SFS 1972:114
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS 1972; 114 Lag
utkom från t rycket
anledning av konv entionen den 9 febr uari 1972
den 28 april 1 972
mellan Sverfge och Norge om renbetning;
given Stockholms slott den 21 april 1972.
Vi GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes
och Vendes Konung, göra veterligt: att Vi, med riks-
dagen^ funnit gott förordna som följer.
1 § Kapitlen II—^VI i konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige
och Norge om renbetning skall, med undantag av 64 och 66 §§, gälla
som svensk lag. Konventionen har den lydelse som härvid fogad bilaga
1 utvisar.
2 § Lantbruksstyrelsen indelar de för svensk renbetning i Norge upp
låtna områdena så att områdena i Troms fylke fördelas mellan de same
byar som anges i 5 § A konventionen samt områdena i Nordlands och
Nord-Tröndelags fylken fördelas mellan de samebyar som anges i 5 § B
konventionen.
3 § Betesavgift som sameby enligt 52 eller 57 § konventionen betalat
på grund av olovlig renbetning får byn kräva åter av den som varit
vållande till den olovliga betningen.
4 § Med uttrycket oaktsamhet i 61 § konventionen avses oaktsamhe t
som ej är ringa.
5 § Uppkommer genom denna lag skada eller olägenhet fÖr renskö tsel
på svenskt o mråde med hänsyn till tidigare rätt till renskötsel, utgår er
sättning av statsmedel.
Talan om ersättning enligt första stycket väckes före utgången av april
1982 vid den fastighetsdomstol inom vars område skadan i huvudsak in
träffat.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1972 och gäller så länge kon
ventionen är i kraft.
I fråga om vissa betesavgifter gäller de tillfälliga avvikelser från 52
och 57 §§ konventionen som anges i artiklarna 1, 2, 4 och 14 i det i sam
band med konventionens ingående upprättade protokollet om uppföran
de och underhåll av spärrstängsel för renar. Protokollet har den lydelse
härvid fogad bilaga 2 utvisar.
Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till ytter
mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt
kungl, sigill b ekräfta låtit.
Stockholms slott den 21 april 1972.
GUSTAF ADOLF
INGEMUND B ENGTSSON
(L. S.)
(Jordbruksdepartementet)
250
1 Prop. 1972; 16, JoU 5, rsk r 85.
¬
Bilaga 1
SFS 1972:114
Eonyention
mellan Sverige och Norge om
renhetning
Den svenska och den norska
regeringen har, på grundval av
det betänkande som avgivits av
den svensk-norska renbeteskom
missionen av 1964, fört förhand
lingar om samemas renbetning
och blivit eniga om följande be
stämmelser:
Konvensjon
mellom Norge og Sverige om
reinbeite.
Den norske og den svenske re-
gjering har, på grunnlag av den
innstilling som er avgitt av den
norsk-svenske reinbeitekommisjon
av 1964, f0rt forhandlinger om
samenes reinbeite og er blitt enige
om f0lgende bestemmelser:
Kapitel I.
Norge
Svensk renbetning i
Betesområden
1 §
A. Troms fylke
I Troms fylke får följande om
råden användas för svensk ren
betning: Tamok-Rosta, Devdisfjel-
let, Havgavuobmi, Anjavassdalen,
Sarevuobmi och Salvasskardet.
Områdena har följande grän
ser:
1. Tamok-Rosta
Från riksröse 294 (Treriksröset)
vid Gåldajavri, denna sjö och
Breiddalen till Gåvdajavri, östra
sidan av Gåvdajavri till dess nord
ligaste vik, därifrån en rät linje
till Langvatnets västligaste vik,
därifrån en rät linje i västlig rikt
ning till Midterdalen, denna dal
och Kitdalen tUl Storfjorden,
denna fjord till utloppet av Sig-
naldalselva, denna älv till sam-
manflödet med Balsfjordelva, den
na älv till övergård, därifrån en
rät linje i sydlig riktning till Nord-
kjoselva, denna älv till Tamokvat-
net, denna sjö till dess södra än
de, därifrån en rät linje i sydlig
riktning till Tamokelva, denna älv
Kapittel 1.
Norge.
Beiteområder.
Svensk reinbeite i
§ 1
A. Troms fylke,
I Troms fylke kan fplgende om-
råder brakes som beite for svensk
rein: Tamok-Rosta, Devdisfjellet,
Havgavuobmi, Anjavassdalen,
Sarevuobmi og Salvasskardet.
Områdene har f0lgende grenser:
1. Tamok-Rosta:
Pra riksr0ys 294 (Treriksr0ysa)
ved Gåldajavri, dette vatnog Breid
dalen til Gåvdajavri, 0stbredden
av Gåvdajavri til vatnets nord-
ligste bukt, derfra en rett linje til
Langvatnets vestligste bukt, der
fra en rett linje i vestlig retning
til Midterdalen, denne dal og Kit
dalen til Storfjorden, denne fjord
til utl0pet av Signaldalselva,
denne elv til saml0pet med Bals-
fjordelva, denne elv til 0vergård,
derfra en rett linje i s0rlig retning
til Nordkjoselva, denne elv til
Tamokvatnet, dette vatn til s0r-
enden, derfra en rett linje i s0r-
1ig retning til Tamokelva, denne
elv til saml0pet med Rostaelva,
251
¬
SFS 1972; 114
till sammanflödet med Rosta
elva, denna älv med Lille Rosta-
vatn till riksröse 287 i Stuorra
Råstajavri, därifrån riksgränsen
tillbaka till riksrö se 294.
2. Devdisfjellet
Från riksröse 287 i Stuorra
Råstajavri längs sydgränsen för
området Tamok-Rosta till sam
manflödet mellan Rostaelva och
Tamokelva, därifrån Målselva till
sammanflödet med Divielva, den
na älv till sammanflödet med
Skaktarjåkka, denna älv och Rav-
dujåkka till Ravdujavri, denna sjö
till dess södra ände, därifrån en
rät linje till riksröse 285, därifrån
riksgränsen tillbaka till riksröse
287.
3. Havgavuobmi
Från riksröse 285 längs syd
gränsen för området Devdisfjellet
till Skaktarjåkkas sammanflöde
med Divielva, denna älv till Mo-
arsejavri, denna sjö till dess södra
ände, därifrån en rät linje till
riksröse 283, därifrån riksgränsen
tillbaka till riksröse 285.
4. Anjavassdalen
Från Moarsejavris södra ände
längs västgränsen för områdena
Havgavuobmi och Devdisfjellet
till Divielvas sammanflöde med
Målselva, denna älv till samman
flödet med Beinelva, denna älv
och Beinelvdalen, Guovdelasvag-
gi och Langedalen till Sandelv-
vatn, denna sjö till dess södra ände,
därifrån en rät linje över punkt
896 till tjärn på Hubitdievat, där
ifrån en rät linje i sydvästlig rikt
ning till sammanflödet mellan
bäcken från tjärnen vid punkt 829
och Maddajåkka, därifrån en rät
linje till tjärn vid punkt 918,
vidare en rät linje över Måskan-
javris östra ände till Helvetjavri,
denna sjö och bäcken till Doarru-
javri, denna sjö och Doarrujåkka
till sammanflödet med Multu-
jåkka, därifrån en rät linje till
Moarsejavris södra ände.
denne elv med Lille Rostavatn til
riksrdys 287 i Stuorra Råstajavri,
derfra rikgrensen tilbake til riks-
r0ys 294.
2. Devdisfjellet:
Fra riksrpys 287 i Stuorra Rå
stajavri längs s0rgrensen for om
rådet Tamok-Rosta til saml0pet
mellom Rostaelva og Tamokelva,
derfra Målselva til saml0pet med
Divielva, denne elv til saml0pet
med Skaktarjåkka, denne elv og
Ravdujåkka til Ravdujavri, dette
vatn til s0renden, derfra en rett
linje til riksr0ys 285, derfra riks
gränsen tilbake til riksr0ys 287.
3. Havgavuobmi:
Fra riksr0ys 285 längs s0rgren-
sen for området Devdisfjellet til
Skaktarjåkkas saml0p med Divi
elva, denne elv til Moarsejavri,
dette vatn til s0renden, derfra en
rett linje til riksr0ys 283, derfra
riksgrensen tilbake til riksr0ys 285 .
4. Anjavassdalen:
Fra
Moarsejavris
s0rende
längs vestgrensen for områdena
Havgavuobmi og Devdisfjellet til
Divielvas saml0p med Målselva,
denne elv til saml0pet med Bein
elva, denne elv og Beinelvdalen,
Guovdelasvaggi og Langedalen til
Sandelwatn, dette vatn til s0r-
enden, derfra en rett linje over
h0yde 896 til tjern på Hubitdievat,
derfra en rett linje i s0rvestlig
retning til saml0pet mellom bek-
ken fra tjernet med h0yde 829 og
Maddajåkka, derfra en rett linje
til tjern med h0yde 918, videre en
rett linje over Måskanjavris 0st-
ende til Helvetjavri, dette vatn og
bekken til Doarrujavri, dette vatn
og Doarrujåkka til saml0pet med
Multujåkka, derfra en rett linje
til Moarsejavris s0rende.
i
75^
^ ^
• :;•/
¬
5. Sarevuobmi
Från riksröse 283 en rät linje
till riksröse 280, därifrån riks-
gränsen tillbaka till riksröse 283.
6. Salvasskardet
Från riksgränsen vid Leina-
vatn, denna sjö, Astuasdno och
Altevatn till dammen vid sjöns
västra ände, därifrån Barduelva
till sammanflödet med SÖrdalsel-
va, denna älv och Sördalen till
riksröse 272, därifrån riksgränsen
tillbaka till Leinavatn.
5. Sarevuobmi:
Fra riksr0ys 283 en rett linje til
riksr0ys 280, derfra riksgrensen
tilbake til riksr0ys 283.
6. Salvasskardet:
Fra riksgrensen ved Leinavatn,
dette vatn, Astueedno og Altevatn
til dammen i vestenden av vatnet,
derfra Barduelva til saml0pet med
S0rdalselva, denne elv og S0rda-
len til riksr0ys 272, derfra riks
grensen tilbake til Leinavatn.
SFS 1972:114
B. Nordlands och Nord-
Tröndelags fylken
I Nordlands och Nord-Trönde-
lags fylken får för svensk renbet
ning användas de områden som
ligger mellan riksgränsen och ne
dan angivna gränslinjer:
1, I Ankenes, Ballangens och
Tysf jords kommuner
a) Från riksgränsen vid Kat-
teratvatnets norra sida, denna sjö
till dess västra ände, därifrån en
rät linje till järnvägsbron över
Hundalselva, denna älv till sam
manflödet med Oallajokka, denna
älv och Oallavagge till östra än
den av Saslkajavrre, d enna sjö och
Seelkajokka till Cunojavrre, den
na sjö och Cunojokka till sam
manflödet med Sandelva, därifrån
en rät linje till bäcksammanflödet
vid punkt 716 i Kaliksdalen, där
ifrån en rät linje över punkt 1314
till sjön vid punkt 1111, denna sjö
och Coarwejokka till Nordre
Coarwejavrre, denna sjö och bäc
ken till Söndre Coarwejavrre, den
na sjö till dess sydvästra vik, där
ifrån en rät linje i sydvästlig rikt
ning till närmaste vik i Vannaks-
vatn, denna sjö, Gautelisvatn, bäc
ken till Bå tsvatn, denna sjö, Nuor-
jujokka, Kobbvatn, Kobbelva och
Sörelva till sammanflödet med
Tverelva, denna älv till Iptovatn,
denna sjö till dess södra ände,
därifrån en rät linje till riksgrän-
B. Nordland og Nord-Tr^ndelag
fylker.
I Nordland og Nord-Tr0ndelag
fylker kan som beite for svensk
rein brukes de områder som lig
ger mellom riksgrensen og de ne-
denfor beskrevne grenselinjer:
1. / Ankenes, Ballangen og Tys-
fjord kommuner:
a) Fra riksgrensen ved nord
bredden av Katteratvatn, dette
vatn til vestenden, derfra en rett
linje til jernbanebrua over Hun
dalselva, denne elv til saml0pet
med Oallajokka, denne elv og
Oallavagge til 0stenden av Saslka-
javrre, dette- vatn og Sajlkajokka
til Cunojavrre, dette vatn og Cu
nojokka til saml0pet med Sand
elva, derfra en rett linje til bekk-
saml0pet med h0yde 716 i Ka
liksdalen, derfra en rett linje over
h0yde 1314 til vatn med h0yde
1111, dette vatn og Coarwejokka
til Nordre Coarwejavrre, dette
vatn og bekken til S0ndre Co
arwejavrre, dette vatn til dets s0r-
vestlige bukt, derfra en rett linje i
s0rvestlig retning til naermeste
bukt i Vannaksvatn, dette vatn,
Gautelisvatn, bekken til Båtsvatn,
dette vatn, Nuorjujokka, Kobb
vatn, Kobbelva og S0relva til sam-
l0pet med Tverelva, denne elv til
Iptovatn, dette vatn til s0renden,
derfra en rett linje til riksgrensen
like nord for Rarkaj aure.
253
¬
. . »> . ^
SFS 1972:114
sen omedelbart norr om Rarka-
jaure.
b) Från riksröse 255 till Kjår-
davatnets norra ände, därifrån
en rät linje till Middagsvatnets
södra ände, denna sjö till bäcken
som rinner ut i sjön norr om
punkt 1262, från bäckmynningen
en rät linje till Vabakkvatn, den
na sjö och bäcken till Forsvatn,
denna sjö och bäcken till Sidas-
javrre, f rån bäckmynningen en rät
linje i sydvästlig riktning över
Baugefjell, Baugevatn och punkt
1156 på Paurofjell till Paurovatn,
denna sjö till utflödet från Naidi-
vatn, denna sjö till dess sydvästli
gaste vik, därifrån en rät linje i
sydvästlig riktning
över punkt
1150 till Bjömvatn, denna sjö och
bäcken till Röysvatn, denna sjö till
dess östra ände, därifrån en rät
linje till riksröse 251.
b) Fra riksr0ys 255 til norden-
den av Kjårdavatn, derfra en rett
linje til sprenden av Middags-
vatn, dette vatn til bekken som
renner ut i vatnet nord for h0yde
1262, fra bekkmunningen en rett
linje til Vabakkvatn, dette vatn
og bekken til Forsvatn, dette
vatn og b ekken til Sidasjavrre, fra
bekkmunningen en rett linje i s0r-
vestlig retning over Baugefjell,
Baugevatn og h0yde 1156 på
Paurofjell til Paurovatn, dette
vatn til utl0pet fra Naidivatnet,
dette vatn til dets s0rvestligste
bukt, derfra en rett linje i s0rvest-
1ig retning over h0yde 1150 til
Bj0mvatn, dette vatn og bekken
til R0ysvatn, dette vatn til 0sten-
den, derfra en rett linje til riksr0ys
251.
fl
2. I Sörfolds och Fauske kommu
ner
Från riksgränsen vid Leirvat-
nets södra strand, denna sjö till
Blåmandsisen, längs Blåmands-
isens öst ra kant till S måsorjusvatn
vid punkt 958, denna sjö till dess
södra ände, därifrån en rät linje
till Nedre Duoldagopjavrre, den
na sjö tUl dess södra ände, där
ifrån en rät linje över punkt 859
till Låmielva, denna älv, Låmi-
vatn och Eidevatn till riksgränsen
vid Låmitjem.
3. I Saltdals och Rana kommuner
a) Från riksgränsen vid Mel-
lomvatnets södra strand, denna
sjö till dess västra ände, därifrån
en rät linje till Dorrovatnets öst
ra ände, denna sjö till dess syd
västra ände, därifrån en rät linje
till viken Kvebilok i Balvatn,
denna sjö till Skaitidalen, denna
dal med Skaitielva till sammanflö-
det med Graddiselva, denna älv
till riksgränsen.
b) Från riksgränsen där denna
korsar Dypenåga, denna älv till
sammanflödet med Lönselva, den-
2. / Sprfold og Fauske kommuner:
Fra riksgrensen ved s0rbredden
av Leirvatn, dette vatn til Blå
mandsisen, längs 0stkanten av
mandsisen til Småsorjusvatn med
h0yde 958, dette vatn til s0renden,
derfra en rett linje til Nedre
Duoldagopjavrre, dette vatn til
s0renden, derfra en rett linje over
h0yde 859 til Låmielva, denne elv,
Låmivatn og Eidevatn til riksgren
sen ved L åmitjem.
3, / Saltdal og R ana kommuner:
a) Fra riksgrensen ved s0rbred-
den av Mellomvatn, dette vatn
til vestenden, derfra en rett linje
til 0stenden av Dorrovatn, dette
vatn til dets s0rvestlige ende, der
fra en rett linje til bukten Kvebi
lok i Balvatn, dette vatn til Skai
tidalen, denne dal med Skaitielva
til saml0pet med Graddiselva,
denne elv til riksgrensen.
b) Fra riksgrensen hvor denne
krysser Dypenåga, denne elv til
saml0pet med Lpnselva, denne elv
254
¬
na älv söderut till Stödi järnvägs
station, därifrån järnvägslinjen
söderut till den plats där den kor
sar bäcken från Svangstjern, där
ifrån Randalselva till sammanflö-
det med Virvasselva, denna älv
till sammanflödet med Blerekelva,
därifrån en rät linje i sydvästlig
riktning till punkt 834, därifrån
en rät linje till Kvefsendalstjer-
nens östra ände, denna tjärn och
Kvefsendalselva till Kalvatnmaga-
sinet, detta magasin till bäcken
från Melkfjellet och Sandtjern,
därifrån en rät linje till en punkt
på riksgränsen 1 km öster om
riksröse 220 A.
s0rover til St0di jernbanestasjon,
derfra s0rover etter jembanelinjen
til det sted denne krysser bekken
fra Svangstjern, derfra Randals
elva til saml0pet med Virvasselva,
denne elv til saml0pet med Blerek
elva, derfra en rett linje i s0rvest-
1ig retning til h0yde 834, derfra
en rett linje til 0stenden av Kvef-
sendalstjem, dette tjern og Kvef
sendalselva til Kalvatnmagasinet,
dette magasin til bekken fra Melk
fjellet og Sandtjern, derfra en rett
linje til et punkt på riksgrensen 1
km 0st for riksr0ys 220 A.
SFS 1972:114
4. I Hemnes kommun
Från riksgränsen vid Grasvat-
nets södra strand, denna sjö till
Oksfjellelvas mynning, denna älv
till Okstindbreen, därifrån en rät
linje i sydvästlig rikt ning till punkt
1435, därifrån en rät linje i syd
östlig riktning till Hulbekktjern,
därifrån en rät linje till Storfossen
i Storelva, denna älv till riksröse
215.
4. 1 Hemnes kommune:
Fra riksgrensen ved s0rbredden
av Grasvatn, dette vatn til ut-
l0pet av Oksfjellelva, denne elv
til Okstindbreen, derfra en rett
linje i s0rvestlig retning til h0yde
1435, derfra en rett linje i s0r0st-
1ig retning til Hulbekktjern, der
fra en rett linje til Storfossen i
Storelva, denne elv til riksr0ys 215.
