SFS 1998:812 Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Miljörätt

Start / Miljörätt / Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet / SFS 1998:812 Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

980812.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                   </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet; utf�rdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � Denna lag �r till�mplig p� vattenverksamhet och vattenanl�ggningar. Best�mmelser om vattenverksamhet och vattenanl�ggningar finns ocks� i milj�balken. 2 � De definitioner som finns i milj�balken g�ller ocks� i denna lag. 3 � N�r vattenverksamhet enligt denna lag skall bedrivas inom ramen f�r en samf�llighet, skall tillses att var och en av deltagarna tillgodoses utan v�- sentlig nackdel f�r n�gon annan deltagare. 4 � Om det vid tillst�ndspr�vningen av vattenverksamhet framg�r att verk- samheten utan v�sentlig �ndring kan bedrivas s� att den medf�r en bety- dande nytta f�r n�gon annan, skall p� beg�ran av denne villkor meddelas om detta. S�dana villkor f�r dock inte meddelas om det finns f�ruts�ttningar f�r att bilda en samf�llighet enligt denna lag. Den som f�r nytta enligt f�rsta stycket skall betala sk�lig ers�ttning till tillst�ndshavaren. En tillst�ndshavare som f�r en kostnad p� grund av villkor enligt f�rsta stycket har r�tt till ers�ttning enligt 31 kap. milj�balken. 2 kap. R�dighet �ver vatten m.m. 1 � F�r att f� bedriva vattenverksamhet skall verksamhetsut�varen ha r�- dighet �ver vattnet inom det omr�de d�r verksamheten skall bedrivas. 2 � Var och en r�der �ver det vatten som finns inom hans fastighet. R�dig- het �ver en fastighets vatten kan ocks� n�gon ha till f�ljd av uppl�telse av fastighets�garen eller, enligt vad som �r s�rskilt f�reskrivet, f�rv�rv tv�ngs- vis. 1 Prop. 1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20, rskr. 1997/98:278. SFS 1998:812 Utkom fr�n trycket den 7 juli 1998 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 1998:812 3 � I rinnande vatten r�der vardera sidans �gare �ver en lika stor andel i vattnet, �ven om en st�rre del av vattnet rinner fram p� den enes fastighet �n p� den andres. 4 � Den som vill bedriva vattenverksamhet har f�r detta �ndam�l r�dighet som anges i 1 �, om vattenverksamheten inneb�r 1. vattenreglering, 2. vattent�kt f�r allm�n vattenf�rs�rjning, allm�n v�rmef�rs�rjning eller bevattning, 3. markavvattning, 4. vattenverksamhet som beh�vs f�r allm�n v�g, allm�n farled eller all- m�n hamn, 5. vattenverksamhet som beh�vs f�r att motverka f�rorening genom av- loppsvatten, eller 6. vattenverksamhet som beh�vs f�r j�rnv�g. 5 � Staten, kommuner och vattenf�rbund har r�dighet som anges i 1 � f�r att bedriva s�dan vattenverksamhet som �r �nskv�rd fr�n allm�n milj�- eller h�lsosynpunkt eller som fr�mjar fisket. Den som �r beroende av att vattenf�rh�llandena best�r har ocks� s�dan r�- dighet f�r att utf�ra rensningar f�r att bibeh�lla vattnets djup eller l�ge eller f�r att omedelbart �terst�lla ett vattendrag som har vikit fr�n sitt f�rra l�ge eller som p� n�got annat s�tt har f�r�ndrat sitt lopp. 6 � Utf�rs rensningar eller andra �tg�rder som avses i 5 � andra stycket, f�r rensningsmassorna l�ggas p� n�rmaste strand, om det inte medf�r avsev�rda ol�genheter fr�n allm�n eller enskild synpunkt. Massorna f�r annars f�ras till ett l�mpligt st�lle i n�rheten. Markens �gare skall underr�ttas innan rensningsmassorna l�ggs upp. Den som l�gger upp massorna �r skyldig att vidta �tg�rder f�r att f�rebygga eller minska skada av uppl�ggningen. Kravet g�ller inte �tg�rder som leder till att verksamhetsut�varen d�rigenom drabbas av osk�liga kostnader. Den som l�gger upp massorna och d�rigenom skadar annans egendom, skall betala ers�ttning f�r vad som skadas. Ers�ttning skall dock endast beta- las f�r skador som kvarst�r sedan f�rebyggande eller avhj�lpande �tg�rder har utf�rts. 7 � Den som �ger strand vid n�gon annans vattenomr�de har r�tt att f�r sin fastighets behov ha mindre brygga, b�thus eller n�gon annan s�dan byggnad vid stranden, om inte vattenomr�dets �gare genom byggnaden lider skada av n�gon betydelse. I 1 kap. 6 � jordabalken finns best�mmelser om att �ven andra �n strand- �gare kan ha denna r�tt. 8 � Tillh�r en fallstr�cka olika �gare, f�r en av dem tillgodog�ra sig vatten- kraften i hela str�ckan, om denna �gare r�der �ver mer �n h�lften av kraften p� grund av �gander�tt eller annan r�ttighet som g�ller mot alla och inte �r begr�nsad till tiden. H�nsyn skall tas till den kraft som svarar mot andelar i en s�dan samf�llighet som avses i 1 kap. 3 � fastighetsbildningslagen (1970:988). </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 1998:812 Detta g�ller �ven n�r n�gon i ett vattenkraftverk vill tillgodog�ra sig vat- tenkraft i fallstr�ckor som ing�r i olika vattendrag, om det gemensamma till- godog�randet �r en fr�n teknisk och ekonomisk synpunkt n�dv�ndig f�rut- s�ttning f�r kraftverkets tillkomst. 9 � Regeringen f�r besluta att ett str�mfall eller s�rskild r�tt till det f�r tas i anspr�k, om n�gon som vill tillgodog�ra sig vattenkraften har ans�kt om det och det f�r att kraftf�rs�rjningen skall utvecklas planm�ssigt �r n�dv�ndigt att det tas i anspr�k ett s�dant str�mfall som n�gon annan �n staten har och som inte �r utnyttjat p� ett fr�n allm�n synpunkt �ndam�lsenligt s�tt. Den som har f�tt ett tillst�nd som avses i f�rsta stycket skall inom ett �r fr�n det att tillst�ndet beviljades ans�ka om best�mmande av ers�ttning hos milj�domstolen f�r vad som tas i anspr�k enligt f�rsta stycket. Om ans�kan inte g�rs inom den tiden, upph�r tillst�ndet att g�lla. R�tt att ta str�mfall i anspr�k p� grund av ett beslut enligt f�rsta stycket f�r inte utan regeringens medgivande �verg� fr�n innehavaren till n�gon an- nan. Regeringen f�r besluta de villkor f�r r�ttighetens utnyttjande som beh�vs fr�n allm�n synpunkt. 10 � Den som bedriver en vattenverksamhet eller r�der �ver en vattentill- g�ng enligt 2 � �r skyldig att vid allvarlig vattenbrist avst� det vatten som �r oundg�ngligen n�dv�ndigt f�r den allm�nna vattenf�rs�rjningen eller f�r n�- got annat allm�nt behov, om vattenbristen orsakas av torka eller n�gon annan j�mf�rlig omst�ndighet. Den som lider skada genom att avst� vatten har r�tt till sk�lig ers�ttning. L�nsstyrelsen f�r vid vite f�rel�gga den som bedriver verksamheten eller r�der �ver vattentillg�ngen att iaktta sin skyldighet enligt f�rsta stycket. L�nsstyrelsen f�r d� best�mma att beslutet skall g�lla �ven om det �verkla- gas. 3 kap. Markavvattningssamf�lligheter Allm�nna best�mmelser 1 � Ans�ker n�gon om tillst�nd enligt milj�balken till en markavvattning skall verksamheten bedrivas s� att den blir till nytta �ven f�r en annan fastig- het, om det beg�rs av �garen till den andra fastigheten och det pr�vas l�mp- ligt. �gare av fastigheter f�r vilka markavvattningen medf�r nytta skall delta i verksamheten. Skyldighet att delta i annan markavvattning �n dikning finns dock endast om det beg�rs av �gare till fastigheter som f�r mer �n h�lften av den ber�knade nyttan av verksamheten. F�rsta stycket g�ller �ven v�gh�llare som inte �r fastighets�gare, om v�- gen medf�r en avsev�rd inverkan p� markavvattningen. 2 � F�r utf�rande och drift av verksamheten utg�r deltagarna en samf�llig- het. Tillst�ndet till verksamheten samt anl�ggningar och r�ttigheter som h�r till verksamheten �r samf�llda f�r deltagarna. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 1998:812 N�r en samf�llighet har bildats, g�ller f�r samf�lligheten vad som i denna lag och i milj�balken f�reskrivs om tillst�ndshavare eller �gare av en anl�gg- ning. Inl�st mark �r samf�lld f�r de fastigheter som vid inl�sen �gs av deltagare i samf�lligheten och omfattas av markavvattningen. 3 � Kostnaderna f�r verksamhet som utg�r markavvattning f�rdelas mellan deltagarna p� grundval av andelstal som best�ms efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den nytta var och en har av verksamheten. Markavvattning skall delas in i avdelningar som avgr�nsas med h�nsyn till olikheterna, om det med h�nsyn till olikheter i naturf�rh�llandena eller av n�gon annan anledning kan antas att ett visst omr�de skulle f� en avsev�rt mindre kostnad i f�rh�llande till nyttan av markavvattningen om ett annat omr�de inte hade omfattats av verksamheten. Vad deltagarna har kommit �verens om kostnadsf�rdelningen skall l�ggas till grund f�r tillst�ndsbeslutet, om borgen�rer med pantr�tt i de fastigheter som �gs av deltagare och omfattas av markavvattningen medger det. Om en fastighet svarar f�r gemensam inteckning, kr�vs det dessutom de medgivan- den fr�n fastighets�gare och fordringshavare som f�reskrivs f�r relaxation i 22 kap. 11 � jordabalken. Medgivande av r�tts�gare beh�vs inte, om �ver- enskommelsen inte har v�sentlig betydelse f�r dem. 4 � Best�mmelserna i 13 �� g�ller inte i fr�ga om markavvattning som s�ks av n�gon annan �n en �gare av en fastighet eller en v�gh�llare. Markavvattning och avledande av avloppsvatten 5 � Kan ledningar f�r en markavvattning med v�sentlig f�rdel anv�ndas f�r att avleda avloppsvatten fr�n en fastighet, skall �garen av denna fastighet delta i verksamheten, om �garen sj�lv eller den s�kande till markavvatt- ningen beg�r det. Detta skall g�lla �ven vid avledande av avloppsvatten fr�n verksamhetsomr�det f�r en allm�n vatten- och avloppsanl�ggning. Vad som s�gs om fastighetens �gare skall d� i st�llet g�lla huvudmannen f�r anl�gg- ningen. 6 � Kostnaderna f�r utf�rande och drift av en gemensam ledning f�rdelas mellan markavvattningsintresset och avloppsintresset med h�nsyn till den m�ngd och det slag av vatten som tillf�rs ledningen samt till vad som kan an- ses sk�ligt med h�nsyn till intressenternas nytta av ledningen. Detta g�ller ocks� vid f�rdelningen av kostnaderna mellan avloppsintres- senter. I fr�ga om �verenskommelser mellan intressenterna till�mpas 3 � tredje stycket. 7 � Best�mmelserna i 5 och 6 �� om avledande av avloppsvatten fr�n fas- tigheter f�r till�mpas �ven i fr�ga om avledande av avloppsvatten fr�n bygg- nader och anl�ggningar som inte h�r till n�gon fastighet, om det kan ske utan ol�genhet av betydelse f�r de �vriga deltagarna. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 1998:812 8 � Best�mmelserna i 57 �� g�ller inte avledande av avloppsvatten fr�n enskilda fastigheter inom verksamhetsomr�det f�r en allm�n vatten- och av- loppsanl�ggning. Markavvattning och v�gf�retag m.m. 9 � Skall f�r markavvattning ett vattenavlopp byggas genom en v�g eller ett avlopp genom en v�g utvidgas eller f�rdjupas och vill v�gh�llaren sj�lv utf�ra �tg�rden, har v�gh�llaren r�tt till detta. �r det inte osk�ligt skall s�dana �tg�rder bekostas av v�gh�llaren, om �t- g�rden beh�vs f�r avvattning till 1,2 meters djup av �ker och �ng som sedan v�gens tillkomst eller sedan minst tjugofem �r r�knat fr�n dagen f�r beg�ran om �tg�rden varit att h�nf�ra till �ker eller �ng. V�gh�llarens kostnadsansvar g�ller inte i fr�ga om �gov�gar eller d�rmed j�mf�rliga v�gar och inte heller i fr�ga om broar och annan vattenverksamhet som har bedrivits i �verens- st�mmelse med tillst�nd som har meddelats enligt milj�balken, vattenlagen (1983:291) eller vattenlagen (1918:523). N�r v�gh�llaren inte har kostnadsansvar enligt andra stycket, skall �tg�r- den bekostas av den f�r vilken markavvattning g�rs. 10 � Om den kostnad som v�gh�llaren har enligt 9 � andra stycket avsev�rt �verstiger v�rdet av den skada som uppst�r om �tg�rden inte utf�rs, f�r v�g- h�llaren i st�llet f�r att bekosta �tg�rden betala ers�ttning f�r skadan. 11 � Om en v�g skall byggas eller �ndras och en mark�gare beg�r att ett vattenavlopp f�r en framtida markavvattning skall g�ras genom v�gen, skall v�gh�llaren utf�ra �tg�rden om det kan g�ras utan ol�genhet f�r v�gens framtida brukbarhet. I fr�ga om kostnadsansvaret f�r den f�rdyring av byg- gandet och driften av v�gen som �tg�rden medf�r g�ller 9 � andra och tredje stycket samt 10 �. En s�dan beg�ran skall framst�llas hos v�gh�llaren eller, i fr�ga om en- skild v�g f�r vilken det �nnu inte finns n�gon v�gh�llningsskyldighet, hos den som handl�gger v�gf�rr�ttningen. Beg�ran skall vara skriftlig och i fr�ga om mer omfattande �tg�rder vara �tf�ljd av en plan f�r markavvattningen. 