SFS 1982:991

820991.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1982:991

om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

Utkom från trycket

den 7 december 1982

utfärdad den 18 nov ember 1982.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen

(1971:392)

dels att i 31, 47, 49 och 50 §§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot

"regeringen",

dels att 1-3, 5, 8 och 21 §§ skall h a nedan angivna lydelse,
dels att till lagen skall fogas en bilaga av nedan angivna lydelse.

1 § Denna lag skall tillämpas på växtsorter som tillhör de växtsläkten

eller växtarter som anges i bilagan till denna lag.

2 § Förädlare, som här i riket framställt en växtsort, eller hans rättsinne­
havare kan genom registrering fa ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sor­
ten enligt denna lag (växtförädlarrätt).

Förädlare som är svensk medborgare eller har hemvist i Sv erige eller

sådan förädlares rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till
sort som framställts utomlands.

Växtförädlarrätt får också förvärvas

1. av förädlare, som har framställt en växtsort i en främmande stat som

är ansluten till konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtföräd­

lingsprodukter, eller av sådan förädlares rättsinnehavare,

2. av förädlare, som är medborgare i eller har hemvist i en sådan stat

och som i annat fall än som anges under I har framställt en växtsort

utomlands, eller av sådan förädlares rättsinnehavare.

Växtförädlarrätt får förvärvas även i annat fall, om regeringen finner att

det är av betydande intresse för svensk folkförsöijning eller för den svens­
ka växtodlingen.

3 § Växtsort registreras endast om den

1. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort

som blivit känd före dagen för registreringsansökningen,

2. är tillräckligt likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag,

som dess sexuella eller vegetativa förökning betingar,

' Prop. 1981/82: 136, LU 4, rskr 13.

2377

¬

background image

\

SFS 1982:991

2378

3. efter förökning utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade

förökningsmetoden är beständig (stabil) med av seende på sina väsentliga

kännetecken.

Växtsort anses som känd, om material därav yrkesmässigt utbjudits till

försäljning eller eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts

till officiell sortlista, förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller

noggrant beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den eljest kommit till

allmänhetens kännedom.

Registrering får ej ske, om växtmaterial av sorten med samtycke av

förädlaren eller hans rättsinnehavare yrkesmässigt förts i handeln

1. här i riket före dagen för registreringsansökningen,
2. utomlands tidigare än sex år före dagen för ansökningen, när denna

gäller vin, fruktträd, skogsträd, prydnadsträd eller deras grundstammar,

3. utomlands tidigare än fyra år före dagen för ansökningen, när denna

gäller annan växt än som avses under 2.

5 § Har en växtsort angetts i en ansökan om skydd i en stat som är

ansluten till konventionen den 2 de cember 1961 för skydd av växtföräd­

lingsprodukter och söks registrering av växtsorten här i riket inom tolv
månader från den dag då ansökningen gjordes i den främmande staten

(prioritetstiden), skall vid tillämpning av 3 § första stycket 1 och tredje
stycket den här ingivna ansökningen anses gjord samtidigt med ansökning­

en i de n främmande staten, om sökanden yrkar det. Sådan prioritet får
åtnjutas även från ansökan om skydd som avser en annan främmande stat,
om motsvarande prioritet från svensk ansökan om skydd för växtsort

medges i de n stat där den tidigare ansökningen gjordes och om den där

gällande lagstiftningen i huvudsak överensstämmer med konventionen.

Har ansökan om skydd gjorts i flera främmande stater, räknas tolvmåna-

dersfristen från den dag då den första ansökningen om skydd gjordes.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriver i

vilken ordning yrkande om prioritet skall framställas och vilka handlingar

som skall inges till stöd för yrkandet. Iakttas ej dessa föreskrifter, far

prioritet inte åtnjutas.

8 § Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra
sorter.

Sortbenämning far icke godtagas om den

1. består av enbart siffror, såvida det inte är fast praxis att beteckna

ifrågavarande sort på detta sätt,

2. uppenbarligen är ägnad att vilseleda allmänheten,
3. strider mot lag eller annan författning eller mot allmän ordning eller

om den är ägnad att väcka förargelse,

4. kan förväxlas med sortbenämning som för sort av samma eller när­

stående växtart införts eller föreslagits för införande i växtsortregistret

eller annan officiell sortlista eller som användes på förökningsmaterial av
sådan sort,

5. kan förväxlas med varumärke, namn, firma eller annan beteckning

för vilken annan än sökanden åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort

hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke, för material av
växtsort eller för varor av liknande slag.

¬

background image

6. kan förväxlas med sådant varumärke för material av växtsort eller för

varor av liknande slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Regeringen kan under förutsättning av ömsesidighet förordna, att sort­

benämning som registrerats eller sökts registrerad i främm ande stat skall

utan hinder av första och andra styckena registreras i S verige, om icke

synnerliga skäl är däremot.

21 § Växtförädlarrätt gäller från den dag, då ansökningen om registrering

bifölls, och kan upprätthållas under 20 år räknat från ingången av året efter
det, då beslutet om registrering vann laga kraft.

