SFS 1971:289

Start / Miljörätt / Miljöbalk (1998:808) / SFS 1971:289

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:289 Lag Utkom fr�n tr ycket OHi allm� nna f�rvaltningsdomstolar; den 17 j uni 1971 . j ^ given Sofiero den 4 juni 1971. V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riks- dagen^, funnit gott f�rordna som f�ljer. 1 � Regeringsr�tten �r, i enlighet med vad i regeringsformen s�gs, h�gsta allm�nna f�rvaltningsdomstol. Den har sitt s�te i Stockholm. Kammarr�tt �r allm�n f�rvaltningsdomstol n�rmast under regerings� r�tten. Kammarr�tterna �r kammarr�tten i Stockholm och kammarr�tten i G�teborg. Regeringsr�tten I 2 � Regeringsr�tten pr�var 1. besv�r �ver kammarr�tts beslut, 618 1 Prop. 1971: 30, KU 36 , rskr 22 2, � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2. besv�r �ver annat beslut i f�rvaltnings�rende som enligt lag eller SFS 1971: 289 av riksdagen beslutad f�rfattning anf�res hos domstolen, 3. m�l som avses i 20 � lagen (1936: 567) om domkapitel. Om regeringsr�ttens beh�righet att pr�va ans�kningar om resning och �terst�llande av f�rsutten tid finns best�mmelser i 19 � regeringsformen. 3 � Regeringsr�tten best�r av h�gst aderton regeringsr�d. Konungen f�rordnar ett av regeringsr�den att vara domstolens ordf�rande. Om regeringsr�ds tj�nstg�ring i lagr�det finns best�mmelser i rege� ringsformen. 4 � Regeringsr�tten �r delad i tv� eller flera avdelningar. Avdelning� arna �r lika beh�riga att upptaga m�l som regeringsr�tten handl�gger. Regeringsr�ttens ordf�rande �r ordf�rande p� en avdelning. Ordf�� rande p� annan avdelning �r det regeringsr�d som Konungen f�rordnar. Om avdelnings sammans�ttning vid pr�vning av m�l finns best�m� melser i regeringsformen. Vid behandling av fr�ga om pr�vningstillst�nd skall tre regeringsr�d deltaga. 5 � Finner avdelning vid �verl�ggning till avg�rande av m�l, att den mening som r�der p� avdelningen avviker fr�n r�ttsgrundsats eller lag� tolkning, som f�rut varit antagen av regeringsr�tten, f�r avdelningen f�rordna, att m�let eller, om det kan ske, endast viss fr�ga i m�let skall avg�ras av regeringsr�tten i dess helhet. S�dant f�rordnande f�r ocks� meddelas, om det i annat fall �r av s�rskild betydelse f�r r�ttstill�mp� ningen att m�let eller viss fr�ga avg�res av regeringsr�tten i dess helhet. Har i olika avg�randen av regeringsr�tten kommit till uttryck mot varandra stridande �sikter i fr�ga om viss r�ttsgrundsats eller lagtolk� ning, �ger f�rsta stycket till�mpning endast om avdelningen finner att den r�dande meningen avviker fr�n det senast meddelade avg�randet. N�r m�l avg�res av regeringsr�tten i dess helhet, skall alla ledam�� terna deltaga i avg�randet, om ej laga hinder m�ter. 6 � N�r avdelning behandlar ans�kan om resning i n�got av regerings� r�tten avgjort m�l eller �rende, f�r ledamot, som deltagit i det tidigare avg�randet, ej tj�nstg�ra p� avdelningen, om domf�rt antal ledam�ter �nd� �r att tillg� inom domstolen. 7 � F�r beredning och f�redragning av m�l i regeringsr�tten finns hos domstolen s�rskilda tj�nstem�n. Kammarr�tterna 8 � Kammarr�tt pr�var 1. besv�r �ver beslut i f�rvaltnings�rende som enligt lag eller annan f�rfattning anf�res hos domstolen, 2. m�l som underst�lles domstolen enligt folkbokf�ringsf�rordningen (1967: 198). Konungen f�rordnar om kammarr�tternas domkretsar. 619 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 289 9 � Innefattar besv�r �ven fr�ga, som det ankommer p� Konungen att avg�ra, och finner kammarr�tten fr�gorna ej b�ra avg�ras var f�r sig, skall kammarr�tten med eget utl�tande �verl�mna m�let till Konungens pr�vning. 