SFS 1987:10

Fastighetsrätt Miljörätt Transport och trafik

Start / Miljörätt / Miljöbalk (1998:808) / SFS 1987:10

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 Plan- och bygglag; Utkom fr�n trycket den 27 januari 1987 utf�rdad den 8 januari 1987. Enligt riksdagens be slut' f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om planl�ggning av mark och vatten och om byggande. Best�mmelserna syft ar till att med beaktande av den enskilda m�nniskans frihet fr�mja en samh�llsutveckling med j�ml ika och goda sociala levnadsf�rh�llanden f�r m�nniskorna i dagens samh�lle och f�r kommande generationer. 2 � Det �r en kommunal angel�genhet att planl�gga anv�ndningen av mark och vatten. 32 ' Prop. 1985/86: 1, BoU 1 986/87: I, rskr. 27, � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 � Varje kommun skall ha en aktuell �versiktsplan, som omfattar hela SFS 1987:10 kommunen. �versiktsplanen skall i sto rt ange hur mark- och vattenomr� den �r avsedda att anv�ndas och hur bebyggelseutvecklingen b�r ske. �versiktsplanen �r inte bindande f�r myndigheter och enskilda. Regleringen av markens anv�ndning och av bebyggelsen inom kom� munen sker genom detaljplaner. En detaljplan far omfatta endast en be� gr�nsad del av kom munen. F�r begr�nsade omr�den av kommunen som inte omfattas av detaljplan f�r omr�desbest�mmelser antas, om det beh�vs f�r att syftet med �ver� siktsplanen skall uppn�s eller f�r att s�kerst�lla att riksintressen enligt lagen (1987:12) om hush�llning med n aturresurser m. m. tillgodoses. Fastighetsplaner far antas f�r att underl�tta genomf�randet av detalj� planer. F�r samordning av flera kommuners planl�ggning far regionplaner an� tas. 4 � Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyllning, tr�df�llning och skogsplantering fordras tillst�nd i form av bygglov, riv� ningslov respektive marklov i den omfattning som f�ljer av denna lag. Betr�ffande �tg�rder som kr�ver bygglov f�r ges f�rhandsbesked huruvi� da byggande kan till�tas p� den avsedda platsen. 5 � Vid pr�vning av fr�gor enligt denna lag skall b�de allm�nna och enskilda intressen beaktas, om inte annat �r s�rskilt f�reskrivet. 6 � F�r att mark skall f� anv�ndas f�r bebyggelse skall den vara fr�n allm�n synpunkt l�mplig f�r �ndam�let. L�mplighetsbed�mningen sker vid planl�ggning eller i �renden om bygglov eller f�rhandsb esked. 7 � I vaije kommun skall det finnas en byggnadsn�mnd, som har det n�rmaste inseendet �ver byggnadsverksamheten i kommunen. 8 � L�nsstyrelsen har tillsyn �ver plan- och byggnadsv�sendet i l�net och skall samverka med kommunerna i deras planl�ggning. Statens planverk har den allm�nna uppsikten �ver plan- och byggnads� v�sendet i riket. 2 kap. Allm�nna intressen som skall beaktas vid planl�ggning och vid lokalisering av bebygge lse 1 � Planl�ggning skall ske s� att den fr�mjar en fr�n allm�n synpunkt l�mplig utveckling och ger f �ruts�ttningar f�r en fr�n social synpunkt god bostads-, arbets-, trafik- och fritidsmilj�. H�nsyn skall d�rvid tas till f�r� h�llandena i angr� nsande kommuner. Mark- och vattenomr�den skall an� v�ndas f�r det eller de �ndam�l f�r vilka omr�dena �r mest l�mpade med h�nsyn till beskaffenhet och l�ge samt f�religgande behov. Vad som anges i f�rsta stycket skall b eaktas �ven i �renden om bygglov och f�rhandsbesked. 33 2-SFS 1987 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ " " SFS 1987:10 2 � Vid planl�ggning och i �renden om bygglov och f�rhandsbesked skall lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m. m. till�mpas. 3 � Bebyggelse skall lokaliseras till mark som �r l�mpad f�r �ndam�let med h�nsyn till 1. de boendes och �vrigas h�lsa, 2. jord-, berg- och grundvattenf�rh�llandena, 3. m�jligheterna att ordna trafik, vattenf�rs�ijning och avlopp samt annan samh�llsservice, 4. m�jligheterna att f�rebygga vatten- och luftf�roreningar samt buller� st�rningar. Bebyggelse och anl�ggningar som f�r sin funktion kr�ver tillf�rsel av energi skall lokaliseras p� ett s�tt som �r l�mpligt med h�nsyn till energi� f�rs�rjningen och energihush�llningen. 4 � Inom omr�den med sammanh�llen bebyggelse skall bebyggelsemil� j�n utformas med h�nsyn till behovet av 1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra olycksh�ndelser, 2. skydds�tg�rder f�r civilf�rsvaret, 3. hush�llning med energi och vatten samt goda klimatiska och hygienis� ka f�rh�llanden, 4. trafikf�rs�rjning och god trafikmilj�, 5. m�jligheter f�r personer med nedsatt r�relse- eller orienteringsf�r� m�ga att anv�nda omr�det, 6. f�r�ndringar och kompletteringar. Inom eller i n�ra anslutning till omr�den med sammanh�llen bebyggel se skall det finnas l�mpliga platser f�r lek, motion och annan utevistelse samt m�jligheteratt anordna en rimlig samh�llsservice och kommersiell service. 3 kap. Krav p� byggnader m. m. Nya bygg nader 1 � Byggnader skall placeras och utformas p� ett s�tt som �r l�mpligt med h�nsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturv�r� dena p� platsen. Byggnader skall ha en yttre form och f�rg, som �r l� mplig f�r byggnaderna som s�dana och ger en god h elhetsverkan. 2 � Byggnader skall placeras o ch utformas s� att de eller deras avsedda anv�ndning inte inverkar menligt p� trafiks�kerheten eller p� annat s�tt medf�r fara eller betydande ol�genheter f�r omgivningen. Inverkan p� grundvattnet som kan vara skadlig f�r omgivningen skall begr�nsas. I fr�ga om byggnader som skall placeras under markytan skall dessutom i sk� lig omfattning beaktas att anv�ndningen av marken �ver byggnaderna inte f�rsv�ras. 3 � Byggnader skall medge god hush�llning med energi. 1 omr�den d�r knapphet p� vatten r�der eller kan befaras uppkomma skall byggnader 34 dessutom medge god hush�llning me d v atten. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I byggnader som inneh�ller bost�der eller arbetslokaler skall uppv�rm- SFS 1987:10 ningssystemet i sk�lig utstr�ckning utformas s� att skilda energislag som �r l�mpliga fr�n allm�n energisynpunkt kan anv�ndas utan omfattande �nd� ringar. En- eller tv�bostadshus som i huv udsak skall v�rmas upp med el eller naturgas skall i sk�lig utstr�ckn ing utf�ras s� att ett byte till uppv�rmning med annat energislag underl�ttas. S�dana byggnader f�r f�rses med upp� v�rmningssystem f�r direktverkande elv�rme endast om det finns s�rskil� da sk�l. 4 � Byggnaders grundkonstruktion, stomme och andra b�rande delar skall ha betryggande b�rf�rm�ga, stadga och best�ndighet. �vriga bygg� nadsdelar skall ha en med h�nsyn till �ndam�let tillfredsst�llande h�ll� fasthet. 5 � Byggnader skall vara l�mpliga f�r sitt �ndam�l och ge m�jlighet till trevnad, god hygien, en god arbetsmilj� och ett tillfredsst�llande inom- husklimat. 6 � Byggnader skall ge ett tillfredsst�llande skydd mot olycksfall, mot uppkomst och spridning av brand och mot personskador vid brand. Avfall skall kunna tas om hand och forslas bort fr�n byggnader p� ett tillfredsst�llande s�tt. 7 � Byggnader, som inneh�ller bost�der, arbetslokaler eller lokaler till vilka allm�nheten har tilltr�de, skall vara tillg�ngliga f�r personer med nedsatt r�relse- eller orienteringsf�rm�ga och inr�ttade s� att bost�derna och lokalerna blir tillg�nglig a f�r och kan anv�ndas av dessa personer. I den utstr�ckning som beh�vs med h�nsyn till kravet p � tillg�nglighet skall byggnader vara f�rsedda med hiss eller annan lyftanordning. Kravet att bost�der skall vara tillg�ngliga genom hiss eller annan lyftan� ordning g�ller inte byggnader som har f�rre �n tre v�ningsplan. Om s�dana byggnader inneh �ller bost�der som inte n�s fr�n marken, skall de dock utf�ras s� att hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan sv�righet. I fr�ga om en- eller tv�bostadshus f�r undantag medges fr�n kravet p� tillg�nglighet till byggnaden, om det �r befogat med h�nsyn till terr�ngen. Betr�ffande byggnader som inneh�ller arbetslokaler f�r, s�vitt g�ller dessa lokaler, undantag medges fr�n f�rsta stycket, om det �r befogat med h�nsyn till arten av den verksamhet f�r vilken lokalerna �r avsedda. 8 � Byggnader skall utf�ras med s� dant material och p� s�dant s�tt att reparations-, underh�lls- och driftkostnader begr�nsas. 9 � I fr�ga om fritidshus med h�gst tv� bost�der g�ller inte best�mmel� serna i 3, 7 och 8 ��. I fr�ga om byggnader som f�r uppf�ras utan bygglov skall best�mmelser� na i 1-8 �� till�mpas i sk�li g utstr�ckning. 35 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 Befintliga byggnader 10 � Tillbyggnader, ombyggnader och andra �ndringar av en byggnad skall utf�ras varsamt s� att byggnadens s�rdrag beaktas och dess bygg� nadstekniska, historiska, kulturhistoriska, milj�m�ssiga och konstn�rliga v�rden tas till vara. H�rut�ver skall tillses att 1. tillbyggnader som kr�ver bygglov uppfyller kraven i 1 -8 �� och att andra tillbyggnader uppfyller dessa krav i sk�li g utstr�ckning, 2. ombyggnader utf�rs s� att de delar som byggs om tillf�rs de i 1-8 �� angivna egenskaperna i d en omfattning som f�ljer av f�reskrifter medde� lade med st�d av denna lag, 3. andra �ndringar �n tillbyggnad eller ombyggnad utf�rs s� att �ndring� arna i sk�l ig utstr�ckning uppfyller kraven i 1 -8 ��. 1 detaljplan eller omr�desbest�mmelser kan kommunen st�lla l�gre krav �n vad som f�ljer av andra stycket 2 under f�ruts�ttning att bebyggelsen inom omr�det f�r l�ngsiktigt godtagbara egenskaper. Vid till�mpning av andra och tredje styckena skall h�nsyn tas till bygg� nadens f�ruts�ttningar. Vid �ndring av fritidshus med h�gst tv� bost�der g�ller inte best�mmelserna i 3, 7 och 8 ��. 11 � Med ombyggnad avses �tg�rder som fordrar bygglov och avsev�rt f�rl�nger brukstiden f�r byggnaden eller en del av den. �ven s�dant inredningsarbete som syftar till en v�sentligt �ndrad anv�ndning av bygg� naden eller en del av den utg�r ombyggnad. 12 � Byggnader, som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhisto� risk, milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt eller som ing�r i ett bebyggel� seomr�de av denna karakt�r, f�r inte f�rvanskas. 13 � Byggnader skall underh�llas s� att deras egenskaper i de h�nseen� den som avses i 3 -7 �� i huvudsak bevaras. Anordningar som avser att tillgodose kraven i 6 och 7 �� skall h�llas i s t�nd. Byggnaders yttre skall h�llas i v� rdat skick. Underh�llet skall anpassas till byggnadens v�rde fr�n historisk, kultur� historisk, milj�m�ssig och konstn�rlig synpunkt samt till omgivningens karakt�r. Byggnader som avses i 12 � s kall underh�llas s� att deras s�rart bevaras. Andra anl�ggningar �n byggnader 14 � I fr�ga om anl�ggningar f�r vilka bygglov kr�vs skall vad som f�reskrivs om byggnader i 1 -13 �� till�mpas. I fr�ga om �vriga anl�ggning� ar som anges i 8 k ap. skall 1-13 �� till�mpas i sk�lig utstr�ckning. Tomter, allm�nna platser m. m. 15 � Tomter som tas i an spr�k f�r bebyggelse skall anordnas p� ett s�tt som �r l�mpligt med h�nsyn till st ads- eller landskapsbilden och till n atur- 3b och kulturv�rdena p� platsen. Dessutom skall tillses att � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1. naturf�ruts�ttningarna s� l�ngt m�jligt tas till vara, SFS 1987:10 2. betydande ol�genheter f�r omgivningen inte uppkommer, 3. risken f�r olycksfall begr�nsas och betydande ol�genheter f�r trafi� ken inte uppkommer, 4. det finns en l�mpligt bel�gen utfart eller annan utg�ng fr�n tomten samt anordningar som medger n�dv�ndiga t ransporter och tillgodoser kra� vet p� framkomlighet f�r utryckningsfordon till och fr�n bebyggelsen p� tomten, 5. tomten, om det inte �r obefogat med h�nsyn till terr�ngen och f�rh�l� landena i �vrigt, kan anv�ndas av personer med nedsatt r�relse- eller orienteringsf�rm�ga, 6. l�mpligt utrymme f�r parkering, lastning och lossning av fordon i sk�lig utstr�ckning anordnas p� tomten eller i n �rheten av denna. Om tomter tas i anspr�k f�r bebyggelse som inneh�ller en eller flera bost�der eller lokaler f�r barnstuga, skola eller annan j�mf�rlig verksam� het, skall det finnas tillr�ckligt stor friyta som �r l�mplig f�r lek och utevistelse p� tomten eller p� utrymmen i n�rheten av denna. Om det inte finns tillr�ckliga utrymmen f�r att anordna b�de parkering och friyta, skall i f�rsta hand f riyta anordnas. 16 � P� bebyggda tomter f�r best�mmelserna i 15 � f�rsta styc ket 6 samt andra och tredje styckena till�mpas i sk�lig utstr�ck ning. Vid tillbyggnad som kr�ver bygglov eller vid ombyggnad skall tomten anordnas s� att den uppfyller kraven i 15 � i s k�lig utstr�ckning. 17 � Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspr�k f�r bebyggelse eller inte, h�llas i v�rdat skick. De skall sk�tas s� att betydande ol�genheter f�r omgivningen och f�r trafiken inte uppkommer och s� att risken f�r olycks� fall begr� nsas. Byggnadsn�mnden kan besluta att plantering skall utf�ras och att befintlig v�xtligh et skall bevaras. Anordningar som har tillkommit f�r att uppfylla kraven i 15 � skall h�llas i st�nd i sk�lig utstr�ckning . Lekplatser och fasta anordningar p� lekplatser skall underh�llas s� att risken f�r olycksfall begr�nsas. 18 � I fr�ga om allm�nna platser och omr�den f�r andra anl�ggningar �n byggnader skall vad som f�reskrivs om tomter i 15-17 �� till�mpas i sk�lig utstr�ckning. 4 kap. �versiktsplan 1 � I �versiktsplanen skall redovisas allm�nna intressen som b�r beaktas vid beslut om anv�ndningen av mark- och vattenomr�den. Av planen skall framg� 1. grunddragen i fr�ga om den avsedda anv�ndningen av mark- och vattenomr�den samt i fr�ga om tillkomst, f�r�ndring och bevarande av bebyggelse, 2. hur kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt lagen (1987: 12) om hush�llning med naturresurser m. m. 37 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> V. " ^ i- SFS 1987:10 2 � �versiktsplanen skall utformas s�, att dess inneb�rd kan utl�sas utan sv�righet. Till planen skall fogas en s�dan planbeskrivning som avses i 8 � och l�nsstyrelsens granskningsyttrande enligt 9 �. Om l�nsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, skall det anm�r� kas i planen. 3 � N�r f�rslag till �versiktsplan eller till �ndring av planen u ppr�ttas, skall kommunen sa mr�da med l�nsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som ber�r s av f�rslaget. Andra som har ett v�sentligt intresse av f�rslaget skall beredas tillf�lle ti ll samr�d. 4 � Samr�det syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Under samr�det b�r motiven till f�rs laget, planeringsunderlag av betydelse och f�rslagets inneb�rd redovisas. Resultatet av samr�det och f�rslag med anledning av de synpunkter som har framf�rts skall redovisas i en samr�dsredog�relse. 5 � Under samr�det �ligger det l�nsstyrelsen s�rskilt att 1. ge r�d om till�mpningen av 2 kap. och verka f�r att riksintressen enligt lagen (1987; 12) om hush�llning med naturresurser m. m. tillgodoses, 2. verka f�r att s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vattenom� r�den som ang�r tv� eller flera kommuner samordnas p� ett l�mpligt s�tt, 3. ta till vara sta tens intressen. 6 � Innan �versiktsplanen eller en �ndring av den antas, skall kommunen st�lla ut planf�rslaget under minst tv� m�nader. Den som vill l�mna syn� punkter p� f�rslaget skall g�ra detta skriftligen under utst�llningstiden. 7 � Kung�relse om utst�llningen av planf�rslaget skall minst en vecka f�re utst�llningstidens b�ljan ansl�s p� kommunens anslagstavla och inf�� ras i ortstidning. Av kung�relsen skall framg� var utst�llningen �ger rum samt inom vilken tid, p� vilket s�tt och till vem synpunkter p� f�rslaget skall l�mnas. Avser f�rslaget en viss del av kommunen, skall det framg� av kung�relsen. F�r kung�randet skall g�lla vad som �r f�reskrivet i lagen (1977:654) om kung�rande i m�l och �rend en hos myndighet m. m. Ett exemplar av f�rslaget med planbeskrivning och samr�dsredog�relse skall, innan f�rslaget st�lls ut, s�ndas till l�nsstyre lsen samt till region pla� neorgan och kommune r som b er�rs av f�rslaget. 8 � Under utst�llningstiden skall planf�rslaget �tf�ljas av 1. planbeskrivning som avses i andra s tycket, 2. samr�dsredog�relsen, 3. g�llande �versiktsplan, 4. s�dant planeringsunderlag som kommunen an ser vara av betydelse f�r en bed�mning av f�rslaget. I planbeskrivningen skall redovisas planeringsf�ruts�ttningarna, sk�len till planens utformning och de �tg�rder som kommunen avser att vidta f�r 38 att fullf�lja planen. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Avser f�rslaget �ndring av �versiktsplanen f�r en viss del av kom- SFS 1987:10 munen, skall �ndringens verkningar f�r andra delar av kommunen redovi� sas. 9 � L�nsstyrelsen skall under utst�llningstiden avge ett granskningsytt� rande �ver planf�rslaget. Av yttrandet skall framg� om 1. f�rslaget inte tillgodoser riksintressen enligt lagen (1987:12) om hus� h�llning med natur resurser m. m., 2. s�dana fr�gor r�rande anv�ndningen av mark- och vattenomr�den som ang�r tv� eller flera kommuner inte samordnas p� ett l�mpligt s�tt, 3. bebyggelsen blir ol�mplig med h�nsyn till de boendes och �vrigas h�lsa eller till behovet av skydd mot olycksh�ndelser. 10 � Efter utst�llningstiden skall kommunen sammanst�lla de avl�mnade synpunkterna och redovisa sina f�rslag med anledning av dem i ett utl�tan� de som skall fogas till handlingarna i �ren det. Om f�rslaget �ndras v�sentligt efter utst�llningen, skall ny utst�llning ske. 11 � �versiktsplanen och �ndringar av den antas av kommunfullm�k� tige. 12 � Beslut att anta eller �ndra �versiktsplanen g�ller f�rst sedan beslu� tet vunnit laga kraft. 13 � N�r kommunens beslut att anta eller �ndra �versiktsplanen har vunnit laga kraft, skall planen, planbeskrivningen, samr�dsredog�relsen, granskningsyttrandet, utl�tandet enligt 10 � och ett protokollsutdrag med beslutet utan dr�jsm�l s�ndas till statens planverk, l�nsstyrelsen, region- planeorgan och kommuner som ber�rs. 5 kap. Detaljplan och omr�desbest�mmelser Detaljplan 1 � Pr�vning av markens l�mplighet f�r bebyggelse och reglering av bebyggelsemilj�ns utformning skall ske genom detaljplan f�r 1. ny sammanh�llen bebyggelse, 2. ny enstaka byggnad vars an v�ndning f�r betydande inverkan p� om� givningen eller som skall f�rl�ggas inom ett omr�de d�r det r�der stor efterfr�gan p� mark f�r beby ggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan pr�vas i samband med pr�vning av ans�kan om bygglov eller f�rhands� besked, 3. bebyggelse som skall f�r�ndras eller bevaras, om regleringen beh�ver ske i ett sammanhang. F�rsta stycket skall till�mpas ocks� i fr�ga om andra anl�ggningar �n byggnader, om anl�ggningarna kr�ver bygglov enligt 8 kap. 2 �. Detaljplan beh�ver inte uppr�ttas i den m�n tillr�cklig reglering har skett genom omr�desbest�mmelser. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " f' t SFS 1987:10 2 � Vid utformningen av en detaljplan skall sk�lig h�nsyn tas till befint� liga bebyggelse-, �gander�tts- och fastighetsf�rh�llanden som kan inverka p� planens genomf�rande. I de delar som planen medf�r att mark eller s�rskild r�tt till mark kan komma att tas i anspr�k enligt 6 kap. 17-19 �� skall planen dessutom utformas s� att de f�rdelar som kan vinnas med den �verv� ger de ol�gen� heter som planen orsakar enskilda. Detaljplanen f�r inte omfatta ett st�rre omr�de �n som �r befogat med h�nsyn till syftet med planen och den tid f�r att genomf�ra den som skall best�mmas enligt 5 �. 3 � I detaljplanen skall redovisas och till gr�nserna anges 1. allm�nna platser s�som gator, v�gar, torg och parker, 2. kvartersmark f�r bland annat bebyggelse, idrotts- och fritidsanl�gg� ningar, begravningsplatser, anl�ggningar f�r trafik, vatten, avlopp och energi samt skydds- och s�kerhetsomr�den, 3. vattenomr�den f�r bland annat b�tha mnar och friluftsbad. I fr�ga om allm�nna platser f�r vilka kommunen �r huvudman skall anv�ndningen och utformningen anges. F�r kvartersmark och vattenomr� den skall anv�ndningen anges. 4 � Om kommunen inte skall vara huvudman f�r de allm�nna platserna inom planomr�det, skall det anges i detaljplanen . 5 � I detaljplanen skall anges en genomf�randetid. Tiden skall best�m� mas s� att det finns rimliga m�jligheter a tt genomf�ra planen och vara minst fem och h�gst femton �r. Tiden r�knas fr�n den dag d � beslutet att anta planen vinner laga kraft eller fr�n den dag dessf�rinnan d� n�gon del av planen f�r genomf�ras p� grund av f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket. I planen kan anges att tiden skall r�knas fr�n senare tidpunkt �n den d� beslutet att anta planen vinner laga kr aft. F�r skilda omr�den av planen kan olika genomf�randetider best�mmas. Saknar planen best�mmelser om genomf�randetid, �r tiden femton �r fr�n dag som anges i f�rs ta stycket. Om f�rl�ngning och f�rnyelse av genomf�randetid finns best�mmlser i 14 �. Efter genomf�randetidens utg�ng forts�tter planen att g�lla tills den �ndras eller upph�vs. 6 � Medger detaljplanen tillf�llig anv�ndning av mark eller byggnader enligt 7 � f�rsta stycket 9, skall i planen best�mmas den tid under vilken anv�ndningen f�r p�g�. Tiden f�r best�mmas till h�gst tio �r och skall r�knas fr�n den dag som anges i 5 � f�rsta stycket. Saknar planen best�m� melser om tiden , �r denna fem �r. Om f�rl�ngning av tiden finns best�m� melser i 15 �. 7 � Ut�ver vad som enligt 3 � skall redovisas i detaljplane n f�r i planen meddelas best�mmelser om 1. i vad m�n �tg�rder kr�ver lov enligt 8 kap. 5 � f�rsta stycket, 6 � 40 f�rsta stycket 2 och 3 samt andra stycket, 8 � f�rsta och tredje styckena samt 9 � f�rsta och andra styckena, � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2. den st�rsta omfattning i vilken byggande �ver och under markytan f�r SFS 1987:10 ske och, om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till bostadsf�rs�rjni ngen eller milj�n, �ven den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske, 3. byggnaders anv�ndning, varvid f�r bostadsbyggnader kan best�m� mas andelen l�genheter av olika slag och storlek, 4. placering, utformning och utf�rande av byggnader, andra anl�ggning� ar och tomter, varvid ombyggnadsbest�mmelser enligt 3 kap. 10 � tredje stycket, skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 kap. 12 � och rivningsf�rbud f�r s�dana byggnader f�r meddelas, 5. vegetation samt markytans utformning och h�jdl�ge, 6. anv�ndning och utformning av allm�nna platser f�r vilka kommunen inte skall vara huvudman, 7. st�ngsel samt utfart eller annan utg�ng mot allm�nna platser, 8. placering och utformning av parkeringsplatser samt f�rbud att anv�n� da viss mark f�r parkering, 9. tillf�llig anv�ndning av mark eller byggnader, som inte genast beh�� ver tas i anspr�k f�r det �ndam�l som anges i planen, 10. markreservat f�r allm�nna ledningar, energianl�ggningar samt tra� fik- och v�ganordningar, 11. skyddsanordningar f�r att motverka st�rningar fr�n omgivningen och, om det finns s�rskilda sk�l, h�gsta till�tna v�rden f�r st�rningar genom luftf�rorening, buller, skakning, ljus eller annat s�dant som pr�vas enligt milj�skyddslagen (1969:387), 12. principerna f�r fastighetsindelningen och f�r inr�ttande av gemen- samhetsanl�ggningar. I detaljplanen far �ven meddelas best�mmelser om exploateringssam� verkan enligt 6 kap. 2 �. Om en detaljpl an antas efter det att ett exploate� ringsbeslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomf�ras enligt n�mnda lag. Skall mark tas i ansp r�k fr�n n�gon fastighet vars �gare inte deltar i samverkan, skall planen inneh�lla uppgift d�rom. Planen f�r inte g� ras mer detaljerad �n som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till syftet med den . 8 � I detaljplanen f�r best�mmas att bygglov inte skall l�mn as till �tg�r� der som inneb�r v�sentlig �ndring av markens anv�ndning f�rr�n 1. viss trafik-, vatten-, avlopps- eller energianl�ggning f�r vilken kom� munen inte skall vara huvudman har kommit till st�nd, 2. viss byggnad eller anl�ggning p� tomten har rivits, byggts om eller f�tt en i planen angiven �ndrad anv�ndning eller utfarten eller annan utg�ng fr�n fastigheten har �ndrats eller 3. beslut om antagande av en i detaljplanen f �rutsatt fastighetsplan har vunnit laga kraft eller fastighetsplanen f�r genomf�ras efter f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket. 9 � Detaljplanen best�r av en plankarta och en s�rskild handling med best�mmelser eller, om inneh�llet framg�r tydligt, av endast endera av dessa handlingar. Av en plankarta skall framg� hur planomr�det delas upp p� mark f�r skilda �ndam�l och vilka best�mmelser som g�ller f�r olika omr�den. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 Planhandlingarna skall utformas s� att det tydligt framg�r hur planen reglerar milj�n. 10 � Till detal jplanen skall fogas en s�dan planbeskrivning som anges i 26 � och en s�dan genomf�randebeskrivning som anges i 6 kap. 1 �. 11 � F�re genomf�randetidens utg�ng f�r mot ber�rda fastighets�gares bestridande detaljplanen �ndras eller upph�vas endast om det �r n�dv�n� digt p� grund av nya f�rh�llanden av stor allm�n vikt, vilka inte kunnat f�rutses vid planl�g gningen. Efter genomf�randetidens utg�ng f�r planen �ndras eller upph�vas utan att r�ttigheter som uppkommit genom planen bea ktas. Om f�rl�ngning och f�rnyelse av genomf�randetid finns best�mmelser i 14 �. Om f�rl�ngning av tid f�r tillf�llig markanv�ndning finns best�mmel� ser i 15 �. 12 � Best�mmelserna i 1-10 �� skall till�mpas �v en n�r en detaljplan �ndras eller upph�vs. 13 � Om detaljplanen �ndras eller helt eller delvis upph�vs f�r ett omr� de som omfattas av en fastighetsplan, skall det framg� av detaljplanen i vilka delar fastighetsplanen enligt 6 kap. 11 � upph�r att g�lla. Att detaljplanen i vissa fal l �ndras till f�ljd av att en fastighetsplan antas framg�r av 6 kap. 5 �. 14 � Innan genomf�randetiden g�tt ut kan den f�rl�ngas med h�gst fem �r i s�nder. Efter det att genomf�randetiden g�tt ut, kan den f�rnyas med h�gst fem �r i s�nder . F�rl�ngning och f�rnyelse kan avse visst omr�de av detaljplanen. Har under genomf�randetiden �tg�rder vidtagits f�r planens genomf�� rande s�vitt g�ller viss fastighet men har �tg�rderna inte kunnat fullf�ljas p� grund av omst�ndigheter �ver vilka kommunen r�der, skall genom f�� randetiden f�rl�ngas i sk�lig utstr�ckning f�r den fastigheten. Ans�kan o m f�rl�ngning skall g�ras f�re genomf�randetidens utg�ng. 15 � Den tid under vilken tillf�l lig markanv�ndning f�r p�g� kan f�r l�ng� as med h�gst fem �r i s�nder. Den sammanlagda tiden f�r dock inte �verstiga tjugo �r. Omr�desbest�mmelser 16 � F�r begr�nsade omr�den som inte omfattas av detaljplan kan om� r�desbest�mmelser antas f�r att s�kerst�lla att syftet med �versiktsplanen uppn�s eller att ett riksintresse enligt lagen (198 7: 12) om hush�llnin g med naturresurser m. m. tillgodoses. Med omr�desbest�mmelser f�r regleras 1. i vad m�n �tg�rder kr�ver lov enligt 8 kap. 5 S f�rsta stycket, 6 � f�rsta stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 �, 8 � andra och tredje styckena samt 9 � tredje stycket. 2. grunddragen f�r anv�ndningen av mark- och vattenomr�den f�r be� byggelse eller f�r fritidsanl�ggningar, kommunikationslcder och andra 42 j�mf�rliga �ndam�l. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3. st�rsta till�tna byggnads- eller bruksarean f�r fritidshus och storleken SFS 1987:10 p� tomter till s�dana hus, 4. placering, utformning och utf�rande av byggnader, andra anl�ggning� ar eller tomter, varvid om byggnadsbest�mmelser enligt 3 kap. 10 � tredje stycket, skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 kap. 12 � och rivningsf�rbud f�r s�dana byggnader f�r meddelas, 5. anv�ndning och utformning av allm�nna pl atser, 6. vegetation samt markytans utformning och h�jdl�ge inom s�dana omr�den som avses i 8 kap. 9 � tredje s tycket, 7. skyddsanordningar f�r att motverka st�rningar fr�n omgivningen, 8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 8. 17 � Omr�desbest�mmelserna och sk�len till dem skall redovisas i en s�rskild handling. Handlingen skall utformas s� att det tydligt framg�r hur best�mmelserna reglerar milj�n. Vad som f�res krivs i f�rsta s tycket g�ller �ven n�r omr�desbest�mmel� serna �ndras eller upph�vs. F�rfarandet m. m. 18 � Detaljplanen b�r grundas p� ett program som anger utg�ngspunkter och m�l f�r planen. 