SFS 1987:259

Start / Miljörätt / Jaktlag (1987:259) / SFS 1987:259

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:259 Jaktlag; Utkom fr�n trycket den 1 juni 1987 utfardad den 14 maj 1987. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. Inledande best�mmelser 1 � Denna lag g�ller viltv�rden, r�tten till jak t och jaktens bedrivande samt fr�gor som har samband d�rmed. Ut�ver best�mmelserna i denna lag g�ller f�reskrifter i andra f�rfattning� ar i fr�ga om skydde t och v�rden av viltet. 3 � Viltet �r fredat och f�r jagas endast om detta f�ljer av denna lag eller av f�reskrifter eller beslut som har meddelats med st�d av lagen. N�r viltet �r fredat, g�ller fredningen ocks� dess �gg och bon. 624 ' Prop. 1986/87:58, JoU 1 5. rskr. 19 0. 13 E, iS D ijjl E5; G 2 � Med vilt av ses i lagen vilda d�ggdjur och f�glar. Med jakt avses att ' f�nga eller d�da vilt och att i s�dant syfte s�ka efter, sp�ra eller f�rf�lja '"35; vilt. Till jakt r�knas ocks� att g�ra ingrepp i viltets bon och att ta eller f�rst�ra f�glars �gg. "6 "t; � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ' Viltv�rden SFS 1987:259 4 � Viltet skall v�rdas i syfte att bevara de viltarter som tillh�r landets viltbest�nd och att fr�mja en med h�nsyn till allm�nna och enskilda intres� sen l�mplig utveckling av viltstammarna. I viltv�rden ing�r att genom s�rskilda �tg�rder s�rja f�r att viltet f�r skydd och st�d och att anpassa jakten efter tillg�ngen p� vilt. F�r att �tg�rderna utf�rs och anpassningen sker svarar mark�garen och jaktr�tts- havaren. 5 � Var och en skall visa viltet h�nsyn. Idrottst�vlingar och annan lik� nande friluftsverksamhet i marke r d�r det finns vilt skall genomf�ras s� att viltet st�rs i s� liten u tstr�ckning som m�jligt. Viltet f�r inte ofredas och inte heller f�rf�ljas annat �n vid jakt. F�rbudet hindrar dock inte att l�mpliga �tg�rder vidtas av markinnehavaren i syfte att motverka skador av vilt. 6 � Under tiden den 1 mars - den 20 augusti skall hundar h�llas under s�dan tillsyn att de hindras fr�n att l�pa l�sa i marker d�r det finns vilt. Under den �vriga tiden av �ret skall hundar h�llas u nder s�dan tillsyn att de hindras fr�n att driva eller f�rf�lja vilt, n�r de inte anv�nds vid jakt. Regeringen f�r meddela f�reskrifter som avviker fr�n f�rsta stycket. Om det beh�vs till skydd f�r viltet f�r s�dana f�reskrifter inneb�ra att hund skall h�llas kopplad. 7 � Om det p� grund av ett viltbest�nds storlek finns p�tagliga ri sker f�r trafikolyckor ell er f�r allvarliga skador av vilt, f�r den myndighet som regeringen best�mmer besluta om jakt f�r att f�rebygga eller minska dessa risker. I myndighetens beslut skall best�mm as hur jakten skall bedrivas och om den skall ske genom jaktr�ttshavarens f�rsorg, om han har �tagit sig det, eller genom s�rskilt utsedda j�gare. I beslutet skall ocks� best�mmas hur det skall f�rfaras med djur som d�das eller f�ngas vid jakten. 8 � Om f�rekomsten av en viss viltart inneb�r betydande skaderisker, f�r regeringen i fr�ga om denna art f�reskriva att den myndighet som regering� en best�mmer f�r besluta om s�dan jakt som avses i 7 �. 9 � Om ett vilt djur o rsakar avsev�rd skada eller om det kan antas vara farligt f�r m�nniskors s�kerhet, f�r polismyndigheten l�ta avliva djuret. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att polismyndigheten f�r l�ta avliva eller f�nga vilt, n�r detta �r befogat fr�n djurskyddssynpunkt. Jaktr�tten m. m. Vem som har jaktr�tten 10 � Fastighets�garen har jaktr�tten p� den mark som h�r till fastighe� ten, om inte an nat f�ljer av andra stycket eller av 11 �. I jak tr�tten ing�r r�tt att tillgodog�ra sig vilt som omh�ndertas, p�tr�ffas d�tt eller d�das i annat sammanhang �n vid jak t, om inte annat f�ljer av f�reskrifter medde� lade med st�d av 25 �. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:259 Vid jordbruksarrende har arrendatorn jaktr�tten p� den arrenderade marken, om inte annat har avtalats. Om samernas r�tt att jaga finns s�rskilda best�mmelser. 11 � Jaktr�tten p� en v�g tillkommer den som har jaktr�tten p� den angr�nsande marken. G�r v�gen i gr�nsen mellan marker med skilda �gare och �ger inte n�gon av dem v�gm�rken, har var och en av dem jaktr�tten p� den marken. 12 � P� allm�nt vatten, som gr�nsar till en fas tighets strand, har fastig� hets�garenjaktr�tt intill etthundra meter fr�n strandlinjen. Om detta skulle medf�ra att flera fastighets�gare f�r jaktr�tt p� samma vattenomr�de, skall var och en av dem ha jaktr�tt p� den del av omr�det som �r n�rmast hans strand. P� annat allm�nt vatten liksom p� s�dana holmar, klippor och sk�r, som inte h�r till n�got hem man, f�r jakt bedrivas endast efter s�rskilt tillst�nd. Regeringen eller, efter regeringens best�mmande, l�nsstyrelsen bemyndi� gas att genom beslut i de t s�rskilda fallet eller genom f�reskrifter meddela tillst�nd. 13 � P� en samf�llighet f�r del�garna bara ut�va sin jaktr�tt f�r egna behov. Har de kommit �verens om n�got annat eller har de beslutat n�got annat enligt vad som g�ller f�r samf�llighetens f�rvaltning, f�r de dock ut�va jaktr�tten i enlighet med �v erenskommelsen eller beslutet. �verl�telse av jaktr�tt m. m. 14 � Jaktr�tt som har uppl�tits i andra fall �n i samband med jordbruksar� rende f�r inte �verl�tas elller uppl�tas utan fastighets�garens samtycke. F�rsta stycket g�ller ocks� i fr�ga om �verg�ng genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande f�rv�rv. Uppl�telse av jaktr�tt i vissa fall 15 � Harjaktr�tt uppl�tits mot ers�ttning och g�ller avtalet f�r viss tid som �verstiger ett �r, skall upps�gning alltid ske f�r att avtalet skall upph�ra att g�lla vid avtalstidens utg�ng. S�dan upps�gning skall ske p� det s�tt som g�ller f�r upps�gning enligt 8 kap. 8 � jordabalken. Vill fastighets�garen eller nyttjander�ttshavaren att villkoren f�ravtalet �ndras f�r en ny uppl�telseperiod, skall han meddela motparten detta i den ord� ning som g�ller f�r upps�gning av avtalet. Upps�gning och beg�ran om vill� kors�ndring skall ske senast tv� m�nader f�re avtalstidens utg�ng. Om avtal som avses i f�rsta stycket inte s�gs upp inom r�tt tid, anses det f�rl�ngt p� en tid som m otsvarar uppl�telsetiden, dock l�ngst fem �r, eller, om beg�ran om villkors�ndring har gjorts, p� den tid och de villkor i �vrigt som best�ms enligt 19 �. I fr�ga om uppl�telser med st�d av renn�ringslagen (1971:437) samt uppl�telser som ing�r i arrende eller hyra g�ller s�rskilda best�mmelser. 