SFS 1918:523 Vattenlag

SFS 1918-523.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SYEMSK F�RF�TTHIEGSSilLIfie.

1918

^9.^

uttöm från tryctot

17:1' 523.

{Bubrit och dntom fcna-

görfla frSn predlhitolon.)

Tattenlag;

given Stochliolms slott den 28 juni 1918.

Vi G-USTAF, med G-nds nåde, Sveriges, Götes OCIL Vendes Konung,

göra veterligt: att Vi, med rilvsdagen, funnit gott förordna som följer:

1 KAP.

Om rätt till vatten.

Om jordägares rätt tiU vattnet å hans grund.

1 §.

Envar äger att, med liär nedan stadgade eller eljest lagligen gällande inskränk­

ningar, råda över det vatten, som finnes ä hans grund.

2 §.

I rinnande vatten njute vardera sidans ägare lika lott i vattnet, ändå att större

del därav framrinner å den enes grund än å den andres.

Genom vad nu sagts göras ej rubbning i den rätt till större lott i vattnet, som

kan grundas å dom, urminnes hävd ePer annan särskild rättsgrund. Där utan sådan

rättsgrund ena sidans ägare, då denna lag träder i kraft, vid lågvatten tillgodogör

sig mer än hälften av den framrinnande vattenmängden, äge han till bevarande av

sin rätt till vattnet åberopa förut gällande lag.

Om inskränkningar i jordägarens rätt att råda över vattnet å grunden.

Om insJcränJmingar i allmänhet.

S §⬢

�gare av strand vid sjö eller annat vatten vare, där vattenområdet ej är honom

tillhörigt, ändock berättigad att vid sin strand hava mindre brygga, båt-, bad- eller

tvätthus eUer annan dylik byggnad, såframt ej vattenområdets ägare genom bygg­

naden lider men av någon betydelse eller hinder mot byggnaden möter av stadgan-
dena i 2 kap.

4 §.

Huruledes under vissa förutsättningar den, som äger råda över vatten, kan för­

pliktas att till följd av företag, som avses i 2 eller 3 kap., underkasta sm loriust i

lonom tiUkommande vattenmängd eller vattenkraft, därom stadgas inamnda kapitel;

och gäUe i fråga om rätt till ersättning för sålunda tillskyndad forlust vad i 9 kap.

finnes föreskrivet, dock med de inskränkningar, som föranledas av stadgandena i G
och följande §§ av detta kap. samt i 2 kap. / och 8 gg.

j i i. ⬢ r-.

Beträffande skyldighet att i andra faU än i första stycket sägs tmderkasta sig for­

lust, som ovan nämnts, så ock om gottgörelse därför galle vad särskilt ar stadgat,

302�i80074. Svensk författningssamling W18, 8f:rå23 529.

background image

1118

� 1918. N:r 523.

dock med här nedan föreskrivna inskränkningar i rätten till ersättning

o.

kunnat eljest ifrågakomma,

&

sadan

Om Kunqsadra.

5 §.

Knngsädra skall anses finnas i sådana områden i rinnande vatten, som äio

tagna å lagakraftägande förteckning, upprättad i den ordning särskilt stadgas

A förteckning, som nu sagts, skola uppföras de vattendrag, räknat från viss aenn

utlopp ur sjö eller särskilt tillflöde bestämd plats, i vilka vid lågvatten framrinn?

en vattenmängd av fem kubikmeter eller mer i sekunden.

6 §.

Tages i vattendrag, där kungsådra finnes, vatten i anspråk för inrättande, ntyid

gande eller förbättrande av allmän farled eller allmän fiottled eller för fiskets till­

godoseende eller för torrläggning eller bevattning av mark, vare ägare av strömfall

eller annat område i vattendraget pliktig att utan gottgörelse underkasta sig däri­

genom uppkommen förlust i vattenmängd, i den mån förlusten tillsammans med de t

vatten, som förut utan att ersättning därför utgått må ha^m tagits i anspråk för

ändamål, som nyss nämnts, icke överstiger en tredjedel av den i varje tidsnioment

framrinnande vattenmängden. r»är viss myckenhet vatten tages i anspråk obero­

ende av växlingarna i vattenf �ring, skall om förmälda anpart beräknas av lågvatten-

mängden.

Om för ändamål, som ovan nämnts, åtgärd vidtages, varigenom i strömfall, där

ljungsådra finnes, fallhöjden minslcas, vare fallägaren pliktig att ntan gottgörelse

vidkännas en tredjedel av^ den därigenom uppkomna förlusten i vmttenkraft; dock

sliall, där fallägaren går eller förut gått förlustig jämväl vattenmängd, sammanlagt

allenast en tredjedel av den ursprungliga vattenkraften i den del av fallet, som bort­

tages, avstås ntan ersättning.

Därest genom vattenreglering, som verirställts inom de närmaste tjngn åren före

framställandet av anspråk enligt denna §, lågvattenmängden blivit ökad, skola de nu

givna bestämmelserna icke vinna tillämpning i avseende å den vunna ökaingen.

7 §.

Har vattendomstol lämnat medgivande till bebyggande av strömfall, där kungs-

ådra finnes, och havm ej fyrtio år förflutit frän den för byggnadens fullbordande

jämlikt 11 kap. 63 § bestämda tid, vare strömfallets ägare icke pä grund av vad i

6 § stadgats pliktig att ntan gottgörelse underkasta sig minskning i den fallhöjd,

som han enligt vattendomstolens beslut äger tillgodogöra sig, i vidare mån än att

för varje förflutet är utöver tjugu en tjngondel av sådan anpart, som i C § sägs,

skall avstås ntan ersättning. �r fråga om avstående av vattenmängd och över­

stiger den vattenmängd strömfallets ägare går eller förut ntan ersättning gått för­

lustig en tredjedel av den i 6 § angivna anpart, skall beträfiande den överskjutande

vattenmängden vad nu sagts om förlust av fallhöjd äga motsvarande tillämpning.

8 §.

^Har strömfall, där jämlikt denna lag kungsådra finnes, bebyggts enligt Konungens

på grund av äldre la^ meddelade tillstånd till byggande i knngsädra, och har vid

tillståndets lämnande gjorts förbehåll om skyldighet för strömlallets ägare att imuejv

kasta ^sig de inskränkningar eller jämkningar i avseende å nyttjandet av vattnet i

kungsådran eller de ytterligare villkor för rätten att tillgodogöra sig dess vatt en,

som kunna föranledas av ny lagstiftning, skola stadgandena i G § träda i ställetior

de i sammanhang med tillståndet givna bestämmelser, dock e] i den mån ^dessa

alägga strömfallsägaren särskilda skyldigheter beträfiande vid tiden för tillstande

background image

� 1918. N;r 523. �

1119

jneddelande förliandeiivarande intressen. Har förbeliåll med bänsyn till ny lagstift­

ning icke skett, gäile ock vad nn sagts, där ej strömfallsägaren genom anmälan till

vattendomstolen mom etthnndraåttio dagar efter det denna lag trätt i kraft förklarar

sig vilja fortfarande vara nnderkastad de vid tillståndets beviljande meddelade be­

stämmelserna.

Skola stadgandena i 6 § lända till efterrättelse beträffande strömfall, varom i

första ^ stycket förmäles, skall vad i 7 § finnes föreskrivet äga motsvarande tiUämp-

ning å sådant strömfall; dock att de i sistnämnda § angivna tider räknas från den

dag, da denna lag träder i kraft.

Finnes icke jämlikt denna lag kungsådra i strömfall, som bebyggts enligt Konun­

gens på grund av ^äldre lag meddelade tillstånd till byggande i kungsådra, vare

strömiaUets ägare, såvitt angår sådant i 6 § avsett företag, om vars utförande fråga

väckes efter det denna lag trätt i kraft, icke underkastad de vid tillståndets bevil­

jande givna bestämmelserna.

.

...

9 §-

Ar, då denna lag träder i kraft, strömfall, där jämlikt denna lag kungsådra fin­

nes, bebyggt i annan ordning än efter tillstånd, som i 8 § sägs, eller varder sådant

strömfall därefter utan dylikt tillstånd bebyggt i enlighet med beslut, som meddelats

jämlikt äldre lag, vare fallets ägare icke pa grund av stadgandena i 6 § pliktig att

utan ersättning underkasta sig minskning i den vattenmängd eller fallhöjd, som han

lagligen äger tillgodogöra sig medelst byggnaden.

10 §.

�r strömfall, som avses i 7 eller 8 §, bebyggt för tillgodogörande endast av en

del av den ägaren tillkommande vattenmängden, skall, ändå att ägaren efter ty ovan

stadgas är pliktig att utan gottgörelse underkasta sig minskning i det av honom

tiUgodogjorda vattnet, denna skyldighet åligga honom allenast, i äen mån den obe­

gagnade delen av vattnet må understiga en tredjedel av vattenmängden eller den

mindre del därav, vilken tages i anspråk för ändamål, som i 6 § omförmäles.