12 � Best�mmelserna i 911 �� inneb�r inte n�gon inskr�nkning i den r�tt som v�gh�llaren eller mark�garen kan grunda p� dom, avtal eller n�gon an- nan s�rskild r�ttsgrund. 13 � Best�mmelserna i 912 �� g�ller ocks� i fr�ga om banvallar f�r j�rn- v�gar, tunnelbanor och sp�rv�gar. 4 kap. Bevattningssamf�lligheter 1 � Om flera ans�ker om tillst�nd enligt milj�balken till vattent�kt f�r be- vattning ur samma vattentillg�ng och vattnet beh�ver f�rdelas mellan dem, f�r det vid meddelande av tillst�nd best�mmas att tillst�ndshavarna skall ut- g�ra en samf�llighet f�r s�dan f�rdelning (bevattningssamf�llighet). Om n�gon har f�tt tillst�nd till en vattent�kt f�r bevattning och n�gon an- nan s�ker tillst�nd till en ny vattent�kt f�r bevattning ur samma vattentill- </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 1998:812 g�ng, f�r milj�domstolen, om det finns s�rskilda sk�l, vid meddelande av det nya tillst�ndet best�mma att tillst�ndshavarna skall utg�ra en bevattnings- samf�llighet. Om en samf�llighet bildas enligt f�rsta stycket f�r i st�llet be- st�mmas att den som redan har tillst�nd skall ing� i samf�lligheten. Om, sedan en samf�llighet har bildats, n�gon g�r en ans�kan om tillst�nd till en ny vattent�kt f�r bevattning ur samma vattentillg�ng, f�r milj�domsto- len vid meddelande av tillst�nd till vattent�kten best�mma att tillst�ndshava- ren skall ing� i samf�lligheten. 2 � Deltagarna i en bevattningssamf�llighet f�rdelar tillg�ngligt vatten mellan sig, om det beh�vs p� grund av vattenbrist eller n�gon annan omst�n- dighet eller om n�gon deltagare inte utnyttjar sin r�tt att ta vatten. Vid f�rdel- ningen skall de villkor iakttas som har best�mts av milj�domstolen i sam- band med att tillst�nd meddelades. 3 � Om det �r l�mpligt, f�r milj�domstolen best�mma att gemensamma an- l�ggningar f�r bevattning skall inr�ttas f�r samtliga eller vissa av dem som skall ing� i samf�lligheten. 4 � En gemensam anl�ggning f�r endast inr�ttas f�r s�dana deltagare i samf�lligheten f�r vilka det �r av v�sentlig betydelse att ha del i anl�gg- ningen. En gemensam anl�ggning f�r inte inr�ttas, om de som skall delta i anl�gg- ningen mera allm�nt mots�tter sig �tg�rden och har beaktansv�rda sk�l f�r det. Vid denna pr�vning skall fr�mst deras mening beaktas som har st�rst nytta av anl�ggningen. Andra stycket g�ller inte, om behovet av anl�ggningen �r synnerligen an- gel�get f�r att tillgodose motst�ende allm�nna och enskilda intressen. 5 � En gemensam anl�ggning och r�tt till utrymme �r samf�llda f�r dem som deltar i anl�ggningen. Deltagarna svarar gemensamt f�r utf�rande och drift av anl�ggningen. Mark som har l�sts in f�r gemensamma anl�ggningar �r samf�lld f�r de fastigheter som vid inl�sen �gs av deltagare i samf�lligheten och omfattas av bevattningsverksamheten. 6 � En bevattningssamf�llighets f�rvaltningskostnader och kostnader f�r utf�rande och drift av gemensamma anl�ggningar f�rdelas mellan deltagarna efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den m�ngd vatten som var och en f�r ta ut enligt meddelat tillst�nd. I enlighet med detta best�ms an- delstal f�r varje deltagare. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r s�rskilda andelstal best�mmas f�r en viss del av verksamheten. Om det �r l�mpligt, f�r kostnaderna f�r driften av gemensamma anl�gg- ningar f�rdelas genom avgifter som ber�knas p� grundval av den omfattning i vilken varje deltagare utnyttjar anl�ggningarna. 7 � Vad deltagarna har �verenskommit om andelstalen och grunderna f�r avgiftsber�kningen skall l�ggas till grund f�r milj�domstolens dom, om bor- gen�rer med pantr�tt i fastigheter som �gs av deltagare och omfattas av be- </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 1998:812 vattningsverksamheten medger det. Om en fastighet svarar f�r gemensam in- teckning, kr�vs dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och ford- ringshavare som f�reskrivs f�r relaxation i 22 kap. 11 � jordabalken. Medgivande av r�tts�gare beh�vs inte, om �verenskommelsen �r v�sentligen utan betydelse f�r dem. 5 kap. Vattenregleringssamf�lligheter Vattenreglering f�r kraft�ndam�l 1 � P� yrkande av den som ans�ker om eller har f�tt tillst�nd enligt milj�- balken till vattenreglering f�r kraft�ndam�l skall milj�domstolen besluta att �gare av andra str�mfall som f�r nytta av regleringen skall delta i reglerings- verksamheten. Detta skall ske om mer �n h�lften av verksamhetens nytta be- l�per p� de str�mfall som tillh�r den som framst�ller yrkandet och dem som f�renat sig med denne samt varje str�mfall som yrkandet avser �r utbyggt el- ler kan ber�knas bli utbyggt f�r kraft�ndam�l inom den n�rmaste tiden. Om n�gon ans�ker om eller har f�tt tillst�nd enligt milj�balken till vatten- reglering f�r kraft�ndam�l, skall milj�domstolen p� yrkande av �garen av ett annat str�mfall som f�r nytta av regleringen besluta att denne skall delta i verksamheten. 2 � Har beslut enligt 1 � meddelats, utg�r samtliga deltagare i reglerings- verksamheten en samf�llighet f�r utf�rande och drift av verksamheten. Till- st�ndet till verksamheten samt anl�ggningar och r�ttigheter som h�r till den �r samf�llda f�r deltagarna. N�r en samf�llighet har bildats g�ller vad som i denna lag och i milj�bal- ken f�reskrivs om tillst�ndshavare eller �gare av en anl�ggning i st�llet sam- f�lligheten. Inl�st mark �r samf�lld f�r de fastigheter som vid inl�sen �gs av delta- garna i samf�lligheten och till vilka deras str�mfall h�r. 3 � Kostnaderna f�r regleringsverksamheten f�rdelas mellan deltagarna p� grundval av andelstal som best�ms efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den nytta var och en har av verksamheten. Om en vattenreglering avser flera sj�ar eller skilda str�ckor i ett vatten- drag och det p� grund av detta beh�vs flera dammbyggnader eller s�rskilda anl�ggningar, skall, om det beh�vs, kostnaderna f�r varje s�dan del av verk- samheten ber�knas s�rskilt och f�rdelas enligt grunderna i f�rsta stycket. Vad deltagarna har �verenskommit om kostnadsf�rdelningen skall l�ggas till grund f�r milj�domstolens dom, om borgen�rer med pantr�tt i de fastig- heter till vilka deltagarnas str�mfall h�r medger det. Om en fastighet svarar f�r gemensam inteckning, kr�vs det dessutom de medgivanden fr�n fastig- hets�gare och fordringshavare som f�reskrivs f�r relaxation i 22 kap. 11 � jordabalken. Medgivande av r�tts�gare beh�vs inte, om �verenskommelsen �r v�sentligen utan betydelse f�r dem. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 1998:812 Vattenreglering f�r bevattning 4 � P� yrkande av den som ans�ker om eller har f�tt tillst�nd till vattenreg- lering f�r bevattning skall milj�domstolen besluta att andra som har tillst�nd till vattent�kt f�r bevattning och som f�r stadigvarande f�rdel av regleringen genom f�rb�ttrade m�jligheter att bevattna skall delta i regleringsverksam- heten. Detta skall ske om den som framst�ller yrkandet och de som f�renat sig med denne om verksamheten har st�rre f�rdel av regleringsverksamheten �n de som yrkandet avser. Om n�gon ans�ker om eller har f�tt tillst�nd till vattenreglering f�r bevatt- ning, skall p� yrkande av n�gon annan som har tillst�nd till vattent�kt f�r be- vattning och som f�r stadigvarande f�rdel av regleringen genom f�rb�ttrade m�jligheter att bevattna beslutas att denne skall delta i verksamheten. 5 � N�r det g�ller vattenreglering f�r bevattning skall 2 och 3 �� till�mpas med f�ljande avvikelser. Inl�st mark �r samf�lld f�r de fastigheter som, vid inl�sen, �gs av delta- gare i regleringssamf�lligheten och f�r vilkas bevattning regleringen sker. Deltagarnas andelstal best�ms efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den m�ngd vatten som varje deltagare f�r ta ut enligt meddelat tillst�nd till vattent�kt. Vid till�mpningen av 3 � tredje stycket f�rsta meningen g�ller att medgi- vande skall l�mnas av borgen�rer som har pantr�tt i fastigheter som �gs av deltagare i regleringssamf�lligheten och f�r vilkas bevattning regleringen sker. Vattenreglering p� grund av �verenskommelse 6 � Har tillst�nd till vattenregleringsverksamhet meddelats p� ans�kan av flera som till gemensam nytta vill utf�ra verksamheten, utg�r s�kandena en samf�llighet f�r utf�rande och drift av verksamheten, om de inte har kommit �verens om annat. Om vattenregleringsverksamhet, till vilken tillst�nd har l�mnats enligt f�rsta stycket, avser olika slag av �ndam�l, skall 1 och 4 �� inte till�mpas. 7 � F�r vattenregleringsverksamhet enligt 6 � g�ller i till�mpliga delar 1. i fr�ga om inl�sen: 2 � tredje stycket och 5 � andra stycket, och 2. i fr�ga om kostnadsf�rdelningen: 3 � samt 5 � tredje och fj�rde stycket. 6 kap. Avgifter Bygdeavgifter 1 � Den som har tillst�nd till vattenverksamhet skall betala en �rlig bygde- avgift som best�ms av milj�domstolen att tas ut efter avgiftsenheter och av- giftsklasser enligt 2 och 3 ��, om verksamheten inneb�r 1. drift av ett vattenkraftverk, 2. vattenreglering som avser �rs- eller fler�rsreglering, 3. vatten�verledning f�r n�got annat �ndam�l �n kraft�ndam�l, eller 4. ytvattent�kt. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 1998:812 Avser vattenverksamheten utvidgning av annan vattenverksamhet eller, om utvidgning tidigare har skett, flera andra vattenverksamheter, f�r vilka tillst�nd har l�mnats enligt milj�balken, skall en gemensam avgift fastst�llas s�som f�r en enda verksamhet. Denna avgift ers�tter tidigare avgifter. Bygdeavgift skall enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av rege- ringen anv�ndas dels f�r att f�rebygga eller minska s�dana skador av vatten- verksamheten eller anl�ggningar f�r denna som inte har ersatts enligt 31 kap. milj�balken och f�r att gottg�ra s�dana skador, dels f�r att tillgodose all- m�nna �ndam�l f�r den bygd som ber�rs av vattenverksamheten eller an- l�ggningar f�r denna. 2 � Avgiftsenheter �r 1. f�r vattenkraftverk: varje enhet installerad generatoreffekt som omfat- tar tio kilowatt intill 150 procent av effekten vid medelvattenf�ring och varje enhet om tjugo kilowatt d�rut�ver, 2. f�r vattenregleringar: varje enhet av regleringsmagasinets rymd som omfattar 25 000 kubikmeter intill 100 miljoner kubikmeter, varje ytterligare enhet om 50 000 kubikmeter intill 1 000 miljoner kubikmeter samt varje en- het om 100 000 kubikmeter d�rut�ver, och 3. f�r vatten�verledningar och ytvattent�kter: varje kubikmeter i sekun- den av den vattenm�ngd som h�gst f�r ledas bort enligt meddelat tillst�nd. Avgift skall inte betalas f�r vattenkraftverk eller vattenregleringar, om an- talet avgiftsenheter �r mindre �n femhundra. 3 � F�r vattenkraftverk och vattenregleringar �r avgiften f�r varje avgifts- enhet, om verksamheten tillh�r klass 1: 0,5 promille av basbeloppet, klass 2: 1 promille av basbeloppet, klass 3: 1,5 promille av basbeloppet, klass 4: 2 promille av basbeloppet. F�r vatten�verledningar och vattent�kter �r avgiften f�r varje avgiftsenhet, om verksamheten tillh�r klass 1: 5 procent av basbeloppet, klass 2: 10 procent av basbeloppet, klass 3: 15 procent av basbeloppet, klass 4: 20 procent av basbeloppet. Med basbeloppet avses det basbelopp som har best�mts enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r det �r som avgiften avser. Vid inplacering i avgiftsklass skall det tas h�nsyn till de mindre eller st�rre f�r�ndringar i vattenf�rh�llandena samt de mindre eller st�rre ol�gen- heter eller f�rdelar f�r bygden som vattenverksamheten eller anl�ggningar f�r denna medf�r. 4 � Bygdeavgift skall tas ut fr�n och med kalender�ret n�rmast efter det �r d� tillst�ndet till vattenverksamhet togs i anspr�k till och med det �r d� verk- samheten l�ggs ned. Bygdeavgiften skall f�re varje kalender�rs utg�ng betalas till l�nsstyrelsen i det l�n d�r verksamheten huvudsakligen bedrivs. