, om det finns s�rskilda sk�l f�r det
med h�nsyn till m�lets eller fr�gans beskaffenhet.

47 � I m�l som bara r�r skadest�nd enligt 29 � f�r Stockholms tings-
r�tt ha den sammans�ttning som f�ljer av 1 kap. 3a, 3 c och 3 d �� r�tte-
g�ngsbalken.

48 � Vid handl�ggning av �renden som avses i 42 � andra stycket skall
Stockholms tingsr�tt ha den sammans�ttning som anges i 45 � f�rsta
stycket. Vid handl�ggning som avses i 3 och 4 �� lagen (1946:807) om
handl�ggning av domstols�renden skall tingsr�tten dock best� av en lagfa-
ren domare. I s�dana fall f�r �ven en ekonomisk expert delta i tingsr�tten.

741

SFS 1995:450

49 � Regeringen f�rordnar f�r viss tid dem som skall tj�nstg�ra som
ekonomiska experter enligt 45 �. Intr�ffar medan en ekonomisk expert
deltar i behandlingen av ett m�l eller �rende en omst�ndighet som medf�r
att f�rordnandet skall upph�ra att g�lla, skall f�rordnandet oberoende
d�rav anses ha fortsatt giltighet s�vitt avser det p�g�ende m�let eller
�rendet.

Den som skall tj�nstg�ra som ekonomisk expert skall vara svensk med-

borgare och f�r inte vara under�rig eller i konkurstillst�nd eller ha f�rvalta-
re enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken.

R�tteg�ngsbest�mmelser

Handl�ggningen vid Stockholms tingsr�tt och Marknadsdomstolen

50 � Om n�got annat inte f�ljer av denna lag, skall f�reskrifterna i
r�tteg�ngsbalken om tvistem�l d�r f�rlikning om saken inte �r till�ten
till�mpas p� m�l om f�rbud eller �l�ggande enligt 14, 15 eller 17 � och m�l
om marknadsst�rningsavgift enligt 22 �.

I m�l om skadest�nd enligt 29 � g�ller vad som �r f�reskrivet i r�tte-

g�ngsbalken om tvistem�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten.

Vid Stockholms tingsr�tt skall lagen (1946:807) om handl�ggning av

domstols�renden till�mpas i �renden som avses i 42 � andra stycket, om
n�got annat inte f�ljer av denna lag.

51 � Vad som s�gs i 49, 50 och 52 kap. r�tteg�ngsbalken om hovr�tten
skall i m�l och �renden enligt denna lag i st�llet g�lla Marknadsdomstolen.

52 � Om en talan enligt denna lag har v�ckts av n�gon annan �n Konsu-
mentombudsmannen, skall tingsr�tten underr�tta ombudsmannen om r�t-
teg�ngen.

Kumulation

53 � M�l om skadest�nd enligt 29 � f�r i tingsr�tt endast f�renas med
annat m�l enligt denna lag.

Intervention

54 � I m�l om f�rbud eller �l�ggande enligt 14, 15 eller 17 � har den
som har taler�tt enligt 38 � andra stycket r�tt att delta i r�tteg�ngen som
intervenient enligt 14 kap. r�tteg�ngsbalken.

R�tteg�ngskostnader

55 � I m�l enligt denna lag g�ller i fr�ga om r�tteg�ngskostnader 18 kap.
r�tteg�ngsbalken. Best�mmelsen i 18 kap. 16 � r�tteg�ngsbalken skall dock
inte till�mpas i m�l om f�rbud eller �l�ggande enligt 14, 15 eller 17 �. I
s�dana m�l f�r r�tten best�mma att var och en av parterna skall svara f�r
sina r�tteg�ngskostnader.

Utevaro

56 � F�r Konsumentombudsmannen som part i m�l och �renden enligt
denna lag g�ller, i fr�ga om f�rel�ggande f�r part och parts utevaro, vad
som i r�tteg�ngsbalken �r f�reskrivet f�r �klagare.

742

SFS 1995:450

�vriga best�mmelser

57 � Regeringen kan med avseende p� fr�mmande stat best�mma att
f�ljande skall g�lla.

Betr�ffande en vara som �r f�rsedd med en oriktig eller vilseledande

ursprungsbeteckning, genom vilken varan direkt eller indirekt anges vara
frambragd eller tillverkad i den fr�mmande staten eller i en region eller ort
i den fr�mmande staten, f�r �tg�rd enligt 31 � beslutas �ven i andra fall �n
som avses d�r. Detta g�ller dock inte om beteckningen enligt handelsbruk
endast tj�nar att m�rka ut varans art eller om den �tf�ljs av en uppgift som
tydligt anger att varan inte har frambragts eller tillverkats i den angivna
staten eller p� den angivna orten.

Talan om �tg�rd enligt andra stycket v�cks vid Stockholms tingsr�tt av

Konsumentombudsmannen eller, om denne har beslutat att inte v�cka
talan, av n�gon som driver r�relse med varor av samma slag som den vara
som talan avser.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1996, d� marknadsf�ringslagen

(1975:1418) skall upph�ra att g�lla.

2. Best�mmelserna i 413 �� till�mpas ocks� p� marknadsf�ring som

har vidtagits f�re ikrafttr�dandet, om inte �tg�rden var till�ten enligt �ldre
f�reskrifter. F�r s�dan marknadsf�ring g�ller dock att marknadsst�rnings-

avgift enligt 22 � inte f�r d�mas ut och att fr�gan om skadest�nd skall
bed�mas enligt �ldre f�reskrifter.

3. F�rbud och �l�gganden samt f�rbuds- och informationsf�rel�gganden

som har meddelats enligt �ldre f�reskrifter g�ller fortfarande.

4. M�l om skadest�nd, f�rbud eller �l�gganden d�r talan har v�ckts f�re

ikrafttr�dandet handl�ggs enligt �ldre f�reskrifter.

P� regeringens v�gnar

LENA HJELM-WALL�N

MARITA ULVSKOG
(Civildepartementet)

743

;

Viktiga lagar inom markands- och immaterialrätten

Konkurrenslag (2008:579)
Marknadsföringslag (2008:486)
Mönsterskyddslag (1970:485)
Patentlag (1967:837)
Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Varumärkeslag (2010:1877)

JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

Kommer du i kontakt med upphovs- och marknadsrättsliga frågor i ditt arbete? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Oavsett om du har behov av juridiskt grundmaterial, fördjupande analyser eller nyhetsbevakning kring patentlagen, varumärkeslagen, marknadsföringslagen eller liknande, så har vi tjänsterna som passar för dig. Se allt inom marknad och immaterialrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1995:450 Marknadsföringslag

Viktiga lagar inom markands- och immaterialrätten

JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

Om Lagboken.se