SFS 1994:515 Lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)

Start / Migrationsrätt / Utlänningslag (2005:716) / SFS 1994:515 Lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)

SFS 1994_515 Lag om ändring i utlänningslagen (1989_529)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:515 Utkom fr�n trycket den 8 juni 1994 Omtryck Lag om �ndring i utl�nningslagen (1989:529); utf�rdad den 26 maj 1994. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs att 4 kap. 7 och 10 �� utl�nnings- lagen (1989:529) skall ha f�ljande lydelse. Lagen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. 1 kap. Kraven f�r utl�nningars vistelse i Sverige m. m. Inledande best�mmelser 1 � I denna lag ges regler f�r utl�nningars inresa, utresa, vistelse i Sverige och arbete i Sverige som anst�lld samt f�r r�tten till asyl h�r. I lagen anges ocks� under vilka f�ruts�ttningar en utl�nning kan avvisas eller utvisas ur landet. Lagen skall till�mpas s�, att utl�nningars frihet inte begr�nsas mer �n vad som �r n�dv�ndigt i varje enskilt fall. Av lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsomr�de (EES) och lagen (1992: 1163) om arbetskraftens fria r�rlighet inom Euro- peiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES) f�ljer att s�rskilda regler g�l- ler f�r de utl�nningar som omfattas av EES-avtalet. Lag (1992:1165). 1 Prop. 1993/94: 159, bet. 1993/94: SfU 17, rskr. 1993/94:338. 907 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:645px;height:904px;"> <img width="645" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:515 Passkrav 2 � En utl�nning som reser in i eller vistas i Sverige skall ha pass. Regeringen f�r f�reskriva undantag fr�n kravet p� passinnehav. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens invandrar- verk f�reskriver vilka handlingar som f�r godtas som pass. Regeringen f�reskriver vidare i vilka fall svenska myndigheter f�r utf�rda pass f�r utl�nningar. Viseringskrav 3 � En utl�nning som reser in i eller vistas i Sverige skall ha visering, om inte utl�nningen har uppeh�llstillst�nd eller �r medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge. Regeringen f�r f�reskriva andra undantag fr�n kravet p� visering. Krav p� uppeh�llstillst�nd 4 � En utl�nning som vistas i Sverige mer �n tre m�nader skall ha uppeh�llstillst�nd, om inte utl�nningen �r medborgare i Danmark, Fin- land, Island eller Norge. Regeringen f�r f�reskriva andra undantag fr�n kravet p� uppeh�llstill- st�nd. Regeringen f�r ocks� f�reskriva krav p� uppeh�llstillst�nd redan efter en kortare vistelsetid i Sverige �n tre m�nader. Krav p� arbetstillst�nd 5 � En utl�nning skall ha tillst�nd f�r att arbeta i Sverige p� grund av anst�llning h�r eller utomlands (arbetstillst�nd), om inte utl�nningen har permanent uppeh�llstillst�nd eller �r medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge. Regeringen f�r f�reskriva andra undantag fr�n kravet p� arbetstillst�nd. 2 kap. N�rmare om visering, uppeh�llstillst�nd och arbetstillst�nd Visering 1 � Visering inneb�r tillst�nd att resa in i och vistas i Sverige under viss kortare tid. Visering f�r ges f�r h�gst tre m�naders vistelse vid varje tillf�lle, om inte annat f�ljer av f�reskrifter som regeringen meddelar. Visering f�r begr�n- sas �ven i �vrigt och f�r f�renas med de villkor som kan beh�vas. Uppeh�llstillst�nd 2 � Uppeh�llstillst�nd inneb�r tillst�nd att resa in i och vistas i Sverige under viss tid (tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd) eller utan tidsbegr�nsning (permanent uppeh�llstillst�nd). 3 � Enligt best�mmelserna i 3 kap. skall en utl�nning i vissa fall ges uppeh�llstillst�nd i Sverige. 908 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Uppeh�llstillst�nd f�r ges till SFS 1994:515 1. en utl�nning som ar n�ra anh�rig till en i Sverige bosatt person eller som annars har s�rskild anknytning till Sverige, 2. en utl�nning som av humanit�ra sk�l b�r f� bos�tta sig i Sverige, eller 3. en utl�nning som har f�tt arbetstillst�nd eller som har sin f�rs�rjning ordnad p� n�got annat s�tt. Regeringen f�r f�reskriva att uppeh�llstillst�nd kan ges �ven i andra fall. 4 a � Om en utl�nning som s�ker uppeh�llstillst�nd med st�d av 2 kap. 4 � f�rsta stycket 2 eller 3 kap. bed�ms ha ett tillf�lligt behov av skydd h�r i landet f�r ett tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd ges. Om ett tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd har getts n�gon med st�d av f�rsta stycket f�r ett tidsbegr�nsat tillst�nd ges ocks� till en utl�nning som �r make eller maka eller barn under 20 �r till den person som f�rst beviljats tillst�nd. Detsamma g�ller f�r�lder till barn under 20 �r som meddelats tillst�nd enligt f�rsta stycket. Lag (1994:138). 5 � Om utl�nningen befinner sig i Sverige n�r ans�kan om uppeh�llstill- st�nd g�rs eller pr�vas, f�r ans�kan inte bifallas. Detta g�ller dock inte om 1. utl�nningen har r�tt till asyl h�r, 2. utl�nningen skall �terf�rena sig med en n�ra familjemedlem som �r stadigvarande bosatt i Sverige och som han tidigare har sammanlevt med utomlands, eller 3. det annars finns s�rskilda sk�l. Om utl�nningen skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har vunnit laga kraft, f�r dock en ans�kan om uppeh�llstillst�nd fr�n honom bifallas bara om ans�kan grundar sig p� omst�ndigheter som inte har pr�vats f�rut i �rendet om hans avvisning eller utvisning och om 1. utl�nningen har r�tt till asyl h�r, eller 2. det annars finns synnerliga sk�l av humanit�r art. Regeringen f�r f�reskriva att en ans�kan om uppeh�llstillst�nd f�r bifal- las �ven i andra fall �n som anges i andra stycket, om det f�ljer av en �verenskommelse med fr�mmande stat. Lag (1992:1165). Arbetstillst�nd 6 � Arbetstillst�nd skall ges f�r viss tid. Det f�r avse ett visst slag eller vissa slag av arbete och f�renas med de �vriga villkor som beh�vs. I fr�ga om arbetstillst�nd till�mpas 5 � f�rsta och andra stycket p� motsvarande s�tt. Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om arbetstillst�nd. Beslutande myndigheter 7 � Beslut om visering, uppeh�llstillst�nd och arbetstillst�nd meddelas av Statens invandrarverk. Beslut om visering och uppeh�llstillst�nd f�r meddelas ocks� av Utrikesdepartementet. Regeringen och, i den utstr�ckning regeringen f�reskriver, Invandrar- verket f�r ge andra myndigheter r�tt att besluta om s�dana tillst�nd. 909 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:645px;height:905px;"> <img width="645" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:515 Regeringen f�r ge ett organ som �r knutet till Sveriges exportr�d r�tt att besluta om visering. Lag (1993:443). 8 � Att regeringen eller Utl�nningsn�mnden i vissa fall kan besluta om tillst�nd framg�r av 7 kap. 5, 11, 16 och 17 ��. Lag (1994:138). �terkallelse av tillst�nd 9 � Visering, uppeh�llstillst�nd och arbetstillst�nd skall �terkallas, om utl�nningen har l�mnat oriktiga uppgifter om sin identitet. �terkallelse skall dock inte ske, om det kan antas att den oriktiga uppgiften inte har inverkat p� tillst�ndsbeslutet eller om andra s�rskilda sk�l talar emot det. 10 � Visering, uppeh�llstillst�nd och arbetstillst�nd f�r �terkallas, om utl�nningen medvetet har l�mnat andra oriktiga uppgifter �n om sin identitet eller medvetet har f�rtigit omst�ndigheter som varit av betydelse f�r att f� tillst�ndet. �terkallelse f�r �ven ske om det finns andra s�rskilda sk�l, i fr�ga om uppeh�llstillst�nd dock endast om utl�nningen �nnu inte har rest in i Sverige. 11 � Om utl�nningen har rest in i landet, f�r ett uppeh�llstillst�nd �ter- kallas 1. om han inte f�rs�rjer sig p� ett �rligt s�tt eller bedriver s�dan verk- samhet som kr�ver arbetstillst�nd utan att ha s�dant tillst�nd, 2. om han p� grund av ett tidigare �d�mt frihetsstraff eller n�gon annan s�rskild omst�ndighet kan antas komma att beg� brott i Sverige eller i n�got annat nordiskt land, eller 3. om det med h�nsyn till hans tidigare verksamhet eller i �vrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underr�t- telseverksamhet i Sverige eller i n�got annat nordiskt land. �terkallelse enligt f�rsta stycket f�r endast ske om fr�gan har v�ckts innan utl�nningen har varit bosatt h�r i tv� �r med uppeh�llstillst�nd. Regeringen f�r f�reskriva att uppeh�llstillst�nd f�r �terkallas f�r de utl�nningar som avses i 1 kap. 1 � tredje stycket �ven i andra fall �n de som anges i f�rsta stycket. Lag (1992:1165). 12 � Ett permanent uppeh�llstillst�nd skall �terkallas om utl�nningens bos�ttning i Sverige upph�r. 13 � �terkallelse av uppeh�llstillst�nd och arbetstillst�nd beslutas av Statens invandrarverk. �terkallelse av visering beslutas av den myndighet som har meddelat viseringen eller av Invandrarverket. Uppeh�llstillst�nd eller visering som har beviljats av Utrikesdepartementet f�r �terkallas endast av departementet. 3 kap. Asyl Definitioner 910 1 � Med asyl avses i denna lag uppeh�llstillst�nd som beviljas en utl�n- ning d�rf�r att </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:645px;height:905px;"> <img width="645" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1. han �r flykting, 2. han �r krigsv�grare, eller 3. han, utan att vara flykting, inte vill �terv�nda till sitt hemland p� grund av de politiska f�rh�llandena d�r och kan �beropa tungt v�gande omst�ndigheter till st�d f�r detta. 2 � Med flykting avses i denna lag en utl�nning som befinner sig utanf�r det land, som han �r medborgare i, d�rf�r att han k�nner v�lgrundad fruktan f�r f�rf�ljelse p� grund av sin ras, nationalitet, tillh�righet till en viss samh�llsgrupp eller p� grund av sin religi�sa eller politiska uppfatt- ning, och som inte kan eller p� grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Som flykting skall �ven anses den som �r statsl�s och som av samma sk�l befinner sig utanf�r det land d�r han tidigare har haft sin vanliga vistelse- ort och som inte kan eller p� grund av sin fruktan inte vill �terv�nda dit. 3 � Med krigsv�grare avses i denna lag en utl�nning som har �vergett en krigssk�deplats eller som har flytt fr�n sitt hemland eller beh�ver stanna i Sverige f�r att undg� f�rest�ende krigstj�nstg�ring. R�tten till asyl 4 � En utl�nning som avses i 1 � har r�tt till asyl. Asyl f�r dock v�gras om 1. det av h�nsyn till vad som �r k�nt om utl�nningens tidigare verksam- het eller med h�nsyn till rikets s�kerhet finns synnerliga sk�l att inte bevilja asyl, 2. det betr�ffande en utl�nning som omfattas av 1 � 2 eller 3 finns s�rskilda sk�l att inte bevilja asyl, 3. utl�nningen har rest in fr�n Danmark, Finland, Island eller Norge och kan s�ndas �ter till n�got av dessa l�nder i enlighet med en �verenskom- melse mellan Sverige och det landet, s�vida det inte �r uppenbart att han inte kommer att beviljas uppeh�llstillst�nd d�r, 4. utl�nningen i annat fall f�re ankomsten till Sverige har uppeh�llit sig i ett annat land �n hemlandet och, om han �ters�nds dit, �r skyddad mot f�rf�ljelse eller, i f�rekommande fall, mot att s�ndas till en krigssk�deplats eller till hemlandet och ocks� mot att s�ndas vidare till ett annat land d�r han inte har motsvarande skydd, eller 5. utl�nningen har s�rskild anknytning till ett annat land och d�r �r skyddad p� det s�tt som anges i 4. Regeringen f�r f�reskriva undantag fr�n andra stycket 4 f�r de fall d� utl�nningens anknytning till Sverige �r av s�dan art att han inte b�r nekas att f� sin ans�kan om asyl pr�vad h�r. N�r flyktingskap upph�r 5 � En flykting upph�r att vara flykting om han 1. av fri vilja p� nytt anv�nder sig av det lands skydd d�r han �r medborgare, 2. efter att ha f�rlorat sitt medborgarskap av fri vilja f�rv�rvar det p� nytt, 911 SFS 1994:515 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:648px;height:906px;"> <img width="648" height="906" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3. f�rv�rvar medborgarskap i ett nytt land och f�r det landets skydd, 4. av fri vilja �terv�nder f�r att bos�tta sig i det land, som avses i 2 �, eller 5. inte l�ngre befinner sig i en s�dan situation att han kan anses som flykting enligt 2 � och d�rf�r inte kan forts�tta att v�gra anv�nda sig av det lands skydd, d�r han �r medborgare eller d�r han som statsl�s tidigare hade sin vistelseort. Flyktingf�rklaring 6 � P� beg�ran av en flykting skall Statens invandrarverk antingen i samband med att uppeh�llstillst�nd beviljas eller d�refter ange att han �r flykting (flyktingf�rklaring). En flyktingf�rklaring skall �terkallas av Invandrarverket, om det fram- kommer att utl�nningen inte l�ngre �r att anse som flykting enligt 2 �. Resedokument 7 � F�r flyktingar och statsl�sa utf�rdar Statens invandrarverk en s�r- skild legitimationshandling f�r resor utanf�r Sverige (resedokument) en- ligt de f�reskrifter som regeringen meddelar. 4 kap. Avvisning och utvisning Avvisning 1 � En utl�nning f�r avvisas 1. om han saknar pass n�r pass kr�vs f�r inresa eller vistelse i Sverige, 2. om han saknar visering, uppeh�llstillst�nd eller annat tillst�nd som kr�vs f�r inresa, vistelse eller arbete i Sverige, 3. om det vid hans ankomst till Sverige framkommer att han t�nker bes�ka n�got annat nordiskt land men saknar erforderligt tillst�nd att resa in dit, eller 4. om han vid inresan antingen undviker att l�mna polismyndigheten beg�rda uppgifter eller till polismyndigheten medvetet l�mnar oriktiga uppgifter som �r av betydelse f�r r�tten att resa in i Sverige eller medvetet f�rtiger n�gon s�dan omst�ndighet. Avvisning enligt f�rsta stycket f�r inte ske av den som vid ankomsten till Sverige hade eller som d�refter, under en tid, har haft ett uppeh�llstill- st�nd som har upph�rt att g�lla. 2 � En utl�nning f�r vidare avvisas 1. om det kan antas att han kommer att sakna tillr�ckliga medel f�r sin vistelse i Sverige eller i n�got annat nordiskt land, som han t�nker bes�ka, samt f�r sin hemresa, 2. om han t�nker s�ka sitt uppeh�lle i Sverige eller i n�got annat nordiskt land och det kan antas att han inte kommer att f�rs�rja sig p� ett �rligt s�tt eller att han kommer att bedriva s�dan verksamhet som kr�ver arbetstill- st�nd utan att ha s�dant tillst�nd, 3. om han p� grund av tidigare �d�mt frihetsstraff eller n�gon annan SFS 1994:515 912 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:645px;height:904px;"> <img width="645" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> s�rskild omst�ndighet kan antas komma att beg� brott i Sverige eller i SFS 1994:515 n�got annat nordiskt land, 4. om det med h�nsyn till hans tidigare verksamhet eller i �vrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underr�t- telseverksamhet i Sverige eller i n�got annat nordiskt land, eller 5. om det med st�d av lagen (1971: 176) om vissa internationella sank- tioner har f�reskrivits att avvisning kan ske. En utl�nning f�r avvisas �ven i andra fall n�r det har beg�rts av den centrala utl�nningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och det kan antas att han annars beger sig till det landet. Avvisning enligt denna paragraf f�r inte ske senare �n tre m�nader efter utl�nningens ankomst till Sverige och inte om utl�nningen har visering eller uppeh�llstillst�nd. Utvisning n�r uppeh�llstillst�nd upph�rt att g�lla 3 � En utl�nning f�r utvisas ur Sverige, om han upph�ller sig h�r efter det att hans uppeh�llstillst�nd har l�pt ut eller �terkallats. Handl�ggning av �renden om avvisning och utvisning enligt 1 3 �� 4 � Statens invandrarverk skall pr�va �renden om avvisning om 1. utl�nningen s�ker asyl h�r, 2. utl�nningen har en n�ra familjemedlem som s�ker asyl h�r, 3. utl�nningen kan komma att avvisas med st�d av 2 � andra stycket, eller 4. utl�nningen utan avbrott har vistats i Sverige mer �n tre m�nader efter ankomsten n�r fr�gan v�cks om hans avvisning. I andra fall skall polismyndigheten pr�va fr�gan om avvisning. Om polismyndigheten anser det tveksamt om avvisning b�r ske, skall �rendet �verl�mnas till Statens invandrarverk. 5 � Beslut om utvisning enligt 3 � meddelas av Statens invandrarverk. 6 � Om en ans�kan om uppeh�llstillst�nd avsl�s eller ett uppeh�llstill- st�nd �terkallas medan utl�nningen befinner sig i Sverige skall samtidigt beslut meddelas om avvisning eller utvisning, om inte synnerliga sk�l talar mot detta. Utvisning p� grund av brott 7 � En utl�nning f�r utvisas ur Sverige om utl�nningen d�ms f�r ett brott som kan leda till f�ngelse eller om en domstol undanr�jer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utl�nningen har d�mts till. Utl�nningen f�r dock utvisas endast om han d�ms till sv�rare straff �n b�ter och 1. det p� grund av g�rningens beskaffenhet och �vriga omst�ndigheter kan antas att han kommer att g�ra sig skyldig till fortsatt brottslighet h�r i landet, eller 913 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:647px;height:906px;"> <img width="647" height="906" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:515 2. brottet med h�nsyn till den skada, fara eller kr�nkning som det har inneburit f�r enskilda eller allm�nna intressen �r s� allvarligt att han inte b�r f� stanna kvar. Lag (1994:515). 