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 1998:812 Fiskeavgifter 5 � Milj�domstolen eller l�nsstyrelsen f�r, om det �r l�mpligare, i st�llet f�r att meddela villkor enligt 11 kap. 8 � milj�balken �l�gga tillst�ndshava- ren att betala en s�rskild avgift f�r fr�mjande av fisket i det vatten som ber�rs av vattenverksamheten eller inom n�got angr�nsande vattenomr�de. Avgiften kan fastst�llas som en eng�ngsavgift eller som en �rlig avgift. Beloppet av �rlig avgift ber�knas s�, att det av milj�domstolen eller l�ns- styrelsen fastst�llda avgiftsbeloppet multipliceras med det tal som anger f�r- h�llandet mellan basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r det �r d� avgiften skall betalas och basbeloppet f�r det �r d� avgiften fast- st�lldes. 6 � Om vattenverksamhet som avses i 1 � eller anl�ggningar f�r denna kan antas skada fisket eller kommer att orsaka en inte obetydlig �ndring i de na- turliga vattenst�ndsf�rh�llandena, skall den som har tillst�nd till verksamhe- ten betala en �rlig allm�n fiskeavgift f�r fr�mjande av fisket inom landet. Avgiften best�ms av milj�domstolen att tas ut efter avgiftsenheter och av- giftsklasser enligt 7 och 8 ��. Avser vattenverksamhet utvidgning av annan vattenverksamhet eller, om utvidgning tidigare har skett, flera andra vattenverksamheter, f�r vilka till- st�nd har l�mnats enligt milj�balken, skall en gemensam avgift fastst�llas s�- som f�r en enda verksamhet. Denna avgift ers�tter tidigare avgifter. 7 � Avgiftsenheter �r 1. f�r vattenkraftverk: varje enhet installerad generatoreffekt som omfat- tar tio kilowatt intill 150 procent av effekten vid medelvattenf�ring och varje enhet om tjugo kilowatt d�rut�ver, 2. f�r vattenregleringar: varje enhet av regleringsmagasinets rymd som omfattar 25 000 kubikmeter intill 100 miljoner kubikmeter och varje enhet om 50 000 kubikmeter d�rut�ver, och 3. f�r vatten�verledningar och ytvattent�kter: varje kubikmeter i sekun- den av den vattenm�ngd som h�gst f�r ledas bort enligt meddelat tillst�nd. Avgift skall inte betalas f�r vattenkraftverk och vattenregleringar, om an- talet avgiftsenheter �r mindre �n tio. 8 � F�r vattenkraftverk och vattenregleringar �r avgiften f�r varje avgifts- enhet, om verksamheten tillh�r klass 1: 0,05 promille av basbeloppet, klass 2: 0,1 promille av basbeloppet, klass 3: 0,15 promille av basbeloppet, klass 4: 0,2 promille av basbeloppet. F�r vatten�verledningar och vattent�kter �r avgiften f�r varje avgiftsenhet, om verksamheten tillh�r klass 1: 1 procent av basbeloppet, klass 2: 5 procent av basbeloppet, klass 3: 10 procent av basbeloppet, klass 4: 15 procent av basbeloppet. Med basbeloppet avses det basbelopp som har best�mts enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r det �r som avgiften avser. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 1998:812 Vid inplacering i avgiftsklass skall h�nsyn tas till den omfattning i vilken fisk och fiske f�rekommer i det vattenomr�de som ber�rs av vattenverksamheten eller anl�ggningar f�r denna, den utstr�ckning i vilken vattenf�rh�llandena och fisket p�verkas av vattenverksamheten eller anl�ggningar f�r denna, och omfattningen av de f�rpliktelser som verksamhetsut�varen har �lagts enligt 5 � eller i villkor enligt 11 kap. 8 � milj�balken. 9 � Om det �rliga beloppet av den allm�nna fiskeavgiften �r ringa, f�r mil- j�domstolen eller l�nsstyrelsen best�mma att avgiftsskyldigheten skall full- g�ras genom eng�ngsbetalning. Ett s�dant villkor skall meddelas om det �r- liga avgiftsbeloppet skulle understiga femhundra kronor. 10 � En �rlig fiskeavgift enligt 6 � skall tas ut fr�n och med kalender�ret n�rmast efter det �r d� arbeten eller andra �tg�rder som inverkar p� vatten- f�rh�llandena p�b�rjades eller d� beslut om lagligf�rklaring meddelades till och med det �r d� verksamheten l�ggs ned. �rlig fiskeavgift enligt 5 eller 6 � skall f�re varje kalender�rs utg�ng beta- las till Fiskeriverket. Eng�ngsavgift skall betalas till Fiskeriverket senast vid den tidpunkt som anges n�r avgiften best�ms. 7 kap. Pr�vningen av viss vattenverksamhet Ans�kningsm�l 1 � Best�mmelser om ans�kningsm�l finns i 21 kap. 1 � milj�balken. An- s�kningsm�l �r �ven m�l om 1. best�mmande enligt 2 kap. 9 � av ers�ttning f�r r�tten att ta i anspr�k ett str�mfall, 2. inr�ttande enligt 4 kap. 3 � av en gemensam anl�ggning f�r bevatt- ning, sedan en samf�llighet enligt 4 kap. har bildats, 3. �verflyttning enligt 8 kap. 3 � f�rsta stycket av r�tten till andelskraft, 4. ompr�vning, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, enligt 17 � f�rsta stycket eller ompr�vning enligt 17 � andra stycket, och 5. fastst�llelse enligt 18 � av en �verenskommelse. St�mningsm�l 2 � St�mningsm�l �r talan om 1. utrivning eller �ndring av en vattenanl�ggning, n�r talan grundas p� att anl�ggningen inte har tillkommit i laga ordning eller inte �r av laga beskaf- fenhet, 2. ers�ttning f�r skada eller intr�ng genom en s�dan anl�ggning som av- ses i 1, 3. ers�ttning f�r skada genom utrivning av en vattenanl�ggning, om utriv- ningen har skett utan tillst�nd men s�dant tillst�nd skulle ha beh�vts, eller ers�ttning, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, enligt 11 kap. 22 � andra stycket milj�balken, 4. ers�ttning enligt 2 kap. 10 � andra stycket, </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 1998:812 5. deltagande, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, i en vatten- reglering enligt 5 kap. 1 eller 4 �, 6. s�rskild tv�ngsr�tt, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, enligt 2 kap. 6 � tredje stycket denna lag och 28 kap. 1013 �� milj�balken, 7. ompr�vning enligt 8 kap. 2 � andra stycket, 8. meddelande av best�mmelser enligt 16 �, 9. ers�ttning enligt 31 kap. 33 � milj�balken, 10. ers�ttning eller annat p� grund av att en vattenanl�ggning inte under- h�lls i enlighet med 11 kap. 17 eller 18 �� milj�balken, 11. ers�ttning f�r skada p� grund av att vattenverksamhet inte drivs i en- lighet med villkoren i en tillst�ndsdom eller ett tillst�ndsbeslut eller, om s�- dana villkor saknas, drivs s� att det genom inverkan p� vattenf�rh�llandena skadar allm�nna eller enskilda intressen, 12. ers�ttning enligt 28 kap. 11 � milj�balken, 13. ers�ttning, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, enligt 25 kap. 11 � milj�balken, och 14. f�rdelning av vatten enligt 9 kap. 6 �. F�rfarandet vid milj�domstolarna i ans�kningsm�l 3 � Best�mmelser om f�rfarandet vid milj�domstolarna i ans�kningsm�l finns �ven i 22 kap. milj�balken. 4 � Om vattenverksamhet avser utf�rande av ett vattenkraftverk, skall an- s�kan inneh�lla uppgift om det omr�de som enligt s�kanden b�r utg�ra str�mfallsfastighet. En ans�kan enligt 1 � 1 skall inneh�lla ritningar j�mte beskrivning av str�mfallets l�ge och beskaffenhet, uppgift om erbjudna ers�ttningsbelopp samt �vriga upplysningar som beh�vs f�r att bed�ma ers�ttningsfr�gan. Till en ans�kan enligt 1 � 3 skall fogas dels ett gravationsbevis r�rande den fastighet varifr�n r�tten till andelskraft skall flyttas �ver, dels �verens- kommelser som har tr�ffats med borgen�rer med pantr�tt i fastigheten och andra r�tts�gare. 5 � Innan milj�domstolen meddelar en dom om ers�ttning f�r str�mfall som skall avst�s enligt 2 kap. 9 � och utg�r fastighetsdel, skall en karta med beskrivning ha uppr�ttats �ver omr�det samt dess gr�nser ha utm�rkts i den ordning som g�ller f�r fastighetsbildning. Innan milj�domstolen meddelar en dom om tillst�nd till ett vattenkraft- verk, skall domstolen se till att det finns en l�mplig fastighet, som �gs av s�- kanden och med vilken r�tten till tillgodog�randet av vattenkraften f�r fram- tiden skall vara f�renad (str�mfallsfastighet). 6 � Domar i m�l som r�r vattenverksamhet skall ut�ver vad som f�ljer av 22 kap. 25 � milj�balken i f�rekommande fall �ven inneh�lla best�mmelser om 1. de omr�den som f�r tas i anspr�k f�r vattenverksamheten och de s�r- skilda tv�ngsr�tter i �vrigt som medges s�kanden, 2. str�mfallsfastighet, </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 1998:812 3. vilka som skall delta i en vattenreglerings- eller bevattningssamf�llig- het samt varje deltagares andelstal i fr�ga om kostnaderna f�r verksamheten, och 4. villkor betr�ffande tillhandah�llande av andelskraft och om kostnadsbi- drag h�rf�r. 7 � Fastst�lls best�mmelser om inneh�llande och tappning av vatten f�r att under osedvanliga f�rh�llanden tillgodose s�kerheten hos en vattenanl�gg- ning och kan de skador som f�ljer om best�mmelserna utnyttjas inte l�mpli- gen uppskattas p� f�rhand, f�r milj�domstolen skjuta upp fr�gan om ers�tt- ning. Anspr�k p� grund av skada som avses i f�rsta stycket pr�vas p� det s�tt som f�reskrivs i 24 kap. 13 � milj�balken. F�rfarandet vid milj�domstolarna i st�mningsm�l 8 � Talan i st�mningsm�l v�cks genom ans�kan om st�mning. 9 � F�rberedelsen �r skriftlig eller muntlig. Kallelser och andra meddelanden till parterna skall delges. 10 � Om m�let avg�rs utan huvudf�rhandling i annat fall �n som avses i 42 kap. 18 � f�rsta stycket 14 r�tteg�ngsbalken, skall milj�domstolen ha den sammans�ttning som anges i 20 kap. 4 � f�rsta stycket milj�balken. Betr�ffande f�rel�gganden f�r parterna att avge skriftligt svarom�l eller att inst�lla sig vid muntlig f�rberedelse eller vid huvudf�rhandling och om parts utevaro fr�n ett s�dant sammantr�de g�ller r�tteg�ngsbalkens best�m- melser r�rande en sak, varom f�rlikning inte �r till�ten. 11 � I fr�ga om f�rfarandet i st�mningsm�l g�ller i �vrigt best�mmelserna om ans�kningsm�l i 22 kap. 11 � fj�rde stycket, 12 och 13 ��, 16 � f�rsta stycket, 18 och 20 ��, 21 � f�rsta och andra stycket samt 24 � milj�balken. I m�l enligt 2 � 6 g�ller ocks� 22 kap. 23 och 28 �� milj�balken. Om det i ett s�dant m�l �r fr�ga om arbete f�r att f�rebygga eller minska skador eller ol�genheter till f�ljd av verksamhet enligt balken eller denna lag, g�ller �ven 22 kap. 14 � milj�balken. 12 � Om svaranden f�r att bem�ta k�rom�let g�r en ans�kan hos milj�- domstolen enligt 21 kap. 1 � f�rsta stycket 3 milj�balken eller om �ndrade best�mmelser om vattentappning enligt 13 � detta kapitel, handl�ggs m�let i dess helhet som ett ans�kningsm�l, om inte m�let med st�d av 21 kap. 1 � andra stycket milj�balken �nd� behandlas som ett st�mningsm�l. Har beslut om borttagande eller �ndring av en vattenanl�ggning meddelats av milj�domstolen i ett st�mningsm�l, av kronofogdemyndigheten med st�d av lagen (1990:746) om betalningsf�rel�ggande och handr�ckning eller av tillsynsmyndigheten enligt 26 kap. 9, 10 eller 18 � milj�balken och g�rs en ans�kan som avses i f�rsta stycket, f�r milj�domstolen i ans�kningsm�let best�mma att beslutet inte f�r verkst�llas innan m�let har blivit slutligt av- gjort eller milj�domstolen f�rordnar annat. S�kanden skall st�lla s�kerhet f�r kostnader och skador. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 1998:812 Tillst�nds giltighet, ompr�vning m.m. 13 � Milj�domstolen kan fastst�lla �ndrade eller nya best�mmelser om inneh�llande och tappning av vatten efter ans�kan av annan �n tillst�ndsha- varen, om han vill utnyttja vattenkraften i sitt str�mfall b�ttre, eller efter an- s�kan av en kommun eller ett vattenf�rbund som vill tillgodose den all- m�nna milj�v�rden eller h�lsov�rden eller fr�mja fisket. Till f�rm�n f�r all- m�nna farleder, allm�nna hamnar, bevattnings- och markavvattningssamf�l- ligheter samt avloppsf�retag kan s�dana best�mmelser fastst�llas p� ans�kan av huvudmannen. 14 � Ett tillst�nd till vattent�kt f�r ompr�vas av milj�domstolen efter ans�- kan av den som driver en annan vattent�kt som �r beroende av samma vat- tentillg�ng eller av den som s�ker tillst�nd till en s�dan vattent�kt. D�rvid �ger vad som i 16 kap. 11 � milj�balken f�reskrivs om j�mkning av verk- samheten eller f�retr�de �t den ena verksamheten motsvarande till�mpning. 15 � P� ans�kan av l�nsstyrelse eller den avgiftsskyldige f�r milj�domsto- len f�reskriva den �ndring av en bygdeavgift eller en allm�n fiskeavgift som kan beh�vas med h�nsyn till erfarenheterna av vattenverksamhetens verk- ningar eller till best�ende hinder att utnyttja verksamheten i den avsedda om- fattningen. Fr�gan om �ndring av en s�dan avgift f�r �ven tas upp till pr�vning i sam- band med en ompr�vning enligt 24 kap. 5 och 8 �� milj�balken samt 13 och 14 �� detta kapitel. 