16 � F�rbeh�ll som strider mot 15 � f�rsta eller andra stycket eller mo t 17-22 �� r utan verkan mot n yttjander�ttshavaren eller den som har r�t t 626 att tr�da i hans st�lle. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 � Om fastighets�garen har sagt upp ett avtal som avses i 15 �, har SFS 1987:259 nyttjander�ttshavaren r�tt til! f�rl�ngning av detta, utom n�r 1. nyttjander�ttshavaren har �sidosatt sina f�rpliktelser enligt avta let i s�dan m�n att detta sk�ligen inte b�r f�rl�ngas, 2. fastighets�garen g�r sannolikt att han sj�lv eller n�gon medlem av hans familj eller n�gon som �r anst�lld i hans jordbruk eller skogsbruk skall ut�va jaktr�tten p� fastigheten, 3. fastighets�garen g�r sannolikt att fastigheten skall anv�ndas f�r n�got �ndam�l som utes luter fortsatt jakt, 4. fastighets�garen i ann at fall har befogad anledning att uppl�sa avtals� f�rh�llandet. 18 � Har fastighets�garen sagt upp ett avtal som avses i 15 � eller har villkors�ndring beg�rts och f�religger tvist om f�rl�ngning av avtalet eller om villkoren f�r den nya uppl�telseperioden, skall fastighets�garen eller, om villkors� ndringen beg�rts av nyttjander�ttshavaren, denne senast en m�nad f�re uppl�telsetidens utg�ng h�nskjuta tvisten till arrenden�mnden. Om en tvist inte har h�nskjutits till arren den�mnden inom den tid som anges i f�rsta stycket, �r upps�gningen eller beg�ran om villkors�ndring utan verkan. 19 � Ogillas fastighets�garens talan om att avtal som avses i 15 � skall upph�ra att g�lla, skall villkoren f�r den fortsatta uppl�telsen fastst�llas efter vad som kan an ses sk�ligt med h�nsyn till de villkor som tidigare har g�llt f�r uppl�telsen, till intr�ff ade eller f�rutsebara f�r�ndringar samt till vad som kan anses vanligt vid j�mf�rbara f�rh�llanden. I den m�n �ndring av villkoren inte beg�rs, skall samma villkor som f�rut g�lla. F�rsta sty cket g�ller �ven vid a vg�rande av en villkorstvist som h�n� skjutits till arrenden�mnden. Om fastighets�garen och nyttjander�ttshavaren kommer �verens om villkoren f�r fortsatt uppl�telse i tvist enligt f�rsta eller andra stycket, g�ller de �verenskomna villkoren, oavsett vad som f�reskrivs i n�mnda stycken, i den m�n inte annat f�ljer av 16 � eller av best�mmelserna i jordabalken. Dom eller beslut om f�rl�ngning anses som avtal om fortsatt uppl�telse. Mot nyttjander�ttsf�rh�llandet f�r inte �beropas omst�ndighet som kunnat �beropas i m�let eller �re ndet. Dom eller beslut i villkorstvist anses som avtal om villkoren f�r den fortsatta uppl�telsen. 20 � Ar fr�gan om f�rl�ngning av uppl�telseavtalet �nnu inte avgjord n�r tiden f�r avtalet g�r ut, har nyttjander�ttshavaren jaktr�tt enligt avtalet till dess fr�gan �r slutligt avgjord. F�r den tid som nyttjander�ttshavaren s�lunda innehar jaktr�tt skall de f�rut g�llande uppl�telsevillkoren till�m� pas till dess att villkoren f�r samma tid blir slutligt bes t�mda. �r en tvist om uppl�telsevillko ren �nnu inte avgjord n�r tiden f�r avtalet g�r ut, skall de f�rut g�llande villkoren till �mpas till d ess att villkoren f�r den nya uppl�telseperioden blir slutligt bes t�mda. 627 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:259 21 � Skall nyttjander�ttshavaren enligt dom eller beslut betala h�gre avgift �n f�rut f�r f�rfluten tid, skall han betala r�nta p� det �verskjutande beloppet som om detta hade f�rfallit till betalning samtidigt med den f�rut utg�ende avgiften. Skall nyttjander�ttshavaren betala l�gre belopp,,skall fastighets�garen betala r�nta p� det belopp som han har mottagit f�r mycket fr�n den dag d� han tog emot beloppet. R�ntan skall ber�knas enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) f�r tiden innan domen eller beslutet har vunnit laga kraft och enligt 6 � r�ntelagen f�r tiden d�refter. 22 � Om villkor f�r den fortsatta uppl�telsen har fastst�llts enligt 19 �, har nyttjander�ttshavaren alltid r� tt att s�ga upp avtalet senast tv� m�na� der efter den dag d� domen eller beslutet vann laga kraft. Avtalet upph�r d� att g�lla den 30 juni som intr�f far n�rmast efter upps�gningen. R�tt till jakt efter vissa djur 23 � Under de tider som regeringen f�reskriver far 1. den som bor p� en g�rd eller har en tr�dg�rd men saknar jaktr�tt d�r d�da eller f�nga och beh�lla f�ljande djur som kommer in p� g�rden el ler i tr�dg�rden: vildsvin, r�v, gr�vling, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar, l�mlar, r�ttor, skogsm�ss, husmus, duvh�k, sparvh�k, kr�ka, r�ka, kaja, skata, bj�rktrast (sn�skata), gr�sparv eller pilfmk, 2. den som har en handelstr�dg�rd, anl�ggning f�r yrkesm�ssig fruktod� ling eller plantskola men saknar jaktr�tt d�r d�da hare, om det beh�vs f�r att f�rhindra skador p� tr�d eller tr�dplantor; d�rvid skall djur som d�dats tillfalla jaktr�ttshavaren, 3. den som innehar mark men saknar jaktr�tt d�r f�nga vildkanin och beh�lla de f�ngade djuren. Regeringen f�r medge att jakt efter bj�rn, varg, j�rv, lo eller s�l bedrivs p� annans jaktomr�de. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om undantag fr�n f�rsta stycket. Ringm�rkning m.m. 24 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att vilt f�r f�ngas eller f�llas p� annans jaktmark f�r m�rkning, unders�kning eller andra �tg�rder som f�retas f�r att tillgodose vetenskapliga behov. Vilt som tillfaller staten 25 � F�r att skydda utrotningshotade, s�llsynta eller s�rskilt v�rdefulla djurarter och tillf�rs�kra vetenskapen och undervisningen djur av s�dana arter f�r regeringen f�reskriva att vilt som omh�ndertas, p�tr�ffas d�tt eller d�das skall tillfalla staten. Anm�lningsskyldighet 26 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om anm�lningsskyldighet i fr � ga om 1. vilt som har f�llts under jakt, 528 2. vilt som skall tillfalla staten . / � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3. vilt som har skadats eller d�dats vid sammanst�tning med motorfor- SFS 1987:259 don. Jakten 27 � Jakten skall bedrivas s� att viltet inte uts�tts f�r on�digt lidande och s� att m�nniskor och egendom inte uts�tts f�r fara. 28 � Om vilt har skadats vid jakt, skall j�garen snarast vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att djuret skall kunna uppsp�ras och avlivas. Om �lg, hjort eller r�djur har skadats vid jakt p� ett jaktomr�de och tar sig in p� ett annat jaktomr�de, skall j�garen se till att jaktr�ttshavaren d�r eller mark�garen snarast underr�ttas. Kan dessa n�s endast med sv�righet, Hr polismyndigheten i orten underr�ttas i st� llet. 29 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om 1. de tider n�r olika slag av vilt f�r jagas inom skilda delar av landet, 2. tillst�nd till jakt unde r en s�rskild jakttid (licens), 3. tillst�nd till jakt f�r att f�rhindra skador av vilt, 4. att hund skall finnas tillg�nglig vid jakt f�r uppsp�rning av skadat vilt. 30 � Vid jakten f�r anv�ndas endast de vapen och jaktmedel i �vrigt som regeringen f�reskriver. Regeringen f�r f�reskriva att vapen och �vriga jaktmedel skall vara av godk�nd typ och att avgift skall betalas f�r den pr�vning som beh�vs f�r s�dant typgodk�nnande. Regeringen f�r f�reskriva att jakt med sk jutvapen f�r ske endast under vissa tider av dygnet. 