SFS 1972:114

720114.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1972; 114 Lag

utkom från t rycket

anledning av konv entionen den 9 febr uari 1972

den 28 april 1 972

mellan Sverfge och Norge om renbetning;

given Stockholms slott den 21 april 1972.

Vi GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes

och Vendes Konung, göra veterligt: att Vi, med riks-

dagen^ funnit gott förordna som följer.

1 § Kapitlen II—^VI i konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige

och Norge om renbetning skall, med undantag av 64 och 66 §§, gälla
som svensk lag. Konventionen har den lydelse som härvid fogad bilaga

1 utvisar.

2 § Lantbruksstyrelsen indelar de för svensk renbetning i Norge upp­
låtna områdena så att områdena i Troms fylke fördelas mellan de same­

byar som anges i 5 § A konventionen samt områdena i Nordlands och
Nord-Tröndelags fylken fördelas mellan de samebyar som anges i 5 § B
konventionen.

3 § Betesavgift som sameby enligt 52 eller 57 § konventionen betalat

på grund av olovlig renbetning får byn kräva åter av den som varit
vållande till den olovliga betningen.

4 § Med uttrycket oaktsamhet i 61 § konventionen avses oaktsamhe t
som ej är ringa.

5 § Uppkommer genom denna lag skada eller olägenhet fÖr renskö tsel

på svenskt o mråde med hänsyn till tidigare rätt till renskötsel, utgår er­

sättning av statsmedel.

Talan om ersättning enligt första stycket väckes före utgången av april

1982 vid den fastighetsdomstol inom vars område skadan i huvudsak in­

träffat.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1972 och gäller så länge kon­

ventionen är i kraft.

I fråga om vissa betesavgifter gäller de tillfälliga avvikelser från 52

och 57 §§ konventionen som anges i artiklarna 1, 2, 4 och 14 i det i sam­

band med konventionens ingående upprättade protokollet om uppföran­
de och underhåll av spärrstängsel för renar. Protokollet har den lydelse
härvid fogad bilaga 2 utvisar.

Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till ytter­

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt
kungl, sigill b ekräfta låtit.

Stockholms slott den 21 april 1972.

GUSTAF ADOLF

INGEMUND B ENGTSSON

(L. S.)

(Jordbruksdepartementet)

250

1 Prop. 1972; 16, JoU 5, rsk r 85.

¬

background image

Bilaga 1

SFS 1972:114

Eonyention

mellan Sverige och Norge om
renhetning

Den svenska och den norska

regeringen har, på grundval av

det betänkande som avgivits av

den svensk-norska renbeteskom­
missionen av 1964, fört förhand­

lingar om samemas renbetning

och blivit eniga om följande be­
stämmelser:

Konvensjon

mellom Norge og Sverige om
reinbeite.

Den norske og den svenske re-

gjering har, på grunnlag av den

innstilling som er avgitt av den

norsk-svenske reinbeitekommisjon

av 1964, f0rt forhandlinger om

samenes reinbeite og er blitt enige

om f0lgende bestemmelser:

Kapitel I.

Norge

Svensk renbetning i

Betesområden

1 §

A. Troms fylke

I Troms fylke får följande om­

råden användas för svensk ren­

betning: Tamok-Rosta, Devdisfjel-

let, Havgavuobmi, Anjavassdalen,

Sarevuobmi och Salvasskardet.

Områdena har följande grän­

ser:

1. Tamok-Rosta

Från riksröse 294 (Treriksröset)

vid Gåldajavri, denna sjö och

Breiddalen till Gåvdajavri, östra

sidan av Gåvdajavri till dess nord­

ligaste vik, därifrån en rät linje

till Langvatnets västligaste vik,

därifrån en rät linje i västlig rikt­

ning till Midterdalen, denna dal

och Kitdalen tUl Storfjorden,
denna fjord till utloppet av Sig-

naldalselva, denna älv till sam-

manflödet med Balsfjordelva, den­

na älv till övergård, därifrån en

rät linje i sydlig riktning till Nord-

kjoselva, denna älv till Tamokvat-

net, denna sjö till dess södra än­

de, därifrån en rät linje i sydlig

riktning till Tamokelva, denna älv

Kapittel 1.

Norge.

Beiteområder.

Svensk reinbeite i

§ 1

A. Troms fylke,

I Troms fylke kan fplgende om-

råder brakes som beite for svensk

rein: Tamok-Rosta, Devdisfjellet,
Havgavuobmi, Anjavassdalen,

Sarevuobmi og Salvasskardet.

Områdene har f0lgende grenser:

1. Tamok-Rosta:

Pra riksr0ys 294 (Treriksr0ysa)

ved Gåldajavri, dette vatnog Breid­

dalen til Gåvdajavri, 0stbredden

av Gåvdajavri til vatnets nord-

ligste bukt, derfra en rett linje til

Langvatnets vestligste bukt, der­

fra en rett linje i vestlig retning

til Midterdalen, denne dal og Kit­

dalen til Storfjorden, denne fjord

til utl0pet av Signaldalselva,

denne elv til saml0pet med Bals-

fjordelva, denne elv til 0vergård,

derfra en rett linje i s0rlig retning

til Nordkjoselva, denne elv til

Tamokvatnet, dette vatn til s0r-

enden, derfra en rett linje i s0r-

1ig retning til Tamokelva, denne

elv til saml0pet med Rostaelva,

251

¬

background image

SFS 1972; 114

till sammanflödet med Rosta­

elva, denna älv med Lille Rosta-

vatn till riksröse 287 i Stuorra

Råstajavri, därifrån riksgränsen

tillbaka till riksrö se 294.

2. Devdisfjellet

Från riksröse 287 i Stuorra

Råstajavri längs sydgränsen för

området Tamok-Rosta till sam­

manflödet mellan Rostaelva och

Tamokelva, därifrån Målselva till

sammanflödet med Divielva, den­

na älv till sammanflödet med

Skaktarjåkka, denna älv och Rav-

dujåkka till Ravdujavri, denna sjö

till dess södra ände, därifrån en

rät linje till riksröse 285, därifrån

riksgränsen tillbaka till riksröse

287.

3. Havgavuobmi

Från riksröse 285 längs syd­

gränsen för området Devdisfjellet

till Skaktarjåkkas sammanflöde

med Divielva, denna älv till Mo-

arsejavri, denna sjö till dess södra

ände, därifrån en rät linje till

riksröse 283, därifrån riksgränsen

tillbaka till riksröse 285.

4. Anjavassdalen

Från Moarsejavris södra ände

längs västgränsen för områdena

Havgavuobmi och Devdisfjellet

till Divielvas sammanflöde med

Målselva, denna älv till samman­

flödet med Beinelva, denna älv

och Beinelvdalen, Guovdelasvag-

gi och Langedalen till Sandelv-

vatn, denna sjö till dess södra ände,

därifrån en rät linje över punkt

896 till tjärn på Hubitdievat, där­

ifrån en rät linje i sydvästlig rikt­

ning till sammanflödet mellan

bäcken från tjärnen vid punkt 829

och Maddajåkka, därifrån en rät

linje till tjärn vid punkt 918,

vidare en rät linje över Måskan-

javris östra ände till Helvetjavri,

denna sjö och bäcken till Doarru-

javri, denna sjö och Doarrujåkka

till sammanflödet med Multu-

jåkka, därifrån en rät linje till

Moarsejavris södra ände.

denne elv med Lille Rostavatn til

riksrdys 287 i Stuorra Råstajavri,

derfra rikgrensen tilbake til riks-

r0ys 294.

2. Devdisfjellet:

Fra riksrpys 287 i Stuorra Rå­

stajavri längs s0rgrensen for om­

rådet Tamok-Rosta til saml0pet

mellom Rostaelva og Tamokelva,

derfra Målselva til saml0pet med

Divielva, denne elv til saml0pet

med Skaktarjåkka, denne elv og

Ravdujåkka til Ravdujavri, dette

vatn til s0renden, derfra en rett

linje til riksr0ys 285, derfra riks­

gränsen tilbake til riksr0ys 287.

3. Havgavuobmi:

Fra riksr0ys 285 längs s0rgren-

sen for området Devdisfjellet til

Skaktarjåkkas saml0p med Divi­

elva, denne elv til Moarsejavri,

dette vatn til s0renden, derfra en

rett linje til riksr0ys 283, derfra

riksgrensen tilbake til riksr0ys 285 .

4. Anjavassdalen:

Fra

Moarsejavris

s0rende

längs vestgrensen for områdena
Havgavuobmi og Devdisfjellet til

Divielvas saml0p med Målselva,

denne elv til saml0pet med Bein­

elva, denne elv og Beinelvdalen,

Guovdelasvaggi og Langedalen til

Sandelwatn, dette vatn til s0r-

enden, derfra en rett linje over

h0yde 896 til tjern på Hubitdievat,

derfra en rett linje i s0rvestlig

retning til saml0pet mellom bek-

ken fra tjernet med h0yde 829 og

Maddajåkka, derfra en rett linje

til tjern med h0yde 918, videre en

rett linje over Måskanjavris 0st-

ende til Helvetjavri, dette vatn og

bekken til Doarrujavri, dette vatn

og Doarrujåkka til saml0pet med

Multujåkka, derfra en rett linje

til Moarsejavris s0rende.

i

75^

^ ^

• :;•/

¬

background image

5. Sarevuobmi

Från riksröse 283 en rät linje

till riksröse 280, därifrån riks-

gränsen tillbaka till riksröse 283.

6. Salvasskardet

Från riksgränsen vid Leina-

vatn, denna sjö, Astuasdno och

Altevatn till dammen vid sjöns

västra ände, därifrån Barduelva

till sammanflödet med SÖrdalsel-

va, denna älv och Sördalen till

riksröse 272, därifrån riksgränsen

tillbaka till Leinavatn.

5. Sarevuobmi:

Fra riksr0ys 283 en rett linje til

riksr0ys 280, derfra riksgrensen

tilbake til riksr0ys 283.

6. Salvasskardet:

Fra riksgrensen ved Leinavatn,

dette vatn, Astueedno og Altevatn

til dammen i vestenden av vatnet,

derfra Barduelva til saml0pet med

S0rdalselva, denne elv og S0rda-

len til riksr0ys 272, derfra riks­

grensen tilbake til Leinavatn.

SFS 1972:114

B. Nordlands och Nord-

Tröndelags fylken

I Nordlands och Nord-Trönde-

lags fylken får för svensk renbet­

ning användas de områden som

ligger mellan riksgränsen och ne­

dan angivna gränslinjer:

1, I Ankenes, Ballangens och

Tysf jords kommuner

a) Från riksgränsen vid Kat-

teratvatnets norra sida, denna sjö

till dess västra ände, därifrån en
rät linje till järnvägsbron över

Hundalselva, denna älv till sam­

manflödet med Oallajokka, denna

älv och Oallavagge till östra än­

den av Saslkajavrre, d enna sjö och
Seelkajokka till Cunojavrre, den­

na sjö och Cunojokka till sam­

manflödet med Sandelva, därifrån

en rät linje till bäcksammanflödet

vid punkt 716 i Kaliksdalen, där­
ifrån en rät linje över punkt 1314

till sjön vid punkt 1111, denna sjö
och Coarwejokka till Nordre

Coarwejavrre, denna sjö och bäc­

ken till Söndre Coarwejavrre, den­

na sjö till dess sydvästra vik, där­

ifrån en rät linje i sydvästlig rikt­

ning till närmaste vik i Vannaks-

vatn, denna sjö, Gautelisvatn, bäc­

ken till Bå tsvatn, denna sjö, Nuor-

jujokka, Kobbvatn, Kobbelva och

Sörelva till sammanflödet med

Tverelva, denna älv till Iptovatn,

denna sjö till dess södra ände,
därifrån en rät linje till riksgrän-

B. Nordland og Nord-Tr^ndelag

fylker.

I Nordland og Nord-Tr0ndelag

fylker kan som beite for svensk

rein brukes de områder som lig­

ger mellom riksgrensen og de ne-

denfor beskrevne grenselinjer:

1. / Ankenes, Ballangen og Tys-

fjord kommuner:

a) Fra riksgrensen ved nord­

bredden av Katteratvatn, dette

vatn til vestenden, derfra en rett

linje til jernbanebrua over Hun­

dalselva, denne elv til saml0pet

med Oallajokka, denne elv og
Oallavagge til 0stenden av Saslka-

javrre, dette- vatn og Sajlkajokka

til Cunojavrre, dette vatn og Cu­

nojokka til saml0pet med Sand­

elva, derfra en rett linje til bekk-
saml0pet med h0yde 716 i Ka­

liksdalen, derfra en rett linje over

h0yde 1314 til vatn med h0yde

1111, dette vatn og Coarwejokka

til Nordre Coarwejavrre, dette

vatn og bekken til S0ndre Co­

arwejavrre, dette vatn til dets s0r-

vestlige bukt, derfra en rett linje i
s0rvestlig retning til naermeste

bukt i Vannaksvatn, dette vatn,

Gautelisvatn, bekken til Båtsvatn,

dette vatn, Nuorjujokka, Kobb­

vatn, Kobbelva og S0relva til sam-

l0pet med Tverelva, denne elv til

Iptovatn, dette vatn til s0renden,

derfra en rett linje til riksgrensen

like nord for Rarkaj aure.

253

¬

background image

. . »> . ^

SFS 1972:114

sen omedelbart norr om Rarka-

jaure.

b) Från riksröse 255 till Kjår-

davatnets norra ände, därifrån

en rät linje till Middagsvatnets

södra ände, denna sjö till bäcken
som rinner ut i sjön norr om

punkt 1262, från bäckmynningen

en rät linje till Vabakkvatn, den­

na sjö och bäcken till Forsvatn,

denna sjö och bäcken till Sidas-

javrre, f rån bäckmynningen en rät

linje i sydvästlig riktning över

Baugefjell, Baugevatn och punkt

1156 på Paurofjell till Paurovatn,

denna sjö till utflödet från Naidi-

vatn, denna sjö till dess sydvästli­

gaste vik, därifrån en rät linje i

sydvästlig riktning

över punkt

1150 till Bjömvatn, denna sjö och

bäcken till Röysvatn, denna sjö till

dess östra ände, därifrån en rät

linje till riksröse 251.

b) Fra riksr0ys 255 til norden-

den av Kjårdavatn, derfra en rett

linje til sprenden av Middags-

vatn, dette vatn til bekken som

renner ut i vatnet nord for h0yde

1262, fra bekkmunningen en rett

linje til Vabakkvatn, dette vatn

og bekken til Forsvatn, dette

vatn og b ekken til Sidasjavrre, fra

bekkmunningen en rett linje i s0r-

vestlig retning over Baugefjell,

Baugevatn og h0yde 1156 på

Paurofjell til Paurovatn, dette

vatn til utl0pet fra Naidivatnet,

dette vatn til dets s0rvestligste

bukt, derfra en rett linje i s0rvest-

1ig retning over h0yde 1150 til

Bj0mvatn, dette vatn og bekken

til R0ysvatn, dette vatn til 0sten-

den, derfra en rett linje til riksr0ys

251.

fl

2. I Sörfolds och Fauske kommu­

ner

Från riksgränsen vid Leirvat-

nets södra strand, denna sjö till

Blåmandsisen, längs Blåmands-

isens öst ra kant till S måsorjusvatn

vid punkt 958, denna sjö till dess

södra ände, därifrån en rät linje

till Nedre Duoldagopjavrre, den­

na sjö tUl dess södra ände, där­

ifrån en rät linje över punkt 859

till Låmielva, denna älv, Låmi-

vatn och Eidevatn till riksgränsen

vid Låmitjem.

3. I Saltdals och Rana kommuner

a) Från riksgränsen vid Mel-

lomvatnets södra strand, denna

sjö till dess västra ände, därifrån
en rät linje till Dorrovatnets öst­

ra ände, denna sjö till dess syd­

västra ände, därifrån en rät linje

till viken Kvebilok i Balvatn,

denna sjö till Skaitidalen, denna

dal med Skaitielva till sammanflö-

det med Graddiselva, denna älv

till riksgränsen.

b) Från riksgränsen där denna

korsar Dypenåga, denna älv till

sammanflödet med Lönselva, den-

2. / Sprfold og Fauske kommuner:

Fra riksgrensen ved s0rbredden

av Leirvatn, dette vatn til Blå­

mandsisen, längs 0stkanten av

mandsisen til Småsorjusvatn med

h0yde 958, dette vatn til s0renden,

derfra en rett linje til Nedre

Duoldagopjavrre, dette vatn til

s0renden, derfra en rett linje over

h0yde 859 til Låmielva, denne elv,

Låmivatn og Eidevatn til riksgren­

sen ved L åmitjem.

3, / Saltdal og R ana kommuner:

a) Fra riksgrensen ved s0rbred-

den av Mellomvatn, dette vatn

til vestenden, derfra en rett linje

til 0stenden av Dorrovatn, dette

vatn til dets s0rvestlige ende, der­

fra en rett linje til bukten Kvebi­

lok i Balvatn, dette vatn til Skai­

tidalen, denne dal med Skaitielva

til saml0pet med Graddiselva,

denne elv til riksgrensen.

b) Fra riksgrensen hvor denne

krysser Dypenåga, denne elv til

saml0pet med Lpnselva, denne elv

254

¬

background image

na älv söderut till Stödi järnvägs­

station, därifrån järnvägslinjen

söderut till den plats där den kor­

sar bäcken från Svangstjern, där­

ifrån Randalselva till sammanflö-

det med Virvasselva, denna älv
till sammanflödet med Blerekelva,

därifrån en rät linje i sydvästlig

riktning till punkt 834, därifrån

en rät linje till Kvefsendalstjer-

nens östra ände, denna tjärn och

Kvefsendalselva till Kalvatnmaga-

sinet, detta magasin till bäcken

från Melkfjellet och Sandtjern,

därifrån en rät linje till en punkt

på riksgränsen 1 km öster om

riksröse 220 A.

s0rover til St0di jernbanestasjon,

derfra s0rover etter jembanelinjen

til det sted denne krysser bekken

fra Svangstjern, derfra Randals­

elva til saml0pet med Virvasselva,

denne elv til saml0pet med Blerek­

elva, derfra en rett linje i s0rvest-

1ig retning til h0yde 834, derfra

en rett linje til 0stenden av Kvef-

sendalstjem, dette tjern og Kvef­

sendalselva til Kalvatnmagasinet,

dette magasin til bekken fra Melk­

fjellet og Sandtjern, derfra en rett

linje til et punkt på riksgrensen 1

km 0st for riksr0ys 220 A.

SFS 1972:114

4. I Hemnes kommun

Från riksgränsen vid Grasvat-

nets södra strand, denna sjö till

Oksfjellelvas mynning, denna älv

till Okstindbreen, därifrån en rät

linje i sydvästlig rikt ning till punkt

1435, därifrån en rät linje i syd­

östlig riktning till Hulbekktjern,

därifrån en rät linje till Storfossen

i Storelva, denna älv till riksröse

215.

4. 1 Hemnes kommune:

Fra riksgrensen ved s0rbredden

av Grasvatn, dette vatn til ut-

l0pet av Oksfjellelva, denne elv

til Okstindbreen, derfra en rett

linje i s0rvestlig retning til h0yde

1435, derfra en rett linje i s0r0st-

1ig retning til Hulbekktjern, der­

fra en rett linje til Storfossen i

Storelva, denne elv til riksr0ys 215.

