SFS 2014:778 Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Start / Migrationsrätt / Utlänningslag (2005:716) / SFS 2014:778 Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i utl�nningslagen (2005:716); utf�rdad den 19 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs2 i fr�ga om utl�nningslagen (2005:716) dels att 5 kap. 3 a och 18 ��, 12 kap. 18 � och 13 kap. 15 och 16 �� ska ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen ska inf�ras tv� nya paragrafer, 2 kap. 1 a � och 14 kap. 6 a �, och n�rmast f�re 14 kap. 6 a � en ny rubrik av f�ljande lydelse. 2 kap. 1 a � Om en utl�nning inte har n�gon handling som g�ller som pass och saknar m�jlighet att skaffa en s�dan handling, f�r Migrationsverket utf�rda ett fr�mlingspass f�r honom eller henne. Har en utl�nning beviljats uppeh�llstillst�nd som alternativt skyddsbeh�- vande eller �vrig skyddsbeh�vande enligt 4 kap. 2 eller 2 a � eller beviljats skyddsstatusf�rklaring enligt 4 kap. 3 c �, ska Migrationsverket utf�rda ett fr�mlingspass f�r utl�nningen, om han eller hon inte kan f� ett nationellt pass. Fr�mlingspass ska dock inte utf�rdas om tvingande h�nsyn till den nationella s�kerheten eller den allm�nna ordningen kr�ver att s� inte sker. Migrationsverket f�r utf�rda fr�mlingspass �ven i andra fall, om det finns s�rskilda sk�l. 5 kap. 3 a � 3 Uppeh�llstillst�nd f�r, om inte annat anges i 17 � andra stycket, ges till 1. en utl�nning som har f�r avsikt att ing� �ktenskap eller inleda ett sambo- f�rh�llande med en person som �r bosatt eller som har beviljats uppeh�llstill- st�nd f�r bos�ttning i Sverige, om f�rh�llandet framst�r som seri�st och inte s�rskilda sk�l talar mot att tillst�nd ges, 2. en utl�nning som p� n�got annat s�tt �n som avses i 3 � eller i denna paragraf �r n�ra anh�rig till n�gon som �r bosatt eller som har beviljats uppe- h�llstillst�nd f�r bos�ttning i Sverige, om han eller hon har ing�tt i samma 1 Prop. 2013/14:217, bet. 2013/14:SfU22, rskr. 2013/14:339. 2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer f�r n�r tredjelandsmedborgare eller statsl�sa personer ska anses ber�ttigade till internationellt skydd, f�r en enhetlig status f�r flyktingar eller personer som uppfyller kraven f�r att betecknas som subsidi�rt skyddsbeh�vande, och f�r inneh�llet i det be- viljade skyddet (omarbetning) (EUT L 337, 20.12.2011, s. 9, Celex 32011L0095). 3 Senaste lydelse 2009:1542. SFS 2014:778 Utkom fr�n trycket den 27 juni 2014 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2014:778 hush�ll som den personen och det finns ett s�rskilt beroendef�rh�llande mel- lan sl�ktingarna som fanns redan i hemlandet, 3. en utl�nning som �r f�r�lder till och v�rdnadshavare f�r samt samman- bor med ett barn som �r bosatt i Sverige, 4. en utl�nning som ska ut�va umg�nge, som inte �r av begr�nsad omfatt- ning, med ett barn som �r bosatt i Sverige, och 5. en utl�nning som har svenskt ursprung eller som under l�ng tid har vis- tats i Sverige med uppeh�llstillst�nd. Om en utl�nning har getts uppeh�llstillst�nd enligt f�rsta stycket 1 ska uppeh�llstillst�nd f�r samma tid ocks� ges till utl�nningens ogifta barn. N�r det finns synnerliga sk�l f�r uppeh�llstillst�nd ocks� i andra fall �n som avses i f�rsta och andra styckena beviljas en utl�nning som 1. �r adopterad i Sverige i vuxen �lder, 2. �r anh�rig till en utl�nning som �r flykting eller annan skyddsbeh�- vande, eller 3. p� annat s�tt har s�rskild anknytning till Sverige. 