Lag
SFS 1986: II57
om ändring i miljöskyddslagen (1969:387);
Utkom från trycket
den 19 december 1986
Utfärdad den 11 december 1986.
Enligt riks dagens beslut' föreskrivs att 11, 14, 15, 60 och 61 §§ miljö
skyddslagen (1969:387)^ skall ha följande lydelse.
11 § Koncessionsnämnden består av ordförande och tre andra leda
möter. Vid förb eredande åtgärd, vid prövning av fråga om avvisning av
ansökan eller avskrivning av ärende samt vid handläggning av överkla
gande av nämndens beslut kan nämnden bestå av ordföranden ensam.
Ordföranden skall vara lagfaren och erfaren i do marvärv. En ledamot
skall ha sakkunskap och erfarenhet i teknis ka frågor. En ledamot skall ha
erfarenhet av frågor som faller inom v erksamhetsområdet för statens na-
t
turvårdsverk. Den fjärde ledamoten skall ha erfarenhet av industriell verk
samhet. Om ärendet enligt ordförandens bedömande i huvudsak avser
kommunala förh ållanden, skall som Qärde ledamot i stället ingå person
med erfarenhet av kommunal verksamhet.
Regeringen förordnar ordförande, övriga ledamöter och, i den ut sträck
ning det behövs, ersättare för dem. Bestämmelserna om ledamot gäller
även ersättare.
Regeringen kan föreskriva att i ko ncessionsnämnden skall finnas flera
avdelningar. Bestämmelserna om koncessionsnämnd gäller i tillämpliga
delar avdelning.
14 § Koncessionsnämnnden skall söija för fullständig utredning av
ärende som kommer under nämndens prövning.
Nämnden skall
1. genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt bereda dem
som kan berö ras av den miljöfarliga verksam heten tillfälle att yttra sig,
2. samråda med de statliga och kommunala myndigheter som har väsent
liga intressen att bevaka i frågan,
3. hålla sammanträde med dem som saken angår och besiktning på
platsen, om det ej är uppenbart onödigt,
' Prop. 1986/87:39, KU 11, rskr. 59.
^ Lagen omtryckt 1981:420.
2123
¬
SFS 1986; 1157
4. lämna den som gjort ansökan eller framställt erinran underrättelse om
det som tillförts ärendet genom annan än honom själv och bereda honom
tillfälle att yttra sig däröver, om inte annat följer av 17 § förvaltningslagen
(1986:223).
Nämnden kan uppdraga åt en eller flera av ledamöterna att hålla sam
manträde eller besiktning enligt andra stycket 3.
Nämnden kan uppd raga åt sakkunnig att verkställa särskild utredning.
Kostnad för kungörelse och för utredning enligt Qärde stycket betalas av
den som utövar eller ämnar utöva den miljöfarliga verksamheten. Nämn
den fastställer på yrkande ersättning för utredningen.
Skall kon cessionsnämnden avge yttrande till regeringen i ärende enligt
136 a § byggnadslagen (1947:385), äger bestämmelserna i första-femte
styckena motsvarande tillämpning.
15
Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning till-
lämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tviste
mål. Särskild omröstning skall ske beträffande frågor om tillämplighe ten
av denna lag, förberedande åtgärder och underställning enligt 16 §.
60 § En vadeinlaga eller en besvärshandling skall ha kommit in till nämn
den inom tre ve ckor från den dag då klaganden fick del av b eslutet.
61 § Beträffande nämndens handläggning vid överklagande och beträf
fande rättegången i hovrätten och högsta domstolen i mål om miljöskydds
avgift gäller, med nedan angivna avvikelser, i tillämpliga delar vad som är
föreskrivet i rättegångsbalken om tvistemål vari förlikning inte är tillåten
och om besvär.
I fråga om rättegångskostnaderna gäller rättegångsbalkens bestämmel
ser om allmänt åtal i tillämpliga delar. Beträffande naturvårdsverket gäller
i stället för bestämmelserna i rättegångsbalken om föreläggande för part
och parts utevaro i tvistemål vad som ä r föreskrivet för åklagare.
I stället för de i 9 ka p. 8 § rättegångsbalken angivna högsta vitesbelop
pen far rätten bestämma vitesbeloppen till högst femtiotusen respektive
etthundratusen kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om beslut som har
meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter om överkla
gande.
På regeringens vägnar
BIRGITTA DAHL
Rolf Strömberg
(Jordbruksdepartementet)
2124
' � ndringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.
¬