8 � Utvisning p� grund av brott beslutas av den domstol som handl�gger brottm�let. 9 � N�r en domstol enligt 34 kap. brottsbalken beslutar att f�r�ndra en p�f�ljd, som en utl�nning har d�mts till f�rutom utvisning, f�r domstolen �ven meddela det beslut betr�ffande utvisningen, som f�r�ndringen av p�f�ljd ger anledning till. Vissa begr�nsningar f�r utvisning p� grund av brott 10 � N�r en domstol �verv�ger om en utl�nning b�r utvisas enligt 7 �, skall den ta h�nsyn till utl�nningens anknytning till det svenska samh�llet. D�rvid skall domstolen s�rskilt beakta utl�nningens levnadsomst�ndighe- ter och familjef�rh�llanden samt hur l�nge utl�nningen har vistats i Sveri- ge. En utl�nning som hade vistats i Sverige med permanent uppeh�llstill- st�nd sedan minst fyra �r n�r �tal v�cktes eller som d� var bosatt i Sverige sedan minst fem �r, f�r utvisas endast om det finns synnerliga sk�l. Detsamma g�ller f�r en medborgare i ett annat nordiskt land som vid den angivna tidpunkten hade varit bosatt h�r sedan minst tv� �r. Den som �r flykting och har behov av fristad i Sverige f�r utvisas endast om han har beg�tt ett synnerligen grovt brott och det skulle medf�ra allvarlig fara f�r allm�n ordning och s�kerhet att l�ta honom stanna h�r. Utvisning f�r ocks� ske om han i Sverige eller utomlands har bedrivit verksamhet som har inneburit fara f�r rikets s�kerhet och det finns anled- ning att anta att han skulle forts�tta s�dan verksamhet h�r. Om en utl�n- ning har en flyktingf�rklaring skall han anses som flykting med behov av fristad i Sverige, om det inte �r uppenbart att han inte l�ngre �r flykting med ett s�dant behov. En utl�nning som kom till Sverige innan han fyllde femton �r och som n�r �tal v�cktes hade vistats h�r sedan minst fem �r f�r inte utvisas. Lag (1994:515). Utvisning i vissa andra fall 11 � Om utvisning av h�nsyn till rikets s�kerhet och p� grund av befarad brottslighet som innefattar v�ld, hot eller tv�ng f�r politiska syften finns best�mmelser i lagen (1991:572) om s�rskild utl�nningskontroll. Lag (1991:573). 914 Beaktande av hinder mot verkst�llighet 12 � N�r en fr�ga om avvisning eller utvisning pr�vas skall h�nsyn tas till om utl�nningen p� grund av best�mmelserna i 8 kap. 1 4 �� inte kan s�ndas till ett visst land eller om det annars finns s�rskilda hinder mot att avg�randet verkst�lls. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:648px;height:907px;"> <img width="648" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I beslut som meddelas av regeringen, Utl�nningsn�mnden eller Statens SFS 1994:515 invandrarverk skall ges de anvisningar i fr�ga om verkst�lligheten som denna pr�vning kan f�ranleda. Lag (1991:1573). �tertransport i vissa fall 13 � Om en utl�nning, som enligt ett beslut som har meddelats med st�d av denna lag bara f�r uppeh�lla sig i en viss del av landet �nd� uppeh�ller sig p� en annan plats i Sverige, skall han genom polismyndighetens f�rsorg f�ras till en plats d�r han f�r vistas. F�rbud att �terv�nda till Sverige 14 � N�r Statens invandrarverk beslutar om avvisning eller utvisning, f�r beslutet f�renas med f�rbud f�r utl�nningen att under viss tid �terv�n- da till Sverige utan tillst�nd av Invandrarverket. En dom eller ett beslut om utvisning p� grund av brott skall inneh�lla f�rbud f�r utl�nningen att �terv�nda till Sverige under viss tid eller utan tidsbegr�nsning. I domen eller beslutet skall utl�nningen upplysas om vilken dag f�rbudet upph�r att g�lla och om den p�f�ljd som �vertr�delse av f�rbudet kan medf�ra enligt 10 kap. 4 �. Lag (1991:573). S�rskilt tillst�nd till kort bes�k i Sverige 15 � En utl�nning som med st�d av 14 � har f�rbjudits att �terv�nda till Sverige under en viss tid eller f�r alltid kan av Statens invandrarverk ges s�rskilt tillst�nd att g�ra ett kort bes�k h�r f�r synnerligen viktiga angel�- genheter. Ett s�dant tillst�nd kan, om det finns s�rskilda sk�l, ges �ven p� ans�kan av n�gon annan �n utl�nningen. 5 kap. Kontroll- och tv�ngs�tg�rder Kontroll i samband med inresa och utresa 1 � Vid inresa eller utresa skall en utl�nning visa upp sitt pass f�r polismyndigheten, om inte annat f�ljer av f�reskrifter som regeringen har meddelat. Utl�nningen skall ocks� l�mna polismyndigheten de upplys- ningar och visa upp de handlingar som �r av betydelse f�r bed�mningen av utl�nningens r�tt till inresa och vistelse i Sverige. 2 � I samband med inresekontroll f�r en polisman kroppsvisitera en utl�nning samt unders�ka hans bagage, handresgods, handv�skor och lik- nande, i den utstr�ckning som det �r n�dv�ndigt f�r att ta reda p� utl�n- ningens identitet. S�dan unders�kning f�r ocks� ske f�r att ta reda p� utl�nningens resv�g till Sverige, om denna �r av betydelse f�r bed�mning- en av r�tten att resa in i och vistas h�r i landet. En polisman f�r i samband med inresekontrollen �ven unders�ka bagageutrymmen och �vriga slutna utrymmen i bilar och andra transportmedel i syfte att f�rhindra att utl�n- ningar reser in i Sverige i strid mot best�mmelserna i denna lag eller i en f�rfattning som har utf�rdats med st�d av denna lag. 915 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:649px;height:907px;"> <img width="649" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:515 Om inresekontrollen sker under medverkan av tullmyndigheten, Kust- bevakningen eller med hj�lp av en s�rskilt f�rordnad passkontrollant, skall pass och andra handlingar uppvisas f�r tulltj�nstemannen, tj�nstemannen vid Kustbevakningen eller passkontrollanten. Dessa har under s�dana omst�ndigheter samma befogenheter som anges i f�rsta stycket. Protokoll skall f�ras �ver kroppsvisitation. I protokollet skall anges vad som har f�rekommit vid visitationen. Lag (1990:523). Omh�ndertagande av pass 3 � Om en utl�nning vid ankomsten till Sverige eller d�refter ans�ker om uppeh�llstillst�nd, f�r Statens invandrarverk eller polismyndigheten ta hand om hans pass eller annan identitetshandling i avvaktan p� att han f�r tillst�nd att vistas h�r eller l�mnar landet. Lag (1992:578). Omh�ndertagande av biljetter 4 � En utl�nnings biljett f�r resan fr�n Sverige f�r omh�ndertas av Statens invandrarverk eller polismyndigheten i avvaktan p� att utl�nning- en f�r tillst�nd att vistas i Sverige eller l�mnar landet, om 1. utl�nningen saknar pass, visering, uppeh�llstillst�nd eller arbetstill- st�nd n�r detta fordras f�r inresa eller vistelse i Sverige, eller 2. utl�nningen kan antas komma att ans�ka om uppeh�llstillst�nd. Biljetten f�r omh�ndertas bara om det dels framst�r som sannolikt att utl�nningen kommer att v�gras tillst�nd att vistas h�r, dels finns anledning att anta att utl�nningen annars g�r sig av med biljetten och inte sj�lv kan betala kostnaden f�r sin resa fr�n Sverige. Statens invandrarverk eller polismyndigheten f�r f�rs�ka l�sa in biljet- ten, om den annars skulle f�rlora sitt v�rde. Om inl�sen sker, skall omh�n- dertagandet avse de pengar som d� betalas ut. Lag (1992:578). Fingeravtryck och fotografi 5 � Statens invandrarverk eller polismyndigheten f�r fotografera en ut- l�nning och ta hans fingeravtryck om 1. utl�nningen inte kan styrka sin identitet vid ankomsten till Sverige eller n�r han d�refter ans�ker om uppeh�llstillst�nd, eller 2. det finns f�ruts�ttningar att ta utl�nningen i f�rvar. Lag (1992:578). Kontroll under vistelsen i Sverige 6 � En utl�nning som vistas i Sverige �r skyldig att p� beg�ran av en polisman visa upp sitt pass eller andra handlingar som visar att han har r�tt att uppeh�lla sig i Sverige. Han �r ocks� skyldig att efter kallelse av Statens invandrarverk eller polismyndigheten komma till verket eller myn- digheten och l�mna uppgifter om sin vistelse h�r. Om utl�nningen inte g�r det, f�r han h�mtas genom polismyndighetens f�rsorg. Om det med h�n- syn till utl�nningens personliga f�rh�llanden eller av annan anledning kan 916 antas att han inte skulle f�lja kallelsen, f�r han h�mtas utan f�reg�ende kallelse. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Kontroll�tg�rder enligt f�rsta stycket f�r vidtas endast om det finns SFS 1994:515 anledning att anta att utl�nningen saknar r�tt att uppeh�lla sig h�r eller om det annars finns s�rskild anledning till kontroll. Lag (1992:578). 7 � Om en utl�nning v�grar att f�lja ett beslut som Statens invandrar- verk fattat med st�d av 3 6 ��, f�r verket beg�ra bitr�de av polismyndig- heten f�r att genomf�ra beslutet. Lag (1992:578). 6 kap. S�rskilda best�mmelser om f�rvar och uppsikt m. m. Kvarh�llande f�r utredning 1 � F�r utredning i samband med inresa eller utresa eller i samband med kallelse eller h�mtning enligt 5 kap. 6 � f�r en utl�nning h�llas kvar, dock inte l�ngre �n n�dv�ndigt och inte i n�got fall l�ngre �n sex timmar, om inte beslut har meddelats om f�rvar enligt 2 eller 3 �. Lag (1990:523). F�rvar och uppsikt F�rvar av vuxna 2 � En utl�nning som har fyllt sexton �r f�r tas i f�rvar om 1. hans identitet �r oklar vid ankomsten till Sverige eller n�r han d�ref- ter ans�ker om uppeh�llstillst�nd och han inte kan g�ra sannolikt att den identitet han uppger �r riktig samt hans r�tt att f� resa in i eller vistas i Sverige inte kan bed�mas �nd�, eller 2. det �r n�dv�ndigt f�r att en utredning om hans r�tt att stanna i Sverige skall kunna genomf�ras, eller 3. det �r sannolikt att han kommer att avvisas eller utvisas enligt 4 kap. 1, 2 eller 3 � eller fr�ga uppkommer om verkst�llighet av ett beslut om avvisning eller utvisning. Beslut om f�rvar enligt f�rsta stycket 3 f�r meddelas endast om det med h�nsyn till utl�nningens personliga f�rh�llanden eller �vriga omst�ndighe- ter finns anledning att anta att han annars kommer att h�lla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige. Lag (1991:573). F�rvar av barn 3 � Ett utl�ndskt barn under sexton �r f�r tas i f�rvar endast om 1. det �r sannolikt att barnet kommer att avvisas enligt 4 kap. 1 eller 2 � och att f�rordnande om omedelbar verkst�llighet enligt 8 kap. 8 � kommer att meddelas eller fr�ga uppkommer om verkst�llighet av ett s�dant beslut om avvisning, och det finns en uppenbar risk f�r att barnet annars h�ller sig undan och d�rigenom �ventyrar en f�rest�ende verkst�llighet som inte b�r f�rdr�jas, eller 2. fr�ga uppkommer om verkst�llighet av ett beslut om avvisning i annat fall �n som s�gs under 1 eller av ett beslut om utvisning enligt 4 kap. 3 � och det vid ett tidigare f�rs�k att verkst�lla beslutet inte visat sig tillr�ck- ligt att barnet st�llts under uppsikt enligt best�mmelserna i 5 � tredje stycket. Barnet f�r inte tas i f�rvar enligt f�rsta stycket 1 om det �r tillr�ckligt att det st�lls under uppsikt enligt best�mmelserna i 5 � andra stycket. 917 </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:649px;height:907px;"> <img width="649" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Barnet f�r inte skiljas fr�n sin v�rdnadshavare eller, om de �r flera, en av dem genom att v�rdnadshavaren eller barnet tas i f�rvar. Har barnet ingen v�rdnadshavare h�r i riket f�r det tas i f�rvar endast om det f�religger synnerliga sk�l. Lag (1992:1318). Begr�nsning av tiden f�r f�rvar 4 � En utl�nning f�r inte h�llas i f�rvar med st�d av 2 � f�rsta stycket 2 l�ngre tid �n 48 timmar. I �vrigt f�r en utl�nning som fyllt sexton �r inte h�llas kvar i f�rvar mer �n tv� veckor, om det inte finns synnerliga sk�l f�r en l�ngre tid. Om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats, f�r en s�dan utl�nning dock h�llas i f�rvar i h�gst tv� m�nader, om det inte finns synnerliga sk�l f�r en l�ngre tid. Ett utl�ndskt barn under sexton �r f�r inte h�llas i f�rvar l�ngre tid �n 72 timmar, eller om det finns synnerliga sk�l ytterligare 72 timmar. Lag (1992:1318). Uppsikt 5 � En utl�nning som har fyllt sexton �r kan, under de f�ruts�ttningar som anges i 2 �, i st�llet f�r att tas i f�rvar st�llas under uppsikt, om detta �r tillr�ckligt. Ett utl�ndskt barn under sexton �r kan, under de f�ruts�ttningar som anges i 3 � f�rsta stycket 1 st�llas under uppsikt. Ett utl�ndskt barn under sexton �r kan dessutom st�llas under uppsikt n�r beslut har meddelats om avvisning i annat fall �n som avses i andra stycket eller om utvisning enligt 4 kap. 3 �. Uppsikt inneb�r att utl�nningen �r skyldig att p� vissa tider anm�la sig hos polismyndigheten i orten eller l�mna ifr�n sig sitt pass eller annan legitimationshandling eller uppfylla andra s�rskilda villkor. Lag (1992:1318). Ny pr�vning 6 � Ett beslut om f�rvar som avses i 4 � andra stycket skall pr�vas p� nytt senast tv� veckor eller, om beslut har meddelats om avvisning eller utvisning, tv� m�nader efter den dag d� f�rvarsbeslutet verkst�lldes. Ett beslut om uppsikt skall pr�vas p� nytt inom sex m�nader fr�n beslutet. Om utl�nningen h�lls kvar i f�rvar eller fortfarande skall st� under uppsikt, skall ny pr�vning fortl�pande ske inom samma tider. Om ny pr�vning inte sker inom f�reskriven tid upph�r beslutet om f�rvar eller uppsikt att g�lla. 7 � Varje ny pr�vning av ett beslut om f�rvar skall f�reg�s av en f�r- handling. Detta g�ller �ven ett beslut om uppsikt, om det inte med h�nsyn till utredningens beskaffenhet eller andra omst�ndigheter framst�r som uppenbart att en s�dan saknar betydelse. 8 � Om det inte l�ngre finns sk�l att h�lla utl�nningen i f�rvar eller under uppsikt, skall �tg�rden omedelbart upph�vas. SFS 1994:515 918 </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Beslutande myndigheter SFS 1994:515 9 � Beslut om f�rvar eller uppsikt fattas av den myndighet som handl�g- ger ett �rende om uppeh�llstillst�nd, avvisning eller utvisning. I �renden som handl�ggs av regeringen f�r det statsr�d, som har till uppgift att f�redra �renden enligt denna lag, under handl�ggningen besluta om f�rvar eller uppsikt. Beslut att ta eller h�lla kvar n�gon i f�rvar kan inte fattas av regeringen. Motsvarande g�ller betr�ffande uppsikt. Den verkst�llande myndigheten fattar beslut om f�rvar eller uppsikt, n�r ett beslut om avvisning eller utvisning har l�mnats till myndigheten f�r verkst�llighet. Utan hinder av f�rsta stycket f�r ett beslut om f�rvar eller uppsikt meddelas av Statens invandrarverk i ett �rende d�r handlingarna �nnu inte har s�nts �ver till Utl�nningsn�mnden och av en polismyndighet i ett �rende d�r handlingarna inte har �verl�mnats till Invandrarverket. Polismyndigheten f�r ocks� fatta beslut om att tillf�lligt ta en utl�nning i f�rvar eller st�lla honom under uppsikt, om det inte finns tid att avvakta den handl�ggande myndighetens beslut. Beslut med st�d av detta stycke skall skyndsamt anm�las till den myndighet som handl�gger �rendet, och denna myndighet skall d�refter omedelbart pr�va om beslutet om f�rvar eller uppsikt skall forts�tta att g�lla. Lag (1991:1573). 10 � Om en utl�nning som har tagits i f�rvar eller st�r under uppsikt avvisas eller utvisas, skall den myndighet som fattar beslutet pr�va om utl�nningen fortfarande skall h�llas i f�rvar eller st� under uppsikt. Regeringen f�r upph�va beslut om f�rvar eller uppsikt. 11 � Att en polisman i vissa fall f�r omh�nderta en utl�nning i avvaktan p� polismyndighetens beslut om f�rvar framg�r av 11 � polislagen (1984:387). Om utl�nningskontroll sker under medverkan av tullmyndigheten, Kustbevakningen eller med hj�lp av en s�rskilt f�rordnad passkontrollant, har tulltj�nstemannen, tj�nstemannen vid Kustbevakningen eller pass- kontrollanten samma r�tt att omh�nderta en utl�nning som polismannen. Omh�ndertagandet skall s� skyndsamt som m�jligt anm�las till en polis- man f�r pr�vning av om �tg�rden skall best�. Best�mmelser om f�rhandling 12 � F�rhandling om f�rvar eller uppsikt skall h�llas inf�r den myndig- het som beslutar om �tg�rden. Denna myndighet f�r best�mma att f�r- handlingen i st�llet skall h�llas av en tingsr�tt. Myndigheten f�r best�mma att �ven n�gon annan �n utl�nningen skall h�ras vid f�rhandlingen. Om f�rhandlingen inte h�lls vid den myndighet som skall besluta om f�rvar eller uppsikt, skall, f�rutom utl�nningen, en representant f�r myndigheten vara n�rvarande. I �renden om uppeh�llstillst�nd, avvisning eller utvisning som hand- l�ggs av regeringen, f�r det statsr�d som har till uppgift att f�redra �renden enligt denna lag eller den tj�nsteman som statsr�det best�mmer, besluta om f�rhandlingen och utse en tingsr�tt eller en f�rvaltningsmyndighet att h�lla den. D�rvid g�ller andra stycket p� motsvarande s�tt. 919 </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:647px;height:905px;"> <img width="647" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:515 13 � Utl�nningen och andra personer som skall h�ras skall kallas till f�rhandlingen. Om utl�nningen h�lls i f�rvar, skall den tingsr�tt eller f�rvaltningsmyndighet som h�ller f�rhandlingen besluta om hans inst�llel- se. Har kallelse till f�rhandlingen delgetts den som skall h�ras minst fyra dagar f�re f�rhandlingen och uteblir den kallade utan att ha anm�lt laga f�rfall, f�r tingsr�tten eller f�rvaltningsmyndigheten besluta att han skall h�mtas genom polismyndighetens f�rsorg. H�mtning av n�gon annan �n utl�nningen f�r dock ske endast om det finns synnerliga sk�l. 14 � Vid f�rhandlingen skall noga utredas de omst�ndigheter som kan inverka p� �rendets avg�rande. Utl�nningen skall f� tillf�lle att ange sin st�ndpunkt och att uttala sig om de omst�ndigheter som �beropas i �ren- det. F�rhandling vid tingsr�tt skall ske enligt best�mmelserna om bevisupp- tagning utom huvudf�rhandling i brottm�l i till�mpliga delar. Ut�ver vad som f�ljer av 5 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken f�r r�tten besluta att f�rhandling- en skall h�llas inom st�ngda d�rrar, om det kan antas att det vid f�rhand- lingen kommer fram uppgifter, f�r vilka hos domstolen g�ller sekretess som anges i sekretesslagen (1980:100). F�rhandling vid f�rvaltningsmyndighet skall ske enligt best�mmelserna om muntlig f�rhandling i f�rvaltningsprocesslagen (1971:291) i till�mpli- ga delar. 