SFS 1972:782

Start / Miljörätt / Miljöbalk (1998:808) / SFS 1972:782

720782.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1972; 782 om �ndring i milj�skyddslagen (1969: 387); utkom fr �n tr ycket given Stockholms slott den 19 december 1972. V i GUSTAF ADOLF, medOudsn�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riks- dagen^, funnit gott f�rordna, att 2, 6, 9, 14, 33, 35, 48 och 49 �� milj�� skyddslagen (1969: 387) skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� de nna lag tr�der i kraft. Inledande best�m melser 1 � Denna lag �r till�mplig p� 1. utsl�ppande av avloppsvatten, fast �mne eller gas fr�n mark, byggnad eller anl�ggning i vattendrag, sj� eller annat vattenomr�de, 1 Prop. 1972: 111 bil. 2 och 3, CU 35, rskr 3 48. 2043 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 782 2. anv�ndning av mark, byggnad eller anl�ggning p� s�tt som eljest kan medf�ra f�rorening av vattendrag, sj� eller annat vattenomr�de, om anv�ndningen ej utg�r byggande i vatten, 3. anv�ndning av mark, byggnad eller anl�ggning p� s�tt som kan medf�ra st�rning f�r omgivningen genom luftf�rorening, buller, skak- ning, ljus eller annat s�dant, om st�rningen ej �r helt tillf�llig. Lagen �r icke till�mplig p� s�dant utsl�ppande av avfall som avses i lagen (1971: 1154) om f�rbud mot dumpning av avfall i vatten eller p� st�rning i radiomottagningsapparat. Ej heller �r lagen till�mplig i fr�ga om joniserande str�lning eller inverkan av elektrisk str�m fr�n elektrisk anl�ggning, varom s�rskilda best�mmelser g�ller. �tg�rd eller anv�ndning som enligt vad nu sagts omfattas av lagen kallas milj�farlig verksamhet. 2 �- Ut�ver best�mmelserna i denna lag g�ller om milj�farlig verk� samhet vad som f�reskrives i h�lsov�rds-, byggnads- och naturv�rds� lagstiftning eller i annan lagstiftning. I fr�ga om viss milj�farlig verk� samhet g�ller s�rskilda best�mmelser enligt lagen (1971: 850) med an� ledning av gr�ns�lvs�verenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland. Har Konungen enligt 136 a � byggnadslagen (1947: 385) pr�vat fr� gan om lokalisering av viss verksamhet, �r beslutet bindande vid pr�v� ning enligt denna l ag. I fr�ga om byggande i vatten f�r att motverka vattenf�rorening och om ianspr�ktagande av mark f�r ledning eller annan anl�ggning f�r avloppsvatten finns best�mmelser i vattenlagen. Konungen eller myndighet som Konungen best�mmer �ger meddela s�rskilda best�mmelser till f�rebyggande av vattenf�rorening genom fast avfall. 3 � Med avloppsvatten avses i denna lag 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet, 2. vatten som anv�nts f�r kylning vid driften av fabrik eller annan inr�ttning, 3. vatten som avledes f�r s�dan torrl�ggning av mark inom stads� plan eller byggnadsplan som ej sker f�r viss eller vissa fastigheters r�k� ning, 4. vatten som avledes f� r torrl�ggning av begravningsplats. Till�tlighetsregler 4 � F�r milj�farlig verksamhet skall v�ljas s�dan plats att �ndam�let kan vinnas med minsta intr�ng och ol�genhet utan osk�lig kostnad. 5 � Den som ut�var eller �mnar ut�va milj�farlig verksamhet skall vidtaga de skydds�tg�rder, t�la den begr�nsning av verksamheten och 2044 Senaste lydelse 1971: 853. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> jakttaga de f�rsiktighetsm�tt i �vrigt som sk�ligen kan fordras f�r att f�rebygga eller avhj� lpa ol�genhet. Omfattningen av �liggande enligt f�rsta stycket bed�mes med utg�ngs� punkt i vad som �r tekniskt m�jligt vid verksamhet av det slag som �r i fr�ga och med beaktande av s�v�l allm�nna som enskilda intressen. Vid avv�gningen mellan olika intressen skall s�rskild h�nsyn tagas till � ena sidan beskaffenheten av omr�de som kan bli utsatt f�r st�rning och betydelsen av st�rningens verkningar, � andra sidan nyttan av verksamheten samt kostnaden f�r skydds�tg�rd och den ekonomiska verkan i �vrigt av f�rsiktighetsm�tt som kommer i fr�ga. 6 � Kan milj�farlig verksamhet befaras f�ranleda ol�genhet av v�sent� lig betydelse, �ven om f�rsiktighetsm�tt som avses i 5 � iakttages, f�r verksamheten ut�vas endast om s�rskilda sk�l f�religger. Inneb�r den befarade ol�genheten att ett stort antal m�nniskor f�r sina levnad sf�rh�llanden v�sentligt f�rs�mrade eller att betydande f�r� lust fr �n naturv�rdssynpunkt uppkommer eller att liknande allm�nt in� tresse skadas avs ev�rt, f�r verksamheten ej ut�vas. Konungen kan dock l�mna tillst�nd enligt denna lag, om verksamheten �r av synnerlig be� tydelse f�r n�ringslivet eller f�r orten eller eljest fr�n allm�n synpunkt. Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena g�ller ej verksamhet, vars lokalisering pr�vats enligt 136 a � byggnadslagen (1947: 385). F�rsta stycket eller andra stycket f�rsta punkten hindrar ej att s�dan flygplats, v�g eller j�rnv�g, vars anl�ggande pr�vas i s�rskild ordning, anv�ndes f�r avsett �ndam�l. SFS 1972: 782 7 � Avloppsvatten av f�ljande slag f�r icke utsl�ppas i vattendrag,- sj� eller annat vattenomr�de om det ej �r uppenbart att det kan ske utan ol�genhet, n�mligen 1. avloppsvatten som kommer fr�n vattenklosett eller h�rr�r fr�n t�tbebyggelse och som ej underg�tt l�ngre g�ende rening �n slamav- skiljning, 2. pressaft fr�n siloanl�ggning, 3. urin fr�n djurstall, 4. vassle, 5. ytbehandlingsbad i metallindustri eller koncentrerat sk�ljvatten fr�n s�dant bad. Konungen kan f�reskriva att vad som s�gs i f�rsta stycket skall g�lla �ven avloppsvatten av visst anna t slag. 8 � �r det av s�rskild betydelse fr�n naturv�rdssynpunkt eller eljest med h�nsyn till allm�nt intresse, kan Konungen med avseende p� viss del av lande t f�rbjuda allt utsl�ppande av avloppsvatten, fast �mne eller gas fr�n mark, byggnad eller anl�ggning i vattendrag, sj� eller annat vattenomr�de, om det kan ske utan osk�ligt intr�ng f�r innehavare av fabrik eller inr�ttning som anlagts innan beslutet meddelats eller f�r kommun eller annan som dessf�rinnan b�rjat avleda avloppsvatten. 2045 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 782 Tillst�ndspr�vning 2046 9 � Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd kan p� ans�kan av den som ut�var eller �mnar ut�va milj�farlig verksamhet l�mna tillst�nd till verk� samheten efter pr�vning enligt denna lag. Skall fr�gan om lokalisering av viss ve rksamhet enligt 136 a � bygg� nadslagen (1947: 385) pr�vas av Konungen, f�r ans�kan ej upptagas av koncessionsn�mnden, innan s�dan pr�vning skett. 