SFS 1918:523 Vattenlag

Miljörätt

SFS 1918-523.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

SYEMSK FÖRFÄTTHIEGSSilLIfie.

1918

^9.^

uttöm från tryctot

17:1' 523.

{Bubrit och dntom fcna-

görfla frSn predlhitolon.)

Tattenlag;

given Stochliolms slott den 28 juni 1918.

Vi G-USTAF, med G-nds nåde, Sveriges, Götes OCIL Vendes Konung,

göra veterligt: att Vi, med rilvsdagen, funnit gott förordna som följer:

1 KAP.

Om rätt till vatten.

Om jordägares rätt tiU vattnet å hans grund.

1 §.

Envar äger att, med liär nedan stadgade eller eljest lagligen gällande inskränk

ningar, råda över det vatten, som finnes ä hans grund.

2 §.

I rinnande vatten njute vardera sidans ägare lika lott i vattnet, ändå att större

del därav framrinner å den enes grund än å den andres.

Genom vad nu sagts göras ej rubbning i den rätt till större lott i vattnet, som

kan grundas å dom, urminnes hävd ePer annan särskild rättsgrund. Där utan sådan

rättsgrund ena sidans ägare, då denna lag träder i kraft, vid lågvatten tillgodogör

sig mer än hälften av den framrinnande vattenmängden, äge han till bevarande av

sin rätt till vattnet åberopa förut gällande lag.

Om inskränkningar i jordägarens rätt att råda över vattnet å grunden.

Om insJcränJmingar i allmänhet.

S §•

Ägare av strand vid sjö eller annat vatten vare, där vattenområdet ej är honom

tillhörigt, ändock berättigad att vid sin strand hava mindre brygga, båt-, bad- eller

tvätthus eUer annan dylik byggnad, såframt ej vattenområdets ägare genom bygg

naden lider men av någon betydelse eller hinder mot byggnaden möter av stadgan-
dena i 2 kap.

4 §.

Huruledes under vissa förutsättningar den, som äger råda över vatten, kan för

pliktas att till följd av företag, som avses i 2 eller 3 kap., underkasta sm loriust i

lonom tiUkommande vattenmängd eller vattenkraft, därom stadgas inamnda kapitel;

och gäUe i fråga om rätt till ersättning för sålunda tillskyndad forlust vad i 9 kap.

finnes föreskrivet, dock med de inskränkningar, som föranledas av stadgandena i G
och följande §§ av detta kap. samt i 2 kap. / och 8 gg.

j i i. • r-.

Beträffande skyldighet att i andra faU än i första stycket sägs tmderkasta sig for

lust, som ovan nämnts, så ock om gottgörelse därför galle vad särskilt ar stadgat,

302—i80074. Svensk författningssamling W18, 8f:rå23 529.

1118

— 1918. N:r 523.

dock med här nedan föreskrivna inskränkningar i rätten till ersättning

kunnat eljest ifrågakomma,

sadan

Om Kunqsadra.

5 §.

Knngsädra skall anses finnas i sådana områden i rinnande vatten, som äio

tagna å lagakraftägande förteckning, upprättad i den ordning särskilt stadgas

A förteckning, som nu sagts, skola uppföras de vattendrag, räknat från viss aenn

utlopp ur sjö eller särskilt tillflöde bestämd plats, i vilka vid lågvatten framrinn?

en vattenmängd av fem kubikmeter eller mer i sekunden.

6 §.

Tages i vattendrag, där kungsådra finnes, vatten i anspråk för inrättande, ntyid

gande eller förbättrande av allmän farled eller allmän fiottled eller för fiskets till

godoseende eller för torrläggning eller bevattning av mark, vare ägare av strömfall

eller annat område i vattendraget pliktig att utan gottgörelse underkasta sig däri

genom uppkommen förlust i vattenmängd, i den mån förlusten tillsammans med de t

vatten, som förut utan att ersättning därför utgått må ha^m tagits i anspråk för

ändamål, som nyss nämnts, icke överstiger en tredjedel av den i varje tidsnioment

framrinnande vattenmängden. r»är viss myckenhet vatten tages i anspråk obero

ende av växlingarna i vattenf Öring, skall om förmälda anpart beräknas av lågvatten-

mängden.

Om för ändamål, som ovan nämnts, åtgärd vidtages, varigenom i strömfall, där

ljungsådra finnes, fallhöjden minslcas, vare fallägaren pliktig att ntan gottgörelse

vidkännas en tredjedel av^ den därigenom uppkomna förlusten i vmttenkraft; dock

sliall, där fallägaren går eller förut gått förlustig jämväl vattenmängd, sammanlagt

allenast en tredjedel av den ursprungliga vattenkraften i den del av fallet, som bort

tages, avstås ntan ersättning.

Därest genom vattenreglering, som verirställts inom de närmaste tjngn åren före

framställandet av anspråk enligt denna §, lågvattenmängden blivit ökad, skola de nu

givna bestämmelserna icke vinna tillämpning i avseende å den vunna ökaingen.

7 §.

Har vattendomstol lämnat medgivande till bebyggande av strömfall, där kungs-

ådra finnes, och havm ej fyrtio år förflutit frän den för byggnadens fullbordande

jämlikt 11 kap. 63 § bestämda tid, vare strömfallets ägare icke pä grund av vad i

6 § stadgats pliktig att ntan gottgörelse underkasta sig minskning i den fallhöjd,

som han enligt vattendomstolens beslut äger tillgodogöra sig, i vidare mån än att

för varje förflutet är utöver tjugu en tjngondel av sådan anpart, som i C § sägs,

skall avstås ntan ersättning. Är fråga om avstående av vattenmängd och över

stiger den vattenmängd strömfallets ägare går eller förut ntan ersättning gått för

lustig en tredjedel av den i 6 § angivna anpart, skall beträfiande den överskjutande

vattenmängden vad nu sagts om förlust av fallhöjd äga motsvarande tillämpning.

8 §.

^Har strömfall, där jämlikt denna lag kungsådra finnes, bebyggts enligt Konungens

på grund av äldre la^ meddelade tillstånd till byggande i knngsädra, och har vid

tillståndets lämnande gjorts förbehåll om skyldighet för strömlallets ägare att imuejv

kasta ^sig de inskränkningar eller jämkningar i avseende å nyttjandet av vattnet i

kungsådran eller de ytterligare villkor för rätten att tillgodogöra sig dess vatt en,

som kunna föranledas av ny lagstiftning, skola stadgandena i G § träda i ställetior

de i sammanhang med tillståndet givna bestämmelser, dock e] i den mån ^dessa

alägga strömfallsägaren särskilda skyldigheter beträfiande vid tiden för tillstande

— 1918. N;r 523. —

1119

jneddelande förliandeiivarande intressen. Har förbeliåll med bänsyn till ny lagstift

ning icke skett, gäile ock vad nn sagts, där ej strömfallsägaren genom anmälan till

vattendomstolen mom etthnndraåttio dagar efter det denna lag trätt i kraft förklarar

sig vilja fortfarande vara nnderkastad de vid tillståndets beviljande meddelade be

stämmelserna.

Skola stadgandena i 6 § lända till efterrättelse beträffande strömfall, varom i

första ^ stycket förmäles, skall vad i 7 § finnes föreskrivet äga motsvarande tiUämp-

ning å sådant strömfall; dock att de i sistnämnda § angivna tider räknas från den

dag, da denna lag träder i kraft.

Finnes icke jämlikt denna lag kungsådra i strömfall, som bebyggts enligt Konun

gens på grund av ^äldre lag meddelade tillstånd till byggande i kungsådra, vare

strömiaUets ägare, såvitt angår sådant i 6 § avsett företag, om vars utförande fråga

väckes efter det denna lag trätt i kraft, icke underkastad de vid tillståndets bevil

jande givna bestämmelserna.

...

9 §-

Ar, då denna lag träder i kraft, strömfall, där jämlikt denna lag kungsådra fin

nes, bebyggt i annan ordning än efter tillstånd, som i 8 § sägs, eller varder sådant

strömfall därefter utan dylikt tillstånd bebyggt i enlighet med beslut, som meddelats

jämlikt äldre lag, vare fallets ägare icke pa grund av stadgandena i 6 § pliktig att

utan ersättning underkasta sig minskning i den vattenmängd eller fallhöjd, som han

lagligen äger tillgodogöra sig medelst byggnaden.

10 §.

Är strömfall, som avses i 7 eller 8 §, bebyggt för tillgodogörande endast av en

del av den ägaren tillkommande vattenmängden, skall, ändå att ägaren efter ty ovan

stadgas är pliktig att utan gottgörelse underkasta sig minskning i det av honom

tiUgodogjorda vattnet, denna skyldighet åligga honom allenast, i äen mån den obe

gagnade delen av vattnet må understiga en tredjedel av vattenmängden eller den

mindre del därav, vilken tages i anspråk för ändamål, som i 6 § omförmäles.

Har, sedan strömfall bebyggts för utnyttjande av en del av vattnet, ytterligare

byggnad skett för tillgodogörande av annan åel därav, varde, såvitt ej stadgandet i

9 § gäller i fråga om förstnämnda del av vattnet, den i 6 § omförmälda anpart be

räknad proportionsvis å de olika vattenmängder, för vilkas tillgodogörande byggnad

sålunda å skilda tider skett. Är stadgandet i 9 § tillämpligt beträffande någon del

av vattenmängden i fallet, skall vatten, som tages i anspråk för något av de i 6 §

omnämnda ändamål, anses belöpa å nämnda del av vattenmängden allenast, i den

mån det i anspråk tagna vattnet överskjuter den av stadgandet ej berörda vatten

mängden.

11 §.

Bygo-nad, som avser att tillgodogöra belt eller delvis samma vattenmängd och

fallliöjS, som genom förut befintlig byggnad varit utnyttjad, vare i de hänseenden,

som i 7—10 §§ förmälas, utan annan rättsverkan beträffande den sålunda ånyo till

godogjorda vattenmängden ocb fallhöjden än den byggnad skulle haft,, i vars ställe
den trätt,

12 §.

Prövas för tillo-odoseende av sådant, i 6 § ej omnämnt allmänt ändamål, som är

22^20

— 1918. N:r 523.

13 §.

Där ffenom förlust i vattenmängd till följd av företag, som avses i 6 §, eller

o-ärd enligt 12 § ägare av strömfall eller annat vattenområde lider skada utöver den

som förlusten i sig innebär, vare han, ändå att enligt reglerna i 9 kap. eller eW

gällande bestämmelser ersättning för skadan skolat utga, ej l^erättigad till g^dan

Ersättning, i den mån skadan föranledes av förlust, vilken han efter ty i föregående

§§ stadgas är pliktig att utan gottgörelse vidkännas.

2 KAP.

Om byggande i vatten.

1 §.

Med byggande i vatten avses i denna lag njDjiförande av damm, bro, brygga, vall,

hus eller annan anläggning ävensom verkställande av fyllning^ eller paining i vatten

drag, sjö eller mindre vattensamling eller havet eller ock på land så nära .strand

brädden, att inverkan kan ske på vattenståndet. Till byggande i vatten hänföres

ock, sedan byggnad, som nu sagts, kommit till stånd, varje ändrings- eller repara

tionsarbete därå nedom högsta kända vattenståndet.

Vad i denna lag stadgas om byggande i vatten skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om bortledande av vatten ur vattenområde, som ovan nämnts, grävning ock

sprängning i sådant vattenområde samt annan åtgärd till förändring av vattnets

dl up eller läge därstädes.

•

2 §.

Byggnad i vatten skall göras så, att ändamålet må iitan.oskälig kostnad vinnas

med minsta inträng och olägenhet för annan.

o §.

Ej må någon så bygga i vatten, att genom uppdämning, sänkning av vattenstån

det eller annan inverkan pä vattenförhållandena skada tillfogas eller intrång gores å

annan tillhörig egendom, vare sig jord, hus, fiske, bebyggt eller obebyggt strömfall

eller annat, utan så är att nyttan av byggnaden eller den del därav, som föranleder

skadan eller intrånget, prövas efter avdrag av byggnadskostnaden nppgå till ett värde,

motsvarande tre gånger den skada och det intrång, som göres å åker och äng, samt

två gånger skadan och intrånget å annan egendom. I byggnadskostnaden skaR in

räknas det belopp, vartill skadan och intrånget å den byggande tillhörig egendom

må skattas. Eör skada och intrång skall ersättning givas etter ty i 9 kap. akils.

Skulle byggande i vatten hava till följd, att ett avsevärt antal bofasta personer

berövas sina bostäder, eller att större fabrik eller annan anläggning, varav

hava uppehäRe, måste nedläggas eller dess drift väsentligt minskas, eller att odlad

jord till en efter ortsförhällandena betydande omfattning sättes undm vatten eller

eljest väsentligt skadas, eller att fiskerinäring av större betydenhet Rder väsentligt

förfång, må byggnaden, ändå .att nyttan uppgår till värde, som ovan sagts, icke she.

Lag ^ samma vare, där genom byggande i vatten skulle förorsakas sådan oestaena

ändring av naturförbällandena, varigenom väsentligt minskad trevnad för närboen

eller betydande förlust för landets djur- eller växtvärld är att befara. _

„

Prövas byggnad i vatten vara av synnerlig betydelse för näringslivet eRer

orten eRer eljest från aRmän synpunkt, må Konungen, ändå att binder mot byfiS

den skuRe möta av vad i första och andra styckena sägs, efter hemstäRan av va •

domstolen på sätt i 20 § 2 mom. stadgas, lämna medgivande tiR byggnaden.

— 1918. N:r 523. —

1121

Om byggande, varigenoni annans strömfall eller del av strömfall tillgodogöres,

gälle vad i 5—7 §§ finnes stadgat.

4 §.

Där genom byggande i vatten vällas nppdämning, som hindrar eUer försvårar

framtida torrläggning av mark, vare sådant hinder eller försvårande att hänföra till

skada i den mening 3 § avser; dock skall vid jämförelse enligt första stycket av

samma § skada i omförmälda hänseende tagas i beräkning allenast en gång.

5 §.

Tillhör ett strömfall till skilda delar olika ägare, och vill en av dem tillgodogöra

sig förutom egen jämväl annans del i fallet, vare han, där falldelarnas gemensamma

tiSgodogörande innebär väsentlig ekonomisk eUer teknisk fördel, berättigad därtiU

mot ersättning, som i 9 kap. skils, såframt han såsom ägare eller på grund av servi

tutsrätt, som är gäUande för all framtid, råder Över mer än hälften av den efter

vattenmängd och naturlig fallhöjd beräknade vattenkraften i fallet eller den del

därav, om vars bebyggande är fråga.

Yad nu sagts äge motsvarande tillämpning i fråga om två eller flera, olika ägare

tillhöriga strömfall.

6 §.

Aro å ömse sidor av ett strömfall olika ägare, må ena sidans ägare bjuda ägaren

av motsatta sidan att gemensamt utnyttjafallet; vill denne det ej, äge den, som biudit,

att mot ersättning, som i 9 kap. skils, tillgodogöra sig jämväl andra sidans lott i

vattnet, såframt det prövas kunna ske utan synnerlig skada för dess ägare.

denne förklarat sig villig deltaga i fallets tillgodogörande, men kan ej enighet näs

om sättet för dess bebj^ggande eller vattnets nyttjande, bestämme vattendomstolen

de villkor, varunder tillgodogörandet må äga rum.

båda var för sig utnyttja hela strömfallet, prove vattendomstolen, åt vilken-

dera företräde bör givas.

7 §.

Kan strömfall, som tillhör oskift by eller annan samfälld mark eller som vid skifte

av samfälligbet ej ingått i skiftet, icke ytan delägares förfång skiftas vare sig en

samt eller i förening med annat samfäiligheten tillhörigt vattenområde, och vill en

delägare tillgodogöra sig hela fallet, vare han, såframt det prövas knuna ske utan

sig fallet jämte det utmål, som enligt bestämmäse vid skifte ma finnas avsatt för

fallets tillgodogörande. Gränserna för strömfallet ovan och nedan i vattendraget

skola bestlTmmas av vattendomstolen.

Om delägare 1 samfällt strömfall, vilket ej kan utan delägares förfång skifta^ vill

utan att fösa fallet bygga kvarn, såg eller annan mindre anläggning for vattnets

tiUgodogörande, bjude de andra att taga del däri; vilja de ej, och provar vatten

domstolen det kunna ske utan synnerlig skada för dem, förelagge

hononi, pa vad

sätt, viUkor och tid han må bygga och nyttja anläggningen Andå att tid, som ma

vara bestämd för bibebåUande av sådan anläggning, icke gatt till ända, age under

de i första stycket omförmälda förutsättningar delägare begagna sig av lösningsrätt,

som däJ nämnts.

^ ^

YiU någon i vatten, där fisken har sin gång, göra damm eUex annan byggnad,

vare han pliktig att utan ersättning vidtaga och för framtiden underhålla nödiga

1122

— 1918-

523. ~

anordningar för fiskens framkomst eller eljest för tryggande av fiskets bestä A

tillsläppa för ändamålet nödigt vatten så ock att ställa sig till efterrättelse ?

skilda föreskrifter i Övrigt, vilka till följd av byggnaden må erfordras till

för fisket.

Kan nyttan av ifrågasatt anordning icke skäligen anses mots^

förlust ock kostnad, som därigenom skulle tillskyndas byggnadens ägare

efter inhämtat yttrande av statens fiskeritjänsteman

befrielse frän sagda skvlV

medgivas.

9 §.

Kronan, kommun eller hiishållningssällskap äge rätt att i eller invid vattend

där till följd av naturförhållandena eller uppförd byggnad fiskens upp- och

hindras, för fiskens framkomst anordna särskild fiskväg eller eljest vidtao-a anstalf^

för fiskets befrämjande ävensom taga i anspråk det vatten, som för ändamålet

fordras. Beträffande företag, som nu nämnts, gälle vad angående bygo-aude i vatte^"

i denna lag finnes föreskrivet; dock iitgöre bestämmelserna i 3 § första stycket icke

hinder för sådant företag, där ej genom detsamma synnerligt men tillskyndas den

som äger råda över vattnet, eller annan.

Vad nu stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om utvido-ande eller

förbättrande av befintlig fiskväg eller annan anordning till fiskets befrämjande

10 §.

•

Bygges damm för tillgodogörande av vattnet såsom drivkraft, eller göres för

nämnda ändamål" annan byggnad i vatten, varigenom de naturliga vattenständsför-

hållandena ändras, vare byggnadens ägare pliktig att till befrämjande av fisket inom

landet från och med året näst efter det, då arhetet ä byggnaden pdhorfats, så länge

byggnaden hibehälles, erlägga en ärlig avgift av minst tio öre och högst en krona

för varJs hästlvraffc, som vio. lagvatton kan uttagas "vid byggnaden.. Gröxes byggnad

i vatten för reglering av vattnets avrinning eller för tillgodogörande av vattnet

annorledes än såsom drivkraft,_ vare lag samma, dock att i sådant fall avgiften skall

beräknas efter den före regleringen framrinnande lågvattenmängden eller, där fråga

är om vattnets tillgodogörande, efter den lågvattenmängd, som kan vid byggnaden

uttagas, samt utgå med miust tio och högst etthundra kronor for varje seknndkubik-

meter. ^ G-ör es byggnad såväl i ändamål av vattnets tillgodogörande såsom drivkraft

som för utnyttjande av vattnet annorledes eller för reglering av vattnets avrinning,

skall i fråga om beräkningsgrunden vid avgiftens bestämmande hänsyn tagas till det

ändamal, som är det huvudsakliga.

Avgift, som i första stycket sägs, skall inom ovan angivna gränser, efter förslag

fiskeritjänsteman,

bestämmas med fäst avseende bland annat därå, om

n v

genom byggnaden skadas, om med hänsyn till byggnadens storlek

och beskaffenhet i övrigt samt dess belägenhet inverkan fiärav å fisket är mer eUer

mindre menlig, om byggnadens ägare jämlikt stadgandet i 8 § förpliktats att vidtaga

och underhålla anordningar för fiskets bestånd, samt om föreskrivna dylika anord-

ni^ar för ägaren medföra större eller mindre kostnad.

Bär genom byggnad, som i första stycket avses, allenast obetydlig ändring i

^^^®^®^^^^®^Örhållandena förorsakas, må befrielse från ovan stadgad skyldighet med-

^yggiiäd) som tillkommit jämlikt äldre lag, ombyggd eller ändrad, och med-

mx ombyggnaden eller ändringen väsentligt större skada a fisket än den byggnaden

<^6 i första och andra styckena givna bestämmelserna länd» tiU

efterrättelse i avseende å byggnaden.

— 1918. lS[:r 523. —

1123

Huru avgift, varom i denna § förmäles, skall indrivas och för det därmed avsedda

ändamålet användas, därom förordnar Konungen.

11 §.

I eller vid allmän farled må ej byggas, med mindre byggnaden göres på sådant

sätt eller sådana särskilda anordningar vidtagas, att leden fortfarande kan utan olä

genhet av någon betydelse användas för det därmed avsedda ändamålet. Lag samma

vare, där någon vill bygga i allmän flottled.

12 §.

Ej må så byggas i vatten, att menlig inverkan på klimatet eller pä allmänna hälso

tillståndet vållas eller eljest allmänna intressen i avsevärd mån förnärmas.

Är naturminnesmärlce ej i laga ordning fridlyst, böra likväl till bevarande därav

vid byggande i vatten vidtagas sådana anordningar, som utan att för företaget med

föra kostnader av betydenhet må anses för ändamålet lämpliga.

13 §.

Finnes, då någon vill bygga i vatten, det skäligen kunna antagas, att företag för

inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän farled eller av allmän flottled

eller av Askväg eUer för befrämjande av annat allmänt eller enskilt ändamål av be-

•

. tydenhet framdeles kan ifrågakomma, ändå att behov därav vid tiden för byggandet

ef förefinnes, skall, där byggnaden härigenom icke i nämnvärd mån fördyras, denna

så inrättas, att företag, som nu nämnts, såvitt möjligt icke försväras.

11 §•

Tamuas för ändamålsenligt tillgodogörande av vatten, att å annan tillhörig fastig

het lägges damm, vall eller väg eller ledning för vattnet, eller att å annans grund

i eller vid vattendrag verkställes grävning, sprängning eUer annan åtgärd till ström-

bäddens reglerande eller till föreb^^ggande eller minnande av skada, vare ägare av

fij

fastighet, som sålunda tages i anspråk, pliktig att tåla sådant intrång mot ersättning,

som i 9 kap. skils. Om rätt att över annans mark framdraga ledning för vatten tiU

husbehovsförbrukning gäUe vad särskilt är stadgat.

Där vid meddelande av beslut angående inrättande av fiskväg eller vidtagande av

annan anordning till förebyggande av skada a fiske eller till fiskets befrämjande för

bud finnes böra givas mot bedrivande av fiske inom visst område, skall beträffande

intrång, som därigenom tillskyndas annan i hans rätt till fisket, vad i första stycket

stadgas äga motsvarande tillämpning.

15 §.

Vill någon för tillgodogörande av vatten begagna sig av annan tillhörig byggpad

i vatten, och kan det ske utan väsentlig olägenhet för byggnadens ägare, vare han

• ,

därtin berättigad; dock åligge honom att, efter ty byggnaden prövas vara honom

tiU ga<^n, gottgöra ägaren skälig andel av byggnadens varde i det skick, van

befinnes, samt taga del i kostnaden för dess framtida underhåll. För inträng och

olägenhet, som tillskyndas byggnadens ägare, skaU ersättning givas enligt regierna

' ®

16 §.

Där utmål för vattenkraftstation med eller utan elektrisk utrustning icke utan

oskäHga kostnader annorledes står till buds, vare ägare av mark vid eller i nyheten

av vattendraget pliktig att mot ersättning, som i 9 kap. sägs, tiU sådant utmål upp

låta det område, som för ändamålet oundg^gligen tarvas.

EJ må för ändamål, som i 14 och 16 §§ nämnts, tagas i ^språk tomtplats, tröd-

gård «ller park, där det utan synnerlig olägenhet kan undvikas.

1124

— 1918. Ntr 523.

18 §.

Skall ersättamg för förlorad vattenkraft, efter ty i 9 kap. skils, lämnas

tiUkandakållande av kraft medelst elektrisk överföring, och tarvas att ledningVaT

dragés över område, tillhörigt annan än ersättningsgivaren eller ersättningstagarmi'

bestämmer Konungen ledningens sträckning enligt de grunder, som i fråga om elek

triska starbströmsledningar äro i lag stadgade; och skall, jämväl såvitt angår kronan

tillhörig fastighet, beträffande skyldighet att för ledningens framdragande avstå ellei

upplåta mark så ock angående ersättning samt sättet för ersättningens bestämmande

gäUa vad som finnes stadgat för det fall, att Konungen prövat nödigt, att jord eUer

lägenhet, som tillhör enskild man, menighet eller inrättning, användes till framdra

gande av elektrisk starkströmsledning. Erfordras ledning allenast över mark, till

hörig ersättningsgivaren och ersättningstagaren, eller skall irraft tillhandahållas ge

nom mekanisk överföring, vare lag som i 14 § sägs.

Såvitt angår eljest stadgad skyldighet för den, som vill utföra elektrisk anläggning,

att under vissa förutsättningar söka Konungens tillstånd till företaget, vare jord eUer

lägenhet, tillhörig den, till vilken kraftöverföring sker i ersättning för förlorad vatten

kraft, ansedd lika med mark, som tillhör anläggningens ägare. J3är Konungens till

stånd erfordras, skall sådant tillstånd avse den tid rätten till ersättning medelst elek

trisk överföring äger bestånd.

19 §.

Den, som med stöd av stadgandena i 5, 6 eller 7 § vill tillgodogöra sig annan

tillhörigt vatten eller lösa samfällt strömfall, vare, där för ändamålet erfordras, att

annans byggnad i vatten utrives eller ändras, pliktig att draga försorg om arbetet.

Cl 1__JI

«I

^ ^

?-*

^ _ f-7 I —

^ A.. A

Ll n SA

ogjort, pliktig

fuligöm arbetet inom tid och på sätt, som i sammanhang med beslutet om ändringen

bestämmes.

20 §.

1 mom. Ej må i älv, ström, ä eller större bäck arbete för uppförande eller för

ändrande av damm påbörjas, förrän efter ansökan i den ordning, som i 11 kap. sägs,

vattendomstolen meddelat besked, huru och under vilka villkor arbetet må göras.

Om genom annat byggande 1 älv, ström, å eller större bäck märkbar inverkan kan

ske på vattenståndet eller vattnets lopp, gälle ock därom vad nu sagts, såframt

det ej är uppenbart, atthvarken allmän eller enskild-"rätt genom byggnaden för

närmas.

Äro i andra fall än ovan nämnts sannolika skäl, att genom byggande i vatten all

män eller enskild rätt förnärmas, erfordras jämväl domstolens prövning; dock äge vad

nu sagts icke tillämpning i fråga om fiskebyggnad i vatten, där varje svensk p^der-

såte äger rätt att fiska, ej heller beträffande sådan byggnad i annat vatten,^ sairaint

det icke kan antagas, att byggnaden förnärmar allmän rätt eller inverkar på vatten

ståndet eller vattnets lopp.

_ Tarvas till följd av inträffad skada å byggnad i vatten eller ä annan egendom eiie r

till förekommande av dylik skada, att ändrings- eller reparationsarbete utaii drom-

mål yerkställes å byggnaden, må arbetet, ändå att detsamma är av den beskaffen e .

som i första ^ eller andra stycket sägs, ske utan föregängen prövning av vattendoms o

v '

det byggnadens ägare att, där arbetet iir av nyssnämnda

het, ofördröjligen efter dess verkställande hos vattendomstolen göra ansökan om »

kännande av arbetet.

— 1918. N:r .523. —

1126

Där någon ärnar verkställa byggnad i vatten, varför ej erfordras vattendomstolens

növning, stånde lionom ändock fritt, om kan så önskar, att till beredande av tr^^gg-

let för framtiden medelst ansökan påkalla sådan prövning.

S mom. Finner vattendomstolen vid prövning, som i 1 mom. sägs, tillämnad bygg

nad, mot vilken kinder skulle möta av bestämmelserna i 3 § första ock andra styc

kena, med känsyn till stadgandet i tredje stj^cket i samma § ändock böra tillåtas,

(

skall frågan därom av domstolen kemställas Konuno-ens avs:Örande.

§•

v •

Yad i särskilda författningar finnes eller kan varda stadgat angående särskilt till

stånd till byggande i eller vid allmän hamn eller annan allmän farled vare jämte

föreskrifterna i 20 § till efterrättelse gällande.

22 §.

Innefattar beslut, som meddelas i anledning av ansökan enligt 20 §, medgivande

att bj'-gga i vatten, vare beslutet, sedan det tagit ät sig laga kraft, gällande mot

envar såväl vad angår rätten att verkställa ock för framtiden bibekålla byggnaden

jämte de anläggningar, vilka efter ty förut sagts med byggnaden äga samband, som

ock, där med byggnaden avses tillgodogörande av vattnet, beträffande rätten där

till, dock med • de inskränkningar, som i 23 § 1 mom. ock 24 § omförmälas,

samt med iakttagande av vad i 4 ock 9 kap. finnes stadgat angående förnyad pröv

ning i vissa fall.

Hurusom under viss förutsättning beslutet är gällande även i fråga om rätten till

annat vatten än det, vars tillgodogörande avses med byggnaden, därom stadgas i

23 § 2 mom.

Har byggnaden ej blivit fullbordad inom tid, som enligt 11 kap. 03 § av vatten

domstolen bestämts. Vare beslutet förfallet, såvitt det avser sådan del av byggnaden,

som ej kommit till stånd; ock må förty därefter sådant arbete å byggnaden, för

vilket enligt 20 § vattendomstolens prövning erfordras, ej ske utan förnyad pröv

ning. Yisas giltigt skäl för dröjsmål eller skulle genom arbetets inställande syn

nerligt men uppstå, äge dock vattendomstolen, pa därom före nämnda tids utgång

gjord ansökan, bevilja anstånd med byggnadens fullbordande pä kögst tio år.

23 §.