Har, sedan strömfall bebyggts för utnyttjande av en del av vattnet, ytterligare

byggnad skett för tillgodogörande av annan åel därav, varde, såvitt ej stadgandet i

9 § gäller i fråga om förstnämnda del av vattnet, den i 6 § omförmälda anpart be­

räknad proportionsvis å de olika vattenmängder, för vilkas tillgodogörande byggnad

sålunda å skilda tider skett. �r stadgandet i 9 § tillämpligt beträffande någon del

av vattenmängden i fallet, skall vatten, som tages i anspråk för något av de i 6 §

omnämnda ändamål, anses belöpa å nämnda del av vattenmängden allenast, i den

mån det i anspråk tagna vattnet överskjuter den av stadgandet ej berörda vatten­

mängden.

11 §.

Bygo-nad, som avser att tillgodogöra belt eller delvis samma vattenmängd och

fallliöjS, som genom förut befintlig byggnad varit utnyttjad, vare i de hänseenden,

som i 7�10 §§ förmälas, utan annan rättsverkan beträffande den sålunda ånyo till­

godogjorda vattenmängden ocb fallhöjden än den byggnad skulle haft,, i vars ställe
den trätt,

12 §.

Prövas för tillo-odoseende av sådant, i 6 § ej omnämnt allmänt ändamål, som är

background image

22^20

� 1918. N:r 523.

13 §.

Där ffenom förlust i vattenmängd till följd av företag, som avses i 6 §, eller

o-ärd enligt 12 § ägare av strömfall eller annat vattenområde lider skada utöver den

som förlusten i sig innebär, vare han, ändå att enligt reglerna i 9 kap. eller eW

gällande bestämmelser ersättning för skadan skolat utga, ej l^erättigad till g^dan

Ersättning, i den mån skadan föranledes av förlust, vilken han efter ty i föregående

§§ stadgas är pliktig att utan gottgörelse vidkännas.

2 KAP.

Om byggande i vatten.

1 §.

Med byggande i vatten avses i denna lag njDjiförande av damm, bro, brygga, vall,

hus eller annan anläggning ävensom verkställande av fyllning^ eller paining i vatten­

drag, sjö eller mindre vattensamling eller havet eller ock på land så nära .strand­

brädden, att inverkan kan ske på vattenståndet. Till byggande i vatten hänföres

ock, sedan byggnad, som nu sagts, kommit till stånd, varje ändrings- eller repara­

tionsarbete därå nedom högsta kända vattenståndet.

Vad i denna lag stadgas om byggande i vatten skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om bortledande av vatten ur vattenområde, som ovan nämnts, grävning ock

sprängning i sådant vattenområde samt annan åtgärd till förändring av vattnets

dl up eller läge därstädes.

2 §.

Byggnad i vatten skall göras så, att ändamålet må iitan.oskälig kostnad vinnas

med minsta inträng och olägenhet för annan.

o §.

Ej må någon så bygga i vatten, att genom uppdämning, sänkning av vattenstån­

det eller annan inverkan pä vattenförhållandena skada tillfogas eller intrång gores å

annan tillhörig egendom, vare sig jord, hus, fiske, bebyggt eller obebyggt strömfall

eller annat, utan så är att nyttan av byggnaden eller den del därav, som föranleder

skadan eller intrånget, prövas efter avdrag av byggnadskostnaden nppgå till ett värde,

motsvarande tre gånger den skada och det intrång, som göres å åker och äng, samt

två gånger skadan och intrånget å annan egendom. I byggnadskostnaden skaR in­

räknas det belopp, vartill skadan och intrånget å den byggande tillhörig egendom

må skattas. Eör skada och intrång skall ersättning givas etter ty i 9 kap. akils.

Skulle byggande i vatten hava till följd, att ett avsevärt antal bofasta personer

berövas sina bostäder, eller att större fabrik eller annan anläggning, varav

hava uppehäRe, måste nedläggas eller dess drift väsentligt minskas, eller att odlad

jord till en efter ortsförhällandena betydande omfattning sättes undm vatten eller

eljest väsentligt skadas, eller att fiskerinäring av större betydenhet Rder väsentligt

förfång, må byggnaden, ändå .att nyttan uppgår till värde, som ovan sagts, icke she.

Lag ^ samma vare, där genom byggande i vatten skulle förorsakas sådan oestaena

ändring av naturförbällandena, varigenom väsentligt minskad trevnad för närboen

eller betydande förlust för landets djur- eller växtvärld är att befara. _

�~

Prövas byggnad i vatten vara av synnerlig betydelse för näringslivet eRer

orten eRer eljest från aRmän synpunkt, må Konungen, ändå att binder mot byfiS

den skuRe möta av vad i första och andra styckena sägs, efter hemstäRan av va ⬢

domstolen på sätt i 20 § 2 mom. stadgas, lämna medgivande tiR byggnaden.

background image

� 1918. N:r 523. �

1121

Om byggande, varigenoni annans strömfall eller del av strömfall tillgodogöres,

gälle vad i 5�7 §§ finnes stadgat.

4 §.

Där genom byggande i vatten vällas nppdämning, som hindrar eUer försvårar

framtida torrläggning av mark, vare sådant hinder eller försvårande att hänföra till

skada i den mening 3 § avser; dock skall vid jämförelse enligt första stycket av

samma § skada i omförmälda hänseende tagas i beräkning allenast en gång.

5 §.

Tillhör ett strömfall till skilda delar olika ägare, och vill en av dem tillgodogöra

sig förutom egen jämväl annans del i fallet, vare han, där falldelarnas gemensamma

tiSgodogörande innebär väsentlig ekonomisk eUer teknisk fördel, berättigad därtiU

mot ersättning, som i 9 kap. skils, såframt han såsom ägare eller på grund av servi­

tutsrätt, som är gäUande för all framtid, råder �ver mer än hälften av den efter

vattenmängd och naturlig fallhöjd beräknade vattenkraften i fallet eller den del

därav, om vars bebyggande är fråga.

Yad nu sagts äge motsvarande tillämpning i fråga om två eller flera, olika ägare

tillhöriga strömfall.

6 §.

Aro å ömse sidor av ett strömfall olika ägare, må ena sidans ägare bjuda ägaren

av motsatta sidan att gemensamt utnyttjafallet; vill denne det ej, äge den, som biudit,

att mot ersättning, som i 9 kap. skils, tillgodogöra sig jämväl andra sidans lott i

vattnet, såframt det prövas kunna ske utan synnerlig skada för dess ägare.

denne förklarat sig villig deltaga i fallets tillgodogörande, men kan ej enighet näs

om sättet för dess bebj^ggande eller vattnets nyttjande, bestämme vattendomstolen

de villkor, varunder tillgodogörandet må äga rum.

A

båda var för sig utnyttja hela strömfallet, prove vattendomstolen, åt vilken-

r

dera företräde bör givas.

7 §.

Kan strömfall, som tillhör oskift by eller annan samfälld mark eller som vid skifte

av samfälligbet ej ingått i skiftet, icke ytan delägares förfång skiftas vare sig en­

samt eller i förening med annat samfäiligheten tillhörigt vattenområde, och vill en

delägare tillgodogöra sig hela fallet, vare han, såframt det prövas knuna ske utan

sig fallet jämte det utmål, som enligt bestämmäse vid skifte ma finnas avsatt för

fallets tillgodogörande. Gränserna för strömfallet ovan och nedan i vattendraget

skola bestlTmmas av vattendomstolen.

Om delägare 1 samfällt strömfall, vilket ej kan utan delägares förfång skifta^ vill

utan att fösa fallet bygga kvarn, såg eller annan mindre anläggning for vattnets

tiUgodogörande, bjude de andra att taga del däri; vilja de ej, och provar vatten­

domstolen det kunna ske utan synnerlig skada för dem, förelagge

hononi, pa vad

sätt, viUkor och tid han må bygga och nyttja anläggningen Andå att tid, som ma

vara bestämd för bibebåUande av sådan anläggning, icke gatt till ända, age under

de i första stycket omförmälda förutsättningar delägare begagna sig av lösningsrätt,

som däJ nämnts.

^ ^

YiU någon i vatten, där fisken har sin gång, göra damm eUex annan byggnad,

vare han pliktig att utan ersättning vidtaga och för framtiden underhålla nödiga

background image

1122

� 1918-

523. ~

anordningar för fiskens framkomst eller eljest för tryggande av fiskets bestä A

tillsläppa för ändamålet nödigt vatten så ock att ställa sig till efterrättelse ?

skilda föreskrifter i �vrigt, vilka till följd av byggnaden må erfordras till

för fisket.