19 � N�r f�rslag till detaljplan up pr�ttas skall det, om det inte �r uppen� bart on�digt, finnas en eller flera f�r �ndam�let avsedda kartor (grund� karta) och en fastighetsf�rteckning. I fa stighetsf�rteckningen skall i den m�n de ber�rs av planen redovisas 1. fastigheter, mark som �r samf�lld f�r flera fastigheter och andra omr�den samt �gare till och innehavare av annan s�rskild r�tt �n bostads� r�tt och hyre sr�tt i n�mnda egendom , 2. gemensamhetsanl�ggningar enligt anl�ggningslagen (1973; 1149) samt �garna till de fastigheter som deltar i anl�ggningen. Om en samf�llighetsf�rening enlig t lagen (1973: 1150) om f�rvaltning av samf�lligheter f�rvaltar samf�llighet, s�rskild r�tt eller gemensamhetsan- l�ggning skall i st�llet f�r �g are eller innehavare anges f�reningen. 20 � N�r f�rslag till detaljplan uppr�ttas, skall kommunen samr�da med l�nsstyrelsen, fastighetsbildningsmyndigheten och kommuner som ber�rs av f�rslaget. Sak�gare och de bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende som ber�rs av f�rslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och en� skilda i �vrigt som har ett v�sentligt intresse av f�rslaget skall beredas tillf�lle till samr�d. 21 � Samr�det syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Un� der samr�det b�r motiven till f�rslaget, planeringsunderlag av betydelse samt de viktigaste f�ljderna av f�rslaget redovisas. Om det finns ett pro� gram f�r planen, skall ocks� programmet redovisas. Resultatet av samr�det och f�rslag med anledning av de synpunkt er som har framf�rts skall redov isas i en sa mr�dsredog�relse. 43 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 22 � Under samr�det �ligger det l�nsstyrelsen s�rskilt att 1. ge r�d om till�mpningen av 2 och 3 kap. och verka f�r att riksintres� sen enligt lagen (19 87: 12) om hush�llning med naturre surser m.m. tillgo� doses, 2. verka f�r att s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vattenom� r�den som ang�r tv� eller flera kommuner samordnas p� ett l�mpl igt s�tt, 3. ta till vara statens i ntressen. 23 � Innan detaljplanen antas, skall kommunen st�lla ut planf�rslaget under minst tre veckor. Den som vill l�mna synpunk ter p� f�rslaget skal l g�ra detta skriftligen under utst�llningstiden. 24 � Kung�relse om utst�llningen av planf�rslaget skall minst en vecka f�re utst�llningstidens b�rjan ansl�s p� kommunens anslagstavla och inf �� ras i ortstidning. Av kung�relsen skall framg� 1. var planomr�det ligger, 2. om f�rslaget avviker fr�n �versiktsplanen, 3. vilken mark eller s�rskild r�tt till mark som till f�ljd av planens antagande kan komma att tas i anspr�k enligt 6 kap. 1 7-19 ��, 4. var utst�llningen �ger rum, 5. inom vilken tid, p� vilket s�tt och till vem synpunkter p� f�rslaget skall l�mnas, 6. att den som inte senast under utst�llningstiden framf�rt synpunkter p� f�rslaget enligt 13 kap. 5 � kan f�rlo ra r�tten att �verklaga beslut att anta planen. F�r kung�randet skall g�lla vad som �r f�reskrivit i lagen ( 1977:654) om kung�rande i m�l och �renden hos myndighet m. m. Ett exemplar av f�rslaget med en planbeskrivning enligt 26 �, en genom� f�randebeskrivning enligt 6 kap. 1 � och samr�dsredog�relsen s kall, innan f�rslaget st�lls ut, s�ndas till l�nsstyrelsen och kommuner som ber�rs av f�rslaget. 25 � Underr�ttelse om inneh�llet i kung�relsen skall senast dagen f�r kung�randet i vanligt brev s�nd as till 1. k�nda sak�gare, 2. k�nd organisation av hyresg�ster som har avtal om f�rhandlingsord� ning f�r en fastighet som ber�rs av planf�rslaget eller, om f�rhandlingsord� ning inte g�ller, k�nd f�rening av hyresg�ster som �r ansluten till en riksorganisation och inom vars verksamhetsomr�de fastigheten �r bel�gen, 3. andra som har ett v�sentligt intresse av f�rslaget. Om f�rslaget ber�r en samf�llighet f�r vilken finns styrelse eller annan utsedd att f�rvalta samf�llighetens angel�genheter, f�r underr�ttelsen s�n� das till en ledamot av styrelsen eller till f�rval taren. Saknas styrelse eller f�rvaltare, f�r underr�ttelsen s�ndas till en av del�garna f�r att h�llas tillg�nglig f�r alla. Underr�ttelse enligt f�rsta stycket beh�ver inte s�ndas, om ett stort antal personer skall underr�ttas och det skulle inneb�ra st�rre kostnad och besv�r �n som �r f�rsvarligt med h�nsyn till �ndam�let med underr�ttelsen att s�nda den till var och en av dem . �gare av s�dan mark och innehavare 44 av s�dan s�rskild r�tt till mark som avses i 24 � f �rsta stycket 3 skall dock alltid underr�tt as enligt f�rsta sty cket. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ / 26 � Under utst�llningstiden skall planf�rslaget �tf�ljas av 1987.10 1. planbeskrivningen och genomf�randebeskrivningen, 2. samr�dsredog�relsen, 3. program f�r planen, grundkarta och fastighetsf�rteckning, om s�dana handlingar har uppr�ttats, 4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse f�r en bed�mning av f�rslaget. I planbeskrivningen skall redovisas planeringsf�ruts�ttningarna, planens syfte och sk�len till planens utformning. Beskrivningen skall �tf�ljas av illustrationsmaterial, om d et inte �r uppenbart on�digt. Om planf�rs laget avviker fr�n �versiktsplanen, skall avvikelsen och sk�len till denna redovi� sas i beskrivningen. Annat tillg�ngligt material som belyser f�rslagets inneb�rd, b�r ocks� st�llas ut. 27 � Efter utst�llningstiden skall kommunen sammanst�lla de avl�mnade synpunkterna och redovisa sina f�rslag med anledning av dem i ett utl�tan� de som skall fogas till handlingarna i �r endet. Utl�tandet eller ett meddelande om var utl�tandet h�lls tillg�ngligt skall f�r k�nnedom snarast m�jligt i vanligt brev s�ndas till dem som inte f�tt sina synpunkter p� det utst�llda f�rslaget tillgodosedda. Om ett stort antal personer skall underr�ttas, f�r underr�ttelse i st�llet ske genom kung�relse p� det s�tt som anges i 24 �. Om f�rslaget �ndras v�sentligt efter utst�llningen, skall ny utst�llning ske. 28 � I st�llet f�r vad som f�reskrivs i 18 �, 20 �, 21 � andra sty cket samt 22-27 �� f�r best�mmelserna i and ra stycket till�mpas (enkelt planf�rfa� rande), om f�rslaget till detaljplan �r av begr�nsad betydelse, saknar intresse f�r allm�nheten samt �r f�renligt med �versiktsplanen och l�nssty� relsens granskningsyttrande enligt 4 kap. 9 �. Vid enkelt planf�rfarande skall l�nsstyrelsen och de som anges i 25 � f�rsta stycket beredas tillf�lle till samr�d. N�r f�rslag till detaljplan f�relig� ger skall de underr�ttas om detta och, om de inte godk�nner f�rslaget, under minst tv� veckor ha tillf�lle att skriftligen l�mna synpunkter p� f�rslaget. Denna tid kan f�rkortas om alla ber�rda �r ense om det. En sammanst�llning av inkomna synpunkter och f�rslag med anledning av dem skall redovisas i ett s�rskilt utl�tande som skall fogas till handlingarna i �rendet. 29 � Detaljplanen antas av kommunfullm�ktige. Fullm�ktige f�r uppdra �t kommunstyrelsen eller byggnadsn�mnden att anta planer som inte �r av principiell beskaffenhet eller i �vrigt av st�rre vikt. 30 � Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplanen har tillk�nnagetts p� kommunens anslagstavla skall meddelande om tillk�nnagivandet, protokollsutdrag med beslutet samt uppgift om vad den som vill �verklaga beslute t har att iaktta s�ndas i vanligt brev till I. l�nsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som ber�rs av 45 planen. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 2. sak�gare, bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende samt s�dan organisation eller f�rening som avses i 25 � f�rsta stycket 2, om de senast under utst�llningstiden eller under den i 28 � andra sty cket angivna tiden skriftligen har l�mnat synpunkter i � rendet som inte har blivit tillgodo� sedda eller om de har besv�rsr�tt p� grund av best�mmelsen i 13 kap. 5 � andra stycket. Om ett s tort antal personer skall underr�ttas enligt f�rsta stycket 2 och det skulle inneb�ra st�rre kostnad och besv�r �n som �r f�rsvarligt med h�nsyn till �ndam�let med unde rr�ttelsen att s�nda den till var och en av dem, far underr�ttelse i st�llet ske genom kung�relse i ortstidn ing p� det s�tt som anges i 24 �. �gare av s�dan mark och innehavare av s�dan s�rskild r�tt till mark som kan komma att tas i anspr�k enligt 6 kap. 17- 19 �� skall dock alltid und err�ttas enligt f�rsta stycket. Kung�relse som avses i andra st ycket skall inf�ras i ortstidning samma dag som beslutet att anta planen tillk�nnages p� kommunens anslagstavla. Av kung�relsen skall framg� vad beslutet avser, tidpunkten f�r tillk�nnagi� vandet och vad den som vill �verklaga beslutet har a tt iaktta. 31 � N�r beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga k raft, skall detta kung�ras i ortstidning. I kung�relsen skall tas in en upplysning om inneh�l� let i 15 kap. 4 �. Snarast m�jligt efter det att beslutet har vunnit laga kraft och sena st en m�nad d�refte r skall tv� exemplar av planen, planbeskrivningen och ge� nomf�randebeskrivningen s�ndas till l�nssty relsen. 32 � Best�mmelserna i 18-31 �� skall till�mpas �ven n�r detaljplaner �ndras eller upph�vs. 33 � Best�mmelserna i 19 � om fastighetsf�rteckning och best�mmelser� na i 20-31 �� skall till�mpas n�r omr�desbest�mmelser antas, �ndras eller upph�vs. 34 � Beslut att anta, �ndra eller upph�va detaljplan eller omr�desbest�m� melser g�ller f�rst sedan beslutet vunnit laga kraft eller f�r genomf�ras efter f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra st ycket. 35 � Omr�desbest�mmelser upph�r att g�lla n�r det f�r omr�det f�relig� ger ett lagakraftvunnet beslut att anta detaljplan eller ett f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket att planen f�r genomf�ras. 36 � Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 �� f�ljer a tt bygglov, rivningslov och marklov inte f�r meddelas i strid mot detaljplan eller omr�desbest�m� melser i vidare m�n �n som s�gs d�r. �tg�rder som inte kr�ver lov och som avser byggnader, andra anl�ggningar, tomter och allm�nna platser skall utf�ras s� att de inte strider mot detaljplan eller omr�desbest�mmelser. Enligt vad som f�reskrivs s�rskilt f�r beslut enligt vissa andra f�rfatt� ningar �n denna lag inte meddelas i strid mot detaljplan eller omr�desbe� st�mmelser. 46 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> /.I ' / 6 kap. Plangenomf�rande SFS 1987:10 Genomf�randebeskrivning 1 � Vid up pr�ttandet av f�rslag till detaljplan skall i en s�rskild handling (genomf�randebeskrivning) redovisas de organisatoriska, tekniska, ekono� miska och fastighetsr�ttsliga �tg�rder som beh�vs f�r ett samordnat och �ven i �vrigt �ndam�lsenligt genomf�ra nde av planen. Exploateringssamverkan 2 � Kommunen f�r besluta att exploateringssamverkan enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan f�r ske, om det med h�nsyn till bebyggelseutvecklingen �r angel�get att i ett sammanhang st�lla i ordning mark f�r bebyggelse och utf�ra s�dana anordningar som beh�vs f�r bebyg� gelsen. S�dant beslut meddelas genom detaljplan eller omr�desbest�m� melser. I beslutet skall anges samverkansomr�dets huvudsakliga avgr�nsning samt den tid inom vilken ett exploateringsbeslut enligt lagen om exploa te� ringssamverkan skall meddelas. Denna tid f�r best�mmas till h�gst fem �r fr�n den dag d� beslutet att anta planen eller omr�desbest�mmelserna vinner laga kraft eller fr�n den dag dessf�rinnan d� del av planen eller av omr�desbest�mmelserna f�r genomf�ras efter f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket. Har n�got exploateringsbeslut inte meddelats inom den angivna tiden, upph�r planen eller omr�desbest�mmelserna att g�lla s�vitt avser kommunens beslut om exploateringssamverkan. Fastighetsplan 3 � I fastighetsplan kan f�r omr�den som omfattas av detaljplan medde� las best�mmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut, ledningsr�tt och liknande s�rskilda r�ttigheter samt om gemensamhetsan- l�ggningar. Fastighetsplan skall antas om 1. del beh�vs f�r genomf�rande av en �ndam�lsenlig indelning i fastig� heter, 2. detaljplanens genomf�rande i andra fall underl�ttas genom en fastig� hetsplan, 3. en fastighets�gare beg�r det och planen inte �r uppenbart on�dig. 4 � Fastighetsplanen skall omfatta ett l�mpligt avgr�nsat omr�de. Sk�lig h�nsyn skall tas till befintliga bebyggelse-, �g ander�tts- och fastighetsf�r� h�llanden som kan in verka p� planens genomf�rande. Om planen skall reglera markens indelning i fastigheter eller om den skall ge b est�mmelser om servitut och liknande s�rskilda r�ttigheter, till- l�mpas 3 kap. 1 � fastighetsbildningslagen (1970: 988). Om planen skall reglera inr�ttandet av en gemensamhetsanl�ggning, till�mpas 5 och 6 �� anl�ggningslagen (1973:1149). Skall den ge best�m� melserom ledningsr�tt, till�mpas 6 � ledningsr�ttslagen (1973:1144). 47 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 5 � Fastighetsplanen f�r inte strida mot detaljplanen. Om syftet med detaljplanen inte motverkas, f�r dock mindre avvikelser g�ras. I s�dana fall skall detaljplanen anse s ha den utformning som framg�r av fastighets� planen. 6 � I den m�n det beh�vs med h�nsyn till syftet med fastighetsplanen skall i pla nen anges 1. omr�dets indelning i fastigheter, 2. vilka servitut, ledningsr�tter och liknande s�rskilda r�ttigheter som skall bildas, �ndras eller upph�vas, 3. de anl�ggningar som skall utg�ra gemensamhetsanl�ggningar, 4. de fastigheter som skall delta i gemensamhetsanl�ggningarna och de utrymmen som skall tas i anspr�k f�r anl�ggningarna. 7 � I fastighetsplanen f�r best�mmas att planen g�ller endast under f�rut� s�ttning att beslutet att anta en viss detaljplan har vunnit laga kraft eller f�r genomf�ras efter f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra sty cket. 8 � Fastighetsplanen best�r av en plankarta och en s�rskild handling med best�mmelser eller, om inneh�llet framg�r tydligt, av endast endera av dessa handlingar. 9 � Till fastighetsplanen skall fogas en s�dan planbeskrivning som anges i 12 �. 10 � F�re utg�ngen av detaljplanens genomf�randetid f�r mot ber�rda fastighets�gares bestridande fastighetsplanen �ndras eller upph�vas endast om det �r n�dv�ndigt p� grund av nya f�rh�llanden av stor allm�n vikt, vilka inte kunnat f�rutses vid planl�ggningen. Efter utg�ngen av detaljplanens genomf�randetid far fastighetsplanen �ndras eller upph�vas utan att r�ttigheter som uppkommit genom fastig� hetsplanen beaktas. 11 � Om detaljplanen �ndras och detta medf�r att fastighetsplanen strider mot detaljplanen, upph�r fastighetsplanen att g�lla i de delar som den strider mot detaljplanen. Om detaljplanen helt eller delvis upph�vs, upph�r fastighetsplanen att g�lla i de delar som ber� rs. 12 � Fastighetsplanen uppr�ttas i samma ordning som g�ller f�r detalj� planen. Om fastighetsplanen inte uppr�ttas gemensamt med detaljplanen beh�ver dock samr�d inte ske med l�nsstyrelsen och kommuner som ber�rs av f�rslaget. Inte heller beh�ver planf�rslaget s�ndas till dem. I planbeskrivningen skall redovisas vilken detaljplan som fastighets� planen h�nf�r sig till och sk�len till den utformning av fastighetsplanen som har valts. Om planf�rs laget avviker fr�n detaljplanen, skall avvikelsen och sk�len till denna redovisa s i beskrivningen. 13 � Fastighetsplanen antas av byggnadsn�mnden eller, om planen har uppr�ttats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av n�mn- den, av den som antar detaljplanen. � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 � Best�mmelserna i 3 -9, 12 och 13 �� till�mpas �ven n�r fastighets- SFS 1987:10 planen �ndras eller upph�vs. 15 � Beslut att anta, �ndra eller upph�va fastighetsplan g�ller f�rst sedan beslutet har vunnit laga kraft eller f�r genomf�ras efter f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra stycket. 16 � Av 8 kap. 11 � f�ljer att bygglov inte f�r meddelas i strid mot fastighetsplan. �ven �tg�rder som inte kr�ver bygglov och som avser byggnader, andra anl�ggningar, tomter och allm�nna platser skall utf�ras s� att de inte strider mot planen. Enligt vad som f�reskrivs s�rskilt f�r beslut enligt vissa andra f�rfatt� ningar �n denna lag inte meddelas i strid mot fastighetsplan. Avst�ende av mark m. m. 17 � Kommunen f�r l�sa mark som enligt en detaljplan skall anv�ndas f�r allm�nna platser f�r vilka kommunen �r huvudman. Annan mark som enligt planen skall anv�ndas f�r annat �n enskilt bebyggande far kommunen l�sa, om markens anv�ndning f�r avsett �nda� m�l inte �nd� kan a nses s�kerst�lld. Besv�ras mark som kommunen f�r l�sa enligt f�rsta eller andra stycket av s�rskild r�tt, f�r r�ttigheten l�sas. Best�mmelser om skyldighet f�r kommunen att l�sa mark i vissa fall finns i 1 4 kap. 18 � Om kommunen inte skall vara huvudman f�r allm�nna platser, �r den som �ger obebyggd mark som enligt detaljplane n �r avsedd f�r allm�n plats, skyldig at t utan ers�ttning uppl�ta marken, om den beh�vs f�r att kvartersmark som tillh�rde honom n�r planen antogs skall kunna anv�ndas f�r avsett �ndam�l. 19 � P� ans�kan av kommunen f�r l�nsstyrelsen f�rordna att mark, som f�r omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning enligt uppr�ttat f�rslag till detalj� plan beh�vs f�r s�dana allm�nna platser f�r vilka kommunen �r huvudman eller f�r allm�nna byggna der, utan ers�ttning skall avst�s till kommun en. P� ans�kan av kommunen f�r l�nsstyrelsen ocks� f�rordna att mark som skall anv�ndas f�r allm�nna platser f�r vilka kommunen inte skall vara huvudman, utan ers�ttning skall uppl�tas till huvudmannen. Antagandet av detaljplanen skall anst� till dess ans�kningen har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft. F�rordnande f�r meddelas endast i den m�n det kan anses sk�ligt med h�nsyn till den nytta markens �gare kan v�ntas f� av planen och till �vriga omst�ndigheter. Den mark som f�rordnandet avser skall anges till l�ge och gr�nser. Marken skall avtr�das eller uppl�tas n�r den beh�ver tas i a nspr�k f�r avsett �ndam�l. Skall detaljplanen �ndras, f�r l�nsstyrelsen p� ans�kan av kommunen f�rordna att mark, som har avst�tts eller skall uppl�tas, byts ut mot annan mark, om det �r l�mpligt och kan ske utan ol�genhet f�r �garen. � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 20 � N�r fr�ga har v�ckts om till�mpning av 19 �, skall kommuneii genast anm�la d etta till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastig� hetsboken. �verl�telse av mark, som sker efter det att s�dan anm�lan har inkommit, inverkar inte p� den bed�mning som skall ske enligt 19 � andra stycket. 21 � Den som har avst�tt mark enligt 19 � skall frig�ra marken fr�n inteckning och annan s�rskild r�tt. Kan de tta inte ske, �r han skyldig att ers�tta skada som uppkommer f�r den som marken har av st�tts till. 22 � 1 ett f�rordnande enligt 19 � f�r l�nsstyrelsen, i den m�n det �r sk�ligt, p� kommunens beg�ran f�reskriva att markens �gare skall vara skyldig att i den ordning som l�nsstyrelsen best�mmer bekosta anl�ggande av gator och v�gar samt anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp. 23 � Best�mmelserna i 19-22 �� om �gare g�ller �ven exploaterings- samf�llighet enligt lagen (1 987: 11) om exploateringssamverkan. 24 � Om kommunen �r huvudman f�r allm�nna platser, f�r kommunen efter genomf�randetidens utg�ng l�sa delar av fastigheter som tillh�r olika �gare och som enlig t fastighetsplanen skall utg�ra en fastighet. En kommun som �r huvudman f�r allm�nna p latser f�r efter genomf�� randetidens utg�ng �ven l�sa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig �verensst�mmelse med detaljplanen. L�senr�tt f�religger dock inte s� l�nge det finns ett bygglo v som kan ta s i anspr �k. Besv�ras mark som avses i f�rsta och andra styckena av s�rskild r�tt, f�r r�ttigheten l�sas. 25 � R�tt att anv�nda mark enligt 18 eller 19 � g�ller framf�r annan r�tt till marken som uppkommit efter antagandet av detaljplanen. Uppl�tande av vissa allm�nna platser m. m. 26 � Inom omr�den med detaljplan skall kommunen vara huvudman f�r allm�nna platser, om det inte finns s�rskilda sk�l till annat. Att planen skall utvisa om kommunen inte skall vara huvudman framg�r av 5 kap. 4 �. Kommunen skall efter hand som bebyggelsen f�rdigst�lls i enlighet med planen st�lla i ordning gator och andra allm�nna platser f�r vilka kom� munen � r huvudman s�, att platserna kan a nv�ndas f�r avsett �ndam�l. F�re genomf�randetidens utg�ng skall platserna uppl�tas till allm�nt be� gagnande inom omr�d en som har bebyggts i enlighet med p lanen. Inom omr�den som efter genomf�randetidens utg�ng bebyggs i enlighet med planen skall allm�nna platser uppl�tas till allm�nt begagnande efter hand som bebyggelse n f�rdigst�lls. 27 � N�r gator och andra allm�nna platser f�r vilka kommunen �r huvud� man uppl�ts till allm�nt begagnande, skall de till bredd, h�jdl�ge och utformning i �vrigt st�mma �verens med detaljpla nen. De skall vara ut� f�rda p� ett �ndam�lsenligt s�tt och i enlighet med ortens sed. Mindre 3Q avvikelser fr�n planen f�r g�ras, om syftet med planen inte motverkas. / � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 � Om n�gon vill bebygga en fastighet innan den gata till vilken fastig- SFS 1987:10 heten har utg�ng blivit iordningst�lld och avloppsledning anlagts, skall han anordna utfartsv�g och avloppsanordning fr�n fastigheten. Kommunen �r skyldig att l�ta honom utan ers�ttning anv�nda f�r �ndam�let avsedd mark som kommunen �ger. 29 � �r staten v�gh�llare inom omr�de med detaljplan, skall vad som f�reskrivs om kommunens ansvar f�r gator i 26 � andra styc ket och 27 � i st�llet g�lla staten. Kostnader, som f�ranleds av att gatan enligt planen byggs till st�rre bredd eller med dy rbarare utf�rande i �vrigt �n som beh�vs med h�nsyn till trafiken, skall doc k betalas av kommunen, om inte regeringen best�m� mer annat. 30 � Kommunen skall svara f�r underh�llet av gator och s�dana andra allm�nna platser som kommunen �r huvudman f�r. Denna underh�llsskyl� dighet best�r �ven om detaljplanen f�r omr�det upph�vs. �r stat en v�gh�llare inom omr�de med detaljplan, skall, med den be� gr�nsning som anges i 29 � andr a stycket, staten svara f�r underh�llet av allm�n v�g i enl ighet med f�resk rifterna i v�glagen (1971:9 48). Om underh�ll av v�gar och a ndra allm�nna platser med enskilda v�gh�l� lare finns best�mmelser i lagen (1939:608) om enskilda v�gar och anl�gg� ningslagen (1973: 1149). Gatukostnader m. m. 31 � Om kommunen i egenskap av huvudman skall anl�gga eller f�rb�tt� ra gator och an dra allm�nna platser, f�r kommunen besluta att kostnader f�r s�dana �tg�rder som �r avsedda att tillgodose ett visst omr�des behov av allm�nna platser och av anordningar som normalt h�r till allm�nna platser skall betalas av �garna till fastigheterna inom omr�det. Kostnaderna skall f�rdelas mellan fastigheterna efter sk�lig och r�ttvis grund. Kommunen be slutar om avgr�nsningen av det omr�de inom vilket f�r� delning skall ske, om de kostnader som skall f�rdelas samt om grunderna f�r f�rdelningen. 32 � Om kommunen i egenskap av huvudman skall anl�gga eller f�rb�tt� ra en gata, f�r kommunen besluta att kostnaden f�r detta skall betalas av �garna till de fastigheter som �r bel�gna vid gatan. D�rvid f�r f�r vaije fastighet tas ut en ers�ttning som motsvarar h�lften av den kostnad som bel�per p� gatan framf�r fastigheten. Kostnaden f�r s�dana anordningar som normalt h�r till en gata f�r tas ut med lika del ar av fastighets�garna. Kostnaden f�r att anl�gga gatukors f�r tas ut med lika delar av �garna till fastigheterna vid gat ukorset. Om kostnaden f�r att anl�gga eller f�rb�ttra gatan inte �r densamma �verallt, f�r kommunen besluta att kostnaden skall f�rdelas mellan fastig� hets�garna efter n�gon annan sk�lig och r�ttvis grund �n som anges i f�rsta stycket, 51 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 33 � Den ers�ttning som enligt 31 eller 32 � bel�per p� vaije fastighet skall j�mkas, om de kostnader som skall ers� ttas �r osk�ligt h�ga eller om de �tg�rder som ers�ttningen avser har en omfattning eller e tt utf�rande som �verstiger vad som kan anses normalt med h�nsyn till den anv�ndning som �r till�ten f�r fastigheten. 34 � Till grund f�r best�mmande av ers�ttning enligt 31 eller 32 � f�r l�ggas antingen de faktiska kostnaderna eller p� tidigare erfarenhet st�dda ber�kningar av vad det kostar att i motsvarande utf�rande anl�gga eller f�rb�ttra gator och andra allm�nna platser. 35 � Skyldighet f�r en fastighets�gare att ers�tta kommunen kostnaderna f�r gator och andra allm�nna platser intr�der n�r den anl�ggning som ers�ttningen avser kan f�r hans fastighet anv �ndas f�r avsett �ndam�l. Ers�ttningsskyldigheten skall fullg�ras vid anfordran. P� ob etalt belopp skall betalas r�nta enligt 6 � r�ntelagen (19 75; 635) fr�n f�rfallodagen. Om ers�ttningsbeloppet �r betungande med h�nsyn till fastighetens eko� nomiska b�rkraft eller andra omst�ndigheter, f�r fastighets�garen dock betala ers�ttningen genom avbetalningar, om godtagbar s�kerhet st�lls. Avbetalning skall ske med minst en tiondel �rligen. P� obetalt belopp ska ll betalas r�nta enligt 5 � r�ntelagen p� varje del av ers�ttningen som f�rfaller till betalning i framtiden fr�n den dag d� den f�rsta inbetalningen skall ske till dess ifr�gavarande del av ers�ttningen betalas eller r�nta skall betalas enligt andra stycket. Om betalningsvillkoren �nd� blir alltf�r betungande f�r fastighets�garen, skall villkoren j�mkas. N�r skyldighet att betala ers�ttning har intr�tt, �r ny �gare bunden i samma omfattning som tidigare �gare. Den nye �garen svarar dock inte mot kommunen f�r s�dan ers�ttning som har f�rfallit till betalning f�re tilltr�desdagen. 36 � Innan kommunen beslutar att kostnader f�r gator och andra all� m�nna platser skall betalas av fastighets�gare enligt 31 eller 32 �, skall kommunen l�ta utreda fr�gan och uppr�tta det f�rslag som utredningen f�ranleder. Sak�gare och de bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende som ber�rs av f�rslaget samt de sammanslutningar och enskilda i �vrigt som kan ha ett v�sentligt intresse av f�rslaget skall beredas tillf�lle till samr�d. Samr�det syftar till et t utbyte av information och synpunkter. Under samr�det b�r motiven till f�rslaget, planeringsunderlag av betydelse samt de viktigaste f�ljderna av f�rslaget redovisas. Resultatet av samr�det och f�rslag med anledning av de synpunkter som har framf�rts skall redovisas i en samr�dsredog�relse. F�rslag i fr�ga om betalning av kostnader som avses i 31 � skall st�llas ut ut under minst tre veckor efter det att kung�relse om detta har skett p� tid och s�tt som anges i 5 kap. 24 �. U nderr�ttelse om utst�llningen av f�rsla� get skall dessutom i vanlig t brev s� ndas till k�nda fastighets�gare vars r�tt ber�rs av f�rslaget. Underr�ttelse beh�ver dock inte s�ndas till den som skriftligen har godk�nt f�rslaget. Under utst�llningstiden skall f�rslaget �tf�ljas av samr�dsredog�relsen. Efter utst�llningstidens utg�ng f�r kom- 52 munen besluta i �ren det. � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Avser f�rslaget ers�ttningsskyldighet enligt 32 �, skall de fastighets�gare SFS 1987:10 vars r�tt ber�rs och som inte har godk�nt f�rslaget, beredas tillf�lle att yttra sig �ver detta, innan beslut i �rendet fattas. F�rslaget skall �tf�ljas av samr�dsredog�relsen. 37 � Mark framf�r fastigheter som �r bel�gna vid torg, parker eller andra s�dana allm�nna platser, skall anses som gata till en bredd som motsvarar fem Q�rdedelar av den enligt detaljplanen till�tna h�gsta byggnadsh�jden som g�llde f�r fastigheten n�r gatan uppl�ts till allm�nt begagnande. 38 � Vad som f�reskrivs i detta kapitel om fastigheter skall till�mpas �ven p� mark som �r samf�lld f�r flera fastigheter. Med fastighets�gare avses d�rvid �garna av de fastigheter som har del i samf�lligheten. �r samfalligheten inte avsedd f�r bebyggelse, skall den anses bebyggd n�r den v�sentligen tagits i anspr�k f�r ang ivet �ndam�l. Den h�gsta till�tna bygg� nadsh�jden antas d�rvid vara medeltalet av vad som g�ller f�r de fastighe� ter som har del i samf�lligheten. Best�mmande av ers�ttning 39 � Vid best�mmande av ers�ttning i fall som av ses i 17 eller 24 � skall 4 kap, expropriationslagen (1972:719) till�mpas. Vad som s�gs i 4 kap. 3 � n�mnda lag skall h�rvid till�mpas i fr�g a om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re den d� talan om inl�sen v�cktes. 