SFS 2001:1080 Lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen

Start / Miljörätt / Avgasreningslag (2011:318) / SFS 2001:1080 Lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om motorfordons avgasrening och motorbr�nslen; utf�rdad den 6 december 2001. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs 2 f�ljande. Syfte 1 � Denna lag syftar till att f�rebygga att br�nsle till motorfordon eller ut- sl�pp av f�rbrukat br�nsle fr�n motorfordon skadar eller orsakar ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n. Definitioner 2 � I denna lag avses med ramdirektiv: r�dets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om till- n�rmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodk�nnande av motor- fordon och sl�pvagnar till dessa 3 , och r�dets direktiv 92/61/EEG av den 30 juni 1992 om typgodk�nnande av tv�- och trehjuliga motorfordon 4 , s�rdirektiv: direktiv som antagits med st�d av best�mmelserna i n�got av ramdirektiven, typgodk�nnande: det f�rfarande genom vilket det intygas att en typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter uppfyller f�re- skrivna krav i fr�ga om beskaffenhet och utrustning, tillverkare : den som inf�r den ansvariga myndigheten ansvarar f�r samt- liga delar av f�rfarandet vid typgodk�nnande och f�r produktions�verens- st�mmelse, �ven om denne inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typgodk�nnandet avser, 1 Prop. 2001/02:31, bet. 2001/02:MJU6, rskr. 2001/02:82. 2 Jfr Jfr R�dets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tilln�rmning av med- lemsstaternas lagstiftning om typgodk�nnande av motorfordon och sl�pvagnar till dessa, senast �ndrat genom Europaparlamentets och r�dets direktiv 2000/40/EG (EGT L 042, 23.2.1970, s. 1, Celex 31970L0156), r�dets direktiv 92/61/EEG av den 30 juni 1992 om typgodk�nnande av tv�- och trehjuliga motorfordon, senast �ndrat genom Europaparlamentets och r�dets direktiv 2000/71/EG (EGT L 115, 10.8.1992, s. 72, Celex 31992L0061) och Europaparlamentets och r�dets direktiv 98/70/EG om kvali- teten p� bensin och dieselbr�nslen och om �ndring av r�dets direktiv 93/12/EEG, �nd- rat genom Europaparlamentets och r�dets direktiv 2000/71/EG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 58, Celex 398L0070). 3 EGT L 042, 23.2.1970, s. 1 (Celex 31970L0156). 4 EGT L 115, 10.8.1992, s. 72 (Celex 31992L0061). SFS 2001:1080 Utkom fr�n trycket den 14 december 2001 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2001:1080 utsl�ppsbegr�nsande anordningar : de komponenter i en bil som styr eller begr�nsar utsl�pp av avgaser och andra f�roreningar, fordonstyp: fordon som inte skiljer sig fr�n varandra i fr�ga om tillver- kare, tillverkarens typbeteckning och v�sentliga konstruktions- eller form- givningsaspekter som chassi, bottenplatta eller motor, motortyp: en kategori av motorer som inte skiljer sig fr�n varandra i fr�ga om tillverkare, tillverkarens typbeteckning eller v�sentliga konstruktionsas- pekter, fordonssystem: ett s�dant tekniskt fordonssystem som omfattas av kraven i n�got av s�rdirektiven, komponent : anordning som �r avsedd att vara en del av ett fordon och som kan typgodk�nnas separat oberoende av fordonet, om ett s�dant f�rfarande uttryckligen �r till�tet enligt n�got av s�rdirektiven, separat teknisk enhet: anordning som �r avsedd att vara en del av ett for- don men som kan typgodk�nnas separat men d� endast i samband med en specificerad fordonstyp, f�rutsatt att ett s�dant f�rfarande uttryckligen �r till- l�tet enligt n�got av s�rdirektiven, och tung buss: buss med en totalvikt av �ver 3 500 kilogram. I �vrigt har beteckningarna i denna lag samma inneb�rd som i lagen (2001:559) om v�gtrafikdefinitioner. Avgasreningskrav 3 � Ett motorfordon skall anses st�mma �verens med de avgasreningskrav som f�ljer av denna lag, om fordonet har godk�nts enligt n�got av ramdirek- tiven och �tf�ljs av intyg av fordonstillverkaren att fordonet st�mmer �ver- ens med den godk�nda typen. �ven i de fall fordon har godk�nts enligt n�- got s�rdirektiv skall de anses st�mma �verens med n�mnda krav. Milj�klasser 4 � Bilar skall delas in i milj�klasser i enlighet med de kravniv�er f�r ut- sl�pp som beslutas inom Europeiska gemenskapen f�r f�rbr�nningsmotor- drivna bilar enligt bilaga 1 till denna lag . Ytterligare milj�klasser f�r finnas f�r 1. bilar som �r inr�ttade f�r att drivas enbart med elektricitet fr�n batterier (elbilar), 2. bilar som �r inr�ttade f�r att kunna drivas s�v�l med elektricitet fr�n batterier som med f�rbr�nningsmotor (hybridbilar), samt 3. andra bilar med s�rskilt l�ga utsl�pp av f�roreningar. En bil h�nf�rs till den milj�klass som anges av tillverkaren, om bilen upp- fyller kraven f�r utsl�pp i den angivna milj�klassen. Om en bil inte uppfyller kraven f�r den milj�klass den indelats i, skall bi- len h�nf�ras till den milj�klass vars krav den uppfyller. Ansvar f�r att g�llande krav uppfylls 5 � Tillverkare av motorfordon eller motorer till fordon ansvarar f�r att fordonen uppfyller g�llande avgasreningskrav. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2001:1080 6 � Den som �ger ett motorfordon �r skyldig att underh�lla och sk�ta for- donet p� ett s�dant s�tt att de f�r fordonet g�llande gr�nsv�rdena f�r utsl�pp inte �verskrids under brukandet av fordonet. Typgodk�nnande, kontroll och �tg�rdsplaner 7 � En fordonstyp, en motortyp, ett fordonssystem, en komponent eller en separat teknisk enhet kan typgodk�nnas i fr�ga om avgasrening. Ett s�dant godk�nnande f�ruts�tter att relevanta krav enligt s�rdirektiv eller enligt denna lag eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen �r upp- fyllda. Ett typgodk�nnande som har meddelats i en annan medlemsstat i Europe- iska unionen med st�d av ramdirektiven eller s�rdirektiven g�ller utan s�r- skild pr�vning i Sverige. 