Kan nyttan av ifrågasatt anordning icke skäligen anses mots^

förlust ock kostnad, som därigenom skulle tillskyndas byggnadens ägare

efter inhämtat yttrande av statens fiskeritjänsteman

befrielse frän sagda skvlV

medgivas.

^

9 §.

Kronan, kommun eller hiishållningssällskap äge rätt att i eller invid vattend

där till följd av naturförhållandena eller uppförd byggnad fiskens upp- och

hindras, för fiskens framkomst anordna särskild fiskväg eller eljest vidtao-a anstalf^

för fiskets befrämjande ävensom taga i anspråk det vatten, som för ändamålet

fordras. Beträffande företag, som nu nämnts, gälle vad angående bygo-aude i vatte^"

i denna lag finnes föreskrivet; dock iitgöre bestämmelserna i 3 § första stycket icke

hinder för sådant företag, där ej genom detsamma synnerligt men tillskyndas den

som äger råda över vattnet, eller annan.

'

Vad nu stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om utvido-ande eller

förbättrande av befintlig fiskväg eller annan anordning till fiskets befrämjande

.

m

10 §.

^

Bygges damm för tillgodogörande av vattnet såsom drivkraft, eller göres för

nämnda ändamål" annan byggnad i vatten, varigenom de naturliga vattenständsför-

hållandena ändras, vare byggnadens ägare pliktig att till befrämjande av fisket inom

landet från och med året näst efter det, då arhetet ä byggnaden pdhorfats, så länge

byggnaden hibehälles, erlägga en ärlig avgift av minst tio öre och högst en krona

för varJs hästlvraffc, som vio. lagvatton kan uttagas "vid byggnaden.. Gröxes byggnad

i vatten för reglering av vattnets avrinning eller för tillgodogörande av vattnet

annorledes än såsom drivkraft,_ vare lag samma, dock att i sådant fall avgiften skall

beräknas efter den före regleringen framrinnande lågvattenmängden eller, där fråga

är om vattnets tillgodogörande, efter den lågvattenmängd, som kan vid byggnaden

uttagas, samt utgå med miust tio och högst etthundra kronor for varje seknndkubik-

meter. ^ G-ör es byggnad såväl i ändamål av vattnets tillgodogörande såsom drivkraft

som för utnyttjande av vattnet annorledes eller för reglering av vattnets avrinning,

skall i fråga om beräkningsgrunden vid avgiftens bestämmande hänsyn tagas till det

ändamal, som är det huvudsakliga.

Avgift, som i första stycket sägs, skall inom ovan angivna gränser, efter förslag

fiskeritjänsteman,

bestämmas med fäst avseende bland annat därå, om

n v

genom byggnaden skadas, om med hänsyn till byggnadens storlek

och beskaffenhet i övrigt samt dess belägenhet inverkan fiärav å fisket är mer eUer

mindre menlig, om byggnadens ägare jämlikt stadgandet i 8 § förpliktats att vidtaga

och underhålla anordningar för fiskets bestånd, samt om föreskrivna dylika anord-

ni^ar för ägaren medföra större eller mindre kostnad.

Bär genom byggnad, som i första stycket avses, allenast obetydlig ändring i

^^^®^®^^^^®^�rhållandena förorsakas, må befrielse från ovan stadgad skyldighet med-

^yggiiäd) som tillkommit jämlikt äldre lag, ombyggd eller ändrad, och med-

mx ombyggnaden eller ändringen väsentligt större skada a fisket än den byggnaden

^

<^6 i första och andra styckena givna bestämmelserna länd» tiU

efterrättelse i avseende å byggnaden.

background image

� 1918. lS[:r 523. �

1123

Huru avgift, varom i denna § förmäles, skall indrivas och för det därmed avsedda

ändamålet användas, därom förordnar Konungen.

_

11 §.

I eller vid allmän farled må ej byggas, med mindre byggnaden göres på sådant

sätt eller sådana särskilda anordningar vidtagas, att leden fortfarande kan utan olä­

genhet av någon betydelse användas för det därmed avsedda ändamålet. Lag samma

vare, där någon vill bygga i allmän flottled.

12 §.

Ej må så byggas i vatten, att menlig inverkan på klimatet eller pä allmänna hälso­

tillståndet vållas eller eljest allmänna intressen i avsevärd mån förnärmas.

�r naturminnesmärlce ej i laga ordning fridlyst, böra likväl till bevarande därav

vid byggande i vatten vidtagas sådana anordningar, som utan att för företaget med­

föra kostnader av betydenhet må anses för ändamålet lämpliga.

13 §.

Finnes, då någon vill bygga i vatten, det skäligen kunna antagas, att företag för

i

inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän farled eller av allmän flottled

i

eller av Askväg eUer för befrämjande av annat allmänt eller enskilt ändamål av be-

. tydenhet framdeles kan ifrågakomma, ändå att behov därav vid tiden för byggandet

ef förefinnes, skall, där byggnaden härigenom icke i nämnvärd mån fördyras, denna

så inrättas, att företag, som nu nämnts, såvitt möjligt icke försväras.

11 §⬢

Tamuas för ändamålsenligt tillgodogörande av vatten, att å annan tillhörig fastig­

het lägges damm, vall eller väg eller ledning för vattnet, eller att å annans grund

i eller vid vattendrag verkställes grävning, sprängning eUer annan åtgärd till ström-

i

bäddens reglerande eller till föreb^^ggande eller minnande av skada, vare ägare av

fij

fastighet, som sålunda tages i anspråk, pliktig att tåla sådant intrång mot ersättning,

T

som i 9 kap. skils. Om rätt att över annans mark framdraga ledning för vatten tiU

husbehovsförbrukning gäUe vad särskilt är stadgat.

Där vid meddelande av beslut angående inrättande av fiskväg eller vidtagande av

annan anordning till förebyggande av skada a fiske eller till fiskets befrämjande för­

bud finnes böra givas mot bedrivande av fiske inom visst område, skall beträffande

intrång, som därigenom tillskyndas annan i hans rätt till fisket, vad i första stycket

stadgas äga motsvarande tillämpning.

15 §.

Vill någon för tillgodogörande av vatten begagna sig av annan tillhörig byggpad

i vatten, och kan det ske utan väsentlig olägenhet för byggnadens ägare, vare han

⬢ ,

därtin berättigad; dock åligge honom att, efter ty byggnaden prövas vara honom

tiU ga<^n, gottgöra ägaren skälig andel av byggnadens varde i det skick, van

befinnes, samt taga del i kostnaden för dess framtida underhåll. För inträng och

olägenhet, som tillskyndas byggnadens ägare, skaU ersättning givas enligt regierna

.

' ®

16 §.

1

Där utmål för vattenkraftstation med eller utan elektrisk utrustning icke utan

i

oskäHga kostnader annorledes står till buds, vare ägare av mark vid eller i nyheten

av vattendraget pliktig att mot ersättning, som i 9 kap. sägs, tiU sådant utmål upp­

låta det område, som för ändamålet oundg^gligen tarvas.

EJ må för ändamål, som i 14 och 16 §§ nämnts, tagas i ^språk tomtplats, tröd-

gård «ller park, där det utan synnerlig olägenhet kan undvikas.

background image

1124

� 1918. Ntr 523.

18 §.

Skall ersättamg för förlorad vattenkraft, efter ty i 9 kap. skils, lämnas

tiUkandakållande av kraft medelst elektrisk överföring, och tarvas att ledningVaT

dragés över område, tillhörigt annan än ersättningsgivaren eller ersättningstagarmi'

bestämmer Konungen ledningens sträckning enligt de grunder, som i fråga om elek

triska starbströmsledningar äro i lag stadgade; och skall, jämväl såvitt angår kronan

tillhörig fastighet, beträffande skyldighet att för ledningens framdragande avstå ellei

upplåta mark så ock angående ersättning samt sättet för ersättningens bestämmande

gäUa vad som finnes stadgat för det fall, att Konungen prövat nödigt, att jord eUer

lägenhet, som tillhör enskild man, menighet eller inrättning, användes till framdra­

gande av elektrisk starkströmsledning. Erfordras ledning allenast över mark, till­

hörig ersättningsgivaren och ersättningstagaren, eller skall irraft tillhandahållas ge­

nom mekanisk överföring, vare lag som i 14 § sägs.

Såvitt angår eljest stadgad skyldighet för den, som vill utföra elektrisk anläggning,

att under vissa förutsättningar söka Konungens tillstånd till företaget, vare jord eUer

lägenhet, tillhörig den, till vilken kraftöverföring sker i ersättning för förlorad vatten­

kraft, ansedd lika med mark, som tillhör anläggningens ägare. J3är Konungens till­

stånd erfordras, skall sådant tillstånd avse den tid rätten till ersättning medelst elek­

trisk överföring äger bestånd.