5. / Hattfjelldals kommun
a) Från riksgränsen vid östre
Krutvatnets södra strand en rät
linje till Måsvatnets norra ände,
denna sjö till dess södra ände,
därifrån en rät linje till Övre
Elgsvatn vid mynningen av bäc
ken från Krokfjellet och Risfjel-
let, därifrån en rät linje till riks
röse 210.
b) Från en punkt på riksgrän
sen 500 m söder om riksröse 209
längs trädgränsen till Finskarbek-
ken 1 km ovanför dess utlopp i
Skarmodalselva, därifrån Finskar-
bekken till tjärnen söder om Rit-
terifjellet, därifrån en rät linje till
Rotvatn, denna sjö och Rotvas-
elva till sammanflödet med Gren-
sebekken, därifrån en rät linje till
riksröse 208.
5. 1 Hattfjelldal kommune:
a) Fra riksgrensen ved s0rbred-
den av 0stre Krutvatn en rett
linje til nordenden av Måsvatn,
dette vatn til s0renden, derfra en
rett linje til 0vre Elgsvatn ved
utl0pet av bekken fra Krokfjellet
og Risfjellet, derfra en rett linje til
riksr0ys 210.
b) Fra et punkt på riksgrensen
500 ra s0r for riksr0ys 209 längs
skoggrensen til Finskarbekken 1
km ovenfor dennes utl0p i Skar
modalselva, derfra Finskarbekken
til tjemet s0r for Ritterifjellet, der
fra en rett linje til Rotvatn, dette
vatn og Rotvaselva til saml0pet
med Grensebekken, derfra en rett
linje til riksr0ys 208.
255
¬
SFS 1972:114
6. / Hattfjelldals kommun (Nord
land) och Röyrviks kommun
(Nord-Tröndelag)
Från riksgränsen vid Valdan-
jaiire en rät linje till sammanflö-
det mellan Drakonelva och Tip-
lingelva, denna älv till östre Tip-
lingen, denna sjö och Tiplingelva
till sammanflödet med Simleelva,
denna älv till sammanflödet med
bäcken från tjärn norr om Rot-
nan, denna bäck till tjärnen, där
ifrån en rät linje till Rotnans nor
ra ände, denna sjö och bäcken
till sammanflödet med Ranserelva,
denna älv till sjön vid punkt 977,
denna sjö till dess västra ände,
därifrån en rät linje till sjön vid
punkt 960, denna sjö till dess södra
ände, därifrån en rät linje till
tjärn vid punkt 966, denna tjärn
och bäcken till Vestre Sipmek-
sjöen, denna sjö och älven till
östre Sipmeksjöen, denna sjö till
riksgränsen.
6. I Hattfjelldal kommune (Nord
land) og R0yrvik kommune (Nord-
Tr0ndelag):
Fra riksgrensen ved Valdanjaure
en rett linje til saml0pet mellom
Drakonelva og Tiplingelva, denne
elv til 0stre Tiplingen, dette vatn
og Tiplingelva til saml0pet med
Simleelva, denne elv til saml0pet
med bekken fra tjern hord for
Rotnan, denne bekk til tjernet,
derfra en rett linje til nordenden
av Rotnan, dette vatn og bekken
til saml0pet med Ranserelva, den
ne elv til vatn med h0yde 977,
dette vatn til vestenden, derfra en
rett linje til vatn med h0yde 960,
dette vatn til s0renden, derfra en
rett linje til tjem med h0yde 966,
dette tjern og bekken til Vestre
Sipmeksj0en, dette vatn og elva ti l
0stre Sipmeksj0en, dette vatn til
riksgrensen.
256
Betes tider
2 §
Betesområdena får användas
för svensk renbetning under föl
jande tider:
A. I Troms fylke: Från och
med den 1 maj till och med den
14 september.
B. / Nordlands och Nord-Trön-
delags fylken: Från och med den
1 juli till och med den 31 augusti.
3 §
I följande områden får svenska
renar uppehålla sig även under an
nan tid än som anges i 2 § när
renskötsel bedrivs i angränsande
svenska gränsområden:
1. I Ballangens och Tysfjords
kommuner den söder om Sidas-
javrre belägna delen av det om
råde som anges i 1 § B 1 b;
2. I Rana kommun den söder
om Ardekfjället belägna delen av
det område som anges i 1 § B
3 b;
3. I Hattfjelldals kommun det
område som anges i 1 § B 5 a;
Beltetider.
§ 2
Beiteområdene kan brukes som
beite for svensk rein i f0lgende
tidsrom:
A. I Troms fylke: Fra og med
1. mai til og med 14. september.
B. 1 Nordland og Nord-Tr^nde-
lag fylker: Fra og med 1. juli til og
med 31. august.
§ 3
I f0lgende områder kan svensk
rein oppholde seg også til annen
tid enn nevnt i § 2 når reindrift
föregår i tilst0tende grensetrakter
i Sverige:
1. Den del av det område i Bal-
langen og Tysfjord kommuner som
er nevnt i § 1 B, Ib og som ligger
s0r for Sidasjavrre;
2. Den del av det område i Ran a
kommune som er nevnt i § 1 B, 3b
og som ligger s0r for Ardekfjel-
let;
3. Det område i Hattfjelldal
kommune som er nevnt i § 1 B, 5a;
ti]
¬
4. I Hattfjelldals kommun det
område som anges i 1 § B 5 b.
4. Det område i Hattfjelldal
kommune som er nevnt i § 1 B, 5b.
SFS 1972:114
Betesområdenas utnyttjande
4 §
Betesområdena får icke använ
das för norsk renbetning under
den del av året då svensk renbet
ning är tillåten där enligt 2 §.
Bruken av beiteområdene.
§ 4
Beiteområdene må ikke brukes
som beite for norsk rein i den tid
av året svensk reinbeiting er tillatt
der i henhold til § 2.
Samebyar från vilk a renar får föras pä
bete i Norge
5 §
Betesområdena får användas
för renar från följande samebyar:
A, I Troms fylke: Könkämä,
Lainiovuoma, Saarivuoma och
Talma.
B. I Nordlands och Nord-Trön-
delags fylken: Rautasvuoma, Kaa-
lasvuoma, Norrkaitum, Mellan-
byn, Sörkaitum, Sirkas, Tuorpon,
Luokta-Mavas, Semisjaur-Njarg,
Svaipa, Gran, Ran, Umbyn, Vap-
sten, Vilhelmina norra, Vilhelmi
na södra och Frostvikens norra.
Fra hvilke samebyer rein kan fores på
beite i Norge.
§ 5
Beiteområdene kan brukes for
rein fra fplgende samebyer:
A. 1 Troms fylke: Könkämä,
Lainiovuoma, Saarivuoma og Tal
ma.
B. I Nordland og Nord-Tr0nde-
lag fylker: Rautasvuoma, Kaalas-
vuoma, Norrkaitum, Mellanbyn,
S0rkaitum, Sirkas, Tuorpon, Luok-
ta-Mavas, Semisjaur-Njarg, Svai
pa, Gran, Ran, Umbyn, Vapsten,
Vilhelmina norra, Vilhelmina s0d-
ra og Frostvikens norra.
Renantal
6 §
I Anjavassdalen är högsta till-
låtna renantal 6 000.
Reinantall.
§ 6
I Anjavassdalen er st0rste tillatte
reinantall 6 000.
Kapitel n. Norsk renbetning i
Sverige
Betesområden
7 §
A. Norrbottens län
I Norrbottens län får följande
områden användas för norsk ren
betning: Maunu, Njuorajaure,
Patsajäkel, Älvsbyn och Storsund.
Områdena har följande grän
ser:
1. Maunu
Jeitisjoki från Kelottijärvi till
skogsgränsen, därifrån en rät lin
je till Kutsurjärvis östra ände,
därifrån en rät linje till översta
9—SFS 1972
Kapittel n.
Sverige.
Norsk reinbeite i
Belteområdcr.
§ 7
A. Norrbottens län.
I Norrbottens län kan f0lgende
områder brukes som beite for
norsk rein: Maunu, Njuorajaure,
Patsajäkel, Älvsbyn og Storsund.
Områdene har f0lgende gren-
ser:
1. Maunu:
Jeitisjoki fra Kelottijärvi til
skoggrensen, derfra en rett linje til
0stenden av Kutsurjärvi, derfra
en rett linje til 0verste tjernet i
257
1".
¬
SFS 1972:114
258
tjärnen i Saarijoki sydost om
Kutsuroivi,
därifrån Saarijoki
till sammanflödet med Ainattijo-
ki, därifrån en rät linje till Outa-
järvis sydligaste vik, därifrån en
rät linje till väg nr 396 vid Ahven-
järvis n ordöstra strand, denna väg
till Muonioälven vid Karesuando,
denna älv och Könkämäälven till
Kelottijärvi, denna sjö till Jeitis-
jokis inflöde.
2. Njuorajaure
Från riksröse 272 en rät linje
till Pålnoluokta, därifrån Tor
neträsk till Paktajåkas inflöde,
denna bäck och Paktajaure ttU
sjöns sydligaste vik, därifrån järn
vägslinjen till riksgränsen, denna
tillbaka till riksröse 272.
3. Patsajäkel
Tomeälv från Torneträsk med
sjöarna Tarrajaure, Jekejaure, Ala-
jaure, Vakojaure och Nuorajärvi
till Kallojärvi, därifrån sjön Ala-
nen Vuolusjärvi, Vuolusjåkka och
Alep Vuolusjaure, därifrån en rät
linje till sjön Lulep Stalojaure,
denna sjö, Stalojåkka och Kortto-
järvi till Torneträsk, denna sjö
till Torneälv.
4. Älvsbyn
Från Holrasel längs vägen till
Äträskets sydöstra ände, därifrån
en rät linje till västligaste viken i
sjön Manjärv, därifrån en rät lin
je till byn Manjärv, därifrån längs
vägen från Manjärv över Avaträsk
till väg nr 90, denna väg till bron
över Piteälven, denna älv till
Holmsel.
5. Storsund
Från Storsund längs järnvägs
linjen till landsvägen Storträskli-
den—Koler, denna väg till Lill-
piteälven, denna älv med sjöar
na Lyckoträsket (Lukoträsket),
Häbbersträsket, Pärlträsket, Kloc-
karträsken och Aträsket till Rå-
bäcken, därifrån en rät linje till
vägskälet nordväst om Lillpite,
därifrån vägen tUl Söravan i Inre
Saarijoki s0r0st for Kutsuroivi,
derfra Saarijoki til saml0pet méd
Ainattijoki, derfra en rett linje til
Outajärvis sydligste bukt, derfra en
rett linje til vei nr. 396 ved nord-
0stbredden av Ahvenjärvi, denne
vei til Muonioälven ved Karesuan
do, denne elv og Könkämäälven
til Kelottijärvi, dette vatn til Jeitis-
joki's utl0p i dette.
2. Njuorajaure:
Fra riksr0ys 272 en rett linje til
Pålnoluokta, derfra Torneträsk til
Paktajåkas utl0p, denne bekk og
Paktajaure til vatnets s0rligste
bukt, derfra jernbanelinjen til riks -
grensen, deime tilbake til riksr0ys
272.
3. Patsajäkel:
Tomeälv fra Tometräsk med
vatnene Tarrajaure, Jekejaure,
Alajaure, Vakojaure og Nuora
järvi tU Kallojärvi, derfra vätnet
Alanen Vuolusjärvi, Vuolusjåkka
og Alep Vuolusjaure, derfra en
rett linje til vatnet Lulep Stalo
jaure, dette vatn, Stalojåkka og
Korttojärvi til Tometräsk, denne
sj0 til Tomeälv.
4. Älvsbyn:
Fra Holmsel längs veien til
den s0rligste ende av Aträsket,
derfra en rett linje til den vest-
ligste bukt i vatnet Manjärv, der-,
fra en rett linje tU stedet Manjärv,
derfra längs veien fra Manjärv
over Avaträsk til vei nr. 90, denne
vei til bma over Piteälven, denne
elv til Holmsel.
5. Storsund:
Fra Storsund langs jernbanelin
jen til veien Sto rträskliden—^Koler,
denne vei til Lillpiteälven, denne
elv med vatnene Lyckoträsket
(Lukoträsket),
Häbbersträsket,
Pärlträsket, Klockarträsken og
Aträsket til Råbäcken, derfra en
rett linje til veiskillet nordvcst for
Lillpite, derfra veien til SÖravan
i Inre Arvidsträsket, derfra s0r-
¬
Arvidsträsket, därifrån södra si
dan av sjöarna Inre Arvidsträsket
och Lilla Arvidsträsket, därifrån
en rät linje till Teugerliden, där
ifrån vägen till Storsund.
B. Västerbottens län
I Västerbottens län får följande
områden användas för norsk ren-
betning: Rams ele, Granö och Me-
selefors.
Områdena har följande gränser:
1. Ramsele
Från landsvägsbron över Ume-
älven vid Ottonträsk, längs denna
älv till bäckutflödet vid byn
Kvarntorp, denna bäck till väg nr
93, denna väg till vägskälet vid
Gullbäck, därifrån vägen Gull-
bäck—Västerbäck—Sarsjöliden—
Harrselsfors—^Näsåker,
därifrån
en rät linje i västlig riktning till
vägskälet norr om Bastuträsket,
därifrån vägen förbi Skivsjö
och Sundö till Umeälven vid Ot
tonträsk.
2. Granö
Från kraftverksdammen vid
Bålforsen i Umeälven, längs den
na älv till landsvägsbron vid Ot
tonträsk, därifrån vägen mot
Skivsjö till Satmyrsjön, denna
sjö och Korbebäcken till Stora
Korbesjön, denna sjö och en
rät linje från sjöns norra ände
till vägen vid Byssträsk, denna väg
till byn Gäddtr äsk, därifrån Gädd-
träsket och en rät linje från denna
sjös nor dvästra ände till vägskälet
vid Tannträsk, därifrån vägen
Tannträsk—^Vilhelmina till Skovel-
träsket, de nna sjö och en rät linje
från sjöns nordvästra ände till
dammen vid Bålforsen.
3. Meselefors
Från landsvägsbron över Anger-
manälven vid Volgsjöfors, längs
denna älv till järnvägsbron vid Me
selefors, därifrån en rät linje i syd
östlig riktnin g till Krutsjöns södra
ände, därifrån en rät linje över
Oxkullen till punkt 512 vid Stor
bredden av vatnene Inre Arvids
träsket og Lilla Arvidsträsket, der-
fra en rett linje til Teugerliden,
derfra veien til Storsund.
B. Västerbottens län.
I Västerbottens län kan f0lgende
områder brukes som beite for
norsk rein: Ramsele, Granö og
Meselefors.
Områdene har f0lgende grenser:
1. Ramsele:
Fra veibrua over Umeälven
ved Ottonträsk, längs denne elv til
utl0pet av bekken ved stedet
Kvarntorp, denne bekk til vei nr.
93, denne vei til veiskillet ved
Gullbäck, derfra veien Gullbäck
— Västerbäck — Sarsjöliden —
Harrselsfors — Näsåker, derfra
en rett linje i vestlig retning til vei
skillet nord for Bastuträsket, der
fra veien förbi Skivsjö og Sundö
til Umeälven ved Ottonträsk.
2. Granö:
Fra dammen ved Bålforsen i
Umeälven, längs denne elv til vei
brua ved Ottonträsk, derfra veien
mot Skivsjö til Satmyrsjön, dette
vatn og Korbebäcken til Stora
Korbesjön, dette vatn og en
rett linje fra nordenden av vat-
net til veien ved Byssträsk, denne
vei til stedet Gäddträsk, derfra
Gäddträsket og en rett linje fra den
nordvestlige ende av vatnet tU vei
skillet ved Tannträsk, derfra veien
Tannträsk—Vilhelmina til Skovel-
träsket, dette vatn og en rett linje
fra den nordvestlige ende av vat
net til dammen ved Bålforsen.
3. Meselefors:
Fra veibrua over Angerman-
elven ved Volgsjöfors, längs denne
elv til jernbanebrua ved Mesele
fors, derfra en rett linje i s0r0st-
1ig retning til s0renden av Krutsjön,
derfra en rett linje over Oxkullen
til h0yde 512 ved Storberget, der-
SFS 1972:114
259
¬
SFS 1972:114
berget, därifrån en rät linje till
Stensjöns södra ände, därifrån en
rät linje till Algovik vid Anger-
manälven, denna älv till gården
Erikshall, därifrån en rät linje
Över punkt 457 till kronoparken
Avasjöns
sydvästgräns,
denna
gräns till kommungränsen mellan
Vilhelmina och Asele, denna gräns
till kommungränsen mellan Vilhel
mina och Dorotea, denna gräns
tni den punkt där väg nr 343 skär
gränsen, denna väg till vägskälet
söder om Tjärnässjön, därifrån
vägen Tjärnäs—Svanberget—Sör-
stensele, därifrån vägen till lands
vägsbron över Ångermanälven vid
Volgsjöfors.
fra en rett linje til s0renden
av Stensjön, derfra en rett linje til
Algovik ved Ångermanälven, den
ne elv til gården Erikshall, derfra
en rett linje over h0yde 457 til kro
noparken Avasjöns sprvestlige
grense, denne grense til kom-
munegrensen mellom Vilhelmina
og Asele, denne grense til kom-
munegrensen mellom Vilhelmina
og Dorotea, denne grense til det
punkt hvor vei nr. 343 krysser
grensen, denne vei til veiskillet s0r
for Tjärnässjön, derfra veien Tjär
näs—Svanberget—Sörstensele, der
fra veien til veibrua over Ånger-
manelven ved Volgsjöfors.
C. Jämtlands län
1 Jämtlands län får följande om
råden användas för norsk renbet
ning: Leipikvattnet och Blåsjöki-
len.
Områdena har följande gränser:
C. Jämtlands län.
I Jämtlands län kan fplgende
områder brukes som beite for
norsk rein: Leipikvattnet og Blå-
sjökilen.
Områdene har f0lgende gren-
ser:
1. Leipikvattnet
Från riksgränsen vid östra Sip-
mekejaures (Sippmikkjaures) söd
ra strand, denna sjö till Sipmeke-
bäcken, denna bäck till samman-
flödet med Gaustjokk, denna bäck
till Leipikvattnet, denna sjös väst
ra strand till rågången mot hem
manet Ankarvattnet, denna rågång
till riksgränsen och denna tillbaka
till ö stra Sipmekejaure.
2. Blåsjökilen
Från riksröse 199 längs rågång
en för Stora Blåsjöns skifteslag
till rågången för Jorms skifteslag,
därifrån denna rågång till riks
gränsen vid riksröse 197 A, där
ifrån riksgränsen till riksröse 199.
1. Leipikvattnet:
Fra riksgrensen ved s0rbredden
av östra Sipmekejaure (Sippmikk-
jaure), dette vatn til Sipmekebäc-
ken, denne bekk til saml0pet me d
Gaustjokk, denne bekk til Leipik
vattnet, vestbredden av dette vatn
tU grensen mot eiendomraen An
karvattnet, denne grense til riks
grensen, denne tilbake til östra
Sipmekejaure.
2. Blåsjökilen:
Fra riksr0ys 199 längs grensen
for Stora Blåsjöns skifteslag til
grensen for Jorms skifteslag, der
fra denne grense til riksgrensen
ved riksr0ys 197A, derfra riks
grensen til riksr0ys 199.
