SFS 1979:165

Start / Miljörätt / Miljöbalk (1998:808) / SFS 1979:165

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:165 Lag Utkom fr�n trycket den 9 maj 1979 om �ndring i Ja gen (1971: 289) om allm�nna f�rvaltningsdomstolar; utf�rdad den 26 april 1979. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr� ga om lagen (1971:289) om all� m�nna f�rvaltningsdomstolar dels att 18 � skall upph�ra att g�lla, dels att nuvarande 12 a och 1317 �� skall betecknas 13 respektive 22-26 ��, dels att 1 � och de nya 13 och 24 �� s kall ha nedan angivna lydelse, dels att rubriken n�rmast f�re nuvarande 13 � skall s�ttas n�rmast f�re nya 22 �, dels att i lage n skall inf�ras �tta nya paragrafer, 14-21 ��, av nedan an� givna lydelse, dels att i la gen, n�rmast f�re 14 och 19 ��, skall inf�ras nya rubriker av nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kr aft. 1 Regeringsr�tten �r, i enlighet med vad i regeringsformen s�gs, h�gsta allm�nna f�rvaltningsdomstol. Den har sitt s�te i Sto ckholm. Kammarr�tt �r allm�n f�rvaltningsdomstol n�rmast under regeringsr�t� ten. Kammarr�tterna �r kammarr�tten i Stockholm, kammarr�tten i G�te� borg, kammarr�tten i Sun dsvall och kammarr�tten i J�nk�ping. L�nsr�tt �r allm�n f�rvaltningsdomstol n�rmast under kammarr�tt, I varje l�n finns en l�nsr�tt. Regeringsr�tten 2 � Regeringsr�tten pr�var 1. besv�r �ver kammarr�tts beslut enligt f�rvaltningsprocesslagen (1971:291), 420 ' Prop. 1978/79; 86. JuU 27, rskr 216, JuU 34, rskr 290, ^ Sena ste lydel.sc 1976:401. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> besv�r �ver annat beslut i f�rvaltnings�re nde som enligt lag eller av SFS 1979:165 fiksdagen beslutad f�rfattning eller enligt in struktion f�r kammarr�tterna anf�res hos domsto len. Om regeringsr�ttens beh�righet att pr�va ans�kningar om resning och �terst�llande av f�rsutten tid finns best�mmelser i 11 kap. 11 � regerings� formen. 3 � Regeringsr�tten best�r av aderton regeringsr�d eller det h�gre antal som av s�rskilda sk�l finnes erforderligt. Minst tv� tredjedelar av antalet regeringsr�d skall vara lagfarna. Regeringsr�den f�r icke inneha eller ut�va annat �mbete. Regeringsr�d utn� mnes av regeringen. Regeringen f�rordnar ett av rege� ringsr�den att vara domstolens ordf�rande. Om reg eringsr�ds tj�nstg�ring i lagr�det �r s�rskilt f�reskrivet. 4 � Regeringsr�tten �r delad i tv� eller flera avdelningar. Avdelningarna �r lika beh�riga att upptaga m�l som re geringsr�tten handl�gger. Regeringsr�ttens ordf�rande �r ordf�rande p� en avdelning. Ordf�rande p� annan avdelning �r det regeringsr�d som regeringen f�rordnar. P� avdelning d�mer fem regeringsr�d. Regeringsr�tten �r dock domf�r med fyra regeringsr�d, om tre av dessa �r ense om slutet. Vid behandling av fr�ga om pr�vningstillst�nd skall tre regeringsr�d deltaga. 5 � Finner avdelning vid �verl�ggning till avg�rande av m�l, att den me� ning som r�der p� avdelningen avviker fr�n r�ttsgrundsats eller lagtolk� ning, som f�rut varit antagen av regeringsr�tten, f�r avdelningen f�rordna, att m� let eller, om det kan ske, endast viss fr�ga i m�let skall avg�ras av regeringsr�tten i dess helhet. S�dant f�rordnande f�r ocks� meddelas, om det i annat fall �r av s�rskild betydelse f�r r�ttstill�mpningen att m�let eller viss fr�ga avg�res av regeringsr�tten i dess helhet. Har i olika avg�randen av regeringsr�tten kommit till uttryck mot var� andra stridande �sikter i fr�ga om viss r�ttsgrundsats eller lagtolkning, �ger f�rsta stycket till�mpning endast om avdelningen finner att den r�dan� de meningen avviker fr�n det senast meddelade avg�randet. N�r m�l avg�res av regeringsr�tten i dess helhet, skall alla ledam�terna deltaga i avg�randet, om ej laga hinder m�ter. 6 � N�r avdelning behandlar ans�kan om resning i n�got av regeringsr�t� ten avgjort m�l eller �re nde, f�r ledamot, som deltagit i det tidigare avg�� randet, ej tj�nstg�ra p� avdelningen, om domf�rt antal ledam�ter �nd� �r att tillg� inom domstolen. 