1 mom. Avses med beslut, som i 22 § sägs, byggnad för tillgodogörande av vat

ten, ock vilar beslutet på antagande, att vattnet tillkör fastigket, för vipien sökan

den såsom ägare fört talan i målet, må, utan kinder av vad i 22 b stadgas, påstå

ende som grundas därå, att vattnet eller del därav tillkör annan fastmhet eder

utgör oskift samfälligket för flera fastigketer eller ock allmän egendom, väckas intiH

dess fem år gått till ända från det beslutet vunnit laga ^aft och tillika _tva ar for

flutit antingen efter utgången av den i beslutet eller sedermera i anledning av an

sökan om anstånd bestämda tid för byggnadens fullbordande eller ock, där bygg

naden dessförinnan fuHbordats ock efter besiktning anteckning därom ^orts i vatten

boken, från dagen för sådan anteckning. Försittes tid, som nn nämnts, vare den på

beslutet grundade rätten till vattnets tillgodogörande fri fran klander, dar den, som

erhållit medgivandet att uppföra kyggnaden, vid tiden for beslutets meddelande vaTit

i god tro rörande rätten till vattnet eller oek någon till vilken byggnaden seder

mera må kava övergått, i god tro rörande sagda rätt förvärvat

BifaUes talan, som i första stycket sägs, vare, där den ankängig^orts, sedan bygg

naden fullbordats eller arbetet därå börjats, byggnadens äg^e, sMramt kan wit i

god tro icke pliktig att avstå vattnet, med mindre gottgör^e lämnas honom för

byggnadens vär^e i let skick, vari den befanns, då kan blev instämd i saken, även-

30a—Svensh för/atiningssamling 1318, JV.*r S23.

— 1918. N;r 523.

som för nödig kostnad, som kan därefter nedlagt å byggnaden; dock skall då fv å

är allenast om en del av det vatten, för vars tillgodogörande byggnaden är avSf

den vinnande icke vara skyldig att av sagda värde och kostnad ersätta mera a

som belöper å den del av byggnaden, vilken genom vattnets avstående blir för ära

ren onyttig. Vill byggnadens ägare bellre än att avstå vattnet i stället ersätta vS'

tenkraåen efter reglerna i 9 kap., vare ban berättigad därtill, om kan aniänmffeör

talan därom kos vattendomstolen inom trettio dagar, efter det domen i tvisten om

vattnet vnnnit laga kraft, ock därefter bekörigen fullföljer samma talan. Den, so m

återvunnit vattnet, må ock av vattendomstolen berättigas att, mot avstående av

rätten till vattnets tillgodogörande, av byggnadens ägare erkålla ersättning för vat

tenkraften enligt nämnda regler, såframt kan därom för talan inom tid, som

nyss sagts, ock väsentlig olägenket icke därigenom skulle tillskyndas byggnadens

ägare.

2 mom. Där beslut, varigenom medgivande lämnas till byggnad för tillgodogö

rande av allenast en del av det framrinnande vattnet, vilar pä antagande, att jämväl

vattnet i övrigt i strömfallet eller den del därav, vars fallhöjd tages i anspråk, till-

kör fastighet, för vilken sökanden såsom ägare fört talan i målet, skall vad i 1 mom.

första stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning i fråga om det sålunda

ej tillgodogjorda vattnet. Avser beslutet allenast den del av vattnet, som tillköx

strömfallets ena sida, gäUe ock vad nu sagts i den mån ej andra sidans rätt trades

för när.

24 §.

Där genom byggnad, vilken verkställts i enlighet med beslut, som i 22 § sägs,

eller genom kuskållningen med vattnet i Överensstämmelse med reglerna i sådant

beslnt vållas skada eller intrång, som vid beslutets meddelande icke av vattendom

stolen förirtsetts, må utan kinder av bestämmelsen i 22 § den, som lider skadan

eller intrånget, framställa anspråk å ersättning enligt reglerna i 9 liap.; dock skall

byggnadens

slutet eller ock sedermera i anledning av sökt anstånd bestämda tiden.

Är skada eller inträng, som i första stycljet avses, av betydenhet, må inom tid,

som gäller för anmälan av anspråk enligt nämnda stycke, talan föras om medde

lande av sådana ändrade föreskrifter rörande knskällningen med vattnet ock vid

tagande pä ägarens bekostnad av sådana förändringar i byggnadens anordnande,

som utan att förnärma tredje mans rätt eller för ägaren medföra väsentlig olägenbet

äro ägnade att förebygga eller 1 största möjliga mån minska skadan eller intrånget

för framtiden.

25 §.

Har byggnad i vatten verkställts ntan att medgivande enligt denna eller äldre

lag därtill erhållits, vare ägaren berättigad att medelst ansökan i den ordning, som

i 11 kap. sägs, påkalla prövning av b^^ggnadens laglighet. Beträffande verkan av

vattendomstolens beslnt skall vad i 22—24 §§ finnes stadgat i tifiänipliga delar

lända till efterrättelse.

Har, efter det denna lag trätt i kraft, byggnad i vatten verkställts utan

1. Prövning av domstol, vare byggnadens ilgare bevisningsskyldig i avsöcn e

de före byggnadens tillkomst rådande förhållandena i vattnet.

— 1918. N;r 523. —

1127

27 §.

Har vid byggnad i "fatten utsatts vattenmärke till utmärkande av tillåten däm-

ningsköjd eller till betecknande av det vattenstånd, under vilket vattnet ej må

sänkas, skola de i sammanbang därmed meddelade bestämmelser om bushällningen

ined vattnet av byggnadens ägare noga iakttagas. Einnes vattenmärke utsatt till

utmärkande av tilläten dämningshöjd, utan att särskilda bestämmelser meddelats om

huskållningen med vattnet, äligge honom att, i vad på hans åtgärd ankommer, sä

förfara, att vattnet ej må stiga över märket.

28 §.

Är för dammluckas öppnande viss tid i laga ordning bestämd eller eljest särskild

föreskrift om vattnets framsläppande given, lände det till efterrättelse.

29 §.

Har ej vattenmärke utsatts, och hava ej heller eljest meddelats bestämmelser om

hushållningen med vattnet, skall dammlucka eller däremot svarande inrättning för

vattnets avlopp hållas öppen, när sådant tarvas till förekommande av skada för dem,

som ovan eller nedan äga jord, strömfall eller annan egendom.

30 §.

Ändå att viss tillåten dämningshöjd är bestämd, må ej det tillrinnande vattnet,

med mindre särskild rättighet därtill föreånnes, innehållas till förfång för allmänna

eller enskilda intressen, som äro beroende av vattnets lopp nedom dammen.

31 §.

Ägare av byggnad i vatten må, vare sig särskilda regler för vattenhushållningen

vid byggnaden blivit meddelade eller icke, hos vattendomstolen söka fastställande av

ändrade eller nya bestämmelser i ämnet. Enahanda rätt tUlkomme ock annan än

byggnadens ägare för bättre utnyttjande av vattenkraften i honom tillhörigt ström

fåll. Ärende, som nu nämnts, prövas i enlighet med de för byggande i vatten stad

gade grunder, och gälle om verkan av vattendomstolens beslut i tillämpliga delar

vad ovan finnes sagt beträffande beslut i byggnadsmål.

Saknas beträffande byggnad i vatten bestämmelser om vattenhushållningen, eller

äro o-ällande bestämmelser ofullständiga, må på talan av någon, som av hushåll

ningen lider skada, vattendomstolen, där det kan ske utan förnärmande av tredje

mans rätt, till efterrättelse mellan parterna i målet och deras rättsinnehavare last-

ställa sådana bestämmelser, som utan att ändra vad laglig en må gälla äro agnade

att för framtiden förebygga skadan.

Ej må vid avtappning så mycket vatten pä en gång framsläppas, att allmän eller

enslHld rätt sättes i fara.

Ägare av byggnad i yatfcen vare, där försummelse i nnderbället kan fd^da

fara för aUmän eller enskild rätt, pUktig att underhålla byggnaden sa, att sadan

fara förebygges.

Dambyggnad i älv, ström, å eller större bäck eller

^ f

förd byggnad, varigenom märkbar inverkan sker pa vattenståndet, må ej utrivas,

med mindre dylik åtgärd blivit i laga ordning medgiven.

Yin äcrnre av byggnad, som i första stycket avses, icke längre nyttja byggnad^

göre i den ordning ll kap. stadgar ansökan hos vattendomstolen om tillåt^e att

Sa bvggnlden Prövas byggnadens borttagande medföra synnerlig skada for an-

na^tifflfirf^t egendom,domstolen efter åtagande av ägare tfil sådan egen-

— 1918. N:r 523. —

ägTooh fuUgöra Tad beträfPmde bTggnadm i öTiigt ealigt lag åligger ägaren; ,äb

las genom byggnadens bibehållande agaren skada, skall den ersättas. &onan må

ock till skydd för aUmänna intressen ataga sig underballsskyldigliet, som nu nämats

Göres ej åtagande, varom nu är sagt, meddele vattendomstolen nödiga föreskrifter i

avseende ä byggnadens ntrivande och äge i sammanhang därmed bestämma att där

byo-gnadens ägare brister i fullgörandet av vad honom alagts, den, vars rätt är be

roende därav, må ntföra arbetet på ägarens bekostnad.^

Har, på sätt i andra stycket stadgas, ägare av fast egendom jämlikt åtagande

ålagts att underhålla annan tillhörig byggnad i vatten, skall vattenrättsdomarea

ofördröjiigen därom göra anmälan bos domaren i det tingslag eller hos rätten i den

stad, där^egendomen är belägen; och varde med anmälan så förfaret, som om be vis

ano-äende verkställd utmätning av fast egendom finnes föreskrivet.

SÖ §.

I vatten må ej utkastas eller utsläppas fast avfall från sågverk, fabrik eller annan

industriell inrättning, skogsavfall eller andra fasta föremål eller ämnen, om därige

nom nppgrundning eller hinder för vattnets fria lopp till men för allmän eller en

skild rätt förorsakas eller skäligen kan befaras; sker det, äge Konungens hefallnings-

havande stadga vitesförbud, där ansvar å förfarandet ej finnes särskilt stadgat, så

ock vid vite eller annat äventyr tillhålla den skyldige att vidtaga erforderhga åt-

o-ärder tiU uppgrundningens eller hindrets borttagande. Där fråga är om avfall vid

skogsavi^erkning, må, ändå att avverkningsrätten är till annan upplåten, föreläg

gande, som nyss sagts, givas jämväl skogsmarkens ägare, dock endast såvitt angar

vattendrag inom honom tillhörigt område; ägaren likväl obetaget att av den skyldige

söka åter vad han till följd av föreläggandet nödgats utgiva.

Vad sålunda stadgats om utkastande eller utsläppande av fasta föremål eller äm

nen gälle ock beträftånde sådana föremåls eller ämnens uppläggande på stranden så

nära vattnet, att de kunna däri nedsköljas.

Om utsläppande i vatten av ämnen, varigenom vattnet kan förorenas, gäHe vad

särskilt är eller kan varda stadgat.

Kensning, som för bibehållande av vattens djup eller läge är av nöden, age nen,

som av uppgrundningen kan lida men, verkställa utan vattendomstols prövning, som

i 20 § sägs, ändå att arbete inom annans område tarvas; dock skall i ty fall denne

förut därom tillsägas. Vill den, som ämnar företaga rensning, hos vattendomstolen

påkalla prövning av arbetets laglighet, äge han rätt därtill; och gälle om sådan

prövning vad angående byggande i vatten är i denna lag stadgat. ^ Har prövning

som nu sagts, icke ägt rum, skall i fråga om rensning stadgandet i 26 b 3,^

kap. äga motsvarande tillämpning.

, ,

Jord eller annat, som vid rensning upptages, må, om ej avsevärda olägenne er

vållas därav, uppläggas på närmaste strand eller föras till lämpligt

heten. Lider markens ägare men av upplaget, njute ersättning, som i 9 kap. sao •

3T §

Har vattendrag vikit från sitt förra läge eller eljest förändrat

vattendragets återställande i dess förra äiek lag som om rensning i 36 §

° '

dock att, där ej återställandet sker omedelbart efter förändringen, vad i 20 9.

stadgat om byggande i vatten skall äga motsvarande tillämpning. Varder ej

tre år från det förändringen inträtt åtgärd för vattnets återförande vidtag

— 1918. N;r 523. —

1129

därefter ntan oskäligt dröjsmål fullföljd, vare den, som vill återföra vattnet, skyldig

ersätta kostnad, som efter förändringen antingen blivit nedlagd å mark, varifrån

vattnet vikit, eller skett för tillgodogörande av vattnet i dess nya lopp eller läge,

oeh som genom vattnets återförande skulle bliva ntan nytta. Har någon i tio år

varit i besittning av förmån, som sknlle genom återförandet gå förlorad, gälle be

trädande dylik åtgärd vad om vattnets bortledande är stadgat.

38 §.

Där arbete, som i detta kap. sägs, avser huvudsakligen utförande av vattenregle

ring eller inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän farled eller av albnän

flottled, torrläggning av mark" eller avledande av kloakvatten, skola stadgandena i

detta kap. äga tillämpning endast, såvitt sådant finnes för varje fall i 3, 5, 6, 7

eller 8 kap. föreskrivet.

39 §.

Utöver vad i detta kap. är sagt om byggande i vatten i allmänhet skall beträf

fande fiskebyggnad lända till efterrättelse jämväl vad därom finnes särskilt stadgat.

40 §.

Yad i denna lag finnes stadgat om byggande i vatten skall jämväl äga tillämp

ning i fråga om uppförande av bro eller annat byggande i vatten för allmän väg

eller för järnväg, vare sig statens eller enskild, till vars anläggande Konungen läm

nat tillstand; dock utgöre bestämmelserna i 3 § första stycket icke hinder för före

tag, som nu nämnts.

Har Konungen för någon orts förseende med dess behov av vatten eller för annat

i 38 § ej omnämnt allmänt ändamål prövat nödigt, att vatten ur sjö eller vattendrag

ledes bort för att annorstädes nyttjas, gälle i fråga om dylikt företag vad i första

stycket sägs.

41 §.

G-enom vad i detta kap. finnes föreskrivet göres ej rubbning i den rätt och frihet,

detta kap. stadgat, tåla förlust, skada eller intrång till förmån för den, som äger

eller viH verkställa byggnad i vatten, eller till fiskets befrämjande.

3 KAP.

Om vattenreglering.

Om vattenreglering med tvångsdelaktigliet.

1 §.

Yill ägare av strömfall till gemensamt gagn för sig och annan strömfallsäg^e

reglera vattnets avrinning ur sjö eller annan vattensamling eUer i vattendrag för

åstadkommande av bättre lushåUning med vattnet eller eljest for beredande av okad

möjlighet att utnyttja vattenkraften i faUea, och pafordrar han, att ovrma stro^ap-

ägieT vilka hava gagn av företaget, skola efter ty nedan sägs taga del i kostnaden

för detsamma, äge fan vitsord tiU företaget, såfra^ mer

hälften av ^n präk-

nade båtnaden därav belöper å det eller de pömfall, som tillhora honom eller honom
oeh andra, vilka förena sig med honom om företaget.

2 §•

I fråga om rätt att verkstäUa vattenreglering, som_ i 1 § sägs, så, att genom upp-

dämnini, sänkning av vattenståndet eller annan mverkan pa vattenförhållandena

— 1918. N:r 523. —

skada tillfogas eller inträng göres ä jord, hus fiske, bebyggt eller obebyr.o-t

fall eller annan egendom skall vad i 2 kap. 3 § stadgas angående byggande i v

äga motsvarande tillämpning, dock att skada eller inträng å egendom, tillki).:,, f

tagare i företaget, skall likställas med skada eller intrång ä annans egendom

I den mån ej särskilda stadganden givas i detta kap., skola beträffande förei-

varom nu är fråga, jämväl övriga bestämmelser i 2 kap. i tillämpliga dehr 1?^?'

till efterrättelse.

3 §.

Alla strömfall, för vilka vattenreglering, som i 1 § sägs, medför båtnad, nto-öre "

avseende ä företaget en samfälligbet med siijddighet för ägarna, med de insfeänk'

ningar nedan stadgas, att taga del i kostnaden för företaget, envar i mån av värdet

å den båtnad, som beredes hans strömfall.

Vid uppskattning av båtnad genom vattenreglering skola, där ej samfälligketens

delägare annorledes Överenskomma, de i 9 kap. stadgade grunder beträffande värde

ring av vattenkraft, för villren ersättning skaE givas, i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

d§.

Omfattar företag, som i 1 § avses, reglering av två eller flera sjöar eller skilda

sträckor i vattendrag, för vilkas reglerande tarvas särskilda dammbyggnader eller

eljest särskilda anläggningar, skall kostnaden för varje sådan del av företaget sär

skilt beräknas ^ ocb å de strömfallsägare, som bava gagn dära-^'-, fördelas i mån av

värdet å den båtnad, som därigenom beredes. fförty

vare ej i fall, som nu nämnts,

någon pliktig att deltaga i kostnaden för sådan del av regleringen, varav han för

sitt strömfall ej har njflta.

ö §•

EJ vare ägare av strömfall skyldig att vidkännas större bidrag till kostnaden för

utförande av vattenreglering än som svarar mot värdet å den båtnad bans strömfall

därigenom beredes, utan så är att han sökt företaget. Likställd med sökanden vare

den, som förenat sig med honom om företaget eller för vinnande av ökad båtnad

fört talan, som föranlett större anläggning än sökanden äskat.

•

<5 §,

Ägare av strömfall inom regleringssamfäUighet vare, såframt han ej själv .sökt

vattenregleringen eller efter ty i 5 § sägs är likställd med sökanden, icke skjddig

att deltaga i kostnaden för företaget, förrän han begagnar den genom regleringen

vnnna förbättringen. Len å hans fall belöpande andel i kostnaden skall, intill dess

den varder av bonorn erlagd, gäldas av Övriga delägare i samfäliigbeten med fördel

ning dem emellan jämlikt bestämmelserna i o—5 §§; ocb åligga den, som efter

regleringens utförande träder till företaget, att taga del jämväl i sådan kostnad, som

belöper å strömfall, för vars ägare betalningsskyldighet ännu ej inträtt.

_ \ årder efter regleringen anläggning för tillgodogörande av strömfall inom regle-

ringssamfälligheten ändrad, eller införes vid amäggningens drift förändrad ordning,

eller varder förut obegagnat strömfall inom samfälligfleten bebyggt, skall, såframt

ej annat förhållande är uppenbart eller kan visas, ägaren av strömfallet anses

.. 5

regleringen vunna förbättringen i bruk,

ötrömiallsägare, som efter regleringens utförande inträder såsom deltagare i före-

get,_ vare ej ^ pliktig att taga del i sådär

isswrmnan gjorts. Har för regleringen ver

u 11 1

annan likartad omständighet

skall kostnaden därför räknas såsom anläggningskostnad.

~ 1918. N:r 523. —

1131

Är vid den. tid, då strömfallsägare efter ty ovan sägs är pliktig att taga del i

liostnaden för vattenreglering, byggnad eller annan anläggning, som för företaget

utförts, i sådant skick, att dess värde kan anses väsentligt minskat, äge vattendom

stolen på därom framställt yrkande föreskriva, att den kostnad, vari strömfallsäga

ren kar att taga del, skall beräknas till mindre belopp än det, vartill anläggnings

kostnaden uppgått.

Å belopp, som strömfallsägare, vilken efter regleringens utförande inträder såsom

deltagare i företaget, kar att gälda, skall ej beräknas ränta för tiden före betalnings-

<?kvldigketens inträde.

7 §•!

Har, efter det medgivande lämnats till utförande av vattenreglering, som i 1 §

sägs, strömfall inom regleringssamfälligketen övergått till ny ägare, vare jämväl

denne pliktig att efter ty ovan stadgats taga del i kostnaden för företaget; dock

skall, där föregående ägares sleyldigket att erlägga ä strömfallet belöpande andel i

kostnaden blivit genom dom eller annorledes fastställd eller, oavsett nurnvida den

genom regleringen vunna förbättringen av denne tagits i bruk, åvilat konom, ny

ägare ej svara för bidrag, som förfallit till betalning mer än ett år innan kan blev

ägare till strömfallet eller, om kan inropat fallet å exekutiv auktion, för bidrag, som

före försäljningsdagen förfallit till betalning.

8 §.

Har kommun, som av vattenreglering enligt 1 § tillskyndas stadigvarande nytta

i annat känseende än såsom strömfallsägare, tilL regleringens utförande lämnat msst

anslag, ined förbekåll om delaktigket i företaget, vare kommunen ansedd såsom del

tagare i detsamma, därvid som grund för delaktigbeten skall gälla anslagets storlek

i fork ål lan de till den av vattendomstolen keräknade kostnaden för regleringens ut

förande; dock må båtnaden för kommunen i ovannämnda känseende ej tagas i ke-

räkning vid avgörande, om företaget må komma till stånd.

Vad nu sagts om kommun gälle även om kronan ock landsting.

9 §.

Visas, efter det vattenreglering, som i 1 § sägs, klivit utförd, att densamma län

der tiU stadigvarande n^dta för allmän hamn eUer annan allmän farled, för aibnän

Settled eller för kloakledning eller annan avloppsledning för spillvatten, må äga-ren

av farleden, flottleden eller kloak- eller avloppsledningen, där den vunna nyttan kan

Qpp.skattas till visst penningbelopp, på talan av deltagarna förpliktas att antingen

på en gäng eller med fördelning på visst antal är erlägga kögst sa stor del av

nämnda belopp, som svarar mot förkållandet mellan å ena sidan iöretagets anlägg

ningskostnad ock å den andra den båtnad, som företaget beräknats medföra for ström

fall Hör bidrag, som nn nämnts, förvärvas ej delaktigket i företaget, ock vare forty

bidragsgivaren ej skyldig att taga del i framtida kostnad för ^detta.

Anslag, som i 8 § sägs, räknas i avseende, varom nu är fraga, den till godo, som

givit anslaget.

Byggnad i vatten eUer annan anläggning, som gjorts för vattenreglering, skall,

där någons rätt kan vara därav beroende, av deltagarna i företeget bekörigen nn-

derkållas. Beträffande fördelningen av kostnad för nnderkaU ock skötsel sa ock av

andra utgifter för företaget, vilka icke äro att hänföra till anläggningskostnad, gälle
i tillämpliga delar vad i 3, 4, 6 ock 8 §§ är stadgat.

Ej må vattenreglering, som i 1 § ayses, Terlsställas fönän efter ansökan i den

1132

— 1918. N:r 523. —

ordning 11 kap. stadgar vattendomstolen meddelat besked, burn ocb und

viDkor företaget må utföras, så ock angående delaktigheten i kostnaden fL f

taget.

12 §.

Har till vattenreglering, som i 1 § sägs, medgivande i laga ordning erhållits sV i

stadgar antagas rörande handhavandet av de med företaget förenade anfrelÄf.B«l ?

sä oSk styrelle för företaget uts.es.

^Seiagenheter

Vid antagande av stadgar gälle i fråga om rösträtt och besluts fattandp

•

22 § finnes föreskrivet.

^ ^

13 §.

Stadgar rörande vattenregleringsföretag skola angiva:

företagets benämning och ändamål under hänvisning till de beträffande företagets

utförande och delaktigbetén däri meddelade beslut;

den ort, där styrelsen skall hava sitt säte;

huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslntförhet;

huru revision av styrelsens förvaltning skall ske;

tiden för räkenskapsavslutning;

huru ofta ordinarie sammanträde med deltagarna i företaget skall hållas-

det sätt, varpå kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelanden bringas

tiU. deltagarnas kännedom, ävensom den tid före sammanträde, då föreskrivna kallelse-

åtgärder senast skola vara vidtagna;

sä ock vad i Övrigt kan finnas nödigt.

Styrelsen skaU hava sitt säte inom den vattendomstols område, som lämnat med

givande till företaget.

Ej må i stadgarna intagas bestämmelse, som finnes stridande mot denna eller annan

lags föreskrifter.

Stadgarna skola för att bliva gällande granskas och fastställas av Honungens

befallningshavande i den ort, där stjmelsen har sitt säte, eller i fall, som omförmäles

i 4 kap. 13 §, av Konungen. Vid granslmingen skall särskilt tillses, att stadgarna

innehålla betrj^ggande föreskrifter för tillgodoseende av sådana strömfallsägares rätt,

för vilka efter ty i G § sägs skyldighet att deltaga i företaget framdeles kan komma

att inträda.

Beslutad ändring av stadgarna äge ej giltighet, med mindre den varder i nyss

nämnda ordning fastställd.

14 §.

Innan stadgar för vattenregleringsföretag blivit antagna och fastställda samt an

mälan om styrelseval gjorts hos Konungens befallningshavande, må ej arbete å an

nans mark verkställas eller åtgärd eljest till förfång för annan vidtagas.

Sker . ändring i styrelsens sammansättning, skall styrelsen ofördröjligen göra an

mälan därom hos Konungens befallningshavande.

Da anmälan om val av styrelse eller om ändring i dess sammansättning skett,

skall på deltagarnas i företaget bekostnad kungörelse därom införas i allmänna tid

ningarna samt en eller flera av ortens tidningar.

15 §.

styrelsen för vattenregleringsföretag må ej utses annan än här i

riket bosatt svensk medborgare, där ej för särskilt fall Konungen medgiver, att sty

reisen må till viss del, ej överstigande en tredjedel av hela antalet, bestå av med

borgare i annat land eller å utrikes ort bosatta svenska medborgare.

— 1918. N:r 523. —

1133

Ändå att tid, för vilken s^elseledamot blivit utsedd, ej gått till ända, må han

skiljas från uppdraget genom beslut av deltagarna i företaget.

16 §.

Konungen äger, om ocli när det för tillgodoseende av allmänt väl prövas nödigt,

utse en ledamot i styrelsen för vattenregleringsföretag. Sådan styremeledamot äge

samma rätt att deltaga i handhavandet av de med företaget förenade angelägenheter

som de medlemmar, vilka blivit i enlighet med stadgarna till styrelse valda, och åt-

niute arvode, som bestämmes av Konungen.

17 §.

Har av deltagarna vald styrelseledamot avgått eller den tid, för vilken han blivit

vald, gått till ända utan att anmälan om nytt val skett, och är styrelsen med kvar

stående ledamöter ej beslutför, äge Konungens befallningshavande pä yrkande av

någon, vars rätt kan vara beroende därav, att behörig styrelse finnes, förordna sysslo

man att, intill dess efter inkommen anmälan om verkställt val förordnandet åter

kallas, antingen ensam eller jämte de styrelseledamöter, som må finnas, handhava

de med företaget förenade angelägenheter och företräda deltagarna på sätt om sty

relsen finnes nedan stadgat.

„

Körordnande av syssloman skall på deltagarnas bekostnad kungöras så som i 14 §

sägs. Syssloman åtnjute av deltagarna arvode, som bestämmes av Konungens be-

faltningshavande.

18 §.

Styrelsen för vattenregleringsföretag äge ombesörja verkställandet av erfoderUga

arbeten för företaget, hos deltagarna uttaga härför nödiga bidrag på sätt i 20 §

stado-as och i övrigt, i enlighet med vad i stadgarna eller genom deltagarnas beslut

där detta ej är mot stadgarna eUer mot lag stridande, föreskrivits, han^ava de med

företaget förenade angelägenheter. Styrelsen äge att i afit vad som rör deltagarna

i företaget samfällt själv eller genom ombud ej mindre i förhallande tiK tredje man

handla a deltagarnas vägnar' än även inför domstolar och andra myndigheter före

träda deltagarna.

. .

.. n.

AngåendI befogenhet för styrelseledamot att mottaga stämning i mal, som ror före

taget, så ock annat meddelande i fråga om företaget skaU vad i 11 kap. 15 b rätte

gångsbalken är stadgat äga motsvarande ^tillämpning.

Såsom styrelsens teslut gålle, dite ej aEnorlonda är bestämt i stadgarna dea me-

uine, om vilken vid sammanträde de flesta rdstmde förena sig, men vid lika roste-

tal den mening, som biträdes av ordföranden vid sammanträdet.

Sm^t av styrelsen äge ej deltaga i behandlingen av fraga rörande a^al meUan

honom och deltagarna i företaget samfällt, ej heller angaende avtal mellan deltagarna

och tredie manf där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stri

dande mot deltagarnas. Vad sålunda stadgats ä.ge motsvarande tillämpning beträf

fande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

Uttaxering av deltagarnas bidrag skall,""där ej annan ordning finnes i

föresSföm

verkstäUas° sålunda, att styrelsen upprättar och vid sammanträde

oransknins:' framlägger dehiteringslängd, upptagande ^det helopp, som skall ntföxeras,

vad därav enligt reflerna för delaktigheten belöper a varje deltagare samt tiden för

'^^^pnfrdeltairare att den i längden verkstäUda fördelningen ej är med lag

«vfre™stämmtnde®ä«; kan genom stämning ä styrelsen inom trettio dagar efter sam-

304—^80074. 3veiisk/örfaUnivgsMamlingl913,N:r 523.

1X34

— 1918. N;r 523. —

manträdet påfordra rättelse i den gjorda debiteringen. Talan, som nu nämnts t

anbängiggöras bos allmän underrätt i den ort, där styrelsen bar sitt säte

Ändå att dylik klandertalan väckes, -vare deltagare pliktig att å tid, som a Kr

relsen bestämts, inbetala ä bonom^ belöpande bidrag vid äventyr att, där ef Jafg'

annorlunda förordnar, beloppet må bos nonom utsökas i enahanda orduinff so

betaJningsskyldigbet vore honom genom lagakraftägande dom ålagd.

BI om

21 §,

Styrelseledamöter, som genom att överskrida den dem tillkommande before h

eller eljest uppsätligen eller av vårdslöshet tillskynda deltagarna i företao-et skåd^

svare för skadan en för alla och alla för en; svare ock på sätt nu nämnts för

skada, som genom överträdelse av bestämmelse i 13 och följande §§ av detta

eller i gällande stadgar tillskyndas tredje man.

Har i mål, som rör deltagarna i företaget samfällt, betalningsskyldio-het bliTit

dem ålagd, vare styrelsen pliktig att utan dröjsmål bos deltagarna uttaxera och in

driva bidrag, som må erfordras för betalningsskyldighetens fullgörande. Prövas för"

sumlighet härutinnan ligga styrelsens ledamöter till last, svare de för gälden en för

alla och alla för en såsom för egen skuld.

22 §.

Rätten att handhava de med regleringsföretag förenade angelägenheter utövas å

sammanträde, därvid envar deltagare i företaget äger rösträtt efter det andelstal

som jämlikt 3, 6 och 8 §§ är bestämmande för hans skyldighet att taga del i kost^

nåden för företaget. Deltagare, som icke guldit förfallet bidrag, är förlustio- sin

rösträtt, intill dess betalningen fullgöres. Ej må någon utöva rösträtt för mer än

en femtedel av deltagarnas sammanlagda, å sammanträdet företrädda andelstal. Ej

heller må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan deltaga i

behandlingen av fråga rörande avtal mellan honom och deltagarna samfällt eller

angående avtal mellan dessa och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot deltagarnas gem'ensamma. Vad sålunda stad

gats äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot ho

nom eller tredje man.

Vid avgörande av fråga, som rör uteslutande sådan del av företaget, i vars ut

förande allenast vissa av deltagarna efter ty i 4 § sägs äro pliktiga att taga del,

tillkomme endast dessa deltagare rösträtt.

