SFS 1951:290

510290.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

NINGSS�ILING.

, ; ;1951

Utkom från trycket

r 290� 298.

den 6 juni 1951.

Nr 290.

Lag

tigåeiide ändring i lagen den 3 juni 1938 ( nr 274) om rätt till jakt;

given Stockholms slott den 1 juni 1951.

Vi GUSTAF ADOLF, med Guds nå de, Sveriges, Götes och

endes Konung, göra veterligt: att Vi, med riksdagen\ funnit

ott förordna, dels att 5 § 2 mom., 7 §, 11 § 1 mom., 12 § 1 mom., 13 §, 26 §

och 2 mom., 29 § 2 mom, samt 32 och 34 §§ lagen den 3 juni 1938 om rätt

II jakt" skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att till 2 §

amma lag skall fogas ett nytt moment, betecknat 3 mom., och till 10 § två

' ya moment, betecknade 4 mom. och 5 mom., av nedan angiven lydelse dels

ck att 12 § 3 mom. samt 27 § nämnda lag skola upphöra att gälla.

2 §.

3 mom. �& allmänt vatten annorstädes än i 2 mom. avses ävensom på

olmar, klippor och skär som ej h�ra till visst hemman må, där ej Konung-

n för viss I område annat förordnat, jakt icke idkas utan tillstånd av läns­

tyrelsen.

5 §.

2 mom. �& o mråde

av villebråd.

Utan hinder av vad i första stycket stadgas må dock rätt att jaga å där

avsett område av anläggningens ägare upplåtas till innehavare av jakträtt å

ngränsande mark.

7 §.

Boställshavare, kronohemmans

efter älg.

�r e ljest

till marken.

, Innehavare eller brukare av fastighet varom är fråga i denna paragraf må

ke utan särskilt bemyndigande av ägaren tala för fastigheten i frågor rö-

ände bildande av jaktvårdsområde eller förlängning av den för jaktvårds­

områdes bestånd bestämda tiden.

10 §.

4 mom. I skärgård må jaktvårdsområde bildas utan hinder av att det

eke kommer att bestå av särskilda fastigheter eller utgöra ett samman-

ängande område.

Beslut om bildande av jaktvårdsområde, som består av allenast en fastig-

et, vare ej giltigt med mindre de vilka biträda beslutet utgöra minst fyra

femtedelar av antalet delägare i fastigheten och tillika äga minst fyra femte­

delar av densamma.

5 mom. Fastighetsägarna äga före utgången av den tid, för vilken jakt­

vårdsområde bildats, vid sammanträde besluta, att området skall fortbestå

^ Riksdagens skrivelse 1951: 327 .

® Senaste lydelse, so beträffande 2 § 1950: 598, beträffande 26 § 2 mom. 1918: 238 och bo-

(träffando 29 § 2 mom. 1948: 461.

158�5i0024. Svensk författningssamling 1951, Nr 290�298.

¬

background image

586

_ 195L

'

, .

under ytterligare visst antal år, lägst tio r oc

ögst tjugufem. Sådanti

slut vare dock ej giltigt om nejröster avgivits av mera än en femtedel ^

antalet fastighetsägare eller av fastighetsägare som äga mer än en fem

del av den i området ingående marken eller, i fall som avses i 4 mom. andra

stycket, en femtedel av vederbörande fastighet. För heslutets giltighet ford­

ras dessutom fastställelse av länsstyrelsen.

11 §.

1 mom. Beslut om bildande av jaktvårdsområde eller om förlängning av

tiden för sådant områdes bestånd skall underställas länsstyrelsen, som har

att tillse huruvida beslutet tillkommit i laga ordning. Avser beslutet bildan­

de av jaktvårdsområde, skall länsstyrelsen därjämte tillse, att beslutet över

ensstämmer med lag och författning, så ock att det är tjänligt för jaktvår­

dens främjande och icke kränker enskild rätt.

Beslutet skall

därför uppgivas.

12 §.

1 mom. Sedan beslut om bildande av jaktvårdsområde eller om förläng­

ning av tiden för sådant områdes bestånd blivit fastställt, gälle det mot n

fastighetsägare.

13 §.

1 mom. I frågor som röra jaktvårdsområde äge, där ej annorlunda be­

stämts i de för området gällande gi-underna för jaktutövningen och viltvår

den, varje fastighetsägare en röst.

2 mom. Den som har jakträtt å mark ingående i jaktvårdsområde äge

närvara vid sammanträde med fastighetsägarna inom området samt därvid

yttra sig och avgiva förslag.

f

3 mom. Ej må å jaktvårdsområde rätten till all jakt eller till jakt efter

särskild viliebrådsart upplåtas till annan, med mindre samtliga fastighets­

ägare äro därom ense.