SFS 1982:991

Bilaga^

A. Lantbruksväxter

Agrostis spp.
Alopecurus pratensis L.
Avena byzantina K. Koch

Avena sativa L.
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef.
Brassica napus L. var. oleifera Metzg.
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.
Brassica nigra (L.)-W. Koch»

Brassica oleracea L. ssp. acephala DG.
Brassica rapa L. var. oleifera Metzg.
Brassica rapa L. var. rapifera Metzg.

Bromus arvensis L.
Bromus inermis Leyss.

Camelina sativa (L.) Crantz

Cannabis sativa L.
Cynosurus cristatus L.

Dactylis glomerata L.
Festuca spp.

Glycine max (L.) Merrill ⬢⬢
Helianthus annuus L.
Hordeum vulgäre L .
Linum usitatissimum L.
Lolium spp.
Lupinus angustifolius L.
Lupinus luteus L.

Medicago spp.

Ven
�ngskavle

Rödhavre
Havre

Sockerbeta

Foderbeta

Raps
Kålrot

Svartsenap

Fodermärgkål

Rybs
Rova
Renlosta
Foderlosta

Oljedåd ra

Hampa
Kamäxing
Hundäxing

Svingel

Sojaböna

Solros

Korn

Lin
Rajgräs
Blålupin
Gullupin
Lusern

Jfr SFS 1978:475.

2379

¬

background image

SFS 1982:991

Ornithopus sativus Brot.
Papaver somniferum L.
Phalaris arundinacea L.

Phaseoulus vulgaris L.

Phleum spp.

Pisum sativum L.
Poa spp.

Secale cereale L.
Sinapis alba L.
Solanum tuberosum L.
Trifolium hybridum L.
Trifolium pratense L.
Trifolium repens L.
Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol.
Triticum durum Desf.

Vicia faba L. var. minor Harz.

Vicia sativa L.

Vicia villosa Roth
Zea mays L.

B. Trädgårdsväxter

1. Köksväxter

Allium spp.
Anethum graveolens L.
Apium graveolens L.
Asparagus officinalis L.
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. conditiva Alef.
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb..
Brassica oleracea L.

Capsicum annuum L.
Cucumis melo L.

Cucumis sativus L.

Daucus carota L.

Glycine max (L.) Merill
Lactuca sativa L.
Lycopersicon esculentum P. Mill.

Pastinaca sativa L.
Petroselinum crispum (Mill.) Nym. ex A. W. Hill
Phaseolus vulgaris L.
Pisum sativum L.
Raphanus sativus L. var. niger (Mill.) S. Kerner

Raphanus sativus L. var. radicula Pers.

Spinacia oleracea L.

Vicia faba L. var. major Harz.

Zea mays L.

Seradella

Vallmo
Rörflen
Böna

TimoteJ

�rt

Gröe
Råg

Vitsenap
Potatis
Alsikeklöver

Rödklöver

Vitklöver

Vete
Makaronivete
�&kerböna
Fodervicker
Luddvicker

Majs

Lök
Dill

Selleri
Sparris
Rödbeta

Kålrot
Kål

Paprika
Melon

Gurka
Morot

Sojaböna

Sallat
Tomat

Palsternacka

Persilja

Böna

�rt

Rättika
Rädisa

Spenat

Bondböna

Majs

2380

¬

background image

2. Fruktträd och bärväxter

Malus spp.

Pyrus spp.
Prunus spp.

Fragaria spp.

Ribes spp.
Rubus spp.

Vaccinium spp.

Grundstam för Malus, Pyrus, Prunus och Ribes

3. Prydnadsväxter

Alstroemeria L.
Begonia elatior (Begonia x Hiemalis)

Chrysanthemum spp.
Dianthus caryophyllus L.
Euphorbia pulchenrima Willd. ex Klotzsch
Pelargonium-Peltatum-Hybridi
Pelargonium-Zonale-Hybridi

Pelargonium-Peltatum x Pelargonium-
Zonale-Hybridi
Phaseolus coccineus L.
Potentilla fruticosa L.
Rosa spp.

Saintpaulia ionantha H. Wendl.
Streptocarpus x hybridus Voss

SFS 1982:991

�pple
Päron

Körsbär,

plommon,

persika, aprikos

Jordgubbar,
smultron

Vinbär, krusbär

Hallon,
björnbär
Blåbär, lingon

Perulilja
Begonia
Krysantemum
Nejlika

Julstjärna

Hängpelargon
Vanlig pelargon

Rosenböna

Tok

Ros

Saintpaulia

Kornettblomma

C. Skogsträd

Salix spp.

Pil, sälg, vide

Denna lag träder i kraft de n dag regeringen bestämmer.

På regeringens vägnar

OVE RAINER

Måns Jacobsson

(Justitiedepartementet)

2381

¬

Viktiga lagar inom markands- och immaterialrätten
JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

Kommer du i kontakt med upphovs- och marknadsrättsliga frågor i ditt arbete? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Oavsett om du har behov av juridiskt grundmaterial, fördjupande analyser eller nyhetsbevakning kring patentlagen, varumärkeslagen, marknadsföringslagen eller liknande, så har vi tjänsterna som passar för dig. Se allt inom marknad och immaterialrätt.