31 � Jakt med skjutvapen f�r inte ske fr�n motordrivna fortskaffningsme- del. S�dana fortskaffningsmed el eller andra motordrivna anordningar far inte heller anv�ndas f�r att s�ka efter, sp�ra, f�rf�lja eller genskjuta vilt, f�r att hindra vilt att undkomma eller f�r att avleda viltets uppm�rksamhet fr�n den som jagar. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om undantag fr�n f�rsta stycket. Regeringen f�r meddela f�reskrifter som f�rbjuder eller st�ller upp s�r� skilda villkor f�r medf�rande av skjutvapen vid f�rd med motordrivna fortskaffningsmedel. 32 � Jakt med drivande hund f�r inte ske p� ett omr�de som �r s� beskaffat att det kan f�rutses att drevet huvudsakligen kommer att g� fram �ver annans jaktomr�de. 33 � Jakt efter �lg f�r ske endast efter licens av l�nsstyrelsen och inom ett omr�de som l�nsstyrelsen har registrerat (licensomr�de). Detta g�ller inte, om jakten endast avser �lgkalv. Ett licensomr�de skall vara av s�dan storlek och beskaffenhet i �vrigt att det �r l�mpat f�r �lgjakt. L�nsstyrelsen f�r v�gra att registrera ett omr�de som licensomr�de eller besluta om avregistrering, om omr�det inte medger en avskjutning av minst ett vuxet djur om �ret. 629 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:259 Utan hinder av best�mmelserna i andra stycket f�r ett omr�de registre� ras som licensomr�de med tilldelning av ett valfritt djur om �ret om det finns s�rskilda sk�l f�r en s�dan registrering. 34 � Utan lov �r det inte till�tet att skr�mma eller mota vilt fr�n n�go n annans jaktomr�de i andra fall �n som avses i 5 � andra stycket andra meningen. Det �r inte heller till�tet att utan lov locka vilt fr�n n�gon annans jaktomr�de genom utfodring eller p� n�got annat s �tt. 35 � Utan medgivande av jaktr�ttshavaren �r det inte till�tet att med f�ngstredskap eller vapen som kan an v�ndas f�r jakt ta v�gen �ver annans jaktomr�de. Detta f�r dock ske p� v�gar som �r uppl�tna f�r allm�nheten och �ven annars, om det sker i lovliga �re nden. Om hund medf�rs, skall den h�llas kopplad. Utplantering av vilt m. m. 36 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att vissa slag av vilt inte f�r s�ttas ut i frihet eller h�llas i h�gn utan s�rskilt tillst�nd eller att andra s�rskilda f�reskrifter eller villkor skall g�lla f�r s�dan verksamhet. Handel med vilt 37 � Om det beh�vs med h�nsyn till viltv�rden eller f�r att tillgodose n�got annat syfte i denna lag, far regeringen meddela f�reskrifter som f�rbjuder eller st�ller upp s�rskilda villkor f� r yrkesm�ssig handel med vilt. 38 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter som inneb�r att yrkesm�ssigt bedriven montering eller annan preparering av vilt inte f�r ske utan s�rskilt tillst�nd eller att andra s�rskilda f�reskrifter eller villkor skall g�lla f�r s�dan verksamhet. F�r tillsyn �ver efterlevnaden av s�dana f�reskrifter och villkor har den myndighet som regeringen best�mmer r�tt att p� beg�ran f� de upplysning� ar och handlingar som beh�vs f�r tillsynen. L�nsviltn�mnder 39 � Till vaije l�nsstyrelse �r knuten en l�nsviltn�mnd med uppgif t att vara l�nsstyrelsens r�dgivande organ i fr�gor om viltv�rden. Ledam�terna i l�nsviltn�mnd en utses enligt f�resk rifter som meddelas av regeringen. Kunskapsprov m. m. 40 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om skyldighet att avl�gga prov i 630 fr�ga om kunsk aper och skjutf�rm�ga som villkor f�r att f� jaga. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Regeringen f�r meddela f�reskrifter om skyld ighet att betala avgift f�r SFS 1987:259 prov som avses i f�rsta stycket. Regeringen f�r �verl�mna �t sammanslutning p� jaktens och viltv�rdens omr�de att anordna prov, att utf�rda bevis om avlagda prov samt att ta ut avgift f�r proven. Avgifter 41 � F�r att fr�mja viltv�rden eller andra liknande �ndam�l som �r f�ren� liga med syftet med denna lag far regeringen meddela f�reskrifter om skyldighet f�r den som jagar 1. att betala en �rlig avgift (jak tv�rdsavgift), 2. a tt betala en avgift f�r vissa slag av vilt som falls. Avgifter som avses i f�rs ta stycket 1 skall bilda en fond (jaktv�rdsfon� den) som efter regeringens best�mmande f�r anv�ndas f�r angivna �nda� m�l. Jakttillsynsm�n 42 � F�r tillsyn �ver efterlevnaden av denna lag och f�reskrifter, som har meddelats med st �d av lagen, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer utse jakttillsynsm�n. Jakttillsynsm�n f�r f�rordnas att med st�d av 47 � ta egendom i beslag . Ansvar m. m. 43 � F�r jaktbrott d�ms till b �ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader den som 1. med upps�t eller av grov oaktsamhet olovligen jagar p� annans jakt� omr�de eller d�r till�gnar sig vilt eller vid jakt som sker med st�d av licens bryter mot en f�r jakten v�sentlig best�mmelse i licensen elle r 2. med upps�t eller av oaktsamhet bryter mot 3 �, 31 � f�rsta stycket, 32 � eller mot en f�reskrift som har meddelats med st�d av 25 �, 29 � 1 eller 30 � f�rsta stycket. 44 � Om ett jaktbrott �r att anse som grovt, d�ms till f�ngelse i h�gst tv� �r. Vid bed�mande av om brottet �r grovt skall s�rskilt beaktas 1. om det avs�g ett utrotningshotat, s�llsynt eller v�rdefullt vilt, 2. om det har utf�rts vanem�ssigt eller i st�rre omfattning, 3. om det har utf�rts med otill�ten hj�lp av ett motordrivet fortskaff- ningsmedel eller n�gon ann an motordriven anordning. 