18 � 4 En utl�nning som vill ha uppeh�llstillst�nd i Sverige ska ha ans�kt om och beviljats ett s�dant tillst�nd f�re inresan i landet. En ans�kan om uppe- h�llstillst�nd f�r inte bifallas efter inresan. F�rsta stycket g�ller dock inte om 1. utl�nningen har r�tt till uppeh�llstillst�nd h�r som flykting eller annan skyddsbeh�vande enligt 1 � eller kan beviljas uppeh�llstillst�nd h�r med st�d av 21 kap. 2, 3 eller 4 �, 2. utl�nningen med st�d av 6 � b�r beviljas uppeh�llstillst�nd h�r, 3. en ans�kan om uppeh�llstillst�nd avser f�rl�ngning av ett tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd som beviljats en utl�nning med familjeanknytning med st�d av 3 � f�rsta stycket 1 eller 2 b eller 3 a � f�rsta stycket 1 eller andra stycket, 4. utl�nningen kan beviljas eller har tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd h�r med st�d av 15 �, 5. utl�nningen enligt 3 � f�rsta stycket 14, 3 a � f�rsta stycket 14 eller andra stycket har stark anknytning till en person som �r bosatt i Sverige och det inte sk�ligen kan kr�vas att utl�nningen reser till ett annat land f�r att ge in ans�kan d�r, 6. en ans�kan om uppeh�llstillst�nd avser f�rl�ngning av ett tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd som med st�d av 10 � har beviljats en utl�nning i fall som avses i 6 kap. 2 � f�rsta stycket, 7. utl�nningen kan beviljas uppeh�llstillst�nd enligt 15 a eller 15 d �, 8. utl�nningen med st�d av 10 � har beviljats ett tidsbegr�nsat uppeh�lls- tillst�nd f�r studier och antingen slutf�rt studier som motsvarar 30 h�gskole- po�ng eller fullf�ljt en termin vid forskarutbildning, 9. utl�nningen har r�tt till uppeh�llstillst�nd enligt 2 a eller 2 d �, eller 10. det annars finns synnerliga sk�l. F�rsta stycket g�ller inte heller om utl�nningen har beviljats en visering f�r att bes�ka en arbetsgivare i Sverige eller �r undantagen fr�n kravet p� vise- ring om han eller hon ans�ker om ett uppeh�llstillst�nd f�r arbete inom ett slag av arbete d�r det r�der stor efterfr�gan p� arbetskraft. En ytterligare f�r- uts�ttning �r att arbetsgivaren skulle f�rorsakas ol�genheter om utl�nningen 4 Senaste lydelse 2014:198. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2014:778 m�ste resa till ett annat land f�r att ge in ans�kan d�r eller att det annars finns s�rskilda sk�l. Vid sk�lighetsbed�mningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna f�r ett barn av att skiljas fr�n sin f�r�lder s�rskilt beaktas, om det st�r klart att uppeh�llstillst�nd skulle ha beviljats om pr�vningen gjorts f�re inresan i Sverige. I fr�ga om uppeh�llstillst�nd f�r en utl�nning som ska avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har f�tt laga kraft g�ller f�reskrifterna i 15 a och 20 �� samt 12 kap. 16 b, 16 c och 1820 ��. 