5. / Hattfjelldals kommun

a) Från riksgränsen vid östre

Krutvatnets södra strand en rät

linje till Måsvatnets norra ände,

denna sjö till dess södra ände,
därifrån en rät linje till Övre

Elgsvatn vid mynningen av bäc­

ken från Krokfjellet och Risfjel-

let, därifrån en rät linje till riks­

röse 210.

b) Från en punkt på riksgrän­

sen 500 m söder om riksröse 209

längs trädgränsen till Finskarbek-

ken 1 km ovanför dess utlopp i

Skarmodalselva, därifrån Finskar-

bekken till tjärnen söder om Rit-

terifjellet, därifrån en rät linje till

Rotvatn, denna sjö och Rotvas-

elva till sammanflödet med Gren-

sebekken, därifrån en rät linje till

riksröse 208.

5. 1 Hattfjelldal kommune:

a) Fra riksgrensen ved s0rbred-

den av 0stre Krutvatn en rett

linje til nordenden av Måsvatn,

dette vatn til s0renden, derfra en

rett linje til 0vre Elgsvatn ved

utl0pet av bekken fra Krokfjellet

og Risfjellet, derfra en rett linje til
riksr0ys 210.

b) Fra et punkt på riksgrensen

500 ra s0r for riksr0ys 209 längs

skoggrensen til Finskarbekken 1

km ovenfor dennes utl0p i Skar­

modalselva, derfra Finskarbekken
til tjemet s0r for Ritterifjellet, der­

fra en rett linje til Rotvatn, dette

vatn og Rotvaselva til saml0pet

med Grensebekken, derfra en rett

linje til riksr0ys 208.

255

¬

background image

SFS 1972:114

6. / Hattfjelldals kommun (Nord­

land) och Röyrviks kommun

(Nord-Tröndelag)

Från riksgränsen vid Valdan-

jaiire en rät linje till sammanflö-

det mellan Drakonelva och Tip-

lingelva, denna älv till östre Tip-

lingen, denna sjö och Tiplingelva

till sammanflödet med Simleelva,

denna älv till sammanflödet med

bäcken från tjärn norr om Rot-

nan, denna bäck till tjärnen, där­
ifrån en rät linje till Rotnans nor­

ra ände, denna sjö och bäcken
till sammanflödet med Ranserelva,

denna älv till sjön vid punkt 977,

denna sjö till dess västra ände,
därifrån en rät linje till sjön vid

punkt 960, denna sjö till dess södra

ände, därifrån en rät linje till

tjärn vid punkt 966, denna tjärn
och bäcken till Vestre Sipmek-

sjöen, denna sjö och älven till

östre Sipmeksjöen, denna sjö till

riksgränsen.

6. I Hattfjelldal kommune (Nord­

land) og R0yrvik kommune (Nord-

Tr0ndelag):

Fra riksgrensen ved Valdanjaure

en rett linje til saml0pet mellom

Drakonelva og Tiplingelva, denne

elv til 0stre Tiplingen, dette vatn

og Tiplingelva til saml0pet med

Simleelva, denne elv til saml0pet

med bekken fra tjern hord for

Rotnan, denne bekk til tjernet,

derfra en rett linje til nordenden

av Rotnan, dette vatn og bekken

til saml0pet med Ranserelva, den­

ne elv til vatn med h0yde 977,

dette vatn til vestenden, derfra en

rett linje til vatn med h0yde 960,

dette vatn til s0renden, derfra en

rett linje til tjem med h0yde 966,

dette tjern og bekken til Vestre

Sipmeksj0en, dette vatn og elva ti l

0stre Sipmeksj0en, dette vatn til

riksgrensen.

256

Betes tider

2 §

Betesområdena får användas

för svensk renbetning under föl­

jande tider:

A. I Troms fylke: Från och

med den 1 maj till och med den

14 september.

B. / Nordlands och Nord-Trön-

delags fylken: Från och med den

1 juli till och med den 31 augusti.

3 §

I följande områden får svenska

renar uppehålla sig även under an­

nan tid än som anges i 2 § när

renskötsel bedrivs i angränsande

svenska gränsområden:

1. I Ballangens och Tysfjords

kommuner den söder om Sidas-

javrre belägna delen av det om­

råde som anges i 1 § B 1 b;

2. I Rana kommun den söder

om Ardekfjället belägna delen av

det område som anges i 1 § B

3 b;

3. I Hattfjelldals kommun det

område som anges i 1 § B 5 a;

Beltetider.

§ 2

Beiteområdene kan brukes som

beite for svensk rein i f0lgende

tidsrom:

A. I Troms fylke: Fra og med

1. mai til og med 14. september.

B. 1 Nordland og Nord-Tr^nde-

lag fylker: Fra og med 1. juli til og

med 31. august.

§ 3

I f0lgende områder kan svensk

rein oppholde seg også til annen

tid enn nevnt i § 2 når reindrift

föregår i tilst0tende grensetrakter

i Sverige:

1. Den del av det område i Bal-

langen og Tysfjord kommuner som

er nevnt i § 1 B, Ib og som ligger

s0r for Sidasjavrre;

2. Den del av det område i Ran a

kommune som er nevnt i § 1 B, 3b

og som ligger s0r for Ardekfjel-
let;

3. Det område i Hattfjelldal

kommune som er nevnt i § 1 B, 5a;

ti]

¬

background image

4. I Hattfjelldals kommun det

område som anges i 1 § B 5 b.

4. Det område i Hattfjelldal

kommune som er nevnt i § 1 B, 5b.

SFS 1972:114

Betesområdenas utnyttjande

4 §

Betesområdena får icke använ­

das för norsk renbetning under

den del av året då svensk renbet­

ning är tillåten där enligt 2 §.

Bruken av beiteområdene.

§ 4

Beiteområdene må ikke brukes

som beite for norsk rein i den tid

av året svensk reinbeiting er tillatt

der i henhold til § 2.

Samebyar från vilk a renar får föras pä

bete i Norge

5 §

Betesområdena får användas

för renar från följande samebyar:

A, I Troms fylke: Könkämä,

Lainiovuoma, Saarivuoma och
Talma.

B. I Nordlands och Nord-Trön-

delags fylken: Rautasvuoma, Kaa-
lasvuoma, Norrkaitum, Mellan-

byn, Sörkaitum, Sirkas, Tuorpon,

Luokta-Mavas, Semisjaur-Njarg,

Svaipa, Gran, Ran, Umbyn, Vap-

sten, Vilhelmina norra, Vilhelmi­

na södra och Frostvikens norra.

Fra hvilke samebyer rein kan fores på

beite i Norge.

§ 5

Beiteområdene kan brukes for

rein fra fplgende samebyer:

A. 1 Troms fylke: Könkämä,

Lainiovuoma, Saarivuoma og Tal­

ma.

B. I Nordland og Nord-Tr0nde-

lag fylker: Rautasvuoma, Kaalas-
vuoma, Norrkaitum, Mellanbyn,

S0rkaitum, Sirkas, Tuorpon, Luok-

ta-Mavas, Semisjaur-Njarg, Svai­

pa, Gran, Ran, Umbyn, Vapsten,
Vilhelmina norra, Vilhelmina s0d-

ra og Frostvikens norra.

Renantal

6 §

I Anjavassdalen är högsta till-

låtna renantal 6 000.

Reinantall.

§ 6

I Anjavassdalen er st0rste tillatte

reinantall 6 000.

Kapitel n. Norsk renbetning i

Sverige

Betesområden

7 §

A. Norrbottens län

I Norrbottens län får följande

områden användas för norsk ren­

betning: Maunu, Njuorajaure,

Patsajäkel, Älvsbyn och Storsund.

Områdena har följande grän­

ser:

1. Maunu

Jeitisjoki från Kelottijärvi till

skogsgränsen, därifrån en rät lin­

je till Kutsurjärvis östra ände,

därifrån en rät linje till översta

9—SFS 1972

Kapittel n.

Sverige.

Norsk reinbeite i

Belteområdcr.

§ 7

A. Norrbottens län.

I Norrbottens län kan f0lgende

områder brukes som beite for
norsk rein: Maunu, Njuorajaure,

Patsajäkel, Älvsbyn og Storsund.

Områdene har f0lgende gren-

ser:

1. Maunu:

Jeitisjoki fra Kelottijärvi til

skoggrensen, derfra en rett linje til

0stenden av Kutsurjärvi, derfra

en rett linje til 0verste tjernet i

257

1".

¬

background image

SFS 1972:114

258

tjärnen i Saarijoki sydost om

Kutsuroivi,

därifrån Saarijoki

till sammanflödet med Ainattijo-

ki, därifrån en rät linje till Outa-

järvis sydligaste vik, därifrån en

rät linje till väg nr 396 vid Ahven-

järvis n ordöstra strand, denna väg

till Muonioälven vid Karesuando,

denna älv och Könkämäälven till

Kelottijärvi, denna sjö till Jeitis-

jokis inflöde.

2. Njuorajaure

Från riksröse 272 en rät linje

till Pålnoluokta, därifrån Tor­

neträsk till Paktajåkas inflöde,

denna bäck och Paktajaure ttU

sjöns sydligaste vik, därifrån järn­

vägslinjen till riksgränsen, denna

tillbaka till riksröse 272.

3. Patsajäkel

Tomeälv från Torneträsk med

sjöarna Tarrajaure, Jekejaure, Ala-

jaure, Vakojaure och Nuorajärvi

till Kallojärvi, därifrån sjön Ala-

nen Vuolusjärvi, Vuolusjåkka och

Alep Vuolusjaure, därifrån en rät

linje till sjön Lulep Stalojaure,

denna sjö, Stalojåkka och Kortto-

järvi till Torneträsk, denna sjö

till Torneälv.

4. Älvsbyn

Från Holrasel längs vägen till

Äträskets sydöstra ände, därifrån

en rät linje till västligaste viken i

sjön Manjärv, därifrån en rät lin­

je till byn Manjärv, därifrån längs

vägen från Manjärv över Avaträsk

till väg nr 90, denna väg till bron

över Piteälven, denna älv till

Holmsel.

5. Storsund

Från Storsund längs järnvägs­

linjen till landsvägen Storträskli-

den—Koler, denna väg till Lill-

piteälven, denna älv med sjöar­

na Lyckoträsket (Lukoträsket),

Häbbersträsket, Pärlträsket, Kloc-

karträsken och Aträsket till Rå-

bäcken, därifrån en rät linje till

vägskälet nordväst om Lillpite,

därifrån vägen tUl Söravan i Inre

Saarijoki s0r0st for Kutsuroivi,

derfra Saarijoki til saml0pet méd

Ainattijoki, derfra en rett linje til

Outajärvis sydligste bukt, derfra en

rett linje til vei nr. 396 ved nord-

0stbredden av Ahvenjärvi, denne
vei til Muonioälven ved Karesuan­

do, denne elv og Könkämäälven

til Kelottijärvi, dette vatn til Jeitis-

joki's utl0p i dette.

2. Njuorajaure:

Fra riksr0ys 272 en rett linje til

Pålnoluokta, derfra Torneträsk til

Paktajåkas utl0p, denne bekk og

Paktajaure til vatnets s0rligste

bukt, derfra jernbanelinjen til riks -

grensen, deime tilbake til riksr0ys

272.

3. Patsajäkel:

Tomeälv fra Tometräsk med

vatnene Tarrajaure, Jekejaure,

Alajaure, Vakojaure og Nuora­

järvi tU Kallojärvi, derfra vätnet

Alanen Vuolusjärvi, Vuolusjåkka

og Alep Vuolusjaure, derfra en

rett linje til vatnet Lulep Stalo­

jaure, dette vatn, Stalojåkka og

Korttojärvi til Tometräsk, denne

sj0 til Tomeälv.

4. Älvsbyn:

Fra Holmsel längs veien til

den s0rligste ende av Aträsket,

derfra en rett linje til den vest-

ligste bukt i vatnet Manjärv, der-,

fra en rett linje tU stedet Manjärv,

derfra längs veien fra Manjärv

over Avaträsk til vei nr. 90, denne

vei til bma over Piteälven, denne

elv til Holmsel.

5. Storsund:

Fra Storsund langs jernbanelin­

jen til veien Sto rträskliden—^Koler,

denne vei til Lillpiteälven, denne

elv med vatnene Lyckoträsket

(Lukoträsket),

Häbbersträsket,

Pärlträsket, Klockarträsken og

Aträsket til Råbäcken, derfra en

rett linje til veiskillet nordvcst for

Lillpite, derfra veien til SÖravan

i Inre Arvidsträsket, derfra s0r-

¬

background image

Arvidsträsket, därifrån södra si­

dan av sjöarna Inre Arvidsträsket

och Lilla Arvidsträsket, därifrån

en rät linje till Teugerliden, där­

ifrån vägen till Storsund.

B. Västerbottens län

I Västerbottens län får följande

områden användas för norsk ren-

betning: Rams ele, Granö och Me-

selefors.

Områdena har följande gränser:

1. Ramsele

Från landsvägsbron över Ume-

älven vid Ottonträsk, längs denna

älv till bäckutflödet vid byn

Kvarntorp, denna bäck till väg nr

93, denna väg till vägskälet vid

Gullbäck, därifrån vägen Gull-

bäck—Västerbäck—Sarsjöliden—

Harrselsfors—^Näsåker,

därifrån

en rät linje i västlig riktning till

vägskälet norr om Bastuträsket,
därifrån vägen förbi Skivsjö

och Sundö till Umeälven vid Ot­

tonträsk.

2. Granö

Från kraftverksdammen vid

Bålforsen i Umeälven, längs den­

na älv till landsvägsbron vid Ot­

tonträsk, därifrån vägen mot

Skivsjö till Satmyrsjön, denna

sjö och Korbebäcken till Stora

Korbesjön, denna sjö och en

rät linje från sjöns norra ände

till vägen vid Byssträsk, denna väg

till byn Gäddtr äsk, därifrån Gädd-

träsket och en rät linje från denna

sjös nor dvästra ände till vägskälet

vid Tannträsk, därifrån vägen

Tannträsk—^Vilhelmina till Skovel-

träsket, de nna sjö och en rät linje

från sjöns nordvästra ände till

dammen vid Bålforsen.

3. Meselefors

Från landsvägsbron över Anger-

manälven vid Volgsjöfors, längs

denna älv till järnvägsbron vid Me­

selefors, därifrån en rät linje i syd­

östlig riktnin g till Krutsjöns södra
ände, därifrån en rät linje över

Oxkullen till punkt 512 vid Stor­

bredden av vatnene Inre Arvids­

träsket og Lilla Arvidsträsket, der-

fra en rett linje til Teugerliden,

derfra veien til Storsund.

B. Västerbottens län.

I Västerbottens län kan f0lgende

områder brukes som beite for

norsk rein: Ramsele, Granö og

Meselefors.

Områdene har f0lgende grenser:

1. Ramsele:

Fra veibrua over Umeälven

ved Ottonträsk, längs denne elv til

utl0pet av bekken ved stedet

Kvarntorp, denne bekk til vei nr.

93, denne vei til veiskillet ved

Gullbäck, derfra veien Gullbäck

— Västerbäck — Sarsjöliden —
Harrselsfors — Näsåker, derfra

en rett linje i vestlig retning til vei­

skillet nord for Bastuträsket, der­

fra veien förbi Skivsjö og Sundö

til Umeälven ved Ottonträsk.

2. Granö:

Fra dammen ved Bålforsen i

Umeälven, längs denne elv til vei­

brua ved Ottonträsk, derfra veien

mot Skivsjö til Satmyrsjön, dette

vatn og Korbebäcken til Stora

Korbesjön, dette vatn og en
rett linje fra nordenden av vat-

net til veien ved Byssträsk, denne
vei til stedet Gäddträsk, derfra

Gäddträsket og en rett linje fra den

nordvestlige ende av vatnet tU vei­

skillet ved Tannträsk, derfra veien

Tannträsk—Vilhelmina til Skovel-

träsket, dette vatn og en rett linje

fra den nordvestlige ende av vat­

net til dammen ved Bålforsen.

3. Meselefors:

Fra veibrua over Angerman-

elven ved Volgsjöfors, längs denne
elv til jernbanebrua ved Mesele­

fors, derfra en rett linje i s0r0st-

1ig retning til s0renden av Krutsjön,

derfra en rett linje over Oxkullen

til h0yde 512 ved Storberget, der-

SFS 1972:114

259

¬

background image

SFS 1972:114

berget, därifrån en rät linje till

Stensjöns södra ände, därifrån en
rät linje till Algovik vid Anger-

manälven, denna älv till gården

Erikshall, därifrån en rät linje

Över punkt 457 till kronoparken

Avasjöns

sydvästgräns,

denna

gräns till kommungränsen mellan

Vilhelmina och Asele, denna gräns

till kommungränsen mellan Vilhel­

mina och Dorotea, denna gräns

tni den punkt där väg nr 343 skär

gränsen, denna väg till vägskälet

söder om Tjärnässjön, därifrån

vägen Tjärnäs—Svanberget—Sör-
stensele, därifrån vägen till lands­

vägsbron över Ångermanälven vid

Volgsjöfors.

fra en rett linje til s0renden

av Stensjön, derfra en rett linje til

Algovik ved Ångermanälven, den­

ne elv til gården Erikshall, derfra

en rett linje over h0yde 457 til kro­

noparken Avasjöns sprvestlige

grense, denne grense til kom-

munegrensen mellom Vilhelmina

og Asele, denne grense til kom-

munegrensen mellom Vilhelmina

og Dorotea, denne grense til det

punkt hvor vei nr. 343 krysser

grensen, denne vei til veiskillet s0r

for Tjärnässjön, derfra veien Tjär­

näs—Svanberget—Sörstensele, der­

fra veien til veibrua over Ånger-

manelven ved Volgsjöfors.

C. Jämtlands län

1 Jämtlands län får följande om­

råden användas för norsk renbet­

ning: Leipikvattnet och Blåsjöki-
len.

Områdena har följande gränser:

C. Jämtlands län.

I Jämtlands län kan fplgende

områder brukes som beite for

norsk rein: Leipikvattnet og Blå-

sjökilen.

Områdene har f0lgende gren-

ser:

1. Leipikvattnet

Från riksgränsen vid östra Sip-

mekejaures (Sippmikkjaures) söd­

ra strand, denna sjö till Sipmeke-

bäcken, denna bäck till samman-

flödet med Gaustjokk, denna bäck

till Leipikvattnet, denna sjös väst­

ra strand till rågången mot hem­

manet Ankarvattnet, denna rågång

till riksgränsen och denna tillbaka

till ö stra Sipmekejaure.

2. Blåsjökilen

Från riksröse 199 längs rågång­

en för Stora Blåsjöns skifteslag

till rågången för Jorms skifteslag,

därifrån denna rågång till riks­

gränsen vid riksröse 197 A, där­

ifrån riksgränsen till riksröse 199.

1. Leipikvattnet:

Fra riksgrensen ved s0rbredden

av östra Sipmekejaure (Sippmikk-

jaure), dette vatn til Sipmekebäc-

ken, denne bekk til saml0pet me d

Gaustjokk, denne bekk til Leipik­

vattnet, vestbredden av dette vatn

tU grensen mot eiendomraen An­

karvattnet, denne grense til riks­

grensen, denne tilbake til östra

Sipmekejaure.

2. Blåsjökilen:

Fra riksr0ys 199 längs grensen

for Stora Blåsjöns skifteslag til

grensen for Jorms skifteslag, der­

fra denne grense til riksgrensen

ved riksr0ys 197A, derfra riks­

grensen til riksr0ys 199.