7 kap. Regionplanering Regionplaneorgan 1 � Beh�ver s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vattenomr� den som ang�r flera kommuner utredas gemensamt eller beh�ver flera kommuners �versiktliga planering samordnas och kommer utrednings- och samordningsverksamheten inte till st�nd p� annat s�tt, f�r regeringen utse ett regionplaneorgan, som under viss tid eller tills vidar e skall ha hand om denna verksamhet (regionplanering). I beslutet skall regionplaneorganets huvudsakliga uppgifter anges. Till regionplaneorgan kan regeringen utse ett befintligt kommunalf�r� bund. Regeringen kan ocks� f�rordna att de ber�rda kommunerna skall bilda ett s�rskilt regionplanef�rbund, som skall vara regionplaneorgan. F�r ett s�dant regionplanef�rbund skall kommunalf�rbundslagen (1985:894) till�mpas i den m�n avvikande best�mmelser inte meddelas i detta kapitel. F�r regionplanering f�r kommunerna i Stoc kholms l�n finns s�rskilda best�mmelser. 2 � Regionplaneorgan skall inte utses om de ber�rda kommunerna mera allm�nt mots�tter sig det. 3 � Regionplaneorganet skall inom regionen bevaka regionala fr�gor och fortl�pande l�mna underlag i s�d ana fr�gor f�r kommunernas och statliga myndigheters planering. 53 � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 Regionplaneorganet kan anta en regionplan f�r regionen eller en del av ; den. D�rvid skall 4-7 �� till�mpas. ' ' Regionen omfattar de kommuner f�r vilka regionplaneorganet har ut- ' setts. Regionplan 4 � Regionplanen skall tj�na till ledning f�r beslut om �versiktspl aner," detaljplaner och omr�desbest�mmelser. Planen kan, i den m�n det har betydelse f�r regionen, ange grunddragen f�r anv�ndningen av mark- och vattenomr�den samt riktlinjer f�r lokalisering av bebyggelse och anl�gg� ningar. Best�mmelserna i 4 kap. 2 � om planhandlingar och deras utformning samt om planbeskrivning skall till�mpas p� regionplanen. N�gon redovis� ning av �tg�rder f�r att fullf�lja planen beh�ver dock inte l�mnas. 5 � N�r f�rslag till regionplan eller till �ndring eller upph�vande av planen uppr�ttas, skall best�mmelserna i 4 kap. 3-10 �� om samr�d, utst�llning, kung�rande, granskningsyttrande och utl�tande till�mpas me d den avvikelsen att utst�llningstiden skall vara minst tre m�nader. 6 � Regionplanen a ntas av fullm�ktige i det kommunalf�rbund eller re- gionplanef�rbund som �r regionplaneorgan. �ven �ndring och upph�vande av planen beslutas av fullm�ktige. 7 � Senast dagen efter det att justering av protokollet med beslut om antagande, �ndring eller upph�vande av regionplanen har tillk�nnagivits p� anslagstavla enligt vad som anges i 2 kap. 13 � kommun alf�rbundslagen (1985:894) skall meddelande om tillk�nnagivandet och protokollsutdrag med beslutet s�ndas till de kommuner och l�nsstyrelser som ber�rs av planen samt till regeringen. N�r beslutet har vunnit laga kraft skall planen s�ndas till l �nsstyrelserna inom regionen samt till statens planverk. 8 � Regionplanen g�ller under en tid av h�gst sex �r r�knat fr�n utg�ngen av den i 12 kap. 5 � angivna tiden ell er, om regeringen har pr�vat beslutet att anta planen, fr�n dagen f�r regeringens beslut. Beslut att �ndra eller upph�va planen g�ller fr�n den tidpunkt som anges i f�rsta stycket. Den �ndrade planen g�ller endast under den tid som �terst�r av den ursprungliga planens giltighetstid. 8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov �tg�rder som kr�ver bygglov Generella best�mmelser I � Bygglov kr�vs f�r att 1. uppf�ra byggnader, 54 2. g�ra tillbyggnader, � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> / / 3. ta i anspr�k eller inreda byggnader helt eller till viss del f�r v�sentli- SFS 1987; 10 gen annat �ndam�l �n det f�r vilket byggnaden senast har anv�nts eller f�r vilket bygglov har l� mnats, 4. g�ra s�dana �ndringar av byggnader som ber�r konstruktionen av de b�rande delarna eller som avsev�rt p�verkar byggnadernas planl�sning, 5. i byggnader installera eller v�sentligt �ndra eldst�der, r�kkanaler eller anordningar f�r ventilation, vattenf�rs�ijning eller avlopp, 6. i byggnader installera eller v�sentligt �ndra hissar. Kravet p� bygglov f�r de �tg�rder som anges i f� rsta stycket 4 och 5 g�ller inte i fr�ga om byggnader som tillh�r staten eller landstingskommu� ner. I fr�ga om ekonomibyggnader f�r jordbruk, skogsbruk eller d�rmed j�mf�rlig n�ring inom omr�den som inte omfattas av detaljplan kr�vs bygglov endast f�r �tg�rder som anges i f�rsta stycket 3. I 4 och 10 �� finns s�rs kilda best�mmelser f�r en- eller tv�bostadshus och f�r vissa byggnader avsedda f�r totalf�rsvaret. Enligt 5-7 �� kan kommunen besluta om undantag fr�n kravet p� bygglov eller om l�ngre g�ende krav. 2 � I fr�ga om andra anl�ggningar �n byggnader kr�vs bygglov f�r att 1. anordna n�jesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med lif� tar, campingplatser, skjutbanor, sm�b�tshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor, 2. anordna upplag eller materialg�rdar, 3. anordna tunnlar eller bergrum som inte �r avsedda f�r tunnelbana eller gruvdrift, 4. inr�tta fasta cisterner eller andra fasta anl�ggningar f�r kemiska pro� dukter, som �r h�lso- och milj�farliga, och f�r varor som kan medf�ra brand eller andra olycksh�ndelser, 5. uppf�ra radio- eller telemaster eller torn, 6. uppf�ra vindkraftverk, om vindturbinens diameter �r st�rre �n tv� meter eller om kraftverket placeras p� ett avst�nd fr�n gr�nsen som �r mindre �n kraftverkets h�jd �ver marken eller om kraftverket skall f ast monteras p� en byggnad, 7. uppf�ra murar eller plank, 8. anordna parkeringsplatser utomhus, 9. v�sentligt �ndra anl�ggningar som avse s i 1-8. Bygglov f�r att inr�tta eller uppf�ra en anl�ggning enligt f�rsta stycket 4 eller 5 eller f�r att �ndra anl�ggningen kr�vs inte, om anl�ggningen �r avsedd f�r endast en viss fastighets behov. Bygglov f�r �tg�rder enligt f�rsta stycket 8 beh�vs inte, om det p� fastigheten finns endast ett eller tv� enbostadshus eller ett tv�bostadshus och parkeringsplatsen �r avsedd ute� slutande f�r fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anl�ggs med st�d av v�glagen (1971; 948) eller p� mark som i detaljpl an har avsatts till gata eller v�g, Enligt 5 � f�r kommunen medge undantag fr�n k ravet p� bygglov. I 10 � finns s�rskilda best�mmelser f�r vissa anl�ggningar avsedda f�r totalf�r� svaret. 55 � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 S�rskilda best�mmelser f�r omr�den med detaljplan 3 � I omr�den med detaljplan kr�vs, ut�ver vad som f�reskrivs i 1 och 2 ��, bygglov f�r att 1. f�rga om byggnader eller byta fasadbekl�dnad eller takt�ckningsma� terial samt f�r att g�ra andra � ndringar av byggnader som avsev�rt p�ver� kar deras yttre utseende, 2. s�tta upp eller v�sentligt �ndra skyltar eller ljusanordningar, 3. uppf�ra, bygga till eller p� annat s�tt �ndra ekonomibyggnader f�r jordbruk, skogsbruk eller d�rmed j�mf�rlig n�ring. I 4 och 10 �� finns s�rskilda best�mmelser f�r en- eller tv�bostadshus och f�r vissa byggnader av sedda f�r totalf�rsvaret. Enligt 5 � f�r kom� munen medge undantag fr�n kravet p� bygglov enligt f�rsta styck et. S�rskilda best�mmelser f�r en- eller tv�bostadslins 4 � Best�mmelserna i 1-3 �� g�ller inte i fr�ga om nedan angivna � tg�r� der betr�ffande en- eller tv�bostadshus och till dem h�rande frist�ende uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader): 1. installera eller �ndra anordningar f�r vattenf�rs�rjning eller avlopp, om byggnaden skall vara ansluten till en egen anl�ggning f �r vattenf�r- s�ijning eller avlopp, 2. g�ra andra inv�ndiga �ndringar, som inte inneb�r att det inreds n�gon ytterligare bostad eller n�gon lokal f�r handel, hantverk eller industri och ej heller ber�r konstruktionen av byggnadens b�rande delar, eldst�der eller r�kkanaler, 3. f�rga om byggnader inom omr�den med detaljp lan, om byggnadens karakt�r d�rigenom inte �ndras v�sentligt, 4. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till bostadshuset, om muren eller planket inte �r h�gre �n 1,8 meter, inte str�cker sig mer �n 3,0 meter ut fr�n huset och inte placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, 5. anordna sk�rmtak �ver s�dana uteplatser som anges i 4 eller �ver altaner, balkonger eller entr�er, om sk�rmtaket inte �r st�rre �n 12,0 kvadratmeter och inte str�cker sig n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, 6. uppf�ra h�gst tv� komplementbyggnader i omedelbar n�rhet av bo� stadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte �r st�rre �n 10,0 kvadratmeter, taknocksh�jden inte �verstiger 3,0 meter och byggna� derna inte placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter. En- och tv�bostadshus som ej ing�r i samlad bebyggelse �r undantagna fr�n best�mmelserna i 1-3 �� ven i fr�ga om f�lj ande �tg�rder 1. g�ra mindre tillbyggnader, om �tg�rden inte str�cker sig n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, 2. utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 1 � f�rsta stycket 4 och 5. Om de grannar som ber�rs medger att �tg�rder som avses i f�rsta stycket 4-6 och i and ra stycket 1 utf�rs n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, kr�vs inte bygglov. Anges i en detaljplan eller omr�desbest�mmelser att byggnader skall placeras p� ett visst avst�nd fr�n gr�nsen, kr�vs dock alltid bygg lov f�r �tg�rder som avses i f�rsta stycket 6 och i andra stycket 1, om de skall utf�ras inom det angivna avst�n det. Enligt 6 � f�r kommunen best�mma att de �tg�rder som avses i f�rsta 55 stycket 3 och andra stycke t kr�ver bygglov. � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Kommunala beslut om bygglovspliktens omfattning SFS 1987:10 5 � Kommunen f�r i detaljplan eller omr�desbest�mmelser besluta att bygglov inte kr�vs f�r att p� det s�tt som n�rmare anges i planen eller best�mmelserna 1. uppf�ra komplementbyggnader, 2. g�ra mindre tillbyggnader, 3. utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 1 � f�rsta s tycket 4 och 5, 4. utf�ra eller �ndra anl�ggningar som avses i 2 �, 5. bygga till eller p� annat s�tt �ndra industribyggnader, 6. uppf�ra, bygga till eller p� annat s�tt �ndra enklare fritidshus, koloni� stugor och liknande byggnader. Best�mmelser enligt f �rsta stycket 1-4 f�r inte meddelas, om bygglov kr�vs f�r att tillvarata grannars intressen eller allm�nna intressen. Inte heller f�r s�dana best�mmelser meddelas betr�ffande �tg�rder som a vser arbetslokaler eller personalrum i an dra byggnader �n industribyggnader. Best�mmelser enligt f�rsta stycket 5 f�r meddelas endast om yrkesinspek� tionen samt skyddsombud, skyddskommitt� eller organisation som f�re� tr�der arbetstagarna har tillstyrkt best�mmelserna. Inom samlad bebyggelse kr�vs medgivande fr�n ber�rda grannar, om �tg�rder som avses i f�rsta stycket 1 och 2 skall utf�ras u tan bygglov. 6 � Kommunen far f�r ett omr�de som utg�r en v�rdefull milj� best�m� ma att bygglov kr�vs f�r att 1. inom omr�den som inte omfattas av detaljplan utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 3 � f�rsta stycket 1, 2. inom omr�den med detal jplan f�rga om en- eller tv�bostadshus och komplementbyggnader, 3. underh�lla s�dan bebyggelse med s�rskilt bevarandev�rde som avses i 3 kap. 12 �. Kommunen f�r, i omr�de n som utg �r en v�rdefull milj� eller i omr�den f�r vilka omr�desbest�mmelser utf�rdats, best�mma att bygglov kr�vs f�r att utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 4 � andra stycket. Kommunen f�r vidare, om det finns s�rskilda sk�l, best�mma att bygg� lov kr�vs f�r att inom omr�de n som inte omfattas av detaljplan uppf�ra, bygga till eller p� annat s�tt �ndra ekonomibyggnader f�r jordbruk, skogs� bruk eller d�rmed j�mf�rlig n�ring. Best�mmelser enligt f�rsta-tredje styckena skall meddelas genom de� taljplan eller omr�desbest�mmelser. I fr�ga om byggnader som avses i 10 � f�r best�mmelser enligt f�rsta och andra styckena inte meddelas. 7 � Kommunen f�r i omr�desbest� mmelser besluta att bygglov kr�vs f�r att s�tta upp eller v�sentligt �ndra ljusanordningar inom omr�den som ligger i n�rheten av befintliga eller planerad e anl�ggningar f�r totalf�rsva� ret, statliga flygplatser, andra flygplatser f�r allm�nt bruk, k�rnreaktorer. andra k�rnenergianl�ggningar eller andra anl�ggningar som kr�ver ett skydds- eller s�kerhetsomr�de. 57 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 5X �tg�rder som kr�ver rivningslov eller marklov 8 � Inom omr�den med detaljplan kr�vs rivningslov f�r att riva byggna^ der eller delar av byggnader, om inte annat har best�mts i pl anen. Kommunen f�r i om r�desbest�mmelser besluta att rivningslov kr�vs f�r att riva byggnader eller delar av byggnader. Rivningslov beh�vs inte f�r att riva s�dana byggnader eller delar av byggnader som far uppf�ras utan bygglov. Kommunen f�r dock besluta att rivningslov kr�vs f�r s�dana �tg�rder. 9 � Inom omr�den med detaljplan kr�vs, om inte annat har best�mts i planen, marklov f�r schaktning eller fyllning som medf�r att h�jdl�get f�r tomter eller mark f�r allm�n plats �ndras avsev�rt. Om ett visst h�jdl�ge f�r markytan anges i planen, kr�vs dock inte marklov f�r att h�ja eller s�nka markytan till denna niv�. Kommunen f�r i detaljplan besluta att marklov kr�vs f�r tr�df�llning eller skogsplantering. Kommunen f�r i omr�desbest�mmelser besluta att marklov kr�vs f�r schaktning, fyllning, tr�df�llning eller skogsplantering inom omr�den som �r avsedda f�r bebyggelse eller inom omr�den som ligger i n�rheten av befintliga eller planerade anl�ggningar f�r totalf�rsvaret, statliga flygplat� ser, andra flygplatser f�r allm�nt bruk, k�rnreaktorer, andra k�rnenergian� l�ggningar eller andra anl�ggningar som kr�ver ett skydds- eller s�kerhets� omr�de. Vissa f�r totalf�rsvaret avsedda byggnader m. m. 10 � Best�mmelserna om bygglov, rivningslov och marklov g�ller inte �tg�rder med byggnader eller andra anl�ggningar som �r avsedda f�r totalf�rsvaret och som �r av hemlig natur. S�dana �tg�rder skall f�reg�s av samr�d med l�nsstyrelsen, som p� l�mpligt s�tt skall underr�tta kom� munen om �tg�rderna och var de skall utf�ras. F�ruts�ttningar f�r lov Bygglov 11 � Ans�kningar om bygglov f�r �tg�rder inom omr�den med detaljplan skall bifallas om 1. �tg�rden inte strider mot detaljplanen, varvid det f�rh�llandet att genomf�randetiden inte b�rjat l�pa utg�r hinder mot att bygglov l�mnas, 2. den fastighet och den byggnad p� vilken �tg�rden skall utf�ras st�m� mer �verens med detaljplanen och med den fastighetsplan som g�ller f�r omr�det, och 3. �tg�rden kan antas uppfylla kraven i 3 k ap. Om fastigheten inte st�mmer �verens med fastighetsplanen och om ans�kningen kommer in f�re utg�ngen av genomf�randetiden f�r detalj� planen, skall s�kanden f�rel�ggas att inom viss tid visa att ans�kan om f�rr�ttning gjorts f�r att genomf�ra den fastighetsindelning, som f�ruts�tts i fas tighetsplanen. Betr�ffande s�dana inre �tg�rder i byggnader som anges i 1 (j f�rsta � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> stycket 46 och s�dana yttre �tg�rder p� byggnader som anges i 3 � f�rsta SFS 1987; 10 stycket 1 skall bygglov l�mnas �ven om f�ruts�ttningarna i f�rsta stycket 2 inte �r uppfyllda. �ven om f�ruts�ttningarna i f�rsta stycket �r uppfyllda, f�r bygglov till �tg�rder p� mark som enligt detaljp lanen utg�r kvartersmark f�r allm�nt �ndam�l l�mnas endast om �ndam�let � r n�rmare angivet i planen. Bygglov f� r l�mnas till �tg�rder som inneb�r mindre avvikelser fr�n detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna �r f�renliga med syftet med planen. 12 � Ans�kningar om bygglov f�r �tg�rder inom omr�den som inte om� fattas av detaljplan skall bifallas om �tg�rden 1. uppfyller kraven i 2 kap ., 2. inte skall f�reg�s av detaljplanel�ggning p� grund av best�mm elserna i 5 kap. 1 �, 3. inte strider mot omr�desbest�mmelser och 4. kan antas uppfylla Icraven i 3 kap. Betr�ffande en- eller tv�bostadshus skall ans�kningar om bygglov till kompletterings�tg�rder som anges i 13 � bifallas, om �tg�rden uppfyller kraven i f�rsta stycket 4 och inte strider mot s�dana omr�desbest�mmelser som anges i 5 kap. 16 � 3 eller 4. Best�mmelserna i andra stycket g�ller �ven andra byggnader �n en- eller tv�bostadshus, om ans�kningen avser s�dana inre �tg�rder i byggnader som anges i 1 � f� rsta stycket 4-6, s�dana yttre �tg�rder p� byggnader som anges i 3 � f�rsta stycket 1 eller underh�lls�tg�rder p� s�dana byggna� der som avses i 3 kap. 12 �. Bygglov f�r l�mnas till �tg�rder som inneb�r mindre avvikelser fr�n omr�desbest�mmelser, om avvikelserna �r f�renliga med sy ftet med be� st�mmelserna. 13 � Med ko mpletterings�tg�rder avses att 1. uppf�ra komplementbyggnader, 2. g�ra mindre tillbyggnader, 3. utf�ra s�dana inre �tg�rder i byggnader som anges i 1 � f�rsta stycket 4-6 och s�dana yttre �tg�rder p� byggnader som anges i 3 � f�rsta stycket 1, 4. utf�ra underh�lls�tg�rder p� s�dana byggnader som avses i 3 kap. 12 �. 14 � Kan bygglov inte l�mnas p� grund av best�mmelserna i 11 eller 12 �, f�r bygglov f�r tillf�llig �tg�rd l�mnas, om s�kanden beg�r det. S�dant lov skall l�mnas, om den ans�kta �tg�rden har st�d i en detaljplane� best�mmelse om tillf�ll ig anv�ndning av byggnad eller mark. I ett bygglov som av ses i f�rsta s tycket f�r medges att en byggnad eller annan anl�ggning uppf�rs, byggs till eller i �vrigt �ndras och att en bygg� nads eller en byggnadsdels anv�ndning �ndras. Lovet skall l�mnas f�r h�gst tio �r. Tiden kan p� s�kandens beg�ran f�rl�ngas med h�gst fem �r i s�nder. Den sammanlagd a tiden f�r dock inte �verstiga tjugo �r. 59 � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1987:10 15 � Om bygglo v har v�grats till en viss �tg�rd p� grund av att tillst�tid till expropriation har l�mnats och tillst�ndet har upph�rt att g�lla, f�r en ny ans�kan om bygglov til l �tg�rden inte avsl�s p� samma grund f�rr�n tio �r har f�rflutit fr�n den dag d� de t f�rsta tillst�ndet till expropriation medde� lades. Rivningslov och marklov 16 � Ans�kningar om rivningslov skall bifallas, om inte byggnaden eller byggnadsdelen 1. omfattas av rivningsf�rbud i detaljplan eller omr�desbest�mmelser, 2. beh�vs f�r bostadsf�rs�rjningen eller 3. b�r bevaras p� grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, milj�m�ssiga eller konstn�rliga v�rde. 17 � Om upprustnings�l�ggande enligt 2 � bostadssaneringslagen (1973:531) har meddelats och �l�ggandet inte har f�rfallit, f�r rivningslov inte l�mnas f�r den byggnad som avses med �l�ggandet. 18 � Ans�kningar om marklov skall bifallas om den s�kta �tg�rden inte 1. strider mot detaljplan eller omr�desbest�mmelser, 2. f�rhindrar eller f�rsv�rar det ber�rda omr�dets anv�ndning f�r be� byggelse, 3. medf�r ol�genheter f�r anv�ndningen av s�dana f�rsvarsanl�ggningar eller andra anl�ggningar som avses i 9 � tredje styc ket, 4. i annat fall medf�r st�rningar f�r omgivningen. Marklov far l�mnas till �tg�rder som inneb�r mindre avvikelser fr�n detaljplan eller omr�desbest�mmelser, om avv ikelserna �r f�renliga med syftet med planen eller best�m melserna. Handl�ggningen av lov�renden Generella best�mmelser 19 � Byggnadsn�mnden pr�var ans�kningar om bygglov, rivningslov och marklov. Ans�kningar om lov skall g�ras hos n�mnden. Ans�kningarna skall vara skriftliga. Betr�ffande enkla �tg�rder f�r ans�kan dock g�ras muntligen. Best�mmelser om pr�vning av bygglov, rivningslov eller marklov utan ans�kan finns i 10 kap. 19 � andra stycket. 20 � N�r ans�kan g�rs, skall de ritningar, beskrivningar och uppgifter i �vrigt l�mnas in som beh�vs f�r pr�vningen. �r ans�kningshandlingarna ofullst�ndiga, f�r byggnadsn�mnden f�rel�g� ga s�kanden att avhj�lpa bristerna inom en viss tid. F�ljs inte f�rel�ggan� det, f�r �rendet avg�ras i befintligt skick eller ans�kningen avvisas. F�ljs inte ett f�rel�ggande enligt 11 � andra stycket, f�r �rendet avg�ras i befintligt skick. F�rel�gganden som avses i andra och tredje styckena skall inneh�lla en' upplysning om verkan av att f�rel�ggandet inte f�ljs. 60 � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 � �ven om en �tg�rd med byggnader, andra anl�ggningar eller mark SFS 1987:10 inte kr�ver lov enligt 1-9 ��, skall byggnadsn�mnden, om det beg�rs, pr�va fr�gan om lov till �tg� rden. Best�mmelserna i denna lag om lov skall till�mpas i �renden enligt f�rsta stycket. 22 � Innan lov l�mnas, skall byggnadsn�mnden genom underr�ttelse be� reda k�nda sak�gare och de k�nda bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende som ber�rs samt s�dan k�nd organisation eller f�rening som anges i 5 kap. 25 � f�rst a stycket 2 tillf�lle att yttra sig �ver ans�kningen, om �tg�rden 1. inneb�r en avvikelse fr�n detaljplan eller omr�desbest�mmelser eller 2. skall utf�ras i ett omr�de som inte omfattas av detaljplan och �tg�r� den inte �r en kompletterings�tg�rd och inte heller �r reglerad i o mr�des� best�mmelser. I det fall som avses i 5 kap. 25 � tredje stycket f�rsta meningen f �r underr�ttelse ske genom kung�relse i ortstidning. �renden om lov f�r inte avg�ras utan att s�kanden underr�ttats om det som tillf�rts �rendet genom andra �n honom sj�lv och tillf�lle beretts honom att yttra sig �ver det. Byggnadsn�mnden f�r dock avg�ra ett �rende utan att s� skett, om det �r uppenbart on�digt att s�kanden yttrar sig. 23 � Beg�rs tillst�nd att expropriera den byggnad eller mark som en ans�kan om lov avser eller p�b�ijas arbete f�r att anta, �ndra eller upph� va detaljplan, omr�d esbest�mmelser eller fastighetsplan som ber�r bygg� naden eller marke n, f�r byggnadsn�mnden besluta om anst�nd med avg�� randet om lov till dess att �rendet om expropriationstillst�ndet avgjorts eller planarbetet avslutats. Om kommunen inte avgjort plan�rendet inom tv� �r fr�n det att ans�kningen om lov kom in till byggnadsn�mnden, skall dock ans�kningen avg�ras utan dr�jsm�l. 24 � Beg�rs upprustnings�l�ggande enligt bostadssaneringslagen (1973:531) betr�ffande den byggnad som en ans�kan om rivningslov avser, skall byggnadsn�mnden besluta om anst�nd med avg�randet om lov till dess att �rendet om upprustnings�l�ggandet avgjorts. 25 � Om byggnadsn�mnden finner anledning anta att en �tg�rd som kr�ver lov fordrar tillst�nd �ven av n�gon annan myndighet, skall n�mnden upplysa s�kanden om d etta. 26 � Beslut varigenom ett �rende om lov avg�rs, skall inneh�lla sk�len till beslutet i enlighet med vad som f�reskrivs i 20 � f�rvaltningslagen (1986:223). Beslut varigenom lov l�mnas, skall ange 1. lovets giltighetstid, 2. de anm�lningar och besiktningar som beh�vs f�r tillsyn och kontroll enligt 9 kap. och 3. de villkor och upplysningar i �vrigt som beh �vs. 61 � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1987:10 27 � S�kanden och den som har beretts tillf�lle att yttra sig enligt 22 � och som inte f�tt sina synpunkter tillgodosedda skall av byggnadsn�mnden omedelbart underr�ttas om inneh�llet i beslut varige nom ett �rende om lov avg�rs. �r det uppenbart att beslutet g�r honom emot, skall han �ven underr�ttas om vad han har att iaktta vid �verklagande av beslutet och om skiljaktig mening som antecknat s i protokoll eller annan handling. Under� r�ttelse far ske genom delgivning. I det fall som avses i 5 kap. 25 � tredje stycket f�rsta meningen f�r underr�ttelse ske genom kung�relse i ortstidning. S�kanden skall dock cdltid underr�ttas enligt f�rsta stycket. 28 � Om f�rordnande enligt 12 kap. 4 � meddelats, skall byggna dsn�mn� den genast s�nda s�dana beslut om lov och f�rhandsbesked som omfattas av f�rordnandet till l�nsstyrelsen. S�rskilda best�mmelser om bygglov 29 � Byggnadsn�mnden f�r anpassa sin granskning av ritningar och �vri� ga handlingar till den s�kta �tg�rdens art och omfattning och till byg gher� rens kvalifikationer. N�mnden skall i beslutet om bygglov fastst�l la de ritningar och �vriga handlingar som har legat till gru nd f�r lovet. N�mnden skall godta typgod� k�nda eller tillverkningskontrollerade material, konstruktioner och anord� ningar i de avseenden som typgodk�nnandet eller tillverkningskontrollen g�ller. I beslutet om bygglov eller senare kan n�mnden best�mma att konstruk� tionshandlingar och andra handlingar skall ges in ti ll n�mnden innan arb e� tena p�b�rjas. S�dana handlingar skall granskas av n�mnden. Byggherren skall underr�ttas om re sultatet av granskningen. I beslutet om bygglov kan n�mnden �ven best�mma att handlingar som beskriver byggnaden i f�rdigst�llt skick skall ges in till n�mnden, n�r arbetena har avslutats. 30 � Bygglov som avser arbetslokaler eller personalrum f�r verksam^ heter d�r arbetstagare skall utf�ra arbete f�r arbetsgivares r�kning far l�mnas endast om 1. yrkesinspektionen har yttrat sig � ver �tg�rdens l�mplighet fr�n ar� betsmilj�synpunkt och 2. om det av y ttrandet framg�r att skyddsombud, skyddskommitt� eller organisation som f�retr�der arbetstagarna har f�tt tillf�lle att yttra sig �ver ans�kningen. F�rsta stycket 2 g�ller endast om det �r k�nt f�r vilket slag av verksam� het arbetslokalen �r avsedd. Bygglov som avser byggnader med tillf�ll iga personalbos t�der f�r sam� manlagt minst tio boende f�r l�mnas endast om organisation som f�retr� der arbetstagarna har f�tt tillf�lle att yt tra sig �ver ans�kningen. 31 � Om en organisation av hyresg�ster mots�tter sig att s�dana �tg�rder som avses i 2 a � andra stycket bostadssaneringslagen (1973:531) vidtas, f�r bygglov l�mnas endast om hyresn�mnden medger det. 62 � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> / 32 � I beslut om bygglov f�r best�mmas att byggnadsarbeten inte far SFS 1987:10 p�b�rjas f�rr�n fastighets�garen har betalat ers�ttning f�r gator eller andra allm�nna platser eller st�llt s�kerhet f�r ers�ttningen. Om bygglov eller marklov meddelas till en �tg�rd som redan har utf�rts, f�r i beslutet om lov best�mmas skyldighet att vidta de �ndringar i det utf�rda som beh�vs. I beslutet skall anges en viss tid inom vilken �ndring� arna skall vara utf�rda. Giltighetstiden f�r iov 33 � Bygglov, rivningslov och marklov upph�r att g�lla, om �tg�rden inte har p�b�ijats inom tv� �r och avslutats inom fem �r fr�n dagen f�r beslutet om lov. Best�mmelser om bygglov f�r tillf�lliga �tg�rder finns i 14 �. F�rhandsbesked 34 � P� ans�kan skall byggnadsn�mnden ge f�rhandsbesked huruvida en �tg�rd som kr�ver bygglov kan till�tas p� den avsedda platsen. Meddelas det s�kta tillst�ndet f�r best�mmas de villkor som beh�vs. Tillst�ndet �r bindande vid pr�vning av ans�kan om bygglov som g�rs inom tv� �r fr�n dagen f�r beslutet. G�rs inte ans�kan om bygglov inom den tid som anges i andra stycket, upph�r tillst�ndet att g�lla. I beslutet om f�rhandsbesked skall tas in en upplysning om detta. S�kanden skall ocks� upplysas om att tillst�ndet inte medf�r r�tt att p�b�ija den s�kta �tg�rden. Best�mmelserna i 19-23 samt 25-28 �� skall till�mpas i fr�ga om f�r� handsbesked. 9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning 1 � Den som f�r egen r�kning utf�r eller l�ter utf�ra byggnads-, rivnings- eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utf�rs enligt be� st�mmelserna i denna lag och enligt f�reskrift eller beslut som har medde� lats med st�d av dessa best�mmelser. Han skall vi dare se till a tt kontroll och provning utf�rs i tillr�cklig omfattning. 2 � Arbetena skall planeras och utf�ras med aktsamhet s� att personer och egendom inte skadas och s� att minsta m�jliga obehag uppkommer. 