16 � Saknas best�mmelser om inneh�llande eller tappning av vatten betr�f- fande en vattenverksamhet eller best�mmelser om nyttjandet av en vattent�kt eller �r meddelade best�mmelser ofullst�ndiga, f�r milj�domstolen p� talan av den som lider skada genom de r�dande f�rh�llandena fastst�lla s�dana be- st�mmelser som �r �gnade att f�r framtiden f�rebygga eller minska skador. Best�mmelserna f�r inte �ndra vad som lagligen kan g�lla och inte heller skada tredje mans r�tt. �ndrade f�rh�llanden i samf�lligheter 17 � Om en dom eller ett beslut enligt 24 kap. 5 eller 8 � milj�balken eller 1316 �� inverkar p� fr�gan om en samf�llighets fortsatta best�nd, kretsen av deltagare eller kostnadsf�rdelningen mellan dem, f�r meddelas de �nd- rade best�mmelser som beh�vs. Intr�der, sedan en samf�llighet har bildats enligt denna lag, i andra fall �n som avses i f�rsta stycket �ndrade f�rh�llanden som inte i ringa m�n inver- kar p� fr�gan om s�ttet f�r verksamhetens bedrivande, kretsen av deltagare eller kostnadsf�rdelningen mellan dem, f�r fr�gan p� ans�kan av en delta- gare ompr�vas av milj�domstolen. �ven utan att s�dana f�rh�llanden har in- tr�tt, f�r en ompr�vning �ga rum, om n�gon vill ansluta sig som deltagare el- ler i det tidigare avg�randet har f�reskrivits att fr�gan f�r ompr�vas efter en viss tid och denna tid har g�tt ut. Vid ompr�vningen g�ller best�mmelserna om vattenverksamhet i till�mp- liga delar. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 1998:812 Den som intr�der som deltagare i en best�ende samf�llighet skall �l�ggas att i sk�lig utstr�ckning ers�tta de �vriga deltagarna deras kostnader som nedlagts i gemensamma anl�ggningar. Vad som sagts nu g�ller ocks� n�r an- delstalet h�js f�r en deltagare som ing�r i en samf�llighet. 18 � En �verenskommelse om att n�gon skall intr�da i eller uttr�da ur en samf�llighet enligt denna lag, att en deltagares andelstal skall �ndras eller att samf�lligheten skall upph�ra har samma verkan som en tillst�ndsdom eller ett tillst�ndsbeslut, om �verenskommelsen p� ans�kan av en deltagare god- k�nns av milj�domstolen. Ett s�dant godk�nnande f�r inte l�mnas om det �r uppenbart att �verenskommelsen strider mot denna lag. Markavvattning 19 � L�nsstyrelsen skall �verl�mna �renden enligt milj�balken om till- st�nd till markavvattning till milj�domstolen, om det framst�lls yrkande om 1. att �ven n�gon annan �n s�kanden skall delta i markavvattningen, 2. s�rskild tv�ngsr�tt enligt 28 kap. 10 � milj�balken, eller 3. ers�ttning enligt 31 kap. 16 � milj�balken eller inl�sen enligt 31 kap. 17 � milj�balken. L�nsstyrelsen f�r �verl�mna �renden enligt milj�balken om andra fastig- heter �n s�kandens kan komma att ber�ras. L�nsstyrelsen skall tillsammans med �rendet �verl�mna ett yttrande avse- ende den ans�kta verksamhetens inverkan p� allm�nna intressen. I yttrandet skall s�rskild vikt l�ggas vid naturv�rdsfr�gorna. 20 � Om det vid en fastighetsreglering beslutas att en fr�ga om markav- vattning skall pr�vas enligt milj�balken, skall detta anm�las av lantm�teri- myndigheten till milj�domstolen. �garna av de fastigheter som ing�r i fas- tighetsregleringen anses d� som s�kande. Anm�lan skall vara skriftlig och inneh�lla samma uppgifter som en ans�- kan om tillst�nd till markavvattning. 21 � Om det vid pr�vningen av en markavvattning enligt milj�balken framst�lls yrkande om att �ven n�gon annan �n s�kanden skall delta i mark- avvattningen, skall milj�domstolen f�rordna en markavvattningssakkunnig. En markavvattningssakkunnig skall f�rordnas �ven i m�l som inletts genom en anm�lan enligt 20 �. N�gon markavvattningssakkunnig beh�ver inte f�rordnas om det �r up- penbart hur fr�gan om delaktighet skall l�sas. Milj�domstolen f�r �ven i annat fall f�rordna en markavvattningssakkun- nig. 22 � S�rskilda best�mmelser om beh�righet att vara markavvattningssak- kunnig f�r meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen be- st�mmer. 23 � Som markavvattningssakkunnig f�r inte f�rordnas n�gon som st�r i ett s�dant f�rh�llande till saken eller n�gon av parterna att tillf�rlitligheten kan anses f�rringad. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 1998:812 24 � Den markavvattningssakkunnige b�r samr�da med s�kanden och �v- riga sak�gare samt de myndigheter som ber�rs av markavvattningen. 25 � Den markavvattningssakkunnige f�r utf�ra besiktning. S�kanden, �v- riga sak�gare och de myndigheter som ber�rs av markavvattningen skall un- derr�ttas om besiktningen. 26 � Om det beh�vs med anledning av besiktningen, har den markavvatt- ningssakkunnige r�tt att g� in i byggnader, betr�da �gor, g�ra m�tningar och markunders�kningar samt utf�ra d�rmed sammanh�ngande eller j�mf�rliga �tg�rder. I tr�dg�rdar eller liknande planteringar f�r tr�d inte skadas eller f�l- las utan �garens samtycke. �ven i �vrigt skall skador undvikas, om det �r m�jligt. R�tt att betr�da annans �gor har ocks� den som vid milj�domstolen f�r talan i m�let. S�kanden skall betala ers�ttning f�r skador som har uppkommit genom �t- g�rder enligt f�rsta stycket. Yrkande om ers�ttning skall framst�llas innan m�let avg�rs. Polismyndigheten skall l�mna det bitr�de som beh�vs f�r att den markav- vattningssakkunniges befogenheter enligt f�rsta stycket f�rsta meningen skall kunna ut�vas. 27 � Om s�kanden �terkallar sin ans�kan, skall de sak�gare som har fram- st�llt yrkande om att delta i markavvattningen underr�ttas. Om s�dana sak- �gare saknas eller inte inom f�reskriven tid beg�r att handl�ggningen forts�t- ter, skall m�let skrivas av. Sak�gare p� vars beg�ran m�let handl�ggs vidare anses d�refter som s�- kande. 28 � Ett m�l som har inletts efter anm�lan av lantm�terimyndigheten enligt 20 � skall skrivas av, om fastighetsregleringsf�rr�ttningen st�lls in. Hand- l�ggningen skall dock forts�tta, om sak�gare som har f�rt talan i m�let och som har kunnat ans�ka om markavvattningen beg�r det. Underr�ttas sak- �garna om regleringsf�rr�ttningens inst�llande vid ett sammantr�de vid mil- j�domstol, skall beg�ran framst�llas vid sammantr�det. I annat fall skall be- g�ran framst�llas inom den tid som milj�domstolen best�mmer. 29 � Den markavvattningssakkunnige skall till milj�domstolen ge in ett yttrande. Om den markavvattningssakkunnige anser att ans�kan skall bifal- las, skall yttrandet inneh�lla 1. f�rslag om hur markavvattningen skall utformas, med angivande av de milj�konsekvenser en s�dan utformning kommer att medf�ra, 2. vilka som skall delta i markavvattningen, och 3. varje deltagares andelstal i fr�ga om kostnaderna f�r verksamheten. Den markavvattningssakkunnige b�r samtidigt med yttrandet ge in sin kostnadsr�kning. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 1998:812 8 kap. Andelskraft 1 � Den vars vattenkraft skall tillgodog�ras av annan med st�d av 2 kap. 8 � eller p� grund av �verenskommelse, f�r delta i tillgodog�randet, om det �r av betydelse f�r hans verksamhet och om hans r�tt till kraften �r grundad p� �gander�tt eller annan r�ttighet som g�ller mot alla och som inte �r be- gr�nsad till tiden. Han �r d� ber�ttigad till andel i kraftproduktionen (andels- kraft) och skyldig att bidra till kostnaderna f�r kraftanl�ggningens utf�rande och drift, allt i f�rh�llande till sin andel i den vattenkraft som skall tillgodo- g�ras vid anl�ggningen. Motsvarande g�ller den vars str�mfall tas i anspr�k enligt 2 kap. 9 �, om ers�ttning f�r ianspr�ktagandet inte redan har best�mts. Skyldigheten att tillhandah�lla andelskraft ligger p� str�mfallsfastigheten. R�tten till andelskraft skall vara f�renad med den fastighet till vilken vat- tenkraften har h�rt eller r�ttigheten har �verflyttats enligt 3 � f�rsta stycket. 2 � I samband med ett beslut om tillhandah�llande av andelskraft skall n�dv�ndiga best�mmelser meddelas om villkoren f�r tillhandah�llandet och om kostnadsbidrag. Om f�rh�llandena �ndras, har kraftanl�ggningens �gare eller mottagaren av andelskraft r�tt till ompr�vning av r�ttsf�rh�llandet mellan dem. Vid om- pr�vningen f�r endast s�dana �ndringar beslutas som inneb�r v�sentlig f�r- del f�r n�gon av parterna utan att medf�ra betydande ol�genhet f�r motpar- ten. Om det beslutas att r�tten till andelskraft skall avl�sas mot ers�ttning i pengar, g�ller best�mmelserna i 31 kap. milj�balken om skadereglering vid tillst�ndspr�vning av vattenverksamhet. 3 � P� ans�kan av �garen till en fastighet som har r�tt till andelskraft f�r beslutas att r�tten till andelskraft skall flyttas �ver till n�gon annan fastighet som tillh�r samma �gare, om detta kan ske utan skada f�r borgen�rer med pantr�tt eller andra r�tts�gare. R�tten till andelskraft f�r uppl�tas av �garen till den fastighet som har denna r�tt. Avtal om uppl�telse �r inte bindande l�ngre �n femtio �r fr�n det avtalet sl�ts. Uppl�telser f�r n�gons livstid g�ller dock utan begr�nsning till viss tid. 4 � Om den kraftm�ngd som tas ut som andelskraft minskas i s�dana fall som avses i 31 kap. 22 eller 23 � milj�balken eller till f�ljd av ompr�vning f�r att f�rb�ttra en vattenanl�ggnings s�kerhet, �r mottagaren av andelskraf- ten skyldig att utan ers�ttning t�la denna minskning i samma utstr�ckning som innehavaren av det kraftverk fr�n vilket andelskraften tillhandah�lls. 9 kap. �vriga best�mmelser 1 � Vid pr�vningen av fr�gor om vattenverksamhet och vattenanl�ggningar skall best�mmelser om fastigheter g�lla ocks� gruvor. Detta g�ller dock inte i s�dana fall som avses i 3 kap. 2 � tredje stycket. 2 � Vattenverksamhet skall anses ber�ra en viss fastighet 1. n�r ett yrkande framst�lls om skyldighet f�r fastighetens �gare att delta i verksamheten, </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 1998:812 Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 1998 2. n�r fastigheten eller dess vatten tas i anspr�k f�r verksamheten eller f�r en anl�ggning i samband med verksamheten, eller 3. n�r verksamheten kan medf�ra skador p� mark eller vatten som tillh�r fastigheten, p� byggnader eller anl�ggningar som finns p� fastigheten eller p� fastighetens anv�ndningss�tt. 3 � Om en s�kerhet som skall st�llas enligt denna lag eller milj�balken inte har godk�nts av den till vars f�rm�n den st�lls, skall s�kerheten pr�vas av l�nsstyrelsen. Borgen f�r godk�nnas av l�nsstyrelsen endast om borgensmannen svarar som f�r egen skuld och, om flera har tecknat borgen, de svarar solidariskt. Staten, kommuner, landsting och kommunalf�rbund beh�ver inte st�lla s�kerhet. 4 � P� beg�ran av n�gon som vill bedriva vattenverksamhet men som �nnu inte har ans�kt om tillst�nd, f�r milj�domstolen f�rordna en sakkunnig som p� verksamhetsut�varens bekostnad g�r n�dv�ndiga unders�kningar. Om unders�kningarna avser verksamhetens inverkan p� det allm�nna fiskeintres- set, skall som sakkunnig f�rordnas den som Fiskeriverket f�resl�r. 5 � Efter ans�kan av �garen till en vattenanl�ggning eller av n�gon vars r�tt ber�rs av anl�ggningen kan l�nsstyrelsen f�rordna en besiktningsman f�r att utreda om anl�ggningen har kommit till i laga ordning eller �r av laga beskaffenhet. Den som har ans�kt om besiktning enligt f�rsta stycket skall betala kost- naderna f�r besiktningen med ett belopp som l�nsstyrelsen best�mmer. Om besiktningsmannen beg�r det, �r den som har gjort ans�kan �ven skyldig att betala f�rskott p� kostnaderna f�r besiktningen. 6 � �r flera fastigheter beroende av samma grundvattentillg�ng f�r f�r- brukning till husbehov, skall vattnet f�rdelas mellan dem efter vad som �r sk�ligt, om fastigheternas behov inte kan t�ckas helt. Vid en s�dan f�rdel- ning f�r en fastighet inte ber�vas vatten, som den med h�nsyn till l�ge och naturlig beskaffenhet, �ldre bebyggelse eller andra omst�ndigheter b�r anses ha f�retr�de till. En f�rdelning f�r j�mkas, om f�rh�llandena har �ndrats. 7 � Milj�domstolen skall f�ra en f�rteckning �ver vattenverksamhet inom domsomr�det (vattenbok) i den utstr�ckning som regeringen f�reskriver. F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lagen (1998:813) om inf�rande av lagen med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON ANNA LINDH (Milj�departementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet;

