SFS 1972:779

Start / Miljörätt / Miljöbalk (1998:808) / SFS 1972:779

720779.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1972:779 om �ndring i naturv�rdslagen (1964; 822); given Stockholms slott den 19 december 1972. 28 dec. 1972 V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks- dagenS funnit gott att i fr�ga om naturv�rdslagen (1964; 822) f�r� ordna, dels att 30 � skall upph�ra att g�lla, dels att nuvarande 31 � skall betecknas 30 �, dels att 2528, 33, 34, 36, 46 och 48 �� skall ha nedan angivna ly� delse, dels att i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 31 �, av nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. Inledande best�m melser 1 � Naturen utg�r en nationell tillg�ng som skall skyddas och v�rdas. Envar skall visa h�nsyn och varsamhet i sitt umg�nge med naturen. Kan vid arbetsf�retag eller eljest skada � naturen ej undvikas, skola sk�liga �tg�rder vidtagas f�r att begr�nsa eller motverka skadan. 2 � Naturv�rden �r en s�v�l statlig som kommunal angel�genhet. L�nsstyrelsen har att verka f�r naturv�rden i l�net. Statens naturv�rdsverk har �verinseende �ver naturv�rden i riket. 3 � Vid pr�vning av fr�ga r�rande naturv�rd skall tillb�rlig h�ns3m ta� gas till �vriga allm�nna och enskilda intressen som ber�ras av fr�gan. 3 a � Om skydd mot vattenf�rorening, luftf�rorening, buller och and� ra s�dana st�rningar finnas best�mmelser i milj�skyddslagen den 29 maj 1969 (nr 387). Nationalparker 4 � I syfte att bevara st�rre sammanh�ngande omr�de av viss land� skapstyp i dess naturliga tillst�nd eller i v�sentligen of�r�ndrat skick kan kronan tillh�rig mark avs�ttas till nationalpark. ^ Prop. 1972; 111 bil. 2 och 3, C U 35, rskr 3 48. 2031 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 779 5 � Ang�ende nationalparkers v�rd och f�rvaltning f�rordnar Ko� nungen. Konungen eller myndighet som Konungen best�mmer �ger f�r varje s�rskild nationalpark meddela de f�reskrifter betr�ffande r�tten att f�r� das �ver nationalparken eller eljest vistas d�r �vensom ang�ende ord� ningen i �vrigt inom omr�det, som finnas erforderliga f�r att trygga �n� dam�let med nationalparken. 6 � Enligt 5 � meddelade f�reskrifter skola ej l�nda till inskr�nkning i redan uppkommen enskild r�tt. Ej heller skola s�dana f�reskrifter f�ranleda inskr�nkning i lapparna medgivna r�ttigheter till bete, skogsf�ng, fiske eller jakt efter andra djur �n bj�rn, lo, �lg och �rn eller inneb�ra hinder f�r lapparna att eljest uppeh�lla sig inom nationalparken eller att d�r medf�ra hundar f�r be� vakning av renhjordar. Naturreservat 7 � Omr�de, som finnes b�ra s�rskilt skyddas eller v�rdas p� grund av sin betydelse f�r k�nnedomen om landets natur, sin s k�nhet eller el� jest m�rkliga beskaffenhet eller emedan omr�det �r av v�sentlig bety� delse f�r allm�nhetens friluftsliv, m� av l�nsstyrelsen f�rklaras som na� turreservat. 8 � I beslut om bildande av naturreservat skall angivas grunden f�r beslutet samt f�reskrivas de inskr�nkningar i r�tt att f�rfoga �ver fastig� het som finnas n�diga f�r att trygga �ndam�let med reservatet, s�som f�rbud mot bebyggelse, up pf�rande av st�ngsel, t�ktverksamhet, uppod� ling, dikning, plantering, avverkning, jakt, fiske och anv�ndning av be� k�mpningsmedel. Finnes sedermera att ny grund b�r g�lla f�r reservatet eller att ytterli� gare inskr�nkningar erfordras, �ger l�nsstyrelsen meddela h�rav p�kallat beslut. 9 � Erfordras f�r tillgodoseende av �ndam�let med naturreservat att v�gar, parkeringsplatser, vandringsleder, raststugor, t�ltplatser, badplat� ser, sanit�ra inr�ttningar eller liknande anordningar anl�ggas inom om� r�det eller att d�r f�retages gallring, r�jning, sl�tter, plantering, av� sp�rrning eller dylik �tg�rd eller att allm�nheten beredes tilltr�de till mark inom omr�det d�r den eljest ej skulle �gt att fritt f�rdas, m� l�nsstyrelsen f�rplikta �garen att t�la s�dant intr�ng. 10 � L�nsstyrelsen �ger meddela s�dana f�reskrifter om vad allm�n� heten har att iakttaga inom naturreservat som erfordras f�r att trygga �ndam�let med reservatet. 11 � D� fr�ga uppkommit om bildande av naturreservat eller om med� delande av beslut enligt 8 � andra stycket, m� l�nsstyrelsen f �r viss tid, h�gst tre �r, meddela f�rbud mot att betr�ffande det ber�rda omr�det 2032 utan l�nsstyrelsens tillst�nd vidtaga �tg�rd som strider mot syftet med � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �e ifr�gasatta reservatf�reslaiftema. Om s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� SFS 1972: 779 f�rbudets giltighetstid av l�nsstyrelsen f�rl�ngas med h�gst tre �r. 12 � Om synnerliga sk�l �ro d�rtill, m� l�nsstyrelsen helt eller delvis upph�va beslut enligt 710 ��, L�nsstyrelsen m� ock i s�rskilda fall medgiva undantag fr�n meddelade reservatf�reskrifter. Meddelas beslut enligt f�rsta stycket f�r att l�mna rum f�r arbetsf�re� tag, �ger l�nsstyrelsen f�reskriva att f�retaget skall bekosta s�rskild un� ders�kning a v naturreservatet eller s�rskild �tg�rd f�r att bevara det. Natunninnen 13 � Till fastighet h�rande naturf�rem�l, som finnes b�ra s�rskilt skyddas eller v� rdas p� grund av sin betydelse f�r k�nnedomen om lan� dets natur, sin sk�nhet eller eljest m�rkliga beskaffenhet, m� j�mte er� forderligt omr�de p� marken av l�nsstyrelsen fridlysas s�som naturmin� ne. Markomr�det skall avpassas efter vad som kr�ves f�r att bevara naturf�rem�let och bereda med h�nsyn till dess art och betydelse n�digt utrymme d�romkring. Vad i 812 �� stadgas om naturreservat skall i till�mpliga delar g�lla betr�ffande naturminne. S�rskilda best�mmelser till skydd f�r v�xt- och djurarter 14 � �r fara att v�xtart f�rsvinner eller uts�ttes f�r plundring, �ger Konungen eller den myndighet Konungen best�mmer meddela f�rbud att inom landet eller del d�rav borttaga eller skada v�xt av den arten d�r den v�xer vilt. �r fara att djurart f�rsvinner, �ger Konungen eller den myndighet Konungen best�mmer meddela f�rbud att inom landet eller del d�rav d�da, skada eller f�nga vilt levande djur av den arten, d� det ej sker till f�rsvar mo t angrepp p� person eller egendom, s� ock att borttaga eller skada s� dant djurs �gg, rom eller bo. Betr�ffande djur, vars d�dande eller f�ngande �r att h�nf�ra till jakt eller fiske, skall dock g�lla vad d�rom s�rskilt stadgas. F�rbud enligt denna paragraf skall ej utg�ra hinder mot avverkning av skog eller eljest mot marks �ndam�lsenliga nyttjande. S�rskilda best�mmelser till skydd f�r friluftslivet 15 � F�r att �t allm�nheten trygga tillg�ngen till platser f�r bad och friluftsliv vid ha vet eller vid insj� eller vattendrag �ger l�nsstyrelsen f�r� ordna att visst strandomr�de skall vara strandskyddsomr�de. Strandskyddsomr�de skall omfatta land- och vattenomr�de inom det avst�nd fr�n strandlinjen som pr�vas erforderligt med h�nsyn till om� st�ndigheterna i varje s�rskilt fall, dock h�gst 300 meter fr�n n�mnda linje vid normalt medelvattenst�nd. Strandskyddsomr�de skall ej omfatta omr�de som ing�r i fastst�lld generalplan, stadsplan eller byggnadsplan. 