8 � Den myndighet som regeringen best�mmer (typgodk�nnandemyndig- heten) f�r utf�rda typgodk�nnande i fr�ga om avgasrening. Den myndighet som regeringen best�mmer skall indela bilar i milj�klas- ser enligt 4 �. 9 � Tillverkaren �r skyldig att medverka till den kontroll som beh�vs med anledning av ett typgodk�nnande. S�dan medverkan kan vara att utan ers�tt- ning till typgodk�nnandemyndigheten l�mna de upplysningar och tillhanda- h�lla de fordon, fordonsdelar, handlingar och den utrustning som beh�vs f�r kontrollen. F�r att ut�va tillsyn enligt denna lag har typgodk�nnandemyndigheten r�tt till tilltr�de till en fabrik eller annan anl�ggning och att d�r utf�ra n�dv�n- diga unders�kningar. 10 � Om typgodk�nnandemyndigheten finner att utsl�ppsbegr�nsande an- ordningar som omfattas av ett typgodk�nnande som myndigheten meddelat inte uppfyller de krav som g�ller f�r fordons- eller motortypen, f�r myndig- heten f�rel�gga tillverkaren att l�gga fram en �tg�rdsplan f�r att avhj�lpa bristerna. Typgodk�nnandemyndigheten skall besluta om godk�nnande av �tg�rds- planen. 11 � Om typgodk�nnandemyndigheten finner att fordon, motorer, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte l�ngre st�mmer �verens med den typ som myndigheten har godk�nt, f�r myndigheten �terkalla god- k�nnandet. 12 � Typgodk�nnandemyndigheten skall se till att �tg�rdsplaner som be- slutats av en annan typgodk�nnandemyndighet inom Europeiska unionen genomf�rs i Sverige. S�rskilda best�mmelser f�r tunga motorfordon 13 � Om en tung lastbil eller en tung buss som �r registrerad i Sverige har typgodk�nts i ett annat land, �r tillverkaren skyldig att medverka till att s�- </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2001:1080 dana kontroller genomf�rs som syftar till att unders�ka om fordonet uppfyl- ler de krav som f�ljer av denna lag. Detsamma g�ller om fordonets motor har typgodk�nts i ett annat land �n Sverige. Vad som f�reskrivs i 9 � f�rsta stycket och 10 � till�mpas p� motsvarande s�tt f�r s�dant fordon eller s�dan motor som avses i f�rsta stycket. 14 � I fr�ga om tunga lastbilar och tunga bussar som har tillverkats utom- lands svarar den som yrkesm�ssigt f�r in bilar i Sverige f�r tillverkarens r�k- ning j�mte tillverkaren f�r de f�rpliktelser som tillverkaren har enligt vad som f�ljer av denna lag. Tillverkaren ansvarar endast f�r fordon som f�rts in i Sverige av tillverkaren sj�lv eller av n�gon som f�rt in fordonet f�r tillver- karens r�kning. S�rskilda best�mmelser om avhj�lpande av fel p� fordons utsl�ppsbegr�nsande anordningar 15 � I fr�ga om fel p� utsl�ppsbegr�nsande anordningar p� personbilar, l�tta lastbilar samt bussar med en totalvikt av h�gst 3 500 kilogram g�ller vad som f�reskrivs i 1619 ��, om fordonen inte �r �ldre �n fem �r eller har k�rts mer �n 80 000 kilometer. 16 � Tillverkaren svarar gentemot bil�garen f�r att fel p� bilens utsl�pps- begr�nsande anordningar kostnadsfritt avhj�lps, om det vid en myndighets kontroll eller p� annat tillf�rlitligt s�tt konstateras att anordningarna inte uppfyller de krav som f�ljer av denna lag. I de fall som avses i f�rsta stycket har bil�garen r�tt �ven till ers�ttning f�r kostnader som f�ranleds av ny kontrollbesiktning efter anm�rkning mot de utsl�ppsbegr�nsande anordningarna och kostnader som f�ranleds av k�rf�r- bud f�r bilen. 17 � Vad som s�gs i 16 � g�ller inte om det g�rs sannolikt att felet beror p� att bil�garen 1. inte l�tit bilen genomg� den underh�llsservice som beh�vs f�r att vid- makth�lla funktionerna hos bilens utsl�ppsbegr�nsande anordningar, eller 2. har anv�nt br�nsle av en kvalitet som i v�sentlig m�n avviker fr�n det som tillverkaren rekommenderat f�r att vidmakth�lla funktionerna hos bi- lens utsl�ppsbegr�nsande anordningar, eller 3. vid utbyte av utsl�ppsbegr�nsande anordningar har utrustat bilen med nya delar som fr�n milj�synpunkt �r s�mre �n de delar som bilen var utrus- tad med n�r den var ny. Vad som s�gs i 16 � g�ller inte heller om det g�rs sannolikt att felet beror p� en olycksh�ndelse eller d�rmed j�mf�rlig h�ndelse eller p� vanv�rd, onormalt brukande eller n�got annat liknande f�rh�llande p� bil�garens sida. 18 � Om bil�garen l�ter n�gon annan �n tillverkaren avhj�lpa fel p� de ut- sl�ppsbegr�nsande anordningarna p� bilen och d�rvid anlitar n�gon som yr- kesm�ssigt utf�r bilreparationer, �r tillverkaren skyldig att betala sk�lig er- s�ttning f�r reparationen till den som har utf�rt arbetet, om tillverkaren an- svarar enligt 16 �. Den som har utf�rt arbetet har inte r�tt att kr�va betalning </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2001:1080 f�r reparationen fr�n bil�garen och f�r inte heller gentemot bil�garen g�ra g�llande �tg�rder som kan komma i fr�ga vid bristande betalning. Anspr�k p� ers�ttning som avses i f�rsta stycket skall, om inte tillverkaren medger annat, �tf�ljas av en redog�relse f�r de �tg�rder som har vidtagits och en utredning om resultatet av reparationen. Tillverkaren har r�tt att inom tv� veckor fr�n det han fick del av ers�ttningsanspr�ket kr�va att den som har utf�rt arbetet tillst�ller tillverkaren p� dennes bekostnad de delar som har bytts ut vid reparationen. Tillverkaren f�r inte ifr�gas�tta betalningsskyldig- heten sedan fyra veckor har f�rflutit efter det han fick del av ers�ttningsan- spr�ket och, om han har kr�vt att f� utbytta delar, dessa delar tillst�lldes ho- nom. 19 � I fr�ga om fordon som tillverkats