utf�rdad den 11 juni 1998.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

1 �

Denna lag �r till�mplig p� vattenverksamhet och vattenanl�ggningar.

Best�mmelser om vattenverksamhet och vattenanl�ggningar finns ocks� i
milj�balken.

2 �

De definitioner som finns i milj�balken g�ller ocks� i denna lag.

3 �

N�r vattenverksamhet enligt denna lag skall bedrivas inom ramen f�r

en samf�llighet, skall tillses att var och en av deltagarna tillgodoses utan v�-
sentlig nackdel f�r n�gon annan deltagare.

4 �

Om det vid tillst�ndspr�vningen av vattenverksamhet framg�r att verk-

samheten utan v�sentlig �ndring kan bedrivas s� att den medf�r en bety-
dande nytta f�r n�gon annan, skall p� beg�ran av denne villkor meddelas om
detta. S�dana villkor f�r dock inte meddelas om det finns f�ruts�ttningar f�r
att bilda en samf�llighet enligt denna lag.

Den som f�r nytta enligt f�rsta stycket skall betala sk�lig ers�ttning till

tillst�ndshavaren.

En tillst�ndshavare som f�r en kostnad p� grund av villkor enligt f�rsta

stycket har r�tt till ers�ttning enligt 31 kap. milj�balken.

2 kap. R�dighet �ver vatten m.m.

1 �

F�r att f� bedriva vattenverksamhet skall verksamhetsut�varen ha r�-

dighet �ver vattnet inom det omr�de d�r verksamheten skall bedrivas.

2 �

Var och en r�der �ver det vatten som finns inom hans fastighet. R�dig-

het �ver en fastighets vatten kan ocks� n�gon ha till f�ljd av uppl�telse av
fastighets�garen eller, enligt vad som �r s�rskilt f�reskrivet, f�rv�rv tv�ngs-
vis.

Prop. 1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20, rskr. 1997/98:278.

SFS 1998:812

Utkom fr�n trycket
den 7 juli 1998

SFS 1998:812

3 �

I rinnande vatten r�der vardera sidans �gare �ver en lika stor andel i

vattnet, �ven om en st�rre del av vattnet rinner fram p� den enes fastighet �n
p� den andres.

4 �

Den som vill bedriva vattenverksamhet har f�r detta �ndam�l r�dighet

som anges i 1 �, om vattenverksamheten inneb�r

1. vattenreglering,
2. vattent�kt f�r allm�n vattenf�rs�rjning, allm�n v�rmef�rs�rjning eller

bevattning,

3. markavvattning,
4. vattenverksamhet som beh�vs f�r allm�n v�g, allm�n farled eller all-

m�n hamn,

5. vattenverksamhet som beh�vs f�r att motverka f�rorening genom av-

loppsvatten, eller

6. vattenverksamhet som beh�vs f�r j�rnv�g.

5 �

Staten, kommuner och vattenf�rbund har r�dighet som anges i 1 � f�r

att bedriva s�dan vattenverksamhet som �r �nskv�rd fr�n allm�n milj�- eller
h�lsosynpunkt eller som fr�mjar fisket.

Den som �r beroende av att vattenf�rh�llandena best�r har ocks� s�dan r�-

dighet f�r att utf�ra rensningar f�r att bibeh�lla vattnets djup eller l�ge eller
f�r att omedelbart �terst�lla ett vattendrag som har vikit fr�n sitt f�rra l�ge
eller som p� n�got annat s�tt har f�r�ndrat sitt lopp.

6 �

Utf�rs rensningar eller andra �tg�rder som avses i 5 � andra stycket, f�r

rensningsmassorna l�ggas p� n�rmaste strand, om det inte medf�r avsev�rda
ol�genheter fr�n allm�n eller enskild synpunkt. Massorna f�r annars f�ras till
ett l�mpligt st�lle i n�rheten.

Markens �gare skall underr�ttas innan rensningsmassorna l�ggs upp. Den

som l�gger upp massorna �r skyldig att vidta �tg�rder f�r att f�rebygga eller
minska skada av uppl�ggningen. Kravet g�ller inte �tg�rder som leder till att
verksamhetsut�varen d�rigenom drabbas av osk�liga kostnader.

Den som l�gger upp massorna och d�rigenom skadar annans egendom,

skall betala ers�ttning f�r vad som skadas. Ers�ttning skall dock endast beta-
las f�r skador som kvarst�r sedan f�rebyggande eller avhj�lpande �tg�rder
har utf�rts.

7 �

Den som �ger strand vid n�gon annans vattenomr�de har r�tt att f�r sin

fastighets behov ha mindre brygga, b�thus eller n�gon annan s�dan byggnad
vid stranden, om inte vattenomr�dets �gare genom byggnaden lider skada av
n�gon betydelse.

I 1 kap. 6 � jordabalken finns best�mmelser om att �ven andra �n strand-

�gare kan ha denna r�tt.

8 �

Tillh�r en fallstr�cka olika �gare, f�r en av dem tillgodog�ra sig vatten-

kraften i hela str�ckan, om denna �gare r�der �ver mer �n h�lften av kraften
p� grund av �gander�tt eller annan r�ttighet som g�ller mot alla och inte �r
begr�nsad till tiden. H�nsyn skall tas till den kraft som svarar mot andelar i
en s�dan samf�llighet som avses i 1 kap. 3 � fastighetsbildningslagen
(1970:988).

SFS 1998:812

Detta g�ller �ven n�r n�gon i ett vattenkraftverk vill tillgodog�ra sig vat-

tenkraft i fallstr�ckor som ing�r i olika vattendrag, om det gemensamma till-
godog�randet �r en fr�n teknisk och ekonomisk synpunkt n�dv�ndig f�rut-
s�ttning f�r kraftverkets tillkomst.

9 �

Regeringen f�r besluta att ett str�mfall eller s�rskild r�tt till det f�r tas i

anspr�k, om n�gon som vill tillgodog�ra sig vattenkraften har ans�kt om det
och det f�r att kraftf�rs�rjningen skall utvecklas planm�ssigt �r n�dv�ndigt
att det tas i anspr�k ett s�dant str�mfall som n�gon annan �n staten har och
som inte �r utnyttjat p� ett fr�n allm�n synpunkt �ndam�lsenligt s�tt.

Den som har f�tt ett tillst�nd som avses i f�rsta stycket skall inom ett �r

fr�n det att tillst�ndet beviljades ans�ka om best�mmande av ers�ttning hos
milj�domstolen f�r vad som tas i anspr�k enligt f�rsta stycket. Om ans�kan
inte g�rs inom den tiden, upph�r tillst�ndet att g�lla.

R�tt att ta str�mfall i anspr�k p� grund av ett beslut enligt f�rsta stycket

f�r inte utan regeringens medgivande �verg� fr�n innehavaren till n�gon an-
nan.

Regeringen f�r besluta de villkor f�r r�ttighetens utnyttjande som beh�vs

fr�n allm�n synpunkt.

10 �

Den som bedriver en vattenverksamhet eller r�der �ver en vattentill-

g�ng enligt 2 � �r skyldig att vid allvarlig vattenbrist avst� det vatten som �r
oundg�ngligen n�dv�ndigt f�r den allm�nna vattenf�rs�rjningen eller f�r n�-
got annat allm�nt behov, om vattenbristen orsakas av torka eller n�gon annan
j�mf�rlig omst�ndighet.

Den som lider skada genom att avst� vatten har r�tt till sk�lig ers�ttning.
L�nsstyrelsen f�r vid vite f�rel�gga den som bedriver verksamheten eller

r�der �ver vattentillg�ngen att iaktta sin skyldighet enligt f�rsta stycket.
L�nsstyrelsen f�r d� best�mma att beslutet skall g�lla �ven om det �verkla-
gas.

3 kap. Markavvattningssamf�lligheter

Allm�nna best�mmelser

1 �

Ans�ker n�gon om tillst�nd enligt milj�balken till en markavvattning

skall verksamheten bedrivas s� att den blir till nytta �ven f�r en annan fastig-
het, om det beg�rs av �garen till den andra fastigheten och det pr�vas l�mp-
ligt. �gare av fastigheter f�r vilka markavvattningen medf�r nytta skall delta
i verksamheten. Skyldighet att delta i annan markavvattning �n dikning finns
dock endast om det beg�rs av �gare till fastigheter som f�r mer �n h�lften av
den ber�knade nyttan av verksamheten.

F�rsta stycket g�ller �ven v�gh�llare som inte �r fastighets�gare, om v�-

gen medf�r en avsev�rd inverkan p� markavvattningen.

2 �

F�r utf�rande och drift av verksamheten utg�r deltagarna en samf�llig-

het. Tillst�ndet till verksamheten samt anl�ggningar och r�ttigheter som h�r
till verksamheten �r samf�llda f�r deltagarna.

SFS 1998:812

N�r en samf�llighet har bildats, g�ller f�r samf�lligheten vad som i denna

lag och i milj�balken f�reskrivs om tillst�ndshavare eller �gare av en anl�gg-
ning.

Inl�st mark �r samf�lld f�r de fastigheter som vid inl�sen �gs av deltagare

i samf�lligheten och omfattas av markavvattningen.

3 �

Kostnaderna f�r verksamhet som utg�r markavvattning f�rdelas mellan

deltagarna p� grundval av andelstal som best�ms efter vad som �r sk�ligt
med h�nsyn fr�mst till den nytta var och en har av verksamheten.

Markavvattning skall delas in i avdelningar som avgr�nsas med h�nsyn till

olikheterna, om det med h�nsyn till olikheter i naturf�rh�llandena eller av
n�gon annan anledning kan antas att ett visst omr�de skulle f� en avsev�rt
mindre kostnad i f�rh�llande till nyttan av markavvattningen om ett annat
omr�de inte hade omfattats av verksamheten.

Vad deltagarna har kommit �verens om kostnadsf�rdelningen skall l�ggas

till grund f�r tillst�ndsbeslutet, om borgen�rer med pantr�tt i de fastigheter
som �gs av deltagare och omfattas av markavvattningen medger det. Om en
fastighet svarar f�r gemensam inteckning, kr�vs det dessutom de medgivan-
den fr�n fastighets�gare och fordringshavare som f�reskrivs f�r relaxation i
22 kap. 11 � jordabalken. Medgivande av r�tts�gare beh�vs inte, om �ver-
enskommelsen inte har v�sentlig betydelse f�r dem.

4 �

Best�mmelserna i 13 �� g�ller inte i fr�ga om markavvattning som

s�ks av n�gon annan �n en �gare av en fastighet eller en v�gh�llare.

Markavvattning och avledande av avloppsvatten

5 �

Kan ledningar f�r en markavvattning med v�sentlig f�rdel anv�ndas

f�r att avleda avloppsvatten fr�n en fastighet, skall �garen av denna fastighet
delta i verksamheten, om �garen sj�lv eller den s�kande till markavvatt-
ningen beg�r det. Detta skall g�lla �ven vid avledande av avloppsvatten fr�n
verksamhetsomr�det f�r en allm�n vatten- och avloppsanl�ggning. Vad som
s�gs om fastighetens �gare skall d� i st�llet g�lla huvudmannen f�r anl�gg-
ningen.

6 �

Kostnaderna f�r utf�rande och drift av en gemensam ledning f�rdelas

mellan markavvattningsintresset och avloppsintresset med h�nsyn till den
m�ngd och det slag av vatten som tillf�rs ledningen samt till vad som kan an-
ses sk�ligt med h�nsyn till intressenternas nytta av ledningen.

Detta g�ller ocks� vid f�rdelningen av kostnaderna mellan avloppsintres-

senter.

I fr�ga om �verenskommelser mellan intressenterna till�mpas 3 � tredje

stycket.

7 �

Best�mmelserna i 5 och 6 �� om avledande av avloppsvatten fr�n fas-

tigheter f�r till�mpas �ven i fr�ga om avledande av avloppsvatten fr�n bygg-
nader och anl�ggningar som inte h�r till n�gon fastighet, om det kan ske utan
ol�genhet av betydelse f�r de �vriga deltagarna.

SFS 1998:812

8 �

Best�mmelserna i 57 �� g�ller inte avledande av avloppsvatten fr�n

enskilda fastigheter inom verksamhetsomr�det f�r en allm�n vatten- och av-
loppsanl�ggning.

Markavvattning och v�gf�retag m.m.

9 �

Skall f�r markavvattning ett vattenavlopp byggas genom en v�g eller

ett avlopp genom en v�g utvidgas eller f�rdjupas och vill v�gh�llaren sj�lv
utf�ra �tg�rden, har v�gh�llaren r�tt till detta.

�r det inte osk�ligt skall s�dana �tg�rder bekostas av v�gh�llaren, om �t-

g�rden beh�vs f�r avvattning till 1,2 meters djup av �ker och �ng som sedan
v�gens tillkomst eller sedan minst tjugofem �r r�knat fr�n dagen f�r beg�ran
om �tg�rden varit att h�nf�ra till �ker eller �ng. V�gh�llarens kostnadsansvar
g�ller inte i fr�ga om �gov�gar eller d�rmed j�mf�rliga v�gar och inte heller
i fr�ga om broar och annan vattenverksamhet som har bedrivits i �verens-
st�mmelse med tillst�nd som har meddelats enligt milj�balken, vattenlagen
(1983:291) eller vattenlagen (1918:523).

N�r v�gh�llaren inte har kostnadsansvar enligt andra stycket, skall �tg�r-

den bekostas av den f�r vilken markavvattning g�rs.

10 �

Om den kostnad som v�gh�llaren har enligt 9 � andra stycket avsev�rt

�verstiger v�rdet av den skada som uppst�r om �tg�rden inte utf�rs, f�r v�g-
h�llaren i st�llet f�r att bekosta �tg�rden betala ers�ttning f�r skadan.

11 �

Om en v�g skall byggas eller �ndras och en mark�gare beg�r att ett

vattenavlopp f�r en framtida markavvattning skall g�ras genom v�gen, skall
v�gh�llaren utf�ra �tg�rden om det kan g�ras utan ol�genhet f�r v�gens
framtida brukbarhet. I fr�ga om kostnadsansvaret f�r den f�rdyring av byg-
gandet och driften av v�gen som �tg�rden medf�r g�ller 9 � andra och tredje
stycket samt 10 �.

En s�dan beg�ran skall framst�llas hos v�gh�llaren eller, i fr�ga om en-

skild v�g f�r vilken det �nnu inte finns n�gon v�gh�llningsskyldighet, hos
den som handl�gger v�gf�rr�ttningen. Beg�ran skall vara skriftlig och i fr�ga
om mer omfattande �tg�rder vara �tf�ljd av en plan f�r markavvattningen.

12 �

Best�mmelserna i 911 �� inneb�r inte n�gon inskr�nkning i den r�tt

som v�gh�llaren eller mark�garen kan grunda p� dom, avtal eller n�gon an-
nan s�rskild r�ttsgrund.

13 �

Best�mmelserna i 912 �� g�ller ocks� i fr�ga om banvallar f�r j�rn-

v�gar, tunnelbanor och sp�rv�gar.