7 � F�r beredning o ch f�redragning av m�l i regeringsr�tten finns hos domstolen s�rskilda tj�nstem�n. Kammarr�tterna 8 � Kammarr�tt pr�var I. besv�r �ver beslut i f�rvaltnings�rende som enligt lag eller annan f�r� fattning anf�res hos domstolen, '^21 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:165 2. m�l som underst�lles domstolen enligt folkbokf�ringsf�rordningen (1967:198). Regeringen f�rordnar om kammarr�tternas domkretsar. 9 � Innefattar besv�r �ven fr�ga, som det ankommer p� regeringen att avg�ra, och finner kammarr�tten fr�gorna ej b�ra avg�ras var f�r sig, skall kammarr�tten med eget utl�tande �verl�mna m�let till regeringens pr�v� ning. 10 � 1 kammarr�tt finns kammarr�ttspresident, en eller flera kammar� r�ttslagm�n samt kammarr�ttsr�d. De skall vara lagfarna. Kammarr�ttspresident, kammarr�ttslagman och kammarr�ttsr�d ut- n�mnes av regeringen. 11 � Kammarr�tt �r delad i avdelningar. Regeringen f�r best�mma att avdelning skall vara f�rlagd till annan ort �n den d�r domstolen har sitt s� te. Avdelning best�r av presidenten eller en lagman s�som ordf�rande samt av minst tv� kammarr�ttsr�d, av vilka en �r vice ordf�rande. Om s�rskild sammans�ttning av kammarr�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns best�mmelser i tax eringslagen (1956: 623). 12 S Kammarr�tt �r domf�r med tre lagfarna ledam�ter. Fler �n fyra lag� farna ledam�ter f�r ej sitta i r� tten. N�r det �r s�rskilt f�reskrivet att n�mndem�n skall ing� i r�tten, �r kam� marr�tt domf�r med tre lagfarna ledam�ter och tv� n�mndem�n. Fler �n fyra lagfarna ledam�ter och tre n�mndem�n f�r i s�dant fall ej sitta i r�tten. Kammarr�tt �r dock domf�r utan n�mndem�n 1. vid pr�vning av besv�r �ver beslut som ej inneb�r att m�let avg�res. 2. vid f�rordnande r�rande saken i avv aktan p� m�lets avg�rande samt vid annan �tg�rd som avser endast m�ls beredande, 3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig fr�n m�let utan att detta pr�vats i sak . Handl�gges m�l som avses i a ndra stycket gemensamt med annat m�l, f�r n�mndem�n deltaga vid handl�ggningen �ven av det senare m�let. Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns be� st�mmelser i tax eringslagen (1956: 623). Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd som avser endast m�ls beredande f�r vidtagas av lagfaren ledamot i kammarr�tten eller annan tj�nsteman vid denna. 13 1 kam marr�tts domkrets skall f�r kammarr�tten finnas n�mndem�n till det antal, som f�reskrives av regeringen. Regeringen fastst�ller for var� je l�n inom domkretsen det antal n�mndem�n som skall utses. Kammarr�t� ten fordelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d med dem. ^ Senaste lydelse 1976: .'562. �ndringen inneb�r att andra och tredje styckena upp - 422 h�vs. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "" v./ L�nsr�tterna SFS 1979:165 14 � L�nsr�tt pr�var 1. m�l enligt skatte-, taxerings-, uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfatt- ningarna i de n utstr�ckning som �r f�reskrivet i dessa f�rfat tningar, 2. m�l enligt barnav�rdslagen (1960:97), lagen (1954:579) om nykter� hetsv�rd, utl�nningslagen (1954:19 3), smittskyddslagen (1968: 231) och la� gen (1970: 375) om utl�mning till Danmar k, Finland, Island eller Norge f�r verkst�llighet av beslut om v�rd eller behandling i den utstr�ckning som �r f�reskrivet i dessa lagar samt m�l enligt 21 kap. f�r�ldrabalken, 3. s�vitt g�ller svenskt k�rkort, trafikkort eller traktorkort, m�l om var� ning eller �terkallelse och, s�vitt g�ller utl�ndskt k�rkort, m�l om varning eller v�gran att godk�nna k�rkortet, allt enligt vad d�rom �r s�rskilt f�re� skrivet. 