260
Befestider
8 §
Betesområdena får användas för
norsk renbetning under följande
tider:
Bcitctider.
§ 8
Beiteomrädene kan brukes som
beite for norsk rein i fplgcnde
tidsrom:
¬
A. I Norrbottens län: Från och
med den 1 oktober till och med
den 30 april med följande undan
tag:
1. Området Patsajäkel från och
med den 1 december till och med
den 30 april. Uppföres stängsel
mellan Saarivuoma och Talma
samebyar, får området användas
från och med den 15 november.
2. Den del av området Alvsbyn
som ligger mellan vag nr 90, sjö
arna Muskusträsket och Avaträs-
ket samt Korsträskfluren från och
med den 1 januari till och med den
30 april.
B. I Västerbottens län: Från
och med den 1 oktober till och
med den 30 april.
C. / Jämtlands län: Från och
med den 1 april till och med den
14 november.
A. I Norrbottens län: Fra og
med 1. oktober til og med 30.
april, med f0lgende unntak:
1. Området Patsajäkel fra og
med 1. desember til og med 30.
april. Dersom gjerde blir opp-
f0rt mellom Saarivouma og Talma
samebyer, kan området brukes
fra og med 15. november.
2. Den del av området Älvsbyn
som ligger mellom vei nr. 90, vat-
nene Muskusträsket og Ava-
träsket samt Korsträskfluren fra
og med 1. januar til og med 30.
april.
B. 7 Västerbottens län: Fra og
med 1. oktober til og med 30.
april.
C. I Jämtlands län: Fra og med
1. april til og med 14. november.
SFS 1972:114
9 §
I ett område i Storumans kom
mun i Västerbottens län mellan
riksgränsen. Stora Umevattnet och
Mjölkbäcken får norska renar
uppehålla sig när renskötsel be
drivs i angränsande norska gräns
områden.
§ 9
I et område i Storuman kom-
mune i Västerbottens län mellom
riksgrensen. Stora Umevattnet og
Mjölkbäcken kan norsk rein
oppholde seg når reindrift före
går i de tilst0tende grensetrakter i
Norge.
Betesområdenas utnyttjande
10 §
Betesområdena får icke använ
das för svensk renbetning.
Från första stycket gäller föl
jande undantag:
1. Området Njuorajaure får
användas för svensk renbetning
under den del av året då norsk
renbetning ej är tillåten där.
2. Genom den del av området
Älvsbyn som anges i 8 § A 2 får
Luokta-Mavas sameby företaga
snabb höst- och vårflyttning. Höst
flyttningen skall vara genomförd
senast den 31 december.
Brul{:en av beiteområdene.
§ 10
Beiteområdene må ikke brukes
som beite for svensk rein.
Fra bestemmelsen i f0rste ledd
gjelder f0lgende unntak:
1. Området Njuorajaure kan
brukes som beite for svensk rein i
den tid av året norsk reinbeiting
ikke er tillatt der.
2. Luokta-Mavas sameby kan
företa rask h0st- og vårflytting
gjennom den del av området Älvs
byn som er nevnt i § 8 A. 2. H0st-
flyttingen skal vsere gjennomfprt
innen 31. desember.
Renantal
11 §
Högsta tillåtna renantal är i ne
dan angivna områden:
Reinantall.
§ 11
St0rste tillatte reinantall i de
nedenfor nevnte områder er:
261
t'K \
•
¬
SFS 1972:114
(''i'
I, Ii
•r: i-
• J. v:!
262
A. Norrbottens län
1. Maunu
2. Njuorajaure och
3. Patsajäkel
4. Älvsbyn och
5. Storsund
A. Norrbottens län
1 100
1 500
2 500
B. Västerbottens län
1. Ramsele
2. Granö
3. Meselefors
1000
1000
1 500
Flyttningsleder
12 §
Vid flyttning till och från be
tesområdena höst och vår använ
des följande flyttningsleder:
A. Norrbottens län
Maunu
Från trakten av Treriksröset
längs fjällsluttningarna mot Kilpis-
järvi och mot Könkämäälven till
Kelottijärvi.
Älvsbyn
Från riksgränsen i trakten öster
om Balvatn genom Radtjaområ-
det mellan Peskehaure och Mavas-
jaure, antingen längs Piteälven
till Norra Bergnäs, eller genom
fjällområdet Partortetuottar (Bar-
turte) mellan Piteälven och vat-
tendelaren, över Skärfajaure till
Norra Bergnäs, därifrån förbi Gal-
laure och Mattaureälven till Pite
älven, därifrån på Piteälvens söd
ra sida förbi Jäknajaure, Trollfor
sen, Njunjesvare och Benbryte-
berget till Holmsel.
1.
2.
3.
4.
5.
Maunu
Njuorajaure cg
Patsajäkel
Älvsbyn cg
Storsund
B. Västerbottens län
1. Ramsele
2. Granö
3. Meselefors
1 100
1 500 'oi:'
•
2 500
j
1000
1000
1 500
Flytteleier.
Patsajäkel
a) Från området Njuorajaure
på Tometräskets is eller från Pål-
noluokta längs stranden och fjäll
sluttningen norr om denna sjö, till
Laimoluokta, därifrån längs vägen
till Korttolahti,
b) Från riksgränsen vid Vuo-
skojaure, väster om renstängslet
mellan Leinavatn och Koojärvi
till Korttolahti,
§ 12
Ved h0st- og vårflytting til og
fra beiteområdene brukes fplgen-
de flytteleier:
'n
A. Norrbottens län.
Maunu:
Fra trakten ved Treriksrpysa
längs fjellskråningene mot Kilpis-
järvi og mot Könkämäälven til
Kelottijärvi.
Patsajäkel:
a) Fra området Njuorajaure
over isen på Tometräsk, eller frä
Pålnoluokta längs bredden og
fjellskråningen nord for Tome-
träsk, til Laimoluokta, derfra langs
veien til Korttolahti.
b) Fra riksgrensen ved Vuosko-
jaure, vest for reingjerdet mellom
Leinavatn og Koojärvi til Kort
tolahti.
Älvsbyn:
Fra riksgränsen i trakten 0st
for Balvatn gjennom Radtjaområ-^
det mellom Peskehaure og Ma-
vasjaure, enten langs Piteälven ti )
Norra Bergnäs, eller gjennom fjell,-
området Partortetuottar (Barturte)
mellom Piteälven og vannskillet,
over Skärfajaure til Norra Bctgr
näs, derfra förbi Gallaure og Mat-
tatireälven til Piteälven, derfra på
s0rsiden av Piteälven förbi Jäkna
jaure, Trollforscn, Njunjesvare og
Benbrytebcrgct til Holmsel,
&
•rf
1^1
ii
[a
ir
cöb
ÖtiQ
i •
i !
ti
¬
Storslind
Från riksgränsen norr om Nasa-
fjäll förbi Värdejaure, längs fjäll
kedjan norr om Laisälven, över
Peljekaise och Jutis, längs Hom-
avans västra strand till Arjeplog,
därifrån i närheten av vägen Sten-
sund—Svannäs—^Abraur—Mosko-
sel, från Moskosel förbi Lom-
träsk och Njallejaur, längs Grund
selån, förbi Södra Brännträsk till
Storsund.
Storsund:
Pra riksgrensen nord for Nasa-
fjäll förbi Värdejaure, längs fjell-
kjeden nord for Laisälven, over
Peljekaise og Jutis, längs vest-
bredden av Hornavan til Arjeplog,
derfra i nserheten av veien Sten-
sund—Svannäs—Abraur—Mosko
sel, fra Moskosel förbi Lomträsk
og Njallejaur, längs Grundselån,
förbi Södra Brännträsk til Stor
sund.
SFS 1972:114
B. Västerbottens län
Ramsele
Från riksgränsen vid Umbukta
över Brantsfjället, Norra Storfjäl
let och fjället Väretje till Dana
sjön, därifrån till Abborrberg,
Fjällbosjön, sjöarna Gunnarn och
Nedre Gunnam till Blåviken, där
ifrån längs Umeälvens norra sida
förbi Lycksele och Granö till Ot-
tonträsk.
Flyttningen får i stället före
tagas på Umeälvens is eller längs
norra sidan av älven.
B. Västerbottens län.
Ramsele:
Fra riksgrensen ved Umbukta
over Brantsfjället, Norra Storfjäl
let og fjellet Väretje til Dana
sjön, derfra til Abborrberg, Fjäll
bosjön, vatnene Gunnarn og Nedre
Gunnarn til Blåviken, derfra längs
nordsiden av Umeälven förbi
Lycksele og Granö til Ottonträsk.
Flyttingen kan i stedet företas
over isen på Umeälven eller längs
nordsiden av elven.
Granö
Antingen från riksgränsen vid
östre Krutvatn längs Södra Stor
fjällets nord- och östsluttningar
till Löfjället eller från riksgrän
sen vid Arevattnet, genom Are-
vattnets och Abelvattnets dalgång
till Löfjället, därifrån förbi Gim-
jafjället, norr om Gardfjället till
Holmträsket, därifrån till Bastan-
sjön och längs sjön Storumans
södra sida till Vinliden, därifrån
förbi Joranträsken och Rusträs
ket till Bålforsen.
Från Löfjället får flyttningen
i stället företagas på Gardikens
och Umeälvens is eller längs söd
ra sidan av Gardiken och Ume
älven till Bålforsen.
Meselefors
Från riksgränsen vid Ranseren
förbi Stekenjokk, längs Burgfjäl-
let, Gitsfjället och Blaikfjället,
förbi Klinkhöjden och Stadsås till
Meselberget.
Granö:
Enten fra riksgrensen ved 0stre
Krutvatn längs nord- og pstskrå-
ningene av Södra Storfjället til Lö
fjället, eller fra riksgrensen ved
Arevattnet, gjennom Arevattnets
og Abelvattnets dalfpre til Löfjäl
let, derfra förbi Gimjafjället, nord
for Gardfjället til Holmträsket,
derfra til Bastansjön og längs spr-
siden av Storuman til Vinliden,
derfra förbi Joranträsken og Rus
träsket til Bålforsen.
Fra Löfjället kan flyttingen i
stedet företas over isen på Gardi
ken og Umeälven, eller längs spr-
siden av Gardiken og Umeälven
til Bålforsen.
Meselefors:
Fra riksgrensen ved Ranseren
förbi Stekenjokk, längs Burgfjäl-
let, Gitsfjället og Blaikfjället, for-
bi Klinkhöjden og Stadsås til Me
selberget.
263
¬
SFS 1972:114
264
Från Stekenjokk får flyttningen
i stället företagas längs Kultsjön
samt södra sidan av Ängerman-
älven och Malgomaj till Mesel-
berget.
13 §
När omständigheterna gör det
nödvändigt, kan lantbruksnämn
den föreskriva tUlfällig avvikelse
från flyttningsled. Innan sådan
föreskrift meddelas, skall om möj
ligt berörda förmän beredas till
fälle att yttra sig.
Rastplatser
14 §
Utmed flyttningslederna skall
finnas tillräckligt antal rastplatser
med erforderlig beteskapacitet.
Rastplatsernas antal, läge och ut
sträckning fastställes av lantbruks
nämnden efter samråd med rein-
driftsinspektören.
Flyttning
15 §
Flyttning till och från betes
område skall äga rum inom den
betestid som enligt 8 § gäller för
området.
Senast tre veckor innan flytt
ning börjar, skall renägarna eller
deras förman sända lantbruks
nämnden en plan för flyttningen.
Kan flyttning ej genomföras en
ligt planen, skall lantbruksnämn
den snarast möjligt underrättas
härom och om när flyttningen
kommer att börja eller fortsätta.
Under flyttnmg skall renarna
hållas samlade.
Flyttning skall genomföras så
snabbt som förhållandena med
ger. Under flyttning till Älvsbyn
får längre uppehåll göras i R adtja-
området och vid Jäknajaure. Un
der flyttning till Storsund får
längre uppehåll göras vid Sten-
sund.
16 §
När flyttning äger rum enligt
15 §, skall svenska renar hållas
Fra Stekenjokk kan flyttingen
i stedet företas längs Kultsjön; cg
s0rsiden av Ångermanälven cg
Malgomaj til Meselberget.
§ 13
Når omstendigbetene gj0r det
n0dvendig, kan lantbruksnämnden
for det enkelte tilfelle påby avvik
fra flyttelei. F0r slikt påbud gis,
skal vedkommende tillitsmenn så-
vidt mulig gis anledning til å utta-
le seg.
Rasteplasser.
§ 14
Langs flytteleiene skal det vtere
et tilstrekkelig antall rasteplasser
med n0dvendig beitekapasitet.
Rasteplassenes antall, beliggenhet
og utstrekning fastsettes av lant
bruksnämnden etter samråd med
reindriftsinspekt0ren.
Flytting.
§ 15
Flytting til og fra beiteområ-
de skal föregå innenfor den bei-
tetid som i § 8 er fastsatt for om
rådet.
Senest tre uker f0r flytting på-
begynnes, sk al reineieme eller de-
res tillitsmann sende lantbruks
nämnden en plan for flyttingen.
Kan flytting ikke gjennomf0-
res i samsvar med planen, skal
lantbruksnämnden snarest mulig
underrettes om dette og om når
flyttingen vil bli påbegynt eller
vil fortsette.
Under flytting skal reinen höi
des samlet.
Flyttingen skal gjennomf0res så
raskt som forboldene tillåter. Ved
flytting til Älvsbyn kan dog lengre
oppbold gj0res i Radtjaområdet og
ved Jäknajaure. Ved flytting til
Storsund kan lengre oppbold gj0 -
res ved Stensund.
§ 16
Når flytting föregår i samsvar
med § 15, skal svensk rein boldcs
c:;3
^-1
)
ÖE
C
rit
\,
¬
borta från flyttningsleden så att
flyttningen kan genomföras utan
hinder och utan fara för samman
blandning. Lantbruksnämnden ut
färdar de ålägganden och allmän
na fö reskrifter som behövs.
17 §
Anläggning för renskötseln längs
flyttningsled får användas av nors
ka renägare mot skälig ersättning
till anläggningens ägare. Kan över
enskommelse icke träffas om er
sättningens storlek, fastställes den
na av lantbruksnämnden.
18 §
Flyttning får företagas med
motorfordon. För sådan flyttning
gäller 14—17 §§ i tillämpliga de
lar.
borte fra flytteleien slik at flyt-
tingen kan gjennomfpres uhind-
ret og uten fare for sammenblan-
ding. Lantbruksnämnden gir de
pålegg og forskrifter som er n0d-
vendige.
§ 17
Amlegg for reindriften längs
flyttelei kan nyttes av norske rein-
eiere mot rimelig godtgjprelse til
eieren av anlegget. Oppnåes ikke
enighet om godtgjprelsens st0r-
relse, fastsettes denne av lant
bruksnämnden.
§ 18
Flytting kan företas med mo-
torkj0ret0y. For slik flytting får
bestemmelsene i §§ 14—17 an-
vendelse så långt de passer.
SFS 1972:114
Kapitel Hl.
melser
Gemensamma bestäm- Kapittel m. Fellesbestemmelser.
Bevarande av betestillgångarna
19 §
Vid renbetning i det andra lan
det enligt denna konvention får
betesområdena icke utnyttjas på
sådant sätt att betets framtida be
stånd äventyras.
Trygging av beiteressursene.
§ 19
Ved reinbeiting i det annet land
i henhold til denne konvensjon
må beiteområdene ikke utnyttes
på en slik måte at beitet forringes
for fremtiden.
Renägare som får använda områdena
i det andra landet
20 §
Betesområdena i det andra lan
det får användas
1. för renar tillhörande renäga
re som är av samisk härkomst
eller är eller varit gift med eller
är adoptivbarn till sådan renägare
och som enligt hemlandets lag har
rätt till renskötsel s amt
2. för renar tillhörande oskiftat
dödsbo efter renägare som avses
under 1.
Relneiere som kan nytte områdene
i det annet land.
§ 20
Beiteområdene i det annet land
kan brukes
1. for rein tilh0rende reineiere
som er av samisk herkomst eller
som er eller har vaert gift med el
ler er adoptivbarn til slik rein-
eier, og som etter hjemlandets lov
har rett til reindrift, samt
2. for rein tilhprende uskiftet
d0dsbo etter reineiere som nevnt
under 1.
Uppehåll i det andra landet
21 §
Renägare som låter sina renar
beta i det andra landet enligt den-
9"—SFS 1972
Opphold i det annet land.
§ 21
Reineier som lar sin rein beite
i det annet land i henhold til den-
265
• Ii •
¬
SFS 1972:114
na konvention och som har ren
skötsel som huvudyrke samt den
nes husfolk och renvaktare får
överskrida riksgränsen och uppe
hålla sig i det andra landet under
tillåten betestid eller när det eljest
är nödvändigt för renskötseln.
ne konvensjon, og som har rein-'
drift som hovedyrke, samt hans
husstandsmedlemmer og reingje-
tere, har adgang til å overskride
riksgrensen og oppholde seg i det
annet land i tillatt beitetid og el-
lers når det er n0dvendig av hen-
syn til reindriften.
Underrättelse om renbetning i det andra
landet
22 §
Lantbruksnämnden/reindriftsin-
spektören skall senast två månader
före betestidens början underrätta
vederbörande reindriftsinspektör/
lantbruksnämnd i det andra lan
det om hur betesområdena där
kommer att användas.
Underrättelse lämnas för varje
sameby/renbetesdistrikt och skall
innehålla uppgift om:
1. renägarnas namn, födelseår,
hemort, renantal och renmärken,
2. de betesområden som skall
användas,
3. namn och födelseår fÖr de
personer som avser att överskrida
riksgränsen och uppehålla sig i det
andra landet enligt 2 1 § samt
4. förmannens namn och uppe
hållsplats under betestiden.
Har uppgift om renmärken en
gång lämnats, behöver därefter en
dast nya märken eller ändringar
av märken anmälas.
Melding om beiting i det annet land.
§ 22
Reindriftsinspekt0ren/Iantbruks-
nämnden skal senest to måneder
f0r beitetiden begynner sende mel
ding til vedkommende lantbruks-
nämnd/reindriftsinspekt0r i det an
net land om hvordan beiteområ-
dene der vil bli benyttet.
Melding gis for hvert reinbeite-
distrikt/sameby og skal inneholde
opplysning om
1. reineiernes navn, f0dselsår,
bopel, reinantall og reinmerker;
2. de beiteområder som vil bli
benyttet;
3. navn og f0dselsår for de per
soner som vil overskride riksgren
sen og oppholde seg i det annet
land i herihold til § 21, samt
4. tillitsmannens navn og hans
oppholdssted i beitetiden.
Er det tidligere gitt oppgave
over reinmerker, skal meldingen
bare iimeholde oppgave over nye
merker eller endringer i merker.
Legitimation
23 §
Den som enligt 21 § uppehåller
sig i det a ndra landet och som fyllt
15 år skall medföra särskild legi
timationshandling, som på begäran
skall uppvisas för landets myndig
heter.
Legitimationshandling utfärdas
av myndighet i hemlandet och
skall gälla högst fem år.
Legitimasjon.