2033 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 779 15 a � Har fr�ga uppkommit om att meddela f�rordnande enligt 15 �: betr�ffande strandomr�dena inom viss del av l�net men har utredning om f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden ej slutf�rts, m� l�nsstyrelsen f�r att s�kerst�lla �tg�rdens genomf�rande f�rordna att dessa omr�den tillf�lligt skall vara strandskyddsomr�den. F�rordnande enligt f�rsta stycket skall meddelas f�r viss tid, h�gst tre �r. Om s�rskilda sk�l f�religga, m� l�nsstyrelsen f �rl�nga f�rordnandets giltighetstid med h�gst tr e �r. F�religga ej l�ngre tillr�ckliga sk�l f�r f�rordnande enligt f�rsta styc� ket skall f�rordnandet omedelbart h�vas. 16 � Inom strandskyddsomr�de m� icke utan l�nsstyrelsens tillst�nd helt ny byggnad up pf�ras eller befintlig byggnad �ndras f�r att tillgodo� se ett v�sentligen annat �ndam�l �n det, vartill byggnaden tidigare varit anv�nd och ej heller utf�ras gr�vnings- och andra f�rberedelsearbeten f�r bebyggelse som nu sagts. Meddelas tillst�nd, skall l�nsstyrelsen be� st�mma i vilken utstr�ckning mark m� tagas i anspr�k s�som tomt f�r byggnaden. Vill n�gon i annat fall inom strandskyddsomr�de utf�ra anl�ggning varigenom mark tages i anspr�k s�som tomt eller tilltr�det till mark inom omr�det, d�r allm�nheten eljest skulle �gt att fritt f�rdas, p� annat s�tt hindras eller f�rsv�ras, �ger han p�kalla tillst�ndspr�vning hos l�nssty� relsen. Har anl�ggning som h�r avses utf�rts utan tillst�nd eller i strid mot givet tillst�nd och finnes den avsev�rt inskr�nka allm�nhetens r�rel� sefrihet, m� l�nsstyrelsen f�rel�gga �garen att vidtaga erforderhga �ter� st�llnings�tg�rder. Vad i denna paragraf stadgas skall icke g�lla anl�ggning som erfordras f�r f�rsvaret, jordbruket, fisket, skogssk�tseln, rensk�tseln eller den all� m�nna samf�rdseln och ej tillgodoser bostads�ndam�l. 17 � Finnes p� omr�de, som �r av v�sentlig betydelse f �r friluftslivet, eller i omr�dets n�rhet st�ngsel som hindrar eller avsev�rt f�rsv�rar till� tr�det till mark inom omr�det d�r allm�nheten eljest skulle �gt att fritt f�rdas, m� l�nsstyrelsen f�rel�gga den som h�ller st�ngslet att anordna grind eller annan genomg�ng. �r det uppenbart att st�ngslet endast avser att utest�nga allm�nheten fr�n omr�det, m� f�rel�ggande meddelas om borttagande av st�ngslet. Vad nu sagts om st�ngsel skall �ga motsva� rande till�mpning betr�ffande dike. S�rskilda best�mm elser till skydd f�r landskapsbilden 18 � T�kt av sten, grus, sand eller lera f�r annat �ndam�l �n markin� nehavarens husbehov m� ej ske utan l�nsstyrelsens tillst�nd. Vad nu sagts avser dock ej t�kt inom vattenomr�de och inkr�ktar ej heller p� r�tt som meddelas genom inmutning enligt gruvlagen eller genom be� slut av Konungen. L�nsstyrelsen �ger f�rel�gga den som s�ker t�kttillst�nd att, vid �ven� tyr att ans�kningen avvisas, framl�gga t�ktplan av erforderlig omfatt- 2034 ning. I samband med tillst�nd m� l�nsstyrelsen meddela s�dana f�re- � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> slqrifter att f�retagets menliga inverkan p� landskapsbilden s�vitt m�jligt SFS 1972: 779 begr�nsas eller motverkas. Tillst�nd m� f�r sin giltighet g�ras beroende av att s�kerhet st�lles f�r fullg�randet av s�lunda f�reskrivna �tg�rder. Om full g�randet av f�reskriven �tg�rd ankommer p� annan �n mar� kens innehavare, �r innehavaren skyldig t�la att �tg�rden vidtages. 19 � Finnes anledning antaga att nybyggnad, upplag eller annat ar� betsf�retag av visst slag, som ej omfattas av tillst�ndstv�ng enligt 18 �, skulle inom visst om r�de komma att i v�sentlig m�n skada landskapsbil� den, �ger l�nsstyrelsen f�rordna att f�retag av det slaget icke m� utf�ras inom omr�det utan l�nsstyrelsens tillst�nd. I samband med tillst�nd m� l�nsstyrelsen meddela s�dana f�reskrifter att f�retagets menliga inverkan p� landskapsbilden s�vitt m�jligt be� gr�nsas eller motverkas. Best�mmelserna i denna paragraf skola ej avse bebyggelse inom om� r�de, som ing�r i fastst�lld generalplan, stadsplan eller byggnadsplan, och ej heller f�retag vars till�tlighet skall pr�vas enligt vattenlagen eller milj�skyddslagen. 20 � Kan arbetsf�retag, som ej omfattas av tillst�ndstv�ng enligt 18 eller 19 �, komma att v�sentligt �ndra landskapsbilden, b�r, innan f�re� taget utf�res, samr�d ske med l�nsstyrelsen. Betr�ffande arbetsf�retag som s�gs i f�rsta stycket �ger l�nsstyrelsen f�rel�gga f�retagaren att vidtaga de �tg�rder som, utan att vara osk�ligt betungande, finnas erforderliga f�r att begr�nsa eller motverka skada p� landskapsbilden. Best�mmelserna i denna paragraf skola ej avse bebyggelse inom om� r�de, som ing�r i fastst�lld generalplan, stadsplan eller byggnadsplan, och ej heller f�retag vars till�tlighet skall pr�vas enligt vattenlagen eller milj �skyddslagen. 21 � Har byggnad inom omr�de, som ej ing�r i fastst�lld generalplan, stadsplan eller byggnadsplan, l�mnats att f�rfalla och skadas d�rigenom landskapsbilden i v�sentlig m�n, �ger l�nsstyrelsen f�rel�gga �garen att riva eller ist�nds�tta byggnaden eller annorledes avhj�lpa skadan i den m�n detta ej kan anses osk�ligt betungande. 22 � Tavla, skylt, inskrift eller d�rmed j�mf�rlig anordning f�r re� klam, propaganda eller liknande �ndam�l m� ej finnas varaktigt an� bringad utomhus utan l�nsstyrelsens tillst�nd. Vad i f�rsta stycket s�gs g�ller icke anordning som tj�nar till upplys� ning om p� st�llet bedriven aff�rsr�relse eller annan verksamhet och ej heller anslagstavla f�r meddelanden r�rande kommunala angel�genheter, f�reningssammantr�den, auktioner eller dylikt. Dock m� hos l�nsstyrelsen s�kas tillst�nd j�mv�l betr�ffande anordning som h�r avses. Har s�dan anordning anbringats utan tillst�nd eller i strid mot givet tillst�nd och finnes den vara uppenbart vanprydande i landskapsbilden, m� l�nsstyrel� sen meddela f�rel�ggande om avl�gsnande av anordningen eller vid� tagande av annan erforderlig �tg�rd d�rmed. 2035 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 779 Best�mmelserna i denna paragraf avse ej anordning f�r vilken bygg� nadslov erfordras eller givits. S�rskilda best�mmel ser till skydd mot nedskr�pning 23 � Envar skall tillse att han ej skr�par ned utomhus, vare sig i natu� ren eller inom bebyggda omr�den, med pl�t, glas, plast, papper, avfall eller annat. 24 � Har p� viss plats i naturen skr�pats ned eller eljest osnyggats, �ger h�lsov�rdsn�mnden f�rel�gga den som v�llat eller eljest �r ansva� rig f�r nedskr�pningen eller osnyggandet att i ordningst�lla platsen samt vidtaga erforderliga f�rebyggande �tg�rder f�r framtiden. Vad nu sagts skall dock ej g�lla, d�r enligt s�rskilda f�reskrifter fr�gan om platsens iordningst�llande skall pr�vas i annan ordning. 2036 Ers�ttningsbest�mmelser 25 � �gare av fastighet och innehavare av s�rskild r�tt till fastighet �ro ber�ttigade till ers�ttning av kronan i den utstr�ckning som anges i 26 och 2830 ��. A tt i vissa fall �ven borgen�r, som har pantr�tt i fas� tigheten, �r ber�ttigad till ers� ttning framg�r av 34 � andra stycket. Om inl�sen av fastighet stadgas i 27 �. I fr�ga om ers�ttning och inl�sen skall expropriationslagen (1972; 719) i till�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse i den m�n avvikande best�m� melser ej meddelas i denna lag. 4 kap. 3 � expropriationslagen skall �ga till�mpning i fr�ga om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re det talan v�cktes vid domstol. 