SFS 2001:1080 Lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen

1

Svensk författningssamling

Lag
om motorfordons avgasrening och motorbränslen;

utfärdad den 6 december 2001.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs

2

följande.

Syfte

1 §

Denna lag syftar till att förebygga att bränsle till motorfordon eller ut-

släpp av förbrukat bränsle från motorfordon skadar eller orsakar olägenheter
för människors hälsa eller miljön.

Definitioner

2 §

I denna lag avses med

ramdirektiv:

rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om till-

närmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motor-
fordon och släpvagnar till dessa

3

, och rådets direktiv 92/61/EEG av den 30

juni 1992 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon

4

,

särdirektiv:

direktiv som antagits med stöd av bestämmelserna i något av

ramdirektiven,

typgodkännande:

det förfarande genom vilket det intygas att en typ av

fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter uppfyller före-
skrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning,

tillverkare

: den som inför den ansvariga myndigheten ansvarar för samt-

liga delar av förfarandet vid typgodkännande och för produktionsöverens-
stämmelse, även om denne inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av
produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata
tekniska enhet som typgodkännandet avser,

1

Prop. 2001/02:31, bet. 2001/02:MJU6, rskr. 2001/02:82.

2

Jfr Jfr Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av med-

lemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till
dessa, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/40/EG (EGT
L 042, 23.2.1970, s. 1, Celex 31970L0156), rådets direktiv 92/61/EEG av den 30 juni
1992 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon, senast ändrat genom
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/71/EG (EGT L 115, 10.8.1992, s. 72,
Celex 31992L0061) och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG om kvali-
teten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG, änd-
rat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/71/EG (EGT L 350,
28.12.1998, s. 58, Celex 398L0070).

3

EGT L 042, 23.2.1970, s. 1 (Celex 31970L0156).

4

EGT L 115, 10.8.1992, s. 72 (Celex 31992L0061).

SFS 2001:1080

Utkom från trycket
den 14 december 2001

2

SFS 2001:1080

utsläppsbegränsande anordningar

: de komponenter i en bil som styr eller

begränsar utsläpp av avgaser och andra föroreningar,

fordonstyp:

fordon som inte skiljer sig från varandra i fråga om tillver-

kare, tillverkarens

typbeteckning och väsentliga konstruktions- eller form-

givningsaspekter som chassi, bottenplatta eller motor,

motortyp:

en kategori av motorer som inte skiljer sig från varandra i fråga

om tillverkare, tillverkarens typbeteckning eller väsentliga konstruktionsas-
pekter,

fordonssystem:

ett sådant tekniskt fordonssystem som omfattas av kraven

i något av särdirektiven,

komponent

: anordning som är avsedd att vara en del av ett fordon och som

kan typgodkännas separat oberoende av fordonet, om ett sådant förfarande
uttryckligen är tillåtet enligt något av särdirektiven,

separat teknisk enhet:

anordning som är avsedd att vara en del av ett for-

don men som kan typgodkännas separat men då endast i samband med en
specificerad fordonstyp, förutsatt att ett sådant förfarande uttryckligen är till-
låtet enligt något av särdirektiven, och

tung buss:

buss med en totalvikt av över 3 500 kilogram.

I övrigt har beteckningarna i denna lag samma innebörd som i lagen

(2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

Avgasreningskrav

3 §

Ett motorfordon skall anses stämma överens med de avgasreningskrav

som följer av denna lag, om fordonet har godkänts enligt något av ramdirek-
tiven och åtföljs av intyg av fordonstillverkaren att fordonet stämmer över-
ens med den godkända typen. Även i de fall fordon har godkänts enligt nå-
got särdirektiv skall de anses stämma överens med nämnda krav.

Miljöklasser

4 §

Bilar skall delas in i miljöklasser i enlighet med de kravnivåer för ut-

släpp som beslutas inom Europeiska gemenskapen för förbränningsmotor-
drivna bilar

enligt

bilaga 1

till denna lag

.