För beslut vid sammanträde erfordras, där ej i stadgarna finnes för visst fall an-

^^Bledes bestämt, allenast enkel pluralitet i röstetal, beräknat på sätt ovan nämnts,

u-i. "7^^^

avgöres val genom lottning, i andra frågor gälle den mening, som

biträdes av de flesta röstande eller, om jämväl antalet röstande är lika, av ordföran

den vid sammanträdet.

i regleringssamfälligheten, för vilken skyldighet att taga del i kostnaden

för företaget efter ty i 6 § sägs ännu ej inträtt, stände öppet att vid sammanträde

näp-ara och deltaga i förhandlingarna.

Over beslut, som å sammanträäe fattas, skall genom styrelsens försorg föras proto-

„ 'T ,

^ .senast fjorton dagar efter sammanträdet skall vara för deltagarna till

gängligt.

23 §.

Menar deltagare i regleringsföretag, att beslut, som fattats ä sammanträde, icke i

benong ordning tillkommit eller eljest strider mot lag eller författning eller mot

staagarna, äge tala därå genom stämning å st^^'relsen inom trettio dagar frän beslå-

— 1918. N:r 523. —

1135

tets dag. Försnmmas det, vare rätt tOl^ talan förlorad. Ändå att talan föres mot

beslutet, gånge det i verkställigbet, där ej domstolen annorlunda förordnar.

Talan, som ovan nämnts, skall ankängiggöras hos allmän underrätt i den ort, där

styrelsen har sitt säte.

§•

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla deltagarna i företaget till extra sam

manträde.

Varder extra sammanträde för uppgivet ändamål påfordrat av minst en femtedel

av företagets deltagare eller det mindre antal, som må vara i stadgarna bestämt,

skall sammanträde av styrelsen utlysas.

25 §.

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla deltagarna i företaget till or

dinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran, som i

24 § sägs, utlyst extra sammanträde att hållas så snart det med iakttagande av

föreskriven kallelsetid kan ske, eller finnes ej behörigen utsedd styrelse, dä skall,

för den händelse ej i stadgarna bestämmelse finnes för dylikt fall, kallelse, som ut

färdas av minst en femtedel av deltagarna, äga samma giltighet som kallelse av

styrelsen.

Om vattenreglering utan tvångsdelaktigliet.

. 26 §.

Vill ägEuce av strömfall utan att påfordra förpliktande för annan strömfallsägare

att deltaga i kostnaden reglera vattnets avrinning ur sjö eller annan vattensamling

eller i vattendrag för åstadkommande av bättre hushållning med vattnet eller eljest

för beredande av ökad möjlighet att utnyttja vattenkraften i honom tillhörigt fall,

eller vilja flera strömfallsägare utföra dylikt företag, och är ej fråga om kostnader

nas fördelning dem emellan eller om skyldighet för annan strömfallsägare att däri

taga del, skola bestämmelserna i 2 kap. om byggande i vatten äga tillämpning be

träffande företaget.

27 §.

Har medgivande enligt denna lag lämnats till företag, som i 26 § sägs, äger

Konungen att, om och när det för tillgodoseende av allmänt väl prövas nödigt, utse

lämplig person att övervaka företagets utförande samt utöva tillsyn å företagets

skötsel och handhavandet i övrigt av de med företaget förenade angelägenheter.

Sådan person åtnjute av den, för vars räkning företaget utföres, arvode, som be
stämmes av Konungen.

4 KAP.

Om s ärskilda villkor beträffande större vattenkraftanläggningar ocb. vatten-

regleringar.

Om vattenkraftanläggningar.

Om tillhandahållande av Icraft åt kringliggande hygd.

1 §.

Varder strömfaU bebyggt jämlikt denna lag och nppgår den vattenkraÄ, som kan

vid oreglerat lågvatten uttagas vid byggnaden, till minst femhundra turbinhäsk

krafter, vare, såframt vattenkraften icke inom tio ^ före det vattendomstolens med

givande lämnas till byggnaden varit utnyttjad vid byggnad, som tdlkommit enligt

1136

— 1918. N:r 523. —

äldre lag, byggnadens ägare pliktig afct för tillgodoseende av kringliggande hv9-<1

bekov av kraft till användning i hantverk, småindustri eller lantbruk eller till i

lysning eller uppvärmning tillhandahålla

intill en tiondel av den årliga kraftmäi

som kan med det installerade maskineriet bliva uttagen.

Sd,

Storleken av nämnda andel bestämmes av vattendomstolen; och skall härvid h"

syn tagas dels till omfattningen av den rätt anläggningens ägare erhållit att fö"

vattenkraftens tillgodogörande förändra förut rådande vattenständs- och avrinaia

förhållanden dels ock ä ena sidan till det behov av kraft, som inom byo-den xed^^"

föreligger eller i en nära framtidsår att motse, och å andra sidan till den tilleån^

pä kraft, som må eljest vara att påräkna för ändamålet.

^ ^

Avgörande, som nu nämnts, gälle för en tidrjrmd av tjugu år i sänder första

gången räknat från det kalenderår, under vilket byggnaden enligt därom meddelad

bestämmelse skall hava fullbordats. Där ej under nittonde året av sådan tidsperiod

anläggningens ägare eller någon, som må anses berättigad att komma i ätniutande

av kraft, varom här är fråga, eller ock myndighet, åt vilken Konungen uppdragit

att bevaka bygdens intresse i förevarande hänseende, genom ansökan hos vatteudom

stolen påkallar ny prövning, skall den förut meddelade bestämmelsen lända till efter

rättelse jämväl för nästa period.

2 §.

Varder i strömfall, vars vattenkraft till viss del inom de tio närmast förflutna

åren varit utnyttjad vid byggnad, som tillkommit enligt äldre lag, jämlikt denna

lag verkställd byggnad, som är avsedd att ersätta eller utgör tillbyggnad till den

äldre byggnaden, och medför åtgärden, att i strömfallet minst trehundra turbinhäst-

krafter mera än förut kunna vid lågvatten uttagas, skola, såframt den uttacrbara

vattenkraften sammanlagt uppgår till femhundra tnrbinhästkrafter vid oreglerat lå<^-

vatien, i avseende å ökningen bestämmelserna i 1 § äga motsvarande tillämpning

Lag samma vare, där vid byggnad, som tillkommit enligt äldre lag och vid vilken

kunnat vid oreglerat lagvatten uttagas minst femhundra tnrbinhästkrafter, genom

yattenreglering jämlikt denna lag vinnes en ökning av minst trehundra tnrbinhäst

krafter 1 den vattenkraft, som kan uttagas antingen i medeltal eller ock vid Iå(^-

vatten.

3 §.

^Ear strömfall, där jämlikt denna lag kungsådra finnes, bebyggts enligt Konungens

i»

äldre lag ^meddelade tillstånd till byggande i kungsådra, skall, såframt

1 ^

S^^ts s^ädant förbehåll, som omförmäles i 1 kap. 8 §, och kiingsådians

vattenkraft i den mån densamma kan vid byggnaden nttagas, tillika nppgår till

ininst femhundra tnrbinhästkrafter vid oreglerat lågvatten, stadgandet i 1 § första

stycket äga motsvarande tillämpning beträffande vattenkraften i kungsädran, dock

först sedan tjugu ar förflutit efter det denna lag trätt i kraft. Vid tillämpning av

ya nu sagts skall kungsådrans vattenkraft anses utgöra en tredjedel av vatten

kraften 1 strömfallet.

I avseende å prövningen huruvida och i villven utsträckning skyldigheten må

göras gaiiande gent emot ägare av anläggning, varom i denna § är fråga, skola be-

^ \ t^ämpliga delar lända till efterrättelse, med iakttagande lik-

CTQ

provningen skall av sakägare eller vederbörande myndighet påkallas första

f ugondeX

efter denna lags trädande i kraft och sedermera vart

4: §

Vill någon, som må anses därtill berättigad, komma i åtnjutande av hela eller någon

— 1918. N:r 523. —

1137

del av den kraft ägare av kraftanläggning efter ty ovan sagts förpliktats att till-

handahålla, göre i den ordning 11 kap. stadgar ansökan därom kos vattendomstolen.

Där ^ annorlunda Överenskommes, vare ägaren icke pliktig att tillhandahålla

sökanden kraft tidigare än två år efter det ansökningen delgivits honom. Kraften

skall efter vattendomstolens bestämmande uttagas antingen vid kraftstationen eller,

där det lämpligen kan ske, å ägaren tillhörig ledning. Eraftens fördelning på olika

delar av dygnet eller året varde bestämd på sätt, som med hänsyn till föreliggande

förhållanden må anses skäligt.

I den mån kraft, varom nu är fråga, tages i anspråk, skall ersättning därför givas

med det belopp, som motsvarar ägarens självkostnad med tillägg av två procent å

anläggningskapitalet. I fråga om storleken av nämnda ersättning ävensom villkoren

i övrigt för kraftens tillhandahållande skall vattendomstolen meddela bestämmelser

i samband med beslut i anledning av ansökan, som nyss sagts; och gäJle beträffande

rätt att påkalla ändring i sålunda meddelade bestämmelser vad i 9 kap. 29 § finnes

för där avsett fall föreskrivet.

Vad i 9 kap. 37 § första stycket, 38, 40 och 41 §§ stadgas beträffande överföring

av kraft, som lämnas i ersättning för förlorad vattenkraft, skall i tillämpliga delar

lända till efterrättelse i fråga om tillhandahållande av kraft enligt denna §.

07n nyprövning.

5 §.

Har strömfall blivit bebyggt jämlikt denna lag, ä.^ under de i 1 § stadgade för

utsättningar Konungen eller myndighet, åt viEen Konungen uppdragit att i iore-

varande hänseende bevaka det affmännas rätt, så ock byggnadens ägare i den ord

ning 11 kap. stadgar påkalla ny prövning angående de villkor, v^under med hän

syn till allmänna intressen byggnaden må bibehållas och nyttjas. Yrkande om sadan

prövning skall framställas under femtiofemte året efter det kalenderår, under vilket

lyo-'^naden enligt därom meddelad bestämmelse skall hava fullbordats, samt daretter

vart° fyrtionde år. Varder ej å föreskriven tid n^mrövning pakallad, vare a^ren

berättigad att under förut fastställda villkor bibehålla och nyttja by-gnaden intill

- dess i anledning av nyprövning, som sedermera enhgt vad nu sagts bliyt pakaUad,

annan bestämmelse härutinnan meddelas och skaU landa till efterrättelse. ^

Nyprövning, varom nn stadgats, skall ske i enlighet med den lagstiftning som

vid varje särskild tidpunkt är gällande i fråga om

icke tm"

Kastställas vid n\T)rövningen andra villkor an de fornt gällande, må de icke till

fö?rän fem I? förflutit från utgången av det kalenderår, varunder nyprövmngen

i •

påkallats.

^ g

1 mom Lämnas md nypiöTning, som i i) § sägs, färeskrift, att bygpaden sMl

S^mÄTressen

älÄnkraS f^ÄÄtmÄ

stiger en

^ berättio-ad att av statsmedel erbålla ersättning för Överskju-

tagas vid byggnaden, berättigaa

bestämmelserna i

Aån 6 och ai'§§ yXnmängd eller fallböjd tagits i anspråk utan att ersättning

därfO?' utgått, må deu förlust, som byggnadens ägare har att vidkännas utan gott-

1138

— 1918. N:r 523. —

rörelse

let

ilse, sammanlagt icke överstiga det belopp, vartill med iakttagande av stado-

i 1 kap. 13 § förlusten av allt kungsådrans vatten må skattas.

Vid beråkning av värdet ä vattenkraften skall avdrag göras dels för den d 1

därav, för vilken byggnadens ägare jämlikt vattendomstolens beslut bar att tiil

bandabäUa ersättning medelst kraftöverföring, och dels för kraft, varmed till föl d

av sådan vattenreglering, som enligt bestämmelserna i 16 § är underkastad nynrö

ning, den vid byggnaden eljest uttagbara kraften blivit ökad. Ej må vattenkraften

sammanlagda värde beräknas bögre än till anläggningens saluvärde.

ett

medgivande till arbetets utförande bestämma, buruvid^ ocb i vad mången "därav

föranledda kostnaden må avräknas frän det värde å vattenkraften, varom stadgas i

första stycket. Vid prövning av dylik fråga skall tillses, att skälig amorteringstid

beredes byggnadens ägare.

2 mom. Anspråk å ersättning skall, vid påföljd att rätt därtill eljest är förlorad

framställas i inlaga till Konungen inom ett år efter det de nya villkoren skola träda

i tillämpning. Frågan huruvida ocb i vad mån ersättning bör utgå avgöres av fem

ojäviga skiljemän, av vilka Konungen utser två och byggnadens ägare två samt de

sålunda utsedda den femte. Underlåter någondera parten att utse skiljeman eller

kunna de av parterna utsedda skiljemännen icke enas om valet av den femte, äge

domaren i den ort, där byggnaden är belägen, förordna om valet. Varder ej ainor-

lunda överenskommet, skall skiljedomen meddelas inom ett år efter det ersättnings

anspråket bos Konungen anmäldes. I övrigt skall beträffande dylikt mål vad i lag

är eller^^ ka n varda stadgat för det fall, att tvist bänskjutes till avgörande av skilje

män på grund av avtal, som slutits utan förbehåll om rätt för parterna att klanora

skibedomen, äga motsvarande tillämpning. Kostnaden för skiljemannaförfarandet

skaU gäldas av den, som skiljemännen pröva därtill skyldig; ej må dock sådan skyl

dighet åläggas byggnadens ägare, utan så är att hans påstående uppenbarligen fram

ställts utan skäl.

Ersättning för värdeminskning å fast egendom skall bestämmas särskilt för varje

f^tigbet. 1 fråga om sättet för erläggande av sådan ersättning, densammas fördel

ning mellan rättsägare i den fasta egendom, varom fråga är, samt egendomens be

friande från ansvarighet för intecknad fordran gälle vad i lag finnes eller kan varda

stadgat för det fall, att till följd av byggande i vatten ersättning skall utgå för skada

a fast egendom.

7 §.

Skall fran^ anläggning, beträffande vilken nyprövning äger rum, på grund av vatten-

domstolens jäinLikt denna lag meddelade föreskrift kraft tinhandabållas någon i er-

sättning lör förlorad vattenkraft eller annat, ocb kommer sådan ersättningstagares

rm 1 anledning av nyprövningen att upphöra eller inskränkas, vare han berättigad

. av statsmedel undfå gottgörelse för den förlust han lider. Än fråga om ersätt-

v^tenkraft, som tillgodogöres genom anläggningen, ocb bar sådan vatten-

Kxait icto före dess avstående varit av ersättningstagaren utnyttjad eller av denne
Iiw Ull

avses i 5 §, skaU dock beträffande ersättningstagarens

v ,1 • fottgörelse vad i 6 § 1 mom. finnes stadgat äga motsvarande tillämpning,

vaa 1 b 5 2 mom. är föreskrivet beträffande framställande av ersättningsanspråk,

anspråk samt sättet för ersättningens erläggande med

3&mväl gUla , Mga om gottgörelse, som i denna § avses.

mera skall

— 1918. N:r 523. —

1139

S §•

Varder beträffande bygmad i strömfall, vilJien tillkommit enligt äldre lag, jämlikt

denna lag verkställd sådan ombyggnad eUer tillbyggnad, som i 2 § första stycket

avses, skola under de i nämnda stadgande angivna förutsättningar bestämmelserna i

5—7 §§ gälla i fråga om anläggningen; dock vare ägaren icke pliktig att av värde

minskning ocb kostnad, som omförmälas i 6 §, utan ersättning vidkännas mera än

som motsvarar en fjärdedel av värdet i tillgodogjort skick å den vid anläggningen

uttagbara vattenkraft, som icke kunnat tiUgodogöras vid den äldre byggnaden.

Vad i 5 ocb 6 §§ är stadgat i fråga om byggnad, som tillkommit jämlikt denna

lag, skall äga motsvarande tillämpning beträffande sådan byggnad i strömfall, som

i g § avses, med iakttagande likväl att yrkande om nyprövning skall framställas

under femtiofemte året efter det denna lag trätt i kraft samt att byggnadens äg^e

ej är pliktig att utan ersättning vidkännas större värdeminskning ocb kostnad^ än

som motsvara en fjärdedel av värdet å kungsådrans vattenkraft i tillgodogjort skick,

med beräkning av nämnda vattenkraft på sätt i 3 § sagts.

Om Icronans lösninqsrätt.

9 §.

Har strömfall blivit bebyggt jämlikt denna lag, äge under de i 1 § stadgade för

utsättningar kronan att, där det påkallas för tiUgodoseende av allmänt bebov, vid

utgången av fyrtionde året efter det kalenderår, under vilket enligt därom meddelad

bestämmelse byggnaden skall bava fullbordats, tillösa sig strömfallet med vatteu-

verksbyggnader, kraftstation med installerat maskineri samt för kraftstationens per

sonal avsedda bostäder ocb, där marken tiUbör anläggningens ägare, nödigt utmäl.

Lösningsrätt, som ej vid nämnda tidpunkt begagnas, skall sta kronan öppen vid ut-

gången av vart fyrtionde år därefter.

' Varder i strömfall, vars vattenkraft tiU viss del varit inom de tio_ nä rmast tor-

ilutna åren utnyttjad vid byggnad, som tillkommit enligt äldre lag, jämlikt de^a

lag verkställd byggnad, vilken är avsedd att ersätta eller utgör tillbyggnad tiH den

äldre byggnaden, ocb medför åtgärden, att i strömfallet kan uttagas i medeltal rnmst

dubbelt så stor vattenkraft som förut, vare kronan såframt den uttagbara vatten

kraften sammanlagt uppgår till minst femhundra turbinbästkrafter vid oreglerat låg-

Tatten, på sätt man sigts lösningsberättigad till strömfallet med vattenTerksbygg-

nåder, kraftstation ocb utmål.

10 s.

vin kronan begagna sig av lösningsrätt, som i_ 9 § stadgats, skaU nndexrättelse

därom meddelas strömfallets ägare

™

stämda tidpunkten samt frågan därefter ffae sistnämnda tidpunkt

g™™

ansökan om stämning tiU allmän domstol. Har kronan å tid,

V®® s®gt^

rättat strömfallets ägare, att kronan Till begagna sig av lösningsrätten, äge ock strbm-

vtrdS''^'^ unkVTttelS^å åreSven tid^ lämnad strömf^sägaren eller efter sådan

underrättelse frågan före tidpunkten

på nämnda sätt fuUföljd, vare lösningsrätten for den gängen föriaUen.

11 §•

Skall nå oTund av lösningsrätt, varom i 9 § fOrmäles, egendom avstås tiU faonM,

ägrvad^ om expropriation^ allmänhet är eller kan varda stadgat motsv^ tiU-

Wmnninff dock med iakttagande av vad i denna § finnes särskilt fbresUivet.

KSf'lösningsrättens begagnande, att annan, strömfaUets ägare tiUböng egendom

1140

— 1918. N:r 523. —

än den, som enligt 9 § är föremål för lösningsrätten, såsom reservstation

•

för överföring av kraft eller fabrik eller annan anläggning, kommer att lida s\m

lig minskning i värde, vare ägaren berättigad påfcrdra, att nämnda

miskiner oob tillbehör skaU av kronan lösas.

^genaom med

Där till följd av kronans inlösen av anläggning, som i 9 § avses, den

grund av utfästelse av anläggningens ägare är berättigad till leverans av kraft°f

anläggningen, går förlustig dylik rättighet, skola i fråga om egendom, tiUhö •

rättighetens innehavare, bestämmelserna i andra stycket äga motsvarande tillä

ning. Beträffande rättighet, som nu nämnts, skall i Övrigt gälla vad om särsSFd"

rätt till fastighet, som avstås på grund av expropriation, är stadgat.

Tvist om vilken egendom kronan har rätt eller skyldighet att lösa skall prövas

domstolen.

Nämnd för bestämmande av ersättning i anledning av inlösning, varom nu är fräo-a

skall bestå av vederbörande ordförande i expropriationsnämnd odi fyra ledamöter av

vilka vardera ppten äger utse två; underlåter part utan styrkt laga förfall att full

göra valet, välje rätten i hans ställe. Ledamot i nämnden skall vara svensk med"

borgare och hava uppnått tjugufem års ålder. Ej må till ledamot utses den, som ei

råder över sig och sin egendom eller är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare

nyttjas eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller blivit dömd ovärdig att föra annans talan inför rätta

/ _

12 §.

Där från kraftanläggning, till vilken lösningsrätt enligt vad ovan stadgats göres

av kranan gällande, på grund av vattendomstolens jämlikt denna lag meddelade

föreskrift kraft skall tillhandahållas någon i ersättning för vattenkraft, som tillgodo-

görp genom anläggningen, äge kronan tillösa sig jämväl sådan rättighet. Vad nu

sagts gälle dock ej i fråga om vattenkraft, som före dess avstående varit av ersätt-

ningstagaren utnyttjad vid anläggning, beträffande vilken icke enligt bestämmelserna

1 9 8 lösningsrätt tillkommit kronan.

i denna § avses, skola bestämmelserna i 10 och 11

89 1 tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Om vattenregleringar.

Om Konungens

övning sr ätt.

13 §

vattnets avrinning ur någon av sjöarna Vänern,

Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller Siljan, äger Konungen pröva,

huruvida av niilitära skäl eller av hänsyn till viss orts allmänna ekonomiska in

tressen eller på grand av vad i 2 kap. 3 § andra stycket, 11 § samt 12 § första

^ hinder möter mot företaget eller särskilda villkor böra föreskrivas

tor dess utförande; och skall förty, innan frågan av vattendomstolen slutligen av-

gores, densanima hemställas Konungens prövning. Lag samma vare beträffande an

nan vattenreglering, som med hänsyn till dess inverkan på vattnets avrinning är av

iK o^-is-htning, såframt Konungen förbehåller sig sådan prövning och besked

om lämnas vattendomstolen före det målet av domstolen slutHgen avgjorts.

Om avgifter.

T7 j

Id §.

vattenreglering, som verkställes jämHkt denna lag, den uttagbaia

en 1 det eller de strömfall, för vilkas räkning regleringen uföres, ökad med

.i»

— 1918. N:r 523. —

1141

i medeltal femliuiidra turbinliS^tkrafter, vare ägare av sådant strömfall pliktig att

för nedan angivna ändamal erlägga en årlig avgift av minst tio öre och. högst tre

kronor lör varje tnrbinhästkraft, varmed genom regleringen den nttagbara vatten

kraften 1 strömfallet i medeltal blivit ökad.

Avgift, som nn nämnts, skall erläggas ftån och med kalenderåret näst efter det

då enligt därom meddelad bestämmelse företaget skaU hava fullbordats. ÄJ fråga

om företag, som avses i 3 kap. 1 §, skall dock, såvitt angår strömfall, för vars

ägare enligt bestämmelserna i nämnda kap. skyldigheten att taga del i kostnaden

för företaget inträder efter dess fullbordande, avgift ej utgå förrän från och med

kalenderåret näst efter betalningsskyldighetens inträde.

Beloppet av avgiften skall av vattendomstolen bestämmas särskilt för varje ström

fall; och bör härvid hänsyn tagas dels till den större eUer mindre förändring av

vattenstånds- och avrinningsförhåUanden, som genom företaget förorsakas, och den

olägenhet eller fördel, vilken härigenom uppkommer för den kringliggande bygden,

dels ock till den större eUer mindre kostnad, som är förenad med företaget, samt

företagets ekonomiska betydelse för varje särskilt strömfall.

Avgörandet gäUe för en tidrymd av tjugu är i sänder, första gången räknat från

det kalenderår, under vilket företaget skall hava fullbordats. Varder ej genom an

sökan hos vattendomstolen under nittonde året av sådan tidsperiod ny pröv

ning påkallad av strömfallets ägare eller av myndighet, åt vilken Konungen upp

dragit att föra talan i förevarande hänseende, skall den förut meddelade bestämmm-

sen lända till efterrättelse jämväl for nästa period.

Huru avgifter, som nu nämnts, skola indrivas, därom förordnar Konungen.

15 §.

Influtna avgifter skola efter de närmare bestämmelser, som härutinnan meddelas

av Konungen, i första hand användas till förebyggande eller minskande av skada

eller olägenhet, som vållas genom företaget och lör vilken ersättning icke hlivit av

vattendomstolen bestämd, så ock till gottgörelse för sådan skada eller olägenbet. I

den mån medlen förslå därtill, må. de ock användas för tillgodoseende av annat ända

mål beträffande den bygd, som beröres av företaget, såsom jordbrukets främjande,

särskilt genom jords torrläggning, eller beredande av tillgång till elektrisk kraft för

samfärdsel, jordbruk, hantverk eller småindustri eller eljest för befolkningens behov.

Om nyijrövnmg.

16 §.

I fråga om vattenreglering, som avses i 14 §, skall beträffande rätt att göra frå

gan angående de villkor, varunder med hänsyn till allmänna intressen företaget må

äga bestånd, till föremål för nyprövning gälla vad i 5 § är för där avsett fall

stadgat.

. T .

Där till följd av föreskrift, som meddelas vid nyprövnmgen, värdeminsknmg eller

kostnad tiUskyndas strömfallsägare, som vid befintlig byggnad tillgodogör sig den

genom regleringen vunna kraftökningen, skola i fråga om strömfallsägarens rätt till

»ri

ersättning bestämmelserna i 6 § äga motsvarande tfllämpnin^; dock skall vid be-

stämmande av det värde å vattenkraften, som avses i nämnda

hänsyn tagas alle

nast till den vattenkraft, varmed till följd av regleringen den vid byggnaden eljest

nttagbara kraften blivit ökad.

305—i80074, BvensL-förjattninpesamling 19W,N:r S23.

2142

— 1918. K:r 523. —

5 KAP.

Om aUmän f arled.

1 §.

Angående allmän farled gäUe vad därom finnes eUer kan varda särskilt stadgat

6 KAP.

Om all män flottled.

1 §.

Angående allmän flottled gälle vad därom finnes eller kan varda särskilt stadgat.

7 KAP.

Om torrläggning av mark genom dikning eller annat avledande av vatten

eller genom invallning.

1 §.

Angående dikning och annat avledande av vatten samt invallning för torrläggning

av mark gälle vad därom finnes eller kan varda särskilt stadgat.

8 KAP.

Om kloakledningar.

1 §.

Angående avledande av spillvatten eUer annan flytande orenlighet gäUeivad därom

finnes eller kan varda särskilt stadgat.

9 KAP.

Om e rsättning.

Om ersättningsskyldighet i allmänhet-

1 §•

Där jämlikt denna lag rätt medgives någon att tillösa sig samfällt strömfall med

eller utan ntmål eller att till utmål för vattenkraftstation taga i anspråk annan till

hörigt område eller att tillgodogöra sig vattenmängd eller vattenkraft, som tillhör

annan, eller att vidtaga åtgärd, varigenom eljest annans egendom lider skada eller

intrång, varde, såvitt ej i 1 kap. annorledes stadgas, honom ålagt att efter ty nedan

sägs gälda ersättning för egendom, som avstås, ^er för förlust, skada eller intrång,

som förorsakas.

2 §.

Skall en del av en fastighet avstås, och varder genom avståendet en återstående

del för ägaren onyttig eller uppstår synnerligt men vid begagnandet därav, V^Ö

ägaren berättigad fordra, att jämväl denna del löses. Uppkommer eljest skada eller

intrång å återstoden av fastigheten, skall ersättning därför givas.

3 §.

Där genom vattenuppdämning eUer annan åtgärd enligt denna lag hel

eller del därav varder för ägaren onyttig eller synnerligt men vid begagnandet äm-

av uppkommer, skall, om ägaren fordrar det, hela fastigheten eller den. s ärskilaa

• 1

— 1918. N:r 523, —

1X4:3

^ega^andet av fastighet försvårat

eller fördyrat, skall, i den män fastigheten ej löses, sådan skada ersättas,

4 §.

Tillslsyndas ägaie av strOmfall ftirluot m en del av vattenmängden eUer fallhBi-

den, v^e han, om begagnandet av återstoden därigenom försvåras eUer fördyras, be

rättigad till ersättoing för sådan skada; varder återstoden för ägaren onyttig eller

uppkomnaer synnerligt men vid bepgnandet därav, skall, om ägaren fordrar det, er-

sättning lämnas för återstodens hela värde.

5 §.

Hör tm strömfall, vars vattenkraft till följd av företag enligt denna las ffår för

ägaren förlorad, särskilt ntmål eller är därmed eljest mark förenad, och va?dir mar

ken därefter för ägaren onyttig eller uppkommer synnerHgt men vid dess begag

nande, da skaU, där ägaren det begär, den mark lösas.

Är vattenkraften i strömfall, som nyss nämnts, avsedd till drivande av kvarn,

säg, fabrik eller annan anläggning, eller är med strömfallet förenad annan fast eller

lös egendom, för vars tillgodogörande vattenkraften är avsedd, ocb Uder sådan egen

dom minskning i värde för ägaren, dä vattenkraften frångår honom, njnte han er

sättning för skadan eller äge, där minskningen i egendomens värde är av betyden

het, fordra, att egendomen skall lösas.

6 §.

Skall fastighet eller del därav eller anläggning, som i 5 § andra stycket sägs, lö

sas, varde^ock lös egendom, som hör till fastigheten eller anläggningen och som ge

nom avståendet göres onyttig för ägaren, pä dennes begäran inlöst. Lag samma

vare i fråga om egendom, som till följd av skada å jord, hus, fiske eller annat var

der för ägaren onyttig.

7 §.

Där genom företag eller åtgärd enligt denna lag förorsakas annan skada eller

förlust än ovan nämnts, skall ock sådan skada eller förlust ersättas.

8 §.

Yid avgörande, om och i vilken mån skada tillskyndas någon genom företag eller

åtgärd enligt denna lag, skall hänsyn tagas jämväl till skada mler lidande av an

nan beskaffenhet än rent ekonomisk.

9 §.

Ändå att fastighet, för vilken till följd av företag enligt denna lag vattenkraft

går förlorad, tillhör samme ägare som den fastighet, för vars räkning företaget ut-

iöres, skall ersättning för den förlorade vattenkraften gäldas, såframt förstnämnda

fastighet är besvärad av inteckning för fordran eller kan jämlikt 11 kap. 2 § jorda

balken i ägarens band häfta för ogulden köpeskilling samt fordringsägaren ej läm

nat medgivande till företaget. Vad nii sagts gäUe dock ej, där förlusten av vatten

kraft prövas vara väsentligen utan betydelse för fordringsägarens säkerhet.

I fråga om skada, som genom vattennppdämning eller annan ändring av vatten-

sfcändsförhållandena tillskyndas fastighet, tillhörig samme ägare som den fastighet,

för vars räkning företaget sker, skall vad nu stadgats beträffande förlust av vatten

kraft äga motsvarande tillämpning.

