SFS 1918:523 Vattenlag

Start / Miljörätt / Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet / SFS 1918:523 Vattenlag

SFS 1918-523.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                                         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SYEMSK F�RF�TTHIEGSSilLIfie. 1918 ^9.^ utt�m fr�n tryctot 17:1' 523. {Bubrit och dntom fcna- g�rfla frSn predlhitolon.) Tattenlag; given Stochliolms slott den 28 juni 1918. Vi G-USTAF, med G-nds n�de, Sveriges, G�tes OCIL Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med rilvsdagen, funnit gott f�rordna som f�ljer: 1 KAP. Om r�tt till vatten. Om jord�gares r�tt tiU vattnet � hans grund. 1 �. Envar �ger att, med li�r nedan stadgade eller eljest lagligen g�llande inskr�nk� ningar, r�da �ver det vatten, som finnes � hans grund. 2 �. I rinnande vatten njute vardera sidans �gare lika lott i vattnet, �nd� att st�rre del d�rav framrinner � den enes grund �n � den andres. Genom vad nu sagts g�ras ej rubbning i den r�tt till st�rre lott i vattnet, som kan grundas � dom, urminnes h�vd ePer annan s�rskild r�ttsgrund. D�r utan s�dan r�ttsgrund ena sidans �gare, d� denna lag tr�der i kraft, vid l�gvatten tillgodog�r sig mer �n h�lften av den framrinnande vattenm�ngden, �ge han till bevarande av sin r�tt till vattnet �beropa f�rut g�llande lag. Om inskr�nkningar i jord�garens r�tt att r�da �ver vattnet � grunden. Om insJcr�nJmingar i allm�nhet. S �" �gare av strand vid sj� eller annat vatten vare, d�r vattenomr�det ej �r honom tillh�rigt, �ndock ber�ttigad att vid sin strand hava mindre brygga, b�t-, bad- eller tv�tthus eUer annan dylik byggnad, s�framt ej vattenomr�dets �gare genom bygg� naden lider men av n�gon betydelse eller hinder mot byggnaden m�ter av stadgan- dena i 2 kap. 4 �. Huruledes under vissa f�ruts�ttningar den, som �ger r�da �ver vatten, kan f�r� pliktas att till f�ljd av f�retag, som avses i 2 eller 3 kap., underkasta sm loriust i lonom tiUkommande vattenm�ngd eller vattenkraft, d�rom stadgas inamnda kapitel; och g�Ue i fr�ga om r�tt till ers�ttning f�r s�lunda tillskyndad forlust vad i 9 kap. finnes f�reskrivet, dock med de inskr�nkningar, som f�ranledas av stadgandena i G och f�ljande �� av detta kap. samt i 2 kap. / och 8 gg. j i i. " r-. Betr�ffande skyldighet att i andra faU �n i f�rsta stycket s�gs tmderkasta sig for� lust, som ovan n�mnts, s� ock om gottg�relse d�rf�r galle vad s�rskilt ar stadgat, 302i80074. Svensk f�rfattningssamling W18, 8f:r�23 529. </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1118 1918. N:r 523. dock med h�r nedan f�reskrivna inskr�nkningar i r�tten till ers�ttning o. kunnat eljest ifr�gakomma, & sadan Om Kunqsadra. 5 �. Knngs�dra skall anses finnas i s�dana omr�den i rinnande vatten, som �io tagna � lagakraft�gande f�rteckning, uppr�ttad i den ordning s�rskilt stadgas A f�rteckning, som nu sagts, skola uppf�ras de vattendrag, r�knat fr�n viss aenn utlopp ur sj� eller s�rskilt tillfl�de best�md plats, i vilka vid l�gvatten framrinn? en vattenm�ngd av fem kubikmeter eller mer i sekunden. 6 �. Tages i vattendrag, d�r kungs�dra finnes, vatten i anspr�k f�r inr�ttande, ntyid gande eller f�rb�ttrande av allm�n farled eller allm�n fiottled eller f�r fiskets till� godoseende eller f�r torrl�ggning eller bevattning av mark, vare �gare av str�mfall eller annat omr�de i vattendraget pliktig att utan gottg�relse underkasta sig d�ri� genom uppkommen f�rlust i vattenm�ngd, i den m�n f�rlusten tillsammans med de t vatten, som f�rut utan att ers�ttning d�rf�r utg�tt m� ha^m tagits i anspr�k f�r �ndam�l, som nyss n�mnts, icke �verstiger en tredjedel av den i varje tidsnioment framrinnande vattenm�ngden. r��r viss myckenhet vatten tages i anspr�k obero� ende av v�xlingarna i vattenf �ring, skall om f�rm�lda anpart ber�knas av l�gvatten- m�ngden. Om f�r �ndam�l, som ovan n�mnts, �tg�rd vidtages, varigenom i str�mfall, d�r ljungs�dra finnes, fallh�jden minslcas, vare fall�garen pliktig att ntan gottg�relse vidk�nnas en tredjedel av^ den d�rigenom uppkomna f�rlusten i vmttenkraft; dock sliall, d�r fall�garen g�r eller f�rut g�tt f�rlustig j�mv�l vattenm�ngd, sammanlagt allenast en tredjedel av den ursprungliga vattenkraften i den del av fallet, som bort� tages, avst�s ntan ers�ttning. D�rest genom vattenreglering, som verirst�llts inom de n�rmaste tjngn �ren f�re framst�llandet av anspr�k enligt denna �, l�gvattenm�ngden blivit �kad, skola de nu givna best�mmelserna icke vinna till�mpning i avseende � den vunna �kaingen. 7 �. Har vattendomstol l�mnat medgivande till bebyggande av str�mfall, d�r kungs- �dra finnes, och havm ej fyrtio �r f�rflutit fr�n den f�r byggnadens fullbordande j�mlikt 11 kap. 63 � best�mda tid, vare str�mfallets �gare icke p� grund av vad i 6 � stadgats pliktig att ntan gottg�relse underkasta sig minskning i den fallh�jd, som han enligt vattendomstolens beslut �ger tillgodog�ra sig, i vidare m�n �n att f�r varje f�rflutet �r ut�ver tjugu en tjngondel av s�dan anpart, som i C � s�gs, skall avst�s ntan ers�ttning. �r fr�ga om avst�ende av vattenm�ngd och �ver� stiger den vattenm�ngd str�mfallets �gare g�r eller f�rut ntan ers�ttning g�tt f�r� lustig en tredjedel av den i 6 � angivna anpart, skall betr�fiande den �verskjutande vattenm�ngden vad nu sagts om f�rlust av fallh�jd �ga motsvarande till�mpning. 8 �. ^Har str�mfall, d�r j�mlikt denna lag kungs�dra finnes, bebyggts enligt Konungens p� grund av �ldre la^ meddelade tillst�nd till byggande i knngs�dra, och har vid tillst�ndets l�mnande gjorts f�rbeh�ll om skyldighet f�r str�mlallets �gare att imuejv kasta ^sig de inskr�nkningar eller j�mkningar i avseende � nyttjandet av vattnet i kungs�dran eller de ytterligare villkor f�r r�tten att tillgodog�ra sig dess vatt en, som kunna f�ranledas av ny lagstiftning, skola stadgandena i G � tr�da i st�lletior de i sammanhang med tillst�ndet givna best�mmelser, dock e] i den m�n ^dessa al�gga str�mfalls�garen s�rskilda skyldigheter betr�fiande vid tiden f�r tillstande </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N;r 523. 1119 jneddelande f�rliandeiivarande intressen. Har f�rbeli�ll med b�nsyn till ny lagstift� ning icke skett, g�ile ock vad nn sagts, d�r ej str�mfalls�garen genom anm�lan till vattendomstolen mom etthnndra�ttio dagar efter det denna lag tr�tt i kraft f�rklarar sig vilja fortfarande vara nnderkastad de vid tillst�ndets beviljande meddelade be� st�mmelserna. Skola stadgandena i 6 � l�nda till efterr�ttelse betr�ffande str�mfall, varom i f�rsta ^ stycket f�rm�les, skall vad i 7 � finnes f�reskrivet �ga motsvarande tiU�mp- ning � s�dant str�mfall; dock att de i sistn�mnda � angivna tider r�knas fr�n den dag, da denna lag tr�der i kraft. Finnes icke j�mlikt denna lag kungs�dra i str�mfall, som bebyggts enligt Konun� gens p� grund av ^�ldre lag meddelade tillst�nd till byggande i kungs�dra, vare str�miaUets �gare, s�vitt ang�r s�dant i 6 � avsett f�retag, om vars utf�rande fr�ga v�ckes efter det denna lag tr�tt i kraft, icke underkastad de vid tillst�ndets bevil� jande givna best�mmelserna. . ... 9 �- Ar, d� denna lag tr�der i kraft, str�mfall, d�r j�mlikt denna lag kungs�dra fin� nes, bebyggt i annan ordning �n efter tillst�nd, som i 8 � s�gs, eller varder s�dant str�mfall d�refter utan dylikt tillst�nd bebyggt i enlighet med beslut, som meddelats j�mlikt �ldre lag, vare fallets �gare icke pa grund av stadgandena i 6 � pliktig att utan ers�ttning underkasta sig minskning i den vattenm�ngd eller fallh�jd, som han lagligen �ger tillgodog�ra sig medelst byggnaden. 10 �. �r str�mfall, som avses i 7 eller 8 �, bebyggt f�r tillgodog�rande endast av en del av den �garen tillkommande vattenm�ngden, skall, �nd� att �garen efter ty ovan stadgas �r pliktig att utan gottg�relse underkasta sig minskning i det av honom tiUgodogjorda vattnet, denna skyldighet �ligga honom allenast, i �en m�n den obe� gagnade delen av vattnet m� understiga en tredjedel av vattenm�ngden eller den mindre del d�rav, vilken tages i anspr�k f�r �ndam�l, som i 6 � omf�rm�les. Har, sedan str�mfall bebyggts f�r utnyttjande av en del av vattnet, ytterligare byggnad skett f�r tillgodog�rande av annan �el d�rav, varde, s�vitt ej stadgandet i 9 � g�ller i fr�ga om f�rstn�mnda del av vattnet, den i 6 � omf�rm�lda anpart be� r�knad proportionsvis � de olika vattenm�ngder, f�r vilkas tillgodog�rande byggnad s�lunda � skilda tider skett. �r stadgandet i 9 � till�mpligt betr�ffande n�gon del av vattenm�ngden i fallet, skall vatten, som tages i anspr�k f�r n�got av de i 6 � omn�mnda �ndam�l, anses bel�pa � n�mnda del av vattenm�ngden allenast, i den m�n det i anspr�k tagna vattnet �verskjuter den av stadgandet ej ber�rda vatten� m�ngden. 11 �. Bygo-nad, som avser att tillgodog�ra belt eller delvis samma vattenm�ngd och fallli�jS, som genom f�rut befintlig byggnad varit utnyttjad, vare i de h�nseenden, som i 710 �� f�rm�las, utan annan r�ttsverkan betr�ffande den s�lunda �nyo till� godogjorda vattenm�ngden ocb fallh�jden �n den byggnad skulle haft,, i vars st�lle den tr�tt, 12 �. Pr�vas f�r tillo-odoseende av s�dant, i 6 � ej omn�mnt allm�nt �ndam�l, som �r </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22^20 1918. N:r 523. 13 �. D�r ffenom f�rlust i vattenm�ngd till f�ljd av f�retag, som avses i 6 �, eller o-�rd enligt 12 � �gare av str�mfall eller annat vattenomr�de lider skada ut�ver den som f�rlusten i sig inneb�r, vare han, �nd� att enligt reglerna i 9 kap. eller eW g�llande best�mmelser ers�ttning f�r skadan skolat utga, ej l^er�ttigad till g^dan Ers�ttning, i den m�n skadan f�ranledes av f�rlust, vilken han efter ty i f�reg�ende �� stadgas �r pliktig att utan gottg�relse vidk�nnas. 2 KAP. Om byggande i vatten. 1 �. Med byggande i vatten avses i denna lag njDjif�rande av damm, bro, brygga, vall, hus eller annan anl�ggning �vensom verkst�llande av fyllning^ eller paining i vatten� drag, sj� eller mindre vattensamling eller havet eller ock p� land s� n�ra .strand� br�dden, att inverkan kan ske p� vattenst�ndet. Till byggande i vatten h�nf�res ock, sedan byggnad, som nu sagts, kommit till st�nd, varje �ndrings- eller repara� tionsarbete d�r� nedom h�gsta k�nda vattenst�ndet. Vad i denna lag stadgas om byggande i vatten skall �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om bortledande av vatten ur vattenomr�de, som ovan n�mnts, gr�vning ock spr�ngning i s�dant vattenomr�de samt annan �tg�rd till f�r�ndring av vattnets dl up eller l�ge d�rst�des. " 2 �. Byggnad i vatten skall g�ras s�, att �ndam�let m� iitan.osk�lig kostnad vinnas med minsta intr�ng och ol�genhet f�r annan. o �. Ej m� n�gon s� bygga i vatten, att genom uppd�mning, s�nkning av vattenst�n� det eller annan inverkan p� vattenf�rh�llandena skada tillfogas eller intr�ng gores � annan tillh�rig egendom, vare sig jord, hus, fiske, bebyggt eller obebyggt str�mfall eller annat, utan s� �r att nyttan av byggnaden eller den del d�rav, som f�ranleder skadan eller intr�nget, pr�vas efter avdrag av byggnadskostnaden nppg� till ett v�rde, motsvarande tre g�nger den skada och det intr�ng, som g�res � �ker och �ng, samt tv� g�nger skadan och intr�nget � annan egendom. I byggnadskostnaden skaR in� r�knas det belopp, vartill skadan och intr�nget � den byggande tillh�rig egendom m� skattas. E�r skada och intr�ng skall ers�ttning givas etter ty i 9 kap. akils. Skulle byggande i vatten hava till f�ljd, att ett avsev�rt antal bofasta personer ber�vas sina bost�der, eller att st�rre fabrik eller annan anl�ggning, varav hava uppeh�Re, m�ste nedl�ggas eller dess drift v�sentligt minskas, eller att odlad jord till en efter ortsf�rh�llandena betydande omfattning s�ttes undm vatten eller eljest v�sentligt skadas, eller att fiskerin�ring av st�rre betydenhet Rder v�sentligt f�rf�ng, m� byggnaden, �nd� .att nyttan uppg�r till v�rde, som ovan sagts, icke she. Lag ^ samma vare, d�r genom byggande i vatten skulle f�rorsakas s�dan oestaena �ndring av naturf�rb�llandena, varigenom v�sentligt minskad trevnad f�r n�rboen eller betydande f�rlust f�r landets djur- eller v�xtv�rld �r att befara. _ Pr�vas byggnad i vatten vara av synnerlig betydelse f�r n�ringslivet eRer orten eRer eljest fr�n aRm�n synpunkt, m� Konungen, �nd� att binder mot byfiS den skuRe m�ta av vad i f�rsta och andra styckena s�gs, efter hemst�Ran av va " domstolen p� s�tt i 20 � 2 mom. stadgas, l�mna medgivande tiR byggnaden. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1121 Om byggande, varigenoni annans str�mfall eller del av str�mfall tillgodog�res, g�lle vad i 57 �� finnes stadgat. 4 �. D�r genom byggande i vatten v�llas nppd�mning, som hindrar eUer f�rsv�rar framtida torrl�ggning av mark, vare s�dant hinder eller f�rsv�rande att h�nf�ra till skada i den mening 3 � avser; dock skall vid j�mf�relse enligt f�rsta stycket av samma � skada i omf�rm�lda h�nseende tagas i ber�kning allenast en g�ng. 5 �. Tillh�r ett str�mfall till skilda delar olika �gare, och vill en av dem tillgodog�ra sig f�rutom egen j�mv�l annans del i fallet, vare han, d�r falldelarnas gemensamma tiSgodog�rande inneb�r v�sentlig ekonomisk eUer teknisk f�rdel, ber�ttigad d�rtiU mot ers�ttning, som i 9 kap. skils, s�framt han s�som �gare eller p� grund av servi� tutsr�tt, som �r g�Uande f�r all framtid, r�der �ver mer �n h�lften av den efter vattenm�ngd och naturlig fallh�jd ber�knade vattenkraften i fallet eller den del d�rav, om vars bebyggande �r fr�ga. Yad nu sagts �ge motsvarande till�mpning i fr�ga om tv� eller flera, olika �gare tillh�riga str�mfall. 6 �. Aro � �mse sidor av ett str�mfall olika �gare, m� ena sidans �gare bjuda �garen av motsatta sidan att gemensamt utnyttjafallet; vill denne det ej, �ge den, som biudit, att mot ers�ttning, som i 9 kap. skils, tillgodog�ra sig j�mv�l andra sidans lott i vattnet, s�framt det pr�vas kunna ske utan synnerlig skada f�r dess �gare. denne f�rklarat sig villig deltaga i fallets tillgodog�rande, men kan ej enighet n�s om s�ttet f�r dess bebj^ggande eller vattnets nyttjande, best�mme vattendomstolen de villkor, varunder tillgodog�randet m� �ga rum. A b�da var f�r sig utnyttja hela str�mfallet, prove vattendomstolen, �t vilken- r dera f�retr�de b�r givas. 7 �. Kan str�mfall, som tillh�r oskift by eller annan samf�lld mark eller som vid skifte av samf�lligbet ej ing�tt i skiftet, icke ytan del�gares f�rf�ng skiftas vare sig en� samt eller i f�rening med annat samf�iligheten tillh�rigt vattenomr�de, och vill en del�gare tillgodog�ra sig hela fallet, vare han, s�framt det pr�vas knuna ske utan sig fallet j�mte det utm�l, som enligt best�mm�se vid skifte ma finnas avsatt f�r fallets tillgodog�rande. Gr�nserna f�r str�mfallet ovan och nedan i vattendraget skola bestlTmmas av vattendomstolen. Om del�gare 1 samf�llt str�mfall, vilket ej kan utan del�gares f�rf�ng skifta^ vill utan att f�sa fallet bygga kvarn, s�g eller annan mindre anl�ggning for vattnets tiUgodog�rande, bjude de andra att taga del d�ri; vilja de ej, och provar vatten� domstolen det kunna ske utan synnerlig skada f�r dem, f�relagge hononi, pa vad s�tt, viUkor och tid han m� bygga och nyttja anl�ggningen And� att tid, som ma vara best�md f�r bibeb�Uande av s�dan anl�ggning, icke gatt till �nda, age under de i f�rsta stycket omf�rm�lda f�ruts�ttningar del�gare begagna sig av l�sningsr�tt, som d�J n�mnts. ^ ^ YiU n�gon i vatten, d�r fisken har sin g�ng, g�ra damm eUex annan byggnad, vare han pliktig att utan ers�ttning vidtaga och f�r framtiden underh�lla n�diga </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1122 1918- 523. ~ anordningar f�r fiskens framkomst eller eljest f�r tryggande av fiskets best� A tillsl�ppa f�r �ndam�let n�digt vatten s� ock att st�lla sig till efterr�ttelse ? skilda f�reskrifter i �vrigt, vilka till f�ljd av byggnaden m� erfordras till f�r fisket. Kan nyttan av ifr�gasatt anordning icke sk�ligen anses mots^ f�rlust ock kostnad, som d�rigenom skulle tillskyndas byggnadens �gare efter inh�mtat yttrande av statens fiskeritj�nsteman befrielse fr�n sagda skvlV medgivas. ^ 9 �. Kronan, kommun eller hiish�llningss�llskap �ge r�tt att i eller invid vattend d�r till f�ljd av naturf�rh�llandena eller uppf�rd byggnad fiskens upp- och hindras, f�r fiskens framkomst anordna s�rskild fiskv�g eller eljest vidtao-a anstalf^ f�r fiskets befr�mjande �vensom taga i anspr�k det vatten, som f�r �ndam�let fordras. Betr�ffande f�retag, som nu n�mnts, g�lle vad ang�ende bygo-aude i vatte^" i denna lag finnes f�reskrivet; dock iitg�re best�mmelserna i 3 � f�rsta stycket icke hinder f�r s�dant f�retag, d�r ej genom detsamma synnerligt men tillskyndas den som �ger r�da �ver vattnet, eller annan. ' Vad nu stadgats skall �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om utvido-ande eller f�rb�ttrande av befintlig fiskv�g eller annan anordning till fiskets befr�mjande . m 10 �. ^ " Bygges damm f�r tillgodog�rande av vattnet s�som drivkraft, eller g�res f�r n�mnda �ndam�l" annan byggnad i vatten, varigenom de naturliga vattenst�ndsf�r- h�llandena �ndras, vare byggnadens �gare pliktig att till befr�mjande av fisket inom landet fr�n och med �ret n�st efter det, d� arhetet � byggnaden pdhorfats, s� l�nge byggnaden hibeh�lles, erl�gga en �rlig avgift av minst tio �re och h�gst en krona f�r varJs h�stlvraffc, som vio. lagvatton kan uttagas "vid byggnaden.. Gr�xes byggnad i vatten f�r reglering av vattnets avrinning eller f�r tillgodog�rande av vattnet annorledes �n s�som drivkraft,_ vare lag samma, dock att i s�dant fall avgiften skall ber�knas efter den f�re regleringen framrinnande l�gvattenm�ngden eller, d�r fr�ga �r om vattnets tillgodog�rande, efter den l�gvattenm�ngd, som kan vid byggnaden uttagas, samt utg� med miust tio och h�gst etthundra kronor for varje seknndkubik- meter. ^ G-�r es byggnad s�v�l i �ndam�l av vattnets tillgodog�rande s�som drivkraft som f�r utnyttjande av vattnet annorledes eller f�r reglering av vattnets avrinning, skall i fr�ga om ber�kningsgrunden vid avgiftens best�mmande h�nsyn tagas till det �ndamal, som �r det huvudsakliga. Avgift, som i f�rsta stycket s�gs, skall inom ovan angivna gr�nser, efter f�rslag fiskeritj�nsteman, best�mmas med f�st avseende bland annat d�r�, om n v genom byggnaden skadas, om med h�nsyn till byggnadens storlek och beskaffenhet i �vrigt samt dess bel�genhet inverkan fi�rav � fisket �r mer eUer mindre menlig, om byggnadens �gare j�mlikt stadgandet i 8 � f�rpliktats att vidtaga och underh�lla anordningar f�r fiskets best�nd, samt om f�reskrivna dylika anord- ni^ar f�r �garen medf�ra st�rre eller mindre kostnad. B�r genom byggnad, som i f�rsta stycket avses, allenast obetydlig �ndring i ^^^�^�^^^^�^�rh�llandena f�rorsakas, m� befrielse fr�n ovan stadgad skyldighet med- ^yggii�d) som tillkommit j�mlikt �ldre lag, ombyggd eller �ndrad, och med- mx ombyggnaden eller �ndringen v�sentligt st�rre skada a fisket �n den byggnaden ^ <^6 i f�rsta och andra styckena givna best�mmelserna l�nd� tiU efterr�ttelse i avseende � byggnaden. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. lS[:r 523. 1123 Huru avgift, varom i denna � f�rm�les, skall indrivas och f�r det d�rmed avsedda �ndam�let anv�ndas, d�rom f�rordnar Konungen. _ 11 �. I eller vid allm�n farled m� ej byggas, med mindre byggnaden g�res p� s�dant s�tt eller s�dana s�rskilda anordningar vidtagas, att leden fortfarande kan utan ol� genhet av n�gon betydelse anv�ndas f�r det d�rmed avsedda �ndam�let. Lag samma vare, d�r n�gon vill bygga i allm�n flottled. 12 �. Ej m� s� byggas i vatten, att menlig inverkan p� klimatet eller p� allm�nna h�lso� tillst�ndet v�llas eller eljest allm�nna intressen i avsev�rd m�n f�rn�rmas. �r naturminnesm�rlce ej i laga ordning fridlyst, b�ra likv�l till bevarande d�rav vid byggande i vatten vidtagas s�dana anordningar, som utan att f�r f�retaget med� f�ra kostnader av betydenhet m� anses f�r �ndam�let l�mpliga. 13 �. Finnes, d� n�gon vill bygga i vatten, det sk�ligen kunna antagas, att f�retag f�r i inr�ttande, utvidgande eller f�rb�ttrande av allm�n farled eller av allm�n flottled i eller av Askv�g eUer f�r befr�mjande av annat allm�nt eller enskilt �ndam�l av be- " . tydenhet framdeles kan ifr�gakomma, �nd� att behov d�rav vid tiden f�r byggandet ef f�refinnes, skall, d�r byggnaden h�rigenom icke i n�mnv�rd m�n f�rdyras, denna s� inr�ttas, att f�retag, som nu n�mnts, s�vitt m�jligt icke f�rsv�ras. 11 �" Tamuas f�r �ndam�lsenligt tillgodog�rande av vatten, att � annan tillh�rig fastig� het l�gges damm, vall eller v�g eller ledning f�r vattnet, eller att � annans grund i eller vid vattendrag verkst�lles gr�vning, spr�ngning eUer annan �tg�rd till str�m- i b�ddens reglerande eller till f�reb^^ggande eller minnande av skada, vare �gare av fij fastighet, som s�lunda tages i anspr�k, pliktig att t�la s�dant intr�ng mot ers�ttning, T som i 9 kap. skils. Om r�tt att �ver annans mark framdraga ledning f�r vatten tiU husbehovsf�rbrukning g�Ue vad s�rskilt �r stadgat. D�r vid meddelande av beslut ang�ende inr�ttande av fiskv�g eller vidtagande av annan anordning till f�rebyggande av skada a fiske eller till fiskets befr�mjande f�r� bud finnes b�ra givas mot bedrivande av fiske inom visst omr�de, skall betr�ffande intr�ng, som d�rigenom tillskyndas annan i hans r�tt till fisket, vad i f�rsta stycket stadgas �ga motsvarande till�mpning. 15 �. Vill n�gon f�r tillgodog�rande av vatten begagna sig av annan tillh�rig byggpad i vatten, och kan det ske utan v�sentlig ol�genhet f�r byggnadens �gare, vare han " , d�rtin ber�ttigad; dock �ligge honom att, efter ty byggnaden pr�vas vara honom tiU ga<^n, gottg�ra �garen sk�lig andel av byggnadens varde i det skick, van befinnes, samt taga del i kostnaden f�r dess framtida underh�ll. F�r intr�ng och ol�genhet, som tillskyndas byggnadens �gare, skaU ers�ttning givas enligt regierna . ' � 16 �. 1 D�r utm�l f�r vattenkraftstation med eller utan elektrisk utrustning icke utan i osk�Hga kostnader annorledes st�r till buds, vare �gare av mark vid eller i nyheten av vattendraget pliktig att mot ers�ttning, som i 9 kap. s�gs, tiU s�dant utm�l upp� l�ta det omr�de, som f�r �ndam�let oundg^gligen tarvas. EJ m� f�r �ndam�l, som i 14 och 16 �� n�mnts, tagas i ^spr�k tomtplats, tr�d- g�rd �ller park, d�r det utan synnerlig ol�genhet kan undvikas. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1124 1918. Ntr 523. 18 �. Skall ers�ttamg f�r f�rlorad vattenkraft, efter ty i 9 kap. skils, l�mnas tiUkandak�llande av kraft medelst elektrisk �verf�ring, och tarvas att ledningVaT drag�s �ver omr�de, tillh�rigt annan �n ers�ttningsgivaren eller ers�ttningstagarmi' best�mmer Konungen ledningens str�ckning enligt de grunder, som i fr�ga om elek triska starbstr�msledningar �ro i lag stadgade; och skall, j�mv�l s�vitt ang�r kronan tillh�rig fastighet, betr�ffande skyldighet att f�r ledningens framdragande avst� ellei uppl�ta mark s� ock ang�ende ers�ttning samt s�ttet f�r ers�ttningens best�mmande g�Ua vad som finnes stadgat f�r det fall, att Konungen pr�vat n�digt, att jord eUer l�genhet, som tillh�r enskild man, menighet eller inr�ttning, anv�ndes till framdra� gande av elektrisk starkstr�msledning. Erfordras ledning allenast �ver mark, till� h�rig ers�ttningsgivaren och ers�ttningstagaren, eller skall irraft tillhandah�llas ge� nom mekanisk �verf�ring, vare lag som i 14 � s�gs. S�vitt ang�r eljest stadgad skyldighet f�r den, som vill utf�ra elektrisk anl�ggning, att under vissa f�ruts�ttningar s�ka Konungens tillst�nd till f�retaget, vare jord eUer l�genhet, tillh�rig den, till vilken kraft�verf�ring sker i ers�ttning f�r f�rlorad vatten� kraft, ansedd lika med mark, som tillh�r anl�ggningens �gare. J3�r Konungens till� st�nd erfordras, skall s�dant tillst�nd avse den tid r�tten till ers�ttning medelst elek� trisk �verf�ring �ger best�nd. 19 �. Den, som med st�d av stadgandena i 5, 6 eller 7 � vill tillgodog�ra sig annan tillh�rigt vatten eller l�sa samf�llt str�mfall, vare, d�r f�r �ndam�let erfordras, att annans byggnad i vatten utrives eller �ndras, pliktig att draga f�rsorg om arbetet. Cl 1__JI I . �I ^ ^ - 71 ?-* ^ _ f-7 I A ^ ^ ^ A.. A Ll n SA ogjort, pliktig fulig�m arbetet inom tid och p� s�tt, som i sammanhang med beslutet om �ndringen best�mmes. 20 �. 1 mom. Ej m� i �lv, str�m, � eller st�rre b�ck arbete f�r uppf�rande eller f�r� �ndrande av damm p�b�rjas, f�rr�n efter ans�kan i den ordning, som i 11 kap. s�gs, vattendomstolen meddelat besked, huru och under vilka villkor arbetet m� g�ras. Om genom annat byggande 1 �lv, str�m, � eller st�rre b�ck m�rkbar inverkan kan ske p� vattenst�ndet eller vattnets lopp, g�lle ock d�rom vad nu sagts, s�framt det ej �r uppenbart, atthvarken allm�n eller enskild-"r�tt genom byggnaden f�r� n�rmas. �ro i andra fall �n ovan n�mnts sannolika sk�l, att genom byggande i vatten all� m�n eller enskild r�tt f�rn�rmas, erfordras j�mv�l domstolens pr�vning; dock �ge vad nu sagts icke till�mpning i fr�ga om fiskebyggnad i vatten, d�r varje svensk p^der- s�te �ger r�tt att fiska, ej heller betr�ffande s�dan byggnad i annat vatten,^ sairaint det icke kan antagas, att byggnaden f�rn�rmar allm�n r�tt eller inverkar p� vatten� st�ndet eller vattnets lopp. _ Tarvas till f�ljd av intr�ffad skada � byggnad i vatten eller � annan egendom eiie r till f�rekommande av dylik skada, att �ndrings- eller reparationsarbete utaii drom- m�l yerkst�lles � byggnaden, m� arbetet, �nd� att detsamma �r av den beskaffen e . som i f�rsta ^ eller andra stycket s�gs, ske utan f�reg�ngen pr�vning av vattendoms o v ' det byggnadens �gare att, d�r arbetet iir av nyssn�mnda het, of�rdr�jligen efter dess verkst�llande hos vattendomstolen g�ra ans�kan om � k�nnande av arbetet. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ti 1918. N:r .523. 1126 f D�r n�gon �rnar verkst�lla byggnad i vatten, varf�r ej erfordras vattendomstolens n�vning, st�nde lionom �ndock fritt, om kan s� �nskar, att till beredande av tr^^gg- let f�r framtiden medelst ans�kan p�kalla s�dan pr�vning. S mom. Finner vattendomstolen vid pr�vning, som i 1 mom. s�gs, till�mnad bygg� nad, mot vilken kinder skulle m�ta av best�mmelserna i 3 � f�rsta ock andra styc� kena, med k�nsyn till stadgandet i tredje stj^cket i samma � �ndock b�ra till�tas, ( skall fr�gan d�rom av domstolen kemst�llas Konuno-ens avs:�rande. 1 �" v " Yad i s�rskilda f�rfattningar finnes eller kan varda stadgat ang�ende s�rskilt till� st�nd till byggande i eller vid allm�n hamn eller annan allm�n farled vare j�mte f�reskrifterna i 20 � till efterr�ttelse g�llande. 22 �. Innefattar beslut, som meddelas i anledning av ans�kan enligt 20 �, medgivande att bj'-gga i vatten, vare beslutet, sedan det tagit �t sig laga kraft, g�llande mot envar s�v�l vad ang�r r�tten att verkst�lla ock f�r framtiden bibek�lla byggnaden j�mte de anl�ggningar, vilka efter ty f�rut sagts med byggnaden �ga samband, som ock, d�r med byggnaden avses tillgodog�rande av vattnet, betr�ffande r�tten d�r� till, dock med " de inskr�nkningar, som i 23 � 1 mom. ock 24 � omf�rm�las, samt med iakttagande av vad i 4 ock 9 kap. finnes stadgat ang�ende f�rnyad pr�v� ning i vissa fall. Hurusom under viss f�ruts�ttning beslutet �r g�llande �ven i fr�ga om r�tten till annat vatten �n det, vars tillgodog�rande avses med byggnaden, d�rom stadgas i 23 � 2 mom. Har byggnaden ej blivit fullbordad inom tid, som enligt 11 kap. 03 � av vatten� domstolen best�mts. Vare beslutet f�rfallet, s�vitt det avser s�dan del av byggnaden, som ej kommit till st�nd; ock m� f�rty d�refter s�dant arbete � byggnaden, f�r vilket enligt 20 � vattendomstolens pr�vning erfordras, ej ske utan f�rnyad pr�v� ning. Yisas giltigt sk�l f�r dr�jsm�l eller skulle genom arbetets inst�llande syn� nerligt men uppst�, �ge dock vattendomstolen, pa d�rom f�re n�mnda tids utg�ng gjord ans�kan, bevilja anst�nd med byggnadens fullbordande p� k�gst tio �r. 23 �. 1 mom. Avses med beslut, som i 22 � s�gs, byggnad f�r tillgodog�rande av vat� ten, ock vilar beslutet p� antagande, att vattnet tillk�r fastigket, f�r vipien s�kan� den s�som �gare f�rt talan i m�let, m�, utan kinder av vad i 22 b stadgas, p�st� ende som grundas d�r�, att vattnet eller del d�rav tillk�r annan fastmhet eder utg�r oskift samf�lligket f�r flera fastigketer eller ock allm�n egendom, v�ckas intiH dess fem �r g�tt till �nda fr�n det beslutet vunnit laga ^aft och tillika _tva ar for� flutit antingen efter utg�ngen av den i beslutet eller sedermera i anledning av an� s�kan om anst�nd best�mda tid f�r byggnadens fullbordande eller ock, d�r bygg� naden dessf�rinnan fuHbordats ock efter besiktning anteckning d�rom ^orts i vatten� boken, fr�n dagen f�r s�dan anteckning. F�rsittes tid, som nn n�mnts, vare den p� beslutet grundade r�tten till vattnets tillgodog�rande fri fran klander, dar den, som erh�llit medgivandet att uppf�ra kyggnaden, vid tiden for beslutets meddelande vaTit i god tro r�rande r�tten till vattnet eller oek n�gon till vilken byggnaden seder� mera m� kava �verg�tt, i god tro r�rande sagda r�tt f�rv�rvat BifaUes talan, som i f�rsta stycket s�gs, vare, d�r den ank�ngig^orts, sedan bygg� naden fullbordats eller arbetet d�r� b�rjats, byggnadens �g^e, sMramt kan wit i god tro icke pliktig att avst� vattnet, med mindre gottg�r^e l�mnas honom f�r byggnadens v�r^e i let skick, vari den befanns, d� kan blev inst�md i saken, �ven- 30aSvensh f�r/atiningssamling 1318, JV.*r S23. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N;r 523. som f�r n�dig kostnad, som kan d�refter nedlagt � byggnaden; dock skall d� fv � �r allenast om en del av det vatten, f�r vars tillgodog�rande byggnaden �r avSf den vinnande icke vara skyldig att av sagda v�rde och kostnad ers�tta mera a som bel�per � den del av byggnaden, vilken genom vattnets avst�ende blir f�r �ra ren onyttig. Vill byggnadens �gare bellre �n att avst� vattnet i st�llet ers�tta vS' tenkra�en efter reglerna i 9 kap., vare ban ber�ttigad d�rtill, om kan ani�nmffe�r talan d�rom kos vattendomstolen inom trettio dagar, efter det domen i tvisten om vattnet vnnnit laga kraft, ock d�refter bek�rigen fullf�ljer samma talan. Den, so m �tervunnit vattnet, m� ock av vattendomstolen ber�ttigas att, mot avst�ende av r�tten till vattnets tillgodog�rande, av byggnadens �gare erk�lla ers�ttning f�r vat� tenkraften enligt n�mnda regler, s�framt kan d�rom f�r talan inom tid, som nyss sagts, ock v�sentlig ol�genket icke d�rigenom skulle tillskyndas byggnadens �gare. 2 mom. D�r beslut, varigenom medgivande l�mnas till byggnad f�r tillgodog�� rande av allenast en del av det framrinnande vattnet, vilar p� antagande, att j�mv�l vattnet i �vrigt i str�mfallet eller den del d�rav, vars fallh�jd tages i anspr�k, till- k�r fastighet, f�r vilken s�kanden s�som �gare f�rt talan i m�let, skall vad i 1 mom. f�rsta stycket �r stadgat �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om det s�lunda ej tillgodogjorda vattnet. Avser beslutet allenast den del av vattnet, som tillk�x str�mfallets ena sida, g�Ue ock vad nu sagts i den m�n ej andra sidans r�tt trades f�r n�r. 24 �. D�r genom byggnad, vilken verkst�llts i enlighet med beslut, som i 22 � s�gs, eller genom kusk�llningen med vattnet i �verensst�mmelse med reglerna i s�dant beslnt v�llas skada eller intr�ng, som vid beslutets meddelande icke av vattendom� stolen f�rirtsetts, m� utan kinder av best�mmelsen i 22 � den, som lider skadan eller intr�nget, framst�lla anspr�k � ers�ttning enligt reglerna i 9 liap.; dock skall byggnadens slutet eller ock sedermera i anledning av s�kt anst�nd best�mda tiden. �r skada eller intr�ng, som i f�rsta stycljet avses, av betydenhet, m� inom tid, som g�ller f�r anm�lan av anspr�k enligt n�mnda stycke, talan f�ras om medde� lande av s�dana �ndrade f�reskrifter r�rande knsk�llningen med vattnet ock vid� tagande p� �garens bekostnad av s�dana f�r�ndringar i byggnadens anordnande, som utan att f�rn�rma tredje mans r�tt eller f�r �garen medf�ra v�sentlig ol�genbet �ro �gnade att f�rebygga eller 1 st�rsta m�jliga m�n minska skadan eller intr�nget f�r framtiden. 25 �. Har byggnad i vatten verkst�llts ntan att medgivande enligt denna eller �ldre lag d�rtill erh�llits, vare �garen ber�ttigad att medelst ans�kan i den ordning, som i 11 kap. s�gs, p�kalla pr�vning av b^^ggnadens laglighet. Betr�ffande verkan av vattendomstolens beslnt skall vad i 2224 �� finnes stadgat i tifi�nipliga delar l�nda till efterr�ttelse. Har, efter det denna lag tr�tt i kraft, byggnad i vatten verkst�llts utan 1. Pr�vning av domstol, vare byggnadens ilgare bevisningsskyldig i avs�cn e de f�re byggnadens tillkomst r�dande f�rh�llandena i vattnet. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N;r 523. 1127 27 �. Har vid byggnad i "fatten utsatts vattenm�rke till utm�rkande av till�ten d�m- ningsk�jd eller till betecknande av det vattenst�nd, under vilket vattnet ej m� s�nkas, skola de i sammanbang d�rmed meddelade best�mmelser om bush�llningen ined vattnet av byggnadens �gare noga iakttagas. Einnes vattenm�rke utsatt till utm�rkande av till�ten d�mningsh�jd, utan att s�rskilda best�mmelser meddelats om husk�llningen med vattnet, �ligge honom att, i vad p� hans �tg�rd ankommer, s� f�rfara, att vattnet ej m� stiga �ver m�rket. 28 �. �r f�r dammluckas �ppnande viss tid i laga ordning best�md eller eljest s�rskild f�reskrift om vattnets framsl�ppande given, l�nde det till efterr�ttelse. 29 �. Har ej vattenm�rke utsatts, och hava ej heller eljest meddelats best�mmelser om hush�llningen med vattnet, skall dammlucka eller d�remot svarande inr�ttning f�r vattnets avlopp h�llas �ppen, n�r s�dant tarvas till f�rekommande av skada f�r dem, som ovan eller nedan �ga jord, str�mfall eller annan egendom. 30 �. �nd� att viss till�ten d�mningsh�jd �r best�md, m� ej det tillrinnande vattnet, med mindre s�rskild r�ttighet d�rtill f�re�nnes, inneh�llas till f�rf�ng f�r allm�nna eller enskilda intressen, som �ro beroende av vattnets lopp nedom dammen. 31 �. �gare av byggnad i vatten m�, vare sig s�rskilda regler f�r vattenhush�llningen vid byggnaden blivit meddelade eller icke, hos vattendomstolen s�ka fastst�llande av �ndrade eller nya best�mmelser i �mnet. Enahanda r�tt tUlkomme ock annan �n byggnadens �gare f�r b�ttre utnyttjande av vattenkraften i honom tillh�rigt str�m� f�ll. �rende, som nu n�mnts, pr�vas i enlighet med de f�r byggande i vatten stad� gade grunder, och g�lle om verkan av vattendomstolens beslut i till�mpliga delar vad ovan finnes sagt betr�ffande beslut i byggnadsm�l. Saknas betr�ffande byggnad i vatten best�mmelser om vattenhush�llningen, eller �ro o-�llande best�mmelser ofullst�ndiga, m� p� talan av n�gon, som av hush�ll� ningen lider skada, vattendomstolen, d�r det kan ske utan f�rn�rmande av tredje mans r�tt, till efterr�ttelse mellan parterna i m�let och deras r�ttsinnehavare last- st�lla s�dana best�mmelser, som utan att �ndra vad laglig en m� g�lla �ro agnade att f�r framtiden f�rebygga skadan. ^ Ej m� vid avtappning s� mycket vatten p� en g�ng framsl�ppas, att allm�n eller enslHld r�tt s�ttes i fara. ^ �gare av byggnad i yatfcen vare, d�r f�rsummelse i nnderb�llet kan fd^da fara f�r aUm�n eller enskild r�tt, pUktig att underh�lla byggnaden sa, att sadan fara f�rebygges. ^ Dambyggnad i �lv, str�m, � eller st�rre b�ck eller ^ f f�rd byggnad, varigenom m�rkbar inverkan sker pa vattenst�ndet, m� ej utrivas, med mindre dylik �tg�rd blivit i laga ordning medgiven. Yin �crnre av byggnad, som i f�rsta stycket avses, icke l�ngre nyttja byggnad^ g�re i den ordning ll kap. stadgar ans�kan hos vattendomstolen om till�t^e att Sa bvggnlden Pr�vas byggnadens borttagande medf�ra synnerlig skada for an- na^tifflfirf^t egendom,domstolen efter �tagande av �gare tfil s�dan egen- </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. �gTooh fuUg�ra Tad betr�fPmde bTggnadm i �Tiigt ealigt lag �ligger �garen; ,�b las genom byggnadens bibeh�llande agaren skada, skall den ers�ttas. &onan m� ock till skydd f�r aUm�nna intressen ataga sig underballsskyldigliet, som nu n�mats G�res ej �tagande, varom nu �r sagt, meddele vattendomstolen n�diga f�reskrifter i avseende � byggnadens ntrivande och �ge i sammanhang d�rmed best�mma att d�r byo-gnadens �gare brister i fullg�randet av vad honom alagts, den, vars r�tt �r be� roende d�rav, m� ntf�ra arbetet p� �garens bekostnad.^ Har, p� s�tt i andra stycket stadgas, �gare av fast egendom j�mlikt �tagande �lagts att underh�lla annan tillh�rig byggnad i vatten, skall vattenr�ttsdomarea of�rdr�jiigen d�rom g�ra anm�lan bos domaren i det tingslag eller hos r�tten i den stad, d�r^egendomen �r bel�gen; och varde med anm�lan s� f�rfaret, som om be vis ano-�ende verkst�lld utm�tning av fast egendom finnes f�reskrivet. S� �. I vatten m� ej utkastas eller utsl�ppas fast avfall fr�n s�gverk, fabrik eller annan industriell inr�ttning, skogsavfall eller andra fasta f�rem�l eller �mnen, om d�rige� nom nppgrundning eller hinder f�r vattnets fria lopp till men f�r allm�n eller en� skild r�tt f�rorsakas eller sk�ligen kan befaras; sker det, �ge Konungens hefallnings- havande stadga vitesf�rbud, d�r ansvar � f�rfarandet ej finnes s�rskilt stadgat, s� ock vid vite eller annat �ventyr tillh�lla den skyldige att vidtaga erforderhga �t- o-�rder tiU uppgrundningens eller hindrets borttagande. D�r fr�ga �r om avfall vid skogsavi^erkning, m�, �nd� att avverkningsr�tten �r till annan uppl�ten, f�rel�g� gande, som nyss sagts, givas j�mv�l skogsmarkens �gare, dock endast s�vitt angar vattendrag inom honom tillh�rigt omr�de; �garen likv�l obetaget att av den skyldige s�ka �ter vad han till f�ljd av f�rel�ggandet n�dgats utgiva. Vad s�lunda stadgats om utkastande eller utsl�ppande av fasta f�rem�l eller �m� nen g�lle ock betr�ft�nde s�dana f�rem�ls eller �mnens uppl�ggande p� stranden s� n�ra vattnet, att de kunna d�ri nedsk�ljas. Om utsl�ppande i vatten av �mnen, varigenom vattnet kan f�rorenas, g�He vad s�rskilt �r eller kan varda stadgat. Kensning, som f�r bibeh�llande av vattens djup eller l�ge �r av n�den, age nen, som av uppgrundningen kan lida men, verkst�lla utan vattendomstols pr�vning, som i 20 � s�gs, �nd� att arbete inom annans omr�de tarvas; dock skall i ty fall denne f�rut d�rom tills�gas. Vill den, som �mnar f�retaga rensning, hos vattendomstolen p�kalla pr�vning av arbetets laglighet, �ge han r�tt d�rtill; och g�lle om s�dan pr�vning vad ang�ende byggande i vatten �r i denna lag stadgat. ^ Har pr�vning som nu sagts, icke �gt rum, skall i fr�ga om rensning stadgandet i 26 b 3,^ kap. �ga motsvarande till�mpning. , , Jord eller annat, som vid rensning upptages, m�, om ej avsev�rda ol�genne er v�llas d�rav, uppl�ggas p� n�rmaste strand eller f�ras till l�mpligt ^ heten. Lider markens �gare men av upplaget, njute ers�ttning, som i 9 kap. sao " 3T � Har vattendrag vikit fr�n sitt f�rra l�ge eller eljest f�r�ndrat vattendragets �terst�llande i dess f�rra �iek lag som om rensning i 36 � � ' dock att, d�r ej �terst�llandet sker omedelbart efter f�r�ndringen, vad i 20 9. stadgat om byggande i vatten skall �ga motsvarande till�mpning. Varder ej tre �r fr�n det f�r�ndringen intr�tt �tg�rd f�r vattnets �terf�rande vidtag </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N;r 523. 1129 d�refter ntan osk�ligt dr�jsm�l fullf�ljd, vare den, som vill �terf�ra vattnet, skyldig ers�tta kostnad, som efter f�r�ndringen antingen blivit nedlagd � mark, varifr�n vattnet vikit, eller skett f�r tillgodog�rande av vattnet i dess nya lopp eller l�ge, oeh som genom vattnets �terf�rande skulle bliva ntan nytta. Har n�gon i tio �r varit i besittning av f�rm�n, som sknlle genom �terf�randet g� f�rlorad, g�lle be� tr�dande dylik �tg�rd vad om vattnets bortledande �r stadgat. 38 �. D�r arbete, som i detta kap. s�gs, avser huvudsakligen utf�rande av vattenregle� ring eller inr�ttande, utvidgande eller f�rb�ttrande av allm�n farled eller av albn�n flottled, torrl�ggning av mark" eller avledande av kloakvatten, skola stadgandena i detta kap. �ga till�mpning endast, s�vitt s�dant finnes f�r varje fall i 3, 5, 6, 7 eller 8 kap. f�reskrivet. 39 �. Ut�ver vad i detta kap. �r sagt om byggande i vatten i allm�nhet skall betr�f� fande fiskebyggnad l�nda till efterr�ttelse j�mv�l vad d�rom finnes s�rskilt stadgat. 40 �. Yad i denna lag finnes stadgat om byggande i vatten skall j�mv�l �ga till�mp� ning i fr�ga om uppf�rande av bro eller annat byggande i vatten f�r allm�n v�g eller f�r j�rnv�g, vare sig statens eller enskild, till vars anl�ggande Konungen l�m� nat tillstand; dock utg�re best�mmelserna i 3 � f�rsta stycket icke hinder f�r f�re� tag, som nu n�mnts. Har Konungen f�r n�gon orts f�rseende med dess behov av vatten eller f�r annat i 38 � ej omn�mnt allm�nt �ndam�l pr�vat n�digt, att vatten ur sj� eller vattendrag ledes bort f�r att annorst�des nyttjas, g�lle i fr�ga om dylikt f�retag vad i f�rsta stycket s�gs. A 41 �. ^ G-enom vad i detta kap. finnes f�reskrivet g�res ej rubbning i den r�tt och frihet, detta kap. stadgat, t�la f�rlust, skada eller intr�ng till f�rm�n f�r den, som �ger eller viH verkst�lla byggnad i vatten, eller till fiskets befr�mjande. 3 KAP. Om vattenreglering. Om vattenreglering med tv�ngsdelaktigliet. 1 �. Yill �gare av str�mfall till gemensamt gagn f�r sig och annan str�mfalls�g^e reglera vattnets avrinning ur sj� eller annan vattensamling eUer i vattendrag f�r �stadkommande av b�ttre lush�Uning med vattnet eller eljest for beredande av okad m�jlighet att utnyttja vattenkraften i faUea, och pafordrar han, att ovrma stro^ap- �gieT vilka hava gagn av f�retaget, skola efter ty nedan s�gs taga del i kostnaden f�r detsamma, �ge fan vitsord tiU f�retaget, s�fra^ mer h�lften av ^n pr�k- nade b�tnaden d�rav bel�per � det eller de p�mfall, som tillhora honom eller honom oeh andra, vilka f�rena sig med honom om f�retaget. 2 �" I fr�ga om r�tt att verkst�Ua vattenreglering, som_ i 1 � s�gs, s�, att genom upp- d�mnini, s�nkning av vattenst�ndet eller annan mverkan pa vattenf�rh�llandena </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. skada tillfogas eller intr�ng g�res � jord, hus fiske, bebyggt eller obebyr.o-t - fall eller annan egendom skall vad i 2 kap. 3 � stadgas ang�ende byggande i v �ga motsvarande till�mpning, dock att skada eller intr�ng � egendom, tillki).:,, f tagare i f�retaget, skall likst�llas med skada eller intr�ng � annans egendom ~ I den m�n ej s�rskilda stadganden givas i detta kap., skola betr�ffande f�rei- varom nu �r fr�ga, j�mv�l �vriga best�mmelser i 2 kap. i till�mpliga dehr 1?^?' till efterr�ttelse. 3 �. Alla str�mfall, f�r vilka vattenreglering, som i 1 � s�gs, medf�r b�tnad, nto-�re " avseende � f�retaget en samf�lligbet med siijddighet f�r �garna, med de insfe�nk' ningar nedan stadgas, att taga del i kostnaden f�r f�retaget, envar i m�n av v�rdet � den b�tnad, som beredes hans str�mfall. Vid uppskattning av b�tnad genom vattenreglering skola, d�r ej samf�lligketens del�gare annorledes �verenskomma, de i 9 kap. stadgade grunder betr�ffande v�rde� ring av vattenkraft, f�r villren ers�ttning skaE givas, i till�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse. d�. Omfattar f�retag, som i 1 � avses, reglering av tv� eller flera sj�ar eller skilda str�ckor i vattendrag, f�r vilkas reglerande tarvas s�rskilda dammbyggnader eller eljest s�rskilda anl�ggningar, skall kostnaden f�r varje s�dan del av f�retaget s�r� skilt ber�knas ^ ocb � de str�mfalls�gare, som bava gagn d�ra-^'-, f�rdelas i m�n av v�rdet � den b�tnad, som d�rigenom beredes. ff�rty vare ej i fall, som nu n�mnts, n�gon pliktig att deltaga i kostnaden f�r s�dan del av regleringen, varav han f�r sitt str�mfall ej har njflta. � �" EJ vare �gare av str�mfall skyldig att vidk�nnas st�rre bidrag till kostnaden f�r utf�rande av vattenreglering �n som svarar mot v�rdet � den b�tnad bans str�mfall d�rigenom beredes, utan s� �r att han s�kt f�retaget. Likst�lld med s�kanden vare den, som f�renat sig med honom om f�retaget eller f�r vinnande av �kad b�tnad f�rt talan, som f�ranlett st�rre anl�ggning �n s�kanden �skat. X . . " <5 �, �gare av str�mfall inom regleringssamf�Uighet vare, s�framt han ej sj�lv .s�kt vattenregleringen eller efter ty i 5 � s�gs �r likst�lld med s�kanden, icke skjddig att deltaga i kostnaden f�r f�retaget, f�rr�n han begagnar den genom regleringen vnnna f�rb�ttringen. Len � hans fall bel�pande andel i kostnaden skall, intill dess den varder av bonorn erlagd, g�ldas av �vriga del�gare i samf�liigbeten med f�rdel� ning dem emellan j�mlikt best�mmelserna i o5 ��; ocb �ligga den, som efter regleringens utf�rande tr�der till f�retaget, att taga del j�mv�l i s�dan kostnad, som bel�per � str�mfall, f�r vars �gare betalningsskyldighet �nnu ej intr�tt. _ \ �rder efter regleringen anl�ggning f�r tillgodog�rande av str�mfall inom regle- ringssamf�lligheten �ndrad, eller inf�res vid am�ggningens drift f�r�ndrad ordning, eller varder f�rut obegagnat str�mfall inom samf�lligfleten bebyggt, skall, s�framt ej annat f�rh�llande �r uppenbart eller kan visas, �garen av str�mfallet anses .. 5 regleringen vunna f�rb�ttringen i bruk, �tr�mialls�gare, som efter regleringens utf�rande intr�der s�som deltagare i f�re- get,_ vare ej ^ pliktig att taga del i s�d�r *" isswrmnan gjorts. Har f�r regleringen ver u 11 1 annan likartad omst�ndighet skall kostnaden d�rf�r r�knas s�som anl�ggningskostnad. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ~ 1918. N:r 523. 1131 �r vid den. tid, d� str�mfalls�gare efter ty ovan s�gs �r pliktig att taga del i liostnaden f�r vattenreglering, byggnad eller annan anl�ggning, som f�r f�retaget utf�rts, i s�dant skick, att dess v�rde kan anses v�sentligt minskat, �ge vattendom� stolen p� d�rom framst�llt yrkande f�reskriva, att den kostnad, vari str�mfalls�ga� ren kar att taga del, skall ber�knas till mindre belopp �n det, vartill anl�ggnings� kostnaden uppg�tt. � belopp, som str�mfalls�gare, vilken efter regleringens utf�rande intr�der s�som deltagare i f�retaget, kar att g�lda, skall ej ber�knas r�nta f�r tiden f�re betalnings- <?kvldigketens intr�de. 7 �"! Har, efter det medgivande l�mnats till utf�rande av vattenreglering, som i 1 � s�gs, str�mfall inom regleringssamf�lligketen �verg�tt till ny �gare, vare j�mv�l denne pliktig att efter ty ovan stadgats taga del i kostnaden f�r f�retaget; dock skall, d�r f�reg�ende �gares sleyldigket att erl�gga � str�mfallet bel�pande andel i kostnaden blivit genom dom eller annorledes fastst�lld eller, oavsett nurnvida den genom regleringen vunna f�rb�ttringen av denne tagits i bruk, �vilat konom, ny �gare ej svara f�r bidrag, som f�rfallit till betalning mer �n ett �r innan kan blev �gare till str�mfallet eller, om kan inropat fallet � exekutiv auktion, f�r bidrag, som f�re f�rs�ljningsdagen f�rfallit till betalning. 8 �. Har kommun, som av vattenreglering enligt 1 � tillskyndas stadigvarande nytta i annat k�nseende �n s�som str�mfalls�gare, tilL regleringens utf�rande l�mnat msst anslag, ined f�rbek�ll om delaktigket i f�retaget, vare kommunen ansedd s�som del� tagare i detsamma, d�rvid som grund f�r delaktigbeten skall g�lla anslagets storlek i fork �l lan de till den av vattendomstolen ker�knade kostnaden f�r regleringens ut� f�rande; dock m� b�tnaden f�r kommunen i ovann�mnda k�nseende ej tagas i ke- r�kning vid avg�rande, om f�retaget m� komma till st�nd. Vad nu sagts om kommun g�lle �ven om kronan ock landsting. 9 �. Visas, efter det vattenreglering, som i 1 � s�gs, klivit utf�rd, att densamma l�n� der tiU stadigvarande n^dta f�r allm�n hamn eUer annan allm�n farled, f�r aibn�n Settled eller f�r kloakledning eller annan avloppsledning f�r spillvatten, m� �ga-ren av farleden, flottleden eller kloak- eller avloppsledningen, d�r den vunna nyttan kan Qpp.skattas till visst penningbelopp, p� talan av deltagarna f�rpliktas att antingen p� en g�ng eller med f�rdelning p� visst antal �r erl�gga k�gst sa stor del av n�mnda belopp, som svarar mot f�rk�llandet mellan � ena sidan i�retagets anl�gg� ningskostnad ock � den andra den b�tnad, som f�retaget ber�knats medf�ra for str�m� fall H�r bidrag, som nn n�mnts, f�rv�rvas ej delaktigket i f�retaget, ock vare forty bidragsgivaren ej skyldig att taga del i framtida kostnad f�r ^detta. Anslag, som i 8 � s�gs, r�knas i avseende, varom nu �r fraga, den till godo, som givit anslaget. ^ Byggnad i vatten eUer annan anl�ggning, som gjorts f�r vattenreglering, skall, d�r n�gons r�tt kan vara d�rav beroende, av deltagarna i f�reteget bek�rigen nn- derk�llas. Betr�ffande f�rdelningen av kostnad f�r nnderkaU ock sk�tsel sa ock av andra utgifter f�r f�retaget, vilka icke �ro att h�nf�ra till anl�ggningskostnad, g�lle i till�mpliga delar vad i 3, 4, 6 ock 8 �� r stadgat. Ej m� vattenreglering, som i 1 � ayses, Terlsst�llas f�n�n efter ans�kan i den </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1132 1918. N:r 523. ordning 11 kap. stadgar vattendomstolen meddelat besked, burn ocb und viDkor f�retaget m� utf�ras, s� ock ang�ende delaktigheten i kostnaden fL f taget. ^ 12 �. Har till vattenreglering, som i 1 � s�gs, medgivande i laga ordning erh�llits sV i stadgar antagas r�rande handhavandet av de med f�retaget f�renade anfrel�f.B�l ? s� oSk styrelle f�r f�retaget uts.es. ^Seiagenheter Vid antagande av stadgar g�lle i fr�ga om r�str�tt och besluts fattandp " 22 � finnes f�reskrivet. ^ ^ 13 �. Stadgar r�rande vattenregleringsf�retag skola angiva: f�retagets ben�mning och �ndam�l under h�nvisning till de betr�ffande f�retagets utf�rande och delaktigbet�n d�ri meddelade beslut; ^ den ort, d�r styrelsen skall hava sitt s�te; huru styrelsen skall sammans�ttas och grunderna f�r dess beslntf�rhet; huru revision av styrelsens f�rvaltning skall ske; tiden f�r r�kenskapsavslutning; huru ofta ordinarie sammantr�de med deltagarna i f�retaget skall h�llas- det s�tt, varp� kallelse till sammantr�de skall ske och andra meddelanden bringas tiU. deltagarnas k�nnedom, �vensom den tid f�re sammantr�de, d� f�reskrivna kallelse- �tg�rder senast skola vara vidtagna; s� ock vad i �vrigt kan finnas n�digt. Styrelsen skaU hava sitt s�te inom den vattendomstols omr�de, som l�mnat med� givande till f�retaget. Ej m� i stadgarna intagas best�mmelse, som finnes stridande mot denna eller annan lags f�reskrifter. Stadgarna skola f�r att bliva g�llande granskas och fastst�llas av Honungens befallningshavande i den ort, d�r stjmelsen har sitt s�te, eller i fall, som omf�rm�les i 4 kap. 13 �, av Konungen. Vid granslmingen skall s�rskilt tillses, att stadgarna inneh�lla betrj^ggande f�reskrifter f�r tillgodoseende av s�dana str�mfalls�gares r�tt, f�r vilka efter ty i G � s�gs skyldighet att deltaga i f�retaget framdeles kan komma att intr�da. Beslutad �ndring av stadgarna �ge ej giltighet, med mindre den varder i nyss� n�mnda ordning fastst�lld. 14 �. Innan stadgar f�r vattenregleringsf�retag blivit antagna och fastst�llda samt an� m�lan om styrelseval gjorts hos Konungens befallningshavande, m� ej arbete � an� nans mark verkst�llas eller �tg�rd eljest till f�rf�ng f�r annan vidtagas. Sker . �ndring i styrelsens sammans�ttning, skall styrelsen of�rdr�jligen g�ra an� m�lan d�rom hos Konungens befallningshavande. Da anm�lan om val av styrelse eller om �ndring i dess sammans�ttning skett, skall p� deltagarnas i f�retaget bekostnad kung�relse d�rom inf�ras i allm�nna tid� ningarna samt en eller flera av ortens tidningar. 15 �. styrelsen f�r vattenregleringsf�retag m� ej utses annan �n h�r i riket bosatt svensk medborgare, d�r ej f�r s�rskilt fall Konungen medgiver, att sty� reisen m� till viss del, ej �verstigande en tredjedel av hela antalet, best� av med� borgare i annat land eller � utrikes ort bosatta svenska medborgare. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1133 �nd� att tid, f�r vilken s^elseledamot blivit utsedd, ej g�tt till �nda, m� han skiljas fr�n uppdraget genom beslut av deltagarna i f�retaget. 16 �. Konungen �ger, om ocli n�r det f�r tillgodoseende av allm�nt v�l pr�vas n�digt, utse en ledamot i styrelsen f�r vattenregleringsf�retag. S�dan styremeledamot �ge samma r�tt att deltaga i handhavandet av de med f�retaget f�renade angel�genheter som de medlemmar, vilka blivit i enlighet med stadgarna till styrelse valda, och �t- niute arvode, som best�mmes av Konungen. ^ 17 �. Har av deltagarna vald styrelseledamot avg�tt eller den tid, f�r vilken han blivit vald, g�tt till �nda utan att anm�lan om nytt val skett, och �r styrelsen med kvar� st�ende ledam�ter ej beslutf�r, �ge Konungens befallningshavande p� yrkande av n�gon, vars r�tt kan vara beroende d�rav, att beh�rig styrelse finnes, f�rordna sysslo� man att, intill dess efter inkommen anm�lan om verkst�llt val f�rordnandet �ter� kallas, antingen ensam eller j�mte de styrelseledam�ter, som m� finnas, handhava de med f�retaget f�renade angel�genheter och f�retr�da deltagarna p� s�tt om sty� relsen finnes nedan stadgat. K�rordnande av syssloman skall p� deltagarnas bekostnad kung�ras s� som i 14 � s�gs. Syssloman �tnjute av deltagarna arvode, som best�mmes av Konungens be- faltningshavande. 18 �. Styrelsen f�r vattenregleringsf�retag �ge ombes�rja verkst�llandet av erfoderUga arbeten f�r f�retaget, hos deltagarna uttaga h�rf�r n�diga bidrag p� s�tt i 20 � stado-as och i �vrigt, i enlighet med vad i stadgarna eller genom deltagarnas beslut d�r detta ej �r mot stadgarna eUer mot lag stridande, f�reskrivits, han^ava de med f�retaget f�renade angel�genheter. Styrelsen �ge att i afit vad som r�r deltagarna i f�retaget samf�llt sj�lv eller genom ombud ej mindre i f�rhallande tiK tredje man handla a deltagarnas v�gnar' �n �ven inf�r domstolar och andra myndigheter f�re� tr�da deltagarna. ,, , . . .. n. Ang�endI befogenhet f�r styrelseledamot att mottaga st�mning i mal, som ror f�re� taget, s� ock annat meddelande i fr�ga om f�retaget skaU vad i 11 kap. 15 b r�tte� g�ngsbalken �r stadgat �ga motsvarande ^till�mpning. S�som styrelsens teslut g�lle, dite ej aEnorlonda �r best�mt i stadgarna dea me- uine, om vilken vid sammantr�de de flesta rdstmde f�rena sig, men vid lika roste- tal den mening, som bitr�des av ordf�randen vid sammantr�det. , Sm^t av styrelsen �ge ej deltaga i behandlingen av fraga r�rande a^al meUan honom och deltagarna i f�retaget samf�llt, ej heller angaende avtal mellan deltagarna och tredie manf d�r han i fr�gan �ger ett v�sentligt intresse, som kan vara stri� dande mot deltagarnas. Vad s�lunda stadgats �.ge motsvarande till�mpning betr�f� fande r�tteg�ng eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man. Uttaxering av deltagarnas bidrag skall,""d�r ej annan ordning finnes i f�resSf�m verkst�Uas� s�lunda, att styrelsen uppr�ttar och vid sammantr�de oransknins:' framl�gger dehiteringsl�ngd, upptagande ^det helopp, som skall ntf�xeras, vad d�rav enligt reflerna f�r delaktigheten bel�per a varje deltagare samt tiden f�r '^^^pnfrdeltairare att den i l�ngden verkst�Uda f�rdelningen ej �r med lag �vfre"st�mmtnde��; kan genom st�mning � styrelsen inom trettio dagar efter sam- 304^80074. 3veiisk/�rfaUnivgsMamlingl913,N:r 523. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1X34 1918. N;r 523. mantr�det p�fordra r�ttelse i den gjorda debiteringen. Talan, som nu n�mnts t anb�ngigg�ras bos allm�n underr�tt i den ort, d�r styrelsen bar sitt s�te ' �nd� att dylik klandertalan v�ckes, -vare deltagare pliktig att � tid, som a Kr relsen best�mts, inbetala � bonom^ bel�pande bidrag vid �ventyr att, d�r ef Jafg' annorlunda f�rordnar, beloppet m� bos nonom uts�kas i enahanda orduinff so betaJningsskyldigbet vore honom genom lagakraft�gande dom �lagd. BI om 21 �, Styrelseledam�ter, som genom att �verskrida den dem tillkommande before h eller eljest upps�tligen eller av v�rdsl�shet tillskynda deltagarna i f�retao-et sk�d^ svare f�r skadan en f�r alla och alla f�r en; svare ock p� s�tt nu n�mnts f�r skada, som genom �vertr�delse av best�mmelse i 13 och f�ljande �� av detta eller i g�llande stadgar tillskyndas tredje man. Har i m�l, som r�r deltagarna i f�retaget samf�llt, betalningsskyldio-het bliTit dem �lagd, vare styrelsen pliktig att utan dr�jsm�l bos deltagarna uttaxera och in driva bidrag, som m� erfordras f�r betalningsskyldighetens fullg�rande. Pr�vas f�r" sumlighet h�rutinnan ligga styrelsens ledam�ter till last, svare de f�r g�lden en f�r alla och alla f�r en s�som f�r egen skuld. 22 �. R�tten att handhava de med regleringsf�retag f�renade angel�genheter ut�vas � sammantr�de, d�rvid envar deltagare i f�retaget �ger r�str�tt efter det andelstal som j�mlikt 3, 6 och 8 �� r best�mmande f�r hans skyldighet att taga del i kost^ n�den f�r f�retaget. Deltagare, som icke guldit f�rfallet bidrag, �r f�rlustio- sin r�str�tt, intill dess betalningen fullg�res. Ej m� n�gon ut�va r�str�tt f�r mer �n en femtedel av deltagarnas sammanlagda, � sammantr�det f�retr�dda andelstal. Ej heller m� n�gon sj�lv eller genom ombud eller s�som ombud f�r annan deltaga i behandlingen av fr�ga r�rande avtal mellan honom och deltagarna samf�llt eller ang�ende avtal mellan dessa och tredje man, d�r han i fr�gan �ger ett v�sentligt intresse, som kan vara stridande mot deltagarnas gem'ensamma. Vad s�lunda stad� gats �ge motsvarande till�mpning betr�ffande r�tteg�ng eller annan talan mot ho� nom eller tredje man. Vid avg�rande av fr�ga, som r�r uteslutande s�dan del av f�retaget, i vars ut� f�rande allenast vissa av deltagarna efter ty i 4 � s�gs �ro pliktiga att taga del, tillkomme endast dessa deltagare r�str�tt. F�r beslut vid sammantr�de erfordras, d�r ej i stadgarna finnes f�r visst fall an- ^^Bledes best�mt, allenast enkel pluralitet i r�stetal, ber�knat p� s�tt ovan n�mnts, u-i. "7^^^ avg�res val genom lottning, i andra fr�gor g�lle den mening, som bitr�des av de flesta r�stande eller, om j�mv�l antalet r�stande �r lika, av ordf�ran� den vid sammantr�det. i regleringssamf�lligheten, f�r vilken skyldighet att taga del i kostnaden f�r f�retaget efter ty i 6 � s�gs �nnu ej intr�tt, st�nde �ppet att vid sammantr�de n�p-ara och deltaga i f�rhandlingarna. Over beslut, som � sammantr��e fattas, skall genom styrelsens f�rsorg f�ras proto- 'T , ^ .senast fjorton dagar efter sammantr�det skall vara f�r deltagarna till� g�ngligt. 23 �. Menar deltagare i regleringsf�retag, att beslut, som fattats � sammantr�de, icke i benong ordning tillkommit eller eljest strider mot lag eller f�rfattning eller mot staagarna, �ge tala d�r� genom st�mning � st^^'relsen inom trettio dagar fr�n besl�- </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1135 tets dag. F�rsnmmas det, vare r�tt tOl^ talan f�rlorad. �nd� att talan f�res mot beslutet, g�nge det i verkst�lligbet, d�r ej domstolen annorlunda f�rordnar. Talan, som ovan n�mnts, skall ank�ngigg�ras hos allm�n underr�tt i den ort, d�r styrelsen har sitt s�te. . �" Styrelsen �ge, n�r den finner l�mpligt, kalla deltagarna i f�retaget till extra sam� mantr�de. Varder extra sammantr�de f�r uppgivet �ndam�l p�fordrat av minst en femtedel av f�retagets deltagare eller det mindre antal, som m� vara i stadgarna best�mt, skall sammantr�de av styrelsen utlysas. 25 �. Underl�ter styrelsen att i f�reskriven ordning kalla deltagarna i f�retaget till or� dinarie sammantr�de, eller har styrelsen ej senast tv� veckor efter p�fordran, som i 24 � s�gs, utlyst extra sammantr�de att h�llas s� snart det med iakttagande av f�reskriven kallelsetid kan ske, eller finnes ej beh�rigen utsedd styrelse, d� skall, f�r den h�ndelse ej i stadgarna best�mmelse finnes f�r dylikt fall, kallelse, som ut� f�rdas av minst en femtedel av deltagarna, �ga samma giltighet som kallelse av styrelsen. Om vattenreglering utan tv�ngsdelaktigliet. . 26 �. Vill �gEuce av str�mfall utan att p�fordra f�rpliktande f�r annan str�mfalls�gare att deltaga i kostnaden reglera vattnets avrinning ur sj� eller annan vattensamling eller i vattendrag f�r �stadkommande av b�ttre hush�llning med vattnet eller eljest f�r beredande av �kad m�jlighet att utnyttja vattenkraften i honom tillh�rigt fall, eller vilja flera str�mfalls�gare utf�ra dylikt f�retag, och �r ej fr�ga om kostnader� nas f�rdelning dem emellan eller om skyldighet f�r annan str�mfalls�gare att d�ri taga del, skola best�mmelserna i 2 kap. om byggande i vatten �ga till�mpning be� tr�ffande f�retaget. 27 �. Har medgivande enligt denna lag l�mnats till f�retag, som i 26 � s�gs, �ger Konungen att, om och n�r det f�r tillgodoseende av allm�nt v�l pr�vas n�digt, utse l�mplig person att �vervaka f�retagets utf�rande samt ut�va tillsyn � f�retagets sk�tsel och handhavandet i �vrigt av de med f�retaget f�renade angel�genheter. S�dan person �tnjute av den, f�r vars r�kning f�retaget utf�res, arvode, som be� st�mmes av Konungen. 4 KAP. Om s �rskilda villkor betr�ffande st�rre vattenkraftanl�ggningar ocb. vatten- regleringar. Om vattenkraftanl�ggningar. Om tillhandah�llande av Icraft �t kringliggande hygd. 1 �. Varder str�mfaU bebyggt j�mlikt denna lag och nppg�r den vattenkra�, som kan vid oreglerat l�gvatten uttagas vid byggnaden, till minst femhundra turbinh�sk krafter, vare, s�framt vattenkraften icke inom tio ^ f�re det vattendomstolens med� givande l�mnas till byggnaden varit utnyttjad vid byggnad, som tdlkommit enligt </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1136 1918. N:r 523. �ldre lag, byggnadens �gare pliktig afct f�r tillgodoseende av kringliggande hv9-<1 bekov av kraft till anv�ndning i hantverk, sm�industri eller lantbruk eller till i lysning eller uppv�rmning tillhandah�lla intill en tiondel av den �rliga kraftm�i som kan med det installerade maskineriet bliva uttagen. Sd, Storleken av n�mnda andel best�mmes av vattendomstolen; och skall h�rvid h" syn tagas dels till omfattningen av den r�tt anl�ggningens �gare erh�llit att f�" vattenkraftens tillgodog�rande f�r�ndra f�rut r�dande vattenst�nds- och avrinaia f�rh�llanden dels ock � ena sidan till det behov av kraft, som inom byo-den xed^^" f�religger eller i en n�ra framtids�r att motse, och � andra sidan till den tille�n^ p� kraft, som m� eljest vara att p�r�kna f�r �ndam�let. ^ ^ Avg�rande, som nu n�mnts, g�lle f�r en tidrjrmd av tjugu �r i s�nder f�rsta g�ngen r�knat fr�n det kalender�r, under vilket byggnaden enligt d�rom meddelad best�mmelse skall hava fullbordats. D�r ej under nittonde �ret av s�dan tidsperiod anl�ggningens �gare eller n�gon, som m� anses ber�ttigad att komma i �tniutande av kraft, varom h�r �r fr�ga, eller ock myndighet, �t vilken Konungen uppdragit att bevaka bygdens intresse i f�revarande h�nseende, genom ans�kan hos vatteudom stolen p�kallar ny pr�vning, skall den f�rut meddelade best�mmelsen l�nda till efter� r�ttelse j�mv�l f�r n�sta period. 2 �. Varder i str�mfall, vars vattenkraft till viss del inom de tio n�rmast f�rflutna �ren varit utnyttjad vid byggnad, som tillkommit enligt �ldre lag, j�mlikt denna lag verkst�lld byggnad, som �r avsedd att ers�tta eller utg�r tillbyggnad till den �ldre byggnaden, och medf�r �tg�rden, att i str�mfallet minst trehundra turbinh�st- krafter mera �n f�rut kunna vid l�gvatten uttagas, skola, s�framt den uttacrbara vattenkraften sammanlagt uppg�r till femhundra tnrbinh�stkrafter vid oreglerat l�<^- vatien, i avseende � �kningen best�mmelserna i 1 � �ga motsvarande till�mpning Lag samma vare, d�r vid byggnad, som tillkommit enligt �ldre lag och vid vilken kunnat vid oreglerat lagvatten uttagas minst femhundra tnrbinh�stkrafter, genom yattenreglering j�mlikt denna lag vinnes en �kning av minst trehundra tnrbinh�st� krafter 1 den vattenkraft, som kan uttagas antingen i medeltal eller ock vid I�(^- vatten. � _ 3 �. ^Ear str�mfall, d�r j�mlikt denna lag kungs�dra finnes, bebyggts enligt Konungens i� �ldre lag ^meddelade tillst�nd till byggande i kungs�dra, skall, s�framt 1 ^ S^^ts s^�dant f�rbeh�ll, som omf�rm�les i 1 kap. 8 �, och kiings�dians vattenkraft i den m�n densamma kan vid byggnaden nttagas, tillika nppg�r till ininst femhundra tnrbinh�stkrafter vid oreglerat l�gvatten, stadgandet i 1 � f�rsta stycket �ga motsvarande till�mpning betr�ffande vattenkraften i kungs�dran, dock f�rst sedan tjugu ar f�rflutit efter det denna lag tr�tt i kraft. Vid till�mpning av ya nu sagts skall kungs�drans vattenkraft anses utg�ra en tredjedel av vatten� kraften 1 str�mfallet. ^ I avseende � pr�vningen huruvida och i villven utstr�ckning skyldigheten m� g�ras gaiiande gent emot �gare av anl�ggning, varom i denna � �r fr�ga, skola be- ^ \ t^�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse, med iakttagande lik- CTQ provningen skall av sak�gare eller vederb�rande myndighet p�kallas f�rsta f ugondeX efter denna lags tr�dande i kraft och sedermera vart 4: � Vill n�gon, som m� anses d�rtill ber�ttigad, komma i �tnjutande av hela eller n�gon </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1137 del av den kraft �gare av kraftanl�ggning efter ty ovan sagts f�rpliktats att till- handah�lla, g�re i den ordning 11 kap. stadgar ans�kan d�rom kos vattendomstolen. D�r ^ annorlunda �verenskommes, vare �garen icke pliktig att tillhandah�lla s�kanden kraft tidigare �n tv� �r efter det ans�kningen delgivits honom. Kraften skall efter vattendomstolens best�mmande uttagas antingen vid kraftstationen eller, d�r det l�mpligen kan ske, � �garen tillh�rig ledning. Eraftens f�rdelning p� olika delar av dygnet eller �ret varde best�md p� s�tt, som med h�nsyn till f�religgande f�rh�llanden m� anses sk�ligt. I den m�n kraft, varom nu �r fr�ga, tages i anspr�k, skall ers�ttning d�rf�r givas med det belopp, som motsvarar �garens sj�lvkostnad med till�gg av tv� procent � anl�ggningskapitalet. I fr�ga om storleken av n�mnda ers�ttning �vensom villkoren i �vrigt f�r kraftens tillhandah�llande skall vattendomstolen meddela best�mmelser i samband med beslut i anledning av ans�kan, som nyss sagts; och g�Jle betr�ffande r�tt att p�kalla �ndring i s�lunda meddelade best�mmelser vad i 9 kap. 29 � finnes f�r d�r avsett fall f�reskrivet. Vad i 9 kap. 37 � f�rsta stycket, 38, 40 och 41 �� stadgas betr�ffande �verf�ring av kraft, som l�mnas i ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft, skall i till�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse i fr�ga om tillhandah�llande av kraft enligt denna �. 07n nypr�vning. 5 �. Har str�mfall blivit bebyggt j�mlikt denna lag, �.^ under de i 1 � stadgade f�r� uts�ttningar Konungen eller myndighet, �t viEen Konungen uppdragit att i iore- varande h�nseende bevaka det affm�nnas r�tt, s� ock byggnadens �gare i den ord� ning 11 kap. stadgar p�kalla ny pr�vning ang�ende de villkor, v^under med h�n� syn till allm�nna intressen byggnaden m� bibeh�llas och nyttjas. Yrkande om sadan pr�vning skall framst�llas under femtiofemte �ret efter det kalender�r, under vilket lyo-'^naden enligt d�rom meddelad best�mmelse skall hava fullbordats, samt daretter vart� fyrtionde �r. Varder ej � f�reskriven tid n^mr�vning pakallad, vare a^ren ber�ttigad att under f�rut fastst�llda villkor bibeh�lla och nyttja by-gnaden intill - dess i anledning av nypr�vning, som sedermera enhgt vad nu sagts bliyt pakaUad, annan best�mmelse h�rutinnan meddelas och skaU landa till efterr�ttelse. ^ i Nypr�vning, varom nn stadgats, skall ske i enlighet med den lagstiftning som vid varje s�rskild tidpunkt �r g�llande i fr�ga om icke tm" Kastst�llas vid n\T)r�vningen andra villkor an de fornt g�llande, m� de icke till f�?r�n fem I? f�rflutit fr�n utg�ngen av det kalender�r, varunder nypr�vmngen i " p�kallats. ^ g 1 mom L�mnas md nypi�Tning, som i i) � s�gs, f�reskrift, att bygpaden sMl S^m�Tressen i �l�nkraS f^��tm� stiger en ^ ber�ttio-ad att av statsmedel erb�lla ers�ttning f�r �verskju- tagas vid byggnaden, ber�ttigaa best�mmelserna i A�n 6 och ai'�� yXnm�ngd eller fallb�jd tagits i anspr�k utan att ers�ttning d�rfO?' utg�tt, m� deu f�rlust, som byggnadens �gare har att vidk�nnas utan gott- </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1138 1918. N:r 523. r�relse let ilse, sammanlagt icke �verstiga det belopp, vartill med iakttagande av stado- i 1 kap. 13 � f�rlusten av allt kungs�drans vatten m� skattas. Vid ber�kning av v�rdet � vattenkraften skall avdrag g�ras dels f�r den d 1 d�rav, f�r vilken byggnadens �gare j�mlikt vattendomstolens beslut bar att tiil bandab�Ua ers�ttning medelst kraft�verf�ring, och dels f�r kraft, varmed till f�l d av s�dan vattenreglering, som enligt best�mmelserna i 16 � �r underkastad nynr� ning, den vid byggnaden eljest uttagbara kraften blivit �kad. Ej m� vattenkraften sammanlagda v�rde ber�knas b�gre �n till anl�ggningens saluv�rde. av ett . medgivande till arbetets utf�rande best�mma, buruvid^ ocb i vad m�ngen "d�rav f�ranledda kostnaden m� avr�knas fr�n det v�rde � vattenkraften, varom stadgas i f�rsta stycket. Vid pr�vning av dylik fr�ga skall tillses, att sk�lig amorteringstid beredes byggnadens �gare. � 2 mom. Anspr�k � ers�ttning skall, vid p�f�ljd att r�tt d�rtill eljest �r f�rlorad framst�llas i inlaga till Konungen inom ett �r efter det de nya villkoren skola tr�da i till�mpning. Fr�gan huruvida ocb i vad m�n ers�ttning b�r utg� avg�res av fem oj�viga skiljem�n, av vilka Konungen utser tv� och byggnadens �gare tv� samt de s�lunda utsedda den femte. Underl�ter n�gondera parten att utse skiljeman eller kunna de av parterna utsedda skiljem�nnen icke enas om valet av den femte, �ge domaren i den ort, d�r byggnaden �r bel�gen, f�rordna om valet. Varder ej ainor- lunda �verenskommet, skall skiljedomen meddelas inom ett �r efter det ers�ttnings� anspr�ket bos Konungen anm�ldes. I �vrigt skall betr�ffande dylikt m�l vad i lag �r eller^^ ka n varda stadgat f�r det fall, att tvist b�nskjutes till avg�rande av skilje� m�n p� grund av avtal, som slutits utan f�rbeh�ll om r�tt f�r parterna att klanora skibedomen, �ga motsvarande till�mpning. Kostnaden f�r skiljemannaf�rfarandet skaU g�ldas av den, som skiljem�nnen pr�va d�rtill skyldig; ej m� dock s�dan skyl� dighet �l�ggas byggnadens �gare, utan s� �r att hans p�st�ende uppenbarligen fram� st�llts utan sk�l. nn s Ers�ttning f�r v�rdeminskning � fast egendom skall best�mmas s�rskilt f�r varje f^tigbet. 1 fr�ga om s�ttet f�r erl�ggande av s�dan ers�ttning, densammas f�rdel� ning mellan r�tts�gare i den fasta egendom, varom fr�ga �r, samt egendomens be� friande fr�n ansvarighet f�r intecknad fordran g�lle vad i lag finnes eller kan varda stadgat f�r det fall, att till f�ljd av byggande i vatten ers�ttning skall utg� f�r skada a fast egendom. � � 7 �. Skall fran^ anl�ggning, betr�ffande vilken nypr�vning �ger rum, p� grund av vatten- domstolens j�inLikt denna lag meddelade f�reskrift kraft tinhandab�llas n�gon i er- s�ttning l�r f�rlorad vattenkraft eller annat, ocb kommer s�dan ers�ttningstagares rm 1 anledning av nypr�vningen att upph�ra eller inskr�nkas, vare han ber�ttigad . av statsmedel undf� gottg�relse f�r den f�rlust han lider. �n fr�ga om ers�tt- v^tenkraft, som tillgodog�res genom anl�ggningen, ocb bar s�dan vatten- Kxait icto f�re dess avst�ende varit av ers�ttningstagaren utnyttjad eller av denne Iiw Ull avses i 5 �, skaU dock betr�ffande ers�ttningstagarens v ,1 " fottg�relse vad i 6 � 1 mom. finnes stadgat �ga motsvarande till�mpning, vaa 1 b 5 2 mom. �r f�reskrivet betr�ffande framst�llande av ers�ttningsanspr�k, anspr�k samt s�ttet f�r ers�ttningens erl�ggande med 3&mv�l gUla , Mga om gottg�relse, som i denna � avses. mera skall </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1139 S �" Varder betr�ffande bygmad i str�mfall, vilJien tillkommit enligt �ldre lag, j�mlikt denna lag verkst�lld s�dan ombyggnad eUer tillbyggnad, som i 2 � f�rsta stycket avses, skola under de i n�mnda stadgande angivna f�ruts�ttningar best�mmelserna i 57 �� g�lla i fr�ga om anl�ggningen; dock vare �garen icke pliktig att av v�rde� minskning ocb kostnad, som omf�rm�las i 6 �, utan ers�ttning vidk�nnas mera �n som motsvarar en fj�rdedel av v�rdet i tillgodogjort skick � den vid anl�ggningen uttagbara vattenkraft, som icke kunnat tiUgodog�ras vid den �ldre byggnaden. Vad i 5 ocb 6 �� r stadgat i fr�ga om byggnad, som tillkommit j�mlikt denna lag, skall �ga motsvarande till�mpning betr�ffande s�dan byggnad i str�mfall, som i g � avses, med iakttagande likv�l att yrkande om nypr�vning skall framst�llas under femtiofemte �ret efter det denna lag tr�tt i kraft samt att byggnadens �g^e ej �r pliktig att utan ers�ttning vidk�nnas st�rre v�rdeminskning ocb kostnad^ �n som motsvara en fj�rdedel av v�rdet � kungs�drans vattenkraft i tillgodogjort skick, med ber�kning av n�mnda vattenkraft p� s�tt i 3 � sagts. Om Icronans l�sninqsr�tt. 9 �. Har str�mfall blivit bebyggt j�mlikt denna lag, �ge under de i 1 � stadgade f�r� uts�ttningar kronan att, d�r det p�kallas f�r tiUgodoseende av allm�nt bebov, vid utg�ngen av fyrtionde �ret efter det kalender�r, under vilket enligt d�rom meddelad best�mmelse byggnaden skall bava fullbordats, till�sa sig str�mfallet med vatteu- verksbyggnader, kraftstation med installerat maskineri samt f�r kraftstationens per� sonal avsedda bost�der ocb, d�r marken tiUb�r anl�ggningens �gare, n�digt utm�l. L�sningsr�tt, som ej vid n�mnda tidpunkt begagnas, skall sta kronan �ppen vid ut- 1) g�ngen av vart fyrtionde �r d�refter. ' Varder i str�mfall, vars vattenkraft tiU viss del varit inom de tio_ n� rmast tor- ilutna �ren utnyttjad vid byggnad, som tillkommit enligt �ldre lag, j�mlikt de^a i lag verkst�lld byggnad, vilken �r avsedd att ers�tta eller utg�r tillbyggnad tiH den �ldre byggnaden, ocb medf�r �tg�rden, att i str�mfallet kan uttagas i medeltal rnmst dubbelt s� stor vattenkraft som f�rut, vare kronan s�framt den uttagbara vatten� kraften sammanlagt uppg�r till minst femhundra turbinb�stkrafter vid oreglerat l�g- Tatten, p� s�tt man sigts l�sningsber�ttigad till str�mfallet med vattenTerksbygg- n�der, kraftstation ocb utm�l. 10 s. vin kronan begagna sig av l�sningsr�tt, som i_ 9 � stadgats, skaU nndexr�ttelse d�rom meddelas str�mfallets �gare " st�mda tidpunkten samt fr�gan d�refter ffae sistn�mnda tidpunkt g"" ans�kan om st�mning tiU allm�n domstol. Har kronan � tid, V�� s�gt^ r�ttat str�mfallets �gare, att kronan Till begagna sig av l�sningsr�tten, �ge ock strbm- vtrdS''^'^ unkVTttelS^� �reSven tid^ l�mnad str�mf^s�garen eller efter s�dan 1 underr�ttelse fr�gan f�re tidpunkten T p� n�mnda s�tt fuUf�ljd, vare l�sningsr�tten for den g�ngen f�riaUen. 