utomlands svarar den som yrkes- m�ssigt f�r in fordon i Sverige f�r tillverkarens r�kning solidariskt med till- verkaren f�r de f�rpliktelser som tillverkaren har enligt 1618 ��. Tillverka- ren ansvarar endast f�r fordon som f�rts in i Sverige av tillverkaren sj�lv el- ler av n�gon som f�rt in fordonet f�r tillverkarens r�kning. Bemyndiganden och avgifter 20 � I fr�ga om utsl�pp av avgaser och andra f�roreningar fr�n motorfor- don f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddela f�reskrifter om 1. begr�nsning av utsl�pp av avgaser och andra f�roreningar fr�n motor- fordon, 2. motorfordons och motorers utrustning, h�llbarhet, funktion, installation eller beskaffenhet i �vrigt, 3. skyldighet att underh�lla utrustning som begr�nsar utsl�pp, 4. skyldighet att anv�nda visst br�nsle, 5. tillsyn och annan kontroll, 6. f�rfarandet i samband med typgodk�nnande och godk�nnande av f�r- slag till �tg�rdsplaner, 7. ibruktagande och f�rs�ljning av fordon och motorer till dessa samt 8. f�rfarandet i samband med milj�klassindelning av bilar. 21 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, om det inte �r of�renligt med n�got av ramdirektiven eller s�rdirektiven, med- dela f�reskrifter om eller i enskilda fall besluta om undantag fr�n krav enligt denna lag eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen. Un- dantag f�r f�renas med s�rskilda villkor. Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller inte betr�ffande kraven i 1519, 24 och 27 ��. 22 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�re- skriva att s�rskilda avgifter skall tas ut f�r tillsyn, pr�vning i samband med typgodk�nnande samt pr�vning i samband med milj�klassindelning och meddelande av undantag. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela n�rmare f�reskrifter om avgifternas storlek och be- r�kning. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2001:1080 Regeringen f�r f�reskriva att en myndighet f�r best�mma att beslut om betalning av avgift enligt denna lag skall g�lla omedelbart �ven om beslutet �verklagas. Br�nslen 23 � Bensin som �r avsedd f�r motordrift eller uppv�rmning skall av den som tillverkar eller yrkesm�ssigt till Sverige f�r in s�dan bensin delas in i och tillhandah�llas i de milj�klasser som anges i bilaga 2 till denna lag. Dieselbr�nnolja och fotogen, med undantag f�r flygfotogen, som �r av- sedd f�r motordrift skall av den som tillverkar eller yrkesm�ssigt till Sverige f�r in s�dana motorbr�nslen delas in i och tillhandah�llas i de milj�klasser som anges i bilaga 3 till denna lag. 24 � Bensin som �r avsedd f�r motordrift och som omfattas av nr 2710 00 27, 2710 00 29, 2710 00 32, 2710 00 34 eller 2710 00 36 i Kombi- nerade nomenklaturen (KN-nr) enligt f�rordningen (EEG) 2658/87 5 , men som inte uppfyller milj�specifikationerna i milj�klass 2, f�r inte saluf�ras. Dieselbr�nnolja som omfattas av nr 2710 00 66 i Kombinerade nomenkla- turen (KN-nr) enligt f�rordningen (EEG) 2658/87 och som �r avsedd att an- v�ndas i s�dana motorfordon som avses i direktiv 70/220/EEG 6 och 88/77/ EEG 7 , men som inte uppfyller milj�specifikationerna f�r milj�klass 3, f�r inte saluf�ras. Tillsyn och ansvar 25 � Tillsynen �ver efterlevnaden av denna lag och de f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen ut�vas av myndighet som regeringen best�m- mer. 26 � Typgodk�nnandemyndigheten f�r besluta om s�dana kontroller som avses i 13 och 14 ��. Typgodk�nnandemyndigheten f�r f�rel�gga tillverkare av tunga lastbilar, tunga bussar eller motorer till s�dana fordon att medverka till de kontroller som avses i 13 � f�rsta stycket eller att fullg�ra de skyldigheter som framg�r av 9 � f�rsta stycket och 10 �. F�rel�ggandet f�r f�renas med vite. 27 � Den som med upps�t eller av oaktsamhet bryter mot f�rbudet att salu- f�ra bensin eller dieselbr�nnolja enligt 24 �, d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r. �verklagande 28 � En f�rvaltningsmyndighets beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. 5 EGT L 156, 7.9.1987, s. 1 (Celex 31987R2658). 6 EGT L 076, 6.4.1970, s. 1 (Celex 31970L0220). 7 EGT L 036, 9.2.1988, s. 33 (Celex 31988L0077). </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2001:1080 Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2002. Genom lagen upph�vs bil- avgaslagen (1986:1386). 2. Avgasreningskrav enligt �ldre best�mmelser skall g�lla f�r motorfor- don och motorer som typgodk�nts f�re lagens ikrafttr�dande. 3. �ldre best�mmelser om milj�klassindelning skall g�lla f�r de bilar som delats in i en milj�klass f�re lagens ikrafttr�dande. 4. Vad som f�reskrivits i 13, 14 och 26 �� skall �ven g�lla personbilar, l�tta lastbilar och bussar med en totalvikt av h�gst 3 500 kg som har typgod- k�nts enligt r�dets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tilln�rm- ning av medlemsstaternas lagstiftning mot luftf�rorening genom avgaser fr�n motorfordon, i dess lydelse innan Europaparlamentets och r�dets direk- tiv 98/69/EG 8 av den 13 oktober 1998 om �tg�rder mot luftf�rorening ge- nom avgaser fr�n motorfordon och om �ndring av r�dets direktiv 70/220/ EEG. 5. I fr�ga om bilar som har tagits i bruk f�re lagens ikrafttr�dande g�ller �ldre best�mmelser om tillverkarens ansvar gentemot bil�garen. