SFS 2010:719 Lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling sfs 2010:719 lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486); utfärdad den 17 juni 2010. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 1, 2 och 29 §§ marknadsföringslagen (2008:486) ska ha följande lydelse. 1 § denna lag har till syfte att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. bestämmelser om marknadsföring finns bl.a. i – luftfartslagen (1957:297) – konsumentkreditlagen (1992:830), – lagen (1992:1672) om paketresor, – tobakslagen (1993:581), – alkohollagen (1994:1738), – lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, – radio- och tv-lagen (2010:696), – lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet, – lagen (1996:1118) om marknadsföring av kristallglas, – lagen (1997:218) om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende, – lagen (1999:268) om betalningsöverföringar inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet, – lagen (1999:158) om investerarskydd, – lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster, – lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet, – prisinformationslagen (2004:347), – distans- och hemförsäljningslagen (2005:59), – försäkringsavtalslagen (2005:104), – lagen (2005:405) om försäkringsförmedling, och – lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet 2 §2 lagen tillämpas 1. då näringsidkare marknadsför eller själva efterfrågar produkter i sin näringsverksamhet, utkom från trycket den 30 juni 2010 1 2 prop. 2009/10:115, bet. 2009/10:ku25, rskr. 2009/10:331. senaste lydelse 2009:1084. 1 sfs 2010:719 2. på sådana tv-sändningar över satellit som omfattas av radio- och tvlagen (2010:696), 3. då konsumentombudsmannen fullgör sina skyldigheter enligt europaparlamentets och rådets förordning (eg) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen3, och 4. då behörig myndighet fullgör sina skyldigheter enligt europarlamentets och rådets direktiv 2006/123/eg av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden4. bestämmelserna om garantier i 22 § tillämpas inte i fråga om en tjänst som tillhandahålls av en näringsidkare som är etablerad i en annan stat än sverige inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ees). detsamma gäller bestämmelserna i 4 § tredje stycket och 7 § när en näringsidkare, som är etablerad i en annan stat än sverige inom ees, riktar marknadsföring mot en annan näringsidkare. 29 § en näringsidkare får åläggas att betala en särskild avgift (marknadsstörningsavgift) om näringsidkaren, eller någon som handlar på näringsidkarens vägnar, uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot – 7 §, – 8 § och någon av bestämmelserna i 9, 10, 12–17 §§, – 18 §, – 20 §, eller – någon av bestämmelserna i bilaga i till direktiv 2005/29/eg. detsamma gäller om en näringsidkare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av bestämmelserna i – 14 § första stycket 2 eller 3 eller 14 a § första stycket 2 eller 3 tobakslagen (1993:581), – 4 kap. 10 § alkohollagen (1994:1738), – 8 kap. 7 § första stycket, 8, 9 eller 14 § första eller andra stycket samt 15 kap. 4 § radio- och tv-lagen (2010:696), – 11 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller 8 § lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet när det gäller ett erbjudande som inte är riktat bara till andra än konsumenter. vad som sägs i första och andra styckena gäller också en näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet väsentligt har bidragit till överträdelsen. avgiften tillfaller staten. denna lag träder i kraft den 1 augusti 2010. på regeringens vägnar nyamko sabuni cecilia bergman (integrations- och jämställdhetsdepartementet) 3 2 4 eut l 364, 9.12.2004, s. 1 (celex 32004r2006). eut l 376, 27.12.2006, s. 1 (celex 32006l0123). thomson reuters professional ab, tel. 08-587 671 00 edita västra aros, västerås 2010