11 �" Skall n� oTund av l�sningsr�tt, varom i 9 � fOrm�les, egendom avst�s tiU faonM, �grvad^ om expropriation^ allm�nhet �r eller kan varda stadgat motsv^ tiU- Wmnninff dock med iakttagande av vad i denna � finnes s�rskilt fbresUivet. KSf'l�sningsr�ttens begagnande, att annan, str�mfaUets �gare tiUb�ng egendom </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1140 1918. N:r 523. �n den, som enligt 9 � �r f�rem�l f�r l�sningsr�tten, s�som reservstation " f�r �verf�ring av kraft eller fabrik eller annan anl�ggning, kommer att lida s\m lig minskning i v�rde, vare �garen ber�ttigad p�fcrdra, att n�mnda miskiner oob tillbeh�r skaU av kronan l�sas. ^genaom med D�r till f�ljd av kronans inl�sen av anl�ggning, som i 9 � avses, den grund av utf�stelse av anl�ggningens �gare �r ber�ttigad till leverans av kraft�f anl�ggningen, g�r f�rlustig dylik r�ttighet, skola i fr�ga om egendom, tiUh� " r�ttighetens innehavare, best�mmelserna i andra stycket �ga motsvarande till� ning. Betr�ffande r�ttighet, som nu n�mnts, skall i �vrigt g�lla vad om s�rsSFd" r�tt till fastighet, som avst�s p� grund av expropriation, �r stadgat. Tvist om vilken egendom kronan har r�tt eller skyldighet att l�sa skall pr�vas domstolen. ^ ' N�mnd f�r best�mmande av ers�ttning i anledning av inl�sning, varom nu �r fr�o-a skall best� av vederb�rande ordf�rande i expropriationsn�mnd odi fyra ledam�ter av vilka vardera ppten �ger utse tv�; underl�ter part utan styrkt laga f�rfall att full g�ra valet, v�lje r�tten i hans st�lle. Ledamot i n�mnden skall vara svensk med" borgare och hava uppn�tt tjugufem �rs �lder. Ej m� till ledamot utses den, som ei r�der �ver sig och sin egendom eller �r f�rklarad ov�rdig att i rikets tj�nst vidare nyttjas eller eljest p� grund av honom �d�md straffp�f�ljd icke m� ut�va allm�n befattning eller blivit d�md ov�rdig att f�ra annans talan inf�r r�tta / _ 12 �. D�r fr�n kraftanl�ggning, till vilken l�sningsr�tt enligt vad ovan stadgats g�res av kranan g�llande, p� grund av vattendomstolens j�mlikt denna lag meddelade f�reskrift kraft skall tillhandah�llas n�gon i ers�ttning f�r vattenkraft, som tillgodo- g�rp genom anl�ggningen, �ge kronan till�sa sig j�mv�l s�dan r�ttighet. Vad nu sagts g�lle dock ej i fr�ga om vattenkraft, som f�re dess avst�ende varit av ers�tt- ningstagaren utnyttjad vid anl�ggning, betr�ffande vilken icke enligt best�mmelserna 1 9 8 l�sningsr�tt tillkommit kronan. i denna � avses, skola best�mmelserna i 10 och 11 89 1 till�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse. Om vattenregleringar. Om Konungens �vning sr �tt. 13 � vattnets avrinning ur n�gon av sj�arna V�nern, V�ttern, M�laren, Hj�lmaren, Storsj�n i J�mtland eller Siljan, �ger Konungen pr�va, huruvida av niilit�ra sk�l eller av h�nsyn till viss orts allm�nna ekonomiska in� tressen eller p� grand av vad i 2 kap. 3 � andra stycket, 11 � samt 12 � f�rsta a ^ hinder m�ter mot f�retaget eller s�rskilda villkor b�ra f�reskrivas tor dess utf�rande; och skall f�rty, innan fr�gan av vattendomstolen slutligen av- gores, densanima hemst�llas Konungens pr�vning. Lag samma vare betr�ffande an� nan vattenreglering, som med h�nsyn till dess inverkan p� vattnets avrinning �r av iK o^-is-htning, s�framt Konungen f�rbeh�ller sig s�dan pr�vning och besked om l�mnas vattendomstolen f�re det m�let av domstolen slutHgen avgjorts. Om avgifter. T7 j Id �. vattenreglering, som verkst�lles j�mHkt denna lag, den uttagbaia en 1 det eller de str�mfall, f�r vilkas r�kning regleringen uf�res, �kad med </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> .i� 1918. N:r 523. 1141 i medeltal femliuiidra turbinliS^tkrafter, vare �gare av s�dant str�mfall pliktig att f�r nedan angivna �ndamal erl�gga en �rlig avgift av minst tio �re och. h�gst tre kronor l�r varje tnrbinh�stkraft, varmed genom regleringen den nttagbara vatten� kraften 1 str�mfallet i medeltal blivit �kad. Avgift, som nn n�mnts, skall erl�ggas ft�n och med kalender�ret n�st efter det d� enligt d�rom meddelad best�mmelse f�retaget skaU hava fullbordats. �J fr�ga om f�retag, som avses i 3 kap. 1 �, skall dock, s�vitt ang�r str�mfall, f�r vars �gare enligt best�mmelserna i n�mnda kap. skyldigheten att taga del i kostnaden f�r f�retaget intr�der efter dess fullbordande, avgift ej utg� f�rr�n fr�n och med kalender�ret n�st efter betalningsskyldighetens intr�de. Beloppet av avgiften skall av vattendomstolen best�mmas s�rskilt f�r varje str�m� fall; och b�r h�rvid h�nsyn tagas dels till den st�rre eUer mindre f�r�ndring av vattenst�nds- och avrinningsf�rh�Uanden, som genom f�retaget f�rorsakas, och den ol�genhet eller f�rdel, vilken h�rigenom uppkommer f�r den kringliggande bygden, dels ock till den st�rre eUer mindre kostnad, som �r f�renad med f�retaget, samt f�retagets ekonomiska betydelse f�r varje s�rskilt str�mfall. Avg�randet g�Ue f�r en tidrymd av tjugu �r i s�nder, f�rsta g�ngen r�knat fr�n det kalender�r, under vilket f�retaget skall hava fullbordats. Varder ej genom an� s�kan hos vattendomstolen under nittonde �ret av s�dan tidsperiod ny pr�v� ning p�kallad av str�mfallets �gare eller av myndighet, �t vilken Konungen upp� dragit att f�ra talan i f�revarande h�nseende, skall den f�rut meddelade best�mmm- sen l�nda till efterr�ttelse j�mv�l for n�sta period. Huru avgifter, som nu n�mnts, skola indrivas, d�rom f�rordnar Konungen. 15 �. Influtna avgifter skola efter de n�rmare best�mmelser, som h�rutinnan meddelas av Konungen, i f�rsta hand anv�ndas till f�rebyggande eller minskande av skada eller ol�genhet, som v�llas genom f�retaget och l�r vilken ers�ttning icke hlivit av vattendomstolen best�md, s� ock till gottg�relse f�r s�dan skada eller ol�genbet. I den m�n medlen f�rsl� d�rtill, m�. de ock anv�ndas f�r tillgodoseende av annat �nda� m�l betr�ffande den bygd, som ber�res av f�retaget, s�som jordbrukets fr�mjande, s�rskilt genom jords torrl�ggning, eller beredande av tillg�ng till elektrisk kraft f�r samf�rdsel, jordbruk, hantverk eller sm�industri eller eljest f�r befolkningens behov. Om nyijr�vnmg. 16 �. I fr�ga om vattenreglering, som avses i 14 �, skall betr�ffande r�tt att g�ra fr� gan ang�ende de villkor, varunder med h�nsyn till allm�nna intressen f�retaget m� �ga best�nd, till f�rem�l f�r nypr�vning g�lla vad i 5 � �r f�r d�r avsett fall stadgat. 1 . T . 1, D�r till f�ljd av f�reskrift, som meddelas vid nypr�vnmgen, v�rdeminsknmg eller kostnad tiUskyndas str�mfalls�gare, som vid befintlig byggnad tillgodog�r sig den genom regleringen vunna kraft�kningen, skola i fr�ga om str�mfalls�garens r�tt till �ri ers�ttning best�mmelserna i 6 � �ga motsvarande tfll�mpnin^; dock skall vid be- st�mmande av det v�rde � vattenkraften, som avses i n�mnda h�nsyn tagas alle� nast till den vattenkraft, varmed till f�ljd av regleringen den vid byggnaden eljest nttagbara kraften blivit �kad. 305i80074, BvensL-f�rjattninpesamling 19W,N:r S23. </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2142 1918. K:r 523. 5 KAP. Om aUm�n f arled. 1 �. Ang�ende allm�n farled g�Ue vad d�rom finnes eUer kan varda s�rskilt stadgat 6 KAP. Om all m�n flottled. 1 �. Ang�ende allm�n flottled g�lle vad d�rom finnes eller kan varda s�rskilt stadgat. 7 KAP. Om torrl�ggning av mark genom dikning eller annat avledande av vatten eller genom invallning. 1 �. Ang�ende dikning och annat avledande av vatten samt invallning f�r torrl�ggning av mark g�lle vad d�rom finnes eller kan varda s�rskilt stadgat. 8 KAP. Om kloakledningar. 1 �. Ang�ende avledande av spillvatten eUer annan flytande orenlighet g�Ueivad d�rom finnes eller kan varda s�rskilt stadgat. 9 KAP. Om e rs�ttning. Om ers�ttningsskyldighet i allm�nhet- 1 �" D�r j�mlikt denna lag r�tt medgives n�gon att till�sa sig samf�llt str�mfall med eller utan ntm�l eller att till utm�l f�r vattenkraftstation taga i anspr�k annan till� h�rigt omr�de eller att tillgodog�ra sig vattenm�ngd eller vattenkraft, som tillh�r annan, eller att vidtaga �tg�rd, varigenom eljest annans egendom lider skada eller intr�ng, varde, s�vitt ej i 1 kap. annorledes stadgas, honom �lagt att efter ty nedan s�gs g�lda ers�ttning f�r egendom, som avst�s, ^er f�r f�rlust, skada eller intr�ng, som f�rorsakas. 2 �. Skall en del av en fastighet avst�s, och varder genom avst�endet en �terst�ende del f�r �garen onyttig eller uppst�r synnerligt men vid begagnandet d�rav, V^� �garen ber�ttigad fordra, att j�mv�l denna del l�ses. Uppkommer eljest skada eller intr�ng � �terstoden av fastigheten, skall ers�ttning d�rf�r givas. 3 �. D�r genom vattenuppd�mning eUer annan �tg�rd enligt denna lag hel eller del d�rav varder f�r �garen onyttig eller synnerligt men vid begagnandet �m- av uppkommer, skall, om �garen fordrar det, hela fastigheten eller den. s �rskilaa </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " 1 1918. N:r 523, 1X4:3 ^ega^andet av fastighet f�rsv�rat eller f�rdyrat, skall, i den m�n fastigheten ej l�ses, s�dan skada ers�ttas, 4 �. Tillslsyndas �gaie av strOmfall ftirluot m en del av vattenm�ngden eUer fallhBi- den, v^e han, om begagnandet av �terstoden d�rigenom f�rsv�ras eUer f�rdyras, be� r�ttigad till ers�ttoing f�r s�dan skada; varder �terstoden f�r �garen onyttig eller uppkomnaer synnerligt men vid bepgnandet d�rav, skall, om �garen fordrar det, er- s�ttning l�mnas f�r �terstodens hela v�rde. 5 �. H�r tm str�mfall, vars vattenkraft till f�ljd av f�retag enligt denna las ff�r f�r �garen f�rlorad, s�rskilt ntm�l eller �r d�rmed eljest mark f�renad, och va?dir mar� ken d�refter f�r �garen onyttig eller uppkommer synnerHgt men vid dess begag� nande, da skaU, d�r �garen det beg�r, den mark l�sas. �r vattenkraften i str�mfall, som nyss n�mnts, avsedd till drivande av kvarn, s�g, fabrik eller annan anl�ggning, eller �r med str�mfallet f�renad annan fast eller l�s egendom, f�r vars tillgodog�rande vattenkraften �r avsedd, ocb Uder s�dan egen� dom minskning i v�rde f�r �garen, d� vattenkraften fr�ng�r honom, njnte han er� s�ttning f�r skadan eller �ge, d�r minskningen i egendomens v�rde �r av betyden� het, fordra, att egendomen skall l�sas. 6 �. Skall fastighet eller del d�rav eller anl�ggning, som i 5 � andra stycket s�gs, l�� sas, varde^ock l�s egendom, som h�r till fastigheten eller anl�ggningen och som ge� nom avst�endet g�res onyttig f�r �garen, p� dennes beg�ran inl�st. Lag samma vare i fr�ga om egendom, som till f�ljd av skada � jord, hus, fiske eller annat var� der f�r �garen onyttig. 7 �. D�r genom f�retag eller �tg�rd enligt denna lag f�rorsakas annan skada eller f�rlust �n ovan n�mnts, skall ock s�dan skada eller f�rlust ers�ttas. 8 �. Yid avg�rande, om och i vilken m�n skada tillskyndas n�gon genom f�retag eller �tg�rd enligt denna lag, skall h�nsyn tagas j�mv�l till skada mler lidande av an� nan beskaffenhet �n rent ekonomisk. 9 �. �nd� att fastighet, f�r vilken till f�ljd av f�retag enligt denna lag vattenkraft g�r f�rlorad, tillh�r samme �gare som den fastighet, f�r vars r�kning f�retaget ut- i�res, skall ers�ttning f�r den f�rlorade vattenkraften g�ldas, s�framt f�rstn�mnda fastighet �r besv�rad av inteckning f�r fordran eller kan j�mlikt 11 kap. 2 � jorda� balken i �garens band h�fta f�r ogulden k�peskilling samt fordrings�garen ej l�m� nat medgivande till f�retaget. Vad nii sagts g�Ue dock ej, d�r f�rlusten av vatten� kraft pr�vas vara v�sentligen utan betydelse f�r fordrings�garens s�kerhet. I fr�ga om skada, som genom vattennppd�mning eller annan �ndring av vatten- sfc�ndsf�rh�llandena tillskyndas fastighet, tillh�rig samme �gare som den fastighet, f�r vars r�kning f�retaget sker, skall vad nu stadgats betr�ffande f�rlust av vatten� kraft �ga motsvarande till�mpning. ^ ^ Med vattenkraften i ett str�mfall avses i detta kap. den kraft, som kan uttagas vid axeln � en eller flera f�r faUet avpassade vattenmotorer. Yid ber�knande av vattenkraften skall h�nsyn tagas till mera betydande v�xlin� gar i vattenf�ringen. </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> IXU 1^18. N:r 523. 11 �. Ers�ttning f�r tillgodogjord vattenkraft skall, vare sig ers�ttningen efter ty nedan s�gs ntg�r medelst Jn-aft�verf�ring eller i penningar, anses innefatta gottg�relse f�r vattenverksbyggnaderna eller den del d�rav, som f�r framtiden varder f�r �o-aren on^tig; dock att, d�r byggnaderna till material eller byggnadss�tt �ro med avse ende � deras �ndam�l s�rsMlt v�rdefulla, gottg�relse i m�n d�rav skall erl�ggas Har ej ers�ttningsgivaren inom ett �r efter utg�ngen ay den best�mda tiden f�r fullbordande av det f�retag, f�r vilket vattenkraften ayst�tts, fr�n ers�ttningstaga- rens fastighet bortf�rt vad av vattenverksbyggnaderna s�lunda ^blir hans tilUi�righet, tillf�lle det utan l�sen ers�ttningstagaren. Med vattenverksbyggnader avses anordningar dels f�r vattnets d�mning och le� dande till ock fr�n kraftanl�ggning, s�som dammar, r�nnor, kanaler, tuber, tunnlar ock turl3inkammare, dels ock f�r fiskets ock flottningens tillgodoseende, s�som lax � trappor, �lledare, flottningsutskov ock timmerledare, s� ock vad till dylika anord� ningar k�r, luckor med man�veranoxdningar, isgrindar ock dylikt. 12 �. Skall till f�ljd av f�retag eller �tg�rd enligt denna lag egendom l�sas eller er� s�ttning givas f�r skada eUer intr�ng d�r� omi kar, efter det kung�relse om f� re� taget eller �tg�rden blivit p� s�tt i 11 kap. stadgas offentliggjord, kostnad nedlagts � egendomen, m� vid ers�ttningens best�mmande den kostnad tagas i ber�kning allenast, s�vitt den pr�vas kava varit n�dig eller nyttig samt icke blivit gjord i uppenbar avsikt att k�ja ers�ttningen.; Om ers�ttning medelst kraft�verf�ring. 13 �. D�r n�gon p� grnnd av stadgandena i 2 kap. 5 eller 6 � ber�ttigas att tillgodo� g�ra sig annan tillh�rig vattenkraft, skall ers�ttning f�r vattenkraften utg� genom tillkandak�Hande medelst elektrisk eller annan �verf�ring av motsvarande kraftbelopp efter nedan angivna grunder, s�framt ocb i den m�n ej ers�ttningens utg�rande i kraft pr�vas medf�ra �l�genheter av betydenhet f�r ena eller andra parten. Med avseende � ers�ttning f�r samf�llt str�mfall, som l�ses j�mlikt 2 kap. 7 �, vare lag samma, s�vitt ang�r andel i fallet, tillh�rig annan �n den l�sande. Ers�ttning for vattenkraft p� grund av best�mmelserna i 2 kap. 23 � skall under nyss angivna f�ruts�ttning likaledes l�mnas genom �verf�ring av kraft. Kraft, som l�mnas i ers�ttning efter ty nu sagts, skall, med det undantag alle� nast, vartill stadgandet i 33 � ^ista stycket f�ranleder, tillbandah�llas fr�n den f�r vattenkraftens utnyttjande avsedda anl�ggning. 14 �. E�r vattenkraft, som f�r str�mfalls�gare g�r f�rlorad till f�ljd av s�dan enhgt denna lag medgiven �tg�rd, varmed ej �syftas vattenkraftens tillgodog�rande, ma ock ers�ttningen best�mmas att utg� i kraft, d�rest s�dan p� fnllt betryggande s�tt st�r att erb�lla fr�n v�lbel�get str�mfall och det med b�nsyn till inteckningshavares r�tt, kostnader och andra omst�ndigheter pr�vas l�mpligt. 15 �. vSkyldigheten att j�mlikt 13 � tillhandah�lla kraft �vilar den fastighet, varmed r�tten till tillgodog�randet av den vattenkraft, som ers�ttas, enligt vattendomstoiens beslut skall vara f�renad. L�mnas ers�ttning i kraft p� grund av stadgandet i 14 �, skall skyldigheten vara </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. ISTir 6 23. II45 1 h^S�Jlas vartill den anl�ggning h�r, fr�n vilken kraften skall tiU- r X6 � . \ Skyldighet, som i 15 � sagts, skaU oheroende av avyttring eller exekutiv f�rs�lj� ning av den fastighet, vara skyldigheten vilar, �ga best�hd, i vems hand fastig� heten kommer. � ^ r . . 17 �. E�ttighet till ^afthelopp, som utg�r s�som ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft, , _ ; skall vara f�renad med den fastighet, till vilken vattenkraften h�rt eller ock r�ttig� heten 1 la ga ordning �verflyttats. � _ P r�vas r�ttigheten till hela eUer en del av kraftbeloppet kunna utan f�rf�ng f�r inteekningshavare eller andra r�tts�gare avh�ndas den fastighet, varmed den �r f�r� enad, ma vattendomstolen p� ans�kan av fastighetens �gare hesluta om r�ttighetens �verflyttning, dock allenast till fastighet i n�rheten av det str�mfall, varifr�n vat� tenkraften g�tt f�rlorad, eUer av det, varifr�n ers�ttningen l�mnas. Vid �gostyckning av fastighet, med vilken r�ttighet till ers�ttningskraft �r f�r� enad, m� r�ttigheten i sin helhet till�ggas viss eller vissa lotter. 18 �. _ E�ttighet, som i 17 � s�gs, m� av �garen till den fastighet, varmed den �r f�r� enad, p� viss tid uppl�tas; och g�lle i fr�ga om tiden f�r uppl�telsens best�nd vad betr�ffande nyttjander�tt till fast egendom � landet �r i allm�nhet stadgat. 19 �. D�r ers�ttning f�r vattenkraft skall utg� medelst kraft�verf�ring, vare ers�ttnings- tagaren pliktig att f�r kraftens uttagande och �verf�ring g�lda vederlag antingen i penningar eller ock p� s�dant s�tt, att det krafthelopp, som skaE l�mnas i. ers�tt� ning, varder i motsvarande m�n minskat. Detta vederlag, som h�r nedan ben�mnes uttagningskostnaden, best�mmes av vattendomstolen efter de i 20 � angivna grunder. 20 �. �r fr�ga om ers�ttning f�r vattenkraft, som ers�ttningsgivaren p� grund av stad- gandena i 2 kap. 5 eEer 6 � ber�ttigas att tiEgodog�ra sig, skall uttagningskostna� den best�mmas s�lunda, att den gottg�relse f�r vattenkraften, som beredes ers�tt- ningstagaxen genom det efter avdrag av sagda kostnad �terst�ende v�rdet � den kraft han �ger bekomma, kan anses sk�lig med h�nsyn j�mv�l tiE den nytta, som uppkommer f�r ers�ttningsgivaren. Ej m� uttagningskostnaden s�ttas l�gre �n tiE den f�r ers�ttningsgivaren ber�knade kostnaden f�r ttllhandah�Eande av ers�ttnings- tagaren tillkommande kraft � den i 26 � angivna plats, utan s� �r att kraften kun� nat uttagas med mindre kostnad genom sj�lvst�ndigt hehyggande och utnyttjande av det str�mfaE, vars vattenkraft avst�s, ej heEer h�gre �n till sistn�mnda kostnad. D�r fr�ga �r om ers�ttning f�r samf�Et str�mfaE, som l�ses j�mlikt 2 kap. 7 �, skaE uttagningskostnaden best�mmas tiE den f�r ers�ttningsgivaren ber�knade kost� naden f�r tillbandah�Eande � den i 26 � angivna plats av den kraft, vartiE ers�tt- aingstagaren �r ber�ttigad. 1 Vad i f�rsta och andra styckena s�gs g�Ee i tiE�mpliga delar betr�ffande ers�tt� ning: f�r vattenkraft p� grund av stadgandet i 2 kap, 23 �. ^ 21 �. Uttagnino-skostnaden skall best�mmas i anl�ggningskostnad samt underh�Es- och driftkostnad. I sistn�mnda kostnad skaE inbegripas sk�Eg avs�ttning tiE f�rnyelse- fond, men m� ej inr�knas r�nta � anl�ggning^ostnaden. �r den vattenkraft, f�r vilken ers�ttning skaE l�mnas medelst �verf�ring av kraft, </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1146 1918. ]Sr:r 523. ~ tillgodogjord vid befintlig anl�g^ing, skall s�som nttagningskostnad i den 20 � avser r�knas allenast nndern�lls- ocb driftkostnaden. sienlng 22 �. Utom i fall, som i andra och tredje styckena s�gs, �ge ers�ttningstaffaren om ntta^ningskostnaden skall av honom g�ldas helt eller delvis i penninp-^^^??^' genom minskning av det honom tillkommande kraftbeloppet. L�mnar ei ersItT * tagaren besked i fr�gan, skall han anses vilia vara fullst�ndie-t fri fr�n nHo kdgtnadens g�ldande i penningar. ^ ^ iittagmngs- �r fr�ga om ers�ttning f�r vattenkraft p� grund av best�mmelserna i 2 ka o" �, m� ers�ttningstagaren icke mot ers�ttningsgivarens bestridande p�fordra att nH ningskostnaden best�mmes i penningar. ' a^tag- Hurusom ers�ttningsgivaren i visst fall �ger fordra, att uttagningskostnaden g�ldas 1 penningar, d�rom stadgas i 28 �. s� n delvis 23 �. psx uttagnmgskostaaden skall av ers�ttaingstagaren g^das i penningar, varde dm som utg�r anl�ggningskostnad, erlagd till minst en tredJedS p�, en gS och tiU �teretoden under en tidrymd av h�gst fyrtio �r medelst �rliga annuSf best�mda s�lunda, ^ att d�ri inga,r l�mv�l r�nta � oguldet kapitalbelopp efter den r�ntefot, som i varje fall finnes sk�lig. Den del, som utg�r underh�lls- och driftkostnad, skall, d�r den uto-�r i nenninp-ar erl�gps genom st�ndig avg�ld, som till �rligt belopp best�mmes fb�r viss tid dock minst^ tio ar, med r�tt f�r vardera parten att vid utg�ngen av sagda tid erh�lla nv pr�vning av avg�ldens belopp Har ej talan om s�dan pr�vning Lh�ngiggjorts f�re utg�ngen av den fastsUllrfa tiden, skall avg�lden utg� med of�r�ndrat Telopp un� der hka, tid, som f�rut best�mdes, med r�tt f�r den, som d�refter vill erh�lla nv provning av beloppet, att d�rom f�ra talan p� s�tt nyss �r safrt 24 �. � ' 11 \ hest�mmande av det belopp av uttagningskostnaden, som en � ligt 23 � skall pa en gang erl�ggas, �ge vattendomstolen p� yrkande av ers�ttnings- lorel�gga ers�ttningstagaren att hos Konungens befallningshavande antingen neds�tta beloppet eller ock st�lla pant eller borgen f�r detsamma iorelaggande, som nu sagts, blivit meddelat, �ligga det ers�ttningstagaren att mom nittio dagar efter det vattendomstolens beslut vunnit laga kraft till vatten- att f�rel�ggandet fullgjorts. F�rsummas det, vare ers�tt- o-Q-r^^r'rif ^tt luot beffielse fr�n uttagnlngskostnadens g�ldande i pennin- minskning 1 den honom tillkommande kraften till s� stor del, som av vattendomstolen provats i v�rde motsvara n�mnda kostnad. neds�ttas hos Konungens befallnings- , ' f-n j insatta i bankinr�ttning f�r att d�r innest� mot till godo�^ ^ ^ angivna f�rfallodagen skall komma ers�ttningstagaren till godo. 25 � i som �tagit sig att g�lda uttagningskostnaden eller del d�rav viJk�nnaf erballa befrielse h�rifr�n, vare han pliktig att f�r framtiden kostnad pftpr c ^ k raften med det belopp, som pr�vas i v�rde motsvara sagda SSttninf.i.LtI # anl�ggningskostnaden m� hava guldits. Intill dess n�mnts fknln -P f "^s-ttendomstolen anh�ngiggjort talan om befrielse, som na av honim � J avg�lder till uttagnlngskostnadens g�ldande ggas. D�r tiU f�ljd av de �ndrade hest�mmelBema ers�ttningsgivaren </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. lf:r 523. II4.7 gottg�relse d�rf�r givas av ers�ttamgstagaxen. kiS ers�ttnmgsgivaren pHktig att �terb�ra redan gniden nlag�inga- ers�ttningstagaren �verf�ras, best�mts s�lnnda, att avdrag skett f�r uttagnmgskostnaden, �ge ej ers�ttningstagaren sedermera ^in^ar^^^ erh�llande av st�rre kraftbelopp mot kostnadens g�ldande i pen- 26 �. :&att, som skall �fverf�ras s�som ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft, skaU tiU- handahallas ers�ttningstagaren a den fastighet, tiU vilken vattenkraften h�rt, p� l�mplig plats n�ra det str�mfall, varifr�n vattenkraften g�tt f�rlorad Agaren av den kraftanl�ggning, varifr�n kraften skaU tillhandah�llas, vare pliktig att anl�gga och f�r framtiden underh�lla samt i fall av hehov ombygga f�r kraftens �verf�rande till plats, _ som nyss sagts, erforderlig ledning med tiUbeh�r. Transfor� matorer l�r elektrisk �verf�ring samt lin- eller xemskivor f�r mekanisk �verf�ring r�knas tiU ledning, som nu n�mnts. 27 �. Vid elektrisk �verf�ring skall den elektriska kraften tillhandah�llas med str�mart, sp�nning och periodtal, som m� finnas l�mpliga. �r den vattenkraft, som skall ers�ttas, icke av ers�ttningstagaren tillgodogjord, skall vid �verf�ring, som nyss sagts, den vid oms�ttningen i elektrisk kiatt uppkom� mande kraftf�rlusten vidk�nnas av ers�ttningstagaren. Lag samma vare, d�r vattenkraften �r av ers�ttningstagaren tillgodogjord medelst oms�ttning i elektrisk kraft. 28 �. F�r kraft�verf�ring s�som ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft skola s�dana f�re� skrifter meddelas, att krafters�ttningen ntg�r i v�xlande storlek vid olika vatten- f�ring eller under skilda tidsperioder, allt i st�rsta m�jliga �verensst�mmelse med de mera betydande v�xlingarna i krafttillg�ng i ers�ttningstagarens str�mfall. Vill i fall, som avses i 13 �, ers�ttningstagaren bekomma kraft, motsvarande st�rre vattenm�ngd �n den, som ntg�r medeltalet av de i vattendraget framrinnande olika vattenm�ngder, och har han ej vid befintlig anl�ggning tillgodogjort sig j�mv�l s� dan kraft, �ge vattendomstolen p� yrkande av ers�ttningsgivaren f�rel�gga ers�tt� ningstagaren, vid p�f�ljd att hans r�tt till n�mnda kraft eljest �r f�rlorad, att inom viss tid hos Konungens befallningshavande antingen neds�tta eller st�lla pant eller borgen f�r det av vattendomstolen best�mda belopp, varmed uttagnmgskostnaden �kas, �vensom d�rom till vattendomstolen ingiva bevis. I fr�ga om medel, som neds�ttas enligt denna �, skall vad i 2f � sista stycket �r stadgat �ga till�mpning. 29 �. Om f�reskrifter, som meddelats j�mlikt 28 �, sedermera befinnas i avseende � be� r�knad vattenm�ngd eller andra omst�ndigheter vila p� oriktiga f�ruts�ttningar eller eljest vara otillfredsst�llande, �ge vattendomstolen p� d�rom f�rd talan f�reskriva av f�rh�llandena p�kallade �ndringar; dock m� talan d�rom ej f�ras, innan fem �r f�r� flutit fr�n det f�reskrifterna meddelats eller �ndrats. Vad nu sagts g�lle ock i fr�ga om f�reskrifter, som i �vrigt givits r�rande kraft�verf�ringens anordnande och kon� trollen d�r�. 30 �. L�r str�mfalls�gare, som j�mlikt 13 � skall medelst �verf�ring av kraft ers�tta annan tillh�rig vattenkraft, p� grund av stadgandena i 4 kap. f�rpliktas att �t kring- </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> lliS ~ ~ liff^ande bygd tiUbandah�Ua kraft, skaU mot sk�lig jftrnkniag ay uttagaiai,,( den det basbelopp, som ers�ttaingstayaren ager bekomma, mmskas mel s� st andel av den enligt sistn�mnda lagrum bestamda kraften, som vattenkraften i b,5 sta�mfaU utg�r i f�rh�nande till den sammanlagda vattenfaaflen i de fal l, gemensamt tnigcdogbras; doek vare ej p� grund av vad nu sagts ers�ttningsfegate nUktiv a tt vidk�nnas minskning 1 den kraft, som tillkommer honom 1 ers�ttning fep vattenWt, vilken vid befintlig anl�ggning utnyttjas. 31 �. G�r ers�ttningsgivare, som j�mlikt 13 � skall tiHhandak�lLa ers�ttningstagare kiaft medelst �verf�ring, f�rliistig vattenkraft genom minskning i vattenm�ngd eller fa l - k�ld till f�ljd av f�retag eller annan �tg�rd, vartill medgivande i laga ordning l�m- nas, eUer varder genom vattenreglering den vattenkraft, som av ers�ttningsgivarea tiU^odog�res, �kad, skall vattendomstolen, �nd� att tid, som_ i 29 � s�gs, icke g�tt tiU" �nda, p� d�rom av n�gondera parten f�rd talan f�reskriva den j�mkning mej avseende � det i ers�ttning ntg�enae kraftl)elo]3pet s� ock betr�ffande uttagnings- kostnaden, som av de f�r�ndrade f�rk�llandena betingas. Har ers�ttningsgivaren nppbnrit gottg�relse f�r vattenkraft, som fr�ng�r kononi, prove vattendomstolen, om ock i vilken m�n andel d�ri m� tillerk�nnas ers�ttningstagaren. Ers�ttningstagare, som tillerk�nnes �kat kraftbelopp i anledning av vattenregle� ring, som i 3 kap. 1 � avses, vare pliktig att, p� s�tt om uttagningskostnad finnes i 19 � stadgat, gottg�ra ers�ttningsgivaren den p� ers�ttningstagarens str�mfall b e� l�pande andel i regleringskostnaden. Vad i denna � stadgas om j�mkning av kraftbelopp, som utg�r i ers�ttning, samt av nttagningskostnad, skall �ga motsvarande till�mpning, d�r till f�ljd av nypr�v- ning enligt 4 kap. ers�ttningsgivaren g�r f�rinstig vattenkraft; dock att f�reskrift h�rntinnan skaU meddelas i samband med nypr�vningen. 32 �. Skall vattenkraft, som �r av ers�ttningstagaren tillgodogjord utan oms�ttning i elektrisk kraft, ers�ttas medelst elektrisk �verf�ring av kraft, �ligge det ers�ttning- givaren att gottg�ra ers�ttningstagaren kostnaden f�r anskaffande ock upps�ttande samt framtida underb�ll av l�mpligt mottagningsorgan (motor) med tiUb�rande instaUationsanordningar. SkaU ers�ttningstagaren erl�gga avg�ld, som i 23 � andra stycket s�gs, varde kostnaden f�r nnderb�Uet av mottagningsorganet gottgjord bonom genom motsvarande minskning av avg�lden. 33 �. I sammaubang med beslut om ers�ttande av f�rlorad vattenkraft medelst kraft�ver� f�ring skall viss tid best�mmas, inom vilken �verf�ringen senast skaU b�J^j^- S�dan tid skaU, d�r fr�ga �r om tiUgodogjord vattenkraft, r�knas fr�n den genom upps�gning, efter ty i 5�61 �� stadgas, best�mda tiUti�desdag ocb m� ej m an ers�ttningstagarens medgivande best�mmas l�ngre �n en m�nad eUer, om s� rsknaa f�rb�llanden f�ranleda d�rtiU, tre m�nader efter n�mnda dag. �r vattenkraften icke tiUgodogjord, skaU tiden r�knas fr�n det ers�ttningsiraga^ slutligen avgjordes samt m� ej s�ttas l�ngre �n f�r utf�rande av erforderUga arbe sk�ligen m� anses beh�vligt. ' TiU undvikande av dr�jsm�l med kraft�verf�ringens b�rjan skola, d�r sa pro n�digt, provisoriska anordningar f�reskrivas. 34 �. Avst�s p� grund av stadgandena i 2 kap. 5, 6 eUer 7 � kraft, vare ers�ttningsgivaren pliktig att till s�kerhet f�r den kostnaa och sii au�i </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. ]Sr:r 523. 1X49 d�ngenom, att kraftanl�ggningen ock anord- rf S W �veniyrs icke varda inom Ires&iven tid fnU- bordade, kos Konungens keiallninpliavande st�lla pant eller borgen till det belopp, som for varje tall i laga ordning best�mts � ^ ue^upp, tillgodogjord vattenkraft, m� ock, om s�rskilda f�rh�llanden f�ranleda d�rtill, f�reskrivas st�llande av s�kerhet, som nn sagts. ' 35 �. Den del av nttagningskostnaden, som ers�ttnings tagare enligt 23 � f�rpliktats att erk�gga pa en gang, �r f�riallen^ till betalning fjorton dagar efter det kraft�verf�rin� gen 1 f�reskriven ordning p�b�rjats. Fr�n tiden f�r kraft�verf�ringens b�rjan r�knas ers�ttningstagarens skyldighet att erl�gga annuitet ocb avg�ld. � o ./o 36 �. Str�mfalls�gare, som skall i ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft tillbandah�Ua ki-aft �t annan medelst elektrisk �verf�ring, vare pliktig att, d� det kan ske ntan v�sentlig ol�genbet, mot sk�lig gottg�relse tilliandag� kraftemottagaren med n�digt bitr�dG Tid Terkstiillande ay eriordcrliga rBj^arationcr � dennes motorer och ovrio'a mstallationsanordningar. � 37 �. Brister ers�ttningsgivaren i fullg�rande av bonom �liggande kraft�verf�ring, gott- g�re han ers�ttningstagaren all skada ocb f�rlust, som till f�ljd d�rav uppst�r f�r denne, utan s� �r att bristen i fullg�randet berott p� omst�ndigbet, som i 40 eller 41 � s�gs. Ers�ttning f�r skada och f�rlust till f�ljd av avbrott, som ej berott p� dylik om� st�ndighet, m� i samband med beslutet om kraft�verf�ringen eller ock eljest p� talan av ers�ttningstagaren kunna p� f�rband uppskattas "till visst vite f�r varje dag eller annan tidsperiod avbrottet varar, ers�ttningstagaren obetaget, d� avbrott sker, att �ska b�gre skadest�nd �n s�lunda best�mts, om lian d�rtill finner fog. Best�mt vite in� p� s�rskild talan kunna efter �ndrade f�rb�llanden f�r framtiden b�jas eller s�nkas; dock m� talan d�rom ej f�ras, innan fem �r f�rflutit fr�n det vitesbest�mmelse meddelats eller �ndrats. SS �. Har avbrott, som i 37 � s�gs, fortg�tt under fjorton dagar, eller finnes eljest an� ledning befara, att s�dant avbrott ej �r av blott tillf�llig natur, �ge p� ans�kan av ers�ttningstagaren Konungens befallningshavande f�rordna sj-ssloman att, intill dess betrjrggande f�rh�llanden intr�tt, omh�ndertaga och driva kraftanl�ggningen p� .�ga� rens bekostnad; dock vare i ty fall s�kanden skyldig att f�rskjuta medel till n�diga kostnader. 39 �. Yisar ers�ttningsgivaren fortg�ende f�rsumlighet i fullg�rande av kraft�verf�ringen, vare ers�ttningstagaren fri fr�n de skyldigheter, som m� hava �lagts honom mot ersiittningsgivaren, och iige p� hans bekostnad �ter komma i �tnjutande, s� vitt m�j� ligt, av den vattenkraft, som avst�tts. " 40 �. Tilli�llio-t avbrott i kr.aft�verf�ringen f�r reparationer, unders�kningar och dylikt medf�r ef skadest�ndsskyldio-het, med mindre avbrottet skett i strid mot s�rskilda r�rande liraft�verf�ringen meddelade f�reskrifter. Det �ligger dock ers�ttningsgivaren att tillse, att avbrottet icke blir av l�ngre 30(3130074, Svensk fSr fnttningssiimling 1918, iV.T 523529, </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1150 1918- N:r 523. varaktighet �n hehovet oundg�ngHgen kr�ver; underr�tte ock, d�r det kan n� fr hand ber�knas, i god tid ers�ttningstagaren. ^ 41 �, Beror brist i kraftens tillhandah�llande av omst�ndighet, som ers�ttningso-ivar ej kunnat med iakttagande av sk�lig f�rsiktighet f�rekomma, s�som hinder t kraftanl�ggningens drivande till f�ljd av flod, isg�ng, iskravning (s�rpnino-) �sksh^^ v�deld, allm�n arbetsinst�llelse, krig eller annan j�mf�rlig h�ndelse, vare ers�ttnino'?' givaren fri fr�n skadest�ndsskyldighet; och skall, d�r p� grund av s�dan omst�n" dighet kraftuttagningen vid anl�ggningen minskas, ers�ttningstagaren vidk�nnas en mot minskningen svarande neds�ttning i den till honom utg�ende kraften. B�rsummar ers�ttningsgivaren att inom sk�lig tid vidtaga erforderlio'a �tg�rder f�r kraft�verf�ringens �terst�llande, vare lag som i 3739 �� s�gs. Varder kraft�verf�ringens �terst�llande om�jliggjort, g�lle vad i 39 � stadgas Brister ers�ttningstagare i betalning av uttagningskostnad, som skall g�ldas i pen� ningar, m� kraft�verf�ringen avbrytas, intill dess betalningen fullgjorts; dock Wre ny �gare till den fastighet, varmed r�tten till kraften �r f�renad, ej pliktig att i annan m�n �n nedan s�gs svara f�r kostnad, som f�rfallit till betalning innan han blev �gare, och m� f�rty avbrott i kraft�verf�ringen icke ske p� grund av f�rec^�ende �gares b�talningsf�rsummelse. Dr�jer ers�ttningstagare med erl�ggande av uttagningskostnad ut�ver sex m�nader efter f�rfallo dagen, vare han, d�r ers�ttningsgivaren inom ett �r efter samma dao- hos vattendomstolen v�cker talan d�rom, pliktig att mot befrielse fr�n nttagnino-s^ kostnadens g�ldande i penningar f�r framtiden vidk�nnas minskning i det honom tillkommande kraftbeloppet till s� stor del, som pr�vas i v�rde svara mot nttag- ningskostnaden efter avdrag av vad av anl�ggningskostnaden m� hava gnidits. 43 �. B�r tid, varunder avbrott i kraft�verf�ring �ger rum, vare ers�ttningstagaren ej pliktig att_ utgiva stadgad avg�ld enligt 23 � andra stycket, s�framt ej avbrottet �r av s�dan tillf�llig art, som i 40 � s�gs, eller ock f�ranledes av betalningsf�rsnmmelse fr�n ers�ttningstagarens sida efter ty i 42 � f�rsta stycket skils. _ 44 �. ^ F�r vite och skadest�nd, som i 37 � s�gs, njuta i den fastighet, � vilken skyldig� heten att tillhandah�lla kraften vilar, ers�ttningstagaren f�rm�nsr�tt, som i 17 kap. 6 � handelshalken stadgas f�r avg�ld av fast egendom, dock ej till h�gre belopp �n som mot-svarar h�lften av v�rdet � det kraftbelopp, som skall tillhandah�llas. Nyssn�mnda v�rde skall av vattendomstolen fastst�llas i sammanhang med be� st�mmande av skyldigheten att tillhandah�lla kraften. Grives f�rel�ggande enligt 24 �, skall s�nskilt v�rde �s�ttas det mindre krafthelopp, varmed ers�ttningstagaren skall �tn�jas, f�r den h�ndelse f�rel�ggandet icke fulig�res. D�r f�r�ndrade f�re� skrifter meddelas betr�ffande storleken av den kraft, som skall tillhandah�llas, varde i samhand d�rmed det f�r framtiden utg�ende kraftbeloppets v�rde fastst�llt. 45 �. Hava parterna tr�ffat �verenskommelse i fr�ga, som avses i 23 � f�rsta sh^cket, stycket eller 28 � f�rsta stycket, vare s�dan �verenskommelse g�llande, sairamt vattendomstolen finner den l�mjplig och d�r� grundar sitt beslut. </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918- N.T 523, 1151 Om ers�ttning i penningar. 46 �. 1 de fall d�r ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft icke skaU ntg� medelst kraft�ver- f�ring, _ varde den liest�md i penningar. Till grund f�r ers�ttningens best�mmande skall laggas v�rdet a vattenkraften i tillgodogjort skick. Ers�ttning f�r annat �n f�rlorad vattenkraft skall ntg� i penningar. Hava parterna tr�ffat �verenskommelse, att ers�ttning sk^ ntg� i annat �n pen� ningar, vare sadan �verenskommelse g�llande, s�framt den av vattendomstolen finnes l�mplig ociL v arder genom dess beslnt fastst�lld. 47 �. Ers�ttning i penningar varde best�md att ntg� p� en g�ng, 48 �. Ers�ttning i penningar skall ber�knas till fnUa v�rdet och b�Jften d�rut�ver, d� fr�ga �r om ers�ttning f�r: 1. tillgodogjord vattenkraft s� ock icke tillgodogjord, som uppenbarligen �r avsedd f�r befintlig eller nnder byggnad varande anl�ggning; 2. fiskeverk, bevattningsanstalt samt annan d�rmed eller med byggnad f�r nttagande av vattenkraft j�mf�rlig anl�ggning f�r vattnets nyttjande s� ock skada � s�dan an� l�ggning; B. mark, vartill �gander�tt avst�s, �vensom skada � mark till f�ljd av vatten- nppd�mning eller annan �ndring i vattenst�ndsf�rb�llandena, dock med nndantag av skada, som best�r d�ri, att framtida torrl�ggning av mark genom vattenuppd�mning tindras eller f�rsv�ras; 4. fiske eller skada d�r� s� ock s�dant intr�ng i r�tt till fiske, som f�ranledes av f�rbud, varom i 2 kap. 14 � andra siycket f�rm�les; 5. intr�ng, som avses i 2 kap. 14 oeb 16 ��, s� ock intr�ng genom ledning for elektrisk kraft�verf�ring. Om nndantae* f�r vissa fall fr�n vad s�lunda f�reskrivits skils i 50 �. 49 �. D�r ej efter ty i 48 � stadgas ers�ttning skall ntg� med f�rb�jning, varde den best�md till fulla v�rdet av den egendom, som avst�s, eller, d� fr�ga �r om f�rlust, skada eller intr�ng, till belopp, motsvarande full gottg�relse f�r f�rlusten, skadan eUer intr�nget. 50 �. I fr�ga om ers�ttning till f�ljd av byggande i vatten eller annan �tg�rd enligt denna lag f�r allm�nt �ndam�l skaU, d�r ei tiUika �syftas vattens utnyttjande vid kraftanl�ggning elLer eljest i industriellt eller privatekonomiskt s^te, vad i 48 � stadgas om f�rb�jning �ver v�rdet ej vinna till�mpning. DyKk f�rb�jning skall ej beller �ga rum betr�ffande ers�ttning, som utg�r enligt 9 �. 51 �. Vid best�mmande av ers�ttning f�r jord enligt den i 48 � studgade ber�knings� grund varde i jordens v�rde inr�knat v�rdet av till jorden b�rande, f�r dess bru� kande erforderliga byggnader. 52 �r fast egendom, som skaU l�sas med penningar, besv�rad av nyttjander�tt eller r�tt tiU servitut eller tiU avkomst eUer annan f�rm�n, skall ers�ttningen till egen� domens �gare ocb den gottg�relse, som m� tillkomma r�ttigbetens innebavaxe, var f�r sig best�mmas. Medf�r r�ttighet, som nyss n�mnts, f�rminskning av den fasta </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1152 1918. N:r 523. det T�rde egendomen ntan sadant besv�r skulle aga. Erfordras f�r till�mpnin-^ a! reglerna i 89 � andra stycket, att ut�ver vad nu sagts s�rskild vilrdering sker den fasta egendomen med eller utan viss r�ttighet besv�rande densamma, varde s�^ dan i samband med ers�ttningens fastst�llande verkst�Ed. 53 �. ^ O ' O svarande till�mpning. Om s�ttet ocli tiden f�r erl�ggande av penningers�ttning s� ock om tiden f�r tilltr�de av egendom, som l�ses. 54 �. Ers�ttning f�r fast egendom, som skall l�sas, samt, om endast en del av en fastighet i det l�n, d�r egendomen �r bel�gen. I fr�ga om ers�ttning, som best�mts j�mlikt 9 �, vare lag samma. Ers�ttning f�r vattenkraft samt f�r skada och intr�ng � fast egendom i andra fall �n i f�rsta st^mket avses skall ock neds�ttas bos Konungens befaUningsbavande, s�framt j�mlild stadgaudena i 59 eUer 60 � upps�gning skall ske eller den fastigbet' till vilken vattenkraften b�r eller som skadas, �r besv�lrad av inteckning f�r fordran eller kan j�mlikt 11 kap. 2 � jordabalken i �garens band b�fta f�r ogulden k�pe� skilling; ocb varde i fall, som nn sagts, j�mv�l ers�ttning, som m� hava best�mts till innehavare av s�rsldld r�tt till fastigheten, nedsatt. Skall ej upps�gning ske, ocb pr�vas f�rlusten av vattenkraft eller skadan eller intr�nget vara v�sentbgen ntan betydelse f�r fordrings�garens s�kerhet, erfordras dock ej neds�ttning. I samband d�rmed att ers�ttning enligt denna lag best�mmes, skall givas till k�nna, om ocb i vilken m�n neds�ttning efter ty ovan sagts skall ske. 55 �. Har mellan �gare, innehavare av nyttjander�tt eller andra tvist yppats om b�ttre r�tt till vad s�som ers�ttning skall utg�, eller skall ers�ttning gaXdas f�r egendom, som innehaves s�som fideikommiss, varde ers�ttningen nedsatt bos Konungens be- fallningsbavande, �nd� att enligt f�reskrifterna i 54 � neds�ttning ej erfordras; och st�nde sedan i avbidan p� tvistens slutliga avg�rande eller KoniXngens f�reskrift ang�ende fidoikommissmedien ers�ttningsbeloppet i kvarstad, d�r ej enligt 69 � ut� delning b�r �ga rum. - .. . . S� � . Ers�ttning, som ej efter ty i 54 ocb 55 �� stadgas skall bos Konungens befaUnings� bavande neds�ttas, varde exlagd till den, vilken ers�ttningen tillerk�nts. Avser er� s�ttning arbete till f�rebyggande av skada � fast egendom, byggnads �ndrande eller liyttande till annan plats eller dylikt, b�r d.ock, om inteckuingsbavare �skar det eller det eljest anses erforderligt, i sammanhang med ers�ttningens fastst�llande be- s �mmelse meddelas till beredande av s�kerhet att medlen varda anv�nda p� f�re� skrivet s�tt. </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1153 Tr 1 J 11 kap. 67 � givits, bevis att utslaget vunnit laga kraft. yarda namnda bandlmgar ej ingivna till Konungens befaUningsbavande vid ned� s�ttning av ers�ttningen, aligge Konungens befallningsbavande att of�rdr�iligen p� ersattningsgivarens bekostnad anskaffa fesamma J 0 i -n . �S �" Fast egendoni, som p� grund av best�mmelse i denna lag skaU l�sas, s� ock l�s egendom, som det m� aiigga den l�sande att d�rj�mte �vertaga, skaU, om ej annor- lunda �verenskommes eller j�mlikt stadgandet i 61 � annorlunda best�mmes, av� tr�das � den lardag f�r avtr�dande av f�myrd l�genhet eller, d�r fr�ga �r om jord- brukstastigbet, a den airendefardag, som intr�ffar n�st efter sex m�nader, sedan er� s�ttningens belopp blivit fastst�llt genom utslag, som vunnit laga kraft, samt d�r� efter upps�gning skett bos �garen. Upps�gning m� ej med laga verkan ske, med mindre ers�ttningen f�r den fasta egendomen, s�vitt den skall utg� i penningar, ocb, om endast en del av en fastighet skall l�sas, ers�ttning f�r skada ocb intr�ng � den �terst�ende delen s� ock ers�ttnin" l�r f�rlust av eller intr�ng i s�rskild r�tt till egendomen gnidits i den ordning 54 � stadgar samt, d�r str�mfall skall l�sas mot ers�ttning f�r vattenkraften medelst kraft�verf�ring, s�kerhet, ^som enligt 34 � f�reskrivits, Inivit st�lld. Sker ej s�dan upps�gning inom ett �r, sedan ers�ttningen blivit fastst�lld genom utslag, som vun� nit laga kraft, eller, d�r ers�ttningen �all utg� medelst kraft�verf�ring, inom den l�ngre tid, som av vattendomstolen m� hava best�mts, vare den d� v�ckta fr�gan f�rfallen, s�vitt fastighets�garens r�tt �r beroende d�rav. Har j�mlikt 11 kap. 67 � f�rordnats, att vattendomstols utslag, p� grund varav fast egendom skall l�sas, m� verkst�llas utan binder d�rav, att det icke �ger laga kraft, skall egendomen avtr�das � fardag, som infaller n�st efter sex m�nader sedan utslaget meddelats ocb d�refter upps�gning i den ordning ovan s�gs �gt rum; dock skall i s�dant fall vad i nyssn�mnda lagrum stadgas om st�llande av pant eller borgen vara fullgjort f�re upps�gningen. Ers�ttning f�r l�s egendom, som skall j�mte den fasta egendomen �vertagas, s� ock annan ers�ttning, som till f�ljd av den fasta egendomens avtr�dande tillkommer �garen eller annan ocb som icke efter ty ovan s�gs, skall f�re upps�gningen ned� s�ttas, varde f�re tilltr�desdagen gulden. Ej m� f�re den dag arbete eller annan �tg�rd, varigenom den fasta egendomen kan Hda men, av tKLtr�daren verkst�llas. 59 �. Har f�reskrift meddelats, att boningsbus, kvarn, s�g eller annan byggnad, som anv�ndes till bandels-, hantverks- eller fabriksr�relse eller annan v^esut�vnmg, skall till f�ljd av skada d�r� genom f�retag enli^ denna lag i dess "helhet ers�ttas eller ock flyttas till annan plats, skall vad i 58 � stadgas f�r det fall, att fast egen� dom skall l�sas, �ga motsvarande till�mpning. Lag samma vare, d�r str�mfalls�gare skall avst� vattenkraft, som �r av honom tillgodogjord. 60 �, Pr�vas genom f�retag enligt denna lag s�dant men tillskyndas jordbruksfastigbet, att jordbruket d�r� f�r framtiden icke kan med f�rdel drivas, skola, �nd� att �garen icke p�kallar fastighetens l�sande, best�mmelserna i 58 � om upps�gning och fardag �ga motsvarande till�mpning. </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1154 1918. N:r 523. 61 �. Irtaii hinder av f�reskrifterna i 5860 �� m� kunna best�mmas l�ngre eller korta upps�gningstid eller annan tilltr�desdag �n d�r stadgas, s�framt s�dant finnes P? forderligt till f�rebyggande av alltf�r skilda tilltr�destider betr�ffande olika fastS' beter eller l�genheter eller ook gagnet av �ndring i tidsbest�mmelserna med h�nsvn tiU det ifr�gasatta f�retagets snara genomf�rande eller annan omst�ndio-het pr�^ vara �verv�gande i f�rh�llande till den ol�genhet, som d�rav Imn f�lja f�r den an^ dra parten; tillskyndas genom dylika best�mmelser s�rskild ol�genhet, skall gott- g�relse d�rf�r givas. 62 �. I sammanhang med beslut om ers�ttning i fall, som avses i 5860 ��, skall be sked meddelas _ om vad ers�ttuingsgivaren �ligger i avseende � upps�gning s� ock om tiden f�r tilltr�de. 63 �. D�r i fall, som i 5860 �� f�rm�las, finnes i m�let uppgiven arrendator eller hyresg�st, vars r�tt �r av f�retaget beroende, vare han ej pliktig att a-\^ytta eller avst� fr�n vad han innehar f�rr�n efter �tnjuten upps�gningstid i enlighet med ovan givna f�reskrifter; och m� dessf�rinnan arbete, varigenom bans r�tt kr�nkes, ej av tilltr�daren vidtagas. 64 �. Om s�ttet f�r verkst�llande av upps�gning enligt f�rest�ende �� g�He vad om upps�gning av arrende- och hyresavtal finnes s�rskilt stadgat. 65 �. Har, sedan v�rde sattes � egendom, som skall l�sas, men innan ers�ttningsbelop� pet guklits, �garen gjort n�dig eller nyttig kostnad d�r�, vare han her�ttigad att undf� ers�ttning h�rf�r, d�rest icke kostnaden hlivit gjord i uppenbar avsikt att vinna h�gre ers�ttning. Tvist h�rom varde pr�vad av allm�n domstol, och m� emel� lertid egendomen tilltr�das, d�r den, som skall utgiva ers�ttningen, hos Konungens hefallningshavande st�ller pant eller borgen f�r det, varom tvistas. 66 �. Skall i andra fall �n i 5860 �� s�gs ers�ttning g�ldas med penningar f�r skada, f�rlust ^eller intr�ng, som tlllsli^mdas n�gon genom f�retag eller �tg�rd enligt denna lag; d� m� ej arbete � annans mark verkst�llas eller �tg�rd eljest till f�rf�ng f�r annan vidtagas, innan f�reskriven ers�ttning gnidits. Varder ej ers�ttningen gniden inom tid, som genom avtal eller eljest i laga ordning hlivit best�md, eller, om s�dan best�mmelse saknas, inom fem �r efter det ers�ttningens belopp blivit fastst�llt ge� nom utslag, som vunnit laga kraft, vare den d� v�ckta fr�gan f�rfallen, i vad s�dan ers�ttningstagares r�tt ang�r. Vad i 65 � finnes stadgat i fr�ga om ers�ttning f�r n�dig eller nyttig kostnad � egendom, som skall l�sas, �ge motsvarande till�mpning, d�r dylik kostnad g�res � egendom, som skadas eller lider intr�ng. 67 �. Har p� grund av f�rordnande j�mlikt 11 kap. 67 � vattendomstols utslag g�tt i verkst�llighet, innan det vunnit Inga kraft, och varder till f�ljd av klagan �ver ut� slaget ers�ttning, som enligt ovan givna regler skall hos Konungens befallnings- liavande neds�ttas, slutligen best�md till h�gre belojip �n det redan nedsatta, �ligge ers�ttningsgivaren att inom trettio dagar fr�n det utslag i m�let vunnit laga kraft neas�tta det �verskjutande beloppet, vid �ventyr att detta eljest p� ans�kan av den tiU ersEittningen ber�ttigade eller, d�r flera ih� �ga r�tt diiVtill, n�gon av dem gc- </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1155 -if " ^ AAaauxu iiu s jxonuBgens beraUningsliavande. Ej m�, �nd� att �--no 4�??. ^est�md, vad redan nedsatts �terkr�vas, ock ^��ittnint^ sagts jamval, da ers�ttoingen gnidits i annan ordning �n genom dess Har eljest ers�ttning till f�ljd av f�retag enligt denna lag fastst�llts f�rst efter det foretaget klivit ntfort ock skall enligt stadgandena i 54 � ers�ttningen kos Ko� nungens beiallningskavande neds�ttas, vare ers�ttningsgivaren pliktig att inom trettio dagar sedan det utslag, ^ varigenom ers�ttningsbeloppet blivit best�mt, vnnnit laga kraft, neds�tta beloppet lad �veniyr, som i f�rsta stycket s�gs. Om Konungena befallningsliavandes befattning med nedsatta ers�ttningsmedeL 68 �. ers�ttningsgivaren till godo. �. Hedsatta ers�ttningsmedel skola j�mte d�r� npplnpen r�nta av Konnngens be- falluingskavande utbetalas till den, sorn �r till desamma ber�ttigad. I fa.IL, som av� ses i 5860 ��, m� dock ntbetalning ej ske f�re tilltr�desdagen. Besv�ras fast egendom, som l�ses, av s�kt eller beviljad inteckning f�r fordran, eller kan egendomen j�mlikt- 11 kap. 2 � jordabalken i �garens kand k�fta f�r ogulden k�peskilling, varde den f�r egendomen best�mda ers�ttningen s� ock, om endast en del av fastigket l�ses, ers�ttning till �garen f�r skada ock intr�ng � den �terst�ende delen av Konnngens befallningskavande f�rdelad i den ordning, som f�r f�rdelning av k�peskilling f�r utm�tningsvis s�ld fast egendom �r stadgad. �r egendomen f�rutom av fordran besv�rad av s�dan n3d:tj ander�tt, r�tt till servitnt eller r�tt till avkomst eller annan f�rm�n, varigenom egendomens v�rde minskas, ock �tnjuter r�ttigketen s�mre r�tt �n fordringen, vare fordrings�garen ber�ttigad att, om ock i den m�n ers�ttningen f�r egendomen understiger det v�rde denna skulle �ga, d�rest den ej varit av r�ttigketen besv�rad, f�r den del av fordringen, som m� �verskjuta ers�ttningen f�r egendomen, erk�lla betalning ur det tiU r�ttig- ketens innekavare best�mda ers�ttningsbeloppet, ock varde gottg�relsen till denne i motsvarande m�n f�rminskad. I fr�ga om ers�ttning, som best�mts p� grund av stadgandena i 9 � eller som blivit j�mlikt 54 � andra stycket nedsatt, skall vad nyss sagts om f�rdelning �ga motsvarande till�mpning; dock att utbetalning m� ske^till vederb�rande fastigkets- �gare eller till den, vilken ers�ttningen eljest tillerk�nts, d�r det visas, att fordrings� �gare, som i andra stycket omf�rm�les, l�mnat medgivande d�rtill. ^ 70 �. Sammantr�de f�r f�rdelning av ers�ttning efter ty i 69 � s�gs varde k�llet s� snart ske kan, dock i fall, som avses i 5860 �g, ej f�re tilltr�desdagen. Kallelse till sammantr�de skall genom Konungens befaliningsbavandes f�rsorg med posten s�-ndas till �garen av den fastigket, varom fr�ga �r, k�nda innekavare av fordran, som skall utg� ur ers�ttningen, samt r�ttigketskavare, �t vilka s�rskild ers�ttning blivit best�mS; �r innekavare av fordran ok�nd, f�ranstalte ock Konuugens befall- ningskavan�e, att kung�relse om sammantr�det minst fjorton dagar f�rut uppl�ses i </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1156 N:r 523. kyxkan f�r den f�rsamling, d�r fastigheten �r bel�gen, samt inf�res i allm�nna tid hingaxna och tidning inom orten. r>e med f�rdelning, som nu n�mnts, f�renade kostnader skola g�ldas av ers�tt� ningsgivaren. Om anm�lan i vissa fall till vederb�rande domstoL 71 �. �r fast egendom, som enligt denna lag l�ses med penningar, intecknad, �ligo-e oniingens befallningshavande att, sedan den genom lagakraftvimnet utslao- b^, st�mda ers�ttningen blivit nedsatt samt egendomen avtr�dd, d�rom of�rdr�jlicren g�ra anm�lan � landet lios domaren ock i stad kos r�tten. Har egendomen av- tr�tts, innan ers�ttningen blivit slutligt fastst�lld, ock varder ers�ttningen ej be� st�md till k�gre keiopp �n det enligt stadgandet i 58 � redan nedsatta, slall anm� lan, som nu sagts, g�ras s� snart lagakraft�gande utslag i m�let till Konungens befallningskavande ingivits. Utfaller, d� en del av intecknad fastighet eller en eller flera av gemensamt in� tecknade fastigheter blivit avtr�dda, vid f�rdelning av ers�ttningen likvid � inteck� nings huvudstol, �ligge ock Konungens befallningshavande att d�rom, sedan f�rdel� ningen blivit godkiiud eller vunnit laga kraft, of�rdr�jligen g�ra anm�lan efter ty nyss sagts och tillika ins�nda f�rdelningsl�ngden. Lag samma vare, d�r vid f�r� delning av ers�ttning, som best�mts j�mlikt 9 � eller som blivit p� grund av stad� gandet i 54 � andra stycket nedsatt, likvid utfallit � huvudstol av intecknad g�ld. Utan hinder d�rav, att f�rdelning av ers�ttning �gt rnm och blivit godk�nd eller vimnit laga kraft, �ge inteckningshavare, vars fordran icke blivit till fullo bet�ckt, den r�tt, varom i 73 � f�rm�les. 72 �. ^Hai f�r samf�llt str�mfall, som l�ses j�mlikt 2 kap. 7 �, ers�ttningen, s�vitt an� g�r andel i fallet, tillh�rig annan �n den l�sande, best�mts att utg� medelst kraft� �verf�ring, ock �r s�dan del av str�mfallet med inteckning besv�rad, ankomme p� den l�sande att, sedan han tilltr�tt fallet och kraft�verf�ringen i f�reskriven ordning p�b�rjats, d�rom g�ra anm�lan � landet hos doraaren och i stad hos r�tten; skolande till styrkande av det f�rh�llande, varom anm�lan g�res, f�retes intyg av veder� b�rande ers�ttningstagare eller ock av tv� st�mningsm�n eller andra trov�rdiga personer. Om r�tt f�r fordrings�gare att p�kalla pr�vning av ers�ttnings belopp. 73 �. F�rmenar innehavare av fordran, varf�r fast egendom p� grund av inteckning eller j�mlikt 11 kap. 2 � jordabalken h�ftar, att ers�ttning f�r denna eller f�r d�r� ifr�n f�rlorad vattenkraft eller f�r skada och intr�ng � egendomen blivit f�r i�gt ber�knad, vare han, i den m�n domstol till f�ljd av �verenslvommelse mellan ers�tt- ningsglvaren och egendomens �gare r�rande ers�ttningens belopp eller av annan an� ledning ej ing�tt i pr�vning av ers�ttningsbeloppet, ber�ttigad att, d�r ej full betalning l�r hans fordran l�mnas honom, �ska att ers�ttningen, s�vitt p� kans eller annan sadan fordrings�gares r�tt inverkar, varder av vattendomstolen best�md. Talan h�rom skall ^ anh�ngigg�ras sist inom sex m�nader efter det f�rdelning av^ exs�tt- nmgen vunnit laga kraft eller, d�r ers�ttningen best�mts att utg� i kraft, eiter den lor kraitoverf�ringens b�rjan best�mda tid; f�rsittes tid, som nu sagts, vare r�tttiU talan f�rlorad. </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1157 Om �terl�snmgsr�tt. 74 �. Har fast egendom blivit pa gxnnd av stadgande i denna lag mot ers�ttning i pen� ningar avtr�dd, ocb varder ej inom den best�mda tiden f�r fnllbordandet av det f�retag, f�r vars utf�rande egendomen blivit 16st, egendomen f�r det medgivna �nda� m�let anv�nd; d� �ge f�rre �garen eller bans r�ttsinnehavare och, om en del av en fasti-^het avtr�tts, �garen av den �terst�ende delen inom tv� �r d�refter hos vatten� domstolen anh�ngigg�ra talan om r�tt att f� �terl�sa egendomen. Pr�vas s�dana omst�ndigheter f�r handen, att f�retaget eller den del d�rav, f�r vill^en egendomen blivit l�st, m� anses s�som �vergivet, varde talan bifallen; eliest �ge domstolen f�r� ordna, att med pr�vningen b�r p� viss, av dorastolen best�md tid anst�. Godk�nnes anspr�ket, och kunna parterna ej s�mjas om ers�ttningens belopp, varde detta av domstolen best�mt till egendomens fulla v�rde vid den tid �terl�sen sker; ei m� dock v�rdet s�ttas h�gre �n det belopp, f�r vilket egendomen blivit avtr�dd. �ar efter det egendomen blivit avtr�dd � densamma iipxh�rts byggnad eller eljest nedlagts kostnad, skall med avseende h�r� vad om l�sningsr�tt till exproprierad egendom �r stadgat �ga motsvarande till�mpning. 10 KAP. Om sy nef�rr�ttning". 1 �. Ann�ende synef�rr�ttning, som avser dikning eller annat avledande av vatten f�r torrl�ggning av mark, g�lle vad d�rom finnes eller kan varda s�rskilt stadgat. 11 KAP. Om domstolar ocli r�tteg�ng i vattenm�l. Om de domstolar, som d�ma i vattenm�L �SoSf AlS i den sammans�tt. TarmU, som' diagas under Konungens pr�vning, d�mer t�gsta domstolen. Gin vattendomstoL Yattendomstol bestar av en vattenr�ttsdomaxe ^ ^^vX'rraltedomars"^^^^ sakkunniga oePerS betr^^^^ i v'^tten oot den andre s�r� skilt i fo�gor om torrl�ggning av jnark. ketrodda, om sin orts f�th�l- lan~^^r�TS'wa " vid b� radsr�tt inom orten och m� ej hava nppnatt sextiofem ars �lder. 307iS0074. Svensk J5rfamings$avdin<; 1918 523 529. </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1158 1918. N:r 523. 3 �. Vattenr�ttsdomare f�rordnas av Konungen f�r viss tid. Lag samma vare betr�ffande vattenr�ttsingenj�r; dock att, om l�mplio- popo viUig att �taga sig f�rordnandet f�r viss tid, ej finnes att tillg�, Konungen �^e' uppdraga �t vattenr�ttsdomaren att, intill dess annorlunda kan varda best�mt varje m�l till ledamot inkalla person; som av Konungen f�rklarats beh�rig att mot taga s�dan kallelse. ^ 4 �. Vattenr�ttsn�mndem�n utses f�r sex �r, i Norrland �vensom V�rmlands och Kon parbergs l�n en f�r varje tingslag samt i �vriga delar av riket en f�r varje dom saga, p� det s�tt som om utseende av ledamot i �godelningsr�tt finnes stadgi; dock skall vid val av de sockenfullm�ktige, som skola utse vattenr�ttsn�mndeman en� var, som i kommunens allm�nna angel�genlieter �r r�stber�ttigad, �ga en r�st. ' Be� star domsaga, f�r vilken allenast en vattenr�ttsn�mndeman skaU utses, av tv� eUer flera tingslag, f�rr�ttas valet av vattenr�ttsn�mndeman inf�r den av domsagans h�radsr�tter, som domhavanden best�mmer. Om valets utg�ng skall domhavanden s� snart ske kan meddela vattenr�ttsdomaren underr�ttelse. Finner domhavanden eller vattenr�ttsdomaren, att vattenr�ttsn�mndeman upph�rt att vara valbar, eller har vattenr�ttsn�mndeman hos domhavanden eller vattenr�tts� domaren lagligen avsagt sig uppdraget, f�rordne domhavanden om nytt val. Om skyldighet att �taga sig ni^pdrag som vattenr�ttsn�mndeman och att kvarst� i uppdraget s� ock att efter avg�ng fortfarande bestrida befattningen, intill dess besked inkommit till vattenr�ttsdomaren att annan blivit utsedd, skatl vad som fin� nes stadgat betr�ffande n�mndeman i h�radsr�tt �ga motsvarande till�mpning. 5 �. Av de till vattenr�ttsn�mndem�n valda skola i vattendomstolen tj�nstg�ra de tv�, som av vattenr�ttsdomaren f�r varje m�l kallas d�rtill. Till tj�nstg�ring b�ra kallas n�mndem�n fr�n det l�n, som ber�ras av det ifr�gavarande m�let; avser m�let f�re� tag, som ber�r mer �n ett l�n, avg�re vattenr�ttsdomaren, om n�mndem�nnen skola tagas fr�n olika l�n eller fr�n ett av dem. H�lles vattendomstolens sammantr�de vid syn p� st�llet, b�ra f�retr�desvis de n�rmast boende n�mndem�nnen kallas att tj�nstg�ra. 6 �. j�v eller annat f�rfall f�r vattenr�ttsdomaren eller vattenr�ttsingenj�r, som f�r viss tid f�rordnats, varde st�llf�retr�dare f�rordnad av vatten�verdomstolen; och skall vad i 2 � finnes stadgat betr�ffande vattenr�ttsdomare och vattenr�ttsingenj�r �ga till�mpning j�mv�l i fr�ga om st�llf�retr�dare f�r dem. D�r annan ledamot i vattendomstolen �n vattenr�ttsdomaren eller vattenr�tts- ingenj�r, som av Konungen f�r viss tid f�r ordnats, �r av j�v eUer annat f�xfaU hindrad att deltaga i visst m�ls handl�ggning eller i visst domstolens sammantr�de, kalle vattenr�ttsdomaren annan beh�rig person i st�llet. Vid f�rfall f�r n�mndeman ma vattenr�ttsdomaren, d�r annan vald n�mndemans tillkallande skulle medf�ra avsev�rd tidsntdr�kt, kalla annan oj�vig, till befattning som vattenr�ttsn�mndeman valbar man att tj�nstg�ra i domstolen. 7 " " ledamot i vattendomstol ej f�rut' avlagt domareed, skall han f�re intr�de 1 tj�nstg�ring avl�gga s�dan ed inf�r vattenr�ttsdomaren eller ock inf�r allm�n underr�tt. F�rutom de i r�tteg�ngsbalken stadgade j�v mot domare i allm�nhet g�lle s�som </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. ISr-.r �23. 1159 j�v mot ledamot i vattendomstol: om lian s�som sakkunnigt bitr�de �t vattendom� stolen eller eljest tagit befattning med det f�retag eller den �tg�rd, varom i m�let �r fraga. 8 �. Hos vattendomstol skall vara anst�lld en lagknnnig sekreterare, f�rordnad av Konungen, som ock �ger, n�r s�dant finnes l�mpHgt, �terkalla f�rordnandet. 9 Antalet vattendomstolar i riket best�mmes av Konungen. Gr�nserna f�r de till varje vattendomstol b�rande omr�den skola f�lja vatten- delare mellan oKka vattensystem, efter ty Konungen n�rmare f�rordnar. 10 �. Yattenmal pr�vas av den vattendomstol, inom vars omr�de anl�ggning, f�retag eller �tg�rd, varom fr�ga �r, verkst�llts eller skall verkst�llas. Skulle p� grund av vad nu sagts pr�vningen av visst vattenm�l tillkomma mer �n en vattendomstol, vare den av domstolarna beb�rig, inom vars omr�de anl�ggningen, f�retaget eller �tg�rden buvudsakligen verkst�llts eller skall verkst�llas. "Kr�ga om vatten�omstolarnas inb�rdes beb�rigbet m� ej upptagas av b�gre r�tt. 11 �. F�r sina sammantr�den vare vattendomstol ber�ttigad att disponera �ver n�diga lokaler i tings- eller r�dbus, allm�n skola eller annan allm�n byggnad, som icke �r f�r tillf�llet upptagen f�r sitt buvudsakliga �ndam�l eder utg�res av gudstj�nst� lokal. V�llas s�rskilda utgifter f�r uppv�rmning, belysning, st�dning eder dylikt, skola de ers�ttas. 12 �. Yppas, d� beslut skall av vattendomstol meddelas, skiljaktiga meningar, vpe lag som i r�tteg�ngsbalken stadgas betr�ffande andra domstolar �n b�radsr�tt. Add om� r�stning s�ge vattenr�ttsdomaren sin mening f�rst, d�refter vattenr�ttsingenj�rerna ocb sist n�mndem�nnen. 13 �. �tal mot ledamot i vattendomstol f�r fel eder f�rsummelse i �mbetet skall upp� tagas av Svea bovr�tt, 14 �. I aUt, varom ej i denna lag eder i annan lag eder f�rfattning �r s�rskilt stadgat, skad betr�ffande vattendomstolar ocb r�tteg�ngen d�rst�des l�nda tid efterr�ttelse vad i fr�o-a om allm�n underr�tt finnes f�reskrivet, d�r det tid�mpdgt �r. 15 �. Vattenr�ttsdomare vare pliktig att f�r tid, d� ban till f�ljd av sammantr�de med vattendomstolen ej kan tr�ffas � sitt tj�nsterum skriftdgen f�rordna n�gon att - ^ v ,.11 ri T "II*. ,-.1, �.�.1 J-, -m Jin 11 4-iri iciinvui ni6Cio.Gia ijesiui i xidgux, vj-uxa -I T * i tj�nsterummet. Ei m� dock annan �n vattenr�ttsdomareu prova, huruvida gjord vadeanm�lan r�tteligen skett. . . . Har under vattenr�ttsdomarens fr�nvaro inkommit bandling, i anlednm^g varav skyndsamt beslut �r av n�den, ocb tidkommer det ej den, som mottagit bandhngen, att beslutet meddela, skall, d�r s� l�mpligen kan ske, bandhngen ofordrojligen tdl- s�ndas vattenr�ttsdomaren. </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1160 1918. N:r 523. Om vatten�verdomstoL 16 �, Vid ut�vandet av sin verksamhet som vatten�verdomstol skall Svea hovr�tt hp f av ordf�randen � en av hovr�ttens divisioner s�som ordf�rande, tre andra ledarn t i hovr�tten samt en ledamot i kammarkollegiet. � �r fr�ga allenast om f�rordnande av st�llf�retr�dare f�r vattenr�ttsdomaie elJ vattenr�tts ingenj�r eller om f�rel�ggande att i yattenm�l inkomma med handliaeS eller om uts�ttande av ny tid eller beviljande av anst�nd med avseende � ino-ivandp av handling eller vidtagande av annan �tg�rd i dylikt m�l, m� hovr�tten vara sam mansatt s�som vid handl�ggning av andra m�l �n vattenm�l. Har ledamot i vatten�verdomstol ej f�rut avlagt domareed, skall han f�re intr�de i tj�nstg�ring avl�gga s�dan ed inf�r Svea hovr�tt. Ang�ende j�v mot ledamot i vatten�verdomstol g�lle vad i 7 � andra stycket fin� nes stadgat om j�v mot ledamot i vattendomstol. Om vad till vattenm�l �r att Ii�nf�ra, 17 �. Till vattenm�l h�nf�ras f�ljande m�l: A. ans�lcninsrsmfil: 1. ans�kan om pr�vning j�mlikt 2 kap. 20 �, huruvida och under vilka villkor byggande i vatten m� ske; 2. ans�kan om godk�nnande j�mlikt tredje stycket i nyssn�mnda lagrum av verkst�llt �ndrings- eller reparationsarbete � byggnad i vatten; o. ans�kan om pr�vning j�mlikt 2 kap. 25 � av befintlig vattenhjmgnads lag� lighet; 4. ans�kan^ j�mlikt 2 kap. 31 � f�rsta stycket om meddelande av best�mmelser r�rande hnsh�llning med vatten; 5. ans�kan j�mlikt 2 kap. 34 � om r�tt att utriva byggnad i vatten; 6. ans�kan om pr�vning j�mlikt 3 kap. 11 � r�rande s�ttet och villkoren f�r verk� st�llande av vattenregleriug, som avses i 3 kapi. 1 �, s� ock ang�ende delaktigheten i kostnaden f�r f�retaget; 7. ans�kan om anst�nd med fullbordande av f�retag, vartill medgivande enligt denna lag l�mnats; grund av dylikt �l�ggande skall tillhandah�llas; 9. ans�kan om nj^m�vning enligt 4 kap. 5 eller 16 �; 10. ans�kan om best�mmande av avgift enligt 4 kap. 14 �; 11. ans�kan j�mlikt 9 kap. 17 � om �verfiyttning fr�n en fastighet till en annan av r�ttighet till krafthelopp, vilket utg�r i ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft. A. stujimiii^^sm�l: 12. talan om borttagande eller �ndrande av annan tillh�rig byggnad i vatten f�r u agande av vattenkraft eller vattnets tillgodog�rande annorledes i indnstricUt syfte, or vattenreglering, f�r fiske eller fiskens Ifamlvoinst, f�r bevattning eller l�r �nda- ma , som avses i 2 kap. 40 � andra stycket, eller f�r j�rnv�gsbro eller allmiin viig- pro, sairamt talan grundas d�r�, att byggnaden icke tilHommit i laga ordning eller icke ar av laga beskafiPenbet; </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> '.Ii.' '" 1918. N:r �23. 116X 13. ^alan om ers�ttning f�r skada eller intr�ng av s�dan byggnad i vatten, som under 12 sags; ' 14. talan om ansvar f�r det s�dan byggnad utf�rts eller �ndrats i strid mot stad� gande 1 denna lag eller mot f�reskrift, som meddelats i sammanhang med arbetets uieclgivande, eller f�r det n�gon mot stadgandet i 2 kap. 20 � tredje stycket tin- derlatit att soka vattendomstolens godk�nnande av verkst�lld �ndring � dylik bygg- XL�^U.) 15. talan j�mlikt 2 24 � om �ndrande av byggnad i vatten, vartill vatten� domstolen meddelat tillstand, eller om �ndrade f�reskrifter r�rande bn.sh�llningen med vattnet vid sadan byggnad; 16. talan om ansvar eller skadest�nd f�r hush�llning med eller framsl�ppande av vattnet i strid mot lag eller givna f�reskrifter s� ock talan j�mlikt 2 kap. 31 � andra styclcet om meddelande av d^dika f�reskrifter eller �ndrande av fornt givna s�dana i fr�ga om annan tillh�rig byggnad i vatten; 17. talan, som grundas d�r�, att den, vilken �r skyldig att nnderb�lla s�dan byggnad i vatten, som under ^ 12 s�gs, _ brister i fullg�rande av denna skyldighet, eller d�ra, att n�gon ntan erh�llet medgivande, d�r s�dant erfordras, utriver dylik byggnad; 18. talan, som ntan samband med ans�kuingsm�l f�res j�mlikt 2 kap. 23 � om gottg�relse f�r damm eller annan vattenb3'ggnad eller om fortsatt tillgodog�rande av annan tilib�rigt vatten och best�mmande av ers�ttning d�rf�r, j�mlikt 2 kap. 10 � om^ best�mmande av fiskeavgift, 3�mlikt 2 kap. 14 g om r�tt tiU intr�ng � annans fastigbet i vissa avseenden, j�mlikt 2 kap. 15 � om r�tt att begagna annan tillh�rig bj'ggnad i vatten eller j�mlikt 2 kap. 16 � om r�tt till utm�l � annans fastighet; 19. talan utan samband med ans�kningsm�l om till�mpning av stadgandena i 1 kap. 613 ��; 20. talan j�mlikt .3 kap. 6 � om skjddigbet f�r �gare av str�mfall att deltaga i kostnad f�r vattenreglering och om ber�kning av den kostnad, vari str�mfaUs�gare har att taga del; 21. talan j�mlikt 3 kap. 9 � om sk^ddighet f�r den, som av vattenreglering till- skjmdats b�tnad i annat h�nseende �n s�som �gare av str�mfall, att l�mna bidrag till f�retaget; 22. talan j�mlikt 9 kap. 25, 29, 31 eller 42 � om �ndrade f�reskrifter r�rande kraftbelopp, som ntg�r i ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft, samt om �ndring i vad f�rut best�mts ang�ende iittagningskostnadens storlek och dess g�ldande, s� ock talan om f�rnyad pr�vning av s�dan st�ndig avg�lds belopp, som omf�rm�les i 9 'lo."talan om f�rdelning av uppburen penningers�ttning, varom i 9 kap. 31 � f�r- UIRISS' 24. 'talan om fastst�llande av vite,_ som i 9 kap. 37 � s�gs, eller om h�jning eUer s�nknina: av redan best�mt s�dant vite; som 26. tar, om h�gre ers�ttning f�r egendomen f�r skada, eller intr�ng d�r�; ^ v j.- ^ a - a 27. talan j�mlikt 9 kap. 74 � om r�tt att fa aterlosa last egendom, som pa grund av stadgande i denna lag blivit av annan l�st. </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1162 1918. N:r 523. D�r i denna lag annes f�reskrivet, alt vad i n�got av de t�r ovan �teromdel�, rum stadgas skaR aga tiUampnmg a annat fall �n som avses i samma laerut i n' ock talan, som r�r s�dan till�mpning, li�nf�ras till vattenm�l ' � 18 �" �r i m�l, som avses i 17 �, fr�ga om byggnad i vatten, utom f�r annat j�mv�l f�r allm�n farleds eller allm�n flottleds r�kning eller f�r torrl�o-o-nin mark, vare m�let �ndock att li�nf�ra till vattenm�l, s�framt ei bv^^vna�en eUer skall verkst�llas huvudsakligen f�r farledens eller flottledens r�knin o- e ll^ f- marks torrl�ggning. Har vattendomstol till pr�vning ui^ptagit m�l, som r�r farled eller flottled PI PV marks torrl�ggning, m� ej m�let upptagas till behandling av annan myndighet �?v ej h�gre r�tt, dit fr�gan om vattendomstolens beh�righet i laga ordnina drao-Uc-' �larat m�let ej vara att h�nf�ra till vattenm�l. 0 ^ , lor- 19 �. Om g�rning, som �r belagd med straff enligt 13 kap. 11, 12 eller 13 � �r straff bar j�mv�l enligt stadgande i allm�nna strafdagen, vilket inneh�ller str�ngare straff skala �n vattenlagens, varde �tal f�r s�dan g�rning j�mte vad med den^ talan h�r samman icke r�knad till vattenm�l. 20 �. Yid vattendomstol anh�ngiggjord talan, som ej enligt 17 � �r att h�nf�ra till vat- tenmal, men som r�r 1 denna lag behandlat �mne, m� av vattendomstolen npptao-as d�rest inv�ndning mot domstolens beh�righet icke i laga ordning o-�res eUer "den vackta fragan finnes hava avsev�rd betydelse f�r vattenf�rh�llandena. ITpptaoes talan, som nu n�mnts, varde m�let r�knat som vattenm�l. Ej m� dock pa o-rimd av vad nu sagts vid vattendomstol upptagas talan om ansvar f�r g�rning, v^� de i denna lag givna straffbest�mmelser icke �ro till�mpliga. D�r i denna lag stadgas s�rskild ordning f�r behandling av viss fr�ga, l�nde det till efterr�ttelse. -rr- . �" Einnes vid allm�n domstol anh�ngiggjord talan, som ej enligt 17 � �r att h�nf�ra till vattenmal, men sona r�r i denna lag behandlat �mne, ang� fr�ga av avsev�rd betydelse f�r vattenf�rh�llandena, �ge, p� hemst�llan av den allm�nna domstolen, vederb�rande vattendonistol f�rordna om m�lets upptagande d�rst�des, kledclelas s� dant f�rordnande, h�nvise den allm�nna domstolen m�let till fortsatt handl�ggning och avd�mande vid vattendomstolen, och varde m�let r�knat som vattenm�l. Har vat� tendomstol meddelat heslut i anledning av hemst�llan, som nu sagts, skall vid det beslut f�rbliva. D�r n�gon, mot vilken vid allm�n domstol f�res talan om borttagande eller �nd� rande av annan b^^ggnad i vatten �n som avses i 17 � 12, f�rr�n m�let blivit vid nnderr�tten avgjort visar, att han hos vederb�rande vattendomstol gjort ans�kan om sadan pr�vning betr�ffande byggnaden, som i 17 � 3 s�gs, skall, s�framt ej fr�gan r�r .. �gander�tt till fastigbet eller omfattningen av fastighets �goomr�de, den a Im�nna underr�tten, h�nvisa det d�r anh�ngiga m�let till handl�ggning och av- omande vid vattendomstolen i sammanhang med ans�kningsm�let. Varder den hos va eudomstolen gjorda ans�kningen avvisad eller �terkallas densamma eller f�r- hava f�rfallit, skall p� anm�lan av n�gondera parten den allm�nna avd�^^^ S'Uyo upptaga det d�r anh�ngiggjorda m�let och detsamma slutligon </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ^ r l^ld. N:i 523. X163 22 � Vattendomstol �ge, 1 den m�n det finnes l�mpligen kunna ske, pr�va inv�ndningar i vattpmal, and� att de rora r�ttsf�rh�llanden, som ej skola bed�mas efter denna lag, sa ock yrkpden,^ vilka hava samband med den ans�kan eHer talan, varom i in�let huvuds^ ar fraga; dock m� vattendomstolen ej inl�ta sig p� fr�ga om �gander�tt till fastighet eller omfattningen av fastighets �goomr�de . ... 23 �. Ar m�l, som r�r i denna lag behandlat �mne, pr�vat av vattendomstol, m� fr�va, huruvida m�let �r av beskaffenhet att hava bort upptagas av allm�n domstol elTer av annan myndighet �n domstol, komma under bed�mande i h�gre r�tt allenast d�r fr�gan av part i laga ordning dragits iinder den h�gre r�ttens pr�vning eller ock vattendomstolen mot stadgande i 20 eller 22 � d�mt i ansvarsfr�ga, som ej bort av vattendomstolen njiptagas, eller inl�tit sig p� fr�ga om �gander�tt till fastighet eller omfattningen^ av fastighets �goomr�de, eller ock pr�vat fr�ga, f�r vars behandling s�rskild ordning finnes i denna lag f�re.skriven. 24: �. V�cker n�gon i vattenm�l anspr�k, av vars bed�mande vattenm�lets utg�ng �r beroende, men som finnes ej kunna i det m�l avg�ras, m� vattendomstolen, om s� dant �skas av part och domstolen ])r�var det l�mpligt, med h�nvisning till parterna att i s�rskild r�tteg�ng tvista om det v�ckta anspr�ket emellertid forts�tta vatten� m�lets handl�ggning och d�ri meddela heslut med giltighet allenast under f�ruts�tt� ning av viss utg�ng � den s�rskilda tvisten. Brister denna f�ruts�ttning, �r s�dant beslut utan verkan; och skall i ty fall, sedan den s�rskilda tvisten blivit slutligen avgjord, p� anm�lan av part vattenm�let upptagas till f�rn�mt bed�mande. 25 �. Har i vattenm�l, f�rr�n m�let f�retagits till handl�ggning vid sammantr�de med vattendomstolen, s�kande eller k�rande �terkallat sin talan eller denna f�rklarats f�rfallen, och vill svarandepart 3n:ka ers�ttning f�r sina kostnader � m�let, skaU s�dant yrkande anh�ngigg�ras vid aUm�n domstol.'c'^'t Om f�rfarandet vid vattendomstol i ans�kningsm�L 26 �. Ans�kan, som i 17 � 111 s�gs, skall g�ras skriftligen och ingivas till vatten� r�ttsdomaren i det antal exemplar, som finnes nedan f�r varje fall f�reskrivet. 27 �. 1 mom. Ans�kan enligt 17 � 1 skall vara �tf�ljd av de ritningar j�rnte beskriv� ning ocb andra handlingar samt inneh�lla de upplysningar, vilka erlordras f�r be� d�mande av det tillumnade f�retagets beskaffenhet, omfattning och verkningar. S�rskilt skola s� fuHst�ndigt som m�jligt uppgivas den eller de fastigheter, vara byggandet skall ske eller vilka f�retaget eljest efter ty i 14 kap. 4 b angar, vederb�rande �gares och nyttjandei�ttshayares namn och hemvist samt de ers�tt- nlngshelopp s�kanden f�rmenar h�ra till f�ljd av f�retaget ntga till dylik fastighe s- �ga?e eller andra. �r fr�ga om utf�rande av byggnad f�r vattens tillgodog�rande skaU uppgift l�mnas � det omr�de, med vilket, enligt s�kandens asikt, xiitten till vattnets tiilgodog�rande l�mpligen h�r vara f�r framtiden f�renad. Betr�fffinde an- l� �-o-ning f�r uttagande av vattenkraft varde d�rj�mte storleken av den vattenkraft, som ber�knas kunna vid l�gvatten uttagas genom anl�ggningen, uppgiven. </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1164 1918. N:r 523. 1 fr�ga om ans�kan enligt 17 � 2, 3, 4 ocli 6 skaU vad i f�rsta stvokpf c4..;i tiU�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse. i 2 mom. Ans�kan, som i 17 � 5 s�gs, skall vara �tf�ljd av den beskriv " byggnadens l�ge och beskaffenhet samt inneh�lla de upplysningar i �vrio-t q ^ fordras f�r bed�mande av verkningarna ntav byggnadens utrivande 3 mom. D� ans�kan g�res enligt 17 � 11, skall s�kanden f�rete bevis ri- huruvida den fastighet, varifr�n r�ttigheten till �verf�rd kraft skall �verflvttnq besv�rad med inteckning, �vensom de �verenskommelser, som i �rendet m� b tr�ffats med inteckningshavare. Ans�kningen skall d�rj�mte inneh�lla unno-ifr' den plats, dit kraften �nskas f�r framtiden �verf�rd, samt vara �tf�lid av ulan den erforderliga ledningens str�ckning. 28 �. Avser ans�kan alternativa f�rslag, varde s�dant s�rskilt utm�rkt och de �tf�liandp handlingarna d�refter l�mpade. �r s�kanden oviss om n�got f�rh�llande, varom i ans�kningen eller bilaaorna d�rtill b�r l�mnas besked, b�r s�dant ock angivas. ^ 29 �. I mal, som i 27 � 1 och 2 mom. avses, skola samtliga ans�kningshandlinffar in givas i fem samt, d�r fr�ga �r om f�retag, som ber�r tv� eller flera l�n eller eliest ett vidstr�ckt omr�de, ytterligare ett eller flera exemplar efter vattenr�ttsdomarens bepr�vande. I �vriga ans�kningsm�l skola ans�kningshandlingarna ino-ivas i tre exemplar. � Hava ans�kningshandlingar ej ingivits i n�digt antal exemplar, eller finner vatten� r�ttsdomaren handlingarna eljest i n�got avseende ofullst�ndiga, f�rel�go-e han s�� kanden VISS tid att ingiva vad ytterligare erfordras, vid �ventyr, om d et f�rsummas att ans�kningen f�rklaras f�rfallen. ' 30 �. Avses med ans�kan enligt 1/ � 1 eller 2 �ndring av befintlig byggnad i vatten, m�, d�r ej enligt denna eller �ldre lag medgivande erh�llits till liyggnaden i dess skick f�re vidtagande av den �ndring, varom fr�ga �r, eller j�mlikt 12 kap. Il � f�rsta stycket �garens^ r�tt att bibeh�lla byggnaden �r fri fr�n klander, ans�kningen icke upptagas, med mindre j�mv�l pr�vning av bj^ggnadens laglighet p�kallas. 