10 � Konungen kan f�reskriva, att 1. vissa slag av fabriker eller andra inr�ttningar ej f�r anl�ggas, 2. avloppsvatten av viss m�ngd, art eller sammans�ttning ej f�r ut� sl�ppas, 3. fast avfall eUer annat fast �mne ej f�r utsl�ppas eller uppl�ggas s� att vattendrag, sj� eller annat vattenomr�de kan f�rorenas, 4. vissa slag av inr�ttningar eller deras anv�ndning ej f�r �ndras p� s�tt som kan medf�ra �kad eller ny ol�genhet eller som eljest � r av be� tydelse fr�n st�rningssynpunkt utan att koncessionsn�mnden l�mnat tillst�nd enligt denna lag eller anm�lan gjorts hos statens naturv�rdsverk eller l�nsstyrelsen. Naturv�rdsverket f�r, efter pr�vning i varje s�rskilt fall enligt denna lag, medge undantag fr�n s�dan skyldighet att s�ka tillst�nd som f�re� skrivits med st�d av f�rsta stycket. I beslut om medgivande skall anges de villkor som skall g�lla. 11 � Koncessionsn�mnden best�r av ordf�rande och tre andra leda� m�ter. Vid f�rberedande �tg�rd och vid pr�vning av fr�ga om avvis� ning av ans�kan eller om avskrivning av �rende kan n�mnden best� av ordf�randen ensam. Ordf�randen skall vara lagfaren och erfaren i do marv�rv. En ledamot skall ha sakkunskap och erfarenhet i tekniska fr�gor. En ledamot skall ha erfarenhet av fr�gor som faller inom verksamhetsomr�det f�r sta� tens naturv�rdsverk. Den fj�rde ledamoten skall ha erfarenhet av in� dustriell verksamhet. Om �rendet enligt ordf�randens bed�mande i hu� vudsak avser kommunala f�rh�llanden, skall som fj�rde ledamot i st�l� let ing� person med erfarenhet av kommunal verksamhet. Konungen f�rordnar ordf�rande, �vriga ledam�ter och, i den ut� str�ckning det beh�vs, ers�ttare f�r dem. Best�mmelserna om ledamot g�ller �ven ers�ttare. Konungen kan f�reskriva att i koncessionsn�mnden skall finnas flera avdelningar. Best�mmelserna om koncessionsn�mnd g�ller i till�mpliga delar avdelning. 12 � Best�mmelserna i 4 kap. r�tteg�ngsbalken om j�v mot domare �ger motsvarande till�mpning p� ledamot i koncessionsn�mnden. Leda� mot �r dock icke j�vig p� den gru nd att han 1. i vattendomstol tagit befattning med �rende om samma milj�far� liga verksamhet som �r under pr�vning hos koncessionsn�mnden, 2. hos annan myndighet �n vattendomstol tagit befattning med s�dant �rende utan att fatta beslut varigenom �rendet avgjorts. 13 � Ans�kan om tillst�nd skall vara skriftlig. Den skall inneh�lla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som fordras f�r be- � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> d�mande av den milj�farliga verksamhetens beskaffenhet, omfattning och verkningar. Ans�kan skall inges i det antal exemplar som koncessionsn�mnden anser beh�vligt. Uppfyller ans�kan ej vad som f�reskrives i f�rsta stycket eller har den ej ingivits i tillr�ckligt antal exemplar, skall s�kanden f�rel�ggas att avhj�lpa bristen inom viss tid. I f�rel�ggandet kan uts�ttas vite eller p�f�ljd att bristen avhj�lpes p� s�kandens bekostnad. SFS 1972: 782 14 �3 Koncessionsn�mnden skall s�rja f�r fullst�ndig utredning av �rende som kommer under n�mndens pr�vning. N�mnden skall 1. genom kung�relse i en eller flera av ortens tidningar eller p� an� nat l�mpligt s�tt bereda dem som kan ber�ras av den milj�farliga verk� samheten tillf�lle att yttra sig, 2. samr�da med de statliga och kommunala myndigheter som har v�sentliga intressen att bevaka i fr�gan, 3. h�lla sammantr�de med dem som saken ang�r och besiktning p� platsen, om det ej �r uppenbart on�digt, 4. l�mna den som gjort ans�kan eller framst�llt erinran underr�ttelse om det som tillf�rts �rendet genom annan �n honom sj�lv och bereda honom tillf�lle att yttra sig d �r�ver, om ej annat f�ljer av 15 � f�rvalt� ningslagen (1971: 290). N�mnden kan uppdraga �t en eller flera av ledam�terna att h�lla sammantr�de eller besiktning enligt andra stycket 3. N�mnden kan uppdraga �t sakkunnig att verkst�lla s�rskild utred� ning. Kostnad f�r kung�relse och f�r utredning enligt fj�rde stycket be� talas av den som ut�var eller �mnar ut�va den milj�farliga verksam� heten. N�mnden fastst�ller p� yrkande ers�ttning f�r utredningen. Skall koncessionsn�mnden avge yttrande till Konungen i �rende en� ligt 136 a � byggnadslagen (1947: 385), �ger best�mmelserna i f�rsta femte styckena motsvarande till�mpning. 15 � Yppas vid koncessionsn�mndens �verl�ggning till beslut skiljak� tiga meningar , skall omr�stning ske. Uppkommer d�rvid fr�ga om till� l�mpligheten av denna lag eller fr�ga om vidtagande av f�rberedande �tg�rd eller fr�ga om underst�llning enligt 16 �, skall s�rskild omr�st� ning ske betr�ffande s�dan fr�ga. Vid omr�stning g�ller den mening som f�tt de flesta r�sterna eller, vid lika r�stetal, den mening som ordf�randen bitr�der. 16 � Finner koncessionsn�mnden vid pr�vning av ans�kan om till� st�nd enligt denna lag att hinder mot tillst�nd m�ter enligt 6 � andra stycket f�rsta punkten men att det f�religger s�dana omst�ndigheter som anges i samma stycke andra punkten, skall n�mnden med eget ytt� rande underst�lla fr�gan Konungens avg�rande. => Senaste lydelse 1971: 643. 2047 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972; 782 17 � Konungen kan uppdraga �t l�nsstyrelsen att pr�va fr�ga om till� st�nd betr�ffande visst slag av �renden. I fr�ga om �renden som s�lunda pr�vas av l�nsstyrelsen g�ller i till�mpliga d elar best�mmelserna i denna lag om �renden som pr�vas av koncessionsn�mnden. Konungen kan uppdraga �t l�nsstyrelsen att betr�ffande visst slag av �renden medgiva undantag som avses i 10 � andra stycket. Tillst�ndsbeslut 18 � I tillst�ndsbeslut skall noggrant anges den milj�farliga verksam� het som tillst�ndet avser och de villkor som skall g�lla. I beslutet kan fastst�llas viss tid, i regel ej �ver tio �r, inom vilken den med tillst�ndet avsedda verksamheten skall ha satts i g�ng. 19 � L�mnar Konungen tillst�nd i fall som avses i 6 � andra stycket, kan Konungen meddela s�rskilda villkor f�r att tillgodose allm�nna �ndam�l i bygden. 20 � Om Konungen l�mnar tillst�nd, kan Konungen uppdraga �t kon� cessionsn�mnden eller l�nsstyrelsen att fastst�lla n�rmare villkor f�r till� st�ndet. 21 � Om det n�r tillst�nd till milj�farlig verksamhet l�mnas ej till� r�ckligt s�kert kan bed�mas vilka villkor som b�r g�lla i visst avse� ende, f�r avg�randet i denna del uppskjutas till dess e rfarenhet av verk� samheten vunnits. I samband med uppskov enligt f�rsta stycket skall provisoriska f�re� skrifter om skydds�tg�rder eller andra f�rsiktighetsm�tt meddelas, om det �r n�dv�ndigt f�r att motverka ol�genhet. Uppskjuten fr�ga skall avg�ras s� snart det kan ske. 22 � Den som f�tt tillst�nd enligt denna lag till milj�farlig verksamhet kan ej p� grund av best�mmelse i lagen eller i h�lsov�rdsstadgan den 19 december 1958 (nr 663) �l�ggas att upph�ra med verksamheten eller att med avseende p� denna vidtaga f�rsiktighetsm�tt ut�ver vad som anges i tillst�ndsbeslutet, om ej annat f�ljer av 2325 � eller 40 � andra stycket. 23 � �sidos�tter n�gon villkor som angivits i tillst�ndsbeslut och �r avvikelsen betydande, kan koncessionsn�mnden f�rklara tillst�ndet f�r� verkat och f�rbjuda fortsatt verksamhet. 24 � Har tio �r f�rflutit fr�n det tillst�ndsbeslut vunnit laga kraft eller har dessf�rinnan f�rh�llandena �ndrats v�sentligt, kan koncessions� n�mnden f�reskriva nya eller str�ngare villkor f�r verksamheten efter vad som �r sk�ligt. Om s�r skilda sk�l f�religger, kan n�mnden efter utg�ngen av tid som anges i f�rsta stycket �ven ompr�va tillst�nd att utsl�ppa avloppsvat- 2048 ten i visst vatteno mr�de. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 � Uppkommer genom milj�farlig verksamhet betydande ol�genhet SFS 1972; 782 som icke f�ruts�gs n�r tillst�nd l�mnades, kan koncessionsn�mnden meddela f�reskrift som �r �gnad att f�rebygga eller minska ol�genheten f�r framtiden. 