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON KJELL LARSSON (Milj�departementet) 8 EGT L 350, 28.12.1998, s. 1 (Celex 31998L0069). </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2001:1080 Bilaga 1 Milj�klasser f�r bilar A. Personbilar, l�tta lastbilar och bussar med en totalvikt om h�gst 3 500 kg (Nedan angivna direktiv �r �ndringar i direktiv 70/220/EEG) B. Tunga lastbilar och tunga bussar som �r f�rsedda med dieselmotor (Nedan angivna direktiv �r �ndringar i direktiv 88/77/EEG) 9 Milj�klass 2000 Bilar som uppfyller kraven i direktiv 98/69/EG rad A i tabell 5.3.1.4 i bilaga I. Milj�klass 2005 Bilar som uppfyller kraven i direktiv 98/69/EG rad B i tabell 5.3.1.4 i bilaga I. Milj�klass El Bilar som �r inr�ttade f�r att drivas enbart med elektricitet fr�n batterier. Milj�klass Hybrid Bilar som �r inr�ttade f�r att kunna drivas s�v�l med elektricitet fr�n batterier som med f�rbr�n- ningsmotor. Milj�klass 2000 Bilar vars motorer uppfyller kraven i direktiv 1999/96/EG 9 rad A i tabell 1 och 2 i bilaga I. Milj�klass 2005 Bilar vars motorer uppfyller kraven i direktiv 1999/96/EG rad B.1 i tabell 1 och 2 i bilaga I. Milj�klass 2008 Bilar vars motorer uppfyller kraven i direktiv 1999/96/EG rad B.2 i tabell 1 och 2 i bilaga I. Milj�klass EEV S�rskilt milj�v�nliga fordon vars motorer uppfyl- ler kraven enligt direktiv 1999/96/EG rad C i ta- bell 1 och 2 i bilaga I. Milj�klass El Bilar som �r inr�ttade f�r att drivas enbart med elektricitet fr�n batterier. Milj�klass Hybrid Bilar som �r inr�ttade f�r att kunna drivas s�v�l med elektricitet fr�n batterier som med f�rbr�n- ningsmotor. 9 EGT L 044, 16.2.2000, s. 1 (Celex 31999L0096). </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2001:1080 Bilaga 2 Milj�klasser f�r bensin Krav Milj�- klass 1 Motor- bensin Milj�- klass 1 Alkylat- bensin Milj�- klass 2 Researchoktantal, l�gst 95 95 Motoroktantal, l�gst 85 85 �ngtryck enligt Reid, h�gst kilopascal 70 a /95 b 65 70 a /95 b �ngtryck enligt Reid, l�gst kilopascal 45 a /65 b 50 Destillation: F�r�ngat vid 70�C, volymhalt procent 1542 F�r�ngat vid 100�C, l�gst volymhalt procent 47 a /50 b 46 c 46 F�r�ngat vid 100�C, h�gst volymhalt procent 72 c F�r�ngat vid 150�C, l�gst volymhalt procent 75 75 F�r�ngat vid 180�C, l�gst volymhalt procent 95 Slutkokpunkt, h�gst �C 205 200 Olefiner, h�gst volymhalt procent 13,0 0,5 18,0 d Aromater, h�gst volymhalt procent 42,0 0,5 42,0 Bensen, h�gst volymhalt procent 1,0 0,1 1,0 Cykloalkaner, h�gst volymhalt procent 0,5 n-Hexan, h�gst volymhalt procent 0,5 Syre, h�gst masshalt procent 2,7 2,7 Oxygenater: Metanol, h�gst volymhalt procent, sta- biliseringsmedel m�ste tills�ttas 3 3 Etanol, h�gst volymhalt procent, stabi- liseringsmedel kan vara n�dv�ndigt 5 5 Isopropylalkohol, h�gst volymhalt pro- cent 10 10 Terti�r-butylalkohol, h�gst volymhalt procent 7 7 Isobutylalkolhol, h�gst volymhalt pro- cent 10 10 Etrar som inneh�ller 5 eller flera kol- atomer per molekyl, h�gst volymhalt procent 15 15 Andra oxygenater e, h�gst volymhalt pro- cent 10 10 Svavel, h�gst milligram per kilogram 50 50 150 Bly, h�gst gram per liter 0,005 0,002 0,005 Fosfor Inte m�tbar </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2001:1080 Densitet vid 15�C, kilogram per kubik- meter 680720 Bensin i milj�klass 1 skall uppfylla sk�liga funktionskrav vad avser renhet f�r insugnings- respektive insprutningsventiler. Bensin i milj�klass 1 avsedd f�r for- don med katalytisk avgasrening f�r ej inneh�lla askbildande �mnen. a Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-,Y-, Z-, AC- och BD-l�n samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september f�r �vriga l�n. F�r �vrig tid �n den som anges h�r eller under b �r f�ljande gr�nsv�rden till�tna: �ngtryck vid 37,8�C h�gst 95 och l�gst 45 kilopascal samt F�r�ngat vid 100�C, l�gst 47 procents volym- halt. b Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-l�n samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars f�r �vriga l�n. F�r �vrig tid �n den som anges h�r eller under a �r f�ljande gr�nsv�rden till�tna: �ngtryck vid 37,8�C h�gst 95 och l�gst 45 kilopascal samt F�r�ngat vid 100�C, l�gst 47 procents volym- halt. c Om temperatur�kningen i intervallet 4572 procent f�r�ngat understiger tio grader C g�ller i st�llet att T 50-v�rdet (temperaturen vid volymhalten 50 procent f�r�ngat) skall ligga mellan 90�C och 105�C. d Med undantag f�r blyfri bensin regular (ett minsta motoroktantal [MON] p� 81 och ett minsta researchoktantal [RON] p� 91) f�r vilken olefinhalten skall vara en volym- halt p� h�gst 21 procent. Dessa gr�nsv�rden hindrar inte att blyfri bensin med l�gre oktantal �n vad som anges i denna bilaga f�r saluf�ras. e Andra prim�ra alkoholer och etrar, vilkas destillationsslutkokpunkt inte �verstiger den destillationsslutkokpunkt som angetts i nationella standarder, eller, d�r s�dana saknas, i industriella specifikationer f�r motorbr�nslen. Krav Milj�- klass 1 Motor- bensin Milj�- klass 1 Alkylat- bensin Milj�- klass 2 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2001:1080 Bilaga 3 Milj�klasser f�r dieselolja Krav Milj�- klass 1 Milj�- klass 2 Milj�- klass 3 Cetanindex, l�gst 50 47 Cetantal, l�gst 51 a a G�ller dieselbr�nnoljor som omfattas av nr 2710 00 66 i Kombinerade nomenklatu- ren (KN-nr) enligt f�rordningen (EEG) 2658/87. 51 a 51 Densitet vid 15�C, l�gst kilogram per kubikmeter 800 800 Densitet vid 15�C, h�gst kilogram per kubikmeter 820 820 845 Destillation: begynnelsekokpunkt, l�gst �C vid 95 procent destillat, h�gst �C 180 285 180 295 360 Aromatiska kolv�ten, h�gst volymhalt procent 5 20 Polycykliska aromatiska kolv�ten, h�gst volymhalt procent Inte m�tbar b 0,1 b b Enligt Svensk Standard 15 51 16. Polycykliska aromatiska kolv�ten, h�gst masshalt procent 11 c c Enligt IP 391. Svavel, h�gst milligram per kilogram 10 50 350 </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2001 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om motorfordons avgasrening och motorbr�nslen;