260

Befestider

8 §

Betesområdena får användas för

norsk renbetning under följande

tider:

Bcitctider.

§ 8

Beiteomrädene kan brukes som

beite for norsk rein i fplgcnde

tidsrom:

¬

background image

A. I Norrbottens län: Från och

med den 1 oktober till och med

den 30 april med följande undan­

tag:

1. Området Patsajäkel från och

med den 1 december till och med

den 30 april. Uppföres stängsel

mellan Saarivuoma och Talma

samebyar, får området användas

från och med den 15 november.

2. Den del av området Alvsbyn

som ligger mellan vag nr 90, sjö­

arna Muskusträsket och Avaträs-
ket samt Korsträskfluren från och

med den 1 januari till och med den
30 april.

B. I Västerbottens län: Från

och med den 1 oktober till och

med den 30 april.

C. / Jämtlands län: Från och

med den 1 april till och med den

14 november.

A. I Norrbottens län: Fra og

med 1. oktober til og med 30.

april, med f0lgende unntak:

1. Området Patsajäkel fra og

med 1. desember til og med 30.

april. Dersom gjerde blir opp-

f0rt mellom Saarivouma og Talma

samebyer, kan området brukes

fra og med 15. november.

2. Den del av området Älvsbyn

som ligger mellom vei nr. 90, vat-

nene Muskusträsket og Ava-
träsket samt Korsträskfluren fra

og med 1. januar til og med 30.

april.

B. 7 Västerbottens län: Fra og

med 1. oktober til og med 30.

april.

C. I Jämtlands län: Fra og med

1. april til og med 14. november.

SFS 1972:114

9 §

I ett område i Storumans kom­

mun i Västerbottens län mellan

riksgränsen. Stora Umevattnet och

Mjölkbäcken får norska renar
uppehålla sig när renskötsel be­

drivs i angränsande norska gräns­

områden.

§ 9

I et område i Storuman kom-

mune i Västerbottens län mellom

riksgrensen. Stora Umevattnet og
Mjölkbäcken kan norsk rein

oppholde seg når reindrift före­

går i de tilst0tende grensetrakter i

Norge.

Betesområdenas utnyttjande

10 §

Betesområdena får icke använ­

das för svensk renbetning.

Från första stycket gäller föl­

jande undantag:

1. Området Njuorajaure får

användas för svensk renbetning

under den del av året då norsk

renbetning ej är tillåten där.

2. Genom den del av området

Älvsbyn som anges i 8 § A 2 får
Luokta-Mavas sameby företaga

snabb höst- och vårflyttning. Höst­

flyttningen skall vara genomförd

senast den 31 december.

Brul{:en av beiteområdene.

§ 10

Beiteområdene må ikke brukes

som beite for svensk rein.

Fra bestemmelsen i f0rste ledd

gjelder f0lgende unntak:

1. Området Njuorajaure kan

brukes som beite for svensk rein i

den tid av året norsk reinbeiting

ikke er tillatt der.

2. Luokta-Mavas sameby kan

företa rask h0st- og vårflytting

gjennom den del av området Älvs­

byn som er nevnt i § 8 A. 2. H0st-

flyttingen skal vsere gjennomfprt

innen 31. desember.

Renantal

11 §

Högsta tillåtna renantal är i ne­

dan angivna områden:

Reinantall.

§ 11

St0rste tillatte reinantall i de

nedenfor nevnte områder er:

261

t'K \

¬

background image

SFS 1972:114

(''i'

I, Ii

•r: i-

• J. v:!

262

A. Norrbottens län

1. Maunu

2. Njuorajaure och

3. Patsajäkel

4. Älvsbyn och

5. Storsund

A. Norrbottens län

1 100

1 500

2 500

B. Västerbottens län

1. Ramsele

2. Granö

3. Meselefors

1000

1000

1 500

Flyttningsleder

12 §

Vid flyttning till och från be­

tesområdena höst och vår använ­

des följande flyttningsleder:

A. Norrbottens län

Maunu

Från trakten av Treriksröset

längs fjällsluttningarna mot Kilpis-

järvi och mot Könkämäälven till

Kelottijärvi.

Älvsbyn

Från riksgränsen i trakten öster

om Balvatn genom Radtjaområ-

det mellan Peskehaure och Mavas-

jaure, antingen längs Piteälven

till Norra Bergnäs, eller genom

fjällområdet Partortetuottar (Bar-

turte) mellan Piteälven och vat-

tendelaren, över Skärfajaure till

Norra Bergnäs, därifrån förbi Gal-

laure och Mattaureälven till Pite­

älven, därifrån på Piteälvens söd­

ra sida förbi Jäknajaure, Trollfor­

sen, Njunjesvare och Benbryte-

berget till Holmsel.

1.

2.

3.

4.

5.

Maunu

Njuorajaure cg

Patsajäkel

Älvsbyn cg

Storsund

B. Västerbottens län

1. Ramsele

2. Granö

3. Meselefors

1 100
1 500 'oi:'

2 500

j

1000

1000

1 500

Flytteleier.

Patsajäkel

a) Från området Njuorajaure

på Tometräskets is eller från Pål-

noluokta längs stranden och fjäll­

sluttningen norr om denna sjö, till

Laimoluokta, därifrån längs vägen

till Korttolahti,

b) Från riksgränsen vid Vuo-

skojaure, väster om renstängslet

mellan Leinavatn och Koojärvi

till Korttolahti,

§ 12

Ved h0st- og vårflytting til og

fra beiteområdene brukes fplgen-

de flytteleier:

'n

A. Norrbottens län.

Maunu:

Fra trakten ved Treriksrpysa

längs fjellskråningene mot Kilpis-

järvi og mot Könkämäälven til

Kelottijärvi.

Patsajäkel:

a) Fra området Njuorajaure

over isen på Tometräsk, eller frä

Pålnoluokta längs bredden og

fjellskråningen nord for Tome-

träsk, til Laimoluokta, derfra langs

veien til Korttolahti.

b) Fra riksgrensen ved Vuosko-

jaure, vest for reingjerdet mellom

Leinavatn og Koojärvi til Kort­

tolahti.

Älvsbyn:

Fra riksgränsen i trakten 0st

for Balvatn gjennom Radtjaområ-^

det mellom Peskehaure og Ma-

vasjaure, enten langs Piteälven ti )

Norra Bergnäs, eller gjennom fjell,-

området Partortetuottar (Barturte)

mellom Piteälven og vannskillet,

over Skärfajaure til Norra Bctgr

näs, derfra förbi Gallaure og Mat-

tatireälven til Piteälven, derfra på

s0rsiden av Piteälven förbi Jäkna­

jaure, Trollforscn, Njunjesvare og
Benbrytebcrgct til Holmsel,

&

•rf

1^1

ii

[a

ir

cöb

ÖtiQ

i •

i !

ti

¬

background image

Storslind

Från riksgränsen norr om Nasa-

fjäll förbi Värdejaure, längs fjäll­

kedjan norr om Laisälven, över

Peljekaise och Jutis, längs Hom-

avans västra strand till Arjeplog,

därifrån i närheten av vägen Sten-

sund—Svannäs—^Abraur—Mosko-

sel, från Moskosel förbi Lom-

träsk och Njallejaur, längs Grund­

selån, förbi Södra Brännträsk till
Storsund.

Storsund:

Pra riksgrensen nord for Nasa-

fjäll förbi Värdejaure, längs fjell-

kjeden nord for Laisälven, over

Peljekaise og Jutis, längs vest-

bredden av Hornavan til Arjeplog,

derfra i nserheten av veien Sten-

sund—Svannäs—Abraur—Mosko­

sel, fra Moskosel förbi Lomträsk

og Njallejaur, längs Grundselån,

förbi Södra Brännträsk til Stor­

sund.

SFS 1972:114

B. Västerbottens län

Ramsele

Från riksgränsen vid Umbukta

över Brantsfjället, Norra Storfjäl­

let och fjället Väretje till Dana­

sjön, därifrån till Abborrberg,

Fjällbosjön, sjöarna Gunnarn och

Nedre Gunnam till Blåviken, där­

ifrån längs Umeälvens norra sida

förbi Lycksele och Granö till Ot-

tonträsk.

Flyttningen får i stället före­

tagas på Umeälvens is eller längs

norra sidan av älven.

B. Västerbottens län.

Ramsele:

Fra riksgrensen ved Umbukta

over Brantsfjället, Norra Storfjäl­

let og fjellet Väretje til Dana­

sjön, derfra til Abborrberg, Fjäll­

bosjön, vatnene Gunnarn og Nedre
Gunnarn til Blåviken, derfra längs

nordsiden av Umeälven förbi

Lycksele og Granö til Ottonträsk.

Flyttingen kan i stedet företas

over isen på Umeälven eller längs

nordsiden av elven.

Granö

Antingen från riksgränsen vid

östre Krutvatn längs Södra Stor­

fjällets nord- och östsluttningar

till Löfjället eller från riksgrän­

sen vid Arevattnet, genom Are-

vattnets och Abelvattnets dalgång

till Löfjället, därifrån förbi Gim-

jafjället, norr om Gardfjället till

Holmträsket, därifrån till Bastan-

sjön och längs sjön Storumans
södra sida till Vinliden, därifrån

förbi Joranträsken och Rusträs­

ket till Bålforsen.

Från Löfjället får flyttningen

i stället företagas på Gardikens

och Umeälvens is eller längs söd­
ra sidan av Gardiken och Ume­

älven till Bålforsen.

Meselefors

Från riksgränsen vid Ranseren

förbi Stekenjokk, längs Burgfjäl-
let, Gitsfjället och Blaikfjället,

förbi Klinkhöjden och Stadsås till

Meselberget.

Granö:

Enten fra riksgrensen ved 0stre

Krutvatn längs nord- og pstskrå-

ningene av Södra Storfjället til Lö­

fjället, eller fra riksgrensen ved

Arevattnet, gjennom Arevattnets

og Abelvattnets dalfpre til Löfjäl­

let, derfra förbi Gimjafjället, nord

for Gardfjället til Holmträsket,

derfra til Bastansjön og längs spr-

siden av Storuman til Vinliden,

derfra förbi Joranträsken og Rus­

träsket til Bålforsen.

Fra Löfjället kan flyttingen i

stedet företas over isen på Gardi­

ken og Umeälven, eller längs spr-

siden av Gardiken og Umeälven

til Bålforsen.

Meselefors:

Fra riksgrensen ved Ranseren

förbi Stekenjokk, längs Burgfjäl-
let, Gitsfjället og Blaikfjället, for-

bi Klinkhöjden og Stadsås til Me­

selberget.

263

¬

background image

SFS 1972:114

264

Från Stekenjokk får flyttningen

i stället företagas längs Kultsjön

samt södra sidan av Ängerman-

älven och Malgomaj till Mesel-

berget.

13 §

När omständigheterna gör det

nödvändigt, kan lantbruksnämn­

den föreskriva tUlfällig avvikelse

från flyttningsled. Innan sådan

föreskrift meddelas, skall om möj­

ligt berörda förmän beredas till­

fälle att yttra sig.

Rastplatser

14 §

Utmed flyttningslederna skall

finnas tillräckligt antal rastplatser

med erforderlig beteskapacitet.

Rastplatsernas antal, läge och ut­

sträckning fastställes av lantbruks­

nämnden efter samråd med rein-

driftsinspektören.

Flyttning

15 §

Flyttning till och från betes­

område skall äga rum inom den

betestid som enligt 8 § gäller för

området.

Senast tre veckor innan flytt­

ning börjar, skall renägarna eller

deras förman sända lantbruks­

nämnden en plan för flyttningen.

Kan flyttning ej genomföras en­

ligt planen, skall lantbruksnämn­

den snarast möjligt underrättas

härom och om när flyttningen

kommer att börja eller fortsätta.

Under flyttnmg skall renarna

hållas samlade.

Flyttning skall genomföras så

snabbt som förhållandena med­

ger. Under flyttning till Älvsbyn

får längre uppehåll göras i R adtja-

området och vid Jäknajaure. Un­

der flyttning till Storsund får

längre uppehåll göras vid Sten-

sund.

16 §

När flyttning äger rum enligt

15 §, skall svenska renar hållas

Fra Stekenjokk kan flyttingen

i stedet företas längs Kultsjön; cg

s0rsiden av Ångermanälven cg

Malgomaj til Meselberget.

§ 13

Når omstendigbetene gj0r det

n0dvendig, kan lantbruksnämnden

for det enkelte tilfelle påby avvik

fra flyttelei. F0r slikt påbud gis,

skal vedkommende tillitsmenn så-

vidt mulig gis anledning til å utta-

le seg.

Rasteplasser.

§ 14

Langs flytteleiene skal det vtere

et tilstrekkelig antall rasteplasser

med n0dvendig beitekapasitet.

Rasteplassenes antall, beliggenhet

og utstrekning fastsettes av lant­

bruksnämnden etter samråd med

reindriftsinspekt0ren.

Flytting.

§ 15

Flytting til og fra beiteområ-

de skal föregå innenfor den bei-

tetid som i § 8 er fastsatt for om­

rådet.

Senest tre uker f0r flytting på-

begynnes, sk al reineieme eller de-

res tillitsmann sende lantbruks­

nämnden en plan for flyttingen.

Kan flytting ikke gjennomf0-

res i samsvar med planen, skal

lantbruksnämnden snarest mulig

underrettes om dette og om når

flyttingen vil bli påbegynt eller

vil fortsette.

Under flytting skal reinen höi­

des samlet.

Flyttingen skal gjennomf0res så

raskt som forboldene tillåter. Ved

flytting til Älvsbyn kan dog lengre

oppbold gj0res i Radtjaområdet og

ved Jäknajaure. Ved flytting til

Storsund kan lengre oppbold gj0 -

res ved Stensund.

§ 16

Når flytting föregår i samsvar

med § 15, skal svensk rein boldcs

c:;3

^-1

)

ÖE

C

rit

\,

¬

background image

borta från flyttningsleden så att

flyttningen kan genomföras utan

hinder och utan fara för samman­

blandning. Lantbruksnämnden ut­

färdar de ålägganden och allmän­

na fö reskrifter som behövs.

17 §

Anläggning för renskötseln längs

flyttningsled får användas av nors­

ka renägare mot skälig ersättning

till anläggningens ägare. Kan över­

enskommelse icke träffas om er­

sättningens storlek, fastställes den­

na av lantbruksnämnden.

18 §

Flyttning får företagas med

motorfordon. För sådan flyttning

gäller 14—17 §§ i tillämpliga de­
lar.

borte fra flytteleien slik at flyt-

tingen kan gjennomfpres uhind-

ret og uten fare for sammenblan-

ding. Lantbruksnämnden gir de
pålegg og forskrifter som er n0d-

vendige.

§ 17

Amlegg for reindriften längs

flyttelei kan nyttes av norske rein-

eiere mot rimelig godtgjprelse til

eieren av anlegget. Oppnåes ikke

enighet om godtgjprelsens st0r-

relse, fastsettes denne av lant­

bruksnämnden.

§ 18

Flytting kan företas med mo-

torkj0ret0y. For slik flytting får

bestemmelsene i §§ 14—17 an-

vendelse så långt de passer.

SFS 1972:114

Kapitel Hl.

melser

Gemensamma bestäm- Kapittel m. Fellesbestemmelser.

Bevarande av betestillgångarna

19 §

Vid renbetning i det andra lan­

det enligt denna konvention får

betesområdena icke utnyttjas på

sådant sätt att betets framtida be­

stånd äventyras.

Trygging av beiteressursene.

§ 19

Ved reinbeiting i det annet land

i henhold til denne konvensjon

må beiteområdene ikke utnyttes

på en slik måte at beitet forringes

for fremtiden.

Renägare som får använda områdena

i det andra landet

20 §

Betesområdena i det andra lan­

det får användas

1. för renar tillhörande renäga­

re som är av samisk härkomst

eller är eller varit gift med eller

är adoptivbarn till sådan renägare

och som enligt hemlandets lag har

rätt till renskötsel s amt

2. för renar tillhörande oskiftat

dödsbo efter renägare som avses

under 1.

Relneiere som kan nytte områdene

i det annet land.

§ 20

Beiteområdene i det annet land

kan brukes

1. for rein tilh0rende reineiere

som er av samisk herkomst eller

som er eller har vaert gift med el­
ler er adoptivbarn til slik rein-

eier, og som etter hjemlandets lov

har rett til reindrift, samt

2. for rein tilhprende uskiftet

d0dsbo etter reineiere som nevnt

under 1.

Uppehåll i det andra landet

21 §

Renägare som låter sina renar

beta i det andra landet enligt den-

9"—SFS 1972

Opphold i det annet land.

§ 21

Reineier som lar sin rein beite

i det annet land i henhold til den-

265

• Ii •

¬

background image

SFS 1972:114

na konvention och som har ren­

skötsel som huvudyrke samt den­

nes husfolk och renvaktare får

överskrida riksgränsen och uppe­

hålla sig i det andra landet under

tillåten betestid eller när det eljest

är nödvändigt för renskötseln.

ne konvensjon, og som har rein-'

drift som hovedyrke, samt hans

husstandsmedlemmer og reingje-

tere, har adgang til å overskride

riksgrensen og oppholde seg i det

annet land i tillatt beitetid og el-

lers når det er n0dvendig av hen-

syn til reindriften.

Underrättelse om renbetning i det andra

landet

22 §

Lantbruksnämnden/reindriftsin-

spektören skall senast två månader

före betestidens början underrätta

vederbörande reindriftsinspektör/

lantbruksnämnd i det andra lan­

det om hur betesområdena där

kommer att användas.

Underrättelse lämnas för varje

sameby/renbetesdistrikt och skall

innehålla uppgift om:

1. renägarnas namn, födelseår,

hemort, renantal och renmärken,

2. de betesområden som skall

användas,

3. namn och födelseår fÖr de

personer som avser att överskrida

riksgränsen och uppehålla sig i det

andra landet enligt 2 1 § samt

4. förmannens namn och uppe­

hållsplats under betestiden.

Har uppgift om renmärken en

gång lämnats, behöver därefter en­

dast nya märken eller ändringar

av märken anmälas.

Melding om beiting i det annet land.

§ 22

Reindriftsinspekt0ren/Iantbruks-

nämnden skal senest to måneder

f0r beitetiden begynner sende mel­

ding til vedkommende lantbruks-

nämnd/reindriftsinspekt0r i det an­

net land om hvordan beiteområ-

dene der vil bli benyttet.

Melding gis for hvert reinbeite-

distrikt/sameby og skal inneholde

opplysning om

1. reineiernes navn, f0dselsår,

bopel, reinantall og reinmerker;

2. de beiteområder som vil bli

benyttet;

3. navn og f0dselsår for de per­

soner som vil overskride riksgren­

sen og oppholde seg i det annet

land i herihold til § 21, samt

4. tillitsmannens navn og hans

oppholdssted i beitetiden.

Er det tidligere gitt oppgave

over reinmerker, skal meldingen

bare iimeholde oppgave over nye

merker eller endringer i merker.

Legitimation

23 §

Den som enligt 21 § uppehåller

sig i det a ndra landet och som fyllt

15 år skall medföra särskild legi­

timationshandling, som på begäran

skall uppvisas för landets myndig­

heter.

Legitimationshandling utfärdas

av myndighet i hemlandet och

skall gälla högst fem år.

Legitimasjon.

§ 23

Den som i medhold av § 21

oppholder seg i det annet land, og

som har fylt 15 år, skal medf0re

et srerskilt legitimasjonsbevis. Det­

ta skäl på forlangende forevises
landets myndigheter.