15 � I l�nsr�tt finns lagman och, om regeringen inte best�mmer annat, en eller flera r�dm� n. I de l�nsr�tter som regeringen best�mmer finns ocks� en eller flera chefsr�dm�n. Lagman, chefsr�dman och r�dman skall vara lagfarna. De utn�m nes av regeringen. 16 � L�nsr�tt f�r efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Av� delning best�r av ordf�rande och minst tv� r�dm�n. Ordf�rande �r lagman� nen eller en chefsr�dman. Om s� rskild sammans�ttning av l�nsr�tt vid behandling av m�l om fas� tighetstaxering finns best�mmelser i taxeringslagen (1956: 623). 17 � L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare och tre n�mndem�n om inte annat f�ljer av 18 �. Fler �n fyra n�mndem�n f�r inte sitta i r�tte n. Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns, f�r� utom i 1 8 �, best�mmelser i taxeringslagen (195 6: 623). Regeringen best�mmer hur m�nga n�mndem �n som skall finnas i varje l�n f�r tj�nstg�ring i l�ns r�tten. L�nsr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d med dem. 18 � L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare ensam 1. n�r �tg�rd som avser endast m�ls beredande vidtages, 2. vid s�dant f�rh�r med vittne eller sakkunnig som beg�rts av annan l�nsr�tt samt vid s�dan t f�rh�r i �rende enligt utl�nningslagen (1954 :193) som beg�rts med st�d av 40 � samma lag, 3. vid beslut som avser endast r�ttelse av felr�kning, felskrivning eller annat uppenbart f�rbiseende, 4. vid beslut, s�vitt g�ller svenskt k�rkort, trafikkort eller traktorkort, om �terkallelse tills vidare eller, s�vitt g�ller utl�ndskt k�rkort, om v�gran tills vidare att godk�nna k�rkortet, n�r det �r uppenbart att s�dant beslut b�r meddelas, 5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avg�rande av m�l. Om det inte �r p�kallat av s�rskild anle dning att m�let pr�vas av fullsut- ten r�tt, �r l�nsr� tt domf�r med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar pr�vning av m�let i sak. 423 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:165 Vad som s�gs i andra sty cket g�ller �ven vid avg�rande av 1. m�l om utd�mande av vite, 2. m�l enligt beviss�kringslagen (1975:1027) f�r skatte- och avgiftspro� cessen, enligt lagen (19 78: 880) om betalningss�kring f�r skatter, tullar och avgitter, om handlings undantagande fr�n taxeringsrevision, skatterevi� sion eller annan granskning och om befrielse fr�n skyldighet att l�mna kon� trolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623), 3. m�l om omh�ndertagande f�r utredning enligt 30 � bamav�rdslagen (1960:97), 4. m�l enligt uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfattningarna med undan� tag av m�l om arbets givares ansvarighet f�r arbetstagares skatt, 5. m�l om uppdelning av taxer ingsv�rde enligt 8 � 3 mom. sista stycket kommunaiskattelagen (1928: 370), 6. m�l som av ser �ndring av taxerad inkomst med h�gst 500 kronor, 7. m�l enligt skatte- och taxeringsf�rfattningarna i vilket beslutet �ver� ensst�mmer med part emas samst�mmiga mening, 8. m�l i vilket saken � r uppenbar. I Vissa best �mmelser om kammarr�tt och l�nsr�tt 19 � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt utses genom val. Val f�rr�t� tas av landstinget eller, om i l�net finns kommun som inte ing�r i lands� tingskommun, av landstinget och kommunfullm�ktige med den f�rdelni ng dem emellan som l�nsstyrelsen best�mmer efter befolkningstalen. 