utf�rdad den 6 december 2001.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs

f�ljande.

Syfte

1 �

Denna lag syftar till att f�rebygga att br�nsle till motorfordon eller ut-

sl�pp av f�rbrukat br�nsle fr�n motorfordon skadar eller orsakar ol�genheter
f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n.

Definitioner

2 �

I denna lag avses med

ramdirektiv:

r�dets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om till-

n�rmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodk�nnande av motor-
fordon och sl�pvagnar till dessa

, och r�dets direktiv 92/61/EEG av den 30

juni 1992 om typgodk�nnande av tv�- och trehjuliga motorfordon

s�rdirektiv:

direktiv som antagits med st�d av best�mmelserna i n�got av

ramdirektiven,

typgodk�nnande:

det f�rfarande genom vilket det intygas att en typ av

fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter uppfyller f�re-
skrivna krav i fr�ga om beskaffenhet och utrustning,

tillverkare

: den som inf�r den ansvariga myndigheten ansvarar f�r samt-

liga delar av f�rfarandet vid typgodk�nnande och f�r produktions�verens-
st�mmelse, �ven om denne inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av
produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata
tekniska enhet som typgodk�nnandet avser,

Prop. 2001/02:31, bet. 2001/02:MJU6, rskr. 2001/02:82.

Jfr Jfr R�dets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tilln�rmning av med-

lemsstaternas lagstiftning om typgodk�nnande av motorfordon och sl�pvagnar till
dessa, senast �ndrat genom Europaparlamentets och r�dets direktiv 2000/40/EG (EGT
L 042, 23.2.1970, s. 1, Celex 31970L0156), r�dets direktiv 92/61/EEG av den 30 juni
1992 om typgodk�nnande av tv�- och trehjuliga motorfordon, senast �ndrat genom
Europaparlamentets och r�dets direktiv 2000/71/EG (EGT L 115, 10.8.1992, s. 72,
Celex 31992L0061) och Europaparlamentets och r�dets direktiv 98/70/EG om kvali-
teten p� bensin och dieselbr�nslen och om �ndring av r�dets direktiv 93/12/EEG, �nd-
rat genom Europaparlamentets och r�dets direktiv 2000/71/EG (EGT L 350,
28.12.1998, s. 58, Celex 398L0070).

EGT L 042, 23.2.1970, s. 1 (Celex 31970L0156).

EGT L 115, 10.8.1992, s. 72 (Celex 31992L0061).

SFS 2001:1080

Utkom fr�n trycket
den 14 december 2001

SFS 2001:1080

utsl�ppsbegr�nsande anordningar

: de komponenter i en bil som styr eller

begr�nsar utsl�pp av avgaser och andra f�roreningar,

fordonstyp:

fordon som inte skiljer sig fr�n varandra i fr�ga om tillver-

kare, tillverkarens

typbeteckning och v�sentliga konstruktions- eller form-

givningsaspekter som chassi, bottenplatta eller motor,

motortyp:

en kategori av motorer som inte skiljer sig fr�n varandra i fr�ga

om tillverkare, tillverkarens typbeteckning eller v�sentliga konstruktionsas-
pekter,

fordonssystem:

ett s�dant tekniskt fordonssystem som omfattas av kraven

i n�got av s�rdirektiven,

komponent

: anordning som �r avsedd att vara en del av ett fordon och som

kan typgodk�nnas separat oberoende av fordonet, om ett s�dant f�rfarande
uttryckligen �r till�tet enligt n�got av s�rdirektiven,

separat teknisk enhet:

anordning som �r avsedd att vara en del av ett for-

don men som kan typgodk�nnas separat men d� endast i samband med en
specificerad fordonstyp, f�rutsatt att ett s�dant f�rfarande uttryckligen �r till-
l�tet enligt n�got av s�rdirektiven, och

tung buss:

buss med en totalvikt av �ver 3 500 kilogram.

I �vrigt har beteckningarna i denna lag samma inneb�rd som i lagen

(2001:559) om v�gtrafikdefinitioner.

Avgasreningskrav

3 �

Ett motorfordon skall anses st�mma �verens med de avgasreningskrav

som f�ljer av denna lag, om fordonet har godk�nts enligt n�got av ramdirek-
tiven och �tf�ljs av intyg av fordonstillverkaren att fordonet st�mmer �ver-
ens med den godk�nda typen. �ven i de fall fordon har godk�nts enligt n�-
got s�rdirektiv skall de anses st�mma �verens med n�mnda krav.

Milj�klasser

4 �

Bilar skall delas in i milj�klasser i enlighet med de kravniv�er f�r ut-

sl�pp som beslutas inom Europeiska gemenskapen f�r f�rbr�nningsmotor-
drivna bilar

enligt

bilaga 1

till denna lag

Ytterligare milj�klasser f�r finnas f�r
1. bilar som �r inr�ttade f�r att drivas enbart med elektricitet fr�n batterier

(elbilar),

2. bilar som �r inr�ttade f�r att kunna drivas s�v�l med elektricitet fr�n

batterier som med f�rbr�nningsmotor (hybridbilar), samt

3. andra bilar med s�rskilt l�ga utsl�pp av f�roreningar.
En bil h�nf�rs till den milj�klass som anges av tillverkaren, om bilen upp-

fyller kraven f�r utsl�pp i den angivna milj�klassen.

Om en bil inte uppfyller kraven f�r den milj�klass den indelats i, skall bi-

len h�nf�ras till den milj�klass vars krav den uppfyller.

Ansvar f�r att g�llande krav uppfylls

5 �

Tillverkare av motorfordon eller motorer till fordon ansvarar f�r att

fordonen uppfyller g�llande avgasreningskrav.

SFS 2001:1080

6 �

Den som �ger ett motorfordon �r skyldig att underh�lla och sk�ta for-

donet p� ett s�dant s�tt att de f�r fordonet g�llande gr�nsv�rdena f�r utsl�pp
inte �verskrids under brukandet av fordonet.

Typgodk�nnande, kontroll och �tg�rdsplaner

7 �

En fordonstyp, en motortyp, ett fordonssystem, en komponent eller en

separat teknisk enhet kan typgodk�nnas i fr�ga om avgasrening. Ett s�dant
godk�nnande f�ruts�tter att relevanta krav enligt s�rdirektiv eller enligt
denna lag eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen �r upp-
fyllda.

Ett typgodk�nnande som har meddelats i en annan medlemsstat i Europe-

iska unionen med st�d av ramdirektiven eller s�rdirektiven g�ller utan s�r-
skild pr�vning i Sverige.

8 �

Den myndighet som regeringen best�mmer (typgodk�nnandemyndig-

heten) f�r utf�rda typgodk�nnande i fr�ga om avgasrening.

Den myndighet som regeringen best�mmer skall indela bilar i milj�klas-

ser enligt 4 �.

9 �

Tillverkaren �r skyldig att medverka till den kontroll som beh�vs med

anledning av ett typgodk�nnande. S�dan medverkan kan vara att utan ers�tt-
ning till typgodk�nnandemyndigheten l�mna de upplysningar och tillhanda-
h�lla de fordon, fordonsdelar, handlingar och den utrustning som beh�vs f�r
kontrollen.