^ ^

Med vattenkraften i ett strömfall avses i detta kap. den kraft, som kan uttagas

vid axeln å en eller flera för faUet avpassade vattenmotorer.

Yid beräknande av vattenkraften skall hänsyn tagas till mera betydande växlin

gar i vattenföringen.

IXU

— 1^18. N:r 523. —

11 §.

Ersättning för tillgodogjord vattenkraft skall, vare sig ersättningen efter ty nedan

sägs ntgår medelst Jn-aftöverföring eller i penningar, anses innefatta gottgörelse för

vattenverksbyggnaderna eller den del därav, som för framtiden varder för äo-aren

on^tig; dock att, där byggnaderna till material eller byggnadssätt äro med avse

ende å deras ändamål särsMlt värdefulla, gottgörelse i mån därav skall erläggas

Har ej ersättningsgivaren inom ett år efter utgången ay den bestämda tiden för

fullbordande av det företag, för vilket vattenkraften ayståtts, från ersättningstaga-

rens fastighet bortfört vad av vattenverksbyggnaderna sålunda ^blir hans tilUiörighet,

tillfälle det utan lösen ersättningstagaren.

Med vattenverksbyggnader avses anordningar dels för vattnets dämning och le

dande till ock från kraftanläggning, såsom dammar, rännor, kanaler, tuber, tunnlar

ock turl3inkammare, dels ock för fiskets ock flottningens tillgodoseende, såsom lax

trappor, älledare, flottningsutskov

ock timmerledare, sä ock vad till dylika anord

ningar kör, luckor med manöveranoxdningar, isgrindar ock dylikt.

12 §.

Skall till följd av företag eller åtgärd enligt denna lag egendom lösas eller er

sättning givas för skada eUer intrång därå omi kar, efter det kungörelse om fö re

taget eller åtgärden blivit på sätt i 11 kap. stadgas offentliggjord, kostnad nedlagts

å egendomen, må vid ersättningens bestämmande den kostnad tagas i beräkning

allenast, såvitt den prövas kava varit nödig eller nyttig samt icke blivit gjord i

uppenbar avsikt att köja ersättningen.;

Om ersättning medelst kraftöverföring.

13 §.

Där någon på grnnd av stadgandena i 2 kap. 5 eller 6 § berättigas att tillgodo

göra sig annan tillhörig vattenkraft, skall ersättning för vattenkraften utgå genom

tillkandakåHande medelst elektrisk eller annan överföring av motsvarande kraftbelopp

efter nedan angivna grunder, såframt ocb i den mån ej ersättningens utgörande i

kraft prövas medföra ölägenheter av betydenhet för ena eller andra parten. Med

avseende å ersättning för samfällt strömfall, som löses jämlikt 2 kap. 7 §, vare lag

samma, såvitt angår andel i fallet, tillhörig annan än den lösande. Ersättning for

vattenkraft på grund av bestämmelserna i 2 kap. 23 § skall under nyss angivna

förutsättning likaledes lämnas genom överföring av kraft.

Kraft, som lämnas i ersättning efter ty nu sagts, skall, med det undantag alle

nast, vartill stadgandet i 33 § ^ista stycket föranleder, tillbandahållas från den för

vattenkraftens utnyttjande avsedda anläggning.

14 §.

Eör vattenkraft, som för strömfallsägare går förlorad till följd av sådan enhgt

denna lag medgiven åtgärd, varmed ej åsyftas vattenkraftens tillgodogörande, ma

ock ersättningen bestämmas att utgå i kraft, därest sådan på fnllt betryggande sätt

står att erbålla från välbeläget strömfall och det med bänsyn till inteckningshavares

rätt, kostnader och andra omständigheter prövas lämpligt.

15 §.

vSkyldigheten att jämlikt 13 § tillhandahålla kraft åvilar den fastighet, varmed

rätten till tillgodogörandet av den vattenkraft, som ersättas, enligt vattendomstoiens

beslut skall vara förenad.

Lämnas ersättning i kraft pä grund av stadgandet i 14 §, skall skyldigheten vara

— 1918. ISTir 6 23. —

II45

h^SåJlas

vartill den anläggning hör, från vilken kraften skall tiU-

X6 § .

Skyldighet, som i 15 § sagts, skaU oheroende av avyttring eller exekutiv försälj

ning av den fastighet, vara skyldigheten vilar, äga beståhd, i vems hand fastig

heten kommer.

17 §.

Eättighet till ^afthelopp, som utgår såsom ersättning för förlorad vattenkraft,

_ ;

skall vara förenad med den fastighet, till vilken vattenkraften hört eller ock rättig

heten 1 la ga ordning överflyttats.

_ P rövas rättigheten till hela eUer en del av kraftbeloppet kunna utan förfång för

inteekningshavare eller andra rättsägare avhändas den fastighet, varmed den är för

enad, ma vattendomstolen på ansökan av fastighetens ägare hesluta om rättighetens

överflyttning, dock allenast till fastighet i närheten av det strömfall, varifrån vat

tenkraften gått förlorad, eUer av det, varifrån ersättningen lämnas.

Vid ägostyckning av fastighet, med vilken rättighet till ersättningskraft är för

enad, må rättigheten i sin helhet tilläggas viss eller vissa lotter.

18 §.

Eättighet, som i 17 § sägs, må av ägaren till den fastighet, varmed den är för

enad, på viss tid upplåtas; och gälle i fråga om tiden för upplåtelsens bestånd vad

beträffande nyttjanderätt till fast egendom å landet är i allmänhet stadgat.

19 §.

Där ersättning för vattenkraft skall utgå medelst kraftöverföring, vare ersättnings-

tagaren pliktig att för kraftens uttagande och överföring gälda vederlag antingen i

penningar eller ock på sådant sätt, att det krafthelopp, som skaE lämnas i. ersätt

ning, varder i motsvarande mån minskat. Detta vederlag, som här nedan benämnes

uttagningskostnaden, bestämmes av vattendomstolen efter de i 20 § angivna grunder.

20 §.

Är fråga om ersättning för vattenkraft, som ersättningsgivaren på grund av stad-

gandena i 2 kap. 5 eEer 6 § berättigas att tiEgodogöra sig, skall uttagningskostna

den bestämmas sålunda, att den gottgörelse för vattenkraften, som beredes ersätt-

ningstagaxen genom det efter avdrag av sagda kostnad återstående värdet ä den

kraft han äger bekomma, kan anses skälig med hänsyn jämväl tiE den nytta, som

uppkommer för ersättningsgivaren. Ej må uttagningskostnaden sättas lägre än tiE

den för ersättningsgivaren beräknade kostnaden för ttllhandahåEande av ersättnings-

tagaren tillkommande kraft å den i 26 § angivna plats, utan så är att kraften kun

nat uttagas med mindre kostnad genom självständigt hehyggande och utnyttjande

av det strömfaE, vars vattenkraft avstås, ej heEer högre än till sistnämnda kostnad.

Där fråga är om ersättning för samfäEt strömfaE, som löses jämlikt 2 kap. 7 §,

skaE uttagningskostnaden bestämmas tiE den för ersättningsgivaren beräknade kost

naden för tillbandahäEande å den i 26 § angivna plats av den kraft, vartiE ersätt-

aingstagaren är berättigad.

Vad i första och andra styckena sägs gäEe i tiEämpliga delar beträffande ersätt

ning: för vattenkraft på grund av stadgandet i 2 kap, 23 §.

21 §.

Uttagnino-skostnaden skall bestämmas i anläggningskostnad samt underhåEs- och

driftkostnad. I sistnämnda kostnad skaE inbegripas skäEg avsättning tiE förnyelse-

fond, men må ej inräknas ränta å anläggning^ostnaden.

Är den vattenkraft, för vilken ersättning skaE lämnas medelst överföring av kraft,

1146

— 1918. ]Sr:r 523. ~

tillgodogjord vid befintlig anläg^ing, skall såsom nttagningskostnad i den

20 § avser räknas allenast nndernålls- ocb driftkostnaden.

sienlng

22 §.

Utom i fall, som i andra och tredje styckena sägs, äge ersättningstaffaren

om ntta^ningskostnaden skall av honom gäldas helt eller delvis i penninp-^^^??^'

genom minskning av det honom tillkommande kraftbeloppet. Lämnar ei ersItT *

tagaren besked i frågan, skall han anses vilia vara fullständie-t fri från nHo

kdgtnadens gäldande i penningar.

^ iittagmngs-

År fråga om ersättning för vattenkraft på grund av bestämmelserna i 2 ka o"

§, må ersättningstagaren icke mot ersättningsgivarens bestridande påfordra att nH

ningskostnaden bestämmes i penningar.

a^tag-

Hurusom ersättningsgivaren i visst fall äger fordra, att uttagningskostnaden

gäldas 1 penningar, därom stadgas i 28 §.

s»

n delvis

23 §.

psx uttagnmgskostaaden skall av ersättaingstagaren g^das i penningar, varde dm

som utgör anläggningskostnad, erlagd till minst en tredJedS pä, en gS

och tiU äteretoden under en tidrymd av högst fyrtio är medelst årliga annuSf

bestämda sålunda, ^ att däri inga,r lämväl ränta ä oguldet kapitalbelopp efter den

räntefot, som i varje fall finnes skälig.

Den del, som utgör underhålls- och driftkostnad, skall, där den uto-år i nenninp-ar

erlägps genom ständig avgäld, som till årligt belopp bestämmes fb°r viss tid dock

minst^ tio ar, med rätt för vardera parten att vid utgången av sagda tid erhålla nv

prövning av avgäldens belopp Har ej talan om sådan prövning Lhängiggjorts före

utgången av den fastsUllrfa tiden, skall avgälden utgå med oförändrat Telopp un

der hka, tid, som förut bestämdes, med rätt för den, som därefter vill erhålla nv

provning av beloppet, att därom föra talan på sätt nyss är safrt

24 §.

® '

11 \

hestämmande av det belopp av uttagningskostnaden, som en

ligt 23 § skall pa en gang erläggas, äge vattendomstolen pä yrkande av ersättnings-

lorelägga ersättningstagaren att hos Konungens befallningshavande antingen

nedsätta beloppet eller ock ställa pant eller borgen för detsamma

iorelaggande, som nu sagts, blivit meddelat, åligga det ersättningstagaren att

mom nittio dagar efter det vattendomstolens beslut vunnit laga kraft till vatten-

att föreläggandet fullgjorts. Försummas det, vare ersätt-

o-Q-r^^r'rif

^tt luot beffielse från uttagnlngskostnadens gäldande i pennin-

minskning 1 den honom tillkommande kraften till så stor del, som av

vattendomstolen provats i värde motsvara nämnda kostnad.

nedsättas hos Konungens befallnings-

„ ,

f-n j

insatta i bankinrättning för att där innestå mot

till godo°^ ^

angivna förfallodagen skall komma ersättningstagaren

till godo.

25 §

som åtagit sig att gälda uttagningskostnaden eller del därav

viJkännaf

erballa befrielse härifrån, vare han pliktig att för framtiden

kostnad pftpr c

^ k raften med det belopp, som prövas i värde motsvara sagda

SSttninf.i.LtI #

anläggningskostnaden må hava guldits. Intill dess

nämnts fknln -P f

"^s-ttendomstolen anhängiggjort talan om befrielse, som na

av honim ä J

avgälder till uttagnlngskostnadens gäldande

ggas. Där tiU följd av de ändrade hestämmelBema ersättningsgivaren

1918. lf:r 523. —

II4.7

gottgörelse därför givas av ersättamgstagaxen.

kiS

ersättnmgsgivaren pHktig att återbära redan gniden nlagäinga-

ersättningstagaren överföras, bestämts sålnnda,

att avdrag skett för

uttagnmgskostnaden, äge ej ersättningstagaren sedermera

^in^ar^^^

erhållande av större kraftbelopp mot kostnadens gäldande i pen-

26 §.

:&att, som skall öfverföras såsom ersättning för förlorad vattenkraft, skaU tiU-

handahallas ersättningstagaren a den fastighet, tiU vilken vattenkraften hört, på

lämplig plats nära det strömfall, varifrån vattenkraften gått förlorad

Agaren av den kraftanläggning, varifrån kraften skaU tillhandahållas, vare pliktig

att anlägga och för framtiden underhälla samt i fall av hehov ombygga för kraftens

överförande till plats, _ som nyss sagts, erforderlig ledning med tiUbehör. Transfor

matorer lör elektrisk överföring samt lin- eller xemskivor för mekanisk överföring

räknas tiU ledning, som nu nämnts.

27 §.

Vid elektrisk överföring skall den elektriska kraften tillhandahållas med strömart,

spänning och periodtal, som må finnas lämpliga.

Är den vattenkraft, som skall ersättas, icke av ersättningstagaren tillgodogjord,

skall vid överföring, som nyss sagts, den vid omsättningen i elektrisk kiatt uppkom

mande kraftförlusten vidkännas av ersättningstagaren. Lag samma vare, där

vattenkraften är av ersättningstagaren tillgodogjord medelst omsättning i elektrisk

kraft.

28 §.

För kraftöverföring såsom ersättning för förlorad vattenkraft skola sådana före

skrifter meddelas, att kraftersättningen ntgär i växlande storlek vid olika vatten-

föring eller under skilda tidsperioder, allt i största möjliga överensstämmelse

med de mera betydande växlingarna i krafttillgång i ersättningstagarens strömfall.

Vill i fall, som avses i 13 §, ersättningstagaren bekomma kraft, motsvarande större

vattenmängd än den, som ntgör medeltalet av de i vattendraget framrinnande olika

vattenmängder, och har han ej vid befintlig anläggning tillgodogjort sig jämväl så

dan kraft, äge vattendomstolen på yrkande av ersättningsgivaren förelägga ersätt

ningstagaren, vid påföljd att hans rätt till nämnda kraft eljest är förlorad, att inom

viss tid hos Konungens befallningshavande antingen nedsätta eller ställa pant eller

borgen för det av vattendomstolen bestämda belopp, varmed uttagnmgskostnaden

ökas, ävensom därom till vattendomstolen ingiva bevis. I fråga om medel, som

nedsättas enligt denna §, skall vad i 2f § sista stycket är stadgat äga tillämpning.

29 §.

Om föreskrifter, som meddelats jämlikt 28 §, sedermera befinnas i avseende å be

räknad vattenmängd eller andra omständigheter vila på oriktiga förutsättningar eller

eljest vara otillfredsställande, äge vattendomstolen på därom förd talan föreskriva av

förhållandena påkallade ändringar; dock må talan därom ej föras, innan fem är för

flutit frän det föreskrifterna meddelats eller ändrats. Vad nu sagts gälle ock i fråga

om föreskrifter, som i övrigt givits rörande kraftöverföringens anordnande och kon

trollen därå.

30 §.

Lär strömfallsägare, som jämlikt 13 § skall medelst överföring av kraft ersätta

annan tillhörig vattenkraft, på grund av stadgandena i 4 kap. förpliktas att åt kring-

lliS

liff^ande bygd tiUbandahåUa kraft, skaU mot skälig jftrnkniag ay uttagaia„i,„,(

den det basbelopp, som ersättaingstayaren ager bekomma, mmskas mel så st„

andel av den enligt sistnämnda lagrum bestamda kraften, som vattenkraften i b,5

staömfaU utgör i förhånande till den sammanlagda vattenfaaflen i de fal l,

gemensamt tnigcdogbras; doek vare ej på grund av vad nu sagts ersättningsfegate

nUktiv a tt vidkännas minskning 1 den kraft, som tillkommer honom 1 ersättning fep

vattenWt, vilken vid befintlig anläggning utnyttjas.

31 §.

Går ersättningsgivare, som jämlikt 13 § skall tiHhandakålLa ersättningstagare kiaft

medelst överföring, förliistig vattenkraft genom minskning i vattenmängd eller fa l -

köld till följd av företag eller annan åtgärd, vartill medgivande i laga ordning läm-

nas, eUer varder genom vattenreglering den vattenkraft, som av ersättningsgivarea

tiU^odogöres, ökad, skall vattendomstolen, ändå att tid, som_ i 29 § sägs, icke gått

tiU" ända, på därom av någondera parten förd talan föreskriva den jämkning mej

avseende å det i ersättning ntgåenae kraftl)elo]3pet så ock beträffande uttagnings-

kostnaden, som av de förändrade förkållandena betingas. Har ersättningsgivaren

nppbnrit gottgörelse för vattenkraft, som frångår kononi, prove vattendomstolen, om

ock i vilken mån andel däri må tillerkännas ersättningstagaren.

Ersättningstagare, som tillerkännes ökat kraftbelopp i anledning av vattenregle

ring, som i 3 kap. 1 § avses, vare pliktig att, på sätt om uttagningskostnad finnes

i 19 § stadgat, gottgöra ersättningsgivaren den på ersättningstagarens strömfall b e

löpande andel i regleringskostnaden.

Vad i denna § stadgas om jämkning av kraftbelopp, som utgår i ersättning, samt

av nttagningskostnad, skall äga motsvarande tillämpning, där till följd av nypröv-

ning enligt 4 kap. ersättningsgivaren går förinstig vattenkraft; dock att föreskrift

härntinnan skaU meddelas i samband med nyprövningen.

32 §.

Skall vattenkraft, som är av ersättningstagaren tillgodogjord utan omsättning i

elektrisk kraft, ersättas medelst elektrisk överföring av kraft, åligge det ersättning-

givaren att gottgöra ersättningstagaren kostnaden för anskaffande ock uppsättande

samt framtida underbåll av lämpligt mottagningsorgan (motor) med tiUbörande

instaUationsanordningar. SkaU ersättningstagaren erlägga avgäld, som i 23 § andra

stycket sägs, varde kostnaden för nnderbåUet av mottagningsorganet gottgjord bonom

genom motsvarande minskning av avgälden.

33 §.

I sammaubang med beslut om ersättande av förlorad vattenkraft medelst kraftöver

föring skall viss tid bestämmas, inom vilken överföringen senast skaU böJ^j^-

Sådan tid skaU, där fråga är om tiUgodogjord vattenkraft, räknas frän den genom

uppsägning, efter ty i 5Ö—61 §§ stadgas, bestämda tiUtiädesdag ocb må ej m an

ersättningstagarens medgivande bestämmas längre än en månad eUer, om sä rsknaa

förbållanden föranleda därtiU, tre månader efter nämnda dag.

Är vattenkraften icke tiUgodogjord, skaU tiden räknas från det ersättningsiraga^

slutligen avgjordes samt må ej sättas längre än för utförande av erforderUga arbe

skäligen må anses behövligt. '

„

TiU undvikande av dröjsmål med kraftöverföringens början skola, där sa pro

nödigt, provisoriska anordningar föreskrivas.

34 §.

Avstås på grund av stadgandena i 2 kap. 5, 6 eUer 7 §

kraft, vare ersättningsgivaren pliktig att till säkerhet för den kostnaa och sii auöi

1918. ]Sr:r 523. —

1X49

dängenom, att kraftanläggningen ock anord-

rf S W

äveniyrs icke varda inom Ires&iven tid fnU-

bordade, kos Konungens keiallninpliavande ställa pant eller borgen till det belopp,

som for varje tall i laga ordning bestämts

ue^upp,

tillgodogjord vattenkraft, må ock, om

särskilda förhållanden föranleda därtill, föreskrivas ställande av säkerhet, som nn

sagts.

35 §.

Den del av nttagningskostnaden, som ersättnings tagare enligt 23 § förpliktats att

erkägga pa en gang, är föriallen^ till betalning fjorton dagar efter det kraftöverförin

gen 1 föreskriven ordning påbörjats.

Från tiden för kraftöverföringens början räknas ersättningstagarens skyldighet att

erlägga annuitet ocb avgäld.

° o

./o

36 §.

Strömfallsägare, som skall i ersättning för förlorad vattenkraft tillbandahåUa

ki-aft åt annan medelst elektrisk överföring, vare pliktig att, då det kan ske ntan

väsentlig olägenbet, mot skälig gottgörelse tilliandagä kraftemottagaren med nödigt

biträdG Tid Terkstiillande ay eriordcrliga rBj^arationcr å dennes motorer och ovrio'a

mstallationsanordningar.

37 §.

Brister ersättningsgivaren i fullgörande av bonom åliggande kraftöverföring, gott-

göre han ersättningstagaren all skada ocb förlust, som till följd därav uppstår för

denne, utan så är att bristen i fullgörandet berott pä omständigbet, som i 40 eller

41 § sägs.

Ersättning för skada och förlust till följd av avbrott, som ej berott på dylik om

ständighet, må i samband med beslutet om kraftöverföringen eller ock eljest på

talan av ersättningstagaren kunna pä förband uppskattas "till visst vite för varje

dag eller annan tidsperiod avbrottet varar, ersättningstagaren obetaget, då avbrott

sker, att äska bögre skadestånd än sålunda bestämts, om lian därtill finner fog.

Bestämt vite inä på särskild talan kunna efter ändrade förbållanden för framtiden

böjas eller sänkas; dock må talan därom ej föras, innan fem år förflutit frän det

vitesbestämmelse meddelats eller ändrats.

SS §.

Har avbrott, som i 37 § sägs, fortgått under fjorton dagar, eller finnes eljest an

ledning befara, att sådant avbrott ej är av blott tillfällig natur, äge pä ansökan av

ersättningstagaren Konungens befallningshavande förordna sj-ssloman att, intill dess

betrjrggande förhållanden inträtt, omhändertaga och driva kraftanläggningen på .äga

rens bekostnad; dock vare i ty fall sökanden skyldig att förskjuta medel till nödiga

kostnader.

39 §.

Yisar ersättningsgivaren fortgående försumlighet i fullgörande av kraftöverföringen,

vare ersättningstagaren fri frän de skyldigheter, som må hava ålagts honom mot

ersiittningsgivaren, och iige på hans bekostnad äter komma i åtnjutande, så vitt möj

ligt, av den vattenkraft, som avstätts.

•

40 §.

Tilliällio-t avbrott i kr.aftöverföringen för reparationer, undersökningar och dylikt

medför ef skadeståndsskyldio-het, med mindre avbrottet skett i strid mot särskilda

rörande liraftöverföringen meddelade föreskrifter.

Det åligger dock ersättningsgivaren att tillse, att avbrottet icke blir av längre

30(3—130074, Svensk fSr fnttningssiimling 1918, iV.T 523—529,

1150

— 1918- N:r 523. —

varaktighet än hehovet oundgängHgen kräver; underrätte ock, där det kan nå fr

hand beräknas, i god tid ersättningstagaren.

41 §,

Beror brist i kraftens tillhandahållande av omständighet, som ersättningso-ivar

ej kunnat med iakttagande av skälig försiktighet förekomma, såsom hinder t

kraftanläggningens drivande till följd av flod, isgång, iskravning (sörpnino-) åsksh^^

vådeld, allmän arbetsinställelse, krig eller annan jämförlig händelse, vare ersättnino'?'

givaren fri frän skadeståndsskyldighet; och skall, där på grund av sådan omstän"

dighet kraftuttagningen vid anläggningen minskas, ersättningstagaren vidkännas en

mot minskningen svarande nedsättning i den till honom utgående kraften.

Börsummar ersättningsgivaren att inom skälig tid vidtaga erforderlio'a åtgärder

för kraftöverföringens återställande, vare lag som i 37—39 §§ sägs.

Varder kraftöverföringens återställande omöjliggjort, gälle vad i 39 § stadgas

Brister ersättningstagare i betalning av uttagningskostnad, som skall gäldas i pen

ningar, må kraftöverföringen avbrytas, intill dess betalningen fullgjorts; dock Wre

ny ägare till den fastighet, varmed rätten till kraften är förenad, ej pliktig att i

annan mån än nedan sägs svara för kostnad, som förfallit till betalning innan han

blev ägare, och må förty avbrott i kraftöverföringen icke ske på grund av förec^ående

ägares bétalningsförsummelse.

Dröjer ersättningstagare med erläggande av uttagningskostnad utöver sex månader

efter förfallo dagen, vare han, där ersättningsgivaren inom ett år efter samma dao-

hos vattendomstolen väcker talan därom, pliktig att mot befrielse frän nttagnino-s^

kostnadens gäldande i penningar för framtiden vidkännas minskning i det honom

tillkommande kraftbeloppet till sä stor del, som prövas i värde svara mot nttag-

ningskostnaden efter avdrag av vad av anläggningskostnaden må hava gnidits.

43 §.

Bör tid, varunder avbrott i kraftöverföring äger rum, vare ersättningstagaren ej

pliktig att_ utgiva stadgad avgäld enligt 23 § andra stycket, såframt ej avbrottet är

av sådan tillfällig art, som i 40 § sägs, eller ock föranledes av betalningsförsnmmelse

från ersättningstagarens sida efter ty i 42 § första stycket skils.

_ 44 §. ^

För vite och skadestånd, som i 37 § sägs, njuta i den fastighet, ä vilken skyldig

heten att tillhandahålla kraften vilar, ersättningstagaren förmånsrätt, som i 17 kap.

6 § handelshalken stadgas för avgäld av fast egendom, dock ej till högre belopp än

som mot-svarar hälften av värdet ä det kraftbelopp, som skall tillhandahållas.

Nyssnämnda värde skall av vattendomstolen fastställas i sammanhang med be

stämmande av skyldigheten att tillhandahålla kraften. Grives föreläggande enligt

24 §, skall sänskilt värde åsättas det mindre krafthelopp, varmed ersättningstagaren

skall åtnöjas, för den händelse föreläggandet icke fuligöres. Där förändrade före

skrifter meddelas beträffande storleken av den kraft, som skall tillhandahållas, varde

i samhand därmed det för framtiden utgående kraftbeloppets värde fastställt.

45 §.

Hava parterna träffat överenskommelse i fråga, som avses i 23 § första sh^cket,

stycket eller 28 § första stycket, vare sådan Överenskommelse gällande,

sairamt vattendomstolen finner den lämjplig och därå grundar sitt beslut.

— 1918- N.T 523, —

1151

Om ersättning i penningar.

46 §.

1 de fall där ersättning för förlorad vattenkraft icke skaU ntgå medelst kraftöver-

föring, _ varde den liestämd i penningar. Till grund för ersättningens bestämmande

skall laggas värdet a vattenkraften i tillgodogjort skick.

Ersättning för annat än förlorad vattenkraft skall ntgå i penningar.

Hava parterna träffat överenskommelse, att ersättning sk^ ntgå i annat än pen

ningar, vare sadan överenskommelse gällande, såframt den av vattendomstolen finnes

lämplig ociL v arder genom dess beslnt fastställd.

47 §.

Ersättning i penningar varde bestämd att ntgå på en gäng,

48 §.

Ersättning i penningar skall beräknas till fnUa värdet och bäJften därutöver, då

fråga är om ersättning för:

1. tillgodogjord vattenkraft så ock icke tillgodogjord, som uppenbarligen är avsedd

för befintlig eller nnder byggnad varande anläggning;

2. fiskeverk, bevattningsanstalt samt annan därmed eller med byggnad för nttagande

av vattenkraft jämförlig anläggning för vattnets nyttjande så ock skada å sådan an

läggning;

B. mark, vartill äganderätt avstås, ävensom skada å mark till följd av vatten-

nppdämning eller annan ändring i vattenståndsförbållandena, dock med nndantag av

skada, som består däri, att framtida torrläggning av mark genom vattenuppdämning

tindras eller försvåras;

4. fiske eller skada därå så ock sådant inträng i rätt till fiske, som föranledes av

förbud, varom i 2 kap. 14 § andra siycket förmäles;

5. intrång, som avses i 2 kap. 14 oeb 16 §§, så ock intrång genom ledning for

elektrisk kraftöverföring.

Om nndantae* för vissa fall från vad sålunda föreskrivits skils i 50 §.

49 §.

Där ej efter ty i 48 § stadgas ersättning skall ntgå med förböjning, varde den

bestämd till fulla värdet av den egendom, som avstås, eller, då fråga är om förlust,

skada eller intrång, till belopp, motsvarande full gottgörelse för förlusten, skadan

eUer intrånget.

50 §.

I fråga om ersättning till följd av byggande i vatten eller annan åtgärd enligt

denna lag för allmänt ändamål skaU, där ei tiUika åsyftas vattens utnyttjande vid

kraftanläggning elLer eljest i industriellt eller privatekonomiskt s^te, vad i 48 §

stadgas om förböjning över värdet ej vinna tillämpning. DyKk förböjning skall ej

beller äga rum beträffande ersättning, som utgår enligt 9 §.

51 §.

Vid bestämmande av ersättning för jord enligt den i 48 § studgade beräknings

grund varde i jordens värde inräknat värdet av till jorden börande, för dess bru

kande erforderliga byggnader.

Är fast egendom, som skaU lösas med penningar, besvärad av nyttjanderätt eller

rätt tiU servitut eller tiU avkomst eUer annan förmån, skall ersättningen till egen

domens ägare ocb den gottgörelse, som må tillkomma rättigbetens innebavaxe, var

för sig bestämmas. Medför rättighet, som nyss nämnts, förminskning av den fasta

1152

— 1918. N:r 523.

det Tärde egendomen ntan sadant besvär skulle aga. Erfordras för tillämpnin-^ a!

reglerna i 89 § andra stycket, att utöver vad nu sagts särskild vilrdering sker

den fasta egendomen med eller utan viss rättighet besvärande densamma, varde så^

dan i samband med ersättningens fastställande verkstäEd.

53 §.

^ O '

O —

svarande tillämpning.

Om sättet ocli tiden för erläggande av penningersättning sä ock om tiden för

tillträde av egendom, som löses.

54 §.

Ersättning för fast egendom, som skall lösas, samt, om endast en del av en fastighet

i det län, där egendomen är belägen. I fråga om ersättning, som bestämts jämlikt

9 §, vare lag samma.

Ersättning för vattenkraft samt för skada och inträng ä fast egendom i andra

fall än i första st^mket avses skall ock nedsättas bos Konungens befaUningsbavande,

såframt jämlild stadgaudena i 59 eUer 60 § uppsägning skall ske eller den fastigbet'

till vilken vattenkraften bör eller som skadas, är besvålrad av inteckning för fordran

eller kan jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens band bäfta för ogulden köpe

skilling; ocb varde i fall, som nn sagts, jämväl ersättning, som må hava bestämts

till innehavare av särsldld rätt till fastigheten, nedsatt. Skall ej uppsägning ske,

ocb prövas förlusten av vattenkraft eller skadan eller intrånget vara väsentbgen

ntan betydelse för fordringsägarens säkerhet, erfordras dock ej nedsättning.

I samband därmed att ersättning enligt denna lag bestämmes, skall givas till

känna, om ocb i vilken män nedsättning efter ty ovan sagts skall ske.

55 §.