15 � F�r inst�llelsen vid f�rhandlingen skall utl�nningen f� ers�ttning av allm�nna medel f�r resa och uppeh�lle, om det bed�ms sk�ligt med h�nsyn till hans ekonomiska f�rh�llanden, den tid han har vistats i Sverige samt �vriga omst�ndigheter. F�rskott f�r beviljas p� ers�ttningen. Andra personer som p� kallelse har inst�llt sig vid f�rhandlingen f�r att h�ras har r�tt till sk�lig ers�ttning av allm�nna medel f�r kostnad och tidsspillan med anledning av inst�llelsen. F�rskott f�r beviljas p� ers�tt- ning f�r resa och uppeh�lle. Ers�ttning och f�rskott beslutas av den myndighet eller domstol som h�ller f�rhandlingen. N�rmare best�mmelser om ers�ttning och f�rskott meddelas av rege- ringen. 7 kap. �verklagande m. m. R�tten att �verklaga 1 � Beslut av f�rvaltningsmyndigheter i �renden enligt denna lag f�r �verklagas endast om det anges i detta kapitel. Regeringen f�r pr�va ans�kningar om upph�vande av en avvisning eller en utvisning endast i de fall som anges i detta kapitel. Beslut om avvisning och utvisning Polismyndighetens beslut 2 � En polismyndighets beslut om avvisning f�r av utl�nningen �verkla- 920 gas till Statens invandrarverk. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:648px;height:907px;"> <img width="648" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Invandrarverkets beslut 3 � Statens invandrarverks beslut i fr�ga om avvisning eller utvisning och en i samband d�rmed behandlad fr�ga om uppeh�llstillst�nd eller arbetstillst�nd eller �terkallelse av s�dana tillst�nd f�r av utl�nningen �verklagas till Utl�nningsn�mnden. Utl�nningsn�mnden best�r av ordf�rande och �vriga ledam�ter till det antal regeringen best�mmer. F�r ordf�rande skall finnas ers�ttare. Leda- m�ter och ers�ttare f�r ordf�rande utses av regeringen. Ordf�rande och ers�ttare f�r ordf�rande skall vara jurister och ha erfarenhet av tj�nstg�- ring som domare eller annan likv�rdig erfarenhet. Lag (1991:1573). Beslut om flyktingf�rklaring och resedokument 4 � Statens invandrarverks beslut om flyktingf�rklaring eller resedoku- ment samt �terkallelse av flyktingf�rklaring f�r av utl�nningen �verklagas till Utl�nningsn�mnden. Lag (1991:1573). Beslut vid sidan av beslut om avvisning eller utvisning 5 � N�r Statens invandrarverk eller Utl�nningsn�mnden fattar beslut i ett �verklagat �rende om avvisning eller utvisning, f�r beslut fattas ocks� i fr�ga om uppeh�llstillst�nd �ven om denna fr�ga inte har tagits upp av utl�nningen. Utl�nningsn�mnden f�r vid pr�vning av ett beslut om avvisning eller utvisning besluta att utl�nningen skall f�r viss tid f�rbjudas att �terv�nda till Sverige, �ven om l�gre instans inte har meddelat ett s�dant f�rbud. Invandrarverket och Utl�nningsn�mnden f�r vid pr�vning av ett beslut om avvisning eller utvisning samtidigt meddela s�dant beslut ang�ende barn under sexton �r som st�r under utl�nningens v�rdnad, �ven om l�gre instans inte har pr�vat denna fr�ga. I �renden hos Utl�nningsn�mnden g�ller detta dock inte om det f�r barnet har �beropats s�dana omst�ndighe- ter som avses i 3 kap. 1 �, s�vida det inte �r uppenbart att det inte finns grund f�r asyl. Lag (1991:1573). Beslut att omh�nderta biljett 6 � Statens invandrarverks eller en polismyndighets beslut om att om- h�nderta en biljett f�r av utl�nningen �verklagas till kammarr�tten. Lag (1992:578). Beslut om f�rvar 7 � Beslut av en polismyndighet, av Statens invandrarverk eller av Ut- l�nningsn�mnden om f�rvar f�r av utl�nningen �verklagas till den kam- marr�tt som skall �verpr�va beslut av Invandrarverket. Kammarr�ttens beslut f�r �verklagas enligt best�mmelserna i f�rvaltningsprocesslagen (1971:291). Beslut om f�rvar f�r �verklagas utan samband med �rendet i �vrigt och utan begr�nsning till viss tid. Om ett beslut om f�rvar har fattats av det statsr�d som har till uppgift 921 SFS 1994:515 </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:650px;height:908px;"> <img width="650" height="908" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:515 att f�redra �renden enligt denna lag, pr�var regeringsr�tten p� framst�ll- ning av utl�nningen, om �tg�rden skall best�. Lag (1991:1573). Dom eller beslut om utvisning p� grund av brott 8 � En dom eller ett beslut om utvisning p� grund av brott f�r �verklagas enligt vad som g�ller om �verklagande av allm�n domstols dom eller beslut i brottm�l. Beslut om ers�ttning m. m. 9 � En f�rvaltningsmyndighets beslut 1. om ers�ttning i ett �rende som handl�ggs enligt denna lag, 2. att avvisa ombud eller bitr�de, eller 3. i en j�vsfr�ga, f�r �verklagas utan samband med �rendet i �vrigt. Beslut om ers�ttning �verklagas till kammarr�tten. Ompr�vning av Invandrarverkets beslut 10 � Finner Statens invandrarverk att ett beslut som verket har medde- lat som f�rsta instans �r oriktigt p� grund av nya omst�ndigheter eller av n�gon annan anledning, skall verket �ndra beslutet om det inte blir till nackdel eller skulle sakna betydelse f�r utl�nningen. Ompr�vning f�r ske �ven om beslutet �verklagas till Utl�nningsn�mn- den. Sedan Invandrarverket har �verl�mnat handlingarna i �rendet till Utl�nningsn�mnden, f�r verket ompr�va sitt beslut bara om Utl�nnings- n�mnden beg�r yttrande fr�n verket. Lag (1991:1573). �verl�mnande av �renden till regeringen 11 � Statens invandrarverk f�r med eget yttrande �verl�mna ett �rende till Utl�nningsn�mnden f�r avg�rande, om �rendet p� grund av familje- anknytning eller av annan liknande orsak har samband med ett �rende enligt denna lag som pr�vas av n�mnden. Invandrarverket eller Utl�nningsn�mnden f�r med eget yttrande �ver- l�mna ett �rende till regeringen f�r avg�rande om 1. �rendet p� grund av familjeanknytning eller av annan liknande orsak har samband med ett �rende enligt denna lag som pr�vas av regeringen, 2. �rendet bed�ms ha betydelse f�r rikets s�kerhet eller annars f�r allm�n s�kerhet eller f�r rikets f�rh�llande till fr�mmande makt eller mellanfolklig organisation, 3. det bed�ms vara av s�rskild vikt f�r ledning av till�mpningen av denna lag att �rendet pr�vas av regeringen, eller 4. synnerliga sk�l annars talar f�r regeringens pr�vning. Har Invandrarverket �verl�mnat ett �rende i fall som avses i andra stycket 3 eller 4 och skulle beslut av verket i �rendet ha kunnat �verklagas till Utl�nningsn�mnden, skall regeringen, om hinder inte m�ter p� grund av att �rendet �r synnerligen br�dskande, h�ra Utl�nningsn�mnden innan 922 den avg�r �rendet. Regeringen f�r �verl�mna ett s�dant �rende till n�mn- den f�r avg�rande. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:647px;height:906px;"> <img width="647" height="906" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Vad som i 5 � f�reskrivs om Invandrarverket och Utl�nningsn�mnden g�ller ocks� regeringen, n�r den avg�r ett �verl�mnat �rende. Lag (1991:1573). N�jdf�rklaring 12 � En utl�nning som har r�tt att �verklaga ett beslut om avvisning eller en dom eller ett beslut om utvisning kan f�rklara att han avst�r fr�n att �verklaga beslutet eller domen i den delen (n�jdf�rklaring). 13 � N�jdf�rklaring avges inf�r 1. den myndighet som har meddelat beslutet eller domen, 2. polismyndighet som inte har meddelat beslutet, eller 3. chefen f�r en kriminalv�rdsanstalt eller chefen f�r ett h�kte eller n�gon annan tj�nsteman d�r som har f�rordnats att ta emot s�dan f�rkla- ring. N�jdf�rklaringen f�r dock avges inf�r en annan myndighet �n den som har meddelat beslutet eller domen bara i vittnes n�rvaro och om den som tar emot f�rklaringen har tillg�ng till en utskrift av beslutet eller domen eller ett bevis om vad avg�randet inneh�ller. Lag (1990:1040). 14 � En n�jdf�rklaring kan inte �tertas. Om utl�nningen har �verklagat beslutet eller domen n�r n�jdf�rklaringen avges, skall hans �verklagande i fr�ga om avvisning eller utvisning anses �terkallat genom n�jdf�rklaring- en. Om utl�nningen ans�kt om uppeh�llstillst�nd, arbetstillst�nd, resedo- kument, flyktingf�rklaring eller fr�mlingspass skall ans�kningen anses �terkallad genom n�jdf�rklaringen. Upph�vande av avvisnings- och utvisningsbeslut i vissa fall 15 � Om Statens invandrarverk efter ompr�vning beviljar en utl�nning uppeh�llstillst�nd, f�r verket samtidigt upph�va ett beslut om avvisning eller utvisning. Meddelar Invandrarverket ett tidsbegr�nsat uppeh�llstill- st�nd utan att upph�va beslutet om avvisning eller utvisning, f�r detta inte verkst�llas medan tillst�ndet g�ller. Motsvarande g�ller om Utl�nnings- n�mnden p� grund av en ny ans�kan beviljar en utl�nning uppeh�llstill- st�nd. Invandrarverket f�r dock inte upph�va en domstols dom eller beslut om utvisning eller meddela uppeh�llstillst�nd f�r den som har utvisats genom en s�dan dom eller ett s�dant beslut. Lag (1994:138). 16 � Om regeringen finner att en dom eller ett beslut om utvisning p� grund av brott inte kan verkst�llas eller om det annars finns s�rskilda sk�l f�r att beslutet inte l�ngre skall g�lla, f�r regeringen upph�va avg�randet helt eller delvis. D�rvid f�r regeringen fatta beslut ocks� i fr�ga om uppe- h�llstillst�nd och arbetstillst�nd. Om domen eller beslutet om utvisning inte upph�vs kan, i fall som avses i f�rsta stycket, ett tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd och arbetstillst�nd meddelas av regeringen. Utvisningsbeslutet f�r inte verkst�llas medan tillst�ndet g�ller. Lag (1991:1573). SFS 1994:515 923 </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:651px;height:909px;"> <img width="651" height="909" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:515 17 � Ans�kan om uppeh�llstillst�nd enligt 2 kap. 5 � tredje stycket ges in till och pr�vas av Utl�nningsn�mnden. Lag (1994:138). 8 kap. Verkst�llighet Hinder mot verkst�llighet Risk f�r d�dsstraff, kroppsstraff eller tortyr 1 � En avvisning eller en utvisning f�r aldrig verkst�llas till ett land om det finns grundad anledning att tro att utl�nningen d�r skulle vara i fara att straffas med d�den eller med kroppsstraff eller att uts�ttas f�r tortyr och inte heller till ett land d�r han inte �r skyddad mot att s�ndas vidare till ett land d�r han skulle vara i s�dan fara. R isk f�r f�rf�ljelse 2 � N�r en avvisning eller en utvisning skall verkst�llas, f�r utl�nningen inte s�ndas till ett land d�r han riskerar att uts�ttas f�r f�rf�ljelse och inte heller till ett land d�r han inte �r skyddad mot att s�ndas vidare till ett land d�r han l�per risk f�r f�rf�ljelse. En utl�nning f�r dock s�ndas till ett land som avses i f�rsta stycket, om det inte g�r att s�nda honom till n�got annat land och utl�nningen genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara f�renat med allvar- lig fara f�r allm�n ordning och s�kerhet att l�ta honom stanna i Sverige. Detta g�ller inte om den f�rf�ljelse som hotar honom i det andra landet inneb�r fara f�r hans liv eller annars �r av s�rskilt sv�r beskaffenhet. Likas� f�r utl�nningen s�ndas till ett land som avses i f�rsta stycket, om han har bedrivit verksamhet som har inneburit fara f�r Sveriges s�kerhet och det finns anledning att anta att han skulle forts�tta s�dan verksamhet h�r och han inte kan s�ndas till n�got annat land. S�rskilda hinder ifr�ga om krigsv�grare m.fl. 3 � En krigsv�grare f�r inte, om det inte finns s�rskilda sk�l, s�ndas till ett land d�r han riskerar att s�ndas till en krigssk�deplats. Samma hinder g�ller i fr�ga om l�nder i vilka han inte �r skyddad mot att s�ndas vidare till ett land, d�r han l�per denna risk. 4 � En utl�nning som avses i 3 kap. 1 � 3 f�r inte s�ndas till sitt hemland eller till ett land, d�r han riskerar att s�ndas vidare till hemlandet, om han har synnerliga sk�l mot detta. Vart verkst�lligheten skall ske 5 � Om det inte finns hinder mot verkst�lligheten enligt 1 4 ��, skall en utl�nning som avvisas eller utvisas s�ndas till sitt hemland eller, om m�jligt, till det land fr�n vilket han kom till Sverige. Kan verkst�lligheten inte genomf�ras p� det s�tt som anges i f�rsta stycket eller finns det andra s�rskilda sk�l, f�r utl�nningen i st�llet s�ndas till n�got annat land. 924 </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 925 SFS 1994:515 6 � Om en utl�nning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller ett luftfartyg avvisas d�rf�r att han saknar pass eller de tillst�nd som kr�vs f�r att resa in i landet eller medel f�r sin hemresa, f�r han f�ras tillbaka till detta eller s�ttas ombord p� ett annat fartyg eller luftfartyg med samma �gare eller brukare (transport�ren). Om det �r n�dv�ndigt att bevaknings- personal f�ljer med skall �ven den ges plats p� fartyget eller luftfartyget. V�grar bef�lhavaren p� fartyget eller luftfartyget att ta emot utl�nningen eller bevakningspersonalen, f�r polismyndigheten f�rel�gga honom vite. F�rsta stycket g�ller inte om fartyget eller luftfartyget skall avg� till ett land dit utl�nningen inte f�r s�ndas enligt 1 4 ��. Verkst�llighet av icke lagakraftvunna beslut 7 � En polismyndighets beslut om avvisning skall verkst�llas �ven om det har �verklagats. Statens invandrarverks beslut om avvisning eller utvisning f�r verkst�l- las fast�n beslutet inte har vunnit laga kraft, om utl�nningen har avgett n�jdf�rklaring. Verkst�llighet f�r ocks� ske om utl�nningen har avgett n�jdf�rklaring betr�ffande en domstols dom eller beslut om utvisning p� grund av brott och �klagaren medger det. Verkst�llighet av utvisningen f�r dock inte ske f�rr�n en �d�md f�ngelsep�f�ljd har avtj�nats eller verkst�lligheten av den har flyttats �ver till ett annat land. 8 � Statens invandrarverk f�r f�rordna att verkets beslut om avvisning f�r verkst�llas �ven om det inte har vunnit laga kraft (omedelbar verkst�l- lighet), om det �r uppenbart att det inte finns grund f�r asyl och att uppeh�llstillst�nd inte heller skall beviljas p� n�gon annan grund. Beslut om omedelbar verkst�llighet f�r meddelas senare �n tre m�nader efter utl�nningens ankomst till Sverige bara om synnerliga sk�l talar f�r detta. Avbrytande av verkst�lligheten (inhibition) 9 � Om en utl�nning har �verklagat ett beslut om avvisning med f�rord- nande om omedelbar verkst�llighet enligt 8 �, skall Statens invandrarverk pr�va om verkst�lligheten av beslutet tills vidare skall avbrytas (inhibi- tion). I samband med ompr�vning av ett avvisningsbeslut med ett s�dant f�rordnande skall Invandrarverket pr�va om inhibition skall meddelas. 