§ 23
Den som i medhold av § 21
oppholder seg i det annet land, og
som har fylt 15 år, skal medf0re
et srerskilt legitimasjonsbevis. Det
ta skäl på forlangende forevises
landets myndigheter.
Legitimasjonsbeviset
utstedes
av hjemlandets myndigheter og
skal gjelde for h0yst fem år.
266
Förmän
24 §
I varje sameby/renbetesdistrikt,
som berörs av denna konvention,
Tillitsmcnn.
§ 24
I hvert reinbeitedistrikt/samcby,
som ber0res av denne konvensjon,
¬
skall finnas en förman och en el
ler två ersättare för denne.
Förmannen skall vara kontakt
man mellan myndigheterna och
renägarna i frågor som uppstår i
samband med att renar från det
ena la ndet betar i det andra. Han
skall tillse att konventionens be
stämmelser iakttages vid rensköt
selns utövande. Förmannen kan
ge renägare som tillhör hans same
by/renbetesdistrikt de anvisningar
och kräva den medverkan av dem
som behövs för att konventionen
skall efterlevas.
Det åligger förmannen särskilt
att:
1. uppehålla sig på lämplig plats
inom eller i närheten av betesom
rådet när renbetning är tillåten i
det andra landet,
2. vidtaga de åtgärder som är
nödvändiga om konventionen över-
trädes,
3. söka utreda vems renar som
vållat uppgiven skada.
skal det vjere en tillitsmann med
en eller to stedfortredere.
Tillitsmannen skal vasre binde-
ledd mellom myndighetene og
reineierne i spörsmål som oppstår
i samband med at rein fra det
ene land beiter i det andre. Han
skal påse at konvensjonens be-
stemmelser iakttas ved utpvingen
av reindriften. Tillitsmannen kan
gi reineiere som tilhprer hans dis
trikt/sameby de pålegg og kreve
den medvirkning av dem som er
npdvendig for at konvensjonen
skal etterleves.
Sserlig påligger det tillitsman
nen
1. å oppholde seg på hensikts-
messig sted i eller i nserheten av
beiteområdet når reinbeiting er
tillatt i det annet land;
2. å iverksette de tiltak som er
npdvendige
om
konvensjonen
overtredes;
3. å s0ke å bringe på det rene
hvem den rein tilh0rer som har
voldt påstått skade.
SFS 1972:114
Tillsyn och bevakning
25 §
Under uppehåll och flyttning i
det andra landet skall utövas så
dan tillsyn över renarna som god
renskötsel kräver.
Renarna skall hållas under så
dan bevakning att de såvitt möj
ligt hindras från att göra skada, att
komma utanför betesområde eller
flyttningsled eller att sammanblan
das med främmande renar.
Bevakas icke renarna på sätt
som avses i andra stycket och vid
tages ej rättelse efter anmaning,
kan den lantbruksnämnd/rein-
driftsinspektör inom vars områ
de renarna finns ordna bevakning
på renägarnas/samebyns bekost
nad.
Tilsyn og bevoktning.
§ 25
Under opphold og flytting i det
annet land skal det f0res slikt til
syn med reinen som god reindrift
krever.
Reinen skal höides under slik
bevoktning at den såvidt mulig
hindres fra å volde skade, komme
utenfor beiteområde eller flyttelei
eller sammenblandes med frem-
med rein.
Blir reinen ikke bevoktet som
bestemt i foregående ledd, og ret-
tes ikke forholdet etter pålegg
herom, kan reindriftsinspekt0ren/
lantbruksnämnden der reinen be
finner seg, anta gjeterhjelp på sa-
mebyens/reineiernes bekostning.
Samling ocb skiljning
26 §
Samling för kalvmärkning eller
för slakt eller skiljning får icke
äga rum utan att underrättelse om
Samling og skilling.
§ 26
Samling for kalvmerking eller
for släkting, eller skilling, må ikke
företas uten at melding om tid og
267
•'V
¬
SFS 1972:114
tid och plats har sänts till förmän
nen i de samebyar/renbetesdistrikt
i det andra landet som har an
gränsande områden. Underrättel
sen skall sändas i så god tid som
möjligt.
27 §
Har renar från de båda länder
na sammanblandats skall samling
och skiljning verkställas snarast
möjligt.
Samling och skiljning kan dock
uppskjutas eller underlåtas om för
männen i berörda samebyar/ren
betesdistrikt är eniga härom, eller
om detta bestäms av den lant-
bruksnämnd/reindriftsinspektör in
om vars område renarna finns.
Samling och skiljning verkstäl
les genom försorg av förmannen i
den sameby/det renbetesdistrikt
inom vars område renarna finns.
Om förmannen fordrar det skall
andra berörda samebyar/renägare
sända erforderlig arbetspersonal
för att deltaga i arbetet och om
händertaga till samebyn/renägarna
hörande renar. Förmannen avgör
hur stor arbetsstyrka de skall sän
da med hänsyn till det antal renar
de kan antagas ha i den samman
blandade hjorden och till förhål
landena i övrigt.
Förmannen skall i så god tid
som möjligt sända underrättelse
om tid och plats för skiljningen
till förmännen i övriga berörda
samebyar/renbetesdistrikt.
sted er sendt tillitsmennene for dp
distrikter/samebyer i det annet
land som har tilstptende områder.
Meldingen skal gis i så god tid
som mulig.
§ 27
Er rein fra de to land blitt
sammenblandet, skal samling og
skilling settes i verk snarest mu
lig.
Samling og skilling kan dog
utsettes eller unnlates dersom til
litsmennene i de ber0rte reinbei-
tedistrikter/samebyer er enige om
det, eller det bestemmes av rein-
driftsinspektpren/lantbruksnämn-
den der reinen befinner seg.
Samling og skilling skal setfes
i verk av tillitsmannen for det di
strikt/den sameby der reinen er.
Når tillitsmannen krever det skal
andre berprte reineiere/samebyer
sende tilstrekkelig arbeidskraft til
å delta i arbeidet og til å ta hånd
om sin rein. Tillitsmannen avgjpr
hvor stort mannskap de skal sende
under hensyn til det antall rein de
antas å ha i den sammenblandede
flokken og til forholdene for 0v-
rig.
Tillitsmannen skal i så god tid
som mulig sende melding om tid
og sted for skillingen til tillitsm en
nene i de andre berprte distrikter/
samebyer.
0
t
r.
b
ciil
28 §
Finner förman anledning anta
ga att renar från hans sameby/
renbetesdistrikt sammanblandats
med renhjord från det andra lan
det, får han syna denna tillsam
mans med förmannen i det renbe
tesdistrikt/den sameby som ren
hjorden tillhör.
29 §
Vid tillbakaflyttning av norska
renar från vinterbete i Sverige
skall, innan renarna passerar riks-
§ 28
Har en tillitsmann grunn til å
tro at rein frä hans distrikt/sameby
er blitt sammenblandet med rein-
flokk fra det annet land, har han
rett til å se over denne sammen
med tillitsmannen for den sameby/
det distrikt som reinflokken til-
hprer.
§ 29
Ved tilbakeflytting av norsk
rein fra vinterbcite i Sverige, skal
det, fpr reinen passerer riksgren-
hM.
268
¬
gränsen, företagas samling och ut-
skiljning av svenska renar.
Samling och skiljning kan un
derlåtas om lantbruksnämnden
samtycker. Samtycke bör lämnas
när det finns anledning antaga att
sammanblandning icke har skett.
Samlingen och skiljningen verk
ställes genom försorg av den nors
ke förmannen. Tid och plats skall
godkännas av lantbruksnämnden,
som underrättar förmännen i be
rörda samebyar.
Lantbruksnämnden kan ålägga
sameby att sända erforderlig ar
betspersonal för att biträda vid
skiljningen och omhändertaga till
samebyn hörande renar.
sen, företas samling og utskilling
av svensk rein.
Samling og skilling kan unnla-
tes om lantbruksnämnden samtyk-
ker. Samtykke b0r gis når det er
grunn til å tro at sammenblanding
ikke er skjedd.
Samlingen og skillingen settes i
verk av den norske tillitsmannen.
Tid og sted skal godkjennes av
lantbruksnämnden som gir melding
til tillitsmennene for de berprte
samebyer.
Lantbruksnämnden kan pålegge
sameby å sende tilstrekkelig ar-
beidskraft til skillingen og til å ta
hånd om sin rein.
SFS 1972:114
30 §
Innan svenska renar slutligt läm
nar betesområde i Norge eller an
gränsande svenska områden och
senast vid utgången av den i 2 §
bestämda betestiden skall företa
gas samling och utskiljning av
norska renar.
Skiljningen skall verkställas på
den norska sidan av riksgränsen
om icke reindriftsinspektören sam
tycker till att skiljningen företa
ges på svenskt område.
Samling och skiljning kan un
derlåtas om reindriftsinspektören
samtycker. Samtycke bör lämnas
när det finns anledning antaga
att sammanblandning icke har
skett eller när omständigheterna
eljest gör det befogat. Reindrifts
inspektören kan bestämma att så
dant samtycke skall gälla tills vida
re.
Samlingen och skiljningen verk
ställes genom försorg av den svens
ke förmannen. Tid och plats skall
godkännas av reindriftsinspektö
ren, som underrättar förmännen i
berörda renbetesdistrikt.
Reindriftsinspektören kan åläg
ga renägarna i berörda renbetesdi
strikt att sända erforderlig arbets
personal för att biträda vid skilj
ningen och omhändertaga till di
striktet hörande renar.
§ 30
F0r svensk rein endelig förlåter
beiteområdet i Norge eller tilstp-
tende svensk område, og senest ved
utlppet av den i § 2 bestemte bei-
tetid, skal det företas samling og
utskilling av norsk rein.
Skilling skal föregå på norsk
side av riksgrensen med mindre
reindriftsinspektpren samtykker i
at skilling företas på svensk om
råde.
Samling og skilling kan unnla-
tes om reindriftsinspektpren sam
tykker. Samtykke bpr gis når det
er grunn til å tro at sammenblan
ding ikke er skjedd eller hvis and
re omstendigheter tilsier det. Rein
driftsinspektpren kan bestemme at
slikt samtykke skal gjelde inntil
videre.
Samlingen og skillingen skal
settes i verk av den svenske tillits-
mann. Tid og sted skal godkjennes
av reindriftsinspektpren, som gir
melding til tillitsmennene for de
berprte reinbeitedistrikter.
Reindriftsinspektpren kan påleg
ge reineierne i de berprte rein
beitedistrikter å sende tilstrekkelig
arbeidskraft til skillingen og til å
ta hånd om sin rein.
269
\
¬
SFS 1972:114
31 §
Renar som utan stöd av denna
konvention befinner sig i det and
ra landet får icke föras tillbaka till
hemlandet innan skiljning företa
gits.
I fråga om skiljningen och sam
ling som föregår den äger 27 §
motsvarande tillämpning. Den
lantbruksnämnd/reindriftsinspek-
tör inom vars område renarna
finns kan ålägga förmannen för
den sameby eller det renbetesdi
strikt, som huvuddelen av renarna
tillhör, att ombesörja samlingen
och skiljningen.
Lantbruksnämnden/reindriftsin-
spektören kan medge undantag
från föreskriften i första stycket.
Lantbruksnämnden/reindriftsin-
spektören kan föreskriva att för
mannen ombesörjer att skiljningen
sker på lämplig plats i hemlandet
och kan meddela denne närmare
föreskrifter härför. Underrättelse
om skiljningen skall sändas till den
reindriftsinspektör/lantbruks-
nämnd inom vars område skilj
ningen skall verkst ällas.
32 §
Lantbruksnämnden/reindriftsin-
spektören kan föreskri va att sam
ling och skiljning skall äga rum
då
1. förman i strid mot konven
tionen underlåter att ombesörja
samling eller skiljning,
2. förmän med stöd av 27 §
andra stycket överenskommit att
uppskjuta eller underlåta samling
eller skiljning men sådan enligt
myndighetens bedömande bör
verkställas utan dröjsmål,
3. det finns anledning antaga
att sammanblandning skett eller
4. eljest särskilda skäl förelig
ger.
Lantbruksnämnden/reindriftsin-
spektören bestämmer tid och plats
för samlingen och skiljningen.
Innan föreskrift enligt första
stycket meddelas skall berörd
förman beredas tillfälle att yttra
sig.
§ 31
Rein som uten hjemmel i kon-
vensjonen befinner seg i det an-
net land, må ikke fpres tilbake til
hjemlandet f0r skilling er foretatt.
For skillingen og forutgående
samling får reglene i § 27 tilsva-
rende anvendelse. Reindriftsin-
spekt0ren/lantbruksnämnden der
reinen befinner seg kan pålegge til
litsmannen i det distrikt eller den
sameby som det meste av reinen
tilh0rer, å sette i verk samlingen
og skillingen.
Reindriftsinspektören/lantbruks-
nämnden kan gj0re unntak fra
bestemmelsen i f0rste ledd. Rein-
driftsinspekt0ren/lantbruksnämn-
den kan bestemme at tillitsmannen
skal iverksette skilling på h0velig
sted i hjemlandet og kan gi tillits
mannen nasrmere direktiver for
skillingen. Melding om skillingen
skal gis til lantbruksnämnden/
reindriftsinspekt0ren der skillingen
skal företas.
§ 32
Reindriftsinspekt0ren/Iantbruks-
nämnden kan gi pålegg om sa mling
og skilling når
1. tillitsmann, i strid med den
ne konvensjon, har unnlatt å iverk
sette samling eller skilling;
2. tillitsmenn i henhold til § 27,
annet ledd, er blitt enige om å
utsette eller unnlate samling eller
skilling, men myndighetene fin
ner at dette b0r skje uten opp-
hold;
3. det er grunn til å tro at sam-
menblanding har funnet sted, eller
4. det ellers er saerlig grunn til
det.
Reindriftsinspekt0ren/Iantbruks-
nämnden fastsetter tid og sted for
samlingen og skillingen.
F0r pålegg gis i mcdhold av
f0rste ledd skal vedkommendc til
litsmann gis anledning til å uttalc
seg.
Ein
£1
Sisia
270
¬
33 §
Efter skiljning skall den same
by/renägare till vilken utskild ren
hör ombesörja att renen utan
dröjsmål återföres till eget områ
de.
Sameby/renägare som i det and
ra landet hämtar egna renar som
utskilts skall, där det kan ske utan
väsentlig olägenhet, till hemlandet
återföra även utskilda renar som
tillhör annan sameby/renägare.
Förman som ombesörjt skilj
ning skall tillse att märkta renar
som icke omhändertages på sätt
som anges i första eller andra
stycket, bevakas till dess de häm
tas av sameby/renägare till vilken
de hör. Förmannen skall under
rätta samebyns/renbetesdistriktets
förman om var renarna kan häm
tas samt ange en med hänsyn till
förhållandena rimlig tid inom vil
ken hämtning skall ske.
Kan renarna icke bevakas eller
återföras utan väsentlig olägenhet
eller underlåter samebyn/renäga
ren att avhämta djuren inom an
given tid, kan renarna efter med
givande av lantbruksnämnden/
reindriftsinspektören säljas till
slakt för ägarens räkning.
34 §
Uppstår oenighet vid genomfö
rande av samling eller skiljning
kan lantbruksnämnden/reindrifts-
inspektören vidtaga de åtgärder
som påkallas av omständigheterna.
Kostnader för renar från det andra
landet
35 §
Kostnader för nödvändigt arbete
med renar från det andra landet
och utlägg som uppstår i samband
härmed skall betalas av sameby/
renägare som renarna tillhör.
Har renar från de båda länder
na sammanblandats, fördelas kost
nader för samling och skiljning
mellan samebyarna/renägarna i
förhållande till det antal renar de
har i den sammanblandade hjor-
§ 33
Etter skilling skal reineier/same-
by som utskilt rein tilh0rer s0rge
for at reinen stråks f0res tilbake
til eget område.
Reineier/sameby som henter ut
skilt rein i det annet land, skal, når
det kan skje uten vesentlig ulempe,
f0re med tilbake til hjemlandet og-
så utskilt rein som tillh0rer annen
reineier/sameby.
Tillitsmann som iverksetter skil-
lingen, skal s0rge for at merket
rein som ikke blir tatt hånd om
på den måte som er fastsatt i
f0rste og annet ledd, bevoktes inn-
til den avhentes av reineier/same
by som den tilh0rer. Tillitsmannen
skal underrette distriktets/same
byens tillitsmann om hvor reinen
kan avhentes, samt angi en etter
forholdene rimelig tidsfrist innen
hvilken avhenting må finne sted.
Dersom reinen ikke uten vesent
lig ulempe kan bevoktes eller f0-
res tilbake, eller dersom den rein
eier/sameby som reinen tilh0rer,
unnlater å avhente reinen innen
den fastsatte tidsfrist, kan rein-
driftsinspekt0ren/lantbruksnämn-
den samtykke i at reinen selges til
slakt for eierens regning.
§ 34
Oppstår uenighet ved gjennom-
f0ringen av samling eller skilling
kan
reindriftsinspekt0ren/lant-
bruksnämnden iverksette de tiltak
som omstendighetene tilsier.
Kostnader med rein fra det annet land.
§ 35
Kostnader ved n0dvendig arbeid
med rein fra det annet land, og
utlegg som oppstår i denne för
bindelse, skal betales av reineier/
sameby som reinen tilhprer.
Er rein fra de to land blitt sam-
menblandet, fordeles kostnadene
ved samling og skilling mellom
reineier/sameby i forhold til an-
tallet rein de har i den sammen-
blandede flokken. Skyldes sam-
SFS 1972:114
271
¬
SFS 1972:114
den. Har sammanblandningen or
sakats av oaktsamhet eller otill
räcklig tillsyn och bevakning, kan
den ansvariga samebyn/renägaren
påföras en större del av eller hela
kostnaden.
Förmannen skall upprätta sam
manställning över kostnaderna,
fördela dessa och sända dem som
kräves på ersättning specificerade
räkningar.
Godtages icke ersättningskrav,
bör lantbruksnämnden eller rein-
driftsinspektören, om någon av
parterna begär det, medverka till
att förlikning kommer till stånd.
menblandingen uaktsomhet eller
utilstrekkelig tilsyn og bevoktning,
kan den ansvarlige reineier/same-
by pålegges å betale en st0rre an
del av eller alle kostnadene.
Tillitsmannen skal f0re oppgave
over kostnadene, fordele disse og
sende spesifiserte regninger til
dem krav rettes mot.
Godtas ikke kravet, b0r rein-
driftsinspekt0ren eller lantbruks
nämnden, dersom en av partene
anmoder om det, medvirke til at
forlik kommer i stand.
Renmärken
36 §
Vid registrering av renmärke
skall tillses att detta tydligt skil
jer sig från annat giltigt märke,
som användes eller får användas
på renar från det andra landet
med vilka sökandens renar kan
sammanblandas.
Närmare bestämmelser om ut-
växling av upplysningar om ren
märken fastställes efter överens
kommelse mellan jordbruksdepar
tementet i Sverige och landbruks-
departementet i Norge.
Reinmerker.
§ 36
Ved registrering av reinmerke
skal det påses at dette tydelig
skiller seg fra annet gyldig merke
som brukes eller kan brukes på
rein fra det annet land som s0ke-
rens rein kan bli sammenblandet
med.