3 � F�r arbeten som kr�ver lov skall det finnas en ansvarig arbetsledare som har utsetts av byggherren. Om arbetena �r av mindre omfattning, kan dock byggnadsn�mnden best�mma att ansvarig arbetsledare inte skall utses. F�r skilda delar av ett arbete kan olika ansvariga arbetsledare utses. En av dem skall sam ordna deras uppgifter. Till ansvarig arbetsledare f�r utses endast den som har f�tt godk�nnande (riksbeh�righet) av den myndighet som regeringen best�mmer eller den som byggnadsn�mnden godk�nn er f�r ett visst arbete. Riksbeh�righet f�r meddelas f�r visst slag av arbete och f�r begr�nsas till viss t id. Den ansvarige arbetsledaren skall leda och ha fortl�pande tillsyn �v er 63 � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 arbetena s� att de utf�rs p� f�reskrivet s�tt. Han skall vara n�rvarande vid byggnadsn�mndens besiktningar. Om byggnadsn�mnden finner att den ansvarige arbetsledaren har �sido� satt sina skyldigheter, f�r n�mnden ta ifr�n honom ledningen av arbetet. Om han grovt har �sidosatt sina skyldigheter, kan n�mnden besluta att han under viss tid inte f�r vara ansvarig arbetsle dare inom kommunen. N�mn^ den skall anm�la s�dana beslut till den myndighet som avses i andra stycket. Om en ansvarig arbetsl edare med riksbeh�righet grovt ha r �sido- sat sina skyldigheter, far myndigheten �terkalla godk�nnandet av honom. 4 � N�r en byggnad eller annan anl�ggning skall uppf�ras, byggas till eller p� annat s�tt �ndras eller n�r den skall rivas och �tg�rden kr�ver bygglov eller rivningslov, skall den ansvarige arb etsledaren g�ra anm�lan till byggnadsn�mnden innan arbetena p�b�rjas och n�r de har slutf�rts. Om ansvarig arbetsledare inte har blivit utsedd, skall anm�lningarna g�ras av byggherren. N�mnden f�r medge befrielse helt eller delvis fr�n anm�l� ningsskyldigheten. Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket skall anm�lan g�ras vid de tillfallen som byggnadsn�mnden best�mmer i beslutet om lov. 5 � N�r till byggnadsn�mnden har inkommit en anm�lan enligt 4 � f�rsta stycket att en byggnad skall uppf�ras eller byggas till eller att annan anl�ggning skall utf�ras eller v�sentligt �ndras, skall n�mnden skyndsamt l�ta utstaka byggnaden, tillbyggnaden eller anl�ggningen och utm�rka dess h�jdl�ge, om det ta �r motiverat med h�nsyn till f�rh�llandena p� platsen och omst�ndigheterna i �vrigt. �r byggnaden e ller anl�ggningen till sitt l�ge direkt beroende av gr�nsen mot en grannes fastighet, skall grannen kallas till utstakningen. 6 � Byggnadsn�mnden skall i erforderlig utstr�ckning besikta arbeten som kr�ver bygglov. Slutbesiktning skall g�ras, om det inte �r uppenbart on�digt, och skall alltid g�ras, om byggherren eller yrkesinspektionen beg�r det. Skall en byggnad besiktas av n�gon annan myndighet �n n�m n� den, skall n�mnden verka f�r att den besiktningen p� ett l�mpligt s�tt samordnas med n�mndens b esiktningar. Byggnadsn�mnden f �r, om byggnaders och andra anl�ggningars egen� skaper och funktioner inte p� ett enkelt s�tt kan iakttas och bed�mas vid n�mndens besiktningar, beg�ra att byggherren skall f�rete bevis av sak� kunnig om att egenskaperna och funktionerna uppfyller kraven i 3 kap. Byggnadsn�mnden skall utf�rda skriftligt bevis �ver vad som f�rekom � mit vid n�mnd ens besiktningar. 10 kap. P�f�ljder och ingripanden vid �vertr�delser m. m. Inledande best�mmelser 1 � Byggnadsn�mnden skall ta upp fr�gan om p�f�ljd eller ingripande enligt detta kapitel s� snart det finns anledning att anta att en �vertr�delse har skett av best�mmelserna om byggande i denna lag eller av n�gon 64 f�reskrift eller n�got beslut som har meddelats med st�d av dessa best�m� melser. � </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> N�r en �tg�rd som kr�ver bygglov, rivningslov eller marklov har vidta- SFS 1987; 10 gits utan lov, skall byggnadsn�mnden se till at t det som har utf�rts blir undanr�jt eller p� annat s�tt r�ttat, om inte lov till �tg� rden meddelas i efterhand. 2 � Om n�gon beg�r det, skall byggnadsn�mnden l�mna skriftlig upplys� ning om det betr�ffande en viss byggnad eller annan anl�ggning har vidta� gits n�gon �tg�rd som f�ranleder ingripande enligt detta kapitel. F�rbud att forts�tta byggnadsarbeten m. m. 3 � Byggnadsn�mnden f�r f�rbjuda att ett visst byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en viss �tg�rd forts�tts, om det �r uppenbart att arbetet eller �tg�rden strider mot denna lag eller mot n�gon f�reskrift eller n�got beslut som har meddelats med st�d av lagen. �r det uppenbart att ett arbete eller en �tg�rd som avses i f�rsta stycket �ventyrar en byggnads h�llfasthet eller medf�r fara f�r m�nniskors liv eller h�lsa, skall n�mnden f�rbjuda att arbetet eller �tg�rden forts�tts, �ven om de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket inte f�religger. F�rbud enligt f�rsta eller andra stycket f�r f�renas med vite. Beslut enligt denna paragraf g�ller omedelbart. Avgifter 4 � Utf�r n�gon utan lov en �tg�rd som kr�ver bygglov, rivningslov eller marklov, skall byggnadsavgift tas ut. Byggnadsavgiften skall best�mmas till e tt belopp som motsvarar fyra g�nger den avgift som enligt taxa, fastst�lld med st�d av 11 kap. 5 �, skulle ha betalats om lov till samma �tg�rd hade meddelats. Byggnadsavgiften skall dock best�mmas till minst 500 kronor. N�r avgiften best�ms p� grundval av taxan, skall h�nsyn inte tas till s�dana h�jningar eller s�nk� ningar av normalbeloppet som enligt taxan o rsakas av omst�ndigheterna i det s�rskilda fallet. H�nsyn skall inte heller tas till belopp som avser kostnader f�r nybyggnadskarta, utstakning eller l�geskontroll av byggnad eller andra m�tningstekniska �tg�rder. �r �vertr�delsen ringa, f�r byggnadsavgiften best�mmas till ett l�gre belopp �n som f�ljer av andra stycket eller helt efterges. 5 � Byggnadsavgift skall inte tas ut, om r�ttelse sker innan fr�gan om p�f�ljd eller ingripande enligt detta kapitel tas upp till �verl�ggning vid sammantr�de med b yggnadsn�mnden. Byggnadsavgift skall inte heller tas ut, om �tg�rden avser rivning av en byggnad och rivningen har f�retagits 1. med st�d av lag eller annan f�rfattning eller annars varit n�dv�ndig f�r att avv�lja eller begr�nsa omfattande skada p� annan egendom eller 2. d�rf�r att byggnaden till v�sentlig del hade skadats genom elds v�da eller n�gon annan liknande h�ndelse. 6 � S�rskild avgift skall t as ut om, i andra fall �n som avses i 4 � f�rsta stycket, en �vertr�delse sker genom att 65 3-SFS 1987 � </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 1. arbete utf�rs utan ansvarig arbetsledare i strid mot best�mmelserna i 9kap. 3�, 2. n�gon u nderl�ter att g�ra s�dana anm�lningar till byggnadsn�mnden som avses i 9 kap. 4 � eller 3. arbete utf�rs i strid mot n�got beslut som byggnadsn�mnden har meddelat enligt denna lag. Den s�rskilda avgiften skall best�mmas till minst 200 och h�gst 1000 kronor. �r �vertr�delsen ringa, beh�ver n�gon avgift inte tas ut. 7 � I s�dana fall som avses i 4 � f�rsta stycket skall f�rutom byggnadsav� gift �ven till�gg savgift tas ut, om �tg�rden inneb�r att 1. en byggnad uppf�rs, 2. en tillbyggnad g�rs, 3. en byggnad helt eller till viss del tas i anspr�k eller inreds f�r ett v�sentligen annat �ndam�l �n det f�r vilket byggnaden eller byggnadsdelen senast har anv�nts eller f�r vilket bygglov har l�mnats eller 4. en byggnad rivs. Till�ggsavgift skall inte tas ut i de fall som anges i 5 �. Till�ggsavgift skall inte heller tas ut, om den olovliga �tg� rden omfattar ett utrymme vars bruttoarea inte �verstiger tio kvadratmeter. Till�ggsavgiften skall tas ut med e tt belopp som motsvarar 500 kronor f�r vaije kvadratmeter bruttoarea som �tg�rden har omfattat. N�r brut� toarean ber�knas skall dock tio kvadratmeter fr�nr�knas. Avgiften f�r best�mmas till ett l�gre belopp �n som f�ljer av tredje stycket eller helt efterges, om f�rel�ggande om r�ttelse har meddelats enligt 14 �, om r�ttelse har skett genom handr�ckning eller p� annat s�tt eller om det annars finns s�rskilda sk�l. 8 � Fr�gor om byggnadsavgift och s�rskild avgift pr�vas av byggnads� n�mnden. Finner byggnadsn�mnden att f�ruts�ttningar f�religger att ta ut till�ggs� avgift p� grund av best�mmelserna i 7 � f�rsta och andra styckena, skall n�mnden anm�la f�rh�llandet till allm�n �klagare. Fr�gor om till�ggsavgift pr�vas av allm�n domstol p� talan av �klagaren. Talan f�r v�ckas endast om byggnadsn�mnden har gjort anm�lan enligt andra stycket. I fr�ga om s�dan talan till�mpas best�mmelserna i r�tte� g�ngsbalken om �tal f�r brott p� vilket inte kan f�lja sv�rare straff �n b�ter och om kvarstad i brottm�l. 9 � Byggnadsavgiften skall tas ut av den som n�r �vertr�delsen begicks var �gare av den fastighet, byggnad eller anl�ggning som den olovliga �tg�rden avs�g. Den s�rskilda avgiften skall tas ut av den som begick �vertr�delsen. Till�ggsavgiften skall tas ut av 1. den som n�r �vertr�delsen begieks var �gare av den byggnad som den olovliga �tg�rden avs�g, 2. den som begick �vertr �delsen, 3. den i vars st�ll e denne var, 4. den som ha r beretts vinning genom �vertr�delsen. 66 � </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 � Var tv� eller flera �gare av den fastighet, byggnad eller anl�ggning SFS 1987:10 som den olovliga �tg�rden av s�g, svarar de solidariskt f�r byggnadsavgift och till�ggsavgift som p�f�rs dem i deras egenskap av �gare. 11 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r l�nsstyrelsen neds�tta eller helt efterge byggnadsavgift eller s�rskild avgift som byggnadsn�mnden har beslutat. Fr�gor om neds�ttning eller eftergift pr�vas efter besv�r enligt 13 kap. 2 � �ver n�mndens beslut. Ingripanden f�r att �stadkomma r�ttelse m. m. 12 � Tingsr�tten f�r meddela handr�ckning s� att r�ttelse sker n�r n�gon 1. utan lov har vidtagit en �tg�rd som kr�ver bygglov, rivningslov eller marklov, 2. har vidtagit en �tg�rd med st�d av bygglov, rivningslov eller marklov, om lovet har �ndrats eller upph�vts genom ett beslut som har vunnit laga kraft, 3. i annat fall �n som avses i 1 har vidtagit en �tg�rd som strider mot denna lag eller mot n�gon f�reskrift eller n�got beslut som har meddelats med st�d av lagen, 4. har underl�tit att utf�ra arbete eller vidta en �tg�rd som har f�relagts honom enligt 15 �, 16 � f�rsta styc ket eller 17 �. 13 � Ans�kningar om handr�ckning f�r g�ras av byggnadsn�mnden. Be� st�mmelser om s�dan handr�ckning finns i 17 � handr�ckningslagen (1981:847). 14 � I de fall som avses i 12 � 1 -3 f�r byggnadsn�mnden, i st�llet f�r att ans�ka om handr�ckning, f�rel�gga �garen av den fastighet, byggnad eller anl�ggning som fr�gan g�ller att inom viss tid vidta r�ttelse. F�ljs inte f�rel�ggandet, f�r byggnadsn�mnden beg�ra handr�ckning. Avser ett f�rel�ggande enligt f�rsta stycket en �tg�rd som har utf�rts utan bygglov, d�r s�dant kr�vs, f�r byggnadsn�mnden i f�rel�ggandet f�rbjuda att �tg�rden �ter utf�rs. Beviljas bygglov, rivningslov eller marklov efter det att f�rel�ggande har meddelats, upph�r f�rel�ggandet att g�lla. 15 � Om n�gon underl�ter att utf�ra arbete eller vidta n�gon annan �tg�rd som �ligger honom enligt denna lag eller enligt n�gon f�reskrift eller n�got beslut som ha r meddelats med st�d av lagen, far byggnadsn�mnden f�rel�gga honom att inom en viss tid vidta �tg� rden. 16 � Om en byggnad eller annan anl�ggning �r f�rfallen eller om den �r skadad till v�sentlig del och inte s�tts i st�nd inom sk�lig tid, f�r byggnads� n�mnden f�rel�gga �garen att inom en viss tid riva byggnaden eller anl�gg � ningen. Om en byggnad eller annan anl�ggning har brister som kan �ventyra s�kerheten f�r dem som uppeh�ller sig i eller i n�rheten av den, f�r byggnadsn�mnden f�rbjuda anv�ndning av byggnaden eller anl�ggningen. 57 � </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 F�rbudet f�r allt efter omst�ndigheterna riktas mot �garen, mot den sdfii har nyttjander�tt till egendomen eller mot b�da. Beslut om anv�ndningsf�rbud g�ller omedelbart och till dess byggnads-� n�mnden best�mmer annat. 17 � Om en byggnad elle r annan anl�ggning inom omr�de med detaljplan har kommit att medf�ra stora ol�genheter f�r trafiks�kerheten p� grund av att f�rh�llandena har �ndrats, f�r byggnadsn�mnden f�rel�gga �garen att ta bort den eller att vidta n�gon annan �tg�rd med den. Betr�ffande byggna� der f�r dock s�dant f�rel�ggande meddelas endast om byggnaden kan flyttas utan sv�righet eller �r av ringa v�rde. Inom omr�den med detaljplan f�r byggnadsn�mnden, om det beh�vs med h�nsyn till trafik s�kerheten, f�rel�gga �garen av en fastighet eller en byggnad att anordna st�ngsel eller �ndra utfart eller annan utg�ng mot gator eller v�gar. Om en byggnad eller annan anl�ggning f�r industri�ndam�l inte l�ngre anv�nds, far byggnadsn�mnden f�rel�gga �garen att anordna st�ngsel kring den, om det beh�vs till skydd mot olycksfall. 18 � F�rel�ggande enligt 14 � f�rsta stycket, 15 �, 16 � f�rsta stycket eller 17 � f�r f�renas med vite eller med f�reskrift att �tg�rden, om f�rel�ggan� det inte f�ljs, kan komma att utf�ras genom byggnadsn�mndens f�rsorg p� den f�rsumliges bekostnad. F�rbud enligt 14 � andra stycket och 16 � andra stycket f�r f�renas med vite. F�ljs inte ett f�rel�ggande som inneb�r att �tg�rden kan utf�ras genom byggnadsn�mndens f�rsorg, skall n�mnden, om det inte finns sk�l till annat, besluta att �tg�rden skall utf�ras och hur det skall ske. D�rvid ska ll n�mnden se till att osk�liga kostnader inte uppst�r. I beslut om f�rel�ggande enligt f �rsta stycket eller beslut enligt andra stycket f�r f�rordnas att beslutet skall g�lla omedelbart. Kronofogdemyndigheten skall l�mna det bitr�de som beh�vs f�r att beslut enligt andra stycket skall kunna genomf�ras. 19 � Har en �tg�rd som kr�ver bygglov, rivningslov eller marklov vidta� gits utan s�dant lov men frams t�r det som sannolikt att lov kan meddelas till �tg�rden, skall byggnadsn�mnden, innan handr�ckning beg�rs eller f�rel�ggande meddelas, bereda �garen tillf�lle att inom viss tid ans�ka om lov. Om ans�kan inte inkommer inom f�reskriven tid, f�r byggnadsn �mnden trots detta pr�va fr�gan om lov till �tg�rden. N�mnden f�r d�rvid p� �garens bekostnad l�ta uppr�tta de ritningar och beskrivningar samt f�reta de �tg�rder i �vrig t som �r n�dv�ndiga f�r pr�vningen av �rendet. 20 � Finner byggnadsn�mnden att det f�religger brister i fr�ga om under� h�llet av en byggnad eller annan anl�ggning, f�r n�mnden uppdra �t en sakkunnig person a tt p� �garens bekostnad utreda behovet av underh�lls� �tg�rder. 68 � </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> /" SFS 1987:10 Verkan av f�rel�ggande i vissa fall m. m. 21 � Har ett f�rel�ggande enligt 14 � f�rsta stycket, 15 �, 16 � f�rsta stycket eller 17 � eller ett f�rbud enligt 14 � andra stycket eller 16 � andra stycket meddelats n�gon i egenskap av �gare till en viss fastighet och �verg�r �gander�tten till fastigheten till ny �gare, g�ller f�rel�ggandet eller f�rbudet i st�llet mot denne. Har i f�rel�ggandet eller f�rbudet utsatts l�pande vite enligt 4� lagen (1985:206) om viten och har fastigheten �verl�tits genom k�p, byte eller g�va, g�ller vitet mot den nye �garen r�knat fr�n tidpunkten f�r �gander�tts�verg�ngen, under f�ruts�ttning att anteckning om vitesf�rel�ggandet dessf�rinnan gjorts enligt 22 �. L�pande vite som avser viss period far endast tas ut av den som var �gare vid periodens b�ljan. Annat vite g�ller inte mot den nye � garen, men bygg� nadsn�mnden f�r s�tta ut vite f�r denne. F�rsta stycket g�ller �ven n�r ett f�rel�ggande eller f�rbud har medde� lats n�gon i egenskap av tomtr�ttshavare eller eljest som �gare av en byggnad p� mark som tillh�r n�gon annan. Vad som s�gs om l�pande vite g�ller dock endast i fr�ga om f�rel�ggande eller f�rbud som har meddelats n�gon i egenskap av tomtr�ttshavare. I �renden om f� rel�ggande eller f�rbud som anges i f�rsta eller andra stycket skall best�mmelserna i r�tteg� ngsbalken om verkan av att tviste� f�rem�let �verl�ts och om tredje mans deltagande i r�tteg�ng till�mpas. Anteckning i fastighetsboken m. m. 22 � Den myndighet som meddelar ett f�rel�ggande eller f�rbud som avses i 21 � skall genast s�nda sitt beslut till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken. Har i f�rel�ggandet eller f�rbudet utsatts l�pande vite, skall �ven detta antecknas. Inskriv� ningsmyndigheten skall genast i rekomme nderat brev underr�tta den som senast har s�kt lagfart eller inskrivning av f�rv�rv av tomtr�tt om anteck� ningen, om denne inte �r f�rel �ggandets eller f�rbudets adressat. 23 '� �terkallas ett f�rel�ggande eller f�rbud som har antecknats enligt 22 �, skall byggnadsn�mnden genast anm�la det till inskrivningsmyndighe� ten f�r motsvarande anteckning. Har ett antecknat f�rel�ggande eller f�rbud upph�vts genom lagakraftvunnet beslut eller upph�rt att g�lla, eller har f�rel�ggandet f�ljts, skall byggnadsn�mnden, s� snart n�mnden har f�tt vetskap om detta, anm�la f�rh�llandet till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning. 24 � G�r inte byggnadsn�mnden anm�lan i de fa ll som avse s i 23 �, skall l�nsstyrelsen g�ra s�da n anm�lan, om n�gon vars r�tt ber�rs ans�ker om det. �vriga best�mmelser 25 � �verl�ts egendom p� vilken har utf�rts en �tg�rd som avses i 4 � f�rsta stycket, mot ers�ttning och skall r�ttelse vidtas p� grund av beslut enligt detta kapitel, skall 4 kap. 12 � jordabalken till�mpas, om inte �verl�- 69 � </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 taren vid �verl�telsen upplyst om �tg�rden eller f�rv�rvaren annars k�nt till eller bort k�nna till denna. 26 � Byggnadsavgifter och s�rskilda avgifter tillfaller kommunen. Till- . l�ggsavgifter tillfaller staten. 27 � Har fr�gan om p�f�ljd f�r en �vertr�delse som avses i 4 � f�rsta , stycket inte tagits upp till �verl�ggning vid sammantr� de med byggnads � n�mnden inom tio �r fr�n det att �vertr�delsen begicks, f�r byggnadsavgift eller till�ggsavgift inte tas ut. Detta g�ller ocks� i fr�ga om s�rskild avgift. D�rvid skall dock i st�llet f� r tio �r g�lla en tid av tre � r. Sedan tio �r har f�rflutit fr�n det att en �tg�rd som avses i 12 � 1-3 vidtogs, f�r byggnadsn�mnden inte ans�ka om handr�ckning eller besluta om f�rel�ggande enligt 14 � f�rsta stycket. 28 � Beslut eller domar varigenom n�gon p�f�rs avgift enl igt detta kapi� tel skall genast s�ndas till l�nsstyrelsen. Avgiften skall betalas till l�nssty� relsen inom tv� m�nader fr�n det att beslutet eller domen vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet eller domen. 29 � Betalas inte avgiften inom den tid som anges i 28 �, f�r avgiften tillsammans med en restavgift, ber�knad enligt 58 � 1 mom. uppb�rdslagen (1953: 272), indrivas i den ordning som enlig t n�mnda lag g�ller f�r indriv� ning av skatt. Vid f�rdelning mellan sta ten och kommunen av medel som har influtit skall medel i f�rsta hand avs �ttas f�r kommunens fordran. 30 � Vite som har f�relagts med st�d av detta kapitel f�r inte f�rvandlas till f�ngelse. 11 kap. Byggnadsn�mnden 1 � Ut�ver de uppgifter byggnadsn�mnden har enligt �vriga f�reskrifter i denna lag skall n�mnden 1. verka f�r en god byggnadskultur samt en god stads- och landskaps� milj�, 2. uppm�rksamt f�lja den allm�nna utvecklingen inom kommunen och dess n�rmaste omgivning samt ta de initiativ som beh�vs i fr�gor om planl�ggning, byggande oc h fastighetsbildning, 3. samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vilkas arbe� te och intressen ber�r n�mndens verksamhet, 4. l�mna r�d och upplysningar i fr�gor som r�r n�mndens verksamhet, 5. �vervaka efterlevnaden av denna lag och med st�d av lagen medde� lade f�reskrifter och be slut. Byggnadsn�mnden skall ta till vara de m�jligheter lag en ger att f�renkla och underl�tta �renden f�r enskilda och b�r d�rvid verka f�r att lagens f�reskrifter om begr�nsning av bygglovsplikten vinner till�mpn ing. 70 � </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> / 2 � Om n�gon beg�r det, skall byggnadsn�mnden l�mna skriftliga upp- SFS 1987; 10 lysningar om planl�ggning, byggande och fastighetsbildning. Beh�vs nybyggnadskarta f�r pr�vningen av en fr�ga om bygglov inom omr�den med sammanh�llen bebyggelse, skall byggnadsn�mnden tillhan� dah�lla s�dan karta, om s�kanden beg�r det. 3 � F�ljande best�mmelser i 3 kap. kommunallagen (1977:179) skall till�mpas i fr�ga om byggnadsn�mnden 2� om antalet ledam�ter m. m., 3 � f�rsta stycket om valbarhet m. m., 4 � om r�tt till ledighet fr�n anst�llning, 5 � f�rsta stycket om mandattid, 5 � tredje stycket om verkan av ledamots avg�ng, 6� om ordf�rande och vice ordf�rande, 7 � om ti d och plats f�r sammantr�de samt om n�rvaror�tt vid samman� tr�de, 8� om suppleants tj�nstg�ring m. m., 9� f�rsta stycket om beslutsf�rhet, 10 � om beslutsf�rfarande och protokoll m. m., 11 � om delgivning m. m., 12 � om reglemente och delegation . F�r Stockholms kommun g�ller d ock inte 3 kap. 5 � f�rsta stycket och 6 � kommunallagen. Delegationsuppdrag enligt 3 kap. 12 � andra stycket kommunallagen f�r inte omfatta befogenhet att 1. avg�ra �renden som �r av principiell natur eller i �vrigt av st�rre vikt, 2. meddela f�rel�gganden eller f�rbud vid vite utom i s�da na fall som avses i 10 kap. 3 � och 16 � andra stycket eller meddela f�rel�gganden med f�reskrift att en �tg�rd kan komma att utf�ras genom byggnadsn�mndens f�rsorg p� den f�rsumliges bekostnad eller 3. avg�ra fr�gor om avgift enligt 10 kap. 4 � Byggnadsn�mnden skall till sitt bitr�de ha minst en person med arkitektutbildning och i �vrigt ha tillg�ng t ill personal i den omfattning och med den s�rskilda kompetens som beh�vs f�r att n�mnden skall kunna fullg�ra sina uppgifter p� ett tillfredsst�llande s�tt. 5 � Byggnadsn�mnden f�r ta ut avgift i �renden ang�ende lov och f�r� handsbesked samt i andra �renden som f�ranleder uppr�ttande av nybygg� nadskarta, ritningsgranskning, besiktning, framst�llning av arkivbest�n� diga handlingar eller andra tids- eller kostnadskr�vande �tg�rder. L�mnas bygglov f�r uppf�rande, tillbyggnad eller ombyggnad av en byggnad eller annan anl�ggning, f�r byggnadsn�mnden dessutom ta ut en planavgift f�r att t�cka kostnaderna f�r s�dana �tg�rder som erfordras f�r att enligt denna lag uppr�tta eller �ndra detaljplaner, omr�desbest�m� melser och fastighetsplaner. Planavgift f�r tas ut endast om fastighets� �garen har nytta av planen eller bes t�mmelserna. Avgifterna f�r tas ut med h�gst det belopp som motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad f�r �tg�rderna. Grunderna f�r ber�kning av avgif� terna skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullm�ktige. 71 Avgifterna tas ut av s�kande n och f�r tas ut i f�rskot t. � </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 12 kap. Statlig kontroll betr�ffande omr�den av riksintresse m. m. 1 � L�nsstyrelsen skall pr�va kommunens beslut att anta, �ndra eller upph�va en detaljplan eller omr�desbest�mmelser, om det kan befaras att beslutet inneb�r att 1. ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hush�llning med naturre� surser m. m. inte tillgodoses, 2. regleringen av s� dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vatten� omr�den som ang�r flera kommuner inte har samordnats p� et t l�mpligt s�tt eller 3. en bebyggelse blir ol�mplig med h�nsyn till de bo endes och �vrigas h�lsa eller till behovet av skydd mot oly cksh�ndelser. 2 � L�nsstyrelsen skall inom tre veckor fr�n den dag d� kommunens beslut kom in till l�nsstyrelsen besluta huruvida pr�vning enligt 1 � skall ske eller ej. 3 � L�nsstyrelsen skall upph�va kommunens beslut i dess helhet, om n�got f�rh�llande som avses i I � f�religger. Om kommunen har medgett det, far beslutet upph�vas i en viss de l. 4 � Om det finns s�rskilda sk�l, far l�nsstyrelsen eller regeringen f�r ett visst omr�de f�rordna att I -3 �� skall till�mpas p� beslut att l�mna lov eller f�rhandsbesked. Om l�nsstyrelsen, efter det att ett f�rordnande enligt f�rsta stycket har meddelats, beslutar att ett lov eller f�rhandsbesked skall pr�vas, f�r l�ns� styrelsen f�rordna att lovet eller f�rhandsbeskedet inte skall g�lla f�rr�n fr�gan om pr�vning har slutligt avgjorts. 5 � Regeringen far pr�va ett beslut att anta, �ndra eller upph�va en regionplan. Beslut om pr�vning skall fattas inom tre m�nader fr�n den dag d� beslutet kom in till regeringen. Regeringens pr�vning f�r avse endast fr�gan huruvida planen tillgodoser riksintressen enligt lagen (1 987; 12) om hush�llning med naturre surser m. m. Regeringen f�r upph�va beslutet i dess helhet eller i en viss del. 6 � Regeringen f�r f�rel�gga kommunen a tt inom en viss tid an ta, �ndra eller upph�va en detaljplan eller omr�desbest�mmelser (planf�rel�g� gande), om det beh�vs f�r att tillgodose s�dana intressen som avses i 1 � 1 och 2. 7 � Om kommunen inte f�ljer ett planf�rel�ggande, f�r regeringen p� kommunens bekostnad l�ta uppr�tta de f�rslag som beh�vs samt anta, �ndra eller upph�va detaljplanen eller omr�desbest�mmelserna. D�rvid skall l�nsstyrelsen ombes�rja �rendets beredning. 72 � </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> / SFS 1987:10 13 kap. �verklagande 1 � F�ljande beslut enligt denna lag f�r �verklagas i den ordning som f�reskrivs f�r kommunalbesv�r, n�mligen 1. kommunfullm�ktiges beslut om �versiktsplan, 2. kommunfullm�ktiges beslut om upp drag �t en kommunal n�mnd att anta, �ndra eller upph�va detaljplaner och omr�desbest�mmelser eller att fatta beslut om skyldighet f�r fastighets�gare att betala kostnader f�r gator och andra allm�nna platser eller att fatta beslut om villkoren f�r s�dan betalning, 3. kommunfullm�ktiges och kommunala n�mnders beslut att inte anta, �ndra eller upph�va en detaljplan, omr�desbest�mmelser eller en fastig� hetsplan, 4. kommunfullm�ktiges och kommunala n�mnders beslut om grunderna f�r skyldighet att betala kostnader f�r gator och andra allm�nna platser och om generella villkor f�r s�dan betalning, 5. kommunfullm�ktiges beslut om taxa i �renden hos byggnadsn�mnden samt 6. kommunalf�rbunds eller regionplanef�rbunds fullm�ktiges beslut om regionplan. Andra beslut r�rande gatukostnader �n de som anges i f�rsta stycket 4 far ej �verklagas. Att tvister r�rande gatukostnader pr�vas av fastighets� domstol framg�r av 15 kap. 8 �. 2 � Andra beslut enligt denna lag av kommunfullm�ktige och kommunala n�mnder �n de som anges i 1 � f� r �verklagas genom besv�r hos l�nsstyrel� sen. S�dana beslut f�r dock inte �verklagas till den del de avser fr�gor som redan �r avgjorda genom detaljplan, omr�desbest�mmelser eller f�rhands� besked. 3 � Beslut som anges i 2� f�rsta stycket �verklagas genom att en be� sv�rshandling ges in till l�nsstyrelsen. I besv�rshandlingen skall anges vilket beslut som �verk lagas. Besv�rshandlingen skall ha kommit in till l�nssty relsen inom tre veckor fr�n den dag d� justeringen av protokollet med beslutet har tillk�nnagetts p� kommunens anslagstavla. I fr�ga om andra beslut av kommunala n�mnder �n beslut ang�ende detaljplan, omr�desbest�mmelser eller fas� tighetsplan r�knas dock besv�rstiden fr�n den dag d� klaganden fick del av beslutet. Besv�r som inte har anf�rts i r�t t tid f�r inte tas upp till pr �vning. Har besv�rshandlingen f�re besv�rstidens utg�ng kommit in till kommunen, skall besv�ren �nd� tas upp till pr�vning. Besv� ren skall ocks� tas upp till pr�vning, om besv�rshandlingen har kommit in f�r sent till l�nsstyrelsen och detta beror p� att underr�ttelsen om vad som skall iak ttas vid �verkla� gande av beslutet har inneh�llit en oriktig uppgift om besv�rstid eller besv�rsinstans. 4 � L�nsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2� huruvida pr�vning skall ske eller ej och l�nsstyrelsens f�rordnande enligt 12 kap . 