Har mellan ägare, innehavare av nyttjanderätt eller andra tvist yppats om bättre

rätt till vad såsom ersättning skall utgå, eller skall ersättning gaXdas för egendom,

som innehaves såsom fideikommiss, varde ersättningen nedsatt bos Konungens be-

fallningsbavande, ändå att enligt föreskrifterna i 54 § nedsättning ej erfordras; och

stände sedan i avbidan på tvistens slutliga avgörande eller KoniXngens föreskrift

angående fidoikommissmedien ersättningsbeloppet i kvarstad, där ej enligt 69 § ut

delning bör äga rum.

- .. .

SÖ § .

Ersättning, som ej efter ty i 54 ocb 55 §§ stadgas skall bos Konungens befaUnings

bavande nedsättas, varde exlagd till den, vilken ersättningen tillerkänts. Avser er

sättning arbete till förebyggande av skada å fast egendom, byggnads ändrande eller

liyttande till annan plats eller dylikt, bör d.ock, om inteckuingsbavare äskar det

eller det eljest anses erforderligt, i sammanhang med ersättningens fastställande be-

s ämmelse meddelas till beredande av säkerhet att medlen varda använda på före

skrivet sätt.

1918. N:r 523. —

1153

Tr 1

11 kap. 67 § givits, bevis att utslaget vunnit laga kraft.

yarda namnda bandlmgar ej ingivna till Konungens befaUningsbavande vid ned

sättning av ersättningen, aligge Konungens befallningsbavande att ofördröiligen på

ersattningsgivarens bekostnad anskaffa fesamma

J 0

-n

ÖS §•

Fast egendoni, som på grund av bestämmelse i denna lag skaU lösas, så ock lös

egendom, som det mä aiigga den lösande att därjämte övertaga, skaU, om ej annor-

lunda överenskommes eller jämlikt stadgandet i 61 § annorlunda bestämmes, av

trädas ä den lardag för avträdande av fömyrd lägenhet eller, där fråga är om jord-

brukstastigbet, a den airendefardag, som inträffar näst efter sex månader, sedan er

sättningens belopp blivit fastställt genom utslag, som vunnit laga kraft, samt där

efter uppsägning skett bos ägaren.

Uppsägning må ej med laga verkan ske, med mindre ersättningen för den fasta

egendomen, såvitt den skall utgå i penningar, ocb, om endast en del av en fastighet

skall lösas, ersättning för skada ocb intrång å den återstående delen så ock ersättnin"

lör förlust av eller intrång i särskild rätt till egendomen gnidits i den ordning 54 §

stadgar samt, där strömfall skall lösas mot ersättning för vattenkraften medelst

kraftöverföring, säkerhet, ^som enligt 34 § föreskrivits, Inivit ställd. Sker ej sådan

uppsägning inom ett år, sedan ersättningen blivit fastställd genom utslag, som vun

nit laga kraft, eller, där ersättningen äall utgå medelst kraftöverföring, inom den

längre tid, som av vattendomstolen må hava bestämts, vare den då väckta frågan

förfallen, såvitt fastighetsägarens rätt är beroende därav.

Har jämlikt 11 kap. 67 § förordnats, att vattendomstols utslag, på grund varav

fast egendom skall lösas, må verkställas utan binder därav, att det icke äger laga

kraft, skall egendomen avträdas å fardag, som infaller näst efter sex månader sedan

utslaget meddelats ocb därefter uppsägning i den ordning ovan sägs ägt rum; dock

skall i sådant fall vad i nyssnämnda lagrum stadgas om ställande av pant eller

borgen vara fullgjort före uppsägningen.

Ersättning för lös egendom, som skall jämte den fasta egendomen övertagas, så

ock annan ersättning, som till följd av den fasta egendomens avträdande tillkommer

ägaren eller annan ocb som icke efter ty ovan sägs, skall före uppsägningen ned

sättas, varde före tillträdesdagen gulden. Ej må före den dag arbete eller annan

åtgärd, varigenom den fasta egendomen kan Hda men, av tKLträdaren verkställas.

59 §.

Har föreskrift meddelats, att boningsbus, kvarn, såg eller annan byggnad, som

användes till bandels-, hantverks- eller fabriksrörelse eller annan v^esutövnmg,

skall till följd av skada därå genom företag enli^ denna lag i dess "helhet ersättas

eller ock flyttas till annan plats, skall vad i 58 § stadgas för det fall, att fast egen

dom skall lösas, äga motsvarande tillämpning. Lag samma vare, där strömfallsägare

skall avstå vattenkraft, som är av honom tillgodogjord.

60 §,

Prövas genom företag enligt denna lag sådant men tillskyndas jordbruksfastigbet,

att jordbruket därå för framtiden icke kan med fördel drivas, skola, ändå att ägaren

icke påkallar fastighetens lösande, bestämmelserna i 58 § om uppsägning och fardag

äga motsvarande tillämpning.

1154

— 1918. N:r 523. —

61 §.

Irtaii hinder av föreskrifterna i 58—60 §§ må kunna bestämmas längre eller korta

uppsägningstid eller annan tillträdesdag än där stadgas, såframt sådant finnes P?

forderligt till förebyggande av alltför skilda tillträdestider beträffande olika fastS'

beter eller lägenheter eller ook gagnet av ändring i tidsbestämmelserna med hänsvn

tiU det ifrågasatta företagets snara genomförande eller annan omständio-het prö^

vara övervägande i förhållande till den olägenhet, som därav Imn följa för den an^

dra parten; tillskyndas genom dylika bestämmelser särskild olägenhet, skall gott-

görelse därför givas.

62 §.

I sammanhang med beslut om ersättning i fall, som avses i 58—60 §§, skall be

sked meddelas _ om vad ersättuingsgivaren åligger i avseende ä uppsägning så ock

om tiden för tillträde.

63 §.

Där i fall, som i 58—60 §§ förmälas, finnes i målet uppgiven arrendator eller

hyresgäst, vars rätt är av företaget beroende, vare han ej pliktig att a-\^ytta eller

avstå frän vad han innehar förrän efter åtnjuten uppsägningstid i enlighet med ovan

givna föreskrifter; och må dessförinnan arbete, varigenom bans rätt kränkes, ej av

tillträdaren vidtagas.

64 §.

Om sättet för verkställande av uppsägning enligt förestående §§ gäHe vad om

uppsägning av arrende- och hyresavtal finnes särskilt stadgat.

65 §.

Har, sedan värde sattes ä egendom, som skall lösas, men innan ersättningsbelop

pet guklits, ägaren gjort nödig eller nyttig kostnad därå, vare han herättigad att

undfå ersättning härför, därest icke kostnaden hlivit gjord i uppenbar avsikt att

vinna högre ersättning. Tvist härom varde prövad av allmän domstol, och må emel

lertid egendomen tillträdas, där den, som skall utgiva ersättningen, hos Konungens

hefallningshavande ställer pant eller borgen för det, varom tvistas.

66 §.

Skall i andra fall än i 58—60 §§ sägs ersättning gäldas med penningar för skada,

förlust ^eller intrång, som tlllsli^mdas någon genom företag eller åtgärd enligt denna

lag; då må ej arbete å annans mark verkställas eller åtgärd eljest till förfång för

annan vidtagas, innan föreskriven ersättning gnidits. Varder ej ersättningen gniden

inom tid, som genom avtal eller eljest i laga ordning hlivit bestämd, eller, om sådan

bestämmelse saknas, inom fem år efter det ersättningens belopp blivit fastställt ge

nom utslag, som vunnit laga kraft, vare den då väckta frågan förfallen, i vad sådan

ersättningstagares rätt angår.

Vad i 65 § finnes stadgat i fråga om ersättning för nödig eller nyttig kostnad å

egendom, som skall lösas, äge motsvarande tillämpning, där dylik kostnad göres å

egendom, som skadas eller lider intrång.

67 §.

Har på grund av förordnande jämlikt 11 kap. 67 § vattendomstols utslag gått i

verkställighet, innan det vunnit Inga kraft, och varder till följd av klagan över ut

slaget ersättning, som enligt ovan givna regler skall hos Konungens befallnings-

liavande nedsättas, slutligen bestämd till högre belojip än det redan nedsatta, åligge

ersättningsgivaren att inom trettio dagar från det utslag i målet vunnit laga kraft

neasåtta det Överskjutande beloppet, vid äventyr att detta eljest på ansökan av den

tiU ersEittningen berättigade eller, där flera ihå äga rätt diiVtill, nägon av dem gc-

1918. N:r 523. —

1155

-if •

AAaauxu iiu s jxonuBgens beraUningsliavande. Ej

må, ändå att

®--no

4°??. ^estämd, vad redan nedsatts återkrävas, ock

^äåittnint^ sagts jamval, da ersättoingen gnidits i annan ordning än genom dess

Har eljest ersättning till följd av företag enligt denna lag fastställts först efter

det foretaget klivit ntfort ock skall enligt stadgandena i 54 § ersättningen kos Ko

nungens beiallningskavande nedsättas, vare ersättningsgivaren pliktig att inom trettio

dagar sedan det utslag, ^ varigenom ersättningsbeloppet blivit bestämt, vnnnit laga

kraft, nedsätta beloppet lad äveniyr, som i första stycket sägs.

Om Konungena befallningsliavandes befattning med nedsatta ersättningsmedeL

68 §.

ersättningsgivaren till godo.

§.

Hedsatta ersättningsmedel skola jämte därå npplnpen ränta av Konnngens be-

falluingskavande utbetalas till den, sorn är till desamma berättigad. I fa.IL, som av

ses i 58—60 §§, må dock ntbetalning ej ske före tillträdesdagen.

Besväras fast egendom, som löses, av sökt eller beviljad inteckning för fordran,

eller kan egendomen jämlikt- 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens kand käfta för

ogulden köpeskilling, varde den för egendomen bestämda ersättningen så ock, om

endast en del av fastigket löses, ersättning till ägaren för skada ock intrång ä den

återstående delen av Konnngens befallningskavande fördelad i den ordning, som för

fördelning av köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom är stadgad. Är

egendomen förutom av fordran besvärad av sådan n3d:tj anderätt, rätt till servitnt

eller rätt till avkomst eller annan förmän, varigenom egendomens värde minskas,

ock åtnjuter rättigketen sämre rätt än fordringen, vare fordringsägaren berättigad

att, om ock i den mån ersättningen för egendomen understiger det värde denna

skulle äga, därest den ej varit av rättigketen besvärad, för den del av fordringen,

som må överskjuta ersättningen för egendomen, erkälla betalning ur det tiU rättig-

ketens innekavare bestämda ersättningsbeloppet, ock varde gottgörelsen till denne i

motsvarande mån förminskad.

I fråga om ersättning, som bestämts på grund av stadgandena i 9 § eller som

blivit jämlikt 54 § andra stycket nedsatt, skall vad nyss sagts om fördelning äga

motsvarande tillämpning; dock att utbetalning må ske^till vederbörande fastigkets-

ägare eller till den, vilken ersättningen eljest tillerkänts, där det visas, att fordrings

ägare, som i andra stycket omförmäles, lämnat medgivande därtill.

70 §.

Sammanträde för fördelning av ersättning efter ty i 69 § sägs varde kållet så

snart ske kan, dock i fall, som avses i 58—60 §g, ej före tillträdesdagen. Kallelse

till sammanträde skall genom Konungens befaliningsbavandes försorg med posten

sä-ndas till ägaren av den fastigket, varom fråga är, kända innekavare av fordran,

som skall utgå ur ersättningen, samt rättigketskavare, åt vilka särskild ersättning

blivit bestämS; är innekavare av fordran okänd, föranstalte ock Konuugens befall-

ningskavanåe, att kungörelse om sammanträdet minst fjorton dagar förut uppläses i

1156

—

N:r 523.

kyxkan för den församling, där fastigheten är belägen, samt införes i allmänna tid

hingaxna och tidning inom orten.

r>e med fördelning, som nu nämnts, förenade kostnader skola gäldas av ersätt

ningsgivaren.

Om anmälan i vissa fall till vederbörande domstoL

71 §.

Är fast egendom, som enligt denna lag löses med penningar, intecknad, åligo-e

oniingens befallningshavande att, sedan den genom lagakraftvimnet utslao- b^,

stämda ersättningen blivit nedsatt samt egendomen avträdd, därom ofördröjlicren

göra anmälan ä landet lios domaren ock i stad kos rätten. Har egendomen av-

trätts, innan ersättningen blivit slutligt fastställd, ock varder ersättningen ej be

stämd till kögre keiopp än det enligt stadgandet i 58 § redan nedsatta, slall anmä

lan, som nu sagts, göras sä snart lagakraftägande utslag i målet till Konungens

befallningskavande ingivits.

Utfaller, dä en del av intecknad fastighet eller en eller flera av gemensamt in

tecknade fastigheter blivit avträdda, vid fördelning av ersättningen likvid ä inteck

nings huvudstol, äligge ock Konungens befallningshavande att därom, sedan fördel

ningen blivit godkiiud eller vunnit laga kraft, ofördröjligen göra anmälan efter ty

nyss sagts och tillika insända fördelningslängden. Lag samma vare, där vid för

delning av ersättning, som bestämts jämlikt 9 § eller som blivit på grund av stad

gandet i 54 § andra stycket nedsatt, likvid utfallit å huvudstol av intecknad gäld.

Utan hinder därav, att fördelning av ersättning ägt rnm och blivit godkänd eller

vimnit laga kraft, äge inteckningshavare, vars fordran icke blivit till fullo betäckt,

den rätt, varom i 73 § förmäles.

72 §.

^Hai för samfällt strömfall, som löses jämlikt 2 kap. 7 §, ersättningen, såvitt an

går andel i fallet, tillhörig annan än den lösande, bestämts att utgå medelst kraft

överföring, ock är sådan del av strömfallet med inteckning besvärad, ankomme på

den lösande att, sedan han tillträtt fallet och kraftöverföringen i föreskriven ordning

påbörjats, därom göra anmälan å landet hos doraaren och i stad hos rätten; skolande

till styrkande av det förhållande, varom anmälan göres, företes intyg av veder

börande ersättningstagare eller ock av två stämningsmän eller andra trovärdiga

personer.

Om rätt för fordringsägare att påkalla prövning av ersättnings belopp.

73 §.

Förmenar innehavare av fordran, varför fast egendom pä grund av inteckning

eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken häftar, att ersättning för denna eller för där

ifrån förlorad vattenkraft eller för skada och intrång ä egendomen blivit för iågt

beräknad, vare han, i den män domstol till följd av överenslvommelse mellan ersätt-

ningsglvaren och egendomens ägare rörande ersättningens belopp eller av annan an

ledning ej ingått i prövning av ersättningsbeloppet, berättigad att, där ej full betalning

lör hans fordran lämnas honom, äska att ersättningen, såvitt på kans eller annan

sadan fordringsägares rätt inverkar, varder av vattendomstolen bestämd. Talan

härom skall ^ anhängiggöras sist inom sex månader efter det fördelning av^ exsätt-

nmgen vunnit laga kraft eller, där ersättningen bestämts att utgå i kraft, eiter den

lor kraitoverföringens början bestämda tid; försittes tid, som nu sagts, vare rätttiU

talan förlorad.

— 1918. N:r 523. —

1157

Om återlösnmgsrätt.

74 §.

Har fast egendom blivit pa gxnnd av stadgande i denna lag mot ersättning i pen

ningar avträdd, ocb varder ej inom den bestämda tiden för fnllbordandet av det

företag, för vars utförande egendomen blivit 16st, egendomen för det medgivna ända

målet använd; då äge förre ägaren eller bans rättsinnehavare och, om en del av en

fasti-^het avträtts, ägaren av den återstående delen inom tvä år därefter hos vatten

domstolen anhängiggöra talan om rätt att få återlösa egendomen. Prövas sädana

omständigheter för handen, att företaget eller den del därav, för vill^en egendomen

blivit löst, må anses såsom övergivet, varde talan bifallen; eliest äge domstolen för

ordna, att med prövningen bör på viss, av dorastolen bestämd tid anstå.

Godkännes anspråket, och kunna parterna ej sämjas om ersättningens belopp, varde

detta av domstolen bestämt till egendomens fulla värde vid den tid återlösen sker;

ei må dock värdet sättas högre än det belopp, för vilket egendomen blivit avträdd.

Öar efter det egendomen blivit avträdd å densamma iipxhörts byggnad eller eljest

nedlagts kostnad, skall med avseende härå vad om lösningsrätt till exproprierad

egendom är stadgat äga motsvarande tillämpning.

10 KAP.

Om sy neförrättning".

1 §.

Annäende syneförrättning, som avser dikning eller annat avledande av vatten för

torrläggning av mark, gälle vad därom finnes eller kan varda särskilt stadgat.

11 KAP.

Om domstolar ocli rättegång i vattenmål.

Om de domstolar, som döma i vattenmåL

öSoSf AlS

i den sammansätt.

TarmU, som' diagas under Konungens prövning, dömer tögsta domstolen.

Gin vattendomstoL

Yattendomstol bestar av en vattenrättsdomaxe ^

^^vX'rraltedomars"^^^^

sakkunniga

oePerS

betr^^^^

i v'^tten oot den andre sär

skilt i foågor om torrläggning av jnark.

ketrodda, om sin orts föthäl-

lan~^^rÄTS'wa ™

vid bä radsrätt

inom orten och må ej hava nppnatt sextiofem ars ålder.

307—iS0074. Svensk J5rfamings$avdin<; 1918

523 529.

1158

— 1918. N:r 523. —

3 §.

Vattenrättsdomare förordnas av Konungen för viss tid.

Lag samma vare beträffande vattenrättsingenjör; dock att, om lämplio- popo

viUig att åtaga sig förordnandet för viss tid, ej finnes att tillgå, Konungen ä^e'

uppdraga åt vattenrättsdomaren att, intill dess annorlunda kan varda bestämt

varje mål till ledamot inkalla person; som av Konungen förklarats behörig att mot

taga sådan kallelse.

4 §.

Vattenrättsnämndemän utses för sex år, i Norrland ävensom Värmlands och Kon

parbergs län en för varje tingslag samt i övriga delar av riket en för varje dom

saga, på det sätt som om utseende av ledamot i ägodelningsrätt finnes stadgi; dock

skall vid val av de sockenfullmäktige, som skola utse vattenrättsnämndeman en

var, som i kommunens allmänna angelägenlieter är röstberättigad, äga en röst. ' Be

star domsaga, för vilken allenast en vattenrättsnämndeman skaU utses, av tvä eUer

flera tingslag, förrättas valet av vattenrättsnämndeman inför den av domsagans

häradsrätter, som domhavanden bestämmer. Om valets utgång skall domhavanden

så snart ske kan meddela vattenrättsdomaren underrättelse.

Finner domhavanden eller vattenrättsdomaren, att vattenrättsnämndeman upphört

att vara valbar, eller har vattenrättsnämndeman hos domhavanden eller vattenrätts

domaren lagligen avsagt sig uppdraget, förordne domhavanden om nytt val.

Om skyldighet att åtaga sig ni^pdrag som vattenrättsnämndeman och att kvarstå

i uppdraget så ock att efter avgång fortfarande bestrida befattningen, intill dess

besked inkommit till vattenrättsdomaren att annan blivit utsedd, skatl vad som fin

nes stadgat beträffande nämndeman i häradsrätt äga motsvarande tillämpning.

5 §.

Av de till vattenrättsnämndemän valda skola i vattendomstolen tjänstgöra de två,

som av vattenrättsdomaren för varje mål kallas därtill. Till tjänstgöring böra kallas

nämndemän från det län, som beröras av det ifrågavarande målet; avser målet före

tag, som berör mer än ett län, avgöre vattenrättsdomaren, om nämndemännen skola

tagas från olika län eller frän ett av dem.

Hålles vattendomstolens sammanträde vid syn pä stället, böra företrädesvis de

närmast boende nämndemännen kallas att tjänstgöra.

6 §.

jäv eller annat förfall för vattenrättsdomaren eller vattenrättsingenjör, som

för viss tid förordnats, varde ställföreträdare förordnad av vattenöverdomstolen; och

skall vad i 2 § finnes stadgat beträffande vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör

äga tillämpning jämväl i fråga om ställföreträdare för dem.

Där annan ledamot i vattendomstolen än vattenrättsdomaren eller vattenrätts-

ingenjör, som av Konungen för viss tid för ordnats, är av jäv eUer annat föxfaU

hindrad att deltaga i visst måls handläggning eller i visst domstolens sammanträde,

kalle vattenrättsdomaren annan behörig person i stället. Vid förfall för nämndeman

ma vattenrättsdomaren, där annan vald nämndemans tillkallande skulle medföra

avsevärd tidsntdräkt, kalla annan ojävig, till befattning som vattenrättsnämndeman

valbar man att tjänstgöra i domstolen.

•

ledamot i vattendomstol ej förut' avlagt domareed, skall han före inträde

1 tjänstgöring avlägga sådan ed inför vattenrättsdomaren eller ock inför allmän

underrätt.

Förutom de i rättegångsbalken stadgade jäv mot domare i allmänhet gälle såsom

— 1918. ISr-.r Ö23. —

1159

jäv mot ledamot i vattendomstol: om lian såsom sakkunnigt biträde åt vattendom

stolen eller eljest tagit befattning med det företag eller den åtgärd, varom i målet

är fraga.

8 §.

Hos vattendomstol skall vara anställd en lagknnnig sekreterare, förordnad av

Konungen, som ock äger, när sådant finnes lämpHgt, återkalla förordnandet.

Antalet vattendomstolar i riket bestämmes av Konungen.

Gränserna för de till varje vattendomstol börande områden skola följa vatten-

delare mellan oKka vattensystem, efter ty Konungen närmare förordnar.

10 §.

Yattenmal prövas av den vattendomstol, inom vars område anläggning, företag

eller åtgärd, varom fråga är, verkställts eller skall verkställas. Skulle på grund av

vad nu sagts prövningen av visst vattenmål tillkomma mer än en vattendomstol,

vare den av domstolarna bebörig, inom vars område anläggningen, företaget eller

åtgärden buvudsakligen verkställts eller skall verkställas.

"Kräga om vattenäomstolarnas inbördes bebörigbet må ej upptagas av bögre rätt.

11 §.

För sina sammanträden vare vattendomstol berättigad att disponera över nödiga

lokaler i tings- eller rådbus, allmän skola eller annan allmän byggnad, som icke är

för tillfället upptagen för sitt buvudsakliga ändamål eder utgöres av gudstjänst

lokal.

Vållas särskilda utgifter för uppvärmning, belysning, städning eder dylikt, skola

de ersättas.

12 §.

Yppas, då beslut skall av vattendomstol meddelas, skiljaktiga meningar, vpe lag

som i rättegångsbalken stadgas beträffande andra domstolar än bäradsrätt. Add om

röstning säge vattenrättsdomaren sin mening först, därefter vattenrättsingenjörerna

ocb sist nämndemännen.

13 §.

Åtal mot ledamot i vattendomstol för fel eder försummelse i ämbetet skall upp

tagas av Svea bovrätt,

14 §.

I aUt, varom ej i denna lag eder i annan lag eder författning är särskilt stadgat,

skad beträffande vattendomstolar ocb rättegängen därstädes lända tid efterrättelse

vad i fråo-a om allmän underrätt finnes föreskrivet, där det tidämpdgt är.

15 §.

Vattenrättsdomare vare pliktig att för tid, då ban till följd av sammanträde med

vattendomstolen ej kan träffas å sitt tjänsterum skriftdgen förordna någon att -

,.11

"II*.

,-.1,

».».1 J-,

-m

Jin

11 4-iri

iciinvui ni6Cio.Gia ijesiui i xidgux, vj-uxa

-I

tjänsterummet. Ei må dock annan än vattenrättsdomareu prova, huruvida gjord
vadeanmälan rätteligen skett.

. . .

Har under vattenrättsdomarens frånvaro inkommit bandling, i anlednm^g varav

skyndsamt beslut är av nöden, ocb tidkommer det ej den, som mottagit bandhngen,

att beslutet meddela, skall, där så lämpligen kan ske, bandhngen ofordrojligen tdl-

sändas vattenrättsdomaren.

1160

— 1918. N:r 523. —

Om vattenöverdomstoL

16 §,

Vid utövandet av sin verksamhet som vattenöverdomstol skall Svea hovrätt hp f

av ordföranden ä en av hovrättens divisioner såsom ordförande, tre andra ledarn t

i hovrätten samt en ledamot i kammarkollegiet.

Är fråga allenast om förordnande av ställföreträdare för vattenrättsdomaie elJ

vattenrätts ingenjör eller om föreläggande att i yattenmål inkomma med handliaeS

eller om utsättande av ny tid eller beviljande av anstånd med avseende å ino-ivandp

av handling eller vidtagande av annan åtgärd i dylikt mål, må hovrätten vara sam

mansatt såsom vid handläggning av andra mål än vattenmäl.

Har ledamot i vattenöverdomstol ej förut avlagt domareed, skall han före inträde

i tjänstgöring avlägga sådan ed inför Svea hovrätt.

Angående jäv mot ledamot i vattenöverdomstol gälle vad i 7 § andra stycket fin

nes stadgat om jäv mot ledamot i vattendomstol.

Om vad till vattenmål är att Iiänföra,

17 §.

Till vattenmål hänföras följande mål:

A. ansölcninsrsmfil:

1. ansökan om prövning jämlikt 2 kap. 20 §, huruvida och under vilka villkor

byggande i vatten må ske;

2. ansökan om godkännande jämlikt tredje stycket i nyssnämnda lagrum av verkställt

ändrings- eller reparationsarbete ä byggnad i vatten;

o. ansökan om prövning jämlikt 2 kap. 25 § av befintlig vattenhjmgnads lag

lighet;

4. ansökan^ jämlikt 2 kap. 31 § första stycket om meddelande av bestämmelser

rörande hnshållning med vatten;

5. ansökan jämlikt 2 kap. 34 § om rätt att utriva byggnad i vatten;

6. ansökan om prövning jämlikt 3 kap. 11 § rörande sättet och villkoren för verk

ställande av vattenregleriug, som avses i 3 kapi. 1 §, så ock angående delaktigheten

i kostnaden för företaget;

7. ansökan om anstånd med fullbordande av företag, vartill medgivande enligt

denna lag lämnats;

grund av dylikt åläggande skall tillhandahållas;

9. ansökan om nj^mövning enligt 4 kap. 5 eller 16 §;

10. ansökan om bestämmande av avgift enligt 4 kap. 14 §;

11. ansökan jämlikt 9 kap. 17 § om överfiyttning från en fastighet till en annan

av rättighet till krafthelopp, vilket utgår i ersättning för förlorad vattenkraft.

A. stujimiii^^smål:

12. talan om borttagande eller ändrande av annan tillhörig byggnad i vatten för

u agande av vattenkraft eller vattnets tillgodogörande annorledes i indnstricUt syfte,

or vattenreglering, för fiske eller fiskens Ifamlvoinst, för bevattning eller lör ånda-

ma , som avses i 2 kap. 40 § andra stycket, eller för järnvägsbro eller allmiin viig-

pro, sairamt talan grundas därå, att byggnaden icke tilHommit i laga ordning eller

icke ar av laga beskafiPenbet;

'.Ii.' '•

1918. N:r Ö23. —

116X

13. ^alan om ersättning för skada eller intrång av sådan byggnad i vatten, som

under 12 sags;

14. talan om ansvar för det sådan byggnad utförts eller ändrats i strid mot stad

gande 1 denna lag eller mot föreskrift, som meddelats i sammanhang med arbetets

uieclgivande, eller för

det någon mot stadgandet i 2 kap. 20 § tredje stycket tin-

derlatit att soka vattendomstolens godkännande av verkställd ändring å dylik bygg-

XLä^U.)

15. talan jämlikt 2

24 § om ändrande av byggnad i vatten, vartill vatten

domstolen meddelat tillstand, eller om ändrade föreskrifter rörande bn.shållningen

med vattnet vid sadan byggnad;

16. talan om ansvar eller skadestånd för hushållning med eller framsläppande av

vattnet i strid mot lag eller givna föreskrifter så ock talan jämlikt 2 kap. 31 § andra

styclcet om meddelande av d^dika föreskrifter eller ändrande av fornt givna sådana

i fråga om annan tillhörig byggnad i vatten;

17. talan, som grundas därå, att den, vilken är skyldig att nnderbälla sådan

byggnad i vatten, som under ^ 12 sägs, _ brister i fullgörande av denna skyldighet,

eller dära, att någon ntan erhållet medgivande, där sådant erfordras, utriver dylik

byggnad;

18. talan, som ntan samband med ansökuingsmål föres jämlikt 2 kap. 23 § om

gottgörelse för damm eller annan vattenb3'ggnad eller om fortsatt tillgodogörande

av annan tilibörigt vatten och bestämmande av ersättning därför, jämlikt 2 kap.

10 § om^ bestämmande av fiskeavgift,

3ämlikt 2 kap. 14 g om rätt tiU inträng å

annans fastigbet i vissa avseenden, jämlikt 2 kap. 15 § om rätt att begagna annan

tillhörig bj'ggnad i vatten eller jämlikt 2 kap. 16 § om rätt till utmål å annans

fastighet;

19. talan utan samband med ansökningsmäl om tillämpning av stadgandena i

1 kap. 6—13 §§;

20. talan jämlikt .3 kap. 6 § om skjddigbet för ägare av strömfall att deltaga i

kostnad för vattenreglering och om beräkning av den kostnad, vari strömfaUsägare

har att taga del;

21. talan jämlikt 3 kap. 9 § om sk^ddighet för den, som av vattenreglering till-

skjmdats båtnad i annat hänseende än såsom ägare av strömfall, att lämna bidrag till

företaget;

22. talan jämlikt 9 kap. 25, 29, 31 eller 42 § om ändrade föreskrifter rörande

kraftbelopp, som ntgår i ersättning för förlorad vattenkraft, samt om ändring i vad

förut bestämts angående iittagningskostnadens storlek och dess gäldande, så ock

talan om förnyad prövning av sådan ständig avgälds belopp, som omförmäles i 9

'lo."talan om fördelning av uppburen penningersättning, varom i 9 kap. 31 § för-

UIRISS'

24. 'talan om fastställande av vite,_ som i 9 kap. 37 § sägs, eller om höjning eUer

sänknina: av redan bestämt sådant vite;

som

26.

tar, om högre ersättning för egendomen

för skada, eller intrång därå;

j.- ^

27. talan jämlikt 9 kap. 74 § om rätt att fa aterlosa last egendom, som pa grund

av stadgande i denna lag blivit av annan löst.