F�r att ut�va tillsyn enligt denna lag har typgodk�nnandemyndigheten r�tt

till tilltr�de till en fabrik eller annan anl�ggning och att d�r utf�ra n�dv�n-
diga unders�kningar.

10 �

Om typgodk�nnandemyndigheten finner att utsl�ppsbegr�nsande an-

ordningar som omfattas av ett typgodk�nnande som myndigheten meddelat
inte uppfyller de krav som g�ller f�r fordons- eller motortypen, f�r myndig-
heten f�rel�gga tillverkaren att l�gga fram en �tg�rdsplan f�r att avhj�lpa
bristerna.

Typgodk�nnandemyndigheten skall besluta om godk�nnande av �tg�rds-

planen.

11 �

Om typgodk�nnandemyndigheten finner att fordon, motorer, system,

komponenter eller separata tekniska enheter inte l�ngre st�mmer �verens
med den typ som myndigheten har godk�nt, f�r myndigheten �terkalla god-
k�nnandet.

12 �

Typgodk�nnandemyndigheten skall se till att �tg�rdsplaner som be-

slutats av en annan typgodk�nnandemyndighet inom Europeiska unionen
genomf�rs i Sverige.

S�rskilda best�mmelser f�r tunga motorfordon

13 �

Om en tung lastbil eller en tung buss som �r registrerad i Sverige har

typgodk�nts i ett annat land, �r tillverkaren skyldig att medverka till att s�-

SFS 2001:1080

dana kontroller genomf�rs som syftar till att unders�ka om fordonet uppfyl-
ler de krav som f�ljer av denna lag. Detsamma g�ller om fordonets motor
har typgodk�nts i ett annat land �n Sverige.

Vad som f�reskrivs i 9 � f�rsta stycket och 10 � till�mpas p� motsvarande

s�tt f�r s�dant fordon eller s�dan motor som avses i f�rsta stycket.

14 �

I fr�ga om tunga lastbilar och tunga bussar som har tillverkats utom-

lands svarar den som yrkesm�ssigt f�r in bilar i Sverige f�r tillverkarens r�k-
ning j�mte tillverkaren f�r de f�rpliktelser som tillverkaren har enligt vad
som f�ljer av denna lag. Tillverkaren ansvarar endast f�r fordon som f�rts in
i Sverige av tillverkaren sj�lv eller av n�gon som f�rt in fordonet f�r tillver-
karens r�kning.

S�rskilda best�mmelser om avhj�lpande av fel p� fordons
utsl�ppsbegr�nsande anordningar

15 �

I fr�ga om fel p� utsl�ppsbegr�nsande anordningar p� personbilar,

l�tta lastbilar samt bussar med en totalvikt av h�gst 3 500 kilogram g�ller
vad som f�reskrivs i 1619 ��, om fordonen inte �r �ldre �n fem �r eller har
k�rts mer �n 80 000 kilometer.

16 �

Tillverkaren svarar gentemot bil�garen f�r att fel p� bilens utsl�pps-

begr�nsande anordningar kostnadsfritt avhj�lps, om det vid en myndighets
kontroll eller p� annat tillf�rlitligt s�tt konstateras att anordningarna inte
uppfyller de krav som f�ljer av denna lag.

I de fall som avses i f�rsta stycket har bil�garen r�tt �ven till ers�ttning f�r

kostnader som f�ranleds av ny kontrollbesiktning efter anm�rkning mot de
utsl�ppsbegr�nsande anordningarna och kostnader som f�ranleds av k�rf�r-
bud f�r bilen.

17 �

Vad som s�gs i 16 � g�ller inte om det g�rs sannolikt att felet beror p�

att bil�garen

1. inte l�tit bilen genomg� den underh�llsservice som beh�vs f�r att vid-

makth�lla funktionerna hos bilens utsl�ppsbegr�nsande anordningar, eller

2. har anv�nt br�nsle av en kvalitet som i v�sentlig m�n avviker fr�n det

som tillverkaren rekommenderat f�r att vidmakth�lla funktionerna hos bi-
lens utsl�ppsbegr�nsande anordningar, eller

3. vid utbyte av utsl�ppsbegr�nsande anordningar har utrustat bilen med

nya delar som fr�n milj�synpunkt �r s�mre �n de delar som bilen var utrus-
tad med n�r den var ny.

Vad som s�gs i 16 � g�ller inte heller om det g�rs sannolikt att felet beror

p� en olycksh�ndelse eller d�rmed j�mf�rlig h�ndelse eller p� vanv�rd,
onormalt brukande eller n�got annat liknande f�rh�llande p� bil�garens sida.

18 �

Om bil�garen l�ter n�gon annan �n tillverkaren avhj�lpa fel p� de ut-

sl�ppsbegr�nsande anordningarna p� bilen och d�rvid anlitar n�gon som yr-
kesm�ssigt utf�r bilreparationer, �r tillverkaren skyldig att betala sk�lig er-
s�ttning f�r reparationen till den som har utf�rt arbetet, om tillverkaren an-
svarar enligt 16 �. Den som har utf�rt arbetet har inte r�tt att kr�va betalning

SFS 2001:1080

f�r reparationen fr�n bil�garen och f�r inte heller gentemot bil�garen g�ra
g�llande �tg�rder som kan komma i fr�ga vid bristande betalning.

Anspr�k p� ers�ttning som avses i f�rsta stycket skall, om inte tillverkaren

medger annat, �tf�ljas av en redog�relse f�r de �tg�rder som har vidtagits
och en utredning om resultatet av reparationen. Tillverkaren har r�tt att inom
tv� veckor fr�n det han fick del av ers�ttningsanspr�ket kr�va att den som
har utf�rt arbetet tillst�ller tillverkaren p� dennes bekostnad de delar som har
bytts ut vid reparationen. Tillverkaren f�r inte ifr�gas�tta betalningsskyldig-
heten sedan fyra veckor har f�rflutit efter det han fick del av ers�ttningsan-
spr�ket och, om han har kr�vt att f� utbytta delar, dessa delar tillst�lldes ho-
nom.

19 �

I fr�ga om fordon som tillverkats utomlands svarar den som yrkes-

m�ssigt f�r in fordon i Sverige f�r tillverkarens r�kning solidariskt med till-
verkaren f�r de f�rpliktelser som tillverkaren har enligt 1618 ��. Tillverka-
ren ansvarar endast f�r fordon som f�rts in i Sverige av tillverkaren sj�lv el-
ler av n�gon som f�rt in fordonet f�r tillverkarens r�kning.