26 � Medf�ra f�reskrifter enligt 8 eller 9 � att p�g�ende markanv�nd� ning avsev�rt f�rsv�ras eller att mark tages i anspr�k, �ro fastighets�ga� ren och innehavare av s�rskild r�tt till fastigheten ber�ttigade till ers�tt� ning av kronan f�r den skada de h�rigenom lida. Inneb�r f�reskrift enligt 8 � f�rbud att vidtaga viss �tg�rd utan l�ns� styrelsens tillst�nd, m� ers�ttning i anledning av den f�reskriften ej utg� med mindre tillst�nd v�grats eller f�renats med s�rskilda villkor. Inneb�ra f�reskrifter enligt 8 eller 9 � f�rbud mot t�ktverksamhet, som avses i 18 �, eller medf�ra s�dana f�reskrifter att tillst�nd till t�kt� verksamhet v�gras eller f�renas med f�reskrifter, och �r i fall som nu sagts ej fr�ga om hinder i p�g�ende markanv�ndning, �ger 29 � motsva� rande till�mpning. Har f�rbud meddelats enligt 11 � och v�gras tillst�nd som d�r avses, �ger vad i f�rsta stycket stadgas om f�reskrifter enligt 8 eller 9 � mot� svarande till�mpning. 27 � Uppkommer i fall som avses i 26 � f�rsta stycket synnerligt men vid anv�ndningen av fastigheten, m� �garen fordra att fastigheten l�ses. D�rvid �ger 26 � andra stycket motsvarande till�mpning. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 �- Har sedan f�rordnande meddelats enligt 19 � tillst�nd som d�r avses v�grats elle r f�renats med f�reskrifter och f�ranleder detta att p� g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras, �ro fastighets�garen och in� nehavare av s�rskild r�tt till fastigheten ber�ttigade till ers�ttning av kronan f�r den skada de h�rigenom lida. 29 � Har tillst�nd som avses i 18 � v�grats eller f�renats med f�reskrif� ter och kan till f�ljd h�rav marken av �garen anv�ndas allenast p� s�tt som st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess v�rde vid tiden f�r denna lags ikrafttr�dande, �r �garen ber�ttigad till ers�ttning av kronan f�r den skada han h�rigenom lider. Detsamma g�ller om innehavare av s�dan nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till marken som uppl�tits f�re la� gens ikrafttr�dande. Fr�gan huruvida r�tt till ers�ttning f�religger skall bed�mas med h�n� syn till den fastighetsindelning som g�llde vid tiden f�r lagens ikrafttr� dande. SFS 1972: 779 30 � Har den som h�ller st�ngsel anordnat grind eller annan genom� g�ng p� grund av f�rel�ggande enligt 17 �, �r han ber�ttigad att av kro� nan e rh�lla ers�ttning h�rf�r �vensom f�r underh�ll av genomg�ngen. Ers�ttning skall dock icke utg�, om det �r uppenbart att st�ngslet en� dast avser att utest�nga allm�nheten fr�n omr�de d�r den eljest skulle �gt att fritt f�rdas. Vad nu sagts skall �ga motsvarande till�mpning, d� p� grund av f�re� l�ggande enligt 17 � �verg�ng anordnats �ver dike. 31 � Ers�ttning enligt 26 � sista stycket skall best�mmas att utg� med visst �rligt belopp. Ers�ttningen m�, om s�rskilda sk�l �ro d�rtill, av� r�knas � gottg�relse som sedermera kan komma att utg� j�mlikt 26 � f�rsta stycket eller 27 �. Om s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� j�mv�l ers�ttning enligt 26 � f�rsta stycket eller 2830 � p� beg�ran antingen av kronan eller av fastighets� �garen eller annan sak�gare fastst�llas att utg� med visst �rligt belopp med r�tt f�r kronan och den ers�ttningsber�ttigade att erh�lla ompr�v� ning vid �ndrade f�rh�llanden. 32 � Innan beslut fattas som kan f�ranleda ers�ttningsskyldighet en� ligt denna lag, �ger l�nsstyrelsen f�rel�gga den, som vill g�ra anspr�k p� ers�ttning eller fordra inl�sen av fastighet, att inom viss ti d, minst tv� m�nader, g�ra anm�lan d�rom hos l�nsstyrelsen vid p�f�ljd att han el� jest skall hava f�rlorat sin talan. Vad i f r�ga om ers�ttning eller l�sen avtalats eller uppenbarligen f�r� utsatts skola g�lla mellan kronan och sak�gare skall g�lla j�mv�l mot den som efter det r�tten till gottg�relse uppkom f�rv�rvat sak�garens r�tt i avseende � fastigheten. 33 �3 Har ej �verenskommelse tr�ffats om ers�ttning enligt 26 eller 2830 � eller om inl�sen av fastighet enligt 27 � och har icke den, som ^ �ndringen inneb�r bl. a. att andra oc h tred je styckena upph�vs. ^ Senaste lydelse 1971: 541. 2037 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 779 vill g �ra anspr�k p� ers�ttning eller fordra inl�sen, j�mlikt 32 � f�rsta stycket f�rlorat sin talan, �ligger det honom att v�cka talan mot kronan hos fastighetsdomstolen inom ett �r fr�n det laga kraft �kommit det be� slut var� anspr�ket grundas, vid p�f�ljd att han eljest g�r r�tten d�rtill f�rlustig. Kronan �ger, d� fr�ga uppkommit om meddelande av f�reslcrifter en� ligt 8 eller 9 �, vid fastighetsdomstolen v�cka talan mot sak�gare om fastst�llande av de villkor som, d�rest f�reskrifterna meddelas, skola g�lla betr�ffande ers�ttning eller inl�sen. M eddelas ej f�reskrifter av det inneh�ll, som f�rutsatts vid fastighetsdomstolen, inom ett �r fr�n det m�let avgjorts genom lagakraft�gande dom, skall domen ej l�ngre vara bindande f�r parterna. 34 �r fastighets�garen enligt 26 � f�rsta stycket eller 28 eller 29 � tillkommande ers�ttning best�md att utg� p� en g�ng och har fastighe� ten genom det beslut, som f� ranlett r�tten till ers�ttning, imderg�tt s�dan minskning i v�rde att den kan antagas ej utg�ra full s�kerhet f�r borge� n�r, som d� r�tten till ers�ttning uppkom hade pantr�tt i fastigheten, skall ers�ttningen neds�ttas hos l�nsstyrelsen. Om borgen�r som avses i f�rsta stycket lider f�rlust till f�ljd av att neds�ttning ej skett, har han r�tt till ers�ttning av kronan f�r f�rlusten mot avskrivning � fordringshandlingen. Detsamma g�ller, om borgen�r lider f�rlust d�rigenom att ers�ttning blivit f�r l�gt ber�knad och ers�tt� ningen till f�ljd av �verenskommelse mellan kronan och den ers�ttnings- ber�ttigade eller av annan anledning ej blivit p r�vad av domstol. Talan om ers�ttning enligt d etta stycke skall v�ckas vid fastighetsdomstolen. 35 � Har ers�ttning utg�tt med anledning av f�reskrifter eller till� st�ndsv�gran enligt denna lag och upph�vas sedermera f�reskrifterna helt eller delvis eller gives tillst�nd, m� markens �gare eller innehavare, om med h�nsyn till hans nytta av beslutet och omst�ndigheterna i �vrigt s� finnes sk�ligt, f�ipliktas att �terg�lda ers�ttningen eller del d�rav. Vad nu sagts skall �ga motsvarande till�mpning, om �tg�rd f�retagits i strid mot f�reskrifterna eller mot beslutet om tillst�ndsv�gran samt l�nssty� relsen o ch envar annan, som enligt 39 � �ger s�ka handr�ckning, beslu� tar att icke p�kalla r�ttelse. Talan om �terbetalning skall v�ckas vid fastighetsdomstolen inom ett �r fr�n det laga kraft �kommit det beslut var� anspr�ket grundas och senast tio �r efter det ers�ttningen utbetalades, vid p�f�ljd att r�tten d�rtill eljest f�rloras. 36 �!' Ogillas yrkande om ers�ttning eller inl�sen i m�l som ej an- h�ngiggjorts av kronan, till�mpas allm�nna regler om r�tteg�ngskostnad. Om den som framst�ller ers�ttningsanspr�k har haft sk�lig anledning att f� sin ta lan om ers�ttning pr�vad av domstol, kan dock efter omst�ndig� heterna f�rordnas, att kronan skall ers�tta honom hans r�tteg�ngskost� nad eller att vardera parten skall b�ra sin kostnad. 2038 Senaste lydelse 1971: 541. � Senaste lydelse 1971: 541. �ndringen inneb�r bl. a. att andr a stycket upph�vs. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ansvarsbest�mmelser m. m. SFS 1972: 779 37 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader d�mes den som upp- s�tligen eller av oaktsamhet 1. bryter mot f�rbud eller f�reskrift som meddelats enligt 5, 8, 10, 11 eller 14 �, 2. bryter mot 16 � f�rsta stycket f�rsta punkten, 3. utf�r takt eller annat arbetsf�retag i strid mot 18 � eller f�rord� nande enligt 19 � eller f�reskrift som meddelats i samband med tillst�nd till f�retaget, 4. bryter mot 22 � f�rsta stycket, eller 5. �sidos�tter stadgandet i 23 �, om ej g�rningen sker p� plats, till vilken allm �nheten icke �ger tilltr�de eller har insyn, eller g�rningen �r ringa. 