4 kap. Bevattningssamf�lligheter

1 �

Om flera ans�ker om tillst�nd enligt milj�balken till vattent�kt f�r be-

vattning ur samma vattentillg�ng och vattnet beh�ver f�rdelas mellan dem,
f�r det vid meddelande av tillst�nd best�mmas att tillst�ndshavarna skall ut-
g�ra en samf�llighet f�r s�dan f�rdelning (bevattningssamf�llighet).

Om n�gon har f�tt tillst�nd till en vattent�kt f�r bevattning och n�gon an-

nan s�ker tillst�nd till en ny vattent�kt f�r bevattning ur samma vattentill-

SFS 1998:812

g�ng, f�r milj�domstolen, om det finns s�rskilda sk�l, vid meddelande av det
nya tillst�ndet best�mma att tillst�ndshavarna skall utg�ra en bevattnings-
samf�llighet. Om en samf�llighet bildas enligt f�rsta stycket f�r i st�llet be-
st�mmas att den som redan har tillst�nd skall ing� i samf�lligheten.

Om, sedan en samf�llighet har bildats, n�gon g�r en ans�kan om tillst�nd

till en ny vattent�kt f�r bevattning ur samma vattentillg�ng, f�r milj�domsto-
len vid meddelande av tillst�nd till vattent�kten best�mma att tillst�ndshava-
ren skall ing� i samf�lligheten.

2 �

Deltagarna i en bevattningssamf�llighet f�rdelar tillg�ngligt vatten

mellan sig, om det beh�vs p� grund av vattenbrist eller n�gon annan omst�n-
dighet eller om n�gon deltagare inte utnyttjar sin r�tt att ta vatten. Vid f�rdel-
ningen skall de villkor iakttas som har best�mts av milj�domstolen i sam-
band med att tillst�nd meddelades.

3 �

Om det �r l�mpligt, f�r milj�domstolen best�mma att gemensamma an-

l�ggningar f�r bevattning skall inr�ttas f�r samtliga eller vissa av dem som
skall ing� i samf�lligheten.

4 �

En gemensam anl�ggning f�r endast inr�ttas f�r s�dana deltagare i

samf�lligheten f�r vilka det �r av v�sentlig betydelse att ha del i anl�gg-
ningen.

En gemensam anl�ggning f�r inte inr�ttas, om de som skall delta i anl�gg-

ningen mera allm�nt mots�tter sig �tg�rden och har beaktansv�rda sk�l f�r
det. Vid denna pr�vning skall fr�mst deras mening beaktas som har st�rst
nytta av anl�ggningen.

Andra stycket g�ller inte, om behovet av anl�ggningen �r synnerligen an-

gel�get f�r att tillgodose motst�ende allm�nna och enskilda intressen.

5 �

En gemensam anl�ggning och r�tt till utrymme �r samf�llda f�r dem

som deltar i anl�ggningen. Deltagarna svarar gemensamt f�r utf�rande och
drift av anl�ggningen.

Mark som har l�sts in f�r gemensamma anl�ggningar �r samf�lld f�r de

fastigheter som vid inl�sen �gs av deltagare i samf�lligheten och omfattas av
bevattningsverksamheten.

6 �

En bevattningssamf�llighets f�rvaltningskostnader och kostnader f�r

utf�rande och drift av gemensamma anl�ggningar f�rdelas mellan deltagarna
efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den m�ngd vatten som var
och en f�r ta ut enligt meddelat tillst�nd. I enlighet med detta best�ms an-
delstal f�r varje deltagare.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r s�rskilda andelstal best�mmas f�r en viss

del av verksamheten.

Om det �r l�mpligt, f�r kostnaderna f�r driften av gemensamma anl�gg-

ningar f�rdelas genom avgifter som ber�knas p� grundval av den omfattning
i vilken varje deltagare utnyttjar anl�ggningarna.

7 �

Vad deltagarna har �verenskommit om andelstalen och grunderna f�r

avgiftsber�kningen skall l�ggas till grund f�r milj�domstolens dom, om bor-
gen�rer med pantr�tt i fastigheter som �gs av deltagare och omfattas av be-

SFS 1998:812

vattningsverksamheten medger det. Om en fastighet svarar f�r gemensam in-
teckning, kr�vs dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och ford-
ringshavare som f�reskrivs f�r relaxation i 22 kap. 11 � jordabalken.
Medgivande av r�tts�gare beh�vs inte, om �verenskommelsen �r v�sentligen
utan betydelse f�r dem.

5 kap. Vattenregleringssamf�lligheter

Vattenreglering f�r kraft�ndam�l

1 �

P� yrkande av den som ans�ker om eller har f�tt tillst�nd enligt milj�-

balken till vattenreglering f�r kraft�ndam�l skall milj�domstolen besluta att
�gare av andra str�mfall som f�r nytta av regleringen skall delta i reglerings-
verksamheten. Detta skall ske om mer �n h�lften av verksamhetens nytta be-
l�per p� de str�mfall som tillh�r den som framst�ller yrkandet och dem som
f�renat sig med denne samt varje str�mfall som yrkandet avser �r utbyggt el-
ler kan ber�knas bli utbyggt f�r kraft�ndam�l inom den n�rmaste tiden.

Om n�gon ans�ker om eller har f�tt tillst�nd enligt milj�balken till vatten-

reglering f�r kraft�ndam�l, skall milj�domstolen p� yrkande av �garen av ett
annat str�mfall som f�r nytta av regleringen besluta att denne skall delta i
verksamheten.

2 �

Har beslut enligt 1 � meddelats, utg�r samtliga deltagare i reglerings-

verksamheten en samf�llighet f�r utf�rande och drift av verksamheten. Till-
st�ndet till verksamheten samt anl�ggningar och r�ttigheter som h�r till den
�r samf�llda f�r deltagarna.

N�r en samf�llighet har bildats g�ller vad som i denna lag och i milj�bal-

ken f�reskrivs om tillst�ndshavare eller �gare av en anl�ggning i st�llet sam-
f�lligheten.

Inl�st mark �r samf�lld f�r de fastigheter som vid inl�sen �gs av delta-

garna i samf�lligheten och till vilka deras str�mfall h�r.

3 �

Kostnaderna f�r regleringsverksamheten f�rdelas mellan deltagarna p�

grundval av andelstal som best�ms efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn
fr�mst till den nytta var och en har av verksamheten.

Om en vattenreglering avser flera sj�ar eller skilda str�ckor i ett vatten-

drag och det p� grund av detta beh�vs flera dammbyggnader eller s�rskilda
anl�ggningar, skall, om det beh�vs, kostnaderna f�r varje s�dan del av verk-
samheten ber�knas s�rskilt och f�rdelas enligt grunderna i f�rsta stycket.

Vad deltagarna har �verenskommit om kostnadsf�rdelningen skall l�ggas

till grund f�r milj�domstolens dom, om borgen�rer med pantr�tt i de fastig-
heter till vilka deltagarnas str�mfall h�r medger det. Om en fastighet svarar
f�r gemensam inteckning, kr�vs det dessutom de medgivanden fr�n fastig-
hets�gare och fordringshavare som f�reskrivs f�r relaxation i 22 kap. 11 �
jordabalken. Medgivande av r�tts�gare beh�vs inte, om �verenskommelsen
�r v�sentligen utan betydelse f�r dem.

SFS 1998:812

Vattenreglering f�r bevattning

4 �

P� yrkande av den som ans�ker om eller har f�tt tillst�nd till vattenreg-

lering f�r bevattning skall milj�domstolen besluta att andra som har tillst�nd
till vattent�kt f�r bevattning och som f�r stadigvarande f�rdel av regleringen
genom f�rb�ttrade m�jligheter att bevattna skall delta i regleringsverksam-
heten. Detta skall ske om den som framst�ller yrkandet och de som f�renat
sig med denne om verksamheten har st�rre f�rdel av regleringsverksamheten
�n de som yrkandet avser.

Om n�gon ans�ker om eller har f�tt tillst�nd till vattenreglering f�r bevatt-

ning, skall p� yrkande av n�gon annan som har tillst�nd till vattent�kt f�r be-
vattning och som f�r stadigvarande f�rdel av regleringen genom f�rb�ttrade
m�jligheter att bevattna beslutas att denne skall delta i verksamheten.

5 �

N�r det g�ller vattenreglering f�r bevattning skall 2 och 3 �� till�mpas

med f�ljande avvikelser.

Inl�st mark �r samf�lld f�r de fastigheter som, vid inl�sen, �gs av delta-

gare i regleringssamf�lligheten och f�r vilkas bevattning regleringen sker.

Deltagarnas andelstal best�ms efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst

till den m�ngd vatten som varje deltagare f�r ta ut enligt meddelat tillst�nd
till vattent�kt.

Vid till�mpningen av 3 � tredje stycket f�rsta meningen g�ller att medgi-

vande skall l�mnas av borgen�rer som har pantr�tt i fastigheter som �gs av
deltagare i regleringssamf�lligheten och f�r vilkas bevattning regleringen
sker.

Vattenreglering p� grund av �verenskommelse

6 �

Har tillst�nd till vattenregleringsverksamhet meddelats p� ans�kan av

flera som till gemensam nytta vill utf�ra verksamheten, utg�r s�kandena en
samf�llighet f�r utf�rande och drift av verksamheten, om de inte har kommit
�verens om annat.

Om vattenregleringsverksamhet, till vilken tillst�nd har l�mnats enligt

f�rsta stycket, avser olika slag av �ndam�l, skall 1 och 4 �� inte till�mpas.

7 �

F�r vattenregleringsverksamhet enligt 6 � g�ller i till�mpliga delar

1. i fr�ga om inl�sen: 2 � tredje stycket och 5 � andra stycket, och
2. i fr�ga om kostnadsf�rdelningen: 3 � samt 5 � tredje och fj�rde stycket.

6 kap. Avgifter

Bygdeavgifter

1 �

Den som har tillst�nd till vattenverksamhet skall betala en �rlig bygde-

avgift som best�ms av milj�domstolen att tas ut efter avgiftsenheter och av-
giftsklasser enligt 2 och 3 ��, om verksamheten inneb�r

1. drift av ett vattenkraftverk,
2. vattenreglering som avser �rs- eller fler�rsreglering,
3. vatten�verledning f�r n�got annat �ndam�l �n kraft�ndam�l, eller
4. ytvattent�kt.

SFS 1998:812

Avser vattenverksamheten utvidgning av annan vattenverksamhet eller,

om utvidgning tidigare har skett, flera andra vattenverksamheter, f�r vilka
tillst�nd har l�mnats enligt milj�balken, skall en gemensam avgift fastst�llas
s�som f�r en enda verksamhet. Denna avgift ers�tter tidigare avgifter.

Bygdeavgift skall enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av rege-

ringen anv�ndas dels f�r att f�rebygga eller minska s�dana skador av vatten-
verksamheten eller anl�ggningar f�r denna som inte har ersatts enligt 31 kap.
milj�balken och f�r att gottg�ra s�dana skador, dels f�r att tillgodose all-
m�nna �ndam�l f�r den bygd som ber�rs av vattenverksamheten eller an-
l�ggningar f�r denna.

2 �

Avgiftsenheter �r

1. f�r vattenkraftverk: varje enhet installerad generatoreffekt som omfat-

tar tio kilowatt intill 150 procent av effekten vid medelvattenf�ring och varje
enhet om tjugo kilowatt d�rut�ver,

2. f�r vattenregleringar: varje enhet av regleringsmagasinets rymd som

omfattar 25 000 kubikmeter intill 100 miljoner kubikmeter, varje ytterligare
enhet om 50 000 kubikmeter intill 1 000 miljoner kubikmeter samt varje en-
het om 100 000 kubikmeter d�rut�ver, och

3. f�r vatten�verledningar och ytvattent�kter: varje kubikmeter i sekun-

den av den vattenm�ngd som h�gst f�r ledas bort enligt meddelat tillst�nd.

Avgift skall inte betalas f�r vattenkraftverk eller vattenregleringar, om an-

talet avgiftsenheter �r mindre �n femhundra.

3 �

F�r vattenkraftverk och vattenregleringar �r avgiften f�r varje avgifts-

enhet, om verksamheten tillh�r

klass 1: 0,5 promille av basbeloppet,
klass 2: 1 promille av basbeloppet,
klass 3: 1,5 promille av basbeloppet,
klass 4: 2 promille av basbeloppet.
F�r vatten�verledningar och vattent�kter �r avgiften f�r varje avgiftsenhet,

om verksamheten tillh�r

klass 1: 5 procent av basbeloppet,
klass 2: 10 procent av basbeloppet,
klass 3: 15 procent av basbeloppet,
klass 4: 20 procent av basbeloppet.
Med basbeloppet avses det basbelopp som har best�mts enligt lagen

(1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r det �r som avgiften avser.

Vid inplacering i avgiftsklass skall det tas h�nsyn till de mindre eller

st�rre f�r�ndringar i vattenf�rh�llandena samt de mindre eller st�rre ol�gen-
heter eller f�rdelar f�r bygden som vattenverksamheten eller anl�ggningar
f�r denna medf�r.

4 �

Bygdeavgift skall tas ut fr�n och med kalender�ret n�rmast efter det �r

d� tillst�ndet till vattenverksamhet togs i anspr�k till och med det �r d� verk-
samheten l�ggs ned.

Bygdeavgiften skall f�re varje kalender�rs utg�ng betalas till l�nsstyrelsen

i det l�n d�r verksamheten huvudsakligen bedrivs.

SFS 1998:812

Fiskeavgifter

5 �

Milj�domstolen eller l�nsstyrelsen f�r, om det �r l�mpligare, i st�llet

f�r att meddela villkor enligt 11 kap. 8 � milj�balken �l�gga tillst�ndshava-
ren att betala en s�rskild avgift f�r fr�mjande av fisket i det vatten som ber�rs
av vattenverksamheten eller inom n�got angr�nsande vattenomr�de. Avgiften
kan fastst�llas som en eng�ngsavgift eller som en �rlig avgift.

Beloppet av �rlig avgift ber�knas s�, att det av milj�domstolen eller l�ns-

styrelsen fastst�llda avgiftsbeloppet multipliceras med det tal som anger f�r-
h�llandet mellan basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring
f�r det �r d� avgiften skall betalas och basbeloppet f�r det �r d� avgiften fast-
st�lldes.