Bemyndiganden och avgifter

20 �

I fr�ga om utsl�pp av avgaser och andra f�roreningar fr�n motorfor-

don f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddela
f�reskrifter om

1. begr�nsning av utsl�pp av avgaser och andra f�roreningar fr�n motor-

fordon,

2. motorfordons och motorers utrustning, h�llbarhet, funktion, installation

eller beskaffenhet i �vrigt,

3. skyldighet att underh�lla utrustning som begr�nsar utsl�pp,
4. skyldighet att anv�nda visst br�nsle,
5. tillsyn och annan kontroll,
6. f�rfarandet i samband med typgodk�nnande och godk�nnande av f�r-

slag till �tg�rdsplaner,

7. ibruktagande och f�rs�ljning av fordon och motorer till dessa samt
8. f�rfarandet i samband med milj�klassindelning av bilar.

21 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, om

det inte �r of�renligt med n�got av ramdirektiven eller s�rdirektiven, med-
dela f�reskrifter om eller i enskilda fall besluta om undantag fr�n krav enligt
denna lag eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen. Un-
dantag f�r f�renas med s�rskilda villkor.

Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller inte betr�ffande kraven i 1519, 24

och 27 ��.

22 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�re-

skriva att s�rskilda avgifter skall tas ut f�r tillsyn, pr�vning i samband med
typgodk�nnande samt pr�vning i samband med milj�klassindelning och
meddelande av undantag. Regeringen eller den myndighet som regeringen
best�mmer f�r meddela n�rmare f�reskrifter om avgifternas storlek och be-
r�kning.

SFS 2001:1080

Regeringen f�r f�reskriva att en myndighet f�r best�mma att beslut om

betalning av avgift enligt denna lag skall g�lla omedelbart �ven om beslutet
�verklagas.

Br�nslen

23 �

Bensin som �r avsedd f�r motordrift eller uppv�rmning skall av den

som tillverkar eller yrkesm�ssigt till Sverige f�r in s�dan bensin delas in i
och tillhandah�llas i de milj�klasser som anges i

bilaga 2

till denna lag.

Dieselbr�nnolja och fotogen, med undantag f�r flygfotogen, som �r av-

sedd f�r motordrift skall av den som tillverkar eller yrkesm�ssigt till Sverige
f�r in s�dana motorbr�nslen delas in i och tillhandah�llas i de milj�klasser
som anges i

bilaga 3

till denna lag.

24 �

Bensin som �r avsedd f�r motordrift och som omfattas av nr

2710 00 27, 2710 00 29, 2710 00 32, 2710 00 34 eller 2710 00 36 i Kombi-
nerade nomenklaturen (KN-nr) enligt f�rordningen (EEG) 2658/87

, men

som inte uppfyller milj�specifikationerna i milj�klass 2, f�r inte saluf�ras.

Dieselbr�nnolja som omfattas av nr 2710 00 66 i Kombinerade nomenkla-

turen (KN-nr) enligt f�rordningen (EEG) 2658/87 och som �r avsedd att an-
v�ndas i s�dana motorfordon som avses i direktiv 70/220/EEG

och 88/77/

EEG

, men som inte uppfyller milj�specifikationerna f�r milj�klass 3, f�r

inte saluf�ras.

Tillsyn och ansvar

25 �

Tillsynen �ver efterlevnaden av denna lag och de f�reskrifter som har

meddelats med st�d av lagen ut�vas av myndighet som regeringen best�m-
mer.

26 �

Typgodk�nnandemyndigheten f�r besluta om s�dana kontroller som

avses i 13 och 14 ��.

Typgodk�nnandemyndigheten f�r f�rel�gga tillverkare av tunga lastbilar,

tunga bussar eller motorer till s�dana fordon att medverka till de kontroller
som avses i 13 � f�rsta stycket eller att fullg�ra de skyldigheter som framg�r
av 9 � f�rsta stycket och 10 �. F�rel�ggandet f�r f�renas med vite.

27 �

Den som med upps�t eller av oaktsamhet bryter mot f�rbudet att salu-

f�ra bensin eller dieselbr�nnolja enligt 24 �, d�ms till b�ter eller f�ngelse i
h�gst tv� �r.

�verklagande

28 �

En f�rvaltningsmyndighets beslut i enskilda fall enligt denna lag eller

enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen f�r �verklagas hos
allm�n f�rvaltningsdomstol.

EGT L 156, 7.9.1987, s. 1 (Celex 31987R2658).

EGT L 076, 6.4.1970, s. 1 (Celex 31970L0220).

EGT L 036, 9.2.1988, s. 33 (Celex 31988L0077).

SFS 2001:1080

Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2002. Genom lagen upph�vs bil-

avgaslagen (1986:1386).

2. Avgasreningskrav enligt �ldre best�mmelser skall g�lla f�r motorfor-

don och motorer som typgodk�nts f�re lagens ikrafttr�dande.

3. �ldre best�mmelser om milj�klassindelning skall g�lla f�r de bilar som

delats in i en milj�klass f�re lagens ikrafttr�dande.

4. Vad som f�reskrivits i 13, 14 och 26 �� skall �ven g�lla personbilar,

l�tta lastbilar och bussar med en totalvikt av h�gst 3 500 kg som har typgod-
k�nts enligt r�dets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tilln�rm-
ning av medlemsstaternas lagstiftning mot luftf�rorening genom avgaser
fr�n motorfordon, i dess lydelse innan Europaparlamentets och r�dets direk-
tiv 98/69/EG

av den 13 oktober 1998 om �tg�rder mot luftf�rorening ge-

nom avgaser fr�n motorfordon och om �ndring av r�dets direktiv 70/220/
EEG.

5. I fr�ga om bilar som har tagits i bruk f�re lagens ikrafttr�dande g�ller

�ldre best�mmelser om tillverkarens ansvar gentemot bil�garen.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

KJELL LARSSON
(Milj�departementet)

EGT L 350, 28.12.1998, s. 1 (Celex 31998L0069).

SFS 2001:1080

Bilaga 1

Milj�klasser f�r bilar

A. Personbilar, l�tta lastbilar och bussar med en totalvikt om h�gst
3 500 kg

(Nedan angivna direktiv �r �ndringar i direktiv 70/220/EEG)

B. Tunga lastbilar och tunga bussar som �r f�rsedda med dieselmotor

(Nedan angivna direktiv �r �ndringar i direktiv 88/77/EEG)

Milj�klass 2000

Bilar som uppfyller kraven i direktiv 98/69/EG
rad A i tabell 5.3.1.4 i bilaga I.

Milj�klass 2005

Bilar som uppfyller kraven i direktiv 98/69/EG
rad B i tabell 5.3.1.4 i bilaga I.