31 �. Hinner vattenr�ttsdomaren, innan kung�relse utf�rdas, som i 32 � s�gs, ingiven ans�kan vara av beskalienhet, att det uppenbarligen icke tillkommer vattendomstolen att upptaga densamma, eller m�ter mot dess upptagande hinder, varom i 30 � f�r- miUes, varde ans�kningen av vattenriittsdomaren avvisad. />.. T ans�kningen, efter ty i 29 � eller i f�revande � s�gs, av vattenriittsdomaren f�rklaras f�rfallen eller avvisas, skall bevis d�rom med de sk�l, vara beslutet grun� das, tecknas � ett exemplar av ans�kningen. � ..1 . . �" Aro ans�kning.shandlingarna fnllst�ndiga, eller varder vad dilrutinnan brister inom oreiagd tid fullgjort, skall vattenriittsdomaren skjmdsaint inhiimta n�diga upplvs- ningar f�r best�mmande av det eller do st�llen, dilr handlingarna efter ty nedan lamo-�relse ^ parterna tillg�ngliga, samt d�refter om ans�kningen utf�rda 1 ^ kung�relsen skola de ^fastigheter, som saken f�rmenas ang�, namngivas eller, i n man det kan ske p� ot�rtydbart s�tt, utm�rkas medelst gemensam geografisk </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1165 eller annan beteckning, varj�mte, d�r s�kanden vill med till�rnad byggnad tillgo� dog�ra sig annan tillb�rig vattenkraft, s�rskild uppgift d�rom skall l�mnas. Kung�relsen skall tillika iuneb�lla dels tillk�nnagivande: att, intill dess fr�gan blivit slutligen pr�vad, ett exemplar av ans�kningsband- lingarna skall f�r dem, som �nska taga del d�rav, finnas tillg�ngligt � viss f�r par� terna v�lbel�gen plats bos tj�nsteman, kommunal befattningshavare eller p�litlig enskild person eller, d�r ans�kningen ang�r f�retag, som ber�r tv� eller flera l�n eller eljest ett vidstr�ckt omr�de, � flera dylika st�llen; att, d�rest i m�let avgivas erinringar eller p�minnelser, varom i 39 � f�rm�les, eller s�dant utl�tande, som i 45 � s�gs, j�mv�l dessa handlingar skola h�llas till� g�ngliga p� f�rut angivna st�lle ell�r st�llen; att �ven vattendomstolens utslag i m�let skall d�rst�des i avskrift vara f�r par� terna att tillg�; samt att kallelser och andra meddelanden till parterna, under det m�let �r anh�ngigt vid vattendomstolen, skola, d�r de icke r�ra allenast s�kanden eller ock s�rskilt till� st�llas den eller dem, till vilka de �ro riktade, ske p� det s�tt, att de genom vatten- r�ttsdomUrens f�rsorg inf�ras i viss eller vissa tidningar inom orten och h�llas till� g�ngliga s� som nyss �r sagt; dels ock erinran om inneh�llet i 38 och 53 �� j�mte besked om den tid, inom vilken erinringar enligt 38 � skola iugivas. Innefattar ans�kan om tillst�nd till utnyttjande av samf�llt str�mfall s�, som i 2 kap. 7 � s�gs, tillika inbjudan till �vriga del�gare att deltaga i f�retaget, skall i kuno"�relsen, med omf�rm�lan av sistn�mnda f�rh�llande, j�mv�l intagas f�rel�g� gande ^f�r del�gare, som vill begagna sig av inbjudningen, att tillk�nnagiva'detta i den ordning och inom den tid, som �r f�relagd f�r bestridande av ans�kningen eller framst�llande av inv�ndningar i fr�ga om f�retaget, vid �ventyr att den, som under� l�ter detta, skaU hava f�rsuttit sin r�tt att bliva delaktig i f�retaget. kr fr�ga om ans�kan, varom i 17 � 7 f�rm�les, skall kung�relse enligt denna & utf�rdas allenast, d� vattenr�tts dom aren pr�var det n�digt. Utf�rdas ej sadan knn- o-�relse skaU dock tiden och st�llet f�r vattendomstolens sammantr�de sist a tjngn- f�rsta dagen f�rut kung�ras.p� s�tt i 33 � f�rsta, stycket s�gs. _ Om kung�relsens inneh�ll i fa,ll, som^avses i 61 �, g�Ue vad dar finnes stadgat. Kuagerdse, SOM i 3. � ock mom ^ tillika med ett exemplar av ans�k- det eBer de s�,Ueo, SOM i �elsen angivits. iii aKri�mte s�framt i m�let �r fr�ga om ans�kan enBgt WrattedoMaren y t,evkort i posten avliimna! ntderr�ttelse om knng�relsens utf�idan�fe, om det ellei de stidlen, rarest Mfngama i m� rt MUas f�? parterna tillg�ngliga, samt om den f�r ermrin^� k�nd �gare ^ f saken. Underr�ttelsen skaU adresseras till den C� v^m' f-ta � sr ej s�ker knnsknp vinnes om annan adress inom 308rS0074. Svetisk/�r/attningssnmling 1918, N:r 523 529. </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1X66 1918. N:r 523. landet f�r mottagaren. Varder efter ty i 37 � s�gs s�kanden �lagt att delgiva vico sak�gare kung�relsen, erfordras ej underr�ttelse, som nu sagts, till s�dan sak�care D�r sak�gare, som i andra stycket s�gs, varder f�r vattenr�ttsdomaren k�nd f�rS efter underr�ttelsernas uts�ndande, skall vattenr�ttsdomaren of�rdr�jligen p� ova" n�mnda s�tt meddela s�dan sak�gare underr�ttelse om m�let s� ock "om v ad kan f�" sin r�tts bevakande m� kava att iakttaga. Befinnes underr�ttelse, som blivit � posten avl�mnad, kava f�rsetts med oriktig adress, ock vinnes upplysning om mottagarens r�tta adress, eller finnes sak�gare, till vilken underr�ttelse efter ty ovan s�gs bort� s�ndas, kava f�rbig�tts, vare lag samma. Ej m� dock m�lets kandl�ggning ock av� g�rande uppek�Uas av anledning, som nu sagts. �r jord eller annan fast egendom, som saken ang�r, samf�lld f�r helt skifteslag eller eljest f�r flera fastigketer, erfordras ej underr�ttelse, varom ovan f�rm�les, till de s�rskilda del�^rna i den samf�llda egendomen. Einnes f�r denna k�nd stnuelse varde styrelsen p� n�mnda s�tt underr�ttad. �gare av fastighet, som saken ang�r, vare pliktig att till vattenr�ttsdomaren eller vattendomstolen uppgiva innehavare av njdtjander�tt till fastigheten, d�r dennes r�tt her�res av saken. Underl�ter han det, och uppst�r skada f�r nyttjander�ttshavare. som saknat k�nnedom d�rom, att f�retaget eller �tg�rden ang�r fastigheten, skall �garen, d�r han visas hava �gt dylik k�nnedom, h�lla nyttjander�ttshavaren skades� l�s. Erinran h�rom varde inf�rd i den kallelse, som enligt denna � tills�ndes fastighetens �gare. 34 �. Finnes fastighet, till vars �gare enligt 33 � underr�ttelse skall uts�ndas, tillh�ra kronan eller allm�n anstalt, eller av kronan eller dylik anstalt innehavas under nyttjander�tt,^ ins�nde vattenr�ttsdomaren utan dr�jsm�l underr�ttelse om kung�� relsens inneh�ll till Konungens befallningshavande i det l�n, d�r fastigheten �r be� l�gen; och �ligge Konungens befallningshavande att of�rdr�jligen f�rordna ombud till bevakande av kronans eller anstaltens r�tt eller, d�r s�dant bevakande tillkom� mer annan myndighet, �verl�mna underr�ttelsen till den myndighet. 35 �. D�r fr�ga �r om ans�kan, varom i 27 � 1 eller 2 mom. f�rm�les, skall vatten� r�ttsdomaren utan dr�jsm�l ins�nda ett exemplar av ans�kningshandlingarna j�mte kung�relsen till kammarkollegiet, som har att, d�r det pr�vas n�digt, f�ra talan f�r til^odoseende av de allm�nna intressen, som kunna vara i fr�ga. F�res efter ty nu sagts talan i m�let av allm�nt ombud, �ligge ombudet att p� beg�ran tillhandag� dem, vilkas r�tt ber�res i saken, med kostnaflsfria r�d ang�ende bevakandet av deras r�tt. Menar part, att p� grund av f�retagets omfattning eller eljest �liggande av nu n�mnd art b�r uppdragas �t annan �n allm�nt ombud, g�re anm�lan d�rom bos Konungens befallningshavande i det l�n, inom vilket det f�retag eller den �tg�rd ans�kningen avser huvudsakligen skall verkst�llas; och m� Koniin- fiefallning,shavande, d�r s� pr�vas erforderligt f�r tillvaratagande av sak�garnas r�tt, f�rordna s�rskild person att p� s�tt nyss n�mnts bitr�da dem. Om allm�nt ombuds eller s�lunda f�rordnat bitr�des namn och hemvist skall s� snart ske kan underr�ttelse meddelas vattenr�ttsdomaren. som har att i den f�r kaflelser till parterna stadgade ordning bringa underr�ttelsen till parternas k�nne- T . 36 �. . ^ , J. mal, som avses i 27 � 1 ocb 2 mom., skall ett exemplar av ans�kningshana- iingarna j�mte kung�relsen utan dr�jsm�l av vattenr�ttsdomaren �versiludas tiU </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1167 lantbrnkssiyrelsen. Finner denna nppenbaii, att fiskens npp- ock nedg�ng eUer eljest fiskexiintresse icke kan r�na inverkan av det f�retag, varom fr�ga �r, skaB. med� delande k�rom skyndsamt l�mnas vattenr�ttsdomaren; i annat fall f�rordne styrelsen fiskeritj�nsteman att inom den f�r erinringars framst�llande best�mda tid till vatten� r�ttsdomaren avgiva yttrande, hnrnvida fiskerin�ring av belydenket kan genom f�retaget lida v�sentligt f�rf�ng, s� ock vUka s�rskilda �tg�rder nt�ver vad s�kan� den m� kava f�reslagit kunna erfordras till skydd f�r fisket. D� meddelande av lantbruksstyrelsen, som nyss n�mnts, eller yttrande av fiskeri tj�nstemannen avgives, skola ans�kningskandlingarna �terst�llas tifl vattenr�ttsdomaren. Kan Yttrande, som ovan n�mnts, icke avgivas ntan att unders�kning � platsen �ger rum, ankomme p� vattenr�ttsdomaren att efter inkommen anm�lan d�rom upp� draga �t den av lantbrnksslyrelsen f�rordnade eller ock annan av styrelsen f�re� slagen fiskeritj�nsteman att �t vattendomstolen verkst�lla nnders�kning ock avgiva utl�tande, som i 45 � s�gs. 37 �. Kan inverkan ske p� kanal- eller slussanl�ggning, f�rd�gge vattenr�ttsdomaren s�kanden att inom tid, som i varje fall f�reskrives, ock vid �ventyr, som nedan s�gs, till vattenr�ttsdomaren ingiva bevis, att kung�relsen delgivits anl�ggningens �gare eller st^'^relsen f�r densamma p� s�tt, som for delgivande av st�mning �r stagat. Lag samma vare betr�ffande k�nd f�rvaltning f�r annan allm�n farled s� ock sysslo� man f�r allm�n flottled, d�r led, som nu n�mnts, ker�res av f�retaget. �r fr�ga att genom till�rnad byggnad taga i -anspr�k av annan tillgodogjord vattenkraft, f�rel�gges s�kanden en�nanda delgivningssl^ldigket med �garen av den anl�ggning, d�r kraften tillgodog�res. Varder denne vid delgivningsf�rs�k � s�r� skilda dagar ej antr�ffad i sitt k em vist, m� kung�relsen med samma verkan del� givas f�rest�ndaren f�r kraftanl�ggningen eller, d�r f�rest�ndare ej finnes eller ej vid s�rskilda delgivningsf�rs�k antr�ffas, f�stas � l�mplig plats vid anl�gg� ningen. D�r fr�ga, �r om ans�kan, som i 17 � 11 avses, f�rel�gge vattenr�ttsdomaren s�kanden att inom tid, som vattenr�ttsdomaren best�mmer, och vid nedan stadgat �ventyr ingiva bevis om kung�relsens delgivning med �garen av det str�mfall, fr�n vilket kraftbelopp, varom fr�ga �r, tillkandak�lles. Vad nu sagts �ge motsvarande till�mpning betr�ffande ans�kan enligt 17 � 8, 9 eller 10. F�rsummar s�kanden vad enligt denna � f�rel�gges honom, skall ans�kningen av vattenr�ttsdomaren f�rklaras f�rfallen; ock varde bevis d�rom med de sk�l, var� beslutet grundas, tecknat � ett exemplar av ans�kningen. Tillk�nnagivande om be� slutet skall l�mnas parterna i den f�r kallelser till dem stadgade ordning. 38 �. Vill n�gon, vars r�tt kan vara beroende av ans�kningen eller d�rmed avsett f�re� tag, bestrida ans�kningen eller g�ra inv�ndning mot ifr�gasatt f�retags omfattning eller mot till�rnad vattenbyggnads konstruktion eUer mot eljest f�reslagen anord� ning, skola hans erinringar i lier�rda h�nseenden, vid �ventyr att vattendomstolen eljest icke �r pliktig att f�sta avseende vid deras innehall, framst�llas i skriftlig inlaga inom viss av vattenr�ttsdomaren best�md tid, mintt trettio dagar, efter _k^- g�relsens dag. Inlaga, som nu n�mnts, skall ingivas till,vattenr�ttsdomaren i tva exemplar. 39 �. Sedan den f�r avgivande av erinringar best�mda tiden till�ndag�tt, l�te vatten� r�ttsdomaren, om erinringar inkommit, p� s�kandens bekostnad verkst�lla avskrift </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. av desamma i det antal exemplar, som erfordras f�r erinringarnas tillhandak�llande �, det eller de i kung�relse enligt 32 � angivna st�lle eller st�llen, dit avskrifterna s� fort ske kan �vers�ndas. Av inkomna erinringsskrifter �ge s�kanden utbekomma ena exemplaret; ock �ligge honom, d�r han vill bem�ta vad i dem anf�rts, att inom viss av vattenr�ttsdomaren f�relagd tid, minst fjorton dagar, efter utg�ngen av den tid, som best�mta f�r erin� ringars avgivande, ingiva p�minnelser i det antal exemplar, som av vattenr�tts- domaren best�mmes. Vid p�minnelser, som ingivas senare �n nu n�mnts, vare vat� tendomstolen ej pliktig att f�sta avseende; och varde tillk�nnagivande h�rom l�mnat i f�rel�ggandet. Inkomma p�minnelser, skola de exemplar d�rav, som �ro avsedda f�r det eller de i kung�relse enligt 32 � angivna st�llen, of�rdr�j ligen av vattenr�ttsdomaren dit �vers�ndas. 40 �. Pr�var vattenr�ttsdomaren tillf�lle b�ra l�mnas parterna att v�xla flera skrifter �n ovan sagts, �ge han f�rordna d�rom oeh i den f�r kallelser till parterna stad� gade ordning meddela dem de f�r �ndam�let n�diga f�reskrifter. 41 �. Inneh�ller ans�kan i vattenm�l tillika plan till elektrisk ledning f�r �verf�ring av kraft s�som gottg�relse f�r f�rlorad vattenkraft, �ge till befr�mjande av �rendets fortg�ng vattenr�ttsdomaren i sammanhang med utredningen i vattenm�let eller ock i annan ordning inf�rskaffa den utredning inom orten, som m� erfordras f�r bed�� mande av �rendet r�rande den elektriska anl�ggningen. Vid avg�rande vare sig av sistber�rda �rende eller av vattenm�let g�lle den i 24 � stadgade regel.' 42 �. Yittnesst�raning till vattendomstolens sammantr�den utf�rdas av vattenr�ttsdoma� ren eller vattenr�ttssekreter�ren eller ock av h�radsh�vdingen i orten, d�r vittnet bor eller vistas, eller betr�ffande person, som bor eller vistas i_ stad, av den,^ som �r satt till st�mningars utf�rdande i den stad, eller, d�r s�dan ej finnes, av r�dstnvu- r�ttens ordf�rande. K�rande st�mning, som utf�rdas av annan �n vattenr�ttsdoma� ren eller vattenr�ttssekreteraren, skall den, som utf�rdat st�mningen, genast avs�nda underr�ttelse till vattenr�ttsdomaren. 43 �. Vattenr�ttsdomaren eller vattendomstolen �ge, d�r s�dant finnes l�mpligt, f�rordna, att till vinnande av upplysning, som i m�let finnes erforderlig, f�rb�r med vittnen eller parter skall �ga rum vid allm�n underr�tt. Sker det, �vers�nde vattenr�.tts- domaren till den underr�tts ordf�rande uppgift � de omst�ndigheter, varom f�rh�ret skall �ga rum, j�mte de f�r f�rh�rets ledande n�diga upplysningar ang�ende m�let eller ock i fall av behov de i detta ingivna handlingar. Om tiden och st�llet l�r f�rh�rets h�llande meddele allm�nna underr�ttens ordf�rande i god tid besked till vattenr�ttsdomaren, som d�rom sist � �ttonde dagen f�re f�rh�ret underr�ttar par� terna i den f�r kallelser till dem best�mda ordning. I samband med f�rordnande om f�rh�r med part �ge vattendomstolen i�rel�^g^' parten vite eller annat �ventyr; dock skall, d�r s�dant f�rel�ggande i partens fr&^" varo gives, detta sist � �ttonde dagen f�re f�rh�ret delgivas parten p� s�tt om st�m� ning �r stadgat. 44 �. Ang�r m�let fr�ga, f�r vars bed�mande tarvas s�rskilda fackkunskaper, som icke </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " 1918. N:r 523. 1169 annorledes �ro f�r vattendomstolen tillg�ngliga, m� vattenr�tts domaren eller vatten� domstolen till bitr�de �t domstolen tilUialla i s�dant �mne saklinnnig person. 45 �. 1 mom. Erfordras f�r bed�mande av m�let s�rskild teknisk utredning eller vid" lyftigare v�rdering, uppdrage vattenr�ttsdomaren, d�r s�dant finnes l�mpligt, �t bi� tr�de, som i 44 � s�gs, eUer ock �t annan sakkunnig person att efter f�rberedande unders�kning avgiva utl�tande i m�let. Tarvas utredning av mer �n en person, varde uppdraget l�mpat d�refter. Unders�kning, som nu n�mnts, skall b�Uas s� snart ske kan. Om tiden f�r dess f�retagande skall meddelande l�mnas vattenr�ttsdomaren, som i den f�r kallelser till parterna best�mda ordning underr�ttar dem d�rom. Sedan unders�kningen bragts till slut, skall utl�tandet utan dr�jsm�l �vers�ndas till vattenr�ttsdomaren och av honom h�llas f�r parterna tillg�ngligt � f�rut kungjorda st�lle eller st�llen. E�r- ordas i n�got h�nseende andra teknisha anordningar eller andra regler f�r hush�ll� ningen med vattnet �n s�kanden m� hava f�re.slagit, skall utl�tandet h�llas tillg�ng� ligt under minst fjorton dagar f�re vattendom!5tolens sammantr�de. 2 mom. Vattenr�ttsdomaren m� ock, d�r s� finnes l�mpligt., uppdraga �t vatten� r�ttsingenj�rerna eller en av dem att, med eller utan bitr�de av vattenr�ttsn�mnde� m�nnen eller en av dem, verkst�lla unders�kning � st�llet. Om tiden f�r s�dan unders�kning skaU vattenr�ttsdomaren meddela partema under� r�ttelse i den f�r kallelser till dem best�mda ordning. Protokoll �ver unders�kningen skall f�ras av den vattenr�tts dom a ren d�rtill f�rordnat och sedermera tPlst�llas vat� tenr�ttsdomaren. D�r unders�kning sker allenast s�som f�rberedelse f�r domstolens sammantr�de till syn p� st�llet, vare dock underr�ttelse och protokoll, som nu n�mnts, e] av n�den. ' 8 mom.. D�r vid unders�kning enligt denna � i m�l r�rande vattenreglering, som avses i 3 kap. 1 �. en eller flera str�mfalls�gare vilja f�rena sig med s�kanden om f�retaget eller yrka, att till vinnande av �kad b�tnad d�r�t gives st�rre omfattning �n s�kanden �skat, .g�re det skriftligen; och varde handlingen vitsordad medelst unders�kningsf�rr�ttarens p�skrift samt �vers�nd till vattenr�ttsdomaren. 46 �. Mot sakkunnigt bitr�de, som i 44 � s�gs, g�lle de j�v, som efter ty f�rut sf�dgats g�Ua mot ledamot i vattendomstolen; dock m� den omst�ndigheten att fiskentj�nste- San i m�let avgivit yttrande enligt 36 � ieke utg�ra hinder f�r honom att vara sak� kunnigt bitr�de i samma m�l. ,. . , i .. ..j in j " K O A I fr�ga om tiden f�r framst�llande av^ j�v mot sakkunnigt bitr�de skall vad i 52 � finnes s'tadgat �ga motsvarande tiU�mpmng^ Framg�r av utl�tande, som i 45 � s�gs, eller eljest, att f�ref�g eller �tg�rd, varom i mnlet �r fr�aa ano-�r fastighet, som icke blivit i kung�relse enligt 32 � pa dar omf�rm�lt s�tt angiven, �ligge vattenr�ttsdomaren att d�rom u^da kung�relse ined tillk�nnagivande vad �gare till s�dan fastighet sa ock dennes r�tt �r i fr�ga, har att iakttaga f�r bevakande av sm ratt i m�let �vensom att i fall, som i 33 � s�gs, och p� s�tt, d�r finnes stagat, meddela sak�gare, som nu n�mnts, under�ttelse om kung�relsens utf�rdande. Kung�relsen skall genom vat� tenr�ttsdomarens f�rsorg sist � fjortonde dagen f�re vattendomstolens sammanto^e inf�ras i en eUer flera av ortens tidningar s� ock i allm�nna tidningarna samt for unSande i kyrkan avs�ndas till pastors�mbetet i den eUer de for^lmg^, dar de i kung�relsen angivna fastigheter �ro bel�gna. Ett exemplar av kung�relsen staU </div> <div id="page54-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3^X70 1918- N:r 523. of�rdr�jligen s�aidas till det eller de i kung�relse enligt 32 � angivna st�lle eller st�llen. D�r s� finnes l�mpligare ock k�nsyn till ok�nda r�tts�gares r�tt ej utg�r kinder d�remot, f�rel�gge vattenr�ttsdomaren s�kanden ej mindre att i den f�r delgivande av st�mning stadgade ordning sist � �ttonde dagen f�re vattendomstolens samman tr�de l�ta kalla sak�gare, som ovan s�gs, att inst�lla sig vid sammantr�det f�r sin r�tts bevakande �n �ven att sist vid n�mnda sammantr�de inkomma med bevis att delgivning skett inom f�reskriven tid. I fr�ga om f�rel�ggande, som nu sagts, skall i till�mpliga delar g�lla vad i 37 � finnes stadgat. " '' 48 �. F�r att l�mna vederb�rande kommuner, trafikanter och andra tillf�lle att yttra sig ang�ende den inverkan f�retag eller �tg�rd, varom i m�let �r fr�ga, kan medf�ra � allm�n samf�rdsel eller flottning eller eljest � allm�nna intressen samt om vidtagande av �tg�rder f�r tillgodoseende av dylika intressen eller ang�ende �rende, som ? 41 � s�gs, f�rordne vattenr�ttsdomaren, d�r s�dant pr�vas l�mpligt, att s�rskilda samman� tr�den skola h�llas i sammanhang med unders�kning, som i 45 � s�gs, eller ock i annan ordning. F�r anordnandet av s�dana sammantr�den �ge vattenr�ttsdomaren, d�r det finnes l�mpligt, p�kalla Konungens befallningskavandes bitr�de. 49 �. Vattendomstolen �ge^, d�r s� finnes n�digt f�r m�lets avg�rande, fr�n f�rvaltande myndighet beg�ra utl�tande i fr�ga, som faller inom myndighetens verksamhets� omr�de. �r fr�ga om byggnad i eller vid allm�n farled, skall vattendomstolen eller vatten- r�ttsdomaren, f�rr�n m�let avg�ras, fr�n lotsstyrelsen inh�mta yttrande, huruvida fr�n dess sida n�got finnes att erinra i avseende � f�retaget. 50 �. F�r m�lets pr�vning sammantr�der vattendomstolen till syn p� st�llet eller, d�r m�let kan pr�vas utan syn, � annan plats, som �r f�r parterna v�lhel�gen. Tiden och st�llet f�r^ vattendomstolens sammantr�de best�mmes av vattenr�tts- domaren och skall sist � fjortonde dagen f�re sammantr�det tillk�nnagivas parterna i den f�r kallelser till dem best�mda ordning. Har s�kanden beg�rt syn p� st�llet, m� m�lets avdO mande ej ske utan syn. �skas i m�l om byggnad f�r vattnets tillgodog�rande syn av n�gon, som f�rmenar sig lida skada av s�dan byggnad, vare lag samma, s�framt ej sjm finnes uppenbarligen icke vara erforderlig f�r tillgodoseende av parternas r�tt.' 51 �. Yattenr�ttsmgeuj�rerna och de vattenr�ttsn�mndem�n, vilka b�ra tj�nstg�ra vid domstolens sammantr�de, skola av vattenr�tts domaren s�rskilt kallas. ^ _ 52 �. _ Menar part, att ledamot i vattendomstolen �r j�vig, frainst�lle inv�ndningen vid f�rsta domstolssammantr�de, d� den, som j�vet ang�r, har s�te i domstolen, eller, d�r parten d� var av laga f�rfall hindrad att inst�lla sig eller den omst�ndighet, v.y� f�r handen eller parten kunnig, vid n�sta sammantr�de efter det loriallet upph�rde eller han om j�vet erh�ll k�nnedom. .H�lles vattendomstolens sammantr�de, som nu n�mnts, vid syn p� st�llet, skall j�vet framst�llas f�re syne- gangens_ b�rjan. F�rsummas vad salunda stadgats, vare parts r�tt att framst�lla myandumgen f�rsutten. ^ t �v mot ledamot i vattendomstol m� ock i h�gre r�tt g�ras, d�r den part, som </div> <div id="page55-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1171 vill fx�g^ v�cka, av annan orsak �n f�rfallol�s utevaro ej f�rr�n i den h�gre r�tten haft tillf�lle att framst�lla j�vet. Betr�ffande r�tt till talan mot vattendomstols be� slut r�rande j�v mot^ ledamot i domstolen g�lle vad i r�tteg�ngsbalken finnes stadgat ang�ende beslnt om j�v mot h�radsh�vding. Beslut varigenom ; �vsinv�ndning mot vattenr�ttsn�mndeman varder gillad, skall ej medf�ra n�gon verkan till rubbning eller upph�vande av �tg�rd eller beslut, som tillkommit innan inv�ndningen gjordes, d�r �vriga ledam�ter varit om �tg�rden eller beslutet ense. 53 �. Yrkanden betr�ffande ers�ttning till f�ljd av det f�retag eller den �tg�rd, varom fr�ga �r, s� ock p�st�enden 1 anledning av utl�tande, som i 45 � s�gs, skola g�ras medelst skriftlig inlaga i tv� exemplar f�re vattendomstolens f�rsta sammantr�de i m�let eller ock framst�llas � n�mnda sammantr�de och, d�r syn h�lles, f�re syne� g�ngens b�rjan eller i den ordning, som domstolen best�mmer. Yid yrkanden och p�st�enden, som framst�llas senare �n nu n�mnts, vare vattendomstolen icke p^tig att f�sta avseende, utan s� .�r att de f�ranledas av iakttagelser under syneg�ngen eller av eljest under 'domstolens sammantr�den f�rekomna omst�ndigheter. Av inlaga, som nu n�mnts, �ge s�kanden utbekomma ena exemplaret. 54 �. Tvistas om fastighet, som i m�let avsett f�retag eller �tg�rd ang�r, vare den av de tvistande, som med �gander�ttsanspr�k innehar fastigheten, her�tti^d att med laga verkan tala och svara f�r densamma, till dess den lagligen vinnes fr�n honom- Ny �gare m� ej rubba �verenskommelse, som f�rre �garen i m�let ing�tt, eller annan i m�let vidtagen, f�r denne bindande �tg�rd. Har i f�rut angiven ortog underr�ttelse om m�let blivit f�rre �garen tills�nd eller denne kallats tiU inst�Uelse eller eljest kommit tillst�des i m�let, vare underr�ttelse tiU nye �garen eUer kallelse � honom ej erforderlig. 55 �. Parts utevaxo fr�n vattendomstolens sammantr�de ntg�re ej hinder for m�lets handl�ggning och avd�mande. ^ Vill s�kanden f�re vattendomstolens sammantr�de �terMa ans�lmingen, g�re det skriftligen hos vattenr�tts domaren, och avskrive denne m^et fr�n vidaxe hehanolmg. Efter det m�let f�retagits tiU handl�ggning vid saiamantr�de med vattendomstolen, m� �terkaUelse av s�kandena talan ske aUenast hos domstolen. �r fr�ga om utf�rande av vattenreglering, som avses i 3 kap. _1 dena �ro tv� eller flera, en av dem ej utan de andras medgivande aterfcalla sin �terkaUelse av talan skett, skaU genom vat^&ttsdom^s ftaorg medde- lande d�xom l�mnas parterna i den f�r kaflelser till dem best�mda ordning. v D�r ei s�rsMlda omst�ndigheter n6dT�M>gg�ra uppskov med f�rkandUng^^^ syZ^Uga �SN" i protokoUet angivas, tiden s�ttas senare �n tva m�nader efter det beskedet l�mnas. ^ gfcaU besked om tiden och stallet :�r"dt ��n domstolen "skUjes ^er ock sedermera tfll- k�nniSvas i den ordning, som f�r kallelser till paxtema blmt best�md. </div> <div id="page56-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1172 ^ 1918. N:r 523. I sammanliang med beslut om uppskov �ge vattendomstolen, d�r det f�r m�lets beb�riga utredning pr�vas erforderligt, f�rordna om ny skriftv�xling mellan parterna ock meddela de d�rf�r n�diga f�reskrifter s� ock giva f�rel�ggande ang�ende viss' parts k�rande. o8 �. � tid ock plats, som f�r utslagets meddelande enligt 57 � blivit s�rskilt best�md skall utslaget vara f�r parterna tillg�ngligt. D� utslag s�lunda gives, erfordras ej att vattendomstolen �r samlad. 59 �. Av vattendomstolens utslag skall avskrift of�rdr�j ligen ock sist � �ttonde dagen, sedan det avkunnats eller eljest meddelats, av vattenr�ttsdomaren s�ndas till det eller de i kune�relse enligt 32 � angivna st�llen. 60 �. Finner vattendomstolen anledning antaga, att f�retag eUer �tg�rd, som i m�let avses, kar vidstr�cktare verkningar �n i ans�kningen uppgivits, skall tillf�lle l�mnas tillst�desvarande parter att yttra sig d�r�ver. Finnes antagandet grundat, �l�gge domstolen, �nd� att s�rskilt yrkande ej framst�lles, s�kanden att g�lda den �kade ers�ttning, som d�rav m� f�ranledas. D�r p� yrkande av n�gon part uppskattningen av konom tillkommande ers�ttning finnes "b�ra s�ttas k�gre �n s�kanden f�reslagit, m� domstolen j�mv�l betr�ffande andra parter vidtaga s�dan j�mkning i ers�ttningsbelopp, som m� erfordras f�r vin� nande av likformigket i uppskattningen. Ej m� i n�got fall ers�ttning s�ttas l�gre �n s�kanden i ans�kningen f�re.slagit. Har s�rskild uppg�relse tr�ffats, m� ers�ttning ej p� grund av f�reskrifterna i denna � best�mmas annorlunda �n s�lunda blivit avtalat. 61 �. D�r m�l finnes bek�rigen kunna utredas utan skriftv�xling mellan parterna, �ge vattenr�ttsdomaren i kung�relse genast uts�tta viss tid, minst tre veckor efter kun� g�relsens utf�rdande, ock viss ort f�r m�lets kandl�ggning inf�r vattendomstolen; ock skall betr�ffande s�dant m�l i till�mpliga delar g�lla vad i 32 � andra stycket, 3337 ock 4158 �� samt 60 � f�reskrivits. 62 �. 1 mom. D�r genom vattendomstols utslag l�mnas medgivande att bygga i vatten, skall utslaget innek�lla noggranna best�mmelser om byggnadens l�ge ock konstruk� tion, om den ers�ttning, som skall till f�ljd av f�retaget utg�, i den m�n ej best�m� melser d�rom skola tr�ffas i den f�r expropriation stadgade ordning, samt om de villkor i �vrigt, som m� vara beh�vliga f�r tillgodoseende av allm�n och en skild r�tt, s� ock, i den m�n det pr�vas erforderligt, innefatta best�mmelse om vattenm�rke eller andra f�reskrifter om hush�llningen med ock framsl�ppande av vattnet s�v�l efter byggnadens .fullbordan som under byggnadstiden. 2 mom. Ar fr�^a om byggnad f�r vattnets tillgodog�rande, skaH utslaget angiva, med vilken fasti^et r�tten till tillgodog�randet skall f�r framtiden vara f�renad. Denna fastighet (str�mfallsfastigketen) b�r, d�r s� l�mpligen kan ske, omfatta alle� nast den s�kanden tillh�riga mark, som npptages av byggnaden ock d�rmed f�renade anl�ggningar, j�mte den del av vattenomr�det, som s�kanden �ger. Vattenr�tts- domaren b�r f�rty, n�r omst�ndigheterna d�rtill f�ranleda, tillse att, s�vfft m�j- b^d str�mfallsfastigket l�mpad fastighet varder under m�lets kandl�ggning Utslaget skall j�mv�l angiva, i vad m�n tillgodog�randet medgivits p� grund av </div> <div id="page57-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1173 ansprak, eller den sida av str�mfallet, om vars tillgodog�rande �r fr�ga, tilm�r fastig� het, f�r vilken s�kanden s�som �gare f�rt talan i m�let. I utslag, varigenom ^ medgivande l�mnas till byggnad f�r utnyttjande av vatten� kraft, varde vidare angivet, huruvida byggnaden �r av beskaifenhet, att de i 4 kap. meddelade best�mmelserna om skyldighet f�r byggnadens �gare att tillhandah�lla kraft �t kringliggande bygd �vensom ang�ende nypr�vning och l�sningsr�tt f�r kro� nan d�r� �ga till�mpning. 3 mom. Vad i 1 mom. stadgats skall i till�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse betr�ffande vattendomstols utslag i andra ans�kningsm�l. I utslag, varigenom l�m� nas medgivande till utf�rande av vattenreglering, varde angivet, om re^eringsf�re- taget �r av beskaffenhet, att stadgandena i 4 kap. om nypr�vning och om avgifter d�r� �ga till�mpning, och skall, d� fr�ga �r om f�retag, som avses i 3 kap. 1 �, ut� slaget tillika inneh�lla uppgift � dethelopp, vartill kostnaden f�r regleringens ut� f�rande blivit av vattendomstolen ber�knaci, samt f�reskrift om den anpart i kost� naden f�r f�retaget, som bel�per � varje till regleringssamf�lligheten h�rande str�mfall. 63 �. I sammanhang med beslut, varigenom ifr�gasatt byggande i vatten eHer u tf�rande av vattenreglering medgives, best�mme vattendomstolen viss tid, i regel ej �versti- o-ande tio �r, inom vilken f�retaget skall vara fullbordat. 64 �. Meddelas av vattendomstolen best�mmelse om vattenm�rke, som ej finnes utsatt, f�reskrive ock domstolen, n�r och av vem vattenm�rket skall p� s�kandens bekostnad uts�ttas. Vattenm�rke skaU p� ett f�r dess orubbade best�nd betryggande s�tt an� bringas � ett f�r envar l�tt sk�njbart st�Ue invid det vatten, varom fr�ga �r, samt i noggrant best�mt h�jdf�rh�llande till en eller flera i berg, jordfast sten eller annat fast f�rem�l inhuggna fixpunkter. 65 �. �nd� att s�kandens talan bifalles, varde honom �lagt att gottg�ra motpart s� dana kostnader � m�let, som pr�vas hava varit n�diga f�r tillvaratagande av hans r�tt Har svarandepart framst�llt inv�ndning eller p�st�ende i m�let, �nd� att han in� sett eller sk�Ugen bort inse, att fog d�rf�r saknas, och v�Uas d�rav uppskov i m�let eller eljest �kade kostnader, gottg�re kan s�kanden de utgifter, som d�rigenom asam- kats denne. ,, 66 �. I m�l r�rande byggande i matten eller utf�rande av vattenreglering m� vattendom� stolen, n�r synnerll|a sk�l d�rtiU pr�vas f�rehgga, meddela slutligt ntslag r�rande viss del av f�retaget, innan m�let i �vrigt avg�res. 67 �. ers�ttogTpei�^ r�tt kaS �l�gga bonom att utgiva ut�ver vad vatten- 309JS0074. Svensk f�rfattningssamling 1918, Nrr S23529. </div> <div id="page58-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1174 1918. N:r 523. domstolen i s�dant avseende best�mt, s� ock f�r det skadest�nd, vartill han kan k�n nas skyldig, om vattendomstolens beslut eljest �ndras. �r s�dant f�rordnande meddelat, och fullf�ljes mot beslutet talan i h�gre r�tt �e- denna, n�r sk�l d�rtill f�rekomma, att, innan �ndrlngss�kandet slutligen pr�vas ordna, att verkst�llighet icke m� �ga rum. ' 68 �. Anm�lan om ers�ttningsanspr�k, varom i 2 k^. 24 � f�rm�les, skall g�ras skrift� ligen och i tv� exemplar ingivas till vattenr�ttsdomaren. Ena exemplaret varde ge� nom vattenr�ttsdomarens f�rsorg i rekommenderat brev tills�nt �garen av den vatiln" byggnad, varom fr�ga �r. Efter utg�ngen av den tid, inom vilken ers�ttningsanspr�k, som nu sagts, m� an� m�las, skall vattendomstolen f�r pr�vning av anspr�k, som inom beh�rig tid'anm�lts sammantr�da till syn p� st�llet. �ro flera anspr�k anm�lda, varde de s�vitt m�jligt pr�vade i ett sammanhang. Om tiden och st�llet f�r vattendomstolens sammantr�de skall sist � fjortonde dagen f�rut till parterna avs�ndas underr�ttelse' i rekommen� derat brev s� ock kung�rdse inf�ras i en eller flera av ortens tidningar. Ang�ende skyldighet f�r byggnadens �gare att ers�tta motpart kostnad, som f�r- anledes av pr�vning enligt denna �, g�lle vad i 65 � �r om s�kande stadgat. Einnes den, som anm�lt ers�ttningsanspr�k, hava saknat sk�lig anledning d�rtill, varde ho� nom �lagt att gottg�ra byggnadens �gare de utgifter, som denne till f�ljd d�rav f�tt vidk�nnas. , 69 �. F�r ingivande av erinringar eller p�minnelser eller skrifter i anledning av f�rord� nande om ytterligare eller ny skriftv�xling eller ock bevis om delgivning �ge vat� tenr�ttsdomaren bevilja anst�nd p� viss tid, n�r sk�l d�rtill �ro. Varder f�re utg�ngen av tid, inom vilken det �ligger part att n�got fullg�ra, laga f�rfall visat, uts�tte vattenr�t-tsdomaren ny tid. 70 �. Betr�ffande fr�ga, vari det enligt f�rest�ende stadganden tillkommer vattenr�tts� domaren att besluta, b�r han, d�r fr�gans beskaffenhet det p�kallar, r�dg�ra med vattenr�ttsingenj�rerna. Av vattenr�ttsdomarens beslut �r vattendomstolen ej f�rhindrad att annorlunda f�rordna. . 71 �. D�r enligt stadgande i denna lag handling skall ingivas till vattendomstol eller vattenr�ttsdomaren, m� den i st�llet p� vederb�rande parts eget ansvar i betalt brev ins�ndas med posten. 72 �. Vattenr�ttssekreteraren �ligge att �ver alla vid vattendomstolen anh�ngiggjorda ans�kningsm�l f�ra f�rteckning, utvisande tiden, d� varje m�l inkommit, d�rmed vidtagna �tg�rder samt tiden f�r m�lets avg�rande. 73 �. Vattenr�ttsdomaren f�re med bitr�de av vattenr�ttssekreteraren protokoll vid vat- iendomstolens sammantr�den och underskrive detsamma � domstolens v�gnar. I ma- ^^iidling m� ej i protokollet intagas, ntan d�r allenast anm�rkas. ans�kningsmal skall av vattenr�ttssekreteraren uppr�ttas en akt, om- fattande ett exemplar av samtliga de handlingar, som i m�let ingivits, s� ock aj- sKntt av de ntav vattonr�ttsdomaren i m�let utf�rdade knn�:�relser och meddelade </div> <div id="page59-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> In. 1918. N:r 523.' 1175 beslufc �vensom av vattendomstolens protokoll ock utslag i m�let i�mte f�rteckning a de kartor, ritningar ock andra kandiingar, som akten omfattar. Yid akten skall i�mv�l fogas en av vattenr�ttsdomaren underskriven f�rteckning �ver de ^ underr�ttelse, vilka p�^grund av best�mmelserna i 33 ock 47 �� blivit av honom a p^ten avl�mnade; ock skall f�rteckningen angiva den dag, d� avl�mnan� det eljest f�religgande omst�ndigketer annat f�rh�llande framg�r, utg�re f�rteckning, som nu n�mnts, bevis att den uppgivna dagen underr�ttelser avs�nts under de i f�rteckningen upptagna adresser. Betr�ffande skyl^gket att till Svea bovr�tt ins�nda ett exemplar av akten i m�let skall vad r�rande ins�ndande till hovr�tt av underr�tts dombok �r stadgat �ga mot� svarande till�mpning. 74 �. Expedition i ans�kningsm�l skall mot postf�rskott s�ndas till part, som �r skyldig att l�sa densamma, eller, om flera parter �ro gemensamt l�senskyldiga, till den av dem, som de i s�dant avseende m� kava uppgivit. Yarder postf�rskott ej utl�st, m� postavgiften uttagas i den f�r expeditionsl�sen stadgade ordning. Vad s�lunda stadgats om expedition g�lle ock om andra kandiingar, vilka part �r ber�ttigad att ntf� fr�n vattendomstol. Har part avsagt sig r�tten att p� s�dant s�tt f� handling sig tills�nd eller be� g�rt, att handling skall p� s�tt nu �r n�mnt tillst�llas i st�llet f�r honom sj�lv hans r�tteg�ngsombud eller annan, vare det g�llande. Om f�rfarandet vid vattendomstol i st�mningsm�L 75 �. Vill n�gon mot annan f�ra talan, som i 17 � 1227 avses, ingive till vattenr�tts- domaren ski-iftlig inlaga, inneh�llande uppgift � svarandens namn ock hemvist s� ock � k�randens p�st�enden j�mte sk�len d�rtill; bifoge ock de handlingar k�randen vill �beropa till st�d f�r sin talan. Inlaga, som nu sagts, skall j�mte d�rtill h�rande handlingar ingivas i tv� exem� plar; dock �ge i fr�ga om kartor och ritningar samt handlingar av vidlyftigare be� skaffenhet vattenr�ttsdomaren medgiva befrimse fr�n denna skyldighet. Betr�ffande m�l r�rande h�ktad g�Ue vad i 84 � finnes stadgat. 76 �. Har inlaga, som i 75 � s�gs, med tillh�xande handlingar ej ingivits i n�digt antal exemplar, eller finner vattenr�ttsdomaren den i inlagan v�ckta talan vara av be� skaffenhet, att den uppenbarligen icke kan av vattendomstolen upptagas, skaU vad i 29 och 31 �� stadgats betr�ffande ans�kningsm�l �ga motsvarande till�mpning. " 77 ^ M�ter ej mot talans upptagande hinder, som i 76 � avses, teckne vattenr�ttsdoma- reu � st�mningsinlagan f�rel�ggande f�r svaranden vid �ventyr, som i 82 � for- m�les, att inom viss av vattenr�ttsdomaren f�relagd tid, minst fjorton dagar, efter det st�mningshandlingarna delgivits honom, till vattenr�ttsdomaren ingiva skxiftligt svarom�l � st�mningsp�st�endena med bifogande av de handlingar han vill �beropa till st�d f�r svarom�let s� ock att inst�lla sig inf�r vattendomstolen � tid och ort, som sedermera varder best�md och i den ordning 80 � f�reskriver offentliggjord. Har k�randen erh�lLit befrielse fr�n ingivandet av vissa handlingar i tv� exemplar, skall i f�rel�ggandet tillk�nnagivas, att dessa handlingar h�llas tillg�ngliga � vat� tenr�ttsdomarens tj�nsterum.' </div> <div id="page60-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1176 191�- N;r 523. Vad i 75 � andra stycket stadgas g�lla ock med avseende � svarom�l med fil h�rande handlingar. 78 Sedan resolution �tecknats st�mningsinlagan, skall ena exemplaret d�rav �vens av �vriga i inm exemplar ingivna handlingar utl�mnas till k�randen. Vattenr�tt^ domaren f�rel�gge d�rvid k�randen att inom viss tid, minst fjorton dagar, och v'd �ventyr, som nedan s�gs, delgiva svaranden de s�lunda hekoinna handlingarna n� s�tt, som f�r delgivande av st�mning �r stadgat. Har den f�r svarom�ls avgivande best�mda tiden, r�knat fr�n utg�ngen av tiden f�r delgivningens verkst�llande g�tt till �nda och har icke, d� beslut av vattenr�ttsdomaren meddelas, till honoin inkommit bevis, att delgivning skett inom f�reskriven tid, ej heller svarom�l avei vits, varde k�randens i m�let v�ckta talan av vattenr�ttsdomaren f�rklarad f�r� fallen. H�r ans�kningen efter ty nu sagts av vattenr�ttsdomaren f�rklaras f�rfallen, skall bevis d�rom med de sk�l, vara beslutet grundas, tecknas � ett exemplar av st�miiing.s- inlagan. 79 �. Av svarom�l med tillh�rande handlingar �ge k�randen utbekomma ena exemplaret. Till bem�tande av svarom�let m� k�randen^ inom tid, som av vattenr�ttsdomaren f�rel�gges, ingiva p�minnelser i tv� exemplar; och �ge vattenr�ttsdomaren, d�r s� finnes n�digt, f�reskriva, i vilket avseende k�randen d�rvid skall yttra sig eller f�re� bringa utredning vid �ventyr, som i 82 � f�rm�les. Finner vattenr�ttsdomaren tillf�lle b�ra l�mnas svaranden att f�re m�lets behand� ling vid vattendomstolen yttra sig �ver avgivna p�minnelser, f�rel�gge vattenr�tts� domaren k�randen^ vid �ventyr, som nyss sagts, att inom viss tid inkomma med hevxs, att han delgivit svaranden ena exemplaret av p�minnelserna. Pr�vas ytterligare skriftv�xling mellan parterna n�dig, �ge vattenr�ttsdomaren l�rordna d�rom och meddela de f�r �ndam�let erforderliga f�reskrifter. 80 �. Efter skriftv�xlingstidens utg�ng hest�mme vattenr�ttsdomaren, n�r och var vat� tendomstolen skall sammantr�da f�r m�lets handl�ggning; och skall tillk�nnagivaDde om tiden och st�llet f�r sammantr�det sist � fjortonde dagen f�rut ej mindre ansl�s i vattenr�ttsdomarens tj�nsterum �n �ven tills�ndas parterna i rekommenderat brev. . . 81 �. Vad i 42 46 ��, 49 � f�rsta stycket, 50 � f�rsta stycket, 51, 52, 55 ��, 56 � f�rsta sly eket, 57, 58, 64, 67, 6972 ��, 73 � f�rsta, andra och fj�rde styckena samt 74 b stadgas betr�ffande ans�kningsm�l skall, d�r annat ej framg�r av vad nedan i denna^ b s�gs, �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om st�mniugsm�l. Utl�tande, som i 45 � s�gs, skall h�llas f�r parterna tillg�ngligt � vattenr�tts- domarens tj�nsterum. i.'-n 1 7 ^�r ans�kningsm�l finnes f�reskrivet, parterna skola er� h�lla besked i den f�r kallelser till dem i 32 � best�mda ordning, skall i st�mnings- mal med avseende � s�ttet f�r meddelande av s�dant besked i st�llet l�nda till efter� r�ttelse f�reskriften i 80 �. ^ st�mningsm�l, d�ri talan om ansvar f�res, skall A'ad i 55 � finnes stadgat betr�fifand� ans�kningsm�l icke �ga till�mpning, s�vitt ang�r svarande, vil- hen ej under skriftv�xlingen erk�nt den f�rseelse, som l�gges bonom till last. F�r� ordnande, som i 67 � s�gs, m� ej meddelas ang�ende verkst�lligbet av straff eller annan p�f�ljd av brottslig g�rning. </div> <div id="page61-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> - 1918. N:r 523. 1177 vid P ade id, 83 �. ' ^ mot vilken talan f�res i st�mningsm�i, till bem�tande d�rav bos vat- tenrattsdomjen gor ans�kan, som i 17 � 2, 3 eller � avses, varde m�let i dess hel- , bet handlagt i den f�r ansokningsmal stadgade ordnino- % Har i st�mningsm�l vattendomstolen eUer har allm�n domstol eUer �verexekntor g lorordnat om borttagande eller andrande av byggnad eller annan anl�ggning i vat- �aretter ans�kan, som nyss n�mnts, �ge vattenr�tts domaren, om sk�l fal) ' I ^ " s�kanden st�ller pant eller borgen f�r kostnad och skada, f�rordna, aty utslaget ej ma verkst�llas, innan ans�kningsm�let blivit slutligen avgjort eller ock vattendomstolen annorlunda f�rordnar, f 84 �. Vad 1 7583 �� f�reskrives om f�rfarandet i st�mningsm�l skall ej �ga till�mp� ning � brottm�l r�rande h�ktad, utan skall i fr�ga om s�dant m�l l�nda till efter� r�ttelse vad h�rom finnes stadgat f�r h�radsr�tt. Om bidrag till kostnaden f�r vattendomstolamas organisation OGb, verksamJlet. 85 �. L�mnas j�mlikt denna lag medgivande till byggande i vatten f�r vattnets tillgo� dog�rande s�som drivkraft eller till vattenreglering, eller meddelas i syfte att vinna �kad m�jlighet att utnyttja vattenkraft �ndrade best�mmelser r�rande bnsh�ilningen " med vattnet, �ligge s�kanden att, innan medgivet arbete m� p�b�rjas, eller, d�r fr�ga �r om �ndrade bnsb�llningsbest�mmelser, dessa m� till�mpas, erl�gga viss av� gift s�som bidrag till kostnaden f�r vattendomstolarnas organisation och verk� samhet. Avgift, som nn n�mnts, skall betr�ffande byggnad f�r vattnets tillgodog�rande s�som drivkraft best�mmas i f�rh�llande till den f�rut icke tillgodogjorda vatten� kraft, som ber�knas kunna vid l�gvatten uttagas vid byggnaden, dock med avdrag f�r den vattenkraft, f�r vilken i samband med regleringsf�retag avgift f�rnt erlagts. D�r med vattenreglering eller med �ndrade hush�llningsbest�mmelser �syftas �kning i iittagbar vattenkraft, skall avgiften best�mmas i f�rb�llande till �kningen i den vattenloraft, som vid l�gvatten kan uttaps i s�kandens eller, d� fr�ga �r om vat- tenreglering enligt 3 kap. 1 �, samtliga till regleringssamf�lligbeten b�rande str�m� fall. Avses att m�jligg�ra utnyttjande av f�rut uttagbar vattenkraft p� f�rdelakti� gare s�tt, varde avgiften best�md i f�rh�llande till den �kning i vattenkraftens v�rde, som genom f�retaget eller genom de �ndrade husb�llningsbest�mmelserna be- redes. D�r till grund f�r avgiften skall l�ggas storleken av viss vattenkraft, skall den nto-� med en krona f�r varje h�stkraft till och med 5,000, femtio �re f�r varje h�stkraft �ver 5,000 till och med 10,000 samt tjugufem �re f�r varje h�stkraft ut� �ver 10,000, men m� ej, utom d� fr�ga �r om vattenreglcring,^ �verstiga tjugutusen kronor. ' Skall avgiften ber�knas efter �kningen i v�rde � vattenkraft, varde den er- lagd med en f�r tusen av v�rde�kningen. , , , , Avgift, som efter ovan n�mnd ber�kning skulle uppg� till mindre belopp �n tio kronor, skall icke erl�ggas. </div> <div id="page62-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1178 1918. N:r 523. 86 �. Storleken av avgift, varom i 85 � f�rm�les, skall enligt d�r meddelade sranH best�mmas av vattendomstolen. ^ Huru avgifter, som nu n�mnts, skola indrivas och f�r det d�rmed avsedda and m�let anv�ndas, d�rom f�rordnar Konungen. 87 �. S�kande i ans�kningsm�l vare pliktig att f�rskjuta: kostnaden f�r s�dana kung�relser och underr�ttelser i m�let, vilka det �liaeer vattenr�ttsdomaren att offentligg�ra eller avs�nda, s� ock f�r handlingarnas till handah�llande, s�som i 32 � s�gs, d�r s�rskild utgift h�rf�r ifr�gakommer; ers�ttning f�r s�dana utgifter f�r vattendomstolens sammantr�de, varom i 11 S andra stveket f�rm�les: */ ' gottg�relse �t person, som j�mlikt 35 � s�rskilt f�rordnats att bitr�da sak�garna i m�let; gottg�relse ^�t sakkunnig person, som j�mlikt 44 � tillkallas i m�let s�som sakkun� nigt bitr�de �t domstolen; ers�ttning f�r unders�kning enligt 45 �; samt gottg�relse �t vattendomstolens ledam�ter och sekreterare f�r inst�llelse vid dom� stolens sammantr�de, d�r detta h�lles vid syn � st�llet, dock ej ers�ttning i�r l�n me resa �n fr�n j�rnv�gs- eller �ngb�tsstation, som ligger n�rmast sammantr�des� platsen. _ Huruvida kostnad, som s�kanden s�lunda f�rpliktas att g�lda, skall helt eller del� vis gottg�ras honom av annan part, varde avgjort enligt de r�rande r�tteg�ngskost� nader i vattenm�l g�Uande regler. Yad nu sagts betr�ffande s�kande i ans�kningsm�l �ge motsvarande till�mpning i avseende � k�rande i st�mningsm�l. Om fullf�ljd av talan mot vattendomstols och vattenr�tts domares beslut, 88 �. I fr�ga om fullf�ljd av talan mot vattendomstols beslut sivola, s�vitt ej h�r ne� dan eller eljest i lag eller f�rfattning s�rskilda stadganden d�rom meddelas, i till- l�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse r�tteg�ngsbalkens f�reslcrifter betr�ffande full� f�ljd av talan mot allm�n underr�tts beslut, med iakttagande d�rav att talan mot vattendomstols beslut skall fullf�ljas hos vatten �verdomstolen och att vad i 25 kap. 8 � och 26 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken s�gs om h�radsh�vding skall i vattenm�l g�lla om vattenr�ttsdomaren. Talan mot vattendomstols slutliga utslag i m�l, som ej �r av brottm�ls natur. skaU fullf�ljas efter vad. Har vattendomstol f�rklarat sig obeh�rig eller i st�mningsra�l f�rklarat st�mnin� gen ogill, skall �ver det utslag klagan f�ras genom be.sv�r, �nd� att m�let �r s�- dant, att talan mot slutligt utslag d�ri eljest .skolat efter vad fullf�ljas. Vad i 25 kap, 5 � r�tteg�ngsbalken tinnes stadgat r�rande s�ttet for fullf�ljd av talan mot d�r avsedda beslut skall �ga motsvarande till�mpning i vattenin�l. ..j , 90 �. Vad mot vattendomstols utslag skall anm�las sist � fjortonde dagen eller, d�r an- aggnmg, f�retag eller �tg�rd, varom fr�ga �r, ang�r fastighet inom Norrbottens e er V�sterbottens l�ns lappmark, sist � tjuguf�rsta dagen fr�n den dag, d� utsl�- </div> <div id="page63-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1X79 v�djas; prove dock vattenr�ttsdoma- ^X�omaS^ vadeaam�lan r�tteligen ekett. Vadepenning tfflfalle Meddelar j�mlikt 66 � ^ttendomstol skilda utslag r�rande olika delar av det f�retag, varom fraga ar, ock kar part erlagt vadepenning r�rande ett utslag, tarvas ej ny vadepenning, dar kan vill fiillf�lja talan j�mv�l ik^ot beslut, som sentre med� delas. 91 �. Part, som v�djat mot vattendomstols utslag, skall i vatten�verdomstolen sig in� st�lla l�re klockan tolv a trettionde dagen eller, d�r anl�ggning, f�retag eUer �tg�rd, varom fraga �r, angar fastigket inom Norrkottens eller V�sterkottens l�ns lappmark, f�re klockan tolv � fyrtiofemte dagen fr�n den dag, d� utslaget gavs �. D�r i ans�kningsm�l, vari kung�relse enligt 32 � utf�rdats, talan mot vattendom� stols utslag efter vad fullf�ljes av s�kanden, skola de av konom vid vatten�verdom� stolen f�retedda inlager oek andra kandkngar, d�rav enligt 26 kap. 13 � r�tteg�ngs� kalken avskrifter skola bifogas, k�Uas parterna tillkanda � det eller de i kung�rel� sen angivna st�lle eller st�llen. P�r s�dant �ndam�l skall avskrift av kandlingama s� fort ske kan dit �vers�ndas, ock varde p� s�kandens bekostnad tillk�nnagivande d�rom, att s�dan avskrift finnes att tillg� d�rst�des, inf�rd i den eller de i samma kung�relse angivna ortstidningar. Har s�kanden ej ingivit avskrifter tiU det antal, som erfordras f�r handlingarnas tillkandak�llande p� s�tt nu n�mnts, skall p� s�� kandens bekostnad verkst�llas utskrift av handlingarna i det ytterligare antal ex� emplar, som f�r �ndam�let �r beh�vligt. 93 �. Besv�r �ver vattendomstols utslag eller beslut skola till vatten�verdomstolen ingivas f�re klockan tolv � trettionde dagen eller, d�r anl�ggning, f�retag eller �t� g�rd, varom fr�ga �r, ang�r fastigket inom Norrbottens eller V�sterbottens l�ns lappmark, f�re iHockan tolv � fyrtiofemte dagen fr�n den dag, d� ntslaget eUer be� slutet meddelades. Avse besv�r beslut, som, d�r det meddelats av allm�n domstol, m� utan inskr�nk� ning till viss tid �verklagas, vare d� ej beUer klagan �ver vattendomstolens beslnt till viss tid begr�nsad. Yad i 27 kap. 1 � andra stycket r�tteg�ngsbalken finnes stadgat skaU �ga till- l�mpning j�mv�l � part, som h�lles h�ktad i vattenm�i. 94 �. Skall �ver besv�r motpart k�ras, skola i de fall, som avses i 27 kap. 6 ock 10 �� r�tteg�ngsbalken, i st�llet f�r de i 1 � i samma kap. stadgade tider komma tilL till- l�mpning de tider, som finnas angivna i 93 �. 95 �. Skola, d�r mot beslut i ans�kningsm�l, vari kung�relse enligt 32 � ntf�rdats, be� sv�r anf�rts av s�kanden, motparterna h�ras d�r�ver, varde genom klagandens f�rsorg besv�rskandlingarna tillst�llda i st�llet f�r motparterna den eller de personer, kos vilka enligt n�mnda kung�relse de till vattenr�ttsdomaren i m�let ingivna hand� lingarna k�Uas tillg�ngliga, samt tillk�nnagivande d�rom, att kesv�rskandlin^na finnas att tillg� d�rst�des, f�re utg�ngen av den f�r ingivande av delgivningsbevis best�mda tid inf�rt i den eller de uti samma kung�relse angivna ortstidningar; oek �ligo-e det klaganden, vid den f�r underl�tenhet att inkomma med delgivningsbevis </div> <div id="page64-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1180 1918- N:r 523. stadgade p�f�ljd, att inom n�mnda tid j�mv�l styrka, att s�dant tillk�nnamv rl �gt rum. ^ I fall, som i denna � avses, varde den tid, inom vilken f�rklaring skaU avei r�knad fr�n den sista dag, d� kandlingarna delgivits n�gon av nyssn�mnda nem eller tillk�nnagivande, som nyss sagts, blivit i tidning inf�rt. 96 �. Har part r�tteligen v�djat mot vattendomstols utslag, �ligge vattenr�ttsdomar att f�re utg�ngen av den tid, inom vilken talan skall fullf�ljas, till vatten�verdom^ stolen ins�nda akten i m�let. Har i vattendomstols slutliga utslag eller beslut �nd" ring s�kts genom besv�r, skall akten i m�let infordras fr�n vattenr�ttsdomaren Laa samma vare, d�r besv�ren avse ett av vattendomstolen under r�tteg�ngen meddelat beslut samt besv�ren pr�vas vara av beskaffenhet att icke kunna avg�ras utan att andra till akten i m�let b�rande handlingar �n vattendomstolens protokoll �ro f�r vatten�verdomstolen tillg�ngliga. Vad i r�tteg�ngsbalken stadgas om skyldighet f�r part att vid fullf�ljd av talan mot underr�tts utslag eller beslut ingiva underr�ttens protokoll i m�let, skall utom s�vitt ang�r �verklagade utslaget eller beslutet, icke �ga till�mpning, d� talan full� f�lj es mot vattendomstols utslag eller beslut, utan s� �r att talan genom besv�r full� f�ljes mot ett av vattendomstolen under r�tteg�ngen meddelat beslut 97 �. Ang�r m�let fr�ga, f�r vars bed�mande fordras s�rskilda fackkunskaper, m� vatten� �verdomstolen till bitr�de �t sig tillkalla i s�dant �mne sakkunnig person. Tillkallad sakkunnig b�r, sedan tillf�lle l�mnats honom att taga del av handlin� garna i m�let, �vervara m�lets f�redragning i vatten�verdomstolen och m� d�r del� taga i �verl�ggning r�rande detsamma. Han skall, efter det m�let f�redragits, meil innan detsamma f�retages till avg�rande, till vatten�verdomstolen avgiva skriftligt yttrande r�rande de delar av m�let, i. vilka hans sakkunskap av vatten�verdomstolen tagits i anspr�k. Han yttrande, som ^ nyss n�mnts, icke avgivas utan att unders�kning � platsen �ger rum, ankomme p� vatten�verdomstolen att uppdraga �t det sakkunniga bitr�det eller ock annan i �mnet sakkunnig person att f�retaga dylik unders�kning och d�r� �ver avgiva utl�tande. Huru ers�ttning �t sakkunnig, varom i denna � f�rm�les, m� best�mmas, d�rom f�rordnar Konungen. TT . . ,, talan i vattenm�l av vattenr�ttsdomaren avvisats eller f�rklarats hava f�r- lallit eller har vattenr�ttsdomaren f�rklarat vadeanm�lan ej kunna upptagas, m� klagan d�r�ver f�ras hos vatten�verdomstolen i enahanda ordning, som ovan finnes stadgad nied avseende � besv�r mot vattendomstolens utslag eller beslut. Lag samma vare betr�ffande vattenr�ttsdomares beslut om inskrivning i vattenbok, som i 12 kap. s�gs, ang�ende besiktning, varom i 13 kap. f�rm�les, samt i fr�ga, som i 14 kap. 7 � _ avses. �ver annat av vattenr�ttsdomare meddelat beslut �n nu n�mnts m� klagan f�ras allenast i sammanhang med klagan �ver slutligt besked. Om fullf�ljd av talan mot vatten�verdomstolens beslut. 99 � I fr�ga om fullf�ljd av talan mot vatten�verdomstolens beslut skall i allt, varom j ne an i 100 102 �� eller eljest i lag eller f�rfattning �r s�rskilt stadgat, l�nda </div> <div id="page65-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1181 till efterr�ttelse yad r�rande fnllf�ljd av talan mot hovr�tts beslut finnes f�reskrivet, d�r det till�mpligt �r. 100 �. Har i m�l r�rande byggnad i vatten eller utf�rande av vattenreglering vatten- �verdomstolen meddelat skrida ntslag r�rande olika delar av f�retaget, och har part erlagt fullf�ljdsavgift r�rande ett ntslag, d� m� s�dan neds�ttning av parten �be� ropas j�mv�l f�r fullf�ljd av talan mot senare ntslag i m�let; dock �ligge parten att h�rom g�ra anm�lan hos Konungens befallningshavande �vensom att, d� han hos vatten�verdomstolen anm�ler missn�je mot dess ntslag, d�rvid tillika ingiva Konungens befallningshavandes bevis s�v�l ang�ende n�mnda anm�lan som ock d�rom att den nedsatta fullf�ljdsavgiften icke �terbekommits. 101 �. F�reskriften i r�tteg�ngsbalken om skyldighet f�r part att vid fullf�ljd av talan mot hovr�tts utslag eller beslut ingiva underr�ttens protokoll i m�let skall icke �ga till�mpning, d� talan fullf�ljes mot vatten�verdomstols utslag eUer beslut, utan s� �r att talan fullf�ljes mot vatten�verdomstolens beslut i fr�ga, som genom besv�r �ver ett av vattendomstolen under r�tteg�ngen meddelat beslut dragits under vatten� �verdomstolens pr�vning. 102 �. Yad i 92, 95 och 97 �� r stadgat ang�ende m�l, som vid vattendomstol anh�n- giggjorts medelst ans�kning och d�ri talan till vatten�verdomstolen fuUf�yts av s�� kanden, skall �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om m�l, som s�kanden dragit under Konungens pr�vning. 12 KAP. Om vattenbok ocli inskrivning d�ri. 1 �" F�r varie vattendomstols omr�de skall f�ras bok'for inskrivning av faktiska och r�ttsliga f�rh�llanden r�rande anl�ggningar f�r tillgodog�rande av rinnande vatten s�som drivkraft eller annorledes s� ock r�rande dammhyggnader, anda att ej avse vattnets tillgodog�rande; dock att vad nn stadgats ej �ger till�mpning a anlaggnm- o-ax f�r allnSin farled eller allm�n flottled. Denna hok kallas vattenbok. I vattenboken b�ra ock anm�rkas hydrografiska ocb �ver de inom vattendomstolens omr�de bel�gna vattendrag med tillh�rande ^ att en- samlingsomr�den, i den m�n s�dana beskrivningar �ro eller varda av vederb�rande myndighet utarbetade. ^ g BeteffanafaSefknTnglM ^ vatteni�ttsdomaren Petraffande lydelse av vederb�rande vattenr�ttsmgenj�r, som, tillf�rlitligbet och fnlist�ndighet. ^ -VT.. f>; iniorr fr�tt 1 k raft beslut UV doms tol eller annan myndigbet N�r, efter det denna hg i ,, , �ndrande eller borttasrande </div> <div id="page66-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1182 " 1918. N:r 523. ren utan s�rskild ans�kan att med ledning av beslutet i vattenboken verkst�lla in skrivning av de huvudsakliga f�rh�llanden, som �ro av vikt f�r k�nnedomen om l�ggningens beskaffenhet samt om de r�ttigheter och skyldigheter f�r framtiden vilka �ro f�renade med densamma. Vad nu sagts g�lle ock i fr�ga om beslut som innefattar pr�vning j�mlikt 2 kap. 25 � av redan verkst�lld anl�ggnings laglighet s� ock betr�ffande beslut, varigenom �ndring g�res i f�rh�llande, som f�rut inskrivits' Meddelas j�mlikt stadgande i 4 kap. f�reskrift om skyldighet f�r �gare av str�mfali att tillhandah�lla kraft �t kringliggande bygd, skall betr�ffande sagda skyldighet inskrivning g�ras i vattenboken. Har beslut, varom inskrivning b�r ske i vattenboben, blivit av annan domstol eUer myndigtet �n vattendomstolen meddelat, skall underr�ttelse om beslutet j�mte erforderliga handlingar ^och upplysningar genom den beslutande myndighetens f�r� sorg s� snart sig g�ra l�ter tills�ndas vattenr�ttsdomaren. 4 �. D�r anl�ggning, som i 1 � f�rsta stycket avses, tillkommit innan denna lag tr�tt i kraft eller ock d�refter i enlighet med domstols eller annan myndighets beslut vilket dessf�rinnan meddelats, vare �garen ber�ttigad att r�rande anl�ggningen s�ka inskrivning i vattenboken. 5 �. Ans�kan om inskrivning i vattenboken skall ingivas till vattenr�ttsdomaren samt vara �tf�ljd av ritningar �ver anl�ggningen, s�dan denna befinnes, j�mte erforderlig beskrivning d�r� s� ock av tillg�ngliga domar och andra handlingar, som m� ang� anl�ggningens r�ttsliga f�rh�llanden. Ans�kningen skall inneh�lla uppgift, med angivande av socken, h�rad och l�n, � den eller de fastigheter, var� anl�ggningen �r bel�gen, samt � det vattendrag, som d�rav ber�res, s� ock � de regler f�r hu^�llningen med vattnet, vilka till�mpas vid anl�ggningen, varj�mte b�ra meddelas de andra upplysningar, vilka kunna vara av vikt f�r k�nnedom om de med anl�ggningen f�renade r�ttigheter och skyldigheter. Avser ans�kningen inskrivning r�rande byggnad f�r tillgodog�rande av str�mfall, skall s�rskilt uppgivas, huruvida str�mfallet eller den del d�rav, som genom bygg� naden tillgodog�res, helt eller delvis tillh�r annan fastighet �n byggnaden samt, om s� �r f�rh�llandet, vilken r�tt byggnadens �gare har att tillgodog�ra sig vattnet. Uppgift, som nu n�mnts, m� l�mnas medelst h�nvisning till f�retedd doin eUer annan handling, d�r densamma inneh�ller tillfyllestg�rande besked i �mnet. �r s�� kanden oviss om n�got f�rh�llande, varom ans�kning b�r inneh�lla uppgift, varde s�dant i ans�kningen angivet. _ _ 6 �. ^D� ans�kan om inskrivning inkommit, l�te vattenr�ttsdomaren, d�r han ej finner s�dant fall vara f�r handen, att ans�kningen b�r genast avsl�s, utf�rda kung�relse om ans�kningen med f�rel�ggande f�r dem, som kunna hava n�got att erinra mot inskrivningen, att till vattenr�ttsdomaren ingiva skriftliga erinringar inom viss tid, minst sextio och h�gst etthundratjugu dagar, fr�n den dag kung�relsen �r dagteck- nad. Kung�relsen skall inneh�lla uppgift om tiden f�r h�llande av unders�kning, varom i 7 � f�rm�les. S�dan kung�relse skall genom vattenr�ttsdomarens f�rsorg inom tio dagar fr�n n�mnda^ dag inf�ras s�v�l i allm�nna tidningarna som ock i en eller, om f�rb�llan- dena p�kalla det, flera tidningar inom orten. Om kung�relsens inneh�ll varde s�r� skild underr�ttelse meddelad kammarkollegiet och lantbruksstyrelsen. </div> <div id="page67-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1183 7 �. < �" R�rande tillf�rlitligheten av de ingivna ritningarna ocli beskrivningen skall i god tid f�re ntg�ngen av den f�r erinringars avgivande best�mda tid efter vattenr�tts- domarens f�rordnande pa s�kandens bekostnad kallas unders�kning av sakkunnig person, �ver vad vid unders�kning f�rekommer skall f�ras protokoll, som ins�ndes till vattenr�ttsdomaren. 8 �. Rinnas de f�retedda ritningarna ock beskrivningen eller ock ans�kningshandlingen vara s� oriktiga eller ofullst�ndiga, att de ej kunna, med mindre de fullst�ndigt omarbetas, l�ggas till grund f�r inskrivningen, varde ans�kningen avslagen. �r s�kandens r�tt med avseende � anl�ggningen beroende av tvist, f�rklare vatten� r�ttsdomaren, d�r ej ans�kningen �r av beskaffenhet att b�ra genast avsl�s, densam� ma vilande i avbidan p� tvistens utg�ng. M�ter eljest kinder mot inskrivningen, f�rel�gge vattenr�ttsdomaren s�kanden viss tid, inom vilken kan kar att fullf�lja ans�kningen ock visa, att hindret blivit undan� r�jt. Fullg�r s�kanden ej inom utsatt tid vad honom �lagts, varde ans�kningen av� slagen, d�r kan ej visar, att kan ej kunnat fullg�ra det inom samma tid; visas det, utsattes ny tid. 10 �. Varder i �rendet utrett, att med ans�kningen avsedd anl�ggning tillkommit eller v�sentligt �ndrats efter den 30 april 1881, ock visas ej domstols eller annan beh�rig mvndinkets beslut till st�d f�r vad s�lunda �tgjorts, m� ans�kningen ej beviljas. 11 �. Har p� grund av ans�kan, som ovan s�gs, skett inskrivning i vattenboken, ock kava d�refter fem �r f�rflutit utan att talan v�ckts mot lagligketen av de med in� skrivningen avsedda f�rk�Uanden, vare, �nd� att till st�d f�r desamma ej kunnat p�visas domstols eller annan myndighets beslut, s�kandens r�tt att bibeh�lla anl�gg� ningen ock, d�r fr�ga �r om anl�ggning f�r vattnets tillgodog�rande, att i den om� fattning inskrivningen angiver tillgodog�ra vattnet, fri fran H�nder; dock g�Ue vad nu sagts r�rande r�tten att tillgodog�ra vattnet allenast, s�tiamt d^, som uppfort anl�ggningen, varit i god tro r�rande r�tten till vattnet vid tiden f�r uppf�randet eller vid erh�llandet av domstols eller annan myndighets medgivande d�rtiR eller ock n�gon, till vilken anl�ggningen sedermera �verg�tt, i god tro r�rande sagda ratt f�rv�rvat densamma. Tillgodog�res genom anl�ggning, r�rande vilken skett inskriv� ning i vattenboken, allenast en del av det framrinnande vattnet, ^h inneh�ller in- skrivninn-en att str�mfaUet eller den del d�rav, vars fallh�jd ntn^tjas vid anl�gg� ningen, tiUk�r s�kanden, skall vadovan stadgats �gn motsvarande tm�mpnrn om det s�lunda ej tiUgodogjorda vattnet i str�mfaUet eUer faUdelen Avser inskriv- Tngen allenast ien del ay yattnet, som tilUi�r strSirfallets ena sida, galle ock vad nu sagts i den m�n ej andra sidans r�tt tr�des f�r n�r. � r-.. i OTI J Vod i ftirsta stvck� stadgats g�Ue dock ej med ayseende a forh�U^de, som st�r 1 stod mot domstols 3� april 1881 meddelade beslnt, ej heUer betr�ffande "Sri�mlikfffi^graTd^^testo^ 1 ett yid den tid, d� de nna lag tr�de r i kraft^ atkar^D-io-t m�l inskrivning skett i vattenhoken r�rande anl�ggning, vartill redan ank�ngig annan myndighet �n vattendomstol, skaU vad i f�rsta styc- �Xs stadgat �ga motsyarande tiU�mpning; dock att d�r omfdrm�lda tid ay fem �r skall r�knas fr�n det anl�ggningen fnlTbordades. </div> <div id="page68-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11S4 1918. N:r 523. 12 �. Om inskrivning i vattenboken enligt 3 � eller p� grund av ans�kan, som ovan s�gs, skall vattenr�ttsdomaren of�rdr�j ligen utf�rda kung�relse; oeli varde den oiffenk ligg-jord p� s�tt i 6 � andra stycket finnes stadgat. 13 �. Har enligt f�rordnande efter ty i 13 kap. 1 � s�gs besiktning h�llits � anl�ggnino- som i 1 � f�rsta stycket avses, eller av vattenm�rke, om vars uts�ttande vattendom� stolen meddelat f�reskrift enligt II kap. 64 �, skall besiktningsprotokollet ingivas till yattenr�ttsdomaren och anteckning om dess huvudsakliga inneh�ll g�ras i vatten� boken. 14 �. N�rmare f�reskrifter om vattenbokens inr�ttande och f�rande meddelas av Ko- nungen. 13 KAP. Om besiktning ocb. handr�ckning s� ock om ansvar f�r �vertr�delse av denna lag. 1 �" . I sammanhang med beslut, varigenom byggande i vatten eller utf�rande av vat� tenreglering medgives, �ge vattendomstolen, n�r sk�l d�rtill �ro, f�reskriva att, sedan arbetet fullbordats eller den f�r fullbordandet best�mda tid g�tt till �nda, besiktning � arbetet skall verkst�llas av sakkunnig person. Inneh�ller vattendomstolens beslut, att vattenm�rke j�mlikt 11 kap. 64 � skall uts�ttas, skaU samtidigt meddelas f�re� skrift om besiktning av m�rket. Har f�reskrift om besiktning, som nu sagts, av vattendomstolen l�mnats, men viss besiktningsman icke samtidigt f�rordnats, tillkomme vattenr�ttsdomaren att f�rordna s�dan vid tiden, d� besiktningen skall ske. Kostnad f�r besiktning enligt denna � skall g�ldas av byggnadens �gare. "TT. . . , ^ Pinnas vid besiktning, som i 1 � s�gs, s�dana avvikelser fr�n vattendomstolens beslut vara gjorda, att allm�n eller enskild r�tt d�rigenom kr�nkes, meddele be� siktningsmannen, att r�ttelse b�r ske inom viss tid vid �ventyr att f�rh�llandet eljest anm�les f�r aUm�nne �klagaren i orten. 3 �. Menar n�gon, vars r�tt �r beroende av annan tillh�rig, helt eller delvis uppf�rd i vatten, att denna icke tillkommit i laga ordning eller icke �r av laga beskaffenhet, �ge p� ans�kan av honom vattenr�ttsdomaren f�rordna sakkunnig per� son att h�lla besiktning � byggnaden. Kostnad f�r besiktning, som i denna � s�gs, skall g�ldas av s�kanden; och vare han, d�r besiktningsmannen p�fordrar det, pliktig att f�rskjuta kostnaden eller st�lla bo^en eller annan s�kerhet d�rf�r, innan besiktningen verkst�lles. D�r s�kanden sedermera f�r talan om byggnadens borttagande eller �ndrande eller om^ ers�ttning f�r skada genom byggnaden, varde i det m�l p� s�kandens beg�ran 3r�"^at, hnrnvida den f�rskjutna besiktningskostnaden skall av �garen gottg�ras s�- " ^ � enna � sagts om besiktning � byggnad i vatten �ge motsvarande till�mp- ning betr�ffande vattenm�rke eller s�rskilt anbragt fixpunkt, vartill domstols eller annan myndighets beslut om byggande i vatten euer r�rande hush�llning med vat� ten h�nf�r sig. </div> <div id="page69-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. ]S[;r 523. 1185 4 �" Har byggnad i vatten tillkommit efter pr�vning i laga ordning, st�nde �garen fritt att hos vattenr�ttsdomaren ]^�kalla besiktning genom sakkunnig person till be� visning d�rom, att byggnaden utf�rts i �verensst�mmelse med de d�rf�r givna f�re- 1 .-Pv. __ "_f__ 0__. o ^ TJI�! .. - - ^.LcViUAxij cLuu u^y^^LLdU-Cii uuiuivo JL UV�rtillSSvdiniliCiS� IilBU. U.6 UdlTOr glVIlct iUTc- skrifter eller att de avvikelser d�rifr�n,som m� hava skett, icke �r o av beskaffenhet att kr�nka allm�n eller enskild r�tt. �gare av byggnad i vatten m� ock eljest p� nn Tlfl.TTlTTh?? T^P.CTH.TP. l^P.�ll\f,inTl D* fnr PrVi�llc^nr^o OTT inf.Trn� l^xrorm'j fl <an a i o ^ �iaLci stycket. Om kostnad f�r besiktning, som i denna � s�gs, g�lle vad i 3 � andra stycket finnes stadgat. 5 �. �ver vad vid besiktning f�rekommer och utr�nes skall f�ras protokoll; och varde, d�r besiktningen h�lles p� grund av ans�kan, som i 3 eller 4 � s�gs, avskrift av protokollet s� snart ske kan s�kanden tillhandah�llen. Om besiktningsmans skyldighet att i vissa fall ingiva protokollet till vattenr�tts- domaren finnes i 12 kap. 13 � stadgat. 6 �. Av vattendomstol eller vattenr�tts domare f�rordnad besiktningsman �tnjute det skydd och vare underkastad det ansvar, som i lag stadgas betr�ffande tj�nsteman. Ej vare n�gon f�rmenat att mot riktigheten av besiktning, varom ovan skils, �be� ropa den bevisning, vartill han kan �ga tillg�ng. 8 �. Bygger n�gon i vatten utan f�reg�ngen pr�vning i laga ordning, varigenom^ med� givande till arbetet erh�llits, och finnas f�rh�llandena uppenbarligen vara s�daiia, att dylik pr�vning skolat enligt stadgande i denna lag f�reg�, �ge �verexekutor f�r� bjuda arbetets forts�ttande, intill dess s�dan pr�vning rum, s� ock, n�r sk�l d�r� till �r o, f�rordna om handr�ckning till r�ttelse i vad olagligen skett. D�r bygo-ande i vatten eUer annat i denna lag avsett arbete, vartill i la^a ord- nino- medgfvande erh�lHts, verkst�lles i strid mot de betr�ffande arbetets utf�rande givna f�reskrifter, m� ock f�rbud och f�rordnande, varom nu �r. sagt, meddelas, s� framt det ej �r uppenbart, att genom de avvikelser, som skett, varken allm�n eller enskild r�tt kr�nkes. T. ... - i I fr�ga om handr�ckning enligt denna � g�lle enahanda best�mmelser, som aro stadgade f�r det i 191 � uts�kningslagen avsedda fall. Varda de r�rande hush�llning med och framsl�ppande av vatten i denna lag staff- gade f�reskrifter eUer nr domstol eUer annan myndigket i laga ordning m^idade Best�mmelser ej iakttagna, oeh f�ljer ej r�ttelse genast efter det �p-p -n� ans�kan av den som av f�rsummelsen kan lida men, utm�tnmgsinannen^ i oLn att, sedan han med oj�mgt vittne h�Ult besiktning � st�llet, meddela nodig handr�ckning och nttaga kostnaden d�rf�r av den f�rsnmftge _ Tmst�ngfr n�gon lum�n farled eUer ata�n flottied eUer Askv�g ma o.i bU bortt^S av singsel, som nppenbarUgen finnes stridande mot lag, Tiandr�cknmg givas s�som nyss �r sagt. ^ Ans�kan om besiktning och handr�ckning, varom ovan ^nes stadgat, m�, d�r all- mtana inlressen �ro 1 Mga. myndighet, som </div> <div id="page70-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. av K�rningen besfc�mts; och skall kostnaden i ty fall f�rskjutas av allm�iina medel. 11 �. Den, som mot best�mmelserna i 2 kap. 20 � f�rsta eller andra stycket " vatten utan d�rtill av vattendomstolen l�mnat medgivande ^ eller mot n�mnda best�mmelser eller stadgandet i 3 kap. 11 � verkst�ller vatten- reglering utan vattendomstolens medgivande eller mot f�reskriften i 2 kap. 20 � tredje stycket underl�ter att s�ka vattendom� stolens godk�nnande av verkst�lld �ndring � byggnad i vatten eUer mot stadgandet i 2 kap. 34 � f�rsta stycket utan vattendomstolens medgivamie utriver byggnad i vatten eller mot vad i 2 kap. 37 � finnes stadgat vidtager �tg�rd f�r vattendrags �ter� st�llande utan medgivande av vattendomstolen, � skall, d�r han insett eller sk�ligen bort inse att j�mlikt �beropade lagrum med� givande eller godk�nnande, som nu n�mnts, varit erforderligt, straffas med b�ter fr�n och med fem till och med fem tusen kronor eller med f�ngelse fr�n och m ed en till och med sex m�nader. 12 �. Den, som efter erh�llet medgivande till byggande i vatten eller tiU verkst�Uande av vattenreglering fr�n vattendomstolens beslut g�r avvikelse av beskaffenhet att kr�nka allm�n eller enskild r�tt, straffes med b�ter fr�n och med fem till och m ed fem tusen kronor eller med f�ngelse fr�n och med en till och med sex m�nader. 13 �. Bryter n�gon mot de r�rande hush�llning med eller framsl�ppande av vatten i denna lag stadgade f�reskrifter eller av domstol eller annan myndighet i laga ord� ning meddelade best�mmelser, straffes med b�ter fr�n och med fem till och med fem tusen kronor eller med f�ngelse fr�n och med en till och med sex m�nader. 14 �. Borttager eller f�rd�rvar n�gon upps�tligen vattenm�rke eller s�rskilt anbragtfis- pnnkt, vartill domstols eller annan myndighets beslut om byggande i vatten eUer vattenreglering eller r�rande hush�llning med vatten h�nf�r sig, straffes med b�ter fr�n^ och med fem till och med fem tusen kronor eller med f�ngelse fr�n och m ed en tiU och med sex m�nader. 15 �. Bifier, som enligt denna lag �d�mas, tillfalla kronan. Saknas tillg�ng till b�ter nas fulla g�ldande, skola de f�mmndlas efter allm�nna strafflagen. 14 K�B. . Slutb est�mmelser. 1 �" Med l�gvatten (l�gvattenm�ngd) i ett vattendrag avses i denna lag medeltalet f�r ett sa stort antal �r som m�jligt av de vattenm�ngder, vilka var f�r sig utg�ra den minsta vattenm�ngden under �ret. 2 �. " ^ � r�ttigheter och skyldigheter* som enligt denna lag �ro f�renade med aganaer�tt till fast egendom, vare med �gare likst�lla den, som med stadgad �bor�tt esi er hemman eller l�genhet, tillh�rande kronan eller allm�n inr�ttning, s� ock den, som under fideikommissr�tt innehar fast egendom. </div> <div id="page71-div" style="position:relative;width:893px;height:1237px;"> <img width="893" height="1237" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1918. N:r 523. 1187 _ ^ 3 �. I allt, varom denna lag inneli�ller best�mmelse, vare kronan likst�lld med enskild person, d�r ej f�r s�rskilt faU finnes annorlnnda stadgat. Kronan vare fri fr�n skyldighet att st�lla s�kemet, d�r s�dan eljest �r f�re� skriven. '' 4 �. I^�retag eller �tg�rd enligt denna lag anses ang� viss fastighet: n�r p�st�ende g�res om f�rpliktande f�r fastighetens �gare att deltaga i f�re- I . taget; n�r fastigheten eller dess vatten tages i anspr�k f�r f�retaget eller f�r anl�ggning i samband med detta; n�r f�retaget kan menligt inverka p� mark eUer vattenomr�de, som tillh�r fastig� heten, eller n�gon a fastigheten bel�gen hyggnad eller annan fast anl�ggning eller p� fastighetens anv�ndningss�tt. 5 �. ^ Vill n�gon f�r uppg�rande av plan eller eljest s�som f�rberedelse tiU f�retag en� ligt denna lag verkst�lla m�tningar, avv�gningar eller andra nnd ers �knings arbeten � fastighet, som �ges eller innehaves av annan, �ge Konnngens befaUningshavande, n�r sk�l d�rtiU �ro, f�reskriva, att erforderligt tilltr�de till fastigheten under viss tid skall l�mnas. Vid nnders�kningsarhetets utf�rande skall s� f�rfaras, att skada d�rav ej eller allenast s�vitt den �r oundviklig orsakas annan; v�xande tr�d m� ej f�llas ntan s�r� skilt medgivande av Konungens befaUningshavande. F�r skada och intr�ng, som v�llas av arbetet, skall ers�ttning g�ldas med fulla v�rdet; och vare den, som verk� st�ller eller l�ter verkst�lla arbetet, pliktig att, om Konungens befaUningshavande pr�var det n�digt, f�re arbetets p�b�rjande st�lla s�kerhet f�r ers�ttningens g�l� dande. 6 �. Ej m� den, vars r�tt �r beroende av hnsh�Uning med vattnet vid annan tillh�rig byggnad, f�rv�gras tilltr�de tiU st�Ue, d�r vattenm�rke (vattenstandsm�tare, pegel) �r utsatt, eller att taga del av anteckningar, som det �lagts byggnadens �gare att h�lla �ver gjorda iakttagelser r�rande vattenst�nd eUer vattnets avrinning. Vad nu sagts om den, vars r�tt �r beroende av vattenhush�Uningen, g�Ue ock be� tr�ffande aUm�n �klagare samt tj�nsteman i hydrografiska byr�n. 7 �. Har enligt stadgandet i 11 kap. 32 � vattenr�ttsdomare f�rordnat, att handUngar i vattenm�l skola h�Uas f�r granskning tiUg�ngUga bos ordf�rande i kommunal� n�mnd eUer kommunalst�mma, municipaln�mnd eller municipalst�mma eUer hos dom- havande, landsfiskal eUer ordf�rande i magistrat, m� s�dan befattningshavare icke utan giltigt sk�l undandraga sig uppdraget, s�framt f�retaget i fr�ga beror den kommun eUer det mnnicipalsamh�Ue han tillh�r eUer den domsaga, det distrikt eller eljest det omr�de, som av hans tj�nst omfattas. Ej heUer m� annan person, sedan han efter eget �tagande mottagit uppdrag, som nu n�mnts, ntan giltigt sk�l avs�ga sig detsamma. Pr�var vattenr�ttsdomaren det anf�rda sk�let giltigt, f�r- ordne han annan person att omh�ndertaga handlingarna; och skaU kung�relse h�rom utf�rdas i den f�r meddelanden tiU parterna best�mda ordning. Sedan m�let slut� ligen avgjorts, �ge s�kanden utbekomma handlingpna. I sammanhang med f�rordnande, som i denna � avses, m� av vattenr�tts domaren best�mmas viss ers�ttning till den, bos vilken handlingarna skola h�llas tiUg�ng- </div> <div id="page72-div" style="position:relative;width:892px;height:1209px;"> <img width="892" height="1209" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1188 1918. N:r 523 ocli 524. liga, att g�ldas av s�kanden i -pattenm�let. Utgift, som nu n�mnts, r�knas till k nad i m�let.- " � 8 �. Skall n�gon enligt denna lag st�lla pant eller borgen, ock �r ej s�dan s�kerkpi godk�nd av den, till yars f�rm�n den st�lles, varde s�kerheten pr�vad av Konnne-p befallningskavande-, dock g�lle vad nu sagts ej i fr�ga om s�kerhet, som avses i 1^ kap. 3 �. " Borgen m� ej godk�nnas av Xonungens ^befallningskavande, utan att l�ftesm�nnen f�rbundit sig en f�r alla ock alla f�r en s�som f�r egen skuld. Det aUa, som vederb�r, kava sig k�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera visso kava Vi detta med egen kand underskrivit ock med V�rt kungl. sinill bekr�ff-i l�fu Stockholms slott den 28 juni 1918. GUSTAF. (L, S.) (Justitiedepartementet.) ' ____ ELIEL L�PGEEIT, </div> </div>