26 � Fr�ga som avses i 2325 � pr�vas efter framst�llning av statens naturv�rdsverk. 27 � Efter ans�kan av tillst�ndshavaren kan koncessionsn�mnden upp� h�va eller mildra villkor i tillst�ndsbeslut, om det �r uppenbart att vill� koret ej l�ngre beh�vs eller �r str�ngare �n n�dv�ndigt eller om �nd� ringen p�kallas av omst�ndighet som icke f�ruts�gs n�r tillst�ndet med� delades. 28 � Har Konungen fastst�llt villkor f�r tillst�nd f�r koncessions� n�mnden vid til l�mpning av 24, 25 eller 27 � icke avvika v�sentligt fr�n villkoret utan att Konungen medgivit det. 29 � Tillst�nd f�rfaller, om den med tillst�ndet avsedda verksamheten ej satts i g�ng inom tid som f�reskrivits med st�d av 18 � andra stycket. Visas giltigt sk�l f�r dr�jsm�l eller skulle synnerligt men uppst� ge� nom att tillst�ndet f�rfaller, kan koncessionsn�mnden f�rl�nga tiden med h�gst tio �r, om ans�kan d�rom g�res innan den f�reskrivna ti� den g�r ut. Ers�ttning m. na . 30 � Den som orsakar ol�genhet genom milj�farlig verksamhet skall utge ers�ttning h�rf�r. Har ol�genheten ej orsakats genom f�rsumlig� het, skall dock ers�ttning utg� endast om ol�genheten �r av n�gon be� tydelse och bara i den m�n den ej sk�ligen b�r t�las med h�nsyn till f�r� h�llandena i orten eller till dess allm�nna f�rekomst under j�mf�rliga f�rh�llanden. Om ej annat f�ljer av vad nedan s�gs, skall ers�ttningen best�mmas enligt allm�nna skadest�ndsregler. 31 � Kan i fr�ga om skada eller ol�genhet som drabbar egendom er� s�ttningens belopp l�mpligen uppskattas p� f�rhand, skall ers�ttning be� st�mmas f�r framtida skada, om part beg�r det. Om det finns sk�lig anledning, kan ers�ttning f�r framtida skada p� egendom best�mmas att utg� med visst �rligt belopp. Ers�ttning som best�mts p � s�dant satt kan j�mkas efter vad som �r sk�ligt, om �ndra� de f�rh�llanden p�kallar det. 32 � Medf�r milj�farlig verksamhet att fastighet eller del av fastighet blir onyttig f�r �garen eller att synnerligt men uppkommer vid begagnan� det, skall fastigheten eller fastighetsdelen l�sas, om �garen beg�r det. 33 � Fastighets�gare som vill fordra inl�sen enligt 32 � skall v�cka talan vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de den milj�farliga verk� samheten i hu vudsak ut�vas eller skall ut�vas. 2049 65SFS 1972 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 782 I fr�ga om inl�sen g�ller expropriationslagen (1972; 719) i till�mp� liga delar. 4 kap. 3 � expropriationslagen skall �ga till�mpning ifr� ga om v�rde�kning som �gt Rim u nder tiden fr�n dagen tio �r f�re det talan v�cktes vid domstol. Ogillas yrkande om inl�sen, till�mpas all� m�nna regler om r�tteg�ngskostnad. 34 � Den som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k eller annat enskilt anspr�k p� grund av milj�farlig verksamhet skall v�cka talan vid fastig� hetsdomstol som anges i 3 3 �. �ven den som ut�var eller �mnar ut�va milj�farlig verksamhet kan p�kalla pr�vning av ers�ttningsfr�ga p� s�tt som nu sagts. Han skall d�rvid ange de ers�ttningsbelopp som han er� bjuder. 35 �"' I fr�ga om neds�ttning, f�rdelning och utbetalning av ers�ttning, som fastst�llts att utg� p� en g�ng f�r framtida skada p� fastighet och som tillkommer �garen av fastigheten eller innehavare av tomtr�tt i denna, samt om verkan d�rav g�ller i till�mpliga delar expropriations� lagen (1972: 719). Om borgen�r som har pantr�tt i fastigheten lider f�rlust d�rigenom att ers�ttning blivit f�r l�gt ber�knad och ers�ttningen till f�ljd av �verenskommelse mellan den ers�ttningsskyldige och den ers�ttnings- ber�ttigade eller av annan anledning ej blivit pr�vad av domstol, har borgen�ren r�tt att av den ers�ttningsskyldige f� gottg�relse f�r f�r� lusten mot avskrivning p� fordringshandlingen. Talan om s�dan gott� g�relse skall v�ckas vid fastighetsdomstol som anges i 33 �. 36 � V�cker n�gon talan vid fastighetsdomstol om f�rbud mot milj�� farlig verksamhet eller om �l �ggande f�r den som ut�var eller �mnar ut� �va s�dan verksamhet att vidtaga f�rsiktighetsm�tt och �r fr�ga om till� st�nd till verksamheten enligt denna lag under pr�vning eller kommer den under pr�vning innan fastighetsdomstolen avgjort m�let, skall dom� stolen f�rklara m�let vilande till dess fr�gan avgjorts. 37 � I m�l enligt 34 � andra punkten �ger best�mmelserna om kostnad i expropriationsm�l motsvarande till�mpning. Ogillas talan som avses i 36 � p� den grund att svaranden efter talans v�ckande s�kt och erh�llit tillst�nd enligt denna lag, skall domstolen efter omst�ndigheterna f�rordna att vardera parten skall sj�lv b�ra sin r�tteg�ngskostnad eller att full eller j�mkad ers�ttning skall till�ggas endera. Tillsyn 38 � Till skydd mot milj�farlig verksamhet som kan medf�ra fara f�r allm�nna intressen skall tillsyn ut�vas av statens naturv�rdsverk och l�ns� styrelserna. Naturv�rdsverket har den centrala tillsynen, samordnar l�nsstyrelser� nas tillsynsverksamhet och l�mnar vid behov bist�nd i denna verksam� het. L�nsstyrelsen ut�var fortl�pande tillsyn inom l�net. 2050 Senaste lydelse 1970: 1025. �ndringen inneb�r bl. a. att tred je och fj�rde styck� ena upph�vs. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Tillsynsmyndigheterna skall samarbeta med varandra samt med s�- SFS 1972: 782 dana statliga och kommunala organ som har att ut�va tillsyn i s�rskilda h�nseenden eller som eljest fullg�r uppgifter av betydelse f�r tillsyns� verksamheten. 39 � Finner tillsynsmyndighet att ol�genhet av betydelse fr�n allm�n synpunkt uppkommer eller kan uppkomma genom milj�farlig verk� samhet, kan myndigheten meddela r�d och anvisningar om l�mplig �t� g�rd f�r att motverka ol�genheten. 40 � Om tillst�nd icke givits enligt denna lag, kan l�nsstyrelsen medde� la f�rel�ggande om s�dant f�rsiktighetsm�tt eller f�rbud som �r uppen� bart beh�vligt f �r att lagens best�mmelser skall efterlevas. I br�dskande fall eller n�r s�rskilt sk�l eljest f�religger f�r f�rel�ggandet ges ome del� bart och i annat fall f�rst sedan det visat sig att r�ttelse ej kan vinnas genom r�d och a nvisningar. Tillst�ndsbeslut enligt denna lag hindrar icke l�nsstyrelsen fr�n att meddela s�dan br�dskande f�reskrift som �r n�dv�ndig till f�ljd av s�rskilda omst�ndigheter. Om tillst�ndshavare �sidos�tter villkor som angivits i tillst�ndsbeslu� tet, kan l�nsstyrelsen f�rordna om r�ttelse p� hans bekostnad eller f�re� l�gga honom att sj�lv vidtaga r�ttelse. I beslut om f�rel�ggande enligt denna paragraf kan l�nsstyrelsen ut� s�tta vite. 41 � Har tillst�nd enligt denna lag icke meddelats, �ger koncessions� n�mnden p� hemst�llan av statens naturv�rdsverk besluta om f�rbud mot milj�farlig verksamhet, som ej �r till�tlig enligt denna lag, eller meddela f�reskrift om f�rsiktighetsm�tt. Vid pr�vningen �ger 14 och 16 �� motsvarande till�mpning. 