Ytterligare miljöklasser får finnas för
1. bilar som är inrättade för att drivas enbart med elektricitet från batterier

(elbilar),

2. bilar som är inrättade för att kunna drivas såväl med elektricitet från

batterier som med förbränningsmotor (hybridbilar), samt

3. andra bilar med särskilt låga utsläpp av föroreningar.
En bil hänförs till den miljöklass som anges av tillverkaren, om bilen upp-

fyller kraven för utsläpp i den angivna miljöklassen.

Om en bil inte uppfyller kraven för den miljöklass den indelats i, skall bi-

len hänföras till den miljöklass vars krav den uppfyller.

Ansvar för att gällande krav uppfylls

5 §

Tillverkare av motorfordon eller motorer till fordon ansvarar för att

fordonen uppfyller gällande avgasreningskrav.

3

SFS 2001:1080

6 §

Den som äger ett motorfordon är skyldig att underhålla och sköta for-

donet på ett sådant sätt att de för fordonet gällande gränsvärdena för utsläpp
inte överskrids under brukandet av fordonet.

Typgodkännande, kontroll och åtgärdsplaner

7 §

En fordonstyp, en motortyp, ett fordonssystem, en komponent eller en

separat teknisk enhet kan typgodkännas i fråga om avgasrening. Ett sådant
godkännande förutsätter att relevanta krav enligt särdirektiv eller enligt
denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen är upp-
fyllda.

Ett typgodkännande som har meddelats i en annan medlemsstat i Europe-

iska unionen med stöd av ramdirektiven eller särdirektiven gäller utan sär-
skild prövning i Sverige.

8 §

Den myndighet som regeringen bestämmer (typgodkännandemyndig-

heten) får utfärda typgodkännande i fråga om avgasrening.

Den myndighet som regeringen bestämmer skall indela bilar i miljöklas-

ser enligt 4 §.

9 §

Tillverkaren är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med

anledning av ett typgodkännande. Sådan medverkan kan vara att utan ersätt-
ning till typgodkännandemyndigheten lämna de upplysningar och tillhanda-
hålla de fordon, fordonsdelar, handlingar och den utrustning som behövs för
kontrollen.

För att utöva tillsyn enligt denna lag har typgodkännandemyndigheten rätt

till tillträde till en fabrik eller annan anläggning och att där utföra nödvän-
diga undersökningar.

10 §

Om typgodkännandemyndigheten finner att utsläppsbegränsande an-

ordningar som omfattas av ett typgodkännande som myndigheten meddelat
inte uppfyller de krav som gäller för fordons- eller motortypen, får myndig-
heten förelägga tillverkaren att lägga fram en åtgärdsplan för att avhjälpa
bristerna.

Typgodkännandemyndigheten skall besluta om godkännande av åtgärds-

planen.

11 §

Om typgodkännandemyndigheten finner att fordon, motorer, system,

komponenter eller separata tekniska enheter inte längre stämmer överens
med den typ som myndigheten har godkänt, får myndigheten återkalla god-
kännandet.

12 §

Typgodkännandemyndigheten skall se till att åtgärdsplaner som be-

slutats av en annan typgodkännandemyndighet inom Europeiska unionen
genomförs i Sverige.

Särskilda bestämmelser för tunga motorfordon

13 §

Om en tung lastbil eller en tung buss som är registrerad i Sverige har

typgodkänts i ett annat land, är tillverkaren skyldig att medverka till att så-

4

SFS 2001:1080

dana kontroller genomförs som syftar till att undersöka om fordonet uppfyl-
ler de krav som följer av denna lag. Detsamma gäller om fordonets motor
har typgodkänts i ett annat land än Sverige.

Vad som föreskrivs i 9 § första stycket och 10 § tillämpas på motsvarande

sätt för sådant fordon eller sådan motor som avses i första stycket.