10 � Vid pr�vning av en ans�kan om uppeh�llstillst�nd fr�n en utl�n- ning som skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har vunnit laga kraft, f�r Utl�nningsn�mnden besluta om inhibition av det tidigare med- delade beslutet. Regeringen f�r, vid pr�vning av en fr�ga om upph�vande av en domstols dom eller beslut om utvisning, besluta om inhibition av det tidigare meddelade beslutet. Om det i andra fall finns s�rskilda sk�l till det f�r Invandrarverket besluta om inhibition. Lag (1994:138). </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:647px;height:905px;"> <img width="647" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:515 Verkst�llande myndighet 11 � Ett beslut om avvisning eller utvisning skall verkst�llas av polis- myndigheten eller, i fr�ga om beslut av regeringen, n�gon annan myndig- het som regeringen best�mmer. Tidpunkten f�r verkst�llighet 12 � En polismyndighets beslut om avvisning, Statens invandrarverks beslut om avvisning med f�rordnande om omedelbar verkst�llighet samt domstols dom eller beslut om utvisning skall verkst�llas snarast m�jligt. I andra fall �n som avses i f�rsta stycket, skall en utl�nning som har avvisats l�mna landet inom tv� veckor och en utl�nning som har utvisats l�mna landet inom fyra veckor efter det att beslutet vann laga kraft, om inte annat best�ms i beslutet. Om utl�nningen inte l�mnar landet inom den f�reskrivna tiden eller det med s�kerhet m�ste antas att han inte har f�r avsikt att frivilligt l�mna landet inom denna tid, skall polismyndigheten verkst�lla beslutet s� snart det kan ske. Lag (1991:573). Underr�ttelse om hinder mot verkst�llighet 13 � Om den verkst�llande myndigheten finner att verkst�lligheten inte kan genomf�ras eller att ytterligare besked beh�vs, skall myndigheten underr�tta Statens invandrarverk om detta. Invandrarverket f�r i ett s�- dant fall besluta i fr�ga om verkst�lligheten eller vidta de �tg�rder i �vrigt som beh�vs. Om verkst�lligheten avser en dom eller ett beslut om utvisning p� grund av brott, skall Invandrarverket skyndsamt �verl�mna �rendet till regering- en f�r pr�vning om verkst�lligheten inte kan genomf�ras. N�r ett beslut skall anses verkst�llt 14 � Ett beslut om avvisning eller utvisning skall anses verkst�llt, om utl�nningen har l�mnat landet och beslutet har vunnit laga kraft. Preskription 15 � Ett beslut om avvisning eller utvisning, som inte har meddelats av allm�n domstol, upph�r att g�lla, om det inte har verkst�llts inom fyra �r fr�n det att beslutet vann laga kraft. Om en utl�nning inte har kunnat antr�ffas f�r verkst�llighet av ett beslut enligt f�rsta stycket inom fyra�rstiden, och fr�gan om verkst�llighet fortfa- rande f�r ske kommer upp d�refter, skall beslutet anses verkst�llt enligt 14 � inom fyra�rstiden, om inte annat visas. Ny verkst�llighet 16 � Om en utl�nning som har avvisats eller utvisats med f�rbud att �terv�nda �nd� �terkommer till Sverige utan att ha f�tt s�rskilt tillst�nd 926 till ett kort bes�k h�r enligt 4 kap. 15 � eller stannar kvar h�r efter det att </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> giltighetstiden f�r ett s�dant s�rskilt tillst�nd har g�tt ut, skall beslutet SFS 1994:515 verkst�llas p� nytt. 9 kap. Kostnadsansvar Utl�nningens ansvar f�r resekostnader 1 � Om en utl�nning avvisas eller utvisas, �r han skyldig att betala kostnaden f�r sin egen resa till den ort dit han s�nds eller �l�ggs att resa genom en myndighets f�rsorg. Detsamma g�ller n�r en utl�nning som bara f�r vistas i en viss del av Sverige, genom polismyndighetens f�rsorg f�rs tillbaka till en plats d�r han f�r vistas. Transport�rens kostnadsansvar 2 � Om en utl�nning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller ett luftfartyg avvisas d�rf�r att han saknar pass eller de tillst�nd som kr�vs f�r att resa in i landet eller medel f�r sin hemresa, �r transport�ren skyldig att ers�tta staten f�r kostnaden f�r utl�nningens resa fr�n Sverige samt f�r resekostnaden fr�n Sverige och tillbaka f�r den bevakningspersonal som beh�ver f�lja med. Denna skyldighet kan transport�ren helt eller delvis befrias ifr�n, om 1. han visar att han har haft sk�lig anledning att anta att utl�nningen hade r�tt att resa in i Sverige, eller 2. det med h�nsyn till kostnadens storlek eller av andra sk�l framst�r som uppenbart osk�ligt att kr�va ut kostnaden. 3 � Om en utl�nning, som �r anst�lld ombord p� ett fartyg eller ett luftfartyg eller som utan till�telse har f�ljt med detta, l�mnar fartyget eller luftfartyget under dess uppeh�ll i Sverige och olovligen reser in i Sverige och avvisas, �r fartygets eller luftfartygets �gare eller brukare skyldig att svara dels f�r de kostnader f�r hans uppeh�lle som uppst�r f�r de n�rmaste tre m�naderna, dels f�r hans utresa ur Sverige. Har fartyget eller luftfarty- get utl�ndsk �gare eller brukare, �r bef�lhavaren skyldig att p� dennes v�gnar svara f�r dessa kostnader, om det inte �r uppenbart osk�ligt. 10 kap. P�f�ljder f�r brott Straffansvar 1 � Till b�ter d�ms 1. en utl�nning som uppeh�ller sig i Sverige utan f�reskrivet tillst�nd och utan att inom f�reskriven tid ha ans�kt om ett s�dant tillst�nd, eller 2. en utl�nning som har anst�llning eller bedriver verksamhet som kr�ver arbetstillst�nd, utan att inneha ett s�dant tillst�nd. Till b�ter eller, n�r omst�ndigheterna �r f�rsv�rande, f�ngelse i h�gst ett �r d�ms den som har en utl�nning i sin tj�nst fast�n utl�nningen inte har f�reskrivet arbetstillst�nd. I fr�ga om p�f�rande av s�rskild avgift g�ller 7 - 8 ��. 927 </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:645px;height:905px;"> <img width="645" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:515 2 � Till b�ter, eller n�r omst�ndigheterna �r f�rsv�rande, f�ngelse i h�gst sex m�nader d�ms 1. en utl�nning som, i annat avseende �n betr�ffande skyldighet att ha pass, visering, uppeh�llstillst�nd eller arbetstillst�nd, �vertr�der best�m- melser i denna lag eller vad som har f�reskrivits med st�d av lagen, 2. den som inte g�r anm�lan som f�reskrivs i en f�rfattning som har utf�rdats med st�d av denna lag, 3. den som i en anm�lan eller ett ans�knings�rende enligt denna lag eller enligt en f�rfattning som har utf�rdats med st�d av denna lag medvetet l�mnar oriktig uppgift eller medvetet underl�ter att tala om n�got f�rh�l- lande av betydelse. Lag (1993:1365). 2 a � Till f�ngelse i h�gst sex m�nader eller, n�r omst�ndigheterna �r mildrande, till b�ter d�ms den som hj�lper en utl�nning att komma in i Sverige i strid med f�reskrifter i denna lag eller i en f�rfattning som har utf�rdats med st�d av lagen. �r brottet grovt d�ms till f�ngelse i h�gst tv� �r. Vid bed�mande av om brottet �r grovt skall s�rskilt beaktas om g�rningen 1. utf�rts mot ers�ttning, 2. avsett ett stort antal personer, eller 3. utf�rts under h�nsynsl�sa former. F�r f�rs�k eller f�rberedelse till brott enligt denna paragraf d�ms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (1993:1365). 3 � Till f�ngelse i h�gst ett �r eller, n�r omst�ndigheterna �r mildrande, till b�ter d�ms 1. den som genom att d�lja en utl�nning eller genom n�gon annan s�dan �tg�rd f�rs�ker hindra verkst�llighet av ett beslut om avvisning eller utvisning, om g�rningen har skett i vinningssyfte, 2. en utl�nning som �vertr�der f�reskrifter som har meddelats enligt denna lag eller enligt en f�rfattning som har utf�rdats med st�d av denna lag och som inneb�r skyldighet f�r honom att endast vistas inom en viss del av landet. Lag (1991:573). 4 � Till f�ngelse i h�gst ett �r eller, om brottet �r ringa, till b�ter d�ms en utl�nning som uppeh�llersig i Sverige fast�n han enligt ett verkst�llt beslut om utvisning enligt 4 kap. 7 � inte har haft r�tt att �terv�nda hit. Detta g�ller dock inte om utl�nningen har flytt hit f�r att undg� f�rf�ljelse. I ringa fall skall �tal f�r brott enligt denna paragraf inte v�ckas annat �n om det �r p�kallat fr�n allm�n synpunkt. Lag (1991:573). 5 � Till f�ngelse i h�gst tv� �r eller, n�r omst�ndigheterna �r mildrande, till b�ter d�ms den som i vinstsyfte planl�gger eller organiserar verksam- het som �r inriktad p� att fr�mja att utl�nningar reser till Sverige utan pass eller de tillst�nd som kr�vs f�r inresa i Sverige. Den som hj�lper en utl�nning att resa till Sverige utan pass eller de tillst�nd som kr�vs f�r inresa i Sverige d�ms f�r medhj�lp till brott enligt f�rsta stycket, om han ins�g eller hade sk�lig anledning att anta att resan anordnats i vinstsyfte genom s�dan verksamhet som d�r s�gs. Lag 928 (1993:1365). </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 � Ers�ttning som har l�mnats till den som har beg�tt brott enligt 2 a �, SFS 1994:515 3 � 1 eller 5 � skall f�rklaras f�rverkad, om det inte �r uppenbart osk�ligt. Transportmedel som anv�nts vid brott som avses i 2 a eller 5 � f�r f�rverkas om �garen eller bef�lhavaren eller n�gon annan som var i �ga- rens st�lle f�r�vat g�rningen eller medverkat till denna och f�rverkandet beh�vs f�r att f�rebygga brott eller det annars finns s�rskilda sk�l till detta. F�rverkande f�r dock inte ske om det �r uppenbart osk�ligt. Lag (1993: J365). 6 a � Om �garen till ett fartyg som kan f�rverkas enligt 6 � andra stycket inte �r k�nd eller saknar k�nt hemvist i Sverige f�r talan om f�rverkande f�ras mot bef�lhavaren p� fartyget. Lag (1993:1365). Avgifter 7 � En fysisk eller juridisk person som har en utl�nning i sin tj�nst fast�n denne inte har arbetstillst�nd skall, oavsett om ansvar utkr�vs enligt 1 � andra stycket, betala en s�rskild avgift. F�r varje utl�nning som avses i f�rsta stycket utg�r avgiften h�lften av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring som g�llde n�r �vertr�delsen upph�rde. Om �vertr�delsen har p�g�tt under en l�ngre tid �n tre m�nader, utg�r avgiften f�r varje utl�nning i st�llet hela basbelop- pet. Avgiften f�r minskas eller eftersk�nkas, om s�rskilda omst�ndigheter talar f�r det. 8 � Fr�gor om p�f�rande av avgift enligt 7 � pr�vas av allm�n domstol efter ans�kan, som skall g�ras av allm�n �klagare inom tv� �r fr�n det att �vertr�delsen upph�rde. I fr�ga om s�dan talan till�mpas best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om �tal f�r brott p� vilket inte kan f�lja sv�rare straffan b�ter och best�mmelserna om kvarstad i brottm�l p� motsvarande s�tt. N�r fem �r har g�tt efter det att �vertr�delsen upph�rde, f�r avgift inte p�f�ras. Avgiften tillfaller staten. Avgiften skall betalas till l�nsstyrelsen inom tv� m�nader fr�n det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet. Om avgiften inte betalas inom denna tid, skall dr�jsm�lsavgift tas ut enligt 58 � 2 5 mom. uppb�rdslagen (1953:272). Den obetalda avgiften och dr�js- m�lsavgift skall l�mnas f�r indrivning. Regeringen f�r f�reskriva att in- drivning inte beh�ver beg�ras f�r ett ringa belopp. Best�mmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m. m. Indrivnings�tg�rder f�r dock inte vidtas n�r fem �r har g�tt efter det att beslutet vann laga kraft. Lag (1993: 914). 11 kap. Vissa best�mmelser om handl�ggningen Muntlig handl�ggning i asyl�renden 1 � I ett asyl�rende vid Statens invandrarverk skall det ing� muntlig handl�ggning om det kan antas vara till f�rdel f�r utredningen eller i �vrigt fr�mja ett snabbt avg�rande av �rendet. Muntlig handl�ggning skall �ven 929 30-SFS 1994 </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:641px;height:901px;"> <img width="641" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:515 annars f�retas p� beg�ran av utl�nningen, om inte en s�dan handl�ggning skulle sakna betydelse f�r att avg�ra fr�gan om uppeh�llstillst�nd. Invandrarverket f�r best�mma att �ven andra personer �n utl�nningen skall h�ras vid handl�ggningen. Ers�ttning f�r inst�llelsen l�mnas d�rvid enligt vad som f�reskrivs i 6 kap. 15 � andra stycket. F�rsta och andra styckena till�mpas ocks� n�r Utl�nningsn�mnden handl�gger ett asyl�rende. Lag (1991:1573). Parts r�tt att f� del av uppgifter 2 � Best�mmelserna i 17 � f�rvaltningslagen (1986:223) om r�tt f�r en part att f� del av uppgifter till�mpas i �renden om visering, tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd, arbetstillst�nd och �terkallelse av permanent uppe- h�llstillst�nd endast n�r utl�nningen �r bosatt eller annars vistas i Sverige. Motivering av beslut 3 � Best�mmelserna i 20 � f�rvaltningslagen om motivering av beslut till�mpas inte betr�ffande beslut om visering, tidsbegr�nsat uppeh�llstill- st�nd och arbetstillst�nd. En utl�nning som avses i 1 kap. 1 � tredje stycket har dock alltid r�tt till motivering av ett s�dant beslut om det g�r honom emot. Lag (1992:1165). Statsr�ds beslut om inhibition 4 � N�r ett �rende enligt denna lag skall pr�vas av regeringen f�r, f�r tiden till dess regeringen avg�r �rendet, det statsr�d som har till uppgift att f�redra dessa �renden besluta om inhibition av avvisning eller utvisning. Tolkers�ttning 5 � Den som �r tolk vid handl�ggning av ett �rende enligt denna lag inf�r en f�rvaltningsmyndighet eller domstol har r�tt att av allm�nna medel f� arvode samt ers�ttning f�r kostnader och tidsspillan, om inte uppdraget har fullgjorts i tj�nsten. Fr�gan om ers�ttning pr�vas av den domstol eller myndighet som hand- l�gger �rendet. N�rmare best�mmelser om ers�ttning meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Skyldighet att l�mna uppgifter 6 � Socialn�mnden skall p� beg�ran av regeringen, Utl�nningsn�mnden, Statens invandrarverk eller en polismyndighet l�mna ut uppgifter om en utl�nnings personliga f�rh�llanden, om uppgifterna beh�vs i ett �rende om uppeh�llstillst�nd eller f�r verkst�llighet av ett beslut om avvisning eller utvisning. Om utl�nningen i ett �rende enligt denna lag �beropar intyg om sin psykiska eller fysiska h�lsa, skall h�lso- och sjukv�rdsmyndighet p� beg�- 930 ran av den myndighet som handl�gger �rendet l�mna upplysningar som </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> kan vara av betydelse f�r att bed�ma uppgifterna i intyget. Lag (1991:1573). Yttrande i �renden om arbetstillst�nd 7 � Vid handl�ggning av fr�gor om arbetstillst�nd som har principiell betydelse eller som i �vrigt �r av st�rre vikt skall ber�rda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer f� tillf�lle att yttra sig. 12 kap. S�rskilda bemyndiganden Anm�lningsskyldigheter m.m. 1 � Regeringen f�r, ut�ver vad som f�rut har angetts i denna lag, medde- la f�reskrifter om 1. skyldighet att anm�la utl�nningars vistelse eller anst�llning i Sverige, 2. s�dana inskr�nkningar ang�ende utl�nningars r�tt att vara anst�llda i ett visst f�retag eller i f�retag av ett visst slag som �r n�dv�ndiga med h�nsyn till Sveriges s�kerhet. Lag (1990:222). Diplomatpersonal m.fl. 2 � I fr�ga om diplomatiska tj�nstem�n och avl�nade konsul�ra tj�nste- m�n som �r anst�llda av fr�mmande stater i Sverige samt deras familjer och betj�ning liksom betr�ffande fr�mmande staters kurirer till�mpas denna lag endast i den utstr�ckning som regeringen f�reskriver. I fr�ga om andra utl�nningar, vilka �r ber�ttigade till f�rm�ner enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, iakttas de inskr�nkningar som f�ljer av 2 5 �� i den lagen. Hems�ndande f�r v�rd m. m. 3 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om hems�ndande av utl�nning- ar, som inte �r flyktingar och som har tagits om hand enligt lagen (1990:52) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga, lagen (1991: 1128) om psykiatrisk tv�ngsv�rd, lagen (1991:1129) om r�ttspsyki- atrisk v�rd eller 35 � lagen (1967:940) ang�ende omsorger om vissa psy- kiskt utvecklingsst�rda. Efter avtal med annat land om behandling av fripassagerare f�r regering- en f�reskriva avvikelser fr�n best�mmelserna i denna lag samt meddela de f�reskrifter i �vrigt som beh�vs f�r till�mpning av avtalet. Lag (1993:398). Krig och krigsfara m. m. 4 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter att g�lla i krig, vid krigsfara eller under s�dana utomordentliga f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som Sverige har befunnnit sig i, i fr�ga om utl�nningars 1. inresa och vistelse i landet, 2. utresa ur landet, SFS 1994:515 931 </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 932 SFS 1994:515 3. r�tt att ha anst�llning eller offentligt f�rtroendeuppdrag h�r, 4. avl�gsnande fr�n landet samt 5. omh�ndertagande i anstalt eller f�rl�ggning. 5 � En f�reskrift enligt 4 � 4 eller 5 som har meddelats i andra fall �n d� Sverige �r i krig skall underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n ikrafttr�- dandet. Om riksm�te inte p�g�r d�, r�knas tiden fr�n b�rjan av n�sta riksm�te. F�reskriften upph�r att g�lla, om den inte underst�lls riksdagen i r�tt tid eller om riksdagen inte godk�nner den inom tv� m�nader fr�n den dag d� underst�llningen skedde. 1. Denna lag2 tr�der i kraft den 1 juli 1989, d� utl�nningslagen (1980:376) skall upph�ra att g�lla. Lag (1990:523). 2. Om ett �rende om avvisning eller utvisning p� annan grund �n brott har inletts f�re ikrafttr�dandet, skall i det �rendet beslut i fr�gan om avvisning eller utvisning fattas med till�mpning av �ldre best�mmelser. 3. Om ett �rende om verkst�llighet av ett beslut om avvisning eller utvisning har inletts f�re ikrafttr�dandet, till�mpas i det �rendet �ldre best�mmelser i fr�ga om verkst�lligheten. F�r utl�nningen g�ller i ett s�dant fall inte 2 kap. 5 � tredje stycket. 4. Om det i lag eller annan f�rfattning f�rekommer uttrycken f�rpass- ning eller f�rvisning, skall d�rmed avses utvisning enligt 4 kap. 3 � resp. 7 � i nya lagen. 5. Vid till�mpning av 10 kap. 3 � 2 och 4 � likst�lls med beslut om utvisning eller f�reskrift som d�r n�mns motsvarande beslut eller f�re- skrift enligt �ldre lag. Lag (1991:573). 6. Om det i en lag eller i en annan f�rfattning h�nvisas till en f�reskrift, som har ersatts genom en best�mmelse i denna lag, till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. Denna lag3 tr�der i kraft den 1 januari 1993. �ldre f�reskrifter g�ller dock fortfarande i fr�ga om avgift enligt 10 kap. 7 � som f�rfallit till betalning f�re ikrafttr�dandet. 1. Denna lag4 tr�der i kraft den 1 juli 1994. 2. En ans�kan enligt 2 kap. 5 � tredje stycket som f�re ikrafttr�dandet getts in till Statens invandrarverk skall pr�vas enligt �ldre f�reskrifter. Denna lag5 tr�der i kraft den 1 juli 1994. P� regeringens v�gnar BIRGIT FRIGGEBO Marianne Eliason (Kulturdepartementet) 2 1989:529. 3 1992:646. 4 1994:138. 5 1994:515. </div> </div>