Legitimasjonsbeviset

utstedes

av hjemlandets myndigheter og
skal gjelde for h0yst fem år.

266

Förmän

24 §

I varje sameby/renbetesdistrikt,

som berörs av denna konvention,

Tillitsmcnn.

§ 24

I hvert reinbeitedistrikt/samcby,

som ber0res av denne konvensjon,

¬

background image

skall finnas en förman och en el­

ler två ersättare för denne.

Förmannen skall vara kontakt­

man mellan myndigheterna och

renägarna i frågor som uppstår i

samband med att renar från det

ena la ndet betar i det andra. Han

skall tillse att konventionens be­

stämmelser iakttages vid rensköt­

selns utövande. Förmannen kan

ge renägare som tillhör hans same­

by/renbetesdistrikt de anvisningar

och kräva den medverkan av dem

som behövs för att konventionen

skall efterlevas.

Det åligger förmannen särskilt

att:

1. uppehålla sig på lämplig plats

inom eller i närheten av betesom­

rådet när renbetning är tillåten i

det andra landet,

2. vidtaga de åtgärder som är

nödvändiga om konventionen över-

trädes,

3. söka utreda vems renar som

vållat uppgiven skada.

skal det vjere en tillitsmann med

en eller to stedfortredere.

Tillitsmannen skal vasre binde-

ledd mellom myndighetene og
reineierne i spörsmål som oppstår

i samband med at rein fra det

ene land beiter i det andre. Han

skal påse at konvensjonens be-

stemmelser iakttas ved utpvingen

av reindriften. Tillitsmannen kan

gi reineiere som tilhprer hans dis­

trikt/sameby de pålegg og kreve

den medvirkning av dem som er

npdvendig for at konvensjonen

skal etterleves.

Sserlig påligger det tillitsman­

nen

1. å oppholde seg på hensikts-

messig sted i eller i nserheten av

beiteområdet når reinbeiting er

tillatt i det annet land;

2. å iverksette de tiltak som er

npdvendige

om

konvensjonen

overtredes;

3. å s0ke å bringe på det rene

hvem den rein tilh0rer som har

voldt påstått skade.

SFS 1972:114

Tillsyn och bevakning

25 §

Under uppehåll och flyttning i

det andra landet skall utövas så­
dan tillsyn över renarna som god

renskötsel kräver.

Renarna skall hållas under så­

dan bevakning att de såvitt möj­

ligt hindras från att göra skada, att

komma utanför betesområde eller

flyttningsled eller att sammanblan­

das med främmande renar.

Bevakas icke renarna på sätt

som avses i andra stycket och vid­

tages ej rättelse efter anmaning,

kan den lantbruksnämnd/rein-

driftsinspektör inom vars områ­

de renarna finns ordna bevakning

på renägarnas/samebyns bekost­

nad.

Tilsyn og bevoktning.

§ 25

Under opphold og flytting i det

annet land skal det f0res slikt til­

syn med reinen som god reindrift

krever.

Reinen skal höides under slik

bevoktning at den såvidt mulig

hindres fra å volde skade, komme

utenfor beiteområde eller flyttelei

eller sammenblandes med frem-
med rein.

Blir reinen ikke bevoktet som

bestemt i foregående ledd, og ret-
tes ikke forholdet etter pålegg

herom, kan reindriftsinspekt0ren/
lantbruksnämnden der reinen be­

finner seg, anta gjeterhjelp på sa-

mebyens/reineiernes bekostning.

Samling ocb skiljning

26 §

Samling för kalvmärkning eller

för slakt eller skiljning får icke

äga rum utan att underrättelse om

Samling og skilling.

§ 26

Samling for kalvmerking eller

for släkting, eller skilling, må ikke

företas uten at melding om tid og

267

•'V

¬

background image

SFS 1972:114

tid och plats har sänts till förmän­

nen i de samebyar/renbetesdistrikt

i det andra landet som har an­

gränsande områden. Underrättel­

sen skall sändas i så god tid som

möjligt.

27 §

Har renar från de båda länder­

na sammanblandats skall samling

och skiljning verkställas snarast

möjligt.

Samling och skiljning kan dock

uppskjutas eller underlåtas om för­

männen i berörda samebyar/ren­

betesdistrikt är eniga härom, eller

om detta bestäms av den lant-

bruksnämnd/reindriftsinspektör in­

om vars område renarna finns.

Samling och skiljning verkstäl­

les genom försorg av förmannen i

den sameby/det renbetesdistrikt

inom vars område renarna finns.

Om förmannen fordrar det skall

andra berörda samebyar/renägare

sända erforderlig arbetspersonal

för att deltaga i arbetet och om­

händertaga till samebyn/renägarna

hörande renar. Förmannen avgör

hur stor arbetsstyrka de skall sän­

da med hänsyn till det antal renar

de kan antagas ha i den samman­

blandade hjorden och till förhål­

landena i övrigt.

Förmannen skall i så god tid

som möjligt sända underrättelse

om tid och plats för skiljningen

till förmännen i övriga berörda

samebyar/renbetesdistrikt.

sted er sendt tillitsmennene for dp

distrikter/samebyer i det annet

land som har tilstptende områder.

Meldingen skal gis i så god tid

som mulig.

§ 27

Er rein fra de to land blitt

sammenblandet, skal samling og

skilling settes i verk snarest mu­

lig.

Samling og skilling kan dog

utsettes eller unnlates dersom til­

litsmennene i de ber0rte reinbei-

tedistrikter/samebyer er enige om

det, eller det bestemmes av rein-

driftsinspektpren/lantbruksnämn-

den der reinen befinner seg.

Samling og skilling skal setfes

i verk av tillitsmannen for det di­

strikt/den sameby der reinen er.

Når tillitsmannen krever det skal

andre berprte reineiere/samebyer

sende tilstrekkelig arbeidskraft til

å delta i arbeidet og til å ta hånd

om sin rein. Tillitsmannen avgjpr

hvor stort mannskap de skal sende

under hensyn til det antall rein de

antas å ha i den sammenblandede

flokken og til forholdene for 0v-

rig.

Tillitsmannen skal i så god tid

som mulig sende melding om tid

og sted for skillingen til tillitsm en­

nene i de andre berprte distrikter/

samebyer.

0

t

r.

b

ciil

28 §

Finner förman anledning anta­

ga att renar från hans sameby/

renbetesdistrikt sammanblandats

med renhjord från det andra lan­

det, får han syna denna tillsam­

mans med förmannen i det renbe­

tesdistrikt/den sameby som ren­

hjorden tillhör.

29 §

Vid tillbakaflyttning av norska

renar från vinterbete i Sverige

skall, innan renarna passerar riks-

§ 28

Har en tillitsmann grunn til å

tro at rein frä hans distrikt/sameby

er blitt sammenblandet med rein-

flokk fra det annet land, har han

rett til å se over denne sammen

med tillitsmannen for den sameby/

det distrikt som reinflokken til-

hprer.

§ 29

Ved tilbakeflytting av norsk

rein fra vinterbcite i Sverige, skal

det, fpr reinen passerer riksgren-

hM.

268

¬

background image

gränsen, företagas samling och ut-

skiljning av svenska renar.

Samling och skiljning kan un­

derlåtas om lantbruksnämnden

samtycker. Samtycke bör lämnas

när det finns anledning antaga att

sammanblandning icke har skett.

Samlingen och skiljningen verk­

ställes genom försorg av den nors­

ke förmannen. Tid och plats skall

godkännas av lantbruksnämnden,

som underrättar förmännen i be­

rörda samebyar.

Lantbruksnämnden kan ålägga

sameby att sända erforderlig ar­

betspersonal för att biträda vid

skiljningen och omhändertaga till

samebyn hörande renar.

sen, företas samling og utskilling

av svensk rein.

Samling og skilling kan unnla-

tes om lantbruksnämnden samtyk-

ker. Samtykke b0r gis når det er

grunn til å tro at sammenblanding

ikke er skjedd.

Samlingen og skillingen settes i

verk av den norske tillitsmannen.

Tid og sted skal godkjennes av

lantbruksnämnden som gir melding

til tillitsmennene for de berprte

samebyer.

Lantbruksnämnden kan pålegge

sameby å sende tilstrekkelig ar-

beidskraft til skillingen og til å ta

hånd om sin rein.

SFS 1972:114

30 §

Innan svenska renar slutligt läm­

nar betesområde i Norge eller an­

gränsande svenska områden och

senast vid utgången av den i 2 §

bestämda betestiden skall företa­

gas samling och utskiljning av

norska renar.

Skiljningen skall verkställas på

den norska sidan av riksgränsen

om icke reindriftsinspektören sam­

tycker till att skiljningen företa­

ges på svenskt område.

Samling och skiljning kan un­

derlåtas om reindriftsinspektören

samtycker. Samtycke bör lämnas

när det finns anledning antaga

att sammanblandning icke har

skett eller när omständigheterna

eljest gör det befogat. Reindrifts­

inspektören kan bestämma att så­

dant samtycke skall gälla tills vida­

re.

Samlingen och skiljningen verk­

ställes genom försorg av den svens­

ke förmannen. Tid och plats skall

godkännas av reindriftsinspektö­

ren, som underrättar förmännen i

berörda renbetesdistrikt.

Reindriftsinspektören kan åläg­

ga renägarna i berörda renbetesdi­

strikt att sända erforderlig arbets­

personal för att biträda vid skilj­

ningen och omhändertaga till di­

striktet hörande renar.

§ 30

F0r svensk rein endelig förlåter

beiteområdet i Norge eller tilstp-

tende svensk område, og senest ved

utlppet av den i § 2 bestemte bei-

tetid, skal det företas samling og

utskilling av norsk rein.

Skilling skal föregå på norsk

side av riksgrensen med mindre

reindriftsinspektpren samtykker i

at skilling företas på svensk om­

råde.

Samling og skilling kan unnla-

tes om reindriftsinspektpren sam­

tykker. Samtykke bpr gis når det
er grunn til å tro at sammenblan­

ding ikke er skjedd eller hvis and­

re omstendigheter tilsier det. Rein­

driftsinspektpren kan bestemme at

slikt samtykke skal gjelde inntil

videre.

Samlingen og skillingen skal

settes i verk av den svenske tillits-

mann. Tid og sted skal godkjennes

av reindriftsinspektpren, som gir

melding til tillitsmennene for de

berprte reinbeitedistrikter.

Reindriftsinspektpren kan påleg­

ge reineierne i de berprte rein­

beitedistrikter å sende tilstrekkelig

arbeidskraft til skillingen og til å

ta hånd om sin rein.

269

\

¬

background image

SFS 1972:114

31 §

Renar som utan stöd av denna

konvention befinner sig i det and­

ra landet får icke föras tillbaka till

hemlandet innan skiljning företa­
gits.

I fråga om skiljningen och sam­

ling som föregår den äger 27 §

motsvarande tillämpning. Den

lantbruksnämnd/reindriftsinspek-

tör inom vars område renarna

finns kan ålägga förmannen för

den sameby eller det renbetesdi­

strikt, som huvuddelen av renarna

tillhör, att ombesörja samlingen

och skiljningen.

Lantbruksnämnden/reindriftsin-

spektören kan medge undantag

från föreskriften i första stycket.

Lantbruksnämnden/reindriftsin-

spektören kan föreskriva att för­

mannen ombesörjer att skiljningen

sker på lämplig plats i hemlandet

och kan meddela denne närmare

föreskrifter härför. Underrättelse

om skiljningen skall sändas till den

reindriftsinspektör/lantbruks-

nämnd inom vars område skilj­

ningen skall verkst ällas.

32 §

Lantbruksnämnden/reindriftsin-

spektören kan föreskri va att sam­

ling och skiljning skall äga rum

1. förman i strid mot konven­

tionen underlåter att ombesörja

samling eller skiljning,

2. förmän med stöd av 27 §

andra stycket överenskommit att

uppskjuta eller underlåta samling

eller skiljning men sådan enligt

myndighetens bedömande bör

verkställas utan dröjsmål,

3. det finns anledning antaga

att sammanblandning skett eller

4. eljest särskilda skäl förelig­

ger.

Lantbruksnämnden/reindriftsin-

spektören bestämmer tid och plats

för samlingen och skiljningen.

Innan föreskrift enligt första

stycket meddelas skall berörd

förman beredas tillfälle att yttra

sig.

§ 31

Rein som uten hjemmel i kon-

vensjonen befinner seg i det an-
net land, må ikke fpres tilbake til

hjemlandet f0r skilling er foretatt.

For skillingen og forutgående

samling får reglene i § 27 tilsva-

rende anvendelse. Reindriftsin-

spekt0ren/lantbruksnämnden der

reinen befinner seg kan pålegge til­

litsmannen i det distrikt eller den

sameby som det meste av reinen

tilh0rer, å sette i verk samlingen

og skillingen.

Reindriftsinspektören/lantbruks-

nämnden kan gj0re unntak fra

bestemmelsen i f0rste ledd. Rein-

driftsinspekt0ren/lantbruksnämn-

den kan bestemme at tillitsmannen

skal iverksette skilling på h0velig

sted i hjemlandet og kan gi tillits­

mannen nasrmere direktiver for

skillingen. Melding om skillingen

skal gis til lantbruksnämnden/

reindriftsinspekt0ren der skillingen

skal företas.

§ 32

Reindriftsinspekt0ren/Iantbruks-

nämnden kan gi pålegg om sa mling

og skilling når

1. tillitsmann, i strid med den­

ne konvensjon, har unnlatt å iverk­

sette samling eller skilling;

2. tillitsmenn i henhold til § 27,

annet ledd, er blitt enige om å

utsette eller unnlate samling eller

skilling, men myndighetene fin­

ner at dette b0r skje uten opp-

hold;

3. det er grunn til å tro at sam-

menblanding har funnet sted, eller

4. det ellers er saerlig grunn til

det.

Reindriftsinspekt0ren/Iantbruks-

nämnden fastsetter tid og sted for
samlingen og skillingen.

F0r pålegg gis i mcdhold av

f0rste ledd skal vedkommendc til­

litsmann gis anledning til å uttalc

seg.

Ein

£1
Sisia

270

¬

background image

33 §

Efter skiljning skall den same­

by/renägare till vilken utskild ren

hör ombesörja att renen utan

dröjsmål återföres till eget områ­

de.

Sameby/renägare som i det and­

ra landet hämtar egna renar som

utskilts skall, där det kan ske utan

väsentlig olägenhet, till hemlandet

återföra även utskilda renar som

tillhör annan sameby/renägare.

Förman som ombesörjt skilj­

ning skall tillse att märkta renar

som icke omhändertages på sätt

som anges i första eller andra

stycket, bevakas till dess de häm­

tas av sameby/renägare till vilken

de hör. Förmannen skall under­
rätta samebyns/renbetesdistriktets

förman om var renarna kan häm­

tas samt ange en med hänsyn till

förhållandena rimlig tid inom vil­

ken hämtning skall ske.

Kan renarna icke bevakas eller

återföras utan väsentlig olägenhet

eller underlåter samebyn/renäga­

ren att avhämta djuren inom an­

given tid, kan renarna efter med­

givande av lantbruksnämnden/

reindriftsinspektören säljas till

slakt för ägarens räkning.

34 §

Uppstår oenighet vid genomfö­

rande av samling eller skiljning

kan lantbruksnämnden/reindrifts-

inspektören vidtaga de åtgärder

som påkallas av omständigheterna.

Kostnader för renar från det andra

landet

35 §

Kostnader för nödvändigt arbete

med renar från det andra landet

och utlägg som uppstår i samband

härmed skall betalas av sameby/

renägare som renarna tillhör.

Har renar från de båda länder­

na sammanblandats, fördelas kost­

nader för samling och skiljning

mellan samebyarna/renägarna i

förhållande till det antal renar de

har i den sammanblandade hjor-

§ 33

Etter skilling skal reineier/same-

by som utskilt rein tilh0rer s0rge

for at reinen stråks f0res tilbake

til eget område.

Reineier/sameby som henter ut­

skilt rein i det annet land, skal, når

det kan skje uten vesentlig ulempe,
f0re med tilbake til hjemlandet og-

så utskilt rein som tillh0rer annen

reineier/sameby.

Tillitsmann som iverksetter skil-

lingen, skal s0rge for at merket

rein som ikke blir tatt hånd om

på den måte som er fastsatt i

f0rste og annet ledd, bevoktes inn-

til den avhentes av reineier/same­
by som den tilh0rer. Tillitsmannen

skal underrette distriktets/same­

byens tillitsmann om hvor reinen

kan avhentes, samt angi en etter

forholdene rimelig tidsfrist innen

hvilken avhenting må finne sted.

Dersom reinen ikke uten vesent­

lig ulempe kan bevoktes eller f0-

res tilbake, eller dersom den rein­

eier/sameby som reinen tilh0rer,

unnlater å avhente reinen innen

den fastsatte tidsfrist, kan rein-

driftsinspekt0ren/lantbruksnämn-

den samtykke i at reinen selges til

slakt for eierens regning.

§ 34

Oppstår uenighet ved gjennom-

f0ringen av samling eller skilling
kan

reindriftsinspekt0ren/lant-

bruksnämnden iverksette de tiltak

som omstendighetene tilsier.

Kostnader med rein fra det annet land.

§ 35

Kostnader ved n0dvendig arbeid

med rein fra det annet land, og

utlegg som oppstår i denne för­

bindelse, skal betales av reineier/

sameby som reinen tilhprer.

Er rein fra de to land blitt sam-

menblandet, fordeles kostnadene
ved samling og skilling mellom

reineier/sameby i forhold til an-
tallet rein de har i den sammen-

blandede flokken. Skyldes sam-

SFS 1972:114

271

¬

background image

SFS 1972:114

den. Har sammanblandningen or­

sakats av oaktsamhet eller otill­

räcklig tillsyn och bevakning, kan

den ansvariga samebyn/renägaren

påföras en större del av eller hela

kostnaden.

Förmannen skall upprätta sam­

manställning över kostnaderna,

fördela dessa och sända dem som

kräves på ersättning specificerade

räkningar.

Godtages icke ersättningskrav,

bör lantbruksnämnden eller rein-

driftsinspektören, om någon av

parterna begär det, medverka till

att förlikning kommer till stånd.

menblandingen uaktsomhet eller

utilstrekkelig tilsyn og bevoktning,

kan den ansvarlige reineier/same-

by pålegges å betale en st0rre an­

del av eller alle kostnadene.

Tillitsmannen skal f0re oppgave

over kostnadene, fordele disse og

sende spesifiserte regninger til

dem krav rettes mot.

Godtas ikke kravet, b0r rein-

driftsinspekt0ren eller lantbruks­

nämnden, dersom en av partene

anmoder om det, medvirke til at

forlik kommer i stand.

Renmärken

36 §

Vid registrering av renmärke

skall tillses att detta tydligt skil­

jer sig från annat giltigt märke,

som användes eller får användas

på renar från det andra landet

med vilka sökandens renar kan

sammanblandas.

Närmare bestämmelser om ut-

växling av upplysningar om ren­

märken fastställes efter överens­

kommelse mellan jordbruksdepar­

tementet i Sverige och landbruks-

departementet i Norge.

Reinmerker.

§ 36

Ved registrering av reinmerke

skal det påses at dette tydelig

skiller seg fra annet gyldig merke

som brukes eller kan brukes på

rein fra det annet land som s0ke-

rens rein kan bli sammenblandet

med.