38 � Den som gjort sig skyldig till g�r ning som s�gs i 37 � m� f�rplik� tas att ers�tta kostnad som f�ranledes d�rav. 39 � Har n�gon beg�tt g�rning som avses i 37 � 14, �ger l�nssty� relsen vid vite f�rel�gga honom att r�tta vad olaghgen skett. �verexeku- tor �ger ock meddela handr�ckning f�r s�dant �ndam�l. Ans�kan om handr�ckning m� g�ras av allm�n �klagare, statens naturv�rdsverk, l�ns� styrelsen, l�nsarkitekten eller den kommunala myndighet som handhar naturv�rdsfr�gor. Betr�ffande s�dan handr�ckning g�lla enahanda be� st�mmelser som �ro stadgade f�r det i 191 � uts�kningslagen avsedda fallet. Vid meddelande av f�rel�ggande enligt 16 � andra stycket, 17 �, 20 �, 21 � eller 22 � andra stycket m� l�nsstyrelsen uts�tta vite. Efterkommes ej s�dant f�rel�ggande, skall p� anmodan av l�nsstyrelsen utm�tnings� mannen f�ranstalta om att �tg�rden vidtages. H�lsov�rdsn�mnden m� uts�tta vite vid meddelande av f�rel�ggande enligt 24 �. Efterkommes ej f�rel�ggandet, �ger n�mnden l�ta vidtaga �tg�rden p� den f�rsumliges bekostnad. 40 � Talan mot h�lsov�rdsn�mnds beslut enligt denna lag f�res hos l�nsstyrelsen genom besv�r. Talan mot l�nsstyrelsens beslut i �rende enligt 13, 17, 20, 21, 22, 24, 39 eller 47 � eller om f�rel�ggande enligt 16 � f�res hos kammarr�tten genom besv�r. Mot annat beslut av l�nsstyrelse enligt denna lag f�res talan hos Ko� nungen genom besv�r. Statens naturv�rdsverk �ger f�r tillvaratagande av naturv�rdens intres� sen f�ra talan mot beslut enligt denna lag eller enligt best�mmelser som meddelats med st�d av lagen. 41 � F�rbud enligt 11 eller 14 � s� ock f�rordnande enligt 15, 15 a eller 19 � skall l�nda till efterr�ttelse utan hinder av f�rd klagan. 42 � Erfordras f�rberedande unders�kning p� marken innan beslut meddelas i naturv�rds�rende, m� s�dan unders�kning verkst�llas genom l�nsstyrelsens f�rsorg. 2039 4 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 779 43 � N�rmare best�mmelser r�rande till�mpningen av denna lag med� delas av Konungen. �verg�ngsbest�mmelser� 44 � Denna lag trader i kraft den 1 januari 1965. Genom lagen upp� h�vas strandlagen den 30 maj 1952 (nr 382) och naturskyddslagen den 21 november 1952 (nr 688). F�rekommer i lag eller f�rfattning h�nvisning till eller avses d�ri el� jest stadgande, som ersatts genom best�mmelse i nya lagen, skall den be� st�mmelsen i st�llet till�mpas. 45 � I fr�ga om fridlysning, som skett med st�d av � ldre lag, samt f�r� bud, f�rel�ggande, f�rordnande eller tillst�nd som meddelats med st�d av 8, 16, 17, 20, 21, 23 eller 27 � naturskyddslagen eller 1 eller 2 � strandlagen skall s� anses som om beslutet meddelats enligt motsvarande best�mmelse i nya lagen. I den m�n f�rordnande enligt 21 � natur� skyddslagen sammanfaller med det i 18 � nya lagen stadgade f�rbudet tr�der detta i st�llet f�r f�rordnandet. Betr�ffande r�tt till ers�ttning eller inl�sen p� grund av beslut ang� ende fridlysning, f�rel�ggande eller tillst�nd, som meddelats f�re nya lagens ikrafttr�dande, skall �ldre lag fortfarande g�lla. Vid till�mpning av 28 � nya lagen med anledning av f�rordnande enligt 21 � naturskyddslagen skall f�rordnandet anses meddelat vid nya lagens ikrafttr�dande. 46 � T�ktverksamhet, som p�g�r vid nya lagens ikrafttr�dande utan att tillst�nd erfordrats enligt 21 � naturskyddslagen men som kr�ver till� st�nd enligt 18 � nya lagen, m� fortg� intill dess l�nsstyrelsen f� rordnar annat. F�r att verksamheten skall f� fortg� efter den 30 juli 1965 erford� ras dock att tillst�nd s�kts dessf�rinnan. Har tillst�nd till fortsatt t�kt v�grats eller f�renats med f�reskrifter och medf�r detta att kostnader, som nedlagts f�r fyndighetens tillvara� tagande, bliva onyttiga, skall sk�lig gottg�relse utg� h�rf�r, om ej s�r� skilda sk�l �ro d�remot. Betr�ffande s�dan gottg�relse skola best�m� melserna i 31 � andra stycket samt 3236 �� ga motsvarande till�mp� ning. 47 � Anordning, som avses i 22 � och som lagligen anbringats f�re nya lagens ikrafttr�dande, m� bibeh�llas utan hinder av best�mmelserna i sagda paragraf. Finnes dylik anordning vara uppenbart vanprydande i landskapsbilden, m� l�nsstyrelsen meddela f�rel�ggande om avl�gsnan� de av anordningen eller vidtagande av annan erforderlig �tg�rd d�r� med, I fall som nu sagts skall vad i 39 � andra stycket stadgas �ga mot� svarande till�mpning. Har n�gon enligt f�rsta stycket �lagts att avl�gsna d�r omf�rm�ld anordning, m� l�nsstyrelsen, om s�rskilda sk�l f�ranleda d�rtill, av all� m�nna medel tillerk�nna honom ers�ttning f�r f�rlust med belopp h�gst 2040 � Till 1964: 822. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> motsvarande kostnaderna f�r anordningens anskaffande, anbringande och borttagande, 48 � Vad i 30 � f�rsta stycket andra punkten stadgas skall icke g�lla med avseende � st�ngsel eller dike, som tillkommit f�re den 1 januari 1953 eller som tillkommit d�refter men f�re nya lagens ikrafttr�dande och icke �r bel�get inom eller i n�rheten av strandskyddsomr�de enligt 1 � strandlagen eller 15 � nya lagen. Har den som h�ller s�dant st�ngsel eller d ike borttagit detsamma p� grund av f�rel�ggande enligt 17 �, �r han ber�ttigad att av kronan erh�lla ers�ttning f�r kostnaderna. SFS 1972:779 1. Denna lag'^ tr�der i kraft den 1 januari 1973. 2. M�l som f�re ikrafttr�dandet anh�ngiggjorts hos domstol pr�vas och handl�gges enligt �ldre best�mmelser. I fr�ga om betalning av er� s�ttning och l�seskilling so m fastst�llts i s�dant m�l g�ller ocks� �ldre best�mmelser. 3. Talan som v�ckes f�r utg�ngen av �r 1973 pr�vas enligt �ldre be� st�mmelser om ers�ttning och inl�sen, om det beslut varp� anspr�ket grundas har vunnit laga kraft f�re ikrafttr�dandet av denna lag. 4. �ven om det beslut varp� anspr�ket grundas har vunnit laga kraft efter ikrafttr�dandet av denna lag, g�ller fortfarande �ldre best�mmel� ser ang�ende ers�ttning s�som f�ljd av att enligt 8, 9, 15, 16 eller 19 � f�reskrifter har meddelats eller tillst�nd till viss �tg�rd v�grats eller f�r� enats med villkor, om den som kr�ver ers�ttning har f�re den 1 septem� ber 1972 i den del kravet avser vidtagit p�tagliga �tg�rder f�r att f� till st�nd �ndring i p�g�ende markanv�ndning. Oavsett om s�dana �tg�rder vidtagits, skall �ldre best�mmelser ocks� g�lla, om f�reskrifter enligt 8 eller 9 � har f�reg�tts av f�rbud enligt 11 � och f�rbudet meddelats f�re ikrafttr�dandet. Ers�ttningen skall best�mmas utan h�nsyn till f�r� v�ntningar om s�dan �ndrad anv�ndning av marken som inneb�r t�tbe� byggelse eller till v�rdestegring som efter lagens ikrafttr�dande uppkom� mit p� grund av f�rv�ntningar om annan �ndring i p�g�ende markan� v�ndning. � ldre best�nunelser f�r till�mpas endast om talan om ers�tt� ning v�ckes f�re utg�ngen av �r 1977 eller, om talan grundas p� att till� st�nd till viss �t g�rd v�grats eller f�renats med s�rskilda villkor, tillst�nd s�kts f�re samma tidpunkt och talan v�ckes inom ett �r efter det att fr�gan om tillst�nd slutligen pr�vats. 5. Best�mmelsen i 25 � andra stycket om till�mpning av 4 kap. 3 � ex� propriationslagen (1972: 719) g�ller ej i fr�ga om v�rde�kning som �gt rum f�re utg�ngen av juni 1971. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter� mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill be kr�fta l�tit. Stockholms slott den 19 december 1972. GUSTAF ADOLF (L. S.) INGEMUND BENGTSSON (J ordbruksdepartementet) ' Till 1972: 779. 2041 � </div> </div>