12 kap. 18 � 5 Om det i ett �rende om verkst�llighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som f�tt laga kraft kommer fram nya omst�ndigheter som inneb�r att 1. det finns ett hinder mot verkst�llighet enligt 1, 2 eller 3 �, 2. det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utl�nningen, eller 3. det finns medicinska hinder eller n�gon annan s�rskild anledning att be- slutet inte b�r verkst�llas, f�r Migrationsverket, om hindret �r best�ende, be- vilja permanent uppeh�llstillst�nd. Finns det endast ett tillf�lligt hinder mot verkst�llighet, f�r verket bevilja ett tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd. Barn f�r beviljas permanent eller tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd enligt f�rsta stycket 3 �ven om de omst�ndigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som kr�vs f�r att tillst�nd ska beviljas vuxna perso- ner. Vid bed�mningen enligt f�rsta stycket 3 av om det finns n�gon annan s�r- skild anledning att ett beslut inte b�r verkst�llas ska konsekvenserna f�r ett barn av att skiljas fr�n sin f�r�lder s�rskilt beaktas, om det st�r klart att uppe- h�llstillst�nd p� grund av stark anknytning enligt 5 kap. 3 � f�rsta stycket 14 eller 5 kap. 3 a � f�rsta stycket 14 eller andra stycket skulle ha beviljats om pr�vningen gjorts f�re inresan i Sverige. Migrationsverket f�r ocks� besluta om inhibition. 13 kap. 15 � 6 I �renden om uppeh�llstillst�nd p� grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 � f�rsta stycket 2 och 3 a � f�rsta stycket 24 samt tredje stycket 2 och 3 ska Migrationsverket ge s�kanden och den person till vilken anknytning �beropas tillf�lle att f� en DNA-analys utf�rd n�r det g�ller det biologiska sl�ktskap som �beropas i ans�kan, om 1. den �vriga utredningen om sl�ktskapet inte �r tillr�cklig f�r att uppe- h�llstillst�nd ska beviljas, och 2. det inte �r uppenbart att det �beropade sl�ktskapsf�rh�llandet inte f�re- ligger. 5 Senaste lydelse 2014:433. 6 Senaste lydelse 2006:220. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2014:778 Norstedts Juridik AB/Fritzes Elanders Sverige AB, 2014 Om ans�kningen ska avsl�s av andra sk�l �n p� grund av otillr�cklig utred- ning om sl�ktskapet, beh�ver tillf�lle till DNA-analys enligt f�rsta stycket inte l�mnas. En DNA-analys f�r utf�ras endast om den som ska unders�kas har infor- merats om syftet med DNA-analysen och har gett sitt skriftliga samtycke. Kostnaden f�r provtagning, transport av prover och analys ska betalas av staten. 16 � 7 Har DNA-analys i n�got annat fall �n de som avses i 15 � �beropats i ett �rende om uppeh�llstillst�nd p� grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 � f�r- sta stycket 2 och 3 a � f�rsta stycket 24 samt tredje stycket 2 och 3, har den som bekostat en DNA-analys r�tt till ers�ttning fr�n staten f�r sk�lig kostnad f�r prov- tagning, transport av prover och analys, om 1. s�kanden inte har getts tillf�lle att f� en DNA-analys utf�rd enligt 15 �, 2. analysen visar det �beropade sl�ktskapet, och 3. uppeh�llstillst�nd beviljas p� grund av den �beropade familjeanknyt- ningen. Beslut om ers�ttning meddelas av Migrationsverket efter s�rskild ans�kan. Ans�kan om ers�ttning ska g�ras senast sex m�nader efter det att �rendet om uppeh�llstillst�nd har avgjorts slutligt. 14 kap. Fr�mlingspass 6 a � Migrationsverkets beslut om avslag p� en ans�kan om fr�mlingspass f�r �verklagas till en migrationsdomstol om fr�gan om fr�mlingspass har behandlats i samband med ett beslut om avslag p� en ans�kan om uppeh�llstillst�nd. Denna lag tr�der i kraft den 1 augusti 2014. P� regeringens v�gnar TOBIAS BILLSTR�M Alexandra Wilton Wahren (Justitiedepartementet) 7 Senaste lydelse 2006:220. </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i utl�nningslagen (2005:716);