45 � Till b�ter d�ms den som med upps�t eller av oaktsamhet 1. bryter mot 5 � andra stycket, 6 � f�rsta stycket eller 13 �, 2. underl�ter att fullg�ra anm�lningsskyldighet som har f�reskrivits med st�d av 26 �, om ansvar f�r g�rningen inte kan �d�mas enligt lagen (1951:649) om straff f�r vissa trafikbrott, 3. bryter mot 27 �, om ansvar f�r g�rningen inte kan �d�mas enligt brottsbalken, 631 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:259 4. underl�ter att fullg�ra skyldighet enligt 28 � eller vad som �ligger honom enligt 38 � andra s tycket, 5. bryter mot en f�reskrift som har meddelats med st�d av 6 � andra stycket, 29 � 4, 30 � tredje s tycket eller 31 � tredje stycket eller 6. bryter mot 35 � eller mot en f�reskrift som har meddelats med st�d av 36 �, 37 �, 38 � f�rsta stycket, 40 � f�rsta stycket eller 41 � f�rsta stycket. Den som med up ps�t bryter mot 34 � d�ms till b�te r. Den som i annat fall �n som avse s i 43 � 1 m ed up ps�t eller av oakt^am- het � sidos�tter vad som best�mts i en f�r jakt meddelad licens d�ms till b�ter, h�gst ettusen kronor. I ringa fall skall inte d�mas till ansvar enligt denna paragraf. 46 � Den som obe h�rigen tar befattning med vilt som han vet eller har sk�lig anledning att anta har d�dats eller �tkommits genom jaktbrott eller brott som avses i 45 � tredje stycket, d�ms f�r jakth�leri till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader. Om bro ttet �r att anse som grovt, d�ms till f�ngelse i h�gst tv� � r. Vid bed�mande av om brottet �r grovt skall s�rskilt beaktas s�dana omst�ndig� heter som anges i 44 � andra sty cket 1 och 2. i 47 � Ertappas n�gon p� bar g�rning d� han beg�r jaktbrott, f�r vilt och s�dan egendom som enligt 49 � kan antas bli f�rverkad eller som kan a ntas ha betydelse f�r utredning om brottet tas i beslag av jaktr�ttshavaren eller av n�gon som f�retr�der honom. Samma befogenhet tillkommer d�rtill f�rordnade jakttillsynsm�n samt d�rtill beh�riga tj�nstem�n vid tullverkets kust- eller gr�nsbevakning. Har egendom tagits i beslag, skall anm�lan om detta skyndsamt g�ras till polis- eller �klagarmyndigheten. Den som tar emot anm�lan skall f�rfara som om han sj�lv gjort beslaget. F�r att undvika att vilt som har tagits i beslag f�rst�rs, f�r djuret efter v�rdering s�ljas p� l�mpligt s�tt. 48 � Om n�gon har beg�tt jaktbrott, jakth�leri eller brott som avses i 45 � tredje stycket, skall vilt som han har kommit �ver genom brottet f�rklaras f�rverkat, om det inte �r uppenbart osk�ligt. I st�llet f�r viltet kan dess v�rde helt eller delvis f�rklaras f�rverkat. Det som f�rverkats tillfaller jaktr�ttshavaren i de fall som f�reskrivs av regeringen. 49 � Jaktredskap, fortskaffningsmedel och andra hj�lpmedel som har anv�nts eller medf�rts vid jak tbrott f�r f�rklaras f�rverkade, om det be� h�vs f�r att f�rebygga brott eller om det annars finns s�rskilda sk�l. I st�llet f�r hj�lpmedlet kan dess v�rde helt eller delvis f�rklaras f�rver� kat. 50 � I fr�ga om f�rverkad egendom g�ller s�rskilda best�mmelser om f�rfarandet med s�dan egendom i den m�n inte annat f�ljer av 47 � tre dje stycket eller 48 � andra stycket. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om undantag fr�n de s�rskilda best�mmelserna i fr�ga om djur som beh�vs f�r 632 forsknings�ndam�l eller av n�gon annan s�rskild anledning inte b�r s�lja s p� det s�tt som anges i b est�mmelserna. / � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 51 � Vad som s�gs i 46 48 �� om vilt g�ller �ven i fr�ga om skinn, �gg SFS 1987:259 och bon. Bemyndiganden 52 � Regeringen f�r �verl�ta �t en f�rvaltningsmyndighet att meddela s�dana f�reskrifter eller beslut som avses i 6 � andra stycket, 23-26, 29 och 30 ��, 31 � andra och tredje styckena, 36 och 37 ��, 38 � f�rsta stycket, 40 � f�rsta och andra styckena, 41 � f�rsta stycket 2, 48 � an dra stycket och 50 �. Hur beslut f�r �verklagas 53 � Best�mmelser om arrenden�mnd finns i 8 kap. jordabalken och i lagen (1973: 188) om arrenden�mnder och hyresn�mnder. Om en part inte godtar en arrenden�mnds beslut i fr�ga om f�rl�ngning av ett avtal om jaktr� ttsuppl�telse eller om villkoren f�r en s�dan f�rl�ng� ning, far parten klandra beslutet genom att v�cka talan mot den andra parten vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de fastigheten �r bel�gen. Klandras inte beslutet inom tv� m�nader fr�n den dag d� beslutet meddela� des, �r partens r�tt till talan f�rlorad. Tvist som efter klander �r anh�ngig vid domstol f�r �terf�rvisas till arrenden�mnden. Fastighetsdomstolens dom i fr�ga om fastst �llande av villkor enligt 19 � och hovr�ttens dom i fr�ga om f�rl�ngning av ett avtal om jaktr�ttsuppl� telse eller fastst�llande av villkor i samband med s�dan f�rl�ngning f�r inte �verklagas. 54 � L�nsstyrelsens beslut enligt 12 och 33 �� f�r �verklagas hos statens naturv�rdsverk. Naturv�rdsverkets beslut i en �verklagad fr�ga f�r inte �verklagas. Naturv�rdsverkets beslut i �vrigt med anledni ng av besv�rs� �rendet f�r �verklagas hos kammarr�tten genom besv�r. F�reskrifter om hur s�dana beslut f�r �verklagas som fattats av en myndighet med st�d av ett bemyndigande enligt denna lag meddelas av regeringen. 1. Denna lag tr� der i kraft den 1 januari 1988, d� lagen (1938:274) om r�tt till jakt skall upph�ra att g�lla. 2. Best�mmelserna i 15-22 �� g�ller inte i fr�ga om uppl�telser av jaktr�tt som har sket t f�re lagens ikrafttr�dande. 3. �ldre best� mmelser om jaktr�tt f�r bost�llshavare, kronohemmans �bor och innehavare av kronotorp, skogstorp, odlingsl�genheter, kolonat och Q�ll�gen heter och om ansvar och s�rskild r�ttsverkan vid brott mot s�dana best�mmelser skall fortfar ande g�lla. 4. Den nya lagen inskr�nker inte de r�ttigheter som avses i 8 � f�rsta stycket lagen (1938:274) om r�tt till jakt. Best�mmelserna i 8 � andra stycket samma lag skall till�mpas ifr�ga om servit ut som innefattar jaktr�t� ten p� viss fastighet och som uppl�tits senast den 31 decemb er 1987. 5. Inom omr�de, som f�r 1987 �rs jakt har registrerats med st�d av 13 � Jaktstadgan (1938: 279) som �lgjaktsomr�de utan att vara licensomr�de, f�r �lgjakt ske enligt �ldre best�mmelser tills vidar e, dock l�ngst till utg�ngen 633 av �r 1990. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:259 6. F�r �lgjakten inom rensk�tselomr�det f�r regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer f�r en �verg�ngstid meddela f�reskrifter som avviker fr�n best�mmelserna i 33 �. P� regeringens v�gnar INGVAR CARLSSON 1 ifj ".C a ULF LONNQVIST (Jordbruksdepartementet) l� � </div> </div>