19 §.

Den, som med stöd av stadgandena i 5, 6 eller 7 § vill tillgodogöra sig annan

tillhörigt vatten eller lösa samfällt strömfall, vare, där för ändamålet erfordras, att

annans byggnad i vatten utrives eller ändras, pliktig att draga försorg om arbetet.

Cl 1__JI

I

.

«I

^ ^

-

71

?-*

^ _ f-7 I �

A

^

^

^ A.. A

Ll n SA

ogjort, pliktig

fuligöm arbetet inom tid och på sätt, som i sammanhang med beslutet om ändringen

bestämmes.

20 §.

1 mom. Ej må i älv, ström, ä eller större bäck arbete för uppförande eller för­

ändrande av damm påbörjas, förrän efter ansökan i den ordning, som i 11 kap. sägs,

vattendomstolen meddelat besked, huru och under vilka villkor arbetet må göras.

Om genom annat byggande 1 älv, ström, å eller större bäck märkbar inverkan kan

ske på vattenståndet eller vattnets lopp, gälle ock därom vad nu sagts, såframt

det ej är uppenbart, atthvarken allmän eller enskild-"rätt genom byggnaden för­

närmas.

�ro i andra fall än ovan nämnts sannolika skäl, att genom byggande i vatten all­

män eller enskild rätt förnärmas, erfordras jämväl domstolens prövning; dock äge vad

nu sagts icke tillämpning i fråga om fiskebyggnad i vatten, där varje svensk p^der-

såte äger rätt att fiska, ej heller beträffande sådan byggnad i annat vatten,^ sairaint

det icke kan antagas, att byggnaden förnärmar allmän rätt eller inverkar på vatten­

ståndet eller vattnets lopp.

_ Tarvas till följd av inträffad skada å byggnad i vatten eller ä annan egendom eiie r

till förekommande av dylik skada, att ändrings- eller reparationsarbete utaii drom-

mål yerkställes å byggnaden, må arbetet, ändå att detsamma är av den beskaffen e .

som i första ^ eller andra stycket sägs, ske utan föregängen prövning av vattendoms o

v '

det byggnadens ägare att, där arbetet iir av nyssnämnda

het, ofördröjligen efter dess verkställande hos vattendomstolen göra ansökan om »

kännande av arbetet.

background image

Ti

� 1918. N:r .523. �

1126

f

Där någon ärnar verkställa byggnad i vatten, varför ej erfordras vattendomstolens

növning, stånde lionom ändock fritt, om kan så önskar, att till beredande av tr^^gg-

let för framtiden medelst ansökan påkalla sådan prövning.

S mom. Finner vattendomstolen vid prövning, som i 1 mom. sägs, tillämnad bygg­

nad, mot vilken kinder skulle möta av bestämmelserna i 3 § första ock andra styc­

kena, med känsyn till stadgandet i tredje stj^cket i samma § ändock böra tillåtas,

(

skall frågan därom av domstolen kemställas Konuno-ens avs:�rande.

1

§⬢

v ⬢

Yad i särskilda författningar finnes eller kan varda stadgat angående särskilt till­

stånd till byggande i eller vid allmän hamn eller annan allmän farled vare jämte

föreskrifterna i 20 § till efterrättelse gällande.

22 §.

Innefattar beslut, som meddelas i anledning av ansökan enligt 20 §, medgivande

att bj'-gga i vatten, vare beslutet, sedan det tagit ät sig laga kraft, gällande mot

envar såväl vad angår rätten att verkställa ock för framtiden bibekålla byggnaden

jämte de anläggningar, vilka efter ty förut sagts med byggnaden äga samband, som

ock, där med byggnaden avses tillgodogörande av vattnet, beträffande rätten där­

till, dock med ⬢ de inskränkningar, som i 23 § 1 mom. ock 24 § omförmälas,

samt med iakttagande av vad i 4 ock 9 kap. finnes stadgat angående förnyad pröv­

ning i vissa fall.

Hurusom under viss förutsättning beslutet är gällande även i fråga om rätten till

annat vatten än det, vars tillgodogörande avses med byggnaden, därom stadgas i

23 § 2 mom.

Har byggnaden ej blivit fullbordad inom tid, som enligt 11 kap. 03 § av vatten­

domstolen bestämts. Vare beslutet förfallet, såvitt det avser sådan del av byggnaden,

som ej kommit till stånd; ock må förty därefter sådant arbete å byggnaden, för

vilket enligt 20 § vattendomstolens prövning erfordras, ej ske utan förnyad pröv­

ning. Yisas giltigt skäl för dröjsmål eller skulle genom arbetets inställande syn­

nerligt men uppstå, äge dock vattendomstolen, pa därom före nämnda tids utgång

gjord ansökan, bevilja anstånd med byggnadens fullbordande pä kögst tio år.

23 §.

1 mom. Avses med beslut, som i 22 § sägs, byggnad för tillgodogörande av vat­

ten, ock vilar beslutet på antagande, att vattnet tillkör fastigket, för vipien sökan­

den såsom ägare fört talan i målet, må, utan kinder av vad i 22 b stadgas, påstå­

ende som grundas därå, att vattnet eller del därav tillkör annan fastmhet eder

utgör oskift samfälligket för flera fastigketer eller ock allmän egendom, väckas intiH

dess fem år gått till ända från det beslutet vunnit laga ^aft och tillika _tva ar for­

flutit antingen efter utgången av den i beslutet eller sedermera i anledning av an­

sökan om anstånd bestämda tid för byggnadens fullbordande eller ock, där bygg­

naden dessförinnan fuHbordats ock efter besiktning anteckning därom ^orts i vatten­

boken, från dagen för sådan anteckning. Försittes tid, som nn nämnts, vare den på

beslutet grundade rätten till vattnets tillgodogörande fri fran klander, dar den, som

erhållit medgivandet att uppföra kyggnaden, vid tiden for beslutets meddelande vaTit

i god tro rörande rätten till vattnet eller oek någon till vilken byggnaden seder­

mera må kava övergått, i god tro rörande sagda rätt förvärvat

BifaUes talan, som i första stycket sägs, vare, där den ankängig^orts, sedan bygg­

naden fullbordats eller arbetet därå börjats, byggnadens äg^e, sMramt kan wit i

god tro icke pliktig att avstå vattnet, med mindre gottgör^e lämnas honom för

byggnadens vär^e i let skick, vari den befanns, då kan blev instämd i saken, även-

30a�Svensh för/atiningssamling 1318, JV.*r S23.

background image

� 1918. N;r 523.

som för nödig kostnad, som kan därefter nedlagt å byggnaden; dock skall då fv å

är allenast om en del av det vatten, för vars tillgodogörande byggnaden är avSf

den vinnande icke vara skyldig att av sagda värde och kostnad ersätta mera a

som belöper å den del av byggnaden, vilken genom vattnets avstående blir för ära

ren onyttig. Vill byggnadens ägare bellre än att avstå vattnet i stället ersätta vS'

tenkraåen efter reglerna i 9 kap., vare ban berättigad därtill, om kan aniänmffeör

talan därom kos vattendomstolen inom trettio dagar, efter det domen i tvisten om

vattnet vnnnit laga kraft, ock därefter bekörigen fullföljer samma talan. Den, so m

återvunnit vattnet, må ock av vattendomstolen berättigas att, mot avstående av

rätten till vattnets tillgodogörande, av byggnadens ägare erkålla ersättning för vat­

tenkraften enligt nämnda regler, såframt kan därom för talan inom tid, som

nyss sagts, ock väsentlig olägenket icke därigenom skulle tillskyndas byggnadens

ägare.

2 mom. Där beslut, varigenom medgivande lämnas till byggnad för tillgodogö­

rande av allenast en del av det framrinnande vattnet, vilar pä antagande, att jämväl

vattnet i övrigt i strömfallet eller den del därav, vars fallhöjd tages i anspråk, till-

kör fastighet, för vilken sökanden såsom ägare fört talan i målet, skall vad i 1 mom.

första stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning i fråga om det sålunda

ej tillgodogjorda vattnet. Avser beslutet allenast den del av vattnet, som tillköx

strömfallets ena sida, gäUe ock vad nu sagts i den mån ej andra sidans rätt trades

för när.

24 §.

Där genom byggnad, vilken verkställts i enlighet med beslut, som i 22 § sägs,

eller genom kuskållningen med vattnet i �verensstämmelse med reglerna i sådant

beslnt vållas skada eller intrång, som vid beslutets meddelande icke av vattendom­

stolen förirtsetts, må utan kinder av bestämmelsen i 22 § den, som lider skadan

eller intrånget, framställa anspråk å ersättning enligt reglerna i 9 liap.; dock skall

byggnadens

slutet eller ock sedermera i anledning av sökt anstånd bestämda tiden.