Naermere regler om utveksling

av opplysninger om reinmerker

fastsettes ved avtale mellom Land-

bruksdepartementet i Norge og

Jordbruksdepartementet i Sverige,

•Å

Omärkt ren

37 §

Ren som icke är märkt före ut­

gången av april året efter det den

fötts (omärkt ren) behandlas en­

ligt lagen i det land där renen

finns.

I fråga om omärkt ren som finns

i de betesområden som anges i 1
och 7 §§ under de enligt 2 och

8 §§ för varje område bestämda

betestiderna gäller dock följande:

1. Har renar från de båda län­

derna icke sammanblandats, skall

omärkta renar behandlas enligt

lagen i det andra landet om det

icke är sannolikt att renarna hör

hemma i det land där de finns.

2. Har renar från de båda län­

derna

sammanblandats,

skall

Uraerket rein.

§ 37

Rein som ikke er merket innen

utgången av april året etter den er

f0dt (umerket rein), behandles i

samsvar med lovgivningen i det

land reinen befinner seg.

For umerket rein som befinner

seg i beiteområder som nevnt

i §§ 1 og 7 til beitetid som nevnt

i §§ 2 og 8 for vedkommende om­

råde, gjelder dog fplgende:

1. Er sammenblanding av rein

fra de to land ikke skjedd, skal

umerket rein behandles i samsvar

med lovgivningen i det annet land,

med mindre det er sannsynlig at

reinen h0rer hjemme i det land

den befinner seg.

2. Er rein fra de to land sam­

menblandet, skal umerket rein

272

¬

background image

omärkta renar fördelas i förhål­

lande till antalet märkta renar i

den sammanblandade hjorden.

Bestämmelserna i denna para­

graf äger motsvarande tillämpning

i fråga om ren med förstört eller
okänt märke.

fordeles i forhold til det antall

merket rein som er i den sam-

menblandede flokken.

Bestemmelsene i denne paragraf

får tilsvarende anvendelse på rein

med 0delagt eller ukjent merke.

SFS 1972:114

Slakt

38 §

Under tillåtet uppehåll i det

andra landet får renar slaktas med

iakttagande av de bestämmelser
som gäller i landet.

Renar som finns i det andra

landet utan stöd av denna konven­

tion får icke slaktas utan tillstånd
av den lantbruksnämnd/reindrifts-

inspektör inom vars område renar­

na finns.

I fråga om kött och andra pro­

dukter som härrör från slakt av

ren i det andra landet gäller detta

lands bestämmelser om införsel
och försäljning.

Släkting.

§ 38

Under tillatt opphold i det an-

net land kan släkting av rein skje

under iakttagelse av de regler som

der gjelder.

Rein som uten hjemmel i kon-

vensjonen befinner seg i det an-

net land må ikke släktes uten

samtykke av reindriftsinspektpren/

lantbruksnämnden der reinen er.

For kjptt og andre produkter

av rein som er släktet i det an-

net land gjelder dette lands be-

stemmelser om innfprsel og om-

setning.

Jakt och fiske

39 §

Den som enligt 21 § uppehåller

sig i det andra landet har under

den betestid som anges i 2 eller

8 § rätt till jakt och fiske inom

betesområdet enligt samma be­

stämmelser som gäller för landets

egna renskötande samer, dock en­

dast till husbehov.

Jakt og fiske.

§ 39

Den som i medhold av § 21

oppholder seg i det annet land,

har i den beitetid som er fast­

satt i §§ 2 og 8 adgang til jakt
og fiske innenfor beiteområdet

etter de bestemmelser som gjel­

der for landets egne reindrifts-

samer, dog bare til husbehov.

Skogsfångst

40 §

Den som låter sina renar beta

i det andra landet enligt denna

konvention får inom betesområdet

och längs flyttningsled taga virke

för att använda i renskötseln en­

ligt samma bestämmelser som gäl­

ler för landets egna renskötande

samer.

Erfordras enligt dessa bestäm­

melser anvisning eller utsyning

skall framställning härom göras

senast sex månader före avverk­

ning.

Trevirke.

§ 40

Den som lar rein beite i det

annet land i henhold til denne

konvensjon, kan innenfor beite­

området og längs flyttelei ta tre­

virke til bruk i reindriften etter

de bestemmelser som gjelder for

landets egne reindriftssamer.

Krever bestemmelsene utvis­

ning, skal begjsering herom frem-

settes senest seks måneder fpr

hugsten.

273

¬

background image

SFS 1972:114

Anläggningar för renskötseln m. m.

41 §

Den som låter sina renar beta i

det andra landet enligt denna kon­

vention får uppföra anläggningar

eller bostad som behövs för ren­

skötseln enligt samma bestämmel­

ser som gäller för landets egna

renskötande samer.

Om det är ändamålsenligt, bör

anläggningar för renskötseln nytt­

jas gemensamt av svenska och

norska renägare. Lantbruksnämn-

den/reindriftsinspektören bör med­

verka till att överenskommelse

härom träffas.

Anlcgg for reindrlften m. m.

§ 41

Den som lar rein beite i det

annet land i henhold til denne

konvensjon, har adgang til å opp-

f0re anlegg eller bolighus som er

npdvendige i reindriften etter de

bestemmelser som gjelder for lan­

dets egne reindriftssamer.

Når det er rasjonelt, b0r an­

legg for reindriften nyttes i fel-

lesskap av norske og svenske rein-

eiere. Reindriftsinspekt0ren/Iant-

bruksnämnden b0r medvirke til at

avtale herom kommer i stand.

0

Spärrstängsel

42 §

Längs riksgränsen och betesom­

rådenas gränser får spärrstängsel

uppföras för att underlätta ren­

skötseln.

Närmare bestämmelser om upp­

förande och underhåll av stängsel

såsom om sträckning, utförande

och fördelning av kostnader, fast­

ställes genom särskild överens­

kommelse.

Avviker stängselsträckning från

riksgränsen eller betesområdets

gräns, skall stängslet anses utgöra

renbetesgräns vid tillämpningen

av denna konvention.

Inom betesområde får spärr­

stängsel uppföras efter särskild

överenskommelse.

Sperregjerder.

§ 42

Sperregjerder

kan

oppf0res

längs riksgrensen og längs beite-

områdenes grenser for å lette rein­

driften.

Nasrmere bestemmelser om opp-

f0ring og vedlikehold av gjerder,

herunder om gjerdelinjer, gjerde-

nes utf0relse og om fordeling av

kostnader, fastsettes ved seerskilt

overenskomst.

Hvor gjerdelinje avviker fra riks­

grensen eller beiteområdets gren-

se, skal gjerdet anses som rein-

beitegrense ved anvendelsen av

bestemmelsene i denne konven­

sjon.

Innenfor beiteområde kan det

oppf0res sperregjerder etter sser-

skilt overenskomst.

274

Naturvård

43 §

Vid planläggning, placering,

uppförande och underhåll av an­

läggningar för renskötseln inbe­

gripet stängsel skall tillbörlig hän­

syn tagas till n aturvården.

Anläggningarna skall såvitt möj­

ligt utföras och underhållas så att

djur icke skadas.

Den som uppfört anläggning

svarar för uppröjning efter det att

anläggningen utförts och för att

överblivet material m. m. avlägs-

Naturvem.

§ 43

Ved planlegging, plassering,

oppf0ring og vedlikehold av an­

legg i reindriften, herunder gjer­

der, skal tilb0rlig hensyn tas til

naturverninteresser.

Anleggene skal såvidt mulig ut-

f0res og vedlikeholdes slik at dyr

ikke blir påf0rt skade.

Den som har oppf0rt anlegg,

skal s0rgc for opprydding etter

at anleggsarbeidene er utf0rt, og

for at materialer m. v. som ikke

ö' •

fe

¬

background image

nas. Anläggning som ej underhål­

las eller icke längre behovs för

renskötseln skall avlägsnas och er­

forderlig uppröjning skall utföras.

Hundar

44 §

För bevakning av renarna får

renhundar medföras från det ena

landet till det andra.

er nyttet, blir fjernet, Anlegg

som ikke blir vedlikeholdt eller

ikke lenger er n0dvendige for

reindriften, skal fjernes og nöd­

vändig opprydding skal företas.

Kunder.

§ 44

For bevoktning av reinen kan

reinhunder medf0res fra det ene

land til det annet.

SFS 1972: 114

Medförande av utrustning m. m.

45 §

För användning i renskötseln

får person som avses i 21 § från

det ena landet till det andra med­

föra nödvändig utrustning, redskap

och livsmedel samt material för

uppförande och underhåll av an­

läggningar m. m. som nämns i

41 §.

Vapen och anununition

46 §

För användning i renskötseln

och vid jakt enligt 39 § får person

som avses i 21 § från det ena lan­

det till det andra medföra vapen

och ammunition.

Närmare bestämmelser

kan

fastställas genom särskild överens­

kommelse.

Medforing av utstyr m. m.

§ 45

Til bruk i reindriften kan per­

son som nevnt i § 21 f0re med

seg fra det ene land til det

annet n0dvendig utstyr, redskap

og levnedsmidler, samt materia-

ler til oppf0ring og vedlikehold

av anlegg m. m. som nevnt i § 41.

Våpen og ammunisjon.

§ 46

Til bruk i reindriften og til jakt

etter § 39 kan person som nevnt

i § 21 f0re med seg fra det ene

land til det annet våpen og am­

munisjon.

Neermere bestemmelser kan

fastsettes ved saerskilt overens-

komst.

Radiosändare och mottagare

47 §

Person som avses i 21 § får

från det ena landet till det andra

medföra och i renskötseln använ­

da radiosändare och mottagare

med iakttagande av det andra lan­

dets bestämmelser.

Närmare bestämmelser

kan

fastställas genom särskild över­

enskommelse.

Radiosendere og mottakere.

§ 47

Person som nevnt i § 21 kan

f0re med seg fra det ene land

til det annet og bruke i rein­

driften radiosendere og mottakere
under iakttagelse av de bestem­

melser som gjelder der.

Ntermere bestemmelser kan

fastsettes ved saerskilt overens-

komst.

Motorfordon

48 §

För användning i renskötseln

får person som avses i 21 § från

det ena landet till det andra med-

Motorkjoretoyer.

§ 48

Til bruk i reindriften kan per­

son som nevnt i § 21 f0re med

seg fra det ene land til det an-

275

¬

background image

SFS 1972:114

föra motorfordon som är registre­

rat i hemlandet.

För användning av terränggå­

ende motorfordon tillämpas sam­

ma bestämmelser som gäller för

landets egna renskötande samer.

Under annan tid än tillåten be­

testid får dock terränggående mo­

torfordon användas i renskötseln

i det andra landet först sedan med­

delande tillställts den lantbruks-

nämnd/reindriftsinspektör

inom

vars område motorfordonet skall

användas.

net motorkj0ret0y som er regi-

strert i hjemlandet.

For bruk av terrenggående mo-

torkj0ret0y gjelder samme bestem-

melser som for landets egne rein-

driftssamer.

Utenfor tillatt beitetid kan dog

terrenggående motorkj0ret0y ba­

re brukes i reindrihen i det

annet land etter at melding er

gitt reindriftsinspekt0r/lantbruks-

nämnd der motorkj0ret0yet skal

benyttes.

ir»
£51

Tull- och avgiftsfrihet

49 §

Utrustning, redskap och andra

varor som avses i 45—48 §§ får

medföras tull- och avgiftsfritt.

Toll- og avgiftsfrihet.

§ 49

Utstyr, redskap og andre varer

som er nevnt i §§ 45—48 kan

medf0res toll- og avgiftsfritt.

rfi

Smittsamma djursjukdomar

50 §

När det finns anledning antaga

att svårartad smittsam sjukdom ut­

brutit bland renar eller husdjur i

det ena landet och att fara före­

ligger för att renbetning i det and­

ra landet kan medföra ytterligare

utbredning av sjukdomen, skall

veterinäimyndigheterna i de båda

länderna samråda. Vartdera lan­

det kan därefter vidtaga de åtgär­

der eller utfärda de föreskrifter

som behövs för att hindra sjukdo­

mens utbredning.

Förbud mot att renar från det

ena landet kommer in i det andra

utfärdas av vederbörande departe­

ment. Sådant förbud skall upphä­

vas så snart faran för sjukdomens

utbredning upphört.

Smittsomme dyresykdommer.

§ 50

Når det er grunn til å tro at

det i ett av landene er ondartet

smittsom sykdom blant rein eller

husdyr og at det er fare for at

reinbeiting i det annet land kan

f0re til ytterligere utbredelse av

sykdommen, skal veterinaermyn-

dighetene i de to land samrå seg

med hverandre. Hvert av landene

kan deretter iverksette de tiltak og

gi de pålegg eller utferdige de for­

bud som er n0dvendige for å

hindre sykdommens utbredelse.

Forbud mot at rein fra det

ene land kommer inn i det annet

land utferdiges av vedkommende

departement. Slikt forbud skal

oppheves så snart faren for ut­

bredelse av sykdommen er opp-

h0rt.

•lE

Kapitel IV. Överträdelser av kon­

ventionen
Meddelande om olovh'g betning

51 §

När renar från det ena landet

uppehåller sig i det andra landet

utan stöd av denna konvention

skall underrättelse härom snarast

Kapittel IV. Overtredclser av kon-

vensjonen.
Melding om ulovlig beiting.

§ 51

Når rein fra det ene land opp-

holder seg i det annet land utcn

hjemmel i denne konvensjon, skal

det snarest gis melding til rein-

1

Ri

"1!L

\ •

276

¬

background image

lämnas till den lantbruksnämnd/

reindriftsinspektör inom vars om­

råde renarna finns. Skyldighet att

lämna sådan underrättelse åligger

renarnas ägare, den som i ägarens

ställe svarar för bevakning och

tillsyn samt den som har rätt att

driva renskötsel inom det område

där renarna finns.

Lantbruksnämnden/reindriftsin-

spektören skall snarast underrätta

förmannen i den sameby/det ren­

betesdistrikt där renarna finns,

reindriftsinspektören/lantbruks-

nämnden i det andra landet samt

om möjligt förmannen i det renbe­

tesdistrikt/den sameby som renar­

na kan antagas tillhöra.

Bestämmelserna i första och

andra styckena äger motsvarande

tillämpning när renar finns på be­

tesområde i strid mot 4 eller 10 §
eller på flyttled i strid mot 16 §.

driftsinspekt0ren/lantbruksnämn-

den der reinen er. Plikt til å gi

slik melding har reinens eier, den

som i eierens sted er ansvarlig

for bevoktning og tilsyn, samt den

som har lovlig adgang til rein-

drift i det område hvor den frem-

mede reinen er.

Reindriftsinspekt0ren/Iantbruks-

nämnden skal snarest underrette

tillitsmannen i det distrikt/sameby

der reinen er, samt lantbruksnämn-

den/reindriftsinspekt0ren i det an-

net land og, om mulig, tillitsman­

nen for den sameby/distrikt som
reinen antas å tilh0re.

Bestemmelsene i f0rste og annet

ledd får tilsvarende anvendelse når

rein oppholder seg i beiteområde i

strid med §§4 eller 10 eller på

flyttelei i strid med § 16.

SFS 1972:114

Betesavgift

52 §

Har renar från det ena landet

uppehållit sig i det andra landet

utan stöd av denna konvention

kan vederbörande renägare/same­

by åläggas att betala betesavgift.

Betesavgiften är i Sverige skr

1:00 och i Norge nkr 1:40 per

ren utan hänsyn till uppehållets

varaktighet samt i Sverige skr

0: 40 och i Norge nkr 0: 55 per

ren för varje dag renarna uppe­

hållit sig i det andra landet. Har

uppehållet ej bringats att upphöra

senast fjorton dagar efter det

att lantbruksnämnden/reindriftsin-

spektören mottagit meddelande

om olovlig betning enligt 51 §

andra stycket är avgiften från och

med den femtonde dagen efter

mottagandet av meddelandet i

Sverige skr 0: 75 och i Norge nkr

1: 05 per ren och dag.

För kalvar under ett år utgår ej

avgift.

Avgiftsbeloppen enligt andra

stycket omräknas vart femte år

med tillämpning av konsument­

prisindex i Sverige respektive i

Beiteavgift.

§ 52

Når rein fra det ene land har

oppholdt seg i det annet land uten

hjemmel i denne konvensjon, kan

vedkommende sameby/reineier på-

legges å betale beiteavgift.

Beiteavgiften er i Norge n.kr.

1,40 og i Sverige sv.kr. 1,— pr.

rein uten hensyn til varigheten av

oppholdet, samt i Norge n.kr. 0,55

og i Sverige sv.kr. 0,40 pr. rein

for hver dag reinen har oppholdt

seg i det annet land. Er oppholdet

ikke bragt til opph0r innen 14 da­

ger etter at reindriftsinspekt0ren/
lantbruksnämnden har mottatt

melding etter § 51, annet ledd, er

avgiften fra og med den femtende

dag etter mottageisen av meldin-

gen henholdsvis n.kr. 1,05 og sv.

kr. 0,75 pr. rein pr. dag.

For kalver under ett år bereg-

nes ikke avgift.

Avgiftssatsene i annet ledd skal

hvert femte år reguleres i samsvar

med forbruksprisindeksen i Norge,

henholdsvis i Sverige, og med ut-

277

¬

background image

SFS 1972:114

Norge med utgångspunkt i index

per den 1 juli 1971. Omräkning

skall icke ske om ändringen

i indexen är mindre än 10 pro­

cent sedan beloppen senast fast­

ställdes. De belopp som därvid

framkommer avrundas till närmas­

te femörestal.

53 §

Beslut om betesavgift fattas av

den lantbruksnämnd/reindriftsin-

spektör inom vars område det

olovliga uppehållet ägt rum.

Kan det olovliga uppehållet

icke läggas renägaren eller den

som på hans vägnar ansvarar för

renarna till last eller är det eljest

med hänsyn till omständigheterna

oskäligt att ålägga full avgift,

kan lantbruksnämnden/reindrifts-

inspektören nedsätta avgiftsbelop­

pet eller, om särskilda skäl före­

ligger, besluta att betesavgift icke
skall utgå.

Lantbruksnämnden/reindriftsin-

spektören sänder beslutet till

den reindriftsinspektör/lantbruks-

nämnd inom vars område renarna

eller huvuddelen av dem hör hem­

ma. Samtidigt med beslutet läm­

nas upplysningar om alla de om­

ständigheter som ligger till grund

för beslutet.

Den

reindriftsinspektör/lant-

bruksnämnd som mottager beslu­

tet skall utan dröjsmål sända detta

till förmannen i det renbetesdi­

strikt/den sameby som renarna

eller huvuddelen av dem tillhör

och sända den lantbruksnämnd/

reindriftsinspektör som fattat be­

slutet uppgift om när förmannen

mottagit detta.

över beslut om betesavgift kan

den som beslutet rör eller rein-

driftsinspektören/lantbruksnämn-

den anföra besvär hos lantbruks-

styrelsen/fylkesmannen inom fem

veckor efter det förmannen mot­

tagit beslutet,

54 §

Beslut om betesavgift förfaller

om det icke sänts till lantbruks-

gangspunkt i indeksen pr. 1. juli

1971. Regulering skal il±e företas

dersom endring i den offisielle in -

deks er mindre enn 10 prosent

siden avgiftssatsene siste gang ble

fastsatt. Avgiftssatsene avrundes

til najrmeste fem 0re.

§ 53

Pålegg om betaling av beiteav-

gift gis av reindriftsinspekt0r/

lantbruksnämnd der det ulovlige

opphold har funnet sted.