SYEMSK F�RF�TTHIEGSSilLIfie.

1918

^9.^

utt�m fr�n tryctot

17:1' 523.

{Bubrit och dntom fcna-

g�rfla frSn predlhitolon.)

Tattenlag;

given Stochliolms slott den 28 juni 1918.

Vi G-USTAF, med G-nds n�de, Sveriges, G�tes OCIL Vendes Konung,

g�ra veterligt: att Vi, med rilvsdagen, funnit gott f�rordna som f�ljer:

1 KAP.

Om r�tt till vatten.

Om jord�gares r�tt tiU vattnet � hans grund.

1 �.

Envar �ger att, med li�r nedan stadgade eller eljest lagligen g�llande inskr�nk�

ningar, r�da �ver det vatten, som finnes � hans grund.

2 �.

I rinnande vatten njute vardera sidans �gare lika lott i vattnet, �nd� att st�rre

del d�rav framrinner � den enes grund �n � den andres.

Genom vad nu sagts g�ras ej rubbning i den r�tt till st�rre lott i vattnet, som

kan grundas � dom, urminnes h�vd ePer annan s�rskild r�ttsgrund. D�r utan s�dan

r�ttsgrund ena sidans �gare, d� denna lag tr�der i kraft, vid l�gvatten tillgodog�r

sig mer �n h�lften av den framrinnande vattenm�ngden, �ge han till bevarande av

sin r�tt till vattnet �beropa f�rut g�llande lag.

Om inskr�nkningar i jord�garens r�tt att r�da �ver vattnet � grunden.

Om insJcr�nJmingar i allm�nhet.

S �"

�gare av strand vid sj� eller annat vatten vare, d�r vattenomr�det ej �r honom

tillh�rigt, �ndock ber�ttigad att vid sin strand hava mindre brygga, b�t-, bad- eller

tv�tthus eUer annan dylik byggnad, s�framt ej vattenomr�dets �gare genom bygg�

naden lider men av n�gon betydelse eller hinder mot byggnaden m�ter av stadgan-
dena i 2 kap.

4 �.

Huruledes under vissa f�ruts�ttningar den, som �ger r�da �ver vatten, kan f�r�

pliktas att till f�ljd av f�retag, som avses i 2 eller 3 kap., underkasta sm loriust i

lonom tiUkommande vattenm�ngd eller vattenkraft, d�rom stadgas inamnda kapitel;

och g�Ue i fr�ga om r�tt till ers�ttning f�r s�lunda tillskyndad forlust vad i 9 kap.

finnes f�reskrivet, dock med de inskr�nkningar, som f�ranledas av stadgandena i G
och f�ljande �� av detta kap. samt i 2 kap. / och 8 gg.

j i i. " r-.

Betr�ffande skyldighet att i andra faU �n i f�rsta stycket s�gs tmderkasta sig for�

lust, som ovan n�mnts, s� ock om gottg�relse d�rf�r galle vad s�rskilt ar stadgat,

302i80074. Svensk f�rfattningssamling W18, 8f:r�23 529.

1118

1918. N:r 523.

dock med h�r nedan f�reskrivna inskr�nkningar i r�tten till ers�ttning

kunnat eljest ifr�gakomma,

sadan

Om Kunqsadra.