42 � F�r att ut�va tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndighet r�tt att vinna tilltr�de till fabrik eller annan anl�ggning vare sig den �r i bruk eller ej, samt att f�retaga unders�kning inom anl�ggningen eller omr�de som h�r till denna. Beh�vs unders�kning p� annan plats, har myndigheten r�tt att vinna tilltr�de dit f�r att utf�ra unders�kningen. Detta g�ller dock ej hus, tomt eller tr�dg�rd. 43 � Kan verksamheten vid en anl�ggning befaras vara milj�farlig, �r innehavaren skyldig a tt p� beg�ran l�mna tillsynsmyndighet beh�vliga upplysningar om anl� ggningen. 44 � Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag f�r ej obeh�rigen yppa yrkeshemlighet som d�rigenom blivit k�nd f�r honom eller dr iftanordning, aff�rsf�rh�llande eller f�rh�llande av betydelse f�r landets f�rsvar varom han s�lunda f�tt k�nnedom. 2051 \ � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 782 Ansvar, handr�ckning och hesv�r m. m. 45 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet 1. bryter mot f�rbud som meddelats med st�d av 8, 23 eller 41 �, 2. underl�ter att iakttaga f�reskrift som Konungen meddelat enligt 10 � f�rsta stycket utan att undantag har medgivits med st�d av 10 � andra stycket eller 17 � andra stycket, 3. �sidos�tter villkor eller f�reskrift som meddelats med st�d av 10 � andra stycket eller 17 �, 18 � f�rsta stycket, 1921, 24, 25, 27 eller 41 �, s� att allm�n eller enskild r�tt kan kr�nkas, eller 4. bryter mot 44 �, d�mes till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r. Den som upps�tligen eller av oaktsamhet underl�ter att fullg�ra vad som �ligger honom enligt 43 �, d�mes till b�ter. 46 � Avser brott mot 44 � annat �n f�rh�llande av betydelse f�r lan� dets f�rsvar, f�r brottet �talas av �klagare endast efter angivelse av m�ls�gande. 47 � Har n�gon beg�tt g�rning som avses i 45 � f�rsta stycket 13, kan �verexekutor meddela handr�ckning f�r att �stadkomma r�ttelse. I fr�ga om s�dan handr�ckning g�ller samma regler som f�r handr�ck� ning enligt 191 � uts�kningslagen. Ber�rs allm�nna intressen, f�r ans�kan om handr�ckning g�ras av statens naturv�rdsverk eller annan myndighet som �rendet ang�r. Efterkommes ej f�rel�ggande enligt 40 � f�rsta eller andra stycket, skall utm�tningsmannen p� anmodan av l�nsstyrelsen ombes�rja att �t� g�rd vidtages. Det �ligger polismyndighet att l�mna den handr�ckning som beh�vs f�r ut�vande av tillsyn enligt de nna lag. 48 �5 Mot beslut som meddelas av statens naturv�rdsverk enligt 10 � andra stycket eller av l�nsstyrelsen enligt 17 � andra stycket f�r talan ej f�ras. Talan mot beslut enligt 14 � femte stycket andra punkten eller r�� rande f�rbud vid vite enligt 51 � f�res hos kammarr�tten genom besv�r. Talan mot annat beslut av koncessionsn�mnden eller l�nsstyrelsen enligt denna lag f�res hos Konungen genom besv�r. F�r att tillvarataga allm�nna intressen f�r naturv�rdsverket f�ra talan mot koncessionsn�mndens eller l�nsstyrelsens beslut i fr�ga om tillst�nd enligt lagen, mot koncessionsn�mndens beslut i fr�ga som avses i 41 � och mot l�nsstyrelsens beslut i fr� ga som avses i 40 �. 49 � Beslut i fr�ga om tillst�nd enligt denna lag, beslut i fr�ga som avses i 41 � och beslut enligt 14 � femte stycket andra punkten blir g�l� lande n�r beslutet vunnit laga kraft. I beslutet kan f�rordnas att det skall l�nda till efterr�ttelse omedelbart. Beslut i fr�ga som avses i 40 � l�nder till efterr�ttelse omedelbart, om ej annorlunda f�rordnas. 2052 � Senaste lydelse 1971: 643. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 50 � Har l�nsstyrelse med st�d av 40 � f�rsta stycket eller har h�lso- SFS 1972: 782 v�rdsn�mnd f�rbjudit milj�farlig verksamhet eller �lagt den som ut�var eller �mnar ut�va s�dan verksamhet att vidtaga f�rsiktighetsm�tt och beg�r han tillst�nd till verksamheten enligt denna lag, kan koncessions� n�mnden, om s�kanden st�ller s�kerhet f�r kostnad och skada, be� st�mma att l�nsstyrelsens eller h�lsov�rdsn�mndens beslut ej f�r verk� st�llas f�rr�n tillst�ndsfr�gan avgjorts eller koncessionsn�mnden f�re� skriver annat. 51 � Vill n�gon f�r att utreda verkningarna av milj�farlig verksamhet som han ut�var eller �mnar ut�va f�retaga m�tning eller annat unders�k� ningsarbete p� fast egendom som annan �ger eller innehar, kan l�ns� styrelsen, om sk�l f�religger, f�reskriva att tilltr�de till egendomen skall l�mnas under viss tid. Beh�ver m�tapparat eller liknande instru� ment uts�ttas kan l�nsstyrelsen �ven f�reskriva f�rbud vid vite att rubba eller skada instrumentet. Unders�kningsarbetet skall utf�ras s� att minsta skada och intr�ng v�llas. F�r skada och intr�ng skall ers�ttning utg�. Talan om ers�ttning v�ckes vid fastighetsdomstol som anges i 33 �. 52 � N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av denna lag meddelas av Konungen. �verg�ngsbest�mmelser� 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1969, d� lagen den 30 november 1956 (nr 582) om tillsyn �ver vattendrag, sj�ar och andra vattenomr�den skall upph�ra att g�lla. 2. M�l som vid lagens ikrafttr�dande �r anh�ngigt vid allm�n domstol eller v attendomstol och som r�r fr�ga, varom best�mmelse meddelas i denna lag, handl�gges och bed�mes enligt �ldre best�mmelser. 3. Har f�re ikrafttr�dandet f�rr�ttningsman f�rordnats enligt 10 kap. 32 � 4 mom. vattenlagen f�r att handl�gga fr�ga varom best�mmelse meddelas i denna lag, skall �ldre best�mmelser till�mpas p� f�rr�ttning� en. 4. Har vattendomstol genom laga kraft �gande beslut eller har syne� m�n i utl�tande varvid skall bero l�mnat medgivande att kloakvatten eller industriellt avloppsvatten utsl�ppes eller att fast avfall utkastas, utsl�ppes eller uppl�gges, anses medgivandet som tillst�nd enligt denna lag. Beslut som i annat fall enligt f�rut g�llande ordning meddelats om �tg�rd till skydd mot milj�farlig verksamhet �ger till�mpning till dess annorlunda f�rordnas. 5. Uppkommer i �rende enligt denna lag fr�ga om �tg�rd till skydd mot milj�farlig verksamhet som p�b�rjats f�re lagens ikrafttr�dande och efter i krafttr�dandet fortsatt utan att medf�ra �kad eller ny ol�genhet, kan koncessionsn�mnden medge det anst�nd med �tg�rdens genomf�� rande som �r oundg�ngligen n�dv�ndigt. 6. Best�mmelsen i 32 � �ger ej till�mpning i fr�ga om milj�farlig verksamhet, som b�rjat f�re lagens ikrafttr�dande och som efter ikraft� tr�dandet fortsatt utan att medf�ra v�sentligt �kat men. � Till 1969: 387. 2053 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 782 7. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till lagrum, som ersatts genom best�mmelse i denna lag, skall i st�llet den best�m� melsen till�mpas. 1. Denna lag"^ tr�der i kraft den 1 januari 1973. 2. M�l som f�re ikrafttr�dandet anh�ngiggjorts hos domstol pr�vas och handl�gges enligt �ldre best�mmelser. I fr�ga om betalning av er� s�ttning och l�seskilling som fastst�llts i s�dant m�l g�ller ocks� �ldre best�mmelser. 3. Best�mmelsen i 33 � andra stycket om till�mpning av 4 kap. 3 � [j. expropriationslagen (1972: 719) g�ller ej i fr�ga om v�rde�kning som �gt ' rum f�re utg�ngen av juni 1971. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter� mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 19 december 1972. ii' "sS GUSTAF ADOLF CARL LIDBOM (L. S.) (Justitiedepartementet) " ' Till 1972; 782. � </div> </div>