1162

— 1918. N:r 523. —

Där i denna lag annes föreskrivet, alt vad i något av de tär ovan återomdel»,

rum stadgas skaR aga tiUampnmg a annat fall än som avses i samma laerut i n'

ock talan, som rör sådan tillämpning, liänföras till vattenmål

' ®

18 §•

Är i mål, som avses i 17 §, fråga om byggnad i vatten, utom för annat

jämväl för allmän farleds eller allmän flottleds

räkning eller för torrläo-o-nin

mark, vare målet ändock att liänföra till vattenmål, såframt ei bv^^vnaåen

eUer skall verkställas huvudsakligen för farledens eller flottledens räknin o- e ll^ f-

marks torrläggning.

Har vattendomstol till prövning ui^ptagit mål, som rör farled eller flottled PI PV

marks torrläggning, må ej målet upptagas till behandling av annan myndighet ä?v

ej högre rätt, dit frågan om vattendomstolens behörighet i laga ordnina drao-Uc-'

Élarat målet ej vara att hänföra till vattenmäl.

^ , lor-

19 §.

Om gärning, som är belagd med straff enligt 13 kap. 11, 12 eller 13 § är straff

bar jämväl enligt stadgande i allmänna strafdagen, vilket innehåller strängare straff

skala än vattenlagens, varde åtal för sådan gärning jämte vad med den^ talan hör

samman icke räknad till vattenmål.

20 §.

Yid vattendomstol anhängiggjord talan, som ej enligt 17 § är att hänföra till vat-

tenmal, men som rör 1 denna lag behandlat ämne, må av vattendomstolen npptao-as

därest invändning mot domstolens behörighet icke i laga ordning o-öres eUer "den

vackta fragan finnes hava avsevärd betydelse för vattenförhållandena. ITpptaoes

talan, som nu nämnts, varde målet räknat som vattenmål. Ej må dock pa o-rimd

av vad nu sagts vid vattendomstol upptagas talan om ansvar för gärning, v^å de

i denna lag givna straffbestämmelser icke äro tillämpliga.

Där i denna lag stadgas särskild ordning för behandling av viss fråga, lände det

till efterrättelse.

-rr-

§•

Einnes vid allmän domstol anhängiggjord talan, som ej enligt 17 § är att hänföra

till vattenmal, men sona rör i denna lag behandlat ämne, angå fråga av avsevärd

betydelse för vattenförhållandena, äge, pä hemställan av den allmänna domstolen,

vederbörande vattendonistol förordna om målets upptagande därstädes, kledclelas så

dant förordnande, hänvise den allmänna domstolen målet till fortsatt handläggning och

avdömande vid vattendomstolen, och varde målet räknat som vattenmål. Har vat

tendomstol meddelat heslut i anledning av hemställan, som nu sagts, skall vid det

beslut förbliva.

Där någon, mot vilken vid allmän domstol föres talan om borttagande eller änd

rande av annan b^^ggnad i vatten än som avses i 17 § 12, förrän målet blivit vid

nnderrätten avgjort visar, att han hos vederbörande vattendomstol gjort ansökan om

sadan prövning beträffande byggnaden, som i 17 § 3 sägs, skall, såframt ej frågan rör

äganderätt till fastigbet eller omfattningen av fastighets ägoområde, den

a Imänna underrätten, hänvisa det där anhängiga målet till handläggning och av-

omande vid vattendomstolen i sammanhang med ansökningsmålet. Varder den hos

va eudomstolen gjorda ansökningen avvisad eller återkallas densamma eller för-

hava förfallit, skall på anmälan av någondera parten den allmänna

avdö^^^

S'Uyo upptaga det där anhängiggjorda målet och detsamma slutligon

^ r

l^ld. N:i 523. —

X163

22 §

Vattendomstol äge, 1 den män det finnes lämpligen kunna ske, pröva invändningar

i vattpmal, andå att de rora rättsförhållanden, som ej skola bedömas efter denna

lag, sa ock yrkpden,^ vilka hava samband med den ansökan eHer talan, varom i

inålet huvuds^

ar fraga; dock må vattendomstolen ej inlåta sig på fråga om

äganderätt till fastighet eller omfattningen av fastighets ägoområde

...

23 §.

Ar mål, som rör i denna lag behandlat ämne, prövat av vattendomstol, må fräva,

huruvida målet är av beskaffenhet att hava bort upptagas av allmän domstol elTer

av annan myndighet än domstol, komma under bedömande i högre rätt allenast där

frågan av part i laga ordning dragits iinder den högre rättens prövning eller ock

vattendomstolen mot stadgande i 20 eller 22 § dömt i ansvarsfråga, som ej bort av

vattendomstolen njiptagas, eller inlåtit sig på fråga om äganderätt till fastighet eller

omfattningen^ av fastighets ägoområde, eller ock prövat fråga, för vars behandling

särskild ordning finnes i denna lag före.skriven.

24: §.

Väcker någon i vattenmål anspråk, av vars bedömande vattenmålets utgång är

beroende, men som finnes ej kunna i det mål avgöras, må vattendomstolen, om så

dant äskas av part och domstolen ])rövar det lämpligt, med hänvisning till parterna

att i särskild rättegång tvista om det väckta anspråket emellertid fortsätta vatten

målets handläggning och däri meddela heslut med giltighet allenast under förutsätt

ning av viss utgång ä den särskilda tvisten.

Brister denna förutsättning, är sådant beslut utan verkan; och skall i ty fall,

sedan den särskilda tvisten blivit slutligen avgjord, på anmälan av part vattenmålet

upptagas till förnämt bedömande.

25 §.

Har i vattenmål, förrän målet företagits till handläggning vid sammanträde med

vattendomstolen, sökande eller kärande återkallat sin talan eller denna förklarats

förfallen, och vill svarandepart 3n:ka ersättning för sina kostnader å målet, skaU

sådant yrkande anhängiggöras vid aUmän domstol.'c'^'t

Om förfarandet vid vattendomstol i ansökningsmåL

26 §.

Ansökan, som i 17 § 1—11 sägs, skall göras skriftligen och ingivas till vatten

rättsdomaren i det antal exemplar, som finnes nedan för varje fall föreskrivet.

27 §.

1 mom. Ansökan enligt 17 § 1 skall vara åtföljd av de ritningar järnte beskriv

ning ocb andra handlingar samt innehålla de upplysningar, vilka erlordras för be

dömande av det tillumnade företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar.

Särskilt skola sä fuHständigt som möjligt uppgivas den eller de fastigheter, vara

byggandet skall ske eller vilka företaget eljest efter ty i 14 kap. 4 b

angar,

vederbörande ägares och nyttjandeiättshayares namn och hemvist samt de ersätt-

nlngshelopp sökanden förmenar höra till följd av företaget ntga till dylik fastighe s-

äga?e eller andra. Är fråga om utförande av byggnad för vattens tillgodogörande

skaU uppgift lämnas å det område, med vilket, enligt sökandens asikt, xiitten till

vattnets tiilgodogörande lämpligen hör vara för framtiden förenad. Beträfffinde an-

lä «-o-ning för uttagande av vattenkraft varde därjämte storleken av den vattenkraft,

som beräknas kunna vid lågvatten uttagas genom anläggningen, uppgiven.

1164

— 1918. N:r 523. —

1 fråga om ansökan enligt 17 § 2, 3, 4 ocli 6 skaU vad i första stvokpf c4..;i

tiUämpliga delar lända till efterrättelse.

2 mom. Ansökan, som i 17 § 5 sägs, skall vara åtföljd av den beskriv •

byggnadens läge och beskaffenhet samt innehålla de upplysningar i övrio-t q

fordras för bedömande av verkningarna ntav byggnadens utrivande

3 mom. Då ansökan göres enligt 17 § 11, skall sökanden förete bevis ri-

huruvida den fastighet, varifrån rättigheten till överförd kraft skall Överflvttnq

besvärad med inteckning, ävensom de överenskommelser, som i ärendet mä b

träffats med inteckningshavare. Ansökningen skall därjämte innehålla unno-ifr'

den plats, dit kraften önskas för framtiden överförd, samt vara ätfölid av ulan

den erforderliga ledningens sträckning.

28 §.

Avser ansökan alternativa förslag, varde sådant särskilt utmärkt och de åtföliandp

handlingarna därefter lämpade.

Är sökanden oviss om något förhällande, varom i ansökningen eller bilaaorna

därtill bör lämnas besked, bör sådant ock angivas.

29 §.

I mal, som i 27 § 1 och 2 mom. avses, skola samtliga ansökningshandlinffar in

givas i fem samt, där fråga är om företag, som berör två eller flera län eller eliest

ett vidsträckt område, ytterligare ett eller flera exemplar efter vattenrättsdomarens

beprövande. I övriga ansökningsmäl skola ansökningshandlingarna ino-ivas i tre

exemplar.

Hava ansökningshandlingar ej ingivits i nödigt antal exemplar, eller finner vatten

rättsdomaren handlingarna eljest i något avseende ofullständiga, förelägo-e han sö

kanden VISS tid att ingiva vad ytterligare erfordras, vid äventyr, om d et försummas

att ansökningen förklaras förfallen.

30 §.

Avses med ansökan enligt 1/ § 1 eller 2 ändring av befintlig byggnad i vatten,

må, där ej enligt denna eller äldre lag medgivande erhållits till liyggnaden i dess

skick före vidtagande av den ändring, varom fråga är, eller jämlikt 12 kap. Il §

första stycket ägarens^ rätt att bibehålla byggnaden är fri från klander, ansökningen

icke upptagas, med mindre jämväl prövning av bj^ggnadens laglighet påkallas.

31 §.

Hinner vattenrättsdomaren, innan kungörelse utfärdas, som i 32 § sägs, ingiven

ansökan vara av beskalienhet, att det uppenbarligen icke tillkommer vattendomstolen

att upptaga densamma, eller möter mot dess upptagande hinder, varom i 30 § för-

miUes, varde ansökningen av vattenriittsdomaren avvisad.

/>.. T

ansökningen, efter ty i 29 § eller i förevande § sägs, av vattenriittsdomaren

förklaras förfallen eller avvisas, skall bevis därom med de skäl, vara beslutet grun

das, tecknas ä ett exemplar av ansökningen.

..1 .

§•

Aro ansökning.shandlingarna fnllständiga, eller varder vad dilrutinnan brister inom

oreiagd tid fullgjort, skall vattenriittsdomaren skjmdsaint inhiimta nödiga upplvs-

ningar för bestämmande av det eller do ställen, dilr handlingarna efter ty nedan

lamo-örelse

parterna tillgängliga, samt därefter om ansökningen utfärda

1 ^ kungörelsen skola de ^fastigheter, som saken förmenas angå, namngivas eller, i

n man det kan ske på otörtydbart sätt, utmärkas medelst gemensam geografisk

— 1918. N:r 523. —

1165

eller annan beteckning, varjämte, där sökanden vill med tillärnad byggnad tillgo

dogöra sig annan tillbörig vattenkraft, särskild uppgift därom skall lämnas.

Kungörelsen skall tillika iunebålla

dels tillkännagivande:

att, intill dess frågan blivit slutligen prövad, ett exemplar av ansökningsband-

lingarna skall för dem, som Önska taga del därav, finnas tillgängligt å viss för par

terna välbelägen plats bos tjänsteman, kommunal befattningshavare eller pålitlig

enskild person eller, där ansökningen angår företag, som berör två eller flera län

eller eljest ett vidsträckt område, ä flera dylika ställen;

att, därest i målet avgivas erinringar eller påminnelser, varom i 39 § förmäles,

eller sådant utlåtande, som i 45 § sägs, jämväl dessa handlingar skola hållas till

gängliga på förut angivna ställe ellér ställen;

att även vattendomstolens utslag i målet skall därstädes i avskrift vara för par

terna att tillgå; samt

att kallelser och andra meddelanden till parterna, under det målet är anhängigt

vid vattendomstolen, skola, där de icke röra allenast sökanden eller ock särskilt till

ställas den eller dem, till vilka de äro riktade, ske på det sätt, att de genom vatten-

rättsdomUrens försorg införas i viss eller vissa tidningar inom orten och hållas till

gängliga så som nyss är sagt;

dels ock erinran om innehållet i 38 och 53 §§ jämte besked om den tid, inom

vilken erinringar enligt 38 § skola iugivas.

Innefattar ansökan om tillstånd till utnyttjande av samfällt strömfall sä, som i

2 kap. 7 § sägs, tillika inbjudan till övriga delägare att deltaga i företaget, skall

i kuno"örelsen, med omförmälan av sistnämnda förhållande, jämväl intagas föreläg

gande ^för delägare, som vill begagna sig av inbjudningen, att tillkännagiva'detta i

den ordning och inom den tid, som är förelagd för bestridande av ansökningen eller

framställande av invändningar i fråga om företaget, vid äventyr att den, som under

låter detta, skaU hava försuttit sin rätt att bliva delaktig i företaget.

kr fråga om ansökan, varom i 17 § 7 förmäles, skall kungörelse enligt denna &

utfärdas allenast, då vattenrätts dom aren prövar det nödigt. Utfärdas ej sadan knn-

o-örelse skaU dock tiden och stället för vattendomstolens sammanträde sist a tjngn-

första dagen förut kungöras.på sätt i 33 § första, stycket sägs.

Om kungörelsens innehåll i fa,ll, som^avses i 61 §, gäUe vad dar finnes stadgat.

Kuagerdse, SOM i 3. §

ock mom

tillika med ett exemplar av ansök-

det eBer de s«,Ueo, SOM i »elsen

angivits.

„i„ii aKriämte såframt i målet är fråga om ansökan enBgt

WrattedoMaren

y t,evkort i posten

avliimna! ntderrättelse om knngörelsens utfäidanéfe, om det ellei de stidlen, rarest

Mfngama i må rt MUas fö? parterna tillgängliga, samt om den för ermrin^«

känd ägare

f saken. Underrättelsen skaU adresseras till den

CÄ v^m' f-ta £ sr

ej säker knnsknp vinnes om annan adress inom

308—rS0074. Svetisk/ör/attningssnmling 1918, N:r 523 529.

1X66

— 1918. N:r 523. —

landet för mottagaren. Varder efter ty i 37 § sägs sökanden ålagt att delgiva vico

sakägare kungörelsen, erfordras ej underrättelse, som nu sagts, till sådan sakäcare

Där sakägare, som i andra stycket sägs, varder för vattenrättsdomaren känd förS

efter underrättelsernas utsändande, skall vattenrättsdomaren ofördröjligen på ova"

nämnda sätt meddela sådan sakägare underrättelse om målet så ock "om v ad kan fö"

sin rätts bevakande må kava att iakttaga. Befinnes underrättelse, som blivit å posten

avlämnad, kava försetts med oriktig adress, ock vinnes upplysning om mottagarens

rätta adress, eller finnes sakägare, till vilken underrättelse efter ty ovan sägs bort

sändas, kava förbigåtts, vare lag samma. Ej må dock målets kandläggning ock av

görande uppekäUas av anledning, som nu sagts.

Är jord eller annan fast egendom, som saken angår, samfälld för helt skifteslag

eller eljest för flera fastigketer, erfordras ej underrättelse, varom ovan förmäles, till

de särskilda delä^rna i den samfällda egendomen. Einnes för denna känd stnuelse

varde styrelsen på nämnda sätt underrättad.

Ägare av fastighet, som saken angår, vare pliktig att till vattenrättsdomaren eller

vattendomstolen uppgiva innehavare av njdtjanderätt till fastigheten, där dennes rätt

heröres av saken. Underlåter han det, och uppstår skada för nyttjanderättshavare.

som saknat kännedom därom, att företaget eller åtgärden angår fastigheten, skall

ägaren, där han visas hava ägt dylik kännedom, hålla nyttjanderättshavaren skades

lös. Erinran härom varde införd i den kallelse, som enligt denna § tillsändes

fastighetens ägare.

34 §.

Finnes fastighet, till vars ägare enligt 33 § underrättelse skall utsändas, tillhöra

kronan eller allmän anstalt, eller av kronan eller dylik anstalt innehavas under

nyttjanderätt,^ insände vattenrättsdomaren utan dröjsmål underrättelse om kungö

relsens innehåll till Konungens befallningshavande i det län, där fastigheten är be

lägen; och åligge Konungens befallningshavande att ofördröjligen förordna ombud

till bevakande av kronans eller anstaltens rätt eller, där sådant bevakande tillkom

mer annan myndighet, överlämna underrättelsen till den myndighet.

35 §.

Där fråga är om ansökan, varom i 27 § 1 eller 2 mom. förmäles, skall vatten

rättsdomaren utan dröjsmål insända ett exemplar av ansökningshandlingarna jämte

kungörelsen till kammarkollegiet, som har att, där det prövas nödigt, föra talan för

til^odoseende av de allmänna intressen, som kunna vara i fråga.

Föres efter ty nu sagts talan i målet av allmänt ombud, åligge ombudet att på

begäran tillhandagå dem, vilkas rätt beröres i saken, med kostnaflsfria råd angående

bevakandet av deras rätt. Menar part, att på grund av företagets omfattning eller

eljest åliggande av nu nämnd art bör uppdragas åt annan än allmänt ombud, göre

anmälan därom bos Konungens befallningshavande i det län, inom vilket det företag

eller den åtgärd ansökningen avser huvudsakligen skall verkställas; och må Koniin-

fiefallning,shavande, där sä prövas erforderligt för tillvaratagande av sakägarnas

rätt, förordna särskild person att pä sätt nyss nämnts biträda dem.

Om allmänt ombuds eller sålunda förordnat biträdes namn och hemvist skall så

snart ske kan underrättelse meddelas vattenrättsdomaren. som har att i den för

kaflelser till parterna stadgade ordning bringa underrättelsen till parternas känne-

36 §.

^ ,

J. mal, som avses i 27 § 1 ocb 2 mom., skall ett exemplar av ansökningshana-

iingarna jämte kungörelsen utan dröjsmål av vattenrättsdomaren Översiludas tiU

— 1918. N:r 523. —

1167

lantbrnkssiyrelsen. Finner denna nppenbaii, att fiskens npp- ock nedgång eUer

eljest fiskexiintresse icke kan röna inverkan av det företag, varom fråga är, skaB. med

delande kärom skyndsamt lämnas vattenrättsdomaren; i annat fall förordne styrelsen

fiskeritjänsteman att inom den för erinringars framställande bestämda tid till vatten

rättsdomaren avgiva yttrande, hnrnvida fiskerinäring

av belydenket kan genom

företaget lida väsentligt förfång, så ock vUka särskilda åtgärder ntöver vad sökan

den må kava föreslagit kunna erfordras till skydd för fisket. Då meddelande av

lantbruksstyrelsen, som nyss nämnts, eller yttrande av fiskeri tjänstemannen avgives,

skola ansökningskandlingarna återställas tifl vattenrättsdomaren.

Kan Yttrande, som ovan nämnts, icke avgivas ntan att undersökning å platsen

äger rum, ankomme på vattenrättsdomaren att efter inkommen anmälan därom upp

draga åt den av lantbrnksslyrelsen förordnade eller ock annan av styrelsen före

slagen fiskeritjänsteman

att ät vattendomstolen verkställa nndersökning ock avgiva

utlåtande, som i 45 § sägs.

37 §.

Kan inverkan ske pä kanal- eller slussanläggning, fördägge vattenrättsdomaren

sökanden att inom tid, som i varje fall föreskrives, ock vid äventyr, som nedan sägs,

till vattenrättsdomaren ingiva bevis, att kungörelsen delgivits anläggningens ägare

eller st^'^relsen för densamma på sätt, som for delgivande av stämning är stagat.

Lag samma vare beträffande känd förvaltning för annan allmän farled så ock sysslo

man för allmän flottled, där led, som nu nämnts, keröres av företaget.

Är fråga att genom tillärnad byggnad taga i -anspråk av annan tillgodogjord

vattenkraft, förelägges sökanden enånanda delgivningssl^ldigket med ägaren av den

anläggning, där kraften tillgodogöres. Varder denne vid delgivningsförsök ä sär

skilda dagar ej anträffad i sitt k em vist, må kungörelsen med samma verkan del

givas föreståndaren för kraftanläggningen eller, där föreståndare ej finnes eller

ej vid särskilda delgivningsförsök anträffas, fästas å lämplig plats vid anlägg

ningen.

Där fråga, är om ansökan, som i 17 § 11 avses, förelägge vattenrättsdomaren

sökanden att inom tid, som vattenrättsdomaren bestämmer, och vid nedan stadgat

äventyr ingiva bevis om kungörelsens delgivning med ägaren av det strömfall, frän

vilket kraftbelopp, varom fråga är, tillkandakålles. Vad nu sagts äge motsvarande

tillämpning beträffande ansökan enligt 17 § 8, 9 eller 10.

Försummar sökanden vad enligt denna § förelägges honom, skall ansökningen av

vattenrättsdomaren förklaras förfallen; ock varde bevis därom med de skäl, varå

beslutet grundas, tecknat å ett exemplar av ansökningen. Tillkännagivande om be

slutet skall lämnas parterna i den för kallelser till dem stadgade ordning.

38 §.

Vill någon, vars rätt kan vara beroende av ansökningen eller därmed avsett före

tag, bestrida ansökningen eller göra invändning mot ifrågasatt företags omfattning

eller mot tillärnad vattenbyggnads konstruktion eUer mot eljest föreslagen anord

ning, skola hans erinringar i lierörda hänseenden, vid äventyr att vattendomstolen

eljest icke är pliktig att fästa avseende vid deras innehall, framställas i skriftlig

inlaga inom viss av vattenrättsdomaren bestämd tid, mintt trettio dagar, efter _k^-

görelsens dag. Inlaga, som nu nämnts, skall ingivas till,vattenrättsdomaren i tva

exemplar.

39 §.

Sedan den för avgivande av erinringar bestämda tiden tilländagått, låte vatten

rättsdomaren, om erinringar inkommit, på sökandens bekostnad verkställa avskrift

— 1918. N:r 523. —

av desamma i det antal exemplar, som erfordras för erinringarnas tillhandakållande

å, det eller de i kungörelse enligt 32 § angivna ställe eller ställen, dit avskrifterna

så fort ske kan översändas.

Av inkomna erinringsskrifter äge sökanden utbekomma ena exemplaret; ock åligge

honom, där han vill bemöta vad i dem anförts, att inom viss av vattenrättsdomaren

förelagd tid, minst fjorton dagar, efter utgången av den tid, som bestämta för erin

ringars avgivande, ingiva påminnelser i det antal exemplar, som av vattenrätts-

domaren bestämmes. Vid påminnelser, som ingivas senare än nu nämnts, vare vat

tendomstolen ej pliktig att fästa avseende; och varde tillkännagivande härom lämnat

i föreläggandet.

Inkomma påminnelser, skola de exemplar därav, som äro avsedda för det eller de

i kungörelse enligt 32 § angivna ställen, ofördröj ligen av vattenrättsdomaren dit

översändas.

40 §.

Prövar vattenrättsdomaren tillfälle böra lämnas parterna att växla flera skrifter

än ovan sagts, äge han förordna därom oeh i den för kallelser till parterna stad

gade ordning meddela dem de för ändamålet nödiga föreskrifter.

41 §.

Innehåller ansökan i vattenmål tillika plan till elektrisk ledning för överföring

av kraft såsom gottgörelse för förlorad vattenkraft, äge till befrämjande av ärendets

fortgång vattenrättsdomaren i sammanhang med utredningen i vattenmålet eller ock

i annan ordning införskaffa den utredning inom orten, som må erfordras för bedö

mande av ärendet rörande den elektriska anläggningen.

Vid avgörande vare sig av sistberörda ärende eller av vattenmålet gälle den i 24

§ stadgade regel.'

42 §.

Yittnesstäraning till vattendomstolens sammanträden utfärdas av vattenrättsdoma

ren eller vattenrättssekreteråren eller ock av häradshövdingen i orten, där vittnet

bor eller vistas, eller beträffande person, som bor eller vistas i_ stad, av den,^ som är

satt till stämningars utfärdande i den stad, eller, där sådan ej finnes, av rådstnvu-

rättens ordförande. Körande stämning, som utfärdas av annan än vattenrättsdoma

ren eller vattenrättssekreteraren, skall den, som utfärdat stämningen, genast avsända

underrättelse till vattenrättsdomaren.

43 §.

Vattenrättsdomaren eller vattendomstolen äge, där sådant finnes lämpligt, förordna,

att till vinnande av upplysning, som i målet finnes erforderlig, förbör med vittnen

eller parter skall äga rum vid allmän underrätt. Sker det, översände vattenrä.tts-

domaren till den underrätts ordförande uppgift å de omständigheter, varom förhöret

skall äga rum, jämte de för förhörets ledande nödiga upplysningar angående målet

eller ock i fall av behov de i detta ingivna handlingar. Om tiden och stället lör

förhörets hållande meddele allmänna underrättens ordförande i god tid besked till

vattenrättsdomaren, som därom sist å åttonde dagen före förhöret underrättar par

terna i den för kallelser till dem bestämda ordning.

I samband med förordnande om förhör med part äge vattendomstolen iörelä^g^'

parten vite eller annat äventyr; dock skall, där sådant föreläggande i partens fr&^"

varo gives, detta sist å åttonde dagen före förhöret delgivas parten pä sätt om stäm

ning är stadgat.

44 §.

Angår målet fråga, för vars bedömande tarvas särskilda fackkunskaper, som icke

•

— 1918. N:r 523. —

1169

annorledes äro för vattendomstolen tillgängliga, må vattenrätts domaren eller vatten

domstolen till biträde åt domstolen tilUialla i sådant ämne saklinnnig person.

45 §.

1 mom. Erfordras för bedömande av målet särskild teknisk utredning eller vid"

lyftigare värdering, uppdrage vattenrättsdomaren, där sådant finnes lämpligt, åt bi

träde, som i 44 § sägs, eUer ock åt annan sakkunnig person att efter förberedande

undersökning avgiva utlåtande i målet. Tarvas utredning av mer än en person,

varde uppdraget lämpat därefter.

Undersökning, som nu nämnts, skall båUas så snart ske kan. Om tiden för dess

företagande skall meddelande lämnas vattenrättsdomaren, som i den för kallelser till

parterna bestämda ordning underrättar dem därom. Sedan undersökningen bragts

till slut, skall utlåtandet utan dröjsmål översändas till vattenrättsdomaren och av

honom hållas för parterna tillgängligt å förut kungjorda ställe eller ställen. Eör-

ordas i något hänseende andra teknisha anordningar eller andra regler för hushåll

ningen med vattnet än sökanden må hava fÖre.slagit, skall utlåtandet hållas tillgäng

ligt under minst fjorton dagar före vattendom!5tolens sammanträde.

2 mom. Vattenrättsdomaren må ock, där så finnes lämpligt., uppdraga åt vatten

rättsingenjörerna eller en av dem att, med eller utan biträde av vattenrättsnämnde

männen eller en av dem, verkställa undersökning å stället.

Om tiden för sådan undersökning skaU vattenrättsdomaren meddela partema under

rättelse i den för kallelser till dem bestämda ordning. Protokoll över undersökningen

skall föras av den vattenrätts dom a ren därtill förordnat och sedermera tPlställas vat

tenrättsdomaren. Där undersökning sker allenast såsom förberedelse för domstolens

sammanträde till syn på stället, vare dock underrättelse och protokoll, som nu nämnts,
e] av nöden.

' 8 mom.. Där vid undersökning enligt denna § i mål rörande vattenreglering, som

avses i 3 kap. 1 §. en eller flera strömfallsägare vilja förena sig med sökanden om

företaget eller yrka, att till vinnande av ökad båtnad däråt gives större omfattning

än sökanden äskat, .göre det skriftligen; och varde handlingen vitsordad medelst

undersökningsförrättarens påskrift samt Översänd till vattenrättsdomaren.

46 §.

Mot sakkunnigt biträde, som i 44 § sägs, gälle de jäv, som efter ty förut sfödgats

gäUa mot ledamot i vattendomstolen; dock må den omständigheten att fiskentjänste-

San i målet avgivit yttrande enligt 36 § ieke utgöra hinder för honom att vara sak
kunnigt biträde i samma mål.

. , i .. ..j in

j • K O A

I fråga om tiden för framställande av^ jäv mot sakkunnigt biträde skall vad i 52 §

finnes s'tadgat äga motsvarande tiUämpmng^

Framgår av utlåtande, som i 45 § sägs, eller eljest, att förefög eller åtgärd, varom

i mnlet är fråaa ano-år fastighet, som icke blivit i kungörelse enligt 32 § pa dar

omförmält sätt angiven, åligge vattenrättsdomaren att därom u^da kungörelse ined

tillkännagivande vad ägare till sådan fastighet sa ock

dennes rätt är i fråga, har att iakttaga för bevakande av sm ratt i målet ävensom

att i fall, som i 33 § sägs, och på sätt, där finnes stagat, meddela sakägare, som

nu nämnts, underättelse om kungörelsens utfärdande. Kungörelsen skall genom vat

tenrättsdomarens försorg sist å fjortonde dagen före vattendomstolens sammanto^e

införas i en eUer flera av ortens tidningar så ock i allmänna tidningarna samt for

unSande i kyrkan avsändas till pastorsämbetet i den eUer de for^lmg^, dar de

i kungörelsen angivna fastigheter äro belägna. Ett exemplar av kungörelsen staU

3^X70

— 1918- N:r 523. —

ofördröjligen säaidas till det eller de i kungörelse enligt 32 § angivna ställe eller

ställen.

Där så finnes lämpligare ock känsyn till okända rättsägares rätt ej utgör kinder

däremot, förelägge vattenrättsdomaren sökanden ej mindre att i den för delgivande

av stämning stadgade ordning sist å åttonde dagen före vattendomstolens samman

träde låta kalla sakägare, som ovan sägs, att inställa sig vid sammanträdet för sin

rätts bevakande än även att sist vid nämnda sammanträde inkomma med bevis att

delgivning skett inom föreskriven tid. I fråga om föreläggande, som nu sagts, skall

i tillämpliga delar gälla vad i 37 § finnes stadgat.

" ''

48 §.

För att lämna vederbörande kommuner, trafikanter och andra tillfälle att yttra sig

angående den inverkan företag eller åtgärd, varom i målet är fråga, kan medföra å

allmän samfärdsel eller flottning eller eljest å allmänna intressen samt om vidtagande

av åtgärder för tillgodoseende av dylika intressen eller angående ärende, som ? 41 §

sägs, förordne vattenrättsdomaren, där sådant prövas lämpligt, att särskilda samman

träden skola hållas i sammanhang med undersökning, som i 45 § sägs, eller ock i

annan ordning.

För anordnandet av sådana sammanträden äge vattenrättsdomaren, där det finnes

lämpligt, påkalla Konungens befallningskavandes biträde.

49 §.

Vattendomstolen äge^, där sä finnes nödigt för målets avgörande, från förvaltande

myndighet begära utlåtande i fråga, som faller inom myndighetens verksamhets

område.