Naermere regler om utveksling
av opplysninger om reinmerker
fastsettes ved avtale mellom Land-
bruksdepartementet i Norge og
Jordbruksdepartementet i Sverige,
•Å
Omärkt ren
37 §
Ren som icke är märkt före ut
gången av april året efter det den
fötts (omärkt ren) behandlas en
ligt lagen i det land där renen
finns.
I fråga om omärkt ren som finns
i de betesområden som anges i 1
och 7 §§ under de enligt 2 och
8 §§ för varje område bestämda
betestiderna gäller dock följande:
1. Har renar från de båda län
derna icke sammanblandats, skall
omärkta renar behandlas enligt
lagen i det andra landet om det
icke är sannolikt att renarna hör
hemma i det land där de finns.
2. Har renar från de båda län
derna
sammanblandats,
skall
Uraerket rein.
§ 37
Rein som ikke er merket innen
utgången av april året etter den er
f0dt (umerket rein), behandles i
samsvar med lovgivningen i det
land reinen befinner seg.
For umerket rein som befinner
seg i beiteområder som nevnt
i §§ 1 og 7 til beitetid som nevnt
i §§ 2 og 8 for vedkommende om
råde, gjelder dog fplgende:
1. Er sammenblanding av rein
fra de to land ikke skjedd, skal
umerket rein behandles i samsvar
med lovgivningen i det annet land,
med mindre det er sannsynlig at
reinen h0rer hjemme i det land
den befinner seg.
2. Er rein fra de to land sam
menblandet, skal umerket rein
272
¬
omärkta renar fördelas i förhål
lande till antalet märkta renar i
den sammanblandade hjorden.
Bestämmelserna i denna para
graf äger motsvarande tillämpning
i fråga om ren med förstört eller
okänt märke.
fordeles i forhold til det antall
merket rein som er i den sam-
menblandede flokken.
Bestemmelsene i denne paragraf
får tilsvarende anvendelse på rein
med 0delagt eller ukjent merke.
SFS 1972:114
Slakt
38 §
Under tillåtet uppehåll i det
andra landet får renar slaktas med
iakttagande av de bestämmelser
som gäller i landet.
Renar som finns i det andra
landet utan stöd av denna konven
tion får icke slaktas utan tillstånd
av den lantbruksnämnd/reindrifts-
inspektör inom vars område renar
na finns.
I fråga om kött och andra pro
dukter som härrör från slakt av
ren i det andra landet gäller detta
lands bestämmelser om införsel
och försäljning.
Släkting.
§ 38
Under tillatt opphold i det an-
net land kan släkting av rein skje
under iakttagelse av de regler som
der gjelder.
Rein som uten hjemmel i kon-
vensjonen befinner seg i det an-
net land må ikke släktes uten
samtykke av reindriftsinspektpren/
lantbruksnämnden der reinen er.
For kjptt og andre produkter
av rein som er släktet i det an-
net land gjelder dette lands be-
stemmelser om innfprsel og om-
setning.
Jakt och fiske
39 §
Den som enligt 21 § uppehåller
sig i det andra landet har under
den betestid som anges i 2 eller
8 § rätt till jakt och fiske inom
betesområdet enligt samma be
stämmelser som gäller för landets
egna renskötande samer, dock en
dast till husbehov.
Jakt og fiske.
§ 39
Den som i medhold av § 21
oppholder seg i det annet land,
har i den beitetid som er fast
satt i §§ 2 og 8 adgang til jakt
og fiske innenfor beiteområdet
etter de bestemmelser som gjel
der for landets egne reindrifts-
samer, dog bare til husbehov.
Skogsfångst
40 §
Den som låter sina renar beta
i det andra landet enligt denna
konvention får inom betesområdet
och längs flyttningsled taga virke
för att använda i renskötseln en
ligt samma bestämmelser som gäl
ler för landets egna renskötande
samer.
Erfordras enligt dessa bestäm
melser anvisning eller utsyning
skall framställning härom göras
senast sex månader före avverk
ning.
Trevirke.
§ 40
Den som lar rein beite i det
annet land i henhold til denne
konvensjon, kan innenfor beite
området og längs flyttelei ta tre
virke til bruk i reindriften etter
de bestemmelser som gjelder for
landets egne reindriftssamer.
Krever bestemmelsene utvis
ning, skal begjsering herom frem-
settes senest seks måneder fpr
hugsten.
273
¬
SFS 1972:114
Anläggningar för renskötseln m. m.
41 §
Den som låter sina renar beta i
det andra landet enligt denna kon
vention får uppföra anläggningar
eller bostad som behövs för ren
skötseln enligt samma bestämmel
ser som gäller för landets egna
renskötande samer.
Om det är ändamålsenligt, bör
anläggningar för renskötseln nytt
jas gemensamt av svenska och
norska renägare. Lantbruksnämn-
den/reindriftsinspektören bör med
verka till att överenskommelse
härom träffas.
Anlcgg for reindrlften m. m.
§ 41
Den som lar rein beite i det
annet land i henhold til denne
konvensjon, har adgang til å opp-
f0re anlegg eller bolighus som er
npdvendige i reindriften etter de
bestemmelser som gjelder for lan
dets egne reindriftssamer.
Når det er rasjonelt, b0r an
legg for reindriften nyttes i fel-
lesskap av norske og svenske rein-
eiere. Reindriftsinspekt0ren/Iant-
bruksnämnden b0r medvirke til at
avtale herom kommer i stand.
0
fö
Spärrstängsel
42 §
Längs riksgränsen och betesom
rådenas gränser får spärrstängsel
uppföras för att underlätta ren
skötseln.
Närmare bestämmelser om upp
förande och underhåll av stängsel
såsom om sträckning, utförande
och fördelning av kostnader, fast
ställes genom särskild överens
kommelse.
Avviker stängselsträckning från
riksgränsen eller betesområdets
gräns, skall stängslet anses utgöra
renbetesgräns vid tillämpningen
av denna konvention.
Inom betesområde får spärr
stängsel uppföras efter särskild
överenskommelse.
Sperregjerder.
§ 42
Sperregjerder
kan
oppf0res
längs riksgrensen og längs beite-
områdenes grenser for å lette rein
driften.
Nasrmere bestemmelser om opp-
f0ring og vedlikehold av gjerder,
herunder om gjerdelinjer, gjerde-
nes utf0relse og om fordeling av
kostnader, fastsettes ved seerskilt
overenskomst.
Hvor gjerdelinje avviker fra riks
grensen eller beiteområdets gren-
se, skal gjerdet anses som rein-
beitegrense ved anvendelsen av
bestemmelsene i denne konven
sjon.
Innenfor beiteområde kan det
oppf0res sperregjerder etter sser-
skilt overenskomst.
274
Naturvård
43 §
Vid planläggning, placering,
uppförande och underhåll av an
läggningar för renskötseln inbe
gripet stängsel skall tillbörlig hän
syn tagas till n aturvården.
Anläggningarna skall såvitt möj
ligt utföras och underhållas så att
djur icke skadas.
Den som uppfört anläggning
svarar för uppröjning efter det att
anläggningen utförts och för att
överblivet material m. m. avlägs-
Naturvem.
§ 43
Ved planlegging, plassering,
oppf0ring og vedlikehold av an
legg i reindriften, herunder gjer
der, skal tilb0rlig hensyn tas til
naturverninteresser.
Anleggene skal såvidt mulig ut-
f0res og vedlikeholdes slik at dyr
ikke blir påf0rt skade.
Den som har oppf0rt anlegg,
skal s0rgc for opprydding etter
at anleggsarbeidene er utf0rt, og
for at materialer m. v. som ikke
ö' •
fe
¬
nas. Anläggning som ej underhål
las eller icke längre behovs för
renskötseln skall avlägsnas och er
forderlig uppröjning skall utföras.
Hundar
44 §
För bevakning av renarna får
renhundar medföras från det ena
landet till det andra.
er nyttet, blir fjernet, Anlegg
som ikke blir vedlikeholdt eller
ikke lenger er n0dvendige for
reindriften, skal fjernes og nöd
vändig opprydding skal företas.
Kunder.
§ 44
For bevoktning av reinen kan
reinhunder medf0res fra det ene
land til det annet.
SFS 1972: 114
Medförande av utrustning m. m.
45 §
För användning i renskötseln
får person som avses i 21 § från
det ena landet till det andra med
föra nödvändig utrustning, redskap
och livsmedel samt material för
uppförande och underhåll av an
läggningar m. m. som nämns i
41 §.
Vapen och anununition
46 §
För användning i renskötseln
och vid jakt enligt 39 § får person
som avses i 21 § från det ena lan
det till det andra medföra vapen
och ammunition.
Närmare bestämmelser
kan
fastställas genom särskild överens
kommelse.
Medforing av utstyr m. m.
§ 45
Til bruk i reindriften kan per
son som nevnt i § 21 f0re med
seg fra det ene land til det
annet n0dvendig utstyr, redskap
og levnedsmidler, samt materia-
ler til oppf0ring og vedlikehold
av anlegg m. m. som nevnt i § 41.
Våpen og ammunisjon.
§ 46
Til bruk i reindriften og til jakt
etter § 39 kan person som nevnt
i § 21 f0re med seg fra det ene
land til det annet våpen og am
munisjon.
Neermere bestemmelser kan
fastsettes ved saerskilt overens-
komst.
Radiosändare och mottagare
47 §
Person som avses i 21 § får
från det ena landet till det andra
medföra och i renskötseln använ
da radiosändare och mottagare
med iakttagande av det andra lan
dets bestämmelser.
Närmare bestämmelser
kan
fastställas genom särskild över
enskommelse.
Radiosendere og mottakere.
§ 47
Person som nevnt i § 21 kan
f0re med seg fra det ene land
til det annet og bruke i rein
driften radiosendere og mottakere
under iakttagelse av de bestem
melser som gjelder der.
Ntermere bestemmelser kan
fastsettes ved saerskilt overens-
komst.
Motorfordon
48 §
För användning i renskötseln
får person som avses i 21 § från
det ena landet till det andra med-
Motorkjoretoyer.
§ 48
Til bruk i reindriften kan per
son som nevnt i § 21 f0re med
seg fra det ene land til det an-
275
¬
SFS 1972:114
föra motorfordon som är registre
rat i hemlandet.
För användning av terränggå
ende motorfordon tillämpas sam
ma bestämmelser som gäller för
landets egna renskötande samer.
Under annan tid än tillåten be
testid får dock terränggående mo
torfordon användas i renskötseln
i det andra landet först sedan med
delande tillställts den lantbruks-
nämnd/reindriftsinspektör
inom
vars område motorfordonet skall
användas.
net motorkj0ret0y som er regi-
strert i hjemlandet.
For bruk av terrenggående mo-
torkj0ret0y gjelder samme bestem-
melser som for landets egne rein-
driftssamer.
Utenfor tillatt beitetid kan dog
terrenggående motorkj0ret0y ba
re brukes i reindrihen i det
annet land etter at melding er
gitt reindriftsinspekt0r/lantbruks-
nämnd der motorkj0ret0yet skal
benyttes.
ir»
£51
Tull- och avgiftsfrihet
49 §
Utrustning, redskap och andra
varor som avses i 45—48 §§ får
medföras tull- och avgiftsfritt.
Toll- og avgiftsfrihet.
§ 49
Utstyr, redskap og andre varer
som er nevnt i §§ 45—48 kan
medf0res toll- og avgiftsfritt.
rfi
Smittsamma djursjukdomar
50 §
När det finns anledning antaga
att svårartad smittsam sjukdom ut
brutit bland renar eller husdjur i
det ena landet och att fara före
ligger för att renbetning i det and
ra landet kan medföra ytterligare
utbredning av sjukdomen, skall
veterinäimyndigheterna i de båda
länderna samråda. Vartdera lan
det kan därefter vidtaga de åtgär
der eller utfärda de föreskrifter
som behövs för att hindra sjukdo
mens utbredning.
Förbud mot att renar från det
ena landet kommer in i det andra
utfärdas av vederbörande departe
ment. Sådant förbud skall upphä
vas så snart faran för sjukdomens
utbredning upphört.
Smittsomme dyresykdommer.
§ 50
Når det er grunn til å tro at
det i ett av landene er ondartet
smittsom sykdom blant rein eller
husdyr og at det er fare for at
reinbeiting i det annet land kan
f0re til ytterligere utbredelse av
sykdommen, skal veterinaermyn-
dighetene i de to land samrå seg
med hverandre. Hvert av landene
kan deretter iverksette de tiltak og
gi de pålegg eller utferdige de for
bud som er n0dvendige for å
hindre sykdommens utbredelse.
Forbud mot at rein fra det
ene land kommer inn i det annet
land utferdiges av vedkommende
departement. Slikt forbud skal
oppheves så snart faren for ut
bredelse av sykdommen er opp-
h0rt.
•lE
Kapitel IV. Överträdelser av kon
ventionen
Meddelande om olovh'g betning
51 §
När renar från det ena landet
uppehåller sig i det andra landet
utan stöd av denna konvention
skall underrättelse härom snarast
Kapittel IV. Overtredclser av kon-
vensjonen.
Melding om ulovlig beiting.
§ 51
Når rein fra det ene land opp-
holder seg i det annet land utcn
hjemmel i denne konvensjon, skal
det snarest gis melding til rein-
1
Ri
"1!L
\ •
276
¬
lämnas till den lantbruksnämnd/
reindriftsinspektör inom vars om
råde renarna finns. Skyldighet att
lämna sådan underrättelse åligger
renarnas ägare, den som i ägarens
ställe svarar för bevakning och
tillsyn samt den som har rätt att
driva renskötsel inom det område
där renarna finns.
Lantbruksnämnden/reindriftsin-
spektören skall snarast underrätta
förmannen i den sameby/det ren
betesdistrikt där renarna finns,
reindriftsinspektören/lantbruks-
nämnden i det andra landet samt
om möjligt förmannen i det renbe
tesdistrikt/den sameby som renar
na kan antagas tillhöra.
Bestämmelserna i första och
andra styckena äger motsvarande
tillämpning när renar finns på be
tesområde i strid mot 4 eller 10 §
eller på flyttled i strid mot 16 §.
driftsinspekt0ren/lantbruksnämn-
den der reinen er. Plikt til å gi
slik melding har reinens eier, den
som i eierens sted er ansvarlig
for bevoktning og tilsyn, samt den
som har lovlig adgang til rein-
drift i det område hvor den frem-
mede reinen er.
Reindriftsinspekt0ren/Iantbruks-
nämnden skal snarest underrette
tillitsmannen i det distrikt/sameby
der reinen er, samt lantbruksnämn-
den/reindriftsinspekt0ren i det an-
net land og, om mulig, tillitsman
nen for den sameby/distrikt som
reinen antas å tilh0re.
Bestemmelsene i f0rste og annet
ledd får tilsvarende anvendelse når
rein oppholder seg i beiteområde i
strid med §§4 eller 10 eller på
flyttelei i strid med § 16.
SFS 1972:114
Betesavgift
52 §
Har renar från det ena landet
uppehållit sig i det andra landet
utan stöd av denna konvention
kan vederbörande renägare/same
by åläggas att betala betesavgift.
Betesavgiften är i Sverige skr
1:00 och i Norge nkr 1:40 per
ren utan hänsyn till uppehållets
varaktighet samt i Sverige skr
0: 40 och i Norge nkr 0: 55 per
ren för varje dag renarna uppe
hållit sig i det andra landet. Har
uppehållet ej bringats att upphöra
senast fjorton dagar efter det
att lantbruksnämnden/reindriftsin-
spektören mottagit meddelande
om olovlig betning enligt 51 §
andra stycket är avgiften från och
med den femtonde dagen efter
mottagandet av meddelandet i
Sverige skr 0: 75 och i Norge nkr
1: 05 per ren och dag.
För kalvar under ett år utgår ej
avgift.
Avgiftsbeloppen enligt andra
stycket omräknas vart femte år
med tillämpning av konsument
prisindex i Sverige respektive i
Beiteavgift.
§ 52
Når rein fra det ene land har
oppholdt seg i det annet land uten
hjemmel i denne konvensjon, kan
vedkommende sameby/reineier på-
legges å betale beiteavgift.
Beiteavgiften er i Norge n.kr.
1,40 og i Sverige sv.kr. 1,— pr.
rein uten hensyn til varigheten av
oppholdet, samt i Norge n.kr. 0,55
og i Sverige sv.kr. 0,40 pr. rein
for hver dag reinen har oppholdt
seg i det annet land. Er oppholdet
ikke bragt til opph0r innen 14 da
ger etter at reindriftsinspekt0ren/
lantbruksnämnden har mottatt
melding etter § 51, annet ledd, er
avgiften fra og med den femtende
dag etter mottageisen av meldin-
gen henholdsvis n.kr. 1,05 og sv.
kr. 0,75 pr. rein pr. dag.
For kalver under ett år bereg-
nes ikke avgift.
Avgiftssatsene i annet ledd skal
hvert femte år reguleres i samsvar
med forbruksprisindeksen i Norge,
henholdsvis i Sverige, og med ut-
277
¬
SFS 1972:114
Norge med utgångspunkt i index
per den 1 juli 1971. Omräkning
skall icke ske om ändringen
i indexen är mindre än 10 pro
cent sedan beloppen senast fast
ställdes. De belopp som därvid
framkommer avrundas till närmas
te femörestal.
53 §
Beslut om betesavgift fattas av
den lantbruksnämnd/reindriftsin-
spektör inom vars område det
olovliga uppehållet ägt rum.
Kan det olovliga uppehållet
icke läggas renägaren eller den
som på hans vägnar ansvarar för
renarna till last eller är det eljest
med hänsyn till omständigheterna
oskäligt att ålägga full avgift,
kan lantbruksnämnden/reindrifts-
inspektören nedsätta avgiftsbelop
pet eller, om särskilda skäl före
ligger, besluta att betesavgift icke
skall utgå.
Lantbruksnämnden/reindriftsin-
spektören sänder beslutet till
den reindriftsinspektör/lantbruks-
nämnd inom vars område renarna
eller huvuddelen av dem hör hem
ma. Samtidigt med beslutet läm
nas upplysningar om alla de om
ständigheter som ligger till grund
för beslutet.
Den
reindriftsinspektör/lant-
bruksnämnd som mottager beslu
tet skall utan dröjsmål sända detta
till förmannen i det renbetesdi
strikt/den sameby som renarna
eller huvuddelen av dem tillhör
och sända den lantbruksnämnd/
reindriftsinspektör som fattat be
slutet uppgift om när förmannen
mottagit detta.
över beslut om betesavgift kan
den som beslutet rör eller rein-
driftsinspektören/lantbruksnämn-
den anföra besvär hos lantbruks-
styrelsen/fylkesmannen inom fem
veckor efter det förmannen mot
tagit beslutet,
54 §
Beslut om betesavgift förfaller
om det icke sänts till lantbruks-
gangspunkt i indeksen pr. 1. juli
1971. Regulering skal il±e företas
dersom endring i den offisielle in -
deks er mindre enn 10 prosent
siden avgiftssatsene siste gang ble
fastsatt. Avgiftssatsene avrundes
til najrmeste fem 0re.
§ 53
Pålegg om betaling av beiteav-
gift gis av reindriftsinspekt0r/
lantbruksnämnd der det ulovlige
opphold har funnet sted.