4� f�rsta stycket 73 / � </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 samt l�nsstyrelsens beslut enligt 12 k ap. 4� andra stycket att lov eller f�rhandsbesked inte skall g�lla f�r inte �verklagas. Andra beslut av l�nsstyrelsen enligt denna lag �n de som anges i f�rsta stycket f�r �verklagas genom besv�r hos kainmarr�tlen om beslutet avser 1. bygglov eller f�rhandsbesked inom omr�de med detaljplan, 2. bygglov eller f�rhandsbesked inom omr�de som inte omfattas av detaljplan och besv�ren avser fr�gan om �tg�rderna utg�r kompletterings� �tg�rder enligt 8 kap. 13 �, uppfyller kraven i 3 kap. eller strider mot omr�desbest�mmelser, 3. rivningslov eller marklov och besv�ren avser fr�gan om �tg�rderna strider mot en detaljplan eller omr�desbest�mmelser, 4. f�rordnanden enligt 6 kap. 19 � att avst� eller uppl�ta mark eller enligt 6 kap. 22 � om skyldighet att bekosta anl�ggande av gator och v�gar samt anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp, 5. ingripanden mot f�rsumlig arbetsledare enligt 9 kap. 3� fj�rdp stycket, 6. p�f�ljder och ingripanden enlig t 10 kap., 7. debitering av avgifter som anges i 11 kap. 5 � samt genom besv�r hos regeringen i �vriga fall. 5 � Beslut att anta, �ndra eller upph�va en detaljplan, omr�desbest�m� melser eller en fastighetsplan f�r �verklagas endast av den som senast under utst�llningstiden skriftligen har framf�rt synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Om best�mmelserna f�r enkelt planf�rande har till�mpats, far beslutet �verklagas endast av den som enligt 5 kap. 28 � har framf�rt synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Om ett planf�rslag efter utst�llningen eller, n�r best�mmelserna om enkelt planf�rfarande till�mpats, efter det att underr�ttelse skett enligt 5 kap. 28 � andra stycket �ndras till nackdel f�r n�gon, f�r han, utan hinder av best�mmelserna i f�rsta stycket av denna paragraf, �verklaga beslutet. Best�mmelserna i f�rsta stycket utg�r inte heller hinder mot att �verklaga beslutet p� den grunden att det inte har tillkommit i laga ordning. 6 � Bostadshyresg�ster och boende som inte �r bostadsr�ttshavare f�r inte �verklaga ett beslut om bygglov till s�dana �tg�rder p� fastigheten som en organisation av hyresg�ster har godtagit eller som hyresn�mnden har medgett enligt 2 a� andra stycket bostadssaneringslagen (1973:531). 7 � Ett beslut i fr�ga om lov eller f�rhandsbesked inom s�dana skydds- eller s�kerhetsomr�den som avses i 8 kap. 9 � tredje stycket f�r �verklagas av luftfartsverket, om beslutet ber�r en civil flygplats, av tillsynsmy ndig� heten, om beslutet ber�r en k�rnreaktor eller annan k�rnenergianl�ggning, och i �vriga fall av �verbef�lhavaren, �verstyrelsen f�r civil beredskap eller statens r�ddningsverk eller de myndigheter de best�mmer. Avser ett beslut om bygglov eller f�rhandsbesked s�dana arbetslokaler eller personalrum som avses i 8 kap. 30 �, f�r beslutet �verklagas av huvudskyddsombud ell er, om s�dant ombud inte finns, annat skyddsom� bud inom verksamheten. Finns inget skyddsombud, f�r beslutet i st�llet �verklagas av den eller de arbetstagarorganisationer som har yttrat sig 74 �ver ans�kningen. / � </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> / 8 � Den mynd ighet som har att pr�va besv�r �ver ett beslut att anta, SFS 1987:10 �ndra eller upph�va en detaljplan, omr�desbest�mmelser eller en fastig� hetsplan skall antingen fastst�lla eller upph�va beslutet i dess helhet. Om kommunen har medgett det, f�r dock beslutet upph�vas i en viss del eller �ndras p� annat s�tt. Utan kommunens medgivande f�r �ndringar av ringa betydelse g�ras. P� kommunens beg�ran kan myndigheten f�rordna att det �verklagade beslutet, utan hinder av att besv�ren inte har slutligen avgjorts, f�r genom� f�ras i s�dana delar som uppenbarligen inte ber�rs av besv�ren. S�dana f�rordnanden f�r inte �verklagas. 14 kap. Skyldighet att l�sa mark och utge ers�ttning Inl�sen 1 � Mark som enligt en detaljplan skall anv�ndas f�r allm�nna platser f�r vilka kommunen �r huvudman samt annan mark som enligt planen skall anv�ndas f�r an nat �n enskilt bebyggande �r kommunen skyldig at t l�sa, om fastighets�garen beg�r det. Mark som enligt planen skall anv�ndas f�r allm�nna platser f�r vilka n�gon an nan �n kommunen �r huvudman, �r v�gh�llaren skyldig att f�rv�rva med �gander�tt, nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt, om fastighets�garen beg�r det. V�gh�llaren f�r best�mma om f�rv�rvet skall avse �gander�tt, nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt. Om detaljplanen medger tillf�llig anv�ndning av mark, skall f�rsta stycket inte till�mpas betr�ffande marken under den tid d� s�dan anv�nd� ning f�r p�g�. I fr�ga om mark som �r bel�gen inom ett samverkansomr�de enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan g�ller s�rskilda best�mmelser. 2 � Finns det i en detaljplan best�mmelser att mark som �r avsedd f�r enskilt bebyggande, skall anv�ndas �ven f�r en allm�n trafikanl�ggning, f�r en trafikanl�ggning som � r gemensam f�r flera fastigheter eller f�r en allm�n ledning, skall den som skall vara huvudman f�r anl�ggningen f�r� v�rva nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt i den omfattning som beh�vs f�r �ndam�let, om fastighets�garen beg�r det. Huvudmannen f�r best�m� ma vilken r�tt f�rv�rvet skall avse. Skadeers�ttning och inl�sen i v issa fall 3 � Har byggnadsn�mnden med st�d av 10 kap. 17 � meddelat f�rel�g� gande att en byggnad, eller annan anl�ggning skall tas bort eller bli f�rem�l f�r annan �tg�rd eller att en utfart eller annan utg�ng skall �ndras, har �garen r�tt till ers�ttning av kommunen f�r den skada han lider. 4 � Blir ett omr�de, som enligt detaljplan har varit avsett f�r allm�n samf�rdsel, vid genomf�randet av en ny plan helt eller delvis anv�nt f�r annat �ndam�l eller �ndrat till sitt h�jdl�ge och uppst�r h�rigenom skada f�r �garen av en fastighet som ligger intill omr�det eller f�r den som innehar s�rskild r�tt till fastigheten, har han r�tt till ers�ttning av v�gh�l� laren f�r den skada han lider. 75 / � </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 5 � Om en detaljplan �ndras eller upph�vs f�re genomf�randetidens utf- g�ng, har �garen av en fastighet och innehavare av s�rskild r�tt till fastig� heten r�tt till ers�ttning av kommunen f�r den skada de lider. Medf�r �ndringen eller upph�vandet att synnerligt men uppkommer vid anv�ndningen av en fastighet, �r kommunen skyldig att l�sa fastigheten, om �garen beg�r det. �ndras eller upph�vs en detaljplan efter genomf�randetidens utg�ng skall f�rsta och andra styckena till�mpas, om bygglov har s�kts men �rendet inte slutligt avgjorts f�re genomf�randetidens utg�ng. 6 � Har skada uppkommit till f�ljd av �tg �rder som avses i 16 kap. 7� , har den skadelidande r�tt till ers�ttning f�r skadan av kommunen eller, om �tg�rden har vidtagits p� uppdrag av en statlig myndighet, av s taten. 7 � Om ers�ttning har betalats f�r gatukostnader enligt 6 kap. 31 elle r 32 � eller enligt motsvarande �ldre best�mmelser, �r kommunen skyldig att betala tillbaka ers� ttningen, i den m�n sk ada uppkommer f�r �garen av fastigheten genom att han p� grund av att bygglov v�gras inte kan anv�nda fastigheten s� som f�rutsattes n�r ers�ttningen togs ut. Kommunen �r ocks� skyldig att betala r�nta enligt 5� r�ntelagen (1975:635) fr�n den dag fastighets�garen betalade er s�ttningen. Om bygglov v�gras till att ers�tta en genom olycksh�ndelse f�rst�rd byggnad med en i huvudsak likadan byg gnad och ans�kan om byggl ov har gjorts inom fem �r fr�n det att byggnaden f�rst�rdes, har �gare eller innehavare av s�rskild r�tt till fastigheten r�tt till ers�ttning av kommunen f�r den skada han lider. 8 � �gare och innehavare av s�rskild r�tt till fastigheter har r�tt till ers�ttning av kommunen, om skada uppkommer till f� ljd av att 1. bygglov v�gras till att ers�tta en riven eller p� annat s�tt �n genom olycksh�ndelse f�rst�rd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ans�kan om bygglov har aorts inom fem �r fr�n det att byggnaden revs eller f�rst�rdes, 2. rivningsf�rbud meddelas i detaljplan eller omr�desbest�mmelser eller rivningslov v�gras med st�d av 8 k ap. 16 � 2 eller 3, 3. skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 kap. 12 � meddelas i en detaljplan eller i omr�desbest�m melser, 4. best�mmelser om vegetation samt markytans utformning och h�jd- l�ge inom s�dana omr�den som avses i 8 kap. 9 � tredje stycket meddelas i omr�desbest�mmelser, 5. marklov v�gras med st�d av 8 kap. 18 � f�rsta stycket 2 eller 3. R�tt till ers�ttning f�religger, i fall som avses i f�rsta stycket 1 och 2, om skadan �r betydande i f�rh�llande till v�rdet av ber�rd del av fastigheten och, i fall som avses i f�rsta stycket 3-5, om skadan medf�r att p�g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras inom ber�rd del av fastigheten . Medf�r beslut som avses i f�rsta styc ket att synnerligt men uppko mmer vid anv�ndningen av fastigheten, �r kommunen skyldig att l�sa fastighe� ten, om �garen beg�r det. Vid till�mpningen av andra och tredje styckena skall �ven beaktas andra beslut som avses i f�rsta stycket samt beslut enligt 8, 9, 11 och 19 �� � </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> naturv�rdslagen (1964: 822), under f�ruts�ttning att besluten meddelats SFS 1987:10 inom tio �r f�re det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas s�dan inver� kan av h�nsynstaganden enligt 21 � skogsv�rdslagen (1979:429) som i s�rskilda fall har intr�tt inom samma tid. Har kommunen efter f�rel�ggande enligt 12 kap . 6 � beslutat om riv� ningsf�rbud eller skyddsbest�mmelser som avses i f�rsta stycket 2 eller 3 f�r att tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987: 12) om hush�llning med naturresurser m. m., �r staten skyldig att ers�tta kommunen dess kostna� der f�r ers�ttning eller inl�sen. I fall som av ses i f�rsta stycket 4 och 5 �r �garen till den anl�ggning f�r vilken skydds- eller s�kerhetsomr�det har beslutats skyldig att ers�tta kommunen dess kostnader f�r ers�ttning eller inl�sen. Best�mmande av ers�ttning 9 � Vid best�mmande av ers�ttning i fall som avses i 1-8 �� skall 4 kap. expropriationslagen (1972:719) till�mpas i den m�n inte annat f�ljer av 10 �. Vad som s�gs i 4 kap. 3 � n�mnda lag skall h�rvid till�mpas i fr�ga om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re den d� talan om inl�sen v�cktes. 10 � Ers�ttning f�r minskning av fastig hetens marknadsv�rde i fall som avses i 3 �, 4 �, 5 � f�rst a stycket eller 8 � f�rsta stycket skall best�mmas som skillnaden mellan fastighetens marknadsv�rde f�re och efter beslutet eller den �tg�rd som avses i 4 �. H�rvid skall bortses fr�n f�rv�ntningar om �ndring av markanv�ndningen. Ers�ttning f�r skada i fall som avses i 8 � f�rsta stycket 1 och 2 skall minskas med e tt belopp som motsvarar vad som p� grund av 8 � andra stycket skall t�las utan ers�ttning. 15 kap. Domstolspr�vning m. m. 1 � I den m�n avvik ande best�mmelser inte meddelas i denna lag, skall, ut�ver vad som f�ljer av 6 kap. 39 � och 14 kap. 9 �, expropriationslagen (1972:719) till�mpas i m�l om 1. inl�sen enligt 6 kap. 17 eller 24 �, 2. ers�ttning eller inl�sen eller f�rv�rv av nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt i fall som avses i 14 kap. 1-8 ��. 2 � Talan om inl�sen enligt 6 kap. 17 � f�r v� ckas �ven om beslutet att anta detaljplanen inte har vunnit laga kraft . 3 � Talan om inl�sen enligt 6 kap. 24 � andra sty cket skall v�ckas inom tre �r efter genomf�randetidens utg�ng. Har ans�kan gjorts om f�rl�ngning av genomf�randetiden eller har kom� munen v�ckt fr�ga om f�rnyelse av genomf�randetiden, skall m�let f�rlda- ras vilande till dess att �rendet slutligt har avgjorts. F�rl�ngs eller f�rnyas genomf�randetiden, f�rfaller kommunens talan. Best�mmelserna i andra stycket om vilandef�rklaring g�ller �ven i fall d� 77 � </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987; 10 talan har v�ckts om inl�sen enligt 6 kap. 24 � f�rsta stycket och ans�kan gjorts om fastighetsbildning i �verensst�mmelse med fastighetsplan�nj " Bildas fastighet som �verensst�mmer med fastighetsplanen, f�rfaller kom^ :* munens talan. N�r kommunen har v�ckt talan om inl�sen enligt 6 kap. 24 � f�rsta stycket, skall fastighetsdomstolen omedelb art s�nda underr�ttelse om det till fastighetsbildningsmyndigheten. 4 � I fall som avses i 14 kap. 3,5,7 eller 8 � skall talan v�ckas inom tv� �r fr�n det att beslutet p� vilket talan grundas vann laga kraft. Ifall som avses i 14 kap, 4 eller 6 � skall talan v�ckas inom tv� �r fr�n det att den �tg�rd p� vilken talan grundas utf�rdes. Talan f�r dock v�ckas senare �n som anges i f�rsta och and ra styckena, om skadan inte rimligen kunde f�rutses inom angive n tid. 5 � Ers�ttning f�r skada enligt 14 kap. 3-6 eller 8 � skall best�mmas i pengar att betalas p� en g�ng eller, om det finns s�rskilda sk�l, med ett visst �rligt belopp. �ndras f�rh�llandena, skall det �rliga beloppet ompr�� vas, om kommunen, fastighets�garen eller den som innehar s�rskild r�tt till fastigheten beg�r det. Om kommunen beg�r det och det inte �r uppenbart osk�ligt, skall domstolen f�rordna att ers�ttning enligt 14 kap. 8 � f�rsta stycket 2 eller 3 skall betalas ut f�rst n�r vissa �tg�rder med byggnaden har utf�rts. Vad som i fr�ga om ers�ttning har avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts g�lla mellan kommunen och �garen eller innehavare av s�rskild r�tt till fastigheten skall g�lla �ven mot ny �gare av fastigheten eller ny innehavare av den s�rskilda r�tten. 6 � Ogillas i m� l enligt 1 � talan som har v�ckts av fastighets�garen eller den som innehar s�rskild r�tt till fastigheten, kan domstolen f�rordna att han skall b�ra sina egna kostnader, om han befinns ha inlett r�tteg�ngen utan tillr�ckliga sk�l. Har r�tteg�ngen uppenbart inletts utan sk�lig grund, f�r domstolen dessutom f�rplikta honom att ers�tta motparten dennes r�tteg�ngskostnader. 7 � Om den ers�ttning som har fastst�llts i ett m�l om inl�sen inte har nedsatts p� det s�tt som f�reskrivs i expropriationslagen (1972:719) skall f�ljande g�lla. Om n�gon som �r ber�ttigad till ers�ttni ng beg�r det, skall den v�c kta fr�gan om avst�ende av mark f�rfalla s�vitt den r�r hans r�tt, under f�ruts�ttning att marken inte har tilltr�tts eller �verg�tt enligt 6 kap. 10 � expropriationslagen. 8 � Tvist mellan kommunen och fasti ghets�gare om ers�ttning f�r gatu� kostnader och kostnader f�r andra allm�nna platser och om villkoren f�r betalning av s�dan ers�ttning pr�vas av den fastighetsdomstol inom vars omr�de fastigheten �r bel�gen. I m�l som avses i f�rsta stycket skall best�mmelserna i lage n (1969:246) om domstolar i fastighetsm�l till�mpas. F�rlorar fastighets�garen, skall dock 6 � till�mpas, om m�let inte r�r endast betalningsvillkoren enligt 78 6 kap. 35 �. � </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> i / 16 kap. Bemyndiganden m. m. 19^1'. 10 1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen bes t�mmer f�r med� dela de f�reskrifter om krav p� byggnader m. m. som ut�ver best�mmel� serna i 3 kap. beh�vs 1. till skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa, 2. f�r en l�mplig utformning av byggnader och andra anl�ggningar samt tomter och allm�nna platser. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, utom i fr�ga om 3 kap. 7 �, i enskilda fall medge undanta g fr�n best�mmelserna i 3 kap. 2 � Efter ans�kan kan pr�vas huruvida vissa slag av material, konstruk� tioner eller anordningar f�r anv�ndas i byggnader eller andra anl�ggningar (frivilligt typgodk�nnande). Om det beh�vs till skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa, far regeringen f�reskriva att material eller annat som anges i f�rsta stycket f�r anv�ndas i byggnader eller andra anl�ggningar endast efter godk�nnande (obligatoriskt typgodk�nnande). Vid meddelande av typgodk�nnan de f�r best�mmas att fortl�pande kon� troll skall utf�ras (tillverkningskontroll). �ven utan samband med typgod� k�nnande f�r efter ans�kan best�mmas att tillverkningskontroll skall ut� f�ras. 3 � Typgodk�nnande och beslut om tillverkningskontroll som avses i 2 � meddelas av den myndighet som regeringen best�mmer. Regeringen eller den myndighet som regeringen b est�mmer far meddela f�reskrifter om avgifter f�r typgodk�nnande och beslut om tillverknings� kontroll. 4 � �r riket i kr ig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�l� landen som �r f �ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, f�r regeringen meddela s�dana fr�n denna lag avvikande f�reskrifter som �r av be tydelse f�r totalf�rsvaret eller som beh�vs f�r att n�dv�ndig byggnadsverksamhet i �vrigt skall kunna ske. 5 � Om en fastighet har uppl�tits med tomtr�tt, skall vad som i denna lag �r f�reskrivet om fastighets�garen eller fastigheten till�mpas p� tomtr�tts- havaren eller tomtr�tten, dock att tomtr�ttshavare ej �r skyldig att bekosta anl�ggande av gator och andra allm�nna platser. 6 � Den som innehar egendom under st�ndig besittningsr�tt eller med fideikommissr�tt eller p� grund av testamentariskt f�rordnande utan att �gander�tten tillkommer n�gon skall vid till�mpning av denna lag an ses som egendomens �gare. 7 � F�r att fullg�ra sina uppgifter enligt denna lag har byggnadsn�mnd och l�nsstyrel se samt den som p� deras uppdrag utf�r arbetet r�tt att f� tilltr�de till fastigheter, byggnader och andra anl�ggningar samt att d�r vidta de �tg�rder som beh�vs f�r arbetets fullg�rande. 79 � </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1987:10 R�tt som avse s i f�rsta stycket tillkommer �ven den som i annat fall,�n som d�r avses utf�r kartl�ggning f�r samh�llets behov. Polismyndigheterna skall l�mna det bitr�de som beh�vs. 17 kap. �verg�ngsbest�mmelser Ikrafttr�dande m. m. 1 � Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1987. Genom lagen upph�vs, med de begr�nsningar som f�ljer av detta kapitel, byggnadslagen (1947:385), byggnadsstadgan (1959:612), lagen (1976:66 6) om p�f�ljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m. och lagen (1976:296) om kriskoppling m. m . 2 � Vaije kommun skall f�re den 1 juli 1990 ha antagit en �versiktsplan enligt 4 kap. Generalplaner m. m. 3 � Generalplaner skall i den m�n de �r fastst�llda g�lla som omr�desbe� st�mmelser enligt denna lag. Talan om ers�ttn ing eller inl�sen enligt 22 � byggnadslage n (1947:385) skall, i andra fall �n som avses i 15 � andra stycket detta kapitel, v�ckas f�re utg�ngen av juni 1988.1 s�dana m�l skall betr�ffande pr�vningen i sak �ldre best�mmelser till�mpas. Stomplaner skall upph�ra att g�lla vid ikrafttr�dandet. Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner m. m. 4 � Stadsplaner och byggnadsplaner enligt byggnadslagen (1947:385) el� ler stadsplanelagen (1931:142), s�dana �ldre planer och best�mmelser som anges i 79 och 83 �� sistn�mnda lag sam t avstyckningsplaner, till den del de inte omfattas av f�rordnande enligt 168 � byggnadslagen, skall g�lla som detaljplan enligt denna lag. Avstyckningsplaner, till den del de omfat� tas av f�rordnande som nyss har angetts, skall upph�ra att g�lla vid ikrafttr�dandet. I fr�ga om stadsplaner och byggnadsplaner, som har fastst�llts efter utg�ngen av �r 1978, skall genomf�randetiden enligt 5 kap. 5 � vara fem �r r�knat fr�n ikrafttr�dandet. I fr�ga om �vriga planer och best�mmelser som avses i f�rsta stycket skall genomf�randetiden anses ha g�tt ut. Om inte ann at �r f�reskrivet i s�dan plan eller best�mmelse som enligt f�rsta stycket skall g�lla som detaljplan enligt denna lag, skall 39 � by gg^ nadsstadgan (1959:612) till�mpas som best�mmelse i planen. 5 � Under tiden till utg�ngen av juni 1991 g�ller inte best�mmelserna i 14 kap. 1 � inom omr�den som omfattas av stadsplan. Under denna tid skall i st�llet 48 � f� rsta och tredje styckena byggnadslagen (1947:385) till�mpas. 80 Best�mmelserna i 6 kap. 24 � andra stycket g�ller inte i fr�ga om s�dana � </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> planer f�r vilka genomf�randetiden enligt 4 � andra stycket skall anses ha SFS 1987:10 g�tt ut. 6 � Best�mmelserna i 6 kap. 26 � f�rsta stycket g�ller inte inom omr�den som omfattas av byggnadsplan eller avstyckningsplan. 7 � Best�mmelserna i 8 kap. 11 � Q�rde stycket g�ller inte inom omr�den som omfattas av stadsplan eller byggnadsplan. 8 � Om skada uppkommer till f�ljd av att en plan eller best�mmelse, vars genomf�randetid enligt 4 � skall anses ha g�tt ut, upph�vs eller �ndras, har �gare och innehavare av s�rskild r�tt till fasti ghet r�tt till ers �ttning av kommunen. R�tt till ers�ttning f�religger om fastigheten 1. �r bel�gen inom ett omr�de som till st�rre delen �r bebyggt i huvud� sak i enlighet med planen och 2. efter upph�vandet eller �ndringen inte f�r bebyggas eller f�r bebyggas endast i en utstr�ckning som �r uppenbart osk�lig. Ers�ttning enligt f�rsta stycket skall best�mmas som skillnaden mellan fastighetens marknadsv�rde f�re och efter beslutet att upph�va eller �ndra planen. Fastighetens marknadsv�rde f�re beslutet skall best�mmas med h�nsyn till s�v�l de planf�rh�llanden som de ers�ttningsprinciper som g�llde vid lagens ikrafttr�dande. Om kommunen beg�r det, f�r dock v�rdet inte best�mmas h�gre �n ett belopp som motsvarar vad som enligt anvis� ningarna till 36 � kommunalsk attelagen (1928:370) f�r d ras av vid ber�k� ning av realisationsvinst vid avyttring av fastighet. Talan om ers� ttning enligt f�rsta stycket skall v�ckas f�re utg�ngen av juni 1992. Har fastighets�gare eller innehavare av s�rskild r�tt till fastighet v�ckt talan och har han r�tt till ers�ttning, f�r kommunen i st�llet l�sa fastigheten eller r�ttigheten. I m�l om ers�ttning oc h inl�sen skall i �vrigt 14 kap. 9 � sa mt 15 kap. 1 och 6 �� till�mpas. 9 � I fr�ga om stadsplaner och byggnadsplaner som har antagits men inte har fastst�llts f�re ikrafttr�dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas be� tr�ffande s�v�l f�rfarandet som �rendenas pr�vning i sak. Regionplaner 10 � Regionplaner som har fastst�llts efter utg�ngen av juni 1982 skall g�lla som regionplan enligt denna lag, dock l�ngst till den dag d� sex �r har f�rflutit fr�n det att planen fastst�lldes. I �vrigt skall regionplaner upph�ra att g�lla vid ikrafttr�dandet. Tomtindelningar 11 � Tomtindelningar enligt byggnadslagen (1947:385) eller stadsplanela� gen (1931: 142) samt s�dana �ldre tomtindelningar som anges i 80 � sist� n�mnda lag skall g�lla som fastighetsplan enligt denna lag. 81 � </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 12 � I fr�ga om tomtindelningar som har antagits men inte har fastst�llts * f�re ikrafttr�dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas betr�ffande s�v�l f�rfarandet som �rendenas pr�vning i sak. Nybyggnadsf�rbud 13 � Med de undantag som anges i 14 och 16 � � skall f�rbud mot nybygg� nad och f�rbud mot rivnin g som har utf�rdats med st�d av byggnadslagen (1947: 385) upph�ra att g�lla vid ikrafttr�dandet . 14 � Har f�rbud mot nybyggnad utf�rdats med st�d av 110 � andra stycket byggnadslagen (1947:385), skall f�rbudet g�lla som best�mmelse i planen enligt 5 kap. 8 � 1 denna lag. 15 � F�rbud enligt 17 � byggn adslagen (1947:385) mot schaktning, fyll� ning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd skall forts�tta att g�lla, dock l�ngst til l utg�ngen av juni 199 0. Talan om er s�ttning eller inl�sen enligt 22 � byggn�dsl agen med anled� ning av f�rbud som anges i f�rsta stycket skall v�ckas f�re utg�ngen av juni 1991. I s�dana m�l skall betr�ffande pr�vningen i sak �ldre best�mmelser till�mpas. 16 � F�r omr�den d�r f�rbud mot nybyggnad m. m. r�der enligt 81 � byggnadslagen (1947:385) eller har utf�rdats med st�d av 82 � samma lag skall f�rordnande om pr�vning som avses i 12 kap. 4 � anses ha utf�rdats i fr�ga om beslut om bygglo v, marklov och f�rhan dsbesked. Inom omr�den som omfattas av f�reskrifter enligt 54 � I mom. tredje stycket byggnadsstadgan (1959:612) skall skyldighet f�religga att enligt 8 kap. 7 � s�ka bygglov f�r att s�tta upp eller v�sentligt �ndra ljusanord� ningar och att enligt 8 kap. 9 � s�ka marklov f�r schaktning eller fyllning. Talan om ers� ttning eller inl�sen med anledning av f�rbud som anges i f�rsta stycket skall v�ckas f�re utg�ngen av juni 1988. I s�dana m�l skall betr�ffande pr�vningen i sak �ldre be st�mmelser till�mpas. 17 � Inom omr�den d�r f�rbud med st�d av 40 � andra stycket eller 110 � fl�rde stycket byggnadslagen (1947:385) har utf�rdats mot schaktning, fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd skall skyldig het f�religga att enligt 8 kap. 9 � s�ka marklov f�r s�dana �tg�rder. Andra beslut enligt byggnadslagen 18 � Har undantag fr�n f�rbud mot nybyggnad enligt byggnadslagen (1947:385) eller byggnadsstadgan (1959:612) medgetts genom beslut som har vunnit laga kraft efter utg�ngen av juni 1986 och har byggnadslo v till den �tg�rd som medgivandet avser inte meddelats f�re ikrafttr�dandet, skall medgivandet g�lla som f�rhandsbesked. Medgivandet upph�r dock att g�lla, om inte ans�kan om bygglov g�rs inom tv� �r fr�n den dag beslutet om medgivandet vann laga kraft. I �vriga fall upph�r beslut om undantag att g�lla. 82 � </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 � F�rordnande enligt 70 och 113 �� byggnadslagen (1947:385) om SFS 1987:10 skyldighet att avst� eller uppl�ta mark skall g�lla som f�ro rdnande enligt 6 kap. 19 � den na lag. F�reskrifter som a vses i 73 � byggnadslagen skall g�lla som f�rordnande enligt 6 kap. 22 � denna lag. S�rskilda krav p� befintliga byggnade r 20 � Byggnader som har uppf�rts f�re den 1 juli 1960 eller f�r vilka byggnadslov har beviljats f�re n�mnda dag skall, om det beh�vs, vara f�rsedda med anordningar f�r uppstigning p� taket och anordningar till skydd mot olycksfall genom nedst�rtning fr� n taket. I fr�ga om byggnader som har uppf�rts f�re den 1 juli 1974 eller f�r vilka byggnadslov har s�kts f�re n�mnda dag skall portar och liknande anord� ningar vara utf�rda s� att risk f�r olycksfall inte uppkommer. Till byggnader som har uppf�rts f�re den 1 juli 1977 eller f�r vilka byggnadslov har beviljats f�re n�mnda dag skall h�ra s�dana anordningar som sk�ligen kan ford ras f�r att �stadkomma godtagbara arbetsf�rh�llan� den f�r dem som h�mtar avfall fr�n byggnaden. Krav enligt f�rsta-tredje styckena f�r inte p�tagligt avvika fr�n vad som kan kr�vas enligt motsv arande �ldre best�mmelser. 21 � Best�mmelserna i 82 a � tredje stycket byggnadsstadgan (1959: 612) om handikappanpassning av vissa byggnader skall fortfarande till�mpas. 22 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, i de avseenden som anges i 20 och 21 ��, meddela de ytterligare best�mmelser som beh�vs 1. till skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa, 2. f�r en l�mplig utformning av byggnader och andr a anl�ggningar samt tomter och allm�nna platser. P�f�ljder m. m. 23 � F�r �vertr�delse som har beg�tts f�re ikrafttr�dandet skall best�m� melserna i lagen (1976:666) om p�f�ljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m. till�mpas vid m�lens pr�vning i sak. Best�mmelserna i 10 kap. skall dock till�mpas, om de leder till lindrigare p�f�ljd. Underl�ter n�gon att utf�ra arbete eller vidta annan �tg�rd som �ligger honom enligt beslut som har meddelats med st�d av byggnadsstadgan (1959:612), skall best�mmelserna i 10 kap. till�mpas vid m�lens pr�vning i sak. Har n�gon �sidosatt ett villkor eller en f�reskrift som har meddelats med st�d av 136 a � byggnadslagen (1947:385), skall best�mmelserna i 4 kap. 6 � lagen (1987: 12) om hush�llning med n aturresurser m. m. till�mpas. Gatukostnader m. m. 24 � �ldre best�mmelser om skyldighet att betala ers�ttning f�r gatu- mark och gatubyggnadskostnad skall till�mpas n�r gatubyggnadsarbeten har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet. 83 � </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:10 P�g�ende m�l och �renden m. m. 'ii 25 � Betr�ffande �renden enligt byggnadslagen (1947:385) eller bygg� nadsstadgan (1959:612) som byggnadsn�mnden har avgjort f�re ikraftlr�- , dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas i fr�ga om s�v�l f�rfarandet son) '. �rendenas pr�vning i sak. Betr�ffande m�l enligt byggnad slagen om ers�ttning eller inl�sen i vil ka talan har v�ckts f�re ikrafttr�dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas i . fr�ga om m�lens pr�vning i sak. 26 � Best�mmelserna i 6 0-64 �� byggnadsstadgan (1959: 612) skall till - l�mpas i fr�ga om byggnadsarbeten till vilka byggnadslov ha r meddelats enligt byggnadsstadgan. 27 � Vad som i lag eller annan f�rfattning f�reskrivs om stadsplan skall i st�llet avse detaljplan, inom vilken kommunen �r huvudman f�r allm�nna platser. Vad som f�reskrivs om byggnadsplan skall avse detaljplan, inom vilken annan �n kommunen �r huvudman f�r allm�nna p latser. Vad som f�reskrivs om byggnadslov skall - beroende p� arten av den �tg�rd som avses med lovet - i st�llet g�l la bygglov, rivnings lov eller marklov. P� regeringens v�gnar INGVAR CARLSSON HANS GUSTAFSSON (Bostadsdepartementet) � </div> </div>