utf�rdad den 19 juni 2014.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs2 i fr�ga om utl�nningslagen (2005:716)

dels att 5 kap. 3 a och 18 ��, 12 kap. 18 � och 13 kap. 15 och 16 �� ska ha

f�ljande lydelse,

dels att det i lagen ska inf�ras tv� nya paragrafer, 2 kap. 1 a � och 14 kap.

6 a �, och n�rmast f�re 14 kap. 6 a � en ny rubrik av f�ljande lydelse.

2 kap.

1 a �

Om en utl�nning inte har n�gon handling som g�ller som pass och

saknar m�jlighet att skaffa en s�dan handling, f�r Migrationsverket utf�rda ett
fr�mlingspass f�r honom eller henne.

Har en utl�nning beviljats uppeh�llstillst�nd som alternativt skyddsbeh�-

vande eller �vrig skyddsbeh�vande enligt 4 kap. 2 eller 2 a � eller beviljats
skyddsstatusf�rklaring enligt 4 kap. 3 c �, ska Migrationsverket utf�rda ett
fr�mlingspass f�r utl�nningen, om han eller hon inte kan f� ett nationellt pass.
Fr�mlingspass ska dock inte utf�rdas om tvingande h�nsyn till den nationella
s�kerheten eller den allm�nna ordningen kr�ver att s� inte sker.

Migrationsverket f�r utf�rda fr�mlingspass �ven i andra fall, om det finns

s�rskilda sk�l.

5 kap.

3 a �

Uppeh�llstillst�nd f�r, om inte annat anges i 17 � andra stycket, ges

till

1. en utl�nning som har f�r avsikt att ing� �ktenskap eller inleda ett sambo-

f�rh�llande med en person som �r bosatt eller som har beviljats uppeh�llstill-
st�nd f�r bos�ttning i Sverige, om f�rh�llandet framst�r som seri�st och inte
s�rskilda sk�l talar mot att tillst�nd ges,

2. en utl�nning som p� n�got annat s�tt �n som avses i 3 � eller i denna

paragraf �r n�ra anh�rig till n�gon som �r bosatt eller som har beviljats uppe-
h�llstillst�nd f�r bos�ttning i Sverige, om han eller hon har ing�tt i samma

1 Prop. 2013/14:217, bet. 2013/14:SfU22, rskr. 2013/14:339.

2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om
normer f�r n�r tredjelandsmedborgare eller statsl�sa personer ska anses ber�ttigade till
internationellt skydd, f�r en enhetlig status f�r flyktingar eller personer som uppfyller
kraven f�r att betecknas som subsidi�rt skyddsbeh�vande, och f�r inneh�llet i det be-
viljade skyddet (omarbetning) (EUT L 337, 20.12.2011, s. 9, Celex 32011L0095).

3 Senaste lydelse 2009:1542.

SFS 2014:778

Utkom fr�n trycket
den 27 juni 2014

SFS 2014:778

hush�ll som den personen och det finns ett s�rskilt beroendef�rh�llande mel-
lan sl�ktingarna som fanns redan i hemlandet,

3. en utl�nning som �r f�r�lder till och v�rdnadshavare f�r samt samman-

bor med ett barn som �r bosatt i Sverige,

4. en utl�nning som ska ut�va umg�nge, som inte �r av begr�nsad omfatt-

ning, med ett barn som �r bosatt i Sverige, och

5. en utl�nning som har svenskt ursprung eller som under l�ng tid har vis-

tats i Sverige med uppeh�llstillst�nd.

Om en utl�nning har getts uppeh�llstillst�nd enligt f�rsta stycket 1 ska

uppeh�llstillst�nd f�r samma tid ocks� ges till utl�nningens ogifta barn.

N�r det finns synnerliga sk�l f�r uppeh�llstillst�nd ocks� i andra fall �n

som avses i f�rsta och andra styckena beviljas en utl�nning som

1. �r adopterad i Sverige i vuxen �lder,
2. �r anh�rig till en utl�nning som �r flykting eller annan skyddsbeh�-

vande, eller

3. p� annat s�tt har s�rskild anknytning till Sverige.

18 �

En utl�nning som vill ha uppeh�llstillst�nd i Sverige ska ha ans�kt om

och beviljats ett s�dant tillst�nd f�re inresan i landet. En ans�kan om uppe-
h�llstillst�nd f�r inte bifallas efter inresan.