SFS 1987:259

Jaktlag;

Utkom fr�n trycket

den 1 juni 1987

utfardad den 14 maj 1987.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

Inledande best�mmelser

1 � Denna lag g�ller viltv�rden, r�tten till jak t och jaktens bedrivande

samt fr�gor som har samband d�rmed.

Ut�ver best�mmelserna i denna lag g�ller f�reskrifter i andra f�rfattning�

ar i fr�ga om skydde t och v�rden av viltet.

3 � Viltet �r fredat och f�r jagas endast om detta f�ljer av denna lag eller

av f�reskrifter eller beslut som har meddelats med st�d av lagen. N�r viltet

�r fredat, g�ller fredningen ocks� dess �gg och bon.

624

' Prop. 1986/87:58, JoU 1 5. rskr. 19 0.

ijjl

E5;

2 � Med vilt av ses i lagen vilda d�ggdjur och f�glar. Med jakt avses att

f�nga eller d�da vilt och att i s�dant syfte s�ka efter, sp�ra eller f�rf�lja

'"35;

vilt. Till jakt r�knas ocks� att g�ra ingrepp i viltets bon och att ta eller

f�rst�ra f�glars �gg.

"t;

�

' Viltv�rden

SFS 1987:259

4 � Viltet skall v�rdas i syfte att bevara de viltarter som tillh�r landets

viltbest�nd och att fr�mja en med h�nsyn till allm�nna och enskilda intres�

sen l�mplig utveckling av viltstammarna.

I viltv�rden ing�r att genom s�rskilda �tg�rder s�rja f�r att viltet f�r

skydd och st�d och att anpassa jakten efter tillg�ngen p� vilt. F�r att
�tg�rderna utf�rs och anpassningen sker svarar mark�garen och jaktr�tts-

havaren.

5 � Var och en skall visa viltet h�nsyn. Idrottst�vlingar och annan lik�

nande friluftsverksamhet i marke r d�r det finns vilt skall genomf�ras s� att

viltet st�rs i s� liten u tstr�ckning som m�jligt.

Viltet f�r inte ofredas och inte heller f�rf�ljas annat �n vid jakt. F�rbudet

hindrar dock inte att l�mpliga �tg�rder vidtas av markinnehavaren i syfte

att motverka skador av vilt.

6 � Under tiden den 1 mars - den 20 augusti skall hundar h�llas under
s�dan tillsyn att de hindras fr�n att l�pa l�sa i marker d�r det finns vilt.

Under den �vriga tiden av �ret skall hundar h�llas u nder s�dan tillsyn att

de hindras fr�n att driva eller f�rf�lja vilt, n�r de inte anv�nds vid jakt.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter som avviker fr�n f�rsta stycket. Om

det beh�vs till skydd f�r viltet f�r s�dana f�reskrifter inneb�ra att hund
skall h�llas kopplad.

7 � Om det p� grund av ett viltbest�nds storlek finns p�tagliga ri sker f�r

trafikolyckor ell er f�r allvarliga skador av vilt, f�r den myndighet som
regeringen best�mmer besluta om jakt f�r att f�rebygga eller minska dessa

risker.

I myndighetens beslut skall best�mm as hur jakten skall bedrivas och om

den skall ske genom jaktr�ttshavarens f�rsorg, om han har �tagit sig det,
eller genom s�rskilt utsedda j�gare. I beslutet skall ocks� best�mmas hur

det skall f�rfaras med djur som d�das eller f�ngas vid jakten.

8 � Om f�rekomsten av en viss viltart inneb�r betydande skaderisker, f�r

regeringen i fr�ga om denna art f�reskriva att den myndighet som regering�

en best�mmer f�r besluta om s�dan jakt som avses i 7 �.

9 � Om ett vilt djur o rsakar avsev�rd skada eller om det kan antas vara
farligt f�r m�nniskors s�kerhet, f�r polismyndigheten l�ta avliva djuret.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att polismyndigheten f�r l�ta

avliva eller f�nga vilt, n�r detta �r befogat fr�n djurskyddssynpunkt.

Jaktr�tten m. m.
Vem som har jaktr�tten
10 � Fastighets�garen har jaktr�tten p� den mark som h�r till fastighe�
ten, om inte an nat f�ljer av andra stycket eller av 11 �. I jak tr�tten ing�r
r�tt att tillgodog�ra sig vilt som omh�ndertas, p�tr�ffas d�tt eller d�das i

annat sammanhang �n vid jak t, om inte annat f�ljer av f�reskrifter medde�

lade med st�d av 25 �.

�

SFS 1987:259

Vid jordbruksarrende har arrendatorn jaktr�tten p� den arrenderade

marken, om inte annat har avtalats.

Om samernas r�tt att jaga finns s�rskilda best�mmelser.

11 � Jaktr�tten p� en v�g tillkommer den som har jaktr�tten p� den
angr�nsande marken. G�r v�gen i gr�nsen mellan marker med skilda �gare
och �ger inte n�gon av dem v�gm�rken, har var och en av dem jaktr�tten
p� den marken.

12 � P� allm�nt vatten, som gr�nsar till en fas tighets strand, har fastig�

hets�garenjaktr�tt intill etthundra meter fr�n strandlinjen. Om detta skulle
medf�ra att flera fastighets�gare f�r jaktr�tt p� samma vattenomr�de, skall
var och en av dem ha jaktr�tt p� den del av omr�det som �r n�rmast hans

strand.

P� annat allm�nt vatten liksom p� s�dana holmar, klippor och sk�r, som

inte h�r till n�got hem man, f�r jakt bedrivas endast efter s�rskilt tillst�nd.

Regeringen eller, efter regeringens best�mmande, l�nsstyrelsen bemyndi�

gas att genom beslut i de t s�rskilda fallet eller genom f�reskrifter meddela

tillst�nd.

13 � P� en samf�llighet f�r del�garna bara ut�va sin jaktr�tt f�r egna

behov. Har de kommit �verens om n�got annat eller har de beslutat n�got

annat enligt vad som g�ller f�r samf�llighetens f�rvaltning, f�r de dock

ut�va jaktr�tten i enlighet med �v erenskommelsen eller beslutet.

�verl�telse av jaktr�tt m. m.

14 � Jaktr�tt som har uppl�tits i andra fall �n i samband med jordbruksar�

rende f�r inte �verl�tas elller uppl�tas utan fastighets�garens samtycke.

F�rsta stycket g�ller ocks� i fr�ga om �verg�ng genom bodelning, arv,

testamente, bolagsskifte eller liknande f�rv�rv.

Uppl�telse av jaktr�tt i vissa fall

15 � Harjaktr�tt uppl�tits mot ers�ttning och g�ller avtalet f�r viss tid

som �verstiger ett �r, skall upps�gning alltid ske f�r att avtalet skall

upph�ra att g�lla vid avtalstidens utg�ng. S�dan upps�gning skall ske p�

det s�tt som g�ller f�r upps�gning enligt 8 kap. 8 � jordabalken. Vill

fastighets�garen eller nyttjander�ttshavaren att villkoren f�ravtalet �ndras

f�r en ny uppl�telseperiod, skall han meddela motparten detta i den ord�

ning som g�ller f�r upps�gning av avtalet. Upps�gning och beg�ran om vill�
kors�ndring skall ske senast tv� m�nader f�re avtalstidens utg�ng.

Om avtal som avses i f�rsta stycket inte s�gs upp inom r�tt tid, anses det

f�rl�ngt p� en tid som m otsvarar uppl�telsetiden, dock l�ngst fem �r, eller,

om beg�ran om villkors�ndring har gjorts, p� den tid och de villkor i �vrigt

som best�ms enligt 19 �.

I fr�ga om uppl�telser med st�d av renn�ringslagen (1971:437) samt

uppl�telser som ing�r i arrende eller hyra g�ller s�rskilda best�mmelser.

16 � F�rbeh�ll som strider mot 15 � f�rsta eller andra stycket eller mo t
17-22 �� r utan verkan mot n yttjander�ttshavaren eller den som har r�t t

626

att tr�da i hans st�lle.

