SFS 1986:225

Start / Miljörätt / Miljöbalk (1998:808) / SFS 1986:225

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Milj�skadelag; SFS 1986:225 Utkom fr�n trycket utf�rdad den 30 april 198 6. den 21 maj 1986 Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. Inledande best�mmelser 1 � Skadest�nd enligt denna lag utges f�r personskada, sakskada och ren f�rm�genhetsskada som verksamhet p� en fastighet har orsakat i sin om� givning. Ren f�rm�genhetsskada som inte har orsakats genom brott ers�tts dock endast om skadan �r av n�gon betydelse. Skada som inte har orsakats upps�tligen eller genom v�rdsl�shet ers�tts bara i den m�n den st�rning som har orsakat skadan inte sk�ligen b�r t�las med h�nsyn till f�rh�llanden a p� orten eller till dess allm�nna f�rekomst under j�mf�rliga f�rh�llanden. ' Prop. 1985/86:83, LU 25, rskr. 176. 479 ^ n .M "V'--' i. � \ � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1986:225 2 � Lagen till�mpas inte p� skador som har orsakats av joniserahd str�lning eller inverkan av elektrisk str�m fr�n elektrisk anl�ggning i fall d�^ s�rskilda best�mmelser g�ller. i F�ruts�ttningar f�r skadest�nd 3 � Skadest�nd utges f�r skador genom 1. f�rorening av vattendrag, sj�ar eller andra vattenomr�den, 2. f�rorening av grundvatten, 3. �ndring av grundvattenniv�n, 4. luftf�rorening, 5. markf�rorening, 6. buller, 7. skakning, eller 8. annan liknande st�rning. F�rsta stycket 1 -3 g�ller inte skador som har orsakats av verksamhet som bedrivs i enlighet med till st�nd enligt vattenlagen (1983:291). En skada skall anses ha orsakats genom en st�rning som avses i f�rsta stycket, om det med h�nsyn till st�rningens och skadeverkningarnas art, andra m�jliga skadeorsaker samt omst�ndigheterna i �vrigt f�religger �verv�gande sannolikhet f�r ett s�dant orsakssamband. 4 � Skadest�nd utges ocks� f�r skador genom spr�ngsten eller andra l�sspr�ngda f�rem�l, om skadan orsakas av spr�ngningsarbete eller av annan verksamhet som medf�r s�rskild fara f�r explosion. 5 � I andra fall �n som anges i 3 eller 4 � utges skadest�nd f�r skador som orsakas av gr�vning eller liknande arbete, om den som utf�r eller l�ter utf�ra arbetet har f�rsummat att vidta s�dana skydds�tg�rder som anges i 3 kap. 3 � jordabalken eller i annat h�nseende har brustit i omsorg vid arbetets utf�rande. Om arbetet �r s�rskilt ingripande eller av annan anledning medf�r s�r� skild risk , skall den skada som orsakas av a rbetet ers�ttas �ven om den som utf�r eller l�ter utf�ra arbetet inte har varit f�rsumlig. Skacfest�ndsansvariga 6 � Skyldighet att utge skadest�n d enligt denna lag har den som bedrive r eller l �ter bedriva den skadeg�rande verksamheten i egenskap av fastig� hets�gare eller tomtr�ttshavare. Samma skadest�ndsskyldighet har andra som bedriver eller l�ter bedriva den skadeg�rande verksamheten och som brukar fastigheten i sin n� ringsverksamhet eller i offen tlig verksamhet. Om n�gon annan som brukar fastigheten bedriver eller l�ter bedriva den skadeg�rande verksamheten �r han skadest�ndsskyldig enligt denna lag endast om han har orsaka t skadan upps�tligen eller genom v�rdsl�shet. 7 � Skyldighet att utge skadest�nd enligt denna lag har ocks� den som, utan att vara fastighets�gare, tomtr�ttshavare eller annan brukare av fas� tigheten, i egen n�ringsverksamhet utf�r eller l�ter utf�ra arbete p� fastig- 480 heten. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 't|' ' Skall tv� eller flera ers�tta samma skada enligt denna lag, svarar de SFS 1986:225 lidariskt f�r skadest�ndet i den m�n inte annat f�ljer av att begr�nsning g�ller i den skadest�n dsskyldighet som �ligger n�gon av dem. Vad de solidariskt ansvariga har betalt i skadest�nd skall, om inte annat har avtalats, f�rdelas mellan dem ef ter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till grunden f�r skadest�ndsansvaret, m�jligheterna att f�rebygga skadan och omst�ndigheterna i �vrigt. Ers�ttning f�r framtida skador p� egendom 9 � Kan i fr�ga om skador som avser egendom ers�ttningens belopp l�mpligen uppskattas p� f�rhand, skall ers�ttning best�mmas f�r framtida skador, om en part beg�r det. Om det finns sk�lig anledning, kan ers�ttningen best�mmas till ett visst �rligt b elopp. �ndras f�rh�llandena sedan ers�ttningen har best�mts p� detta s�tt, kan ers�ttningen j�mkas efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till de �ndrade f�rh�llandena. 