�r skada eller inträng, som i första stycljet avses, av betydenhet, må inom tid,

som gäller för anmälan av anspråk enligt nämnda stycke, talan föras om medde­

lande av sådana ändrade föreskrifter rörande knskällningen med vattnet ock vid­

tagande pä ägarens bekostnad av sådana förändringar i byggnadens anordnande,

som utan att förnärma tredje mans rätt eller för ägaren medföra väsentlig olägenbet

äro ägnade att förebygga eller 1 största möjliga mån minska skadan eller intrånget

för framtiden.

25 §.

Har byggnad i vatten verkställts ntan att medgivande enligt denna eller äldre

lag därtill erhållits, vare ägaren berättigad att medelst ansökan i den ordning, som

i 11 kap. sägs, påkalla prövning av b^^ggnadens laglighet. Beträffande verkan av

vattendomstolens beslnt skall vad i 22�24 §§ finnes stadgat i tifiänipliga delar

lända till efterrättelse.

Har, efter det denna lag trätt i kraft, byggnad i vatten verkställts utan

1. Prövning av domstol, vare byggnadens ilgare bevisningsskyldig i avsöcn e

de före byggnadens tillkomst rådande förhållandena i vattnet.

background image

� 1918. N;r 523. �

1127

27 §.

Har vid byggnad i "fatten utsatts vattenmärke till utmärkande av tillåten däm-

ningsköjd eller till betecknande av det vattenstånd, under vilket vattnet ej må

sänkas, skola de i sammanbang därmed meddelade bestämmelser om bushällningen

ined vattnet av byggnadens ägare noga iakttagas. Einnes vattenmärke utsatt till

utmärkande av tilläten dämningshöjd, utan att särskilda bestämmelser meddelats om

huskållningen med vattnet, äligge honom att, i vad på hans åtgärd ankommer, sä

förfara, att vattnet ej må stiga över märket.

28 §.

�r för dammluckas öppnande viss tid i laga ordning bestämd eller eljest särskild

föreskrift om vattnets framsläppande given, lände det till efterrättelse.

29 §.

Har ej vattenmärke utsatts, och hava ej heller eljest meddelats bestämmelser om

hushållningen med vattnet, skall dammlucka eller däremot svarande inrättning för

vattnets avlopp hållas öppen, när sådant tarvas till förekommande av skada för dem,

som ovan eller nedan äga jord, strömfall eller annan egendom.

30 §.

�ndå att viss tillåten dämningshöjd är bestämd, må ej det tillrinnande vattnet,

med mindre särskild rättighet därtill föreånnes, innehållas till förfång för allmänna

eller enskilda intressen, som äro beroende av vattnets lopp nedom dammen.

31 §.

�gare av byggnad i vatten må, vare sig särskilda regler för vattenhushållningen

vid byggnaden blivit meddelade eller icke, hos vattendomstolen söka fastställande av

ändrade eller nya bestämmelser i ämnet. Enahanda rätt tUlkomme ock annan än

byggnadens ägare för bättre utnyttjande av vattenkraften i honom tillhörigt ström­

fåll. �rende, som nu nämnts, prövas i enlighet med de för byggande i vatten stad­

gade grunder, och gälle om verkan av vattendomstolens beslut i tillämpliga delar

vad ovan finnes sagt beträffande beslut i byggnadsmål.

Saknas beträffande byggnad i vatten bestämmelser om vattenhushållningen, eller

äro o-ällande bestämmelser ofullständiga, må på talan av någon, som av hushåll­

ningen lider skada, vattendomstolen, där det kan ske utan förnärmande av tredje

mans rätt, till efterrättelse mellan parterna i målet och deras rättsinnehavare last-

ställa sådana bestämmelser, som utan att ändra vad laglig en må gälla äro agnade

att för framtiden förebygga skadan.

^

Ej må vid avtappning så mycket vatten pä en gång framsläppas, att allmän eller

enslHld rätt sättes i fara.

^

�gare av byggnad i yatfcen vare, där försummelse i nnderbället kan fd^da

fara för aUmän eller enskild rätt, pUktig att underhålla byggnaden sa, att sadan

fara förebygges.

^

Dambyggnad i älv, ström, å eller större bäck eller

^ f

förd byggnad, varigenom märkbar inverkan sker pa vattenståndet, må ej utrivas,

med mindre dylik åtgärd blivit i laga ordning medgiven.

Yin äcrnre av byggnad, som i första stycket avses, icke längre nyttja byggnad^

göre i den ordning ll kap. stadgar ansökan hos vattendomstolen om tillåt^e att

Sa bvggnlden Prövas byggnadens borttagande medföra synnerlig skada for an-

na^tifflfirf^t egendom,domstolen efter åtagande av ägare tfil sådan egen-

background image

� 1918. N:r 523. �

ägTooh fuUgöra Tad beträfPmde bTggnadm i öTiigt ealigt lag åligger ägaren; ,äb

las genom byggnadens bibehållande agaren skada, skall den ersättas. &onan må

ock till skydd för aUmänna intressen ataga sig underballsskyldigliet, som nu nämats

Göres ej åtagande, varom nu är sagt, meddele vattendomstolen nödiga föreskrifter i

avseende ä byggnadens ntrivande och äge i sammanhang därmed bestämma att där

byo-gnadens ägare brister i fullgörandet av vad honom alagts, den, vars rätt är be­

roende därav, må ntföra arbetet på ägarens bekostnad.^

Har, på sätt i andra stycket stadgas, ägare av fast egendom jämlikt åtagande

ålagts att underhålla annan tillhörig byggnad i vatten, skall vattenrättsdomarea

ofördröjiigen därom göra anmälan bos domaren i det tingslag eller hos rätten i den

stad, där^egendomen är belägen; och varde med anmälan så förfaret, som om be vis

ano-äende verkställd utmätning av fast egendom finnes föreskrivet.

S� §.

I vatten må ej utkastas eller utsläppas fast avfall från sågverk, fabrik eller annan

industriell inrättning, skogsavfall eller andra fasta föremål eller ämnen, om därige­

nom nppgrundning eller hinder för vattnets fria lopp till men för allmän eller en­

skild rätt förorsakas eller skäligen kan befaras; sker det, äge Konungens hefallnings-

havande stadga vitesförbud, där ansvar å förfarandet ej finnes särskilt stadgat, så

ock vid vite eller annat äventyr tillhålla den skyldige att vidtaga erforderhga åt-

o-ärder tiU uppgrundningens eller hindrets borttagande. Där fråga är om avfall vid

skogsavi^erkning, må, ändå att avverkningsrätten är till annan upplåten, föreläg­

gande, som nyss sagts, givas jämväl skogsmarkens ägare, dock endast såvitt angar

vattendrag inom honom tillhörigt område; ägaren likväl obetaget att av den skyldige

söka åter vad han till följd av föreläggandet nödgats utgiva.

Vad sålunda stadgats om utkastande eller utsläppande av fasta föremål eller äm­

nen gälle ock beträftånde sådana föremåls eller ämnens uppläggande på stranden så

nära vattnet, att de kunna däri nedsköljas.

Om utsläppande i vatten av ämnen, varigenom vattnet kan förorenas, gäHe vad

särskilt är eller kan varda stadgat.

Kensning, som för bibehållande av vattens djup eller läge är av nöden, age nen,

som av uppgrundningen kan lida men, verkställa utan vattendomstols prövning, som

i 20 § sägs, ändå att arbete inom annans område tarvas; dock skall i ty fall denne

förut därom tillsägas. Vill den, som ämnar företaga rensning, hos vattendomstolen

påkalla prövning av arbetets laglighet, äge han rätt därtill; och gälle om sådan

prövning vad angående byggande i vatten är i denna lag stadgat. ^ Har prövning

som nu sagts, icke ägt rum, skall i fråga om rensning stadgandet i 26 b 3,^

kap. äga motsvarande tillämpning.

, ,

Jord eller annat, som vid rensning upptages, må, om ej avsevärda olägenne er

vållas därav, uppläggas på närmaste strand eller föras till lämpligt

^

heten. Lider markens ägare men av upplaget, njute ersättning, som i 9 kap. sao ⬢

3T §

Har vattendrag vikit från sitt förra läge eller eljest förändrat

vattendragets återställande i dess förra äiek lag som om rensning i 36 §

° '

dock att, där ej återställandet sker omedelbart efter förändringen, vad i 20 9.

stadgat om byggande i vatten skall äga motsvarande tillämpning. Varder ej

tre år från det förändringen inträtt åtgärd för vattnets återförande vidtag

background image

� 1918. N;r 523. �

1129

därefter ntan oskäligt dröjsmål fullföljd, vare den, som vill återföra vattnet, skyldig

ersätta kostnad, som efter förändringen antingen blivit nedlagd å mark, varifrån

vattnet vikit, eller skett för tillgodogörande av vattnet i dess nya lopp eller läge,

oeh som genom vattnets återförande skulle bliva ntan nytta. Har någon i tio år

varit i besittning av förmån, som sknlle genom återförandet gå förlorad, gälle be­

trädande dylik åtgärd vad om vattnets bortledande är stadgat.