10 � I kammarr�tt finns kammarr�ttspresident, en eller flera kammar� r�ttslagm�n samt kammarr�ttsr�d. De skall vara lagfarna. Kammarr�ttspresident, kammarr�ttslagman och kammarr�ttsr�d ut- n�mnes av Konungen. 11 � Kammarr�tt �r delad i avdelningar. Konungen f�r best�mma att avdelning skall vara f�rlagd till annan ort �n den d�r domstolen har sitt s�te. Avdelning best�r av presidenten eller en lagman s�som ordf�rande samt av minst tv� kammarr�ttsr�d, av vilka en �r vice ordf�rande. Om s�rskild sammans�ttning av kammarr�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns best�mmelser i taxeringsf�rordningen (1956: 623). 12 � Kammarr�tt �r domf�r med tre ledam�ter. Fler �n fyra f�r ej sitta i r�tten. Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxe� ring finns best�mmelser i taxeringsf�rordningen (1956: 623). Konungen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd som avser endast m�ls beredande f�r vidtagas av ledamot i kammarr�tten eller av annan tj�nsteman vid denna. Gemensamma best�mmelser 13 � I fr�ga om omr�stning i allm�n f�rvaltningsdomstol g�ller be� st�mmelserna i 16 och 29 kap. r�tteg�ngsbalken i till�mpliga delar. 14 � Allm�n f�rvaltningsdomstol sammantr�der p� den ort d�r den har sitt s�te eller d�r avdelning av domstolen �r f�rlagd. N�r det f�religger s�rskilda sk�l f�r domstolen sammantr�da p� annan ort. 15 � Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall va� ra svensk medborgare. Den som �r omyndig eller i konkurstillst�nd f�r ej ut�va befattning som ledamot eller f�redragande. Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall ha av� lagt domared eller f�rs�kran enligt 4 kap. 11 � r�tteg�ngsbalken. De som st�r i s�dant f�rh�llande till v arandra som s�gs i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken f�r ej samtidigt tj�nstg�ra som ledam�ter i allm�n f�r� valtningsdomstol. 16 � Konungen f�r p� beg�ran av allm�n f�rvaltningsdomstol f�rord� na s�rskilda sakkunniga f�r viss tid med uppgift att tillhandag� dom� stolen med utl�tanden. 620 17 � Vid allm�n f�rvaltningsdomstol finns kansli. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 � Konungen meddelar n�rmare best�mmelser om allm�n f�rvalt- SFS 1971: 289 ningsdomstols organisation och verksamhet. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1972, d� lagen (1909: 38 s. 3) om Kungl. Majrts regeringsr�tt, lagen (1967: 64) om tillf�llig �kning av regeringsr�dens antal och lagen (1970: 279) om besv�r �ver beslut av riksdagens organ skall upph�ra att g�lla. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om besv�r �ver beslut som meddelats f�re ikrafttr�dandet. Besv�r �ver beslut, som enligt �ldre best�mmelser anf�res hos kammarr�tten, skall efter ikrafttr�dandet pr�vas av kammarr�tten i Stockholm. Konungen f�r dock best�mma att s�dana besv�r �ver beslut av myndighet inom domkretsen f�r kam� marr�tten i G�teborg skall pr�vas av denna kammarr�tt. Regeringsr�tten f�r best� av fler �n aderton regeringsr�d till dess a n� talet nedg�tt till detta antal till f�ljd av intr�ffade ledigheter. Om s�r� skilda sk�l f�religger, f�r dock nya ledam�ter utses dessf�rinnan. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter� mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Sofiero den 4 juni 1971. GUSTAF ADOLF LENNART GEIJER (L. S.) (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1971:289 Lag