�

17 � Om fastighets�garen har sagt upp ett avtal som avses i 15 �, har

SFS 1987:259

nyttjander�ttshavaren r�tt til! f�rl�ngning av detta, utom n�r

1. nyttjander�ttshavaren har �sidosatt sina f�rpliktelser enligt avta let i

s�dan m�n att detta sk�ligen inte b�r f�rl�ngas,

2. fastighets�garen g�r sannolikt att han sj�lv eller n�gon medlem av

hans familj eller n�gon som �r anst�lld i hans jordbruk eller skogsbruk skall

ut�va jaktr�tten p� fastigheten,

3. fastighets�garen g�r sannolikt att fastigheten skall anv�ndas f�r n�got

�ndam�l som utes luter fortsatt jakt,

4. fastighets�garen i ann at fall har befogad anledning att uppl�sa avtals�

f�rh�llandet.

18 � Har fastighets�garen sagt upp ett avtal som avses i 15 � eller har

villkors�ndring beg�rts och f�religger tvist om f�rl�ngning av avtalet eller
om villkoren f�r den nya uppl�telseperioden, skall fastighets�garen eller,

om villkors� ndringen beg�rts av nyttjander�ttshavaren, denne senast en

m�nad f�re uppl�telsetidens utg�ng h�nskjuta tvisten till arrenden�mnden.

Om en tvist inte har h�nskjutits till arren den�mnden inom den tid som

anges i f�rsta stycket, �r upps�gningen eller beg�ran om villkors�ndring
utan verkan.

19 � Ogillas fastighets�garens talan om att avtal som avses i 15 � skall

upph�ra att g�lla, skall villkoren f�r den fortsatta uppl�telsen fastst�llas

efter vad som kan an ses sk�ligt med h�nsyn till de villkor som tidigare har
g�llt f�r uppl�telsen, till intr�ff ade eller f�rutsebara f�r�ndringar samt till

vad som kan anses vanligt vid j�mf�rbara f�rh�llanden. I den m�n �ndring

av villkoren inte beg�rs, skall samma villkor som f�rut g�lla.

F�rsta sty cket g�ller �ven vid a vg�rande av en villkorstvist som h�n�

skjutits till arrenden�mnden.

Om fastighets�garen och nyttjander�ttshavaren kommer �verens om

villkoren f�r fortsatt uppl�telse i tvist enligt f�rsta eller andra stycket,

g�ller de �verenskomna villkoren, oavsett vad som f�reskrivs i n�mnda

stycken, i den m�n inte annat f�ljer av 16 � eller av best�mmelserna i
jordabalken.

Dom eller beslut om f�rl�ngning anses som avtal om fortsatt uppl�telse.

Mot nyttjander�ttsf�rh�llandet f�r inte �beropas omst�ndighet som kunnat

�beropas i m�let eller �re ndet.

Dom eller beslut i villkorstvist anses som avtal om villkoren f�r den

fortsatta uppl�telsen.

20 � Ar fr�gan om f�rl�ngning av uppl�telseavtalet �nnu inte avgjord n�r

tiden f�r avtalet g�r ut, har nyttjander�ttshavaren jaktr�tt enligt avtalet till
dess fr�gan �r slutligt avgjord. F�r den tid som nyttjander�ttshavaren

s�lunda innehar jaktr�tt skall de f�rut g�llande uppl�telsevillkoren till�m�

pas till dess att villkoren f�r samma tid blir slutligt bes t�mda.

�r en tvist om uppl�telsevillko ren �nnu inte avgjord n�r tiden f�r avtalet

g�r ut, skall de f�rut g�llande villkoren till �mpas till d ess att villkoren f�r
den nya uppl�telseperioden blir slutligt bes t�mda.

627

�

SFS 1987:259

21 � Skall nyttjander�ttshavaren enligt dom eller beslut betala h�gre

avgift �n f�rut f�r f�rfluten tid, skall han betala r�nta p� det �verskjutande

beloppet som om detta hade f�rfallit till betalning samtidigt med den f�rut
utg�ende avgiften. Skall nyttjander�ttshavaren betala l�gre belopp,,skall

fastighets�garen betala r�nta p� det belopp som han har mottagit f�r

mycket fr�n den dag d� han tog emot beloppet.

R�ntan skall ber�knas enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) f�r tiden innan

domen eller beslutet har vunnit laga kraft och enligt 6 � r�ntelagen f�r tiden
d�refter.

22 � Om villkor f�r den fortsatta uppl�telsen har fastst�llts enligt 19 �,

har nyttjander�ttshavaren alltid r� tt att s�ga upp avtalet senast tv� m�na�

der efter den dag d� domen eller beslutet vann laga kraft. Avtalet upph�r

d� att g�lla den 30 juni som intr�f far n�rmast efter upps�gningen.

R�tt till jakt efter vissa djur

23 � Under de tider som regeringen f�reskriver far

1. den som bor p� en g�rd eller har en tr�dg�rd men saknar jaktr�tt d�r

d�da eller f�nga och beh�lla f�ljande djur som kommer in p� g�rden el ler i
tr�dg�rden: vildsvin, r�v, gr�vling, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre,

vildkanin, mullvad, sorkar, l�mlar, r�ttor, skogsm�ss, husmus, duvh�k,

sparvh�k, kr�ka, r�ka, kaja, skata, bj�rktrast (sn�skata), gr�sparv eller
pilfmk,

2. den som har en handelstr�dg�rd, anl�ggning f�r yrkesm�ssig fruktod�

ling eller plantskola men saknar jaktr�tt d�r d�da hare, om det beh�vs f�r

att f�rhindra skador p� tr�d eller tr�dplantor; d�rvid skall djur som d�dats

tillfalla jaktr�ttshavaren,

3. den som innehar mark men saknar jaktr�tt d�r f�nga vildkanin och

beh�lla de f�ngade djuren.

Regeringen f�r medge att jakt efter bj�rn, varg, j�rv, lo eller s�l bedrivs

p� annans jaktomr�de.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om undantag fr�n f�rsta stycket.

Ringm�rkning m.m.

24 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att vilt f�r f�ngas eller f�llas

p� annans jaktmark f�r m�rkning, unders�kning eller andra �tg�rder som

f�retas f�r att tillgodose vetenskapliga behov.

Vilt som tillfaller staten
25 � F�r att skydda utrotningshotade, s�llsynta eller s�rskilt v�rdefulla

djurarter och tillf�rs�kra vetenskapen och undervisningen djur av s�dana
arter f�r regeringen f�reskriva att vilt som omh�ndertas, p�tr�ffas d�tt
eller d�das skall tillfalla staten.

Anm�lningsskyldighet

26 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om anm�lningsskyldighet i fr �
ga om

1. vilt som har f�llts under jakt,

528

2. vilt som skall tillfalla staten .

�

3. vilt som har skadats eller d�dats vid sammanst�tning med motorfor-

SFS 1987:259

don.

Jakten
27 � Jakten skall bedrivas s� att viltet inte uts�tts f�r on�digt lidande och
s� att m�nniskor och egendom inte uts�tts f�r fara.

28 � Om vilt har skadats vid jakt, skall j�garen snarast vidta de �tg�rder
som beh�vs f�r att djuret skall kunna uppsp�ras och avlivas.

Om �lg, hjort eller r�djur har skadats vid jakt p� ett jaktomr�de och tar

sig in p� ett annat jaktomr�de, skall j�garen se till att jaktr�ttshavaren d�r
eller mark�garen snarast underr�ttas. Kan dessa n�s endast med sv�righet,
Hr polismyndigheten i orten underr�ttas i st� llet.