Lag

SFS 1972; 782

om �ndring i milj�skyddslagen (1969: 387);

utkom fr �n tr ycket

given Stockholms slott den 19 december 1972.

V i GUSTAF ADOLF, medOudsn�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riks-
dagen^, funnit gott f�rordna, att 2, 6, 9, 14, 33, 35, 48 och 49 �� milj��

skyddslagen (1969: 387) skall ha nedan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med

den dag d� de nna lag tr�der i kraft.

Inledande best�m melser

1 � Denna lag �r till�mplig p�

1. utsl�ppande av avloppsvatten, fast �mne eller gas fr�n mark,

byggnad eller anl�ggning i vattendrag, sj� eller annat vattenomr�de,

1 Prop. 1972: 111 bil. 2 och 3, CU 35, rskr 3 48.

2043

�

SFS 1972: 782

2. anv�ndning av mark, byggnad eller anl�ggning p� s�tt som eljest

kan medf�ra f�rorening av vattendrag, sj� eller annat vattenomr�de, om

anv�ndningen ej utg�r byggande i vatten,

3. anv�ndning av mark, byggnad eller anl�ggning p� s�tt som kan

medf�ra st�rning f�r omgivningen genom luftf�rorening, buller, skak-

ning, ljus eller annat s�dant, om st�rningen ej �r helt tillf�llig.

Lagen �r icke till�mplig p� s�dant utsl�ppande av avfall som avses

i lagen (1971: 1154) om f�rbud mot dumpning av avfall i vatten eller

p� st�rning i radiomottagningsapparat. Ej heller �r lagen till�mplig i

fr�ga om joniserande str�lning eller inverkan av elektrisk str�m fr�n
elektrisk anl�ggning, varom s�rskilda best�mmelser g�ller.

�tg�rd eller anv�ndning som enligt vad nu sagts omfattas av lagen

kallas milj�farlig verksamhet.

2 �- Ut�ver best�mmelserna i denna lag g�ller om milj�farlig verk�

samhet vad som f�reskrives i h�lsov�rds-, byggnads- och naturv�rds�
lagstiftning eller i annan lagstiftning. I fr�ga om viss milj�farlig verk�
samhet g�ller s�rskilda best�mmelser enligt lagen (1971: 850) med an�
ledning av gr�ns�lvs�verenskommelsen den 16 september 1971 mellan
Sverige och Finland.

Har Konungen enligt 136 a � byggnadslagen (1947: 385) pr�vat fr�

gan om lokalisering av viss verksamhet, �r beslutet bindande vid pr�v�

ning enligt denna l ag.

I fr�ga om byggande i vatten f�r att motverka vattenf�rorening och

om ianspr�ktagande av mark f�r ledning eller annan anl�ggning f�r
avloppsvatten finns best�mmelser i vattenlagen.

Konungen eller myndighet som Konungen best�mmer �ger meddela

s�rskilda best�mmelser till f�rebyggande av vattenf�rorening genom fast

avfall.

3 � Med avloppsvatten avses i denna lag

1. spillvatten eller annan flytande orenlighet,

2. vatten som anv�nts f�r kylning vid driften av fabrik eller annan

inr�ttning,

3. vatten som avledes f�r s�dan torrl�ggning av mark inom stads�

plan eller byggnadsplan som ej sker f�r viss eller vissa fastigheters r�k�

ning,

4. vatten som avledes f� r torrl�ggning av begravningsplats.

Till�tlighetsregler

4 � F�r milj�farlig verksamhet skall v�ljas s�dan plats att �ndam�let

kan vinnas med minsta intr�ng och ol�genhet utan osk�lig kostnad.

5 � Den som ut�var eller �mnar ut�va milj�farlig verksamhet skall

vidtaga de skydds�tg�rder, t�la den begr�nsning av verksamheten och

2044

Senaste lydelse 1971: 853.

�

jakttaga de f�rsiktighetsm�tt i �vrigt som sk�ligen kan fordras f�r att

f�rebygga eller avhj� lpa ol�genhet.

Omfattningen av �liggande enligt f�rsta stycket bed�mes med utg�ngs�

punkt i vad som �r tekniskt m�jligt vid verksamhet av det slag som �r

i fr�ga och med beaktande av s�v�l allm�nna som enskilda intressen.

Vid avv�gningen mellan olika intressen skall s�rskild h�nsyn tagas

till � ena sidan beskaffenheten av omr�de som kan bli utsatt f�r st�rning
och betydelsen av st�rningens verkningar, � andra sidan nyttan av
verksamheten samt kostnaden f�r skydds�tg�rd och den ekonomiska

verkan i �vrigt av f�rsiktighetsm�tt som kommer i fr�ga.

6 � Kan milj�farlig verksamhet befaras f�ranleda ol�genhet av v�sent�
lig betydelse, �ven om f�rsiktighetsm�tt som avses i 5 � iakttages, f�r

verksamheten ut�vas endast om s�rskilda sk�l f�religger.

Inneb�r den befarade ol�genheten att ett stort antal m�nniskor f�r

sina levnad sf�rh�llanden v�sentligt f�rs�mrade eller att betydande f�r�
lust fr �n naturv�rdssynpunkt uppkommer eller att liknande allm�nt in�

tresse skadas avs ev�rt, f�r verksamheten ej ut�vas. Konungen kan dock

l�mna tillst�nd enligt denna lag, om verksamheten �r av synnerlig be�

tydelse f�r n�ringslivet eller f�r orten eller eljest fr�n allm�n synpunkt.

Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena g�ller ej verksamhet,

vars lokalisering pr�vats enligt 136 a � byggnadslagen (1947: 385). F�rsta
stycket eller andra stycket f�rsta punkten hindrar ej att s�dan flygplats,

v�g eller j�rnv�g, vars anl�ggande pr�vas i s�rskild ordning, anv�ndes

f�r avsett �ndam�l.

SFS 1972: 782

7 � Avloppsvatten av f�ljande slag f�r icke utsl�ppas i vattendrag,-

sj� eller annat vattenomr�de om det ej �r uppenbart att det kan ske

utan ol�genhet, n�mligen

1. avloppsvatten som kommer fr�n vattenklosett eller h�rr�r fr�n

t�tbebyggelse och som ej underg�tt l�ngre g�ende rening �n slamav-

skiljning,

2. pressaft fr�n siloanl�ggning,
3. urin fr�n djurstall,
4. vassle,

5. ytbehandlingsbad i metallindustri eller koncentrerat sk�ljvatten

fr�n s�dant bad.

Konungen kan f�reskriva att vad som s�gs i f�rsta stycket skall g�lla

�ven avloppsvatten av visst anna t slag.

8 � �r det av s�rskild betydelse fr�n naturv�rdssynpunkt eller eljest

med h�nsyn till allm�nt intresse, kan Konungen med avseende p� viss

del av lande t f�rbjuda allt utsl�ppande av avloppsvatten, fast �mne eller

gas fr�n mark, byggnad eller anl�ggning i vattendrag, sj� eller annat
vattenomr�de, om det kan ske utan osk�ligt intr�ng f�r innehavare av
fabrik eller inr�ttning som anlagts innan beslutet meddelats eller f�r

kommun eller annan som dessf�rinnan b�rjat avleda avloppsvatten.

2045

�

SFS 1972: 782

Tillst�ndspr�vning

2046

9 � Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd kan p� ans�kan av den som

ut�var eller �mnar ut�va milj�farlig verksamhet l�mna tillst�nd till verk�
samheten efter pr�vning enligt denna lag.

Skall fr�gan om lokalisering av viss ve rksamhet enligt 136 a � bygg�

nadslagen (1947: 385) pr�vas av Konungen, f�r ans�kan ej upptagas

av koncessionsn�mnden, innan s�dan pr�vning skett.

10 � Konungen kan f�reskriva, att

1. vissa slag av fabriker eller andra inr�ttningar ej f�r anl�ggas,

2. avloppsvatten av viss m�ngd, art eller sammans�ttning ej f�r ut�

sl�ppas,

3. fast avfall eUer annat fast �mne ej f�r utsl�ppas eller uppl�ggas

s� att vattendrag, sj� eller annat vattenomr�de kan f�rorenas,

4. vissa slag av inr�ttningar eller deras anv�ndning ej f�r �ndras p�

s�tt som kan medf�ra �kad eller ny ol�genhet eller som eljest � r av be�
tydelse fr�n st�rningssynpunkt

utan att koncessionsn�mnden l�mnat tillst�nd enligt denna lag eller

anm�lan gjorts hos statens naturv�rdsverk eller l�nsstyrelsen.

Naturv�rdsverket f�r, efter pr�vning i varje s�rskilt fall enligt denna

lag, medge undantag fr�n s�dan skyldighet att s�ka tillst�nd som f�re�

skrivits med st�d av f�rsta stycket. I beslut om medgivande skall anges
de villkor som skall g�lla.

11 � Koncessionsn�mnden best�r av ordf�rande och tre andra leda�

m�ter. Vid f�rberedande �tg�rd och vid pr�vning av fr�ga om avvis�
ning av ans�kan eller om avskrivning av �rende kan n�mnden best� av
ordf�randen ensam.