5 �.

Knngs�dra skall anses finnas i s�dana omr�den i rinnande vatten, som �io

tagna � lagakraft�gande f�rteckning, uppr�ttad i den ordning s�rskilt stadgas

A f�rteckning, som nu sagts, skola uppf�ras de vattendrag, r�knat fr�n viss aenn

utlopp ur sj� eller s�rskilt tillfl�de best�md plats, i vilka vid l�gvatten framrinn?

en vattenm�ngd av fem kubikmeter eller mer i sekunden.

6 �.

Tages i vattendrag, d�r kungs�dra finnes, vatten i anspr�k f�r inr�ttande, ntyid

gande eller f�rb�ttrande av allm�n farled eller allm�n fiottled eller f�r fiskets till�

godoseende eller f�r torrl�ggning eller bevattning av mark, vare �gare av str�mfall

eller annat omr�de i vattendraget pliktig att utan gottg�relse underkasta sig d�ri�

genom uppkommen f�rlust i vattenm�ngd, i den m�n f�rlusten tillsammans med de t

vatten, som f�rut utan att ers�ttning d�rf�r utg�tt m� ha^m tagits i anspr�k f�r

�ndam�l, som nyss n�mnts, icke �verstiger en tredjedel av den i varje tidsnioment

framrinnande vattenm�ngden. r��r viss myckenhet vatten tages i anspr�k obero�

ende av v�xlingarna i vattenf �ring, skall om f�rm�lda anpart ber�knas av l�gvatten-

m�ngden.

Om f�r �ndam�l, som ovan n�mnts, �tg�rd vidtages, varigenom i str�mfall, d�r

ljungs�dra finnes, fallh�jden minslcas, vare fall�garen pliktig att ntan gottg�relse

vidk�nnas en tredjedel av^ den d�rigenom uppkomna f�rlusten i vmttenkraft; dock

sliall, d�r fall�garen g�r eller f�rut g�tt f�rlustig j�mv�l vattenm�ngd, sammanlagt

allenast en tredjedel av den ursprungliga vattenkraften i den del av fallet, som bort�

tages, avst�s ntan ers�ttning.

D�rest genom vattenreglering, som verirst�llts inom de n�rmaste tjngn �ren f�re

framst�llandet av anspr�k enligt denna �, l�gvattenm�ngden blivit �kad, skola de nu

givna best�mmelserna icke vinna till�mpning i avseende � den vunna �kaingen.

7 �.

Har vattendomstol l�mnat medgivande till bebyggande av str�mfall, d�r kungs-

�dra finnes, och havm ej fyrtio �r f�rflutit fr�n den f�r byggnadens fullbordande

j�mlikt 11 kap. 63 � best�mda tid, vare str�mfallets �gare icke p� grund av vad i

6 � stadgats pliktig att ntan gottg�relse underkasta sig minskning i den fallh�jd,

som han enligt vattendomstolens beslut �ger tillgodog�ra sig, i vidare m�n �n att

f�r varje f�rflutet �r ut�ver tjugu en tjngondel av s�dan anpart, som i C � s�gs,

skall avst�s ntan ers�ttning. �r fr�ga om avst�ende av vattenm�ngd och �ver�

stiger den vattenm�ngd str�mfallets �gare g�r eller f�rut ntan ers�ttning g�tt f�r�

lustig en tredjedel av den i 6 � angivna anpart, skall betr�fiande den �verskjutande

vattenm�ngden vad nu sagts om f�rlust av fallh�jd �ga motsvarande till�mpning.

8 �.

^Har str�mfall, d�r j�mlikt denna lag kungs�dra finnes, bebyggts enligt Konungens

p� grund av �ldre la^ meddelade tillst�nd till byggande i knngs�dra, och har vid

tillst�ndets l�mnande gjorts f�rbeh�ll om skyldighet f�r str�mlallets �gare att imuejv

kasta ^sig de inskr�nkningar eller j�mkningar i avseende � nyttjandet av vattnet i

kungs�dran eller de ytterligare villkor f�r r�tten att tillgodog�ra sig dess vatt en,

som kunna f�ranledas av ny lagstiftning, skola stadgandena i G � tr�da i st�lletior

de i sammanhang med tillst�ndet givna best�mmelser, dock e] i den m�n ^dessa

al�gga str�mfalls�garen s�rskilda skyldigheter betr�fiande vid tiden f�r tillstande

1918. N;r 523.

1119

jneddelande f�rliandeiivarande intressen. Har f�rbeli�ll med b�nsyn till ny lagstift�

ning icke skett, g�ile ock vad nn sagts, d�r ej str�mfalls�garen genom anm�lan till

vattendomstolen mom etthnndra�ttio dagar efter det denna lag tr�tt i kraft f�rklarar

sig vilja fortfarande vara nnderkastad de vid tillst�ndets beviljande meddelade be�

st�mmelserna.

Skola stadgandena i 6 � l�nda till efterr�ttelse betr�ffande str�mfall, varom i

f�rsta ^ stycket f�rm�les, skall vad i 7 � finnes f�reskrivet �ga motsvarande tiU�mp-

ning � s�dant str�mfall; dock att de i sistn�mnda � angivna tider r�knas fr�n den

dag, da denna lag tr�der i kraft.

Finnes icke j�mlikt denna lag kungs�dra i str�mfall, som bebyggts enligt Konun�

gens p� grund av ^�ldre lag meddelade tillst�nd till byggande i kungs�dra, vare

str�miaUets �gare, s�vitt ang�r s�dant i 6 � avsett f�retag, om vars utf�rande fr�ga

v�ckes efter det denna lag tr�tt i kraft, icke underkastad de vid tillst�ndets bevil�

jande givna best�mmelserna.

...

9 �-

Ar, d� denna lag tr�der i kraft, str�mfall, d�r j�mlikt denna lag kungs�dra fin�

nes, bebyggt i annan ordning �n efter tillst�nd, som i 8 � s�gs, eller varder s�dant

str�mfall d�refter utan dylikt tillst�nd bebyggt i enlighet med beslut, som meddelats

j�mlikt �ldre lag, vare fallets �gare icke pa grund av stadgandena i 6 � pliktig att

utan ers�ttning underkasta sig minskning i den vattenm�ngd eller fallh�jd, som han

lagligen �ger tillgodog�ra sig medelst byggnaden.

10 �.

�r str�mfall, som avses i 7 eller 8 �, bebyggt f�r tillgodog�rande endast av en

del av den �garen tillkommande vattenm�ngden, skall, �nd� att �garen efter ty ovan

stadgas �r pliktig att utan gottg�relse underkasta sig minskning i det av honom

tiUgodogjorda vattnet, denna skyldighet �ligga honom allenast, i �en m�n den obe�

gagnade delen av vattnet m� understiga en tredjedel av vattenm�ngden eller den

mindre del d�rav, vilken tages i anspr�k f�r �ndam�l, som i 6 � omf�rm�les.

Har, sedan str�mfall bebyggts f�r utnyttjande av en del av vattnet, ytterligare

byggnad skett f�r tillgodog�rande av annan �el d�rav, varde, s�vitt ej stadgandet i

9 � g�ller i fr�ga om f�rstn�mnda del av vattnet, den i 6 � omf�rm�lda anpart be�

r�knad proportionsvis � de olika vattenm�ngder, f�r vilkas tillgodog�rande byggnad

s�lunda � skilda tider skett. �r stadgandet i 9 � till�mpligt betr�ffande n�gon del

av vattenm�ngden i fallet, skall vatten, som tages i anspr�k f�r n�got av de i 6 �

omn�mnda �ndam�l, anses bel�pa � n�mnda del av vattenm�ngden allenast, i den

m�n det i anspr�k tagna vattnet �verskjuter den av stadgandet ej ber�rda vatten�

m�ngden.

11 �.

Bygo-nad, som avser att tillgodog�ra belt eller delvis samma vattenm�ngd och

fallli�jS, som genom f�rut befintlig byggnad varit utnyttjad, vare i de h�nseenden,

som i 710 �� f�rm�las, utan annan r�ttsverkan betr�ffande den s�lunda �nyo till�

godogjorda vattenm�ngden ocb fallh�jden �n den byggnad skulle haft,, i vars st�lle
den tr�tt,

12 �.

Pr�vas f�r tillo-odoseende av s�dant, i 6 � ej omn�mnt allm�nt �ndam�l, som �r

22^20

1918. N:r 523.

13 �.

D�r ffenom f�rlust i vattenm�ngd till f�ljd av f�retag, som avses i 6 �, eller

o-�rd enligt 12 � �gare av str�mfall eller annat vattenomr�de lider skada ut�ver den

som f�rlusten i sig inneb�r, vare han, �nd� att enligt reglerna i 9 kap. eller eW

g�llande best�mmelser ers�ttning f�r skadan skolat utga, ej l^er�ttigad till g^dan

Ers�ttning, i den m�n skadan f�ranledes av f�rlust, vilken han efter ty i f�reg�ende

�� stadgas �r pliktig att utan gottg�relse vidk�nnas.

2 KAP.

Om byggande i vatten.

1 �.

Med byggande i vatten avses i denna lag njDjif�rande av damm, bro, brygga, vall,

hus eller annan anl�ggning �vensom verkst�llande av fyllning^ eller paining i vatten�

drag, sj� eller mindre vattensamling eller havet eller ock p� land s� n�ra .strand�

br�dden, att inverkan kan ske p� vattenst�ndet. Till byggande i vatten h�nf�res

ock, sedan byggnad, som nu sagts, kommit till st�nd, varje �ndrings- eller repara�

tionsarbete d�r� nedom h�gsta k�nda vattenst�ndet.

Vad i denna lag stadgas om byggande i vatten skall �ga motsvarande till�mpning

i fr�ga om bortledande av vatten ur vattenomr�de, som ovan n�mnts, gr�vning ock

spr�ngning i s�dant vattenomr�de samt annan �tg�rd till f�r�ndring av vattnets

dl up eller l�ge d�rst�des.

2 �.

Byggnad i vatten skall g�ras s�, att �ndam�let m� iitan.osk�lig kostnad vinnas

med minsta intr�ng och ol�genhet f�r annan.

o �.

Ej m� n�gon s� bygga i vatten, att genom uppd�mning, s�nkning av vattenst�n�

det eller annan inverkan p� vattenf�rh�llandena skada tillfogas eller intr�ng gores �

annan tillh�rig egendom, vare sig jord, hus, fiske, bebyggt eller obebyggt str�mfall

eller annat, utan s� �r att nyttan av byggnaden eller den del d�rav, som f�ranleder

skadan eller intr�nget, pr�vas efter avdrag av byggnadskostnaden nppg� till ett v�rde,

motsvarande tre g�nger den skada och det intr�ng, som g�res � �ker och �ng, samt

tv� g�nger skadan och intr�nget � annan egendom. I byggnadskostnaden skaR in�

r�knas det belopp, vartill skadan och intr�nget � den byggande tillh�rig egendom

m� skattas. E�r skada och intr�ng skall ers�ttning givas etter ty i 9 kap. akils.

Skulle byggande i vatten hava till f�ljd, att ett avsev�rt antal bofasta personer

ber�vas sina bost�der, eller att st�rre fabrik eller annan anl�ggning, varav

hava uppeh�Re, m�ste nedl�ggas eller dess drift v�sentligt minskas, eller att odlad

jord till en efter ortsf�rh�llandena betydande omfattning s�ttes undm vatten eller

eljest v�sentligt skadas, eller att fiskerin�ring av st�rre betydenhet Rder v�sentligt

f�rf�ng, m� byggnaden, �nd� .att nyttan uppg�r till v�rde, som ovan sagts, icke she.

Lag ^ samma vare, d�r genom byggande i vatten skulle f�rorsakas s�dan oestaena

�ndring av naturf�rb�llandena, varigenom v�sentligt minskad trevnad f�r n�rboen

eller betydande f�rlust f�r landets djur- eller v�xtv�rld �r att befara. _

Pr�vas byggnad i vatten vara av synnerlig betydelse f�r n�ringslivet eRer

orten eRer eljest fr�n aRm�n synpunkt, m� Konungen, �nd� att binder mot byfiS

den skuRe m�ta av vad i f�rsta och andra styckena s�gs, efter hemst�Ran av va "

domstolen p� s�tt i 20 � 2 mom. stadgas, l�mna medgivande tiR byggnaden.

1918. N:r 523.

1121

Om byggande, varigenoni annans str�mfall eller del av str�mfall tillgodog�res,

g�lle vad i 57 �� finnes stadgat.

4 �.

D�r genom byggande i vatten v�llas nppd�mning, som hindrar eUer f�rsv�rar

framtida torrl�ggning av mark, vare s�dant hinder eller f�rsv�rande att h�nf�ra till

skada i den mening 3 � avser; dock skall vid j�mf�relse enligt f�rsta stycket av

samma � skada i omf�rm�lda h�nseende tagas i ber�kning allenast en g�ng.

5 �.

Tillh�r ett str�mfall till skilda delar olika �gare, och vill en av dem tillgodog�ra

sig f�rutom egen j�mv�l annans del i fallet, vare han, d�r falldelarnas gemensamma

tiSgodog�rande inneb�r v�sentlig ekonomisk eUer teknisk f�rdel, ber�ttigad d�rtiU

mot ers�ttning, som i 9 kap. skils, s�framt han s�som �gare eller p� grund av servi�

tutsr�tt, som �r g�Uande f�r all framtid, r�der �ver mer �n h�lften av den efter

vattenm�ngd och naturlig fallh�jd ber�knade vattenkraften i fallet eller den del

d�rav, om vars bebyggande �r fr�ga.

Yad nu sagts �ge motsvarande till�mpning i fr�ga om tv� eller flera, olika �gare

tillh�riga str�mfall.

6 �.

Aro � �mse sidor av ett str�mfall olika �gare, m� ena sidans �gare bjuda �garen

av motsatta sidan att gemensamt utnyttjafallet; vill denne det ej, �ge den, som biudit,

att mot ers�ttning, som i 9 kap. skils, tillgodog�ra sig j�mv�l andra sidans lott i

vattnet, s�framt det pr�vas kunna ske utan synnerlig skada f�r dess �gare.

denne f�rklarat sig villig deltaga i fallets tillgodog�rande, men kan ej enighet n�s

om s�ttet f�r dess bebj^ggande eller vattnets nyttjande, best�mme vattendomstolen

de villkor, varunder tillgodog�randet m� �ga rum.

b�da var f�r sig utnyttja hela str�mfallet, prove vattendomstolen, �t vilken-

dera f�retr�de b�r givas.

7 �.

Kan str�mfall, som tillh�r oskift by eller annan samf�lld mark eller som vid skifte

av samf�lligbet ej ing�tt i skiftet, icke ytan del�gares f�rf�ng skiftas vare sig en�

samt eller i f�rening med annat samf�iligheten tillh�rigt vattenomr�de, och vill en

del�gare tillgodog�ra sig hela fallet, vare han, s�framt det pr�vas knuna ske utan

sig fallet j�mte det utm�l, som enligt best�mm�se vid skifte ma finnas avsatt f�r

fallets tillgodog�rande. Gr�nserna f�r str�mfallet ovan och nedan i vattendraget

skola bestlTmmas av vattendomstolen.

Om del�gare 1 samf�llt str�mfall, vilket ej kan utan del�gares f�rf�ng skifta^ vill

utan att f�sa fallet bygga kvarn, s�g eller annan mindre anl�ggning for vattnets

tiUgodog�rande, bjude de andra att taga del d�ri; vilja de ej, och provar vatten�

domstolen det kunna ske utan synnerlig skada f�r dem, f�relagge

hononi, pa vad

s�tt, viUkor och tid han m� bygga och nyttja anl�ggningen And� att tid, som ma

vara best�md f�r bibeb�Uande av s�dan anl�ggning, icke gatt till �nda, age under

de i f�rsta stycket omf�rm�lda f�ruts�ttningar del�gare begagna sig av l�sningsr�tt,

som d�J n�mnts.

^ ^

YiU n�gon i vatten, d�r fisken har sin g�ng, g�ra damm eUex annan byggnad,

vare han pliktig att utan ers�ttning vidtaga och f�r framtiden underh�lla n�diga

1122

1918-

523. ~

anordningar f�r fiskens framkomst eller eljest f�r tryggande av fiskets best� A

tillsl�ppa f�r �ndam�let n�digt vatten s� ock att st�lla sig till efterr�ttelse ?

skilda f�reskrifter i �vrigt, vilka till f�ljd av byggnaden m� erfordras till

f�r fisket.

Kan nyttan av ifr�gasatt anordning icke sk�ligen anses mots^

f�rlust ock kostnad, som d�rigenom skulle tillskyndas byggnadens �gare

efter inh�mtat yttrande av statens fiskeritj�nsteman

befrielse fr�n sagda skvlV

medgivas.

9 �.

Kronan, kommun eller hiish�llningss�llskap �ge r�tt att i eller invid vattend

d�r till f�ljd av naturf�rh�llandena eller uppf�rd byggnad fiskens upp- och

hindras, f�r fiskens framkomst anordna s�rskild fiskv�g eller eljest vidtao-a anstalf^

f�r fiskets befr�mjande �vensom taga i anspr�k det vatten, som f�r �ndam�let

fordras. Betr�ffande f�retag, som nu n�mnts, g�lle vad ang�ende bygo-aude i vatte^"

i denna lag finnes f�reskrivet; dock iitg�re best�mmelserna i 3 � f�rsta stycket icke

hinder f�r s�dant f�retag, d�r ej genom detsamma synnerligt men tillskyndas den

som �ger r�da �ver vattnet, eller annan.

Vad nu stadgats skall �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om utvido-ande eller

f�rb�ttrande av befintlig fiskv�g eller annan anordning till fiskets befr�mjande

10 �.

Bygges damm f�r tillgodog�rande av vattnet s�som drivkraft, eller g�res f�r

n�mnda �ndam�l" annan byggnad i vatten, varigenom de naturliga vattenst�ndsf�r-

h�llandena �ndras, vare byggnadens �gare pliktig att till befr�mjande av fisket inom

landet fr�n och med �ret n�st efter det, d� arhetet � byggnaden pdhorfats, s� l�nge

byggnaden hibeh�lles, erl�gga en �rlig avgift av minst tio �re och h�gst en krona

f�r varJs h�stlvraffc, som vio. lagvatton kan uttagas "vid byggnaden.. Gr�xes byggnad

i vatten f�r reglering av vattnets avrinning eller f�r tillgodog�rande av vattnet

annorledes �n s�som drivkraft,_ vare lag samma, dock att i s�dant fall avgiften skall

ber�knas efter den f�re regleringen framrinnande l�gvattenm�ngden eller, d�r fr�ga

�r om vattnets tillgodog�rande, efter den l�gvattenm�ngd, som kan vid byggnaden

uttagas, samt utg� med miust tio och h�gst etthundra kronor for varje seknndkubik-

meter. ^ G-�r es byggnad s�v�l i �ndam�l av vattnets tillgodog�rande s�som drivkraft

som f�r utnyttjande av vattnet annorledes eller f�r reglering av vattnets avrinning,

skall i fr�ga om ber�kningsgrunden vid avgiftens best�mmande h�nsyn tagas till det

�ndamal, som �r det huvudsakliga.

Avgift, som i f�rsta stycket s�gs, skall inom ovan angivna gr�nser, efter f�rslag

fiskeritj�nsteman,

best�mmas med f�st avseende bland annat d�r�, om

n v

genom byggnaden skadas, om med h�nsyn till byggnadens storlek

och beskaffenhet i �vrigt samt dess bel�genhet inverkan fi�rav � fisket �r mer eUer

mindre menlig, om byggnadens �gare j�mlikt stadgandet i 8 � f�rpliktats att vidtaga

och underh�lla anordningar f�r fiskets best�nd, samt om f�reskrivna dylika anord-

ni^ar f�r �garen medf�ra st�rre eller mindre kostnad.

B�r genom byggnad, som i f�rsta stycket avses, allenast obetydlig �ndring i

^^^�^�^^^^�^�rh�llandena f�rorsakas, m� befrielse fr�n ovan stadgad skyldighet med-

^yggii�d) som tillkommit j�mlikt �ldre lag, ombyggd eller �ndrad, och med-

mx ombyggnaden eller �ndringen v�sentligt st�rre skada a fisket �n den byggnaden

<^6 i f�rsta och andra styckena givna best�mmelserna l�nd� tiU

efterr�ttelse i avseende � byggnaden.

1918. lS[:r 523.

1123

Huru avgift, varom i denna � f�rm�les, skall indrivas och f�r det d�rmed avsedda

�ndam�let anv�ndas, d�rom f�rordnar Konungen.

11 �.

I eller vid allm�n farled m� ej byggas, med mindre byggnaden g�res p� s�dant

s�tt eller s�dana s�rskilda anordningar vidtagas, att leden fortfarande kan utan ol�

genhet av n�gon betydelse anv�ndas f�r det d�rmed avsedda �ndam�let. Lag samma

vare, d�r n�gon vill bygga i allm�n flottled.

12 �.

Ej m� s� byggas i vatten, att menlig inverkan p� klimatet eller p� allm�nna h�lso�

tillst�ndet v�llas eller eljest allm�nna intressen i avsev�rd m�n f�rn�rmas.

�r naturminnesm�rlce ej i laga ordning fridlyst, b�ra likv�l till bevarande d�rav

vid byggande i vatten vidtagas s�dana anordningar, som utan att f�r f�retaget med�

f�ra kostnader av betydenhet m� anses f�r �ndam�let l�mpliga.

13 �.

Finnes, d� n�gon vill bygga i vatten, det sk�ligen kunna antagas, att f�retag f�r

inr�ttande, utvidgande eller f�rb�ttrande av allm�n farled eller av allm�n flottled

eller av Askv�g eUer f�r befr�mjande av annat allm�nt eller enskilt �ndam�l av be-

. tydenhet framdeles kan ifr�gakomma, �nd� att behov d�rav vid tiden f�r byggandet

ef f�refinnes, skall, d�r byggnaden h�rigenom icke i n�mnv�rd m�n f�rdyras, denna

s� inr�ttas, att f�retag, som nu n�mnts, s�vitt m�jligt icke f�rsv�ras.

11 �"

Tamuas f�r �ndam�lsenligt tillgodog�rande av vatten, att � annan tillh�rig fastig�

het l�gges damm, vall eller v�g eller ledning f�r vattnet, eller att � annans grund

i eller vid vattendrag verkst�lles gr�vning, spr�ngning eUer annan �tg�rd till str�m-

b�ddens reglerande eller till f�reb^^ggande eller minnande av skada, vare �gare av

fij

fastighet, som s�lunda tages i anspr�k, pliktig att t�la s�dant intr�ng mot ers�ttning,

som i 9 kap. skils. Om r�tt att �ver annans mark framdraga ledning f�r vatten tiU

husbehovsf�rbrukning g�Ue vad s�rskilt �r stadgat.

D�r vid meddelande av beslut ang�ende inr�ttande av fiskv�g eller vidtagande av

annan anordning till f�rebyggande av skada a fiske eller till fiskets befr�mjande f�r�

bud finnes b�ra givas mot bedrivande av fiske inom visst omr�de, skall betr�ffande

intr�ng, som d�rigenom tillskyndas annan i hans r�tt till fisket, vad i f�rsta stycket

stadgas �ga motsvarande till�mpning.

15 �.

Vill n�gon f�r tillgodog�rande av vatten begagna sig av annan tillh�rig byggpad

i vatten, och kan det ske utan v�sentlig ol�genhet f�r byggnadens �gare, vare han

" ,

d�rtin ber�ttigad; dock �ligge honom att, efter ty byggnaden pr�vas vara honom

tiU ga<^n, gottg�ra �garen sk�lig andel av byggnadens varde i det skick, van

befinnes, samt taga del i kostnaden f�r dess framtida underh�ll. F�r intr�ng och

ol�genhet, som tillskyndas byggnadens �gare, skaU ers�ttning givas enligt regierna

' �

16 �.

D�r utm�l f�r vattenkraftstation med eller utan elektrisk utrustning icke utan

osk�Hga kostnader annorledes st�r till buds, vare �gare av mark vid eller i nyheten

av vattendraget pliktig att mot ers�ttning, som i 9 kap. s�gs, tiU s�dant utm�l upp�

l�ta det omr�de, som f�r �ndam�let oundg^gligen tarvas.

EJ m� f�r �ndam�l, som i 14 och 16 �� n�mnts, tagas i ^spr�k tomtplats, tr�d-

g�rd �ller park, d�r det utan synnerlig ol�genhet kan undvikas.

1124

1918. Ntr 523.

18 �.

Skall ers�ttamg f�r f�rlorad vattenkraft, efter ty i 9 kap. skils, l�mnas

tiUkandak�llande av kraft medelst elektrisk �verf�ring, och tarvas att ledningVaT

drag�s �ver omr�de, tillh�rigt annan �n ers�ttningsgivaren eller ers�ttningstagarmi'

best�mmer Konungen ledningens str�ckning enligt de grunder, som i fr�ga om elek

triska starbstr�msledningar �ro i lag stadgade; och skall, j�mv�l s�vitt ang�r kronan

tillh�rig fastighet, betr�ffande skyldighet att f�r ledningens framdragande avst� ellei

uppl�ta mark s� ock ang�ende ers�ttning samt s�ttet f�r ers�ttningens best�mmande

g�Ua vad som finnes stadgat f�r det fall, att Konungen pr�vat n�digt, att jord eUer

l�genhet, som tillh�r enskild man, menighet eller inr�ttning, anv�ndes till framdra�

gande av elektrisk starkstr�msledning. Erfordras ledning allenast �ver mark, till�

h�rig ers�ttningsgivaren och ers�ttningstagaren, eller skall irraft tillhandah�llas ge�

nom mekanisk �verf�ring, vare lag som i 14 � s�gs.

S�vitt ang�r eljest stadgad skyldighet f�r den, som vill utf�ra elektrisk anl�ggning,

att under vissa f�ruts�ttningar s�ka Konungens tillst�nd till f�retaget, vare jord eUer

l�genhet, tillh�rig den, till vilken kraft�verf�ring sker i ers�ttning f�r f�rlorad vatten�

kraft, ansedd lika med mark, som tillh�r anl�ggningens �gare. J3�r Konungens till�

st�nd erfordras, skall s�dant tillst�nd avse den tid r�tten till ers�ttning medelst elek�

trisk �verf�ring �ger best�nd.

19 �.

Den, som med st�d av stadgandena i 5, 6 eller 7 � vill tillgodog�ra sig annan

tillh�rigt vatten eller l�sa samf�llt str�mfall, vare, d�r f�r �ndam�let erfordras, att

annans byggnad i vatten utrives eller �ndras, pliktig att draga f�rsorg om arbetet.

Cl 1__JI

�I

^ ^

?-*

^ _ f-7 I 

^ A.. A

Ll n SA

ogjort, pliktig

fulig�m arbetet inom tid och p� s�tt, som i sammanhang med beslutet om �ndringen

best�mmes.

20 �.

1 mom. Ej m� i �lv, str�m, � eller st�rre b�ck arbete f�r uppf�rande eller f�r�

�ndrande av damm p�b�rjas, f�rr�n efter ans�kan i den ordning, som i 11 kap. s�gs,

vattendomstolen meddelat besked, huru och under vilka villkor arbetet m� g�ras.

Om genom annat byggande 1 �lv, str�m, � eller st�rre b�ck m�rkbar inverkan kan

ske p� vattenst�ndet eller vattnets lopp, g�lle ock d�rom vad nu sagts, s�framt

det ej �r uppenbart, atthvarken allm�n eller enskild-"r�tt genom byggnaden f�r�

n�rmas.

�ro i andra fall �n ovan n�mnts sannolika sk�l, att genom byggande i vatten all�

m�n eller enskild r�tt f�rn�rmas, erfordras j�mv�l domstolens pr�vning; dock �ge vad

nu sagts icke till�mpning i fr�ga om fiskebyggnad i vatten, d�r varje svensk p^der-

s�te �ger r�tt att fiska, ej heller betr�ffande s�dan byggnad i annat vatten,^ sairaint

det icke kan antagas, att byggnaden f�rn�rmar allm�n r�tt eller inverkar p� vatten�

st�ndet eller vattnets lopp.

_ Tarvas till f�ljd av intr�ffad skada � byggnad i vatten eller � annan egendom eiie r

till f�rekommande av dylik skada, att �ndrings- eller reparationsarbete utaii drom-

m�l yerkst�lles � byggnaden, m� arbetet, �nd� att detsamma �r av den beskaffen e .

som i f�rsta ^ eller andra stycket s�gs, ske utan f�reg�ngen pr�vning av vattendoms o

v '

det byggnadens �gare att, d�r arbetet iir av nyssn�mnda

het, of�rdr�jligen efter dess verkst�llande hos vattendomstolen g�ra ans�kan om �

k�nnande av arbetet.

1918. N:r .523.

1126

D�r n�gon �rnar verkst�lla byggnad i vatten, varf�r ej erfordras vattendomstolens

n�vning, st�nde lionom �ndock fritt, om kan s� �nskar, att till beredande av tr^^gg-

let f�r framtiden medelst ans�kan p�kalla s�dan pr�vning.

S mom. Finner vattendomstolen vid pr�vning, som i 1 mom. s�gs, till�mnad bygg�

nad, mot vilken kinder skulle m�ta av best�mmelserna i 3 � f�rsta ock andra styc�

kena, med k�nsyn till stadgandet i tredje stj^cket i samma � �ndock b�ra till�tas,

(

skall fr�gan d�rom av domstolen kemst�llas Konuno-ens avs:�rande.

�"

v "

Yad i s�rskilda f�rfattningar finnes eller kan varda stadgat ang�ende s�rskilt till�

st�nd till byggande i eller vid allm�n hamn eller annan allm�n farled vare j�mte

f�reskrifterna i 20 � till efterr�ttelse g�llande.

22 �.

Innefattar beslut, som meddelas i anledning av ans�kan enligt 20 �, medgivande

att bj'-gga i vatten, vare beslutet, sedan det tagit �t sig laga kraft, g�llande mot

envar s�v�l vad ang�r r�tten att verkst�lla ock f�r framtiden bibek�lla byggnaden

j�mte de anl�ggningar, vilka efter ty f�rut sagts med byggnaden �ga samband, som

ock, d�r med byggnaden avses tillgodog�rande av vattnet, betr�ffande r�tten d�r�

till, dock med " de inskr�nkningar, som i 23 � 1 mom. ock 24 � omf�rm�las,

samt med iakttagande av vad i 4 ock 9 kap. finnes stadgat ang�ende f�rnyad pr�v�

ning i vissa fall.

Hurusom under viss f�ruts�ttning beslutet �r g�llande �ven i fr�ga om r�tten till

annat vatten �n det, vars tillgodog�rande avses med byggnaden, d�rom stadgas i

23 � 2 mom.

Har byggnaden ej blivit fullbordad inom tid, som enligt 11 kap. 03 � av vatten�

domstolen best�mts. Vare beslutet f�rfallet, s�vitt det avser s�dan del av byggnaden,

som ej kommit till st�nd; ock m� f�rty d�refter s�dant arbete � byggnaden, f�r

vilket enligt 20 � vattendomstolens pr�vning erfordras, ej ske utan f�rnyad pr�v�

ning. Yisas giltigt sk�l f�r dr�jsm�l eller skulle genom arbetets inst�llande syn�

nerligt men uppst�, �ge dock vattendomstolen, pa d�rom f�re n�mnda tids utg�ng

gjord ans�kan, bevilja anst�nd med byggnadens fullbordande p� k�gst tio �r.

23 �.

1 mom. Avses med beslut, som i 22 � s�gs, byggnad f�r tillgodog�rande av vat�

ten, ock vilar beslutet p� antagande, att vattnet tillk�r fastigket, f�r vipien s�kan�

den s�som �gare f�rt talan i m�let, m�, utan kinder av vad i 22 b stadgas, p�st�

ende som grundas d�r�, att vattnet eller del d�rav tillk�r annan fastmhet eder

utg�r oskift samf�lligket f�r flera fastigketer eller ock allm�n egendom, v�ckas intiH

dess fem �r g�tt till �nda fr�n det beslutet vunnit laga ^aft och tillika _tva ar for�

flutit antingen efter utg�ngen av den i beslutet eller sedermera i anledning av an�

s�kan om anst�nd best�mda tid f�r byggnadens fullbordande eller ock, d�r bygg�

naden dessf�rinnan fuHbordats ock efter besiktning anteckning d�rom ^orts i vatten�

boken, fr�n dagen f�r s�dan anteckning. F�rsittes tid, som nn n�mnts, vare den p�

beslutet grundade r�tten till vattnets tillgodog�rande fri fran klander, dar den, som

erh�llit medgivandet att uppf�ra kyggnaden, vid tiden for beslutets meddelande vaTit

i god tro r�rande r�tten till vattnet eller oek n�gon till vilken byggnaden seder�

mera m� kava �verg�tt, i god tro r�rande sagda r�tt f�rv�rvat

BifaUes talan, som i f�rsta stycket s�gs, vare, d�r den ank�ngig^orts, sedan bygg�

naden fullbordats eller arbetet d�r� b�rjats, byggnadens �g^e, sMramt kan wit i

god tro icke pliktig att avst� vattnet, med mindre gottg�r^e l�mnas honom f�r

byggnadens v�r^e i let skick, vari den befanns, d� kan blev inst�md i saken, �ven-

30aSvensh f�r/atiningssamling 1318, JV.*r S23.

1918. N;r 523.

som f�r n�dig kostnad, som kan d�refter nedlagt � byggnaden; dock skall d� fv �

�r allenast om en del av det vatten, f�r vars tillgodog�rande byggnaden �r avSf

den vinnande icke vara skyldig att av sagda v�rde och kostnad ers�tta mera a

som bel�per � den del av byggnaden, vilken genom vattnets avst�ende blir f�r �ra

ren onyttig. Vill byggnadens �gare bellre �n att avst� vattnet i st�llet ers�tta vS'

tenkra�en efter reglerna i 9 kap., vare ban ber�ttigad d�rtill, om kan ani�nmffe�r

talan d�rom kos vattendomstolen inom trettio dagar, efter det domen i tvisten om

vattnet vnnnit laga kraft, ock d�refter bek�rigen fullf�ljer samma talan. Den, so m

�tervunnit vattnet, m� ock av vattendomstolen ber�ttigas att, mot avst�ende av

r�tten till vattnets tillgodog�rande, av byggnadens �gare erk�lla ers�ttning f�r vat�

tenkraften enligt n�mnda regler, s�framt kan d�rom f�r talan inom tid, som

nyss sagts, ock v�sentlig ol�genket icke d�rigenom skulle tillskyndas byggnadens

�gare.

2 mom. D�r beslut, varigenom medgivande l�mnas till byggnad f�r tillgodog��

rande av allenast en del av det framrinnande vattnet, vilar p� antagande, att j�mv�l

vattnet i �vrigt i str�mfallet eller den del d�rav, vars fallh�jd tages i anspr�k, till-

k�r fastighet, f�r vilken s�kanden s�som �gare f�rt talan i m�let, skall vad i 1 mom.

f�rsta stycket �r stadgat �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om det s�lunda

ej tillgodogjorda vattnet. Avser beslutet allenast den del av vattnet, som tillk�x

str�mfallets ena sida, g�Ue ock vad nu sagts i den m�n ej andra sidans r�tt trades

f�r n�r.

24 �.

D�r genom byggnad, vilken verkst�llts i enlighet med beslut, som i 22 � s�gs,

eller genom kusk�llningen med vattnet i �verensst�mmelse med reglerna i s�dant

beslnt v�llas skada eller intr�ng, som vid beslutets meddelande icke av vattendom�

stolen f�rirtsetts, m� utan kinder av best�mmelsen i 22 � den, som lider skadan

eller intr�nget, framst�lla anspr�k � ers�ttning enligt reglerna i 9 liap.; dock skall

byggnadens

slutet eller ock sedermera i anledning av s�kt anst�nd best�mda tiden.

�r skada eller intr�ng, som i f�rsta stycljet avses, av betydenhet, m� inom tid,

som g�ller f�r anm�lan av anspr�k enligt n�mnda stycke, talan f�ras om medde�

lande av s�dana �ndrade f�reskrifter r�rande knsk�llningen med vattnet ock vid�

tagande p� �garens bekostnad av s�dana f�r�ndringar i byggnadens anordnande,

som utan att f�rn�rma tredje mans r�tt eller f�r �garen medf�ra v�sentlig ol�genbet

�ro �gnade att f�rebygga eller 1 st�rsta m�jliga m�n minska skadan eller intr�nget

f�r framtiden.

25 �.

Har byggnad i vatten verkst�llts ntan att medgivande enligt denna eller �ldre

lag d�rtill erh�llits, vare �garen ber�ttigad att medelst ans�kan i den ordning, som

i 11 kap. s�gs, p�kalla pr�vning av b^^ggnadens laglighet. Betr�ffande verkan av

vattendomstolens beslnt skall vad i 2224 �� finnes stadgat i tifi�nipliga delar

l�nda till efterr�ttelse.

Har, efter det denna lag tr�tt i kraft, byggnad i vatten verkst�llts utan

1. Pr�vning av domstol, vare byggnadens ilgare bevisningsskyldig i avs�cn e

de f�re byggnadens tillkomst r�dande f�rh�llandena i vattnet.

1918. N;r 523.

1127

27 �.

Har vid byggnad i "fatten utsatts vattenm�rke till utm�rkande av till�ten d�m-

ningsk�jd eller till betecknande av det vattenst�nd, under vilket vattnet ej m�

s�nkas, skola de i sammanbang d�rmed meddelade best�mmelser om bush�llningen

ined vattnet av byggnadens �gare noga iakttagas. Einnes vattenm�rke utsatt till

utm�rkande av till�ten d�mningsh�jd, utan att s�rskilda best�mmelser meddelats om

husk�llningen med vattnet, �ligge honom att, i vad p� hans �tg�rd ankommer, s�

f�rfara, att vattnet ej m� stiga �ver m�rket.

28 �.

�r f�r dammluckas �ppnande viss tid i laga ordning best�md eller eljest s�rskild

f�reskrift om vattnets framsl�ppande given, l�nde det till efterr�ttelse.

29 �.

Har ej vattenm�rke utsatts, och hava ej heller eljest meddelats best�mmelser om

hush�llningen med vattnet, skall dammlucka eller d�remot svarande inr�ttning f�r

vattnets avlopp h�llas �ppen, n�r s�dant tarvas till f�rekommande av skada f�r dem,

som ovan eller nedan �ga jord, str�mfall eller annan egendom.

30 �.

�nd� att viss till�ten d�mningsh�jd �r best�md, m� ej det tillrinnande vattnet,

med mindre s�rskild r�ttighet d�rtill f�re�nnes, inneh�llas till f�rf�ng f�r allm�nna

eller enskilda intressen, som �ro beroende av vattnets lopp nedom dammen.

31 �.

�gare av byggnad i vatten m�, vare sig s�rskilda regler f�r vattenhush�llningen

vid byggnaden blivit meddelade eller icke, hos vattendomstolen s�ka fastst�llande av

�ndrade eller nya best�mmelser i �mnet. Enahanda r�tt tUlkomme ock annan �n

byggnadens �gare f�r b�ttre utnyttjande av vattenkraften i honom tillh�rigt str�m�

f�ll. �rende, som nu n�mnts, pr�vas i enlighet med de f�r byggande i vatten stad�

gade grunder, och g�lle om verkan av vattendomstolens beslut i till�mpliga delar

vad ovan finnes sagt betr�ffande beslut i byggnadsm�l.

Saknas betr�ffande byggnad i vatten best�mmelser om vattenhush�llningen, eller

�ro o-�llande best�mmelser ofullst�ndiga, m� p� talan av n�gon, som av hush�ll�

ningen lider skada, vattendomstolen, d�r det kan ske utan f�rn�rmande av tredje

mans r�tt, till efterr�ttelse mellan parterna i m�let och deras r�ttsinnehavare last-

st�lla s�dana best�mmelser, som utan att �ndra vad laglig en m� g�lla �ro agnade

att f�r framtiden f�rebygga skadan.

Ej m� vid avtappning s� mycket vatten p� en g�ng framsl�ppas, att allm�n eller

enslHld r�tt s�ttes i fara.

�gare av byggnad i yatfcen vare, d�r f�rsummelse i nnderb�llet kan fd^da

fara f�r aUm�n eller enskild r�tt, pUktig att underh�lla byggnaden sa, att sadan

fara f�rebygges.

Dambyggnad i �lv, str�m, � eller st�rre b�ck eller

^ f

f�rd byggnad, varigenom m�rkbar inverkan sker pa vattenst�ndet, m� ej utrivas,

med mindre dylik �tg�rd blivit i laga ordning medgiven.

Yin �crnre av byggnad, som i f�rsta stycket avses, icke l�ngre nyttja byggnad^

g�re i den ordning ll kap. stadgar ans�kan hos vattendomstolen om till�t^e att

Sa bvggnlden Pr�vas byggnadens borttagande medf�ra synnerlig skada for an-

na^tifflfirf^t egendom,domstolen efter �tagande av �gare tfil s�dan egen-

1918. N:r 523.

�gTooh fuUg�ra Tad betr�fPmde bTggnadm i �Tiigt ealigt lag �ligger �garen; ,�b

las genom byggnadens bibeh�llande agaren skada, skall den ers�ttas. &onan m�

ock till skydd f�r aUm�nna intressen ataga sig underballsskyldigliet, som nu n�mats

G�res ej �tagande, varom nu �r sagt, meddele vattendomstolen n�diga f�reskrifter i

avseende � byggnadens ntrivande och �ge i sammanhang d�rmed best�mma att d�r

byo-gnadens �gare brister i fullg�randet av vad honom alagts, den, vars r�tt �r be�

roende d�rav, m� ntf�ra arbetet p� �garens bekostnad.^

Har, p� s�tt i andra stycket stadgas, �gare av fast egendom j�mlikt �tagande

�lagts att underh�lla annan tillh�rig byggnad i vatten, skall vattenr�ttsdomarea

of�rdr�jiigen d�rom g�ra anm�lan bos domaren i det tingslag eller hos r�tten i den

stad, d�r^egendomen �r bel�gen; och varde med anm�lan s� f�rfaret, som om be vis

ano-�ende verkst�lld utm�tning av fast egendom finnes f�reskrivet.

S� �.

I vatten m� ej utkastas eller utsl�ppas fast avfall fr�n s�gverk, fabrik eller annan

industriell inr�ttning, skogsavfall eller andra fasta f�rem�l eller �mnen, om d�rige�

nom nppgrundning eller hinder f�r vattnets fria lopp till men f�r allm�n eller en�

skild r�tt f�rorsakas eller sk�ligen kan befaras; sker det, �ge Konungens hefallnings-

havande stadga vitesf�rbud, d�r ansvar � f�rfarandet ej finnes s�rskilt stadgat, s�

ock vid vite eller annat �ventyr tillh�lla den skyldige att vidtaga erforderhga �t-

o-�rder tiU uppgrundningens eller hindrets borttagande. D�r fr�ga �r om avfall vid

skogsavi^erkning, m�, �nd� att avverkningsr�tten �r till annan uppl�ten, f�rel�g�

gande, som nyss sagts, givas j�mv�l skogsmarkens �gare, dock endast s�vitt angar

vattendrag inom honom tillh�rigt omr�de; �garen likv�l obetaget att av den skyldige

s�ka �ter vad han till f�ljd av f�rel�ggandet n�dgats utgiva.

Vad s�lunda stadgats om utkastande eller utsl�ppande av fasta f�rem�l eller �m�

nen g�lle ock betr�ft�nde s�dana f�rem�ls eller �mnens uppl�ggande p� stranden s�

n�ra vattnet, att de kunna d�ri nedsk�ljas.

Om utsl�ppande i vatten av �mnen, varigenom vattnet kan f�rorenas, g�He vad

s�rskilt �r eller kan varda stadgat.

Kensning, som f�r bibeh�llande av vattens djup eller l�ge �r av n�den, age nen,

som av uppgrundningen kan lida men, verkst�lla utan vattendomstols pr�vning, som

i 20 � s�gs, �nd� att arbete inom annans omr�de tarvas; dock skall i ty fall denne

f�rut d�rom tills�gas. Vill den, som �mnar f�retaga rensning, hos vattendomstolen

p�kalla pr�vning av arbetets laglighet, �ge han r�tt d�rtill; och g�lle om s�dan

pr�vning vad ang�ende byggande i vatten �r i denna lag stadgat. ^ Har pr�vning

som nu sagts, icke �gt rum, skall i fr�ga om rensning stadgandet i 26 b 3,^

kap. �ga motsvarande till�mpning.

, ,

Jord eller annat, som vid rensning upptages, m�, om ej avsev�rda ol�genne er

v�llas d�rav, uppl�ggas p� n�rmaste strand eller f�ras till l�mpligt

heten. Lider markens �gare men av upplaget, njute ers�ttning, som i 9 kap. sao "

3T �

Har vattendrag vikit fr�n sitt f�rra l�ge eller eljest f�r�ndrat

vattendragets �terst�llande i dess f�rra �iek lag som om rensning i 36 �

� '

dock att, d�r ej �terst�llandet sker omedelbart efter f�r�ndringen, vad i 20 9.

stadgat om byggande i vatten skall �ga motsvarande till�mpning. Varder ej

tre �r fr�n det f�r�ndringen intr�tt �tg�rd f�r vattnets �terf�rande vidtag

1918. N;r 523.

1129

d�refter ntan osk�ligt dr�jsm�l fullf�ljd, vare den, som vill �terf�ra vattnet, skyldig

ers�tta kostnad, som efter f�r�ndringen antingen blivit nedlagd � mark, varifr�n

vattnet vikit, eller skett f�r tillgodog�rande av vattnet i dess nya lopp eller l�ge,

oeh som genom vattnets �terf�rande skulle bliva ntan nytta. Har n�gon i tio �r

varit i besittning av f�rm�n, som sknlle genom �terf�randet g� f�rlorad, g�lle be�

tr�dande dylik �tg�rd vad om vattnets bortledande �r stadgat.

38 �.

D�r arbete, som i detta kap. s�gs, avser huvudsakligen utf�rande av vattenregle�

ring eller inr�ttande, utvidgande eller f�rb�ttrande av allm�n farled eller av albn�n

flottled, torrl�ggning av mark" eller avledande av kloakvatten, skola stadgandena i

detta kap. �ga till�mpning endast, s�vitt s�dant finnes f�r varje fall i 3, 5, 6, 7

eller 8 kap. f�reskrivet.

39 �.

Ut�ver vad i detta kap. �r sagt om byggande i vatten i allm�nhet skall betr�f�

fande fiskebyggnad l�nda till efterr�ttelse j�mv�l vad d�rom finnes s�rskilt stadgat.

40 �.

Yad i denna lag finnes stadgat om byggande i vatten skall j�mv�l �ga till�mp�

ning i fr�ga om uppf�rande av bro eller annat byggande i vatten f�r allm�n v�g

eller f�r j�rnv�g, vare sig statens eller enskild, till vars anl�ggande Konungen l�m�

nat tillstand; dock utg�re best�mmelserna i 3 � f�rsta stycket icke hinder f�r f�re�

tag, som nu n�mnts.

Har Konungen f�r n�gon orts f�rseende med dess behov av vatten eller f�r annat

i 38 � ej omn�mnt allm�nt �ndam�l pr�vat n�digt, att vatten ur sj� eller vattendrag

ledes bort f�r att annorst�des nyttjas, g�lle i fr�ga om dylikt f�retag vad i f�rsta

stycket s�gs.

41 �.

G-enom vad i detta kap. finnes f�reskrivet g�res ej rubbning i den r�tt och frihet,

detta kap. stadgat, t�la f�rlust, skada eller intr�ng till f�rm�n f�r den, som �ger

eller viH verkst�lla byggnad i vatten, eller till fiskets befr�mjande.

3 KAP.

Om vattenreglering.

Om vattenreglering med tv�ngsdelaktigliet.

1 �.

Yill �gare av str�mfall till gemensamt gagn f�r sig och annan str�mfalls�g^e

reglera vattnets avrinning ur sj� eller annan vattensamling eUer i vattendrag f�r

�stadkommande av b�ttre lush�Uning med vattnet eller eljest for beredande av okad

m�jlighet att utnyttja vattenkraften i faUea, och pafordrar han, att ovrma stro^ap-

�gieT vilka hava gagn av f�retaget, skola efter ty nedan s�gs taga del i kostnaden

f�r detsamma, �ge fan vitsord tiU f�retaget, s�fra^ mer

h�lften av ^n pr�k-

nade b�tnaden d�rav bel�per � det eller de p�mfall, som tillhora honom eller honom
oeh andra, vilka f�rena sig med honom om f�retaget.

2 �"

I fr�ga om r�tt att verkst�Ua vattenreglering, som_ i 1 � s�gs, s�, att genom upp-

d�mnini, s�nkning av vattenst�ndet eller annan mverkan pa vattenf�rh�llandena

1918. N:r 523.

skada tillfogas eller intr�ng g�res � jord, hus fiske, bebyggt eller obebyr.o-t

fall eller annan egendom skall vad i 2 kap. 3 � stadgas ang�ende byggande i v

�ga motsvarande till�mpning, dock att skada eller intr�ng � egendom, tillki).:,, f

tagare i f�retaget, skall likst�llas med skada eller intr�ng � annans egendom

I den m�n ej s�rskilda stadganden givas i detta kap., skola betr�ffande f�rei-

varom nu �r fr�ga, j�mv�l �vriga best�mmelser i 2 kap. i till�mpliga dehr 1?^?'

till efterr�ttelse.

3 �.

Alla str�mfall, f�r vilka vattenreglering, som i 1 � s�gs, medf�r b�tnad, nto-�re "

avseende � f�retaget en samf�lligbet med siijddighet f�r �garna, med de insfe�nk'

ningar nedan stadgas, att taga del i kostnaden f�r f�retaget, envar i m�n av v�rdet

� den b�tnad, som beredes hans str�mfall.

Vid uppskattning av b�tnad genom vattenreglering skola, d�r ej samf�lligketens

del�gare annorledes �verenskomma, de i 9 kap. stadgade grunder betr�ffande v�rde�

ring av vattenkraft, f�r villren ers�ttning skaE givas, i till�mpliga delar l�nda till

efterr�ttelse.

d�.

Omfattar f�retag, som i 1 � avses, reglering av tv� eller flera sj�ar eller skilda

str�ckor i vattendrag, f�r vilkas reglerande tarvas s�rskilda dammbyggnader eller

eljest s�rskilda anl�ggningar, skall kostnaden f�r varje s�dan del av f�retaget s�r�

skilt ber�knas ^ ocb � de str�mfalls�gare, som bava gagn d�ra-^'-, f�rdelas i m�n av

v�rdet � den b�tnad, som d�rigenom beredes. ff�rty

vare ej i fall, som nu n�mnts,

n�gon pliktig att deltaga i kostnaden f�r s�dan del av regleringen, varav han f�r

sitt str�mfall ej har njflta.

� �"

EJ vare �gare av str�mfall skyldig att vidk�nnas st�rre bidrag till kostnaden f�r

utf�rande av vattenreglering �n som svarar mot v�rdet � den b�tnad bans str�mfall

d�rigenom beredes, utan s� �r att han s�kt f�retaget. Likst�lld med s�kanden vare

den, som f�renat sig med honom om f�retaget eller f�r vinnande av �kad b�tnad

f�rt talan, som f�ranlett st�rre anl�ggning �n s�kanden �skat.

<5 �,

�gare av str�mfall inom regleringssamf�Uighet vare, s�framt han ej sj�lv .s�kt

vattenregleringen eller efter ty i 5 � s�gs �r likst�lld med s�kanden, icke skjddig

att deltaga i kostnaden f�r f�retaget, f�rr�n han begagnar den genom regleringen

vnnna f�rb�ttringen. Len � hans fall bel�pande andel i kostnaden skall, intill dess

den varder av bonorn erlagd, g�ldas av �vriga del�gare i samf�liigbeten med f�rdel�

ning dem emellan j�mlikt best�mmelserna i o5 ��; ocb �ligga den, som efter

regleringens utf�rande tr�der till f�retaget, att taga del j�mv�l i s�dan kostnad, som

bel�per � str�mfall, f�r vars �gare betalningsskyldighet �nnu ej intr�tt.

_ \ �rder efter regleringen anl�ggning f�r tillgodog�rande av str�mfall inom regle-

ringssamf�lligheten �ndrad, eller inf�res vid am�ggningens drift f�r�ndrad ordning,

eller varder f�rut obegagnat str�mfall inom samf�lligfleten bebyggt, skall, s�framt

ej annat f�rh�llande �r uppenbart eller kan visas, �garen av str�mfallet anses

.. 5

regleringen vunna f�rb�ttringen i bruk,

�tr�mialls�gare, som efter regleringens utf�rande intr�der s�som deltagare i f�re-

get,_ vare ej ^ pliktig att taga del i s�d�r

isswrmnan gjorts. Har f�r regleringen ver

u 11 1

annan likartad omst�ndighet

skall kostnaden d�rf�r r�knas s�som anl�ggningskostnad.

~ 1918. N:r 523.

1131

�r vid den. tid, d� str�mfalls�gare efter ty ovan s�gs �r pliktig att taga del i

liostnaden f�r vattenreglering, byggnad eller annan anl�ggning, som f�r f�retaget

utf�rts, i s�dant skick, att dess v�rde kan anses v�sentligt minskat, �ge vattendom�

stolen p� d�rom framst�llt yrkande f�reskriva, att den kostnad, vari str�mfalls�ga�

ren kar att taga del, skall ber�knas till mindre belopp �n det, vartill anl�ggnings�

kostnaden uppg�tt.

� belopp, som str�mfalls�gare, vilken efter regleringens utf�rande intr�der s�som

deltagare i f�retaget, kar att g�lda, skall ej ber�knas r�nta f�r tiden f�re betalnings-

<?kvldigketens intr�de.

7 �"!

Har, efter det medgivande l�mnats till utf�rande av vattenreglering, som i 1 �

s�gs, str�mfall inom regleringssamf�lligketen �verg�tt till ny �gare, vare j�mv�l

denne pliktig att efter ty ovan stadgats taga del i kostnaden f�r f�retaget; dock

skall, d�r f�reg�ende �gares sleyldigket att erl�gga � str�mfallet bel�pande andel i

kostnaden blivit genom dom eller annorledes fastst�lld eller, oavsett nurnvida den

genom regleringen vunna f�rb�ttringen av denne tagits i bruk, �vilat konom, ny

�gare ej svara f�r bidrag, som f�rfallit till betalning mer �n ett �r innan kan blev

�gare till str�mfallet eller, om kan inropat fallet � exekutiv auktion, f�r bidrag, som

f�re f�rs�ljningsdagen f�rfallit till betalning.

8 �.

Har kommun, som av vattenreglering enligt 1 � tillskyndas stadigvarande nytta

i annat k�nseende �n s�som str�mfalls�gare, tilL regleringens utf�rande l�mnat msst

anslag, ined f�rbek�ll om delaktigket i f�retaget, vare kommunen ansedd s�som del�

tagare i detsamma, d�rvid som grund f�r delaktigbeten skall g�lla anslagets storlek

i fork �l lan de till den av vattendomstolen ker�knade kostnaden f�r regleringens ut�

f�rande; dock m� b�tnaden f�r kommunen i ovann�mnda k�nseende ej tagas i ke-

r�kning vid avg�rande, om f�retaget m� komma till st�nd.

Vad nu sagts om kommun g�lle �ven om kronan ock landsting.

9 �.

Visas, efter det vattenreglering, som i 1 � s�gs, klivit utf�rd, att densamma l�n�

der tiU stadigvarande n^dta f�r allm�n hamn eUer annan allm�n farled, f�r aibn�n

Settled eller f�r kloakledning eller annan avloppsledning f�r spillvatten, m� �ga-ren

av farleden, flottleden eller kloak- eller avloppsledningen, d�r den vunna nyttan kan

Qpp.skattas till visst penningbelopp, p� talan av deltagarna f�rpliktas att antingen

p� en g�ng eller med f�rdelning p� visst antal �r erl�gga k�gst sa stor del av

n�mnda belopp, som svarar mot f�rk�llandet mellan � ena sidan i�retagets anl�gg�

ningskostnad ock � den andra den b�tnad, som f�retaget ber�knats medf�ra for str�m�

fall H�r bidrag, som nn n�mnts, f�rv�rvas ej delaktigket i f�retaget, ock vare forty

bidragsgivaren ej skyldig att taga del i framtida kostnad f�r ^detta.

Anslag, som i 8 � s�gs, r�knas i avseende, varom nu �r fraga, den till godo, som

givit anslaget.

Byggnad i vatten eUer annan anl�ggning, som gjorts f�r vattenreglering, skall,

d�r n�gons r�tt kan vara d�rav beroende, av deltagarna i f�reteget bek�rigen nn-

derk�llas. Betr�ffande f�rdelningen av kostnad f�r nnderkaU ock sk�tsel sa ock av

andra utgifter f�r f�retaget, vilka icke �ro att h�nf�ra till anl�ggningskostnad, g�lle
i till�mpliga delar vad i 3, 4, 6 ock 8 �� r stadgat.

Ej m� vattenreglering, som i 1 � ayses, Terlsst�llas f�n�n efter ans�kan i den

1132

1918. N:r 523.

ordning 11 kap. stadgar vattendomstolen meddelat besked, burn ocb und

viDkor f�retaget m� utf�ras, s� ock ang�ende delaktigheten i kostnaden fL f

taget.

12 �.

Har till vattenreglering, som i 1 � s�gs, medgivande i laga ordning erh�llits sV i

stadgar antagas r�rande handhavandet av de med f�retaget f�renade anfrel�f.B�l ?

s� oSk styrelle f�r f�retaget uts.es.

^Seiagenheter

Vid antagande av stadgar g�lle i fr�ga om r�str�tt och besluts fattandp

22 � finnes f�reskrivet.

^ ^

13 �.

Stadgar r�rande vattenregleringsf�retag skola angiva:

f�retagets ben�mning och �ndam�l under h�nvisning till de betr�ffande f�retagets

utf�rande och delaktigbet�n d�ri meddelade beslut;

den ort, d�r styrelsen skall hava sitt s�te;

huru styrelsen skall sammans�ttas och grunderna f�r dess beslntf�rhet;

huru revision av styrelsens f�rvaltning skall ske;

tiden f�r r�kenskapsavslutning;

huru ofta ordinarie sammantr�de med deltagarna i f�retaget skall h�llas-

det s�tt, varp� kallelse till sammantr�de skall ske och andra meddelanden bringas

tiU. deltagarnas k�nnedom, �vensom den tid f�re sammantr�de, d� f�reskrivna kallelse-

�tg�rder senast skola vara vidtagna;

s� ock vad i �vrigt kan finnas n�digt.

Styrelsen skaU hava sitt s�te inom den vattendomstols omr�de, som l�mnat med�

givande till f�retaget.

Ej m� i stadgarna intagas best�mmelse, som finnes stridande mot denna eller annan

lags f�reskrifter.

Stadgarna skola f�r att bliva g�llande granskas och fastst�llas av Honungens

befallningshavande i den ort, d�r stjmelsen har sitt s�te, eller i fall, som omf�rm�les

i 4 kap. 13 �, av Konungen. Vid granslmingen skall s�rskilt tillses, att stadgarna

inneh�lla betrj^ggande f�reskrifter f�r tillgodoseende av s�dana str�mfalls�gares r�tt,

f�r vilka efter ty i G � s�gs skyldighet att deltaga i f�retaget framdeles kan komma

att intr�da.

Beslutad �ndring av stadgarna �ge ej giltighet, med mindre den varder i nyss�

n�mnda ordning fastst�lld.

14 �.

Innan stadgar f�r vattenregleringsf�retag blivit antagna och fastst�llda samt an�

m�lan om styrelseval gjorts hos Konungens befallningshavande, m� ej arbete � an�

nans mark verkst�llas eller �tg�rd eljest till f�rf�ng f�r annan vidtagas.

Sker . �ndring i styrelsens sammans�ttning, skall styrelsen of�rdr�jligen g�ra an�

m�lan d�rom hos Konungens befallningshavande.

Da anm�lan om val av styrelse eller om �ndring i dess sammans�ttning skett,

skall p� deltagarnas i f�retaget bekostnad kung�relse d�rom inf�ras i allm�nna tid�

ningarna samt en eller flera av ortens tidningar.

15 �.

styrelsen f�r vattenregleringsf�retag m� ej utses annan �n h�r i

riket bosatt svensk medborgare, d�r ej f�r s�rskilt fall Konungen medgiver, att sty�

reisen m� till viss del, ej �verstigande en tredjedel av hela antalet, best� av med�

borgare i annat land eller � utrikes ort bosatta svenska medborgare.

1918. N:r 523.

1133

�nd� att tid, f�r vilken s^elseledamot blivit utsedd, ej g�tt till �nda, m� han

skiljas fr�n uppdraget genom beslut av deltagarna i f�retaget.

16 �.

Konungen �ger, om ocli n�r det f�r tillgodoseende av allm�nt v�l pr�vas n�digt,

utse en ledamot i styrelsen f�r vattenregleringsf�retag. S�dan styremeledamot �ge

samma r�tt att deltaga i handhavandet av de med f�retaget f�renade angel�genheter

som de medlemmar, vilka blivit i enlighet med stadgarna till styrelse valda, och �t-

niute arvode, som best�mmes av Konungen.

17 �.

Har av deltagarna vald styrelseledamot avg�tt eller den tid, f�r vilken han blivit

vald, g�tt till �nda utan att anm�lan om nytt val skett, och �r styrelsen med kvar�

st�ende ledam�ter ej beslutf�r, �ge Konungens befallningshavande p� yrkande av

n�gon, vars r�tt kan vara beroende d�rav, att beh�rig styrelse finnes, f�rordna sysslo�

man att, intill dess efter inkommen anm�lan om verkst�llt val f�rordnandet �ter�

kallas, antingen ensam eller j�mte de styrelseledam�ter, som m� finnas, handhava

de med f�retaget f�renade angel�genheter och f�retr�da deltagarna p� s�tt om sty�

relsen finnes nedan stadgat.

K�rordnande av syssloman skall p� deltagarnas bekostnad kung�ras s� som i 14 �

s�gs. Syssloman �tnjute av deltagarna arvode, som best�mmes av Konungens be-

faltningshavande.

18 �.

Styrelsen f�r vattenregleringsf�retag �ge ombes�rja verkst�llandet av erfoderUga

arbeten f�r f�retaget, hos deltagarna uttaga h�rf�r n�diga bidrag p� s�tt i 20 �

stado-as och i �vrigt, i enlighet med vad i stadgarna eller genom deltagarnas beslut

d�r detta ej �r mot stadgarna eUer mot lag stridande, f�reskrivits, han^ava de med

f�retaget f�renade angel�genheter. Styrelsen �ge att i afit vad som r�r deltagarna

i f�retaget samf�llt sj�lv eller genom ombud ej mindre i f�rhallande tiK tredje man

handla a deltagarnas v�gnar' �n �ven inf�r domstolar och andra myndigheter f�re�

tr�da deltagarna.

. .

.. n.

Ang�endI befogenhet f�r styrelseledamot att mottaga st�mning i mal, som ror f�re�

taget, s� ock annat meddelande i fr�ga om f�retaget skaU vad i 11 kap. 15 b r�tte�

g�ngsbalken �r stadgat �ga motsvarande ^till�mpning.

S�som styrelsens teslut g�lle, dite ej aEnorlonda �r best�mt i stadgarna dea me-

uine, om vilken vid sammantr�de de flesta rdstmde f�rena sig, men vid lika roste-

tal den mening, som bitr�des av ordf�randen vid sammantr�det.

Sm^t av styrelsen �ge ej deltaga i behandlingen av fraga r�rande a^al meUan

honom och deltagarna i f�retaget samf�llt, ej heller angaende avtal mellan deltagarna

och tredie manf d�r han i fr�gan �ger ett v�sentligt intresse, som kan vara stri�

dande mot deltagarnas. Vad s�lunda stadgats �.ge motsvarande till�mpning betr�f�

fande r�tteg�ng eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

Uttaxering av deltagarnas bidrag skall,""d�r ej annan ordning finnes i

f�resSf�m

verkst�Uas� s�lunda, att styrelsen uppr�ttar och vid sammantr�de

oransknins:' framl�gger dehiteringsl�ngd, upptagande ^det helopp, som skall ntf�xeras,

vad d�rav enligt reflerna f�r delaktigheten bel�per a varje deltagare samt tiden f�r

'^^^pnfrdeltairare att den i l�ngden verkst�Uda f�rdelningen ej �r med lag

�vfre"st�mmtnde��; kan genom st�mning � styrelsen inom trettio dagar efter sam-

304^80074. 3veiisk/�rfaUnivgsMamlingl913,N:r 523.

1X34

1918. N;r 523.

mantr�det p�fordra r�ttelse i den gjorda debiteringen. Talan, som nu n�mnts t

anb�ngigg�ras bos allm�n underr�tt i den ort, d�r styrelsen bar sitt s�te

�nd� att dylik klandertalan v�ckes, -vare deltagare pliktig att � tid, som a Kr

relsen best�mts, inbetala � bonom^ bel�pande bidrag vid �ventyr att, d�r ef Jafg'

annorlunda f�rordnar, beloppet m� bos nonom uts�kas i enahanda orduinff so

betaJningsskyldigbet vore honom genom lagakraft�gande dom �lagd.

BI om

21 �,

Styrelseledam�ter, som genom att �verskrida den dem tillkommande before h

eller eljest upps�tligen eller av v�rdsl�shet tillskynda deltagarna i f�retao-et sk�d^

svare f�r skadan en f�r alla och alla f�r en; svare ock p� s�tt nu n�mnts f�r

skada, som genom �vertr�delse av best�mmelse i 13 och f�ljande �� av detta

eller i g�llande stadgar tillskyndas tredje man.

Har i m�l, som r�r deltagarna i f�retaget samf�llt, betalningsskyldio-het bliTit

dem �lagd, vare styrelsen pliktig att utan dr�jsm�l bos deltagarna uttaxera och in

driva bidrag, som m� erfordras f�r betalningsskyldighetens fullg�rande. Pr�vas f�r"

sumlighet h�rutinnan ligga styrelsens ledam�ter till last, svare de f�r g�lden en f�r

alla och alla f�r en s�som f�r egen skuld.

22 �.

R�tten att handhava de med regleringsf�retag f�renade angel�genheter ut�vas �

sammantr�de, d�rvid envar deltagare i f�retaget �ger r�str�tt efter det andelstal

som j�mlikt 3, 6 och 8 �� r best�mmande f�r hans skyldighet att taga del i kost^

n�den f�r f�retaget. Deltagare, som icke guldit f�rfallet bidrag, �r f�rlustio- sin

r�str�tt, intill dess betalningen fullg�res. Ej m� n�gon ut�va r�str�tt f�r mer �n

en femtedel av deltagarnas sammanlagda, � sammantr�det f�retr�dda andelstal. Ej

heller m� n�gon sj�lv eller genom ombud eller s�som ombud f�r annan deltaga i

behandlingen av fr�ga r�rande avtal mellan honom och deltagarna samf�llt eller

ang�ende avtal mellan dessa och tredje man, d�r han i fr�gan �ger ett v�sentligt

intresse, som kan vara stridande mot deltagarnas gem'ensamma. Vad s�lunda stad�

gats �ge motsvarande till�mpning betr�ffande r�tteg�ng eller annan talan mot ho�

nom eller tredje man.

Vid avg�rande av fr�ga, som r�r uteslutande s�dan del av f�retaget, i vars ut�

f�rande allenast vissa av deltagarna efter ty i 4 � s�gs �ro pliktiga att taga del,

tillkomme endast dessa deltagare r�str�tt.

F�r beslut vid sammantr�de erfordras, d�r ej i stadgarna finnes f�r visst fall an-

^^Bledes best�mt, allenast enkel pluralitet i r�stetal, ber�knat p� s�tt ovan n�mnts,

u-i. "7^^^

avg�res val genom lottning, i andra fr�gor g�lle den mening, som

bitr�des av de flesta r�stande eller, om j�mv�l antalet r�stande �r lika, av ordf�ran�

den vid sammantr�det.

i regleringssamf�lligheten, f�r vilken skyldighet att taga del i kostnaden

f�r f�retaget efter ty i 6 � s�gs �nnu ej intr�tt, st�nde �ppet att vid sammantr�de

n�p-ara och deltaga i f�rhandlingarna.

Over beslut, som � sammantr��e fattas, skall genom styrelsens f�rsorg f�ras proto-

'T ,

^ .senast fjorton dagar efter sammantr�det skall vara f�r deltagarna till�

g�ngligt.

23 �.

Menar deltagare i regleringsf�retag, att beslut, som fattats � sammantr�de, icke i

benong ordning tillkommit eller eljest strider mot lag eller f�rfattning eller mot

staagarna, �ge tala d�r� genom st�mning � st^^'relsen inom trettio dagar fr�n besl�-

1918. N:r 523.

1135

tets dag. F�rsnmmas det, vare r�tt tOl^ talan f�rlorad. �nd� att talan f�res mot

beslutet, g�nge det i verkst�lligbet, d�r ej domstolen annorlunda f�rordnar.