10 � I fr�ga om neds�ttning, f�rdelning och utbetalning av ers�ttning som fastst�lls att utges p� en g�ng f�r f ramtida skador p� en fastighet och som tillkommer �garen av fastigheten eller en innehavare av tomtr�tt i denna till�mpas ex propriationslagen (1972:719). �ven n�r det g�ller verkan av s�dan neds�ttning, f�rdelning och utbetalning skall den lagen till�mpas. Om en borgen�r som har pantr�tt i fastigh eten lider f�rlust genom a tt ers�ttning enligt f�rsta stycket har blivit f�r l�gt ber�knad och ers�ttningen till f�ljd av �verenskommelse mellan den ers�ttningsskyldige och den ers�ttningsber�ttigade eller av annan anledning inte har blivit pr�vad av domstol, har borgen�ren r�tt till gottg�relse av den ers�ttningsskyldige mot att hans fordran i denna del skrivs av p� fordringshandlingen. Inl�sen av fastighet 11 � Medf�r en verksamhet som avses i den na lag att en fastighet helt eller delvis blir onyttig f� r �garen eller att synnerligt men uppkommer vid begagnandet, skall fastigheten eller fastighetsdelen p� �garens beg�ran inl�sas av den som b edriver verksamheten. I fr�ga om s�dan inl�sen till�mpas expropriationslagen (1972:719). Be� tr�ffande v�rde�kning som har �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re det att talan v�ck s vid domstol till�mpas 4 kap. 3 � samma lag. R�tteg�ngen 1 milj�skadem�l 12 � Den som vill framst�lla anspr�k p� ers�ttning enligt denna lag skall v�cka talan vid den tingsr�tt inom vars omr�de den skadeg�rande verk� samheten i huvudsa k bedrivs eller har bedrivits. Avser ers�ttningen skada p� fastighet eller p� byggnad eller annan anl�ggning p� annans mark, skall talan dock v�cka s vid den fastighetsdom� stol inom vars omr�de verksamheten i huvudsak bedrivs eller har bedri� vits. Detsamma g�ller om n�gon vill beg�ra gottg�relse enligt 10 � andra stycket eller fordra inl�sen enligt 11 �. Gemensamt med ett m�l som a vses 481 16-SFS 1986 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> of-':, SFS 1986:225 i f�rsta eller andra meningen f�r fastighetsdomstolen handl�gga �ven and ' m�l mellan s amma eller olika parter, om det med h�nsyn till utredningen och �vriga omst�ndigheter �r l�mpligt. " 13 � Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet som kan ' medf�ra s�dan skada som avses i 3 � kan beg�ra pr�vning av ers�ttnings� fr�gan vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de verksamheten i huvud� sak bedrivs eller skall bedrivas. 14 � I fr�ga om r�tteg�n gskostnader skall i m�l enl igt 11 eller 13 � till�m� pas best�mmelserna om kostnader i expropriationsm�l. Om et t yrkande om inl�sen enligt 11 � ogillas, g�ller dock best�mmelserna om r�tteg�ngs� kostnader i r�tteg �ngsbalken. Dessa best�mmelser till�mpas ocks� i andra m�l enligt denna lag. 1. Denna lag tr�der i kraft d en 1 juli 198 6. 2. �ven om ett skadefall har intr�ffat efter ikrafttr�dandet skall lagen inte till�mpas, om skadan �r en f�ljd av en st�rning som har upph�rt f�re ikrafttr�dandet. 3. Har talan som r�r en fr�ga som regleras i lagen v�ckt s f�re ikrafttr� dandet, handl�ggs m�let �ven efter denna tidpunkt enligt �ldre best�mmel� ser. P� regeringens v�gnar SVANTE LUNDKVIST STEN WICKBOM (Justitiedepartementet) � </div> </div>

Milj�skadelag;

SFS 1986:225

Utkom fr�n trycket

utf�rdad den 30 april 198 6.

den 21 maj 1986

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

Inledande best�mmelser

1 � Skadest�nd enligt denna lag utges f�r personskada, sakskada och ren

f�rm�genhetsskada som verksamhet p� en fastighet har orsakat i sin om�
givning.