Dersom det ulovlige opphold

ikke kan legges reineieren eller den

som på hans vegne har ansvaret

for reinen til last, eller andre om-

stendigheter gj0r det urimelig å

pålegge full avgift, kan rein-

driftsinspekt0ren/lantbruksnämn-

den nedsette avgiftsbel0pet eller

i saerlige tilfelle helt frafalle beite-

avgift.

Reindriftsinspekt0ren/Iantbruks-

nämnden sender pålegget til lant-

bruksnämnden/reindriftsinspekt0-

ren der reinen, eller det meste av

den, h0rer hjemme, og gir samtidig

opplysninger om alle de omsten-

digheter som ligger til grunn for

pålegget.

Den lantbruksnämnd/reindrifts-

inspekt0r som mottar pålegget,

skal uten opphold sende dette til

tillitsmannen for den sameby/di­

strikt som reinen eller det meste

av den tilh0rer og sende den rein-

driftsinspekt0r/lantbruksnämnd

som har utferdiget pålegget mel­

ding om når tillitsmannen har mot-

tatt det.

Pålegg om beiteavgift kan av

den som pålegget ber0rer eller

av lantbruksnämnden/reindriftsin-

spekt0ren ankes til fylkesmannen/

lantbruksstyrelsen innen fem uker

etter at tillitsmannen har mottatt

pålegget.

§ 54

Er pålegg om beiteavgift ikke

scndt lantbruksnämnden/reindrifts-

278

¬

background image

nämnden/reindriftsinspektören

i

det andra landet senast tre måna­

der efter det att det olovliga up­

pehållet upphört.

55 §

Betesavgiften skall betalas till

den lantbruksnämnd/reindriftsin-

spektör inom vars område det

olovliga uppehållet ägt rum inom

tre månader efter det att beslutet

om avgiften vunnit laga kraft. Be­

talas icke avgiften inom denna tid

skall beloppet på begäran av lant-

bruksnämnden/reindriftsinspektö-

ren förskotteras av vederbörande

myndighet i det andra landet.

56 §

Betesavgift skall användas inom

renskötseln.

57 §

Har renar uppehållit sig i om­

råde i strid mot 4 eller 10 § kan
betesavgift enligt 52 § uttagas.

Därvid gäller 53—56 §§ i tillämp­

liga delar.

inspekt0ren i det annet land innen

tre måneder etter at det ulovlige
opphold er bragt til opph0r, kan

krav på beiteavgift ikke gj0res
gjeldende.

§ 55

Beiteavgiften skal betales til

reindriftsinspekt0ren/lantbruks-

nämnden der det ulovlige opphold

har funnet sted innen tre måneder

etter at kravet er blitt endelig. Be­

tales ikke avgiften innen den tid,

skal bel0pet på anmodning av

reindriftsinspekt0ren/lantbruks-
nämnden forskutteres av vedkom-

mende myndighet i det annet land.

§ 56

Beiteavgiften skal brukes til rein-

driftsformål.

§ 57

Når rein har oppholdt seg i et

område i strid med §§4 eller 10,
kan det pålegges beiteavgift i sam­

svar med § 52. Bestemmelsene i
§§ 53—56 får tilsvarende anven-

delse så långt de passer.

SFS 1972:114

Ersättning för skada

58 §

I den mån särskilda bestämmel­

ser om ersättning icke finns i

denna konvention skall skada som

vållas i det andra landet vid ut­

övande av renskötsel ersättas en­

ligt detta lands skadeståndsregler.

För skada som därvid uppstår på

renbete utgår icke ersättning.

Erstatning for skade.

§ 58

Når ikke sterlige bestemmelser

om erstatning finnes i denne kon-
vensjon, skal skade som voldes i

det annet land ved ut0velse av
reindrift, erstattes i samsvar med

dette lands erstatningsrettslige reg­
ler. For skade som derved voldes

på reinbeite betales ikke erstatning.

59 §

Fordrar någon ersättning för

skada vållad genom det andra

landets renskötsel och träffas icke

uppgörelse, skall på begäran av en­

dera parten den lantbruksnämnd/

reindriftsinspektör inom vars om­

råde skadan inträffat undersöka

ansvarsfrågan och skadans storlek

samt lägga fram förslag till för­
likning.

§ 59

Krever noen erstatning for ska­

de som er voldt ved det annet

lands reindrift og blir det ikke

enighet om oppgj0ret, skal rein-

driftsinspekt0ren/lantbruksnämn-

den der skaden er oppstått, på an­

modning av en av partene, under-

s0ke ansvarsforholdet og st0rrelsen

av skaden, og legge frem forslag

til forlik.

279

¬

background image

SFS 1972:114

Fast utskott

Fast utvalg.

66 §

§ 66

Vid ikraftträdandet av denna

konvention skall de båda ländemas

regeringar tillsätta ett fast utskott

med uppgift att följa utvecklingen

av den samiska renskötseln i de

båda länderna och att lägga fram

förslag om åtgärder som kan bi­

draga till en effektiv och ända­

målsenlig tillämpning av konven­

tionen.

Utskottet skall bestå av tre

medlemmar från vartdera landet.

Av medlemmarna skall en från

vartdera landet vara sakkunnig i

rennäringsfrågor och en vara ren-

skötande same.

Medlemmarna tillsättes för en

period av tre år. För varje med­

lem skall utses en personlig supp­

leant, som skall inträda vid för­

fall för ordinarie medlem.

Ved denne konvensjons ikraft-

tredelse skal de to lands regjerin-

ger opprette et fast utvalg som har

til oppgave å f0lge utviklingen av

den samiske reindrift i de to land

og legge frem forslag om tiltak

som kan bidra til en effektiv og

formålstjenlig gjennomf0ring

konvensjonens bestemmelser.

av

Utvalget skal bestå av tre med-

lemmer fra hvert land. Av med-

lemmene skal ett fra hvert land

vaere sakkyndig i reindriftssp0rs-

mål og ett vffire reindriftssame.

Sammanträde hålls minst en

gång om året och i övrigt när det

ena landets medlemmar begär det.

Utskottet företager de resor som

bedöms nödvändiga. Utskottet

fastställer självt sin arbetsordning.

Medlemmene oppnevnes for et

tidsrom av tre år. For hvert med­

lem skal det oppnevnes en per­

sonlig varamann, som skal m0te

når det ordinäre medlem har for­

fall.

Utvalget holder m0te minst en

gang i året og for0vrig når det ene

lands medlemmer anmoder om

det, og företar de befaringer som

det anser n0dvendige. Utvalget

fastsetter selv sin forretningsorden.

Kapitel VI. Övergångsbestämmelser Kapittel VI. Overgangsbestemmelser.

67 §

§ 67

282

Under en tid av fem år från

konventionens ikraftträdande får

området Rieppe i Troms fylke an­

vändas för svensk renbetning. Om­

rådet har följande gränser:

Från riksgränsen vid riksröse

295 B en rät linje i östlig rikt­

ning till Galgujavri, denna sjö,

Galgujåkka och Skibotnelva till

sammanflödet med Lavkajåkka,

därifrån Lavkajåkka och Lavka-

vaggi till Gåvdajavri, denna sjö

till södra ändan, därifrån Breidda-

len till Gåldajavri, denna sjö till

Treriksröset, därifrån riksgränsen

tillbaka till riksröse 295 B.

Betestiden är från och med den

1 maj till och med den 15 juni.

I et tidsrom av fem år fra kon­

vensjonens ikrafttredelse kan om­

rådet Rieppe i Troms fylke brukes

som beite for svensk rein. Områ­

det har f0lgende grenser:

Fra riksgrensen ved riksr0ys

295 B en rett linje i 0stlig retning

til Galgujavri, dette vatn, Galgu­

jåkka og Skibotnelva til saml0pet

med Lavkajåkka, derfra Lavkajåk­

ka og Lavkavaggi til Gåvdajavri,

dette vatn til s0renden, derfra

Breiddalen til Gåldajavri, dette

vatn til Treriksr0ysa, derfra riks­

grensen tilbake til riksr0ys 295 B.

Beitetiden er fra og med 1. mai

til og med 15. juni.

tiil,

lan

¬

background image

68 §

Så länge betestillgången inom

området Meselefors som anges i

7 § B 3 ej är tillräcklig för 1 500

renar skall i stället området Hälla

i Västerbottens och Västernorr­

lands län användas för norsk ren­

betning. Området har följande

gränser:

Från Vispsjöns södra ända en

rät linje över punkt 469 på Visp­

sjöberget till väg nr 90, denna väg

till Hällby regleringsmagasin, det­

ta magasin till Risåns utlopp, där­

ifrån en rät linje till vägskälet vid

byn Mossaträsk, därifrån vägen
till byn Käl, därifrån en rät linje

till Holmträskets västra ända, där­

ifrån en rät linje till Norra Hed-
vattensjön, denna sjö till dess nor­

ra ända, därifrån en rät linje till

tjärn vid punkt 355, därifrån
bäcken till Vispsjön.

Högsta tillåtna renantal i Hälla

är 1 500.

Vid flyttning till Hälla använ­

des den flyttningsled som i 12 §

fastställts för Meselefors fram tiU

Klinkhöjden. Därifrån sker flytt­

ningen förbi Häggås, Avasjö,

Lomsjö och Södra Noret till Visp­

sjön.

Lantbruksnämnden avgör efter

samråd med det fasta utskottet

när området Meselefors skall ta­

gas i bruk.

§ 68

Så lenge beiteforekomstene i

området Meselefors som nevnt i

§ 7 B, 3, ikke er tilstrekkelig for

1 500 rein, skal i stedet området

Hälla i Västerbottens og Väster­

norrlands län brukes som beite for

norsk rein. Området har f0lgende

grenser;

Pra Vispsjöns s0rende en rett

linje over h0yde 469 på Vispsjö­

berget til vei nr. 90, denne vei til

Hällby reguleringsmagasin, dette

magasin til Risåns utl0p, derfra en

rett linje til veiskillet ved stedet
Mossaträsk, derfra veien till stedet

Käl, derfra en rett linje til vest-

enden av Holmträsket, derfra en
rett linje til Norra Hedvattensjön,

dette vatn til nordenden, derfra en
rett linje til tjern med h0yde 355,

derfra bekken til Vispsjön.

St0rste tillatte reinantall i Hälla

er 1 500.

Ved flytting til Hälla brukes

frem til Klinkhöjden den flyttelei

som i § 12 er fastsatt for Mesele­
fors. Derfra skjer flyttingen förbi

Häggås, Avasjö, Lomsjö og Södra

Noret til Vispsjön.

Lantbruksnämnden avgj0r, etter

samråd med det fäste utvalg, når

området Meselefors skal tas i bruk.

SFS 1972; 114

Kapitel Vn. Slutbestämmelser

69 §

Senast fem år före utgången av

denna konventions giltighetstid el­

ler före den 1 maj 1997, skall, om

en av avtalsparterna påkallar det,

en blandad svensk-norsk kommis­

sion tillsättas för att utreda frågan

om det ena landets renskötande

samer efter utgången av konven­

tionens giltighetstid har behov av

fortsatt renbetning i det andra lan­

det i de betesområden som omfat­

tas av denna konvention eller de­

lar av dessa.

Kapittel Vn. Sluttbestenunelser.

§ 69

Senest fem år f0r denne kon-

vens jon o pph0rer å gjelde eller in-

nen 1. mai 1997 skal det, dersom

en av partene krever det, nedsettes

en blandet norsk-svensk kommi-

sjon som skal utrede sp0rsmålet

om det ene lands reindriftssamer

etter utl0pet av konvensjonens gyl-

dighetstid fortsatt har behov for

reinbeite i det annet land i de bei-

teområder som er fastsatt i denne

konvensjon eller deler av disse om-

råder.

283

¬

background image

SFS 1972:114

Avtalspart, som påkallar tillsät­

tandet av kommissionen, skall här­

om underrätta den andra avtals­

parten senast ett år före den i

första stycket angivna tidsfristen.

Parterna skall därefter omgående

inleda förhandlingar om utseende

av ordförande för kommissionen

samt om kommissionens sekreta­

riat m. m.

70 §

För att fullgöra den uppgift som

är angiven i 69 § skall kommissio­

nen i erforderlig utsträckning un­

dersöka betestillgångarna inom

Finnmarks, Troms och Nordlands

fylken och i nordligaste delen av

Nord-Tröndelags fylke samt i

Norrbottens och Västerbottens län

och i nordligaste delen av Jämt­

lands län. Kommissionen skall un­

dersöka hur betestillgångarna ut­

nyttjas inom dessa områden och

hur de mest rationellt skall kunna

utnyttjas. Därvid skall hänsyn ock­

så tagas till andra samhälls- och

näringsintressen. Inom denna all­

männa ram bestämmer kommis­

sionen själv hur utredningsarbetet

skall bedrivas.

71 §

Kommissionen skall bestå av tre

medlemmar från vartdera landet.

För varje medlem skall utses en

personlig suppleant, som skall in­

träda vid förfall för ordinarie

medlem.

Kommissionen skall stå under

ledning av en ordförande från ett

tredje nordiskt land. Han skall

utses gemensamt av de båda län­

dernas regeringar.

De båda ländernas regeringar

överenskommer om sammansätt­

ningen av kommissionens sekre­

tariat, om behörighet för kommis­

sionens ordförande att tillkalla

sakkunniga och arbetsbiträde samt

att utföra fältundersökningar och

inhämta uppgifter från det fasta

utskottet, tillsatt enligt 66 § och

från myndigheter och enskilda.

En part som pnsker en kom-

misjon nedsatt, skal gi den annen

part meddelelse om dette senest

ett år f0r den frist som er nevnt

i förste ledd. Partene skal der-

etter omgående oppta forhand-

linger om oppnevnelse av formann

for kommisjonen og om dens sek­

retariat m. m.

§ 70

For å l0se den oppgave som er

nevnt i § 69 skal kommisjonen i

n0dvendig utstrekning unders0ke

beiteforekomstene i Finnmark,

Troms og Nordland fylker og i

den nordligste del av Nord-Tr0n-

delag fylke, samt i Norrbottens og

Västerbottens län og i den nord­

ligste del av Jämtlands län. Kom­

misjonen skal unders0ke hvordan

beiteforekomstene utnyttes i disse

områder og hvordan de mest ra-

sjonelt kan utnyttes. Herunder skal

hensyn også tas til andre sam-

funns- og naeringsinteresser. Innen-

for denne alminnelige ramme be-

stemmer kommisjonen selv hvor­

dan utredningsarbeidet skal gjen-
nomf0res.

§ 71

Kommisjonen skal bestå av tre

medlemmer fra hvert land. For

hvert medlem skal det oppnevnes

en personlig varamann som skal

m0te når det ordinsere medlem

har forfall.

Kommisjonen skal stå under le-

delse av en farmann fra et tredje

nordisk land. De to lands regje-

ringer skal sammen utpeke for­

mannen.

De to lands regjeringer skal

treffe na:rmere avtale om sammen-

setningen av kommisjonens sekre­

tariat, om adgangen for kommisjo­

nens formann til å tilkalle sakkyn-

dige og annen bistand og til å ut-

f0re unders0kelser i marken og

innhentc opplysninger fra det fäste

utvalg som er nedsatt i henhold til

§ 66 og fra myndigheter og e nkelt-

personer.

'C

ID

isir

ii'

tro.

284

m\ :\

¬

background image

De gemensamma kostnaderna

för kommissionens arbete skall

fördelas lika mellan de båda län­

derna.

72 §

Kommissionen skall avge sitt

betänkande senast tre år efter det

att den tillsatts.

Så snart kommissionens be­

tänkande avgivits skall de båda

ländernas regeringar inleda för­

handlingar rörande den fortsatta

rätten till renbetning i det andra

landet efter utlöpandet av denna

konventions giltighetstid. Förhand­

lingarna skall föras på grundval

av betänkandet.

Förhandlingarna skall ej omfat­

ta det i 1 § A 4 angivna området

Anjavassdalen om ej de båda län­

dernas regeringar enas om att sär­

skilda skäl talar härför.

Förhandlingarna skall såvitt

möjligt slutföras innan denna kon­

ventions giltighetstid utlöper.

73 §

Denna konvention har följande

kartbilagor:

1. Topografisk karta över Nor­

ge i skala 1: 50 000 förminskad till
skala 1: 100 000, bladen Helligsko-

gen, Signaldalen, Storfjord och Ta-

mokdalen samt topografisk karta

över Norge i skala 1: 100 000, bla­

den R 8 Råstajavri, P 8 Dividalen,

P 9 Altevatn, O 9 Salvasskaret och
O 8 Bardu på vilka inlagts gränser

för betesområdena Tamok-Rosta,

Devdisfjellet, Havgavuobmi, An­

javassdalen, Saarevuobmi och Sal-

vasskardet som anges i 1 § A 1—

6 och Rieppe som beskrivs i 67 §.

2. Topografisk karta över Nor­

ge i skala 1: 100 000,

a) bladen N 9 Narvik, N 10

Skjomen, M 10 Tysfjord och M 11

Hellemobotn på vilka inlagts grän­

ser för de betesområden i Anke-

nes, Ballangens och Tysfjords
kommuner som anges i 1 § B 1 a
och b,

De felles omkostninger ved

kommisjonens arbeid skal fordeles

likt mellom de to land.

§ 72

Kommis jonen skal avgi sin inn-

stilling senest tre år etter oppnev-

nelsen.

Så snart kommisjonens innstil-

ling er avgitt skal de to lands re-

gjeringer innlede forhandlinger om

fortsatt adgang til reinbeite i det

annet land etter utl0pet av

denne konvensjons gyldighets-

tid. Forhandlmgene skal f0res på

grunnlag av kommisjonens instil­

ling.

Forhandlingene skal ikke omfat-

te området Anjavassdalen, som er

nevnt i § 1 A, 4, med mindre de

to lands regjeringer blir enige om

at saerlige gr unner tåler for det.

Forhandlingene skal såvidt mu-

1ig sl uttf0res iimen denne konven-

sjon utl0per.

§ 73

Denne konvensjon har f0lgende

kartbUag:

1. Topografiske kart over Nor­

ge i målestokk 1 : 50 000 formins-

ket til målestokk 1 : 100 000, kart-

bladene Helligskogen, Signaldalen,

Storfjord og Tamokdalen, og topo­

grafiske katt over Norge i måle­

stokk 1 : 100 000, bladene R 8

Råstajavri, P 8 Dividalen, P 9 Al­

tevatn, O 9 Salvasskaret og O 8

Bardu, hvor grenser er angitt for
de i § 1 A, 1—6 beskrevne beite-

områder Tamok-Rosta, Devdisfjel­

let, Havgavuobmi, Anjavassdalen,

Sarevuobmi og Salvasskardet og

det i § 67 beskrevne område Riep­

pe.

2. Topografiske katt over Nor­

ge i målestokk 1 : 100 000,

a) bladene N 9 Narvik, N 10

Skjomen, M 10 Tysfjord og M 11

Hellemobotn, hvor grenser er an-

gitt for de i § 1 B, 1 a og b be­

skrevne beiteområder i Ankenes,

Ballangen og Tysfjord kommuner,

SFS 1972:114

285

¬

background image

\

SFS 1972:114

b) bladen L13 Saltdal och M 13

Sulitjelma på vilka inlagts gränser

för det betesområde i Sörfolds och

Fauske kommuner som anges i 1 §

B 2,

c) bladen L 14 Junkerdalen,

L 15 Nasa, L 16 Virvand, K 15

Dunderlandsdalen och K 16 Um-

bugten på vilka inlagts gränser för

de betesområden i Saltdals och Ra-

na kommuner soip anges i 1 § B

3 a och b,

d) bladen K 16 Umbugten,

K 17 Knitfjell och K 18 Skarmo-

dalen på vilka inlagts gränser för

de betesområden i Hemnes och

Hattfj elidals kommuner som an­

ges i 1 § B 4 och 5 a och b,

e) bladen J19 Börgefjell och

K19 Ranseren på vilka inlagts

gränser för de betesområden i
Hattfjelldals och Röyrviks kom­

muner som anges i 1 § B 6.