SFS 1994:515
Utkom fr�n trycket
den 8 juni 1994
Omtryck

Lag
om �ndring i utl�nningslagen (1989:529);

utf�rdad den 26 maj 1994.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs att 4 kap. 7 och 10 �� utl�nnings-

lagen (1989:529) skall ha f�ljande lydelse.

Lagen kommer d�rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d�

denna lag tr�der i kraft.

1 kap. Kraven f�r utl�nningars vistelse i Sverige m. m.

Inledande best�mmelser

1 � I denna lag ges regler f�r utl�nningars inresa, utresa, vistelse i Sverige

och arbete i Sverige som anst�lld samt f�r r�tten till asyl h�r. I lagen anges
ocks� under vilka f�ruts�ttningar en utl�nning kan avvisas eller utvisas ur
landet.

Lagen skall till�mpas s�, att utl�nningars frihet inte begr�nsas mer �n

vad som �r n�dv�ndigt i varje enskilt fall.

Av lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsomr�de

(EES) och lagen (1992: 1163) om arbetskraftens fria r�rlighet inom Euro-
peiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES) f�ljer att s�rskilda regler g�l-
ler f�r de utl�nningar som omfattas av EES-avtalet. Lag (1992:1165).

Prop. 1993/94: 159, bet. 1993/94: SfU 17, rskr. 1993/94:338.

907

SFS 1994:515 Passkrav

2 � En utl�nning som reser in i eller vistas i Sverige skall ha pass.

Regeringen f�r f�reskriva undantag fr�n kravet p� passinnehav.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens invandrar-

verk f�reskriver vilka handlingar som f�r godtas som pass. Regeringen
f�reskriver vidare i vilka fall svenska myndigheter f�r utf�rda pass f�r
utl�nningar.

Viseringskrav

3 � En utl�nning som reser in i eller vistas i Sverige skall ha visering, om
inte utl�nningen har uppeh�llstillst�nd eller �r medborgare i Danmark,
Finland, Island eller Norge.

Regeringen f�r f�reskriva andra undantag fr�n kravet p� visering.

Krav p� uppeh�llstillst�nd

4 � En utl�nning som vistas i Sverige mer �n tre m�nader skall ha

uppeh�llstillst�nd, om inte utl�nningen �r medborgare i Danmark, Fin-
land, Island eller Norge.

Regeringen f�r f�reskriva andra undantag fr�n kravet p� uppeh�llstill-

st�nd. Regeringen f�r ocks� f�reskriva krav p� uppeh�llstillst�nd redan
efter en kortare vistelsetid i Sverige �n tre m�nader.

Krav p� arbetstillst�nd

5 � En utl�nning skall ha tillst�nd f�r att arbeta i Sverige p� grund av
anst�llning h�r eller utomlands (arbetstillst�nd), om inte utl�nningen har
permanent uppeh�llstillst�nd eller �r medborgare i Danmark, Finland,
Island eller Norge.

Regeringen f�r f�reskriva andra undantag fr�n kravet p� arbetstillst�nd.

2 kap. N�rmare om visering, uppeh�llstillst�nd och arbetstillst�nd

Visering

1 � Visering inneb�r tillst�nd att resa in i och vistas i Sverige under viss
kortare tid.

Visering f�r ges f�r h�gst tre m�naders vistelse vid varje tillf�lle, om inte

annat f�ljer av f�reskrifter som regeringen meddelar. Visering f�r begr�n-
sas �ven i �vrigt och f�r f�renas med de villkor som kan beh�vas.

Uppeh�llstillst�nd

2 � Uppeh�llstillst�nd inneb�r tillst�nd att resa in i och vistas i Sverige
under viss tid (tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd) eller utan tidsbegr�nsning
(permanent uppeh�llstillst�nd).

3 � Enligt best�mmelserna i 3 kap. skall en utl�nning i vissa fall ges

uppeh�llstillst�nd i Sverige.

908

4 � Uppeh�llstillst�nd f�r ges till SFS 1994:515

1. en utl�nning som ar n�ra anh�rig till en i Sverige bosatt person eller

som annars har s�rskild anknytning till Sverige,

2. en utl�nning som av humanit�ra sk�l b�r f� bos�tta sig i Sverige, eller
3. en utl�nning som har f�tt arbetstillst�nd eller som har sin f�rs�rjning

ordnad p� n�got annat s�tt.

Regeringen f�r f�reskriva att uppeh�llstillst�nd kan ges �ven i andra fall.

4 a � Om en utl�nning som s�ker uppeh�llstillst�nd med st�d av 2 kap.
4 � f�rsta stycket 2 eller 3 kap. bed�ms ha ett tillf�lligt behov av skydd h�r i

landet f�r ett tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd ges.

Om ett tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd har getts n�gon med st�d av

f�rsta stycket f�r ett tidsbegr�nsat tillst�nd ges ocks� till en utl�nning som
�r make eller maka eller barn under 20 �r till den person som f�rst beviljats
tillst�nd. Detsamma g�ller f�r�lder till barn under 20 �r som meddelats
tillst�nd enligt f�rsta stycket. Lag (1994:138).

5 � Om utl�nningen befinner sig i Sverige n�r ans�kan om uppeh�llstill-
st�nd g�rs eller pr�vas, f�r ans�kan inte bifallas.

Detta g�ller dock inte om

1. utl�nningen har r�tt till asyl h�r,

2. utl�nningen skall �terf�rena sig med en n�ra familjemedlem som �r

stadigvarande bosatt i Sverige och som han tidigare har sammanlevt med
utomlands, eller

3. det annars finns s�rskilda sk�l.

Om utl�nningen skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har

vunnit laga kraft, f�r dock en ans�kan om uppeh�llstillst�nd fr�n honom
bifallas bara om ans�kan grundar sig p� omst�ndigheter som inte har
pr�vats f�rut i �rendet om hans avvisning eller utvisning och om

1. utl�nningen har r�tt till asyl h�r, eller

2. det annars finns synnerliga sk�l av humanit�r art.
Regeringen f�r f�reskriva att en ans�kan om uppeh�llstillst�nd f�r bifal-

las �ven i andra fall �n som anges i andra stycket, om det f�ljer av en
�verenskommelse med fr�mmande stat. Lag (1992:1165).

Arbetstillst�nd

6 � Arbetstillst�nd skall ges f�r viss tid. Det f�r avse ett visst slag eller

vissa slag av arbete och f�renas med de �vriga villkor som beh�vs.

I fr�ga om arbetstillst�nd till�mpas 5 � f�rsta och andra stycket p�

motsvarande s�tt.

Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om arbetstillst�nd.

Beslutande myndigheter

7 � Beslut om visering, uppeh�llstillst�nd och arbetstillst�nd meddelas
av Statens invandrarverk. Beslut om visering och uppeh�llstillst�nd f�r

meddelas ocks� av Utrikesdepartementet.

Regeringen och, i den utstr�ckning regeringen f�reskriver, Invandrar-

verket f�r ge andra myndigheter r�tt att besluta om s�dana tillst�nd. 909

SFS 1994:515 Regeringen f�r ge ett organ som �r knutet till Sveriges exportr�d r�tt att

besluta om visering. Lag (1993:443).

8 � Att regeringen eller Utl�nningsn�mnden i vissa fall kan besluta om
tillst�nd framg�r av 7 kap. 5, 11, 16 och 17 ��. Lag (1994:138).

�terkallelse av tillst�nd

9 � Visering, uppeh�llstillst�nd och arbetstillst�nd skall �terkallas, om

utl�nningen har l�mnat oriktiga uppgifter om sin identitet. �terkallelse
skall dock inte ske, om det kan antas att den oriktiga uppgiften inte har
inverkat p� tillst�ndsbeslutet eller om andra s�rskilda sk�l talar emot det.

10 � Visering, uppeh�llstillst�nd och arbetstillst�nd f�r �terkallas, om

utl�nningen medvetet har l�mnat andra oriktiga uppgifter �n om sin
identitet eller medvetet har f�rtigit omst�ndigheter som varit av betydelse
f�r att f� tillst�ndet. �terkallelse f�r �ven ske om det finns andra s�rskilda
sk�l, i fr�ga om uppeh�llstillst�nd dock endast om utl�nningen �nnu inte

har rest in i Sverige.

11 � Om utl�nningen har rest in i landet, f�r ett uppeh�llstillst�nd �ter-

kallas

1. om han inte f�rs�rjer sig p� ett �rligt s�tt eller bedriver s�dan verk-

samhet som kr�ver arbetstillst�nd utan att ha s�dant tillst�nd,

2. om han p� grund av ett tidigare �d�mt frihetsstraff eller n�gon annan

s�rskild omst�ndighet kan antas komma att beg� brott i Sverige eller i
n�got annat nordiskt land, eller

3. om det med h�nsyn till hans tidigare verksamhet eller i �vrigt kan

antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underr�t-
telseverksamhet i Sverige eller i n�got annat nordiskt land.

�terkallelse enligt f�rsta stycket f�r endast ske om fr�gan har v�ckts

innan utl�nningen har varit bosatt h�r i tv� �r med uppeh�llstillst�nd.

Regeringen f�r f�reskriva att uppeh�llstillst�nd f�r �terkallas f�r de

utl�nningar som avses i 1 kap. 1 � tredje stycket �ven i andra fall �n de som
anges i f�rsta stycket. Lag (1992:1165).

12 � Ett permanent uppeh�llstillst�nd skall �terkallas om utl�nningens

bos�ttning i Sverige upph�r.

13 � �terkallelse av uppeh�llstillst�nd och arbetstillst�nd beslutas av

Statens invandrarverk. �terkallelse av visering beslutas av den myndighet
som har meddelat viseringen eller av Invandrarverket. Uppeh�llstillst�nd
eller visering som har beviljats av Utrikesdepartementet f�r �terkallas
endast av departementet.

3 kap. Asyl

Definitioner

910 1 � Med asyl avses i denna lag uppeh�llstillst�nd som beviljas en utl�n-

ning d�rf�r att

1. han �r flykting,

2. han �r krigsv�grare, eller
3. han, utan att vara flykting, inte vill �terv�nda till sitt hemland p�

grund av de politiska f�rh�llandena d�r och kan �beropa tungt v�gande
omst�ndigheter till st�d f�r detta.

2 � Med flykting avses i denna lag en utl�nning som befinner sig utanf�r
det land, som han �r medborgare i, d�rf�r att han k�nner v�lgrundad
fruktan f�r f�rf�ljelse p� grund av sin ras, nationalitet, tillh�righet till en
viss samh�llsgrupp eller p� grund av sin religi�sa eller politiska uppfatt-
ning, och som inte kan eller p� grund av sin fruktan inte vill begagna sig av
detta lands skydd.

Som flykting skall �ven anses den som �r statsl�s och som av samma sk�l

befinner sig utanf�r det land d�r han tidigare har haft sin vanliga vistelse-
ort och som inte kan eller p� grund av sin fruktan inte vill �terv�nda dit.

3 � Med krigsv�grare avses i denna lag en utl�nning som har �vergett en
krigssk�deplats eller som har flytt fr�n sitt hemland eller beh�ver stanna i
Sverige f�r att undg� f�rest�ende krigstj�nstg�ring.

R�tten till asyl

4 � En utl�nning som avses i 1 � har r�tt till asyl.

Asyl f�r dock v�gras om

1. det av h�nsyn till vad som �r k�nt om utl�nningens tidigare verksam-

het eller med h�nsyn till rikets s�kerhet finns synnerliga sk�l att inte
bevilja asyl,

2. det betr�ffande en utl�nning som omfattas av 1 � 2 eller 3 finns

s�rskilda sk�l att inte bevilja asyl,

3. utl�nningen har rest in fr�n Danmark, Finland, Island eller Norge och

kan s�ndas �ter till n�got av dessa l�nder i enlighet med en �verenskom-
melse mellan Sverige och det landet, s�vida det inte �r uppenbart att han
inte kommer att beviljas uppeh�llstillst�nd d�r,

4. utl�nningen i annat fall f�re ankomsten till Sverige har uppeh�llit sig i

ett annat land �n hemlandet och, om han �ters�nds dit, �r skyddad mot
f�rf�ljelse eller, i f�rekommande fall, mot att s�ndas till en krigssk�deplats
eller till hemlandet och ocks� mot att s�ndas vidare till ett annat land d�r

han inte har motsvarande skydd, eller

5. utl�nningen har s�rskild anknytning till ett annat land och d�r �r

skyddad p� det s�tt som anges i 4.

Regeringen f�r f�reskriva undantag fr�n andra stycket 4 f�r de fall d�

utl�nningens anknytning till Sverige �r av s�dan art att han inte b�r nekas

att f� sin ans�kan om asyl pr�vad h�r.

N�r flyktingskap upph�r

5 � En flykting upph�r att vara flykting om han

1. av fri vilja p� nytt anv�nder sig av det lands skydd d�r han �r

medborgare,

2. efter att ha f�rlorat sitt medborgarskap av fri vilja f�rv�rvar det p�

nytt,

911

SFS 1994:515

3. f�rv�rvar medborgarskap i ett nytt land och f�r det landets skydd,

4. av fri vilja �terv�nder f�r att bos�tta sig i det land, som avses i 2 �,

eller

5. inte l�ngre befinner sig i en s�dan situation att han kan anses som

flykting enligt 2 � och d�rf�r inte kan forts�tta att v�gra anv�nda sig av det
lands skydd, d�r han �r medborgare eller d�r han som statsl�s tidigare
hade sin vistelseort.

Flyktingf�rklaring

6 � P� beg�ran av en flykting skall Statens invandrarverk antingen i

samband med att uppeh�llstillst�nd beviljas eller d�refter ange att han �r
flykting (flyktingf�rklaring).

En flyktingf�rklaring skall �terkallas av Invandrarverket, om det fram-

kommer att utl�nningen inte l�ngre �r att anse som flykting enligt 2 �.

Resedokument

7 � F�r flyktingar och statsl�sa utf�rdar Statens invandrarverk en s�r-
skild legitimationshandling f�r resor utanf�r Sverige (resedokument) en-
ligt de f�reskrifter som regeringen meddelar.

4 kap. Avvisning och utvisning

Avvisning

1 � En utl�nning f�r avvisas

1. om han saknar pass n�r pass kr�vs f�r inresa eller vistelse i Sverige,

2. om han saknar visering, uppeh�llstillst�nd eller annat tillst�nd som

kr�vs f�r inresa, vistelse eller arbete i Sverige,

3. om det vid hans ankomst till Sverige framkommer att han t�nker

bes�ka n�got annat nordiskt land men saknar erforderligt tillst�nd att resa
in dit, eller

4. om han vid inresan antingen undviker att l�mna polismyndigheten

beg�rda uppgifter eller till polismyndigheten medvetet l�mnar oriktiga
uppgifter som �r av betydelse f�r r�tten att resa in i Sverige eller medvetet
f�rtiger n�gon s�dan omst�ndighet.

Avvisning enligt f�rsta stycket f�r inte ske av den som vid ankomsten till

Sverige hade eller som d�refter, under en tid, har haft ett uppeh�llstill-
st�nd som har upph�rt att g�lla.

2 � En utl�nning f�r vidare avvisas

1. om det kan antas att han kommer att sakna tillr�ckliga medel f�r sin

vistelse i Sverige eller i n�got annat nordiskt land, som han t�nker bes�ka,
samt f�r sin hemresa,

2. om han t�nker s�ka sitt uppeh�lle i Sverige eller i n�got annat nordiskt

land och det kan antas att han inte kommer att f�rs�rja sig p� ett �rligt s�tt
eller att han kommer att bedriva s�dan verksamhet som kr�ver arbetstill-
st�nd utan att ha s�dant tillst�nd,

3. om han p� grund av tidigare �d�mt frihetsstraff eller n�gon annan

SFS 1994:515

912

s�rskild omst�ndighet kan antas komma att beg� brott i Sverige eller i SFS 1994:515
n�got annat nordiskt land,

4. om det med h�nsyn till hans tidigare verksamhet eller i �vrigt kan

antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underr�t-
telseverksamhet i Sverige eller i n�got annat nordiskt land, eller

5. om det med st�d av lagen (1971: 176) om vissa internationella sank-

tioner har f�reskrivits att avvisning kan ske.

En utl�nning f�r avvisas �ven i andra fall n�r det har beg�rts av den

centrala utl�nningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och det kan antas

att han annars beger sig till det landet.

Avvisning enligt denna paragraf f�r inte ske senare �n tre m�nader efter

utl�nningens ankomst till Sverige och inte om utl�nningen har visering
eller uppeh�llstillst�nd.

Utvisning n�r uppeh�llstillst�nd upph�rt att g�lla

3 � En utl�nning f�r utvisas ur Sverige, om han upph�ller sig h�r efter
det att hans uppeh�llstillst�nd har l�pt ut eller �terkallats.

Handl�ggning av �renden om avvisning och utvisning enligt 1 3 ��

4 � Statens invandrarverk skall pr�va �renden om avvisning om

1. utl�nningen s�ker asyl h�r,

2. utl�nningen har en n�ra familjemedlem som s�ker asyl h�r,
3. utl�nningen kan komma att avvisas med st�d av 2 � andra stycket,

eller

4. utl�nningen utan avbrott har vistats i Sverige mer �n tre m�nader

efter ankomsten n�r fr�gan v�cks om hans avvisning.

I andra fall skall polismyndigheten pr�va fr�gan om avvisning.

Om polismyndigheten anser det tveksamt om avvisning b�r ske, skall

�rendet �verl�mnas till Statens invandrarverk.

5 � Beslut om utvisning enligt 3 � meddelas av Statens invandrarverk.

6 � Om en ans�kan om uppeh�llstillst�nd avsl�s eller ett uppeh�llstill-

st�nd �terkallas medan utl�nningen befinner sig i Sverige skall samtidigt
beslut meddelas om avvisning eller utvisning, om inte synnerliga sk�l talar
mot detta.

Utvisning p� grund av brott

7 � En utl�nning f�r utvisas ur Sverige om utl�nningen d�ms f�r ett brott
som kan leda till f�ngelse eller om en domstol undanr�jer en villkorlig dom
eller skyddstillsyn som utl�nningen har d�mts till.

Utl�nningen f�r dock utvisas endast om han d�ms till sv�rare straff �n

b�ter och

1. det p� grund av g�rningens beskaffenhet och �vriga omst�ndigheter

kan antas att han kommer att g�ra sig skyldig till fortsatt brottslighet h�r i
landet, eller

913

SFS 1994:515

2. brottet med h�nsyn till den skada, fara eller kr�nkning som det har

inneburit f�r enskilda eller allm�nna intressen �r s� allvarligt att han inte
b�r f� stanna kvar. Lag (1994:515).

8 � Utvisning p� grund av brott beslutas av den domstol som handl�gger
brottm�let.

9 � N�r en domstol enligt 34 kap. brottsbalken beslutar att f�r�ndra en
p�f�ljd, som en utl�nning har d�mts till f�rutom utvisning, f�r domstolen
�ven meddela det beslut betr�ffande utvisningen, som f�r�ndringen av
p�f�ljd ger anledning till.

Vissa begr�nsningar f�r utvisning p� grund av brott

10 � N�r en domstol �verv�ger om en utl�nning b�r utvisas enligt 7 �,

skall den ta h�nsyn till utl�nningens anknytning till det svenska samh�llet.
D�rvid skall domstolen s�rskilt beakta utl�nningens levnadsomst�ndighe-
ter och familjef�rh�llanden samt hur l�nge utl�nningen har vistats i Sveri-
ge.

En utl�nning som hade vistats i Sverige med permanent uppeh�llstill-

st�nd sedan minst fyra �r n�r �tal v�cktes eller som d� var bosatt i Sverige
sedan minst fem �r, f�r utvisas endast om det finns synnerliga sk�l.
Detsamma g�ller f�r en medborgare i ett annat nordiskt land som vid den
angivna tidpunkten hade varit bosatt h�r sedan minst tv� �r.

Den som �r flykting och har behov av fristad i Sverige f�r utvisas endast

om han har beg�tt ett synnerligen grovt brott och det skulle medf�ra
allvarlig fara f�r allm�n ordning och s�kerhet att l�ta honom stanna h�r.