Ren f�rm�genhetsskada som inte har orsakats genom brott ers�tts dock

endast om skadan �r av n�gon betydelse.

Skada som inte har orsakats upps�tligen eller genom v�rdsl�shet ers�tts

bara i den m�n den st�rning som har orsakat skadan inte sk�ligen b�r t�las
med h�nsyn till f�rh�llanden a p� orten eller till dess allm�nna f�rekomst
under j�mf�rliga f�rh�llanden.

' Prop. 1985/86:83, LU 25, rskr. 176.

479

^ n

.M "V'--'

i. �

�

SFS 1986:225

2 � Lagen till�mpas inte p� skador som har orsakats av joniserahd
str�lning eller inverkan av elektrisk str�m fr�n elektrisk anl�ggning i fall d�^

s�rskilda best�mmelser g�ller.

F�ruts�ttningar f�r skadest�nd
3 � Skadest�nd utges f�r skador genom

1. f�rorening av vattendrag, sj�ar eller andra vattenomr�den,

2. f�rorening av grundvatten,

3. �ndring av grundvattenniv�n,
4. luftf�rorening,

5. markf�rorening,
6. buller,
7. skakning, eller
8. annan liknande st�rning.

F�rsta stycket 1 -3 g�ller inte skador som har orsakats av verksamhet

som bedrivs i enlighet med till st�nd enligt vattenlagen (1983:291).

En skada skall anses ha orsakats genom en st�rning som avses i f�rsta

stycket, om det med h�nsyn till st�rningens och skadeverkningarnas art,
andra m�jliga skadeorsaker samt omst�ndigheterna i �vrigt f�religger

�verv�gande sannolikhet f�r ett s�dant orsakssamband.

4 � Skadest�nd utges ocks� f�r skador genom spr�ngsten eller andra
l�sspr�ngda f�rem�l, om skadan orsakas av spr�ngningsarbete eller av
annan verksamhet som medf�r s�rskild fara f�r explosion.

5 � I andra fall �n som anges i 3 eller 4 � utges skadest�nd f�r skador som

orsakas av gr�vning eller liknande arbete, om den som utf�r eller l�ter

utf�ra arbetet har f�rsummat att vidta s�dana skydds�tg�rder som anges i

3 kap. 3 � jordabalken eller i annat h�nseende har brustit i omsorg vid
arbetets utf�rande.

Om arbetet �r s�rskilt ingripande eller av annan anledning medf�r s�r�

skild risk , skall den skada som orsakas av a rbetet ers�ttas �ven om den

som utf�r eller l�ter utf�ra arbetet inte har varit f�rsumlig.

Skacfest�ndsansvariga
6 � Skyldighet att utge skadest�n d enligt denna lag har den som bedrive r

eller l �ter bedriva den skadeg�rande verksamheten i egenskap av fastig�

hets�gare eller tomtr�ttshavare. Samma skadest�ndsskyldighet har andra

som bedriver eller l�ter bedriva den skadeg�rande verksamheten och som
brukar fastigheten i sin n� ringsverksamhet eller i offen tlig verksamhet.

Om n�gon annan som brukar fastigheten bedriver eller l�ter bedriva den

skadeg�rande verksamheten �r han skadest�ndsskyldig enligt denna lag

endast om han har orsaka t skadan upps�tligen eller genom v�rdsl�shet.

7 � Skyldighet att utge skadest�nd enligt denna lag har ocks� den som,

utan att vara fastighets�gare, tomtr�ttshavare eller annan brukare av fas�

tigheten, i egen n�ringsverksamhet utf�r eller l�ter utf�ra arbete p� fastig-

480

heten.

�

't|' ' Skall tv� eller flera ers�tta samma skada enligt denna lag, svarar de

SFS 1986:225

lidariskt f�r skadest�ndet i den m�n inte annat f�ljer av att begr�nsning

g�ller i den skadest�n dsskyldighet som �ligger n�gon av dem.

Vad de solidariskt ansvariga har betalt i skadest�nd skall, om inte annat

har avtalats, f�rdelas mellan dem ef ter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till

grunden f�r skadest�ndsansvaret, m�jligheterna att f�rebygga skadan och

omst�ndigheterna i �vrigt.