Utkom fr�n tr ycket OHi allm� nna f�rvaltningsdomstolar;

den 17 j uni 1971

j ^

given Sofiero den 4 juni 1971.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riks-
dagen^, funnit gott f�rordna som f�ljer.

1 � Regeringsr�tten �r, i enlighet med vad i regeringsformen s�gs,

h�gsta allm�nna f�rvaltningsdomstol. Den har sitt s�te i Stockholm.

Kammarr�tt �r allm�n f�rvaltningsdomstol n�rmast under regerings�

r�tten.

Kammarr�tterna �r kammarr�tten i Stockholm och kammarr�tten i

G�teborg.

Regeringsr�tten

2 � Regeringsr�tten pr�var

1. besv�r �ver kammarr�tts beslut,

618

1 Prop. 1971: 30, KU 36 , rskr 22 2,

�

2. besv�r �ver annat beslut i f�rvaltnings�rende som enligt lag eller

SFS 1971: 289

av riksdagen beslutad f�rfattning anf�res hos domstolen,

3. m�l som avses i 20 � lagen (1936: 567) om domkapitel.
Om regeringsr�ttens beh�righet att pr�va ans�kningar om resning och

�terst�llande av f�rsutten tid finns best�mmelser i 19 � regeringsformen.

3 � Regeringsr�tten best�r av h�gst aderton regeringsr�d. Konungen

f�rordnar ett av regeringsr�den att vara domstolens ordf�rande.

Om regeringsr�ds tj�nstg�ring i lagr�det finns best�mmelser i rege�

ringsformen.

4 � Regeringsr�tten �r delad i tv� eller flera avdelningar. Avdelning�
arna �r lika beh�riga att upptaga m�l som regeringsr�tten handl�gger.

Regeringsr�ttens ordf�rande �r ordf�rande p� en avdelning. Ordf��

rande p� annan avdelning �r det regeringsr�d som Konungen f�rordnar.

Om avdelnings sammans�ttning vid pr�vning av m�l finns best�m�

melser i regeringsformen. Vid behandling av fr�ga om pr�vningstillst�nd

skall tre regeringsr�d deltaga.

5 � Finner avdelning vid �verl�ggning till avg�rande av m�l, att den
mening som r�der p� avdelningen avviker fr�n r�ttsgrundsats eller lag�
tolkning, som f�rut varit antagen av regeringsr�tten, f�r avdelningen
f�rordna, att m�let eller, om det kan ske, endast viss fr�ga i m�let skall
avg�ras av regeringsr�tten i dess helhet. S�dant f�rordnande f�r ocks�

meddelas, om det i annat fall �r av s�rskild betydelse f�r r�ttstill�mp�
ningen att m�let eller viss fr�ga avg�res av regeringsr�tten i dess helhet.

Har i olika avg�randen av regeringsr�tten kommit till uttryck mot

varandra stridande �sikter i fr�ga om viss r�ttsgrundsats eller lagtolk�
ning, �ger f�rsta stycket till�mpning endast om avdelningen finner att

den r�dande meningen avviker fr�n det senast meddelade avg�randet.

N�r m�l avg�res av regeringsr�tten i dess helhet, skall alla ledam��

terna deltaga i avg�randet, om ej laga hinder m�ter.

6 � N�r avdelning behandlar ans�kan om resning i n�got av regerings�
r�tten avgjort m�l eller �rende, f�r ledamot, som deltagit i det tidigare

avg�randet, ej tj�nstg�ra p� avdelningen, om domf�rt antal ledam�ter

�nd� �r att tillg� inom domstolen.

7 � F�r beredning och f�redragning av m�l i regeringsr�tten finns hos

domstolen s�rskilda tj�nstem�n.

Kammarr�tterna

8 � Kammarr�tt pr�var

1. besv�r �ver beslut i f�rvaltnings�rende som enligt lag eller annan

f�rfattning anf�res hos domstolen,

2. m�l som underst�lles domstolen enligt folkbokf�ringsf�rordningen

(1967: 198).

Konungen f�rordnar om kammarr�tternas domkretsar.