Talan, som ovan n�mnts, skall ank�ngigg�ras hos allm�n underr�tt i den ort, d�r

styrelsen har sitt s�te.

�"

Styrelsen �ge, n�r den finner l�mpligt, kalla deltagarna i f�retaget till extra sam�

mantr�de.

Varder extra sammantr�de f�r uppgivet �ndam�l p�fordrat av minst en femtedel

av f�retagets deltagare eller det mindre antal, som m� vara i stadgarna best�mt,

skall sammantr�de av styrelsen utlysas.

25 �.

Underl�ter styrelsen att i f�reskriven ordning kalla deltagarna i f�retaget till or�

dinarie sammantr�de, eller har styrelsen ej senast tv� veckor efter p�fordran, som i

24 � s�gs, utlyst extra sammantr�de att h�llas s� snart det med iakttagande av

f�reskriven kallelsetid kan ske, eller finnes ej beh�rigen utsedd styrelse, d� skall,

f�r den h�ndelse ej i stadgarna best�mmelse finnes f�r dylikt fall, kallelse, som ut�

f�rdas av minst en femtedel av deltagarna, �ga samma giltighet som kallelse av

styrelsen.

Om vattenreglering utan tv�ngsdelaktigliet.

. 26 �.

Vill �gEuce av str�mfall utan att p�fordra f�rpliktande f�r annan str�mfalls�gare

att deltaga i kostnaden reglera vattnets avrinning ur sj� eller annan vattensamling

eller i vattendrag f�r �stadkommande av b�ttre hush�llning med vattnet eller eljest

f�r beredande av �kad m�jlighet att utnyttja vattenkraften i honom tillh�rigt fall,

eller vilja flera str�mfalls�gare utf�ra dylikt f�retag, och �r ej fr�ga om kostnader�

nas f�rdelning dem emellan eller om skyldighet f�r annan str�mfalls�gare att d�ri

taga del, skola best�mmelserna i 2 kap. om byggande i vatten �ga till�mpning be�

tr�ffande f�retaget.

27 �.

Har medgivande enligt denna lag l�mnats till f�retag, som i 26 � s�gs, �ger

Konungen att, om och n�r det f�r tillgodoseende av allm�nt v�l pr�vas n�digt, utse

l�mplig person att �vervaka f�retagets utf�rande samt ut�va tillsyn � f�retagets

sk�tsel och handhavandet i �vrigt av de med f�retaget f�renade angel�genheter.

S�dan person �tnjute av den, f�r vars r�kning f�retaget utf�res, arvode, som be�
st�mmes av Konungen.

4 KAP.

Om s �rskilda villkor betr�ffande st�rre vattenkraftanl�ggningar ocb. vatten-

regleringar.

Om vattenkraftanl�ggningar.

Om tillhandah�llande av Icraft �t kringliggande hygd.

1 �.

Varder str�mfaU bebyggt j�mlikt denna lag och nppg�r den vattenkra�, som kan

vid oreglerat l�gvatten uttagas vid byggnaden, till minst femhundra turbinh�sk

krafter, vare, s�framt vattenkraften icke inom tio ^ f�re det vattendomstolens med�

givande l�mnas till byggnaden varit utnyttjad vid byggnad, som tdlkommit enligt

1136

1918. N:r 523.

�ldre lag, byggnadens �gare pliktig afct f�r tillgodoseende av kringliggande hv9-<1

bekov av kraft till anv�ndning i hantverk, sm�industri eller lantbruk eller till i

lysning eller uppv�rmning tillhandah�lla

intill en tiondel av den �rliga kraftm�i

som kan med det installerade maskineriet bliva uttagen.

Sd,

Storleken av n�mnda andel best�mmes av vattendomstolen; och skall h�rvid h"

syn tagas dels till omfattningen av den r�tt anl�ggningens �gare erh�llit att f�"

vattenkraftens tillgodog�rande f�r�ndra f�rut r�dande vattenst�nds- och avrinaia

f�rh�llanden dels ock � ena sidan till det behov av kraft, som inom byo-den xed^^"

f�religger eller i en n�ra framtids�r att motse, och � andra sidan till den tille�n^

p� kraft, som m� eljest vara att p�r�kna f�r �ndam�let.

^ ^

Avg�rande, som nu n�mnts, g�lle f�r en tidrjrmd av tjugu �r i s�nder f�rsta

g�ngen r�knat fr�n det kalender�r, under vilket byggnaden enligt d�rom meddelad

best�mmelse skall hava fullbordats. D�r ej under nittonde �ret av s�dan tidsperiod

anl�ggningens �gare eller n�gon, som m� anses ber�ttigad att komma i �tniutande

av kraft, varom h�r �r fr�ga, eller ock myndighet, �t vilken Konungen uppdragit

att bevaka bygdens intresse i f�revarande h�nseende, genom ans�kan hos vatteudom

stolen p�kallar ny pr�vning, skall den f�rut meddelade best�mmelsen l�nda till efter�

r�ttelse j�mv�l f�r n�sta period.

2 �.

Varder i str�mfall, vars vattenkraft till viss del inom de tio n�rmast f�rflutna

�ren varit utnyttjad vid byggnad, som tillkommit enligt �ldre lag, j�mlikt denna

lag verkst�lld byggnad, som �r avsedd att ers�tta eller utg�r tillbyggnad till den

�ldre byggnaden, och medf�r �tg�rden, att i str�mfallet minst trehundra turbinh�st-

krafter mera �n f�rut kunna vid l�gvatten uttagas, skola, s�framt den uttacrbara

vattenkraften sammanlagt uppg�r till femhundra tnrbinh�stkrafter vid oreglerat l�<^-

vatien, i avseende � �kningen best�mmelserna i 1 � �ga motsvarande till�mpning

Lag samma vare, d�r vid byggnad, som tillkommit enligt �ldre lag och vid vilken

kunnat vid oreglerat lagvatten uttagas minst femhundra tnrbinh�stkrafter, genom

yattenreglering j�mlikt denna lag vinnes en �kning av minst trehundra tnrbinh�st�

krafter 1 den vattenkraft, som kan uttagas antingen i medeltal eller ock vid I�(^-

vatten.

�

3 �.

^Ear str�mfall, d�r j�mlikt denna lag kungs�dra finnes, bebyggts enligt Konungens

i�

�ldre lag ^meddelade tillst�nd till byggande i kungs�dra, skall, s�framt

1 ^

S^^ts s^�dant f�rbeh�ll, som omf�rm�les i 1 kap. 8 �, och kiings�dians

vattenkraft i den m�n densamma kan vid byggnaden nttagas, tillika nppg�r till

ininst femhundra tnrbinh�stkrafter vid oreglerat l�gvatten, stadgandet i 1 � f�rsta

stycket �ga motsvarande till�mpning betr�ffande vattenkraften i kungs�dran, dock

f�rst sedan tjugu ar f�rflutit efter det denna lag tr�tt i kraft. Vid till�mpning av

ya nu sagts skall kungs�drans vattenkraft anses utg�ra en tredjedel av vatten�

kraften 1 str�mfallet.

I avseende � pr�vningen huruvida och i villven utstr�ckning skyldigheten m�

g�ras gaiiande gent emot �gare av anl�ggning, varom i denna � �r fr�ga, skola be-

^ \ t^�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse, med iakttagande lik-

CTQ

provningen skall av sak�gare eller vederb�rande myndighet p�kallas f�rsta

f ugondeX

efter denna lags tr�dande i kraft och sedermera vart

4: �

Vill n�gon, som m� anses d�rtill ber�ttigad, komma i �tnjutande av hela eller n�gon

1918. N:r 523.

1137

del av den kraft �gare av kraftanl�ggning efter ty ovan sagts f�rpliktats att till-

handah�lla, g�re i den ordning 11 kap. stadgar ans�kan d�rom kos vattendomstolen.

D�r ^ annorlunda �verenskommes, vare �garen icke pliktig att tillhandah�lla

s�kanden kraft tidigare �n tv� �r efter det ans�kningen delgivits honom. Kraften

skall efter vattendomstolens best�mmande uttagas antingen vid kraftstationen eller,

d�r det l�mpligen kan ske, � �garen tillh�rig ledning. Eraftens f�rdelning p� olika

delar av dygnet eller �ret varde best�md p� s�tt, som med h�nsyn till f�religgande

f�rh�llanden m� anses sk�ligt.

I den m�n kraft, varom nu �r fr�ga, tages i anspr�k, skall ers�ttning d�rf�r givas

med det belopp, som motsvarar �garens sj�lvkostnad med till�gg av tv� procent �

anl�ggningskapitalet. I fr�ga om storleken av n�mnda ers�ttning �vensom villkoren

i �vrigt f�r kraftens tillhandah�llande skall vattendomstolen meddela best�mmelser

i samband med beslut i anledning av ans�kan, som nyss sagts; och g�Jle betr�ffande

r�tt att p�kalla �ndring i s�lunda meddelade best�mmelser vad i 9 kap. 29 � finnes

f�r d�r avsett fall f�reskrivet.

Vad i 9 kap. 37 � f�rsta stycket, 38, 40 och 41 �� stadgas betr�ffande �verf�ring

av kraft, som l�mnas i ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft, skall i till�mpliga delar

l�nda till efterr�ttelse i fr�ga om tillhandah�llande av kraft enligt denna �.

07n nypr�vning.

5 �.

Har str�mfall blivit bebyggt j�mlikt denna lag, �.^ under de i 1 � stadgade f�r�

uts�ttningar Konungen eller myndighet, �t viEen Konungen uppdragit att i iore-

varande h�nseende bevaka det affm�nnas r�tt, s� ock byggnadens �gare i den ord�

ning 11 kap. stadgar p�kalla ny pr�vning ang�ende de villkor, v^under med h�n�

syn till allm�nna intressen byggnaden m� bibeh�llas och nyttjas. Yrkande om sadan

pr�vning skall framst�llas under femtiofemte �ret efter det kalender�r, under vilket

lyo-'^naden enligt d�rom meddelad best�mmelse skall hava fullbordats, samt daretter

vart� fyrtionde �r. Varder ej � f�reskriven tid n^mr�vning pakallad, vare a^ren

ber�ttigad att under f�rut fastst�llda villkor bibeh�lla och nyttja by-gnaden intill

- dess i anledning av nypr�vning, som sedermera enhgt vad nu sagts bliyt pakaUad,

annan best�mmelse h�rutinnan meddelas och skaU landa till efterr�ttelse. ^

Nypr�vning, varom nn stadgats, skall ske i enlighet med den lagstiftning som

vid varje s�rskild tidpunkt �r g�llande i fr�ga om

icke tm"

Kastst�llas vid n\T)r�vningen andra villkor an de fornt g�llande, m� de icke till

f�?r�n fem I? f�rflutit fr�n utg�ngen av det kalender�r, varunder nypr�vmngen

i "

p�kallats.

^ g

1 mom L�mnas md nypi�Tning, som i i) � s�gs, f�reskrift, att bygpaden sMl

S^m�Tressen

�l�nkraS f^��tm�

stiger en

^ ber�ttio-ad att av statsmedel erb�lla ers�ttning f�r �verskju-

tagas vid byggnaden, ber�ttigaa

best�mmelserna i

A�n 6 och ai'�� yXnm�ngd eller fallb�jd tagits i anspr�k utan att ers�ttning

d�rfO?' utg�tt, m� deu f�rlust, som byggnadens �gare har att vidk�nnas utan gott-

1138

1918. N:r 523.

r�relse

let

ilse, sammanlagt icke �verstiga det belopp, vartill med iakttagande av stado-

i 1 kap. 13 � f�rlusten av allt kungs�drans vatten m� skattas.

Vid ber�kning av v�rdet � vattenkraften skall avdrag g�ras dels f�r den d 1

d�rav, f�r vilken byggnadens �gare j�mlikt vattendomstolens beslut bar att tiil

bandab�Ua ers�ttning medelst kraft�verf�ring, och dels f�r kraft, varmed till f�l d

av s�dan vattenreglering, som enligt best�mmelserna i 16 � �r underkastad nynr�

ning, den vid byggnaden eljest uttagbara kraften blivit �kad. Ej m� vattenkraften

sammanlagda v�rde ber�knas b�gre �n till anl�ggningens saluv�rde.

ett

medgivande till arbetets utf�rande best�mma, buruvid^ ocb i vad m�ngen "d�rav

f�ranledda kostnaden m� avr�knas fr�n det v�rde � vattenkraften, varom stadgas i

f�rsta stycket. Vid pr�vning av dylik fr�ga skall tillses, att sk�lig amorteringstid

beredes byggnadens �gare.

�

2 mom. Anspr�k � ers�ttning skall, vid p�f�ljd att r�tt d�rtill eljest �r f�rlorad

framst�llas i inlaga till Konungen inom ett �r efter det de nya villkoren skola tr�da

i till�mpning. Fr�gan huruvida ocb i vad m�n ers�ttning b�r utg� avg�res av fem

oj�viga skiljem�n, av vilka Konungen utser tv� och byggnadens �gare tv� samt de

s�lunda utsedda den femte. Underl�ter n�gondera parten att utse skiljeman eller

kunna de av parterna utsedda skiljem�nnen icke enas om valet av den femte, �ge

domaren i den ort, d�r byggnaden �r bel�gen, f�rordna om valet. Varder ej ainor-

lunda �verenskommet, skall skiljedomen meddelas inom ett �r efter det ers�ttnings�

anspr�ket bos Konungen anm�ldes. I �vrigt skall betr�ffande dylikt m�l vad i lag

�r eller^^ ka n varda stadgat f�r det fall, att tvist b�nskjutes till avg�rande av skilje�

m�n p� grund av avtal, som slutits utan f�rbeh�ll om r�tt f�r parterna att klanora

skibedomen, �ga motsvarande till�mpning. Kostnaden f�r skiljemannaf�rfarandet

skaU g�ldas av den, som skiljem�nnen pr�va d�rtill skyldig; ej m� dock s�dan skyl�

dighet �l�ggas byggnadens �gare, utan s� �r att hans p�st�ende uppenbarligen fram�

st�llts utan sk�l.

Ers�ttning f�r v�rdeminskning � fast egendom skall best�mmas s�rskilt f�r varje

f^tigbet. 1 fr�ga om s�ttet f�r erl�ggande av s�dan ers�ttning, densammas f�rdel�

ning mellan r�tts�gare i den fasta egendom, varom fr�ga �r, samt egendomens be�

friande fr�n ansvarighet f�r intecknad fordran g�lle vad i lag finnes eller kan varda

stadgat f�r det fall, att till f�ljd av byggande i vatten ers�ttning skall utg� f�r skada

a fast egendom.

�

7 �.

Skall fran^ anl�ggning, betr�ffande vilken nypr�vning �ger rum, p� grund av vatten-

domstolens j�inLikt denna lag meddelade f�reskrift kraft tinhandab�llas n�gon i er-

s�ttning l�r f�rlorad vattenkraft eller annat, ocb kommer s�dan ers�ttningstagares

rm 1 anledning av nypr�vningen att upph�ra eller inskr�nkas, vare han ber�ttigad

. av statsmedel undf� gottg�relse f�r den f�rlust han lider. �n fr�ga om ers�tt-

v^tenkraft, som tillgodog�res genom anl�ggningen, ocb bar s�dan vatten-

Kxait icto f�re dess avst�ende varit av ers�ttningstagaren utnyttjad eller av denne
Iiw Ull

avses i 5 �, skaU dock betr�ffande ers�ttningstagarens

v ,1 " fottg�relse vad i 6 � 1 mom. finnes stadgat �ga motsvarande till�mpning,

vaa 1 b 5 2 mom. �r f�reskrivet betr�ffande framst�llande av ers�ttningsanspr�k,

anspr�k samt s�ttet f�r ers�ttningens erl�ggande med

3&mv�l gUla , Mga om gottg�relse, som i denna � avses.

mera skall

1918. N:r 523.

1139

S �"

Varder betr�ffande bygmad i str�mfall, vilJien tillkommit enligt �ldre lag, j�mlikt

denna lag verkst�lld s�dan ombyggnad eUer tillbyggnad, som i 2 � f�rsta stycket

avses, skola under de i n�mnda stadgande angivna f�ruts�ttningar best�mmelserna i

57 �� g�lla i fr�ga om anl�ggningen; dock vare �garen icke pliktig att av v�rde�

minskning ocb kostnad, som omf�rm�las i 6 �, utan ers�ttning vidk�nnas mera �n

som motsvarar en fj�rdedel av v�rdet i tillgodogjort skick � den vid anl�ggningen

uttagbara vattenkraft, som icke kunnat tiUgodog�ras vid den �ldre byggnaden.

Vad i 5 ocb 6 �� r stadgat i fr�ga om byggnad, som tillkommit j�mlikt denna

lag, skall �ga motsvarande till�mpning betr�ffande s�dan byggnad i str�mfall, som

i g � avses, med iakttagande likv�l att yrkande om nypr�vning skall framst�llas

under femtiofemte �ret efter det denna lag tr�tt i kraft samt att byggnadens �g^e

ej �r pliktig att utan ers�ttning vidk�nnas st�rre v�rdeminskning ocb kostnad^ �n

som motsvara en fj�rdedel av v�rdet � kungs�drans vattenkraft i tillgodogjort skick,

med ber�kning av n�mnda vattenkraft p� s�tt i 3 � sagts.

Om Icronans l�sninqsr�tt.

9 �.

Har str�mfall blivit bebyggt j�mlikt denna lag, �ge under de i 1 � stadgade f�r�

uts�ttningar kronan att, d�r det p�kallas f�r tiUgodoseende av allm�nt bebov, vid

utg�ngen av fyrtionde �ret efter det kalender�r, under vilket enligt d�rom meddelad

best�mmelse byggnaden skall bava fullbordats, till�sa sig str�mfallet med vatteu-

verksbyggnader, kraftstation med installerat maskineri samt f�r kraftstationens per�

sonal avsedda bost�der ocb, d�r marken tiUb�r anl�ggningens �gare, n�digt utm�l.

L�sningsr�tt, som ej vid n�mnda tidpunkt begagnas, skall sta kronan �ppen vid ut-

g�ngen av vart fyrtionde �r d�refter.

' Varder i str�mfall, vars vattenkraft tiU viss del varit inom de tio_ n� rmast tor-

ilutna �ren utnyttjad vid byggnad, som tillkommit enligt �ldre lag, j�mlikt de^a

lag verkst�lld byggnad, vilken �r avsedd att ers�tta eller utg�r tillbyggnad tiH den

�ldre byggnaden, ocb medf�r �tg�rden, att i str�mfallet kan uttagas i medeltal rnmst

dubbelt s� stor vattenkraft som f�rut, vare kronan s�framt den uttagbara vatten�

kraften sammanlagt uppg�r till minst femhundra turbinb�stkrafter vid oreglerat l�g-

Tatten, p� s�tt man sigts l�sningsber�ttigad till str�mfallet med vattenTerksbygg-

n�der, kraftstation ocb utm�l.

10 s.

vin kronan begagna sig av l�sningsr�tt, som i_ 9 � stadgats, skaU nndexr�ttelse

d�rom meddelas str�mfallets �gare

st�mda tidpunkten samt fr�gan d�refter ffae sistn�mnda tidpunkt

g""

ans�kan om st�mning tiU allm�n domstol. Har kronan � tid,

V�� s�gt^

r�ttat str�mfallets �gare, att kronan Till begagna sig av l�sningsr�tten, �ge ock strbm-

vtrdS''^'^ unkVTttelS^� �reSven tid^ l�mnad str�mf^s�garen eller efter s�dan

underr�ttelse fr�gan f�re tidpunkten

p� n�mnda s�tt fuUf�ljd, vare l�sningsr�tten for den g�ngen f�riaUen.

11 �"

Skall n� oTund av l�sningsr�tt, varom i 9 � fOrm�les, egendom avst�s tiU faonM,

�grvad^ om expropriation^ allm�nhet �r eller kan varda stadgat motsv^ tiU-

Wmnninff dock med iakttagande av vad i denna � finnes s�rskilt fbresUivet.

KSf'l�sningsr�ttens begagnande, att annan, str�mfaUets �gare tiUb�ng egendom

1140

1918. N:r 523.

�n den, som enligt 9 � �r f�rem�l f�r l�sningsr�tten, s�som reservstation

f�r �verf�ring av kraft eller fabrik eller annan anl�ggning, kommer att lida s\m

lig minskning i v�rde, vare �garen ber�ttigad p�fcrdra, att n�mnda

miskiner oob tillbeh�r skaU av kronan l�sas.

^genaom med

D�r till f�ljd av kronans inl�sen av anl�ggning, som i 9 � avses, den

grund av utf�stelse av anl�ggningens �gare �r ber�ttigad till leverans av kraft�f

anl�ggningen, g�r f�rlustig dylik r�ttighet, skola i fr�ga om egendom, tiUh� "

r�ttighetens innehavare, best�mmelserna i andra stycket �ga motsvarande till�

ning. Betr�ffande r�ttighet, som nu n�mnts, skall i �vrigt g�lla vad om s�rsSFd"

r�tt till fastighet, som avst�s p� grund av expropriation, �r stadgat.

Tvist om vilken egendom kronan har r�tt eller skyldighet att l�sa skall pr�vas

domstolen.

N�mnd f�r best�mmande av ers�ttning i anledning av inl�sning, varom nu �r fr�o-a

skall best� av vederb�rande ordf�rande i expropriationsn�mnd odi fyra ledam�ter av

vilka vardera ppten �ger utse tv�; underl�ter part utan styrkt laga f�rfall att full

g�ra valet, v�lje r�tten i hans st�lle. Ledamot i n�mnden skall vara svensk med"

borgare och hava uppn�tt tjugufem �rs �lder. Ej m� till ledamot utses den, som ei

r�der �ver sig och sin egendom eller �r f�rklarad ov�rdig att i rikets tj�nst vidare

nyttjas eller eljest p� grund av honom �d�md straffp�f�ljd icke m� ut�va allm�n

befattning eller blivit d�md ov�rdig att f�ra annans talan inf�r r�tta

/ _

12 �.

D�r fr�n kraftanl�ggning, till vilken l�sningsr�tt enligt vad ovan stadgats g�res

av kranan g�llande, p� grund av vattendomstolens j�mlikt denna lag meddelade

f�reskrift kraft skall tillhandah�llas n�gon i ers�ttning f�r vattenkraft, som tillgodo-

g�rp genom anl�ggningen, �ge kronan till�sa sig j�mv�l s�dan r�ttighet. Vad nu

sagts g�lle dock ej i fr�ga om vattenkraft, som f�re dess avst�ende varit av ers�tt-

ningstagaren utnyttjad vid anl�ggning, betr�ffande vilken icke enligt best�mmelserna

1 9 8 l�sningsr�tt tillkommit kronan.

i denna � avses, skola best�mmelserna i 10 och 11

89 1 till�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse.

Om vattenregleringar.

Om Konungens

�vning sr �tt.

13 �

vattnets avrinning ur n�gon av sj�arna V�nern,

V�ttern, M�laren, Hj�lmaren, Storsj�n i J�mtland eller Siljan, �ger Konungen pr�va,

huruvida av niilit�ra sk�l eller av h�nsyn till viss orts allm�nna ekonomiska in�

tressen eller p� grand av vad i 2 kap. 3 � andra stycket, 11 � samt 12 � f�rsta

^ hinder m�ter mot f�retaget eller s�rskilda villkor b�ra f�reskrivas

tor dess utf�rande; och skall f�rty, innan fr�gan av vattendomstolen slutligen av-

gores, densanima hemst�llas Konungens pr�vning. Lag samma vare betr�ffande an�

nan vattenreglering, som med h�nsyn till dess inverkan p� vattnets avrinning �r av

iK o^-is-htning, s�framt Konungen f�rbeh�ller sig s�dan pr�vning och besked

om l�mnas vattendomstolen f�re det m�let av domstolen slutHgen avgjorts.

Om avgifter.

T7 j

Id �.

vattenreglering, som verkst�lles j�mHkt denna lag, den uttagbaia

en 1 det eller de str�mfall, f�r vilkas r�kning regleringen uf�res, �kad med

.i�

1918. N:r 523.

1141

i medeltal femliuiidra turbinliS^tkrafter, vare �gare av s�dant str�mfall pliktig att

f�r nedan angivna �ndamal erl�gga en �rlig avgift av minst tio �re och. h�gst tre

kronor l�r varje tnrbinh�stkraft, varmed genom regleringen den nttagbara vatten�

kraften 1 str�mfallet i medeltal blivit �kad.

Avgift, som nn n�mnts, skall erl�ggas ft�n och med kalender�ret n�st efter det

d� enligt d�rom meddelad best�mmelse f�retaget skaU hava fullbordats. �J fr�ga

om f�retag, som avses i 3 kap. 1 �, skall dock, s�vitt ang�r str�mfall, f�r vars

�gare enligt best�mmelserna i n�mnda kap. skyldigheten att taga del i kostnaden

f�r f�retaget intr�der efter dess fullbordande, avgift ej utg� f�rr�n fr�n och med

kalender�ret n�st efter betalningsskyldighetens intr�de.

Beloppet av avgiften skall av vattendomstolen best�mmas s�rskilt f�r varje str�m�

fall; och b�r h�rvid h�nsyn tagas dels till den st�rre eUer mindre f�r�ndring av

vattenst�nds- och avrinningsf�rh�Uanden, som genom f�retaget f�rorsakas, och den

ol�genhet eller f�rdel, vilken h�rigenom uppkommer f�r den kringliggande bygden,

dels ock till den st�rre eUer mindre kostnad, som �r f�renad med f�retaget, samt

f�retagets ekonomiska betydelse f�r varje s�rskilt str�mfall.

Avg�randet g�Ue f�r en tidrymd av tjugu �r i s�nder, f�rsta g�ngen r�knat fr�n

det kalender�r, under vilket f�retaget skall hava fullbordats. Varder ej genom an�

s�kan hos vattendomstolen under nittonde �ret av s�dan tidsperiod ny pr�v�

ning p�kallad av str�mfallets �gare eller av myndighet, �t vilken Konungen upp�

dragit att f�ra talan i f�revarande h�nseende, skall den f�rut meddelade best�mmm-

sen l�nda till efterr�ttelse j�mv�l for n�sta period.

Huru avgifter, som nu n�mnts, skola indrivas, d�rom f�rordnar Konungen.

15 �.

Influtna avgifter skola efter de n�rmare best�mmelser, som h�rutinnan meddelas

av Konungen, i f�rsta hand anv�ndas till f�rebyggande eller minskande av skada

eller ol�genhet, som v�llas genom f�retaget och l�r vilken ers�ttning icke hlivit av

vattendomstolen best�md, s� ock till gottg�relse f�r s�dan skada eller ol�genbet. I

den m�n medlen f�rsl� d�rtill, m�. de ock anv�ndas f�r tillgodoseende av annat �nda�

m�l betr�ffande den bygd, som ber�res av f�retaget, s�som jordbrukets fr�mjande,

s�rskilt genom jords torrl�ggning, eller beredande av tillg�ng till elektrisk kraft f�r

samf�rdsel, jordbruk, hantverk eller sm�industri eller eljest f�r befolkningens behov.

Om nyijr�vnmg.

16 �.

I fr�ga om vattenreglering, som avses i 14 �, skall betr�ffande r�tt att g�ra fr�

gan ang�ende de villkor, varunder med h�nsyn till allm�nna intressen f�retaget m�

�ga best�nd, till f�rem�l f�r nypr�vning g�lla vad i 5 � �r f�r d�r avsett fall

stadgat.

. T .

D�r till f�ljd av f�reskrift, som meddelas vid nypr�vnmgen, v�rdeminsknmg eller

kostnad tiUskyndas str�mfalls�gare, som vid befintlig byggnad tillgodog�r sig den

genom regleringen vunna kraft�kningen, skola i fr�ga om str�mfalls�garens r�tt till

�ri

ers�ttning best�mmelserna i 6 � �ga motsvarande tfll�mpnin^; dock skall vid be-

st�mmande av det v�rde � vattenkraften, som avses i n�mnda

h�nsyn tagas alle�

nast till den vattenkraft, varmed till f�ljd av regleringen den vid byggnaden eljest

nttagbara kraften blivit �kad.

305i80074, BvensL-f�rjattninpesamling 19W,N:r S23.

2142

1918. K:r 523.

5 KAP.

Om aUm�n f arled.

1 �.

Ang�ende allm�n farled g�Ue vad d�rom finnes eUer kan varda s�rskilt stadgat

6 KAP.

Om all m�n flottled.

1 �.

Ang�ende allm�n flottled g�lle vad d�rom finnes eller kan varda s�rskilt stadgat.

7 KAP.

Om torrl�ggning av mark genom dikning eller annat avledande av vatten

eller genom invallning.

1 �.

Ang�ende dikning och annat avledande av vatten samt invallning f�r torrl�ggning

av mark g�lle vad d�rom finnes eller kan varda s�rskilt stadgat.

8 KAP.

Om kloakledningar.

1 �.

Ang�ende avledande av spillvatten eUer annan flytande orenlighet g�Ueivad d�rom

finnes eller kan varda s�rskilt stadgat.

9 KAP.

Om e rs�ttning.

Om ers�ttningsskyldighet i allm�nhet-

1 �"

D�r j�mlikt denna lag r�tt medgives n�gon att till�sa sig samf�llt str�mfall med

eller utan ntm�l eller att till utm�l f�r vattenkraftstation taga i anspr�k annan till�

h�rigt omr�de eller att tillgodog�ra sig vattenm�ngd eller vattenkraft, som tillh�r

annan, eller att vidtaga �tg�rd, varigenom eljest annans egendom lider skada eller

intr�ng, varde, s�vitt ej i 1 kap. annorledes stadgas, honom �lagt att efter ty nedan

s�gs g�lda ers�ttning f�r egendom, som avst�s, ^er f�r f�rlust, skada eller intr�ng,

som f�rorsakas.

2 �.

Skall en del av en fastighet avst�s, och varder genom avst�endet en �terst�ende

del f�r �garen onyttig eller uppst�r synnerligt men vid begagnandet d�rav, V^�

�garen ber�ttigad fordra, att j�mv�l denna del l�ses. Uppkommer eljest skada eller

intr�ng � �terstoden av fastigheten, skall ers�ttning d�rf�r givas.

3 �.

D�r genom vattenuppd�mning eUer annan �tg�rd enligt denna lag hel

eller del d�rav varder f�r �garen onyttig eller synnerligt men vid begagnandet �m-

av uppkommer, skall, om �garen fordrar det, hela fastigheten eller den. s �rskilaa

" 1

 1918. N:r 523, 

1X4:3

^ega^andet av fastighet f�rsv�rat

eller f�rdyrat, skall, i den m�n fastigheten ej l�ses, s�dan skada ers�ttas,

4 �.

Tillslsyndas �gaie av strOmfall ftirluot m en del av vattenm�ngden eUer fallhBi-

den, v^e han, om begagnandet av �terstoden d�rigenom f�rsv�ras eUer f�rdyras, be�

r�ttigad till ers�ttoing f�r s�dan skada; varder �terstoden f�r �garen onyttig eller

uppkomnaer synnerligt men vid bepgnandet d�rav, skall, om �garen fordrar det, er-

s�ttning l�mnas f�r �terstodens hela v�rde.

5 �.

H�r tm str�mfall, vars vattenkraft till f�ljd av f�retag enligt denna las ff�r f�r

�garen f�rlorad, s�rskilt ntm�l eller �r d�rmed eljest mark f�renad, och va?dir mar�

ken d�refter f�r �garen onyttig eller uppkommer synnerHgt men vid dess begag�

nande, da skaU, d�r �garen det beg�r, den mark l�sas.

�r vattenkraften i str�mfall, som nyss n�mnts, avsedd till drivande av kvarn,

s�g, fabrik eller annan anl�ggning, eller �r med str�mfallet f�renad annan fast eller

l�s egendom, f�r vars tillgodog�rande vattenkraften �r avsedd, ocb Uder s�dan egen�

dom minskning i v�rde f�r �garen, d� vattenkraften fr�ng�r honom, njnte han er�

s�ttning f�r skadan eller �ge, d�r minskningen i egendomens v�rde �r av betyden�

het, fordra, att egendomen skall l�sas.

6 �.

Skall fastighet eller del d�rav eller anl�ggning, som i 5 � andra stycket s�gs, l��

sas, varde^ock l�s egendom, som h�r till fastigheten eller anl�ggningen och som ge�

nom avst�endet g�res onyttig f�r �garen, p� dennes beg�ran inl�st. Lag samma

vare i fr�ga om egendom, som till f�ljd av skada � jord, hus, fiske eller annat var�

der f�r �garen onyttig.

7 �.

D�r genom f�retag eller �tg�rd enligt denna lag f�rorsakas annan skada eller

f�rlust �n ovan n�mnts, skall ock s�dan skada eller f�rlust ers�ttas.

8 �.

Yid avg�rande, om och i vilken m�n skada tillskyndas n�gon genom f�retag eller

�tg�rd enligt denna lag, skall h�nsyn tagas j�mv�l till skada mler lidande av an�

nan beskaffenhet �n rent ekonomisk.

9 �.

�nd� att fastighet, f�r vilken till f�ljd av f�retag enligt denna lag vattenkraft

g�r f�rlorad, tillh�r samme �gare som den fastighet, f�r vars r�kning f�retaget ut-

i�res, skall ers�ttning f�r den f�rlorade vattenkraften g�ldas, s�framt f�rstn�mnda

fastighet �r besv�rad av inteckning f�r fordran eller kan j�mlikt 11 kap. 2 � jorda�

balken i �garens band h�fta f�r ogulden k�peskilling samt fordrings�garen ej l�m�

nat medgivande till f�retaget. Vad nii sagts g�Ue dock ej, d�r f�rlusten av vatten�

kraft pr�vas vara v�sentligen utan betydelse f�r fordrings�garens s�kerhet.

I fr�ga om skada, som genom vattennppd�mning eller annan �ndring av vatten-

sfc�ndsf�rh�llandena tillskyndas fastighet, tillh�rig samme �gare som den fastighet,

f�r vars r�kning f�retaget sker, skall vad nu stadgats betr�ffande f�rlust av vatten�

kraft �ga motsvarande till�mpning.

^ ^

Med vattenkraften i ett str�mfall avses i detta kap. den kraft, som kan uttagas

vid axeln � en eller flera f�r faUet avpassade vattenmotorer.

Yid ber�knande av vattenkraften skall h�nsyn tagas till mera betydande v�xlin�

gar i vattenf�ringen.

IXU

1^18. N:r 523.

11 �.

Ers�ttning f�r tillgodogjord vattenkraft skall, vare sig ers�ttningen efter ty nedan

s�gs ntg�r medelst Jn-aft�verf�ring eller i penningar, anses innefatta gottg�relse f�r

vattenverksbyggnaderna eller den del d�rav, som f�r framtiden varder f�r �o-aren

on^tig; dock att, d�r byggnaderna till material eller byggnadss�tt �ro med avse

ende � deras �ndam�l s�rsMlt v�rdefulla, gottg�relse i m�n d�rav skall erl�ggas

Har ej ers�ttningsgivaren inom ett �r efter utg�ngen ay den best�mda tiden f�r

fullbordande av det f�retag, f�r vilket vattenkraften ayst�tts, fr�n ers�ttningstaga-

rens fastighet bortf�rt vad av vattenverksbyggnaderna s�lunda ^blir hans tilUi�righet,

tillf�lle det utan l�sen ers�ttningstagaren.

Med vattenverksbyggnader avses anordningar dels f�r vattnets d�mning och le�

dande till ock fr�n kraftanl�ggning, s�som dammar, r�nnor, kanaler, tuber, tunnlar

ock turl3inkammare, dels ock f�r fiskets ock flottningens tillgodoseende, s�som lax �

trappor, �lledare, flottningsutskov

ock timmerledare, s� ock vad till dylika anord�

ningar k�r, luckor med man�veranoxdningar, isgrindar ock dylikt.

12 �.

Skall till f�ljd av f�retag eller �tg�rd enligt denna lag egendom l�sas eller er�

s�ttning givas f�r skada eUer intr�ng d�r� omi kar, efter det kung�relse om f� re�

taget eller �tg�rden blivit p� s�tt i 11 kap. stadgas offentliggjord, kostnad nedlagts

� egendomen, m� vid ers�ttningens best�mmande den kostnad tagas i ber�kning

allenast, s�vitt den pr�vas kava varit n�dig eller nyttig samt icke blivit gjord i

uppenbar avsikt att k�ja ers�ttningen.;

Om ers�ttning medelst kraft�verf�ring.

13 �.

D�r n�gon p� grnnd av stadgandena i 2 kap. 5 eller 6 � ber�ttigas att tillgodo�

g�ra sig annan tillh�rig vattenkraft, skall ers�ttning f�r vattenkraften utg� genom

tillkandak�Hande medelst elektrisk eller annan �verf�ring av motsvarande kraftbelopp

efter nedan angivna grunder, s�framt ocb i den m�n ej ers�ttningens utg�rande i

kraft pr�vas medf�ra �l�genheter av betydenhet f�r ena eller andra parten. Med

avseende � ers�ttning f�r samf�llt str�mfall, som l�ses j�mlikt 2 kap. 7 �, vare lag

samma, s�vitt ang�r andel i fallet, tillh�rig annan �n den l�sande. Ers�ttning for

vattenkraft p� grund av best�mmelserna i 2 kap. 23 � skall under nyss angivna

f�ruts�ttning likaledes l�mnas genom �verf�ring av kraft.

Kraft, som l�mnas i ers�ttning efter ty nu sagts, skall, med det undantag alle�

nast, vartill stadgandet i 33 � ^ista stycket f�ranleder, tillbandah�llas fr�n den f�r

vattenkraftens utnyttjande avsedda anl�ggning.

14 �.

E�r vattenkraft, som f�r str�mfalls�gare g�r f�rlorad till f�ljd av s�dan enhgt

denna lag medgiven �tg�rd, varmed ej �syftas vattenkraftens tillgodog�rande, ma

ock ers�ttningen best�mmas att utg� i kraft, d�rest s�dan p� fnllt betryggande s�tt

st�r att erb�lla fr�n v�lbel�get str�mfall och det med b�nsyn till inteckningshavares

r�tt, kostnader och andra omst�ndigheter pr�vas l�mpligt.

15 �.

vSkyldigheten att j�mlikt 13 � tillhandah�lla kraft �vilar den fastighet, varmed

r�tten till tillgodog�randet av den vattenkraft, som ers�ttas, enligt vattendomstoiens

beslut skall vara f�renad.

L�mnas ers�ttning i kraft p� grund av stadgandet i 14 �, skall skyldigheten vara

1918. ISTir 6 23.

II45

h^S�Jlas

vartill den anl�ggning h�r, fr�n vilken kraften skall tiU-

X6 � .

Skyldighet, som i 15 � sagts, skaU oheroende av avyttring eller exekutiv f�rs�lj�

ning av den fastighet, vara skyldigheten vilar, �ga best�hd, i vems hand fastig�

heten kommer.

�

17 �.

E�ttighet till ^afthelopp, som utg�r s�som ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft,

_ ;

skall vara f�renad med den fastighet, till vilken vattenkraften h�rt eller ock r�ttig�

heten 1 la ga ordning �verflyttats.

�

_ P r�vas r�ttigheten till hela eUer en del av kraftbeloppet kunna utan f�rf�ng f�r

inteekningshavare eller andra r�tts�gare avh�ndas den fastighet, varmed den �r f�r�

enad, ma vattendomstolen p� ans�kan av fastighetens �gare hesluta om r�ttighetens

�verflyttning, dock allenast till fastighet i n�rheten av det str�mfall, varifr�n vat�

tenkraften g�tt f�rlorad, eUer av det, varifr�n ers�ttningen l�mnas.

Vid �gostyckning av fastighet, med vilken r�ttighet till ers�ttningskraft �r f�r�

enad, m� r�ttigheten i sin helhet till�ggas viss eller vissa lotter.

18 �.

E�ttighet, som i 17 � s�gs, m� av �garen till den fastighet, varmed den �r f�r�

enad, p� viss tid uppl�tas; och g�lle i fr�ga om tiden f�r uppl�telsens best�nd vad

betr�ffande nyttjander�tt till fast egendom � landet �r i allm�nhet stadgat.

19 �.

D�r ers�ttning f�r vattenkraft skall utg� medelst kraft�verf�ring, vare ers�ttnings-

tagaren pliktig att f�r kraftens uttagande och �verf�ring g�lda vederlag antingen i

penningar eller ock p� s�dant s�tt, att det krafthelopp, som skaE l�mnas i. ers�tt�

ning, varder i motsvarande m�n minskat. Detta vederlag, som h�r nedan ben�mnes

uttagningskostnaden, best�mmes av vattendomstolen efter de i 20 � angivna grunder.

20 �.

�r fr�ga om ers�ttning f�r vattenkraft, som ers�ttningsgivaren p� grund av stad-

gandena i 2 kap. 5 eEer 6 � ber�ttigas att tiEgodog�ra sig, skall uttagningskostna�

den best�mmas s�lunda, att den gottg�relse f�r vattenkraften, som beredes ers�tt-

ningstagaxen genom det efter avdrag av sagda kostnad �terst�ende v�rdet � den

kraft han �ger bekomma, kan anses sk�lig med h�nsyn j�mv�l tiE den nytta, som

uppkommer f�r ers�ttningsgivaren. Ej m� uttagningskostnaden s�ttas l�gre �n tiE

den f�r ers�ttningsgivaren ber�knade kostnaden f�r ttllhandah�Eande av ers�ttnings-

tagaren tillkommande kraft � den i 26 � angivna plats, utan s� �r att kraften kun�

nat uttagas med mindre kostnad genom sj�lvst�ndigt hehyggande och utnyttjande

av det str�mfaE, vars vattenkraft avst�s, ej heEer h�gre �n till sistn�mnda kostnad.

D�r fr�ga �r om ers�ttning f�r samf�Et str�mfaE, som l�ses j�mlikt 2 kap. 7 �,

skaE uttagningskostnaden best�mmas tiE den f�r ers�ttningsgivaren ber�knade kost�

naden f�r tillbandah�Eande � den i 26 � angivna plats av den kraft, vartiE ers�tt-

aingstagaren �r ber�ttigad.

Vad i f�rsta och andra styckena s�gs g�Ee i tiE�mpliga delar betr�ffande ers�tt�

ning: f�r vattenkraft p� grund av stadgandet i 2 kap, 23 �.

21 �.

Uttagnino-skostnaden skall best�mmas i anl�ggningskostnad samt underh�Es- och

driftkostnad. I sistn�mnda kostnad skaE inbegripas sk�Eg avs�ttning tiE f�rnyelse-

fond, men m� ej inr�knas r�nta � anl�ggning^ostnaden.

�r den vattenkraft, f�r vilken ers�ttning skaE l�mnas medelst �verf�ring av kraft,

1146

1918. ]Sr:r 523. ~

tillgodogjord vid befintlig anl�g^ing, skall s�som nttagningskostnad i den

20 � avser r�knas allenast nndern�lls- ocb driftkostnaden.

sienlng

22 �.

Utom i fall, som i andra och tredje styckena s�gs, �ge ers�ttningstaffaren

om ntta^ningskostnaden skall av honom g�ldas helt eller delvis i penninp-^^^??^'

genom minskning av det honom tillkommande kraftbeloppet. L�mnar ei ersItT *

tagaren besked i fr�gan, skall han anses vilia vara fullst�ndie-t fri fr�n nHo

kdgtnadens g�ldande i penningar.

^ iittagmngs-

�r fr�ga om ers�ttning f�r vattenkraft p� grund av best�mmelserna i 2 ka o"

�, m� ers�ttningstagaren icke mot ers�ttningsgivarens bestridande p�fordra att nH

ningskostnaden best�mmes i penningar.

a^tag-

Hurusom ers�ttningsgivaren i visst fall �ger fordra, att uttagningskostnaden

g�ldas 1 penningar, d�rom stadgas i 28 �.

s�

n delvis

23 �.

psx uttagnmgskostaaden skall av ers�ttaingstagaren g^das i penningar, varde dm

som utg�r anl�ggningskostnad, erlagd till minst en tredJedS p�, en gS

och tiU �teretoden under en tidrymd av h�gst fyrtio �r medelst �rliga annuSf

best�mda s�lunda, ^ att d�ri inga,r l�mv�l r�nta � oguldet kapitalbelopp efter den

r�ntefot, som i varje fall finnes sk�lig.

Den del, som utg�r underh�lls- och driftkostnad, skall, d�r den uto-�r i nenninp-ar

erl�gps genom st�ndig avg�ld, som till �rligt belopp best�mmes fb�r viss tid dock

minst^ tio ar, med r�tt f�r vardera parten att vid utg�ngen av sagda tid erh�lla nv

pr�vning av avg�ldens belopp Har ej talan om s�dan pr�vning Lh�ngiggjorts f�re

utg�ngen av den fastsUllrfa tiden, skall avg�lden utg� med of�r�ndrat Telopp un�

der hka, tid, som f�rut best�mdes, med r�tt f�r den, som d�refter vill erh�lla nv

provning av beloppet, att d�rom f�ra talan p� s�tt nyss �r safrt

24 �.

� '

11 \

hest�mmande av det belopp av uttagningskostnaden, som en �

ligt 23 � skall pa en gang erl�ggas, �ge vattendomstolen p� yrkande av ers�ttnings-

lorel�gga ers�ttningstagaren att hos Konungens befallningshavande antingen

neds�tta beloppet eller ock st�lla pant eller borgen f�r detsamma

iorelaggande, som nu sagts, blivit meddelat, �ligga det ers�ttningstagaren att

mom nittio dagar efter det vattendomstolens beslut vunnit laga kraft till vatten-

att f�rel�ggandet fullgjorts. F�rsummas det, vare ers�tt-

o-Q-r^^r'rif

^tt luot beffielse fr�n uttagnlngskostnadens g�ldande i pennin-

minskning 1 den honom tillkommande kraften till s� stor del, som av

vattendomstolen provats i v�rde motsvara n�mnda kostnad.

neds�ttas hos Konungens befallnings-

f-n j

insatta i bankinr�ttning f�r att d�r innest� mot

till godo�^ ^

angivna f�rfallodagen skall komma ers�ttningstagaren

till godo.

25 �

som �tagit sig att g�lda uttagningskostnaden eller del d�rav

viJk�nnaf

erballa befrielse h�rifr�n, vare han pliktig att f�r framtiden

kostnad pftpr c

^ k raften med det belopp, som pr�vas i v�rde motsvara sagda

SSttninf.i.LtI #

anl�ggningskostnaden m� hava guldits. Intill dess

n�mnts fknln -P f

"^s-ttendomstolen anh�ngiggjort talan om befrielse, som na

av honim � J

avg�lder till uttagnlngskostnadens g�ldande

ggas. D�r tiU f�ljd av de �ndrade hest�mmelBema ers�ttningsgivaren

1918. lf:r 523.

II4.7

gottg�relse d�rf�r givas av ers�ttamgstagaxen.

kiS

ers�ttnmgsgivaren pHktig att �terb�ra redan gniden nlag�inga-

ers�ttningstagaren �verf�ras, best�mts s�lnnda,

att avdrag skett f�r

uttagnmgskostnaden, �ge ej ers�ttningstagaren sedermera

^in^ar^^^

erh�llande av st�rre kraftbelopp mot kostnadens g�ldande i pen-

26 �.

:&att, som skall �fverf�ras s�som ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft, skaU tiU-

handahallas ers�ttningstagaren a den fastighet, tiU vilken vattenkraften h�rt, p�

l�mplig plats n�ra det str�mfall, varifr�n vattenkraften g�tt f�rlorad

Agaren av den kraftanl�ggning, varifr�n kraften skaU tillhandah�llas, vare pliktig

att anl�gga och f�r framtiden underh�lla samt i fall av hehov ombygga f�r kraftens

�verf�rande till plats, _ som nyss sagts, erforderlig ledning med tiUbeh�r. Transfor�

matorer l�r elektrisk �verf�ring samt lin- eller xemskivor f�r mekanisk �verf�ring

r�knas tiU ledning, som nu n�mnts.

27 �.

Vid elektrisk �verf�ring skall den elektriska kraften tillhandah�llas med str�mart,

sp�nning och periodtal, som m� finnas l�mpliga.

�r den vattenkraft, som skall ers�ttas, icke av ers�ttningstagaren tillgodogjord,

skall vid �verf�ring, som nyss sagts, den vid oms�ttningen i elektrisk kiatt uppkom�

mande kraftf�rlusten vidk�nnas av ers�ttningstagaren. Lag samma vare, d�r

vattenkraften �r av ers�ttningstagaren tillgodogjord medelst oms�ttning i elektrisk

kraft.

28 �.

F�r kraft�verf�ring s�som ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft skola s�dana f�re�

skrifter meddelas, att krafters�ttningen ntg�r i v�xlande storlek vid olika vatten-

f�ring eller under skilda tidsperioder, allt i st�rsta m�jliga �verensst�mmelse

med de mera betydande v�xlingarna i krafttillg�ng i ers�ttningstagarens str�mfall.

Vill i fall, som avses i 13 �, ers�ttningstagaren bekomma kraft, motsvarande st�rre

vattenm�ngd �n den, som ntg�r medeltalet av de i vattendraget framrinnande olika

vattenm�ngder, och har han ej vid befintlig anl�ggning tillgodogjort sig j�mv�l s�

dan kraft, �ge vattendomstolen p� yrkande av ers�ttningsgivaren f�rel�gga ers�tt�

ningstagaren, vid p�f�ljd att hans r�tt till n�mnda kraft eljest �r f�rlorad, att inom

viss tid hos Konungens befallningshavande antingen neds�tta eller st�lla pant eller

borgen f�r det av vattendomstolen best�mda belopp, varmed uttagnmgskostnaden

�kas, �vensom d�rom till vattendomstolen ingiva bevis. I fr�ga om medel, som

neds�ttas enligt denna �, skall vad i 2f � sista stycket �r stadgat �ga till�mpning.

29 �.

Om f�reskrifter, som meddelats j�mlikt 28 �, sedermera befinnas i avseende � be�

r�knad vattenm�ngd eller andra omst�ndigheter vila p� oriktiga f�ruts�ttningar eller

eljest vara otillfredsst�llande, �ge vattendomstolen p� d�rom f�rd talan f�reskriva av

f�rh�llandena p�kallade �ndringar; dock m� talan d�rom ej f�ras, innan fem �r f�r�

flutit fr�n det f�reskrifterna meddelats eller �ndrats. Vad nu sagts g�lle ock i fr�ga

om f�reskrifter, som i �vrigt givits r�rande kraft�verf�ringens anordnande och kon�

trollen d�r�.

30 �.

L�r str�mfalls�gare, som j�mlikt 13 � skall medelst �verf�ring av kraft ers�tta

annan tillh�rig vattenkraft, p� grund av stadgandena i 4 kap. f�rpliktas att �t kring-

lliS

liff^ande bygd tiUbandah�Ua kraft, skaU mot sk�lig jftrnkniag ay uttagaiai,,(

den det basbelopp, som ers�ttaingstayaren ager bekomma, mmskas mel s� st

andel av den enligt sistn�mnda lagrum bestamda kraften, som vattenkraften i b,5

sta�mfaU utg�r i f�rh�nande till den sammanlagda vattenfaaflen i de fal l,

gemensamt tnigcdogbras; doek vare ej p� grund av vad nu sagts ers�ttningsfegate

nUktiv a tt vidk�nnas minskning 1 den kraft, som tillkommer honom 1 ers�ttning fep

vattenWt, vilken vid befintlig anl�ggning utnyttjas.

31 �.

G�r ers�ttningsgivare, som j�mlikt 13 � skall tiHhandak�lLa ers�ttningstagare kiaft

medelst �verf�ring, f�rliistig vattenkraft genom minskning i vattenm�ngd eller fa l -

k�ld till f�ljd av f�retag eller annan �tg�rd, vartill medgivande i laga ordning l�m-

nas, eUer varder genom vattenreglering den vattenkraft, som av ers�ttningsgivarea

tiU^odog�res, �kad, skall vattendomstolen, �nd� att tid, som_ i 29 � s�gs, icke g�tt

tiU" �nda, p� d�rom av n�gondera parten f�rd talan f�reskriva den j�mkning mej

avseende � det i ers�ttning ntg�enae kraftl)elo]3pet s� ock betr�ffande uttagnings-

kostnaden, som av de f�r�ndrade f�rk�llandena betingas. Har ers�ttningsgivaren

nppbnrit gottg�relse f�r vattenkraft, som fr�ng�r kononi, prove vattendomstolen, om

ock i vilken m�n andel d�ri m� tillerk�nnas ers�ttningstagaren.

Ers�ttningstagare, som tillerk�nnes �kat kraftbelopp i anledning av vattenregle�

ring, som i 3 kap. 1 � avses, vare pliktig att, p� s�tt om uttagningskostnad finnes

i 19 � stadgat, gottg�ra ers�ttningsgivaren den p� ers�ttningstagarens str�mfall b e�

l�pande andel i regleringskostnaden.

Vad i denna � stadgas om j�mkning av kraftbelopp, som utg�r i ers�ttning, samt

av nttagningskostnad, skall �ga motsvarande till�mpning, d�r till f�ljd av nypr�v-

ning enligt 4 kap. ers�ttningsgivaren g�r f�rinstig vattenkraft; dock att f�reskrift

h�rntinnan skaU meddelas i samband med nypr�vningen.

32 �.

Skall vattenkraft, som �r av ers�ttningstagaren tillgodogjord utan oms�ttning i

elektrisk kraft, ers�ttas medelst elektrisk �verf�ring av kraft, �ligge det ers�ttning-

givaren att gottg�ra ers�ttningstagaren kostnaden f�r anskaffande ock upps�ttande

samt framtida underb�ll av l�mpligt mottagningsorgan (motor) med tiUb�rande

instaUationsanordningar. SkaU ers�ttningstagaren erl�gga avg�ld, som i 23 � andra

stycket s�gs, varde kostnaden f�r nnderb�Uet av mottagningsorganet gottgjord bonom

genom motsvarande minskning av avg�lden.

33 �.

I sammaubang med beslut om ers�ttande av f�rlorad vattenkraft medelst kraft�ver�

f�ring skall viss tid best�mmas, inom vilken �verf�ringen senast skaU b�J^j^-

S�dan tid skaU, d�r fr�ga �r om tiUgodogjord vattenkraft, r�knas fr�n den genom

upps�gning, efter ty i 5�61 �� stadgas, best�mda tiUti�desdag ocb m� ej m an

ers�ttningstagarens medgivande best�mmas l�ngre �n en m�nad eUer, om s� rsknaa

f�rb�llanden f�ranleda d�rtiU, tre m�nader efter n�mnda dag.

�r vattenkraften icke tiUgodogjord, skaU tiden r�knas fr�n det ers�ttningsiraga^

slutligen avgjordes samt m� ej s�ttas l�ngre �n f�r utf�rande av erforderUga arbe

sk�ligen m� anses beh�vligt. '

TiU undvikande av dr�jsm�l med kraft�verf�ringens b�rjan skola, d�r sa pro

n�digt, provisoriska anordningar f�reskrivas.

34 �.

Avst�s p� grund av stadgandena i 2 kap. 5, 6 eUer 7 �

kraft, vare ers�ttningsgivaren pliktig att till s�kerhet f�r den kostnaa och sii au�i

1918. ]Sr:r 523.

1X49

d�ngenom, att kraftanl�ggningen ock anord-

rf S W

�veniyrs icke varda inom Ires&iven tid fnU-

bordade, kos Konungens keiallninpliavande st�lla pant eller borgen till det belopp,

som for varje tall i laga ordning best�mts

�

ue^upp,

tillgodogjord vattenkraft, m� ock, om

s�rskilda f�rh�llanden f�ranleda d�rtill, f�reskrivas st�llande av s�kerhet, som nn

sagts.

35 �.

Den del av nttagningskostnaden, som ers�ttnings tagare enligt 23 � f�rpliktats att

erk�gga pa en gang, �r f�riallen^ till betalning fjorton dagar efter det kraft�verf�rin�

gen 1 f�reskriven ordning p�b�rjats.

Fr�n tiden f�r kraft�verf�ringens b�rjan r�knas ers�ttningstagarens skyldighet att

erl�gga annuitet ocb avg�ld.

� o

./o

36 �.

Str�mfalls�gare, som skall i ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft tillbandah�Ua

ki-aft �t annan medelst elektrisk �verf�ring, vare pliktig att, d� det kan ske ntan

v�sentlig ol�genbet, mot sk�lig gottg�relse tilliandag� kraftemottagaren med n�digt

bitr�dG Tid Terkstiillande ay eriordcrliga rBj^arationcr � dennes motorer och ovrio'a

mstallationsanordningar.

�

37 �.

Brister ers�ttningsgivaren i fullg�rande av bonom �liggande kraft�verf�ring, gott-

g�re han ers�ttningstagaren all skada ocb f�rlust, som till f�ljd d�rav uppst�r f�r

denne, utan s� �r att bristen i fullg�randet berott p� omst�ndigbet, som i 40 eller

41 � s�gs.

Ers�ttning f�r skada och f�rlust till f�ljd av avbrott, som ej berott p� dylik om�

st�ndighet, m� i samband med beslutet om kraft�verf�ringen eller ock eljest p�

talan av ers�ttningstagaren kunna p� f�rband uppskattas "till visst vite f�r varje

dag eller annan tidsperiod avbrottet varar, ers�ttningstagaren obetaget, d� avbrott

sker, att �ska b�gre skadest�nd �n s�lunda best�mts, om lian d�rtill finner fog.

Best�mt vite in� p� s�rskild talan kunna efter �ndrade f�rb�llanden f�r framtiden

b�jas eller s�nkas; dock m� talan d�rom ej f�ras, innan fem �r f�rflutit fr�n det

vitesbest�mmelse meddelats eller �ndrats.

SS �.

Har avbrott, som i 37 � s�gs, fortg�tt under fjorton dagar, eller finnes eljest an�

ledning befara, att s�dant avbrott ej �r av blott tillf�llig natur, �ge p� ans�kan av

ers�ttningstagaren Konungens befallningshavande f�rordna sj-ssloman att, intill dess

betrjrggande f�rh�llanden intr�tt, omh�ndertaga och driva kraftanl�ggningen p� .�ga�

rens bekostnad; dock vare i ty fall s�kanden skyldig att f�rskjuta medel till n�diga

kostnader.

39 �.

Yisar ers�ttningsgivaren fortg�ende f�rsumlighet i fullg�rande av kraft�verf�ringen,

vare ers�ttningstagaren fri fr�n de skyldigheter, som m� hava �lagts honom mot

ersiittningsgivaren, och iige p� hans bekostnad �ter komma i �tnjutande, s� vitt m�j�

ligt, av den vattenkraft, som avst�tts.

40 �.

Tilli�llio-t avbrott i kr.aft�verf�ringen f�r reparationer, unders�kningar och dylikt

medf�r ef skadest�ndsskyldio-het, med mindre avbrottet skett i strid mot s�rskilda

r�rande liraft�verf�ringen meddelade f�reskrifter.

Det �ligger dock ers�ttningsgivaren att tillse, att avbrottet icke blir av l�ngre

30(3130074, Svensk fSr fnttningssiimling 1918, iV.T 523529,

1150

1918- N:r 523.

varaktighet �n hehovet oundg�ngHgen kr�ver; underr�tte ock, d�r det kan n� fr

hand ber�knas, i god tid ers�ttningstagaren.

41 �,

Beror brist i kraftens tillhandah�llande av omst�ndighet, som ers�ttningso-ivar

ej kunnat med iakttagande av sk�lig f�rsiktighet f�rekomma, s�som hinder t

kraftanl�ggningens drivande till f�ljd av flod, isg�ng, iskravning (s�rpnino-) �sksh^^

v�deld, allm�n arbetsinst�llelse, krig eller annan j�mf�rlig h�ndelse, vare ers�ttnino'?'

givaren fri fr�n skadest�ndsskyldighet; och skall, d�r p� grund av s�dan omst�n"

dighet kraftuttagningen vid anl�ggningen minskas, ers�ttningstagaren vidk�nnas en

mot minskningen svarande neds�ttning i den till honom utg�ende kraften.

B�rsummar ers�ttningsgivaren att inom sk�lig tid vidtaga erforderlio'a �tg�rder

f�r kraft�verf�ringens �terst�llande, vare lag som i 3739 �� s�gs.

Varder kraft�verf�ringens �terst�llande om�jliggjort, g�lle vad i 39 � stadgas

Brister ers�ttningstagare i betalning av uttagningskostnad, som skall g�ldas i pen�

ningar, m� kraft�verf�ringen avbrytas, intill dess betalningen fullgjorts; dock Wre

ny �gare till den fastighet, varmed r�tten till kraften �r f�renad, ej pliktig att i

annan m�n �n nedan s�gs svara f�r kostnad, som f�rfallit till betalning innan han

blev �gare, och m� f�rty avbrott i kraft�verf�ringen icke ske p� grund av f�rec^�ende

�gares b�talningsf�rsummelse.

Dr�jer ers�ttningstagare med erl�ggande av uttagningskostnad ut�ver sex m�nader

efter f�rfallo dagen, vare han, d�r ers�ttningsgivaren inom ett �r efter samma dao-

hos vattendomstolen v�cker talan d�rom, pliktig att mot befrielse fr�n nttagnino-s^

kostnadens g�ldande i penningar f�r framtiden vidk�nnas minskning i det honom

tillkommande kraftbeloppet till s� stor del, som pr�vas i v�rde svara mot nttag-

ningskostnaden efter avdrag av vad av anl�ggningskostnaden m� hava gnidits.

43 �.

B�r tid, varunder avbrott i kraft�verf�ring �ger rum, vare ers�ttningstagaren ej

pliktig att_ utgiva stadgad avg�ld enligt 23 � andra stycket, s�framt ej avbrottet �r

av s�dan tillf�llig art, som i 40 � s�gs, eller ock f�ranledes av betalningsf�rsnmmelse

fr�n ers�ttningstagarens sida efter ty i 42 � f�rsta stycket skils.

_ 44 �. ^

F�r vite och skadest�nd, som i 37 � s�gs, njuta i den fastighet, � vilken skyldig�

heten att tillhandah�lla kraften vilar, ers�ttningstagaren f�rm�nsr�tt, som i 17 kap.

6 � handelshalken stadgas f�r avg�ld av fast egendom, dock ej till h�gre belopp �n

som mot-svarar h�lften av v�rdet � det kraftbelopp, som skall tillhandah�llas.

Nyssn�mnda v�rde skall av vattendomstolen fastst�llas i sammanhang med be�

st�mmande av skyldigheten att tillhandah�lla kraften. Grives f�rel�ggande enligt

24 �, skall s�nskilt v�rde �s�ttas det mindre krafthelopp, varmed ers�ttningstagaren

skall �tn�jas, f�r den h�ndelse f�rel�ggandet icke fulig�res. D�r f�r�ndrade f�re�

skrifter meddelas betr�ffande storleken av den kraft, som skall tillhandah�llas, varde

i samhand d�rmed det f�r framtiden utg�ende kraftbeloppets v�rde fastst�llt.

45 �.

Hava parterna tr�ffat �verenskommelse i fr�ga, som avses i 23 � f�rsta sh^cket,

stycket eller 28 � f�rsta stycket, vare s�dan �verenskommelse g�llande,

sairamt vattendomstolen finner den l�mjplig och d�r� grundar sitt beslut.

1918- N.T 523,

1151

Om ers�ttning i penningar.

46 �.

1 de fall d�r ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft icke skaU ntg� medelst kraft�ver-

f�ring, _ varde den liest�md i penningar. Till grund f�r ers�ttningens best�mmande

skall laggas v�rdet a vattenkraften i tillgodogjort skick.

Ers�ttning f�r annat �n f�rlorad vattenkraft skall ntg� i penningar.

Hava parterna tr�ffat �verenskommelse, att ers�ttning sk^ ntg� i annat �n pen�

ningar, vare sadan �verenskommelse g�llande, s�framt den av vattendomstolen finnes

l�mplig ociL v arder genom dess beslnt fastst�lld.

47 �.

Ers�ttning i penningar varde best�md att ntg� p� en g�ng,

48 �.

Ers�ttning i penningar skall ber�knas till fnUa v�rdet och b�Jften d�rut�ver, d�

fr�ga �r om ers�ttning f�r:

1. tillgodogjord vattenkraft s� ock icke tillgodogjord, som uppenbarligen �r avsedd

f�r befintlig eller nnder byggnad varande anl�ggning;

2. fiskeverk, bevattningsanstalt samt annan d�rmed eller med byggnad f�r nttagande

av vattenkraft j�mf�rlig anl�ggning f�r vattnets nyttjande s� ock skada � s�dan an�

l�ggning;

B. mark, vartill �gander�tt avst�s, �vensom skada � mark till f�ljd av vatten-

nppd�mning eller annan �ndring i vattenst�ndsf�rb�llandena, dock med nndantag av

skada, som best�r d�ri, att framtida torrl�ggning av mark genom vattenuppd�mning

tindras eller f�rsv�ras;

4. fiske eller skada d�r� s� ock s�dant intr�ng i r�tt till fiske, som f�ranledes av

f�rbud, varom i 2 kap. 14 � andra siycket f�rm�les;

5. intr�ng, som avses i 2 kap. 14 oeb 16 ��, s� ock intr�ng genom ledning for

elektrisk kraft�verf�ring.

Om nndantae* f�r vissa fall fr�n vad s�lunda f�reskrivits skils i 50 �.

49 �.

D�r ej efter ty i 48 � stadgas ers�ttning skall ntg� med f�rb�jning, varde den

best�md till fulla v�rdet av den egendom, som avst�s, eller, d� fr�ga �r om f�rlust,

skada eller intr�ng, till belopp, motsvarande full gottg�relse f�r f�rlusten, skadan

eUer intr�nget.

50 �.

I fr�ga om ers�ttning till f�ljd av byggande i vatten eller annan �tg�rd enligt

denna lag f�r allm�nt �ndam�l skaU, d�r ei tiUika �syftas vattens utnyttjande vid

kraftanl�ggning elLer eljest i industriellt eller privatekonomiskt s^te, vad i 48 �

stadgas om f�rb�jning �ver v�rdet ej vinna till�mpning. DyKk f�rb�jning skall ej

beller �ga rum betr�ffande ers�ttning, som utg�r enligt 9 �.

51 �.

Vid best�mmande av ers�ttning f�r jord enligt den i 48 � studgade ber�knings�

grund varde i jordens v�rde inr�knat v�rdet av till jorden b�rande, f�r dess bru�

kande erforderliga byggnader.

�r fast egendom, som skaU l�sas med penningar, besv�rad av nyttjander�tt eller

r�tt tiU servitut eller tiU avkomst eUer annan f�rm�n, skall ers�ttningen till egen�

domens �gare ocb den gottg�relse, som m� tillkomma r�ttigbetens innebavaxe, var

f�r sig best�mmas. Medf�r r�ttighet, som nyss n�mnts, f�rminskning av den fasta

1152

1918. N:r 523.

det T�rde egendomen ntan sadant besv�r skulle aga. Erfordras f�r till�mpnin-^ a!

reglerna i 89 � andra stycket, att ut�ver vad nu sagts s�rskild vilrdering sker

den fasta egendomen med eller utan viss r�ttighet besv�rande densamma, varde s�^

dan i samband med ers�ttningens fastst�llande verkst�Ed.

53 �.

^ O '

O 

svarande till�mpning.

Om s�ttet ocli tiden f�r erl�ggande av penningers�ttning s� ock om tiden f�r

tilltr�de av egendom, som l�ses.

54 �.

Ers�ttning f�r fast egendom, som skall l�sas, samt, om endast en del av en fastighet

i det l�n, d�r egendomen �r bel�gen. I fr�ga om ers�ttning, som best�mts j�mlikt

9 �, vare lag samma.

Ers�ttning f�r vattenkraft samt f�r skada och intr�ng � fast egendom i andra

fall �n i f�rsta st^mket avses skall ock neds�ttas bos Konungens befaUningsbavande,

s�framt j�mlild stadgaudena i 59 eUer 60 � upps�gning skall ske eller den fastigbet'

till vilken vattenkraften b�r eller som skadas, �r besv�lrad av inteckning f�r fordran

eller kan j�mlikt 11 kap. 2 � jordabalken i �garens band b�fta f�r ogulden k�pe�

skilling; ocb varde i fall, som nn sagts, j�mv�l ers�ttning, som m� hava best�mts

till innehavare av s�rsldld r�tt till fastigheten, nedsatt. Skall ej upps�gning ske,

ocb pr�vas f�rlusten av vattenkraft eller skadan eller intr�nget vara v�sentbgen

ntan betydelse f�r fordrings�garens s�kerhet, erfordras dock ej neds�ttning.

I samband d�rmed att ers�ttning enligt denna lag best�mmes, skall givas till

k�nna, om ocb i vilken m�n neds�ttning efter ty ovan sagts skall ske.

55 �.