SFS 1987:10

Plan- och bygglag;

Utkom fr�n trycket

den 27 januari 1987

utf�rdad den 8 januari 1987.

Enligt riksdagens be slut' f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om planl�ggning av mark och

vatten och om byggande. Best�mmelserna syft ar till att med beaktande av

den enskilda m�nniskans frihet fr�mja en samh�llsutveckling med j�ml ika
och goda sociala levnadsf�rh�llanden f�r m�nniskorna i dagens samh�lle
och f�r kommande generationer.

2 � Det �r en kommunal angel�genhet att planl�gga anv�ndningen av

mark och vatten.

' Prop. 1985/86: 1, BoU 1 986/87: I, rskr. 27,

�

3 � Varje kommun skall ha en aktuell �versiktsplan, som omfattar hela

SFS 1987:10

kommunen. �versiktsplanen skall i sto rt ange hur mark- och vattenomr�

den �r avsedda att anv�ndas och hur bebyggelseutvecklingen b�r ske.

�versiktsplanen �r inte bindande f�r myndigheter och enskilda.

Regleringen av markens anv�ndning och av bebyggelsen inom kom�

munen sker genom detaljplaner. En detaljplan far omfatta endast en be�

gr�nsad del av kom munen.

F�r begr�nsade omr�den av kommunen som inte omfattas av detaljplan

f�r omr�desbest�mmelser antas, om det beh�vs f�r att syftet med �ver�
siktsplanen skall uppn�s eller f�r att s�kerst�lla att riksintressen enligt
lagen (1987:12) om hush�llning med n aturresurser m. m. tillgodoses.

Fastighetsplaner far antas f�r att underl�tta genomf�randet av detalj�

planer.

F�r samordning av flera kommuners planl�ggning far regionplaner an�

tas.

4 � Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyllning,

tr�df�llning och skogsplantering fordras tillst�nd i form av bygglov, riv�
ningslov respektive marklov i den omfattning som f�ljer av denna lag.

Betr�ffande �tg�rder som kr�ver bygglov f�r ges f�rhandsbesked huruvi�

da byggande kan till�tas p� den avsedda platsen.

5 � Vid pr�vning av fr�gor enligt denna lag skall b�de allm�nna och

enskilda intressen beaktas, om inte annat �r s�rskilt f�reskrivet.

6 � F�r att mark skall f� anv�ndas f�r bebyggelse skall den vara fr�n
allm�n synpunkt l�mplig f�r �ndam�let. L�mplighetsbed�mningen sker vid

planl�ggning eller i �renden om bygglov eller f�rhandsb esked.

7 � I vaije kommun skall det finnas en byggnadsn�mnd, som har det

n�rmaste inseendet �ver byggnadsverksamheten i kommunen.

8 � L�nsstyrelsen har tillsyn �ver plan- och byggnadsv�sendet i l�net

och skall samverka med kommunerna i deras planl�ggning.

Statens planverk har den allm�nna uppsikten �ver plan- och byggnads�

v�sendet i riket.

2 kap. Allm�nna intressen som skall beaktas vid planl�ggning och vid
lokalisering av bebygge lse

1 � Planl�ggning skall ske s� att den fr�mjar en fr�n allm�n synpunkt

l�mplig utveckling och ger f �ruts�ttningar f�r en fr�n social synpunkt god

bostads-, arbets-, trafik- och fritidsmilj�. H�nsyn skall d�rvid tas till f�r�
h�llandena i angr� nsande kommuner. Mark- och vattenomr�den skall an�
v�ndas f�r det eller de �ndam�l f�r vilka omr�dena �r mest l�mpade med
h�nsyn till beskaffenhet och l�ge samt f�religgande behov.

Vad som anges i f�rsta stycket skall b eaktas �ven i �renden om bygglov

och f�rhandsbesked.

2-SFS 1987

�

\ " "

SFS 1987:10

2 � Vid planl�ggning och i �renden om bygglov och f�rhandsbesked skall
lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m. m. till�mpas.

3 � Bebyggelse skall lokaliseras till mark som �r l�mpad f�r �ndam�let

med h�nsyn till

1. de boendes och �vrigas h�lsa,

2. jord-, berg- och grundvattenf�rh�llandena,

3. m�jligheterna att ordna trafik, vattenf�rs�ijning och avlopp samt

annan samh�llsservice,

4. m�jligheterna att f�rebygga vatten- och luftf�roreningar samt buller�

st�rningar.

Bebyggelse och anl�ggningar som f�r sin funktion kr�ver tillf�rsel av

energi skall lokaliseras p� ett s�tt som �r l�mpligt med h�nsyn till energi�

f�rs�rjningen och energihush�llningen.

4 � Inom omr�den med sammanh�llen bebyggelse skall bebyggelsemil�

j�n utformas med h�nsyn till behovet av

1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor

och andra olycksh�ndelser,

2. skydds�tg�rder f�r civilf�rsvaret,

3. hush�llning med energi och vatten samt goda klimatiska och hygienis�

ka f�rh�llanden,

4. trafikf�rs�rjning och god trafikmilj�,
5. m�jligheter f�r personer med nedsatt r�relse- eller orienteringsf�r�

m�ga att anv�nda omr�det,

6. f�r�ndringar och kompletteringar.
Inom eller i n�ra anslutning till omr�den med sammanh�llen bebyggel se

skall det finnas l�mpliga platser f�r lek, motion och annan utevistelse samt
m�jligheteratt anordna en rimlig samh�llsservice och kommersiell service.

3 kap. Krav p� byggnader m. m.

Nya bygg nader

1 � Byggnader skall placeras och utformas p� ett s�tt som �r l�mpligt

med h�nsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturv�r�

dena p� platsen. Byggnader skall ha en yttre form och f�rg, som �r l� mplig

f�r byggnaderna som s�dana och ger en god h elhetsverkan.

2 � Byggnader skall placeras o ch utformas s� att de eller deras avsedda

anv�ndning inte inverkar menligt p� trafiks�kerheten eller p� annat s�tt

medf�r fara eller betydande ol�genheter f�r omgivningen. Inverkan p�

grundvattnet som kan vara skadlig f�r omgivningen skall begr�nsas. I fr�ga
om byggnader som skall placeras under markytan skall dessutom i sk� lig
omfattning beaktas att anv�ndningen av marken �ver byggnaderna inte
f�rsv�ras.

3 � Byggnader skall medge god hush�llning med energi. 1 omr�den d�r

knapphet p� vatten r�der eller kan befaras uppkomma skall byggnader

dessutom medge god hush�llning me d v atten.

�

I byggnader som inneh�ller bost�der eller arbetslokaler skall uppv�rm-

SFS 1987:10

ningssystemet i sk�lig utstr�ckning utformas s� att skilda energislag som �r

l�mpliga fr�n allm�n energisynpunkt kan anv�ndas utan omfattande �nd�

ringar.

En- eller tv�bostadshus som i huv udsak skall v�rmas upp med el eller

naturgas skall i sk�lig utstr�ckn ing utf�ras s� att ett byte till uppv�rmning

med annat energislag underl�ttas. S�dana byggnader f�r f�rses med upp�

v�rmningssystem f�r direktverkande elv�rme endast om det finns s�rskil�

da sk�l.

4 � Byggnaders grundkonstruktion, stomme och andra b�rande delar
skall ha betryggande b�rf�rm�ga, stadga och best�ndighet. �vriga bygg�

nadsdelar skall ha en med h�nsyn till �ndam�let tillfredsst�llande h�ll�

fasthet.

5 � Byggnader skall vara l�mpliga f�r sitt �ndam�l och ge m�jlighet till

trevnad, god hygien, en god arbetsmilj� och ett tillfredsst�llande inom-

husklimat.

6 � Byggnader skall ge ett tillfredsst�llande skydd mot olycksfall, mot

uppkomst och spridning av brand och mot personskador vid brand.

Avfall skall kunna tas om hand och forslas bort fr�n byggnader p� ett

tillfredsst�llande s�tt.

7 � Byggnader, som inneh�ller bost�der, arbetslokaler eller lokaler till

vilka allm�nheten har tilltr�de, skall vara tillg�ngliga f�r personer med
nedsatt r�relse- eller orienteringsf�rm�ga och inr�ttade s� att bost�derna
och lokalerna blir tillg�nglig a f�r och kan anv�ndas av dessa personer. I
den utstr�ckning som beh�vs med h�nsyn till kravet p � tillg�nglighet skall

byggnader vara f�rsedda med hiss eller annan lyftanordning.

Kravet att bost�der skall vara tillg�ngliga genom hiss eller annan lyftan�

ordning g�ller inte byggnader som har f�rre �n tre v�ningsplan. Om s�dana

byggnader inneh �ller bost�der som inte n�s fr�n marken, skall de dock
utf�ras s� att hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan sv�righet.

I fr�ga om en- eller tv�bostadshus f�r undantag medges fr�n kravet p�

tillg�nglighet till byggnaden, om det �r befogat med h�nsyn till terr�ngen.

Betr�ffande byggnader som inneh�ller arbetslokaler f�r, s�vitt g�ller

dessa lokaler, undantag medges fr�n f�rsta stycket, om det �r befogat med

h�nsyn till arten av den verksamhet f�r vilken lokalerna �r avsedda.

8 � Byggnader skall utf�ras med s� dant material och p� s�dant s�tt att

reparations-, underh�lls- och driftkostnader begr�nsas.

9 � I fr�ga om fritidshus med h�gst tv� bost�der g�ller inte best�mmel�
serna i 3, 7 och 8 ��.

I fr�ga om byggnader som f�r uppf�ras utan bygglov skall best�mmelser�

na i 1-8 �� till�mpas i sk�li g utstr�ckning.

�

SFS 1987:10

Befintliga byggnader

10 � Tillbyggnader, ombyggnader och andra �ndringar av en byggnad
skall utf�ras varsamt s� att byggnadens s�rdrag beaktas och dess bygg�
nadstekniska, historiska, kulturhistoriska, milj�m�ssiga och konstn�rliga
v�rden tas till vara.

H�rut�ver skall tillses att

1. tillbyggnader som kr�ver bygglov uppfyller kraven i 1 -8 �� och att

andra tillbyggnader uppfyller dessa krav i sk�li g utstr�ckning,

2. ombyggnader utf�rs s� att de delar som byggs om tillf�rs de i 1-8 ��

angivna egenskaperna i d en omfattning som f�ljer av f�reskrifter medde�
lade med st�d av denna lag,

3. andra �ndringar �n tillbyggnad eller ombyggnad utf�rs s� att �ndring�

arna i sk�l ig utstr�ckning uppfyller kraven i 1 -8 ��.

1 detaljplan eller omr�desbest�mmelser kan kommunen st�lla l�gre krav

�n vad som f�ljer av andra stycket 2 under f�ruts�ttning att bebyggelsen
inom omr�det f�r l�ngsiktigt godtagbara egenskaper.

Vid till�mpning av andra och tredje styckena skall h�nsyn tas till bygg�

nadens f�ruts�ttningar. Vid �ndring av fritidshus med h�gst tv� bost�der

g�ller inte best�mmelserna i 3, 7 och 8 ��.

11 � Med ombyggnad avses �tg�rder som fordrar bygglov och avsev�rt
f�rl�nger brukstiden f�r byggnaden eller en del av den. �ven s�dant

inredningsarbete som syftar till en v�sentligt �ndrad anv�ndning av bygg�
naden eller en del av den utg�r ombyggnad.

12 � Byggnader, som �r s�rskilt v�rdefulla fr�n historisk, kulturhisto�

risk, milj�m�ssig eller konstn�rlig synpunkt eller som ing�r i ett bebyggel�

seomr�de av denna karakt�r, f�r inte f�rvanskas.

13 � Byggnader skall underh�llas s� att deras egenskaper i de h�nseen�
den som avses i 3 -7 �� i huvudsak bevaras. Anordningar som avser att
tillgodose kraven i 6 och 7 �� skall h�llas i s t�nd. Byggnaders yttre skall
h�llas i v� rdat skick.

Underh�llet skall anpassas till byggnadens v�rde fr�n historisk, kultur�

historisk, milj�m�ssig och konstn�rlig synpunkt samt till omgivningens
karakt�r.

Byggnader som avses i 12 � s kall underh�llas s� att deras s�rart bevaras.

Andra anl�ggningar �n byggnader

14 � I fr�ga om anl�ggningar f�r vilka bygglov kr�vs skall vad som
f�reskrivs om byggnader i 1 -13 �� till�mpas. I fr�ga om �vriga anl�ggning�
ar som anges i 8 k ap. skall 1-13 �� till�mpas i sk�lig utstr�ckning.

Tomter, allm�nna platser m. m.

15 � Tomter som tas i an spr�k f�r bebyggelse skall anordnas p� ett s�tt
som �r l�mpligt med h�nsyn till st ads- eller landskapsbilden och till n atur-

och kulturv�rdena p� platsen. Dessutom skall tillses att

�

1. naturf�ruts�ttningarna s� l�ngt m�jligt tas till vara,

SFS 1987:10

2. betydande ol�genheter f�r omgivningen inte uppkommer,
3. risken f�r olycksfall begr�nsas och betydande ol�genheter f�r trafi�

ken inte uppkommer,

4. det finns en l�mpligt bel�gen utfart eller annan utg�ng fr�n tomten

samt anordningar som medger n�dv�ndiga t ransporter och tillgodoser kra�
vet p� framkomlighet f�r utryckningsfordon till och fr�n bebyggelsen p�
tomten,

5. tomten, om det inte �r obefogat med h�nsyn till terr�ngen och f�rh�l�

landena i �vrigt, kan anv�ndas av personer med nedsatt r�relse- eller

orienteringsf�rm�ga,

6. l�mpligt utrymme f�r parkering, lastning och lossning av fordon i

sk�lig utstr�ckning anordnas p� tomten eller i n �rheten av denna.

Om tomter tas i anspr�k f�r bebyggelse som inneh�ller en eller flera

bost�der eller lokaler f�r barnstuga, skola eller annan j�mf�rlig verksam�

het, skall det finnas tillr�ckligt stor friyta som �r l�mplig f�r lek och
utevistelse p� tomten eller p� utrymmen i n�rheten av denna.

Om det inte finns tillr�ckliga utrymmen f�r att anordna b�de parkering

och friyta, skall i f�rsta hand f riyta anordnas.

16 � P� bebyggda tomter f�r best�mmelserna i 15 � f�rsta styc ket 6 samt
andra och tredje styckena till�mpas i sk�lig utstr�ck ning.

Vid tillbyggnad som kr�ver bygglov eller vid ombyggnad skall tomten

anordnas s� att den uppfyller kraven i 15 � i s k�lig utstr�ckning.

17 � Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspr�k f�r bebyggelse eller

inte, h�llas i v�rdat skick. De skall sk�tas s� att betydande ol�genheter f�r
omgivningen och f�r trafiken inte uppkommer och s� att risken f�r olycks�
fall begr� nsas. Byggnadsn�mnden kan besluta att plantering skall utf�ras
och att befintlig v�xtligh et skall bevaras.

Anordningar som har tillkommit f�r att uppfylla kraven i 15 � skall h�llas

i st�nd i sk�lig utstr�ckning .

Lekplatser och fasta anordningar p� lekplatser skall underh�llas s� att

risken f�r olycksfall begr�nsas.

18 � I fr�ga om allm�nna platser och omr�den f�r andra anl�ggningar �n

byggnader skall vad som f�reskrivs om tomter i 15-17 �� till�mpas i sk�lig
utstr�ckning.

4 kap. �versiktsplan

1 � I �versiktsplanen skall redovisas allm�nna intressen som b�r beaktas

vid beslut om anv�ndningen av mark- och vattenomr�den.

Av planen skall framg�

1. grunddragen i fr�ga om den avsedda anv�ndningen av mark- och

vattenomr�den samt i fr�ga om tillkomst, f�r�ndring och bevarande av
bebyggelse,

2. hur kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt lagen

(1987: 12) om hush�llning med naturresurser m. m.

�

" ^

SFS 1987:10

2 � �versiktsplanen skall utformas s�, att dess inneb�rd kan utl�sas utan
sv�righet.

Till planen skall fogas en s�dan planbeskrivning som avses i 8 � och

l�nsstyrelsens granskningsyttrande enligt 9 �.

Om l�nsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, skall det anm�r�

kas i planen.

3 � N�r f�rslag till �versiktsplan eller till �ndring av planen u ppr�ttas,

skall kommunen sa mr�da med l�nsstyrelsen samt regionplaneorgan och
kommuner som ber�r s av f�rslaget. Andra som har ett v�sentligt intresse

av f�rslaget skall beredas tillf�lle ti ll samr�d.

4 � Samr�det syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Under
samr�det b�r motiven till f�rs laget, planeringsunderlag av betydelse och

f�rslagets inneb�rd redovisas.

Resultatet av samr�det och f�rslag med anledning av de synpunkter som

har framf�rts skall redovisas i en samr�dsredog�relse.

5 � Under samr�det �ligger det l�nsstyrelsen s�rskilt att

1. ge r�d om till�mpningen av 2 kap. och verka f�r att riksintressen

enligt lagen (1987; 12) om hush�llning med naturresurser m. m. tillgodoses,

2. verka f�r att s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vattenom�

r�den som ang�r tv� eller flera kommuner samordnas p� ett l�mpligt s�tt,

3. ta till vara sta tens intressen.

6 � Innan �versiktsplanen eller en �ndring av den antas, skall kommunen
st�lla ut planf�rslaget under minst tv� m�nader. Den som vill l�mna syn�
punkter p� f�rslaget skall g�ra detta skriftligen under utst�llningstiden.

7 � Kung�relse om utst�llningen av planf�rslaget skall minst en vecka
f�re utst�llningstidens b�ljan ansl�s p� kommunens anslagstavla och inf��
ras i ortstidning. Av kung�relsen skall framg� var utst�llningen �ger rum

samt inom vilken tid, p� vilket s�tt och till vem synpunkter p� f�rslaget
skall l�mnas. Avser f�rslaget en viss del av kommunen, skall det framg� av

kung�relsen.

F�r kung�randet skall g�lla vad som �r f�reskrivet i lagen (1977:654) om

kung�rande i m�l och �rend en hos myndighet m. m.

Ett exemplar av f�rslaget med planbeskrivning och samr�dsredog�relse

skall, innan f�rslaget st�lls ut, s�ndas till l�nsstyre lsen samt till region pla�

neorgan och kommune r som b er�rs av f�rslaget.

8 � Under utst�llningstiden skall planf�rslaget �tf�ljas av

1. planbeskrivning som avses i andra s tycket,
2. samr�dsredog�relsen,

3. g�llande �versiktsplan,
4. s�dant planeringsunderlag som kommunen an ser vara av betydelse

f�r en bed�mning av f�rslaget.

I planbeskrivningen skall redovisas planeringsf�ruts�ttningarna, sk�len

till planens utformning och de �tg�rder som kommunen avser att vidta f�r

att fullf�lja planen.

�

Avser f�rslaget �ndring av �versiktsplanen f�r en viss del av kom-

SFS 1987:10

munen, skall �ndringens verkningar f�r andra delar av kommunen redovi�

sas.

9 � L�nsstyrelsen skall under utst�llningstiden avge ett granskningsytt�
rande �ver planf�rslaget.

Av yttrandet skall framg� om

1. f�rslaget inte tillgodoser riksintressen enligt lagen (1987:12) om hus�

h�llning med natur resurser m. m.,

2. s�dana fr�gor r�rande anv�ndningen av mark- och vattenomr�den

som ang�r tv� eller flera kommuner inte samordnas p� ett l�mpligt s�tt,

3. bebyggelsen blir ol�mplig med h�nsyn till de boendes och �vrigas

h�lsa eller till behovet av skydd mot olycksh�ndelser.