Ordf�randen skall vara lagfaren och erfaren i do marv�rv. En ledamot

skall ha sakkunskap och erfarenhet i tekniska fr�gor. En ledamot skall

ha erfarenhet av fr�gor som faller inom verksamhetsomr�det f�r sta�
tens naturv�rdsverk. Den fj�rde ledamoten skall ha erfarenhet av in�
dustriell verksamhet. Om �rendet enligt ordf�randens bed�mande i hu�

vudsak avser kommunala f�rh�llanden, skall som fj�rde ledamot i st�l�
let ing� person med erfarenhet av kommunal verksamhet.

Konungen f�rordnar ordf�rande, �vriga ledam�ter och, i den ut�

str�ckning det beh�vs, ers�ttare f�r dem. Best�mmelserna om ledamot

g�ller �ven ers�ttare.

Konungen kan f�reskriva att i koncessionsn�mnden skall finnas flera

avdelningar. Best�mmelserna om koncessionsn�mnd g�ller i till�mpliga
delar avdelning.

12 � Best�mmelserna i 4 kap. r�tteg�ngsbalken om j�v mot domare

�ger motsvarande till�mpning p� ledamot i koncessionsn�mnden. Leda�

mot �r dock icke j�vig p� den gru nd att han

1. i vattendomstol tagit befattning med �rende om samma milj�far�

liga verksamhet som �r under pr�vning hos koncessionsn�mnden,

2. hos annan myndighet �n vattendomstol tagit befattning med s�dant

�rende utan att fatta beslut varigenom �rendet avgjorts.

13 � Ans�kan om tillst�nd skall vara skriftlig. Den skall inneh�lla

de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som fordras f�r be-

�

d�mande av den milj�farliga verksamhetens beskaffenhet, omfattning

och verkningar.

Ans�kan skall inges i det antal exemplar som koncessionsn�mnden

anser beh�vligt.

Uppfyller ans�kan ej vad som f�reskrives i f�rsta stycket eller har

den ej ingivits i tillr�ckligt antal exemplar, skall s�kanden f�rel�ggas
att avhj�lpa bristen inom viss tid. I f�rel�ggandet kan uts�ttas vite eller
p�f�ljd att bristen avhj�lpes p� s�kandens bekostnad.

SFS 1972: 782

14 �3 Koncessionsn�mnden skall s�rja f�r fullst�ndig utredning av

�rende som kommer under n�mndens pr�vning.

N�mnden skall

1. genom kung�relse i en eller flera av ortens tidningar eller p� an�

nat l�mpligt s�tt bereda dem som kan ber�ras av den milj�farliga verk�
samheten tillf�lle att yttra sig,

2. samr�da med de statliga och kommunala myndigheter som har

v�sentliga intressen att bevaka i fr�gan,

3. h�lla sammantr�de med dem som saken ang�r och besiktning p�

platsen, om det ej �r uppenbart on�digt,

4. l�mna den som gjort ans�kan eller framst�llt erinran underr�ttelse

om det som tillf�rts �rendet genom annan �n honom sj�lv och bereda
honom tillf�lle att yttra sig d �r�ver, om ej annat f�ljer av 15 � f�rvalt�

ningslagen (1971: 290).

N�mnden kan uppdraga �t en eller flera av ledam�terna att h�lla

sammantr�de eller besiktning enligt andra stycket 3.

N�mnden kan uppdraga �t sakkunnig att verkst�lla s�rskild utred�

ning.

Kostnad f�r kung�relse och f�r utredning enligt fj�rde stycket be�

talas av den som ut�var eller �mnar ut�va den milj�farliga verksam�
heten. N�mnden fastst�ller p� yrkande ers�ttning f�r utredningen.

Skall koncessionsn�mnden avge yttrande till Konungen i �rende en�

ligt 136 a � byggnadslagen (1947: 385), �ger best�mmelserna i f�rsta
femte styckena motsvarande till�mpning.

15 � Yppas vid koncessionsn�mndens �verl�ggning till beslut skiljak�

tiga meningar , skall omr�stning ske. Uppkommer d�rvid fr�ga om till�

l�mpligheten av denna lag eller fr�ga om vidtagande av f�rberedande
�tg�rd eller fr�ga om underst�llning enligt 16 �, skall s�rskild omr�st�

ning ske betr�ffande s�dan fr�ga.

Vid omr�stning g�ller den mening som f�tt de flesta r�sterna eller,

vid lika r�stetal, den mening som ordf�randen bitr�der.

16 � Finner koncessionsn�mnden vid pr�vning av ans�kan om till�

st�nd enligt denna lag att hinder mot tillst�nd m�ter enligt 6 � andra
stycket f�rsta punkten men att det f�religger s�dana omst�ndigheter
som anges i samma stycke andra punkten, skall n�mnden med eget ytt�

rande underst�lla fr�gan Konungens avg�rande.

=> Senaste lydelse 1971: 643.

2047

�

SFS 1972; 782

17 � Konungen kan uppdraga �t l�nsstyrelsen att pr�va fr�ga om till�

st�nd betr�ffande visst slag av �renden. I fr�ga om �renden som s�lunda

pr�vas av l�nsstyrelsen g�ller i till�mpliga d elar best�mmelserna i denna

lag om �renden som pr�vas av koncessionsn�mnden.

Konungen kan uppdraga �t l�nsstyrelsen att betr�ffande visst slag av

�renden medgiva undantag som avses i 10 � andra stycket.

Tillst�ndsbeslut

18 � I tillst�ndsbeslut skall noggrant anges den milj�farliga verksam�

het som tillst�ndet avser och de villkor som skall g�lla.

I beslutet kan fastst�llas viss tid, i regel ej �ver tio �r, inom vilken

den med tillst�ndet avsedda verksamheten skall ha satts i g�ng.

19 � L�mnar Konungen tillst�nd i fall som avses i 6 � andra stycket,

kan Konungen meddela s�rskilda villkor f�r att tillgodose allm�nna

�ndam�l i bygden.

20 � Om Konungen l�mnar tillst�nd, kan Konungen uppdraga �t kon�
cessionsn�mnden eller l�nsstyrelsen att fastst�lla n�rmare villkor f�r till�

st�ndet.

21 � Om det n�r tillst�nd till milj�farlig verksamhet l�mnas ej till�
r�ckligt s�kert kan bed�mas vilka villkor som b�r g�lla i visst avse�

ende, f�r avg�randet i denna del uppskjutas till dess e rfarenhet av verk�
samheten vunnits.

I samband med uppskov enligt f�rsta stycket skall provisoriska f�re�

skrifter om skydds�tg�rder eller andra f�rsiktighetsm�tt meddelas,

om det �r n�dv�ndigt f�r att motverka ol�genhet. Uppskjuten fr�ga
skall avg�ras s� snart det kan ske.

22 � Den som f�tt tillst�nd enligt denna lag till milj�farlig verksamhet
kan ej p� grund av best�mmelse i lagen eller i h�lsov�rdsstadgan den

19 december 1958 (nr 663) �l�ggas att upph�ra med verksamheten eller

att med avseende p� denna vidtaga f�rsiktighetsm�tt ut�ver vad som

anges i tillst�ndsbeslutet, om ej annat f�ljer av 2325 � eller 40 � andra

stycket.

23 � �sidos�tter n�gon villkor som angivits i tillst�ndsbeslut och �r
avvikelsen betydande, kan koncessionsn�mnden f�rklara tillst�ndet f�r�

verkat och f�rbjuda fortsatt verksamhet.

24 � Har tio �r f�rflutit fr�n det tillst�ndsbeslut vunnit laga kraft
eller har dessf�rinnan f�rh�llandena �ndrats v�sentligt, kan koncessions�

n�mnden f�reskriva nya eller str�ngare villkor f�r verksamheten efter
vad som �r sk�ligt.

Om s�r skilda sk�l f�religger, kan n�mnden efter utg�ngen av tid som

anges i f�rsta stycket �ven ompr�va tillst�nd att utsl�ppa avloppsvat-

2048

ten i visst vatteno mr�de.

�

25 � Uppkommer genom milj�farlig verksamhet betydande ol�genhet

SFS 1972; 782

som icke f�ruts�gs n�r tillst�nd l�mnades, kan koncessionsn�mnden

meddela f�reskrift som �r �gnad att f�rebygga eller minska ol�genheten

f�r framtiden.

26 � Fr�ga som avses i 2325 � pr�vas efter framst�llning av statens
naturv�rdsverk.