Dersom det ulovlige opphold
ikke kan legges reineieren eller den
som på hans vegne har ansvaret
for reinen til last, eller andre om-
stendigheter gj0r det urimelig å
pålegge full avgift, kan rein-
driftsinspekt0ren/lantbruksnämn-
den nedsette avgiftsbel0pet eller
i saerlige tilfelle helt frafalle beite-
avgift.
Reindriftsinspekt0ren/Iantbruks-
nämnden sender pålegget til lant-
bruksnämnden/reindriftsinspekt0-
ren der reinen, eller det meste av
den, h0rer hjemme, og gir samtidig
opplysninger om alle de omsten-
digheter som ligger til grunn for
pålegget.
Den lantbruksnämnd/reindrifts-
inspekt0r som mottar pålegget,
skal uten opphold sende dette til
tillitsmannen for den sameby/di
strikt som reinen eller det meste
av den tilh0rer og sende den rein-
driftsinspekt0r/lantbruksnämnd
som har utferdiget pålegget mel
ding om når tillitsmannen har mot-
tatt det.
Pålegg om beiteavgift kan av
den som pålegget ber0rer eller
av lantbruksnämnden/reindriftsin-
spekt0ren ankes til fylkesmannen/
lantbruksstyrelsen innen fem uker
etter at tillitsmannen har mottatt
pålegget.
§ 54
Er pålegg om beiteavgift ikke
scndt lantbruksnämnden/reindrifts-
278
¬
nämnden/reindriftsinspektören
i
det andra landet senast tre måna
der efter det att det olovliga up
pehållet upphört.
55 §
Betesavgiften skall betalas till
den lantbruksnämnd/reindriftsin-
spektör inom vars område det
olovliga uppehållet ägt rum inom
tre månader efter det att beslutet
om avgiften vunnit laga kraft. Be
talas icke avgiften inom denna tid
skall beloppet på begäran av lant-
bruksnämnden/reindriftsinspektö-
ren förskotteras av vederbörande
myndighet i det andra landet.
56 §
Betesavgift skall användas inom
renskötseln.
57 §
Har renar uppehållit sig i om
råde i strid mot 4 eller 10 § kan
betesavgift enligt 52 § uttagas.
Därvid gäller 53—56 §§ i tillämp
liga delar.
inspekt0ren i det annet land innen
tre måneder etter at det ulovlige
opphold er bragt til opph0r, kan
krav på beiteavgift ikke gj0res
gjeldende.
§ 55
Beiteavgiften skal betales til
reindriftsinspekt0ren/lantbruks-
nämnden der det ulovlige opphold
har funnet sted innen tre måneder
etter at kravet er blitt endelig. Be
tales ikke avgiften innen den tid,
skal bel0pet på anmodning av
reindriftsinspekt0ren/lantbruks-
nämnden forskutteres av vedkom-
mende myndighet i det annet land.
§ 56
Beiteavgiften skal brukes til rein-
driftsformål.
§ 57
Når rein har oppholdt seg i et
område i strid med §§4 eller 10,
kan det pålegges beiteavgift i sam
svar med § 52. Bestemmelsene i
§§ 53—56 får tilsvarende anven-
delse så långt de passer.
SFS 1972:114
Ersättning för skada
58 §
I den mån särskilda bestämmel
ser om ersättning icke finns i
denna konvention skall skada som
vållas i det andra landet vid ut
övande av renskötsel ersättas en
ligt detta lands skadeståndsregler.
För skada som därvid uppstår på
renbete utgår icke ersättning.
Erstatning for skade.
§ 58
Når ikke sterlige bestemmelser
om erstatning finnes i denne kon-
vensjon, skal skade som voldes i
det annet land ved ut0velse av
reindrift, erstattes i samsvar med
dette lands erstatningsrettslige reg
ler. For skade som derved voldes
på reinbeite betales ikke erstatning.
59 §
Fordrar någon ersättning för
skada vållad genom det andra
landets renskötsel och träffas icke
uppgörelse, skall på begäran av en
dera parten den lantbruksnämnd/
reindriftsinspektör inom vars om
råde skadan inträffat undersöka
ansvarsfrågan och skadans storlek
samt lägga fram förslag till för
likning.
§ 59
Krever noen erstatning for ska
de som er voldt ved det annet
lands reindrift og blir det ikke
enighet om oppgj0ret, skal rein-
driftsinspekt0ren/lantbruksnämn-
den der skaden er oppstått, på an
modning av en av partene, under-
s0ke ansvarsforholdet og st0rrelsen
av skaden, og legge frem forslag
til forlik.
279
¬
SFS 1972:114
Fast utskott
Fast utvalg.
66 §
§ 66
Vid ikraftträdandet av denna
konvention skall de båda ländemas
regeringar tillsätta ett fast utskott
med uppgift att följa utvecklingen
av den samiska renskötseln i de
båda länderna och att lägga fram
förslag om åtgärder som kan bi
draga till en effektiv och ända
målsenlig tillämpning av konven
tionen.
Utskottet skall bestå av tre
medlemmar från vartdera landet.
Av medlemmarna skall en från
vartdera landet vara sakkunnig i
rennäringsfrågor och en vara ren-
skötande same.
Medlemmarna tillsättes för en
period av tre år. För varje med
lem skall utses en personlig supp
leant, som skall inträda vid för
fall för ordinarie medlem.
Ved denne konvensjons ikraft-
tredelse skal de to lands regjerin-
ger opprette et fast utvalg som har
til oppgave å f0lge utviklingen av
den samiske reindrift i de to land
og legge frem forslag om tiltak
som kan bidra til en effektiv og
formålstjenlig gjennomf0ring
konvensjonens bestemmelser.
av
Utvalget skal bestå av tre med-
lemmer fra hvert land. Av med-
lemmene skal ett fra hvert land
vaere sakkyndig i reindriftssp0rs-
mål og ett vffire reindriftssame.
Sammanträde hålls minst en
gång om året och i övrigt när det
ena landets medlemmar begär det.
Utskottet företager de resor som
bedöms nödvändiga. Utskottet
fastställer självt sin arbetsordning.
Medlemmene oppnevnes for et
tidsrom av tre år. For hvert med
lem skal det oppnevnes en per
sonlig varamann, som skal m0te
når det ordinäre medlem har for
fall.
Utvalget holder m0te minst en
gang i året og for0vrig når det ene
lands medlemmer anmoder om
det, og företar de befaringer som
det anser n0dvendige. Utvalget
fastsetter selv sin forretningsorden.
Kapitel VI. Övergångsbestämmelser Kapittel VI. Overgangsbestemmelser.
67 §
§ 67
282
Under en tid av fem år från
konventionens ikraftträdande får
området Rieppe i Troms fylke an
vändas för svensk renbetning. Om
rådet har följande gränser:
Från riksgränsen vid riksröse
295 B en rät linje i östlig rikt
ning till Galgujavri, denna sjö,
Galgujåkka och Skibotnelva till
sammanflödet med Lavkajåkka,
därifrån Lavkajåkka och Lavka-
vaggi till Gåvdajavri, denna sjö
till södra ändan, därifrån Breidda-
len till Gåldajavri, denna sjö till
Treriksröset, därifrån riksgränsen
tillbaka till riksröse 295 B.
Betestiden är från och med den
1 maj till och med den 15 juni.
I et tidsrom av fem år fra kon
vensjonens ikrafttredelse kan om
rådet Rieppe i Troms fylke brukes
som beite for svensk rein. Områ
det har f0lgende grenser:
Fra riksgrensen ved riksr0ys
295 B en rett linje i 0stlig retning
til Galgujavri, dette vatn, Galgu
jåkka og Skibotnelva til saml0pet
med Lavkajåkka, derfra Lavkajåk
ka og Lavkavaggi til Gåvdajavri,
dette vatn til s0renden, derfra
Breiddalen til Gåldajavri, dette
vatn til Treriksr0ysa, derfra riks
grensen tilbake til riksr0ys 295 B.
Beitetiden er fra og med 1. mai
til og med 15. juni.
•
tiil,
lan
¬
68 §
Så länge betestillgången inom
området Meselefors som anges i
7 § B 3 ej är tillräcklig för 1 500
renar skall i stället området Hälla
i Västerbottens och Västernorr
lands län användas för norsk ren
betning. Området har följande
gränser:
Från Vispsjöns södra ända en
rät linje över punkt 469 på Visp
sjöberget till väg nr 90, denna väg
till Hällby regleringsmagasin, det
ta magasin till Risåns utlopp, där
ifrån en rät linje till vägskälet vid
byn Mossaträsk, därifrån vägen
till byn Käl, därifrån en rät linje
till Holmträskets västra ända, där
ifrån en rät linje till Norra Hed-
vattensjön, denna sjö till dess nor
ra ända, därifrån en rät linje till
tjärn vid punkt 355, därifrån
bäcken till Vispsjön.
Högsta tillåtna renantal i Hälla
är 1 500.
Vid flyttning till Hälla använ
des den flyttningsled som i 12 §
fastställts för Meselefors fram tiU
Klinkhöjden. Därifrån sker flytt
ningen förbi Häggås, Avasjö,
Lomsjö och Södra Noret till Visp
sjön.
Lantbruksnämnden avgör efter
samråd med det fasta utskottet
när området Meselefors skall ta
gas i bruk.
§ 68
Så lenge beiteforekomstene i
området Meselefors som nevnt i
§ 7 B, 3, ikke er tilstrekkelig for
1 500 rein, skal i stedet området
Hälla i Västerbottens og Väster
norrlands län brukes som beite for
norsk rein. Området har f0lgende
grenser;
Pra Vispsjöns s0rende en rett
linje over h0yde 469 på Vispsjö
berget til vei nr. 90, denne vei til
Hällby reguleringsmagasin, dette
magasin til Risåns utl0p, derfra en
rett linje til veiskillet ved stedet
Mossaträsk, derfra veien till stedet
Käl, derfra en rett linje til vest-
enden av Holmträsket, derfra en
rett linje til Norra Hedvattensjön,
dette vatn til nordenden, derfra en
rett linje til tjern med h0yde 355,
derfra bekken til Vispsjön.
St0rste tillatte reinantall i Hälla
er 1 500.
Ved flytting til Hälla brukes
frem til Klinkhöjden den flyttelei
som i § 12 er fastsatt for Mesele
fors. Derfra skjer flyttingen förbi
Häggås, Avasjö, Lomsjö og Södra
Noret til Vispsjön.
Lantbruksnämnden avgj0r, etter
samråd med det fäste utvalg, når
området Meselefors skal tas i bruk.
SFS 1972; 114
Kapitel Vn. Slutbestämmelser
69 §
Senast fem år före utgången av
denna konventions giltighetstid el
ler före den 1 maj 1997, skall, om
en av avtalsparterna påkallar det,
en blandad svensk-norsk kommis
sion tillsättas för att utreda frågan
om det ena landets renskötande
samer efter utgången av konven
tionens giltighetstid har behov av
fortsatt renbetning i det andra lan
det i de betesområden som omfat
tas av denna konvention eller de
lar av dessa.
Kapittel Vn. Sluttbestenunelser.
§ 69
Senest fem år f0r denne kon-
vens jon o pph0rer å gjelde eller in-
nen 1. mai 1997 skal det, dersom
en av partene krever det, nedsettes
en blandet norsk-svensk kommi-
sjon som skal utrede sp0rsmålet
om det ene lands reindriftssamer
etter utl0pet av konvensjonens gyl-
dighetstid fortsatt har behov for
reinbeite i det annet land i de bei-
teområder som er fastsatt i denne
konvensjon eller deler av disse om-
råder.
283
¬
SFS 1972:114
Avtalspart, som påkallar tillsät
tandet av kommissionen, skall här
om underrätta den andra avtals
parten senast ett år före den i
första stycket angivna tidsfristen.
Parterna skall därefter omgående
inleda förhandlingar om utseende
av ordförande för kommissionen
samt om kommissionens sekreta
riat m. m.
70 §
För att fullgöra den uppgift som
är angiven i 69 § skall kommissio
nen i erforderlig utsträckning un
dersöka betestillgångarna inom
Finnmarks, Troms och Nordlands
fylken och i nordligaste delen av
Nord-Tröndelags fylke samt i
Norrbottens och Västerbottens län
och i nordligaste delen av Jämt
lands län. Kommissionen skall un
dersöka hur betestillgångarna ut
nyttjas inom dessa områden och
hur de mest rationellt skall kunna
utnyttjas. Därvid skall hänsyn ock
så tagas till andra samhälls- och
näringsintressen. Inom denna all
männa ram bestämmer kommis
sionen själv hur utredningsarbetet
skall bedrivas.
71 §
Kommissionen skall bestå av tre
medlemmar från vartdera landet.
För varje medlem skall utses en
personlig suppleant, som skall in
träda vid förfall för ordinarie
medlem.
Kommissionen skall stå under
ledning av en ordförande från ett
tredje nordiskt land. Han skall
utses gemensamt av de båda län
dernas regeringar.
De båda ländernas regeringar
överenskommer om sammansätt
ningen av kommissionens sekre
tariat, om behörighet för kommis
sionens ordförande att tillkalla
sakkunniga och arbetsbiträde samt
att utföra fältundersökningar och
inhämta uppgifter från det fasta
utskottet, tillsatt enligt 66 § och
från myndigheter och enskilda.
En part som pnsker en kom-
misjon nedsatt, skal gi den annen
part meddelelse om dette senest
ett år f0r den frist som er nevnt
i förste ledd. Partene skal der-
etter omgående oppta forhand-
linger om oppnevnelse av formann
for kommisjonen og om dens sek
retariat m. m.
§ 70
For å l0se den oppgave som er
nevnt i § 69 skal kommisjonen i
n0dvendig utstrekning unders0ke
beiteforekomstene i Finnmark,
Troms og Nordland fylker og i
den nordligste del av Nord-Tr0n-
delag fylke, samt i Norrbottens og
Västerbottens län og i den nord
ligste del av Jämtlands län. Kom
misjonen skal unders0ke hvordan
beiteforekomstene utnyttes i disse
områder og hvordan de mest ra-
sjonelt kan utnyttes. Herunder skal
hensyn også tas til andre sam-
funns- og naeringsinteresser. Innen-
for denne alminnelige ramme be-
stemmer kommisjonen selv hvor
dan utredningsarbeidet skal gjen-
nomf0res.
§ 71
Kommisjonen skal bestå av tre
medlemmer fra hvert land. For
hvert medlem skal det oppnevnes
en personlig varamann som skal
m0te når det ordinsere medlem
har forfall.
Kommisjonen skal stå under le-
delse av en farmann fra et tredje
nordisk land. De to lands regje-
ringer skal sammen utpeke for
mannen.
De to lands regjeringer skal
treffe na:rmere avtale om sammen-
setningen av kommisjonens sekre
tariat, om adgangen for kommisjo
nens formann til å tilkalle sakkyn-
dige og annen bistand og til å ut-
f0re unders0kelser i marken og
innhentc opplysninger fra det fäste
utvalg som er nedsatt i henhold til
§ 66 og fra myndigheter og e nkelt-
personer.
'C
ID
isir
ii'
tro.
284
m\ :\
¬
De gemensamma kostnaderna
för kommissionens arbete skall
fördelas lika mellan de båda län
derna.
72 §
Kommissionen skall avge sitt
betänkande senast tre år efter det
att den tillsatts.
Så snart kommissionens be
tänkande avgivits skall de båda
ländernas regeringar inleda för
handlingar rörande den fortsatta
rätten till renbetning i det andra
landet efter utlöpandet av denna
konventions giltighetstid. Förhand
lingarna skall föras på grundval
av betänkandet.
Förhandlingarna skall ej omfat
ta det i 1 § A 4 angivna området
Anjavassdalen om ej de båda län
dernas regeringar enas om att sär
skilda skäl talar härför.
Förhandlingarna skall såvitt
möjligt slutföras innan denna kon
ventions giltighetstid utlöper.
73 §
Denna konvention har följande
kartbilagor:
1. Topografisk karta över Nor
ge i skala 1: 50 000 förminskad till
skala 1: 100 000, bladen Helligsko-
gen, Signaldalen, Storfjord och Ta-
mokdalen samt topografisk karta
över Norge i skala 1: 100 000, bla
den R 8 Råstajavri, P 8 Dividalen,
P 9 Altevatn, O 9 Salvasskaret och
O 8 Bardu på vilka inlagts gränser
för betesområdena Tamok-Rosta,
Devdisfjellet, Havgavuobmi, An
javassdalen, Saarevuobmi och Sal-
vasskardet som anges i 1 § A 1—
6 och Rieppe som beskrivs i 67 §.
2. Topografisk karta över Nor
ge i skala 1: 100 000,
a) bladen N 9 Narvik, N 10
Skjomen, M 10 Tysfjord och M 11
Hellemobotn på vilka inlagts grän
ser för de betesområden i Anke-
nes, Ballangens och Tysfjords
kommuner som anges i 1 § B 1 a
och b,
De felles omkostninger ved
kommisjonens arbeid skal fordeles
likt mellom de to land.
§ 72
Kommis jonen skal avgi sin inn-
stilling senest tre år etter oppnev-
nelsen.
Så snart kommisjonens innstil-
ling er avgitt skal de to lands re-
gjeringer innlede forhandlinger om
fortsatt adgang til reinbeite i det
annet land etter utl0pet av
denne konvensjons gyldighets-
tid. Forhandlmgene skal f0res på
grunnlag av kommisjonens instil
ling.
Forhandlingene skal ikke omfat-
te området Anjavassdalen, som er
nevnt i § 1 A, 4, med mindre de
to lands regjeringer blir enige om
at saerlige gr unner tåler for det.
Forhandlingene skal såvidt mu-
1ig sl uttf0res iimen denne konven-
sjon utl0per.
§ 73
Denne konvensjon har f0lgende
kartbUag:
1. Topografiske kart over Nor
ge i målestokk 1 : 50 000 formins-
ket til målestokk 1 : 100 000, kart-
bladene Helligskogen, Signaldalen,
Storfjord og Tamokdalen, og topo
grafiske katt over Norge i måle
stokk 1 : 100 000, bladene R 8
Råstajavri, P 8 Dividalen, P 9 Al
tevatn, O 9 Salvasskaret og O 8
Bardu, hvor grenser er angitt for
de i § 1 A, 1—6 beskrevne beite-
områder Tamok-Rosta, Devdisfjel
let, Havgavuobmi, Anjavassdalen,
Sarevuobmi og Salvasskardet og
det i § 67 beskrevne område Riep
pe.
2. Topografiske katt over Nor
ge i målestokk 1 : 100 000,
a) bladene N 9 Narvik, N 10
Skjomen, M 10 Tysfjord og M 11
Hellemobotn, hvor grenser er an-
gitt for de i § 1 B, 1 a og b be
skrevne beiteområder i Ankenes,
Ballangen og Tysfjord kommuner,
SFS 1972:114
285
¬
\
SFS 1972:114
b) bladen L13 Saltdal och M 13
Sulitjelma på vilka inlagts gränser
för det betesområde i Sörfolds och
Fauske kommuner som anges i 1 §
B 2,
c) bladen L 14 Junkerdalen,
L 15 Nasa, L 16 Virvand, K 15
Dunderlandsdalen och K 16 Um-
bugten på vilka inlagts gränser för
de betesområden i Saltdals och Ra-
na kommuner soip anges i 1 § B
3 a och b,
d) bladen K 16 Umbugten,
K 17 Knitfjell och K 18 Skarmo-
dalen på vilka inlagts gränser för
de betesområden i Hemnes och
Hattfj elidals kommuner som an
ges i 1 § B 4 och 5 a och b,
e) bladen J19 Börgefjell och
K19 Ranseren på vilka inlagts
gränser för de betesområden i
Hattfjelldals och Röyrviks kom
muner som anges i 1 § B 6.