1 G ot� lands l�n f�rr�ttas val av kommunfullm�ktige i Gotlands kommun. Valet skall vara proportionellt, om det beg�rs av minst s� m�nga leda� m�ter som motsvarar den kvot* som erh�ll s om antalet n�rvarande leda� m�ter delas med det antal personer som valet avser, �kad med 1. Om f�r� farandet vid s�dant proportionellt val �r s�rskilt f�reskrivet. Vart tredje �r v�ljes halva antalet n�mndem�n i kammarr�tt och l�nsr�tt. N�r val av de n�mndem�n som ing�r i l� nsr�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering skall ske framg�r av taxeringslagen (1956: 623). Regeringen f�r f�r visst l�n f� rordna att n�mndem�n i kammarr�tt skal! v�ljas bland dem som f�r samma ma ndatperiod har utsetts till n�mndem�n i ho vr�tt. N�mndeman i hovr�tt f�r �ven i annat fall, om han �r beh�rig d�rtill, tj�nstg�ra som n�mndeman i den kammarr�tt inom vars domkrets han �r kyr kobokf�rd. 424 20 � Valbar till n�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt �r myndig svensk medborgare, som �r kyrkobokf�rd i l�net och inte har fyllt sjuttio �r. Tj�nsteman vid allm�n f�rvaltningsdomstol, l�nsstyrelse, l�nsnykter- hetsn�mnd eller under l�nsstyrelse lydande myndighet, l�nsl�kare, bitr� dande l�nsl�kare, socialv�rdskonsulent, lagfaren domare, �klagare eller advokat eller annan som har till yrke att f�ra a ndras talan inf�r r�tta f�r inte vara n�mndeman. N�mndeman i l�nsr�tt f�r inte samtidigt vara n�mndeman i kam marr�tt. Den som har fyllt sextio � r eller uppger annat giltigt hinder �r inte skyl� dig att mottaga uppdrag som n�mndeman. Den som har avg�tt som n�mn � deman �r inte skyldig att mottaga nytt uppdrag f�rr�n efter .sex �r. R�tten pr�var sj�lvmant den valdes beh�righet. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> %\ � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt utses f�r sex �r men f�r avg� SFS 1979:165 efter tv� �r. Om n�mndeman i s�dan r�tt visar giltigt hinder, f�r r�tten ent� lediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio �r har r�tt att fr�ntr�da uppdraget. Upph�r n�mndeman att vara valbar eller beh�rig, f�rfaller upp� draget. Best�mmelser om mandatperiod f�r s�dan n�mndeman som ing�r i l�ns� r�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns i taxeringslagen (1956:623). N�r ledighet uppkommer, utses ny n�mndeman f�r den tid som �terst�r. �ndras antalet n�mndem�n, f�r nytilltr�dande n�mndeman utses f�r korta� re tid �n som f�ljer av f�rsta sty cket. Gemensamma best�mmelser 22 � I fr�ga om omr�stning i allm�n f�rvaltningsdomstol g�ller best�m� melserna i 16 och 29 kap. r�tteg�ngsbalken om omr�stning i hov r�tt i till� l�mpliga delar. 23 � Allm�n f�rvaltningsdomstol sammantr�der p� den ort d�r den har sitt s�te eller d�r avdelning av domstolen �r f�rlagd. N�r det f�religger s�r� skilda sk�l f�r domstolen s ammantr�da p� annan ort. 24 � "* Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltnin gsdomstol skall vara svensk medborgare. Den som � r omyndig eller i konkurstillst�nd f�r ej ut� �va befattning som ledamot eller f�redragande. I fr�ga om n�mndeman i kammarr�tt och l�nsr �tt g�ller 20 och 21 ��. Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall ha avlagt domared. De som st�r i s�dant f�rh�llande till varandra som s�gs i 4 kap. 12 � r�t� teg�ngsbalken f�r ej samtidigt tj�nstg�ra som ledam�ter i allm�n f�rvalt� ningsdomstol. 25 � Regeringen f�r p� b eg�ran av allm�n f�rvaltningsdomstol f�rordna s�rskilda sakkunniga f�r viss tid med uppgift att tillhandag� domstolen med utl�tanden. 26 � Vid allm�n f�rvaltningsdomstol finns kansli. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1979. M�l som vid ikra fttr�dandet �r anh�ngigt hos l�nsskatter�tt, fastighets� taxeringsr�tt eller l�nsr�tt pr�vas av l�nsr�tt. " Senaste lydelse 1976: 562. 425 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:165 Om uppdrag att vara n�mndeman i l�nsskatter�tt, fastighetstaxeringsr�tt eller l�nsr�tt inte �r f�rfallet och inte heller har upph�rt den 30 juni 197 9, skall uppdraget fr�n och med den I jul i 1979 avse l�nsr�tt. P� regeringens v�gnar SVEN ROMANUS Sigvard Holstad (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1979:165