29 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om

1. de tider n�r olika slag av vilt f�r jagas inom skilda delar av landet,
2. tillst�nd till jakt unde r en s�rskild jakttid (licens),

3. tillst�nd till jakt f�r att f�rhindra skador av vilt,
4. att hund skall finnas tillg�nglig vid jakt f�r uppsp�rning av skadat vilt.

30 � Vid jakten f�r anv�ndas endast de vapen och jaktmedel i �vrigt som

regeringen f�reskriver.

Regeringen f�r f�reskriva att vapen och �vriga jaktmedel skall vara av

godk�nd typ och att avgift skall betalas f�r den pr�vning som beh�vs f�r
s�dant typgodk�nnande.

Regeringen f�r f�reskriva att jakt med sk jutvapen f�r ske endast under

vissa tider av dygnet.

31 � Jakt med skjutvapen f�r inte ske fr�n motordrivna fortskaffningsme-

del. S�dana fortskaffningsmed el eller andra motordrivna anordningar far
inte heller anv�ndas f�r att s�ka efter, sp�ra, f�rf�lja eller genskjuta vilt,

f�r att hindra vilt att undkomma eller f�r att avleda viltets uppm�rksamhet
fr�n den som jagar.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om undantag fr�n f�rsta stycket.
Regeringen f�r meddela f�reskrifter som f�rbjuder eller st�ller upp s�r�

skilda villkor f�r medf�rande av skjutvapen vid f�rd med motordrivna
fortskaffningsmedel.

32 � Jakt med drivande hund f�r inte ske p� ett omr�de som �r s�

beskaffat att det kan f�rutses att drevet huvudsakligen kommer att g� fram

�ver annans jaktomr�de.

33 � Jakt efter �lg f�r ske endast efter licens av l�nsstyrelsen och inom
ett omr�de som l�nsstyrelsen har registrerat (licensomr�de). Detta g�ller

inte, om jakten endast avser �lgkalv.

Ett licensomr�de skall vara av s�dan storlek och beskaffenhet i �vrigt att

det �r l�mpat f�r �lgjakt. L�nsstyrelsen f�r v�gra att registrera ett omr�de
som licensomr�de eller besluta om avregistrering, om omr�det inte medger
en avskjutning av minst ett vuxet djur om �ret.

629

�

SFS 1987:259

Utan hinder av best�mmelserna i andra stycket f�r ett omr�de registre�

ras som licensomr�de med tilldelning av ett valfritt djur om �ret om det

finns s�rskilda sk�l f�r en s�dan registrering.

34 � Utan lov �r det inte till�tet att skr�mma eller mota vilt fr�n n�go n

annans jaktomr�de i andra fall �n som avses i 5 � andra stycket andra

meningen. Det �r inte heller till�tet att utan lov locka vilt fr�n n�gon

annans jaktomr�de genom utfodring eller p� n�got annat s �tt.

35 � Utan medgivande av jaktr�ttshavaren �r det inte till�tet att med

f�ngstredskap eller vapen som kan an v�ndas f�r jakt ta v�gen �ver annans
jaktomr�de. Detta f�r dock ske p� v�gar som �r uppl�tna f�r allm�nheten
och �ven annars, om det sker i lovliga �re nden. Om hund medf�rs, skall
den h�llas kopplad.

Utplantering av vilt m. m.

36 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att vissa slag av vilt inte f�r

s�ttas ut i frihet eller h�llas i h�gn utan s�rskilt tillst�nd eller att andra
s�rskilda f�reskrifter eller villkor skall g�lla f�r s�dan verksamhet.

Handel med vilt

37 � Om det beh�vs med h�nsyn till viltv�rden eller f�r att tillgodose

n�got annat syfte i denna lag, far regeringen meddela f�reskrifter som

f�rbjuder eller st�ller upp s�rskilda villkor f� r yrkesm�ssig handel med

vilt.

38 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter som inneb�r att yrkesm�ssigt

bedriven montering eller annan preparering av vilt inte f�r ske utan s�rskilt
tillst�nd eller att andra s�rskilda f�reskrifter eller villkor skall g�lla f�r

s�dan verksamhet.

F�r tillsyn �ver efterlevnaden av s�dana f�reskrifter och villkor har den

myndighet som regeringen best�mmer r�tt att p� beg�ran f� de upplysning�

ar och handlingar som beh�vs f�r tillsynen.

L�nsviltn�mnder

39 � Till vaije l�nsstyrelse �r knuten en l�nsviltn�mnd med uppgif t att

vara l�nsstyrelsens r�dgivande organ i fr�gor om viltv�rden.

Ledam�terna i l�nsviltn�mnd en utses enligt f�resk rifter som meddelas

av regeringen.

Kunskapsprov m. m.

40 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om skyldighet att avl�gga prov i

630

fr�ga om kunsk aper och skjutf�rm�ga som villkor f�r att f� jaga.

�

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om skyld ighet att betala avgift f�r

SFS 1987:259

prov som avses i f�rsta stycket.

Regeringen f�r �verl�mna �t sammanslutning p� jaktens och viltv�rdens

omr�de att anordna prov, att utf�rda bevis om avlagda prov samt att ta ut
avgift f�r proven.

Avgifter

41 � F�r att fr�mja viltv�rden eller andra liknande �ndam�l som �r f�ren�
liga med syftet med denna lag far regeringen meddela f�reskrifter om
skyldighet f�r den som jagar

1. att betala en �rlig avgift (jak tv�rdsavgift),
2. a tt betala en avgift f�r vissa slag av vilt som falls.

Avgifter som avses i f�rs ta stycket 1 skall bilda en fond (jaktv�rdsfon�

den) som efter regeringens best�mmande f�r anv�ndas f�r angivna �nda�
m�l.

Jakttillsynsm�n

42 � F�r tillsyn �ver efterlevnaden av denna lag och f�reskrifter, som

har meddelats med st �d av lagen, f�r regeringen eller den myndighet som
regeringen best�mmer utse jakttillsynsm�n.

Jakttillsynsm�n f�r f�rordnas att med st�d av 47 � ta egendom i beslag .

Ansvar m. m.
43 � F�r jaktbrott d�ms till b �ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader den
som

1. med upps�t eller av grov oaktsamhet olovligen jagar p� annans jakt�

omr�de eller d�r till�gnar sig vilt eller vid jakt som sker med st�d av licens

bryter mot en f�r jakten v�sentlig best�mmelse i licensen elle r

2. med upps�t eller av oaktsamhet bryter mot 3 �, 31 � f�rsta stycket,

32 � eller mot en f�reskrift som har meddelats med st�d av 25 �, 29 � 1

eller 30 � f�rsta stycket.

44 � Om ett jaktbrott �r att anse som grovt, d�ms till f�ngelse i h�gst tv�

�r.

Vid bed�mande av om brottet �r grovt skall s�rskilt beaktas
1. om det avs�g ett utrotningshotat, s�llsynt eller v�rdefullt vilt,
2. om det har utf�rts vanem�ssigt eller i st�rre omfattning,

3. om det har utf�rts med otill�ten hj�lp av ett motordrivet fortskaff-

ningsmedel eller n�gon ann an motordriven anordning.

45 � Till b�ter d�ms den som med upps�t eller av oaktsamhet

1. bryter mot 5 � andra stycket, 6 � f�rsta stycket eller 13 �,

2. underl�ter att fullg�ra anm�lningsskyldighet som har f�reskrivits med

st�d av 26 �, om ansvar f�r g�rningen inte kan �d�mas enligt lagen
(1951:649) om straff f�r vissa trafikbrott,

3. bryter mot 27 �, om ansvar f�r g�rningen inte kan �d�mas enligt

brottsbalken,

631

�

SFS 1987:259

4. underl�ter att fullg�ra skyldighet enligt 28 � eller vad som �ligger

honom enligt 38 � andra s tycket,

5. bryter mot en f�reskrift som har meddelats med st�d av 6 � andra

stycket, 29 � 4, 30 � tredje s tycket eller 31 � tredje stycket eller

6. bryter mot 35 � eller mot en f�reskrift som har meddelats med st�d av

36 �, 37 �, 38 � f�rsta stycket, 40 � f�rsta stycket eller 41 � f�rsta stycket.