Ers�ttning f�r framtida skador p� egendom
9 � Kan i fr�ga om skador som avser egendom ers�ttningens belopp
l�mpligen uppskattas p� f�rhand, skall ers�ttning best�mmas f�r framtida
skador, om en part beg�r det.

Om det finns sk�lig anledning, kan ers�ttningen best�mmas till ett visst

�rligt b elopp. �ndras f�rh�llandena sedan ers�ttningen har best�mts p�
detta s�tt, kan ers�ttningen j�mkas efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till
de �ndrade f�rh�llandena.

10 � I fr�ga om neds�ttning, f�rdelning och utbetalning av ers�ttning som

fastst�lls att utges p� en g�ng f�r f ramtida skador p� en fastighet och som

tillkommer �garen av fastigheten eller en innehavare av tomtr�tt i denna

till�mpas ex propriationslagen (1972:719). �ven n�r det g�ller verkan av
s�dan neds�ttning, f�rdelning och utbetalning skall den lagen till�mpas.

Om en borgen�r som har pantr�tt i fastigh eten lider f�rlust genom a tt

ers�ttning enligt f�rsta stycket har blivit f�r l�gt ber�knad och ers�ttningen

till f�ljd av �verenskommelse mellan den ers�ttningsskyldige och den

ers�ttningsber�ttigade eller av annan anledning inte har blivit pr�vad av
domstol, har borgen�ren r�tt till gottg�relse av den ers�ttningsskyldige

mot att hans fordran i denna del skrivs av p� fordringshandlingen.

Inl�sen av fastighet

11 � Medf�r en verksamhet som avses i den na lag att en fastighet helt

eller delvis blir onyttig f� r �garen eller att synnerligt men uppkommer vid

begagnandet, skall fastigheten eller fastighetsdelen p� �garens beg�ran

inl�sas av den som b edriver verksamheten.

I fr�ga om s�dan inl�sen till�mpas expropriationslagen (1972:719). Be�

tr�ffande v�rde�kning som har �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re

det att talan v�ck s vid domstol till�mpas 4 kap. 3 � samma lag.

R�tteg�ngen 1 milj�skadem�l

12 � Den som vill framst�lla anspr�k p� ers�ttning enligt denna lag skall

v�cka talan vid den tingsr�tt inom vars omr�de den skadeg�rande verk�
samheten i huvudsa k bedrivs eller har bedrivits.

Avser ers�ttningen skada p� fastighet eller p� byggnad eller annan

anl�ggning p� annans mark, skall talan dock v�cka s vid den fastighetsdom�

stol inom vars omr�de verksamheten i huvudsak bedrivs eller har bedri�
vits. Detsamma g�ller om n�gon vill beg�ra gottg�relse enligt 10 � andra
stycket eller fordra inl�sen enligt 11 �. Gemensamt med ett m�l som a vses

481

16-SFS 1986

�

of-':,

SFS 1986:225

i f�rsta eller andra meningen f�r fastighetsdomstolen handl�gga �ven and '
m�l mellan s amma eller olika parter, om det med h�nsyn till utredningen
och �vriga omst�ndigheter �r l�mpligt.

13 � Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet som kan '

medf�ra s�dan skada som avses i 3 � kan beg�ra pr�vning av ers�ttnings�

fr�gan vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de verksamheten i huvud�

sak bedrivs eller skall bedrivas.

14 � I fr�ga om r�tteg�n gskostnader skall i m�l enl igt 11 eller 13 � till�m�

pas best�mmelserna om kostnader i expropriationsm�l. Om et t yrkande

om inl�sen enligt 11 � ogillas, g�ller dock best�mmelserna om r�tteg�ngs�

kostnader i r�tteg �ngsbalken. Dessa best�mmelser till�mpas ocks� i andra
m�l enligt denna lag.

1. Denna lag tr�der i kraft d en 1 juli 198 6.
2. �ven om ett skadefall har intr�ffat efter ikrafttr�dandet skall lagen

inte till�mpas, om skadan �r en f�ljd av en st�rning som har upph�rt f�re
ikrafttr�dandet.

3. Har talan som r�r en fr�ga som regleras i lagen v�ckt s f�re ikrafttr�

dandet, handl�ggs m�let �ven efter denna tidpunkt enligt �ldre best�mmel�
ser.

P� regeringens v�gnar

SVANTE LUNDKVIST

STEN WICKBOM
(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1986:225

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se