SFS 2000:292 Lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk f�rfattningssamling
Lag
om �ndring i utl�nningslagen (1989:529);
utf�rdad den 11 maj 2000.
Enligt riksdagens beslut
1
f�reskrivs i fr�ga om utl�nningslagen
(1989:529)
2
dels
att i 1 kap. 2 �, 2 kap. 7 och 13 ��, 3 kap, 6 och 7 ��, 4 kap. 4, 5,
12, 14 och 15 ��, 5 kap. 17 ��, 6 kap. 9, 16, 17, 19, 22 och 31 ��, 7 kap.
2 7 a, 11 och 15 ��, 8 kap. 713 och 17 �� samt 11 kap. 1 och 6 ��, or-
den Statens invandrarverk och Invandrarverket skall bytas ut mot
Migrationsverket ,
dels
att
2 kap. 4 och 5 �� skall ha f�ljande lydelse,
dels
att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 2 kap. 4 d och 4 e ��,
av f�ljande lydelse.
2 kap.
4 �
3
Uppeh�llstillst�nd f�r ges till
1. en utl�nning som �r gift med eller sambo till n�gon som �r bosatt i
Sverige eller har beviljats uppeh�llstillst�nd f�r bos�ttning h�r, om makarna
eller samborna stadigvarande sammanbott utomlands,
1
Prop. 1999/2000:43, bet. 1999/2000:SfU9, rskr. 1999/2000:159.
2
Lagen omtryckt 1994:515.
Senaste lydelse av
5 kap. 1 � 1999:456
5 kap. 2 � 1999:456
5 kap. 3 � 1998:1567
5 kap. 5 � 1996:1379
6 kap. 9 � 1998:1567
6 kap. 16 � 1997:432
6 kap. 17 � 1997:432
6 kap. 19 � 1997:432
6 kap. 22 � 1997:432
6 kap. 31 � 1997:432
7 kap. 3 � 1996:1379
7 kap. 6 � 1995:74
7 kap. 7 � 1995:74
7 kap. 7 a � 1997:432
7 kap. 11 � 1996:1379
8 kap. 7 � 1995:773
8 kap. 8 � 1996:1379
8 kap. 11 � 1998:1567
8 kap. 12 � 1998:1567
8 kap. 13 � 1998:1567
8 kap. 17 � 1998:1567
11 kap. 1 � 1996:1379.
3
Senaste lydelse 1996:1379.
SFS 2000:292
Utkom fr�n trycket
den 30 maj 2000
2
SFS 2000:292
2. en utl�nning som �r under 18 �r och ogift och som �r eller har varit
hemmavarande barn till n�gon som �r bosatt i Sverige eller som har beviljats
uppeh�llstillst�nd f�r bos�ttning h�r,
3. en utl�nning som p� n�got annat s�tt �n som avses under 1 och 2 �r n�ra
anh�rig till n�gon som �r bosatt i Sverige eller som har beviljats uppeh�lls-
tillst�nd f�r bos�ttning h�r och som ing�tt i samma hush�ll som den perso-
nen,
4. en utl�nning som annars har s�rskild anknytning till Sverige,
5. en utl�nning som av humanit�ra sk�l b�r f� bos�tta sig i Sverige,
6. en utl�nning som har f�tt arbetstillst�nd eller som har sin f�rs�rjning
ordnad p� n�got annat s�tt, och
7. en utl�nning som �nskar vistas h�r i landet f�r studier eller bes�k.
Uppeh�llstillst�nd f�r ocks� ges till en utl�nning som
1. �r gift med eller sambo till n�gon som �r bosatt i Sverige eller har bevil-
jats uppeh�llstillst�nd f�r bos�ttning h�r, utan att makarna eller samborna
stadigvarande sammanbott utomlands, eller
2. har f�r avsikt att ing� �ktenskap eller inleda ett sambof�rh�llande med
en person som �r bosatt i Sverige eller som har f�tt uppeh�llstillst�nd f�r bo-
s�ttning h�r,
om f�rh�llandet framst�r som seri�st och s�rskilda sk�l inte talar mot att
tillst�nd ges.
Vid pr�vningen av en ans�kan om uppeh�llstillst�nd enligt denna para-
graf skall beaktas om utl�nningen kan f�rv�ntas f�ra en hederlig vandel.
4 d �
En utl�nning som med st�d av 4 � andra stycket beviljas uppeh�lls-
tillst�nd p� grund av familjeanknytning skall vid f�rsta beslutstillf�llet ges
ett tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd. Detsamma g�ller n�r uppeh�llstillst�nd
beviljas utl�nningens barn under 18 �r med st�d av 4 � f�rsta stycket.
4 e �
En utl�nning som med st�d av 4 d � har f�tt ett tidsbegr�nsat uppe-
h�llstillst�nd p� grund av familjeanknytning f�r ges ett nytt tidsbegr�nsat el-
ler permanent uppeh�llstillst�nd endast om f�rh�llandet best�r.
En utl�nning med familjeanknytning enligt 4 � andra stycket som har haft
tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd i tv� �r f�r ges ett permanent uppeh�llstill-
st�nd. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r permanent uppeh�llstillst�nd ges f�re
tv��rsperiodens slut.
Har ett f�rh�llande upph�rt, f�r uppeh�llstillst�nd �nd� ges, om
1. utl�nningen har s�rskild anknytning till Sverige,
2. f�rh�llandet har upph�rt fr�mst p� grund av att i f�rh�llandet utl�n-
ningen, eller utl�nningens barn, utsatts f�r v�ld eller f�r annan allvarlig
kr�nkning av sin frihet eller frid, eller
3. andra starka sk�l talar f�r att utl�nningen skall ges fortsatt uppeh�llstill-
st�nd.
5 �
4
En utl�nning som vill ha uppeh�llstillst�nd i Sverige skall ha utverkat
ett s�dant tillst�nd f�re inresan i landet. En ans�kan om uppeh�llstillst�nd
f�r inte bifallas efter inresan.
Detta g�ller dock inte om
4
Senaste lydelse 1996:1379.
3
SFS 2000:292
1. utl�nningen kan beviljas uppeh�llstillst�nd h�r med st�d av 4 a � eller
har r�tt till uppeh�llstillst�nd h�r enligt 3 kap. 4 �,
2. utl�nningen av humanit�ra sk�l b�r f� bos�tta sig h�r,
3. en ans�kan om uppeh�llstillst�nd avser f�rl�ngning av ett tidsbegr�nsat
uppeh�llstillst�nd som getts en utl�nning med familjeanknytning med st�d
av 4 � andra stycket, eller
4. det annars finns synnerliga sk�l.
En utl�nning f�r beviljas uppeh�llstillst�nd trots vad som s�gs i f�rsta
stycket
om utl�nningen enligt 4 � f�rsta stycket 1, 2, 3 eller 4 eller 4 � andra
stycket 1 eller 2 har stark anknytning till en person som �r bosatt i Sverige,
och
om det inte sk�ligen kan kr�vas att utl�nningen �terv�nder till ett annat
land f�r att ge in ans�kan d�r.
Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2000.
P� regeringens v�gnar
MAJ-INGER KLINGVALL
Lars Magnuson
(Utrikesdepartementet)
Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00
Elanders Gotab, Stockholm 2000