38 §.

Där arbete, som i detta kap. sägs, avser huvudsakligen utförande av vattenregle­

ring eller inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän farled eller av albnän

flottled, torrläggning av mark" eller avledande av kloakvatten, skola stadgandena i

detta kap. äga tillämpning endast, såvitt sådant finnes för varje fall i 3, 5, 6, 7

eller 8 kap. föreskrivet.

39 §.

Utöver vad i detta kap. är sagt om byggande i vatten i allmänhet skall beträf­

fande fiskebyggnad lända till efterrättelse jämväl vad därom finnes särskilt stadgat.

40 §.

Yad i denna lag finnes stadgat om byggande i vatten skall jämväl äga tillämp­

ning i fråga om uppförande av bro eller annat byggande i vatten för allmän väg

eller för järnväg, vare sig statens eller enskild, till vars anläggande Konungen läm­

nat tillstand; dock utgöre bestämmelserna i 3 § första stycket icke hinder för före­

tag, som nu nämnts.

Har Konungen för någon orts förseende med dess behov av vatten eller för annat

i 38 § ej omnämnt allmänt ändamål prövat nödigt, att vatten ur sjö eller vattendrag

ledes bort för att annorstädes nyttjas, gälle i fråga om dylikt företag vad i första

stycket sägs.

A

41 §.

^

G-enom vad i detta kap. finnes föreskrivet göres ej rubbning i den rätt och frihet,

detta kap. stadgat, tåla förlust, skada eller intrång till förmån för den, som äger

eller viH verkställa byggnad i vatten, eller till fiskets befrämjande.

3 KAP.

Om vattenreglering.

Om vattenreglering med tvångsdelaktigliet.

1 §.

Yill ägare av strömfall till gemensamt gagn för sig och annan strömfallsäg^e

reglera vattnets avrinning ur sjö eller annan vattensamling eUer i vattendrag för

åstadkommande av bättre lushåUning med vattnet eller eljest for beredande av okad

möjlighet att utnyttja vattenkraften i faUea, och pafordrar han, att ovrma stro^ap-

ägieT vilka hava gagn av företaget, skola efter ty nedan sägs taga del i kostnaden

för detsamma, äge fan vitsord tiU företaget, såfra^ mer

hälften av ^n präk-

nade båtnaden därav belöper å det eller de pömfall, som tillhora honom eller honom
oeh andra, vilka förena sig med honom om företaget.

2 §⬢

I fråga om rätt att verkstäUa vattenreglering, som_ i 1 § sägs, så, att genom upp-

dämnini, sänkning av vattenståndet eller annan mverkan pa vattenförhållandena

background image

� 1918. N:r 523. �

skada tillfogas eller inträng göres ä jord, hus fiske, bebyggt eller obebyr.o-t

-

fall eller annan egendom skall vad i 2 kap. 3 § stadgas angående byggande i v

äga motsvarande tillämpning, dock att skada eller inträng å egendom, tillki).:,, f

tagare i företaget, skall likställas med skada eller intrång ä annans egendom

~

I den mån ej särskilda stadganden givas i detta kap., skola beträffande förei-

varom nu är fråga, jämväl övriga bestämmelser i 2 kap. i tillämpliga dehr 1?^?'

till efterrättelse.

3 §.

Alla strömfall, för vilka vattenreglering, som i 1 § sägs, medför båtnad, nto-öre "

avseende ä företaget en samfälligbet med siijddighet för ägarna, med de insfeänk'

ningar nedan stadgas, att taga del i kostnaden för företaget, envar i mån av värdet

å den båtnad, som beredes hans strömfall.

Vid uppskattning av båtnad genom vattenreglering skola, där ej samfälligketens

delägare annorledes �verenskomma, de i 9 kap. stadgade grunder beträffande värde­

ring av vattenkraft, för villren ersättning skaE givas, i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

d§.

Omfattar företag, som i 1 § avses, reglering av två eller flera sjöar eller skilda

sträckor i vattendrag, för vilkas reglerande tarvas särskilda dammbyggnader eller

eljest särskilda anläggningar, skall kostnaden för varje sådan del av företaget sär­

skilt beräknas ^ ocb å de strömfallsägare, som bava gagn dära-^'-, fördelas i mån av

värdet å den båtnad, som därigenom beredes. fförty

vare ej i fall, som nu nämnts,

någon pliktig att deltaga i kostnaden för sådan del av regleringen, varav han för

sitt strömfall ej har njflta.

ö §⬢

EJ vare ägare av strömfall skyldig att vidkännas större bidrag till kostnaden för

utförande av vattenreglering än som svarar mot värdet å den båtnad bans strömfall

därigenom beredes, utan så är att han sökt företaget. Likställd med sökanden vare

den, som förenat sig med honom om företaget eller för vinnande av ökad båtnad

fört talan, som föranlett större anläggning än sökanden äskat.

X

.

.

<5 §,

�gare av strömfall inom regleringssamfäUighet vare, såframt han ej själv .sökt

vattenregleringen eller efter ty i 5 § sägs är likställd med sökanden, icke skjddig

att deltaga i kostnaden för företaget, förrän han begagnar den genom regleringen

vnnna förbättringen. Len å hans fall belöpande andel i kostnaden skall, intill dess

den varder av bonorn erlagd, gäldas av �vriga delägare i samfäliigbeten med fördel­

ning dem emellan jämlikt bestämmelserna i o�5 §§; ocb åligga den, som efter

regleringens utförande träder till företaget, att taga del jämväl i sådan kostnad, som

belöper å strömfall, för vars ägare betalningsskyldighet ännu ej inträtt.

_ \ årder efter regleringen anläggning för tillgodogörande av strömfall inom regle-

ringssamfälligheten ändrad, eller införes vid amäggningens drift förändrad ordning,

eller varder förut obegagnat strömfall inom samfälligfleten bebyggt, skall, såframt

ej annat förhållande är uppenbart eller kan visas, ägaren av strömfallet anses

.. 5

regleringen vunna förbättringen i bruk,

ötrömiallsägare, som efter regleringens utförande inträder såsom deltagare i före-

get,_ vare ej ^ pliktig att taga del i sådär

*"

isswrmnan gjorts. Har för regleringen ver

u 11 1

annan likartad omständighet

skall kostnaden därför räknas såsom anläggningskostnad.

background image

~ 1918. N:r 523. �

1131

�r vid den. tid, då strömfallsägare efter ty ovan sägs är pliktig att taga del i

liostnaden för vattenreglering, byggnad eller annan anläggning, som för företaget

utförts, i sådant skick, att dess värde kan anses väsentligt minskat, äge vattendom­

stolen på därom framställt yrkande föreskriva, att den kostnad, vari strömfallsäga­

ren kar att taga del, skall beräknas till mindre belopp än det, vartill anläggnings­

kostnaden uppgått.

�& belopp, som strömfallsägare, vilken efter regleringens utförande inträder såsom

deltagare i företaget, kar att gälda, skall ej beräknas ränta för tiden före betalnings-

<?kvldigketens inträde.

7 §⬢!

Har, efter det medgivande lämnats till utförande av vattenreglering, som i 1 §

sägs, strömfall inom regleringssamfälligketen övergått till ny ägare, vare jämväl

denne pliktig att efter ty ovan stadgats taga del i kostnaden för företaget; dock

skall, där föregående ägares sleyldigket att erlägga ä strömfallet belöpande andel i

kostnaden blivit genom dom eller annorledes fastställd eller, oavsett nurnvida den

genom regleringen vunna förbättringen av denne tagits i bruk, åvilat konom, ny

ägare ej svara för bidrag, som förfallit till betalning mer än ett år innan kan blev

ägare till strömfallet eller, om kan inropat fallet å exekutiv auktion, för bidrag, som

före försäljningsdagen förfallit till betalning.

8 §.

Har kommun, som av vattenreglering enligt 1 § tillskyndas stadigvarande nytta

i annat känseende än såsom strömfallsägare, tilL regleringens utförande lämnat msst

anslag, ined förbekåll om delaktigket i företaget, vare kommunen ansedd såsom del­

tagare i detsamma, därvid som grund för delaktigbeten skall gälla anslagets storlek

i fork ål lan de till den av vattendomstolen keräknade kostnaden för regleringens ut­

förande; dock må båtnaden för kommunen i ovannämnda känseende ej tagas i ke-

räkning vid avgörande, om företaget må komma till stånd.