Lag

Utkom fr�n trycket
den 9 maj 1979

om �ndring i Ja gen (1971: 289) om allm�nna

f�rvaltningsdomstolar;

utf�rdad den 26 april 1979.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr� ga om lagen (1971:289) om all�

m�nna f�rvaltningsdomstolar

dels att 18 � skall upph�ra att g�lla,

dels att nuvarande 12 a och 1317 �� skall betecknas 13 respektive

22-26 ��,

dels att 1 � och de nya 13 och 24 �� s kall ha nedan angivna lydelse,
dels att rubriken n�rmast f�re nuvarande 13 � skall s�ttas n�rmast f�re

nya 22 �,

dels att i lage n skall inf�ras �tta nya paragrafer, 14-21 ��, av nedan an�

givna lydelse,

dels att i la gen, n�rmast f�re 14 och 19 ��, skall inf�ras nya rubriker av

nedan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den

dag d� denna lag tr�der i kr aft.

Regeringsr�tten �r, i enlighet med vad i regeringsformen s�gs,

h�gsta allm�nna f�rvaltningsdomstol. Den har sitt s�te i Sto ckholm.

Kammarr�tt �r allm�n f�rvaltningsdomstol n�rmast under regeringsr�t�

ten.

Kammarr�tterna �r kammarr�tten i Stockholm, kammarr�tten i G�te�

borg, kammarr�tten i Sun dsvall och kammarr�tten i J�nk�ping.

L�nsr�tt �r allm�n f�rvaltningsdomstol n�rmast under kammarr�tt, I

varje l�n finns en l�nsr�tt.

Regeringsr�tten

2 � Regeringsr�tten pr�var

1. besv�r �ver kammarr�tts beslut enligt f�rvaltningsprocesslagen

(1971:291),

420

' Prop. 1978/79; 86. JuU 27, rskr 216, JuU 34, rskr 290,

^ Sena ste lydel.sc 1976:401.

�

besv�r �ver annat beslut i f�rvaltnings�re nde som enligt lag eller av

SFS 1979:165

fiksdagen beslutad f�rfattning eller enligt in struktion f�r kammarr�tterna
anf�res hos domsto len.

Om regeringsr�ttens beh�righet att pr�va ans�kningar om resning och

�terst�llande av f�rsutten tid finns best�mmelser i 11 kap. 11 � regerings�
formen.

3 � Regeringsr�tten best�r av aderton regeringsr�d eller det h�gre antal

som av s�rskilda sk�l finnes erforderligt. Minst tv� tredjedelar av antalet

regeringsr�d skall vara lagfarna. Regeringsr�den f�r icke inneha eller ut�va

annat �mbete.

Regeringsr�d utn� mnes av regeringen. Regeringen f�rordnar ett av rege�

ringsr�den att vara domstolens ordf�rande.

Om reg eringsr�ds tj�nstg�ring i lagr�det �r s�rskilt f�reskrivet.

4 � Regeringsr�tten �r delad i tv� eller flera avdelningar. Avdelningarna
�r lika beh�riga att upptaga m�l som re geringsr�tten handl�gger.

Regeringsr�ttens ordf�rande �r ordf�rande p� en avdelning. Ordf�rande

p� annan avdelning �r det regeringsr�d som regeringen f�rordnar.

P� avdelning d�mer fem regeringsr�d. Regeringsr�tten �r dock domf�r

med fyra regeringsr�d, om tre av dessa �r ense om slutet. Vid behandling

av fr�ga om pr�vningstillst�nd skall tre regeringsr�d deltaga.

5 � Finner avdelning vid �verl�ggning till avg�rande av m�l, att den me�

ning som r�der p� avdelningen avviker fr�n r�ttsgrundsats eller lagtolk�
ning, som f�rut varit antagen av regeringsr�tten, f�r avdelningen f�rordna,

att m� let eller, om det kan ske, endast viss fr�ga i m�let skall avg�ras av

regeringsr�tten i dess helhet. S�dant f�rordnande f�r ocks� meddelas, om

det i annat fall �r av s�rskild betydelse f�r r�ttstill�mpningen att m�let eller

viss fr�ga avg�res av regeringsr�tten i dess helhet.

Har i olika avg�randen av regeringsr�tten kommit till uttryck mot var�

andra stridande �sikter i fr�ga om viss r�ttsgrundsats eller lagtolkning,
�ger f�rsta stycket till�mpning endast om avdelningen finner att den r�dan�
de meningen avviker fr�n det senast meddelade avg�randet.

N�r m�l avg�res av regeringsr�tten i dess helhet, skall alla ledam�terna

deltaga i avg�randet, om ej laga hinder m�ter.