Den som med up ps�t bryter mot 34 � d�ms till b�te r.
Den som i annat fall �n som avse s i 43 � 1 m ed up ps�t eller av oakt^am-

het � sidos�tter vad som best�mts i en f�r jakt meddelad licens d�ms till
b�ter, h�gst ettusen kronor.

I ringa fall skall inte d�mas till ansvar enligt denna paragraf.

46 � Den som obe h�rigen tar befattning med vilt som han vet eller har
sk�lig anledning att anta har d�dats eller �tkommits genom jaktbrott eller

brott som avses i 45 � tredje stycket, d�ms f�r jakth�leri till b�ter eller

f�ngelse i h�gst sex m�nader.

Om bro ttet �r att anse som grovt, d�ms till f�ngelse i h�gst tv� � r. Vid

bed�mande av om brottet �r grovt skall s�rskilt beaktas s�dana omst�ndig�
heter som anges i 44 � andra sty cket 1 och 2.

47 � Ertappas n�gon p� bar g�rning d� han beg�r jaktbrott, f�r vilt och
s�dan egendom som enligt 49 � kan antas bli f�rverkad eller som kan a ntas

ha betydelse f�r utredning om brottet tas i beslag av jaktr�ttshavaren eller

av n�gon som f�retr�der honom. Samma befogenhet tillkommer d�rtill

f�rordnade jakttillsynsm�n samt d�rtill beh�riga tj�nstem�n vid tullverkets

kust- eller gr�nsbevakning.

Har egendom tagits i beslag, skall anm�lan om detta skyndsamt g�ras till

polis- eller �klagarmyndigheten. Den som tar emot anm�lan skall f�rfara

som om han sj�lv gjort beslaget.

F�r att undvika att vilt som har tagits i beslag f�rst�rs, f�r djuret efter

v�rdering s�ljas p� l�mpligt s�tt.

48 � Om n�gon har beg�tt jaktbrott, jakth�leri eller brott som avses i 45 �

tredje stycket, skall vilt som han har kommit �ver genom brottet f�rklaras

f�rverkat, om det inte �r uppenbart osk�ligt. I st�llet f�r viltet kan dess

v�rde helt eller delvis f�rklaras f�rverkat.

Det som f�rverkats tillfaller jaktr�ttshavaren i de fall som f�reskrivs av

regeringen.

49 � Jaktredskap, fortskaffningsmedel och andra hj�lpmedel som har
anv�nts eller medf�rts vid jak tbrott f�r f�rklaras f�rverkade, om det be�

h�vs f�r att f�rebygga brott eller om det annars finns s�rskilda sk�l.

I st�llet f�r hj�lpmedlet kan dess v�rde helt eller delvis f�rklaras f�rver�

kat.

50 � I fr�ga om f�rverkad egendom g�ller s�rskilda best�mmelser om
f�rfarandet med s�dan egendom i den m�n inte annat f�ljer av 47 � tre dje
stycket eller 48 � andra stycket. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om

undantag fr�n de s�rskilda best�mmelserna i fr�ga om djur som beh�vs f�r

632

forsknings�ndam�l eller av n�gon annan s�rskild anledning inte b�r s�lja s

p� det s�tt som anges i b est�mmelserna.

�

51 � Vad som s�gs i 46 48 �� om vilt g�ller �ven i fr�ga om skinn, �gg

SFS 1987:259

och bon.

Bemyndiganden
52 � Regeringen f�r �verl�ta �t en f�rvaltningsmyndighet att meddela

s�dana f�reskrifter eller beslut som avses i 6 � andra stycket, 23-26, 29
och 30 ��, 31 � andra och tredje styckena, 36 och 37 ��, 38 � f�rsta
stycket, 40 � f�rsta och andra styckena, 41 � f�rsta stycket 2, 48 � an dra
stycket och 50 �.

Hur beslut f�r �verklagas

53 � Best�mmelser om arrenden�mnd finns i 8 kap. jordabalken och i
lagen (1973: 188) om arrenden�mnder och hyresn�mnder.

Om en part inte godtar en arrenden�mnds beslut i fr�ga om f�rl�ngning

av ett avtal om jaktr� ttsuppl�telse eller om villkoren f�r en s�dan f�rl�ng�

ning, far parten klandra beslutet genom att v�cka talan mot den andra

parten vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de fastigheten �r bel�gen.

Klandras inte beslutet inom tv� m�nader fr�n den dag d� beslutet meddela�

des, �r partens r�tt till talan f�rlorad. Tvist som efter klander �r anh�ngig
vid domstol f�r �terf�rvisas till arrenden�mnden.

Fastighetsdomstolens dom i fr�ga om fastst �llande av villkor enligt 19 �

och hovr�ttens dom i fr�ga om f�rl�ngning av ett avtal om jaktr�ttsuppl�
telse eller fastst�llande av villkor i samband med s�dan f�rl�ngning f�r inte
�verklagas.

54 � L�nsstyrelsens beslut enligt 12 och 33 �� f�r �verklagas hos statens

naturv�rdsverk. Naturv�rdsverkets beslut i en �verklagad fr�ga f�r inte

�verklagas. Naturv�rdsverkets beslut i �vrigt med anledni ng av besv�rs�
�rendet f�r �verklagas hos kammarr�tten genom besv�r.

F�reskrifter om hur s�dana beslut f�r �verklagas som fattats av en

myndighet med st�d av ett bemyndigande enligt denna lag meddelas av
regeringen.

1. Denna lag tr� der i kraft den 1 januari 1988, d� lagen (1938:274) om

r�tt till jakt skall upph�ra att g�lla.

2. Best�mmelserna i 15-22 �� g�ller inte i fr�ga om uppl�telser av

jaktr�tt som har sket t f�re lagens ikrafttr�dande.

3. �ldre best� mmelser om jaktr�tt f�r bost�llshavare, kronohemmans

�bor och innehavare av kronotorp, skogstorp, odlingsl�genheter, kolonat
och Q�ll�gen heter och om ansvar och s�rskild r�ttsverkan vid brott mot
s�dana best�mmelser skall fortfar ande g�lla.

4. Den nya lagen inskr�nker inte de r�ttigheter som avses i 8 � f�rsta

stycket lagen (1938:274) om r�tt till jakt. Best�mmelserna i 8 � andra
stycket samma lag skall till�mpas ifr�ga om servit ut som innefattar jaktr�t�
ten p� viss fastighet och som uppl�tits senast den 31 decemb er 1987.

5. Inom omr�de, som f�r 1987 �rs jakt har registrerats med st�d av 13 �

Jaktstadgan (1938: 279) som �lgjaktsomr�de utan att vara licensomr�de, f�r

�lgjakt ske enligt �ldre best�mmelser tills vidar e, dock l�ngst till utg�ngen

633

av �r 1990.

�

SFS 1987:259

6. F�r �lgjakten inom rensk�tselomr�det f�r regeringen eller myndighet

som regeringen best�mmer f�r en �verg�ngstid meddela f�reskrifter som
avviker fr�n best�mmelserna i 33 �.

P� regeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

1
ifj

".C

ULF LONNQVIST

(Jordbruksdepartementet)

l�

�

;

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1987:259

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se