Har mellan �gare, innehavare av nyttjander�tt eller andra tvist yppats om b�ttre

r�tt till vad s�som ers�ttning skall utg�, eller skall ers�ttning gaXdas f�r egendom,

som innehaves s�som fideikommiss, varde ers�ttningen nedsatt bos Konungens be-

fallningsbavande, �nd� att enligt f�reskrifterna i 54 � neds�ttning ej erfordras; och

st�nde sedan i avbidan p� tvistens slutliga avg�rande eller KoniXngens f�reskrift

ang�ende fidoikommissmedien ers�ttningsbeloppet i kvarstad, d�r ej enligt 69 � ut�

delning b�r �ga rum.

- .. .

S� � .

Ers�ttning, som ej efter ty i 54 ocb 55 �� stadgas skall bos Konungens befaUnings�

bavande neds�ttas, varde exlagd till den, vilken ers�ttningen tillerk�nts. Avser er�

s�ttning arbete till f�rebyggande av skada � fast egendom, byggnads �ndrande eller

liyttande till annan plats eller dylikt, b�r d.ock, om inteckuingsbavare �skar det

eller det eljest anses erforderligt, i sammanhang med ers�ttningens fastst�llande be-

s �mmelse meddelas till beredande av s�kerhet att medlen varda anv�nda p� f�re�

skrivet s�tt.

1918. N:r 523.

1153

Tr 1

11 kap. 67 � givits, bevis att utslaget vunnit laga kraft.

yarda namnda bandlmgar ej ingivna till Konungens befaUningsbavande vid ned�

s�ttning av ers�ttningen, aligge Konungens befallningsbavande att of�rdr�iligen p�

ersattningsgivarens bekostnad anskaffa fesamma

J 0

-n

�S �"

Fast egendoni, som p� grund av best�mmelse i denna lag skaU l�sas, s� ock l�s

egendom, som det m� aiigga den l�sande att d�rj�mte �vertaga, skaU, om ej annor-

lunda �verenskommes eller j�mlikt stadgandet i 61 � annorlunda best�mmes, av�

tr�das � den lardag f�r avtr�dande av f�myrd l�genhet eller, d�r fr�ga �r om jord-

brukstastigbet, a den airendefardag, som intr�ffar n�st efter sex m�nader, sedan er�

s�ttningens belopp blivit fastst�llt genom utslag, som vunnit laga kraft, samt d�r�

efter upps�gning skett bos �garen.

Upps�gning m� ej med laga verkan ske, med mindre ers�ttningen f�r den fasta

egendomen, s�vitt den skall utg� i penningar, ocb, om endast en del av en fastighet

skall l�sas, ers�ttning f�r skada ocb intr�ng � den �terst�ende delen s� ock ers�ttnin"

l�r f�rlust av eller intr�ng i s�rskild r�tt till egendomen gnidits i den ordning 54 �

stadgar samt, d�r str�mfall skall l�sas mot ers�ttning f�r vattenkraften medelst

kraft�verf�ring, s�kerhet, ^som enligt 34 � f�reskrivits, Inivit st�lld. Sker ej s�dan

upps�gning inom ett �r, sedan ers�ttningen blivit fastst�lld genom utslag, som vun�

nit laga kraft, eller, d�r ers�ttningen �all utg� medelst kraft�verf�ring, inom den

l�ngre tid, som av vattendomstolen m� hava best�mts, vare den d� v�ckta fr�gan

f�rfallen, s�vitt fastighets�garens r�tt �r beroende d�rav.

Har j�mlikt 11 kap. 67 � f�rordnats, att vattendomstols utslag, p� grund varav

fast egendom skall l�sas, m� verkst�llas utan binder d�rav, att det icke �ger laga

kraft, skall egendomen avtr�das � fardag, som infaller n�st efter sex m�nader sedan

utslaget meddelats ocb d�refter upps�gning i den ordning ovan s�gs �gt rum; dock

skall i s�dant fall vad i nyssn�mnda lagrum stadgas om st�llande av pant eller

borgen vara fullgjort f�re upps�gningen.

Ers�ttning f�r l�s egendom, som skall j�mte den fasta egendomen �vertagas, s�

ock annan ers�ttning, som till f�ljd av den fasta egendomens avtr�dande tillkommer

�garen eller annan ocb som icke efter ty ovan s�gs, skall f�re upps�gningen ned�

s�ttas, varde f�re tilltr�desdagen gulden. Ej m� f�re den dag arbete eller annan

�tg�rd, varigenom den fasta egendomen kan Hda men, av tKLtr�daren verkst�llas.

59 �.

Har f�reskrift meddelats, att boningsbus, kvarn, s�g eller annan byggnad, som

anv�ndes till bandels-, hantverks- eller fabriksr�relse eller annan v^esut�vnmg,

skall till f�ljd av skada d�r� genom f�retag enli^ denna lag i dess "helhet ers�ttas

eller ock flyttas till annan plats, skall vad i 58 � stadgas f�r det fall, att fast egen�

dom skall l�sas, �ga motsvarande till�mpning. Lag samma vare, d�r str�mfalls�gare

skall avst� vattenkraft, som �r av honom tillgodogjord.

60 �,

Pr�vas genom f�retag enligt denna lag s�dant men tillskyndas jordbruksfastigbet,

att jordbruket d�r� f�r framtiden icke kan med f�rdel drivas, skola, �nd� att �garen

icke p�kallar fastighetens l�sande, best�mmelserna i 58 � om upps�gning och fardag

�ga motsvarande till�mpning.

1154

1918. N:r 523.

61 �.

Irtaii hinder av f�reskrifterna i 5860 �� m� kunna best�mmas l�ngre eller korta

upps�gningstid eller annan tilltr�desdag �n d�r stadgas, s�framt s�dant finnes P?

forderligt till f�rebyggande av alltf�r skilda tilltr�destider betr�ffande olika fastS'

beter eller l�genheter eller ook gagnet av �ndring i tidsbest�mmelserna med h�nsvn

tiU det ifr�gasatta f�retagets snara genomf�rande eller annan omst�ndio-het pr�^

vara �verv�gande i f�rh�llande till den ol�genhet, som d�rav Imn f�lja f�r den an^

dra parten; tillskyndas genom dylika best�mmelser s�rskild ol�genhet, skall gott-

g�relse d�rf�r givas.

62 �.

I sammanhang med beslut om ers�ttning i fall, som avses i 5860 ��, skall be

sked meddelas _ om vad ers�ttuingsgivaren �ligger i avseende � upps�gning s� ock

om tiden f�r tilltr�de.

63 �.

D�r i fall, som i 5860 �� f�rm�las, finnes i m�let uppgiven arrendator eller

hyresg�st, vars r�tt �r av f�retaget beroende, vare han ej pliktig att a-\^ytta eller

avst� fr�n vad han innehar f�rr�n efter �tnjuten upps�gningstid i enlighet med ovan

givna f�reskrifter; och m� dessf�rinnan arbete, varigenom bans r�tt kr�nkes, ej av

tilltr�daren vidtagas.

64 �.

Om s�ttet f�r verkst�llande av upps�gning enligt f�rest�ende �� g�He vad om

upps�gning av arrende- och hyresavtal finnes s�rskilt stadgat.

65 �.

Har, sedan v�rde sattes � egendom, som skall l�sas, men innan ers�ttningsbelop�

pet guklits, �garen gjort n�dig eller nyttig kostnad d�r�, vare han her�ttigad att

undf� ers�ttning h�rf�r, d�rest icke kostnaden hlivit gjord i uppenbar avsikt att

vinna h�gre ers�ttning. Tvist h�rom varde pr�vad av allm�n domstol, och m� emel�

lertid egendomen tilltr�das, d�r den, som skall utgiva ers�ttningen, hos Konungens

hefallningshavande st�ller pant eller borgen f�r det, varom tvistas.

66 �.

Skall i andra fall �n i 5860 �� s�gs ers�ttning g�ldas med penningar f�r skada,

f�rlust ^eller intr�ng, som tlllsli^mdas n�gon genom f�retag eller �tg�rd enligt denna

lag; d� m� ej arbete � annans mark verkst�llas eller �tg�rd eljest till f�rf�ng f�r

annan vidtagas, innan f�reskriven ers�ttning gnidits. Varder ej ers�ttningen gniden

inom tid, som genom avtal eller eljest i laga ordning hlivit best�md, eller, om s�dan

best�mmelse saknas, inom fem �r efter det ers�ttningens belopp blivit fastst�llt ge�

nom utslag, som vunnit laga kraft, vare den d� v�ckta fr�gan f�rfallen, i vad s�dan

ers�ttningstagares r�tt ang�r.

Vad i 65 � finnes stadgat i fr�ga om ers�ttning f�r n�dig eller nyttig kostnad �

egendom, som skall l�sas, �ge motsvarande till�mpning, d�r dylik kostnad g�res �

egendom, som skadas eller lider intr�ng.

67 �.

Har p� grund av f�rordnande j�mlikt 11 kap. 67 � vattendomstols utslag g�tt i

verkst�llighet, innan det vunnit Inga kraft, och varder till f�ljd av klagan �ver ut�

slaget ers�ttning, som enligt ovan givna regler skall hos Konungens befallnings-

liavande neds�ttas, slutligen best�md till h�gre belojip �n det redan nedsatta, �ligge

ers�ttningsgivaren att inom trettio dagar fr�n det utslag i m�let vunnit laga kraft

neas�tta det �verskjutande beloppet, vid �ventyr att detta eljest p� ans�kan av den

tiU ersEittningen ber�ttigade eller, d�r flera ih� �ga r�tt diiVtill, n�gon av dem gc-

1918. N:r 523.

1155

-if "

AAaauxu iiu s jxonuBgens beraUningsliavande. Ej

m�, �nd� att

�--no

4�??. ^est�md, vad redan nedsatts �terkr�vas, ock

^��ittnint^ sagts jamval, da ers�ttoingen gnidits i annan ordning �n genom dess

Har eljest ers�ttning till f�ljd av f�retag enligt denna lag fastst�llts f�rst efter

det foretaget klivit ntfort ock skall enligt stadgandena i 54 � ers�ttningen kos Ko�

nungens beiallningskavande neds�ttas, vare ers�ttningsgivaren pliktig att inom trettio

dagar sedan det utslag, ^ varigenom ers�ttningsbeloppet blivit best�mt, vnnnit laga

kraft, neds�tta beloppet lad �veniyr, som i f�rsta stycket s�gs.

Om Konungena befallningsliavandes befattning med nedsatta ers�ttningsmedeL

68 �.

ers�ttningsgivaren till godo.

�.

Hedsatta ers�ttningsmedel skola j�mte d�r� npplnpen r�nta av Konnngens be-

falluingskavande utbetalas till den, sorn �r till desamma ber�ttigad. I fa.IL, som av�

ses i 5860 ��, m� dock ntbetalning ej ske f�re tilltr�desdagen.

Besv�ras fast egendom, som l�ses, av s�kt eller beviljad inteckning f�r fordran,

eller kan egendomen j�mlikt- 11 kap. 2 � jordabalken i �garens kand k�fta f�r

ogulden k�peskilling, varde den f�r egendomen best�mda ers�ttningen s� ock, om

endast en del av fastigket l�ses, ers�ttning till �garen f�r skada ock intr�ng � den

�terst�ende delen av Konnngens befallningskavande f�rdelad i den ordning, som f�r

f�rdelning av k�peskilling f�r utm�tningsvis s�ld fast egendom �r stadgad. �r

egendomen f�rutom av fordran besv�rad av s�dan n3d:tj ander�tt, r�tt till servitnt

eller r�tt till avkomst eller annan f�rm�n, varigenom egendomens v�rde minskas,

ock �tnjuter r�ttigketen s�mre r�tt �n fordringen, vare fordrings�garen ber�ttigad

att, om ock i den m�n ers�ttningen f�r egendomen understiger det v�rde denna

skulle �ga, d�rest den ej varit av r�ttigketen besv�rad, f�r den del av fordringen,

som m� �verskjuta ers�ttningen f�r egendomen, erk�lla betalning ur det tiU r�ttig-

ketens innekavare best�mda ers�ttningsbeloppet, ock varde gottg�relsen till denne i

motsvarande m�n f�rminskad.

I fr�ga om ers�ttning, som best�mts p� grund av stadgandena i 9 � eller som

blivit j�mlikt 54 � andra stycket nedsatt, skall vad nyss sagts om f�rdelning �ga

motsvarande till�mpning; dock att utbetalning m� ske^till vederb�rande fastigkets-

�gare eller till den, vilken ers�ttningen eljest tillerk�nts, d�r det visas, att fordrings�

�gare, som i andra stycket omf�rm�les, l�mnat medgivande d�rtill.

70 �.

Sammantr�de f�r f�rdelning av ers�ttning efter ty i 69 � s�gs varde k�llet s�

snart ske kan, dock i fall, som avses i 5860 �g, ej f�re tilltr�desdagen. Kallelse

till sammantr�de skall genom Konungens befaliningsbavandes f�rsorg med posten

s�-ndas till �garen av den fastigket, varom fr�ga �r, k�nda innekavare av fordran,

som skall utg� ur ers�ttningen, samt r�ttigketskavare, �t vilka s�rskild ers�ttning

blivit best�mS; �r innekavare av fordran ok�nd, f�ranstalte ock Konuugens befall-

ningskavan�e, att kung�relse om sammantr�det minst fjorton dagar f�rut uppl�ses i

1156

N:r 523.

kyxkan f�r den f�rsamling, d�r fastigheten �r bel�gen, samt inf�res i allm�nna tid

hingaxna och tidning inom orten.

r>e med f�rdelning, som nu n�mnts, f�renade kostnader skola g�ldas av ers�tt�

ningsgivaren.

Om anm�lan i vissa fall till vederb�rande domstoL

71 �.

�r fast egendom, som enligt denna lag l�ses med penningar, intecknad, �ligo-e

oniingens befallningshavande att, sedan den genom lagakraftvimnet utslao- b^,

st�mda ers�ttningen blivit nedsatt samt egendomen avtr�dd, d�rom of�rdr�jlicren

g�ra anm�lan � landet lios domaren ock i stad kos r�tten. Har egendomen av-

tr�tts, innan ers�ttningen blivit slutligt fastst�lld, ock varder ers�ttningen ej be�

st�md till k�gre keiopp �n det enligt stadgandet i 58 � redan nedsatta, slall anm�

lan, som nu sagts, g�ras s� snart lagakraft�gande utslag i m�let till Konungens

befallningskavande ingivits.

Utfaller, d� en del av intecknad fastighet eller en eller flera av gemensamt in�

tecknade fastigheter blivit avtr�dda, vid f�rdelning av ers�ttningen likvid � inteck�

nings huvudstol, �ligge ock Konungens befallningshavande att d�rom, sedan f�rdel�

ningen blivit godkiiud eller vunnit laga kraft, of�rdr�jligen g�ra anm�lan efter ty

nyss sagts och tillika ins�nda f�rdelningsl�ngden. Lag samma vare, d�r vid f�r�

delning av ers�ttning, som best�mts j�mlikt 9 � eller som blivit p� grund av stad�

gandet i 54 � andra stycket nedsatt, likvid utfallit � huvudstol av intecknad g�ld.

Utan hinder d�rav, att f�rdelning av ers�ttning �gt rnm och blivit godk�nd eller

vimnit laga kraft, �ge inteckningshavare, vars fordran icke blivit till fullo bet�ckt,

den r�tt, varom i 73 � f�rm�les.

72 �.

^Hai f�r samf�llt str�mfall, som l�ses j�mlikt 2 kap. 7 �, ers�ttningen, s�vitt an�

g�r andel i fallet, tillh�rig annan �n den l�sande, best�mts att utg� medelst kraft�

�verf�ring, ock �r s�dan del av str�mfallet med inteckning besv�rad, ankomme p�

den l�sande att, sedan han tilltr�tt fallet och kraft�verf�ringen i f�reskriven ordning

p�b�rjats, d�rom g�ra anm�lan � landet hos doraaren och i stad hos r�tten; skolande

till styrkande av det f�rh�llande, varom anm�lan g�res, f�retes intyg av veder�

b�rande ers�ttningstagare eller ock av tv� st�mningsm�n eller andra trov�rdiga

personer.

Om r�tt f�r fordrings�gare att p�kalla pr�vning av ers�ttnings belopp.

73 �.

F�rmenar innehavare av fordran, varf�r fast egendom p� grund av inteckning

eller j�mlikt 11 kap. 2 � jordabalken h�ftar, att ers�ttning f�r denna eller f�r d�r�

ifr�n f�rlorad vattenkraft eller f�r skada och intr�ng � egendomen blivit f�r i�gt

ber�knad, vare han, i den m�n domstol till f�ljd av �verenslvommelse mellan ers�tt-

ningsglvaren och egendomens �gare r�rande ers�ttningens belopp eller av annan an�

ledning ej ing�tt i pr�vning av ers�ttningsbeloppet, ber�ttigad att, d�r ej full betalning

l�r hans fordran l�mnas honom, �ska att ers�ttningen, s�vitt p� kans eller annan

sadan fordrings�gares r�tt inverkar, varder av vattendomstolen best�md. Talan

h�rom skall ^ anh�ngigg�ras sist inom sex m�nader efter det f�rdelning av^ exs�tt-

nmgen vunnit laga kraft eller, d�r ers�ttningen best�mts att utg� i kraft, eiter den

lor kraitoverf�ringens b�rjan best�mda tid; f�rsittes tid, som nu sagts, vare r�tttiU

talan f�rlorad.

1918. N:r 523.

1157

Om �terl�snmgsr�tt.

74 �.

Har fast egendom blivit pa gxnnd av stadgande i denna lag mot ers�ttning i pen�

ningar avtr�dd, ocb varder ej inom den best�mda tiden f�r fnllbordandet av det

f�retag, f�r vars utf�rande egendomen blivit 16st, egendomen f�r det medgivna �nda�

m�let anv�nd; d� �ge f�rre �garen eller bans r�ttsinnehavare och, om en del av en

fasti-^het avtr�tts, �garen av den �terst�ende delen inom tv� �r d�refter hos vatten�

domstolen anh�ngigg�ra talan om r�tt att f� �terl�sa egendomen. Pr�vas s�dana

omst�ndigheter f�r handen, att f�retaget eller den del d�rav, f�r vill^en egendomen

blivit l�st, m� anses s�som �vergivet, varde talan bifallen; eliest �ge domstolen f�r�

ordna, att med pr�vningen b�r p� viss, av dorastolen best�md tid anst�.

Godk�nnes anspr�ket, och kunna parterna ej s�mjas om ers�ttningens belopp, varde

detta av domstolen best�mt till egendomens fulla v�rde vid den tid �terl�sen sker;

ei m� dock v�rdet s�ttas h�gre �n det belopp, f�r vilket egendomen blivit avtr�dd.

�ar efter det egendomen blivit avtr�dd � densamma iipxh�rts byggnad eller eljest

nedlagts kostnad, skall med avseende h�r� vad om l�sningsr�tt till exproprierad

egendom �r stadgat �ga motsvarande till�mpning.

10 KAP.

Om sy nef�rr�ttning".

1 �.

Ann�ende synef�rr�ttning, som avser dikning eller annat avledande av vatten f�r

torrl�ggning av mark, g�lle vad d�rom finnes eller kan varda s�rskilt stadgat.

11 KAP.

Om domstolar ocli r�tteg�ng i vattenm�l.

Om de domstolar, som d�ma i vattenm�L

�SoSf AlS

i den sammans�tt.

TarmU, som' diagas under Konungens pr�vning, d�mer t�gsta domstolen.

Gin vattendomstoL

Yattendomstol bestar av en vattenr�ttsdomaxe ^

^^vX'rraltedomars"^^^^

sakkunniga

oePerS

betr^^^^

i v'^tten oot den andre s�r�

skilt i fo�gor om torrl�ggning av jnark.

ketrodda, om sin orts f�th�l-

lan~^^r�TS'wa "

vid b� radsr�tt

inom orten och m� ej hava nppnatt sextiofem ars �lder.

307iS0074. Svensk J5rfamings$avdin<; 1918

523 529.

1158

1918. N:r 523.

3 �.

Vattenr�ttsdomare f�rordnas av Konungen f�r viss tid.

Lag samma vare betr�ffande vattenr�ttsingenj�r; dock att, om l�mplio- popo

viUig att �taga sig f�rordnandet f�r viss tid, ej finnes att tillg�, Konungen �^e'

uppdraga �t vattenr�ttsdomaren att, intill dess annorlunda kan varda best�mt

varje m�l till ledamot inkalla person; som av Konungen f�rklarats beh�rig att mot

taga s�dan kallelse.

4 �.

Vattenr�ttsn�mndem�n utses f�r sex �r, i Norrland �vensom V�rmlands och Kon

parbergs l�n en f�r varje tingslag samt i �vriga delar av riket en f�r varje dom

saga, p� det s�tt som om utseende av ledamot i �godelningsr�tt finnes stadgi; dock

skall vid val av de sockenfullm�ktige, som skola utse vattenr�ttsn�mndeman en�

var, som i kommunens allm�nna angel�genlieter �r r�stber�ttigad, �ga en r�st. ' Be�

star domsaga, f�r vilken allenast en vattenr�ttsn�mndeman skaU utses, av tv� eUer

flera tingslag, f�rr�ttas valet av vattenr�ttsn�mndeman inf�r den av domsagans

h�radsr�tter, som domhavanden best�mmer. Om valets utg�ng skall domhavanden

s� snart ske kan meddela vattenr�ttsdomaren underr�ttelse.

Finner domhavanden eller vattenr�ttsdomaren, att vattenr�ttsn�mndeman upph�rt

att vara valbar, eller har vattenr�ttsn�mndeman hos domhavanden eller vattenr�tts�

domaren lagligen avsagt sig uppdraget, f�rordne domhavanden om nytt val.

Om skyldighet att �taga sig ni^pdrag som vattenr�ttsn�mndeman och att kvarst�

i uppdraget s� ock att efter avg�ng fortfarande bestrida befattningen, intill dess

besked inkommit till vattenr�ttsdomaren att annan blivit utsedd, skatl vad som fin�

nes stadgat betr�ffande n�mndeman i h�radsr�tt �ga motsvarande till�mpning.

5 �.

Av de till vattenr�ttsn�mndem�n valda skola i vattendomstolen tj�nstg�ra de tv�,

som av vattenr�ttsdomaren f�r varje m�l kallas d�rtill. Till tj�nstg�ring b�ra kallas

n�mndem�n fr�n det l�n, som ber�ras av det ifr�gavarande m�let; avser m�let f�re�

tag, som ber�r mer �n ett l�n, avg�re vattenr�ttsdomaren, om n�mndem�nnen skola

tagas fr�n olika l�n eller fr�n ett av dem.

H�lles vattendomstolens sammantr�de vid syn p� st�llet, b�ra f�retr�desvis de

n�rmast boende n�mndem�nnen kallas att tj�nstg�ra.

6 �.

j�v eller annat f�rfall f�r vattenr�ttsdomaren eller vattenr�ttsingenj�r, som

f�r viss tid f�rordnats, varde st�llf�retr�dare f�rordnad av vatten�verdomstolen; och

skall vad i 2 � finnes stadgat betr�ffande vattenr�ttsdomare och vattenr�ttsingenj�r

�ga till�mpning j�mv�l i fr�ga om st�llf�retr�dare f�r dem.

D�r annan ledamot i vattendomstolen �n vattenr�ttsdomaren eller vattenr�tts-

ingenj�r, som av Konungen f�r viss tid f�r ordnats, �r av j�v eUer annat f�xfaU

hindrad att deltaga i visst m�ls handl�ggning eller i visst domstolens sammantr�de,

kalle vattenr�ttsdomaren annan beh�rig person i st�llet. Vid f�rfall f�r n�mndeman

ma vattenr�ttsdomaren, d�r annan vald n�mndemans tillkallande skulle medf�ra

avsev�rd tidsntdr�kt, kalla annan oj�vig, till befattning som vattenr�ttsn�mndeman

valbar man att tj�nstg�ra i domstolen.

ledamot i vattendomstol ej f�rut' avlagt domareed, skall han f�re intr�de

1 tj�nstg�ring avl�gga s�dan ed inf�r vattenr�ttsdomaren eller ock inf�r allm�n

underr�tt.

F�rutom de i r�tteg�ngsbalken stadgade j�v mot domare i allm�nhet g�lle s�som

1918. ISr-.r �23.

1159

j�v mot ledamot i vattendomstol: om lian s�som sakkunnigt bitr�de �t vattendom�

stolen eller eljest tagit befattning med det f�retag eller den �tg�rd, varom i m�let

�r fraga.

8 �.

Hos vattendomstol skall vara anst�lld en lagknnnig sekreterare, f�rordnad av

Konungen, som ock �ger, n�r s�dant finnes l�mpHgt, �terkalla f�rordnandet.

Antalet vattendomstolar i riket best�mmes av Konungen.

Gr�nserna f�r de till varje vattendomstol b�rande omr�den skola f�lja vatten-

delare mellan oKka vattensystem, efter ty Konungen n�rmare f�rordnar.

10 �.

Yattenmal pr�vas av den vattendomstol, inom vars omr�de anl�ggning, f�retag

eller �tg�rd, varom fr�ga �r, verkst�llts eller skall verkst�llas. Skulle p� grund av

vad nu sagts pr�vningen av visst vattenm�l tillkomma mer �n en vattendomstol,

vare den av domstolarna beb�rig, inom vars omr�de anl�ggningen, f�retaget eller

�tg�rden buvudsakligen verkst�llts eller skall verkst�llas.

"Kr�ga om vatten�omstolarnas inb�rdes beb�rigbet m� ej upptagas av b�gre r�tt.

11 �.

F�r sina sammantr�den vare vattendomstol ber�ttigad att disponera �ver n�diga

lokaler i tings- eller r�dbus, allm�n skola eller annan allm�n byggnad, som icke �r

f�r tillf�llet upptagen f�r sitt buvudsakliga �ndam�l eder utg�res av gudstj�nst�

lokal.

V�llas s�rskilda utgifter f�r uppv�rmning, belysning, st�dning eder dylikt, skola

de ers�ttas.

12 �.

Yppas, d� beslut skall av vattendomstol meddelas, skiljaktiga meningar, vpe lag

som i r�tteg�ngsbalken stadgas betr�ffande andra domstolar �n b�radsr�tt. Add om�

r�stning s�ge vattenr�ttsdomaren sin mening f�rst, d�refter vattenr�ttsingenj�rerna

ocb sist n�mndem�nnen.

13 �.

�tal mot ledamot i vattendomstol f�r fel eder f�rsummelse i �mbetet skall upp�

tagas av Svea bovr�tt,

14 �.

I aUt, varom ej i denna lag eder i annan lag eder f�rfattning �r s�rskilt stadgat,

skad betr�ffande vattendomstolar ocb r�tteg�ngen d�rst�des l�nda tid efterr�ttelse

vad i fr�o-a om allm�n underr�tt finnes f�reskrivet, d�r det tid�mpdgt �r.

15 �.

Vattenr�ttsdomare vare pliktig att f�r tid, d� ban till f�ljd av sammantr�de med

vattendomstolen ej kan tr�ffas � sitt tj�nsterum skriftdgen f�rordna n�gon att -

,.11

"II*.

,-.1,

�.�.1 J-,

-m

Jin

11 4-iri

iciinvui ni6Cio.Gia ijesiui i xidgux, vj-uxa

-I

tj�nsterummet. Ei m� dock annan �n vattenr�ttsdomareu prova, huruvida gjord
vadeanm�lan r�tteligen skett.

. . .

Har under vattenr�ttsdomarens fr�nvaro inkommit bandling, i anlednm^g varav

skyndsamt beslut �r av n�den, ocb tidkommer det ej den, som mottagit bandhngen,

att beslutet meddela, skall, d�r s� l�mpligen kan ske, bandhngen ofordrojligen tdl-

s�ndas vattenr�ttsdomaren.

1160

1918. N:r 523.

Om vatten�verdomstoL

16 �,

Vid ut�vandet av sin verksamhet som vatten�verdomstol skall Svea hovr�tt hp f

av ordf�randen � en av hovr�ttens divisioner s�som ordf�rande, tre andra ledarn t

i hovr�tten samt en ledamot i kammarkollegiet.

�

�r fr�ga allenast om f�rordnande av st�llf�retr�dare f�r vattenr�ttsdomaie elJ

vattenr�tts ingenj�r eller om f�rel�ggande att i yattenm�l inkomma med handliaeS

eller om uts�ttande av ny tid eller beviljande av anst�nd med avseende � ino-ivandp

av handling eller vidtagande av annan �tg�rd i dylikt m�l, m� hovr�tten vara sam

mansatt s�som vid handl�ggning av andra m�l �n vattenm�l.

Har ledamot i vatten�verdomstol ej f�rut avlagt domareed, skall han f�re intr�de

i tj�nstg�ring avl�gga s�dan ed inf�r Svea hovr�tt.

Ang�ende j�v mot ledamot i vatten�verdomstol g�lle vad i 7 � andra stycket fin�

nes stadgat om j�v mot ledamot i vattendomstol.

Om vad till vattenm�l �r att Ii�nf�ra,

17 �.

Till vattenm�l h�nf�ras f�ljande m�l:

A. ans�lcninsrsmfil:

1. ans�kan om pr�vning j�mlikt 2 kap. 20 �, huruvida och under vilka villkor

byggande i vatten m� ske;

2. ans�kan om godk�nnande j�mlikt tredje stycket i nyssn�mnda lagrum av verkst�llt

�ndrings- eller reparationsarbete � byggnad i vatten;

o. ans�kan om pr�vning j�mlikt 2 kap. 25 � av befintlig vattenhjmgnads lag�

lighet;

4. ans�kan^ j�mlikt 2 kap. 31 � f�rsta stycket om meddelande av best�mmelser

r�rande hnsh�llning med vatten;

5. ans�kan j�mlikt 2 kap. 34 � om r�tt att utriva byggnad i vatten;

6. ans�kan om pr�vning j�mlikt 3 kap. 11 � r�rande s�ttet och villkoren f�r verk�

st�llande av vattenregleriug, som avses i 3 kapi. 1 �, s� ock ang�ende delaktigheten

i kostnaden f�r f�retaget;

7. ans�kan om anst�nd med fullbordande av f�retag, vartill medgivande enligt

denna lag l�mnats;

grund av dylikt �l�ggande skall tillhandah�llas;

9. ans�kan om nj^m�vning enligt 4 kap. 5 eller 16 �;

10. ans�kan om best�mmande av avgift enligt 4 kap. 14 �;

11. ans�kan j�mlikt 9 kap. 17 � om �verfiyttning fr�n en fastighet till en annan

av r�ttighet till krafthelopp, vilket utg�r i ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft.

A. stujimiii^^sm�l:

12. talan om borttagande eller �ndrande av annan tillh�rig byggnad i vatten f�r

u agande av vattenkraft eller vattnets tillgodog�rande annorledes i indnstricUt syfte,

or vattenreglering, f�r fiske eller fiskens Ifamlvoinst, f�r bevattning eller l�r �nda-

ma , som avses i 2 kap. 40 � andra stycket, eller f�r j�rnv�gsbro eller allmiin viig-

pro, sairamt talan grundas d�r�, att byggnaden icke tilHommit i laga ordning eller

icke ar av laga beskafiPenbet;

'.Ii.' '"

1918. N:r �23.

116X

13. ^alan om ers�ttning f�r skada eller intr�ng av s�dan byggnad i vatten, som

under 12 sags;

14. talan om ansvar f�r det s�dan byggnad utf�rts eller �ndrats i strid mot stad�

gande 1 denna lag eller mot f�reskrift, som meddelats i sammanhang med arbetets

uieclgivande, eller f�r

det n�gon mot stadgandet i 2 kap. 20 � tredje stycket tin-

derlatit att soka vattendomstolens godk�nnande av verkst�lld �ndring � dylik bygg-

XL�^U.)

15. talan j�mlikt 2

24 � om �ndrande av byggnad i vatten, vartill vatten�

domstolen meddelat tillstand, eller om �ndrade f�reskrifter r�rande bn.sh�llningen

med vattnet vid sadan byggnad;

16. talan om ansvar eller skadest�nd f�r hush�llning med eller framsl�ppande av

vattnet i strid mot lag eller givna f�reskrifter s� ock talan j�mlikt 2 kap. 31 � andra

styclcet om meddelande av d^dika f�reskrifter eller �ndrande av fornt givna s�dana

i fr�ga om annan tillh�rig byggnad i vatten;

17. talan, som grundas d�r�, att den, vilken �r skyldig att nnderb�lla s�dan

byggnad i vatten, som under ^ 12 s�gs, _ brister i fullg�rande av denna skyldighet,

eller d�ra, att n�gon ntan erh�llet medgivande, d�r s�dant erfordras, utriver dylik

byggnad;

18. talan, som ntan samband med ans�kuingsm�l f�res j�mlikt 2 kap. 23 � om

gottg�relse f�r damm eller annan vattenb3'ggnad eller om fortsatt tillgodog�rande

av annan tilib�rigt vatten och best�mmande av ers�ttning d�rf�r, j�mlikt 2 kap.

10 � om^ best�mmande av fiskeavgift,

3�mlikt 2 kap. 14 g om r�tt tiU intr�ng �

annans fastigbet i vissa avseenden, j�mlikt 2 kap. 15 � om r�tt att begagna annan

tillh�rig bj'ggnad i vatten eller j�mlikt 2 kap. 16 � om r�tt till utm�l � annans

fastighet;

19. talan utan samband med ans�kningsm�l om till�mpning av stadgandena i

1 kap. 613 ��;

20. talan j�mlikt .3 kap. 6 � om skjddigbet f�r �gare av str�mfall att deltaga i

kostnad f�r vattenreglering och om ber�kning av den kostnad, vari str�mfaUs�gare

har att taga del;

21. talan j�mlikt 3 kap. 9 � om sk^ddighet f�r den, som av vattenreglering till-

skjmdats b�tnad i annat h�nseende �n s�som �gare av str�mfall, att l�mna bidrag till

f�retaget;

22. talan j�mlikt 9 kap. 25, 29, 31 eller 42 � om �ndrade f�reskrifter r�rande

kraftbelopp, som ntg�r i ers�ttning f�r f�rlorad vattenkraft, samt om �ndring i vad

f�rut best�mts ang�ende iittagningskostnadens storlek och dess g�ldande, s� ock

talan om f�rnyad pr�vning av s�dan st�ndig avg�lds belopp, som omf�rm�les i 9

'lo."talan om f�rdelning av uppburen penningers�ttning, varom i 9 kap. 31 � f�r-

UIRISS'

24. 'talan om fastst�llande av vite,_ som i 9 kap. 37 � s�gs, eller om h�jning eUer

s�nknina: av redan best�mt s�dant vite;

som

26.

tar, om h�gre ers�ttning f�r egendomen

f�r skada, eller intr�ng d�r�;

j.- ^

27. talan j�mlikt 9 kap. 74 � om r�tt att fa aterlosa last egendom, som pa grund

av stadgande i denna lag blivit av annan l�st.

1162

1918. N:r 523.

D�r i denna lag annes f�reskrivet, alt vad i n�got av de t�r ovan �teromdel�,

rum stadgas skaR aga tiUampnmg a annat fall �n som avses i samma laerut i n'

ock talan, som r�r s�dan till�mpning, li�nf�ras till vattenm�l

' �

18 �"

�r i m�l, som avses i 17 �, fr�ga om byggnad i vatten, utom f�r annat

j�mv�l f�r allm�n farleds eller allm�n flottleds

r�kning eller f�r torrl�o-o-nin

mark, vare m�let �ndock att li�nf�ra till vattenm�l, s�framt ei bv^^vna�en

eUer skall verkst�llas huvudsakligen f�r farledens eller flottledens r�knin o- e ll^ f-

marks torrl�ggning.

Har vattendomstol till pr�vning ui^ptagit m�l, som r�r farled eller flottled PI PV

marks torrl�ggning, m� ej m�let upptagas till behandling av annan myndighet �?v

ej h�gre r�tt, dit fr�gan om vattendomstolens beh�righet i laga ordnina drao-Uc-'

�larat m�let ej vara att h�nf�ra till vattenm�l.

^ , lor-

19 �.

Om g�rning, som �r belagd med straff enligt 13 kap. 11, 12 eller 13 � �r straff

bar j�mv�l enligt stadgande i allm�nna strafdagen, vilket inneh�ller str�ngare straff

skala �n vattenlagens, varde �tal f�r s�dan g�rning j�mte vad med den^ talan h�r

samman icke r�knad till vattenm�l.

20 �.

Yid vattendomstol anh�ngiggjord talan, som ej enligt 17 � �r att h�nf�ra till vat-

tenmal, men som r�r 1 denna lag behandlat �mne, m� av vattendomstolen npptao-as

d�rest inv�ndning mot domstolens beh�righet icke i laga ordning o-�res eUer "den

vackta fragan finnes hava avsev�rd betydelse f�r vattenf�rh�llandena. ITpptaoes

talan, som nu n�mnts, varde m�let r�knat som vattenm�l. Ej m� dock pa o-rimd

av vad nu sagts vid vattendomstol upptagas talan om ansvar f�r g�rning, v^� de

i denna lag givna straffbest�mmelser icke �ro till�mpliga.

D�r i denna lag stadgas s�rskild ordning f�r behandling av viss fr�ga, l�nde det

till efterr�ttelse.

-rr-

�"

Einnes vid allm�n domstol anh�ngiggjord talan, som ej enligt 17 � �r att h�nf�ra

till vattenmal, men sona r�r i denna lag behandlat �mne, ang� fr�ga av avsev�rd

betydelse f�r vattenf�rh�llandena, �ge, p� hemst�llan av den allm�nna domstolen,

vederb�rande vattendonistol f�rordna om m�lets upptagande d�rst�des, kledclelas s�

dant f�rordnande, h�nvise den allm�nna domstolen m�let till fortsatt handl�ggning och

avd�mande vid vattendomstolen, och varde m�let r�knat som vattenm�l. Har vat�

tendomstol meddelat heslut i anledning av hemst�llan, som nu sagts, skall vid det

beslut f�rbliva.

D�r n�gon, mot vilken vid allm�n domstol f�res talan om borttagande eller �nd�

rande av annan b^^ggnad i vatten �n som avses i 17 � 12, f�rr�n m�let blivit vid

nnderr�tten avgjort visar, att han hos vederb�rande vattendomstol gjort ans�kan om

sadan pr�vning betr�ffande byggnaden, som i 17 � 3 s�gs, skall, s�framt ej fr�gan r�r

�gander�tt till fastigbet eller omfattningen av fastighets �goomr�de, den

a Im�nna underr�tten, h�nvisa det d�r anh�ngiga m�let till handl�ggning och av-

omande vid vattendomstolen i sammanhang med ans�kningsm�let. Varder den hos

va eudomstolen gjorda ans�kningen avvisad eller �terkallas densamma eller f�r-

hava f�rfallit, skall p� anm�lan av n�gondera parten den allm�nna

avd�^^^

S'Uyo upptaga det d�r anh�ngiggjorda m�let och detsamma slutligon

^ r

l^ld. N:i 523.

X163

22 �

Vattendomstol �ge, 1 den m�n det finnes l�mpligen kunna ske, pr�va inv�ndningar

i vattpmal, and� att de rora r�ttsf�rh�llanden, som ej skola bed�mas efter denna

lag, sa ock yrkpden,^ vilka hava samband med den ans�kan eHer talan, varom i

in�let huvuds^

ar fraga; dock m� vattendomstolen ej inl�ta sig p� fr�ga om

�gander�tt till fastighet eller omfattningen av fastighets �goomr�de

...

23 �.

Ar m�l, som r�r i denna lag behandlat �mne, pr�vat av vattendomstol, m� fr�va,

huruvida m�let �r av beskaffenhet att hava bort upptagas av allm�n domstol elTer

av annan myndighet �n domstol, komma under bed�mande i h�gre r�tt allenast d�r

fr�gan av part i laga ordning dragits iinder den h�gre r�ttens pr�vning eller ock

vattendomstolen mot stadgande i 20 eller 22 � d�mt i ansvarsfr�ga, som ej bort av

vattendomstolen njiptagas, eller inl�tit sig p� fr�ga om �gander�tt till fastighet eller

omfattningen^ av fastighets �goomr�de, eller ock pr�vat fr�ga, f�r vars behandling

s�rskild ordning finnes i denna lag f�re.skriven.

24: �.

V�cker n�gon i vattenm�l anspr�k, av vars bed�mande vattenm�lets utg�ng �r

beroende, men som finnes ej kunna i det m�l avg�ras, m� vattendomstolen, om s�

dant �skas av part och domstolen ])r�var det l�mpligt, med h�nvisning till parterna

att i s�rskild r�tteg�ng tvista om det v�ckta anspr�ket emellertid forts�tta vatten�

m�lets handl�ggning och d�ri meddela heslut med giltighet allenast under f�ruts�tt�

ning av viss utg�ng � den s�rskilda tvisten.

Brister denna f�ruts�ttning, �r s�dant beslut utan verkan; och skall i ty fall,

sedan den s�rskilda tvisten blivit slutligen avgjord, p� anm�lan av part vattenm�let

upptagas till f�rn�mt bed�mande.

25 �.

Har i vattenm�l, f�rr�n m�let f�retagits till handl�ggning vid sammantr�de med

vattendomstolen, s�kande eller k�rande �terkallat sin talan eller denna f�rklarats

f�rfallen, och vill svarandepart 3n:ka ers�ttning f�r sina kostnader � m�let, skaU

s�dant yrkande anh�ngigg�ras vid aUm�n domstol.'c'^'t

Om f�rfarandet vid vattendomstol i ans�kningsm�L

26 �.

Ans�kan, som i 17 � 111 s�gs, skall g�ras skriftligen och ingivas till vatten�

r�ttsdomaren i det antal exemplar, som finnes nedan f�r varje fall f�reskrivet.

27 �.

1 mom. Ans�kan enligt 17 � 1 skall vara �tf�ljd av de ritningar j�rnte beskriv�

ning ocb andra handlingar samt inneh�lla de upplysningar, vilka erlordras f�r be�

d�mande av det tillumnade f�retagets beskaffenhet, omfattning och verkningar.

S�rskilt skola s� fuHst�ndigt som m�jligt uppgivas den eller de fastigheter, vara

byggandet skall ske eller vilka f�retaget eljest efter ty i 14 kap. 4 b

angar,

vederb�rande �gares och nyttjandei�ttshayares namn och hemvist samt de ers�tt-

nlngshelopp s�kanden f�rmenar h�ra till f�ljd av f�retaget ntga till dylik fastighe s-

�ga?e eller andra. �r fr�ga om utf�rande av byggnad f�r vattens tillgodog�rande

skaU uppgift l�mnas � det omr�de, med vilket, enligt s�kandens asikt, xiitten till

vattnets tiilgodog�rande l�mpligen h�r vara f�r framtiden f�renad. Betr�fffinde an-

l� �-o-ning f�r uttagande av vattenkraft varde d�rj�mte storleken av den vattenkraft,

som ber�knas kunna vid l�gvatten uttagas genom anl�ggningen, uppgiven.

1164

1918. N:r 523.

1 fr�ga om ans�kan enligt 17 � 2, 3, 4 ocli 6 skaU vad i f�rsta stvokpf c4..;i

tiU�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse.

2 mom. Ans�kan, som i 17 � 5 s�gs, skall vara �tf�ljd av den beskriv "

byggnadens l�ge och beskaffenhet samt inneh�lla de upplysningar i �vrio-t q

fordras f�r bed�mande av verkningarna ntav byggnadens utrivande

3 mom. D� ans�kan g�res enligt 17 � 11, skall s�kanden f�rete bevis ri-

huruvida den fastighet, varifr�n r�ttigheten till �verf�rd kraft skall �verflvttnq

besv�rad med inteckning, �vensom de �verenskommelser, som i �rendet m� b

tr�ffats med inteckningshavare. Ans�kningen skall d�rj�mte inneh�lla unno-ifr'

den plats, dit kraften �nskas f�r framtiden �verf�rd, samt vara �tf�lid av ulan

den erforderliga ledningens str�ckning.

28 �.

Avser ans�kan alternativa f�rslag, varde s�dant s�rskilt utm�rkt och de �tf�liandp

handlingarna d�refter l�mpade.

�r s�kanden oviss om n�got f�rh�llande, varom i ans�kningen eller bilaaorna

d�rtill b�r l�mnas besked, b�r s�dant ock angivas.

29 �.

I mal, som i 27 � 1 och 2 mom. avses, skola samtliga ans�kningshandlinffar in

givas i fem samt, d�r fr�ga �r om f�retag, som ber�r tv� eller flera l�n eller eliest

ett vidstr�ckt omr�de, ytterligare ett eller flera exemplar efter vattenr�ttsdomarens

bepr�vande. I �vriga ans�kningsm�l skola ans�kningshandlingarna ino-ivas i tre

exemplar.

�

Hava ans�kningshandlingar ej ingivits i n�digt antal exemplar, eller finner vatten�

r�ttsdomaren handlingarna eljest i n�got avseende ofullst�ndiga, f�rel�go-e han s��

kanden VISS tid att ingiva vad ytterligare erfordras, vid �ventyr, om d et f�rsummas

att ans�kningen f�rklaras f�rfallen.

30 �.

Avses med ans�kan enligt 1/ � 1 eller 2 �ndring av befintlig byggnad i vatten,

m�, d�r ej enligt denna eller �ldre lag medgivande erh�llits till liyggnaden i dess

skick f�re vidtagande av den �ndring, varom fr�ga �r, eller j�mlikt 12 kap. Il �

f�rsta stycket �garens^ r�tt att bibeh�lla byggnaden �r fri fr�n klander, ans�kningen

icke upptagas, med mindre j�mv�l pr�vning av bj^ggnadens laglighet p�kallas.

31 �.

Hinner vattenr�ttsdomaren, innan kung�relse utf�rdas, som i 32 � s�gs, ingiven

ans�kan vara av beskalienhet, att det uppenbarligen icke tillkommer vattendomstolen

att upptaga densamma, eller m�ter mot dess upptagande hinder, varom i 30 � f�r-

miUes, varde ans�kningen av vattenriittsdomaren avvisad.

/>.. T

ans�kningen, efter ty i 29 � eller i f�revande � s�gs, av vattenriittsdomaren

f�rklaras f�rfallen eller avvisas, skall bevis d�rom med de sk�l, vara beslutet grun�

das, tecknas � ett exemplar av ans�kningen.

�

..1 .

�"

Aro ans�kning.shandlingarna fnllst�ndiga, eller varder vad dilrutinnan brister inom

oreiagd tid fullgjort, skall vattenriittsdomaren skjmdsaint inhiimta n�diga upplvs-

ningar f�r best�mmande av det eller do st�llen, dilr handlingarna efter ty nedan

lamo-�relse

parterna tillg�ngliga, samt d�refter om ans�kningen utf�rda

1 ^ kung�relsen skola de ^fastigheter, som saken f�rmenas ang�, namngivas eller, i

n man det kan ske p� ot�rtydbart s�tt, utm�rkas medelst gemensam geografisk

1918. N:r 523.

1165

eller annan beteckning, varj�mte, d�r s�kanden vill med till�rnad byggnad tillgo�

dog�ra sig annan tillb�rig vattenkraft, s�rskild uppgift d�rom skall l�mnas.

Kung�relsen skall tillika iuneb�lla

dels tillk�nnagivande:

att, intill dess fr�gan blivit slutligen pr�vad, ett exemplar av ans�kningsband-

lingarna skall f�r dem, som �nska taga del d�rav, finnas tillg�ngligt � viss f�r par�

terna v�lbel�gen plats bos tj�nsteman, kommunal befattningshavare eller p�litlig

enskild person eller, d�r ans�kningen ang�r f�retag, som ber�r tv� eller flera l�n

eller eljest ett vidstr�ckt omr�de, � flera dylika st�llen;

att, d�rest i m�let avgivas erinringar eller p�minnelser, varom i 39 � f�rm�les,

eller s�dant utl�tande, som i 45 � s�gs, j�mv�l dessa handlingar skola h�llas till�

g�ngliga p� f�rut angivna st�lle ell�r st�llen;

att �ven vattendomstolens utslag i m�let skall d�rst�des i avskrift vara f�r par�

terna att tillg�; samt

att kallelser och andra meddelanden till parterna, under det m�let �r anh�ngigt

vid vattendomstolen, skola, d�r de icke r�ra allenast s�kanden eller ock s�rskilt till�

st�llas den eller dem, till vilka de �ro riktade, ske p� det s�tt, att de genom vatten-

r�ttsdomUrens f�rsorg inf�ras i viss eller vissa tidningar inom orten och h�llas till�

g�ngliga s� som nyss �r sagt;

dels ock erinran om inneh�llet i 38 och 53 �� j�mte besked om den tid, inom

vilken erinringar enligt 38 � skola iugivas.

Innefattar ans�kan om tillst�nd till utnyttjande av samf�llt str�mfall s�, som i

2 kap. 7 � s�gs, tillika inbjudan till �vriga del�gare att deltaga i f�retaget, skall

i kuno"�relsen, med omf�rm�lan av sistn�mnda f�rh�llande, j�mv�l intagas f�rel�g�

gande ^f�r del�gare, som vill begagna sig av inbjudningen, att tillk�nnagiva'detta i

den ordning och inom den tid, som �r f�relagd f�r bestridande av ans�kningen eller

framst�llande av inv�ndningar i fr�ga om f�retaget, vid �ventyr att den, som under�

l�ter detta, skaU hava f�rsuttit sin r�tt att bliva delaktig i f�retaget.

kr fr�ga om ans�kan, varom i 17 � 7 f�rm�les, skall kung�relse enligt denna &

utf�rdas allenast, d� vattenr�tts dom aren pr�var det n�digt. Utf�rdas ej sadan knn-

o-�relse skaU dock tiden och st�llet f�r vattendomstolens sammantr�de sist a tjngn-

f�rsta dagen f�rut kung�ras.p� s�tt i 33 � f�rsta, stycket s�gs.

Om kung�relsens inneh�ll i fa,ll, som^avses i 61 �, g�Ue vad dar finnes stadgat.

Kuagerdse, SOM i 3. �

ock mom

tillika med ett exemplar av ans�k-

det eBer de s�,Ueo, SOM i �elsen

angivits.

iii aKri�mte s�framt i m�let �r fr�ga om ans�kan enBgt

WrattedoMaren

y t,evkort i posten

avliimna! ntderr�ttelse om knng�relsens utf�idan�fe, om det ellei de stidlen, rarest

Mfngama i m� rt MUas f�? parterna tillg�ngliga, samt om den f�r ermrin^�

k�nd �gare

f saken. Underr�ttelsen skaU adresseras till den

C� v^m' f-ta � sr

ej s�ker knnsknp vinnes om annan adress inom

308rS0074. Svetisk/�r/attningssnmling 1918, N:r 523 529.

1X66

1918. N:r 523.

landet f�r mottagaren. Varder efter ty i 37 � s�gs s�kanden �lagt att delgiva vico

sak�gare kung�relsen, erfordras ej underr�ttelse, som nu sagts, till s�dan sak�care

D�r sak�gare, som i andra stycket s�gs, varder f�r vattenr�ttsdomaren k�nd f�rS

efter underr�ttelsernas uts�ndande, skall vattenr�ttsdomaren of�rdr�jligen p� ova"

n�mnda s�tt meddela s�dan sak�gare underr�ttelse om m�let s� ock "om v ad kan f�"

sin r�tts bevakande m� kava att iakttaga. Befinnes underr�ttelse, som blivit � posten

avl�mnad, kava f�rsetts med oriktig adress, ock vinnes upplysning om mottagarens

r�tta adress, eller finnes sak�gare, till vilken underr�ttelse efter ty ovan s�gs bort�

s�ndas, kava f�rbig�tts, vare lag samma. Ej m� dock m�lets kandl�ggning ock av�

g�rande uppek�Uas av anledning, som nu sagts.

�r jord eller annan fast egendom, som saken ang�r, samf�lld f�r helt skifteslag

eller eljest f�r flera fastigketer, erfordras ej underr�ttelse, varom ovan f�rm�les, till

de s�rskilda del�^rna i den samf�llda egendomen. Einnes f�r denna k�nd stnuelse

varde styrelsen p� n�mnda s�tt underr�ttad.

�gare av fastighet, som saken ang�r, vare pliktig att till vattenr�ttsdomaren eller

vattendomstolen uppgiva innehavare av njdtjander�tt till fastigheten, d�r dennes r�tt

her�res av saken. Underl�ter han det, och uppst�r skada f�r nyttjander�ttshavare.

som saknat k�nnedom d�rom, att f�retaget eller �tg�rden ang�r fastigheten, skall

�garen, d�r han visas hava �gt dylik k�nnedom, h�lla nyttjander�ttshavaren skades�

l�s. Erinran h�rom varde inf�rd i den kallelse, som enligt denna � tills�ndes

fastighetens �gare.

34 �.

Finnes fastighet, till vars �gare enligt 33 � underr�ttelse skall uts�ndas, tillh�ra

kronan eller allm�n anstalt, eller av kronan eller dylik anstalt innehavas under

nyttjander�tt,^ ins�nde vattenr�ttsdomaren utan dr�jsm�l underr�ttelse om kung��

relsens inneh�ll till Konungens befallningshavande i det l�n, d�r fastigheten �r be�

l�gen; och �ligge Konungens befallningshavande att of�rdr�jligen f�rordna ombud

till bevakande av kronans eller anstaltens r�tt eller, d�r s�dant bevakande tillkom�

mer annan myndighet, �verl�mna underr�ttelsen till den myndighet.

35 �.

D�r fr�ga �r om ans�kan, varom i 27 � 1 eller 2 mom. f�rm�les, skall vatten�

r�ttsdomaren utan dr�jsm�l ins�nda ett exemplar av ans�kningshandlingarna j�mte

kung�relsen till kammarkollegiet, som har att, d�r det pr�vas n�digt, f�ra talan f�r

til^odoseende av de allm�nna intressen, som kunna vara i fr�ga.

F�res efter ty nu sagts talan i m�let av allm�nt ombud, �ligge ombudet att p�

beg�ran tillhandag� dem, vilkas r�tt ber�res i saken, med kostnaflsfria r�d ang�ende

bevakandet av deras r�tt. Menar part, att p� grund av f�retagets omfattning eller

eljest �liggande av nu n�mnd art b�r uppdragas �t annan �n allm�nt ombud, g�re

anm�lan d�rom bos Konungens befallningshavande i det l�n, inom vilket det f�retag

eller den �tg�rd ans�kningen avser huvudsakligen skall verkst�llas; och m� Koniin-

fiefallning,shavande, d�r s� pr�vas erforderligt f�r tillvaratagande av sak�garnas

r�tt, f�rordna s�rskild person att p� s�tt nyss n�mnts bitr�da dem.

Om allm�nt ombuds eller s�lunda f�rordnat bitr�des namn och hemvist skall s�

snart ske kan underr�ttelse meddelas vattenr�ttsdomaren. som har att i den f�r

kaflelser till parterna stadgade ordning bringa underr�ttelsen till parternas k�nne-

36 �.

^ ,

J. mal, som avses i 27 � 1 ocb 2 mom., skall ett exemplar av ans�kningshana-

iingarna j�mte kung�relsen utan dr�jsm�l av vattenr�ttsdomaren �versiludas tiU

1918. N:r 523.

1167

lantbrnkssiyrelsen. Finner denna nppenbaii, att fiskens npp- ock nedg�ng eUer

eljest fiskexiintresse icke kan r�na inverkan av det f�retag, varom fr�ga �r, skaB. med�

delande k�rom skyndsamt l�mnas vattenr�ttsdomaren; i annat fall f�rordne styrelsen

fiskeritj�nsteman att inom den f�r erinringars framst�llande best�mda tid till vatten�

r�ttsdomaren avgiva yttrande, hnrnvida fiskerin�ring

av belydenket kan genom

f�retaget lida v�sentligt f�rf�ng, s� ock vUka s�rskilda �tg�rder nt�ver vad s�kan�

den m� kava f�reslagit kunna erfordras till skydd f�r fisket. D� meddelande av

lantbruksstyrelsen, som nyss n�mnts, eller yttrande av fiskeri tj�nstemannen avgives,

skola ans�kningskandlingarna �terst�llas tifl vattenr�ttsdomaren.

Kan Yttrande, som ovan n�mnts, icke avgivas ntan att unders�kning � platsen

�ger rum, ankomme p� vattenr�ttsdomaren att efter inkommen anm�lan d�rom upp�

draga �t den av lantbrnksslyrelsen f�rordnade eller ock annan av styrelsen f�re�

slagen fiskeritj�nsteman

att �t vattendomstolen verkst�lla nnders�kning ock avgiva

utl�tande, som i 45 � s�gs.

37 �.

Kan inverkan ske p� kanal- eller slussanl�ggning, f�rd�gge vattenr�ttsdomaren

s�kanden att inom tid, som i varje fall f�reskrives, ock vid �ventyr, som nedan s�gs,

till vattenr�ttsdomaren ingiva bevis, att kung�relsen delgivits anl�ggningens �gare

eller st^'^relsen f�r densamma p� s�tt, som for delgivande av st�mning �r stagat.

Lag samma vare betr�ffande k�nd f�rvaltning f�r annan allm�n farled s� ock sysslo�

man f�r allm�n flottled, d�r led, som nu n�mnts, ker�res av f�retaget.

�r fr�ga att genom till�rnad byggnad taga i -anspr�k av annan tillgodogjord

vattenkraft, f�rel�gges s�kanden en�nanda delgivningssl^ldigket med �garen av den

anl�ggning, d�r kraften tillgodog�res. Varder denne vid delgivningsf�rs�k � s�r�

skilda dagar ej antr�ffad i sitt k em vist, m� kung�relsen med samma verkan del�

givas f�rest�ndaren f�r kraftanl�ggningen eller, d�r f�rest�ndare ej finnes eller

ej vid s�rskilda delgivningsf�rs�k antr�ffas, f�stas � l�mplig plats vid anl�gg�

ningen.

D�r fr�ga, �r om ans�kan, som i 17 � 11 avses, f�rel�gge vattenr�ttsdomaren

s�kanden att inom tid, som vattenr�ttsdomaren best�mmer, och vid nedan stadgat

�ventyr ingiva bevis om kung�relsens delgivning med �garen av det str�mfall, fr�n

vilket kraftbelopp, varom fr�ga �r, tillkandak�lles. Vad nu sagts �ge motsvarande

till�mpning betr�ffande ans�kan enligt 17 � 8, 9 eller 10.

F�rsummar s�kanden vad enligt denna � f�rel�gges honom, skall ans�kningen av

vattenr�ttsdomaren f�rklaras f�rfallen; ock varde bevis d�rom med de sk�l, var�

beslutet grundas, tecknat � ett exemplar av ans�kningen. Tillk�nnagivande om be�

slutet skall l�mnas parterna i den f�r kallelser till dem stadgade ordning.

38 �.

Vill n�gon, vars r�tt kan vara beroende av ans�kningen eller d�rmed avsett f�re�

tag, bestrida ans�kningen eller g�ra inv�ndning mot ifr�gasatt f�retags omfattning

eller mot till�rnad vattenbyggnads konstruktion eUer mot eljest f�reslagen anord�

ning, skola hans erinringar i lier�rda h�nseenden, vid �ventyr att vattendomstolen

eljest icke �r pliktig att f�sta avseende vid deras innehall, framst�llas i skriftlig

inlaga inom viss av vattenr�ttsdomaren best�md tid, mintt trettio dagar, efter _k^-

g�relsens dag. Inlaga, som nu n�mnts, skall ingivas till,vattenr�ttsdomaren i tva

exemplar.

39 �.

Sedan den f�r avgivande av erinringar best�mda tiden till�ndag�tt, l�te vatten�

r�ttsdomaren, om erinringar inkommit, p� s�kandens bekostnad verkst�lla avskrift

1918. N:r 523.

av desamma i det antal exemplar, som erfordras f�r erinringarnas tillhandak�llande

�, det eller de i kung�relse enligt 32 � angivna st�lle eller st�llen, dit avskrifterna

s� fort ske kan �vers�ndas.

Av inkomna erinringsskrifter �ge s�kanden utbekomma ena exemplaret; ock �ligge

honom, d�r han vill bem�ta vad i dem anf�rts, att inom viss av vattenr�ttsdomaren

f�relagd tid, minst fjorton dagar, efter utg�ngen av den tid, som best�mta f�r erin�

ringars avgivande, ingiva p�minnelser i det antal exemplar, som av vattenr�tts-

domaren best�mmes. Vid p�minnelser, som ingivas senare �n nu n�mnts, vare vat�

tendomstolen ej pliktig att f�sta avseende; och varde tillk�nnagivande h�rom l�mnat

i f�rel�ggandet.

Inkomma p�minnelser, skola de exemplar d�rav, som �ro avsedda f�r det eller de

i kung�relse enligt 32 � angivna st�llen, of�rdr�j ligen av vattenr�ttsdomaren dit

�vers�ndas.

40 �.

Pr�var vattenr�ttsdomaren tillf�lle b�ra l�mnas parterna att v�xla flera skrifter

�n ovan sagts, �ge han f�rordna d�rom oeh i den f�r kallelser till parterna stad�

gade ordning meddela dem de f�r �ndam�let n�diga f�reskrifter.

41 �.

Inneh�ller ans�kan i vattenm�l tillika plan till elektrisk ledning f�r �verf�ring

av kraft s�som gottg�relse f�r f�rlorad vattenkraft, �ge till befr�mjande av �rendets

fortg�ng vattenr�ttsdomaren i sammanhang med utredningen i vattenm�let eller ock

i annan ordning inf�rskaffa den utredning inom orten, som m� erfordras f�r bed��

mande av �rendet r�rande den elektriska anl�ggningen.

Vid avg�rande vare sig av sistber�rda �rende eller av vattenm�let g�lle den i 24

� stadgade regel.'

42 �.

Yittnesst�raning till vattendomstolens sammantr�den utf�rdas av vattenr�ttsdoma�

ren eller vattenr�ttssekreter�ren eller ock av h�radsh�vdingen i orten, d�r vittnet

bor eller vistas, eller betr�ffande person, som bor eller vistas i_ stad, av den,^ som �r

satt till st�mningars utf�rdande i den stad, eller, d�r s�dan ej finnes, av r�dstnvu-

r�ttens ordf�rande. K�rande st�mning, som utf�rdas av annan �n vattenr�ttsdoma�

ren eller vattenr�ttssekreteraren, skall den, som utf�rdat st�mningen, genast avs�nda

underr�ttelse till vattenr�ttsdomaren.

43 �.

Vattenr�ttsdomaren eller vattendomstolen �ge, d�r s�dant finnes l�mpligt, f�rordna,

att till vinnande av upplysning, som i m�let finnes erforderlig, f�rb�r med vittnen

eller parter skall �ga rum vid allm�n underr�tt. Sker det, �vers�nde vattenr�.tts-

domaren till den underr�tts ordf�rande uppgift � de omst�ndigheter, varom f�rh�ret

skall �ga rum, j�mte de f�r f�rh�rets ledande n�diga upplysningar ang�ende m�let

eller ock i fall av behov de i detta ingivna handlingar. Om tiden och st�llet l�r

f�rh�rets h�llande meddele allm�nna underr�ttens ordf�rande i god tid besked till

vattenr�ttsdomaren, som d�rom sist � �ttonde dagen f�re f�rh�ret underr�ttar par�

terna i den f�r kallelser till dem best�mda ordning.

I samband med f�rordnande om f�rh�r med part �ge vattendomstolen i�rel�^g^'

parten vite eller annat �ventyr; dock skall, d�r s�dant f�rel�ggande i partens fr&^"

varo gives, detta sist � �ttonde dagen f�re f�rh�ret delgivas parten p� s�tt om st�m�

ning �r stadgat.

44 �.

Ang�r m�let fr�ga, f�r vars bed�mande tarvas s�rskilda fackkunskaper, som icke

1918. N:r 523.

1169

annorledes �ro f�r vattendomstolen tillg�ngliga, m� vattenr�tts domaren eller vatten�

domstolen till bitr�de �t domstolen tilUialla i s�dant �mne saklinnnig person.

45 �.

1 mom. Erfordras f�r bed�mande av m�let s�rskild teknisk utredning eller vid"

lyftigare v�rdering, uppdrage vattenr�ttsdomaren, d�r s�dant finnes l�mpligt, �t bi�

tr�de, som i 44 � s�gs, eUer ock �t annan sakkunnig person att efter f�rberedande

unders�kning avgiva utl�tande i m�let. Tarvas utredning av mer �n en person,

varde uppdraget l�mpat d�refter.

Unders�kning, som nu n�mnts, skall b�Uas s� snart ske kan. Om tiden f�r dess

f�retagande skall meddelande l�mnas vattenr�ttsdomaren, som i den f�r kallelser till

parterna best�mda ordning underr�ttar dem d�rom. Sedan unders�kningen bragts

till slut, skall utl�tandet utan dr�jsm�l �vers�ndas till vattenr�ttsdomaren och av

honom h�llas f�r parterna tillg�ngligt � f�rut kungjorda st�lle eller st�llen. E�r-

ordas i n�got h�nseende andra teknisha anordningar eller andra regler f�r hush�ll�

ningen med vattnet �n s�kanden m� hava f�re.slagit, skall utl�tandet h�llas tillg�ng�

ligt under minst fjorton dagar f�re vattendom!5tolens sammantr�de.

2 mom. Vattenr�ttsdomaren m� ock, d�r s� finnes l�mpligt., uppdraga �t vatten�

r�ttsingenj�rerna eller en av dem att, med eller utan bitr�de av vattenr�ttsn�mnde�

m�nnen eller en av dem, verkst�lla unders�kning � st�llet.

Om tiden f�r s�dan unders�kning skaU vattenr�ttsdomaren meddela partema under�

r�ttelse i den f�r kallelser till dem best�mda ordning. Protokoll �ver unders�kningen

skall f�ras av den vattenr�tts dom a ren d�rtill f�rordnat och sedermera tPlst�llas vat�

tenr�ttsdomaren. D�r unders�kning sker allenast s�som f�rberedelse f�r domstolens

sammantr�de till syn p� st�llet, vare dock underr�ttelse och protokoll, som nu n�mnts,
e] av n�den.

' 8 mom.. D�r vid unders�kning enligt denna � i m�l r�rande vattenreglering, som

avses i 3 kap. 1 �. en eller flera str�mfalls�gare vilja f�rena sig med s�kanden om

f�retaget eller yrka, att till vinnande av �kad b�tnad d�r�t gives st�rre omfattning

�n s�kanden �skat, .g�re det skriftligen; och varde handlingen vitsordad medelst

unders�kningsf�rr�ttarens p�skrift samt �vers�nd till vattenr�ttsdomaren.

46 �.

Mot sakkunnigt bitr�de, som i 44 � s�gs, g�lle de j�v, som efter ty f�rut sf�dgats

g�Ua mot ledamot i vattendomstolen; dock m� den omst�ndigheten att fiskentj�nste-

San i m�let avgivit yttrande enligt 36 � ieke utg�ra hinder f�r honom att vara sak�
kunnigt bitr�de i samma m�l.

. , i .. ..j in

j " K O A

I fr�ga om tiden f�r framst�llande av^ j�v mot sakkunnigt bitr�de skall vad i 52 �

finnes s'tadgat �ga motsvarande tiU�mpmng^

Framg�r av utl�tande, som i 45 � s�gs, eller eljest, att f�ref�g eller �tg�rd, varom

i mnlet �r fr�aa ano-�r fastighet, som icke blivit i kung�relse enligt 32 � pa dar

omf�rm�lt s�tt angiven, �ligge vattenr�ttsdomaren att d�rom u^da kung�relse ined

tillk�nnagivande vad �gare till s�dan fastighet sa ock

dennes r�tt �r i fr�ga, har att iakttaga f�r bevakande av sm ratt i m�let �vensom

att i fall, som i 33 � s�gs, och p� s�tt, d�r finnes stagat, meddela sak�gare, som

nu n�mnts, under�ttelse om kung�relsens utf�rdande. Kung�relsen skall genom vat�

tenr�ttsdomarens f�rsorg sist � fjortonde dagen f�re vattendomstolens sammanto^e

inf�ras i en eUer flera av ortens tidningar s� ock i allm�nna tidningarna samt for

unSande i kyrkan avs�ndas till pastors�mbetet i den eUer de for^lmg^, dar de

i kung�relsen angivna fastigheter �ro bel�gna. Ett exemplar av kung�relsen staU

3^X70

1918- N:r 523.

of�rdr�jligen s�aidas till det eller de i kung�relse enligt 32 � angivna st�lle eller

st�llen.

D�r s� finnes l�mpligare ock k�nsyn till ok�nda r�tts�gares r�tt ej utg�r kinder

d�remot, f�rel�gge vattenr�ttsdomaren s�kanden ej mindre att i den f�r delgivande

av st�mning stadgade ordning sist � �ttonde dagen f�re vattendomstolens samman

tr�de l�ta kalla sak�gare, som ovan s�gs, att inst�lla sig vid sammantr�det f�r sin

r�tts bevakande �n �ven att sist vid n�mnda sammantr�de inkomma med bevis att

delgivning skett inom f�reskriven tid. I fr�ga om f�rel�ggande, som nu sagts, skall

i till�mpliga delar g�lla vad i 37 � finnes stadgat.

" ''

48 �.