Är fråga om byggnad i eller vid allmän farled, skall vattendomstolen eller vatten-

rättsdomaren, förrän målet avgöras, från lotsstyrelsen inhämta yttrande, huruvida från

dess sida något finnes att erinra i avseende å företaget.

50 §.

För målets prövning sammanträder vattendomstolen till syn på stället eller, där

målet kan prövas utan syn, å annan plats, som är för parterna välhelägen.

Tiden och stället för^ vattendomstolens sammanträde bestämmes av vattenrätts-

domaren och skall sist å fjortonde dagen före sammanträdet tillkännagivas parterna

i den för kallelser till dem bestämda ordning.

Har sökanden begärt syn på stället, må målets avdO mande ej ske utan syn. Äskas

i mål om byggnad för vattnets tillgodogörande syn av någon, som förmenar sig lida

skada av sådan byggnad, vare lag samma, såframt ej sjm finnes uppenbarligen icke

vara erforderlig för tillgodoseende av parternas rätt.'

51 §.

Yattenrättsmgeujörerna och de vattenrättsnämndemän, vilka böra tjänstgöra vid

domstolens sammanträde, skola av vattenrätts domaren särskilt kallas.

52 §.

Menar part, att ledamot i vattendomstolen är jävig, frainställe invändningen vid

första domstolssammanträde, då den, som jävet angår, har säte i domstolen, eller, där

parten då var av laga förfall hindrad att inställa sig eller den omständighet, v.yå

för handen eller parten kunnig, vid nästa sammanträde efter

det loriallet upphörde eller han om jävet erhöll kännedom. .Hålles vattendomstolens

sammanträde, som nu nämnts, vid syn pä stället, skall jävet framställas före syne-

gangens_ början. Försummas vad salunda stadgats, vare parts rätt att framställa

myandumgen försutten.

t äv mot ledamot i vattendomstol må ock i högre rätt göras, där den part, som

— 1918. N:r 523. —

1171

vill fxåg^ väcka, av annan orsak än förfallolös utevaro ej förrän i den högre rätten

haft tillfälle att framställa jävet. Beträffande rätt till talan mot vattendomstols be

slut rörande jäv mot^ ledamot i domstolen gälle vad i rättegångsbalken finnes stadgat

angående beslnt om jäv mot häradshövding.

Beslut varigenom ; ävsinvändning mot vattenrättsnämndeman varder gillad, skall

ej medföra någon verkan till rubbning eller upphävande av åtgärd eller beslut, som

tillkommit innan invändningen gjordes, där övriga ledamöter varit om åtgärden eller

beslutet ense.

53 §.

Yrkanden beträffande ersättning till följd av det företag eller den åtgärd, varom

fråga är, så ock påståenden 1 anledning av utlåtande, som i 45 § sägs, skola göras

medelst skriftlig inlaga i två exemplar före vattendomstolens första sammanträde i

målet eller ock framställas å nämnda sammanträde och, där syn hålles, före syne

gångens början eller i den ordning, som domstolen bestämmer. Yid yrkanden och

påståenden, som framställas senare än nu nämnts, vare vattendomstolen icke p^tig

att fästa avseende, utan så .är att de föranledas av iakttagelser under synegången

eller av eljest under 'domstolens sammanträden förekomna omständigheter.

Av inlaga, som nu nämnts, äge sökanden utbekomma ena exemplaret.

54 §.

Tvistas om fastighet, som i målet avsett företag eller åtgärd angår, vare den av

de tvistande, som med äganderättsanspråk innehar fastigheten, herätti^d att med

laga verkan tala och svara för densamma, till dess den lagligen vinnes från honom-

Ny ägare må ej rubba överenskommelse, som förre ägaren i målet ingått, eller

annan i målet vidtagen, för denne bindande åtgärd. Har i förut angiven ortog

underrättelse om målet blivit förre ägaren tillsänd eller denne kallats tiU instäUelse

eller eljest kommit tillstädes i målet, vare underrättelse tiU nye ägaren eUer kallelse
å honom ej erforderlig.

55 §.

Parts utevaxo från vattendomstolens sammanträde ntgöre ej hinder for målets

handläggning och avdÖmande.

Vill sökanden före vattendomstolens sammanträde återMa ansölmingen, göre det

skriftligen hos vattenrätts domaren, och avskrive denne m^et från vidaxe hehanolmg.

Efter det målet företagits tiU handläggning vid saiamanträde med vattendomstolen,

må återkaUelse av sökandena talan ske aUenast hos domstolen.

Är fråga om utförande av vattenreglering, som avses i 3 kap. _1

dena äro två eller flera, en av dem ej utan de andras medgivande aterfcalla sin

återkaUelse av talan skett, skaU genom vat^&ttsdom^s ftaorg medde-

lande däxom lämnas parterna i den för kaflelser till dem bestämda ordning.

Där ei särsMlda omständigheter n6dTäM>gg«ra uppskov med förkandUng^^^

syZ^Uga ÄSN™ i protokoUet angivas, tiden sättas senare än tva månader efter
det beskedet lämnas.

gfcaU besked om tiden och stallet

:Är"dt ÄÄån domstolen "skUjes ^er ock sedermera tfll-

känniSvas i den ordning, som för kallelser till paxtema blmt bestämd.

1172

^ 1918. N:r 523. —

I sammanliang med beslut om uppskov äge vattendomstolen, där det för målets

beböriga utredning prövas erforderligt, förordna om ny skriftväxling mellan parterna

ock meddela de därför nödiga föreskrifter så ock giva föreläggande angående viss'

parts körande.

o8 §.

Å tid ock plats, som för utslagets meddelande enligt 57 § blivit särskilt bestämd

skall utslaget vara för parterna tillgängligt.

Då utslag sålunda gives, erfordras ej att vattendomstolen är samlad.

59 §.

Av vattendomstolens utslag skall avskrift ofördröj ligen ock sist å åttonde dagen,

sedan det avkunnats eller eljest meddelats, av vattenrättsdomaren sändas till det eller

de i kuneörelse enligt 32 § angivna ställen.

60 §.

Finner vattendomstolen anledning antaga, att företag eUer åtgärd, som i målet

avses, kar vidsträcktare verkningar än i ansökningen uppgivits, skall tillfälle lämnas

tillstädesvarande parter att yttra sig däröver. Finnes antagandet grundat, ålägge

domstolen, ändå att särskilt yrkande ej framställes, sökanden att gälda den ökade

ersättning, som därav må föranledas.

Där på yrkande av någon part uppskattningen av konom tillkommande ersättning

finnes "böra sättas kögre än sökanden föreslagit, må domstolen jämväl beträffande

andra parter vidtaga sådan jämkning i ersättningsbelopp, som må erfordras för vin

nande av likformigket i uppskattningen.

Ej må i något fall ersättning sättas lägre än sökanden i ansökningen före.slagit.

Har särskild uppgörelse träffats, må ersättning ej på grund av föreskrifterna i denna

§ bestämmas annorlunda än sålunda blivit avtalat.

61 §.

Där mål finnes bekörigen kunna utredas utan skriftväxling mellan parterna, äge

vattenrättsdomaren i kungörelse genast utsätta viss tid, minst tre veckor efter kun

görelsens utfärdande, ock viss ort för målets kandläggning inför vattendomstolen;

ock skall beträffande sådant mål i tillämpliga delar gälla vad i 32 § andra stycket,

33—37 ock 41—58 §§ samt 60 § föreskrivits.

62 §.

1 mom. Där genom vattendomstols utslag lämnas medgivande att bygga i vatten,

skall utslaget innekålla noggranna bestämmelser om byggnadens läge ock konstruk

tion, om den ersättning, som skall till följd av företaget utgå, i den mån ej bestäm

melser därom skola träffas i den för expropriation stadgade ordning, samt om de

villkor i Övrigt, som må vara behövliga för tillgodoseende av allmän och en skild rätt,

så ock, i den mån det prövas erforderligt, innefatta bestämmelse om vattenmärke eller

andra föreskrifter om hushållningen med ock framsläppande av vattnet såväl efter

byggnadens .fullbordan som under byggnadstiden.

2 mom. Ar frå^a om byggnad för vattnets tillgodogörande, skaH utslaget angiva,

med vilken fasti^et rätten till tillgodogörandet skall för framtiden vara förenad.

Denna fastighet (strömfallsfastigketen) bör, där så lämpligen kan ske, omfatta alle

nast den sökanden tillhöriga mark, som npptages av byggnaden ock därmed förenade

anläggningar, jämte den del av vattenområdet, som sökanden äger. Vattenrätts-

domaren bör förty, när omständigheterna därtill föranleda, tillse att, såvfft möj-

b^d

strömfallsfastigket lämpad fastighet varder under målets kandläggning

Utslaget skall jämväl angiva, i vad mån tillgodogörandet medgivits på grund av

— 1918. N:r 523. —

1173

ansprak, eller den sida av strömfallet, om vars tillgodogörande är fråga, tilmör fastig

het, för vilken sökanden såsom ägare fört talan i målet.

I utslag, varigenom ^ medgivande lämnas till byggnad för utnyttjande av vatten

kraft, varde vidare angivet, huruvida byggnaden är av beskaifenhet, att de i 4 kap.

meddelade bestämmelserna om skyldighet för byggnadens ägare att tillhandahålla

kraft åt kringliggande bygd ävensom angående nyprövning och lösningsrätt för kro

nan därå äga tillämpning.

3 mom. Vad i 1 mom. stadgats skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse

beträffande vattendomstols utslag i andra ansökningsmål. I utslag, varigenom läm

nas medgivande till utförande av vattenreglering, varde angivet, om re^eringsföre-

taget är av beskaffenhet, att stadgandena i 4 kap. om nyprövning och om avgifter

därå äga tillämpning, och skall, då fråga är om företag, som avses i 3 kap. 1 §, ut

slaget tillika innehålla uppgift å dethelopp, vartill kostnaden för regleringens ut

förande blivit av vattendomstolen beräknaci, samt föreskrift om den anpart i kost

naden för företaget, som belöper å varje till regleringssamfälligheten hörande

strömfall.

63 §.

I sammanhang med beslut, varigenom ifrågasatt byggande i vatten eHer u tförande

av vattenreglering medgives, bestämme vattendomstolen viss tid, i regel ej översti-

o-ande tio år, inom vilken företaget skall vara fullbordat.

64 §.

Meddelas av vattendomstolen bestämmelse om vattenmärke, som ej finnes utsatt,

föreskrive ock domstolen, när och av vem vattenmärket skall på sökandens bekostnad

utsättas. Vattenmärke skaU på ett för dess orubbade bestånd betryggande sätt an

bringas å ett för envar lätt skönjbart stäUe invid det vatten, varom fråga är, samt

i noggrant bestämt höjdförhållande till en eller flera i berg, jordfast sten eller annat

fast föremål inhuggna fixpunkter.

65 §.

Ändå att sökandens talan bifalles, varde honom ålagt att gottgöra motpart sä

dana kostnader å målet, som prövas hava varit nödiga för tillvaratagande av hans

rätt

Har svarandepart framställt invändning eller påstående i målet, ändå att han in

sett eller skäUgen bort inse, att fog därför saknas, och våUas därav uppskov i målet

eller eljest ökade kostnader, gottgöre kan sökanden de utgifter, som därigenom asam-
kats denne.

,, „

66 §.

I mål rörande byggande i matten eller utförande av vattenreglering må vattendom

stolen, när synnerll|a skäl därtiU prövas förehgga, meddela slutligt ntslag rörande

viss del av företaget, innan målet i övrigt avgöres.

67 §.

ersättogTpei»^

rätt kaS ålägga bonom att utgiva utöver vad vatten-

309—JS0074. Svensk författningssamling 1918, Nrr S23—529.

1174

— 1918. N:r 523. —

domstolen i sådant avseende bestämt, sä ock för det skadestånd, vartill han kan kän

nas skyldig, om vattendomstolens beslut eljest ändras.

Är sådant förordnande meddelat, och fullföljes mot beslutet talan i högre rätt äe-

denna, när skäl därtill förekomma, att, innan ändrlngssökandet slutligen prövas

ordna, att verkställighet icke må äga rum.

68 §.

Anmälan om ersättningsanspråk, varom i 2 k^. 24 § förmäles, skall göras skrift

ligen och i tvä exemplar ingivas till vattenrättsdomaren. Ena exemplaret varde ge

nom vattenrättsdomarens försorg i rekommenderat brev tillsänt ägaren av den vatiln"

byggnad, varom fråga är.

Efter utgången av den tid, inom vilken ersättningsanspråk, som nu sagts, må an

mälas, skall vattendomstolen för prövning av anspråk, som inom behörig tid'anmälts

sammanträda till syn på stället. Äro flera anspråk anmälda, varde de såvitt möjligt

prövade i ett sammanhang. Om tiden och stället för vattendomstolens sammanträde

skall sist å fjortonde dagen förut till parterna avsändas underrättelse' i rekommen

derat brev sä ock kungördse införas i en eller flera av ortens tidningar.

Angående skyldighet för byggnadens ägare att ersätta motpart kostnad, som för-

anledes av prövning enligt denna §, gälle vad i 65 § är om sökande stadgat. Einnes

den, som anmält ersättningsanspråk, hava saknat skälig anledning därtill, varde ho

nom ålagt att gottgöra byggnadens ägare de utgifter, som denne till följd därav fått

vidkännas.

, 69 §.

För ingivande av erinringar eller påminnelser eller skrifter i anledning av förord

nande om ytterligare eller ny skriftväxling eller ock bevis om delgivning äge vat

tenrättsdomaren bevilja anstånd på viss tid, när skäl därtill äro.

Varder före utgången av tid, inom vilken det åligger part att något fullgöra, laga

förfall visat, utsätte vattenrät-tsdomaren ny tid.

70 §.

Beträffande fråga, vari det enligt förestående stadganden tillkommer vattenrätts

domaren att besluta, bör han, där frågans beskaffenhet det påkallar, rådgöra med

vattenrättsingenjörerna.

Av vattenrättsdomarens beslut är vattendomstolen ej förhindrad att annorlunda

förordna.

71 §.

Där enligt stadgande i denna lag handling skall ingivas till vattendomstol eller

vattenrättsdomaren, må den i stället på vederbörande parts eget ansvar i betalt brev

insändas med posten.

72 §.

Vattenrättssekreteraren åligge att över alla vid vattendomstolen anhängiggjorda

ansökningsmål föra förteckning, utvisande tiden, då varje mål inkommit, därmed

vidtagna åtgärder samt tiden för målets avgörande.

73 §.

Vattenrättsdomaren före med biträde av vattenrättssekreteraren protokoll vid vat-

iendomstolens sammanträden och underskrive detsamma å domstolens vägnar. I ma-

^^iidling må ej i protokollet intagas, ntan där allenast anmärkas.

„

ansökningsmal skall av vattenrättssekreteraren upprättas en akt, om-

fattande ett exemplar av samtliga de handlingar, som i målet ingivits, så ock aj-

sKntt av de ntav vattonrättsdomaren i målet utfärdade knn£:örelser och meddelade

In.

— 1918. N:r 523.' —

1175

beslufc ävensom av vattendomstolens protokoll ock utslag i målet iämte förteckning

a de kartor, ritningar ock andra kandiingar, som akten omfattar.

Yid akten skall iämväl fogas en av vattenrättsdomaren underskriven förteckning

över de ^ underrättelse, vilka pä^grund av bestämmelserna i 33 ock 47 §§ blivit av

honom a p^ten avlämnade; ock skall förteckningen angiva den dag, då avlämnan

det

eljest föreliggande omständigketer annat förhållande framgår,

utgöre förteckning, som nu nämnts, bevis att den uppgivna dagen underrättelser

avsänts under de i förteckningen upptagna adresser.

Beträffande skyl^gket att till Svea bovrätt insända ett exemplar av akten i målet

skall vad rörande insändande till hovrätt av underrätts dombok är stadgat äga mot

svarande tillämpning.

74 §.

Expedition i ansökningsmål skall mot postförskott sändas till part, som är skyldig

att lösa densamma, eller, om flera parter äro gemensamt lösenskyldiga, till den av

dem, som de i sådant avseende må kava uppgivit. Yarder postförskott ej utlöst,

må postavgiften uttagas i den för expeditionslösen stadgade ordning.

Vad sålunda stadgats om expedition gälle ock om andra kandiingar, vilka part är

berättigad att ntfå frän vattendomstol.

Har part avsagt sig rätten att på sådant sätt få handling sig tillsänd eller be

gärt, att handling skall på sätt nu är nämnt tillställas i stället för honom själv

hans rättegångsombud eller annan, vare det gällande.

Om förfarandet vid vattendomstol i stämningsmäL

75 §.

Vill någon mot annan föra talan, som i 17 § 12—27 avses, ingive till vattenrätts-

domaren ski-iftlig inlaga, innehållande uppgift å svarandens namn ock hemvist så

ock å kärandens påståenden jämte skälen därtill; bifoge ock de handlingar käranden

vill åberopa till stöd för sin talan.

Inlaga, som nu sagts, skall jämte därtill hörande handlingar ingivas i två exem

plar; dock äge i fråga om kartor och ritningar samt handlingar av vidlyftigare be

skaffenhet vattenrättsdomaren medgiva befrimse från denna skyldighet.

Beträffande mål rörande häktad gäUe vad i 84 § finnes stadgat.

76 §.

Har inlaga, som i 75 § sägs, med tillhöxande handlingar ej ingivits i nödigt antal

exemplar, eller finner

vattenrättsdomaren den i inlagan väckta talan vara av be

skaffenhet, att den uppenbarligen icke kan av vattendomstolen upptagas, skaU vad

i 29 och 31 §§ stadgats beträffande ansökningsmål äga motsvarande tillämpning.

•

Möter ej mot talans upptagande hinder, som i 76 § avses, teckne vattenrättsdoma-

reu å stämningsinlagan föreläggande fÖr svaranden vid äventyr, som i 82 § for-

mäles, att inom viss av vattenrättsdomaren förelagd tid, minst fjorton dagar, efter

det stämningshandlingarna delgivits honom, till vattenrättsdomaren ingiva skxiftligt

svaromål å stämningspåståendena med bifogande av de handlingar han vill åberopa

till stöd för svaromålet så ock att inställa sig inför vattendomstolen å tid och ort,

som sedermera varder bestämd och i den ordning 80 § föreskriver offentliggjord.

Har käranden erhålLit befrielse från ingivandet av vissa handlingar i två exemplar,

skall i föreläggandet tillkännagivas, att dessa handlingar hållas tillgängliga å vat

tenrättsdomarens tjänsterum.'

1176

— 191Ö- N;r 523. —

Vad i 75 § andra stycket stadgas gälla ock med avseende ä svaromål med fil

hörande handlingar.

Sedan resolution åtecknats stämningsinlagan, skall ena exemplaret därav ävens

av övriga i inm exemplar ingivna handlingar utlämnas till käranden. Vattenrätt^

domaren förelägge därvid käranden att inom viss tid, minst fjorton dagar, och v'd

äventyr, som nedan sägs, delgiva svaranden de sålunda hekoinna handlingarna nä

sätt, som för delgivande av stämning är stadgat. Har den för svaromåls avgivande

bestämda tiden, räknat frän utgången av tiden för delgivningens verkställande

gått till ända och har icke, då beslut av vattenrättsdomaren meddelas, till honoin

inkommit bevis, att delgivning skett inom föreskriven tid, ej heller svaromål avei

vits, varde kärandens i målet väckta talan av vattenrättsdomaren förklarad för

fallen.

Här ansökningen efter ty nu sagts av vattenrättsdomaren förklaras förfallen, skall

bevis därom med de skäl, vara beslutet grundas, tecknas å ett exemplar av stämiiing.s-

inlagan.

79 §.

Av svaromål med tillhörande handlingar äge käranden utbekomma ena exemplaret.

Till bemötande av svaromålet må käranden^ inom tid, som av vattenrättsdomaren

förelägges, ingiva påminnelser i två exemplar; och äge vattenrättsdomaren, där sä

finnes nödigt, föreskriva, i vilket avseende käranden därvid skall yttra sig eller före

bringa utredning vid äventyr, som i 82 § förmäles.

Finner vattenrättsdomaren tillfälle böra lämnas svaranden att före målets behand

ling vid vattendomstolen yttra sig över avgivna påminnelser, förelägge vattenrätts

domaren käranden^ vid äventyr, som nyss sagts, att inom viss tid inkomma med

hevxs, att han delgivit svaranden ena exemplaret av påminnelserna.

Prövas ytterligare skriftväxling mellan parterna nödig, äge vattenrättsdomaren

lörordna därom och meddela de för ändamålet erforderliga föreskrifter.

80 §.

Efter skriftväxlingstidens utgång hestämme vattenrättsdomaren, när och var vat

tendomstolen skall sammanträda för målets handläggning; och skall tillkännagivaDde

om tiden och stället för sammanträdet sist ä fjortonde dagen förut ej mindre anslås

i vattenrättsdomarens tjänsterum än även tillsändas parterna i rekommenderat brev.

. .

81 §.

Vad i 42 46 §§, 49 § första stycket, 50 § första stycket, 51, 52, 55 §§, 56 §

första sly eket, 57, 58, 64, 67, 69—72 §§, 73 § första, andra och fjärde styckena samt

74 b stadgas beträffande ansökningsmäl skall, där annat ej framgår av vad nedan i

denna^ b sägs, äga motsvarande tillämpning i fråga om stämniugsmål.

Utlåtande, som i 45 § sägs, skall hållas för parterna tillgängligt å vattenrätts-

domarens tjänsterum.

i.'-n

1 7

^ör ansökningsmål finnes föreskrivet, parterna skola er

hålla besked i den för kallelser till dem i 32 § bestämda ordning, skall i stämnings-

mal med avseende å sättet för meddelande av sådant besked i stället lända till efter

rättelse föreskriften i 80 §.

^ stämningsmål, däri talan om ansvar föres, skall A'ad i 55 § finnes

stadgat beträfifandé ansökningsmål icke äga tillämpning, såvitt angår svarande, vil-

hen ej under skriftväxlingen erkänt den förseelse, som lägges bonom till last. För

ordnande, som i 67 § sägs, må ej meddelas angående verkställigbet av straff eller

annan påföljd av brottslig gärning.

- 1918. N:r 523. —

1177

vid

ade

id,

83 §.

mot vilken talan föres i stämningsmåi, till bemötande därav bos vat-

tenrattsdomjen gor ansökan, som i 17 § 2, 3 eller é avses, varde målet i dess hel-

bet handlagt i den för ansokningsmal stadgade ordnino-

Har i stämningsmål vattendomstolen eUer har allmän domstol eUer överexekntor

lorordnat om borttagande eller andrande av byggnad eller annan anläggning i vat-

öaretter ansökan, som nyss nämnts, äge vattenrätts domaren, om skäl

fal)

^ • sökanden ställer pant eller borgen för kostnad och skada, förordna,

aty utslaget ej ma verkställas, innan ansökningsmålet blivit slutligen avgjort eller

ock vattendomstolen annorlunda förordnar,

84 §.

Vad 1 75—83 §§ föreskrives om förfarandet i stämningsmål skall ej äga tillämp

ning ä brottmål rörande häktad, utan skall i fråga om sådant mål lända till efter

rättelse vad härom finnes stadgat för häradsrätt.

Om bidrag till kostnaden för vattendomstolamas organisation OGb, verksamJlet.

85 §.

Lämnas jämlikt denna lag medgivande till byggande i vatten för vattnets tillgo

dogörande såsom drivkraft eller till vattenreglering, eller meddelas i syfte att vinna

ökad möjlighet att utnyttja vattenkraft ändrade bestämmelser rörande bnshåilningen

• med vattnet, åligge sökanden att, innan medgivet arbete må påbörjas, eller, där fråga

är om ändrade bnsbållningsbestämmelser, dessa må tillämpas, erlägga viss av

gift såsom bidrag till kostnaden för vattendomstolarnas organisation och verk

samhet.

Avgift, som nn nämnts, skall beträffande byggnad för vattnets tillgodogörande

såsom drivkraft bestämmas i förhållande till den förut icke tillgodogjorda vatten

kraft, som beräknas kunna vid lågvatten uttagas vid byggnaden, dock med avdrag

för den vattenkraft, för vilken i samband med regleringsföretag avgift förnt erlagts.

Där med vattenreglering eller med ändrade hushållningsbestämmelser åsyftas ökning

i iittagbar vattenkraft, skall avgiften bestämmas i förbällande till ökningen i den

vattenloraft, som vid lågvatten kan uttaps i sökandens eller, då fråga är om vat-

tenreglering enligt 3 kap. 1 §, samtliga till regleringssamfälligbeten börande ström

fall. Avses att möjliggöra utnyttjande av förut uttagbar vattenkraft på fördelakti

gare sätt, varde avgiften bestämd i förhållande till den ökning i vattenkraftens

värde, som genom företaget eller genom de ändrade husbållningsbestämmelserna be-

redes. Där till grund för avgiften skall läggas storleken av viss vattenkraft, skall

den nto-å med en krona för varje hästkraft till och med 5,000, femtio öre för varje

hästkraft över 5,000 till och med 10,000 samt tjugufem öre för varje hästkraft ut

över 10,000, men må ej, utom då fråga är om vattenreglcring,^ överstiga tjugutusen

kronor. ' Skall avgiften beräknas efter ökningen i värde å vattenkraft, varde den er-

lagd med en för tusen av värdeökningen.

, , ,

Avgift, som efter ovan nämnd beräkning skulle uppgå till mindre belopp än tio

kronor, skall icke erläggas.

1178

— 1918. N:r 523. —

86 §.

Storleken av avgift, varom i 85 § förmäles, skall enligt där meddelade sranH

bestämmas av vattendomstolen.

Huru avgifter, som nu nämnts, skola indrivas och för det därmed avsedda and

målet användas, därom förordnar Konungen.

87 §.

Sökande i ansökningsmål vare pliktig att förskjuta:

kostnaden för sådana kungörelser och underrättelser i målet, vilka det åliaeer

vattenrättsdomaren att offentliggöra eller avsända, så ock för handlingarnas till

handahållande, såsom i 32 § sägs, där särskild utgift härför ifrågakommer;

ersättning för sädana utgifter för vattendomstolens sammanträde, varom i 11 S

andra stveket förmäles:

gottgörelse ät person, som jämlikt 35 § särskilt förordnats att biträda sakägarna

i målet;

gottgörelse ^åt sakkunnig person, som jämlikt 44 § tillkallas i målet såsom sakkun

nigt biträde åt domstolen;

ersättning för undersökning enligt 45 §; samt

gottgörelse åt vattendomstolens ledamöter och sekreterare för inställelse vid dom

stolens sammanträde, där detta hålles vid syn å stället, dock ej ersättning iör län me

resa än från järnvägs- eller ångbåtsstation, som ligger närmast sammanträdes

platsen.

_ Huruvida kostnad, som sökanden sålunda förpliktas att gälda, skall helt eller del

vis gottgöras honom av annan part, varde avgjort enligt de rörande rättegångskost

nader i vattenmäl gäUande regler.

Yad nu sagts beträffande sökande i ansökningsmål äge motsvarande tillämpning

i avseende å kärande i stämningsmål.

Om fullföljd av talan mot vattendomstols och vattenrätts domares beslut,

88 §.

I fråga om fullföljd av talan mot vattendomstols beslut sivola, såvitt ej här ne

dan eller eljest i lag eller författning särskilda stadganden därom meddelas, i till-

lämpliga delar lända till efterrättelse rättegångsbalkens föreslcrifter beträffande full

följd av talan mot allmän underrätts beslut, med iakttagande därav att talan mot

vattendomstols beslut skall fullföljas hos vatten Överdomstolen och att vad i 25 kap.

8 § och 26 kap. 1 § rättegångsbalken sägs om häradshövding skall i vattenmål gälla

om vattenrättsdomaren.

Talan mot vattendomstols slutliga utslag i mål, som ej är av brottmåls natur.

skaU fullföljas efter vad.

Har vattendomstol förklarat sig obehörig eller i stämningsraål förklarat stämnin

gen ogill, skall över det utslag klagan föras genom be.svär, ändå att målet är så-

dant, att talan mot slutligt utslag däri eljest .skolat efter vad fullföljas.

Vad i 25 kap, 5 § rättegångsbalken tinnes stadgat rörande sättet for fullföljd av

talan mot där avsedda beslut skall äga motsvarande tillämpning i vatteninål.

..j ,

90 §.

Vad mot vattendomstols utslag skall anmälas sist å fjortonde dagen eller, där an-

aggnmg, företag eller åtgärd, varom fråga är, angår fastighet inom Norrbottens

e er Västerbottens läns lappmark, sist å tjuguförsta dagen från den dag, då utslå-

1918. N:r 523. —

1X79

vädjas; prove dock vattenrättsdoma-

^XäomaS^

vadeaamälan rätteligen ekett. Vadepenning tfflfalle

Meddelar jämlikt 66 § ^ttendomstol skilda utslag rörande olika delar av det

företag, varom fraga ar, ock kar part erlagt vadepenning rörande ett utslag, tarvas

ej ny vadepenning, dar kan vill fiillfölja talan jämväl ik^ot beslut, som sentre med

delas.

91 §.

Part, som vädjat mot vattendomstols utslag, skall i vattenöverdomstolen sig in

ställa löre klockan tolv a trettionde dagen eller, där anläggning, företag eUer

åtgärd, varom fraga är, angar fastigket inom Norrkottens eller Västerkottens läns

lappmark, före klockan tolv å fyrtiofemte dagen från den dag, då utslaget gavs

§.

Där i ansökningsmål, vari kungörelse enligt 32 § utfärdats, talan mot vattendom

stols utslag efter vad fullföljes av sökanden, skola de av konom vid vattenöverdom

stolen företedda inlager oek andra kandkngar, därav enligt 26 kap. 13 § rättegångs

kalken avskrifter skola bifogas, kåUas parterna tillkanda å det eller de i kungörel

sen angivna ställe eller ställen. Pör sådant ändamål skall avskrift av kandlingama

så fort ske kan dit översändas, ock varde på sökandens bekostnad tillkännagivande

därom, att sådan avskrift finnes att tillgå därstädes, införd i den eller de i samma

kungörelse angivna ortstidningar. Har sökanden ej ingivit avskrifter tiU det antal,

som erfordras för handlingarnas tillkandakållande på sätt nu nämnts, skall på sö

kandens bekostnad verkställas utskrift av handlingarna i det ytterligare antal ex

emplar, som för ändamålet är behövligt.

93 §.

Besvär över vattendomstols utslag eller beslut skola till vattenöverdomstolen

ingivas före klockan tolv å trettionde dagen eller, där anläggning, företag eller åt

gärd, varom fråga är, angår fastigket inom Norrbottens eller Västerbottens läns

lappmark, före iHockan tolv å fyrtiofemte dagen frän den dag, då ntslaget eUer be

slutet meddelades.