10 � Efter utst�llningstiden skall kommunen sammanst�lla de avl�mnade
synpunkterna och redovisa sina f�rslag med anledning av dem i ett utl�tan�

de som skall fogas till handlingarna i �ren det.

Om f�rslaget �ndras v�sentligt efter utst�llningen, skall ny utst�llning

ske.

11 � �versiktsplanen och �ndringar av den antas av kommunfullm�k�

tige.

12 � Beslut att anta eller �ndra �versiktsplanen g�ller f�rst sedan beslu�

tet vunnit laga kraft.

13 � N�r kommunens beslut att anta eller �ndra �versiktsplanen har

vunnit laga kraft, skall planen, planbeskrivningen, samr�dsredog�relsen,

granskningsyttrandet, utl�tandet enligt 10 � och ett protokollsutdrag med

beslutet utan dr�jsm�l s�ndas till statens planverk, l�nsstyrelsen, region-
planeorgan och kommuner som ber�rs.

5 kap. Detaljplan och omr�desbest�mmelser

Detaljplan

1 � Pr�vning av markens l�mplighet f�r bebyggelse och reglering av

bebyggelsemilj�ns utformning skall ske genom detaljplan f�r

1. ny sammanh�llen bebyggelse,
2. ny enstaka byggnad vars an v�ndning f�r betydande inverkan p� om�

givningen eller som skall f�rl�ggas inom ett omr�de d�r det r�der stor

efterfr�gan p� mark f�r beby ggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan

pr�vas i samband med pr�vning av ans�kan om bygglov eller f�rhands�
besked,

3. bebyggelse som skall f�r�ndras eller bevaras, om regleringen beh�ver

ske i ett sammanhang.

F�rsta stycket skall till�mpas ocks� i fr�ga om andra anl�ggningar �n

byggnader, om anl�ggningarna kr�ver bygglov enligt 8 kap. 2 �.

Detaljplan beh�ver inte uppr�ttas i den m�n tillr�cklig reglering har skett

genom omr�desbest�mmelser.

�

" f'

SFS 1987:10

2 � Vid utformningen av en detaljplan skall sk�lig h�nsyn tas till befint�
liga bebyggelse-, �gander�tts- och fastighetsf�rh�llanden som kan inverka
p� planens genomf�rande.

I de delar som planen medf�r att mark eller s�rskild r�tt till mark kan

komma att tas i anspr�k enligt 6 kap. 17-19 �� skall planen dessutom
utformas s� att de f�rdelar som kan vinnas med den �verv� ger de ol�gen�
heter som planen orsakar enskilda.

Detaljplanen f�r inte omfatta ett st�rre omr�de �n som �r befogat med

h�nsyn till syftet med planen och den tid f�r att genomf�ra den som skall
best�mmas enligt 5 �.

3 � I detaljplanen skall redovisas och till gr�nserna anges

1. allm�nna platser s�som gator, v�gar, torg och parker,

2. kvartersmark f�r bland annat bebyggelse, idrotts- och fritidsanl�gg�

ningar, begravningsplatser, anl�ggningar f�r trafik, vatten, avlopp och

energi samt skydds- och s�kerhetsomr�den,

3. vattenomr�den f�r bland annat b�tha mnar och friluftsbad.
I fr�ga om allm�nna platser f�r vilka kommunen �r huvudman skall

anv�ndningen och utformningen anges. F�r kvartersmark och vattenomr�
den skall anv�ndningen anges.

4 � Om kommunen inte skall vara huvudman f�r de allm�nna platserna

inom planomr�det, skall det anges i detaljplanen .

5 � I detaljplanen skall anges en genomf�randetid. Tiden skall best�m�

mas s� att det finns rimliga m�jligheter a tt genomf�ra planen och vara
minst fem och h�gst femton �r. Tiden r�knas fr�n den dag d � beslutet att

anta planen vinner laga kraft eller fr�n den dag dessf�rinnan d� n�gon del
av planen f�r genomf�ras p� grund av f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra
stycket. I planen kan anges att tiden skall r�knas fr�n senare tidpunkt �n

den d� beslutet att anta planen vinner laga kr aft. F�r skilda omr�den av

planen kan olika genomf�randetider best�mmas.

Saknar planen best�mmelser om genomf�randetid, �r tiden femton �r

fr�n dag som anges i f�rs ta stycket.

Om f�rl�ngning och f�rnyelse av genomf�randetid finns best�mmlser i

14 �.

Efter genomf�randetidens utg�ng forts�tter planen att g�lla tills den

�ndras eller upph�vs.

6 � Medger detaljplanen tillf�llig anv�ndning av mark eller byggnader
enligt 7 � f�rsta stycket 9, skall i planen best�mmas den tid under vilken

anv�ndningen f�r p�g�. Tiden f�r best�mmas till h�gst tio �r och skall
r�knas fr�n den dag som anges i 5 � f�rsta stycket. Saknar planen best�m�

melser om tiden , �r denna fem �r. Om f�rl�ngning av tiden finns best�m�

melser i 15 �.

7 � Ut�ver vad som enligt 3 � skall redovisas i detaljplane n f�r i planen

meddelas best�mmelser om

1. i vad m�n �tg�rder kr�ver lov enligt 8 kap. 5 � f�rsta stycket, 6 �

f�rsta stycket 2 och 3 samt andra stycket, 8 � f�rsta och tredje styckena

samt 9 � f�rsta och andra styckena,

�

2. den st�rsta omfattning i vilken byggande �ver och under markytan f�r

SFS 1987:10

ske och, om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till bostadsf�rs�rjni ngen

eller milj�n, �ven den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,

3. byggnaders anv�ndning, varvid f�r bostadsbyggnader kan best�m�

mas andelen l�genheter av olika slag och storlek,

4. placering, utformning och utf�rande av byggnader, andra anl�ggning�

ar och tomter, varvid ombyggnadsbest�mmelser enligt 3 kap. 10 � tredje
stycket, skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 kap. 12 � och

rivningsf�rbud f�r s�dana byggnader f�r meddelas,

5. vegetation samt markytans utformning och h�jdl�ge,

6. anv�ndning och utformning av allm�nna platser f�r vilka kommunen

inte skall vara huvudman,

7. st�ngsel samt utfart eller annan utg�ng mot allm�nna platser,
8. placering och utformning av parkeringsplatser samt f�rbud att anv�n�

da viss mark f�r parkering,

9. tillf�llig anv�ndning av mark eller byggnader, som inte genast beh��

ver tas i anspr�k f�r det �ndam�l som anges i planen,

10. markreservat f�r allm�nna ledningar, energianl�ggningar samt tra�

fik- och v�ganordningar,

11. skyddsanordningar f�r att motverka st�rningar fr�n omgivningen

och, om det finns s�rskilda sk�l, h�gsta till�tna v�rden f�r st�rningar

genom luftf�rorening, buller, skakning, ljus eller annat s�dant som pr�vas

enligt milj�skyddslagen (1969:387),

12. principerna f�r fastighetsindelningen och f�r inr�ttande av gemen-

samhetsanl�ggningar.

I detaljplanen far �ven meddelas best�mmelser om exploateringssam�

verkan enligt 6 kap. 2 �. Om en detaljpl an antas efter det att ett exploate�

ringsbeslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit

laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomf�ras enligt n�mnda
lag. Skall mark tas i ansp r�k fr�n n�gon fastighet vars �gare inte deltar i
samverkan, skall planen inneh�lla uppgift d�rom.

Planen f�r inte g� ras mer detaljerad �n som �r n�dv�ndigt med h�nsyn

till syftet med den .

8 � I detaljplanen f�r best�mmas att bygglov inte skall l�mn as till �tg�r�

der som inneb�r v�sentlig �ndring av markens anv�ndning f�rr�n

1. viss trafik-, vatten-, avlopps- eller energianl�ggning f�r vilken kom�

munen inte skall vara huvudman har kommit till st�nd,

2. viss byggnad eller anl�ggning p� tomten har rivits, byggts om eller

f�tt en i planen angiven �ndrad anv�ndning eller utfarten eller annan

utg�ng fr�n fastigheten har �ndrats eller

3. beslut om antagande av en i detaljplanen f �rutsatt fastighetsplan har

vunnit laga kraft eller fastighetsplanen f�r genomf�ras efter f�rordnande

enligt 13 kap. 8 � andra stycket.

9 � Detaljplanen best�r av en plankarta och en s�rskild handling med

best�mmelser eller, om inneh�llet framg�r tydligt, av endast endera av

dessa handlingar.

Av en plankarta skall framg� hur planomr�det delas upp p� mark f�r

skilda �ndam�l och vilka best�mmelser som g�ller f�r olika omr�den.

�

SFS 1987:10

Planhandlingarna skall utformas s� att det tydligt framg�r hur planen

reglerar milj�n.

10 � Till detal jplanen skall fogas en s�dan planbeskrivning som anges i

26 � och en s�dan genomf�randebeskrivning som anges i 6 kap. 1 �.

11 � F�re genomf�randetidens utg�ng f�r mot ber�rda fastighets�gares

bestridande detaljplanen �ndras eller upph�vas endast om det �r n�dv�n�

digt p� grund av nya f�rh�llanden av stor allm�n vikt, vilka inte kunnat

f�rutses vid planl�g gningen.

Efter genomf�randetidens utg�ng f�r planen �ndras eller upph�vas utan

att r�ttigheter som uppkommit genom planen bea ktas.

Om f�rl�ngning och f�rnyelse av genomf�randetid finns best�mmelser i

14 �. Om f�rl�ngning av tid f�r tillf�llig markanv�ndning finns best�mmel�

ser i 15 �.

12 � Best�mmelserna i 1-10 �� skall till�mpas �v en n�r en detaljplan
�ndras eller upph�vs.

13 � Om detaljplanen �ndras eller helt eller delvis upph�vs f�r ett omr�

de som omfattas av en fastighetsplan, skall det framg� av detaljplanen i

vilka delar fastighetsplanen enligt 6 kap. 11 � upph�r att g�lla.

Att detaljplanen i vissa fal l �ndras till f�ljd av att en fastighetsplan antas

framg�r av 6 kap. 5 �.

14 � Innan genomf�randetiden g�tt ut kan den f�rl�ngas med h�gst fem
�r i s�nder. Efter det att genomf�randetiden g�tt ut, kan den f�rnyas med

h�gst fem �r i s�nder . F�rl�ngning och f�rnyelse kan avse visst omr�de av

detaljplanen.

Har under genomf�randetiden �tg�rder vidtagits f�r planens genomf��

rande s�vitt g�ller viss fastighet men har �tg�rderna inte kunnat fullf�ljas
p� grund av omst�ndigheter �ver vilka kommunen r�der, skall genom f��
randetiden f�rl�ngas i sk�lig utstr�ckning f�r den fastigheten. Ans�kan o m

f�rl�ngning skall g�ras f�re genomf�randetidens utg�ng.

15 � Den tid under vilken tillf�l lig markanv�ndning f�r p�g� kan f�r l�ng�
as med h�gst fem �r i s�nder. Den sammanlagda tiden f�r dock inte
�verstiga tjugo �r.

Omr�desbest�mmelser
16 � F�r begr�nsade omr�den som inte omfattas av detaljplan kan om�

r�desbest�mmelser antas f�r att s�kerst�lla att syftet med �versiktsplanen

uppn�s eller att ett riksintresse enligt lagen (198 7: 12) om hush�llnin g med

naturresurser m. m. tillgodoses. Med omr�desbest�mmelser f�r regleras

1. i vad m�n �tg�rder kr�ver lov enligt 8 kap. 5 S f�rsta stycket, 6 �

f�rsta stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 �, 8 � andra och

tredje styckena samt 9 � tredje stycket.

2. grunddragen f�r anv�ndningen av mark- och vattenomr�den f�r be�

byggelse eller f�r fritidsanl�ggningar, kommunikationslcder och andra

j�mf�rliga �ndam�l.

�

3. st�rsta till�tna byggnads- eller bruksarean f�r fritidshus och storleken

SFS 1987:10

p� tomter till s�dana hus,

4. placering, utformning och utf�rande av byggnader, andra anl�ggning�

ar eller tomter, varvid om byggnadsbest�mmelser enligt 3 kap. 10 � tredje

stycket, skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 kap. 12 � och
rivningsf�rbud f�r s�dana byggnader f�r meddelas,

5. anv�ndning och utformning av allm�nna pl atser,
6. vegetation samt markytans utformning och h�jdl�ge inom s�dana

omr�den som avses i 8 kap. 9 � tredje s tycket,

7. skyddsanordningar f�r att motverka st�rningar fr�n omgivningen,
8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 8.

17 � Omr�desbest�mmelserna och sk�len till dem skall redovisas i en
s�rskild handling. Handlingen skall utformas s� att det tydligt framg�r hur

best�mmelserna reglerar milj�n.

Vad som f�res krivs i f�rsta s tycket g�ller �ven n�r omr�desbest�mmel�

serna �ndras eller upph�vs.

F�rfarandet m. m.

18 � Detaljplanen b�r grundas p� ett program som anger utg�ngspunkter
och m�l f�r planen.

19 � N�r f�rslag till detaljplan up pr�ttas skall det, om det inte �r uppen�

bart on�digt, finnas en eller flera f�r �ndam�let avsedda kartor (grund�
karta) och en fastighetsf�rteckning. I fa stighetsf�rteckningen skall i den
m�n de ber�rs av planen redovisas

1. fastigheter, mark som �r samf�lld f�r flera fastigheter och andra

omr�den samt �gare till och innehavare av annan s�rskild r�tt �n bostads�

r�tt och hyre sr�tt i n�mnda egendom ,

2. gemensamhetsanl�ggningar enligt anl�ggningslagen (1973; 1149) samt

�garna till de fastigheter som deltar i anl�ggningen.

Om en samf�llighetsf�rening enlig t lagen (1973: 1150) om f�rvaltning av

samf�lligheter f�rvaltar samf�llighet, s�rskild r�tt eller gemensamhetsan-

l�ggning skall i st�llet f�r �g are eller innehavare anges f�reningen.

20 � N�r f�rslag till detaljplan uppr�ttas, skall kommunen samr�da med

l�nsstyrelsen, fastighetsbildningsmyndigheten och kommuner som ber�rs

av f�rslaget. Sak�gare och de bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende
som ber�rs av f�rslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och en�
skilda i �vrigt som har ett v�sentligt intresse av f�rslaget skall beredas

tillf�lle till samr�d.

21 � Samr�det syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Un�
der samr�det b�r motiven till f�rslaget, planeringsunderlag av betydelse
samt de viktigaste f�ljderna av f�rslaget redovisas. Om det finns ett pro�

gram f�r planen, skall ocks� programmet redovisas.

Resultatet av samr�det och f�rslag med anledning av de synpunkt er som

har framf�rts skall redov isas i en sa mr�dsredog�relse.

�

SFS 1987:10

22 � Under samr�det �ligger det l�nsstyrelsen s�rskilt att

1. ge r�d om till�mpningen av 2 och 3 kap. och verka f�r att riksintres�

sen enligt lagen (19 87: 12) om hush�llning med naturre surser m.m. tillgo�

doses,

2. verka f�r att s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vattenom�

r�den som ang�r tv� eller flera kommuner samordnas p� ett l�mpl igt s�tt,

3. ta till vara statens i ntressen.

23 � Innan detaljplanen antas, skall kommunen st�lla ut planf�rslaget
under minst tre veckor. Den som vill l�mna synpunk ter p� f�rslaget skal l

g�ra detta skriftligen under utst�llningstiden.

24 � Kung�relse om utst�llningen av planf�rslaget skall minst en vecka

f�re utst�llningstidens b�rjan ansl�s p� kommunens anslagstavla och inf ��

ras i ortstidning. Av kung�relsen skall framg�

1. var planomr�det ligger,

2. om f�rslaget avviker fr�n �versiktsplanen,
3. vilken mark eller s�rskild r�tt till mark som till f�ljd av planens

antagande kan komma att tas i anspr�k enligt 6 kap. 1 7-19 ��,

4. var utst�llningen �ger rum,

5. inom vilken tid, p� vilket s�tt och till vem synpunkter p� f�rslaget

skall l�mnas,

6. att den som inte senast under utst�llningstiden framf�rt synpunkter

p� f�rslaget enligt 13 kap. 5 � kan f�rlo ra r�tten att �verklaga beslut att

anta planen.

F�r kung�randet skall g�lla vad som �r f�reskrivit i lagen ( 1977:654) om

kung�rande i m�l och �renden hos myndighet m. m.

Ett exemplar av f�rslaget med en planbeskrivning enligt 26 �, en genom�

f�randebeskrivning enligt 6 kap. 1 � och samr�dsredog�relsen s kall, innan
f�rslaget st�lls ut, s�ndas till l�nsstyrelsen och kommuner som ber�rs av

f�rslaget.

25 � Underr�ttelse om inneh�llet i kung�relsen skall senast dagen f�r
kung�randet i vanligt brev s�nd as till

1. k�nda sak�gare,

2. k�nd organisation av hyresg�ster som har avtal om f�rhandlingsord�

ning f�r en fastighet som ber�rs av planf�rslaget eller, om f�rhandlingsord�
ning inte g�ller, k�nd f�rening av hyresg�ster som �r ansluten till en
riksorganisation och inom vars verksamhetsomr�de fastigheten �r bel�gen,

3. andra som har ett v�sentligt intresse av f�rslaget.

Om f�rslaget ber�r en samf�llighet f�r vilken finns styrelse eller annan

utsedd att f�rvalta samf�llighetens angel�genheter, f�r underr�ttelsen s�n�

das till en ledamot av styrelsen eller till f�rval taren. Saknas styrelse eller

f�rvaltare, f�r underr�ttelsen s�ndas till en av del�garna f�r att h�llas

tillg�nglig f�r alla.

Underr�ttelse enligt f�rsta stycket beh�ver inte s�ndas, om ett stort

antal personer skall underr�ttas och det skulle inneb�ra st�rre kostnad och

besv�r �n som �r f�rsvarligt med h�nsyn till �ndam�let med underr�ttelsen

att s�nda den till var och en av dem . �gare av s�dan mark och innehavare

av s�dan s�rskild r�tt till mark som avses i 24 � f �rsta stycket 3 skall dock
alltid underr�tt as enligt f�rsta sty cket.

�

26 � Under utst�llningstiden skall planf�rslaget �tf�ljas av

1987.10

1. planbeskrivningen och genomf�randebeskrivningen,
2. samr�dsredog�relsen,
3. program f�r planen, grundkarta och fastighetsf�rteckning, om s�dana

handlingar har uppr�ttats,

4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse f�r

en bed�mning av f�rslaget.

I planbeskrivningen skall redovisas planeringsf�ruts�ttningarna, planens

syfte och sk�len till planens utformning. Beskrivningen skall �tf�ljas av

illustrationsmaterial, om d et inte �r uppenbart on�digt. Om planf�rs laget
avviker fr�n �versiktsplanen, skall avvikelsen och sk�len till denna redovi�
sas i beskrivningen.

Annat tillg�ngligt material som belyser f�rslagets inneb�rd, b�r ocks�

st�llas ut.

27 � Efter utst�llningstiden skall kommunen sammanst�lla de avl�mnade
synpunkterna och redovisa sina f�rslag med anledning av dem i ett utl�tan�
de som skall fogas till handlingarna i �r endet.

Utl�tandet eller ett meddelande om var utl�tandet h�lls tillg�ngligt skall

f�r k�nnedom snarast m�jligt i vanligt brev s�ndas till dem som inte f�tt

sina synpunkter p� det utst�llda f�rslaget tillgodosedda. Om ett stort antal

personer skall underr�ttas, f�r underr�ttelse i st�llet ske genom kung�relse
p� det s�tt som anges i 24 �.

Om f�rslaget �ndras v�sentligt efter utst�llningen, skall ny utst�llning

ske.

28 � I st�llet f�r vad som f�reskrivs i 18 �, 20 �, 21 � andra sty cket samt

22-27 �� f�r best�mmelserna i and ra stycket till�mpas (enkelt planf�rfa�
rande), om f�rslaget till detaljplan �r av begr�nsad betydelse, saknar

intresse f�r allm�nheten samt �r f�renligt med �versiktsplanen och l�nssty�

relsens granskningsyttrande enligt 4 kap. 9 �.

Vid enkelt planf�rfarande skall l�nsstyrelsen och de som anges i 25 �

f�rsta stycket beredas tillf�lle till samr�d. N�r f�rslag till detaljplan f�relig�

ger skall de underr�ttas om detta och, om de inte godk�nner f�rslaget,

under minst tv� veckor ha tillf�lle att skriftligen l�mna synpunkter p�

f�rslaget. Denna tid kan f�rkortas om alla ber�rda �r ense om det. En

sammanst�llning av inkomna synpunkter och f�rslag med anledning av
dem skall redovisas i ett s�rskilt utl�tande som skall fogas till handlingarna

i �rendet.

29 � Detaljplanen antas av kommunfullm�ktige. Fullm�ktige f�r uppdra
�t kommunstyrelsen eller byggnadsn�mnden att anta planer som inte �r av

principiell beskaffenhet eller i �vrigt av st�rre vikt.

30 � Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om
antagande av detaljplanen har tillk�nnagetts p� kommunens anslagstavla
skall meddelande om tillk�nnagivandet, protokollsutdrag med beslutet

samt uppgift om vad den som vill �verklaga beslute t har att iaktta s�ndas i

vanligt brev till

I. l�nsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som ber�rs av

planen.

�

SFS 1987:10

2. sak�gare, bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende samt s�dan

organisation eller f�rening som avses i 25 � f�rsta stycket 2, om de senast

under utst�llningstiden eller under den i 28 � andra sty cket angivna tiden

skriftligen har l�mnat synpunkter i � rendet som inte har blivit tillgodo�
sedda eller om de har besv�rsr�tt p� grund av best�mmelsen i 13 kap. 5 �
andra stycket.

Om ett s tort antal personer skall underr�ttas enligt f�rsta stycket 2 och

det skulle inneb�ra st�rre kostnad och besv�r �n som �r f�rsvarligt med

h�nsyn till �ndam�let med unde rr�ttelsen att s�nda den till var och en av

dem, far underr�ttelse i st�llet ske genom kung�relse i ortstidn ing p� det
s�tt som anges i 24 �. �gare av s�dan mark och innehavare av s�dan
s�rskild r�tt till mark som kan komma att tas i anspr�k enligt 6 kap. 17-
19 �� skall dock alltid und err�ttas enligt f�rsta stycket.

Kung�relse som avses i andra st ycket skall inf�ras i ortstidning samma

dag som beslutet att anta planen tillk�nnages p� kommunens anslagstavla.
Av kung�relsen skall framg� vad beslutet avser, tidpunkten f�r tillk�nnagi�
vandet och vad den som vill �verklaga beslutet har a tt iaktta.

31 � N�r beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga k raft, skall detta

kung�ras i ortstidning. I kung�relsen skall tas in en upplysning om inneh�l�

let i 15 kap. 4 �.

Snarast m�jligt efter det att beslutet har vunnit laga kraft och sena st en

m�nad d�refte r skall tv� exemplar av planen, planbeskrivningen och ge�

nomf�randebeskrivningen s�ndas till l�nssty relsen.

32 � Best�mmelserna i 18-31 �� skall till�mpas �ven n�r detaljplaner
�ndras eller upph�vs.

33 � Best�mmelserna i 19 � om fastighetsf�rteckning och best�mmelser�

na i 20-31 �� skall till�mpas n�r omr�desbest�mmelser antas, �ndras eller
upph�vs.

34 � Beslut att anta, �ndra eller upph�va detaljplan eller omr�desbest�m�

melser g�ller f�rst sedan beslutet vunnit laga kraft eller f�r genomf�ras

efter f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra st ycket.

35 � Omr�desbest�mmelser upph�r att g�lla n�r det f�r omr�det f�relig�
ger ett lagakraftvunnet beslut att anta detaljplan eller ett f�rordnande enligt

13 kap. 8 � andra stycket att planen f�r genomf�ras.

36 � Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 �� f�ljer a tt bygglov, rivningslov och

marklov inte f�r meddelas i strid mot detaljplan eller omr�desbest�m�
melser i vidare m�n �n som s�gs d�r. �tg�rder som inte kr�ver lov och som
avser byggnader, andra anl�ggningar, tomter och allm�nna platser skall

utf�ras s� att de inte strider mot detaljplan eller omr�desbest�mmelser.

Enligt vad som f�reskrivs s�rskilt f�r beslut enligt vissa andra f�rfatt�

ningar �n denna lag inte meddelas i strid mot detaljplan eller omr�desbe�

st�mmelser.

�

/.I

6 kap. Plangenomf�rande

SFS 1987:10

Genomf�randebeskrivning

1 � Vid up pr�ttandet av f�rslag till detaljplan skall i en s�rskild handling

(genomf�randebeskrivning) redovisas de organisatoriska, tekniska, ekono�

miska och fastighetsr�ttsliga �tg�rder som beh�vs f�r ett samordnat och

�ven i �vrigt �ndam�lsenligt genomf�ra nde av planen.

Exploateringssamverkan
2 � Kommunen f�r besluta att exploateringssamverkan enligt lagen
(1987:11) om exploateringssamverkan f�r ske, om det med h�nsyn till

bebyggelseutvecklingen �r angel�get att i ett sammanhang st�lla i ordning
mark f�r bebyggelse och utf�ra s�dana anordningar som beh�vs f�r bebyg�

gelsen. S�dant beslut meddelas genom detaljplan eller omr�desbest�m�

melser.

I beslutet skall anges samverkansomr�dets huvudsakliga avgr�nsning

samt den tid inom vilken ett exploateringsbeslut enligt lagen om exploa te�

ringssamverkan skall meddelas. Denna tid f�r best�mmas till h�gst fem �r

fr�n den dag d� beslutet att anta planen eller omr�desbest�mmelserna

vinner laga kraft eller fr�n den dag dessf�rinnan d� del av planen eller av

omr�desbest�mmelserna f�r genomf�ras efter f�rordnande enligt 13 kap.

8 � andra stycket. Har n�got exploateringsbeslut inte meddelats inom den

angivna tiden, upph�r planen eller omr�desbest�mmelserna att g�lla s�vitt
avser kommunens beslut om exploateringssamverkan.

Fastighetsplan

3 � I fastighetsplan kan f�r omr�den som omfattas av detaljplan medde�

las best�mmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut,
ledningsr�tt och liknande s�rskilda r�ttigheter samt om gemensamhetsan-

l�ggningar.

Fastighetsplan skall antas om
1. del beh�vs f�r genomf�rande av en �ndam�lsenlig indelning i fastig�

heter,

2. detaljplanens genomf�rande i andra fall underl�ttas genom en fastig�

hetsplan,

3. en fastighets�gare beg�r det och planen inte �r uppenbart on�dig.

4 � Fastighetsplanen skall omfatta ett l�mpligt avgr�nsat omr�de. Sk�lig

h�nsyn skall tas till befintliga bebyggelse-, �g ander�tts- och fastighetsf�r�
h�llanden som kan in verka p� planens genomf�rande.

Om planen skall reglera markens indelning i fastigheter eller om den

skall ge b est�mmelser om servitut och liknande s�rskilda r�ttigheter, till-
l�mpas 3 kap. 1 � fastighetsbildningslagen (1970: 988).

Om planen skall reglera inr�ttandet av en gemensamhetsanl�ggning,

till�mpas 5 och 6 �� anl�ggningslagen (1973:1149). Skall den ge best�m�
melserom ledningsr�tt, till�mpas 6 � ledningsr�ttslagen (1973:1144).

�

SFS 1987:10

5 � Fastighetsplanen f�r inte strida mot detaljplanen. Om syftet med
detaljplanen inte motverkas, f�r dock mindre avvikelser g�ras. I s�dana

fall skall detaljplanen anse s ha den utformning som framg�r av fastighets�

planen.

6 � I den m�n det beh�vs med h�nsyn till syftet med fastighetsplanen

skall i pla nen anges

1. omr�dets indelning i fastigheter,

2. vilka servitut, ledningsr�tter och liknande s�rskilda r�ttigheter som

skall bildas, �ndras eller upph�vas,

3. de anl�ggningar som skall utg�ra gemensamhetsanl�ggningar,
4. de fastigheter som skall delta i gemensamhetsanl�ggningarna och de

utrymmen som skall tas i anspr�k f�r anl�ggningarna.

7 � I fastighetsplanen f�r best�mmas att planen g�ller endast under f�rut�
s�ttning att beslutet att anta en viss detaljplan har vunnit laga kraft eller f�r

genomf�ras efter f�rordnande enligt 13 kap. 8 � andra sty cket.

8 � Fastighetsplanen best�r av en plankarta och en s�rskild handling med

best�mmelser eller, om inneh�llet framg�r tydligt, av endast endera av

dessa handlingar.

9 � Till fastighetsplanen skall fogas en s�dan planbeskrivning som anges

i 12 �.

10 � F�re utg�ngen av detaljplanens genomf�randetid f�r mot ber�rda

fastighets�gares bestridande fastighetsplanen �ndras eller upph�vas endast

om det �r n�dv�ndigt p� grund av nya f�rh�llanden av stor allm�n vikt,

vilka inte kunnat f�rutses vid planl�ggningen.

Efter utg�ngen av detaljplanens genomf�randetid far fastighetsplanen

�ndras eller upph�vas utan att r�ttigheter som uppkommit genom fastig�

hetsplanen beaktas.

11 � Om detaljplanen �ndras och detta medf�r att fastighetsplanen

strider mot detaljplanen, upph�r fastighetsplanen att g�lla i de delar som
den strider mot detaljplanen. Om detaljplanen helt eller delvis upph�vs,
upph�r fastighetsplanen att g�lla i de delar som ber� rs.