Fastighetsägare må icke förvägras att till annan upplåta honom tillkom­

mande jakträtt inom jaktvårdsområde, såvida icke upplåtelsen befinnes:

olämplig med hänsyn till jaktvården eller eljest länder övriga fastighets­

ägare till avsevärt men.

4 mom. Menar den vars rätt beröres av beslut, som fattas angående jakt­

utövningen eller upplåtelse av jakträtt inom jaktvårdsområde, att beslutet

icke tillkommit i behörig ordning eller att det eljest strider mot lag eller för­

fattning eller kränker hans enskilda rätt, må han hos länsstyrelsen föra ta­

lan mot beslutet genom besvär, vilka skola hava inkommit inom en vecka

från den dag, då han erhöll del av beslutet. Har meddelande om beslutets

fattande införts i tidning inom orten, skall delgivning anses hava ägt rum

den dag då så skedde.

Beslut angående jaktutövningen skall, där ej länsstyrelsen annorlunda

förordnar, lända till efterrättelse utan hinder av att talan föres mot beslutet

26 §.

i mom. Den som vill utöva jakt vare pliktig erlägga jaktvårdsavgift.

Till bevis om att den jagande fullgjort vad honom enligt första stycket

åligger skall han vid jakten medföra ett för honom gällande jaktkort; och

vare han pliktig att vid anfordran uppvisa kortet för polisman eller med po­

lismans befogenhet utrustad ordningsvakt för jaktbevakning, befattnings­

havare vid domänverket, lappfogde eller tillsynsman vid lappväsendet, stifts­

jägmästare eller dennes biträden ävensom för den som äger, innehar eller

vårdar marken eller den eljest där äger jakträtt; skolande den befattnings-

¬

background image

r 290. �

587

"⬢ '

vid domänverket, lappväsendet och stiftsnämnd sålunda tillkomman-

fögeiiheten att påfordra uppvisande av jaktkort hava avseende allenast

ärk som står under hans förvaltning eller uppsikt,

mom. Från skyldighet att erlägga jaktvårdsavgift äro befriade;

' Konungen och medlemmar av det kungliga huset; samt

svensk eller norsk lapp vid utövning av den rättighet att jaga, som enligt

vad särskilt är stadgat må tillkomma honom i vissa delar av rilcet.

Bestämmelserna om jaktvårdsavgift äga icke tillämplighet i fråga om rät-

n att under omständigheter, som angivas i 14 § 2 mom, och 15 §, döda

jiämnda lagrum omförniälda djur.

;

29 §.

'2 m om. Utövar delägare

med dagsböter.

�verträder ägare av mark, som ingår i jaktvårdsområde, eller å sådant

im'åde eljest jaktberättigad person de angående jakten å området gällande

glerna, straffes med dagsböter.

32 §.

i Idkar någon, som är skyldig att erlägga jaktvårdsavgift, jakt utan att hava

Igjort vad sålunda åligger honom, straffes med dagsböter och vare dess-

om pliktig att till jaktvårdsfonden utgiva den jaktvårdsavgift som undan-

ragits fonden.

För underlåtenhet att vid jakt medföra gällande jaktkort eller vägran att

å anmodan av den det vederbör framvisa detsamma vare straffet böter

fån och med fem till och med tre hundra kronor.

. Visar den som blivit angiven för underlåtenhet, varom sägs i nästföregå-

nde stycke, sist under tredje dagen från det angivelsen blev honom kunnig

os åklagaren, att han vid tiden för förseelsen innehade gällande jaktkort,

6h giva omständigheterna vid handen, att förseelsen haft sin grund i förbi-

éende, vare fri från ansvar.

34 §.

. Allmän åklagai-e

denna lag.

Sker intrång i kronans, menighets eller allmän inrättnings rätt eller över-

ädelse av de angående jaktkort meddelade föreskrifterna, äge allmän

lagare att föra talan därom; och skall i fråga om mark som står under

omänverkets förvaltning rätt att föra talan om sådant intrång tillkomma

"mväl revirförvaltare vid detta verk.

I övrigt

sådant åtal.

Såsom målsägande

jaktberättigad person.

Innefatta föreskrifter

bestämmelse gällande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1951.

Bestämmelserna i 7 § sista stycket, 10 § 5 mom., 11 § 1 mom. första styc-

et, 12 § 1 mom. och 13 § skola tillämpas jämväl i fråga om jaktvårdsom-

. de, som bildats före lagens ikraftträdande.

Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera

'sso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt kungl. sigill

' ekräfta låtit.

Stockholms slott den 1 juni 1951.

GUSTAF ADOLF.

(L. S.|

(Jordbruksdepartementet.)

G. E . STR�NG.

i . ⬢

.

¬

Viktiga lagar inom miljörätten

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalken
JP Infonets miljörättsliga tjänster

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.