3. Topografisk karta över Sve
rige i skala 1:100 000,
a) en karta sammansatt av blad
2 Naimakka, 5 Soppero och 6 Ka
resuando på vilken inlagts gränser
för betesområdet Maunu som an
ges i 7 § A 1,
b) en karta sammansatt av blad
30 H Riksgränsen, 30 I Abisko, 30
J Rensjön och 29 J Kiruna på vil
ken inlagts gränser för betesområ
dena Njuorajaure och Patsajäkel
som anges i 7 § A 2 och 3,
c) en karta sammansatt av blad
35 Arvidsjaur, 36 Boden och 44/
45 Piteå/Rödkallen på vilken in
lagts gränser för betesområdena
Älvsbyn och Storsund S( m anges
i 7 § A 4 och 5,
d) en karta sammansatt av blad
49 Lycksele, 55 Fredrika och 56
Degerfors NV på vilken inlagts
gränser för betesområdena Ram
sele och Granö som anges i 7 §
B 1 och 2,
e) en karta sammansatt av blad
48 Vilhelmina, 54 Asele och 61
Junsele på vilken inlagts gränser
för betesområdena Meselefors och
Hälla som anges i 7 § B 3 och
68 §, och
b) bladene L 13 Saltdal og M 13
Sulitjelma, hvor grenser er angitt
for det i § 1 B, 2 beskrevne beite-
område i S0rfold og Fauske kom
muner,
c) bladene L 14 Junkerdalen,
L 15 Nasa, L 16 Virvand, K 15
Dunderlandsdalen og K 16 Um
bugten, hvor grenser er angitt for
de i § 1 B, 3 a og b beskrevne
beiteområder i Saltdal og Rana
kommuner,
d) bladene K16 Umbugten,
K17 Krutfjell og K18 Skarmo-
dalen, hvor grenser er angitt for
de i § 1 B, 4 og 5 a og b beskrev
ne beiteområder i Hemnes og
Hattfjelldal kommuner,
e) bladene J 19 Bprgefjell og
K19 Ranseren, hvor grenser er
angitt for de i § 1 B, 6 beskrevne
beiteområder i Hattfjelldal og
R0yrvik kommuner.
3. Topografiske kart over Sve
rige i målestokk 1 ; 100 000,
a) et kart sammensatt av blad 2
Naimakka, 5 Soppero og 6 Kare
suando, hvor grenser er angitt for
det i § 7 A, 1 beskrevne beiteom-
råde Maunu,
b) et kart sammensatt av blad
30 H Riksgränsen, 30 I Abisko, 30
J Rensjön og 29 J Kiruna hvor
grenser er angitt for de i § 7 A,
2 og 3 beskrevne beiteområder
Njuorajaure og Patsajäkel,
c) et kart sammensatt av blad
35 Arvidsjaur, 36 Boden og 44/45
Piteå/Rödkallen hvor grenser er
angitt for de i § 7 A, 4 og 5 be
skrevne beiteområder Älvsbyn og
Storsund,
d) et kart sammensatt av blad
49 Lycksele, 55 Fredrika og 56
Degerfors NV hvor grenser er an
gitt for de i § 7 B, 1 og 2 be
skrevne beiteområder Ramsele og
Granö,
e) et kart sammensatt av blad
48 Vilhelmina, 54 Asele og 61
Junsele hvor grenser er angitt for
de i §§ 7 B, 3 og 68 beskrevne
beiteområder Meselefors og Hälla
og
i'iCB
286
¬
f) en karta sammansatt av blad
39 Jadnem och 46 Frostviken på
vilken inlagts gränser för betes
områdena Leipikvattnet och Blå-
sjökilen som anges i 7 § C 1 och 2,
4. Topografisk karta över Sve
rige och Norge i skala 1:250 000
bladen 30 Sollefteå, 32 Grong, 33
Vilhelmina, 34 Skellefteå, 36 Mo-
sjöen, 37 Tärna, 38 Arvidsjaur, 39
Luleå, 40 Mo i Rana, 41 Saltdal,
42 Jokkmokk, 44 Sulitelma, 45
Kiruna, 47 Narvik, 48 Enontekiö,
Nordreisa och Tromsö på vilka
markerats gränserna för de betes
områden som anges i 1, 7, 67 och
68 §§ och de flyttningsleder som
anges i 12 och 68 §§.
5. Topografisk karta över Sve
rige och Norge i skala 1: 1000000
på vilken markerats gränserna
för de betesområden som anges i
1, 7, 67 och 68 §§ och de flytt
ningsleder som anges i 12 och
68 §§.
Vid bristande överensstämmelse
mellan gränsbeskrivning i 1, 7, 67
och 68 §§ och gränsens inläggning
på kartbilaga skall beskrivningen
äga vitsord.
Detsamma gäller vid bristande
överensstämmelse mellan beskriv
ning av flyttningsled i 12 och
68 §§ o ch dess inläggning på kart
bilaga, då inläggningen endast av
ser att antyda ledens sträckning.
74 §
När denna konvention träder i
kraft skall konventionen den 26
oktober 1905 angående flyttlap-
parnas rätt till renbete m. m. upp
hora att gälla.
75 §
Denna konvention skall ratifi
ceras och ratifikationsinstrumen
ten skall utväxlas i Stockholm se
nast den 28 april 1972.
76 §
Konventionen träder i kraft den
1 maj 1972 och gäller till och med
den 30 april 2002.
f) et kart sammensatt av blad
39 Jadnem og 46 Frostviken hvor
grenser er angitt for de i § 7 C, 1
og 2 beskrevne beiteområder Lei
pikvattnet og Blåsjökilen.
4. Topografisk kart over Norge
og Sverige i målestokk 1: 250 000
bladene 30 Sollefteå, 32 Grong, 33
Vilhelmina, 34 Skellefteå, 36 Mo-
sj0en, 37 Tärna, 38 Arvidsjaur, 39
Luleå, 40 Mo i Rana, 41 Saltdal,
42 Jokkmokk, 44 Sulitjelma, 45
Kiruna, 47 Narvik, 48 Enontekiö,
Nordreisa og Troms0, hvor gren
sene for de i §§ 1, 7, 67 og 68
nevnte beiteområder og de i §§ 12
og 68 nevnte flytteleier er markert.
5. Topografisk kart over Norge
og Sverige i målestokk 1:1 000 000
hvor grensene for de i §§ 1, 7, 67
og 68 nevnte beiteområder og de i
§§ 12 og 68 nevnte flytteleier er
markert.
I tilfelle av uoverensstemmelse
mellom grensebeslaivelse i §§ 1,
7, 67 og 68 og grenseangivelse på
kartbilag skal beskrivelsen legges
til grunn.
Det samme gjelder i tilfelle av
uoverensstemmelse mellom beskri-
velse av flyttelei i §§ 12 og 68 og
markering av denne på kartbilag,
idet markeringen bare antyder
hvor flyttleien går.
§ 74
Når denne konvensjon trer
i kraft skal konvensjonen av 26.
oktober 1905 angående flyttlappe-
nes rett til reinbeite m. m. opph0re
å gjelde.
§ 75
Denne konvensjon skal ratifise-
res og ratifikasjonsdokumentene
skal utveksles i Stockholm senest
28. april 1972.
§ 76
Konvensjonen trer i kraft 1. mai
1972 og gjelder tU 30. april 2002.
SFS 1972:114
287
¬
SFS 1972:114
Till bekräftelse härav har ne-
Til bekreftelse herav har neden-
danstående befullmäktigade om- stående, som er befullmektigede til
bud undertecknat konventionen
det, undertegnet denne konvensjon
och försett den med sina sigill.
og försynt den med sine segl.
I
Som skedde i Oslo den
Som skjedd i Oslo den
i två exemplar, på svenska och i to eksemplarer, i norsk og svensk
norska språken, vilka äger lika tekst, som begge har lik gyldighet.
vitsord.
288
•
'oc
•t: Ii
'h
^ •
•'Mt,
¬
Bilaga 2
SFS 1972; 114
Protokoll
om uppförande och underhåll av
spärrstängsel fÖr renar
I samband med ingåendet av
konventionen mellan Sverige och
Norge om renbetning har den
svenska och den norska regeringen
med hänvisning till 42 och 43 §§
konventionen enats om följande
bestämmelser rörande uppförande
och underhåll av spärrstängsel för
renar:
Protokoll
om oppföring o g vedlikehold av
sperregjerder for rein.
I förbindelse med inngåelsen av
konvensjonen mellom Norge og
Sverige om reinbeite er den nor
ske og den svenske regjering, under
henvisning til konvensjonens §§42
og 43, blitt enige om fölgende be-
stemmelser om oppföring og ved
likehold av sperregjerder for rein:
ARTIKEL 1
Spärrstängsel skall snarast möj
ligt före den 1 maj 1975 uppföras
på de sträckor som anges i denna
artikel.
A. T roms fylke
1. Tamok-Rosta
Längs den gräns som anges i
1 § A 1 konventionen från riks-
röse 294 (Treriksröset) till lämplig
plats i Kitdalen (ca 35 km).
2. Anjavassdalen och
Uavgavuobmi
Längs den gräns som anges i
1 § A 4 konventionen från södra
änden av Sandelwatn till södra
änden av Moarsejavri, därifrån
längs den gräns som anges i 1 §
A 3 konventionen till riksröse 283
(ca 50 km).
3. Sarevuobmi
Längs den gräns som anges i
1 § A 5 konventionen från riks
röse 283 till riksröse 280, därifrån
längs riksgränsen till Leinavatn
(ca 29 km).
B. Nordlands fylke
1. 7 Ankenes och Ballongens kom
muner
10—SFS 1972
ARTIKKEL 1
Sperregjerder skal snarest mulig
innen 1. mal 1975 oppföres på de
strekninger som er angitt i denne
artikkel.
A. Troms fylke
1. Tamok-Rosta:
Langs den i konvensjonens §
1.A.l beskrevne grense fra riksröys
294 (Treriksröysa) til hensiktsmes-
sig sted i Kitdalen (ca. 35 km).
2. Anjavassdalen og Havgavuob-
mi:
Langs den i konvensjonens
§ 1.A.4 beskrevne grense fra sör-
enden av Sandelwatn til sörend-
en av Moarsejavri, derfra längs
den i konvensjonens § 1.A.3 be
skrevne grense til riksröys 283 (ca.
50 km).
3. Sarevuobmi:
Langs den i konvensjonens
§ 1.A.5 beskrevne grense fra riks
röys 283 til riksröys 280, derfra
längs riksgrensen til Leinavatn (ca.
29 km).
B. Nordland fylke
1. 7 Afikenes og Bällangen kom
muner:
289
¬
SFS 1972:114
a) Längs den gräns som anges
i 1 § B 1 b konventionen från
mynningen av bäcken som rinner
ut i Middagsvatn norr om punkt
1262 till Forsvatn (ca 5 km).
b) Från Forsvatn vid den gräns
som anges i 1 § B 1 b konventio
nen i västlig riktning till Langvatn
(ca 1 km).
2. I Ballangens och Tysf jords
kommuner
Från den sydligaste viken i
Langvatn i sydlig riktning förbi
sjön vid punkt 792 till Baugevatn
(ca 4 km).
3. / Tysf jords kommun
a) Längs den gräns som anges i
1 § B 1 b konventionen från den
sydöstliga delen av Baugevatn till
Paurovatn (ca 2 km).
b) Längs den gräns som anges i
1 § B 1 b konventionen från Pau
rovatn till Naidivatn (ca 2 km).
4. 7 Sörfolds kommun
Från södra kanten av Flatkjö-
lens sydöstra del, norr om riksröse
241 i sydlig riktning till Veiski-
vatn, därifrån till Kvitvatn, där
ifrån till Messingmalmvatn (ca 8
km).
a) Langs den i konvensjonens
§ l.B.l b) beskrevne grense fra
munningen av bekken som renner
ut i Middagsvatn nord for höyde
1262 til Forsvatn (ca. 5 km).
b) Fra Forsvatn på den i kon-
vensjonens § l.B.l b) beskrevne
grense i vestlig retning til Lang
vatn (ca. 1 km).
2. 1 Ballangen og Tysfjord kom
muner:
Fra den sydligste bukt i Lang
vatn i sörlig retning förbi vatn med
höyde 792 til Baugevatn (ca, 4
km).
3. 7 Tysfjord kommune:
a) Langs den i konvensjonens
§ l.B.l b) beskrevne grense fra den
söröstlige del av Baugevatn til
Paurovatn (ca. 2 km).
b) Langs den i konvensjonens
§ l.B.l b) beskrevne grense fra
Paurovatn til Naidivatn (ca. 2 km).
4. 7 Sörfold kommune:
Fra sörkanten av Flatkjölens
söröstlige del, nord for riksröys
241 i sörlig retning til Veiskivatn,
derfra til Kvitvatn, derfra til Mes
singmalmvatn (ca. 8 km).
ti
5. 7 Rana k ommun
Längs den gräns som anges i
1 § B 3 b konventionen från Kvef-
sendalstjern till riksgränsen ca 1
km öster om riksröse 220 A (ca
20 km).
5. 7 Rana kommune:
Langs den i konvensjonens
§ 1.B.3 b) beskrevne grense fra
Kvefsendalstjern til riksgrensen ca.
1 km öst for riksröys 220 A (ca.
20 km).
6. 7 Hemn es kommun
Längs den gräns som anges i
1 § B 4 konventionen från Gras-
vatn till Okstindbreen (ca 2 km).
6. 7 Hemnes kommune:
Langs den i konvensjonens
§ 1.B.4 beskrevne grense fra Gras-
vatn til Okstindbreen (ca. 2 km).
C. Nordlands och Nord-Trönde-
lags fylken
I Hattfjelldals och Röyrviks kom
muner
Längs den gräns som anges i
1 § B 6 konventionen från sam-
manflödet mellan Ranserelva och
290
C. Nordland og Nord-Trönde-
lag fylker
I Hattfjelldal og Röyrvik kommu
ner:
Langs den
i konvensjonens
§ 1.B.6 beskrevne grense fra sam
löpet mellom Ranserelva og bek-
¬
bäcken från Rotnan till riksgrän-
sen vid östre Sipmeksjöen (ca 26
kra).
D. Jämtlands län
I Frostv ikens kommun
Längs den gräns som anges i
7 § C 1 konventionen från östra
Sipmekejaure till Leipikvattnet,
därifrån till Ankarvattnet (ca 19
km).
ken fra Rotnan til riksgrensen ved
Östre Sipmeksjöen (ca. 26 km).
D. Jämtlands län
I F rostvikens kommune:
Langs den i konvens jonens
§ 7.C.1 beskrevne grense fra östra
Sipmekejaure til Leipikvattnet,
derfra til Ankarvattnet (ca. 19 km).
SFS 1972; 114
ARTIKEL 2
Spärrstängsel skall före den 1
maj 1977 uppföras på de sträckor
som anges i denna artikel.
ARTIKKEL 2
Sperregjerder skal innen 1. mai
1977 oppföres på de strekninger
som er angitt i denne artikkel.
A. Troms fylke
Salvasskardet
Längs den gräns som anges i
1 § A 6 konventionen på följande
sträckor vid Leinavatn:
a) från riksgränsen ca 2 km,
b) från Buddugäsluokta till Av-
zeluokta,
c) från viken 1 km sydost om
Cuolbmaädnos utflöde till Skierre-
luokta,
d) från Havgaluokta till Alte-
vatn
(tillsammans ca 10 km).
B. Nordlands fylke
1, I Ankenes kommun
a) Längs den gräns som anges i
1 § B 1 a konventionen
1. från sjön vid punkt 1111 till
Nordre Coarwejavrre, från denna
sjös södra ände till Söndre Coarv-
vejavrre, från denna sjös sydvästra
vik till närmaste vik i Vannaks-
vatn (ca 4 km),
2. från Iptovatns södra ände
till riksgränsen omedelbart norr
om Rarkajaure (ca 4 km).
b) Längs riksgränsen från Rar-
kajaure till Kjårdavatns sydöstli
gaste vik, från Kjårdavatns norra
ände längs den gräns som anges i
1 § B 1 b konventionen till Mid-
dagsvatns södra ände (ca 6 km).
A. Troms fylke
Salvasskardet:
Langs den i konvensjonens
§ 1.A.6 beskrevne grense på föl-
gende strekninger ved Leinavatn;
a) fra riksgrensen ca. 2 km,
b) fra Buddugäsluokta til Av-
zeluokta,
c) fra bukten 1 km söröst for
Cuolbmaädnos utlöp til Skierre-
luokta,
d) fra Havgaluokta til Altevatn,
(tilsammen ca. 10 km).
B. Nordland fylke
1. 1 Ankenes kommune:
a) Langs den i konvensjonens
§ l.B.l a) beskrevne grense
1. fra vatnet med höyde 1111
til Nordre Coarwejavrre, fra sör-
enden av dette vatn til Söndre
Coarwejavrre, fra den sörvestre
bukt i d ette vatn til naermeste bukt
i Vannaksvatn (ca. 4 km).
2. fra sörenden av Iptovatn til
riksgrensen like nord for Rarka-
jaure (ca. 4 km).
b) Langs riksgrensen fra Rarka-
jaure til den söröstligste bukt i
Kjårdavatn, fra nordenden av
Kjårdavatn längs den i konvensjo
nens § l.B.l b) beskrivne grense
til sörenden av Middagsvatn (ca.
6 km).
291
¬
SFS 1972:114
2. 1 Saltdals kommun
Längs den gräns som anges i
1 § B 3 a konventionen
a) i Skaitidalen från sydväst
sluttningen av Tausafjell mot
Graddiselva (ca 5 km),
b) från lämplig plats vid Grad
diselva ca 1 km väster om riks-
gränsen fram till riksgränsen (ca
1 km).
3. / Rana kommun
Längs den gräns som anges i
1 § B 3 b konventionen från sam-
manflödet mellan Virvasselva och
Blerekelva till Kvefsendalstjem
(ca 12 km).
4. 7 Hem nes kommun
Längs den gräns som anges i
1 § B 4 konventionen från Oks-
tindbreens sydligaste utlöpare till
riksröse 215 (ca 15 km).
2. 7 Saltdal ko mmune:
Langs den i konvensjonens
§ 1.B.3 a) beskrevne grense
a) i Skaitidalen fra sörvestskrå-
ningen av Tausafjell mot Graddis
elva (ca. 5 km).
b) fra hensiktsmessig sted ved
Graddiselva ca. 1 km vest for riks-
grensen frem til riksgrensen (ca. 1
km).
3. 7 Rana k ommune:
Langs den i konvensjonens
§ 1.B.3 b) beskrevne grense fra
samlöpet mellom Virvasselva og
Blerekelva til Kvefsen dalstjem (ca.