F�rsta stycket g�ller dock inte om
1. utl�nningen har r�tt till uppeh�llstillst�nd h�r som flykting eller annan

skyddsbeh�vande enligt 1 � eller kan beviljas uppeh�llstillst�nd h�r med st�d
av 21 kap. 2, 3 eller 4 �,

2. utl�nningen med st�d av 6 � b�r beviljas uppeh�llstillst�nd h�r,
3. en ans�kan om uppeh�llstillst�nd avser f�rl�ngning av ett tidsbegr�nsat

uppeh�llstillst�nd som beviljats en utl�nning med familjeanknytning med
st�d av 3 � f�rsta stycket 1 eller 2 b eller 3 a � f�rsta stycket 1 eller andra
stycket,

4. utl�nningen kan beviljas eller har tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd h�r

med st�d av 15 �,

5. utl�nningen enligt 3 � f�rsta stycket 14, 3 a � f�rsta stycket 14 eller

andra stycket har stark anknytning till en person som �r bosatt i Sverige och
det inte sk�ligen kan kr�vas att utl�nningen reser till ett annat land f�r att ge in
ans�kan d�r,

6. en ans�kan om uppeh�llstillst�nd avser f�rl�ngning av ett tidsbegr�nsat

uppeh�llstillst�nd som med st�d av 10 � har beviljats en utl�nning i fall som
avses i 6 kap. 2 � f�rsta stycket,

7. utl�nningen kan beviljas uppeh�llstillst�nd enligt 15 a eller 15 d �,
8. utl�nningen med st�d av 10 � har beviljats ett tidsbegr�nsat uppeh�lls-

tillst�nd f�r studier och antingen slutf�rt studier som motsvarar 30 h�gskole-
po�ng eller fullf�ljt en termin vid forskarutbildning,

9. utl�nningen har r�tt till uppeh�llstillst�nd enligt 2 a eller 2 d �, eller
10. det annars finns synnerliga sk�l.
F�rsta stycket g�ller inte heller om utl�nningen har beviljats en visering f�r

att bes�ka en arbetsgivare i Sverige eller �r undantagen fr�n kravet p� vise-
ring om han eller hon ans�ker om ett uppeh�llstillst�nd f�r arbete inom ett
slag av arbete d�r det r�der stor efterfr�gan p� arbetskraft. En ytterligare f�r-
uts�ttning �r att arbetsgivaren skulle f�rorsakas ol�genheter om utl�nningen

4 Senaste lydelse 2014:198.

SFS 2014:778

m�ste resa till ett annat land f�r att ge in ans�kan d�r eller att det annars finns
s�rskilda sk�l.

Vid sk�lighetsbed�mningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna f�r

ett barn av att skiljas fr�n sin f�r�lder s�rskilt beaktas, om det st�r klart att
uppeh�llstillst�nd skulle ha beviljats om pr�vningen gjorts f�re inresan i
Sverige.

I fr�ga om uppeh�llstillst�nd f�r en utl�nning som ska avvisas eller utvisas

enligt ett beslut som har f�tt laga kraft g�ller f�reskrifterna i 15 a och 20 ��
samt 12 kap. 16 b, 16 c och 1820 ��.

12 kap.

18 �

Om det i ett �rende om verkst�llighet av ett beslut om avvisning eller

utvisning som f�tt laga kraft kommer fram nya omst�ndigheter som inneb�r
att

1. det finns ett hinder mot verkst�llighet enligt 1, 2 eller 3 �,
2. det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer

att vara villigt att ta emot utl�nningen, eller

3. det finns medicinska hinder eller n�gon annan s�rskild anledning att be-

slutet inte b�r verkst�llas, f�r Migrationsverket, om hindret �r best�ende, be-
vilja permanent uppeh�llstillst�nd.

Finns det endast ett tillf�lligt hinder mot verkst�llighet, f�r verket bevilja

ett tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd.

Barn f�r beviljas permanent eller tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd enligt

f�rsta stycket 3 �ven om de omst�ndigheter som kommer fram inte har
samma allvar och tyngd som kr�vs f�r att tillst�nd ska beviljas vuxna perso-
ner.