Vad nu sagts om kommun gälle även om kronan ock landsting.

9 §.

Visas, efter det vattenreglering, som i 1 § sägs, klivit utförd, att densamma län­

der tiU stadigvarande n^dta för allmän hamn eUer annan allmän farled, för aibnän

Settled eller för kloakledning eller annan avloppsledning för spillvatten, må äga-ren

av farleden, flottleden eller kloak- eller avloppsledningen, där den vunna nyttan kan

Qpp.skattas till visst penningbelopp, på talan av deltagarna förpliktas att antingen

på en gäng eller med fördelning på visst antal är erlägga kögst sa stor del av

nämnda belopp, som svarar mot förkållandet mellan å ena sidan iöretagets anlägg­

ningskostnad ock å den andra den båtnad, som företaget beräknats medföra for ström­

fall Hör bidrag, som nn nämnts, förvärvas ej delaktigket i företaget, ock vare forty

bidragsgivaren ej skyldig att taga del i framtida kostnad för ^detta.

Anslag, som i 8 § sägs, räknas i avseende, varom nu är fraga, den till godo, som

givit anslaget.

^

Byggnad i vatten eUer annan anläggning, som gjorts för vattenreglering, skall,

där någons rätt kan vara därav beroende, av deltagarna i företeget bekörigen nn-

derkållas. Beträffande fördelningen av kostnad för nnderkaU ock skötsel sa ock av

andra utgifter för företaget, vilka icke äro att hänföra till anläggningskostnad, gälle
i tillämpliga delar vad i 3, 4, 6 ock 8 §§ är stadgat.

Ej må vattenreglering, som i 1 § ayses, Terlsställas fönän efter ansökan i den

background image

1132

� 1918. N:r 523. �

ordning 11 kap. stadgar vattendomstolen meddelat besked, burn ocb und

viDkor företaget må utföras, så ock angående delaktigheten i kostnaden fL f

taget.

^

12 §.

Har till vattenreglering, som i 1 § sägs, medgivande i laga ordning erhållits sV i

stadgar antagas rörande handhavandet av de med företaget förenade anfrel�f.B«l ?

sä oSk styrelle för företaget uts.es.

^Seiagenheter

Vid antagande av stadgar gälle i fråga om rösträtt och besluts fattandp

22 § finnes föreskrivet.

^ ^

13 §.

Stadgar rörande vattenregleringsföretag skola angiva:

företagets benämning och ändamål under hänvisning till de beträffande företagets

utförande och delaktigbetén däri meddelade beslut;

^

den ort, där styrelsen skall hava sitt säte;

huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslntförhet;

huru revision av styrelsens förvaltning skall ske;

tiden för räkenskapsavslutning;

huru ofta ordinarie sammanträde med deltagarna i företaget skall hållas-

det sätt, varpå kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelanden bringas

tiU. deltagarnas kännedom, ävensom den tid före sammanträde, då föreskrivna kallelse-

åtgärder senast skola vara vidtagna;

sä ock vad i �vrigt kan finnas nödigt.

Styrelsen skaU hava sitt säte inom den vattendomstols område, som lämnat med­

givande till företaget.

Ej må i stadgarna intagas bestämmelse, som finnes stridande mot denna eller annan

lags föreskrifter.

Stadgarna skola för att bliva gällande granskas och fastställas av Honungens

befallningshavande i den ort, där stjmelsen har sitt säte, eller i fall, som omförmäles

i 4 kap. 13 §, av Konungen. Vid granslmingen skall särskilt tillses, att stadgarna

innehålla betrj^ggande föreskrifter för tillgodoseende av sådana strömfallsägares rätt,

för vilka efter ty i G § sägs skyldighet att deltaga i företaget framdeles kan komma

att inträda.

Beslutad ändring av stadgarna äge ej giltighet, med mindre den varder i nyss­

nämnda ordning fastställd.

14 §.

Innan stadgar för vattenregleringsföretag blivit antagna och fastställda samt an­

mälan om styrelseval gjorts hos Konungens befallningshavande, må ej arbete å an­

nans mark verkställas eller åtgärd eljest till förfång för annan vidtagas.

Sker . ändring i styrelsens sammansättning, skall styrelsen ofördröjligen göra an­

mälan därom hos Konungens befallningshavande.

Da anmälan om val av styrelse eller om ändring i dess sammansättning skett,

skall på deltagarnas i företaget bekostnad kungörelse därom införas i allmänna tid­

ningarna samt en eller flera av ortens tidningar.

15 §.

styrelsen för vattenregleringsföretag må ej utses annan än här i

riket bosatt svensk medborgare, där ej för särskilt fall Konungen medgiver, att sty­

reisen må till viss del, ej överstigande en tredjedel av hela antalet, bestå av med­

borgare i annat land eller å utrikes ort bosatta svenska medborgare.

background image

� 1918. N:r 523. �

1133

�ndå att tid, för vilken s^elseledamot blivit utsedd, ej gått till ända, må han

skiljas från uppdraget genom beslut av deltagarna i företaget.

16 §.

Konungen äger, om ocli när det för tillgodoseende av allmänt väl prövas nödigt,

utse en ledamot i styrelsen för vattenregleringsföretag. Sådan styremeledamot äge

samma rätt att deltaga i handhavandet av de med företaget förenade angelägenheter

som de medlemmar, vilka blivit i enlighet med stadgarna till styrelse valda, och åt-

niute arvode, som bestämmes av Konungen.

^

17 §.

Har av deltagarna vald styrelseledamot avgått eller den tid, för vilken han blivit

vald, gått till ända utan att anmälan om nytt val skett, och är styrelsen med kvar­

stående ledamöter ej beslutför, äge Konungens befallningshavande pä yrkande av

någon, vars rätt kan vara beroende därav, att behörig styrelse finnes, förordna sysslo­

man att, intill dess efter inkommen anmälan om verkställt val förordnandet åter­

kallas, antingen ensam eller jämte de styrelseledamöter, som må finnas, handhava

de med företaget förenade angelägenheter och företräda deltagarna på sätt om sty­

relsen finnes nedan stadgat.

�~

Körordnande av syssloman skall på deltagarnas bekostnad kungöras så som i 14 §

sägs. Syssloman åtnjute av deltagarna arvode, som bestämmes av Konungens be-

faltningshavande.

18 §.

Styrelsen för vattenregleringsföretag äge ombesörja verkställandet av erfoderUga

arbeten för företaget, hos deltagarna uttaga härför nödiga bidrag på sätt i 20 §

stado-as och i övrigt, i enlighet med vad i stadgarna eller genom deltagarnas beslut

där detta ej är mot stadgarna eUer mot lag stridande, föreskrivits, han^ava de med

företaget förenade angelägenheter. Styrelsen äge att i afit vad som rör deltagarna

i företaget samfällt själv eller genom ombud ej mindre i förhallande tiK tredje man

handla a deltagarnas vägnar' än även inför domstolar och andra myndigheter före­

träda deltagarna.

,,

,

. .

.. n.

AngåendI befogenhet för styrelseledamot att mottaga stämning i mal, som ror före­

taget, så ock annat meddelande i fråga om företaget skaU vad i 11 kap. 15 b rätte­

gångsbalken är stadgat äga motsvarande ^tillämpning.

Såsom styrelsens teslut gålle, dite ej aEnorlonda är bestämt i stadgarna dea me-

uine, om vilken vid sammanträde de flesta rdstmde förena sig, men vid lika roste-

tal den mening, som biträdes av ordföranden vid sammanträdet.

,

Sm^t av styrelsen äge ej deltaga i behandlingen av fraga rörande a^al meUan

honom och deltagarna i företaget samfällt, ej heller angaende avtal mellan deltagarna

och tredie manf där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stri­

dande mot deltagarnas. Vad sålunda stadgats ä.ge motsvarande tillämpning beträf­

fande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

Uttaxering av deltagarnas bidrag skall,""där ej annan ordning finnes i

föresSföm

verkstäUas° sålunda, att styrelsen upprättar och vid sammanträde

oransknins:' framlägger dehiteringslängd, upptagande ^det helopp, som skall ntföxeras,

vad därav enligt reflerna för delaktigheten belöper a varje deltagare samt tiden för

'^^^pnfrdeltairare att den i längden verkstäUda fördelningen ej är med lag

«vfre��stämmtnde®ä«; kan genom stämning ä styrelsen inom trettio dagar efter sam-

304�^80074. 3veiisk/örfaUnivgsMamlingl913,N:r 523.

background image

1X34

� 1918. N;r 523. �

manträdet påfordra rättelse i den gjorda debiteringen. Talan, som nu nämnts t

anbängiggöras bos allmän underrätt i den ort, där styrelsen bar sitt säte

'

�ndå att dylik klandertalan väckes, -vare deltagare pliktig att å tid, som a Kr

relsen bestämts, inbetala ä bonom^ belöpande bidrag vid äventyr att, där ef Jafg'

annorlunda förordnar, beloppet må bos nonom utsökas i enahanda orduinff so

betaJningsskyldigbet vore honom genom lagakraftägande dom ålagd.