6 �

Om vattenverksamhet som avses i 1 � eller anl�ggningar f�r denna kan

antas skada fisket eller kommer att orsaka en inte obetydlig �ndring i de na-
turliga vattenst�ndsf�rh�llandena, skall den som har tillst�nd till verksamhe-
ten betala en �rlig allm�n fiskeavgift f�r fr�mjande av fisket inom landet.

Avgiften best�ms av milj�domstolen att tas ut efter avgiftsenheter och av-

giftsklasser enligt 7 och 8 ��.

Avser vattenverksamhet utvidgning av annan vattenverksamhet eller, om

utvidgning tidigare har skett, flera andra vattenverksamheter, f�r vilka till-
st�nd har l�mnats enligt milj�balken, skall en gemensam avgift fastst�llas s�-
som f�r en enda verksamhet. Denna avgift ers�tter tidigare avgifter.

7 �

Avgiftsenheter �r

1. f�r vattenkraftverk: varje enhet installerad generatoreffekt som omfat-

tar tio kilowatt intill 150 procent av effekten vid medelvattenf�ring och varje
enhet om tjugo kilowatt d�rut�ver,

2. f�r vattenregleringar: varje enhet av regleringsmagasinets rymd som

omfattar 25 000 kubikmeter intill 100 miljoner kubikmeter och varje enhet
om 50 000 kubikmeter d�rut�ver, och

3. f�r vatten�verledningar och ytvattent�kter: varje kubikmeter i sekun-

den av den vattenm�ngd som h�gst f�r ledas bort enligt meddelat tillst�nd.

Avgift skall inte betalas f�r vattenkraftverk och vattenregleringar, om an-

talet avgiftsenheter �r mindre �n tio.

8 �

F�r vattenkraftverk och vattenregleringar �r avgiften f�r varje avgifts-

enhet, om verksamheten tillh�r

klass 1: 0,05 promille av basbeloppet,
klass 2: 0,1 promille av basbeloppet,
klass 3: 0,15 promille av basbeloppet,
klass 4: 0,2 promille av basbeloppet.
F�r vatten�verledningar och vattent�kter �r avgiften f�r varje avgiftsenhet,

om verksamheten tillh�r

klass 1: 1 procent av basbeloppet,
klass 2: 5 procent av basbeloppet,
klass 3: 10 procent av basbeloppet,
klass 4: 15 procent av basbeloppet.
Med basbeloppet avses det basbelopp som har best�mts enligt lagen

(1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r det �r som avgiften avser.

SFS 1998:812

Vid inplacering i avgiftsklass skall h�nsyn tas till
den omfattning i vilken fisk och fiske f�rekommer i det vattenomr�de

som ber�rs av vattenverksamheten eller anl�ggningar f�r denna,

den utstr�ckning i vilken vattenf�rh�llandena och fisket p�verkas av

vattenverksamheten eller anl�ggningar f�r denna, och

omfattningen av de f�rpliktelser som verksamhetsut�varen har �lagts

enligt 5 � eller i villkor enligt 11 kap. 8 � milj�balken.

9 �

Om det �rliga beloppet av den allm�nna fiskeavgiften �r ringa, f�r mil-

j�domstolen eller l�nsstyrelsen best�mma att avgiftsskyldigheten skall full-
g�ras genom eng�ngsbetalning. Ett s�dant villkor skall meddelas om det �r-
liga avgiftsbeloppet skulle understiga femhundra kronor.

10 �

En �rlig fiskeavgift enligt 6 � skall tas ut fr�n och med kalender�ret

n�rmast efter det �r d� arbeten eller andra �tg�rder som inverkar p� vatten-
f�rh�llandena p�b�rjades eller d� beslut om lagligf�rklaring meddelades till
och med det �r d� verksamheten l�ggs ned.

�rlig fiskeavgift enligt 5 eller 6 � skall f�re varje kalender�rs utg�ng beta-

las till Fiskeriverket.

Eng�ngsavgift skall betalas till Fiskeriverket senast vid den tidpunkt som

anges n�r avgiften best�ms.

7 kap. Pr�vningen av viss vattenverksamhet

Ans�kningsm�l

1 �

Best�mmelser om ans�kningsm�l finns i 21 kap. 1 � milj�balken. An-

s�kningsm�l �r �ven m�l om

1. best�mmande enligt 2 kap. 9 � av ers�ttning f�r r�tten att ta i anspr�k

ett str�mfall,

2. inr�ttande enligt 4 kap. 3 � av en gemensam anl�ggning f�r bevatt-

ning, sedan en samf�llighet enligt 4 kap. har bildats,

3. �verflyttning enligt 8 kap. 3 � f�rsta stycket av r�tten till andelskraft,
4. ompr�vning, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, enligt 17 �

f�rsta stycket eller ompr�vning enligt 17 � andra stycket, och

5. fastst�llelse enligt 18 � av en �verenskommelse.

St�mningsm�l

2 �

St�mningsm�l �r talan om

1. utrivning eller �ndring av en vattenanl�ggning, n�r talan grundas p� att

anl�ggningen inte har tillkommit i laga ordning eller inte �r av laga beskaf-
fenhet,

2. ers�ttning f�r skada eller intr�ng genom en s�dan anl�ggning som av-

ses i 1,

3. ers�ttning f�r skada genom utrivning av en vattenanl�ggning, om utriv-

ningen har skett utan tillst�nd men s�dant tillst�nd skulle ha beh�vts, eller
ers�ttning, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, enligt 11 kap. 22 �
andra stycket milj�balken,

4. ers�ttning enligt 2 kap. 10 � andra stycket,

SFS 1998:812

5. deltagande, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, i en vatten-

reglering enligt 5 kap. 1 eller 4 �,

6. s�rskild tv�ngsr�tt, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, enligt

2 kap. 6 � tredje stycket denna lag och 28 kap. 1013 �� milj�balken,

7. ompr�vning enligt 8 kap. 2 � andra stycket,
8. meddelande av best�mmelser enligt 16 �,
9. ers�ttning enligt 31 kap. 33 � milj�balken,
10. ers�ttning eller annat p� grund av att en vattenanl�ggning inte under-

h�lls i enlighet med 11 kap. 17 eller 18 �� milj�balken,

11. ers�ttning f�r skada p� grund av att vattenverksamhet inte drivs i en-

lighet med villkoren i en tillst�ndsdom eller ett tillst�ndsbeslut eller, om s�-
dana villkor saknas, drivs s� att det genom inverkan p� vattenf�rh�llandena
skadar allm�nna eller enskilda intressen,

12. ers�ttning enligt 28 kap. 11 � milj�balken,
13. ers�ttning, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, enligt

25 kap. 11 � milj�balken, och

14. f�rdelning av vatten enligt 9 kap. 6 �.

F�rfarandet vid milj�domstolarna i ans�kningsm�l

3 �

Best�mmelser om f�rfarandet vid milj�domstolarna i ans�kningsm�l

finns �ven i 22 kap. milj�balken.

4 �

Om vattenverksamhet avser utf�rande av ett vattenkraftverk, skall an-

s�kan inneh�lla uppgift om det omr�de som enligt s�kanden b�r utg�ra
str�mfallsfastighet.

En ans�kan enligt 1 � 1 skall inneh�lla ritningar j�mte beskrivning av

str�mfallets l�ge och beskaffenhet, uppgift om erbjudna ers�ttningsbelopp
samt �vriga upplysningar som beh�vs f�r att bed�ma ers�ttningsfr�gan.

Till en ans�kan enligt 1 � 3 skall fogas dels ett gravationsbevis r�rande

den fastighet varifr�n r�tten till andelskraft skall flyttas �ver, dels �verens-
kommelser som har tr�ffats med borgen�rer med pantr�tt i fastigheten och
andra r�tts�gare.

5 �

Innan milj�domstolen meddelar en dom om ers�ttning f�r str�mfall

som skall avst�s enligt 2 kap. 9 � och utg�r fastighetsdel, skall en karta med
beskrivning ha uppr�ttats �ver omr�det samt dess gr�nser ha utm�rkts i den
ordning som g�ller f�r fastighetsbildning.

Innan milj�domstolen meddelar en dom om tillst�nd till ett vattenkraft-

verk, skall domstolen se till att det finns en l�mplig fastighet, som �gs av s�-
kanden och med vilken r�tten till tillgodog�randet av vattenkraften f�r fram-
tiden skall vara f�renad (str�mfallsfastighet).

6 �

Domar i m�l som r�r vattenverksamhet skall ut�ver vad som f�ljer av

22 kap. 25 � milj�balken i f�rekommande fall �ven inneh�lla best�mmelser
om

1. de omr�den som f�r tas i anspr�k f�r vattenverksamheten och de s�r-

skilda tv�ngsr�tter i �vrigt som medges s�kanden,

2. str�mfallsfastighet,

SFS 1998:812

3. vilka som skall delta i en vattenreglerings- eller bevattningssamf�llig-

het samt varje deltagares andelstal i fr�ga om kostnaderna f�r verksamheten,
och

4. villkor betr�ffande tillhandah�llande av andelskraft och om kostnadsbi-

drag h�rf�r.

7 �

Fastst�lls best�mmelser om inneh�llande och tappning av vatten f�r att

under osedvanliga f�rh�llanden tillgodose s�kerheten hos en vattenanl�gg-
ning och kan de skador som f�ljer om best�mmelserna utnyttjas inte l�mpli-
gen uppskattas p� f�rhand, f�r milj�domstolen skjuta upp fr�gan om ers�tt-
ning.

Anspr�k p� grund av skada som avses i f�rsta stycket pr�vas p� det s�tt

som f�reskrivs i 24 kap. 13 � milj�balken.

F�rfarandet vid milj�domstolarna i st�mningsm�l

8 �

Talan i st�mningsm�l v�cks genom ans�kan om st�mning.

9 �

F�rberedelsen �r skriftlig eller muntlig.

Kallelser och andra meddelanden till parterna skall delges.

10 �

Om m�let avg�rs utan huvudf�rhandling i annat fall �n som avses i

42 kap. 18 � f�rsta stycket 14 r�tteg�ngsbalken, skall milj�domstolen ha
den sammans�ttning som anges i 20 kap. 4 � f�rsta stycket milj�balken.

Betr�ffande f�rel�gganden f�r parterna att avge skriftligt svarom�l eller

att inst�lla sig vid muntlig f�rberedelse eller vid huvudf�rhandling och om
parts utevaro fr�n ett s�dant sammantr�de g�ller r�tteg�ngsbalkens best�m-
melser r�rande en sak, varom f�rlikning inte �r till�ten.

11 �

I fr�ga om f�rfarandet i st�mningsm�l g�ller i �vrigt best�mmelserna

om ans�kningsm�l i 22 kap. 11 � fj�rde stycket, 12 och 13 ��, 16 � f�rsta
stycket, 18 och 20 ��, 21 � f�rsta och andra stycket samt 24 � milj�balken.

I m�l enligt 2 � 6 g�ller ocks� 22 kap. 23 och 28 �� milj�balken. Om det i

ett s�dant m�l �r fr�ga om arbete f�r att f�rebygga eller minska skador eller
ol�genheter till f�ljd av verksamhet enligt balken eller denna lag, g�ller �ven
22 kap. 14 � milj�balken.

12 �

Om svaranden f�r att bem�ta k�rom�let g�r en ans�kan hos milj�-

domstolen enligt 21 kap. 1 � f�rsta stycket 3 milj�balken eller om �ndrade
best�mmelser om vattentappning enligt 13 � detta kapitel, handl�ggs m�let i
dess helhet som ett ans�kningsm�l, om inte m�let med st�d av 21 kap. 1 �
andra stycket milj�balken �nd� behandlas som ett st�mningsm�l.

Har beslut om borttagande eller �ndring av en vattenanl�ggning meddelats

av milj�domstolen i ett st�mningsm�l, av kronofogdemyndigheten med st�d
av lagen (1990:746) om betalningsf�rel�ggande och handr�ckning eller av
tillsynsmyndigheten enligt 26 kap. 9, 10 eller 18 � milj�balken och g�rs en
ans�kan som avses i f�rsta stycket, f�r milj�domstolen i ans�kningsm�let
best�mma att beslutet inte f�r verkst�llas innan m�let har blivit slutligt av-
gjort eller milj�domstolen f�rordnar annat. S�kanden skall st�lla s�kerhet
f�r kostnader och skador.

SFS 1998:812

Tillst�nds giltighet, ompr�vning m.m.

13 �

Milj�domstolen kan fastst�lla �ndrade eller nya best�mmelser om

inneh�llande och tappning av vatten efter ans�kan av annan �n tillst�ndsha-
varen, om han vill utnyttja vattenkraften i sitt str�mfall b�ttre, eller efter an-
s�kan av en kommun eller ett vattenf�rbund som vill tillgodose den all-
m�nna milj�v�rden eller h�lsov�rden eller fr�mja fisket. Till f�rm�n f�r all-
m�nna farleder, allm�nna hamnar, bevattnings- och markavvattningssamf�l-
ligheter samt avloppsf�retag kan s�dana best�mmelser fastst�llas p� ans�kan
av huvudmannen.

14 �

Ett tillst�nd till vattent�kt f�r ompr�vas av milj�domstolen efter ans�-

kan av den som driver en annan vattent�kt som �r beroende av samma vat-
tentillg�ng eller av den som s�ker tillst�nd till en s�dan vattent�kt. D�rvid
�ger vad som i 16 kap. 11 � milj�balken f�reskrivs om j�mkning av verk-
samheten eller f�retr�de �t den ena verksamheten motsvarande till�mpning.

15 �

P� ans�kan av l�nsstyrelse eller den avgiftsskyldige f�r milj�domsto-

len f�reskriva den �ndring av en bygdeavgift eller en allm�n fiskeavgift som
kan beh�vas med h�nsyn till erfarenheterna av vattenverksamhetens verk-
ningar eller till best�ende hinder att utnyttja verksamheten i den avsedda om-
fattningen.

Fr�gan om �ndring av en s�dan avgift f�r �ven tas upp till pr�vning i sam-

band med en ompr�vning enligt 24 kap. 5 och 8 �� milj�balken samt 13 och
14 �� detta kapitel.