6 � N�r avdelning behandlar ans�kan om resning i n�got av regeringsr�t�

ten avgjort m�l eller �re nde, f�r ledamot, som deltagit i det tidigare avg��

randet, ej tj�nstg�ra p� avdelningen, om domf�rt antal ledam�ter �nd� �r

att tillg� inom domstolen.

7 � F�r beredning o ch f�redragning av m�l i regeringsr�tten finns hos
domstolen s�rskilda tj�nstem�n.

Kammarr�tterna

8 � Kammarr�tt pr�var

I. besv�r �ver beslut i f�rvaltnings�rende som enligt lag eller annan f�r�

fattning anf�res hos domstolen,

'^21

�

SFS 1979:165

2. m�l som underst�lles domstolen enligt folkbokf�ringsf�rordningen

(1967:198).

Regeringen f�rordnar om kammarr�tternas domkretsar.

9 � Innefattar besv�r �ven fr�ga, som det ankommer p� regeringen att
avg�ra, och finner kammarr�tten fr�gorna ej b�ra avg�ras var f�r sig, skall

kammarr�tten med eget utl�tande �verl�mna m�let till regeringens pr�v�
ning.

10 � 1 kammarr�tt finns kammarr�ttspresident, en eller flera kammar�

r�ttslagm�n samt kammarr�ttsr�d. De skall vara lagfarna.

Kammarr�ttspresident, kammarr�ttslagman och kammarr�ttsr�d ut-

n�mnes av regeringen.

11 � Kammarr�tt �r delad i avdelningar. Regeringen f�r best�mma att

avdelning skall vara f�rlagd till annan ort �n den d�r domstolen har sitt s�
te.

Avdelning best�r av presidenten eller en lagman s�som ordf�rande samt

av minst tv� kammarr�ttsr�d, av vilka en �r vice ordf�rande.

Om s�rskild sammans�ttning av kammarr�tt vid behandling av m�l om

fastighetstaxering finns best�mmelser i tax eringslagen (1956: 623).

12 S Kammarr�tt �r domf�r med tre lagfarna ledam�ter. Fler �n fyra lag�
farna ledam�ter f�r ej sitta i r� tten.

N�r det �r s�rskilt f�reskrivet att n�mndem�n skall ing� i r�tten, �r kam�

marr�tt domf�r med tre lagfarna ledam�ter och tv� n�mndem�n. Fler �n

fyra lagfarna ledam�ter och tre n�mndem�n f�r i s�dant fall ej sitta i r�tten.

Kammarr�tt �r dock domf�r utan n�mndem�n

1. vid pr�vning av besv�r �ver beslut som ej inneb�r att m�let avg�res.

2. vid f�rordnande r�rande saken i avv aktan p� m�lets avg�rande samt

vid annan �tg�rd som avser endast m�ls beredande,

3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig fr�n m�let utan att detta

pr�vats i sak .

Handl�gges m�l som avses i a ndra stycket gemensamt med annat m�l,

f�r n�mndem�n deltaga vid handl�ggningen �ven av det senare m�let.

Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns be�

st�mmelser i tax eringslagen (1956: 623).

Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd som avser endast m�ls

beredande f�r vidtagas av lagfaren ledamot i kammarr�tten eller annan

tj�nsteman vid denna.

1 kam marr�tts domkrets skall f�r kammarr�tten finnas n�mndem�n

till det antal, som f�reskrives av regeringen. Regeringen fastst�ller for var�

je l�n inom domkretsen det antal n�mndem�n som skall utses. Kammarr�t�

ten fordelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d med dem.

^ Senaste lydelse 1976: .'562. �ndringen inneb�r att andra och tredje styckena upp -

422

h�vs.

�

"" v./

L�nsr�tterna

SFS 1979:165

14 � L�nsr�tt pr�var

1. m�l enligt skatte-, taxerings-, uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfatt-

ningarna i de n utstr�ckning som �r f�reskrivet i dessa f�rfat tningar,

2. m�l enligt barnav�rdslagen (1960:97), lagen (1954:579) om nykter�

hetsv�rd, utl�nningslagen (1954:19 3), smittskyddslagen (1968: 231) och la�

gen (1970: 375) om utl�mning till Danmar k, Finland, Island eller Norge f�r

verkst�llighet av beslut om v�rd eller behandling i den utstr�ckning som �r

f�reskrivet i dessa lagar samt m�l enligt 21 kap. f�r�ldrabalken,

3. s�vitt g�ller svenskt k�rkort, trafikkort eller traktorkort, m�l om var�

ning eller �terkallelse och, s�vitt g�ller utl�ndskt k�rkort, m�l om varning

eller v�gran att godk�nna k�rkortet, allt enligt vad d�rom �r s�rskilt f�re�

skrivet.