3. Topografisk karta över Sve­

rige i skala 1:100 000,

a) en karta sammansatt av blad

2 Naimakka, 5 Soppero och 6 Ka­

resuando på vilken inlagts gränser

för betesområdet Maunu som an­

ges i 7 § A 1,

b) en karta sammansatt av blad

30 H Riksgränsen, 30 I Abisko, 30

J Rensjön och 29 J Kiruna på vil­

ken inlagts gränser för betesområ­

dena Njuorajaure och Patsajäkel

som anges i 7 § A 2 och 3,

c) en karta sammansatt av blad

35 Arvidsjaur, 36 Boden och 44/

45 Piteå/Rödkallen på vilken in­

lagts gränser för betesområdena

Älvsbyn och Storsund S( m anges

i 7 § A 4 och 5,

d) en karta sammansatt av blad

49 Lycksele, 55 Fredrika och 56

Degerfors NV på vilken inlagts

gränser för betesområdena Ram­

sele och Granö som anges i 7 §

B 1 och 2,

e) en karta sammansatt av blad

48 Vilhelmina, 54 Asele och 61

Junsele på vilken inlagts gränser

för betesområdena Meselefors och

Hälla som anges i 7 § B 3 och

68 §, och

b) bladene L 13 Saltdal og M 13

Sulitjelma, hvor grenser er angitt

for det i § 1 B, 2 beskrevne beite-

område i S0rfold og Fauske kom­

muner,

c) bladene L 14 Junkerdalen,

L 15 Nasa, L 16 Virvand, K 15

Dunderlandsdalen og K 16 Um­

bugten, hvor grenser er angitt for

de i § 1 B, 3 a og b beskrevne

beiteområder i Saltdal og Rana

kommuner,

d) bladene K16 Umbugten,

K17 Krutfjell og K18 Skarmo-

dalen, hvor grenser er angitt for

de i § 1 B, 4 og 5 a og b beskrev­

ne beiteområder i Hemnes og

Hattfjelldal kommuner,

e) bladene J 19 Bprgefjell og

K19 Ranseren, hvor grenser er
angitt for de i § 1 B, 6 beskrevne

beiteområder i Hattfjelldal og

R0yrvik kommuner.

3. Topografiske kart over Sve­

rige i målestokk 1 ; 100 000,

a) et kart sammensatt av blad 2

Naimakka, 5 Soppero og 6 Kare­

suando, hvor grenser er angitt for

det i § 7 A, 1 beskrevne beiteom-

råde Maunu,

b) et kart sammensatt av blad

30 H Riksgränsen, 30 I Abisko, 30

J Rensjön og 29 J Kiruna hvor

grenser er angitt for de i § 7 A,

2 og 3 beskrevne beiteområder

Njuorajaure og Patsajäkel,

c) et kart sammensatt av blad

35 Arvidsjaur, 36 Boden og 44/45

Piteå/Rödkallen hvor grenser er

angitt for de i § 7 A, 4 og 5 be­

skrevne beiteområder Älvsbyn og

Storsund,

d) et kart sammensatt av blad

49 Lycksele, 55 Fredrika og 56

Degerfors NV hvor grenser er an­

gitt for de i § 7 B, 1 og 2 be­

skrevne beiteområder Ramsele og

Granö,

e) et kart sammensatt av blad

48 Vilhelmina, 54 Asele og 61

Junsele hvor grenser er angitt for

de i §§ 7 B, 3 og 68 beskrevne

beiteområder Meselefors og Hälla

og

i'iCB

286

¬

background image

f) en karta sammansatt av blad

39 Jadnem och 46 Frostviken på

vilken inlagts gränser för betes­

områdena Leipikvattnet och Blå-

sjökilen som anges i 7 § C 1 och 2,

4. Topografisk karta över Sve­

rige och Norge i skala 1:250 000

bladen 30 Sollefteå, 32 Grong, 33

Vilhelmina, 34 Skellefteå, 36 Mo-

sjöen, 37 Tärna, 38 Arvidsjaur, 39

Luleå, 40 Mo i Rana, 41 Saltdal,

42 Jokkmokk, 44 Sulitelma, 45

Kiruna, 47 Narvik, 48 Enontekiö,

Nordreisa och Tromsö på vilka

markerats gränserna för de betes­

områden som anges i 1, 7, 67 och

68 §§ och de flyttningsleder som

anges i 12 och 68 §§.

5. Topografisk karta över Sve­

rige och Norge i skala 1: 1000000

på vilken markerats gränserna

för de betesområden som anges i
1, 7, 67 och 68 §§ och de flytt­

ningsleder som anges i 12 och

68 §§.

Vid bristande överensstämmelse

mellan gränsbeskrivning i 1, 7, 67

och 68 §§ och gränsens inläggning
på kartbilaga skall beskrivningen

äga vitsord.

Detsamma gäller vid bristande

överensstämmelse mellan beskriv­

ning av flyttningsled i 12 och

68 §§ o ch dess inläggning på kart­

bilaga, då inläggningen endast av­

ser att antyda ledens sträckning.

74 §

När denna konvention träder i

kraft skall konventionen den 26

oktober 1905 angående flyttlap-

parnas rätt till renbete m. m. upp­

hora att gälla.

75 §

Denna konvention skall ratifi­

ceras och ratifikationsinstrumen­

ten skall utväxlas i Stockholm se­

nast den 28 april 1972.

76 §

Konventionen träder i kraft den

1 maj 1972 och gäller till och med

den 30 april 2002.

f) et kart sammensatt av blad

39 Jadnem og 46 Frostviken hvor
grenser er angitt for de i § 7 C, 1

og 2 beskrevne beiteområder Lei­

pikvattnet og Blåsjökilen.

4. Topografisk kart over Norge

og Sverige i målestokk 1: 250 000

bladene 30 Sollefteå, 32 Grong, 33

Vilhelmina, 34 Skellefteå, 36 Mo-

sj0en, 37 Tärna, 38 Arvidsjaur, 39

Luleå, 40 Mo i Rana, 41 Saltdal,

42 Jokkmokk, 44 Sulitjelma, 45

Kiruna, 47 Narvik, 48 Enontekiö,

Nordreisa og Troms0, hvor gren­

sene for de i §§ 1, 7, 67 og 68

nevnte beiteområder og de i §§ 12
og 68 nevnte flytteleier er markert.

5. Topografisk kart over Norge

og Sverige i målestokk 1:1 000 000
hvor grensene for de i §§ 1, 7, 67

og 68 nevnte beiteområder og de i

§§ 12 og 68 nevnte flytteleier er

markert.

I tilfelle av uoverensstemmelse

mellom grensebeslaivelse i §§ 1,

7, 67 og 68 og grenseangivelse på

kartbilag skal beskrivelsen legges

til grunn.

Det samme gjelder i tilfelle av

uoverensstemmelse mellom beskri-

velse av flyttelei i §§ 12 og 68 og
markering av denne på kartbilag,

idet markeringen bare antyder

hvor flyttleien går.

§ 74

Når denne konvensjon trer

i kraft skal konvensjonen av 26.

oktober 1905 angående flyttlappe-

nes rett til reinbeite m. m. opph0re

å gjelde.

§ 75

Denne konvensjon skal ratifise-

res og ratifikasjonsdokumentene

skal utveksles i Stockholm senest

28. april 1972.

§ 76

Konvensjonen trer i kraft 1. mai

1972 og gjelder tU 30. april 2002.

SFS 1972:114

287

¬

background image

SFS 1972:114

Till bekräftelse härav har ne-

Til bekreftelse herav har neden-

danstående befullmäktigade om- stående, som er befullmektigede til

bud undertecknat konventionen

det, undertegnet denne konvensjon

och försett den med sina sigill.

og försynt den med sine segl.

I

Som skedde i Oslo den

Som skjedd i Oslo den

i två exemplar, på svenska och i to eksemplarer, i norsk og svensk

norska språken, vilka äger lika tekst, som begge har lik gyldighet.

vitsord.

288

'oc

•t: Ii

'h

^ •

•'Mt,

¬

background image

Bilaga 2

SFS 1972; 114

Protokoll

om uppförande och underhåll av

spärrstängsel fÖr renar

I samband med ingåendet av

konventionen mellan Sverige och

Norge om renbetning har den

svenska och den norska regeringen

med hänvisning till 42 och 43 §§

konventionen enats om följande

bestämmelser rörande uppförande

och underhåll av spärrstängsel för
renar:

Protokoll
om oppföring o g vedlikehold av

sperregjerder for rein.

I förbindelse med inngåelsen av

konvensjonen mellom Norge og

Sverige om reinbeite er den nor­

ske og den svenske regjering, under

henvisning til konvensjonens §§42

og 43, blitt enige om fölgende be-

stemmelser om oppföring og ved­

likehold av sperregjerder for rein:

ARTIKEL 1

Spärrstängsel skall snarast möj­

ligt före den 1 maj 1975 uppföras

på de sträckor som anges i denna
artikel.

A. T roms fylke

1. Tamok-Rosta

Längs den gräns som anges i

1 § A 1 konventionen från riks-

röse 294 (Treriksröset) till lämplig

plats i Kitdalen (ca 35 km).

2. Anjavassdalen och

Uavgavuobmi

Längs den gräns som anges i

1 § A 4 konventionen från södra

änden av Sandelwatn till södra

änden av Moarsejavri, därifrån

längs den gräns som anges i 1 §
A 3 konventionen till riksröse 283

(ca 50 km).

3. Sarevuobmi

Längs den gräns som anges i

1 § A 5 konventionen från riks­

röse 283 till riksröse 280, därifrån

längs riksgränsen till Leinavatn

(ca 29 km).

B. Nordlands fylke

1. 7 Ankenes och Ballongens kom­
muner

10—SFS 1972

ARTIKKEL 1

Sperregjerder skal snarest mulig

innen 1. mal 1975 oppföres på de

strekninger som er angitt i denne

artikkel.

A. Troms fylke

1. Tamok-Rosta:

Langs den i konvensjonens §

1.A.l beskrevne grense fra riksröys

294 (Treriksröysa) til hensiktsmes-

sig sted i Kitdalen (ca. 35 km).

2. Anjavassdalen og Havgavuob-

mi:

Langs den i konvensjonens

§ 1.A.4 beskrevne grense fra sör-

enden av Sandelwatn til sörend-

en av Moarsejavri, derfra längs
den i konvensjonens § 1.A.3 be­

skrevne grense til riksröys 283 (ca.

50 km).

3. Sarevuobmi:

Langs den i konvensjonens

§ 1.A.5 beskrevne grense fra riks­

röys 283 til riksröys 280, derfra

längs riksgrensen til Leinavatn (ca.

29 km).

B. Nordland fylke

1. 7 Afikenes og Bällangen kom­

muner:

289

¬

background image

SFS 1972:114

a) Längs den gräns som anges

i 1 § B 1 b konventionen från

mynningen av bäcken som rinner

ut i Middagsvatn norr om punkt

1262 till Forsvatn (ca 5 km).

b) Från Forsvatn vid den gräns

som anges i 1 § B 1 b konventio­

nen i västlig riktning till Langvatn

(ca 1 km).

2. I Ballangens och Tysf jords

kommuner

Från den sydligaste viken i

Langvatn i sydlig riktning förbi

sjön vid punkt 792 till Baugevatn

(ca 4 km).

3. / Tysf jords kommun

a) Längs den gräns som anges i

1 § B 1 b konventionen från den

sydöstliga delen av Baugevatn till

Paurovatn (ca 2 km).

b) Längs den gräns som anges i

1 § B 1 b konventionen från Pau­

rovatn till Naidivatn (ca 2 km).

4. 7 Sörfolds kommun

Från södra kanten av Flatkjö-

lens sydöstra del, norr om riksröse

241 i sydlig riktning till Veiski-

vatn, därifrån till Kvitvatn, där­

ifrån till Messingmalmvatn (ca 8

km).

a) Langs den i konvensjonens

§ l.B.l b) beskrevne grense fra

munningen av bekken som renner

ut i Middagsvatn nord for höyde

1262 til Forsvatn (ca. 5 km).

b) Fra Forsvatn på den i kon-

vensjonens § l.B.l b) beskrevne

grense i vestlig retning til Lang­

vatn (ca. 1 km).

2. 1 Ballangen og Tysfjord kom­

muner:

Fra den sydligste bukt i Lang­

vatn i sörlig retning förbi vatn med

höyde 792 til Baugevatn (ca, 4

km).

3. 7 Tysfjord kommune:

a) Langs den i konvensjonens

§ l.B.l b) beskrevne grense fra den

söröstlige del av Baugevatn til

Paurovatn (ca. 2 km).

b) Langs den i konvensjonens

§ l.B.l b) beskrevne grense fra

Paurovatn til Naidivatn (ca. 2 km).

4. 7 Sörfold kommune:

Fra sörkanten av Flatkjölens

söröstlige del, nord for riksröys

241 i sörlig retning til Veiskivatn,

derfra til Kvitvatn, derfra til Mes­

singmalmvatn (ca. 8 km).

ti

5. 7 Rana k ommun

Längs den gräns som anges i

1 § B 3 b konventionen från Kvef-

sendalstjern till riksgränsen ca 1

km öster om riksröse 220 A (ca

20 km).

5. 7 Rana kommune:

Langs den i konvensjonens

§ 1.B.3 b) beskrevne grense fra

Kvefsendalstjern til riksgrensen ca.

1 km öst for riksröys 220 A (ca.

20 km).

6. 7 Hemn es kommun

Längs den gräns som anges i

1 § B 4 konventionen från Gras-

vatn till Okstindbreen (ca 2 km).

6. 7 Hemnes kommune:

Langs den i konvensjonens

§ 1.B.4 beskrevne grense fra Gras-

vatn til Okstindbreen (ca. 2 km).

C. Nordlands och Nord-Trönde-

lags fylken

I Hattfjelldals och Röyrviks kom­

muner

Längs den gräns som anges i

1 § B 6 konventionen från sam-

manflödet mellan Ranserelva och

290

C. Nordland og Nord-Trönde-

lag fylker

I Hattfjelldal og Röyrvik kommu­

ner:

Langs den

i konvensjonens

§ 1.B.6 beskrevne grense fra sam­

löpet mellom Ranserelva og bek-

¬

background image

bäcken från Rotnan till riksgrän-

sen vid östre Sipmeksjöen (ca 26

kra).

D. Jämtlands län

I Frostv ikens kommun

Längs den gräns som anges i

7 § C 1 konventionen från östra

Sipmekejaure till Leipikvattnet,

därifrån till Ankarvattnet (ca 19

km).

ken fra Rotnan til riksgrensen ved

Östre Sipmeksjöen (ca. 26 km).

D. Jämtlands län

I F rostvikens kommune:

Langs den i konvens jonens

§ 7.C.1 beskrevne grense fra östra

Sipmekejaure til Leipikvattnet,

derfra til Ankarvattnet (ca. 19 km).

SFS 1972; 114

ARTIKEL 2

Spärrstängsel skall före den 1

maj 1977 uppföras på de sträckor
som anges i denna artikel.

ARTIKKEL 2

Sperregjerder skal innen 1. mai

1977 oppföres på de strekninger

som er angitt i denne artikkel.

A. Troms fylke

Salvasskardet

Längs den gräns som anges i

1 § A 6 konventionen på följande

sträckor vid Leinavatn:

a) från riksgränsen ca 2 km,

b) från Buddugäsluokta till Av-

zeluokta,

c) från viken 1 km sydost om

Cuolbmaädnos utflöde till Skierre-

luokta,

d) från Havgaluokta till Alte-

vatn

(tillsammans ca 10 km).

B. Nordlands fylke

1, I Ankenes kommun

a) Längs den gräns som anges i

1 § B 1 a konventionen

1. från sjön vid punkt 1111 till

Nordre Coarwejavrre, från denna

sjös södra ände till Söndre Coarv-

vejavrre, från denna sjös sydvästra

vik till närmaste vik i Vannaks-

vatn (ca 4 km),

2. från Iptovatns södra ände

till riksgränsen omedelbart norr

om Rarkajaure (ca 4 km).

b) Längs riksgränsen från Rar-

kajaure till Kjårdavatns sydöstli­

gaste vik, från Kjårdavatns norra

ände längs den gräns som anges i

1 § B 1 b konventionen till Mid-

dagsvatns södra ände (ca 6 km).

A. Troms fylke

Salvasskardet:

Langs den i konvensjonens

§ 1.A.6 beskrevne grense på föl-

gende strekninger ved Leinavatn;

a) fra riksgrensen ca. 2 km,

b) fra Buddugäsluokta til Av-

zeluokta,

c) fra bukten 1 km söröst for

Cuolbmaädnos utlöp til Skierre-
luokta,

d) fra Havgaluokta til Altevatn,

(tilsammen ca. 10 km).

B. Nordland fylke

1. 1 Ankenes kommune:

a) Langs den i konvensjonens

§ l.B.l a) beskrevne grense

1. fra vatnet med höyde 1111

til Nordre Coarwejavrre, fra sör-
enden av dette vatn til Söndre

Coarwejavrre, fra den sörvestre

bukt i d ette vatn til naermeste bukt

i Vannaksvatn (ca. 4 km).

2. fra sörenden av Iptovatn til

riksgrensen like nord for Rarka-

jaure (ca. 4 km).

b) Langs riksgrensen fra Rarka-

jaure til den söröstligste bukt i

Kjårdavatn, fra nordenden av

Kjårdavatn längs den i konvensjo­

nens § l.B.l b) beskrivne grense

til sörenden av Middagsvatn (ca.

6 km).

291

¬

background image

SFS 1972:114

2. 1 Saltdals kommun

Längs den gräns som anges i

1 § B 3 a konventionen

a) i Skaitidalen från sydväst­

sluttningen av Tausafjell mot

Graddiselva (ca 5 km),

b) från lämplig plats vid Grad­

diselva ca 1 km väster om riks-

gränsen fram till riksgränsen (ca

1 km).

3. / Rana kommun

Längs den gräns som anges i

1 § B 3 b konventionen från sam-

manflödet mellan Virvasselva och

Blerekelva till Kvefsendalstjem

(ca 12 km).

4. 7 Hem nes kommun

Längs den gräns som anges i

1 § B 4 konventionen från Oks-

tindbreens sydligaste utlöpare till

riksröse 215 (ca 15 km).

2. 7 Saltdal ko mmune:

Langs den i konvensjonens

§ 1.B.3 a) beskrevne grense

a) i Skaitidalen fra sörvestskrå-

ningen av Tausafjell mot Graddis­

elva (ca. 5 km).

b) fra hensiktsmessig sted ved

Graddiselva ca. 1 km vest for riks-

grensen frem til riksgrensen (ca. 1

km).

3. 7 Rana k ommune:

Langs den i konvensjonens

§ 1.B.3 b) beskrevne grense fra

samlöpet mellom Virvasselva og

Blerekelva til Kvefsen dalstjem (ca.

12 km).