14 §

I fråga om tunga lastbilar och tunga bussar som har tillverkats utom-

lands svarar den som yrkesmässigt för in bilar i Sverige för tillverkarens räk-
ning jämte tillverkaren för de förpliktelser som tillverkaren har enligt vad
som följer av denna lag. Tillverkaren ansvarar endast för fordon som förts in
i Sverige av tillverkaren själv eller av någon som fört in fordonet för tillver-
karens räkning.

Särskilda bestämmelser om avhjälpande av fel på fordons
utsläppsbegränsande anordningar

15 §

I fråga om fel på utsläppsbegränsande anordningar på personbilar,

lätta lastbilar samt bussar med en totalvikt av högst 3 500 kilogram gäller
vad som föreskrivs i 16–19 §§, om fordonen inte är äldre än fem år eller har
körts mer än 80 000 kilometer.

16 §

Tillverkaren svarar gentemot bilägaren för att fel på bilens utsläpps-

begränsande anordningar kostnadsfritt avhjälps, om det vid en myndighets
kontroll eller på annat tillförlitligt sätt konstateras att anordningarna inte
uppfyller de krav som följer av denna lag.

I de fall som avses i första stycket har bilägaren rätt även till ersättning för

kostnader som föranleds av ny kontrollbesiktning efter anmärkning mot de
utsläppsbegränsande anordningarna och kostnader som föranleds av körför-
bud för bilen.

17 §

Vad som sägs i 16 § gäller inte om det görs sannolikt att felet beror på

att bilägaren

1. inte låtit bilen genomgå den underhållsservice som behövs för att vid-

makthålla funktionerna hos bilens utsläppsbegränsande anordningar, eller

2. har använt bränsle av en kvalitet som i väsentlig mån avviker från det

som tillverkaren rekommenderat för att vidmakthålla funktionerna hos bi-
lens utsläppsbegränsande anordningar, eller

3. vid utbyte av utsläppsbegränsande anordningar har utrustat bilen med

nya delar som från miljösynpunkt är sämre än de delar som bilen var utrus-
tad med när den var ny.

Vad som sägs i 16 § gäller inte heller om det görs sannolikt att felet beror

på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse eller på vanvård,
onormalt brukande eller något annat liknande förhållande på bilägarens sida.

18 §

Om bilägaren låter någon annan än tillverkaren avhjälpa fel på de ut-

släppsbegränsande anordningarna på bilen och därvid anlitar någon som yr-
kesmässigt utför bilreparationer, är tillverkaren skyldig att betala skälig er-
sättning för reparationen till den som har utfört arbetet, om tillverkaren an-
svarar enligt 16 §. Den som har utfört arbetet har inte rätt att kräva betalning

5

SFS 2001:1080

för reparationen från bilägaren och får inte heller gentemot bilägaren göra
gällande åtgärder som kan komma i fråga vid bristande betalning.

Anspråk på ersättning som avses i första stycket skall, om inte tillverkaren

medger annat, åtföljas av en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits
och en utredning om resultatet av reparationen. Tillverkaren har rätt att inom
två veckor från det han fick del av ersättningsanspråket kräva att den som
har utfört arbetet tillställer tillverkaren på dennes bekostnad de delar som har
bytts ut vid reparationen. Tillverkaren får inte ifrågasätta betalningsskyldig-
heten sedan fyra veckor har förflutit efter det han fick del av ersättningsan-
språket och, om han har krävt att få utbytta delar, dessa delar tillställdes ho-
nom.

19 §

I fråga om fordon som tillverkats utomlands svarar den som yrkes-

mässigt för in fordon i Sverige för tillverkarens räkning solidariskt med till-
verkaren för de förpliktelser som tillverkaren har enligt 16–18 §§. Tillverka-
ren ansvarar endast för fordon som förts in i Sverige av tillverkaren själv el-
ler av någon som fört in fordonet för tillverkarens räkning.