Vid bed�mningen enligt f�rsta stycket 3 av om det finns n�gon annan s�r-

skild anledning att ett beslut inte b�r verkst�llas ska konsekvenserna f�r ett
barn av att skiljas fr�n sin f�r�lder s�rskilt beaktas, om det st�r klart att uppe-
h�llstillst�nd p� grund av stark anknytning enligt 5 kap. 3 � f�rsta stycket 14
eller 5 kap. 3 a � f�rsta stycket 14 eller andra stycket skulle ha beviljats om
pr�vningen gjorts f�re inresan i Sverige.

Migrationsverket f�r ocks� besluta om inhibition.

13 kap.

15 �

I �renden om uppeh�llstillst�nd p� grund av familjeanknytning enligt

5 kap. 3 � f�rsta stycket 2 och 3 a � f�rsta stycket 24 samt tredje stycket 2
och 3 ska Migrationsverket ge s�kanden och den person till vilken anknytning
�beropas tillf�lle att f� en DNA-analys utf�rd n�r det g�ller det biologiska
sl�ktskap som �beropas i ans�kan, om

1. den �vriga utredningen om sl�ktskapet inte �r tillr�cklig f�r att uppe-

h�llstillst�nd ska beviljas, och

2. det inte �r uppenbart att det �beropade sl�ktskapsf�rh�llandet inte f�re-

ligger.

5 Senaste lydelse 2014:433.

6 Senaste lydelse 2006:220.

SFS 2014:778

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014

Om ans�kningen ska avsl�s av andra sk�l �n p� grund av otillr�cklig utred-

ning om sl�ktskapet, beh�ver tillf�lle till DNA-analys enligt f�rsta stycket
inte l�mnas.

En DNA-analys f�r utf�ras endast om den som ska unders�kas har infor-

merats om syftet med DNA-analysen och har gett sitt skriftliga samtycke.

Kostnaden f�r provtagning, transport av prover och analys ska betalas av

staten.

16 �

Har DNA-analys i n�got annat fall �n de som avses i 15 � �beropats i ett

�rende om uppeh�llstillst�nd p� grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 � f�r-
sta stycket 2 och 3 a � f�rsta stycket 24 samt tredje stycket 2 och 3, har den som
bekostat en DNA-analys r�tt till ers�ttning fr�n staten f�r sk�lig kostnad f�r prov-
tagning, transport av prover och analys, om

1. s�kanden inte har getts tillf�lle att f� en DNA-analys utf�rd enligt 15 �,
2. analysen visar det �beropade sl�ktskapet, och
3. uppeh�llstillst�nd beviljas p� grund av den �beropade familjeanknyt-

ningen.

Beslut om ers�ttning meddelas av Migrationsverket efter s�rskild ans�kan.

Ans�kan om ers�ttning ska g�ras senast sex m�nader efter det att �rendet om
uppeh�llstillst�nd har avgjorts slutligt.

14 kap.

Fr�mlingspass

6 a �

Migrationsverkets beslut om avslag p� en ans�kan om fr�mlingspass f�r

�verklagas till en migrationsdomstol om fr�gan om fr�mlingspass har behandlats i
samband med ett beslut om avslag p� en ans�kan om uppeh�llstillst�nd.

Denna lag tr�der i kraft den 1 augusti 2014.

P� regeringens v�gnar

TOBIAS BILLSTR�M

Alexandra Wilton Wahren
(Justitiedepartementet)

7 Senaste lydelse 2006:220.

;

Viktiga lagar inom migrationsrätten

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
Utlänningslag (2005:716)

JP Infonets tjänster inom migrationsrätt

Jobbar du med migrationsrätt på exempelvis en advokatbyrå eller myndighet? Eller kanske ansvarar du för integrationsfrågor i en kommun? Oavsett hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag i JP Infonets tjänster. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom migrationsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2014:778 Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Viktiga lagar inom migrationsrätten

JP Infonets tjänster inom migrationsrätt

Om Lagboken.se