619

�

SFS 1971: 289

9 � Innefattar besv�r �ven fr�ga, som det ankommer p� Konungen att

avg�ra, och finner kammarr�tten fr�gorna ej b�ra avg�ras var f�r sig,
skall kammarr�tten med eget utl�tande �verl�mna m�let till Konungens

pr�vning.

10 � I kammarr�tt finns kammarr�ttspresident, en eller flera kammar�

r�ttslagm�n samt kammarr�ttsr�d. De skall vara lagfarna.

Kammarr�ttspresident, kammarr�ttslagman och kammarr�ttsr�d ut-

n�mnes av Konungen.

11 � Kammarr�tt �r delad i avdelningar. Konungen f�r best�mma att

avdelning skall vara f�rlagd till annan ort �n den d�r domstolen har
sitt s�te.

Avdelning best�r av presidenten eller en lagman s�som ordf�rande

samt av minst tv� kammarr�ttsr�d, av vilka en �r vice ordf�rande.

Om s�rskild sammans�ttning av kammarr�tt vid behandling av m�l

om fastighetstaxering finns best�mmelser i taxeringsf�rordningen (1956:

623).

12 � Kammarr�tt �r domf�r med tre ledam�ter. Fler �n fyra f�r ej
sitta i r�tten. Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxe�

ring finns best�mmelser i taxeringsf�rordningen (1956: 623).

Konungen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd som avser endast

m�ls beredande f�r vidtagas av ledamot i kammarr�tten eller av annan
tj�nsteman vid denna.

Gemensamma best�mmelser

13 � I fr�ga om omr�stning i allm�n f�rvaltningsdomstol g�ller be�
st�mmelserna i 16 och 29 kap. r�tteg�ngsbalken i till�mpliga delar.

14 � Allm�n f�rvaltningsdomstol sammantr�der p� den ort d�r den har

sitt s�te eller d�r avdelning av domstolen �r f�rlagd. N�r det f�religger
s�rskilda sk�l f�r domstolen sammantr�da p� annan ort.

15 � Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall va�

ra svensk medborgare. Den som �r omyndig eller i konkurstillst�nd f�r
ej ut�va befattning som ledamot eller f�redragande.

Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall ha av�

lagt domared eller f�rs�kran enligt 4 kap. 11 � r�tteg�ngsbalken.

De som st�r i s�dant f�rh�llande till v arandra som s�gs i 4 kap. 12 �

r�tteg�ngsbalken f�r ej samtidigt tj�nstg�ra som ledam�ter i allm�n f�r�
valtningsdomstol.

16 � Konungen f�r p� beg�ran av allm�n f�rvaltningsdomstol f�rord�

na s�rskilda sakkunniga f�r viss tid med uppgift att tillhandag� dom�

stolen med utl�tanden.

620

17 � Vid allm�n f�rvaltningsdomstol finns kansli.

�

18 � Konungen meddelar n�rmare best�mmelser om allm�n f�rvalt-

SFS 1971: 289

ningsdomstols organisation och verksamhet.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1972, d� lagen (1909: 38 s. 3)

om Kungl. Majrts regeringsr�tt, lagen (1967: 64) om tillf�llig �kning av
regeringsr�dens antal och lagen (1970: 279) om besv�r �ver beslut av

riksdagens organ skall upph�ra att g�lla.

�ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om besv�r �ver beslut

som meddelats f�re ikrafttr�dandet. Besv�r �ver beslut, som enligt �ldre

best�mmelser anf�res hos kammarr�tten, skall efter ikrafttr�dandet
pr�vas av kammarr�tten i Stockholm. Konungen f�r dock best�mma

att s�dana besv�r �ver beslut av myndighet inom domkretsen f�r kam�

marr�tten i G�teborg skall pr�vas av denna kammarr�tt.

Regeringsr�tten f�r best� av fler �n aderton regeringsr�d till dess a n�

talet nedg�tt till detta antal till f�ljd av intr�ffade ledigheter. Om s�r�
skilda sk�l f�religger, f�r dock nya ledam�ter utses dessf�rinnan.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter�

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt

kungl. sigill bekr�fta l�tit.

Sofiero den 4 juni 1971.

GUSTAF ADOLF

LENNART GEIJER

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1971:289

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se