Milj�klass El

Bilar som �r inr�ttade f�r att drivas enbart med
elektricitet fr�n batterier.

Milj�klass Hybrid

Bilar som �r inr�ttade f�r att kunna drivas s�v�l
med elektricitet fr�n batterier som med f�rbr�n-
ningsmotor.

Milj�klass 2000

Bilar vars motorer uppfyller kraven i direktiv
1999/96/EG

rad A i tabell 1 och 2 i bilaga I.

Milj�klass 2005

Bilar vars motorer uppfyller kraven i direktiv
1999/96/EG rad B.1 i tabell 1 och 2 i bilaga I.

Milj�klass 2008

Bilar vars motorer uppfyller kraven i direktiv
1999/96/EG rad B.2 i tabell 1 och 2 i bilaga I.

Milj�klass EEV

S�rskilt milj�v�nliga fordon vars motorer uppfyl-
ler kraven enligt direktiv 1999/96/EG rad C i ta-
bell 1 och 2 i bilaga I.

Milj�klass El

Bilar som �r inr�ttade f�r att drivas enbart med
elektricitet fr�n batterier.

Milj�klass Hybrid

Bilar som �r inr�ttade f�r att kunna drivas s�v�l
med elektricitet fr�n batterier som med f�rbr�n-
ningsmotor.

EGT L 044, 16.2.2000, s. 1 (Celex 31999L0096).

SFS 2001:1080

Bilaga 2

Milj�klasser f�r bensin

Krav

Milj�-
klass 1
Motor-
bensin

Milj�-
klass 1
Alkylat-
bensin

Milj�-
klass 2

Researchoktantal, l�gst

Motoroktantal, l�gst

�ngtryck enligt Reid, h�gst kilopascal

/95

�ngtryck enligt Reid, l�gst kilopascal

/65

Destillation:

F�r�ngat vid 70�C, volymhalt procent

1542

F�r�ngat vid 100�C, l�gst volymhalt
procent

/50

F�r�ngat vid 100�C, h�gst volymhalt
procent

F�r�ngat vid 150�C, l�gst volymhalt
procent

F�r�ngat vid 180�C, l�gst volymhalt
procent

Slutkokpunkt, h�gst �C

205

200

Olefiner, h�gst volymhalt procent

13,0

0,5

18,0

Aromater, h�gst volymhalt procent

42,0

0,5

42,0

Bensen, h�gst volymhalt procent

1,0

0,1

1,0

Cykloalkaner, h�gst volymhalt procent

0,5

n-Hexan, h�gst volymhalt procent

0,5

Syre, h�gst masshalt procent

2,7

Oxygenater:

Metanol, h�gst volymhalt procent, sta-
biliseringsmedel m�ste tills�ttas

Etanol, h�gst volymhalt procent, stabi-
liseringsmedel kan vara n�dv�ndigt

Isopropylalkohol, h�gst volymhalt pro-
cent

Terti�r-butylalkohol, h�gst volymhalt
procent

Isobutylalkolhol, h�gst volymhalt pro-
cent

Etrar som inneh�ller 5 eller flera kol-
atomer per molekyl, h�gst volymhalt
procent

Andra oxygenater

e, h�gst volymhalt pro-

cent

Svavel, h�gst milligram per kilogram

150

Bly, h�gst gram per liter

0,005

0,002

0,005

Fosfor

Inte m�tbar

SFS 2001:1080

Densitet vid 15�C, kilogram per kubik-
meter

680720

Bensin i milj�klass 1 skall uppfylla sk�liga funktionskrav vad avser renhet f�r
insugnings- respektive insprutningsventiler. Bensin i milj�klass 1 avsedd f�r for-
don med katalytisk avgasrening f�r ej inneh�lla askbildande �mnen.

a Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-,Y-, Z-, AC- och BD-l�n
samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september f�r �vriga l�n. F�r �vrig tid �n den
som anges h�r eller under b �r f�ljande gr�nsv�rden till�tna: �ngtryck vid 37,8�C
h�gst 95 och l�gst 45 kilopascal samt F�r�ngat vid 100�C, l�gst 47 procents volym-
halt.

b Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-l�n
samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars f�r �vriga l�n. F�r �vrig tid �n den
som anges h�r eller under a �r f�ljande gr�nsv�rden till�tna: �ngtryck vid 37,8�C
h�gst 95 och l�gst 45 kilopascal samt F�r�ngat vid 100�C, l�gst 47 procents volym-
halt.

c Om temperatur�kningen i intervallet 4572 procent f�r�ngat understiger tio grader C
g�ller i st�llet att T

50-v�rdet (temperaturen vid volymhalten 50 procent f�r�ngat) skall

ligga mellan 90�C och 105�C.
d Med undantag f�r blyfri bensin regular (ett minsta motoroktantal [MON] p� 81 och
ett minsta researchoktantal [RON] p� 91) f�r vilken olefinhalten skall vara en volym-
halt p� h�gst 21 procent. Dessa gr�nsv�rden hindrar inte att blyfri bensin med l�gre
oktantal �n vad som anges i denna bilaga f�r saluf�ras.

e Andra prim�ra alkoholer och etrar, vilkas destillationsslutkokpunkt inte �verstiger
den destillationsslutkokpunkt som angetts i nationella standarder, eller, d�r s�dana
saknas, i industriella specifikationer f�r motorbr�nslen.

Krav

Milj�-
klass 1
Motor-
bensin

Milj�-
klass 1
Alkylat-
bensin

Milj�-
klass 2

SFS 2001:1080

Bilaga 3

Milj�klasser f�r dieselolja

Krav

Milj�-
klass 1

Milj�-
klass 2

Milj�-
klass 3

Cetanindex, l�gst

Cetantal, l�gst

a G�ller dieselbr�nnoljor som omfattas av nr 2710 00 66 i Kombinerade nomenklatu-
ren (KN-nr) enligt f�rordningen (EEG) 2658/87.

Densitet vid 15�C, l�gst
kilogram per kubikmeter

800

Densitet vid 15�C, h�gst
kilogram per kubikmeter

820

845

Destillation:
begynnelsekokpunkt, l�gst �C
vid 95 procent destillat, h�gst �C

180
285

180
295

360

Aromatiska kolv�ten, h�gst
volymhalt procent

Polycykliska aromatiska kolv�ten,
h�gst volymhalt procent

Inte m�tbar

0,1

b Enligt Svensk Standard 15 51 16.

Polycykliska aromatiska kolv�ten,
h�gst masshalt procent

c Enligt IP 391.

Svavel, h�gst
milligram per kilogram

350

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2001

;

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2001:1080 Lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se