16 �

Saknas best�mmelser om inneh�llande eller tappning av vatten betr�f-

fande en vattenverksamhet eller best�mmelser om nyttjandet av en vattent�kt
eller �r meddelade best�mmelser ofullst�ndiga, f�r milj�domstolen p� talan
av den som lider skada genom de r�dande f�rh�llandena fastst�lla s�dana be-
st�mmelser som �r �gnade att f�r framtiden f�rebygga eller minska skador.
Best�mmelserna f�r inte �ndra vad som lagligen kan g�lla och inte heller
skada tredje mans r�tt.

�ndrade f�rh�llanden i samf�lligheter

17 �

Om en dom eller ett beslut enligt 24 kap. 5 eller 8 � milj�balken eller

1316 �� inverkar p� fr�gan om en samf�llighets fortsatta best�nd, kretsen
av deltagare eller kostnadsf�rdelningen mellan dem, f�r meddelas de �nd-
rade best�mmelser som beh�vs.

Intr�der, sedan en samf�llighet har bildats enligt denna lag, i andra fall �n

som avses i f�rsta stycket �ndrade f�rh�llanden som inte i ringa m�n inver-
kar p� fr�gan om s�ttet f�r verksamhetens bedrivande, kretsen av deltagare
eller kostnadsf�rdelningen mellan dem, f�r fr�gan p� ans�kan av en delta-
gare ompr�vas av milj�domstolen. �ven utan att s�dana f�rh�llanden har in-
tr�tt, f�r en ompr�vning �ga rum, om n�gon vill ansluta sig som deltagare el-
ler i det tidigare avg�randet har f�reskrivits att fr�gan f�r ompr�vas efter en
viss tid och denna tid har g�tt ut.

Vid ompr�vningen g�ller best�mmelserna om vattenverksamhet i till�mp-

liga delar.

SFS 1998:812

Den som intr�der som deltagare i en best�ende samf�llighet skall �l�ggas

att i sk�lig utstr�ckning ers�tta de �vriga deltagarna deras kostnader som
nedlagts i gemensamma anl�ggningar. Vad som sagts nu g�ller ocks� n�r an-
delstalet h�js f�r en deltagare som ing�r i en samf�llighet.

18 �

En �verenskommelse om att n�gon skall intr�da i eller uttr�da ur en

samf�llighet enligt denna lag, att en deltagares andelstal skall �ndras eller att
samf�lligheten skall upph�ra har samma verkan som en tillst�ndsdom eller
ett tillst�ndsbeslut, om �verenskommelsen p� ans�kan av en deltagare god-
k�nns av milj�domstolen. Ett s�dant godk�nnande f�r inte l�mnas om det �r
uppenbart att �verenskommelsen strider mot denna lag.

Markavvattning

19 �

L�nsstyrelsen skall �verl�mna �renden enligt milj�balken om till-

st�nd till markavvattning till milj�domstolen, om det framst�lls yrkande om

1. att �ven n�gon annan �n s�kanden skall delta i markavvattningen,
2. s�rskild tv�ngsr�tt enligt 28 kap. 10 � milj�balken, eller
3. ers�ttning enligt 31 kap. 16 � milj�balken eller inl�sen enligt 31 kap.

17 � milj�balken.

L�nsstyrelsen f�r �verl�mna �renden enligt milj�balken om andra fastig-

heter �n s�kandens kan komma att ber�ras.

L�nsstyrelsen skall tillsammans med �rendet �verl�mna ett yttrande avse-

ende den ans�kta verksamhetens inverkan p� allm�nna intressen. I yttrandet
skall s�rskild vikt l�ggas vid naturv�rdsfr�gorna.

20 �

Om det vid en fastighetsreglering beslutas att en fr�ga om markav-

vattning skall pr�vas enligt milj�balken, skall detta anm�las av lantm�teri-
myndigheten till milj�domstolen. �garna av de fastigheter som ing�r i fas-
tighetsregleringen anses d� som s�kande.

Anm�lan skall vara skriftlig och inneh�lla samma uppgifter som en ans�-

kan om tillst�nd till markavvattning.

21 �

Om det vid pr�vningen av en markavvattning enligt milj�balken

framst�lls yrkande om att �ven n�gon annan �n s�kanden skall delta i mark-
avvattningen, skall milj�domstolen f�rordna en markavvattningssakkunnig.
En markavvattningssakkunnig skall f�rordnas �ven i m�l som inletts genom
en anm�lan enligt 20 �.

N�gon markavvattningssakkunnig beh�ver inte f�rordnas om det �r up-

penbart hur fr�gan om delaktighet skall l�sas.

Milj�domstolen f�r �ven i annat fall f�rordna en markavvattningssakkun-

nig.

22 �

S�rskilda best�mmelser om beh�righet att vara markavvattningssak-

kunnig f�r meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen be-
st�mmer.

23 �

Som markavvattningssakkunnig f�r inte f�rordnas n�gon som st�r i

ett s�dant f�rh�llande till saken eller n�gon av parterna att tillf�rlitligheten
kan anses f�rringad.

SFS 1998:812

24 �

Den markavvattningssakkunnige b�r samr�da med s�kanden och �v-

riga sak�gare samt de myndigheter som ber�rs av markavvattningen.

25 �

Den markavvattningssakkunnige f�r utf�ra besiktning. S�kanden, �v-

riga sak�gare och de myndigheter som ber�rs av markavvattningen skall un-
derr�ttas om besiktningen.

26 �

Om det beh�vs med anledning av besiktningen, har den markavvatt-

ningssakkunnige r�tt att g� in i byggnader, betr�da �gor, g�ra m�tningar och
markunders�kningar samt utf�ra d�rmed sammanh�ngande eller j�mf�rliga
�tg�rder. I tr�dg�rdar eller liknande planteringar f�r tr�d inte skadas eller f�l-
las utan �garens samtycke. �ven i �vrigt skall skador undvikas, om det �r
m�jligt. R�tt att betr�da annans �gor har ocks� den som vid milj�domstolen
f�r talan i m�let.

S�kanden skall betala ers�ttning f�r skador som har uppkommit genom �t-

g�rder enligt f�rsta stycket. Yrkande om ers�ttning skall framst�llas innan
m�let avg�rs.

Polismyndigheten skall l�mna det bitr�de som beh�vs f�r att den markav-

vattningssakkunniges befogenheter enligt f�rsta stycket f�rsta meningen
skall kunna ut�vas.

27 �

Om s�kanden �terkallar sin ans�kan, skall de sak�gare som har fram-

st�llt yrkande om att delta i markavvattningen underr�ttas. Om s�dana sak-
�gare saknas eller inte inom f�reskriven tid beg�r att handl�ggningen forts�t-
ter, skall m�let skrivas av.

Sak�gare p� vars beg�ran m�let handl�ggs vidare anses d�refter som s�-

kande.

28 �

Ett m�l som har inletts efter anm�lan av lantm�terimyndigheten enligt

20 � skall skrivas av, om fastighetsregleringsf�rr�ttningen st�lls in. Hand-
l�ggningen skall dock forts�tta, om sak�gare som har f�rt talan i m�let och
som har kunnat ans�ka om markavvattningen beg�r det. Underr�ttas sak-
�garna om regleringsf�rr�ttningens inst�llande vid ett sammantr�de vid mil-
j�domstol, skall beg�ran framst�llas vid sammantr�det. I annat fall skall be-
g�ran framst�llas inom den tid som milj�domstolen best�mmer.

29 �

Den markavvattningssakkunnige skall till milj�domstolen ge in ett

yttrande. Om den markavvattningssakkunnige anser att ans�kan skall bifal-
las, skall yttrandet inneh�lla

1. f�rslag om hur markavvattningen skall utformas, med angivande av de

milj�konsekvenser en s�dan utformning kommer att medf�ra,

2. vilka som skall delta i markavvattningen, och
3. varje deltagares andelstal i fr�ga om kostnaderna f�r verksamheten.
Den markavvattningssakkunnige b�r samtidigt med yttrandet ge in sin

kostnadsr�kning.

SFS 1998:812

8 kap. Andelskraft

1 �

Den vars vattenkraft skall tillgodog�ras av annan med st�d av 2 kap.

8 � eller p� grund av �verenskommelse, f�r delta i tillgodog�randet, om det
�r av betydelse f�r hans verksamhet och om hans r�tt till kraften �r grundad
p� �gander�tt eller annan r�ttighet som g�ller mot alla och som inte �r be-
gr�nsad till tiden. Han �r d� ber�ttigad till andel i kraftproduktionen (andels-
kraft) och skyldig att bidra till kostnaderna f�r kraftanl�ggningens utf�rande
och drift, allt i f�rh�llande till sin andel i den vattenkraft som skall tillgodo-
g�ras vid anl�ggningen. Motsvarande g�ller den vars str�mfall tas i anspr�k
enligt 2 kap. 9 �, om ers�ttning f�r ianspr�ktagandet inte redan har best�mts.

Skyldigheten att tillhandah�lla andelskraft ligger p� str�mfallsfastigheten.
R�tten till andelskraft skall vara f�renad med den fastighet till vilken vat-

tenkraften har h�rt eller r�ttigheten har �verflyttats enligt 3 � f�rsta stycket.

2 �

I samband med ett beslut om tillhandah�llande av andelskraft skall

n�dv�ndiga best�mmelser meddelas om villkoren f�r tillhandah�llandet och
om kostnadsbidrag.

Om f�rh�llandena �ndras, har kraftanl�ggningens �gare eller mottagaren

av andelskraft r�tt till ompr�vning av r�ttsf�rh�llandet mellan dem. Vid om-
pr�vningen f�r endast s�dana �ndringar beslutas som inneb�r v�sentlig f�r-
del f�r n�gon av parterna utan att medf�ra betydande ol�genhet f�r motpar-
ten. Om det beslutas att r�tten till andelskraft skall avl�sas mot ers�ttning i
pengar, g�ller best�mmelserna i 31 kap. milj�balken om skadereglering vid
tillst�ndspr�vning av vattenverksamhet.

3 �

P� ans�kan av �garen till en fastighet som har r�tt till andelskraft f�r

beslutas att r�tten till andelskraft skall flyttas �ver till n�gon annan fastighet
som tillh�r samma �gare, om detta kan ske utan skada f�r borgen�rer med
pantr�tt eller andra r�tts�gare.

R�tten till andelskraft f�r uppl�tas av �garen till den fastighet som har

denna r�tt. Avtal om uppl�telse �r inte bindande l�ngre �n femtio �r fr�n det
avtalet sl�ts. Uppl�telser f�r n�gons livstid g�ller dock utan begr�nsning till
viss tid.

4 �

Om den kraftm�ngd som tas ut som andelskraft minskas i s�dana fall

som avses i 31 kap. 22 eller 23 � milj�balken eller till f�ljd av ompr�vning
f�r att f�rb�ttra en vattenanl�ggnings s�kerhet, �r mottagaren av andelskraf-
ten skyldig att utan ers�ttning t�la denna minskning i samma utstr�ckning
som innehavaren av det kraftverk fr�n vilket andelskraften tillhandah�lls.

9 kap. �vriga best�mmelser

1 �

Vid pr�vningen av fr�gor om vattenverksamhet och vattenanl�ggningar

skall best�mmelser om fastigheter g�lla ocks� gruvor. Detta g�ller dock inte i
s�dana fall som avses i 3 kap. 2 � tredje stycket.

2 �

Vattenverksamhet skall anses ber�ra en viss fastighet

1. n�r ett yrkande framst�lls om skyldighet f�r fastighetens �gare att delta

i verksamheten,

SFS 1998:812

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1998

2. n�r fastigheten eller dess vatten tas i anspr�k f�r verksamheten eller f�r

en anl�ggning i samband med verksamheten, eller

3. n�r verksamheten kan medf�ra skador p� mark eller vatten som tillh�r

fastigheten, p� byggnader eller anl�ggningar som finns p� fastigheten eller
p� fastighetens anv�ndningss�tt.

3 �

Om en s�kerhet som skall st�llas enligt denna lag eller milj�balken inte

har godk�nts av den till vars f�rm�n den st�lls, skall s�kerheten pr�vas av
l�nsstyrelsen.

Borgen f�r godk�nnas av l�nsstyrelsen endast om borgensmannen svarar

som f�r egen skuld och, om flera har tecknat borgen, de svarar solidariskt.

Staten, kommuner, landsting och kommunalf�rbund beh�ver inte st�lla

s�kerhet.

4 �

P� beg�ran av n�gon som vill bedriva vattenverksamhet men som �nnu

inte har ans�kt om tillst�nd, f�r milj�domstolen f�rordna en sakkunnig som
p� verksamhetsut�varens bekostnad g�r n�dv�ndiga unders�kningar. Om
unders�kningarna avser verksamhetens inverkan p� det allm�nna fiskeintres-
set, skall som sakkunnig f�rordnas den som Fiskeriverket f�resl�r.

5 �

Efter ans�kan av �garen till en vattenanl�ggning eller av n�gon vars

r�tt ber�rs av anl�ggningen kan l�nsstyrelsen f�rordna en besiktningsman
f�r att utreda om anl�ggningen har kommit till i laga ordning eller �r av laga
beskaffenhet.

Den som har ans�kt om besiktning enligt f�rsta stycket skall betala kost-

naderna f�r besiktningen med ett belopp som l�nsstyrelsen best�mmer. Om
besiktningsmannen beg�r det, �r den som har gjort ans�kan �ven skyldig att
betala f�rskott p� kostnaderna f�r besiktningen.

6 �

�r flera fastigheter beroende av samma grundvattentillg�ng f�r f�r-

brukning till husbehov, skall vattnet f�rdelas mellan dem efter vad som �r
sk�ligt, om fastigheternas behov inte kan t�ckas helt. Vid en s�dan f�rdel-
ning f�r en fastighet inte ber�vas vatten, som den med h�nsyn till l�ge och
naturlig beskaffenhet, �ldre bebyggelse eller andra omst�ndigheter b�r anses
ha f�retr�de till.

En f�rdelning f�r j�mkas, om f�rh�llandena har �ndrats.

7 �

Milj�domstolen skall f�ra en f�rteckning �ver vattenverksamhet inom

domsomr�det (vattenbok) i den utstr�ckning som regeringen f�reskriver.

F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lagen (1998:813)

om inf�rande av lagen med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

ANNA LINDH
(Milj�departementet)

;

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1998:812 Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se