27 � Efter ans�kan av tillst�ndshavaren kan koncessionsn�mnden upp�
h�va eller mildra villkor i tillst�ndsbeslut, om det �r uppenbart att vill�
koret ej l�ngre beh�vs eller �r str�ngare �n n�dv�ndigt eller om �nd�

ringen p�kallas av omst�ndighet som icke f�ruts�gs n�r tillst�ndet med�
delades.

28 � Har Konungen fastst�llt villkor f�r tillst�nd f�r koncessions�

n�mnden vid til l�mpning av 24, 25 eller 27 � icke avvika v�sentligt fr�n
villkoret utan att Konungen medgivit det.

29 � Tillst�nd f�rfaller, om den med tillst�ndet avsedda verksamheten
ej satts i g�ng inom tid som f�reskrivits med st�d av 18 � andra stycket.

Visas giltigt sk�l f�r dr�jsm�l eller skulle synnerligt men uppst� ge�

nom att tillst�ndet f�rfaller, kan koncessionsn�mnden f�rl�nga tiden
med h�gst tio �r, om ans�kan d�rom g�res innan den f�reskrivna ti�

den g�r ut.

Ers�ttning m. na .

30 � Den som orsakar ol�genhet genom milj�farlig verksamhet skall

utge ers�ttning h�rf�r. Har ol�genheten ej orsakats genom f�rsumlig�
het, skall dock ers�ttning utg� endast om ol�genheten �r av n�gon be�
tydelse och bara i den m�n den ej sk�ligen b�r t�las med h�nsyn till f�r�
h�llandena i orten eller till dess allm�nna f�rekomst under j�mf�rliga

f�rh�llanden.

Om ej annat f�ljer av vad nedan s�gs, skall ers�ttningen best�mmas

enligt allm�nna skadest�ndsregler.

31 � Kan i fr�ga om skada eller ol�genhet som drabbar egendom er�
s�ttningens belopp l�mpligen uppskattas p� f�rhand, skall ers�ttning be�
st�mmas f�r framtida skada, om part beg�r det.

Om det finns sk�lig anledning, kan ers�ttning f�r framtida skada p�

egendom best�mmas att utg� med visst �rligt belopp. Ers�ttning som

best�mts p � s�dant satt kan j�mkas efter vad som �r sk�ligt, om �ndra�

de f�rh�llanden p�kallar det.

32 � Medf�r milj�farlig verksamhet att fastighet eller del av fastighet

blir onyttig f�r �garen eller att synnerligt men uppkommer vid begagnan�
det, skall fastigheten eller fastighetsdelen l�sas, om �garen beg�r det.

33 � Fastighets�gare som vill fordra inl�sen enligt 32 � skall v�cka

talan vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de den milj�farliga verk�

samheten i hu vudsak ut�vas eller skall ut�vas.

2049

65SFS 1972

�

SFS 1972: 782

I fr�ga om inl�sen g�ller expropriationslagen (1972; 719) i till�mp�

liga delar. 4 kap. 3 � expropriationslagen skall �ga till�mpning ifr�
ga om v�rde�kning som �gt Rim u nder tiden fr�n dagen tio �r f�re det

talan v�cktes vid domstol. Ogillas yrkande om inl�sen, till�mpas all�
m�nna regler om r�tteg�ngskostnad.

34 � Den som vill framst�lla ers�ttningsanspr�k eller annat enskilt
anspr�k p� grund av milj�farlig verksamhet skall v�cka talan vid fastig�

hetsdomstol som anges i 3 3 �. �ven den som ut�var eller �mnar ut�va
milj�farlig verksamhet kan p�kalla pr�vning av ers�ttningsfr�ga p� s�tt

som nu sagts. Han skall d�rvid ange de ers�ttningsbelopp som han er�

bjuder.

35 �"' I fr�ga om neds�ttning, f�rdelning och utbetalning av ers�ttning,
som fastst�llts att utg� p� en g�ng f�r framtida skada p� fastighet och

som tillkommer �garen av fastigheten eller innehavare av tomtr�tt i

denna, samt om verkan d�rav g�ller i till�mpliga delar expropriations�

lagen (1972: 719).

Om borgen�r som har pantr�tt i fastigheten lider f�rlust d�rigenom

att ers�ttning blivit f�r l�gt ber�knad och ers�ttningen till f�ljd av
�verenskommelse mellan den ers�ttningsskyldige och den ers�ttnings-
ber�ttigade eller av annan anledning ej blivit pr�vad av domstol, har

borgen�ren r�tt att av den ers�ttningsskyldige f� gottg�relse f�r f�r�

lusten mot avskrivning p� fordringshandlingen. Talan om s�dan gott�
g�relse skall v�ckas vid fastighetsdomstol som anges i 33 �.

36 � V�cker n�gon talan vid fastighetsdomstol om f�rbud mot milj��
farlig verksamhet eller om �l �ggande f�r den som ut�var eller �mnar ut�
�va s�dan verksamhet att vidtaga f�rsiktighetsm�tt och �r fr�ga om till�

st�nd till verksamheten enligt denna lag under pr�vning eller kommer
den under pr�vning innan fastighetsdomstolen avgjort m�let, skall dom�

stolen f�rklara m�let vilande till dess fr�gan avgjorts.

37 � I m�l enligt 34 � andra punkten �ger best�mmelserna om kostnad

i expropriationsm�l motsvarande till�mpning.

Ogillas talan som avses i 36 � p� den grund att svaranden efter talans

v�ckande s�kt och erh�llit tillst�nd enligt denna lag, skall domstolen
efter omst�ndigheterna f�rordna att vardera parten skall sj�lv b�ra sin

r�tteg�ngskostnad eller att full eller j�mkad ers�ttning skall till�ggas
endera.

Tillsyn

38 � Till skydd mot milj�farlig verksamhet som kan medf�ra fara f�r

allm�nna intressen skall tillsyn ut�vas av statens naturv�rdsverk och l�ns�

styrelserna.

Naturv�rdsverket har den centrala tillsynen, samordnar l�nsstyrelser�

nas tillsynsverksamhet och l�mnar vid behov bist�nd i denna verksam�

het. L�nsstyrelsen ut�var fortl�pande tillsyn inom l�net.

2050

Senaste lydelse 1970: 1025. �ndringen inneb�r bl. a. att tred je och fj�rde styck�

ena upph�vs.

�

Tillsynsmyndigheterna skall samarbeta med varandra samt med s�-

SFS 1972: 782

dana statliga och kommunala organ som har att ut�va tillsyn i s�rskilda
h�nseenden eller som eljest fullg�r uppgifter av betydelse f�r tillsyns�
verksamheten.

39 � Finner tillsynsmyndighet att ol�genhet av betydelse fr�n allm�n
synpunkt uppkommer eller kan uppkomma genom milj�farlig verk�

samhet, kan myndigheten meddela r�d och anvisningar om l�mplig �t�

g�rd f�r att motverka ol�genheten.

40 � Om tillst�nd icke givits enligt denna lag, kan l�nsstyrelsen medde�

la f�rel�ggande om s�dant f�rsiktighetsm�tt eller f�rbud som �r uppen�

bart beh�vligt f �r att lagens best�mmelser skall efterlevas. I br�dskande

fall eller n�r s�rskilt sk�l eljest f�religger f�r f�rel�ggandet ges ome del�

bart och i annat fall f�rst sedan det visat sig att r�ttelse ej kan vinnas

genom r�d och a nvisningar.

Tillst�ndsbeslut enligt denna lag hindrar icke l�nsstyrelsen fr�n att

meddela s�dan br�dskande f�reskrift som �r n�dv�ndig till f�ljd av

s�rskilda omst�ndigheter.

Om tillst�ndshavare �sidos�tter villkor som angivits i tillst�ndsbeslu�

tet, kan l�nsstyrelsen f�rordna om r�ttelse p� hans bekostnad eller f�re�

l�gga honom att sj�lv vidtaga r�ttelse.

I beslut om f�rel�ggande enligt denna paragraf kan l�nsstyrelsen ut�

s�tta vite.

41 � Har tillst�nd enligt denna lag icke meddelats, �ger koncessions�
n�mnden p� hemst�llan av statens naturv�rdsverk besluta om f�rbud
mot milj�farlig verksamhet, som ej �r till�tlig enligt denna lag, eller
meddela f�reskrift om f�rsiktighetsm�tt. Vid pr�vningen �ger 14 och

16 �� motsvarande till�mpning.

42 � F�r att ut�va tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndighet r�tt

att vinna tilltr�de till fabrik eller annan anl�ggning vare sig den �r i

bruk eller ej, samt att f�retaga unders�kning inom anl�ggningen eller

omr�de som h�r till denna.