15 � I l�nsr�tt finns lagman och, om regeringen inte best�mmer annat, en

eller flera r�dm� n. I de l�nsr�tter som regeringen best�mmer finns ocks�

en eller flera chefsr�dm�n.

Lagman, chefsr�dman och r�dman skall vara lagfarna. De utn�m nes av

regeringen.

16 � L�nsr�tt f�r efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Av�

delning best�r av ordf�rande och minst tv� r�dm�n. Ordf�rande �r lagman�

nen eller en chefsr�dman.

Om s� rskild sammans�ttning av l�nsr�tt vid behandling av m�l om fas�

tighetstaxering finns best�mmelser i taxeringslagen (1956: 623).

17 � L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare och tre n�mndem�n om

inte annat f�ljer av 18 �. Fler �n fyra n�mndem�n f�r inte sitta i r�tte n.

Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns, f�r�

utom i 1 8 �, best�mmelser i taxeringslagen (195 6: 623).

Regeringen best�mmer hur m�nga n�mndem �n som skall finnas i varje

l�n f�r tj�nstg�ring i l�ns r�tten. L�nsr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan
n�mndem�nnen efter samr�d med dem.

18 � L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare ensam

1. n�r �tg�rd som avser endast m�ls beredande vidtages,

2. vid s�dant f�rh�r med vittne eller sakkunnig som beg�rts av annan

l�nsr�tt samt vid s�dan t f�rh�r i �rende enligt utl�nningslagen (1954 :193)
som beg�rts med st�d av 40 � samma lag,

3. vid beslut som avser endast r�ttelse av felr�kning, felskrivning eller

annat uppenbart f�rbiseende,

4. vid beslut, s�vitt g�ller svenskt k�rkort, trafikkort eller traktorkort,

om �terkallelse tills vidare eller, s�vitt g�ller utl�ndskt k�rkort, om v�gran

tills vidare att godk�nna k�rkortet, n�r det �r uppenbart att s�dant beslut
b�r meddelas,

5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avg�rande av m�l.
Om det inte �r p�kallat av s�rskild anle dning att m�let pr�vas av fullsut-

ten r�tt, �r l�nsr� tt domf�r med en lagfaren domare ensam vid beslut som
inte innefattar pr�vning av m�let i sak.

423

�

SFS 1979:165

Vad som s�gs i andra sty cket g�ller �ven vid avg�rande av

1. m�l om utd�mande av vite,

2. m�l enligt beviss�kringslagen (1975:1027) f�r skatte- och avgiftspro�

cessen, enligt lagen (19 78: 880) om betalningss�kring f�r skatter, tullar och
avgitter, om handlings undantagande fr�n taxeringsrevision, skatterevi�
sion eller annan granskning och om befrielse fr�n skyldighet att l�mna kon�
trolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623),

3. m�l om omh�ndertagande f�r utredning enligt 30 � bamav�rdslagen

(1960:97),

4. m�l enligt uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfattningarna med undan�

tag av m�l om arbets givares ansvarighet f�r arbetstagares skatt,

5. m�l om uppdelning av taxer ingsv�rde enligt 8 � 3 mom. sista stycket

kommunaiskattelagen (1928: 370),

6. m�l som av ser �ndring av taxerad inkomst med h�gst 500 kronor,
7. m�l enligt skatte- och taxeringsf�rfattningarna i vilket beslutet �ver�

ensst�mmer med part emas samst�mmiga mening,

8. m�l i vilket saken � r uppenbar.

I Vissa best �mmelser om kammarr�tt och l�nsr�tt

19 � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt utses genom val. Val f�rr�t�

tas av landstinget eller, om i l�net finns kommun som inte ing�r i lands�
tingskommun, av landstinget och kommunfullm�ktige med den f�rdelni ng

dem emellan som l�nsstyrelsen best�mmer efter befolkningstalen. 1 G ot�

lands l�n f�rr�ttas val av kommunfullm�ktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det beg�rs av minst s� m�nga leda�

m�ter som motsvarar den kvot* som erh�ll s om antalet n�rvarande leda�
m�ter delas med det antal personer som valet avser, �kad med 1. Om f�r�

farandet vid s�dant proportionellt val �r s�rskilt f�reskrivet.

Vart tredje �r v�ljes halva antalet n�mndem�n i kammarr�tt och l�nsr�tt.

