SFS 2005:102 Lag om ändring i epizootilagen (1999:657)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling lag om ändring i epizootilagen (1999:657); utfärdad den 3 mars 2005. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs2 i fråga om epizootilagen (1999:657) dels att 3, 5–8 §§ samt 20 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 a och 4 a §§, av följande lydelse. 3 §3 om en veterinär har anledning att misstänka att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat, skall han omedelbart göra en undersökning för att fastställa sjukdomens art och i övrigt göra vad som är nödvändigt för att förhindra att smitta sprids. den som har djuren i sin vård är skyldig att tåla det intrång och underkasta sig de åtgärder samt lämna den hjälp som behövs för undersökningen. om det är nödvändigt för undersökningen, får ett djur som misstänks vara smittat avlivas utan ägarens samtycke. 3 a § en veterinär eller någon annan som i sitt yrke kommer i kontakt med djur eller produkter av djur och som har anledning att misstänka att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat skall skyndsamt anmäla detta till statens jordbruksverk och länsstyrelsen. anmälningsskyldigheten gäller även den som är ansvarig för ett laboratorium där sådan sjukdom har konstaterats eller där det finns anledning att misstänka fall av sådan sjukdom. länsstyrelsen skall utan dröjsmål underrätta statens veterinärmedicinska anstalt, distriktsveterinären och den eller de kommunala nämnder som utför uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. om det är fråga om en epizootisk sjukdom hos fisk, skall också fiskeriverket underrättas, och om misstanken gäller sådan epizootisk sjukdom som kan överföras till människor även livsmedelsverket, smittskyddsinstitutet och smittskyddsläkaren. 4 a § om det finns grundad anledning att anta att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat, skall den myndighet som regeringen bestämmer, i den utsträckning det är nödvändigt för att motverka smittspridning, besluta om förbud mot att besöka eller lämna eller utföra transporter eller förflyttningar av djur eller fordon till, från eller inom sådana områden prop. 2004/05:29, bet. 2004/05:mju6, rskr. 2004/05:156. jfr rådets direktiv 2003/85/eg av den 29 september 2003 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka, om upphävande av direktiv 85/11/eeg och besluten 89/531/eeg och 91/665/eeg samt om ändring av direktiv 92/46/eeg (eut l 306, 22.11.2003, s. 1, celex 32003l0085). 3 ändringen innebär att andra och tredje styckena upphävs. 2 1 sfs 2005:102 utkom från trycket den 15 mars 2005 1 sfs 2005:102 1. som gränsar till ett område där smitta kan antas förekomma, eller 2. där det annars kan finnas risk för spridning av smitta. 5 § om det är klarlagt att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat, skall den myndighet som regeringen bestämmer besluta om förbud enligt 4 § för de områden där smitta förekommer, eller om andra begränsningar i hanteringen av djur eller varor, allt i den utsträckning som behövs för att motverka smittspridning (smittförklaring). under samma förutsättningar skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om 1. förbud mot transporter av djur eller varor till, från eller inom områden som gränsar till områden där smitta förekommer eller om andra begränsningar i hanteringen av djur eller varor inom sådana angränsande områden, och 2. förbud mot tillträde till vissa djurstallar eller andra anläggningar där djur hålls (tillträdesförbud) eller särskilda villkor för tillträde till sådana anläggningar. 6 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i 4, 4 a och 5 §§. 7 § beslut enligt 4, 4 a eller 5 § skall upphävas av den myndighet som regeringen bestämmer så snart det blivit klarlagt att det inte längre finns förutsättningar för beslutet. 8 §4 för att förebygga eller bekämpa epizootiska sjukdomar får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om 1. slakt eller annan avlivning av djur som är eller misstänks vara smittade eller kan sprida smitta, 2. slakt eller annan avlivning av andra djur, 3. oskadliggörande av döda djur, produkter av djur, andra varor, avfall och annat material som kan sprida smitta, 4. smittrening, 5. skyddsympning eller annan förebyggande behandling av djur, 6. undersökning av djur och produkter av djur i kontrollsyfte, 7. djurhållning, 8. begränsningar eller andra villkor vad gäller förflyttning av fordon, 9. begränsningar eller andra villkor vad gäller transport eller annan hantering av levande och döda djur, produkter av djur, andra varor, avfall och annat material, 10. registrering eller journalföring av djurtransporter, levande och döda djur, produkter av djur och andra varor, avfall och annat material, 11. dokumentation i fråga om besök på en anläggning där djur hålls, 12. oskadliggörande av skadedjur som sprider smitta, 13. metoder för provtagning och analys, 2 4 senaste lydelse 2003:101. 14. skyldighet att till jordbruksverket lämna uppgifter som kan ha betydelse för arbetet med att förebygga eller bekämpa epizootiska sjukdomar, 15. annan åtgärd som skall genomföras till följd av beslut av europeiska kommissionen eller som annars är nödvändig. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som behövs som komplettering av sådana eg-bestämmelser som inte faller inom tillämpningsområdet för vare sig livsmedelslagen (1971:511) eller lagen (1985:295) om foder och som finns i 1. europaparlamentets och rådets förordning (eg) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati, eller 2. någon eg-förordning som har beslutats med stöd av den förordning som anges under 1. 20 §5 till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet 1. underlåter att göra anmälan enligt 2 § eller bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 2 §, 2. bryter mot ett beslut enligt 4 §, 4 a § eller mot föreskrift eller beslut som har meddelats med stöd av 5 eller 8 §, 3. bryter mot sådana bestämmelser om hantering av specificerat riskmaterial, om framställning eller användning av animaliska produkter eller om överlåtelse av djur eller andra produkter än livsmedel, som finns i europaparlamentets och rådets förordning (eg) nr 999/2001. i ringa fall skall inte dömas till ansvar. den som har överträtt ett vitesföreläggande eller vitesförbud enligt 13 § döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. innefattar ett brott som avses i första stycket 2 olovlig transport av djur eller varor skall sådan egendom förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. i stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkad. denna lag träder i kraft den 1 april 2005. på regeringens vägnar ann-christin nykvist anders perklev (jordbruksdepartementet) sfs 2005:102 5 senaste lydelse 2003:101. 3 thomson fakta, tel. 08-587 671 00 elanders gotab, stockholm 2005