Lag

SFS 1972:779

om �ndring i naturv�rdslagen (1964; 822);

given Stockholms slott den 19 december 1972.

28 dec. 1972

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks-
dagenS funnit gott att i fr�ga om naturv�rdslagen (1964; 822) f�r�
ordna,

dels att 30 � skall upph�ra att g�lla,
dels att nuvarande 31 � skall betecknas 30 �,
dels att 2528, 33, 34, 36, 46 och 48 �� skall ha nedan angivna ly�

delse,

dels att i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 31 �, av nedan angivna

lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med

den dag d� denna lag tr�der i kraft.

Inledande best�m melser

1 � Naturen utg�r en nationell tillg�ng som skall skyddas och v�rdas.

Envar skall visa h�nsyn och varsamhet i sitt umg�nge med naturen.
Kan vid arbetsf�retag eller eljest skada � naturen ej undvikas, skola

sk�liga �tg�rder vidtagas f�r att begr�nsa eller motverka skadan.

2 � Naturv�rden �r en s�v�l statlig som kommunal angel�genhet.

L�nsstyrelsen har att verka f�r naturv�rden i l�net.

Statens naturv�rdsverk har �verinseende �ver naturv�rden i riket.

3 � Vid pr�vning av fr�ga r�rande naturv�rd skall tillb�rlig h�ns3m ta�

gas till �vriga allm�nna och enskilda intressen som ber�ras av fr�gan.

3 a � Om skydd mot vattenf�rorening, luftf�rorening, buller och and�

ra s�dana st�rningar finnas best�mmelser i milj�skyddslagen den 29 maj

1969 (nr 387).

Nationalparker

4 � I syfte att bevara st�rre sammanh�ngande omr�de av viss land�

skapstyp i dess naturliga tillst�nd eller i v�sentligen of�r�ndrat skick kan

kronan tillh�rig mark avs�ttas till nationalpark.

^ Prop. 1972; 111 bil. 2 och 3, C U 35, rskr 3 48.

2031

�

SFS 1972: 779

5 � Ang�ende nationalparkers v�rd och f�rvaltning f�rordnar Ko�

nungen.

Konungen eller myndighet som Konungen best�mmer �ger f�r varje

s�rskild nationalpark meddela de f�reskrifter betr�ffande r�tten att f�r�
das �ver nationalparken eller eljest vistas d�r �vensom ang�ende ord�
ningen i �vrigt inom omr�det, som finnas erforderliga f�r att trygga �n�
dam�let med nationalparken.

6 � Enligt 5 � meddelade f�reskrifter skola ej l�nda till inskr�nkning

i redan uppkommen enskild r�tt.

Ej heller skola s�dana f�reskrifter f�ranleda inskr�nkning i lapparna

medgivna r�ttigheter till bete, skogsf�ng, fiske eller jakt efter andra djur

�n bj�rn, lo, �lg och �rn eller inneb�ra hinder f�r lapparna att eljest

uppeh�lla sig inom nationalparken eller att d�r medf�ra hundar f�r be�

vakning av renhjordar.

Naturreservat

7 � Omr�de, som finnes b�ra s�rskilt skyddas eller v�rdas p� grund

av sin betydelse f�r k�nnedomen om landets natur, sin s k�nhet eller el�

jest m�rkliga beskaffenhet eller emedan omr�det �r av v�sentlig bety�

delse f�r allm�nhetens friluftsliv, m� av l�nsstyrelsen f�rklaras som na�

turreservat.

8 � I beslut om bildande av naturreservat skall angivas grunden f�r

beslutet samt f�reskrivas de inskr�nkningar i r�tt att f�rfoga �ver fastig�
het som finnas n�diga f�r att trygga �ndam�let med reservatet, s�som

f�rbud mot bebyggelse, up pf�rande av st�ngsel, t�ktverksamhet, uppod�
ling, dikning, plantering, avverkning, jakt, fiske och anv�ndning av be�
k�mpningsmedel.

Finnes sedermera att ny grund b�r g�lla f�r reservatet eller att ytterli�

gare inskr�nkningar erfordras, �ger l�nsstyrelsen meddela h�rav p�kallat

beslut.

9 � Erfordras f�r tillgodoseende av �ndam�let med naturreservat att
v�gar, parkeringsplatser, vandringsleder, raststugor, t�ltplatser, badplat�
ser, sanit�ra inr�ttningar eller liknande anordningar anl�ggas inom om�
r�det eller att d�r f�retages gallring, r�jning, sl�tter, plantering, av�

sp�rrning eller dylik �tg�rd eller att allm�nheten beredes tilltr�de till

mark inom omr�det d�r den eljest ej skulle �gt att fritt f�rdas, m�

l�nsstyrelsen f�rplikta �garen att t�la s�dant intr�ng.

10 � L�nsstyrelsen �ger meddela s�dana f�reskrifter om vad allm�n�

heten har att iakttaga inom naturreservat som erfordras f�r att trygga
�ndam�let med reservatet.

11 � D� fr�ga uppkommit om bildande av naturreservat eller om med�

delande av beslut enligt 8 � andra stycket, m� l�nsstyrelsen f �r viss tid,
h�gst tre �r, meddela f�rbud mot att betr�ffande det ber�rda omr�det

2032

utan l�nsstyrelsens tillst�nd vidtaga �tg�rd som strider mot syftet med

�

�e ifr�gasatta reservatf�reslaiftema. Om s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m�

SFS 1972: 779

f�rbudets giltighetstid av l�nsstyrelsen f�rl�ngas med h�gst tre �r.

12 � Om synnerliga sk�l �ro d�rtill, m� l�nsstyrelsen helt eller delvis

upph�va beslut enligt 710 ��, L�nsstyrelsen m� ock i s�rskilda fall

medgiva undantag fr�n meddelade reservatf�reskrifter.

Meddelas beslut enligt f�rsta stycket f�r att l�mna rum f�r arbetsf�re�

tag, �ger l�nsstyrelsen f�reskriva att f�retaget skall bekosta s�rskild un�
ders�kning a v naturreservatet eller s�rskild �tg�rd f�r att bevara det.

Natunninnen

13 � Till fastighet h�rande naturf�rem�l, som finnes b�ra s�rskilt

skyddas eller v� rdas p� grund av sin betydelse f�r k�nnedomen om lan�
dets natur, sin sk�nhet eller eljest m�rkliga beskaffenhet, m� j�mte er�
forderligt omr�de p� marken av l�nsstyrelsen fridlysas s�som naturmin�
ne. Markomr�det skall avpassas efter vad som kr�ves f�r att bevara
naturf�rem�let och bereda med h�nsyn till dess art och betydelse n�digt

utrymme d�romkring.

Vad i 812 �� stadgas om naturreservat skall i till�mpliga delar g�lla

betr�ffande naturminne.

S�rskilda best�mmelser till skydd f�r v�xt- och djurarter

14 � �r fara att v�xtart f�rsvinner eller uts�ttes f�r plundring, �ger

Konungen eller den myndighet Konungen best�mmer meddela f�rbud

att inom landet eller del d�rav borttaga eller skada v�xt av den arten

d�r den v�xer vilt.

�r fara att djurart f�rsvinner, �ger Konungen eller den myndighet

Konungen best�mmer meddela f�rbud att inom landet eller del d�rav

d�da, skada eller f�nga vilt levande djur av den arten, d� det ej sker till

f�rsvar mo t angrepp p� person eller egendom, s� ock att borttaga eller

skada s� dant djurs �gg, rom eller bo. Betr�ffande djur, vars d�dande
eller f�ngande �r att h�nf�ra till jakt eller fiske, skall dock g�lla vad

d�rom s�rskilt stadgas.

F�rbud enligt denna paragraf skall ej utg�ra hinder mot avverkning

av skog eller eljest mot marks �ndam�lsenliga nyttjande.

S�rskilda best�mmelser till skydd f�r friluftslivet

15 � F�r att �t allm�nheten trygga tillg�ngen till platser f�r bad och

friluftsliv vid ha vet eller vid insj� eller vattendrag �ger l�nsstyrelsen f�r�

ordna att visst strandomr�de skall vara strandskyddsomr�de.

Strandskyddsomr�de skall omfatta land- och vattenomr�de inom det

avst�nd fr�n strandlinjen som pr�vas erforderligt med h�nsyn till om�
st�ndigheterna i varje s�rskilt fall, dock h�gst 300 meter fr�n n�mnda
linje vid normalt medelvattenst�nd.

Strandskyddsomr�de skall ej omfatta omr�de som ing�r i fastst�lld

generalplan, stadsplan eller byggnadsplan.

2033

�

SFS 1972: 779

15 a � Har fr�ga uppkommit om att meddela f�rordnande enligt 15 �:

betr�ffande strandomr�dena inom viss del av l�net men har utredning

om f�ruts�ttningarna f�r �tg�rden ej slutf�rts, m� l�nsstyrelsen f�r att

s�kerst�lla �tg�rdens genomf�rande f�rordna att dessa omr�den tillf�lligt
skall vara strandskyddsomr�den.

F�rordnande enligt f�rsta stycket skall meddelas f�r viss tid, h�gst tre

�r. Om s�rskilda sk�l f�religga, m� l�nsstyrelsen f �rl�nga f�rordnandets

giltighetstid med h�gst tr e �r.

F�religga ej l�ngre tillr�ckliga sk�l f�r f�rordnande enligt f�rsta styc�

ket skall f�rordnandet omedelbart h�vas.

16 � Inom strandskyddsomr�de m� icke utan l�nsstyrelsens tillst�nd

helt ny byggnad up pf�ras eller befintlig byggnad �ndras f�r att tillgodo�

se ett v�sentligen annat �ndam�l �n det, vartill byggnaden tidigare varit
anv�nd och ej heller utf�ras gr�vnings- och andra f�rberedelsearbeten

f�r bebyggelse som nu sagts. Meddelas tillst�nd, skall l�nsstyrelsen be�
st�mma i vilken utstr�ckning mark m� tagas i anspr�k s�som tomt f�r

byggnaden.