12 km).
4. 7 Hemnes kommune:
Langs den i konvensjonens
§ 1.B.4 beskrevne grense fra Oks-
tindbreens sörligste utlöper til
riksröys 215 (ca. 15 km).
5. 7 Hattfjelldals kommun
a) Längs hela den gräns som an
ges i 1 § B 5 b konventionen (ca
15 km).
b) Längs riksgränsen från Har-
vatn till den gräns som anges i 1 §
B 6 konventionen, längs denna
gräns till sammanflödet mellan
Ranserelva och bäcken från Rot-
nan (ca 30 km).
5. 7 Hattfjelldal kommune:
a) Langs hele den i konvensjo
nens § 1.B.5 b) beskrevne grense
(ca. 15 km).
b) Langs riksgrensen fra Har-
vatn til den i § 1.B.6 beskrevne
grense, längs denne grense til sam
löpet mellom Ranserelva og bek-
ken fra Rotnan (ca. 30 km).
ARTIKEL 3
Spärrstängsel skall före den 1
maj 1979 uppföras på de sträckor
som anges i denna artikel.
A. T roms fylke
Anjavassdalen
Längs den gräns som anges i
1 § A 4 konventionen från lämp
lig plats i Beinelvdalen till Sand
el watns södra ände (ca 30 km).
B. Norrbottens län
7 Jo kkmokks kommun
Från sjön Slapejaure till riks
gränsen vid sjön Numirjaures väst
ra ände (ca 7 km).
ARTIKKEL 3
Sperregjerder skal innen 1. mai
1979 oppföres på de strekninger
som er angitt i denne artikkel.
A. Troms fylke
Anjavassdalen:
Langs den i konvensjonens
§ 1.A.4 beskrevne grense fra hen
siktsmessig sted i Beinelvdalen til
sörenden av Sandelwatn (ca. 30
km).
B. Norrbottens län
I J okkmokk kommune:
Fra vatnet Slapejaure til riks
grensen ved vestenden av vatnet
Numirjaure (ca. 7 km).
i;
292
¬
c. Nordlands fylke
1, I Ham aröys kommun
Från slutpunkten av sistnämnda
stängsel längs riksgränsen till riks-
röse 244 A (ca 5 km).
2. I Sörfolds kommun
a) Från Sorjasjavrre vid punkt
770 till Langvatn ca 2 km väster
om riksgränsen vid riksröse 243
(ca 2 km).
b) På vissa s träckningar mellan
Trolldalen och riksröse 242 (ca 7
km).
C. Nordland fylke
1. / Hamaröy kommune:
Fra endepunktet for det i fore
gående punkt nevnte gjerde längs
riksgrensen til riksröys 244 A (ca.
5 km).
2. / Sörfold kommune:
a) Fra Sorjasjavrre med höyde
770 til Langvatn, ca. 2 km vest for
riksgrensen ved riksröys 243 (ca. 2
km).
b) På enkelte strekninger mel-
lom Trolldalen og riksröys 242
(ca. 7 km).
SFS 1972; 114
ARTIKEL 4
När betesområdet Maunu som
anges i 7 § A 1 konventionen ta-
ges i bruk för norsk renbetning,
skall i mån av behov stängsel
uppföras längs områdets gräns
från Kelottijärvi till Muonioälven.
ARTIKKEL 4
Når det i konvensjonens § 7.A.1
nevnte beiteområde Maunu blir
tatt i bruk av norsk reindrift, skal
gjerde oppföres etter behov längs
områdets grense fra Kelottijärvi til
Muonioälven.
ARTIKELS
Spärrstängsel får uppföras i be
tesområdet Havgavuobmi i Troms
fylke längs en av följande sträck
ningar:
1. Från den punkt där det
svenska stängsel som uppföres
mellan Lainiovuoma och Saari-
vuoma samebyar ansluter till riks
gränsen mellan riksrösen 284 och
284 A, gerlom Julusvaggi, längs
Julusjåkka och Divielva till lämp
lig punkt vid denna älv (ca 22
km).
2. Från den punkt där det
svenska stängsel som uppföres
mellan Lainiovuoma och Saari-
vuoma samebyar ansluter till riks
gränsen mellan riksrösen 284 och
284 A, längs nordsidan av Råg-
gastatjseggi och tjärn vid punkt
625, därifrån i västlig riktning till
Havgajåkka, längs denna bäck till
inflödet i Divielva (ca 12 km).
Norska myndigheter beslutar
vilket av dessa alternativ som får
utföras och meddelar jordbruks
departementet i Sverige sitt beslut
senast två månader efter protokol-
ARTIKKEL 5
Sperregjerde kan oppföres i bei-
teområdet Havgavuobmi i Troms
fylke längs en av fölgende strek
ninger:
1. Fra det punkt der det sven
ske gjerde som er under oppföring
mellom Lainiovuoma og Saarivu-
oma samebyer stöter til riksgren
sen mellom riksröysene 284 og 284
A, gjennom Julusvaggi, längs Ju
lusjåkka og Divielva til hensikts-
messig ste d ved denne elv (ca. 22
km).
2. Fra det punkt der det sven
ske gjerde som er under oppf öring
mellom Lainiovuoma og Saarivu-
oma samebyer stöter til riksgrensen
mellom riksröysene 284 og 284 A,
längs nordsiden av Råggastatjaeggi
og tjern med höyde 625, derfra i
vestlig retning til Havgajåkka,
längs denne bekk til samlöpet med
Divielva (ca. 12 km).
Norske myndigheter
avgjör
hvilke av disse alternativer som
skal kunne utföres og gir Jord
bruksdepartementet i Sverige med-
delelse om sin avgjörelse innen to
293
¬
SFS 1972:114
lets ikraftträdande.
Spärrstängsel enligt denna arti
kel får uppföras endast som fort
sättning på det svenska stängsel
som uppföres mellan Lainiovuoma
och Saarivuoma samebyar.
ARTIKEL 6
De frister för uppförande av
späiTStängsel som anges i artik
larna 1—3 kan förlängas om hin
der uppstår på grund av ogynn
samma
väderleksförhållanden,
brist på arbetskraft eller material
eller andra oförutsedda omstän
digheter av väsentlig betydelse.
måneder fra protokollens ikraft-
treden.
Sperregjerde som nevnt i denne
artikkel kan hare oppföres som en
fortsettelse av det svenske gjerde
som oppföres mellom Lainiovuo
ma og Saarivuoma samebyer.
ARTIKKEL 6
De i artiklene 1—3 fastsatte
frister for oppföring av sperre-
gjerder kan forlenges dersom det
oppstår hindringer på grunn av
ugunstige vzerforhold, mangel på
arbeidskraft eller materialer eller
andre uforutsette forhold av ve-
sentlig betydning.
j
i\.
'c
&
ARTIKEL 7
Stängselsträckningarna faststäl
les närmare av vederbörande lant
bruksnämnd och reindriftsinspek-
tör gemensamt. Mindre avvikelser
från de sträckningar som anges
i artiklarna 1—5 får göras när det
är lämpUgt på grund av terräng
förhållandena eller önskvärt av na
turvårdshänsyn.
Lantbruksnämnden och rein-
driftsinspektören upprättar proto
koll över de stängselsträckningar
som fastställes av dem. Protokol
let skall åtföljas av kartbilagor.
ARTIKKEL 7
Gjerdelinjene fastsettes naermere
av vedkommende reindriftsinspek-
tör og lantbruksnämnd i fellesskap.
Mindre avvik fra de i artiklene 1—
5 angitte gjerdestrekninger kan
gjöres når det er hensiktsmessig på
grunn av terrengforholdene, eller
önskelig av naturvemhensyn.
Reindriftsinspektören og lant
bruksnämnden setter opp protokoll
over de fastsatte gjerdelinjer. Pro
tokollen skal ledsages av kartbilag.
ARTIKEL 8
1. Norge uppför, bekostar och
underhåller de stängsel som an
ges i
artikel 1 punkt B 1 a, B 1 b, B 2,
B 3 a, B 3 b, B 4 och B 5 (den del
som icke uppföres av Sverige, se
nedan),
artikel 2 punkt Blal, Bla2
och B 1 b,
artikel 3 punkt C 2 b.
2. Sverige uppför, bekostar och
underhåller de stängsel som an
ges i
artikel 1 punkt Al, A2, A3,
B 5 (en sträcka av 2 km med bör
jan vid riksröse 220 A), B 6, C och
D.
artikel 2 punkt A, B 2 a, B 2 b,
B 3, B 4, B 5 a och B 5 b.
ARTIKKEL 8
1. Norge oppförer, bekoster og
vedlikeholder de gjerder som er
nevnt i
artikkel 1, punktene B.l.a, B.l.b,
B.2, B.3.a, B.3.b, B.4 og B.5 (den
del som ikke bygges av Sverige, se
nedenfor),
artikkel 2, punktene B.l.a.l,
B.l.a.2 og B.l.b,
artikkel 3, punkt C.2.b.
2. Sverige oppförer, bekoster og
vedlikeholder de gjerder som er
nevnt i
artikkel 1, punktene A.l, A.2,
A.3, B.5 (en strekning på 2 km
med begynnelse fra riksröys 220
A), B.6, C og D,
artikkel 2, punktene A, B.2.a,
B.2.b, B.3, B.4, B.S.a og B.S.b,
294
¬
artikel 3 punkt A, B, C 1 och
C 2 a,
artikel 5.
3. Sverige uppför och underhål
ler det stängsel som anges i arti
kel 4. Kostnaderna härför fördelas
lika mellan Sverige och Norge,
När det är lämpligt med hänsyn
till arbetets rationella utförande
kan annan fördelning av skyldig
heten att uppföra, bekosta och
underhålla stängsel på vissa sträc
kor fastställas genom avtal mellan
jordbruksdepartementet i Sverige
och landbruksdepartementet i Nor
ge.
ARTIKEL 9
I fråga om stängslens utförande
m. m. skall artikel 5 i Protokoll
mellan Sverige och Norge om upp
förande och underhåll av renstäng
sel utmed vissa delar av riksgrän-
sen (Jämtlands län och Nord-
Tröndelag och Sör-Tröndelag fyl-
ker) äga motsvarande tillämpning.
Andra bestämmelser om stängsels
utförande m. m. kan dock fast
ställas genom avtal mellan jord
bruksdepartementet i Sverige och
landbruksdepartementet i Norge
när detta är önskvärt av hänsyn till
naturvården eller av andra skäl.
Stängslen skall förses med erfor
derliga genomfartsportar och över
gångsbroar.
ARTIKEL 10
När stängsel färdigställts, skall
det kontrolleras och godkännas av
vederbörande lantbruksnänmd och
reindriftsinspektör gemensamt.
ARTIKEL 11
Om det vid uppförande eller un
derhåll av stängsel är nödvändigt
att utföra arbete i det andra landet,
skall myndigheterna i detta land
lämna de tillstånd som behövs.
ARTIKEL 12
Arbetet med att uppföra eller
underhålla stängsel kan utföras av
svensk eller norsk myndighet eller
upplåtas på entreprenad.
artikkel 3, punktene A, B, C.l
og C.2.a,
artikkel 5.
3. Sverige oppförer og vedlike-
holder det gjerde som er nevnt i
artikkel 4. Kostnadene fordeles likt
mellom Norge og Sverige.
Når det er hensiktsmessig av
hensyn til arbeidenes rasjonelle ut-
förelse, kan annen fordeling av
plikten til å oppföre, bekoste og
vedlikeholde gjerder på enkelte
strekninger fastsettes ved avtale
mellom Landbruksdepartementet i
Norge og Jordbruksdepartementet
i Sverige.
ARTIKKEL 9
For gjerdenes utförelse m. v. får
bestemmelsene i artikkel 5 i Pro
tokoll mellom Norge og Sverige
om oppföring og vedlikehold av
reingjerder längs enkelte deler av
riksgrensen (Nord-Tröndelag og
Sör-Tröndelag fylker og Jämtlands
län) tilsvarende anvendelse. Andre
bestemmelser om gjerdenes utfö
relse m. v. kan dog fastsettes ved
avtale mellom Landbruksdeparte
mentet i Norge og Jordbruksde
partementet i Sverige når dette er
önskelig av hensyn til naturvem-
interesser eller av andre grunner.
Gjerdene skal utstyres med nöd-
vendige gjennomgangsp orter og
overgangsbroer.
ARTIKKEL 10
Når gjerde er oppfört, skal det
kontrolleres og godkjennes av ved-
kommende reindriftsinspektör og
lantbruksnämnd i fellesskap.
ARTIKKEL 11
Når det ved oppföring eller ved
likehold av gjerde er nödvendig å
utföre arbeider i det annet land,
skal myndighetene i dette land gi
de nödvendige tillåtelser.
ARTIKKEL 12
Arbeidet med oppföring eller
vedlikehold av gjerde kan utföres
av norsk eller svensk myndighet,
eller bortsettes til entreprenör.
SFS 1972:114
295
¬
SFS 1972:114
ARTIKEL 13
Arbete som i samband med upp
förande eller underhåll av stängsel
verkställes genom svensk myndig
hets eller svensk e ntreprenörs för
sorg på norsk mark eller genom
norsk myndighets eller norsk en
treprenörs försorg på svensk mark,
skall med avseende på arbets
marknadsförhållandena anses som
utfört inom det egna landet.
Vara som skall användas för ar
bete som avses i detta protokoll
får tull- och skattefritt föras över
från det ena landet till det andra
av den som utför arbetet eller för
hans räkning. När fråga är om
maskiner, verktyg, material och
annat som inte förbrukas för ar
betets utförande, får dock tull- och
skattefrihet åtnjutas endast om va
ran återföres eller utföres efter an
vändningen.
ARTIKKEL 13
Arbeid som i förbindelse med
oppföring eller vedlikehold av
gjerder företas ved svensk myndi g
hets eller entreprenörs tiltak på
norsk grunn eller ved norsk myn
dighets eller entreprenörs tiltak på
svensk grunn, skal med hensyn til
sysselsettingsforhold betraktes som
utfört i eget land.
Varer som skal nyttes til arbei-
der som nevnt i denne protokoll,
kan toll- og skattefritt föres over
fra det ene land til det annet av
den som utförer arbeidet eller for
hans regning. Når det gjelder ma
skiner, verktöy, materialer og an
net som ikke forbrukes ved utfö
ringen av arbeidet, tilstås toll- og
skattefrihet bare når våren blir til-
bakefört eller eksportert etter bru
ken.
ARTIKEL 14
Innan spärrstängsel som anges i
artikel 1, 2 eller 4 uppförts gäller
i fråga om betesavgift nedan an
givna avvikelser från 52 och 57 §§
konventionen.
1. Om svenska renar olovligen
överskrider gräns för betesområde
i Norge under tillåten betestid för
området eUer olovligen överskrider
riksgränsen under tiden den 1
maj—15 september eller olovligen
kommer in på betesområde som
anges i 7 § konventionen samt det
olovliga uppehållet upphör inom
tio dagar efter det att den som
ansvarar för renarna genom sär
skilt meddelande eller på annat sätt
fått kännedom om uppehållet till-
lämpas följande bestämmelser:
Om det olovliga uppehållet in
träffar under första året av kon
ventionens giltighetstid utgår icke
betesavgift. För tiden därefter kan
betesavgift utgå med följande an
delar av de belopp som anges i
52 § konventionen:
a) under andra året 30 procent,
b) under tredje året 50 procent,
c) under fjärde året 60 procent,
d) under femte året 80 procent,
ARTIKKEL 14
Innen de sperregjerder som er
nevnt i artikkel 1, 2 eller 4 er opp-
fört, gjelder for beiteavgift de ne-
denfor nevnte unntak fra konven-
sjonens §§ 52 og 57.
1. Dersom svensk rein ulovlig
överskrider grense for beiteområde
i Norge til tillatt beitetid for om
rådet, eller ulovlig överskrider
riksgrensen i tiden 1. mai—15.
september, eller ulovlig kommer
inn på beiteområde som nevnt i
konvensjonens § 7, og det ulovlige
opphold opphörer innen 10 dager
etter at den som har ansvaret for
reinen gjennom saerlig meddelelse
eller på annen måte har fått kjerm-
skap til oppholdet, gjelder fölgen-
de bestemmelser:
Dersom det ulovlige opphold
inntreffer i det förste år av kon
vensjonens gyldighetstid, pålegges
ikke beiteavgift. Senere kan beite
avgift pålegges med fölgende ande-
ler av de belöp som er angitt i
konvensjonens § 52:
a) det annet år 30 prosent,
b) det tredje år 50 prosent,
c) det fjerde år 60 prosent,
dl det femte år 80 prosent.
296
¬
2. Bestämmelserna under 1 äger
motsvarande tillämpning om nors
ka renar olovligen överskrider
gräns för betesområde i Sverige,
även om stängsel där ej skall upp
föras, eller olovligen överskrider
riksgränsen under tid då norsk
renskötsel bedrives i gränstrakterna
eller olovligen kommer in på betes-
Område som anges i 1 § konven
tionen under tid då området får
användas för svensk renbetning.
3. Bestämmelserna under 1 och
2 tillämpas icke
a) om väsentligen samma renar
ånyo olovligen överskrider betes
gränsen på i h uvudsak samma stäl
le inom 14 dagar efter det att re
narna förts tillbaka till tillåtet be
tesområde,
b) om renarna olovligen uppe
håller sig i det andra landet och
uppehållet icke heller skulle ha va
rit tillåtet enligt 1919 års renbetes
konvention i dess lydelse efter
1949.
2. Bestemmelsene i punkt 1 får
tilsvarende anvendelse dersom
norsk rein ulovlig överskrider gren-
se for beiteområde i Sverige, selv
hvor gjerde ikke skal oppföres, el
ler ulovlig överskrider riksgrensen
på et tidspunkt da norsk reindrift
föregår i grensetraktene, eller ulov
lig kommer inn på beiteområde
som nevnt i konvensjonens § 1 på
den tid av året da området kan
anvendes til svensk reinbeiting.
3. Bestemmelsene i punkt 1 og
2 får ikke anvendelse
a) dersom hovedsakelig de sam
me rein på nytt ulovlig överskrider
reinbeitegrensen på i det vesentli-
ge samme sted innen 14 dager etter
at reinen er fört tilbake til tillatt
beiteområde,
b) dersom reinen ulovlig opp-
holder seg i det annet land og opp-
holdet heller ikke ville vaert tillatt i
henhold til reinbeitekonvensjonen
av 1919, med endringer av 1949.
SFS 1972:114
ARTIKEL 15
Detta protokoll skall ratificeras
och ratifikationsinstrumenten skall
utväxlas i
senast
den
Protokollet träder i kraft den 1
maj 1972 och gäller till och med
den 30 april 2002.
Protokollet föreligger i två ex
emplar, på svenska och norska
, .
språken, vilka äger lika vitsord.
tekst, som begge
ARTIKKBL 15
Denne protokoll skal ratifiseres
og ratifikasjonsdokumentene skal
utveksles i
senest
Protokollen trer i kraft 1. mai
1972 og gjelder til 30. april 2002.
Protokollen er utferdiget i to
eksemplarer, i norsk og svensk
tekst, som begge har lik gyldighet.
¬