BI om

21 §,

Styrelseledamöter, som genom att överskrida den dem tillkommande before h

eller eljest uppsätligen eller av vårdslöshet tillskynda deltagarna i företao-et skåd^

svare för skadan en för alla och alla för en; svare ock på sätt nu nämnts för

skada, som genom överträdelse av bestämmelse i 13 och följande §§ av detta

eller i gällande stadgar tillskyndas tredje man.

Har i mål, som rör deltagarna i företaget samfällt, betalningsskyldio-het bliTit

dem ålagd, vare styrelsen pliktig att utan dröjsmål bos deltagarna uttaxera och in

driva bidrag, som må erfordras för betalningsskyldighetens fullgörande. Prövas för"

sumlighet härutinnan ligga styrelsens ledamöter till last, svare de för gälden en för

alla och alla för en såsom för egen skuld.

22 §.

Rätten att handhava de med regleringsföretag förenade angelägenheter utövas å

sammanträde, därvid envar deltagare i företaget äger rösträtt efter det andelstal

som jämlikt 3, 6 och 8 §§ är bestämmande för hans skyldighet att taga del i kost^

nåden för företaget. Deltagare, som icke guldit förfallet bidrag, är förlustio- sin

rösträtt, intill dess betalningen fullgöres. Ej må någon utöva rösträtt för mer än

en femtedel av deltagarnas sammanlagda, å sammanträdet företrädda andelstal. Ej

heller må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan deltaga i

behandlingen av fråga rörande avtal mellan honom och deltagarna samfällt eller

angående avtal mellan dessa och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot deltagarnas gem'ensamma. Vad sålunda stad­

gats äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot ho­

nom eller tredje man.

Vid avgörande av fråga, som rör uteslutande sådan del av företaget, i vars ut­

förande allenast vissa av deltagarna efter ty i 4 § sägs äro pliktiga att taga del,

tillkomme endast dessa deltagare rösträtt.

För beslut vid sammanträde erfordras, där ej i stadgarna finnes för visst fall an-

^^Bledes bestämt, allenast enkel pluralitet i röstetal, beräknat på sätt ovan nämnts,

u-i. "7^^^

avgöres val genom lottning, i andra frågor gälle den mening, som

biträdes av de flesta röstande eller, om jämväl antalet röstande är lika, av ordföran­

den vid sammanträdet.

i regleringssamfälligheten, för vilken skyldighet att taga del i kostnaden

för företaget efter ty i 6 § sägs ännu ej inträtt, stände öppet att vid sammanträde

näp-ara och deltaga i förhandlingarna.

Over beslut, som å sammanträäe fattas, skall genom styrelsens försorg föras proto-

�~ 'T ,

^ .senast fjorton dagar efter sammanträdet skall vara för deltagarna till­

gängligt.

23 §.

Menar deltagare i regleringsföretag, att beslut, som fattats ä sammanträde, icke i

benong ordning tillkommit eller eljest strider mot lag eller författning eller mot

staagarna, äge tala därå genom stämning å st^^'relsen inom trettio dagar frän beslå-

background image

� 1918. N:r 523. �

1135

tets dag. Försnmmas det, vare rätt tOl^ talan förlorad. �ndå att talan föres mot

beslutet, gånge det i verkställigbet, där ej domstolen annorlunda förordnar.

Talan, som ovan nämnts, skall ankängiggöras hos allmän underrätt i den ort, där

styrelsen har sitt säte.

.

§⬢

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla deltagarna i företaget till extra sam­

manträde.

Varder extra sammanträde för uppgivet ändamål påfordrat av minst en femtedel

av företagets deltagare eller det mindre antal, som må vara i stadgarna bestämt,

skall sammanträde av styrelsen utlysas.

25 §.

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla deltagarna i företaget till or­

dinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran, som i

24 § sägs, utlyst extra sammanträde att hållas så snart det med iakttagande av

föreskriven kallelsetid kan ske, eller finnes ej behörigen utsedd styrelse, dä skall,

för den händelse ej i stadgarna bestämmelse finnes för dylikt fall, kallelse, som ut­

färdas av minst en femtedel av deltagarna, äga samma giltighet som kallelse av

styrelsen.

Om vattenreglering utan tvångsdelaktigliet.

. 26 §.

Vill ägEuce av strömfall utan att påfordra förpliktande för annan strömfallsägare

att deltaga i kostnaden reglera vattnets avrinning ur sjö eller annan vattensamling

eller i vattendrag för åstadkommande av bättre hushållning med vattnet eller eljest

för beredande av ökad möjlighet att utnyttja vattenkraften i honom tillhörigt fall,

eller vilja flera strömfallsägare utföra dylikt företag, och är ej fråga om kostnader­

nas fördelning dem emellan eller om skyldighet för annan strömfallsägare att däri

taga del, skola bestämmelserna i 2 kap. om byggande i vatten äga tillämpning be­

träffande företaget.

27 §.

Har medgivande enligt denna lag lämnats till företag, som i 26 § sägs, äger

Konungen att, om och när det för tillgodoseende av allmänt väl prövas nödigt, utse

lämplig person att övervaka företagets utförande samt utöva tillsyn å företagets

skötsel och handhavandet i övrigt av de med företaget förenade angelägenheter.

Sådan person åtnjute av den, för vars räkning företaget utföres, arvode, som be­
stämmes av Konungen.

4 KAP.

Om s ärskilda villkor beträffande större vattenkraftanläggningar ocb. vatten-

regleringar.

Om vattenkraftanläggningar.

Om tillhandahållande av Icraft åt kringliggande hygd.

1 §.

Varder strömfaU bebyggt jämlikt denna lag och nppgår den vattenkra�, som kan

vid oreglerat lågvatten uttagas vid byggnaden, till minst femhundra turbinhäsk

krafter, vare, såframt vattenkraften icke inom tio ^ före det vattendomstolens med­

givande lämnas till byggnaden varit utnyttjad vid byggnad, som tdlkommit enligt

background image

1136

� 1918. N:r 523. �

äldre lag, byggnadens ägare pliktig afct för tillgodoseende av kringliggande hv9-<1

bekov av kraft till användning i hantverk, småindustri eller lantbruk eller till i

lysning eller uppvärmning tillhandahålla

intill en tiondel av den årliga kraftmäi

som kan med det installerade maskineriet bliva uttagen.

Sd,

Storleken av nämnda andel bestämmes av vattendomstolen; och skall härvid h"

syn tagas dels till omfattningen av den rätt anläggningens ägare erhållit att fö"

vattenkraftens tillgodogörande förändra förut rådande vattenständs- och avrinaia

förhållanden dels ock ä ena sidan till det behov av kraft, som inom byo-den xed^^"

föreligger eller i en nära framtidsår att motse, och å andra sidan till den tilleån^

pä kraft, som må eljest vara att påräkna för ändamålet.

^ ^

Avgörande, som nu nämnts, gälle för en tidrjrmd av tjugu år i sänder första

gången räknat från det kalenderår, under vilket byggnaden enligt därom meddelad

bestämmelse skall hava fullbordats. Där ej under nittonde året av sådan tidsperiod

anläggningens ägare eller någon, som må anses berättigad att komma i ätniutande

av kraft, varom här är fråga, eller ock myndighet, åt vilken Konungen uppdragit

att bevaka bygdens intresse i förevarande hänseende, genom ansökan hos vatteudom

stolen påkallar ny prövning, skall den förut meddelade bestämmelsen lända till efter­

rättelse jämväl för nästa period.

2 §.

Varder i strömfall, vars vattenkraft till viss del inom de tio närmast förflutna

åren varit utnyttjad vid byggnad, som tillkommit enligt äldre lag, jämlikt denna

lag verkställd byggnad, som är avsedd att ersätta eller utgör tillbyggnad till den

äldre byggnaden, och medför åtgärden, att i strömfallet minst trehundra turbinhäst-

krafter mera än förut kunna vid lågvatten uttagas, skola, såframt den uttacrbara

vattenkraften sammanlagt uppgår till femhundra tnrbinhästkrafter vid oreglerat lå<^-

vatien, i avseende å ökningen bestämmelserna i 1 § äga motsvarande tillämpning

Lag samma vare, där vid byggnad, som tillkommit enligt äldre lag och vid vilken