Vill n�gon i annat fall inom strandskyddsomr�de utf�ra anl�ggning

varigenom mark tages i anspr�k s�som tomt eller tilltr�det till mark inom
omr�det, d�r allm�nheten eljest skulle �gt att fritt f�rdas, p� annat s�tt

hindras eller f�rsv�ras, �ger han p�kalla tillst�ndspr�vning hos l�nssty�
relsen. Har anl�ggning som h�r avses utf�rts utan tillst�nd eller i strid
mot givet tillst�nd och finnes den avsev�rt inskr�nka allm�nhetens r�rel�

sefrihet, m� l�nsstyrelsen f�rel�gga �garen att vidtaga erforderhga �ter�
st�llnings�tg�rder.

Vad i denna paragraf stadgas skall icke g�lla anl�ggning som erfordras

f�r f�rsvaret, jordbruket, fisket, skogssk�tseln, rensk�tseln eller den all�

m�nna samf�rdseln och ej tillgodoser bostads�ndam�l.

17 � Finnes p� omr�de, som �r av v�sentlig betydelse f �r friluftslivet,

eller i omr�dets n�rhet st�ngsel som hindrar eller avsev�rt f�rsv�rar till�
tr�det till mark inom omr�det d�r allm�nheten eljest skulle �gt att fritt

f�rdas, m� l�nsstyrelsen f�rel�gga den som h�ller st�ngslet att anordna

grind eller annan genomg�ng. �r det uppenbart att st�ngslet endast avser
att utest�nga allm�nheten fr�n omr�det, m� f�rel�ggande meddelas om

borttagande av st�ngslet. Vad nu sagts om st�ngsel skall �ga motsva�
rande till�mpning betr�ffande dike.

S�rskilda best�mm elser till skydd f�r landskapsbilden

18 � T�kt av sten, grus, sand eller lera f�r annat �ndam�l �n markin�

nehavarens husbehov m� ej ske utan l�nsstyrelsens tillst�nd. Vad nu

sagts avser dock ej t�kt inom vattenomr�de och inkr�ktar ej heller p�

r�tt som meddelas genom inmutning enligt gruvlagen eller genom be�

slut av Konungen.

L�nsstyrelsen �ger f�rel�gga den som s�ker t�kttillst�nd att, vid �ven�

tyr att ans�kningen avvisas, framl�gga t�ktplan av erforderlig omfatt-

2034

ning. I samband med tillst�nd m� l�nsstyrelsen meddela s�dana f�re-

�

slqrifter att f�retagets menliga inverkan p� landskapsbilden s�vitt m�jligt

SFS 1972: 779

begr�nsas eller motverkas. Tillst�nd m� f�r sin giltighet g�ras beroende

av att s�kerhet st�lles f�r fullg�randet av s�lunda f�reskrivna �tg�rder.

Om full g�randet av f�reskriven �tg�rd ankommer p� annan �n mar�

kens innehavare, �r innehavaren skyldig t�la att �tg�rden vidtages.

19 � Finnes anledning antaga att nybyggnad, upplag eller annat ar�

betsf�retag av visst slag, som ej omfattas av tillst�ndstv�ng enligt 18 �,

skulle inom visst om r�de komma att i v�sentlig m�n skada landskapsbil�
den, �ger l�nsstyrelsen f�rordna att f�retag av det slaget icke m� utf�ras
inom omr�det utan l�nsstyrelsens tillst�nd.

I samband med tillst�nd m� l�nsstyrelsen meddela s�dana f�reskrifter

att f�retagets menliga inverkan p� landskapsbilden s�vitt m�jligt be�
gr�nsas eller motverkas.

Best�mmelserna i denna paragraf skola ej avse bebyggelse inom om�

r�de, som ing�r i fastst�lld generalplan, stadsplan eller byggnadsplan,
och ej heller f�retag vars till�tlighet skall pr�vas enligt vattenlagen eller

milj�skyddslagen.

20 � Kan arbetsf�retag, som ej omfattas av tillst�ndstv�ng enligt 18
eller 19 �, komma att v�sentligt �ndra landskapsbilden, b�r, innan f�re�
taget utf�res, samr�d ske med l�nsstyrelsen.

Betr�ffande arbetsf�retag som s�gs i f�rsta stycket �ger l�nsstyrelsen

f�rel�gga f�retagaren att vidtaga de �tg�rder som, utan att vara osk�ligt

betungande, finnas erforderliga f�r att begr�nsa eller motverka skada p�

landskapsbilden.

Best�mmelserna i denna paragraf skola ej avse bebyggelse inom om�

r�de, som ing�r i fastst�lld generalplan, stadsplan eller byggnadsplan,
och ej heller f�retag vars till�tlighet skall pr�vas enligt vattenlagen eller

milj �skyddslagen.

21 � Har byggnad inom omr�de, som ej ing�r i fastst�lld generalplan,
stadsplan eller byggnadsplan, l�mnats att f�rfalla och skadas d�rigenom
landskapsbilden i v�sentlig m�n, �ger l�nsstyrelsen f�rel�gga �garen att
riva eller ist�nds�tta byggnaden eller annorledes avhj�lpa skadan i den
m�n detta ej kan anses osk�ligt betungande.

22 � Tavla, skylt, inskrift eller d�rmed j�mf�rlig anordning f�r re�
klam, propaganda eller liknande �ndam�l m� ej finnas varaktigt an�
bringad utomhus utan l�nsstyrelsens tillst�nd.

Vad i f�rsta stycket s�gs g�ller icke anordning som tj�nar till upplys�

ning om p� st�llet bedriven aff�rsr�relse eller annan verksamhet och ej

heller anslagstavla f�r meddelanden r�rande kommunala angel�genheter,
f�reningssammantr�den, auktioner eller dylikt. Dock m� hos l�nsstyrelsen

s�kas tillst�nd j�mv�l betr�ffande anordning som h�r avses. Har s�dan

anordning anbringats utan tillst�nd eller i strid mot givet tillst�nd och
finnes den vara uppenbart vanprydande i landskapsbilden, m� l�nsstyrel�

sen meddela f�rel�ggande om avl�gsnande av anordningen eller vid�

tagande av annan erforderlig �tg�rd d�rmed.

2035

�

SFS 1972: 779

Best�mmelserna i denna paragraf avse ej anordning f�r vilken bygg�

nadslov erfordras eller givits.

S�rskilda best�mmel ser till skydd mot nedskr�pning

23 � Envar skall tillse att han ej skr�par ned utomhus, vare sig i natu�
ren eller inom bebyggda omr�den, med pl�t, glas, plast, papper, avfall
eller annat.

24 � Har p� viss plats i naturen skr�pats ned eller eljest osnyggats,
�ger h�lsov�rdsn�mnden f�rel�gga den som v�llat eller eljest �r ansva�

rig f�r nedskr�pningen eller osnyggandet att i ordningst�lla platsen samt

vidtaga erforderliga f�rebyggande �tg�rder f�r framtiden.

Vad nu sagts skall dock ej g�lla, d�r enligt s�rskilda f�reskrifter fr�gan

om platsens iordningst�llande skall pr�vas i annan ordning.

2036

Ers�ttningsbest�mmelser

25 � �gare av fastighet och innehavare av s�rskild r�tt till fastighet
�ro ber�ttigade till ers�ttning av kronan i den utstr�ckning som anges i
26 och 2830 ��. A tt i vissa fall �ven borgen�r, som har pantr�tt i fas�
tigheten, �r ber�ttigad till ers� ttning framg�r av 34 � andra stycket. Om
inl�sen av fastighet stadgas i 27 �.

I fr�ga om ers�ttning och inl�sen skall expropriationslagen (1972; 719)

i till�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse i den m�n avvikande best�m�

melser ej meddelas i denna lag. 4 kap. 3 � expropriationslagen skall �ga

till�mpning i fr�ga om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen

tio �r f�re det talan v�cktes vid domstol.

26 � Medf�ra f�reskrifter enligt 8 eller 9 � att p�g�ende markanv�nd�
ning avsev�rt f�rsv�ras eller att mark tages i anspr�k, �ro fastighets�ga�

ren och innehavare av s�rskild r�tt till fastigheten ber�ttigade till ers�tt�
ning av kronan f�r den skada de h�rigenom lida.

Inneb�r f�reskrift enligt 8 � f�rbud att vidtaga viss �tg�rd utan l�ns�

styrelsens tillst�nd, m� ers�ttning i anledning av den f�reskriften ej utg�

med mindre tillst�nd v�grats eller f�renats med s�rskilda villkor.

Inneb�ra f�reskrifter enligt 8 eller 9 � f�rbud mot t�ktverksamhet,

som avses i 18 �, eller medf�ra s�dana f�reskrifter att tillst�nd till t�kt�

verksamhet v�gras eller f�renas med f�reskrifter, och �r i fall som nu

sagts ej fr�ga om hinder i p�g�ende markanv�ndning, �ger 29 � motsva�

rande till�mpning.