Utvisning f�r ocks� ske om han i Sverige eller utomlands har bedrivit
verksamhet som har inneburit fara f�r rikets s�kerhet och det finns anled-
ning att anta att han skulle forts�tta s�dan verksamhet h�r. Om en utl�n-
ning har en flyktingf�rklaring skall han anses som flykting med behov av
fristad i Sverige, om det inte �r uppenbart att han inte l�ngre �r flykting
med ett s�dant behov.

En utl�nning som kom till Sverige innan han fyllde femton �r och som

n�r �tal v�cktes hade vistats h�r sedan minst fem �r f�r inte utvisas. Lag
(1994:515).

Utvisning i vissa andra fall

11 � Om utvisning av h�nsyn till rikets s�kerhet och p� grund av befarad

brottslighet som innefattar v�ld, hot eller tv�ng f�r politiska syften finns
best�mmelser i lagen (1991:572) om s�rskild utl�nningskontroll. Lag

(1991:573).

914

Beaktande av hinder mot verkst�llighet

12 � N�r en fr�ga om avvisning eller utvisning pr�vas skall h�nsyn tas

till om utl�nningen p� grund av best�mmelserna i 8 kap. 1 4 �� inte kan
s�ndas till ett visst land eller om det annars finns s�rskilda hinder mot att
avg�randet verkst�lls.

I beslut som meddelas av regeringen, Utl�nningsn�mnden eller Statens SFS 1994:515

invandrarverk skall ges de anvisningar i fr�ga om verkst�lligheten som
denna pr�vning kan f�ranleda. Lag (1991:1573).

�tertransport i vissa fall

13 � Om en utl�nning, som enligt ett beslut som har meddelats med st�d

av denna lag bara f�r uppeh�lla sig i en viss del av landet �nd� uppeh�ller
sig p� en annan plats i Sverige, skall han genom polismyndighetens f�rsorg
f�ras till en plats d�r han f�r vistas.

F�rbud att �terv�nda till Sverige

14 � N�r Statens invandrarverk beslutar om avvisning eller utvisning,

f�r beslutet f�renas med f�rbud f�r utl�nningen att under viss tid �terv�n-
da till Sverige utan tillst�nd av Invandrarverket.

En dom eller ett beslut om utvisning p� grund av brott skall inneh�lla

f�rbud f�r utl�nningen att �terv�nda till Sverige under viss tid eller utan
tidsbegr�nsning. I domen eller beslutet skall utl�nningen upplysas om
vilken dag f�rbudet upph�r att g�lla och om den p�f�ljd som �vertr�delse
av f�rbudet kan medf�ra enligt 10 kap. 4 �. Lag (1991:573).

S�rskilt tillst�nd till kort bes�k i Sverige

15 � En utl�nning som med st�d av 14 � har f�rbjudits att �terv�nda till
Sverige under en viss tid eller f�r alltid kan av Statens invandrarverk ges

s�rskilt tillst�nd att g�ra ett kort bes�k h�r f�r synnerligen viktiga angel�-

genheter. Ett s�dant tillst�nd kan, om det finns s�rskilda sk�l, ges �ven p�
ans�kan av n�gon annan �n utl�nningen.

5 kap. Kontroll- och tv�ngs�tg�rder

Kontroll i samband med inresa och utresa

1 � Vid inresa eller utresa skall en utl�nning visa upp sitt pass f�r

polismyndigheten, om inte annat f�ljer av f�reskrifter som regeringen har
meddelat. Utl�nningen skall ocks� l�mna polismyndigheten de upplys-
ningar och visa upp de handlingar som �r av betydelse f�r bed�mningen av
utl�nningens r�tt till inresa och vistelse i Sverige.

2 � I samband med inresekontroll f�r en polisman kroppsvisitera en
utl�nning samt unders�ka hans bagage, handresgods, handv�skor och lik-
nande, i den utstr�ckning som det �r n�dv�ndigt f�r att ta reda p� utl�n-
ningens identitet. S�dan unders�kning f�r ocks� ske f�r att ta reda p�
utl�nningens resv�g till Sverige, om denna �r av betydelse f�r bed�mning-
en av r�tten att resa in i och vistas h�r i landet. En polisman f�r i samband
med inresekontrollen �ven unders�ka bagageutrymmen och �vriga slutna
utrymmen i bilar och andra transportmedel i syfte att f�rhindra att utl�n-
ningar reser in i Sverige i strid mot best�mmelserna i denna lag eller i en
f�rfattning som har utf�rdats med st�d av denna lag.

915

SFS 1994:515 Om inresekontrollen sker under medverkan av tullmyndigheten, Kust-

bevakningen eller med hj�lp av en s�rskilt f�rordnad passkontrollant, skall
pass och andra handlingar uppvisas f�r tulltj�nstemannen, tj�nstemannen
vid Kustbevakningen eller passkontrollanten. Dessa har under s�dana
omst�ndigheter samma befogenheter som anges i f�rsta stycket.

Protokoll skall f�ras �ver kroppsvisitation. I protokollet skall anges vad

som har f�rekommit vid visitationen. Lag (1990:523).

Omh�ndertagande av pass

3 � Om en utl�nning vid ankomsten till Sverige eller d�refter ans�ker
om uppeh�llstillst�nd, f�r Statens invandrarverk eller polismyndigheten ta
hand om hans pass eller annan identitetshandling i avvaktan p� att han f�r
tillst�nd att vistas h�r eller l�mnar landet. Lag (1992:578).

Omh�ndertagande av biljetter

4 � En utl�nnings biljett f�r resan fr�n Sverige f�r omh�ndertas av
Statens invandrarverk eller polismyndigheten i avvaktan p� att utl�nning-
en f�r tillst�nd att vistas i Sverige eller l�mnar landet, om

1. utl�nningen saknar pass, visering, uppeh�llstillst�nd eller arbetstill-

st�nd n�r detta fordras f�r inresa eller vistelse i Sverige, eller

2. utl�nningen kan antas komma att ans�ka om uppeh�llstillst�nd.
Biljetten f�r omh�ndertas bara om det
dels framst�r som sannolikt att utl�nningen kommer att v�gras tillst�nd

att vistas h�r,

dels finns anledning att anta att utl�nningen annars g�r sig av med

biljetten och inte sj�lv kan betala kostnaden f�r sin resa fr�n Sverige.

Statens invandrarverk eller polismyndigheten f�r f�rs�ka l�sa in biljet-

ten, om den annars skulle f�rlora sitt v�rde. Om inl�sen sker, skall omh�n-
dertagandet avse de pengar som d� betalas ut. Lag (1992:578).

Fingeravtryck och fotografi

5 � Statens invandrarverk eller polismyndigheten f�r fotografera en ut-
l�nning och ta hans fingeravtryck om

1. utl�nningen inte kan styrka sin identitet vid ankomsten till Sverige

eller n�r han d�refter ans�ker om uppeh�llstillst�nd, eller

2. det finns f�ruts�ttningar att ta utl�nningen i f�rvar. Lag (1992:578).

Kontroll under vistelsen i Sverige

6 � En utl�nning som vistas i Sverige �r skyldig att p� beg�ran av en
polisman visa upp sitt pass eller andra handlingar som visar att han har

r�tt att uppeh�lla sig i Sverige. Han �r ocks� skyldig att efter kallelse av
Statens invandrarverk eller polismyndigheten komma till verket eller myn-

digheten och l�mna uppgifter om sin vistelse h�r. Om utl�nningen inte g�r
det, f�r han h�mtas genom polismyndighetens f�rsorg. Om det med h�n-
syn till utl�nningens personliga f�rh�llanden eller av annan anledning kan

916 antas att han inte skulle f�lja kallelsen, f�r han h�mtas utan f�reg�ende

kallelse.

Kontroll�tg�rder enligt f�rsta stycket f�r vidtas endast om det finns SFS 1994:515

anledning att anta att utl�nningen saknar r�tt att uppeh�lla sig h�r eller om
det annars finns s�rskild anledning till kontroll. Lag (1992:578).

7 � Om en utl�nning v�grar att f�lja ett beslut som Statens invandrar-
verk fattat med st�d av 3 6 ��, f�r verket beg�ra bitr�de av polismyndig-
heten f�r att genomf�ra beslutet. Lag (1992:578).

6 kap. S�rskilda best�mmelser om f�rvar och uppsikt m. m.

Kvarh�llande f�r utredning

1 � F�r utredning i samband med inresa eller utresa eller i samband med

kallelse eller h�mtning enligt 5 kap. 6 � f�r en utl�nning h�llas kvar, dock
inte l�ngre �n n�dv�ndigt och inte i n�got fall l�ngre �n sex timmar, om
inte beslut har meddelats om f�rvar enligt 2 eller 3 �. Lag (1990:523).

F�rvar och uppsikt

F�rvar av vuxna

2 � En utl�nning som har fyllt sexton �r f�r tas i f�rvar om

1. hans identitet �r oklar vid ankomsten till Sverige eller n�r han d�ref-

ter ans�ker om uppeh�llstillst�nd och han inte kan g�ra sannolikt att den

identitet han uppger �r riktig samt hans r�tt att f� resa in i eller vistas i
Sverige inte kan bed�mas �nd�, eller

2. det �r n�dv�ndigt f�r att en utredning om hans r�tt att stanna i

Sverige skall kunna genomf�ras, eller

3. det �r sannolikt att han kommer att avvisas eller utvisas enligt 4 kap.

1, 2 eller 3 � eller fr�ga uppkommer om verkst�llighet av ett beslut om

avvisning eller utvisning.

Beslut om f�rvar enligt f�rsta stycket 3 f�r meddelas endast om det med

h�nsyn till utl�nningens personliga f�rh�llanden eller �vriga omst�ndighe-
ter finns anledning att anta att han annars kommer att h�lla sig undan eller
bedriva brottslig verksamhet i Sverige. Lag (1991:573).

F�rvar av barn

3 � Ett utl�ndskt barn under sexton �r f�r tas i f�rvar endast om

1. det �r sannolikt att barnet kommer att avvisas enligt 4 kap. 1 eller 2 �

och att f�rordnande om omedelbar verkst�llighet enligt 8 kap. 8 � kommer
att meddelas eller fr�ga uppkommer om verkst�llighet av ett s�dant beslut
om avvisning, och det finns en uppenbar risk f�r att barnet annars h�ller
sig undan och d�rigenom �ventyrar en f�rest�ende verkst�llighet som inte
b�r f�rdr�jas, eller

2. fr�ga uppkommer om verkst�llighet av ett beslut om avvisning i annat

fall �n som s�gs under 1 eller av ett beslut om utvisning enligt 4 kap. 3 �
och det vid ett tidigare f�rs�k att verkst�lla beslutet inte visat sig tillr�ck-
ligt att barnet st�llts under uppsikt enligt best�mmelserna i 5 � tredje
stycket.

Barnet f�r inte tas i f�rvar enligt f�rsta stycket 1 om det �r tillr�ckligt att

det st�lls under uppsikt enligt best�mmelserna i 5 � andra stycket. 917

Barnet f�r inte skiljas fr�n sin v�rdnadshavare eller, om de �r flera, en av

dem genom att v�rdnadshavaren eller barnet tas i f�rvar. Har barnet ingen
v�rdnadshavare h�r i riket f�r det tas i f�rvar endast om det f�religger
synnerliga sk�l. Lag (1992:1318).

Begr�nsning av tiden f�r f�rvar

4 � En utl�nning f�r inte h�llas i f�rvar med st�d av 2 � f�rsta stycket 2
l�ngre tid �n 48 timmar.

I �vrigt f�r en utl�nning som fyllt sexton �r inte h�llas kvar i f�rvar mer

�n tv� veckor, om det inte finns synnerliga sk�l f�r en l�ngre tid. Om ett
beslut om avvisning eller utvisning har meddelats, f�r en s�dan utl�nning
dock h�llas i f�rvar i h�gst tv� m�nader, om det inte finns synnerliga sk�l
f�r en l�ngre tid.

Ett utl�ndskt barn under sexton �r f�r inte h�llas i f�rvar l�ngre tid �n 72

timmar, eller om det finns synnerliga sk�l ytterligare 72 timmar. Lag

(1992:1318).

Uppsikt

5 � En utl�nning som har fyllt sexton �r kan, under de f�ruts�ttningar
som anges i 2 �, i st�llet f�r att tas i f�rvar st�llas under uppsikt, om detta
�r tillr�ckligt.

Ett utl�ndskt barn under sexton �r kan, under de f�ruts�ttningar som

anges i 3 � f�rsta stycket 1 st�llas under uppsikt.

Ett utl�ndskt barn under sexton �r kan dessutom st�llas under uppsikt

n�r beslut har meddelats om avvisning i annat fall �n som avses i andra
stycket eller om utvisning enligt 4 kap. 3 �.

Uppsikt inneb�r att utl�nningen �r skyldig att p� vissa tider anm�la

sig hos polismyndigheten i orten eller l�mna ifr�n sig sitt pass eller
annan legitimationshandling eller uppfylla andra s�rskilda villkor. Lag
(1992:1318).

Ny pr�vning

6 � Ett beslut om f�rvar som avses i 4 � andra stycket skall pr�vas p�

nytt senast tv� veckor eller, om beslut har meddelats om avvisning eller
utvisning, tv� m�nader efter den dag d� f�rvarsbeslutet verkst�lldes.

Ett beslut om uppsikt skall pr�vas p� nytt inom sex m�nader fr�n

beslutet.

Om utl�nningen h�lls kvar i f�rvar eller fortfarande skall st� under

uppsikt, skall ny pr�vning fortl�pande ske inom samma tider.

Om ny pr�vning inte sker inom f�reskriven tid upph�r beslutet om

f�rvar eller uppsikt att g�lla.

7 � Varje ny pr�vning av ett beslut om f�rvar skall f�reg�s av en f�r-
handling. Detta g�ller �ven ett beslut om uppsikt, om det inte med h�nsyn
till utredningens beskaffenhet eller andra omst�ndigheter framst�r som
uppenbart att en s�dan saknar betydelse.

8 � Om det inte l�ngre finns sk�l att h�lla utl�nningen i f�rvar eller
under uppsikt, skall �tg�rden omedelbart upph�vas.

SFS 1994:515

918

Beslutande myndigheter SFS 1994:515

9 � Beslut om f�rvar eller uppsikt fattas av den myndighet som handl�g-
ger ett �rende om uppeh�llstillst�nd, avvisning eller utvisning. I �renden
som handl�ggs av regeringen f�r det statsr�d, som har till uppgift att

f�redra �renden enligt denna lag, under handl�ggningen besluta om f�rvar
eller uppsikt. Beslut att ta eller h�lla kvar n�gon i f�rvar kan inte fattas av
regeringen. Motsvarande g�ller betr�ffande uppsikt.

Den verkst�llande myndigheten fattar beslut om f�rvar eller uppsikt,

n�r ett beslut om avvisning eller utvisning har l�mnats till myndigheten f�r
verkst�llighet.

Utan hinder av f�rsta stycket f�r ett beslut om f�rvar eller uppsikt

meddelas av Statens invandrarverk i ett �rende d�r handlingarna �nnu
inte har s�nts �ver till Utl�nningsn�mnden och av en polismyndighet i ett
�rende d�r handlingarna inte har �verl�mnats till Invandrarverket.

Polismyndigheten f�r ocks� fatta beslut om att tillf�lligt ta en utl�nning i

f�rvar eller st�lla honom under uppsikt, om det inte finns tid att avvakta
den handl�ggande myndighetens beslut. Beslut med st�d av detta stycke
skall skyndsamt anm�las till den myndighet som handl�gger �rendet, och
denna myndighet skall d�refter omedelbart pr�va om beslutet om f�rvar
eller uppsikt skall forts�tta att g�lla. Lag (1991:1573).

10 � Om en utl�nning som har tagits i f�rvar eller st�r under uppsikt

avvisas eller utvisas, skall den myndighet som fattar beslutet pr�va om

utl�nningen fortfarande skall h�llas i f�rvar eller st� under uppsikt.

Regeringen f�r upph�va beslut om f�rvar eller uppsikt.

11 � Att en polisman i vissa fall f�r omh�nderta en utl�nning i avvaktan

p� polismyndighetens beslut om f�rvar framg�r av 11 � polislagen
(1984:387).

Om utl�nningskontroll sker under medverkan av tullmyndigheten,

Kustbevakningen eller med hj�lp av en s�rskilt f�rordnad passkontrollant,
har tulltj�nstemannen, tj�nstemannen vid Kustbevakningen eller pass-
kontrollanten samma r�tt att omh�nderta en utl�nning som polismannen.
Omh�ndertagandet skall s� skyndsamt som m�jligt anm�las till en polis-
man f�r pr�vning av om �tg�rden skall best�.

Best�mmelser om f�rhandling

12 � F�rhandling om f�rvar eller uppsikt skall h�llas inf�r den myndig-

het som beslutar om �tg�rden. Denna myndighet f�r best�mma att f�r-
handlingen i st�llet skall h�llas av en tingsr�tt.

Myndigheten f�r best�mma att �ven n�gon annan �n utl�nningen skall

h�ras vid f�rhandlingen. Om f�rhandlingen inte h�lls vid den myndighet
som skall besluta om f�rvar eller uppsikt, skall, f�rutom utl�nningen, en
representant f�r myndigheten vara n�rvarande.

I �renden om uppeh�llstillst�nd, avvisning eller utvisning som hand-

l�ggs av regeringen, f�r det statsr�d som har till uppgift att f�redra �renden
enligt denna lag eller den tj�nsteman som statsr�det best�mmer, besluta
om f�rhandlingen och utse en tingsr�tt eller en f�rvaltningsmyndighet att
h�lla den. D�rvid g�ller andra stycket p� motsvarande s�tt.

919

SFS 1994:515 13 � Utl�nningen och andra personer som skall h�ras skall kallas till

f�rhandlingen. Om utl�nningen h�lls i f�rvar, skall den tingsr�tt eller
f�rvaltningsmyndighet som h�ller f�rhandlingen besluta om hans inst�llel-
se. Har kallelse till f�rhandlingen delgetts den som skall h�ras minst fyra
dagar f�re f�rhandlingen och uteblir den kallade utan att ha anm�lt laga
f�rfall, f�r tingsr�tten eller f�rvaltningsmyndigheten besluta att han skall

h�mtas genom polismyndighetens f�rsorg. H�mtning av n�gon annan �n
utl�nningen f�r dock ske endast om det finns synnerliga sk�l.

14 � Vid f�rhandlingen skall noga utredas de omst�ndigheter som kan
inverka p� �rendets avg�rande. Utl�nningen skall f� tillf�lle att ange sin

st�ndpunkt och att uttala sig om de omst�ndigheter som �beropas i �ren-
det.

F�rhandling vid tingsr�tt skall ske enligt best�mmelserna om bevisupp-

tagning utom huvudf�rhandling i brottm�l i till�mpliga delar. Ut�ver vad
som f�ljer av 5 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken f�r r�tten besluta att f�rhandling-
en skall h�llas inom st�ngda d�rrar, om det kan antas att det vid f�rhand-
lingen kommer fram uppgifter, f�r vilka hos domstolen g�ller sekretess
som anges i sekretesslagen (1980:100).