N�r val av de n�mndem�n som ing�r i l� nsr�tt vid behandling av m�l om

fastighetstaxering skall ske framg�r av taxeringslagen (1956: 623).

Regeringen f�r f�r visst l�n f� rordna att n�mndem�n i kammarr�tt skal!

v�ljas bland dem som f�r samma ma ndatperiod har utsetts till n�mndem�n
i ho vr�tt. N�mndeman i hovr�tt f�r �ven i annat fall, om han �r beh�rig

d�rtill, tj�nstg�ra som n�mndeman i den kammarr�tt inom vars domkrets

han �r kyr kobokf�rd.

424

20 � Valbar till n�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt �r myndig svensk

medborgare, som �r kyrkobokf�rd i l�net och inte har fyllt sjuttio �r.

Tj�nsteman vid allm�n f�rvaltningsdomstol, l�nsstyrelse, l�nsnykter-

hetsn�mnd eller under l�nsstyrelse lydande myndighet, l�nsl�kare, bitr�

dande l�nsl�kare, socialv�rdskonsulent, lagfaren domare, �klagare eller
advokat eller annan som har till yrke att f�ra a ndras talan inf�r r�tta f�r

inte vara n�mndeman.

N�mndeman i l�nsr�tt f�r inte samtidigt vara n�mndeman i kam marr�tt.

Den som har fyllt sextio � r eller uppger annat giltigt hinder �r inte skyl�

dig att mottaga uppdrag som n�mndeman. Den som har avg�tt som n�mn �
deman �r inte skyldig att mottaga nytt uppdrag f�rr�n efter .sex �r.

R�tten pr�var sj�lvmant den valdes beh�righet.

�

%\ � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt utses f�r sex �r men f�r avg�

SFS 1979:165

efter tv� �r. Om n�mndeman i s�dan r�tt visar giltigt hinder, f�r r�tten ent�

lediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio �r har r�tt att fr�ntr�da

uppdraget. Upph�r n�mndeman att vara valbar eller beh�rig, f�rfaller upp�

draget.

Best�mmelser om mandatperiod f�r s�dan n�mndeman som ing�r i l�ns�

r�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns i taxeringslagen

(1956:623).

N�r ledighet uppkommer, utses ny n�mndeman f�r den tid som �terst�r.

�ndras antalet n�mndem�n, f�r nytilltr�dande n�mndeman utses f�r korta�

re tid �n som f�ljer av f�rsta sty cket.

Gemensamma best�mmelser
22 � I fr�ga om omr�stning i allm�n f�rvaltningsdomstol g�ller best�m�

melserna i 16 och 29 kap. r�tteg�ngsbalken om omr�stning i hov r�tt i till�
l�mpliga delar.

23 � Allm�n f�rvaltningsdomstol sammantr�der p� den ort d�r den har
sitt s�te eller d�r avdelning av domstolen �r f�rlagd. N�r det f�religger s�r�

skilda sk�l f�r domstolen s ammantr�da p� annan ort.

24 � "* Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltnin gsdomstol skall vara
svensk medborgare. Den som � r omyndig eller i konkurstillst�nd f�r ej ut�

�va befattning som ledamot eller f�redragande. I fr�ga om n�mndeman i

kammarr�tt och l�nsr �tt g�ller 20 och 21 ��.

Ledamot och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall ha avlagt

domared.

De som st�r i s�dant f�rh�llande till varandra som s�gs i 4 kap. 12 � r�t�

teg�ngsbalken f�r ej samtidigt tj�nstg�ra som ledam�ter i allm�n f�rvalt�

ningsdomstol.

25 � Regeringen f�r p� b eg�ran av allm�n f�rvaltningsdomstol f�rordna

s�rskilda sakkunniga f�r viss tid med uppgift att tillhandag� domstolen

med utl�tanden.

26 � Vid allm�n f�rvaltningsdomstol finns kansli.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1979.

M�l som vid ikra fttr�dandet �r anh�ngigt hos l�nsskatter�tt, fastighets�

taxeringsr�tt eller l�nsr�tt pr�vas av l�nsr�tt.

" Senaste lydelse 1976: 562.

425

�

SFS 1979:165

Om uppdrag att vara n�mndeman i l�nsskatter�tt, fastighetstaxeringsr�tt

eller l�nsr�tt inte �r f�rfallet och inte heller har upph�rt den 30 juni 197 9,

skall uppdraget fr�n och med den I jul i 1979 avse l�nsr�tt.

P� regeringens v�gnar

SVEN ROMANUS

Sigvard Holstad

(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1979:165

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se