Har f�rbud meddelats enligt 11 � och v�gras tillst�nd som d�r avses,

�ger vad i f�rsta stycket stadgas om f�reskrifter enligt 8 eller 9 � mot�
svarande till�mpning.

27 � Uppkommer i fall som avses i 26 � f�rsta stycket synnerligt men

vid anv�ndningen av fastigheten, m� �garen fordra att fastigheten l�ses.
D�rvid �ger 26 � andra stycket motsvarande till�mpning.

�

28 �- Har sedan f�rordnande meddelats enligt 19 � tillst�nd som d�r
avses v�grats elle r f�renats med f�reskrifter och f�ranleder detta att p�

g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras, �ro fastighets�garen och in�

nehavare av s�rskild r�tt till fastigheten ber�ttigade till ers�ttning av
kronan f�r den skada de h�rigenom lida.

29 � Har tillst�nd som avses i 18 � v�grats eller f�renats med f�reskrif�

ter och kan till f�ljd h�rav marken av �garen anv�ndas allenast p� s�tt

som st�r i uppenbart missf�rh�llande till dess v�rde vid tiden f�r denna

lags ikrafttr�dande, �r �garen ber�ttigad till ers�ttning av kronan f�r den
skada han h�rigenom lider. Detsamma g�ller om innehavare av s�dan

nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt till marken som uppl�tits f�re la�

gens ikrafttr�dande.

Fr�gan huruvida r�tt till ers�ttning f�religger skall bed�mas med h�n�

syn till den fastighetsindelning som g�llde vid tiden f�r lagens ikrafttr�
dande.

SFS 1972: 779

30 � Har den som h�ller st�ngsel anordnat grind eller annan genom�

g�ng p� grund av f�rel�ggande enligt 17 �, �r han ber�ttigad att av kro�
nan e rh�lla ers�ttning h�rf�r �vensom f�r underh�ll av genomg�ngen.
Ers�ttning skall dock icke utg�, om det �r uppenbart att st�ngslet en�
dast avser att utest�nga allm�nheten fr�n omr�de d�r den eljest skulle

�gt att fritt f�rdas.

Vad nu sagts skall �ga motsvarande till�mpning, d� p� grund av f�re�

l�ggande enligt 17 � �verg�ng anordnats �ver dike.

31 � Ers�ttning enligt 26 � sista stycket skall best�mmas att utg� med
visst �rligt belopp. Ers�ttningen m�, om s�rskilda sk�l �ro d�rtill, av�

r�knas � gottg�relse som sedermera kan komma att utg� j�mlikt 26 �
f�rsta stycket eller 27 �.

Om s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� j�mv�l ers�ttning enligt 26 � f�rsta

stycket eller 2830 � p� beg�ran antingen av kronan eller av fastighets�
�garen eller annan sak�gare fastst�llas att utg� med visst �rligt belopp
med r�tt f�r kronan och den ers�ttningsber�ttigade att erh�lla ompr�v�

ning vid �ndrade f�rh�llanden.

32 � Innan beslut fattas som kan f�ranleda ers�ttningsskyldighet en�
ligt denna lag, �ger l�nsstyrelsen f�rel�gga den, som vill g�ra anspr�k p�

ers�ttning eller fordra inl�sen av fastighet, att inom viss ti d, minst tv�
m�nader, g�ra anm�lan d�rom hos l�nsstyrelsen vid p�f�ljd att han el�

jest skall hava f�rlorat sin talan.

Vad i f r�ga om ers�ttning eller l�sen avtalats eller uppenbarligen f�r�

utsatts skola g�lla mellan kronan och sak�gare skall g�lla j�mv�l mot

den som efter det r�tten till gottg�relse uppkom f�rv�rvat sak�garens

r�tt i avseende � fastigheten.

33 �3 Har ej �verenskommelse tr�ffats om ers�ttning enligt 26 eller

2830 � eller om inl�sen av fastighet enligt 27 � och har icke den, som

^ �ndringen inneb�r bl. a. att andra oc h tred je styckena upph�vs.

^ Senaste lydelse 1971: 541.

2037

�

SFS 1972: 779

vill g �ra anspr�k p� ers�ttning eller fordra inl�sen, j�mlikt 32 � f�rsta

stycket f�rlorat sin talan, �ligger det honom att v�cka talan mot kronan

hos fastighetsdomstolen inom ett �r fr�n det laga kraft �kommit det be�

slut var� anspr�ket grundas, vid p�f�ljd att han eljest g�r r�tten d�rtill
f�rlustig.

Kronan �ger, d� fr�ga uppkommit om meddelande av f�reslcrifter en�

ligt 8 eller 9 �, vid fastighetsdomstolen v�cka talan mot sak�gare om
fastst�llande av de villkor som, d�rest f�reskrifterna meddelas, skola
g�lla betr�ffande ers�ttning eller inl�sen. M eddelas ej f�reskrifter av det
inneh�ll, som f�rutsatts vid fastighetsdomstolen, inom ett �r fr�n det

m�let avgjorts genom lagakraft�gande dom, skall domen ej l�ngre vara
bindande f�r parterna.

�r fastighets�garen enligt 26 � f�rsta stycket eller 28 eller 29 �

tillkommande ers�ttning best�md att utg� p� en g�ng och har fastighe�

ten genom det beslut, som f� ranlett r�tten till ers�ttning, imderg�tt s�dan

minskning i v�rde att den kan antagas ej utg�ra full s�kerhet f�r borge�

n�r, som d� r�tten till ers�ttning uppkom hade pantr�tt i fastigheten, skall
ers�ttningen neds�ttas hos l�nsstyrelsen.

Om borgen�r som avses i f�rsta stycket lider f�rlust till f�ljd av att

neds�ttning ej skett, har han r�tt till ers�ttning av kronan f�r f�rlusten

mot avskrivning � fordringshandlingen. Detsamma g�ller, om borgen�r
lider f�rlust d�rigenom att ers�ttning blivit f�r l�gt ber�knad och ers�tt�
ningen till f�ljd av �verenskommelse mellan kronan och den ers�ttnings-
ber�ttigade eller av annan anledning ej blivit p r�vad av domstol. Talan
om ers�ttning enligt d etta stycke skall v�ckas vid fastighetsdomstolen.

35 � Har ers�ttning utg�tt med anledning av f�reskrifter eller till�

st�ndsv�gran enligt denna lag och upph�vas sedermera f�reskrifterna helt

eller delvis eller gives tillst�nd, m� markens �gare eller innehavare, om

med h�nsyn till hans nytta av beslutet och omst�ndigheterna i �vrigt s�

finnes sk�ligt, f�ipliktas att �terg�lda ers�ttningen eller del d�rav. Vad

nu sagts skall �ga motsvarande till�mpning, om �tg�rd f�retagits i strid
mot f�reskrifterna eller mot beslutet om tillst�ndsv�gran samt l�nssty�
relsen o ch envar annan, som enligt 39 � �ger s�ka handr�ckning, beslu�
tar att icke p�kalla r�ttelse.

Talan om �terbetalning skall v�ckas vid fastighetsdomstolen inom ett

�r fr�n det laga kraft �kommit det beslut var� anspr�ket grundas och

senast tio �r efter det ers�ttningen utbetalades, vid p�f�ljd att r�tten
d�rtill eljest f�rloras.

36 �!' Ogillas yrkande om ers�ttning eller inl�sen i m�l som ej an-

h�ngiggjorts av kronan, till�mpas allm�nna regler om r�tteg�ngskostnad.

Om den som framst�ller ers�ttningsanspr�k har haft sk�lig anledning att

f� sin ta lan om ers�ttning pr�vad av domstol, kan dock efter omst�ndig�
heterna f�rordnas, att kronan skall ers�tta honom hans r�tteg�ngskost�

nad eller att vardera parten skall b�ra sin kostnad.

2038

Senaste lydelse 1971: 541.

� Senaste lydelse 1971: 541. �ndringen inneb�r bl. a. att andr a stycket upph�vs.

�

Ansvarsbest�mmelser m. m.

SFS 1972: 779

37 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader d�mes den som upp-
s�tligen eller av oaktsamhet

1. bryter mot f�rbud eller f�reskrift som meddelats enligt 5, 8, 10, 11

eller 14 �,

2. bryter mot 16 � f�rsta stycket f�rsta punkten,

3. utf�r takt eller annat arbetsf�retag i strid mot 18 � eller f�rord�

nande enligt 19 � eller f�reskrift som meddelats i samband med tillst�nd
till f�retaget,

4. bryter mot 22 � f�rsta stycket, eller

5. �sidos�tter stadgandet i 23 �, om ej g�rningen sker p� plats, till

vilken allm �nheten icke �ger tilltr�de eller har insyn, eller g�rningen �r

ringa.

38 � Den som gjort sig skyldig till g�r ning som s�gs i 37 � m� f�rplik�
tas att ers�tta kostnad som f�ranledes d�rav.