F�rhandling vid f�rvaltningsmyndighet skall ske enligt best�mmelserna

om muntlig f�rhandling i f�rvaltningsprocesslagen (1971:291) i till�mpli-
ga delar.

15 � F�r inst�llelsen vid f�rhandlingen skall utl�nningen f� ers�ttning av

allm�nna medel f�r resa och uppeh�lle, om det bed�ms sk�ligt med h�nsyn
till hans ekonomiska f�rh�llanden, den tid han har vistats i Sverige samt
�vriga omst�ndigheter. F�rskott f�r beviljas p� ers�ttningen.

Andra personer som p� kallelse har inst�llt sig vid f�rhandlingen f�r att

h�ras har r�tt till sk�lig ers�ttning av allm�nna medel f�r kostnad och
tidsspillan med anledning av inst�llelsen. F�rskott f�r beviljas p� ers�tt-
ning f�r resa och uppeh�lle.

Ers�ttning och f�rskott beslutas av den myndighet eller domstol som

h�ller f�rhandlingen.

N�rmare best�mmelser om ers�ttning och f�rskott meddelas av rege-

ringen.

7 kap. �verklagande m. m.

R�tten att �verklaga

1 � Beslut av f�rvaltningsmyndigheter i �renden enligt denna lag f�r

�verklagas endast om det anges i detta kapitel.

Regeringen f�r pr�va ans�kningar om upph�vande av en avvisning eller

en utvisning endast i de fall som anges i detta kapitel.

Beslut om avvisning och utvisning

Polismyndighetens beslut

2 � En polismyndighets beslut om avvisning f�r av utl�nningen �verkla-

920 gas till Statens invandrarverk.

Invandrarverkets beslut

3 � Statens invandrarverks beslut i fr�ga om avvisning eller utvisning
och en i samband d�rmed behandlad fr�ga om uppeh�llstillst�nd eller
arbetstillst�nd eller �terkallelse av s�dana tillst�nd f�r av utl�nningen
�verklagas till Utl�nningsn�mnden.

Utl�nningsn�mnden best�r av ordf�rande och �vriga ledam�ter till det

antal regeringen best�mmer. F�r ordf�rande skall finnas ers�ttare. Leda-
m�ter och ers�ttare f�r ordf�rande utses av regeringen. Ordf�rande och
ers�ttare f�r ordf�rande skall vara jurister och ha erfarenhet av tj�nstg�-
ring som domare eller annan likv�rdig erfarenhet. Lag (1991:1573).

Beslut om flyktingf�rklaring och resedokument

4 � Statens invandrarverks beslut om flyktingf�rklaring eller resedoku-
ment samt �terkallelse av flyktingf�rklaring f�r av utl�nningen �verklagas
till Utl�nningsn�mnden. Lag (1991:1573).

Beslut vid sidan av beslut om avvisning eller utvisning

5 � N�r Statens invandrarverk eller Utl�nningsn�mnden fattar beslut i
ett �verklagat �rende om avvisning eller utvisning, f�r beslut fattas ocks� i
fr�ga om uppeh�llstillst�nd �ven om denna fr�ga inte har tagits upp av
utl�nningen.

Utl�nningsn�mnden f�r vid pr�vning av ett beslut om avvisning eller

utvisning besluta att utl�nningen skall f�r viss tid f�rbjudas att �terv�nda
till Sverige, �ven om l�gre instans inte har meddelat ett s�dant f�rbud.

Invandrarverket och Utl�nningsn�mnden f�r vid pr�vning av ett beslut

om avvisning eller utvisning samtidigt meddela s�dant beslut ang�ende
barn under sexton �r som st�r under utl�nningens v�rdnad, �ven om l�gre
instans inte har pr�vat denna fr�ga. I �renden hos Utl�nningsn�mnden
g�ller detta dock inte om det f�r barnet har �beropats s�dana omst�ndighe-
ter som avses i 3 kap. 1 �, s�vida det inte �r uppenbart att det inte finns
grund f�r asyl. Lag (1991:1573).

Beslut att omh�nderta biljett

6 � Statens invandrarverks eller en polismyndighets beslut om att om-

h�nderta en biljett f�r av utl�nningen �verklagas till kammarr�tten. Lag
(1992:578).

Beslut om f�rvar

7 � Beslut av en polismyndighet, av Statens invandrarverk eller av Ut-
l�nningsn�mnden om f�rvar f�r av utl�nningen �verklagas till den kam-
marr�tt som skall �verpr�va beslut av Invandrarverket. Kammarr�ttens
beslut f�r �verklagas enligt best�mmelserna i f�rvaltningsprocesslagen
(1971:291).

Beslut om f�rvar f�r �verklagas utan samband med �rendet i �vrigt och

utan begr�nsning till viss tid.

Om ett beslut om f�rvar har fattats av det statsr�d som har till uppgift

921

SFS 1994:515

SFS 1994:515 att f�redra �renden enligt denna lag, pr�var regeringsr�tten p� framst�ll-

ning av utl�nningen, om �tg�rden skall best�. Lag (1991:1573).

Dom eller beslut om utvisning p� grund av brott

8 � En dom eller ett beslut om utvisning p� grund av brott f�r �verklagas
enligt vad som g�ller om �verklagande av allm�n domstols dom eller
beslut i brottm�l.

Beslut om ers�ttning m. m.

9 � En f�rvaltningsmyndighets beslut

1. om ers�ttning i ett �rende som handl�ggs enligt denna lag,

2. att avvisa ombud eller bitr�de, eller
3. i en j�vsfr�ga,
f�r �verklagas utan samband med �rendet i �vrigt.
Beslut om ers�ttning �verklagas till kammarr�tten.

Ompr�vning av Invandrarverkets beslut

10 � Finner Statens invandrarverk att ett beslut som verket har medde-

lat som f�rsta instans �r oriktigt p� grund av nya omst�ndigheter eller av
n�gon annan anledning, skall verket �ndra beslutet om det inte blir till
nackdel eller skulle sakna betydelse f�r utl�nningen.

Ompr�vning f�r ske �ven om beslutet �verklagas till Utl�nningsn�mn-

den. Sedan Invandrarverket har �verl�mnat handlingarna i �rendet till
Utl�nningsn�mnden, f�r verket ompr�va sitt beslut bara om Utl�nnings-
n�mnden beg�r yttrande fr�n verket. Lag (1991:1573).

�verl�mnande av �renden till regeringen

11 � Statens invandrarverk f�r med eget yttrande �verl�mna ett �rende

till Utl�nningsn�mnden f�r avg�rande, om �rendet p� grund av familje-
anknytning eller av annan liknande orsak har samband med ett �rende
enligt denna lag som pr�vas av n�mnden.

Invandrarverket eller Utl�nningsn�mnden f�r med eget yttrande �ver-

l�mna ett �rende till regeringen f�r avg�rande om

1. �rendet p� grund av familjeanknytning eller av annan liknande orsak

har samband med ett �rende enligt denna lag som pr�vas av regeringen,

2. �rendet bed�ms ha betydelse f�r rikets s�kerhet eller annars f�r

allm�n s�kerhet eller f�r rikets f�rh�llande till fr�mmande makt eller
mellanfolklig organisation,

3. det bed�ms vara av s�rskild vikt f�r ledning av till�mpningen av

denna lag att �rendet pr�vas av regeringen, eller

4. synnerliga sk�l annars talar f�r regeringens pr�vning.
Har Invandrarverket �verl�mnat ett �rende i fall som avses i andra

stycket 3 eller 4 och skulle beslut av verket i �rendet ha kunnat �verklagas
till Utl�nningsn�mnden, skall regeringen, om hinder inte m�ter p� grund
av att �rendet �r synnerligen br�dskande, h�ra Utl�nningsn�mnden innan

922 den avg�r �rendet. Regeringen f�r �verl�mna ett s�dant �rende till n�mn-

den f�r avg�rande.

Vad som i 5 � f�reskrivs om Invandrarverket och Utl�nningsn�mnden

g�ller ocks� regeringen, n�r den avg�r ett �verl�mnat �rende. Lag

(1991:1573).

N�jdf�rklaring

12 � En utl�nning som har r�tt att �verklaga ett beslut om avvisning eller

en dom eller ett beslut om utvisning kan f�rklara att han avst�r fr�n att
�verklaga beslutet eller domen i den delen (n�jdf�rklaring).

13 � N�jdf�rklaring avges inf�r

1. den myndighet som har meddelat beslutet eller domen,

2. polismyndighet som inte har meddelat beslutet, eller
3. chefen f�r en kriminalv�rdsanstalt eller chefen f�r ett h�kte eller

n�gon annan tj�nsteman d�r som har f�rordnats att ta emot s�dan f�rkla-
ring.

N�jdf�rklaringen f�r dock avges inf�r en annan myndighet �n den som

har meddelat beslutet eller domen bara i vittnes n�rvaro och om den som
tar emot f�rklaringen har tillg�ng till en utskrift av beslutet eller domen
eller ett bevis om vad avg�randet inneh�ller. Lag (1990:1040).

14 � En n�jdf�rklaring kan inte �tertas. Om utl�nningen har �verklagat

beslutet eller domen n�r n�jdf�rklaringen avges, skall hans �verklagande i
fr�ga om avvisning eller utvisning anses �terkallat genom n�jdf�rklaring-
en. Om utl�nningen ans�kt om uppeh�llstillst�nd, arbetstillst�nd, resedo-
kument, flyktingf�rklaring eller fr�mlingspass skall ans�kningen anses
�terkallad genom n�jdf�rklaringen.

Upph�vande av avvisnings- och utvisningsbeslut i vissa fall

15 � Om Statens invandrarverk efter ompr�vning beviljar en utl�nning

uppeh�llstillst�nd, f�r verket samtidigt upph�va ett beslut om avvisning
eller utvisning. Meddelar Invandrarverket ett tidsbegr�nsat uppeh�llstill-
st�nd utan att upph�va beslutet om avvisning eller utvisning, f�r detta inte
verkst�llas medan tillst�ndet g�ller. Motsvarande g�ller om Utl�nnings-

n�mnden p� grund av en ny ans�kan beviljar en utl�nning uppeh�llstill-
st�nd.

Invandrarverket f�r dock inte upph�va en domstols dom eller beslut om

utvisning eller meddela uppeh�llstillst�nd f�r den som har utvisats genom
en s�dan dom eller ett s�dant beslut. Lag (1994:138).

16 � Om regeringen finner att en dom eller ett beslut om utvisning p�

grund av brott inte kan verkst�llas eller om det annars finns s�rskilda sk�l
f�r att beslutet inte l�ngre skall g�lla, f�r regeringen upph�va avg�randet
helt eller delvis. D�rvid f�r regeringen fatta beslut ocks� i fr�ga om uppe-
h�llstillst�nd och arbetstillst�nd.

Om domen eller beslutet om utvisning inte upph�vs kan, i fall som avses

i f�rsta stycket, ett tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd och arbetstillst�nd
meddelas av regeringen. Utvisningsbeslutet f�r inte verkst�llas medan

tillst�ndet g�ller. Lag (1991:1573).

SFS 1994:515

923

SFS 1994:515 17 � Ans�kan om uppeh�llstillst�nd enligt 2 kap. 5 � tredje stycket ges in

till och pr�vas av Utl�nningsn�mnden. Lag (1994:138).

8 kap. Verkst�llighet

Hinder mot verkst�llighet

Risk f�r d�dsstraff, kroppsstraff eller tortyr

1 � En avvisning eller en utvisning f�r aldrig verkst�llas till ett land om

det finns grundad anledning att tro att utl�nningen d�r skulle vara i fara att
straffas med d�den eller med kroppsstraff eller att uts�ttas f�r tortyr och
inte heller till ett land d�r han inte �r skyddad mot att s�ndas vidare till ett
land d�r han skulle vara i s�dan fara.

R isk f�r f�rf�ljelse

2 � N�r en avvisning eller en utvisning skall verkst�llas, f�r utl�nningen
inte s�ndas till ett land d�r han riskerar att uts�ttas f�r f�rf�ljelse och inte
heller till ett land d�r han inte �r skyddad mot att s�ndas vidare till ett land
d�r han l�per risk f�r f�rf�ljelse.

En utl�nning f�r dock s�ndas till ett land som avses i f�rsta stycket, om

det inte g�r att s�nda honom till n�got annat land och utl�nningen genom
ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara f�renat med allvar-
lig fara f�r allm�n ordning och s�kerhet att l�ta honom stanna i Sverige.
Detta g�ller inte om den f�rf�ljelse som hotar honom i det andra landet
inneb�r fara f�r hans liv eller annars �r av s�rskilt sv�r beskaffenhet.

Likas� f�r utl�nningen s�ndas till ett land som avses i f�rsta stycket, om

han har bedrivit verksamhet som har inneburit fara f�r Sveriges s�kerhet
och det finns anledning att anta att han skulle forts�tta s�dan verksamhet
h�r och han inte kan s�ndas till n�got annat land.

S�rskilda hinder ifr�ga om krigsv�grare m.fl.

3 � En krigsv�grare f�r inte, om det inte finns s�rskilda sk�l, s�ndas till
ett land d�r han riskerar att s�ndas till en krigssk�deplats. Samma hinder
g�ller i fr�ga om l�nder i vilka han inte �r skyddad mot att s�ndas vidare
till ett land, d�r han l�per denna risk.

4 � En utl�nning som avses i 3 kap. 1 � 3 f�r inte s�ndas till sitt hemland
eller till ett land, d�r han riskerar att s�ndas vidare till hemlandet, om han
har synnerliga sk�l mot detta.

Vart verkst�lligheten skall ske

5 � Om det inte finns hinder mot verkst�lligheten enligt 1 4 ��, skall en
utl�nning som avvisas eller utvisas s�ndas till sitt hemland eller, om
m�jligt, till det land fr�n vilket han kom till Sverige.

Kan verkst�lligheten inte genomf�ras p� det s�tt som anges i f�rsta

stycket eller finns det andra s�rskilda sk�l, f�r utl�nningen i st�llet s�ndas
till n�got annat land.

924

925

SFS 1994:515

6 � Om en utl�nning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller ett
luftfartyg avvisas d�rf�r att han saknar pass eller de tillst�nd som kr�vs f�r
att resa in i landet eller medel f�r sin hemresa, f�r han f�ras tillbaka till
detta eller s�ttas ombord p� ett annat fartyg eller luftfartyg med samma

�gare eller brukare (transport�ren). Om det �r n�dv�ndigt att bevaknings-
personal f�ljer med skall �ven den ges plats p� fartyget eller luftfartyget.

V�grar bef�lhavaren p� fartyget eller luftfartyget att ta emot utl�nningen

eller bevakningspersonalen, f�r polismyndigheten f�rel�gga honom vite.

F�rsta stycket g�ller inte om fartyget eller luftfartyget skall avg� till ett

land dit utl�nningen inte f�r s�ndas enligt 1 4 ��.

Verkst�llighet av icke lagakraftvunna beslut

7 � En polismyndighets beslut om avvisning skall verkst�llas �ven om
det har �verklagats.

Statens invandrarverks beslut om avvisning eller utvisning f�r verkst�l-

las fast�n beslutet inte har vunnit laga kraft, om utl�nningen har avgett
n�jdf�rklaring.

Verkst�llighet f�r ocks� ske om utl�nningen har avgett n�jdf�rklaring

betr�ffande en domstols dom eller beslut om utvisning p� grund av brott
och �klagaren medger det. Verkst�llighet av utvisningen f�r dock inte ske

f�rr�n en �d�md f�ngelsep�f�ljd har avtj�nats eller verkst�lligheten av den

har flyttats �ver till ett annat land.

8 � Statens invandrarverk f�r f�rordna att verkets beslut om avvisning
f�r verkst�llas �ven om det inte har vunnit laga kraft (omedelbar verkst�l-
lighet), om det �r uppenbart att det inte finns grund f�r asyl och att
uppeh�llstillst�nd inte heller skall beviljas p� n�gon annan grund.

Beslut om omedelbar verkst�llighet f�r meddelas senare �n tre m�nader

efter utl�nningens ankomst till Sverige bara om synnerliga sk�l talar f�r
detta.

Avbrytande av verkst�lligheten (inhibition)

9 � Om en utl�nning har �verklagat ett beslut om avvisning med f�rord-

nande om omedelbar verkst�llighet enligt 8 �, skall Statens invandrarverk
pr�va om verkst�lligheten av beslutet tills vidare skall avbrytas (inhibi-
tion). I samband med ompr�vning av ett avvisningsbeslut med ett s�dant
f�rordnande skall Invandrarverket pr�va om inhibition skall meddelas.

10 � Vid pr�vning av en ans�kan om uppeh�llstillst�nd fr�n en utl�n-

ning som skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har vunnit laga
kraft, f�r Utl�nningsn�mnden besluta om inhibition av det tidigare med-

delade beslutet.

Regeringen f�r, vid pr�vning av en fr�ga om upph�vande av en domstols

dom eller beslut om utvisning, besluta om inhibition av det tidigare
meddelade beslutet.

Om det i andra fall finns s�rskilda sk�l till det f�r Invandrarverket

besluta om inhibition. Lag (1994:138).

SFS 1994:515 Verkst�llande myndighet

11 � Ett beslut om avvisning eller utvisning skall verkst�llas av polis-

myndigheten eller, i fr�ga om beslut av regeringen, n�gon annan myndig-
het som regeringen best�mmer.

Tidpunkten f�r verkst�llighet

12 � En polismyndighets beslut om avvisning, Statens invandrarverks

beslut om avvisning med f�rordnande om omedelbar verkst�llighet samt
domstols dom eller beslut om utvisning skall verkst�llas snarast m�jligt.

I andra fall �n som avses i f�rsta stycket, skall en utl�nning som har

avvisats l�mna landet inom tv� veckor och en utl�nning som har utvisats
l�mna landet inom fyra veckor efter det att beslutet vann laga kraft, om
inte annat best�ms i beslutet.

Om utl�nningen inte l�mnar landet inom den f�reskrivna tiden eller det

med s�kerhet m�ste antas att han inte har f�r avsikt att frivilligt l�mna
landet inom denna tid, skall polismyndigheten verkst�lla beslutet s� snart
det kan ske. Lag (1991:573).

Underr�ttelse om hinder mot verkst�llighet

13 � Om den verkst�llande myndigheten finner att verkst�lligheten inte
kan genomf�ras eller att ytterligare besked beh�vs, skall myndigheten
underr�tta Statens invandrarverk om detta. Invandrarverket f�r i ett s�-

dant fall besluta i fr�ga om verkst�lligheten eller vidta de �tg�rder i �vrigt
som beh�vs.

Om verkst�lligheten avser en dom eller ett beslut om utvisning p� grund

av brott, skall Invandrarverket skyndsamt �verl�mna �rendet till regering-
en f�r pr�vning om verkst�lligheten inte kan genomf�ras.

N�r ett beslut skall anses verkst�llt

14 � Ett beslut om avvisning eller utvisning skall anses verkst�llt, om

utl�nningen har l�mnat landet och beslutet har vunnit laga kraft.

Preskription

15 � Ett beslut om avvisning eller utvisning, som inte har meddelats av

allm�n domstol, upph�r att g�lla, om det inte har verkst�llts inom fyra �r
fr�n det att beslutet vann laga kraft.