Bemyndiganden och avgifter

20 §

I fråga om utsläpp av avgaser och andra föroreningar från motorfor-

don får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela
föreskrifter om

1. begränsning av utsläpp av avgaser och andra föroreningar från motor-

fordon,

2. motorfordons och motorers utrustning, hållbarhet, funktion, installation

eller beskaffenhet i övrigt,

3. skyldighet att underhålla utrustning som begränsar utsläpp,
4. skyldighet att använda visst bränsle,
5. tillsyn och annan kontroll,
6. förfarandet i samband med typgodkännande och godkännande av för-

slag till åtgärdsplaner,

7. ibruktagande och försäljning av fordon och motorer till dessa samt
8. förfarandet i samband med miljöklassindelning av bilar.

21 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, om

det inte är oförenligt med något av ramdirektiven eller särdirektiven, med-
dela föreskrifter om eller i enskilda fall besluta om undantag från krav enligt
denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Un-
dantag får förenas med särskilda villkor.

Vad som sägs i första stycket gäller inte beträffande kraven i 15–19, 24

och 27 §§.

22 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-

skriva att särskilda avgifter skall tas ut för tillsyn, prövning i samband med
typgodkännande samt prövning i samband med miljöklassindelning och
meddelande av undantag. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela närmare föreskrifter om avgifternas storlek och be-
räkning.

6

SFS 2001:1080

Regeringen får föreskriva att en myndighet får bestämma att beslut om

betalning av avgift enligt denna lag skall gälla omedelbart även om beslutet
överklagas.

Bränslen

23 §

Bensin som är avsedd för motordrift eller uppvärmning skall av den

som tillverkar eller yrkesmässigt till Sverige för in sådan bensin delas in i
och tillhandahållas i de miljöklasser som anges i

bilaga 2

till denna lag.

Dieselbrännolja och fotogen, med undantag för flygfotogen, som är av-

sedd för motordrift skall av den som tillverkar eller yrkesmässigt till Sverige
för in sådana motorbränslen delas in i och tillhandahållas i de miljöklasser
som anges i

bilaga 3

till denna lag.

24 §

Bensin som är avsedd för motordrift och som omfattas av nr

2710 00 27, 2710 00 29, 2710 00 32, 2710 00 34 eller 2710 00 36 i Kombi-
nerade nomenklaturen (KN-nr) enligt förordningen (EEG) 2658/87

5

, men

som inte uppfyller miljöspecifikationerna i miljöklass 2, får inte saluföras.

Dieselbrännolja som omfattas av nr 2710 00 66 i Kombinerade nomenkla-

turen (KN-nr) enligt förordningen (EEG) 2658/87 och som är avsedd att an-
vändas i sådana motorfordon som avses i direktiv 70/220/EEG

6

och 88/77/

EEG

7

, men som inte uppfyller miljöspecifikationerna för miljöklass 3, får

inte saluföras.

Tillsyn och ansvar

25 §

Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har

meddelats med stöd av lagen utövas av myndighet som regeringen bestäm-
mer.

26 §

Typgodkännandemyndigheten får besluta om sådana kontroller som

avses i 13 och 14 §§.

Typgodkännandemyndigheten får förelägga tillverkare av tunga lastbilar,

tunga bussar eller motorer till sådana fordon att medverka till de kontroller
som avses i 13 § första stycket eller att fullgöra de skyldigheter som framgår
av 9 § första stycket och 10 §. Föreläggandet får förenas med vite.

27 §

Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbudet att salu-

föra bensin eller dieselbrännolja enligt 24 §, döms till böter eller fängelse i
högst två år.

Överklagande

28 §

En förvaltningsmyndighets beslut i enskilda fall enligt denna lag eller

enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.

5

EGT L 156, 7.9.1987, s. 1 (Celex 31987R2658).

6

EGT L 076, 6.4.1970, s. 1 (Celex 31970L0220).

7

EGT L 036, 9.2.1988, s. 33 (Celex 31988L0077).

7

SFS 2001:1080

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Genom lagen upphävs bil-

avgaslagen (1986:1386).

2. Avgasreningskrav enligt äldre bestämmelser skall gälla för motorfor-

don och motorer som typgodkänts före lagens ikraftträdande.