Beh�vs unders�kning p� annan plats, har myndigheten r�tt att vinna

tilltr�de dit f�r att utf�ra unders�kningen. Detta g�ller dock ej hus,
tomt eller tr�dg�rd.

43 � Kan verksamheten vid en anl�ggning befaras vara milj�farlig,
�r innehavaren skyldig a tt p� beg�ran l�mna tillsynsmyndighet beh�vliga

upplysningar om anl� ggningen.

44 � Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag f�r ej
obeh�rigen yppa yrkeshemlighet som d�rigenom blivit k�nd f�r honom

eller dr iftanordning, aff�rsf�rh�llande eller f�rh�llande av betydelse f�r
landets f�rsvar varom han s�lunda f�tt k�nnedom.

2051

�

SFS 1972: 782

Ansvar, handr�ckning och hesv�r m. m.

45 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet

1. bryter mot f�rbud som meddelats med st�d av 8, 23 eller 41 �,

2. underl�ter att iakttaga f�reskrift som Konungen meddelat enligt

10 � f�rsta stycket utan att undantag har medgivits med st�d av 10 �

andra stycket eller 17 � andra stycket,

3. �sidos�tter villkor eller f�reskrift som meddelats med st�d av 10 �

andra stycket eller 17 �, 18 � f�rsta stycket, 1921, 24, 25, 27 eller

41 �, s� att allm�n eller enskild r�tt kan kr�nkas, eller

4. bryter mot 44 �,

d�mes till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r.
Den som upps�tligen eller av oaktsamhet underl�ter att fullg�ra vad

som �ligger honom enligt 43 �, d�mes till b�ter.

46 � Avser brott mot 44 � annat �n f�rh�llande av betydelse f�r lan�

dets f�rsvar, f�r brottet �talas av �klagare endast efter angivelse av

m�ls�gande.

47 � Har n�gon beg�tt g�rning som avses i 45 � f�rsta stycket 13,

kan �verexekutor meddela handr�ckning f�r att �stadkomma r�ttelse.

I fr�ga om s�dan handr�ckning g�ller samma regler som f�r handr�ck�

ning enligt 191 � uts�kningslagen.

Ber�rs allm�nna intressen, f�r ans�kan om handr�ckning g�ras av

statens naturv�rdsverk eller annan myndighet som �rendet ang�r.

Efterkommes ej f�rel�ggande enligt 40 � f�rsta eller andra stycket,

skall utm�tningsmannen p� anmodan av l�nsstyrelsen ombes�rja att �t�
g�rd vidtages.

Det �ligger polismyndighet att l�mna den handr�ckning som beh�vs

f�r ut�vande av tillsyn enligt de nna lag.

48 �5 Mot beslut som meddelas av statens naturv�rdsverk enligt 10 �

andra stycket eller av l�nsstyrelsen enligt 17 � andra stycket f�r talan
ej f�ras.

Talan mot beslut enligt 14 � femte stycket andra punkten eller r��

rande f�rbud vid vite enligt 51 � f�res hos kammarr�tten genom besv�r.

Talan mot annat beslut av koncessionsn�mnden eller l�nsstyrelsen

enligt denna lag f�res hos Konungen genom besv�r.

F�r att tillvarataga allm�nna intressen f�r naturv�rdsverket f�ra talan

mot koncessionsn�mndens eller l�nsstyrelsens beslut i fr�ga om tillst�nd

enligt lagen, mot koncessionsn�mndens beslut i fr�ga som avses i 41 �

och mot l�nsstyrelsens beslut i fr� ga som avses i 40 �.

49 � Beslut i fr�ga om tillst�nd enligt denna lag, beslut i fr�ga som
avses i 41 � och beslut enligt 14 � femte stycket andra punkten blir g�l�
lande n�r beslutet vunnit laga kraft. I beslutet kan f�rordnas att det
skall l�nda till efterr�ttelse omedelbart.

Beslut i fr�ga som avses i 40 � l�nder till efterr�ttelse omedelbart, om

ej annorlunda f�rordnas.

2052

� Senaste lydelse 1971: 643.

�

50 � Har l�nsstyrelse med st�d av 40 � f�rsta stycket eller har h�lso-

SFS 1972: 782

v�rdsn�mnd f�rbjudit milj�farlig verksamhet eller �lagt den som ut�var
eller �mnar ut�va s�dan verksamhet att vidtaga f�rsiktighetsm�tt och

beg�r han tillst�nd till verksamheten enligt denna lag, kan koncessions�
n�mnden, om s�kanden st�ller s�kerhet f�r kostnad och skada, be�

st�mma att l�nsstyrelsens eller h�lsov�rdsn�mndens beslut ej f�r verk�

st�llas f�rr�n tillst�ndsfr�gan avgjorts eller koncessionsn�mnden f�re�
skriver annat.

51 � Vill n�gon f�r att utreda verkningarna av milj�farlig verksamhet

som han ut�var eller �mnar ut�va f�retaga m�tning eller annat unders�k�

ningsarbete p� fast egendom som annan �ger eller innehar, kan l�ns�

styrelsen, om sk�l f�religger, f�reskriva att tilltr�de till egendomen
skall l�mnas under viss tid. Beh�ver m�tapparat eller liknande instru�

ment uts�ttas kan l�nsstyrelsen �ven f�reskriva f�rbud vid vite att rubba
eller skada instrumentet.

Unders�kningsarbetet skall utf�ras s� att minsta skada och intr�ng

v�llas. F�r skada och intr�ng skall ers�ttning utg�. Talan om ers�ttning

v�ckes vid fastighetsdomstol som anges i 33 �.

52 � N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av denna lag meddelas

av Konungen.

�verg�ngsbest�mmelser�

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1969, d� lagen den 30 november

1956 (nr 582) om tillsyn �ver vattendrag, sj�ar och andra vattenomr�den

skall upph�ra att g�lla.

2. M�l som vid lagens ikrafttr�dande �r anh�ngigt vid allm�n domstol

eller v attendomstol och som r�r fr�ga, varom best�mmelse meddelas i

denna lag, handl�gges och bed�mes enligt �ldre best�mmelser.

3. Har f�re ikrafttr�dandet f�rr�ttningsman f�rordnats enligt 10 kap.

32 � 4 mom. vattenlagen f�r att handl�gga fr�ga varom best�mmelse

meddelas i denna lag, skall �ldre best�mmelser till�mpas p� f�rr�ttning�

en.

4. Har vattendomstol genom laga kraft �gande beslut eller har syne�

m�n i utl�tande varvid skall bero l�mnat medgivande att kloakvatten

eller industriellt avloppsvatten utsl�ppes eller att fast avfall utkastas,
utsl�ppes eller uppl�gges, anses medgivandet som tillst�nd enligt denna

lag. Beslut som i annat fall enligt f�rut g�llande ordning meddelats om

�tg�rd till skydd mot milj�farlig verksamhet �ger till�mpning till dess

annorlunda f�rordnas.

5. Uppkommer i �rende enligt denna lag fr�ga om �tg�rd till skydd

mot milj�farlig verksamhet som p�b�rjats f�re lagens ikrafttr�dande och
efter i krafttr�dandet fortsatt utan att medf�ra �kad eller ny ol�genhet,
kan koncessionsn�mnden medge det anst�nd med �tg�rdens genomf��
rande som �r oundg�ngligen n�dv�ndigt.

6. Best�mmelsen i 32 � �ger ej till�mpning i fr�ga om milj�farlig

verksamhet, som b�rjat f�re lagens ikrafttr�dande och som efter ikraft�

tr�dandet fortsatt utan att medf�ra v�sentligt �kat men.

� Till 1969: 387.

2053

�

SFS 1972: 782

7. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till lagrum,

som ersatts genom best�mmelse i denna lag, skall i st�llet den best�m�

melsen till�mpas.

1. Denna lag"^ tr�der i kraft den 1 januari 1973.

2. M�l som f�re ikrafttr�dandet anh�ngiggjorts hos domstol pr�vas

och handl�gges enligt �ldre best�mmelser. I fr�ga om betalning av er�

s�ttning och l�seskilling som fastst�llts i s�dant m�l g�ller ocks� �ldre

best�mmelser.

3. Best�mmelsen i 33 � andra stycket om till�mpning av 4 kap. 3 �

[j.

expropriationslagen (1972: 719) g�ller ej i fr�ga om v�rde�kning som �gt

rum f�re utg�ngen av juni 1971.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter�

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt
kungl. sigill bekr�fta l�tit.
Stockholms slott den 19 december 1972.

ii'

"sS

GUSTAF ADOLF

CARL LIDBOM

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

' Till 1972; 782.

�

;

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1972:782

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se