F�r att l�mna vederb�rande kommuner, trafikanter och andra tillf�lle att yttra sig

ang�ende den inverkan f�retag eller �tg�rd, varom i m�let �r fr�ga, kan medf�ra �

allm�n samf�rdsel eller flottning eller eljest � allm�nna intressen samt om vidtagande

av �tg�rder f�r tillgodoseende av dylika intressen eller ang�ende �rende, som ? 41 �

s�gs, f�rordne vattenr�ttsdomaren, d�r s�dant pr�vas l�mpligt, att s�rskilda samman�

tr�den skola h�llas i sammanhang med unders�kning, som i 45 � s�gs, eller ock i

annan ordning.

F�r anordnandet av s�dana sammantr�den �ge vattenr�ttsdomaren, d�r det finnes

l�mpligt, p�kalla Konungens befallningskavandes bitr�de.

49 �.

Vattendomstolen �ge^, d�r s� finnes n�digt f�r m�lets avg�rande, fr�n f�rvaltande

myndighet beg�ra utl�tande i fr�ga, som faller inom myndighetens verksamhets�

omr�de.

�r fr�ga om byggnad i eller vid allm�n farled, skall vattendomstolen eller vatten-

r�ttsdomaren, f�rr�n m�let avg�ras, fr�n lotsstyrelsen inh�mta yttrande, huruvida fr�n

dess sida n�got finnes att erinra i avseende � f�retaget.

50 �.

F�r m�lets pr�vning sammantr�der vattendomstolen till syn p� st�llet eller, d�r

m�let kan pr�vas utan syn, � annan plats, som �r f�r parterna v�lhel�gen.

Tiden och st�llet f�r^ vattendomstolens sammantr�de best�mmes av vattenr�tts-

domaren och skall sist � fjortonde dagen f�re sammantr�det tillk�nnagivas parterna

i den f�r kallelser till dem best�mda ordning.

Har s�kanden beg�rt syn p� st�llet, m� m�lets avdO mande ej ske utan syn. �skas

i m�l om byggnad f�r vattnets tillgodog�rande syn av n�gon, som f�rmenar sig lida

skada av s�dan byggnad, vare lag samma, s�framt ej sjm finnes uppenbarligen icke

vara erforderlig f�r tillgodoseende av parternas r�tt.'

51 �.

Yattenr�ttsmgeuj�rerna och de vattenr�ttsn�mndem�n, vilka b�ra tj�nstg�ra vid

domstolens sammantr�de, skola av vattenr�tts domaren s�rskilt kallas.

52 �.

Menar part, att ledamot i vattendomstolen �r j�vig, frainst�lle inv�ndningen vid

f�rsta domstolssammantr�de, d� den, som j�vet ang�r, har s�te i domstolen, eller, d�r

parten d� var av laga f�rfall hindrad att inst�lla sig eller den omst�ndighet, v.y�

f�r handen eller parten kunnig, vid n�sta sammantr�de efter

det loriallet upph�rde eller han om j�vet erh�ll k�nnedom. .H�lles vattendomstolens

sammantr�de, som nu n�mnts, vid syn p� st�llet, skall j�vet framst�llas f�re syne-

gangens_ b�rjan. F�rsummas vad salunda stadgats, vare parts r�tt att framst�lla

myandumgen f�rsutten.

t �v mot ledamot i vattendomstol m� ock i h�gre r�tt g�ras, d�r den part, som

1918. N:r 523.

1171

vill fx�g^ v�cka, av annan orsak �n f�rfallol�s utevaro ej f�rr�n i den h�gre r�tten

haft tillf�lle att framst�lla j�vet. Betr�ffande r�tt till talan mot vattendomstols be�

slut r�rande j�v mot^ ledamot i domstolen g�lle vad i r�tteg�ngsbalken finnes stadgat

ang�ende beslnt om j�v mot h�radsh�vding.

Beslut varigenom ; �vsinv�ndning mot vattenr�ttsn�mndeman varder gillad, skall

ej medf�ra n�gon verkan till rubbning eller upph�vande av �tg�rd eller beslut, som

tillkommit innan inv�ndningen gjordes, d�r �vriga ledam�ter varit om �tg�rden eller

beslutet ense.

53 �.

Yrkanden betr�ffande ers�ttning till f�ljd av det f�retag eller den �tg�rd, varom

fr�ga �r, s� ock p�st�enden 1 anledning av utl�tande, som i 45 � s�gs, skola g�ras

medelst skriftlig inlaga i tv� exemplar f�re vattendomstolens f�rsta sammantr�de i

m�let eller ock framst�llas � n�mnda sammantr�de och, d�r syn h�lles, f�re syne�

g�ngens b�rjan eller i den ordning, som domstolen best�mmer. Yid yrkanden och

p�st�enden, som framst�llas senare �n nu n�mnts, vare vattendomstolen icke p^tig

att f�sta avseende, utan s� .�r att de f�ranledas av iakttagelser under syneg�ngen

eller av eljest under 'domstolens sammantr�den f�rekomna omst�ndigheter.

Av inlaga, som nu n�mnts, �ge s�kanden utbekomma ena exemplaret.

54 �.

Tvistas om fastighet, som i m�let avsett f�retag eller �tg�rd ang�r, vare den av

de tvistande, som med �gander�ttsanspr�k innehar fastigheten, her�tti^d att med

laga verkan tala och svara f�r densamma, till dess den lagligen vinnes fr�n honom-

Ny �gare m� ej rubba �verenskommelse, som f�rre �garen i m�let ing�tt, eller

annan i m�let vidtagen, f�r denne bindande �tg�rd. Har i f�rut angiven ortog

underr�ttelse om m�let blivit f�rre �garen tills�nd eller denne kallats tiU inst�Uelse

eller eljest kommit tillst�des i m�let, vare underr�ttelse tiU nye �garen eUer kallelse
� honom ej erforderlig.

55 �.

Parts utevaxo fr�n vattendomstolens sammantr�de ntg�re ej hinder for m�lets

handl�ggning och avd�mande.

Vill s�kanden f�re vattendomstolens sammantr�de �terMa ans�lmingen, g�re det

skriftligen hos vattenr�tts domaren, och avskrive denne m^et fr�n vidaxe hehanolmg.

Efter det m�let f�retagits tiU handl�ggning vid saiamantr�de med vattendomstolen,

m� �terkaUelse av s�kandena talan ske aUenast hos domstolen.

�r fr�ga om utf�rande av vattenreglering, som avses i 3 kap. _1

dena �ro tv� eller flera, en av dem ej utan de andras medgivande aterfcalla sin

�terkaUelse av talan skett, skaU genom vat^&ttsdom^s ftaorg medde-

lande d�xom l�mnas parterna i den f�r kaflelser till dem best�mda ordning.

D�r ei s�rsMlda omst�ndigheter n6dT�M>gg�ra uppskov med f�rkandUng^^^

syZ^Uga �SN" i protokoUet angivas, tiden s�ttas senare �n tva m�nader efter
det beskedet l�mnas.

gfcaU besked om tiden och stallet

:�r"dt ��n domstolen "skUjes ^er ock sedermera tfll-

k�nniSvas i den ordning, som f�r kallelser till paxtema blmt best�md.

1172

^ 1918. N:r 523.

I sammanliang med beslut om uppskov �ge vattendomstolen, d�r det f�r m�lets

beb�riga utredning pr�vas erforderligt, f�rordna om ny skriftv�xling mellan parterna

ock meddela de d�rf�r n�diga f�reskrifter s� ock giva f�rel�ggande ang�ende viss'

parts k�rande.

o8 �.

� tid ock plats, som f�r utslagets meddelande enligt 57 � blivit s�rskilt best�md

skall utslaget vara f�r parterna tillg�ngligt.

D� utslag s�lunda gives, erfordras ej att vattendomstolen �r samlad.

59 �.

Av vattendomstolens utslag skall avskrift of�rdr�j ligen ock sist � �ttonde dagen,

sedan det avkunnats eller eljest meddelats, av vattenr�ttsdomaren s�ndas till det eller

de i kune�relse enligt 32 � angivna st�llen.

60 �.

Finner vattendomstolen anledning antaga, att f�retag eUer �tg�rd, som i m�let

avses, kar vidstr�cktare verkningar �n i ans�kningen uppgivits, skall tillf�lle l�mnas

tillst�desvarande parter att yttra sig d�r�ver. Finnes antagandet grundat, �l�gge

domstolen, �nd� att s�rskilt yrkande ej framst�lles, s�kanden att g�lda den �kade

ers�ttning, som d�rav m� f�ranledas.

D�r p� yrkande av n�gon part uppskattningen av konom tillkommande ers�ttning

finnes "b�ra s�ttas k�gre �n s�kanden f�reslagit, m� domstolen j�mv�l betr�ffande

andra parter vidtaga s�dan j�mkning i ers�ttningsbelopp, som m� erfordras f�r vin�

nande av likformigket i uppskattningen.

Ej m� i n�got fall ers�ttning s�ttas l�gre �n s�kanden i ans�kningen f�re.slagit.

Har s�rskild uppg�relse tr�ffats, m� ers�ttning ej p� grund av f�reskrifterna i denna

� best�mmas annorlunda �n s�lunda blivit avtalat.

61 �.

D�r m�l finnes bek�rigen kunna utredas utan skriftv�xling mellan parterna, �ge

vattenr�ttsdomaren i kung�relse genast uts�tta viss tid, minst tre veckor efter kun�

g�relsens utf�rdande, ock viss ort f�r m�lets kandl�ggning inf�r vattendomstolen;

ock skall betr�ffande s�dant m�l i till�mpliga delar g�lla vad i 32 � andra stycket,

3337 ock 4158 �� samt 60 � f�reskrivits.

62 �.

1 mom. D�r genom vattendomstols utslag l�mnas medgivande att bygga i vatten,

skall utslaget innek�lla noggranna best�mmelser om byggnadens l�ge ock konstruk�

tion, om den ers�ttning, som skall till f�ljd av f�retaget utg�, i den m�n ej best�m�

melser d�rom skola tr�ffas i den f�r expropriation stadgade ordning, samt om de

villkor i �vrigt, som m� vara beh�vliga f�r tillgodoseende av allm�n och en skild r�tt,

s� ock, i den m�n det pr�vas erforderligt, innefatta best�mmelse om vattenm�rke eller

andra f�reskrifter om hush�llningen med ock framsl�ppande av vattnet s�v�l efter

byggnadens .fullbordan som under byggnadstiden.

2 mom. Ar fr�^a om byggnad f�r vattnets tillgodog�rande, skaH utslaget angiva,

med vilken fasti^et r�tten till tillgodog�randet skall f�r framtiden vara f�renad.

Denna fastighet (str�mfallsfastigketen) b�r, d�r s� l�mpligen kan ske, omfatta alle�

nast den s�kanden tillh�riga mark, som npptages av byggnaden ock d�rmed f�renade

anl�ggningar, j�mte den del av vattenomr�det, som s�kanden �ger. Vattenr�tts-

domaren b�r f�rty, n�r omst�ndigheterna d�rtill f�ranleda, tillse att, s�vfft m�j-

b^d

str�mfallsfastigket l�mpad fastighet varder under m�lets kandl�ggning

Utslaget skall j�mv�l angiva, i vad m�n tillgodog�randet medgivits p� grund av

1918. N:r 523.

1173

ansprak, eller den sida av str�mfallet, om vars tillgodog�rande �r fr�ga, tilm�r fastig�

het, f�r vilken s�kanden s�som �gare f�rt talan i m�let.

I utslag, varigenom ^ medgivande l�mnas till byggnad f�r utnyttjande av vatten�

kraft, varde vidare angivet, huruvida byggnaden �r av beskaifenhet, att de i 4 kap.

meddelade best�mmelserna om skyldighet f�r byggnadens �gare att tillhandah�lla

kraft �t kringliggande bygd �vensom ang�ende nypr�vning och l�sningsr�tt f�r kro�

nan d�r� �ga till�mpning.

3 mom. Vad i 1 mom. stadgats skall i till�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse

betr�ffande vattendomstols utslag i andra ans�kningsm�l. I utslag, varigenom l�m�

nas medgivande till utf�rande av vattenreglering, varde angivet, om re^eringsf�re-

taget �r av beskaffenhet, att stadgandena i 4 kap. om nypr�vning och om avgifter

d�r� �ga till�mpning, och skall, d� fr�ga �r om f�retag, som avses i 3 kap. 1 �, ut�

slaget tillika inneh�lla uppgift � dethelopp, vartill kostnaden f�r regleringens ut�

f�rande blivit av vattendomstolen ber�knaci, samt f�reskrift om den anpart i kost�

naden f�r f�retaget, som bel�per � varje till regleringssamf�lligheten h�rande

str�mfall.

63 �.

I sammanhang med beslut, varigenom ifr�gasatt byggande i vatten eHer u tf�rande

av vattenreglering medgives, best�mme vattendomstolen viss tid, i regel ej �versti-

o-ande tio �r, inom vilken f�retaget skall vara fullbordat.

64 �.

Meddelas av vattendomstolen best�mmelse om vattenm�rke, som ej finnes utsatt,

f�reskrive ock domstolen, n�r och av vem vattenm�rket skall p� s�kandens bekostnad

uts�ttas. Vattenm�rke skaU p� ett f�r dess orubbade best�nd betryggande s�tt an�

bringas � ett f�r envar l�tt sk�njbart st�Ue invid det vatten, varom fr�ga �r, samt

i noggrant best�mt h�jdf�rh�llande till en eller flera i berg, jordfast sten eller annat

fast f�rem�l inhuggna fixpunkter.

65 �.

�nd� att s�kandens talan bifalles, varde honom �lagt att gottg�ra motpart s�

dana kostnader � m�let, som pr�vas hava varit n�diga f�r tillvaratagande av hans

r�tt

Har svarandepart framst�llt inv�ndning eller p�st�ende i m�let, �nd� att han in�

sett eller sk�Ugen bort inse, att fog d�rf�r saknas, och v�Uas d�rav uppskov i m�let

eller eljest �kade kostnader, gottg�re kan s�kanden de utgifter, som d�rigenom asam-
kats denne.

66 �.

I m�l r�rande byggande i matten eller utf�rande av vattenreglering m� vattendom�

stolen, n�r synnerll|a sk�l d�rtiU pr�vas f�rehgga, meddela slutligt ntslag r�rande

viss del av f�retaget, innan m�let i �vrigt avg�res.

67 �.

ers�ttogTpei�^

r�tt kaS �l�gga bonom att utgiva ut�ver vad vatten-

309JS0074. Svensk f�rfattningssamling 1918, Nrr S23529.

1174

1918. N:r 523.

domstolen i s�dant avseende best�mt, s� ock f�r det skadest�nd, vartill han kan k�n

nas skyldig, om vattendomstolens beslut eljest �ndras.

�r s�dant f�rordnande meddelat, och fullf�ljes mot beslutet talan i h�gre r�tt �e-

denna, n�r sk�l d�rtill f�rekomma, att, innan �ndrlngss�kandet slutligen pr�vas

ordna, att verkst�llighet icke m� �ga rum.

68 �.

Anm�lan om ers�ttningsanspr�k, varom i 2 k^. 24 � f�rm�les, skall g�ras skrift�

ligen och i tv� exemplar ingivas till vattenr�ttsdomaren. Ena exemplaret varde ge�

nom vattenr�ttsdomarens f�rsorg i rekommenderat brev tills�nt �garen av den vatiln"

byggnad, varom fr�ga �r.

Efter utg�ngen av den tid, inom vilken ers�ttningsanspr�k, som nu sagts, m� an�

m�las, skall vattendomstolen f�r pr�vning av anspr�k, som inom beh�rig tid'anm�lts

sammantr�da till syn p� st�llet. �ro flera anspr�k anm�lda, varde de s�vitt m�jligt

pr�vade i ett sammanhang. Om tiden och st�llet f�r vattendomstolens sammantr�de

skall sist � fjortonde dagen f�rut till parterna avs�ndas underr�ttelse' i rekommen�

derat brev s� ock kung�rdse inf�ras i en eller flera av ortens tidningar.

Ang�ende skyldighet f�r byggnadens �gare att ers�tta motpart kostnad, som f�r-

anledes av pr�vning enligt denna �, g�lle vad i 65 � �r om s�kande stadgat. Einnes

den, som anm�lt ers�ttningsanspr�k, hava saknat sk�lig anledning d�rtill, varde ho�

nom �lagt att gottg�ra byggnadens �gare de utgifter, som denne till f�ljd d�rav f�tt

vidk�nnas.

, 69 �.

F�r ingivande av erinringar eller p�minnelser eller skrifter i anledning av f�rord�

nande om ytterligare eller ny skriftv�xling eller ock bevis om delgivning �ge vat�

tenr�ttsdomaren bevilja anst�nd p� viss tid, n�r sk�l d�rtill �ro.

Varder f�re utg�ngen av tid, inom vilken det �ligger part att n�got fullg�ra, laga

f�rfall visat, uts�tte vattenr�t-tsdomaren ny tid.

70 �.

Betr�ffande fr�ga, vari det enligt f�rest�ende stadganden tillkommer vattenr�tts�

domaren att besluta, b�r han, d�r fr�gans beskaffenhet det p�kallar, r�dg�ra med

vattenr�ttsingenj�rerna.

Av vattenr�ttsdomarens beslut �r vattendomstolen ej f�rhindrad att annorlunda

f�rordna.

71 �.

D�r enligt stadgande i denna lag handling skall ingivas till vattendomstol eller

vattenr�ttsdomaren, m� den i st�llet p� vederb�rande parts eget ansvar i betalt brev

ins�ndas med posten.

72 �.

Vattenr�ttssekreteraren �ligge att �ver alla vid vattendomstolen anh�ngiggjorda

ans�kningsm�l f�ra f�rteckning, utvisande tiden, d� varje m�l inkommit, d�rmed

vidtagna �tg�rder samt tiden f�r m�lets avg�rande.

73 �.

Vattenr�ttsdomaren f�re med bitr�de av vattenr�ttssekreteraren protokoll vid vat-

iendomstolens sammantr�den och underskrive detsamma � domstolens v�gnar. I ma-

^^iidling m� ej i protokollet intagas, ntan d�r allenast anm�rkas.

ans�kningsmal skall av vattenr�ttssekreteraren uppr�ttas en akt, om-

fattande ett exemplar av samtliga de handlingar, som i m�let ingivits, s� ock aj-

sKntt av de ntav vattonr�ttsdomaren i m�let utf�rdade knn�:�relser och meddelade

In.

1918. N:r 523.'

1175

beslufc �vensom av vattendomstolens protokoll ock utslag i m�let i�mte f�rteckning

a de kartor, ritningar ock andra kandiingar, som akten omfattar.

Yid akten skall i�mv�l fogas en av vattenr�ttsdomaren underskriven f�rteckning

�ver de ^ underr�ttelse, vilka p�^grund av best�mmelserna i 33 ock 47 �� blivit av

honom a p^ten avl�mnade; ock skall f�rteckningen angiva den dag, d� avl�mnan�

det

eljest f�religgande omst�ndigketer annat f�rh�llande framg�r,

utg�re f�rteckning, som nu n�mnts, bevis att den uppgivna dagen underr�ttelser

avs�nts under de i f�rteckningen upptagna adresser.

Betr�ffande skyl^gket att till Svea bovr�tt ins�nda ett exemplar av akten i m�let

skall vad r�rande ins�ndande till hovr�tt av underr�tts dombok �r stadgat �ga mot�

svarande till�mpning.

74 �.

Expedition i ans�kningsm�l skall mot postf�rskott s�ndas till part, som �r skyldig

att l�sa densamma, eller, om flera parter �ro gemensamt l�senskyldiga, till den av

dem, som de i s�dant avseende m� kava uppgivit. Yarder postf�rskott ej utl�st,

m� postavgiften uttagas i den f�r expeditionsl�sen stadgade ordning.

Vad s�lunda stadgats om expedition g�lle ock om andra kandiingar, vilka part �r

ber�ttigad att ntf� fr�n vattendomstol.

Har part avsagt sig r�tten att p� s�dant s�tt f� handling sig tills�nd eller be�

g�rt, att handling skall p� s�tt nu �r n�mnt tillst�llas i st�llet f�r honom sj�lv

hans r�tteg�ngsombud eller annan, vare det g�llande.

Om f�rfarandet vid vattendomstol i st�mningsm�L

75 �.

Vill n�gon mot annan f�ra talan, som i 17 � 1227 avses, ingive till vattenr�tts-

domaren ski-iftlig inlaga, inneh�llande uppgift � svarandens namn ock hemvist s�

ock � k�randens p�st�enden j�mte sk�len d�rtill; bifoge ock de handlingar k�randen

vill �beropa till st�d f�r sin talan.

Inlaga, som nu sagts, skall j�mte d�rtill h�rande handlingar ingivas i tv� exem�

plar; dock �ge i fr�ga om kartor och ritningar samt handlingar av vidlyftigare be�

skaffenhet vattenr�ttsdomaren medgiva befrimse fr�n denna skyldighet.

Betr�ffande m�l r�rande h�ktad g�Ue vad i 84 � finnes stadgat.

76 �.

Har inlaga, som i 75 � s�gs, med tillh�xande handlingar ej ingivits i n�digt antal

exemplar, eller finner

vattenr�ttsdomaren den i inlagan v�ckta talan vara av be�

skaffenhet, att den uppenbarligen icke kan av vattendomstolen upptagas, skaU vad

i 29 och 31 �� stadgats betr�ffande ans�kningsm�l �ga motsvarande till�mpning.

M�ter ej mot talans upptagande hinder, som i 76 � avses, teckne vattenr�ttsdoma-

reu � st�mningsinlagan f�rel�ggande f�r svaranden vid �ventyr, som i 82 � for-

m�les, att inom viss av vattenr�ttsdomaren f�relagd tid, minst fjorton dagar, efter

det st�mningshandlingarna delgivits honom, till vattenr�ttsdomaren ingiva skxiftligt

svarom�l � st�mningsp�st�endena med bifogande av de handlingar han vill �beropa

till st�d f�r svarom�let s� ock att inst�lla sig inf�r vattendomstolen � tid och ort,

som sedermera varder best�md och i den ordning 80 � f�reskriver offentliggjord.

Har k�randen erh�lLit befrielse fr�n ingivandet av vissa handlingar i tv� exemplar,

skall i f�rel�ggandet tillk�nnagivas, att dessa handlingar h�llas tillg�ngliga � vat�

tenr�ttsdomarens tj�nsterum.'

1176

191�- N;r 523.

Vad i 75 � andra stycket stadgas g�lla ock med avseende � svarom�l med fil

h�rande handlingar.

Sedan resolution �tecknats st�mningsinlagan, skall ena exemplaret d�rav �vens

av �vriga i inm exemplar ingivna handlingar utl�mnas till k�randen. Vattenr�tt^

domaren f�rel�gge d�rvid k�randen att inom viss tid, minst fjorton dagar, och v'd

�ventyr, som nedan s�gs, delgiva svaranden de s�lunda hekoinna handlingarna n�

s�tt, som f�r delgivande av st�mning �r stadgat. Har den f�r svarom�ls avgivande

best�mda tiden, r�knat fr�n utg�ngen av tiden f�r delgivningens verkst�llande

g�tt till �nda och har icke, d� beslut av vattenr�ttsdomaren meddelas, till honoin

inkommit bevis, att delgivning skett inom f�reskriven tid, ej heller svarom�l avei

vits, varde k�randens i m�let v�ckta talan av vattenr�ttsdomaren f�rklarad f�r�

fallen.

H�r ans�kningen efter ty nu sagts av vattenr�ttsdomaren f�rklaras f�rfallen, skall

bevis d�rom med de sk�l, vara beslutet grundas, tecknas � ett exemplar av st�miiing.s-

inlagan.

79 �.

Av svarom�l med tillh�rande handlingar �ge k�randen utbekomma ena exemplaret.

Till bem�tande av svarom�let m� k�randen^ inom tid, som av vattenr�ttsdomaren

f�rel�gges, ingiva p�minnelser i tv� exemplar; och �ge vattenr�ttsdomaren, d�r s�

finnes n�digt, f�reskriva, i vilket avseende k�randen d�rvid skall yttra sig eller f�re�

bringa utredning vid �ventyr, som i 82 � f�rm�les.

Finner vattenr�ttsdomaren tillf�lle b�ra l�mnas svaranden att f�re m�lets behand�

ling vid vattendomstolen yttra sig �ver avgivna p�minnelser, f�rel�gge vattenr�tts�

domaren k�randen^ vid �ventyr, som nyss sagts, att inom viss tid inkomma med

hevxs, att han delgivit svaranden ena exemplaret av p�minnelserna.

Pr�vas ytterligare skriftv�xling mellan parterna n�dig, �ge vattenr�ttsdomaren

l�rordna d�rom och meddela de f�r �ndam�let erforderliga f�reskrifter.

80 �.

Efter skriftv�xlingstidens utg�ng hest�mme vattenr�ttsdomaren, n�r och var vat�

tendomstolen skall sammantr�da f�r m�lets handl�ggning; och skall tillk�nnagivaDde

om tiden och st�llet f�r sammantr�det sist � fjortonde dagen f�rut ej mindre ansl�s

i vattenr�ttsdomarens tj�nsterum �n �ven tills�ndas parterna i rekommenderat brev.

. .

81 �.

Vad i 42 46 ��, 49 � f�rsta stycket, 50 � f�rsta stycket, 51, 52, 55 ��, 56 �

f�rsta sly eket, 57, 58, 64, 67, 6972 ��, 73 � f�rsta, andra och fj�rde styckena samt

74 b stadgas betr�ffande ans�kningsm�l skall, d�r annat ej framg�r av vad nedan i

denna^ b s�gs, �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om st�mniugsm�l.

Utl�tande, som i 45 � s�gs, skall h�llas f�r parterna tillg�ngligt � vattenr�tts-

domarens tj�nsterum.

i.'-n

1 7

^�r ans�kningsm�l finnes f�reskrivet, parterna skola er�

h�lla besked i den f�r kallelser till dem i 32 � best�mda ordning, skall i st�mnings-

mal med avseende � s�ttet f�r meddelande av s�dant besked i st�llet l�nda till efter�

r�ttelse f�reskriften i 80 �.

^ st�mningsm�l, d�ri talan om ansvar f�res, skall A'ad i 55 � finnes

stadgat betr�fifand� ans�kningsm�l icke �ga till�mpning, s�vitt ang�r svarande, vil-

hen ej under skriftv�xlingen erk�nt den f�rseelse, som l�gges bonom till last. F�r�

ordnande, som i 67 � s�gs, m� ej meddelas ang�ende verkst�lligbet av straff eller

annan p�f�ljd av brottslig g�rning.

- 1918. N:r 523.

1177

vid

ade

id,

83 �.

mot vilken talan f�res i st�mningsm�i, till bem�tande d�rav bos vat-

tenrattsdomjen gor ans�kan, som i 17 � 2, 3 eller � avses, varde m�let i dess hel-

bet handlagt i den f�r ansokningsmal stadgade ordnino-

Har i st�mningsm�l vattendomstolen eUer har allm�n domstol eUer �verexekntor

lorordnat om borttagande eller andrande av byggnad eller annan anl�ggning i vat-

�aretter ans�kan, som nyss n�mnts, �ge vattenr�tts domaren, om sk�l

fal)

^ " s�kanden st�ller pant eller borgen f�r kostnad och skada, f�rordna,

aty utslaget ej ma verkst�llas, innan ans�kningsm�let blivit slutligen avgjort eller

ock vattendomstolen annorlunda f�rordnar,

84 �.

Vad 1 7583 �� f�reskrives om f�rfarandet i st�mningsm�l skall ej �ga till�mp�

ning � brottm�l r�rande h�ktad, utan skall i fr�ga om s�dant m�l l�nda till efter�

r�ttelse vad h�rom finnes stadgat f�r h�radsr�tt.

Om bidrag till kostnaden f�r vattendomstolamas organisation OGb, verksamJlet.

85 �.

L�mnas j�mlikt denna lag medgivande till byggande i vatten f�r vattnets tillgo�

dog�rande s�som drivkraft eller till vattenreglering, eller meddelas i syfte att vinna

�kad m�jlighet att utnyttja vattenkraft �ndrade best�mmelser r�rande bnsh�ilningen

" med vattnet, �ligge s�kanden att, innan medgivet arbete m� p�b�rjas, eller, d�r fr�ga

�r om �ndrade bnsb�llningsbest�mmelser, dessa m� till�mpas, erl�gga viss av�

gift s�som bidrag till kostnaden f�r vattendomstolarnas organisation och verk�

samhet.

Avgift, som nn n�mnts, skall betr�ffande byggnad f�r vattnets tillgodog�rande

s�som drivkraft best�mmas i f�rh�llande till den f�rut icke tillgodogjorda vatten�

kraft, som ber�knas kunna vid l�gvatten uttagas vid byggnaden, dock med avdrag

f�r den vattenkraft, f�r vilken i samband med regleringsf�retag avgift f�rnt erlagts.

D�r med vattenreglering eller med �ndrade hush�llningsbest�mmelser �syftas �kning

i iittagbar vattenkraft, skall avgiften best�mmas i f�rb�llande till �kningen i den

vattenloraft, som vid l�gvatten kan uttaps i s�kandens eller, d� fr�ga �r om vat-

tenreglering enligt 3 kap. 1 �, samtliga till regleringssamf�lligbeten b�rande str�m�

fall. Avses att m�jligg�ra utnyttjande av f�rut uttagbar vattenkraft p� f�rdelakti�

gare s�tt, varde avgiften best�md i f�rh�llande till den �kning i vattenkraftens

v�rde, som genom f�retaget eller genom de �ndrade husb�llningsbest�mmelserna be-

redes. D�r till grund f�r avgiften skall l�ggas storleken av viss vattenkraft, skall

den nto-� med en krona f�r varje h�stkraft till och med 5,000, femtio �re f�r varje

h�stkraft �ver 5,000 till och med 10,000 samt tjugufem �re f�r varje h�stkraft ut�

�ver 10,000, men m� ej, utom d� fr�ga �r om vattenreglcring,^ �verstiga tjugutusen

kronor. ' Skall avgiften ber�knas efter �kningen i v�rde � vattenkraft, varde den er-

lagd med en f�r tusen av v�rde�kningen.

, , ,

Avgift, som efter ovan n�mnd ber�kning skulle uppg� till mindre belopp �n tio

kronor, skall icke erl�ggas.

1178

1918. N:r 523.

86 �.

Storleken av avgift, varom i 85 � f�rm�les, skall enligt d�r meddelade sranH

best�mmas av vattendomstolen.

Huru avgifter, som nu n�mnts, skola indrivas och f�r det d�rmed avsedda and

m�let anv�ndas, d�rom f�rordnar Konungen.

87 �.

S�kande i ans�kningsm�l vare pliktig att f�rskjuta:

kostnaden f�r s�dana kung�relser och underr�ttelser i m�let, vilka det �liaeer

vattenr�ttsdomaren att offentligg�ra eller avs�nda, s� ock f�r handlingarnas till

handah�llande, s�som i 32 � s�gs, d�r s�rskild utgift h�rf�r ifr�gakommer;

ers�ttning f�r s�dana utgifter f�r vattendomstolens sammantr�de, varom i 11 S

andra stveket f�rm�les:

gottg�relse �t person, som j�mlikt 35 � s�rskilt f�rordnats att bitr�da sak�garna

i m�let;

gottg�relse ^�t sakkunnig person, som j�mlikt 44 � tillkallas i m�let s�som sakkun�

nigt bitr�de �t domstolen;

ers�ttning f�r unders�kning enligt 45 �; samt

gottg�relse �t vattendomstolens ledam�ter och sekreterare f�r inst�llelse vid dom�

stolens sammantr�de, d�r detta h�lles vid syn � st�llet, dock ej ers�ttning i�r l�n me

resa �n fr�n j�rnv�gs- eller �ngb�tsstation, som ligger n�rmast sammantr�des�

platsen.

_ Huruvida kostnad, som s�kanden s�lunda f�rpliktas att g�lda, skall helt eller del�

vis gottg�ras honom av annan part, varde avgjort enligt de r�rande r�tteg�ngskost�

nader i vattenm�l g�Uande regler.

Yad nu sagts betr�ffande s�kande i ans�kningsm�l �ge motsvarande till�mpning

i avseende � k�rande i st�mningsm�l.

Om fullf�ljd av talan mot vattendomstols och vattenr�tts domares beslut,

88 �.

I fr�ga om fullf�ljd av talan mot vattendomstols beslut sivola, s�vitt ej h�r ne�

dan eller eljest i lag eller f�rfattning s�rskilda stadganden d�rom meddelas, i till-

l�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse r�tteg�ngsbalkens f�reslcrifter betr�ffande full�

f�ljd av talan mot allm�n underr�tts beslut, med iakttagande d�rav att talan mot

vattendomstols beslut skall fullf�ljas hos vatten �verdomstolen och att vad i 25 kap.

8 � och 26 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken s�gs om h�radsh�vding skall i vattenm�l g�lla

om vattenr�ttsdomaren.

Talan mot vattendomstols slutliga utslag i m�l, som ej �r av brottm�ls natur.

skaU fullf�ljas efter vad.

Har vattendomstol f�rklarat sig obeh�rig eller i st�mningsra�l f�rklarat st�mnin�

gen ogill, skall �ver det utslag klagan f�ras genom be.sv�r, �nd� att m�let �r s�-

dant, att talan mot slutligt utslag d�ri eljest .skolat efter vad fullf�ljas.

Vad i 25 kap, 5 � r�tteg�ngsbalken tinnes stadgat r�rande s�ttet for fullf�ljd av

talan mot d�r avsedda beslut skall �ga motsvarande till�mpning i vattenin�l.

..j ,

90 �.

Vad mot vattendomstols utslag skall anm�las sist � fjortonde dagen eller, d�r an-

aggnmg, f�retag eller �tg�rd, varom fr�ga �r, ang�r fastighet inom Norrbottens

e er V�sterbottens l�ns lappmark, sist � tjuguf�rsta dagen fr�n den dag, d� utsl�-

1918. N:r 523.

1X79

v�djas; prove dock vattenr�ttsdoma-

^X�omaS^

vadeaam�lan r�tteligen ekett. Vadepenning tfflfalle

Meddelar j�mlikt 66 � ^ttendomstol skilda utslag r�rande olika delar av det

f�retag, varom fraga ar, ock kar part erlagt vadepenning r�rande ett utslag, tarvas

ej ny vadepenning, dar kan vill fiillf�lja talan j�mv�l ik^ot beslut, som sentre med�

delas.

91 �.

Part, som v�djat mot vattendomstols utslag, skall i vatten�verdomstolen sig in�

st�lla l�re klockan tolv a trettionde dagen eller, d�r anl�ggning, f�retag eUer

�tg�rd, varom fraga �r, angar fastigket inom Norrkottens eller V�sterkottens l�ns

lappmark, f�re klockan tolv � fyrtiofemte dagen fr�n den dag, d� utslaget gavs

�.

D�r i ans�kningsm�l, vari kung�relse enligt 32 � utf�rdats, talan mot vattendom�

stols utslag efter vad fullf�ljes av s�kanden, skola de av konom vid vatten�verdom�

stolen f�retedda inlager oek andra kandkngar, d�rav enligt 26 kap. 13 � r�tteg�ngs�

kalken avskrifter skola bifogas, k�Uas parterna tillkanda � det eller de i kung�rel�

sen angivna st�lle eller st�llen. P�r s�dant �ndam�l skall avskrift av kandlingama

s� fort ske kan dit �vers�ndas, ock varde p� s�kandens bekostnad tillk�nnagivande

d�rom, att s�dan avskrift finnes att tillg� d�rst�des, inf�rd i den eller de i samma

kung�relse angivna ortstidningar. Har s�kanden ej ingivit avskrifter tiU det antal,

som erfordras f�r handlingarnas tillkandak�llande p� s�tt nu n�mnts, skall p� s��

kandens bekostnad verkst�llas utskrift av handlingarna i det ytterligare antal ex�

emplar, som f�r �ndam�let �r beh�vligt.

93 �.

Besv�r �ver vattendomstols utslag eller beslut skola till vatten�verdomstolen

ingivas f�re klockan tolv � trettionde dagen eller, d�r anl�ggning, f�retag eller �t�

g�rd, varom fr�ga �r, ang�r fastigket inom Norrbottens eller V�sterbottens l�ns

lappmark, f�re iHockan tolv � fyrtiofemte dagen fr�n den dag, d� ntslaget eUer be�

slutet meddelades.

Avse besv�r beslut, som, d�r det meddelats av allm�n domstol, m� utan inskr�nk�

ning till viss tid �verklagas, vare d� ej beUer klagan �ver vattendomstolens beslnt

till viss tid begr�nsad.

Yad i 27 kap. 1 � andra stycket r�tteg�ngsbalken finnes stadgat skaU �ga till-

l�mpning j�mv�l � part, som h�lles h�ktad i vattenm�i.

94 �.

Skall �ver besv�r motpart k�ras, skola i de fall, som avses i 27 kap. 6 ock 10 ��

r�tteg�ngsbalken, i st�llet f�r de i 1 � i samma kap. stadgade tider komma tilL till-

l�mpning de tider, som finnas angivna i 93 �.

95 �.

Skola, d�r mot beslut i ans�kningsm�l, vari kung�relse enligt 32 � ntf�rdats, be�

sv�r anf�rts av s�kanden, motparterna h�ras d�r�ver, varde genom klagandens f�rsorg

besv�rskandlingarna tillst�llda i st�llet f�r motparterna den eller de personer, kos

vilka enligt n�mnda kung�relse de till vattenr�ttsdomaren i m�let ingivna hand�

lingarna k�Uas tillg�ngliga, samt tillk�nnagivande d�rom, att kesv�rskandlin^na

finnas att tillg� d�rst�des, f�re utg�ngen av den f�r ingivande av delgivningsbevis

best�mda tid inf�rt i den eller de uti samma kung�relse angivna ortstidningar; oek

�ligo-e det klaganden, vid den f�r underl�tenhet att inkomma med delgivningsbevis

1180

1918- N:r 523.

stadgade p�f�ljd, att inom n�mnda tid j�mv�l styrka, att s�dant tillk�nnamv rl

�gt rum.

I fall, som i denna � avses, varde den tid, inom vilken f�rklaring skaU avei

r�knad fr�n den sista dag, d� kandlingarna delgivits n�gon av nyssn�mnda nem

eller tillk�nnagivande, som nyss sagts, blivit i tidning inf�rt.

96 �.

Har part r�tteligen v�djat mot vattendomstols utslag, �ligge vattenr�ttsdomar

att f�re utg�ngen av den tid, inom vilken talan skall fullf�ljas, till vatten�verdom^

stolen ins�nda akten i m�let. Har i vattendomstols slutliga utslag eller beslut �nd"

ring s�kts genom besv�r, skall akten i m�let infordras fr�n vattenr�ttsdomaren Laa

samma vare, d�r besv�ren avse ett av vattendomstolen under r�tteg�ngen meddelat

beslut samt besv�ren pr�vas vara av beskaffenhet att icke kunna avg�ras utan att

andra till akten i m�let b�rande handlingar �n vattendomstolens protokoll �ro f�r

vatten�verdomstolen tillg�ngliga.

Vad i r�tteg�ngsbalken stadgas om skyldighet f�r part att vid fullf�ljd av talan

mot underr�tts utslag eller beslut ingiva underr�ttens protokoll i m�let, skall utom

s�vitt ang�r �verklagade utslaget eller beslutet, icke �ga till�mpning, d� talan full�

f�lj es mot vattendomstols utslag eller beslut, utan s� �r att talan genom besv�r full�

f�ljes mot ett av vattendomstolen under r�tteg�ngen meddelat beslut

97 �.

Ang�r m�let fr�ga, f�r vars bed�mande fordras s�rskilda fackkunskaper, m� vatten�

�verdomstolen till bitr�de �t sig tillkalla i s�dant �mne sakkunnig person.

Tillkallad sakkunnig b�r, sedan tillf�lle l�mnats honom att taga del av handlin�

garna i m�let, �vervara m�lets f�redragning i vatten�verdomstolen och m� d�r del�

taga i �verl�ggning r�rande detsamma. Han skall, efter det m�let f�redragits, meil

innan detsamma f�retages till avg�rande, till vatten�verdomstolen avgiva skriftligt

yttrande r�rande de delar av m�let, i. vilka hans sakkunskap av vatten�verdomstolen

tagits i anspr�k.

Han yttrande, som ^ nyss n�mnts, icke avgivas utan att unders�kning � platsen

�ger rum, ankomme p� vatten�verdomstolen att uppdraga �t det sakkunniga bitr�det

eller ock annan i �mnet sakkunnig person att f�retaga dylik unders�kning och d�r�

�ver avgiva utl�tande.

Huru ers�ttning �t sakkunnig, varom i denna � f�rm�les, m� best�mmas, d�rom

f�rordnar Konungen.

talan i vattenm�l av vattenr�ttsdomaren avvisats eller f�rklarats hava f�r-

lallit eller har vattenr�ttsdomaren f�rklarat vadeanm�lan ej kunna upptagas, m�

klagan d�r�ver f�ras hos vatten�verdomstolen i enahanda ordning, som ovan finnes

stadgad nied avseende � besv�r mot vattendomstolens utslag eller beslut. Lag samma

vare betr�ffande vattenr�ttsdomares beslut om inskrivning i vattenbok, som i 12

kap. s�gs, ang�ende besiktning, varom i 13 kap. f�rm�les, samt i fr�ga, som i 14 kap.

7 � _ avses.

�ver annat av vattenr�ttsdomare meddelat beslut �n nu n�mnts m� klagan f�ras

allenast i sammanhang med klagan �ver slutligt besked.

Om fullf�ljd av talan mot vatten�verdomstolens beslut.

99 �

I fr�ga om fullf�ljd av talan mot vatten�verdomstolens beslut skall i allt, varom

j ne an i 100 102 �� eller eljest i lag eller f�rfattning �r s�rskilt stadgat, l�nda

1918. N:r 523.

1181

till efterr�ttelse yad r�rande fnllf�ljd av talan mot hovr�tts beslut finnes f�reskrivet,

d�r det till�mpligt �r.

100 �.

Har i m�l r�rande byggnad i vatten eller utf�rande av vattenreglering vatten-

�verdomstolen meddelat skrida ntslag r�rande olika delar av f�retaget, och har part

erlagt fullf�ljdsavgift r�rande ett ntslag, d� m� s�dan neds�ttning av parten �be�

ropas j�mv�l f�r fullf�ljd av talan mot senare ntslag i m�let; dock �ligge parten

att h�rom g�ra anm�lan hos Konungens befallningshavande �vensom att, d� han

hos vatten�verdomstolen anm�ler missn�je mot dess ntslag, d�rvid tillika ingiva

Konungens befallningshavandes bevis s�v�l ang�ende n�mnda anm�lan som ock

d�rom att den nedsatta fullf�ljdsavgiften icke �terbekommits.

101 �.

F�reskriften i r�tteg�ngsbalken om skyldighet f�r part att vid fullf�ljd av talan

mot hovr�tts utslag eller beslut ingiva underr�ttens protokoll i m�let skall icke �ga

till�mpning, d� talan fullf�ljes mot vatten�verdomstols utslag eUer beslut, utan s�

�r att talan fullf�ljes mot vatten�verdomstolens beslut i fr�ga, som genom besv�r

�ver ett av vattendomstolen under r�tteg�ngen meddelat beslut dragits under vatten�

�verdomstolens pr�vning.

102 �.

Yad i 92, 95 och 97 �� r stadgat ang�ende m�l, som vid vattendomstol anh�n-

giggjorts medelst ans�kning och d�ri talan till vatten�verdomstolen fuUf�yts av s��

kanden, skall �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om m�l, som s�kanden dragit

under Konungens pr�vning.

12 KAP.

Om vattenbok ocli inskrivning d�ri.

1 �"

F�r varie vattendomstols omr�de skall f�ras bok'for inskrivning av faktiska och

r�ttsliga f�rh�llanden r�rande anl�ggningar f�r tillgodog�rande av rinnande vatten

s�som drivkraft eller annorledes s� ock r�rande dammhyggnader, anda att

ej avse

vattnets tillgodog�rande; dock att vad nn stadgats ej �ger till�mpning a anlaggnm-

o-ax f�r allnSin farled eller allm�n flottled. Denna hok kallas vattenbok.

I vattenboken b�ra ock anm�rkas hydrografiska ocb

�ver de inom vattendomstolens omr�de bel�gna vattendrag med tillh�rande ^ att en-

samlingsomr�den, i den m�n s�dana beskrivningar �ro eller varda av vederb�rande

myndighet utarbetade.

^ g

BeteffanafaSefknTnglM ^

vatteni�ttsdomaren

Petraffande

lydelse av vederb�rande vattenr�ttsmgenj�r, som,

tillf�rlitligbet och fnlist�ndighet.

-VT..

f>;

iniorr fr�tt 1 k raft beslut UV doms tol eller annan myndigbet

N�r, efter det denna hg

,, , �ndrande eller borttasrande

1182

" 1918. N:r 523.

ren utan s�rskild ans�kan att med ledning av beslutet i vattenboken verkst�lla in

skrivning av de huvudsakliga f�rh�llanden, som �ro av vikt f�r k�nnedomen om

l�ggningens beskaffenhet samt om de r�ttigheter och skyldigheter f�r framtiden

vilka �ro f�renade med densamma. Vad nu sagts g�lle ock i fr�ga om beslut som

innefattar pr�vning j�mlikt 2 kap. 25 � av redan verkst�lld anl�ggnings laglighet

s� ock betr�ffande beslut, varigenom �ndring g�res i f�rh�llande, som f�rut inskrivits'

Meddelas j�mlikt stadgande i 4 kap. f�reskrift om skyldighet f�r �gare av str�mfali

att tillhandah�lla kraft �t kringliggande bygd, skall betr�ffande sagda skyldighet

inskrivning g�ras i vattenboken.

Har beslut, varom inskrivning b�r ske i vattenboben, blivit av annan domstol

eUer myndigtet �n vattendomstolen meddelat, skall underr�ttelse om beslutet j�mte

erforderliga handlingar ^och upplysningar genom den beslutande myndighetens f�r�

sorg s� snart sig g�ra l�ter tills�ndas vattenr�ttsdomaren.

4 �.

D�r anl�ggning, som i 1 � f�rsta stycket avses, tillkommit innan denna lag tr�tt

i kraft eller ock d�refter i enlighet med domstols eller annan myndighets beslut

vilket dessf�rinnan meddelats, vare �garen ber�ttigad att r�rande anl�ggningen s�ka

inskrivning i vattenboken.

5 �.

Ans�kan om inskrivning i vattenboken skall ingivas till vattenr�ttsdomaren samt

vara �tf�ljd av ritningar �ver anl�ggningen, s�dan denna befinnes, j�mte erforderlig

beskrivning d�r� s� ock av tillg�ngliga domar och andra handlingar, som m� ang�

anl�ggningens r�ttsliga f�rh�llanden.

Ans�kningen skall inneh�lla uppgift, med angivande av socken, h�rad och l�n, �

den eller de fastigheter, var� anl�ggningen �r bel�gen, samt � det vattendrag, som

d�rav ber�res, s� ock � de regler f�r hu^�llningen med vattnet, vilka till�mpas vid

anl�ggningen, varj�mte b�ra meddelas de andra upplysningar, vilka kunna vara av

vikt f�r k�nnedom om de med anl�ggningen f�renade r�ttigheter och skyldigheter.

Avser ans�kningen inskrivning r�rande byggnad f�r tillgodog�rande av str�mfall,

skall s�rskilt uppgivas, huruvida str�mfallet eller den del d�rav, som genom bygg�

naden tillgodog�res, helt eller delvis tillh�r annan fastighet �n byggnaden samt, om

s� �r f�rh�llandet, vilken r�tt byggnadens �gare har att tillgodog�ra sig vattnet.

Uppgift, som nu n�mnts, m� l�mnas medelst h�nvisning till f�retedd doin eUer

annan handling, d�r densamma inneh�ller tillfyllestg�rande besked i �mnet. �r s��

kanden oviss om n�got f�rh�llande, varom ans�kning b�r inneh�lla uppgift, varde

s�dant i ans�kningen angivet.

6 �.

^D� ans�kan om inskrivning inkommit, l�te vattenr�ttsdomaren, d�r han ej finner

s�dant fall vara f�r handen, att ans�kningen b�r genast avsl�s, utf�rda kung�relse

om ans�kningen med f�rel�ggande f�r dem, som kunna hava n�got att erinra mot

inskrivningen, att till vattenr�ttsdomaren ingiva skriftliga erinringar inom viss tid,

minst sextio och h�gst etthundratjugu dagar, fr�n den dag kung�relsen �r dagteck-

nad. Kung�relsen skall inneh�lla uppgift om tiden f�r h�llande av unders�kning,

varom i 7 � f�rm�les.

S�dan kung�relse skall genom vattenr�ttsdomarens f�rsorg inom tio dagar fr�n

n�mnda^ dag inf�ras s�v�l i allm�nna tidningarna som ock i en eller, om f�rb�llan-

dena p�kalla det, flera tidningar inom orten. Om kung�relsens inneh�ll varde s�r�

skild underr�ttelse meddelad kammarkollegiet och lantbruksstyrelsen.

1918. N:r 523.

1183

7 �.

< �"

R�rande tillf�rlitligheten av de ingivna ritningarna ocli beskrivningen skall i god

tid f�re ntg�ngen av den f�r erinringars avgivande best�mda tid efter vattenr�tts-

domarens f�rordnande pa s�kandens bekostnad kallas unders�kning av sakkunnig

person, �ver vad vid unders�kning f�rekommer skall f�ras protokoll, som ins�ndes

till vattenr�ttsdomaren.

8 �.

Rinnas de f�retedda ritningarna ock beskrivningen eller ock ans�kningshandlingen

vara s� oriktiga eller ofullst�ndiga, att de ej kunna, med mindre de fullst�ndigt

omarbetas, l�ggas till grund f�r inskrivningen, varde ans�kningen avslagen.

�r s�kandens r�tt med avseende � anl�ggningen beroende av tvist, f�rklare vatten�

r�ttsdomaren, d�r ej ans�kningen �r av beskaffenhet att b�ra genast avsl�s, densam�

ma vilande i avbidan p� tvistens utg�ng.

M�ter eljest kinder mot inskrivningen, f�rel�gge vattenr�ttsdomaren s�kanden viss

tid, inom vilken kan kar att fullf�lja ans�kningen ock visa, att hindret blivit undan�

r�jt. Fullg�r s�kanden ej inom utsatt tid vad honom �lagts, varde ans�kningen av�

slagen, d�r kan ej visar, att kan ej kunnat fullg�ra det inom samma tid; visas det,

utsattes ny tid.

10 �.

Varder i �rendet utrett, att med ans�kningen avsedd anl�ggning tillkommit eller

v�sentligt �ndrats efter den 30 april 1881, ock visas ej domstols eller annan beh�rig

mvndinkets beslut till st�d f�r vad s�lunda �tgjorts, m� ans�kningen ej beviljas.

11 �.

Har p� grund av ans�kan, som ovan s�gs, skett inskrivning i vattenboken, ock

kava d�refter fem �r f�rflutit utan att talan v�ckts mot lagligketen av de med in�

skrivningen avsedda f�rk�Uanden, vare, �nd� att till st�d f�r desamma ej kunnat

p�visas domstols eller annan myndighets beslut, s�kandens r�tt att bibeh�lla anl�gg�

ningen ock, d�r fr�ga �r om anl�ggning f�r vattnets tillgodog�rande, att i den om�

fattning inskrivningen angiver tillgodog�ra vattnet, fri fran H�nder; dock g�Ue vad

nu sagts r�rande r�tten att tillgodog�ra vattnet allenast, s�tiamt d^, som uppfort

anl�ggningen, varit i god tro r�rande r�tten till vattnet vid tiden f�r uppf�randet

eller vid erh�llandet av domstols eller annan myndighets medgivande d�rtiR eller

ock n�gon, till vilken anl�ggningen sedermera �verg�tt, i god tro r�rande sagda ratt

f�rv�rvat densamma. Tillgodog�res genom anl�ggning, r�rande vilken skett inskriv�

ning i vattenboken, allenast en del av det framrinnande vattnet, ^h inneh�ller in-

skrivninn-en att str�mfaUet eller den del d�rav, vars fallh�jd ntn^tjas vid anl�gg�

ningen, tiUk�r s�kanden, skall vadovan stadgats �gn motsvarande tm�mpnrn

om det s�lunda ej tiUgodogjorda vattnet i str�mfaUet eUer faUdelen Avser inskriv-

Tngen allenast ien del ay yattnet, som tilUi�r strSirfallets ena sida, galle ock vad

nu sagts i den m�n ej andra sidans r�tt tr�des f�r n�r.

� r-.. i OTI J

Vod i ftirsta stvck� stadgats g�Ue dock ej med ayseende a forh�U^de, som st�r

1 stod mot domstols

3� april 1881 meddelade beslnt, ej heUer betr�ffande

"Sri�mlikfffi^graTd^^testo^ 1 ett yid den tid, d� de nna lag tr�de r i kraft^

atkar^D-io-t m�l inskrivning skett i vattenhoken r�rande anl�ggning, vartill

redan ank�ngig

annan myndighet �n vattendomstol, skaU vad i f�rsta styc-

�Xs stadgat �ga motsyarande tiU�mpning; dock att d�r omfdrm�lda tid ay fem
�r skall r�knas fr�n det anl�ggningen fnlTbordades.

11S4

1918. N:r 523.

12 �.

Om inskrivning i vattenboken enligt 3 � eller p� grund av ans�kan, som ovan

s�gs, skall vattenr�ttsdomaren of�rdr�j ligen utf�rda kung�relse; oeli varde den oiffenk

ligg-jord p� s�tt i 6 � andra stycket finnes stadgat.

13 �.

Har enligt f�rordnande efter ty i 13 kap. 1 � s�gs besiktning h�llits � anl�ggnino-

som i 1 � f�rsta stycket avses, eller av vattenm�rke, om vars uts�ttande vattendom�

stolen meddelat f�reskrift enligt II kap. 64 �, skall besiktningsprotokollet ingivas till

yattenr�ttsdomaren och anteckning om dess huvudsakliga inneh�ll g�ras i vatten�

boken.

14 �.

N�rmare f�reskrifter om vattenbokens inr�ttande och f�rande meddelas av Ko-

nungen.

13 KAP.

Om besiktning ocb. handr�ckning s� ock om ansvar f�r �vertr�delse av

denna lag.

1 �"

I sammanhang med beslut, varigenom byggande i vatten eller utf�rande av vat�

tenreglering medgives, �ge vattendomstolen, n�r sk�l d�rtill �ro, f�reskriva att, sedan

arbetet fullbordats eller den f�r fullbordandet best�mda tid g�tt till �nda, besiktning

� arbetet skall verkst�llas av sakkunnig person. Inneh�ller vattendomstolens beslut,

att vattenm�rke j�mlikt 11 kap. 64 � skall uts�ttas, skaU samtidigt meddelas f�re�

skrift om besiktning av m�rket.

Har f�reskrift om besiktning, som nu sagts, av vattendomstolen l�mnats, men viss

besiktningsman icke samtidigt f�rordnats, tillkomme vattenr�ttsdomaren att f�rordna

s�dan vid tiden, d� besiktningen skall ske.

Kostnad f�r besiktning enligt denna � skall g�ldas av byggnadens �gare.

"TT.

Pinnas vid besiktning, som i 1 � s�gs, s�dana avvikelser fr�n vattendomstolens

beslut vara gjorda, att allm�n eller enskild r�tt d�rigenom kr�nkes, meddele be�

siktningsmannen, att r�ttelse b�r ske inom viss tid vid �ventyr att f�rh�llandet

eljest anm�les f�r aUm�nne �klagaren i orten.

3 �.

Menar n�gon, vars r�tt �r beroende av annan tillh�rig, helt eller delvis uppf�rd

i vatten, att denna icke tillkommit i laga ordning eller icke �r av laga

beskaffenhet, �ge p� ans�kan av honom vattenr�ttsdomaren f�rordna sakkunnig per�

son att h�lla besiktning � byggnaden.

Kostnad f�r besiktning, som i denna � s�gs, skall g�ldas av s�kanden; och vare

han, d�r besiktningsmannen p�fordrar det, pliktig att f�rskjuta kostnaden eller st�lla

bo^en eller annan s�kerhet d�rf�r, innan besiktningen verkst�lles.

D�r s�kanden sedermera f�r talan om byggnadens borttagande eller �ndrande eller

om^ ers�ttning f�r skada genom byggnaden, varde i det m�l p� s�kandens beg�ran

3r�"^at, hnrnvida den f�rskjutna besiktningskostnaden skall av �garen gottg�ras s�-

^ � enna � sagts om besiktning � byggnad i vatten �ge motsvarande till�mp-

ning betr�ffande vattenm�rke eller s�rskilt anbragt fixpunkt, vartill domstols eller

annan myndighets beslut om byggande i vatten euer r�rande hush�llning med vat�

ten h�nf�r sig.

1918. ]S[;r 523.

1185

4 �"

Har byggnad i vatten tillkommit efter pr�vning i laga ordning, st�nde �garen

fritt att hos vattenr�ttsdomaren ]^�kalla besiktning genom sakkunnig person till be�

visning d�rom, att byggnaden utf�rts i �verensst�mmelse med de d�rf�r givna f�re-

.-Pv.

__ "_f__ 0__.

TJI�!

^.LcViUAxij cLuu u^y^^LLdU-Cii uuiuivo JL UV�rtillSSvdiniliCiS� IilBU. U.6 UdlTOr glVIlct iUTc-

skrifter eller att de avvikelser d�rifr�n,som m� hava skett, icke �r o av beskaffenhet

att kr�nka allm�n eller enskild r�tt. �gare av byggnad i vatten m� ock eljest p�

nn Tlfl.TTlTTh?? T^P.CTH.TP. l^P.�ll\f,inTl D* fnr PrVi�llc^nr^o OTT inf.Trn�

l^xrorm'j fl <an a

i o ^ �iaLci stycket.

Om kostnad f�r besiktning, som i denna � s�gs, g�lle vad i 3 � andra stycket

finnes stadgat.

5 �.

�ver vad vid besiktning f�rekommer och utr�nes skall f�ras protokoll; och varde,

d�r besiktningen h�lles p� grund av ans�kan, som i 3 eller 4 � s�gs, avskrift av

protokollet s� snart ske kan s�kanden tillhandah�llen.

Om besiktningsmans skyldighet att i vissa fall ingiva protokollet till vattenr�tts-

domaren finnes i 12 kap. 13 � stadgat.

6 �.

Av vattendomstol eller vattenr�tts domare f�rordnad besiktningsman �tnjute det

skydd och vare underkastad det ansvar, som i lag stadgas betr�ffande tj�nsteman.

Ej vare n�gon f�rmenat att mot riktigheten av besiktning, varom ovan skils, �be�

ropa den bevisning, vartill han kan �ga tillg�ng.

8 �.

Bygger n�gon i vatten utan f�reg�ngen pr�vning i laga ordning, varigenom^ med�

givande till arbetet erh�llits, och finnas f�rh�llandena uppenbarligen vara s�daiia,

att dylik pr�vning skolat enligt stadgande i denna lag f�reg�, �ge �verexekutor f�r�

bjuda arbetets forts�ttande, intill dess s�dan pr�vning

rum, s� ock, n�r sk�l d�r�

till �r o, f�rordna om handr�ckning till r�ttelse i vad olagligen skett.

D�r bygo-ande i vatten eUer annat i denna lag avsett arbete, vartill i la^a ord-

nino- medgfvande erh�lHts, verkst�lles i strid mot de betr�ffande arbetets utf�rande

givna f�reskrifter, m� ock f�rbud och f�rordnande, varom nu �r. sagt, meddelas, s�

framt det ej �r uppenbart, att genom de avvikelser, som skett, varken allm�n eller

enskild r�tt kr�nkes.

T. ... - i

I fr�ga om handr�ckning enligt denna � g�lle enahanda best�mmelser, som aro

stadgade f�r det i 191 � uts�kningslagen avsedda fall.

Varda de r�rande hush�llning med och framsl�ppande av vatten i denna lag staff-

gade f�reskrifter eUer nr domstol eUer annan myndigket i laga ordning m^idade

Best�mmelser ej iakttagna, oeh f�ljer ej r�ttelse genast efter det

�p-p -n� ans�kan av den som av f�rsummelsen kan lida men, utm�tnmgsinannen^ i

oLn att, sedan han med oj�mgt vittne h�Ult besiktning � st�llet, meddela nodig

handr�ckning och nttaga kostnaden d�rf�r av den f�rsnmftge

Tmst�ngfr n�gon lum�n farled eUer ata�n flottied eUer Askv�g ma o.i bU

bortt^S av singsel, som nppenbarUgen finnes stridande mot lag, Tiandr�cknmg

givas s�som nyss �r sagt.

Ans�kan om besiktning och handr�ckning, varom ovan ^nes stadgat, m�, d�r all-

mtana inlressen �ro 1 Mga.

myndighet, som

1918. N:r 523.

av K�rningen besfc�mts; och skall kostnaden i ty fall f�rskjutas av allm�iina

medel.

11 �.

Den, som mot best�mmelserna i 2 kap. 20 � f�rsta eller andra stycket

vatten utan d�rtill av vattendomstolen l�mnat medgivande

eller mot n�mnda best�mmelser eller stadgandet i 3 kap. 11 � verkst�ller vatten-

reglering utan vattendomstolens medgivande

eller mot f�reskriften i 2 kap. 20 � tredje stycket underl�ter att s�ka vattendom�

stolens godk�nnande av verkst�lld �ndring � byggnad i vatten

eUer mot stadgandet i 2 kap. 34 � f�rsta stycket utan vattendomstolens medgivamie

utriver byggnad i vatten

eller mot vad i 2 kap. 37 � finnes stadgat vidtager �tg�rd f�r vattendrags �ter�

st�llande utan medgivande av vattendomstolen,

�

skall, d�r han insett eller sk�ligen bort inse att j�mlikt �beropade lagrum med�

givande eller godk�nnande, som nu n�mnts, varit erforderligt, straffas med b�ter

fr�n och med fem till och med fem tusen kronor eller med f�ngelse fr�n och m ed

en till och med sex m�nader.

12 �.

Den, som efter erh�llet medgivande till byggande i vatten eller tiU verkst�Uande

av vattenreglering fr�n vattendomstolens beslut g�r avvikelse av beskaffenhet att

kr�nka allm�n eller enskild r�tt, straffes med b�ter fr�n och med fem till och m ed

fem tusen kronor eller med f�ngelse fr�n och med en till och med sex m�nader.

13 �.

Bryter n�gon mot de r�rande hush�llning med eller framsl�ppande av vatten i

denna lag stadgade f�reskrifter eller av domstol eller annan myndighet i laga ord�

ning meddelade best�mmelser, straffes med b�ter fr�n och med fem till och med fem

tusen kronor eller med f�ngelse fr�n och med en till och med sex m�nader.

14 �.

Borttager eller f�rd�rvar n�gon upps�tligen vattenm�rke eller s�rskilt anbragtfis-

pnnkt, vartill domstols eller annan myndighets beslut om byggande i vatten eUer

vattenreglering eller r�rande hush�llning med vatten h�nf�r sig, straffes med b�ter

fr�n^ och med fem till och med fem tusen kronor eller med f�ngelse fr�n och m ed

en tiU och med sex m�nader.

15 �.

Bifier, som enligt denna lag �d�mas, tillfalla kronan. Saknas tillg�ng till b�ter

nas fulla g�ldande, skola de f�mmndlas efter allm�nna strafflagen.

14 K�B.

Slutb est�mmelser.

1 �"

Med l�gvatten (l�gvattenm�ngd) i ett vattendrag avses i denna lag medeltalet f�r

ett sa stort antal �r som m�jligt av de vattenm�ngder, vilka var f�r sig utg�ra den

minsta vattenm�ngden under �ret.

2 �.

" ^

� r�ttigheter och skyldigheter* som enligt denna lag �ro f�renade med

aganaer�tt till fast egendom, vare med �gare likst�lla den, som med stadgad �bor�tt

esi er hemman eller l�genhet, tillh�rande kronan eller allm�n inr�ttning, s� ock

den, som under fideikommissr�tt innehar fast egendom.

1918. N:r 523.

1187

3 �.

I allt, varom denna lag inneli�ller best�mmelse, vare kronan likst�lld med enskild

person, d�r ej f�r s�rskilt faU finnes annorlnnda stadgat.

Kronan vare fri fr�n skyldighet att st�lla s�kemet, d�r s�dan eljest �r f�re�

skriven.

4 �.

I^�retag eller �tg�rd enligt denna lag anses ang� viss fastighet:

n�r p�st�ende g�res om f�rpliktande f�r fastighetens �gare att deltaga i f�re-

I .

taget;

n�r fastigheten eller dess vatten tages i anspr�k f�r f�retaget eller f�r anl�ggning

i samband med detta;

n�r f�retaget kan menligt inverka p� mark eUer vattenomr�de, som tillh�r fastig�

heten, eller n�gon a fastigheten bel�gen hyggnad eller annan fast anl�ggning eller

p� fastighetens anv�ndningss�tt.

5 �.

^ Vill n�gon f�r uppg�rande av plan eller eljest s�som f�rberedelse tiU f�retag en�

ligt denna lag verkst�lla m�tningar, avv�gningar eller andra nnd ers �knings arbeten

� fastighet, som �ges eller innehaves av annan, �ge Konnngens befaUningshavande,

n�r sk�l d�rtiU �ro, f�reskriva, att erforderligt tilltr�de till fastigheten under viss

tid skall l�mnas.

Vid nnders�kningsarhetets utf�rande skall s� f�rfaras, att skada d�rav ej eller

allenast s�vitt den �r oundviklig orsakas annan; v�xande tr�d m� ej f�llas ntan s�r�

skilt medgivande av Konungens befaUningshavande. F�r skada och intr�ng, som

v�llas av arbetet, skall ers�ttning g�ldas med fulla v�rdet; och vare den, som verk�

st�ller eller l�ter verkst�lla arbetet, pliktig att, om Konungens befaUningshavande

pr�var det n�digt, f�re arbetets p�b�rjande st�lla s�kerhet f�r ers�ttningens g�l�

dande.

6 �.

Ej m� den, vars r�tt �r beroende av hnsh�Uning med vattnet vid annan tillh�rig

byggnad, f�rv�gras tilltr�de tiU st�Ue, d�r vattenm�rke (vattenstandsm�tare, pegel)

�r utsatt, eller att taga del av anteckningar, som det �lagts byggnadens �gare att

h�lla �ver gjorda iakttagelser r�rande vattenst�nd eUer vattnets avrinning.

Vad nu sagts om den, vars r�tt �r beroende av vattenhush�Uningen, g�Ue ock be�

tr�ffande aUm�n �klagare samt tj�nsteman i hydrografiska byr�n.

7 �.

Har enligt stadgandet i 11 kap. 32 � vattenr�ttsdomare f�rordnat, att handUngar

i vattenm�l skola h�Uas f�r granskning tiUg�ngUga bos ordf�rande i kommunal�

n�mnd eUer kommunalst�mma, municipaln�mnd eller municipalst�mma eUer hos dom-

havande, landsfiskal eUer ordf�rande i magistrat, m� s�dan befattningshavare icke

utan giltigt sk�l undandraga sig uppdraget, s�framt f�retaget i fr�ga beror den

kommun eUer det mnnicipalsamh�Ue han tillh�r eUer den domsaga, det distrikt

eller eljest det omr�de, som av hans tj�nst omfattas. Ej heUer m� annan person,

sedan han efter eget �tagande mottagit uppdrag, som nu n�mnts, ntan giltigt sk�l

avs�ga sig detsamma. Pr�var vattenr�ttsdomaren det anf�rda sk�let giltigt, f�r-

ordne han annan person att omh�ndertaga handlingarna; och skaU kung�relse h�rom

utf�rdas i den f�r meddelanden tiU parterna best�mda ordning. Sedan m�let slut�

ligen avgjorts, �ge s�kanden utbekomma handlingpna.

I sammanhang med f�rordnande, som i denna � avses, m� av vattenr�tts domaren

best�mmas viss ers�ttning till den, bos vilken handlingarna skola h�llas tiUg�ng-

1188

1918. N:r 523 ocli 524.

liga, att g�ldas av s�kanden i -pattenm�let. Utgift, som nu n�mnts, r�knas till k

nad i m�let.-

�

8 �.

Skall n�gon enligt denna lag st�lla pant eller borgen, ock �r ej s�dan s�kerkpi

godk�nd av den, till yars f�rm�n den st�lles, varde s�kerheten pr�vad av Konnne-p

befallningskavande-, dock g�lle vad nu sagts ej i fr�ga om s�kerhet, som avses i 1^

kap. 3 �.

" Borgen m� ej godk�nnas av Xonungens ^befallningskavande, utan att l�ftesm�nnen

f�rbundit sig en f�r alla ock alla f�r en s�som f�r egen skuld.

Det aUa, som vederb�r, kava sig k�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera visso

kava Vi detta med egen kand underskrivit ock med V�rt kungl. sinill bekr�ff-i l�fu

Stockholms slott den 28 juni 1918.

GUSTAF.

(L, S.)

(Justitiedepartementet.) '

____

ELIEL L�PGEEIT,

;

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1918:523 Vattenlag

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se