Avse besvär beslut, som, där det meddelats av allmän domstol, må utan inskränk

ning till viss tid överklagas, vare då ej beUer klagan över vattendomstolens beslnt

till viss tid begränsad.

Yad i 27 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken finnes stadgat skaU äga till-

lämpning jämväl å part, som hålles häktad i vattenmåi.

94 §.

Skall över besvär motpart köras, skola i de fall, som avses i 27 kap. 6 ock 10 §§

rättegångsbalken, i stället för de i 1 § i samma kap. stadgade tider komma tilL till-

lämpning de tider, som finnas angivna i 93 §.

95 §.

Skola, där mot beslut i ansökningsmål, vari kungörelse enligt 32 § ntfärdats, be

svär anförts av sökanden, motparterna höras däröver, varde genom klagandens försorg

besvärskandlingarna tillställda i stället för motparterna den eller de personer, kos

vilka enligt nämnda kungörelse de till vattenrättsdomaren i målet ingivna hand

lingarna kåUas tillgängliga, samt tillkännagivande därom, att kesvärskandlin^na

finnas att tillgå därstädes, före utgången av den för ingivande av delgivningsbevis

bestämda tid infört i den eller de uti samma kungörelse angivna ortstidningar; oek

åligo-e det klaganden, vid den för underlåtenhet att inkomma med delgivningsbevis

1180

— 1918- N:r 523. —

stadgade påföljd, att inom nämnda tid jämväl styrka, att sådant tillkännamv rl

ägt rum.

I fall, som i denna § avses, varde den tid, inom vilken förklaring skaU avei

räknad från den sista dag, då kandlingarna delgivits någon av nyssnämnda nem

eller tillkännagivande, som nyss sagts, blivit i tidning infört.

96 §.

Har part rätteligen vädjat mot vattendomstols utslag, åligge vattenrättsdomar

att före utgången av den tid, inom vilken talan skall fullföljas, till vattenöverdom^

stolen insända akten i målet. Har i vattendomstols slutliga utslag eller beslut änd"

ring sökts genom besvär, skall akten i målet infordras frän vattenrättsdomaren Laa

samma vare, där besvären avse ett av vattendomstolen under rättegången meddelat

beslut samt besvären prövas vara av beskaffenhet att icke kunna avgöras utan att

andra till akten i målet börande handlingar än vattendomstolens protokoll äro för

vattenöverdomstolen tillgängliga.

Vad i rättegångsbalken stadgas om skyldighet för part att vid fullföljd av talan

mot underrätts utslag eller beslut ingiva underrättens protokoll i målet, skall utom

såvitt angår Överklagade utslaget eller beslutet, icke äga tillämpning, då talan full

följ es mot vattendomstols utslag eller beslut, utan sä är att talan genom besvär full

följes mot ett av vattendomstolen under rättegången meddelat beslut

97 §.

Angår målet fråga, för vars bedömande fordras särskilda fackkunskaper, må vatten

överdomstolen till biträde åt sig tillkalla i sådant ämne sakkunnig person.

Tillkallad sakkunnig bör, sedan tillfälle lämnats honom att taga del av handlin

garna i målet, övervara målets föredragning i vattenöverdomstolen och må där del

taga i överläggning rörande detsamma. Han skall, efter det målet föredragits, meil

innan detsamma företages till avgörande, till vattenöverdomstolen avgiva skriftligt

yttrande rörande de delar av målet, i. vilka hans sakkunskap av vattenöverdomstolen

tagits i anspråk.

Han yttrande, som ^ nyss nämnts, icke avgivas utan att undersökning å platsen

äger rum, ankomme på vattenöverdomstolen att uppdraga åt det sakkunniga biträdet

eller ock annan i ämnet sakkunnig person att företaga dylik undersökning och där

över avgiva utlåtande.

Huru ersättning åt sakkunnig, varom i denna § förmäles, må bestämmas, därom

förordnar Konungen.

talan i vattenmål av vattenrättsdomaren avvisats eller förklarats hava för-

lallit eller har vattenrättsdomaren förklarat vadeanmälan ej kunna upptagas, må

klagan däröver föras hos vattenöverdomstolen i enahanda ordning, som ovan finnes

stadgad nied avseende å besvär mot vattendomstolens utslag eller beslut. Lag samma

vare beträffande vattenrättsdomares beslut om inskrivning i vattenbok, som i 12

kap. sägs, angående besiktning, varom i 13 kap. förmäles, samt i fråga, som i 14 kap.

7 § _ avses.

Över annat av vattenrättsdomare meddelat beslut än nu nämnts må klagan föras

allenast i sammanhang med klagan över slutligt besked.

Om fullföljd av talan mot vattenöverdomstolens beslut.

99 §

I fråga om fullföljd av talan mot vattenöverdomstolens beslut skall i allt, varom

j ne an i 100 102 §§ eller eljest i lag eller författning är särskilt stadgat, lända

— 1918. N:r 523. —

1181

till efterrättelse yad rörande fnllföljd av talan mot hovrätts beslut finnes föreskrivet,

där det tillämpligt är.

100 §.

Har i mål rörande byggnad i vatten eller utförande av vattenreglering vatten-

överdomstolen meddelat skrida ntslag rörande olika delar av företaget, och har part

erlagt fullföljdsavgift rörande ett ntslag, då må sådan nedsättning av parten åbe

ropas jämväl för fullföljd av talan mot senare ntslag i målet; dock åligge parten

att härom göra anmälan hos Konungens befallningshavande ävensom att, då han

hos vattenöverdomstolen anmäler missnöje mot dess ntslag, därvid tillika ingiva

Konungens befallningshavandes bevis såväl angående nämnda anmälan som ock

därom att den nedsatta fullföljdsavgiften icke återbekommits.

101 §.

Föreskriften i rättegångsbalken om skyldighet för part att vid fullföljd av talan

mot hovrätts utslag eller beslut ingiva underrättens protokoll i målet skall icke äga

tillämpning, då talan fullföljes mot vattenöverdomstols utslag eUer beslut, utan så

är att talan fullföljes mot vattenöverdomstolens beslut i fråga, som genom besvär

över ett av vattendomstolen under rättegången meddelat beslut dragits under vatten

överdomstolens prövning.

102 §.

Yad i 92, 95 och 97 §§ är stadgat angående mål, som vid vattendomstol anhän-

giggjorts medelst ansökning och däri talan till vattenöverdomstolen fuUföyts av sö

kanden, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om mål, som sökanden dragit

under Konungens prövning.

12 KAP.

Om vattenbok ocli inskrivning däri.

1 §•

För varie vattendomstols område skall föras bok'for inskrivning av faktiska och

rättsliga förhållanden rörande anläggningar för tillgodogörande av rinnande vatten

såsom drivkraft eller annorledes så ock rörande dammhyggnader, anda att

ej avse

vattnets tillgodogörande; dock att vad nn stadgats ej äger tillämpning a anlaggnm-

o-ax för allnSin farled eller allmän flottled. Denna hok kallas vattenbok.

I vattenboken böra ock anmärkas hydrografiska ocb

över de inom vattendomstolens område belägna vattendrag med tillhörande ^ att en-

samlingsområden, i den mån sådana beskrivningar äro eller varda av vederbörande

myndighet utarbetade.

^ g

BeteffanafaSefknTnglM ^

vatteniättsdomaren

Petraffande

lydelse av vederbörande vattenrättsmgenjör, som,

tillförlitligbet och fnliständighet.

-VT..

f>;

iniorr frätt 1 k raft beslut UV doms tol eller annan myndigbet

När, efter det denna hg

,, , ändrande eller borttasrande

1182

" 1918. N:r 523. —

ren utan särskild ansökan att med ledning av beslutet i vattenboken verkställa in

skrivning av de huvudsakliga förhållanden, som äro av vikt för kännedomen om

läggningens beskaffenhet samt om de rättigheter och skyldigheter för framtiden

vilka äro förenade med densamma. Vad nu sagts gälle ock i fråga om beslut som

innefattar prövning jämlikt 2 kap. 25 § av redan verkställd anläggnings laglighet

så ock beträffande beslut, varigenom ändring göres i förhällande, som förut inskrivits'

Meddelas jämlikt stadgande i 4 kap. föreskrift om skyldighet för ägare av strömfali

att tillhandahålla kraft åt kringliggande bygd, skall beträffande sagda skyldighet

inskrivning göras i vattenboken.

Har beslut, varom inskrivning bör ske i vattenboben, blivit av annan domstol

eUer myndigtet än vattendomstolen meddelat, skall underrättelse om beslutet jämte

erforderliga handlingar ^och upplysningar genom den beslutande myndighetens för

sorg så snart sig göra låter tillsändas vattenrättsdomaren.

4 §.

Där anläggning, som i 1 § första stycket avses, tillkommit innan denna lag trätt

i kraft eller ock därefter i enlighet med domstols eller annan myndighets beslut

vilket dessförinnan meddelats, vare ägaren berättigad att rörande anläggningen söka

inskrivning i vattenboken.

5 §.

Ansökan om inskrivning i vattenboken skall ingivas till vattenrättsdomaren samt

vara åtföljd av ritningar över anläggningen, sådan denna befinnes, jämte erforderlig

beskrivning därå så ock av tillgängliga domar och andra handlingar, som må angå

anläggningens rättsliga förhållanden.

Ansökningen skall innehålla uppgift, med angivande av socken, härad och län, å

den eller de fastigheter, varå anläggningen är belägen, samt å det vattendrag, som

därav beröres, så ock å de regler för hu^ållningen med vattnet, vilka tillämpas vid

anläggningen, varjämte böra meddelas de andra upplysningar, vilka kunna vara av

vikt för kännedom om de med anläggningen förenade rättigheter och skyldigheter.

Avser ansökningen inskrivning rörande byggnad för tillgodogörande av strömfall,

skall särskilt uppgivas, huruvida strömfallet eller den del därav, som genom bygg

naden tillgodogöres, helt eller delvis tillhör annan fastighet än byggnaden samt, om

så är förhållandet, vilken rätt byggnadens ägare har att tillgodogöra sig vattnet.

Uppgift, som nu nämnts, må lämnas medelst hänvisning till företedd doin eUer

annan handling, där densamma innehåller tillfyllestgörande besked i ämnet. Är sö

kanden oviss om något förhållande, varom ansökning bör innehålla uppgift, varde

sådant i ansökningen angivet.

6 §.

^Då ansökan om inskrivning inkommit, låte vattenrättsdomaren, där han ej finner

sådant fall vara för handen, att ansökningen bör genast avslås, utfärda kungörelse

om ansökningen med föreläggande för dem, som kunna hava något att erinra mot

inskrivningen, att till vattenrättsdomaren ingiva skriftliga erinringar inom viss tid,

minst sextio och högst etthundratjugu dagar, från den dag kungörelsen är dagteck-

nad. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tiden för hållande av undersökning,

varom i 7 § förmäles.

Sådan kungörelse skall genom vattenrättsdomarens försorg inom tio dagar från

nämnda^ dag införas såväl i allmänna tidningarna som ock i en eller, om förbållan-

dena påkalla det, flera tidningar inom orten. Om kungörelsens innehåll varde sär

skild underrättelse meddelad kammarkollegiet och lantbruksstyrelsen.

1918. N:r 523. —

1183

7 §.

< »•

Rörande tillfÖrlitligheten av de ingivna ritningarna ocli beskrivningen skall i god

tid före ntgången av den för erinringars avgivande bestämda tid efter vattenrätts-

domarens förordnande pa sökandens bekostnad kallas undersökning av sakkunnig

person, över vad vid undersökning förekommer skall föras protokoll, som insändes

till vattenrättsdomaren.

8 §.

Rinnas de företedda ritningarna ock beskrivningen eller ock ansökningshandlingen

vara så oriktiga eller ofullständiga, att de ej kunna, med mindre de fullständigt

omarbetas, läggas till grund för inskrivningen, varde ansökningen avslagen.

Är sökandens rätt med avseende å anläggningen beroende av tvist, förklare vatten

rättsdomaren, där ej ansökningen är av beskaffenhet att böra genast avslås, densam

ma vilande i avbidan på tvistens utgång.

Möter eljest kinder mot inskrivningen, förelägge vattenrättsdomaren sökanden viss

tid, inom vilken kan kar att fullfölja ansökningen ock visa, att hindret blivit undan

röjt. Fullgör sökanden ej inom utsatt tid vad honom ålagts, varde ansökningen av

slagen, där kan ej visar, att kan ej kunnat fullgöra det inom samma tid; visas det,

utsattes ny tid.

10 §.

Varder i ärendet utrett, att med ansökningen avsedd anläggning tillkommit eller

väsentligt ändrats efter den 30 april 1881, ock visas ej domstols eller annan behörig

mvndinkets beslut till stöd för vad sålunda åtgjorts, må ansökningen ej beviljas.

11 §.

Har på grund av ansökan, som ovan sägs, skett inskrivning i vattenboken, ock

kava därefter fem år förflutit utan att talan väckts mot lagligketen av de med in

skrivningen avsedda förkäUanden, vare, ändå att till stöd för desamma ej kunnat

påvisas domstols eller annan myndighets beslut, sökandens rätt att bibehålla anlägg

ningen ock, där fråga är om anläggning för vattnets tillgodogörande, att i den om

fattning inskrivningen angiver tillgodogöra vattnet, fri fran Händer; dock gäUe vad

nu sagts rörande rätten att tillgodogöra vattnet allenast, såtiamt d^, som uppfort

anläggningen, varit i god tro rörande rätten till vattnet vid tiden för uppförandet

eller vid erhållandet av domstols eller annan myndighets medgivande därtiR eller

ock någon, till vilken anläggningen sedermera övergått, i god tro rörande sagda ratt

förvärvat densamma. Tillgodogöres genom anläggning, rörande vilken skett inskriv

ning i vattenboken, allenast en del av det framrinnande vattnet, ^h innehåller in-

skrivninn-en att strömfaUet eller den del därav, vars fallhöjd ntn^tjas vid anlägg

ningen, tiUkör sökanden, skall vadovan stadgats ägn motsvarande tmämpnrn

om det sålunda ej tiUgodogjorda vattnet i strömfaUet eUer faUdelen Avser inskriv-

Tngen allenast ien del ay yattnet, som tilUiör strSirfallets ena sida, galle ock vad

nu sagts i den mån ej andra sidans rätt trädes för när.

» r-.. i OTI J

Vod i ftirsta stvckå stadgats gäUe dock ej med ayseende a forhåU^de, som står

1 stod mot domstols

3§ april 1881 meddelade beslnt, ej heUer beträffande

"Sriämlikfffi^graTd^^testo^ 1 ett yid den tid, dä de nna lag träde r i kraft^

atkar^D-io-t mål inskrivning skett i vattenhoken rörande anläggning, vartill

redan ankängig

annan myndighet än vattendomstol, skaU vad i första styc-

ÄXs stadgat äga motsyarande tiUämpning; dock att där omfdrmälda tid ay fem
år skall räknas från det anläggningen fnlTbordades.

11S4

— 1918. N:r 523. —

12 §.

Om inskrivning i vattenboken enligt 3 § eller pä grund av ansökan, som ovan

sägs, skall vattenrättsdomaren ofördröj ligen utfärda kungörelse; oeli varde den oiffenk

ligg-jord pä sätt i 6 § andra stycket finnes stadgat.

13 §.

Har enligt förordnande efter ty i 13 kap. 1 § sägs besiktning hållits å anläggnino-

som i 1 § första stycket avses, eller av vattenmärke, om vars utsättande vattendom

stolen meddelat föreskrift enligt II kap. 64 §, skall besiktningsprotokollet ingivas till

yattenrättsdomaren och anteckning om dess huvudsakliga innehåll göras i vatten

boken.

14 §.

Närmare föreskrifter om vattenbokens inrättande och förande meddelas av Ko-

nungen.

13 KAP.

Om besiktning ocb. handräckning så ock om ansvar för överträdelse av

denna lag.

1 §•

I sammanhang med beslut, varigenom byggande i vatten eller utförande av vat

tenreglering medgives, äge vattendomstolen, när skäl därtill äro, föreskriva att, sedan

arbetet fullbordats eller den för fullbordandet bestämda tid gått till ända, besiktning

å arbetet skall verkställas av sakkunnig person. Innehåller vattendomstolens beslut,

att vattenmärke jämlikt 11 kap. 64 § skall utsättas, skaU samtidigt meddelas före

skrift om besiktning av märket.

Har föreskrift om besiktning, som nu sagts, av vattendomstolen lämnats, men viss

besiktningsman icke samtidigt förordnats, tillkomme vattenrättsdomaren att förordna

sådan vid tiden, då besiktningen skall ske.

Kostnad för besiktning enligt denna § skall gäldas av byggnadens ägare.

•TT.

Pinnas vid besiktning, som i 1 § sägs, sådana avvikelser från vattendomstolens

beslut vara gjorda, att allmän eller enskild rätt därigenom kränkes, meddele be

siktningsmannen, att rättelse bör ske inom viss tid vid äventyr att förhållandet

eljest anmäles för aUmänne åklagaren i orten.

3 §.

Menar någon, vars rätt är beroende av annan tillhörig, helt eller delvis uppförd

i vatten, att denna icke tillkommit i laga ordning eller icke är av laga

beskaffenhet, äge på ansökan av honom vattenrättsdomaren förordna sakkunnig per

son att hålla besiktning å byggnaden.

Kostnad för besiktning, som i denna § sägs, skall gäldas av sökanden; och vare

han, där besiktningsmannen påfordrar det, pliktig att förskjuta kostnaden eller ställa

bo^en eller annan säkerhet därför, innan besiktningen verkställes.

Där sökanden sedermera för talan om byggnadens borttagande eller ändrande eller

om^ ersättning för skada genom byggnaden, varde i det mål pä sökandens begäran

3rö"^at, hnrnvida den förskjutna besiktningskostnaden skall av ägaren gottgöras sö-

•

^ å enna § sagts om besiktning å byggnad i vatten äge motsvarande tillämp-

ning beträffande vattenmärke eller särskilt anbragt fixpunkt, vartill domstols eller

annan myndighets beslut om byggande i vatten euer rörande hushållning med vat

ten hänför sig.

— 1918. ]S[;r 523. —

1185

4 §•

Har byggnad i vatten tillkommit efter prövning i laga ordning, stånde ägaren

fritt att hos vattenrättsdomaren ]^åkalla besiktning genom sakkunnig person till be

visning därom, att byggnaden utförts i överensstämmelse med de därför givna före-

.-Pv.

__ •_f__ 0__.

TJI»!

^.LcViUAxij cLuu u^y^^LLdU-Cii uuiuivo JL UVörtillSSvdiniliCiSö IilBU. U.6 UdlTOr glVIlct iUTc-

skrifter eller att de avvikelser därifrån,som må hava skett, icke är o av beskaffenhet

att kränka allmän eller enskild rätt. Ägare av byggnad i vatten må ock eljest på

nn Tlfl.TTlTTh?? T^P.CTH.TP. l^P.Äll\f,inTl D* fnr PrViållc^nr^o OTT inf.Trn»

l^xrorm'j fl <an a

i o ^ äiaLci stycket.

Om kostnad för besiktning, som i denna § sägs, gälle vad i 3 § andra stycket

finnes stadgat.

5 §.

över vad vid besiktning förekommer och utrönes skall föras protokoll; och varde,

där besiktningen hålles på grund av ansökan, som i 3 eller 4 § sägs, avskrift av

protokollet så snart ske kan sökanden tillhandahållen.

Om besiktningsmans skyldighet att i vissa fall ingiva protokollet till vattenrätts-

domaren finnes i 12 kap. 13 § stadgat.

6 §.

Av vattendomstol eller vattenrätts domare förordnad besiktningsman ätnjute det

skydd och vare underkastad det ansvar, som i lag stadgas beträffande tjänsteman.

Ej vare någon förmenat att mot riktigheten av besiktning, varom ovan skils, åbe

ropa den bevisning, vartill han kan äga tillgäng.

8 §.

Bygger någon i vatten utan föregången prövning i laga ordning, varigenom^ med

givande till arbetet erhållits, och finnas förhållandena uppenbarligen vara sådaiia,

att dylik prövning skolat enligt stadgande i denna lag föregå, äge överexekutor för

bjuda arbetets fortsättande, intill dess sådan prövning

rum, så ock, när skäl där

till är o, förordna om handräckning till rättelse i vad olagligen skett.

Där bygo-ande i vatten eUer annat i denna lag avsett arbete, vartill i la^a ord-

nino- medgfvande erhålHts, verkställes i strid mot de beträffande arbetets utförande

givna föreskrifter, må ock förbud och förordnande, varom nu är. sagt, meddelas, så

framt det ej är uppenbart, att genom de avvikelser, som skett, varken allmän eller

enskild rätt kränkes.

„

T. ... - i

I fråga om handräckning enligt denna § gälle enahanda bestämmelser, som aro

stadgade för det i 191 § utsökningslagen avsedda fall.

Varda de rörande hushållning med och framsläppande av vatten i denna lag staff-

gade föreskrifter eUer nr domstol eUer annan myndigket i laga ordning m^idade

Bestämmelser ej iakttagna, oeh följer ej rättelse genast efter det

äp-p -nå ansökan av den som av försummelsen kan lida men, utmätnmgsinannen^ i

oLn att, sedan han med ojämgt vittne håUlt besiktning å stället, meddela nodig

handräckning och nttaga kostnaden därför av den försnmftge

Tmstängfr nägon lumän farled eUer ataän flottied eUer Askväg ma o.i bU

bortt^S av singsel, som nppenbarUgen finnes stridande mot lag, Tiandräcknmg

givas såsom nyss är sagt.

Ansökan om besiktning och handräckning, varom ovan ^nes stadgat, må, där all-

mtana inlressen äro 1 Mga.

myndighet, som

— 1918. N:r 523. —

av Körningen besfcämts; och skall kostnaden i ty fall förskjutas av allmäiina

medel.

11 §.

Den, som mot bestämmelserna i 2 kap. 20 § första eller andra stycket

•

vatten utan därtill av vattendomstolen lämnat medgivande

eller mot nämnda bestämmelser eller stadgandet i 3 kap. 11 § verkställer vatten-

reglering utan vattendomstolens medgivande

eller mot föreskriften i 2 kap. 20 § tredje stycket underlåter att söka vattendom

stolens godkännande av verkställd ändring å byggnad i vatten

eUer mot stadgandet i 2 kap. 34 § första stycket utan vattendomstolens medgivamie

utriver byggnad i vatten

eller mot vad i 2 kap. 37 § finnes stadgat vidtager åtgärd för vattendrags åter

ställande utan medgivande av vattendomstolen,

skall, där han insett eller skäligen bort inse att jämlikt åberopade lagrum med

givande eller godkännande, som nu nämnts, varit erforderligt, straffas med böter

från och med fem till och med fem tusen kronor eller med fängelse från och m ed

en till och med sex månader.

12 §.

Den, som efter erhållet medgivande till byggande i vatten eller tiU verkstäUande

av vattenreglering från vattendomstolens beslut gör avvikelse av beskaffenhet att

kränka allmän eller enskild rätt, straffes med böter frän och med fem till och m ed

fem tusen kronor eller med fängelse från och med en till och med sex månader.

13 §.

Bryter någon mot de rörande hushållning med eller framsläppande av vatten i

denna lag stadgade föreskrifter eller av domstol eller annan myndighet i laga ord

ning meddelade bestämmelser, straffes med böter från och med fem till och med fem

tusen kronor eller med fängelse från och med en till och med sex månader.

14 §.

Borttager eller fördärvar någon uppsåtligen vattenmärke eller särskilt anbragtfis-

pnnkt, vartill domstols eller annan myndighets beslut om byggande i vatten eUer

vattenreglering eller rörande hushållning med vatten hänför sig, straffes med böter

från^ och med fem till och med fem tusen kronor eller med fängelse frän och m ed

en tiU och med sex månader.

15 §.

Bifier, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång till böter

nas fulla gäldande, skola de fömmndlas efter allmänna strafflagen.

14 KÅB.

Slutb estämmelser.

1 §•

Med lågvatten (lågvattenmängd) i ett vattendrag avses i denna lag medeltalet för

ett sa stort antal år som möjligt av de vattenmängder, vilka var för sig utgöra den

minsta vattenmängden under året.

2 §.

" ^

å rättigheter och skyldigheter* som enligt denna lag äro förenade med

aganaerätt till fast egendom, vare med ägare likställa den, som med stadgad åborätt

esi er hemman eller lägenhet, tillhörande kronan eller allmän inrättning, så ock

den, som under fideikommissrätt innehar fast egendom.

— 1918. N:r 523. —

1187

3 §.

I allt, varom denna lag inneliäller bestämmelse, vare kronan likställd med enskild

person, där ej för särskilt faU finnes annorlnnda stadgat.

Kronan vare fri frän skyldighet att ställa säkemet, där sådan eljest är före

skriven.

4 §.

I^öretag eller åtgärd enligt denna lag anses angå viss fastighet:

när påstående göres om förpliktande för fastighetens ägare att deltaga i före-

I .

taget;

när fastigheten eller dess vatten tages i anspråk för företaget eller för anläggning

i samband med detta;

när företaget kan menligt inverka pä mark eUer vattenområde, som tillhör fastig

heten, eller någon a fastigheten belägen hyggnad eller annan fast anläggning eller

på fastighetens användningssätt.

5 §.

^ Vill någon för uppgörande av plan eller eljest såsom förberedelse tiU företag en

ligt denna lag verkställa mätningar, avvägningar eller andra nnd ers öknings arbeten

å fastighet, som äges eller innehaves av annan, äge Konnngens befaUningshavande,

när skäl därtiU äro, föreskriva, att erforderligt tillträde till fastigheten under viss

tid skall lämnas.

Vid nndersökningsarhetets utförande skall så förfaras, att skada därav ej eller

allenast såvitt den är oundviklig orsakas annan; växande träd må ej fällas ntan sär

skilt medgivande av Konungens befaUningshavande. För skada och intrång, som

vållas av arbetet, skall ersättning gäldas med fulla värdet; och vare den, som verk

ställer eller låter verkställa arbetet, pliktig att, om Konungens befaUningshavande

prövar det nödigt, före arbetets påbörjande ställa säkerhet för ersättningens gäl

dande.

6 §.

Ej må den, vars rätt är beroende av hnshåUning med vattnet vid annan tillhörig

byggnad, förvägras tillträde tiU stäUe, där vattenmärke (vattenstandsmätare, pegel)

är utsatt, eller att taga del av anteckningar, som det ålagts byggnadens ägare att

hålla över gjorda iakttagelser rörande vattenstånd eUer vattnets avrinning.

Vad nu sagts om den, vars rätt är beroende av vattenhushåUningen, gäUe ock be

träffande aUmän åklagare samt tjänsteman i hydrografiska byrån.

7 §.

Har enligt stadgandet i 11 kap. 32 § vattenrättsdomare förordnat, att handUngar

i vattenmål skola häUas för granskning tiUgängUga bos ordförande i kommunal

nämnd eUer kommunalstämma, municipalnämnd eller municipalstämma eUer hos dom-

havande, landsfiskal eUer ordförande i magistrat, må sådan befattningshavare icke

utan giltigt skäl undandraga sig uppdraget, såframt företaget i fråga beror den

kommun eUer det mnnicipalsamhäUe han tillhör eUer den domsaga, det distrikt

eller eljest det område, som av hans tjänst omfattas. Ej heUer må annan person,

sedan han efter eget åtagande mottagit uppdrag, som nu nämnts, ntan giltigt skäl

avsäga sig detsamma. Prövar vattenrättsdomaren det anförda skälet giltigt, för-

ordne han annan person att omhändertaga handlingarna; och skaU kungörelse härom

utfärdas i den för meddelanden tiU parterna bestämda ordning. Sedan målet slut

ligen avgjorts, äge sökanden utbekomma handlingpna.

I sammanhang med förordnande, som i denna § avses, må av vattenrätts domaren

bestämmas viss ersättning till den, bos vilken handlingarna skola hållas tiUgäng-

1188

— 1918. N:r 523 ocli 524. —

liga, att gäldas av sökanden i -pattenmälet. Utgift, som nu nämnts, räknas till k

nad i målet.-

•

8 §.

Skall någon enligt denna lag ställa pant eller borgen, ock är ej sådan säkerkpi

godkänd av den, till yars förmån den ställes, varde säkerheten prövad av Konnne-p

befallningskavande-, dock gälle vad nu sagts ej i fråga om säkerhet, som avses i 1^

kap. 3 §.

• Borgen må ej godkännas av Xonungens ^befallningskavande, utan att löftesmännen

förbundit sig en för alla ock alla för en såsom för egen skuld.

Det aUa, som vederbör, kava sig körsamligen att efterrätta. Till yttermera visso

kava Vi detta med egen kand underskrivit ock med Vårt kungl. sinill bekräff-i låfu

Stockholms slott den 28 juni 1918.

GUSTAF.

(L, S.)

(Justitiedepartementet.) '

____

ELIEL LÖPGEEIT,

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Namn	Ändamål	Typ
.JpLogin	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Session	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
EPiStateMarker	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Antiforgery.#	Förebygger Cross-Site Request Forgery (CSRF) attacker.	Skydd mot förfalskade förfrågningar
__cf_bm	Kaka som används för att hämta teckensnitt.	Teckensnitt
jp-cookies	Denna kaka används för att hålla reda på vilka kakor som användaren accepterat att vi lagrar.	Godkännande av kakor
FedAuth	Denna kaka sätts för användare som använder federerad inloggning.	Federerad inloggning
CourseEvaluations	Denna kaka sätts för användare som skickat in kursutvärderingar.	Kursutvärderingar

Namn	Ändamål	Typ
JP_Download	Denna kaka håller reda på om användaren har lämnat sin e-postadress när den ska ladda ner en fil från den publika sajten.	Filnedladdning
ExamStudentId	Kakan möjliggör för webbkursexamintioner för användare utan personligt konto.	Webbkursexaminationer
JSESSIONID	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
_fanplay_session	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
lang	Sparar språkval för Twitter-flödet.	Twitter
_gali	Denna kaka används för att särskilja användare.	Google Analytics
form.apsis.one	Denna kaka används för inbäddade formulär.	Form Apsis One
mediaflow	Kaka som kan användas. Mediaflow används för uppspelning av video	Mediaflow

Namn	Ändamål	Typ
_ga	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gid	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gat	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_hjIncludedInSample	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
_hjid	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
www.uc.se	Används för risksigillet i sidfoten på publik sajt.	Upplysningscentralen (UC)
Apsis One	Används för att analysera användarbeteende och skräddarsy marknadsföring.	Apsis One

Namn	Ändamål	Typ
test_cookie	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
IDE	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
3135848f46	Kaka för att spara IP-adresser för att identifiera företag eller organisationer som besöker webbsidan.	ProspectEye (Apsis Lead)

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1918:523 Vattenlag

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se