3. Äldre bestämmelser om miljöklassindelning skall gälla för de bilar som

delats in i en miljöklass före lagens ikraftträdande.

4. Vad som föreskrivits i 13, 14 och 26 §§ skall även gälla personbilar,

lätta lastbilar och bussar med en totalvikt av högst 3 500 kg som har typgod-
känts enligt rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärm-
ning av medlemsstaternas lagstiftning mot luftförorening genom avgaser
från motorfordon, i dess lydelse innan Europaparlamentets och rådets direk-
tiv 98/69/EG

8

av den 13 oktober 1998 om åtgärder mot luftförorening ge-

nom avgaser från motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/220/
EEG.

5. I fråga om bilar som har tagits i bruk före lagens ikraftträdande gäller

äldre bestämmelser om tillverkarens ansvar gentemot bilägaren.

På regeringens vägnar

GÖRAN PERSSON

KJELL LARSSON
(Miljödepartementet)

8

EGT L 350, 28.12.1998, s. 1 (Celex 31998L0069).

8

SFS 2001:1080

Bilaga 1

Miljöklasser för bilar

A. Personbilar, lätta lastbilar och bussar med en totalvikt om högst
3 500 kg

(Nedan angivna direktiv är ändringar i direktiv 70/220/EEG)

B. Tunga lastbilar och tunga bussar som är försedda med dieselmotor

(Nedan angivna direktiv är ändringar i direktiv 88/77/EEG)

9

Miljöklass 2000

Bilar som uppfyller kraven i direktiv 98/69/EG
rad A i tabell 5.3.1.4 i bilaga I.

Miljöklass 2005

Bilar som uppfyller kraven i direktiv 98/69/EG
rad B i tabell 5.3.1.4 i bilaga I.

Miljöklass El

Bilar som är inrättade för att drivas enbart med
elektricitet från batterier.

Miljöklass Hybrid

Bilar som är inrättade för att kunna drivas såväl
med elektricitet från batterier som med förbrän-
ningsmotor.

Miljöklass 2000

Bilar vars motorer uppfyller kraven i direktiv
1999/96/EG

9

rad A i tabell 1 och 2 i bilaga I.

Miljöklass 2005

Bilar vars motorer uppfyller kraven i direktiv
1999/96/EG rad B.1 i tabell 1 och 2 i bilaga I.

Miljöklass 2008

Bilar vars motorer uppfyller kraven i direktiv
1999/96/EG rad B.2 i tabell 1 och 2 i bilaga I.

Miljöklass EEV

Särskilt miljövänliga fordon vars motorer uppfyl-
ler kraven enligt direktiv 1999/96/EG rad C i ta-
bell 1 och 2 i bilaga I.

Miljöklass El

Bilar som är inrättade för att drivas enbart med
elektricitet från batterier.

Miljöklass Hybrid

Bilar som är inrättade för att kunna drivas såväl
med elektricitet från batterier som med förbrän-
ningsmotor.

9

EGT L 044, 16.2.2000, s. 1 (Celex 31999L0096).

9

SFS 2001:1080

Bilaga 2

Miljöklasser för bensin

Krav

Miljö-
klass 1
Motor-
bensin

Miljö-
klass 1
Alkylat-
bensin

Miljö-
klass 2

Researchoktantal, lägst

95

–

95

Motoroktantal, lägst

85

–

85

Ångtryck enligt Reid, högst kilopascal

70

a

/95

b

65

70

a

/95

b

Ångtryck enligt Reid, lägst kilopascal

45

a

/65

b

50

–

Destillation:

– Förångat vid 70ºC, volymhalt procent

–

15–42

–

– Förångat vid 100ºC, lägst volymhalt
procent

47

a

/50

b

46

c

46

– Förångat vid 100ºC, högst volymhalt
procent

–

72

c

–

– Förångat vid 150ºC, lägst volymhalt
procent

75

–

75

– Förångat vid 180ºC, lägst volymhalt
procent

–

95

–

Slutkokpunkt, högst ºC

205

200

–

Olefiner, högst volymhalt procent

13,0

0,5

18,0

d

Aromater, högst volymhalt procent

42,0

0,5

42,0

Bensen, högst volymhalt procent

1,0

0,1

1,0

Cykloalkaner, högst volymhalt procent

–

0,5

–

n-Hexan, högst volymhalt procent

–

0,5

–

Syre, högst masshalt procent

2,7

–

2,7

Oxygenater:

– Metanol, högst volymhalt procent, sta-
biliseringsmedel måste tillsättas

3

–

3

– Etanol, högst volymhalt procent, stabi-
liseringsmedel kan vara nödvändigt

5

–

5

– Isopropylalkohol, högst volymhalt pro-
cent

10

–

10

– Tertiär-butylalkohol, högst volymhalt
procent

7

–

7

– Isobutylalkolhol, högst volymhalt pro-
cent

10

–

10

– Etrar som innehåller 5 eller flera kol-
atomer per molekyl, högst volymhalt
procent

15

–

15

Andra oxygenater

e, högst volymhalt pro-

cent

10

–

10

Svavel, högst milligram per kilogram

50

50

150

Bly, högst gram per liter

0,005

0,002

0,005

Fosfor

Inte mätbar

–

–

10

SFS 2001:1080

Densitet vid 15ºC, kilogram per kubik-
meter

–

680–720

–

Bensin i miljöklass 1 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för
insugnings- respektive insprutningsventiler. Bensin i miljöklass 1 avsedd för for-
don med katalytisk avgasrening får ej innehålla askbildande ämnen.

a Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-,Y-, Z-, AC- och BD-län
samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den
som anges här eller under b är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC
högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volym-
halt.

b Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län
samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars för övriga län. För övrig tid än den
som anges här eller under a är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC
högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volym-
halt.

c Om temperaturökningen i intervallet 45–72 procent förångat understiger tio grader C
gäller i stället att T

50-värdet (temperaturen vid volymhalten 50 procent förångat) skall

ligga mellan 90ºC och 105ºC.
d Med undantag för blyfri bensin regular (ett minsta motoroktantal [MON] på 81 och
ett minsta researchoktantal [RON] på 91) för vilken olefinhalten skall vara en volym-
halt på högst 21 procent. Dessa gränsvärden hindrar inte att blyfri bensin med lägre
oktantal än vad som anges i denna bilaga får saluföras.

e Andra primära alkoholer och etrar, vilkas destillationsslutkokpunkt inte överstiger
den destillationsslutkokpunkt som angetts i nationella standarder, eller, där sådana
saknas, i industriella specifikationer för motorbränslen.

Krav

Miljö-
klass 1
Motor-
bensin

Miljö-
klass 1
Alkylat-
bensin

Miljö-
klass 2

11

SFS 2001:1080

Bilaga 3

Miljöklasser för dieselolja

Krav

Miljö-
klass 1

Miljö-
klass 2

Miljö-
klass 3

Cetanindex, lägst

50

47

–

Cetantal, lägst

51

a

a Gäller dieselbrännoljor som omfattas av nr 2710 00 66 i Kombinerade nomenklatu-
ren (KN-nr) enligt förordningen (EEG) 2658/87.

51

a

51

Densitet vid 15ºC, lägst
kilogram per kubikmeter

800

800

–

Densitet vid 15ºC, högst
kilogram per kubikmeter

820

820

845

Destillation:
– begynnelsekokpunkt, lägst °C
– vid 95 procent destillat, högst °C

180
285

180
295

–

360

Aromatiska kolväten, högst
volymhalt procent

5

20

–

Polycykliska aromatiska kolväten,
högst volymhalt procent

Inte mätbar

b

0,1

b

b Enligt Svensk Standard 15 51 16.

–

Polycykliska aromatiska kolväten,
högst masshalt procent

– –

11

c

c Enligt IP 391.

Svavel, högst
milligram per kilogram

10

50

350

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2001