4. 7 Hemnes kommune:

Langs den i konvensjonens

§ 1.B.4 beskrevne grense fra Oks-

tindbreens sörligste utlöper til

riksröys 215 (ca. 15 km).

5. 7 Hattfjelldals kommun

a) Längs hela den gräns som an­

ges i 1 § B 5 b konventionen (ca

15 km).

b) Längs riksgränsen från Har-

vatn till den gräns som anges i 1 §

B 6 konventionen, längs denna

gräns till sammanflödet mellan

Ranserelva och bäcken från Rot-

nan (ca 30 km).

5. 7 Hattfjelldal kommune:

a) Langs hele den i konvensjo­

nens § 1.B.5 b) beskrevne grense

(ca. 15 km).

b) Langs riksgrensen fra Har-

vatn til den i § 1.B.6 beskrevne

grense, längs denne grense til sam­

löpet mellom Ranserelva og bek-

ken fra Rotnan (ca. 30 km).

ARTIKEL 3

Spärrstängsel skall före den 1

maj 1979 uppföras på de sträckor

som anges i denna artikel.

A. T roms fylke

Anjavassdalen

Längs den gräns som anges i

1 § A 4 konventionen från lämp­

lig plats i Beinelvdalen till Sand­

el watns södra ände (ca 30 km).

B. Norrbottens län

7 Jo kkmokks kommun

Från sjön Slapejaure till riks­

gränsen vid sjön Numirjaures väst­

ra ände (ca 7 km).

ARTIKKEL 3

Sperregjerder skal innen 1. mai

1979 oppföres på de strekninger

som er angitt i denne artikkel.

A. Troms fylke

Anjavassdalen:

Langs den i konvensjonens

§ 1.A.4 beskrevne grense fra hen­

siktsmessig sted i Beinelvdalen til

sörenden av Sandelwatn (ca. 30

km).

B. Norrbottens län

I J okkmokk kommune:

Fra vatnet Slapejaure til riks­

grensen ved vestenden av vatnet

Numirjaure (ca. 7 km).

i;

292

¬

background image

c. Nordlands fylke

1, I Ham aröys kommun

Från slutpunkten av sistnämnda

stängsel längs riksgränsen till riks-

röse 244 A (ca 5 km).

2. I Sörfolds kommun

a) Från Sorjasjavrre vid punkt

770 till Langvatn ca 2 km väster

om riksgränsen vid riksröse 243

(ca 2 km).

b) På vissa s träckningar mellan

Trolldalen och riksröse 242 (ca 7

km).

C. Nordland fylke

1. / Hamaröy kommune:

Fra endepunktet for det i fore­

gående punkt nevnte gjerde längs
riksgrensen til riksröys 244 A (ca.
5 km).

2. / Sörfold kommune:

a) Fra Sorjasjavrre med höyde

770 til Langvatn, ca. 2 km vest for

riksgrensen ved riksröys 243 (ca. 2
km).

b) På enkelte strekninger mel-

lom Trolldalen og riksröys 242

(ca. 7 km).

SFS 1972; 114

ARTIKEL 4

När betesområdet Maunu som

anges i 7 § A 1 konventionen ta-

ges i bruk för norsk renbetning,
skall i mån av behov stängsel

uppföras längs områdets gräns

från Kelottijärvi till Muonioälven.

ARTIKKEL 4

Når det i konvensjonens § 7.A.1

nevnte beiteområde Maunu blir

tatt i bruk av norsk reindrift, skal

gjerde oppföres etter behov längs
områdets grense fra Kelottijärvi til

Muonioälven.

ARTIKELS

Spärrstängsel får uppföras i be­

tesområdet Havgavuobmi i Troms

fylke längs en av följande sträck­

ningar:

1. Från den punkt där det

svenska stängsel som uppföres

mellan Lainiovuoma och Saari-

vuoma samebyar ansluter till riks­

gränsen mellan riksrösen 284 och

284 A, gerlom Julusvaggi, längs

Julusjåkka och Divielva till lämp­

lig punkt vid denna älv (ca 22

km).

2. Från den punkt där det

svenska stängsel som uppföres

mellan Lainiovuoma och Saari-

vuoma samebyar ansluter till riks­

gränsen mellan riksrösen 284 och

284 A, längs nordsidan av Råg-

gastatjseggi och tjärn vid punkt

625, därifrån i västlig riktning till

Havgajåkka, längs denna bäck till

inflödet i Divielva (ca 12 km).

Norska myndigheter beslutar

vilket av dessa alternativ som får

utföras och meddelar jordbruks­

departementet i Sverige sitt beslut

senast två månader efter protokol-

ARTIKKEL 5

Sperregjerde kan oppföres i bei-

teområdet Havgavuobmi i Troms

fylke längs en av fölgende strek­

ninger:

1. Fra det punkt der det sven­

ske gjerde som er under oppföring

mellom Lainiovuoma og Saarivu-

oma samebyer stöter til riksgren­

sen mellom riksröysene 284 og 284

A, gjennom Julusvaggi, längs Ju­

lusjåkka og Divielva til hensikts-

messig ste d ved denne elv (ca. 22

km).

2. Fra det punkt der det sven­

ske gjerde som er under oppf öring

mellom Lainiovuoma og Saarivu-

oma samebyer stöter til riksgrensen

mellom riksröysene 284 og 284 A,

längs nordsiden av Råggastatjaeggi

og tjern med höyde 625, derfra i

vestlig retning til Havgajåkka,

längs denne bekk til samlöpet med

Divielva (ca. 12 km).

Norske myndigheter

avgjör

hvilke av disse alternativer som

skal kunne utföres og gir Jord­

bruksdepartementet i Sverige med-

delelse om sin avgjörelse innen to

293

¬

background image

SFS 1972:114

lets ikraftträdande.

Spärrstängsel enligt denna arti­

kel får uppföras endast som fort­

sättning på det svenska stängsel

som uppföres mellan Lainiovuoma

och Saarivuoma samebyar.

ARTIKEL 6

De frister för uppförande av

späiTStängsel som anges i artik­

larna 1—3 kan förlängas om hin­

der uppstår på grund av ogynn­

samma

väderleksförhållanden,

brist på arbetskraft eller material

eller andra oförutsedda omstän­

digheter av väsentlig betydelse.

måneder fra protokollens ikraft-
treden.

Sperregjerde som nevnt i denne

artikkel kan hare oppföres som en

fortsettelse av det svenske gjerde

som oppföres mellom Lainiovuo­

ma og Saarivuoma samebyer.

ARTIKKEL 6

De i artiklene 1—3 fastsatte

frister for oppföring av sperre-

gjerder kan forlenges dersom det

oppstår hindringer på grunn av

ugunstige vzerforhold, mangel på

arbeidskraft eller materialer eller

andre uforutsette forhold av ve-

sentlig betydning.

j

i\.

'c

&

ARTIKEL 7

Stängselsträckningarna faststäl­

les närmare av vederbörande lant­

bruksnämnd och reindriftsinspek-

tör gemensamt. Mindre avvikelser

från de sträckningar som anges

i artiklarna 1—5 får göras när det

är lämpUgt på grund av terräng­

förhållandena eller önskvärt av na­

turvårdshänsyn.

Lantbruksnämnden och rein-

driftsinspektören upprättar proto­

koll över de stängselsträckningar

som fastställes av dem. Protokol­

let skall åtföljas av kartbilagor.

ARTIKKEL 7

Gjerdelinjene fastsettes naermere

av vedkommende reindriftsinspek-

tör og lantbruksnämnd i fellesskap.

Mindre avvik fra de i artiklene 1—

5 angitte gjerdestrekninger kan

gjöres når det er hensiktsmessig på

grunn av terrengforholdene, eller

önskelig av naturvemhensyn.

Reindriftsinspektören og lant­

bruksnämnden setter opp protokoll

over de fastsatte gjerdelinjer. Pro­

tokollen skal ledsages av kartbilag.

ARTIKEL 8

1. Norge uppför, bekostar och

underhåller de stängsel som an­

ges i

artikel 1 punkt B 1 a, B 1 b, B 2,

B 3 a, B 3 b, B 4 och B 5 (den del

som icke uppföres av Sverige, se

nedan),

artikel 2 punkt Blal, Bla2

och B 1 b,

artikel 3 punkt C 2 b.

2. Sverige uppför, bekostar och

underhåller de stängsel som an­

ges i

artikel 1 punkt Al, A2, A3,

B 5 (en sträcka av 2 km med bör­

jan vid riksröse 220 A), B 6, C och

D.

artikel 2 punkt A, B 2 a, B 2 b,

B 3, B 4, B 5 a och B 5 b.

ARTIKKEL 8

1. Norge oppförer, bekoster og

vedlikeholder de gjerder som er

nevnt i

artikkel 1, punktene B.l.a, B.l.b,

B.2, B.3.a, B.3.b, B.4 og B.5 (den

del som ikke bygges av Sverige, se

nedenfor),

artikkel 2, punktene B.l.a.l,

B.l.a.2 og B.l.b,

artikkel 3, punkt C.2.b.

2. Sverige oppförer, bekoster og

vedlikeholder de gjerder som er

nevnt i

artikkel 1, punktene A.l, A.2,

A.3, B.5 (en strekning på 2 km

med begynnelse fra riksröys 220

A), B.6, C og D,

artikkel 2, punktene A, B.2.a,

B.2.b, B.3, B.4, B.S.a og B.S.b,

294

¬

background image

artikel 3 punkt A, B, C 1 och

C 2 a,

artikel 5.

3. Sverige uppför och underhål­

ler det stängsel som anges i arti­

kel 4. Kostnaderna härför fördelas

lika mellan Sverige och Norge,

När det är lämpligt med hänsyn

till arbetets rationella utförande

kan annan fördelning av skyldig­

heten att uppföra, bekosta och

underhålla stängsel på vissa sträc­

kor fastställas genom avtal mellan

jordbruksdepartementet i Sverige

och landbruksdepartementet i Nor­

ge.

ARTIKEL 9

I fråga om stängslens utförande

m. m. skall artikel 5 i Protokoll

mellan Sverige och Norge om upp­

förande och underhåll av renstäng­

sel utmed vissa delar av riksgrän-

sen (Jämtlands län och Nord-

Tröndelag och Sör-Tröndelag fyl-

ker) äga motsvarande tillämpning.

Andra bestämmelser om stängsels

utförande m. m. kan dock fast­

ställas genom avtal mellan jord­

bruksdepartementet i Sverige och

landbruksdepartementet i Norge

när detta är önskvärt av hänsyn till

naturvården eller av andra skäl.

Stängslen skall förses med erfor­

derliga genomfartsportar och över­

gångsbroar.

ARTIKEL 10

När stängsel färdigställts, skall

det kontrolleras och godkännas av

vederbörande lantbruksnänmd och

reindriftsinspektör gemensamt.

ARTIKEL 11

Om det vid uppförande eller un­

derhåll av stängsel är nödvändigt

att utföra arbete i det andra landet,

skall myndigheterna i detta land

lämna de tillstånd som behövs.

ARTIKEL 12

Arbetet med att uppföra eller

underhålla stängsel kan utföras av

svensk eller norsk myndighet eller

upplåtas på entreprenad.

artikkel 3, punktene A, B, C.l

og C.2.a,

artikkel 5.

3. Sverige oppförer og vedlike-

holder det gjerde som er nevnt i

artikkel 4. Kostnadene fordeles likt

mellom Norge og Sverige.

Når det er hensiktsmessig av

hensyn til arbeidenes rasjonelle ut-

förelse, kan annen fordeling av

plikten til å oppföre, bekoste og

vedlikeholde gjerder på enkelte

strekninger fastsettes ved avtale

mellom Landbruksdepartementet i

Norge og Jordbruksdepartementet

i Sverige.

ARTIKKEL 9

For gjerdenes utförelse m. v. får

bestemmelsene i artikkel 5 i Pro­

tokoll mellom Norge og Sverige

om oppföring og vedlikehold av

reingjerder längs enkelte deler av

riksgrensen (Nord-Tröndelag og

Sör-Tröndelag fylker og Jämtlands

län) tilsvarende anvendelse. Andre

bestemmelser om gjerdenes utfö­

relse m. v. kan dog fastsettes ved

avtale mellom Landbruksdeparte­

mentet i Norge og Jordbruksde­

partementet i Sverige når dette er

önskelig av hensyn til naturvem-
interesser eller av andre grunner.

Gjerdene skal utstyres med nöd-

vendige gjennomgangsp orter og

overgangsbroer.

ARTIKKEL 10

Når gjerde er oppfört, skal det

kontrolleres og godkjennes av ved-

kommende reindriftsinspektör og

lantbruksnämnd i fellesskap.

ARTIKKEL 11

Når det ved oppföring eller ved­

likehold av gjerde er nödvendig å

utföre arbeider i det annet land,

skal myndighetene i dette land gi

de nödvendige tillåtelser.

ARTIKKEL 12

Arbeidet med oppföring eller

vedlikehold av gjerde kan utföres

av norsk eller svensk myndighet,

eller bortsettes til entreprenör.

SFS 1972:114

295

¬

background image

SFS 1972:114

ARTIKEL 13

Arbete som i samband med upp­

förande eller underhåll av stängsel

verkställes genom svensk myndig­

hets eller svensk e ntreprenörs för­

sorg på norsk mark eller genom

norsk myndighets eller norsk en­

treprenörs försorg på svensk mark,

skall med avseende på arbets­

marknadsförhållandena anses som

utfört inom det egna landet.

Vara som skall användas för ar­

bete som avses i detta protokoll

får tull- och skattefritt föras över

från det ena landet till det andra

av den som utför arbetet eller för

hans räkning. När fråga är om

maskiner, verktyg, material och

annat som inte förbrukas för ar­

betets utförande, får dock tull- och

skattefrihet åtnjutas endast om va­

ran återföres eller utföres efter an­

vändningen.

ARTIKKEL 13

Arbeid som i förbindelse med

oppföring eller vedlikehold av

gjerder företas ved svensk myndi g­

hets eller entreprenörs tiltak på

norsk grunn eller ved norsk myn­

dighets eller entreprenörs tiltak på

svensk grunn, skal med hensyn til

sysselsettingsforhold betraktes som

utfört i eget land.

Varer som skal nyttes til arbei-

der som nevnt i denne protokoll,

kan toll- og skattefritt föres over

fra det ene land til det annet av

den som utförer arbeidet eller for

hans regning. Når det gjelder ma­

skiner, verktöy, materialer og an­

net som ikke forbrukes ved utfö­

ringen av arbeidet, tilstås toll- og

skattefrihet bare når våren blir til-

bakefört eller eksportert etter bru­

ken.

ARTIKEL 14

Innan spärrstängsel som anges i

artikel 1, 2 eller 4 uppförts gäller

i fråga om betesavgift nedan an­

givna avvikelser från 52 och 57 §§

konventionen.

1. Om svenska renar olovligen

överskrider gräns för betesområde

i Norge under tillåten betestid för

området eUer olovligen överskrider

riksgränsen under tiden den 1

maj—15 september eller olovligen

kommer in på betesområde som

anges i 7 § konventionen samt det

olovliga uppehållet upphör inom

tio dagar efter det att den som

ansvarar för renarna genom sär­

skilt meddelande eller på annat sätt

fått kännedom om uppehållet till-

lämpas följande bestämmelser:

Om det olovliga uppehållet in­

träffar under första året av kon­

ventionens giltighetstid utgår icke

betesavgift. För tiden därefter kan

betesavgift utgå med följande an­

delar av de belopp som anges i

52 § konventionen:

a) under andra året 30 procent,

b) under tredje året 50 procent,

c) under fjärde året 60 procent,

d) under femte året 80 procent,

ARTIKKEL 14

Innen de sperregjerder som er

nevnt i artikkel 1, 2 eller 4 er opp-

fört, gjelder for beiteavgift de ne-

denfor nevnte unntak fra konven-

sjonens §§ 52 og 57.

1. Dersom svensk rein ulovlig

överskrider grense for beiteområde

i Norge til tillatt beitetid for om­

rådet, eller ulovlig överskrider

riksgrensen i tiden 1. mai—15.

september, eller ulovlig kommer

inn på beiteområde som nevnt i

konvensjonens § 7, og det ulovlige

opphold opphörer innen 10 dager

etter at den som har ansvaret for

reinen gjennom saerlig meddelelse

eller på annen måte har fått kjerm-

skap til oppholdet, gjelder fölgen-

de bestemmelser:

Dersom det ulovlige opphold

inntreffer i det förste år av kon­

vensjonens gyldighetstid, pålegges

ikke beiteavgift. Senere kan beite­

avgift pålegges med fölgende ande-

ler av de belöp som er angitt i

konvensjonens § 52:

a) det annet år 30 prosent,

b) det tredje år 50 prosent,

c) det fjerde år 60 prosent,

dl det femte år 80 prosent.

296

¬

background image

2. Bestämmelserna under 1 äger

motsvarande tillämpning om nors­

ka renar olovligen överskrider

gräns för betesområde i Sverige,

även om stängsel där ej skall upp­

föras, eller olovligen överskrider

riksgränsen under tid då norsk

renskötsel bedrives i gränstrakterna

eller olovligen kommer in på betes-

Område som anges i 1 § konven­

tionen under tid då området får

användas för svensk renbetning.

3. Bestämmelserna under 1 och

2 tillämpas icke

a) om väsentligen samma renar

ånyo olovligen överskrider betes­

gränsen på i h uvudsak samma stäl­

le inom 14 dagar efter det att re­

narna förts tillbaka till tillåtet be­

tesområde,

b) om renarna olovligen uppe­

håller sig i det andra landet och

uppehållet icke heller skulle ha va­

rit tillåtet enligt 1919 års renbetes­

konvention i dess lydelse efter
1949.

2. Bestemmelsene i punkt 1 får

tilsvarende anvendelse dersom

norsk rein ulovlig överskrider gren-

se for beiteområde i Sverige, selv

hvor gjerde ikke skal oppföres, el­

ler ulovlig överskrider riksgrensen

på et tidspunkt da norsk reindrift

föregår i grensetraktene, eller ulov­

lig kommer inn på beiteområde

som nevnt i konvensjonens § 1 på

den tid av året da området kan

anvendes til svensk reinbeiting.

3. Bestemmelsene i punkt 1 og

2 får ikke anvendelse

a) dersom hovedsakelig de sam­

me rein på nytt ulovlig överskrider

reinbeitegrensen på i det vesentli-

ge samme sted innen 14 dager etter

at reinen er fört tilbake til tillatt

beiteområde,

b) dersom reinen ulovlig opp-

holder seg i det annet land og opp-

holdet heller ikke ville vaert tillatt i

henhold til reinbeitekonvensjonen

av 1919, med endringer av 1949.

SFS 1972:114

ARTIKEL 15

Detta protokoll skall ratificeras

och ratifikationsinstrumenten skall

utväxlas i

senast

den

Protokollet träder i kraft den 1

maj 1972 och gäller till och med

den 30 april 2002.

Protokollet föreligger i två ex­

emplar, på svenska och norska

, .

språken, vilka äger lika vitsord.

tekst, som begge

ARTIKKBL 15

Denne protokoll skal ratifiseres

og ratifikasjonsdokumentene skal

utveksles i

senest

Protokollen trer i kraft 1. mai

1972 og gjelder til 30. april 2002.

Protokollen er utferdiget i to

eksemplarer, i norsk og svensk

tekst, som begge har lik gyldighet.

¬

Viktiga lagar inom miljörätten

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)
JP Infonets miljörättsliga tjänster

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.