Om en utl�nning inte har kunnat antr�ffas f�r verkst�llighet av ett beslut

enligt f�rsta stycket inom fyra�rstiden, och fr�gan om verkst�llighet fortfa-
rande f�r ske kommer upp d�refter, skall beslutet anses verkst�llt enligt

14 � inom fyra�rstiden, om inte annat visas.

Ny verkst�llighet

16 � Om en utl�nning som har avvisats eller utvisats med f�rbud att

�terv�nda �nd� �terkommer till Sverige utan att ha f�tt s�rskilt tillst�nd

926 till ett kort bes�k h�r enligt 4 kap. 15 � eller stannar kvar h�r efter det att

giltighetstiden f�r ett s�dant s�rskilt tillst�nd har g�tt ut, skall beslutet SFS 1994:515
verkst�llas p� nytt.

9 kap. Kostnadsansvar

Utl�nningens ansvar f�r resekostnader

1 � Om en utl�nning avvisas eller utvisas, �r han skyldig att betala

kostnaden f�r sin egen resa till den ort dit han s�nds eller �l�ggs att resa
genom en myndighets f�rsorg.

Detsamma g�ller n�r en utl�nning som bara f�r vistas i en viss del av

Sverige, genom polismyndighetens f�rsorg f�rs tillbaka till en plats d�r han
f�r vistas.

Transport�rens kostnadsansvar

2 � Om en utl�nning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller ett
luftfartyg avvisas d�rf�r att han saknar pass eller de tillst�nd som kr�vs f�r
att resa in i landet eller medel f�r sin hemresa, �r transport�ren skyldig att
ers�tta staten f�r kostnaden f�r utl�nningens resa fr�n Sverige samt f�r

resekostnaden fr�n Sverige och tillbaka f�r den bevakningspersonal som
beh�ver f�lja med.

Denna skyldighet kan transport�ren helt eller delvis befrias ifr�n, om

1. han visar att han har haft sk�lig anledning att anta att utl�nningen

hade r�tt att resa in i Sverige, eller

2. det med h�nsyn till kostnadens storlek eller av andra sk�l framst�r

som uppenbart osk�ligt att kr�va ut kostnaden.

3 � Om en utl�nning, som �r anst�lld ombord p� ett fartyg eller ett
luftfartyg eller som utan till�telse har f�ljt med detta, l�mnar fartyget eller
luftfartyget under dess uppeh�ll i Sverige och olovligen reser in i Sverige
och avvisas, �r fartygets eller luftfartygets �gare eller brukare skyldig att
svara dels f�r de kostnader f�r hans uppeh�lle som uppst�r f�r de n�rmaste
tre m�naderna, dels f�r hans utresa ur Sverige. Har fartyget eller luftfarty-
get utl�ndsk �gare eller brukare, �r bef�lhavaren skyldig att p� dennes

v�gnar svara f�r dessa kostnader, om det inte �r uppenbart osk�ligt.

10 kap. P�f�ljder f�r brott

Straffansvar

1 � Till b�ter d�ms

1. en utl�nning som uppeh�ller sig i Sverige utan f�reskrivet tillst�nd

och utan att inom f�reskriven tid ha ans�kt om ett s�dant tillst�nd, eller

2. en utl�nning som har anst�llning eller bedriver verksamhet som

kr�ver arbetstillst�nd, utan att inneha ett s�dant tillst�nd.

Till b�ter eller, n�r omst�ndigheterna �r f�rsv�rande, f�ngelse i h�gst ett

�r d�ms den som har en utl�nning i sin tj�nst fast�n utl�nningen inte har
f�reskrivet arbetstillst�nd. I fr�ga om p�f�rande av s�rskild avgift g�ller
7 - 8 ��. 927

SFS 1994:515 2 � Till b�ter, eller n�r omst�ndigheterna �r f�rsv�rande, f�ngelse i h�gst

sex m�nader d�ms

1. en utl�nning som, i annat avseende �n betr�ffande skyldighet att ha

pass, visering, uppeh�llstillst�nd eller arbetstillst�nd, �vertr�der best�m-
melser i denna lag eller vad som har f�reskrivits med st�d av lagen,

2. den som inte g�r anm�lan som f�reskrivs i en f�rfattning som har

utf�rdats med st�d av denna lag,

3. den som i en anm�lan eller ett ans�knings�rende enligt denna lag eller

enligt en f�rfattning som har utf�rdats med st�d av denna lag medvetet
l�mnar oriktig uppgift eller medvetet underl�ter att tala om n�got f�rh�l-
lande av betydelse. Lag (1993:1365).

2 a � Till f�ngelse i h�gst sex m�nader eller, n�r omst�ndigheterna �r
mildrande, till b�ter d�ms den som hj�lper en utl�nning att komma in i
Sverige i strid med f�reskrifter i denna lag eller i en f�rfattning som har
utf�rdats med st�d av lagen.

�r brottet grovt d�ms till f�ngelse i h�gst tv� �r. Vid bed�mande av om

brottet �r grovt skall s�rskilt beaktas om g�rningen

1. utf�rts mot ers�ttning,

2. avsett ett stort antal personer, eller
3. utf�rts under h�nsynsl�sa former.
F�r f�rs�k eller f�rberedelse till brott enligt denna paragraf d�ms till

ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (1993:1365).

3 � Till f�ngelse i h�gst ett �r eller, n�r omst�ndigheterna �r mildrande,
till b�ter d�ms

1. den som genom att d�lja en utl�nning eller genom n�gon annan s�dan

�tg�rd f�rs�ker hindra verkst�llighet av ett beslut om avvisning eller
utvisning, om g�rningen har skett i vinningssyfte,

2. en utl�nning som �vertr�der f�reskrifter som har meddelats enligt

denna lag eller enligt en f�rfattning som har utf�rdats med st�d av denna
lag och som inneb�r skyldighet f�r honom att endast vistas inom en viss
del av landet. Lag (1991:573).

4 � Till f�ngelse i h�gst ett �r eller, om brottet �r ringa, till b�ter d�ms en

utl�nning som uppeh�llersig i Sverige fast�n han enligt ett verkst�llt beslut
om utvisning enligt 4 kap. 7 � inte har haft r�tt att �terv�nda hit. Detta
g�ller dock inte om utl�nningen har flytt hit f�r att undg� f�rf�ljelse.

I ringa fall skall �tal f�r brott enligt denna paragraf inte v�ckas annat �n

om det �r p�kallat fr�n allm�n synpunkt. Lag (1991:573).

5 � Till f�ngelse i h�gst tv� �r eller, n�r omst�ndigheterna �r mildrande,
till b�ter d�ms den som i vinstsyfte planl�gger eller organiserar verksam-
het som �r inriktad p� att fr�mja att utl�nningar reser till Sverige utan pass

eller de tillst�nd som kr�vs f�r inresa i Sverige.

Den som hj�lper en utl�nning att resa till Sverige utan pass eller de

tillst�nd som kr�vs f�r inresa i Sverige d�ms f�r medhj�lp till brott enligt
f�rsta stycket, om han ins�g eller hade sk�lig anledning att anta att resan
anordnats i vinstsyfte genom s�dan verksamhet som d�r s�gs. Lag

928 (1993:1365).

6 � Ers�ttning som har l�mnats till den som har beg�tt brott enligt 2 a �, SFS 1994:515

3 � 1 eller 5 � skall f�rklaras f�rverkad, om det inte �r uppenbart osk�ligt.

Transportmedel som anv�nts vid brott som avses i 2 a eller 5 � f�r

f�rverkas om �garen eller bef�lhavaren eller n�gon annan som var i �ga-
rens st�lle f�r�vat g�rningen eller medverkat till denna och f�rverkandet
beh�vs f�r att f�rebygga brott eller det annars finns s�rskilda sk�l till detta.
F�rverkande f�r dock inte ske om det �r uppenbart osk�ligt. Lag
(1993: J365).

6 a � Om �garen till ett fartyg som kan f�rverkas enligt 6 � andra stycket

inte �r k�nd eller saknar k�nt hemvist i Sverige f�r talan om f�rverkande
f�ras mot bef�lhavaren p� fartyget. Lag (1993:1365).

Avgifter

7 � En fysisk eller juridisk person som har en utl�nning i sin tj�nst fast�n
denne inte har arbetstillst�nd skall, oavsett om ansvar utkr�vs enligt 1 �
andra stycket, betala en s�rskild avgift.

F�r varje utl�nning som avses i f�rsta stycket utg�r avgiften h�lften av

det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring som g�llde n�r
�vertr�delsen upph�rde. Om �vertr�delsen har p�g�tt under en l�ngre tid
�n tre m�nader, utg�r avgiften f�r varje utl�nning i st�llet hela basbelop-
pet. Avgiften f�r minskas eller eftersk�nkas, om s�rskilda omst�ndigheter
talar f�r det.

8 � Fr�gor om p�f�rande av avgift enligt 7 � pr�vas av allm�n domstol
efter ans�kan, som skall g�ras av allm�n �klagare inom tv� �r fr�n det att
�vertr�delsen upph�rde. I fr�ga om s�dan talan till�mpas best�mmelserna
i r�tteg�ngsbalken om �tal f�r brott p� vilket inte kan f�lja sv�rare straffan

b�ter och best�mmelserna om kvarstad i brottm�l p� motsvarande s�tt.
N�r fem �r har g�tt efter det att �vertr�delsen upph�rde, f�r avgift inte
p�f�ras. Avgiften tillfaller staten.

Avgiften skall betalas till l�nsstyrelsen inom tv� m�nader fr�n det att

beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet. Om
avgiften inte betalas inom denna tid, skall dr�jsm�lsavgift tas ut enligt 58 �

2 5 mom. uppb�rdslagen (1953:272). Den obetalda avgiften och dr�js-
m�lsavgift skall l�mnas f�r indrivning. Regeringen f�r f�reskriva att in-
drivning inte beh�ver beg�ras f�r ett ringa belopp. Best�mmelser om

indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar
m. m. Indrivnings�tg�rder f�r dock inte vidtas n�r fem �r har g�tt efter det

att beslutet vann laga kraft. Lag (1993: 914).

11 kap. Vissa best�mmelser om handl�ggningen

Muntlig handl�ggning i asyl�renden

1 � I ett asyl�rende vid Statens invandrarverk skall det ing� muntlig
handl�ggning om det kan antas vara till f�rdel f�r utredningen eller i �vrigt

fr�mja ett snabbt avg�rande av �rendet. Muntlig handl�ggning skall �ven 929

30-SFS 1994

SFS 1994:515 annars f�retas p� beg�ran av utl�nningen, om inte en s�dan handl�ggning

skulle sakna betydelse f�r att avg�ra fr�gan om uppeh�llstillst�nd.

Invandrarverket f�r best�mma att �ven andra personer �n utl�nningen

skall h�ras vid handl�ggningen. Ers�ttning f�r inst�llelsen l�mnas d�rvid
enligt vad som f�reskrivs i 6 kap. 15 � andra stycket.

F�rsta och andra styckena till�mpas ocks� n�r Utl�nningsn�mnden

handl�gger ett asyl�rende. Lag (1991:1573).

Parts r�tt att f� del av uppgifter

2 � Best�mmelserna i 17 � f�rvaltningslagen (1986:223) om r�tt f�r en
part att f� del av uppgifter till�mpas i �renden om visering, tidsbegr�nsat
uppeh�llstillst�nd, arbetstillst�nd och �terkallelse av permanent uppe-
h�llstillst�nd endast n�r utl�nningen �r bosatt eller annars vistas i Sverige.

Motivering av beslut

3 � Best�mmelserna i 20 � f�rvaltningslagen om motivering av beslut
till�mpas inte betr�ffande beslut om visering, tidsbegr�nsat uppeh�llstill-
st�nd och arbetstillst�nd.

En utl�nning som avses i 1 kap. 1 � tredje stycket har dock alltid r�tt till

motivering av ett s�dant beslut om det g�r honom emot. Lag (1992:1165).

Statsr�ds beslut om inhibition

4 � N�r ett �rende enligt denna lag skall pr�vas av regeringen f�r, f�r
tiden till dess regeringen avg�r �rendet, det statsr�d som har till uppgift att
f�redra dessa �renden besluta om inhibition av avvisning eller utvisning.

Tolkers�ttning

5 � Den som �r tolk vid handl�ggning av ett �rende enligt denna lag inf�r
en f�rvaltningsmyndighet eller domstol har r�tt att av allm�nna medel f�
arvode samt ers�ttning f�r kostnader och tidsspillan, om inte uppdraget
har fullgjorts i tj�nsten.

Fr�gan om ers�ttning pr�vas av den domstol eller myndighet som hand-

l�gger �rendet.

N�rmare best�mmelser om ers�ttning meddelas av regeringen eller den

myndighet som regeringen best�mmer.

Skyldighet att l�mna uppgifter

6 � Socialn�mnden skall p� beg�ran av regeringen, Utl�nningsn�mnden,
Statens invandrarverk eller en polismyndighet l�mna ut uppgifter om en
utl�nnings personliga f�rh�llanden, om uppgifterna beh�vs i ett �rende om
uppeh�llstillst�nd eller f�r verkst�llighet av ett beslut om avvisning eller
utvisning.

Om utl�nningen i ett �rende enligt denna lag �beropar intyg om sin

psykiska eller fysiska h�lsa, skall h�lso- och sjukv�rdsmyndighet p� beg�-

930 ran av den myndighet som handl�gger �rendet l�mna upplysningar som

kan vara av betydelse f�r att bed�ma uppgifterna i intyget. Lag
(1991:1573).

Yttrande i �renden om arbetstillst�nd

7 � Vid handl�ggning av fr�gor om arbetstillst�nd som har principiell
betydelse eller som i �vrigt �r av st�rre vikt skall ber�rda arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationer f� tillf�lle att yttra sig.

12 kap. S�rskilda bemyndiganden

Anm�lningsskyldigheter m.m.

1 � Regeringen f�r, ut�ver vad som f�rut har angetts i denna lag, medde-

la f�reskrifter om

1. skyldighet att anm�la utl�nningars vistelse eller anst�llning i Sverige,

2. s�dana inskr�nkningar ang�ende utl�nningars r�tt att vara anst�llda i

ett visst f�retag eller i f�retag av ett visst slag som �r n�dv�ndiga med
h�nsyn till Sveriges s�kerhet. Lag (1990:222).

Diplomatpersonal m.fl.

2 � I fr�ga om diplomatiska tj�nstem�n och avl�nade konsul�ra tj�nste-

m�n som �r anst�llda av fr�mmande stater i Sverige samt deras familjer

och betj�ning liksom betr�ffande fr�mmande staters kurirer till�mpas
denna lag endast i den utstr�ckning som regeringen f�reskriver.

I fr�ga om andra utl�nningar, vilka �r ber�ttigade till f�rm�ner enligt

lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, iakttas de
inskr�nkningar som f�ljer av 2 5 �� i den lagen.

Hems�ndande f�r v�rd m. m.

3 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om hems�ndande av utl�nning-
ar, som inte �r flyktingar och som har tagits om hand enligt lagen

(1990:52) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga, lagen
(1991: 1128) om psykiatrisk tv�ngsv�rd, lagen (1991:1129) om r�ttspsyki-
atrisk v�rd eller 35 � lagen (1967:940) ang�ende omsorger om vissa psy-

kiskt utvecklingsst�rda.

Efter avtal med annat land om behandling av fripassagerare f�r regering-

en f�reskriva avvikelser fr�n best�mmelserna i denna lag samt meddela de
f�reskrifter i �vrigt som beh�vs f�r till�mpning av avtalet. Lag
(1993:398).

Krig och krigsfara m. m.

4 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter att g�lla i krig, vid krigsfara eller

under s�dana utomordentliga f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller

av krigsfara som Sverige har befunnnit sig i, i fr�ga om utl�nningars

1. inresa och vistelse i landet,

2. utresa ur landet,

SFS 1994:515

931

932

SFS 1994:515

3. r�tt att ha anst�llning eller offentligt f�rtroendeuppdrag h�r,

4. avl�gsnande fr�n landet samt

5. omh�ndertagande i anstalt eller f�rl�ggning.

5 � En f�reskrift enligt 4 � 4 eller 5 som har meddelats i andra fall �n d�
Sverige �r i krig skall underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n ikrafttr�-
dandet. Om riksm�te inte p�g�r d�, r�knas tiden fr�n b�rjan av n�sta
riksm�te.

F�reskriften upph�r att g�lla, om den inte underst�lls riksdagen i r�tt tid

eller om riksdagen inte godk�nner den inom tv� m�nader fr�n den dag d�
underst�llningen skedde.

1. Denna lag2 tr�der i kraft den 1 juli 1989, d� utl�nningslagen

(1980:376) skall upph�ra att g�lla. Lag (1990:523).

2. Om ett �rende om avvisning eller utvisning p� annan grund �n brott

har inletts f�re ikrafttr�dandet, skall i det �rendet beslut i fr�gan om
avvisning eller utvisning fattas med till�mpning av �ldre best�mmelser.

3. Om ett �rende om verkst�llighet av ett beslut om avvisning eller

utvisning har inletts f�re ikrafttr�dandet, till�mpas i det �rendet �ldre
best�mmelser i fr�ga om verkst�lligheten. F�r utl�nningen g�ller i ett
s�dant fall inte 2 kap. 5 � tredje stycket.

4. Om det i lag eller annan f�rfattning f�rekommer uttrycken f�rpass-

ning eller f�rvisning, skall d�rmed avses utvisning enligt 4 kap. 3 � resp.
7 � i nya lagen.

5. Vid till�mpning av 10 kap. 3 � 2 och 4 � likst�lls med beslut om

utvisning eller f�reskrift som d�r n�mns motsvarande beslut eller f�re-
skrift enligt �ldre lag. Lag (1991:573).

6. Om det i en lag eller i en annan f�rfattning h�nvisas till en f�reskrift,

som har ersatts genom en best�mmelse i denna lag, till�mpas i st�llet den
nya best�mmelsen.

Denna lag3 tr�der i kraft den 1 januari 1993. �ldre f�reskrifter g�ller

dock fortfarande i fr�ga om avgift enligt 10 kap. 7 � som f�rfallit till
betalning f�re ikrafttr�dandet.

1. Denna lag4 tr�der i kraft den 1 juli 1994.

2. En ans�kan enligt 2 kap. 5 � tredje stycket som f�re ikrafttr�dandet

getts in till Statens invandrarverk skall pr�vas enligt �ldre f�reskrifter.

Denna lag5 tr�der i kraft den 1 juli 1994.

P� regeringens v�gnar

BIRGIT FRIGGEBO

Marianne Eliason
(Kulturdepartementet)

1989:529.

1992:646.

1994:138.

1994:515.

;

Viktiga lagar inom migrationsrätten

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
Utlänningslag (2005:716)

JP Infonets tjänster inom migrationsrätt

Jobbar du med migrationsrätt på exempelvis en advokatbyrå eller myndighet? Eller kanske ansvarar du för integrationsfrågor i en kommun? Oavsett hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag i JP Infonets tjänster. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom migrationsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1994:515 Lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)

Viktiga lagar inom migrationsrätten

JP Infonets tjänster inom migrationsrätt

Om Lagboken.se