39 � Har n�gon beg�tt g�rning som avses i 37 � 14, �ger l�nssty�

relsen vid vite f�rel�gga honom att r�tta vad olaghgen skett. �verexeku-
tor �ger ock meddela handr�ckning f�r s�dant �ndam�l. Ans�kan om

handr�ckning m� g�ras av allm�n �klagare, statens naturv�rdsverk, l�ns�
styrelsen, l�nsarkitekten eller den kommunala myndighet som handhar
naturv�rdsfr�gor. Betr�ffande s�dan handr�ckning g�lla enahanda be�
st�mmelser som �ro stadgade f�r det i 191 � uts�kningslagen avsedda
fallet.

Vid meddelande av f�rel�ggande enligt 16 � andra stycket, 17 �, 20 �,

21 � eller 22 � andra stycket m� l�nsstyrelsen uts�tta vite. Efterkommes

ej s�dant f�rel�ggande, skall p� anmodan av l�nsstyrelsen utm�tnings�

mannen f�ranstalta om att �tg�rden vidtages.

H�lsov�rdsn�mnden m� uts�tta vite vid meddelande av f�rel�ggande

enligt 24 �. Efterkommes ej f�rel�ggandet, �ger n�mnden l�ta vidtaga
�tg�rden p� den f�rsumliges bekostnad.

40 � Talan mot h�lsov�rdsn�mnds beslut enligt denna lag f�res hos
l�nsstyrelsen genom besv�r.

Talan mot l�nsstyrelsens beslut i �rende enligt 13, 17, 20, 21, 22, 24,

39 eller 47 � eller om f�rel�ggande enligt 16 � f�res hos kammarr�tten
genom besv�r.

Mot annat beslut av l�nsstyrelse enligt denna lag f�res talan hos Ko�

nungen genom besv�r.

Statens naturv�rdsverk �ger f�r tillvaratagande av naturv�rdens intres�

sen f�ra talan mot beslut enligt denna lag eller enligt best�mmelser som
meddelats med st�d av lagen.

41 � F�rbud enligt 11 eller 14 � s� ock f�rordnande enligt 15, 15 a
eller 19 � skall l�nda till efterr�ttelse utan hinder av f�rd klagan.

42 � Erfordras f�rberedande unders�kning p� marken innan beslut

meddelas i naturv�rds�rende, m� s�dan unders�kning verkst�llas genom

l�nsstyrelsens f�rsorg.

2039

�

SFS 1972: 779

43 � N�rmare best�mmelser r�rande till�mpningen av denna lag med�
delas av Konungen.

�verg�ngsbest�mmelser�

44 � Denna lag trader i kraft den 1 januari 1965. Genom lagen upp�
h�vas strandlagen den 30 maj 1952 (nr 382) och naturskyddslagen den
21 november 1952 (nr 688).

F�rekommer i lag eller f�rfattning h�nvisning till eller avses d�ri el�

jest stadgande, som ersatts genom best�mmelse i nya lagen, skall den be�

st�mmelsen i st�llet till�mpas.

45 � I fr�ga om fridlysning, som skett med st�d av � ldre lag, samt f�r�
bud, f�rel�ggande, f�rordnande eller tillst�nd som meddelats med st�d
av 8, 16, 17, 20, 21, 23 eller 27 � naturskyddslagen eller 1 eller 2 �

strandlagen skall s� anses som om beslutet meddelats enligt motsvarande

best�mmelse i nya lagen. I den m�n f�rordnande enligt 21 � natur�

skyddslagen sammanfaller med det i 18 � nya lagen stadgade f�rbudet

tr�der detta i st�llet f�r f�rordnandet.

Betr�ffande r�tt till ers�ttning eller inl�sen p� grund av beslut ang�

ende fridlysning, f�rel�ggande eller tillst�nd, som meddelats f�re nya
lagens ikrafttr�dande, skall �ldre lag fortfarande g�lla.

Vid till�mpning av 28 � nya lagen med anledning av f�rordnande

enligt 21 � naturskyddslagen skall f�rordnandet anses meddelat vid nya
lagens ikrafttr�dande.

46 � T�ktverksamhet, som p�g�r vid nya lagens ikrafttr�dande utan att

tillst�nd erfordrats enligt 21 � naturskyddslagen men som kr�ver till�

st�nd enligt 18 � nya lagen, m� fortg� intill dess l�nsstyrelsen f� rordnar
annat. F�r att verksamheten skall f� fortg� efter den 30 juli 1965 erford�

ras dock att tillst�nd s�kts dessf�rinnan.

Har tillst�nd till fortsatt t�kt v�grats eller f�renats med f�reskrifter

och medf�r detta att kostnader, som nedlagts f�r fyndighetens tillvara�
tagande, bliva onyttiga, skall sk�lig gottg�relse utg� h�rf�r, om ej s�r�
skilda sk�l �ro d�remot. Betr�ffande s�dan gottg�relse skola best�m�
melserna i 31 � andra stycket samt 3236 �� ga motsvarande till�mp�

ning.

47 � Anordning, som avses i 22 � och som lagligen anbringats f�re nya
lagens ikrafttr�dande, m� bibeh�llas utan hinder av best�mmelserna i
sagda paragraf. Finnes dylik anordning vara uppenbart vanprydande i

landskapsbilden, m� l�nsstyrelsen meddela f�rel�ggande om avl�gsnan�
de av anordningen eller vidtagande av annan erforderlig �tg�rd d�r�

med, I fall som nu sagts skall vad i 39 � andra stycket stadgas �ga mot�
svarande till�mpning.

Har n�gon enligt f�rsta stycket �lagts att avl�gsna d�r omf�rm�ld

anordning, m� l�nsstyrelsen, om s�rskilda sk�l f�ranleda d�rtill, av all�
m�nna medel tillerk�nna honom ers�ttning f�r f�rlust med belopp h�gst

2040

� Till 1964: 822.

�

motsvarande kostnaderna f�r anordningens anskaffande, anbringande
och borttagande,

48 � Vad i 30 � f�rsta stycket andra punkten stadgas skall icke g�lla
med avseende � st�ngsel eller dike, som tillkommit f�re den 1 januari

1953 eller som tillkommit d�refter men f�re nya lagens ikrafttr�dande

och icke �r bel�get inom eller i n�rheten av strandskyddsomr�de enligt

1 � strandlagen eller 15 � nya lagen. Har den som h�ller s�dant st�ngsel

eller d ike borttagit detsamma p� grund av f�rel�ggande enligt 17 �, �r
han ber�ttigad att av kronan erh�lla ers�ttning f�r kostnaderna.

SFS 1972:779

1. Denna lag'^ tr�der i kraft den 1 januari 1973.

2. M�l som f�re ikrafttr�dandet anh�ngiggjorts hos domstol pr�vas

och handl�gges enligt �ldre best�mmelser. I fr�ga om betalning av er�
s�ttning och l�seskilling so m fastst�llts i s�dant m�l g�ller ocks� �ldre
best�mmelser.

3. Talan som v�ckes f�r utg�ngen av �r 1973 pr�vas enligt �ldre be�

st�mmelser om ers�ttning och inl�sen, om det beslut varp� anspr�ket
grundas har vunnit laga kraft f�re ikrafttr�dandet av denna lag.

4. �ven om det beslut varp� anspr�ket grundas har vunnit laga kraft

efter ikrafttr�dandet av denna lag, g�ller fortfarande �ldre best�mmel�
ser ang�ende ers�ttning s�som f�ljd av att enligt 8, 9, 15, 16 eller 19 �

f�reskrifter har meddelats eller tillst�nd till viss �tg�rd v�grats eller f�r�

enats med villkor, om den som kr�ver ers�ttning har f�re den 1 septem�

ber 1972 i den del kravet avser vidtagit p�tagliga �tg�rder f�r att f� till

st�nd �ndring i p�g�ende markanv�ndning. Oavsett om s�dana �tg�rder

vidtagits, skall �ldre best�mmelser ocks� g�lla, om f�reskrifter enligt
8 eller 9 � har f�reg�tts av f�rbud enligt 11 � och f�rbudet meddelats

f�re ikrafttr�dandet. Ers�ttningen skall best�mmas utan h�nsyn till f�r�

v�ntningar om s�dan �ndrad anv�ndning av marken som inneb�r t�tbe�
byggelse eller till v�rdestegring som efter lagens ikrafttr�dande uppkom�

mit p� grund av f�rv�ntningar om annan �ndring i p�g�ende markan�
v�ndning. � ldre best�nunelser f�r till�mpas endast om talan om ers�tt�

ning v�ckes f�re utg�ngen av �r 1977 eller, om talan grundas p� att till�

st�nd till viss �t g�rd v�grats eller f�renats med s�rskilda villkor, tillst�nd
s�kts f�re samma tidpunkt och talan v�ckes inom ett �r efter det att
fr�gan om tillst�nd slutligen pr�vats.

5. Best�mmelsen i 25 � andra stycket om till�mpning av 4 kap. 3 � ex�

propriationslagen (1972: 719) g�ller ej i fr�ga om v�rde�kning som �gt
rum f�re utg�ngen av juni 1971.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter�

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt
kungl. sigill be kr�fta l�tit.
Stockholms slott den 19 december 1972.

GUSTAF ADOLF

(L. S.)

INGEMUND BENGTSSON
(J ordbruksdepartementet)

' Till 1972: 779.

2041

�

;

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1972:779

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se