12 � Fastighetsplanen uppr�ttas i samma ordning som g�ller f�r detalj�

planen. Om fastighetsplanen inte uppr�ttas gemensamt med detaljplanen
beh�ver dock samr�d inte ske med l�nsstyrelsen och kommuner som
ber�rs av f�rslaget. Inte heller beh�ver planf�rslaget s�ndas till dem.

I planbeskrivningen skall redovisas vilken detaljplan som fastighets�

planen h�nf�r sig till och sk�len till den utformning av fastighetsplanen

som har valts. Om planf�rs laget avviker fr�n detaljplanen, skall avvikelsen
och sk�len till denna redovisa s i beskrivningen.

13 � Fastighetsplanen antas av byggnadsn�mnden eller, om planen har

uppr�ttats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av n�mn-

den, av den som antar detaljplanen.

�

14 � Best�mmelserna i 3 -9, 12 och 13 �� till�mpas �ven n�r fastighets-

SFS 1987:10

planen �ndras eller upph�vs.

15 � Beslut att anta, �ndra eller upph�va fastighetsplan g�ller f�rst sedan

beslutet har vunnit laga kraft eller f�r genomf�ras efter f�rordnande enligt

13 kap. 8 � andra stycket.

16 � Av 8 kap. 11 � f�ljer att bygglov inte f�r meddelas i strid mot
fastighetsplan. �ven �tg�rder som inte kr�ver bygglov och som avser

byggnader, andra anl�ggningar, tomter och allm�nna platser skall utf�ras
s� att de inte strider mot planen.

Enligt vad som f�reskrivs s�rskilt f�r beslut enligt vissa andra f�rfatt�

ningar �n denna lag inte meddelas i strid mot fastighetsplan.

Avst�ende av mark m. m.

17 � Kommunen f�r l�sa mark som enligt en detaljplan skall anv�ndas
f�r allm�nna platser f�r vilka kommunen �r huvudman.

Annan mark som enligt planen skall anv�ndas f�r annat �n enskilt

bebyggande far kommunen l�sa, om markens anv�ndning f�r avsett �nda�
m�l inte �nd� kan a nses s�kerst�lld.

Besv�ras mark som kommunen f�r l�sa enligt f�rsta eller andra stycket

av s�rskild r�tt, f�r r�ttigheten l�sas.

Best�mmelser om skyldighet f�r kommunen att l�sa mark i vissa fall

finns i 1 4 kap.

18 � Om kommunen inte skall vara huvudman f�r allm�nna platser, �r

den som �ger obebyggd mark som enligt detaljplane n �r avsedd f�r allm�n

plats, skyldig at t utan ers�ttning uppl�ta marken, om den beh�vs f�r att
kvartersmark som tillh�rde honom n�r planen antogs skall kunna anv�ndas

f�r avsett �ndam�l.

19 � P� ans�kan av kommunen f�r l�nsstyrelsen f�rordna att mark, som
f�r omr�dets �ndam�lsenliga anv�ndning enligt uppr�ttat f�rslag till detalj�

plan beh�vs f�r s�dana allm�nna platser f�r vilka kommunen �r huvudman
eller f�r allm�nna byggna der, utan ers�ttning skall avst�s till kommun en.

P� ans�kan av kommunen f�r l�nsstyrelsen ocks� f�rordna att mark som

skall anv�ndas f�r allm�nna platser f�r vilka kommunen inte skall vara

huvudman, utan ers�ttning skall uppl�tas till huvudmannen. Antagandet

av detaljplanen skall anst� till dess ans�kningen har avgjorts genom beslut
som vunnit laga kraft.

F�rordnande f�r meddelas endast i den m�n det kan anses sk�ligt med

h�nsyn till den nytta markens �gare kan v�ntas f� av planen och till �vriga

omst�ndigheter.

Den mark som f�rordnandet avser skall anges till l�ge och gr�nser.

Marken skall avtr�das eller uppl�tas n�r den beh�ver tas i a nspr�k f�r

avsett �ndam�l.

Skall detaljplanen �ndras, f�r l�nsstyrelsen p� ans�kan av kommunen

f�rordna att mark, som har avst�tts eller skall uppl�tas, byts ut mot annan

mark, om det �r l�mpligt och kan ske utan ol�genhet f�r �garen.

�

SFS 1987:10

20 � N�r fr�ga har v�ckts om till�mpning av 19 �, skall kommuneii
genast anm�la d etta till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i fastig�

hetsboken. �verl�telse av mark, som sker efter det att s�dan anm�lan har

inkommit, inverkar inte p� den bed�mning som skall ske enligt 19 � andra

stycket.

21 � Den som har avst�tt mark enligt 19 � skall frig�ra marken fr�n
inteckning och annan s�rskild r�tt. Kan de tta inte ske, �r han skyldig att

ers�tta skada som uppkommer f�r den som marken har av st�tts till.

22 � 1 ett f�rordnande enligt 19 � f�r l�nsstyrelsen, i den m�n det �r

sk�ligt, p� kommunens beg�ran f�reskriva att markens �gare skall vara

skyldig att i den ordning som l�nsstyrelsen best�mmer bekosta anl�ggande
av gator och v�gar samt anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp.

23 � Best�mmelserna i 19-22 �� om �gare g�ller �ven exploaterings-

samf�llighet enligt lagen (1 987: 11) om exploateringssamverkan.

24 � Om kommunen �r huvudman f�r allm�nna platser, f�r kommunen

efter genomf�randetidens utg�ng l�sa delar av fastigheter som tillh�r olika
�gare och som enlig t fastighetsplanen skall utg�ra en fastighet.

En kommun som �r huvudman f�r allm�nna p latser f�r efter genomf��

randetidens utg�ng �ven l�sa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig

�verensst�mmelse med detaljplanen. L�senr�tt f�religger dock inte s�
l�nge det finns ett bygglo v som kan ta s i anspr �k.

Besv�ras mark som avses i f�rsta och andra styckena av s�rskild r�tt, f�r

r�ttigheten l�sas.

25 � R�tt att anv�nda mark enligt 18 eller 19 � g�ller framf�r annan r�tt

till marken som uppkommit efter antagandet av detaljplanen.

Uppl�tande av vissa allm�nna platser m. m.

26 � Inom omr�den med detaljplan skall kommunen vara huvudman f�r

allm�nna platser, om det inte finns s�rskilda sk�l till annat. Att planen skall

utvisa om kommunen inte skall vara huvudman framg�r av 5 kap. 4 �.

Kommunen skall efter hand som bebyggelsen f�rdigst�lls i enlighet med

planen st�lla i ordning gator och andra allm�nna platser f�r vilka kom�
munen � r huvudman s�, att platserna kan a nv�ndas f�r avsett �ndam�l.

F�re genomf�randetidens utg�ng skall platserna uppl�tas till allm�nt be�

gagnande inom omr�d en som har bebyggts i enlighet med p lanen. Inom

omr�den som efter genomf�randetidens utg�ng bebyggs i enlighet med

planen skall allm�nna platser uppl�tas till allm�nt begagnande efter hand

som bebyggelse n f�rdigst�lls.

27 � N�r gator och andra allm�nna platser f�r vilka kommunen �r huvud�

man uppl�ts till allm�nt begagnande, skall de till bredd, h�jdl�ge och

utformning i �vrigt st�mma �verens med detaljpla nen. De skall vara ut�

f�rda p� ett �ndam�lsenligt s�tt och i enlighet med ortens sed. Mindre

avvikelser fr�n planen f�r g�ras, om syftet med planen inte motverkas.

�

28 � Om n�gon vill bebygga en fastighet innan den gata till vilken fastig-

SFS 1987:10

heten har utg�ng blivit iordningst�lld och avloppsledning anlagts, skall han

anordna utfartsv�g och avloppsanordning fr�n fastigheten. Kommunen �r
skyldig att l�ta honom utan ers�ttning anv�nda f�r �ndam�let avsedd mark

som kommunen �ger.

29 � �r staten v�gh�llare inom omr�de med detaljplan, skall vad som
f�reskrivs om kommunens ansvar f�r gator i 26 � andra styc ket och 27 � i
st�llet g�lla staten.

Kostnader, som f�ranleds av att gatan enligt planen byggs till st�rre

bredd eller med dy rbarare utf�rande i �vrigt �n som beh�vs med h�nsyn
till trafiken, skall doc k betalas av kommunen, om inte regeringen best�m�
mer annat.

30 � Kommunen skall svara f�r underh�llet av gator och s�dana andra
allm�nna platser som kommunen �r huvudman f�r. Denna underh�llsskyl�

dighet best�r �ven om detaljplanen f�r omr�det upph�vs.

�r stat en v�gh�llare inom omr�de med detaljplan, skall, med den be�

gr�nsning som anges i 29 � andr a stycket, staten svara f�r underh�llet av

allm�n v�g i enl ighet med f�resk rifterna i v�glagen (1971:9 48).

Om underh�ll av v�gar och a ndra allm�nna platser med enskilda v�gh�l�

lare finns best�mmelser i lagen (1939:608) om enskilda v�gar och anl�gg�

ningslagen (1973: 1149).

Gatukostnader m. m.

31 � Om kommunen i egenskap av huvudman skall anl�gga eller f�rb�tt�

ra gator och an dra allm�nna platser, f�r kommunen besluta att kostnader

f�r s�dana �tg�rder som �r avsedda att tillgodose ett visst omr�des behov

av allm�nna platser och av anordningar som normalt h�r till allm�nna

platser skall betalas av �garna till fastigheterna inom omr�det.

Kostnaderna skall f�rdelas mellan fastigheterna efter sk�lig och r�ttvis

grund.

Kommunen be slutar om avgr�nsningen av det omr�de inom vilket f�r�

delning skall ske, om de kostnader som skall f�rdelas samt om grunderna

f�r f�rdelningen.

32 � Om kommunen i egenskap av huvudman skall anl�gga eller f�rb�tt�

ra en gata, f�r kommunen besluta att kostnaden f�r detta skall betalas av

�garna till de fastigheter som �r bel�gna vid gatan. D�rvid f�r f�r vaije

fastighet tas ut en ers�ttning som motsvarar h�lften av den kostnad som

bel�per p� gatan framf�r fastigheten. Kostnaden f�r s�dana anordningar

som normalt h�r till en gata f�r tas ut med lika del ar av fastighets�garna.

Kostnaden f�r att anl�gga gatukors f�r tas ut med lika delar av �garna till

fastigheterna vid gat ukorset.

Om kostnaden f�r att anl�gga eller f�rb�ttra gatan inte �r densamma

�verallt, f�r kommunen besluta att kostnaden skall f�rdelas mellan fastig�
hets�garna efter n�gon annan sk�lig och r�ttvis grund �n som anges i f�rsta
stycket,

�

SFS 1987:10

33 � Den ers�ttning som enligt 31 eller 32 � bel�per p� vaije fastighet

skall j�mkas, om de kostnader som skall ers� ttas �r osk�ligt h�ga eller om

de �tg�rder som ers�ttningen avser har en omfattning eller e tt utf�rande
som �verstiger vad som kan anses normalt med h�nsyn till den anv�ndning
som �r till�ten f�r fastigheten.

34 � Till grund f�r best�mmande av ers�ttning enligt 31 eller 32 � f�r
l�ggas antingen de faktiska kostnaderna eller p� tidigare erfarenhet st�dda
ber�kningar av vad det kostar att i motsvarande utf�rande anl�gga eller

f�rb�ttra gator och andra allm�nna platser.

35 � Skyldighet f�r en fastighets�gare att ers�tta kommunen kostnaderna

f�r gator och andra allm�nna platser intr�der n�r den anl�ggning som
ers�ttningen avser kan f�r hans fastighet anv �ndas f�r avsett �ndam�l.

Ers�ttningsskyldigheten skall fullg�ras vid anfordran. P� ob etalt belopp

skall betalas r�nta enligt 6 � r�ntelagen (19 75; 635) fr�n f�rfallodagen.

Om ers�ttningsbeloppet �r betungande med h�nsyn till fastighetens eko�

nomiska b�rkraft eller andra omst�ndigheter, f�r fastighets�garen dock

betala ers�ttningen genom avbetalningar, om godtagbar s�kerhet st�lls.
Avbetalning skall ske med minst en tiondel �rligen. P� obetalt belopp ska ll

betalas r�nta enligt 5 � r�ntelagen p� varje del av ers�ttningen som f�rfaller
till betalning i framtiden fr�n den dag d� den f�rsta inbetalningen skall ske

till dess ifr�gavarande del av ers�ttningen betalas eller r�nta skall betalas

enligt andra stycket. Om betalningsvillkoren �nd� blir alltf�r betungande
f�r fastighets�garen, skall villkoren j�mkas.

N�r skyldighet att betala ers�ttning har intr�tt, �r ny �gare bunden i

samma omfattning som tidigare �gare. Den nye �garen svarar dock inte
mot kommunen f�r s�dan ers�ttning som har f�rfallit till betalning f�re

tilltr�desdagen.

36 � Innan kommunen beslutar att kostnader f�r gator och andra all�

m�nna platser skall betalas av fastighets�gare enligt 31 eller 32 �, skall

kommunen l�ta utreda fr�gan och uppr�tta det f�rslag som utredningen

f�ranleder. Sak�gare och de bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och boende
som ber�rs av f�rslaget samt de sammanslutningar och enskilda i �vrigt
som kan ha ett v�sentligt intresse av f�rslaget skall beredas tillf�lle till

samr�d.

Samr�det syftar till et t utbyte av information och synpunkter. Under

samr�det b�r motiven till f�rslaget, planeringsunderlag av betydelse samt
de viktigaste f�ljderna av f�rslaget redovisas. Resultatet av samr�det och

f�rslag med anledning av de synpunkter som har framf�rts skall redovisas i
en samr�dsredog�relse.

F�rslag i fr�ga om betalning av kostnader som avses i 31 � skall st�llas ut

ut under minst tre veckor efter det att kung�relse om detta har skett p� tid

och s�tt som anges i 5 kap. 24 �. U nderr�ttelse om utst�llningen av f�rsla�
get skall dessutom i vanlig t brev s� ndas till k�nda fastighets�gare vars r�tt

ber�rs av f�rslaget. Underr�ttelse beh�ver dock inte s�ndas till den som

skriftligen har godk�nt f�rslaget. Under utst�llningstiden skall f�rslaget
�tf�ljas av samr�dsredog�relsen. Efter utst�llningstidens utg�ng f�r kom-

munen besluta i �ren det.

�

Avser f�rslaget ers�ttningsskyldighet enligt 32 �, skall de fastighets�gare

SFS 1987:10

vars r�tt ber�rs och som inte har godk�nt f�rslaget, beredas tillf�lle att
yttra sig �ver detta, innan beslut i �rendet fattas. F�rslaget skall �tf�ljas av

samr�dsredog�relsen.

37 � Mark framf�r fastigheter som �r bel�gna vid torg, parker eller andra
s�dana allm�nna platser, skall anses som gata till en bredd som motsvarar

fem Q�rdedelar av den enligt detaljplanen till�tna h�gsta byggnadsh�jden

som g�llde f�r fastigheten n�r gatan uppl�ts till allm�nt begagnande.

38 � Vad som f�reskrivs i detta kapitel om fastigheter skall till�mpas

�ven p� mark som �r samf�lld f�r flera fastigheter. Med fastighets�gare
avses d�rvid �garna av de fastigheter som har del i samf�lligheten. �r
samfalligheten inte avsedd f�r bebyggelse, skall den anses bebyggd n�r den

v�sentligen tagits i anspr�k f�r ang ivet �ndam�l. Den h�gsta till�tna bygg�

nadsh�jden antas d�rvid vara medeltalet av vad som g�ller f�r de fastighe�

ter som har del i samf�lligheten.

Best�mmande av ers�ttning
39 � Vid best�mmande av ers�ttning i fall som av ses i 17 eller 24 � skall
4 kap, expropriationslagen (1972:719) till�mpas. Vad som s�gs i 4 kap. 3 �

n�mnda lag skall h�rvid till�mpas i fr�g a om v�rde�kning som �gt rum
under tiden fr�n dagen tio �r f�re den d� talan om inl�sen v�cktes.

7 kap. Regionplanering

Regionplaneorgan

1 � Beh�ver s�dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vattenomr�

den som ang�r flera kommuner utredas gemensamt eller beh�ver flera
kommuners �versiktliga planering samordnas och kommer utrednings- och
samordningsverksamheten inte till st�nd p� annat s�tt, f�r regeringen utse
ett regionplaneorgan, som under viss tid eller tills vidar e skall ha hand om
denna verksamhet (regionplanering). I beslutet skall regionplaneorganets

huvudsakliga uppgifter anges.

Till regionplaneorgan kan regeringen utse ett befintligt kommunalf�r�

bund. Regeringen kan ocks� f�rordna att de ber�rda kommunerna skall
bilda ett s�rskilt regionplanef�rbund, som skall vara regionplaneorgan. F�r
ett s�dant regionplanef�rbund skall kommunalf�rbundslagen (1985:894)
till�mpas i den m�n avvikande best�mmelser inte meddelas i detta kapitel.

F�r regionplanering f�r kommunerna i Stoc kholms l�n finns s�rskilda

best�mmelser.

2 � Regionplaneorgan skall inte utses om de ber�rda kommunerna mera

allm�nt mots�tter sig det.

3 � Regionplaneorganet skall inom regionen bevaka regionala fr�gor och

fortl�pande l�mna underlag i s�d ana fr�gor f�r kommunernas och statliga

myndigheters planering.

�

SFS 1987:10

Regionplaneorganet kan anta en regionplan f�r regionen eller en del av ;

den. D�rvid skall 4-7 �� till�mpas.

' '

Regionen omfattar de kommuner f�r vilka regionplaneorganet har ut- '

setts.

Regionplan
4 � Regionplanen skall tj�na till ledning f�r beslut om �versiktspl aner,"
detaljplaner och omr�desbest�mmelser. Planen kan, i den m�n det har
betydelse f�r regionen, ange grunddragen f�r anv�ndningen av mark- och
vattenomr�den samt riktlinjer f�r lokalisering av bebyggelse och anl�gg�
ningar.

Best�mmelserna i 4 kap. 2 � om planhandlingar och deras utformning

samt om planbeskrivning skall till�mpas p� regionplanen. N�gon redovis�

ning av �tg�rder f�r att fullf�lja planen beh�ver dock inte l�mnas.

5 � N�r f�rslag till regionplan eller till �ndring eller upph�vande av

planen uppr�ttas, skall best�mmelserna i 4 kap. 3-10 �� om samr�d,
utst�llning, kung�rande, granskningsyttrande och utl�tande till�mpas me d

den avvikelsen att utst�llningstiden skall vara minst tre m�nader.

6 � Regionplanen a ntas av fullm�ktige i det kommunalf�rbund eller re-

gionplanef�rbund som �r regionplaneorgan. �ven �ndring och upph�vande
av planen beslutas av fullm�ktige.

7 � Senast dagen efter det att justering av protokollet med beslut om
antagande, �ndring eller upph�vande av regionplanen har tillk�nnagivits p�

anslagstavla enligt vad som anges i 2 kap. 13 � kommun alf�rbundslagen
(1985:894) skall meddelande om tillk�nnagivandet och protokollsutdrag
med beslutet s�ndas till de kommuner och l�nsstyrelser som ber�rs av
planen samt till regeringen.

N�r beslutet har vunnit laga kraft skall planen s�ndas till l �nsstyrelserna

inom regionen samt till statens planverk.

8 � Regionplanen g�ller under en tid av h�gst sex �r r�knat fr�n utg�ngen
av den i 12 kap. 5 � angivna tiden ell er, om regeringen har pr�vat beslutet
att anta planen, fr�n dagen f�r regeringens beslut.

Beslut att �ndra eller upph�va planen g�ller fr�n den tidpunkt som anges

i f�rsta stycket. Den �ndrade planen g�ller endast under den tid som

�terst�r av den ursprungliga planens giltighetstid.

8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov

�tg�rder som kr�ver bygglov

Generella best�mmelser

I � Bygglov kr�vs f�r att

1. uppf�ra byggnader,

2. g�ra tillbyggnader,

�

3. ta i anspr�k eller inreda byggnader helt eller till viss del f�r v�sentli-

SFS 1987; 10

gen annat �ndam�l �n det f�r vilket byggnaden senast har anv�nts eller f�r

vilket bygglov har l� mnats,

4. g�ra s�dana �ndringar av byggnader som ber�r konstruktionen av de

b�rande delarna eller som avsev�rt p�verkar byggnadernas planl�sning,

5. i byggnader installera eller v�sentligt �ndra eldst�der, r�kkanaler

eller anordningar f�r ventilation, vattenf�rs�ijning eller avlopp,

6. i byggnader installera eller v�sentligt �ndra hissar.

Kravet p� bygglov f�r de �tg�rder som anges i f� rsta stycket 4 och 5

g�ller inte i fr�ga om byggnader som tillh�r staten eller landstingskommu�

ner.

I fr�ga om ekonomibyggnader f�r jordbruk, skogsbruk eller d�rmed

j�mf�rlig n�ring inom omr�den som inte omfattas av detaljplan kr�vs

bygglov endast f�r �tg�rder som anges i f�rsta stycket 3.

I 4 och 10 �� finns s�rs kilda best�mmelser f�r en- eller tv�bostadshus

och f�r vissa byggnader avsedda f�r totalf�rsvaret. Enligt 5-7 �� kan

kommunen besluta om undantag fr�n kravet p� bygglov eller om l�ngre

g�ende krav.

2 � I fr�ga om andra anl�ggningar �n byggnader kr�vs bygglov f�r att

1. anordna n�jesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med lif�

tar, campingplatser, skjutbanor, sm�b�tshamnar, friluftsbad, motorbanor

och golfbanor,

2. anordna upplag eller materialg�rdar,

3. anordna tunnlar eller bergrum som inte �r avsedda f�r tunnelbana

eller gruvdrift,

4. inr�tta fasta cisterner eller andra fasta anl�ggningar f�r kemiska pro�

dukter, som �r h�lso- och milj�farliga, och f�r varor som kan medf�ra
brand eller andra olycksh�ndelser,

5. uppf�ra radio- eller telemaster eller torn,
6. uppf�ra vindkraftverk, om vindturbinens diameter �r st�rre �n tv�

meter eller om kraftverket placeras p� ett avst�nd fr�n gr�nsen som �r
mindre �n kraftverkets h�jd �ver marken eller om kraftverket skall f ast
monteras p� en byggnad,

7. uppf�ra murar eller plank,
8. anordna parkeringsplatser utomhus,
9. v�sentligt �ndra anl�ggningar som avse s i 1-8.

Bygglov f�r att inr�tta eller uppf�ra en anl�ggning enligt f�rsta stycket 4

eller 5 eller f�r att �ndra anl�ggningen kr�vs inte, om anl�ggningen �r
avsedd f�r endast en viss fastighets behov. Bygglov f�r �tg�rder enligt

f�rsta stycket 8 beh�vs inte, om det p� fastigheten finns endast ett eller tv�

enbostadshus eller ett tv�bostadshus och parkeringsplatsen �r avsedd ute�
slutande f�r fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anl�ggs med
st�d av v�glagen (1971; 948) eller p� mark som i detaljpl an har avsatts till
gata eller v�g,

Enligt 5 � f�r kommunen medge undantag fr�n k ravet p� bygglov. I 10 �

finns s�rskilda best�mmelser f�r vissa anl�ggningar avsedda f�r totalf�r�
svaret.

�

SFS 1987:10

S�rskilda best�mmelser f�r omr�den med detaljplan

3 � I omr�den med detaljplan kr�vs, ut�ver vad som f�reskrivs i 1 och

2 ��, bygglov f�r att

1. f�rga om byggnader eller byta fasadbekl�dnad eller takt�ckningsma�

terial samt f�r att g�ra andra � ndringar av byggnader som avsev�rt p�ver�
kar deras yttre utseende,

2. s�tta upp eller v�sentligt �ndra skyltar eller ljusanordningar,
3. uppf�ra, bygga till eller p� annat s�tt �ndra ekonomibyggnader f�r

jordbruk, skogsbruk eller d�rmed j�mf�rlig n�ring.

I 4 och 10 �� finns s�rskilda best�mmelser f�r en- eller tv�bostadshus

och f�r vissa byggnader av sedda f�r totalf�rsvaret. Enligt 5 � f�r kom�

munen medge undantag fr�n kravet p� bygglov enligt f�rsta styck et.

S�rskilda best�mmelser f�r en- eller tv�bostadslins

4 � Best�mmelserna i 1-3 �� g�ller inte i fr�ga om nedan angivna � tg�r�
der betr�ffande en- eller tv�bostadshus och till dem h�rande frist�ende

uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):

1. installera eller �ndra anordningar f�r vattenf�rs�rjning eller avlopp,

om byggnaden skall vara ansluten till en egen anl�ggning f �r vattenf�r-
s�ijning eller avlopp,

2. g�ra andra inv�ndiga �ndringar, som inte inneb�r att det inreds n�gon

ytterligare bostad eller n�gon lokal f�r handel, hantverk eller industri och

ej heller ber�r konstruktionen av byggnadens b�rande delar, eldst�der eller

r�kkanaler,

3. f�rga om byggnader inom omr�den med detaljp lan, om byggnadens

karakt�r d�rigenom inte �ndras v�sentligt,

4. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till

bostadshuset, om muren eller planket inte �r h�gre �n 1,8 meter, inte

str�cker sig mer �n 3,0 meter ut fr�n huset och inte placeras n�rmare

gr�nsen �n 4,5 meter,

5. anordna sk�rmtak �ver s�dana uteplatser som anges i 4 eller �ver

altaner, balkonger eller entr�er, om sk�rmtaket inte �r st�rre �n 12,0

kvadratmeter och inte str�cker sig n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter,

6. uppf�ra h�gst tv� komplementbyggnader i omedelbar n�rhet av bo�

stadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte �r st�rre �n
10,0 kvadratmeter, taknocksh�jden inte �verstiger 3,0 meter och byggna�

derna inte placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter.

En- och tv�bostadshus som ej ing�r i samlad bebyggelse �r undantagna

fr�n best�mmelserna i 1-3 �� ven i fr�ga om f�lj ande �tg�rder

1. g�ra mindre tillbyggnader, om �tg�rden inte str�cker sig n�rmare

gr�nsen �n 4,5 meter,

2. utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 1 � f�rsta stycket 4 och 5.
Om de grannar som ber�rs medger att �tg�rder som avses i f�rsta

stycket 4-6 och i and ra stycket 1 utf�rs n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter,

kr�vs inte bygglov. Anges i en detaljplan eller omr�desbest�mmelser att

byggnader skall placeras p� ett visst avst�nd fr�n gr�nsen, kr�vs dock

alltid bygg lov f�r �tg�rder som avses i f�rsta stycket 6 och i andra stycket
1, om de skall utf�ras inom det angivna avst�n det.

Enligt 6 � f�r kommunen best�mma att de �tg�rder som avses i f�rsta

stycket 3 och andra stycke t kr�ver bygglov.

�

Kommunala beslut om bygglovspliktens omfattning

SFS 1987:10

5 � Kommunen f�r i detaljplan eller omr�desbest�mmelser besluta att

bygglov inte kr�vs f�r att p� det s�tt som n�rmare anges i planen eller
best�mmelserna

1. uppf�ra komplementbyggnader,
2. g�ra mindre tillbyggnader,

3. utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 1 � f�rsta s tycket 4 och 5,
4. utf�ra eller �ndra anl�ggningar som avses i 2 �,

5. bygga till eller p� annat s�tt �ndra industribyggnader,
6. uppf�ra, bygga till eller p� annat s�tt �ndra enklare fritidshus, koloni�

stugor och liknande byggnader.

Best�mmelser enligt f �rsta stycket 1-4 f�r inte meddelas, om bygglov

kr�vs f�r att tillvarata grannars intressen eller allm�nna intressen. Inte
heller f�r s�dana best�mmelser meddelas betr�ffande �tg�rder som a vser

arbetslokaler eller personalrum i an dra byggnader �n industribyggnader.

Best�mmelser enligt f�rsta stycket 5 f�r meddelas endast om yrkesinspek�
tionen samt skyddsombud, skyddskommitt� eller organisation som f�re�
tr�der arbetstagarna har tillstyrkt best�mmelserna.

Inom samlad bebyggelse kr�vs medgivande fr�n ber�rda grannar, om

�tg�rder som avses i f�rsta stycket 1 och 2 skall utf�ras u tan bygglov.

6 � Kommunen far f�r ett omr�de som utg�r en v�rdefull milj� best�m�

ma att bygglov kr�vs f�r att

1. inom omr�den som inte omfattas av detaljplan utf�ra s�dana �tg�rder

som avses i 3 � f�rsta stycket 1,

2. inom omr�den med detal jplan f�rga om en- eller tv�bostadshus och

komplementbyggnader,

3. underh�lla s�dan bebyggelse med s�rskilt bevarandev�rde som avses

i 3 kap. 12 �.

Kommunen f�r, i omr�de n som utg �r en v�rdefull milj� eller i omr�den

f�r vilka omr�desbest�mmelser utf�rdats, best�mma att bygglov kr�vs f�r

att utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 4 � andra stycket.

Kommunen f�r vidare, om det finns s�rskilda sk�l, best�mma att bygg�

lov kr�vs f�r att inom omr�de n som inte omfattas av detaljplan uppf�ra,

bygga till eller p� annat s�tt �ndra ekonomibyggnader f�r jordbruk, skogs�
bruk eller d�rmed j�mf�rlig n�ring.

Best�mmelser enligt f�rsta-tredje styckena skall meddelas genom de�

taljplan eller omr�desbest�mmelser.

I fr�ga om byggnader som avses i 10 � f�r best�mmelser enligt f�rsta och

andra styckena inte meddelas.

7 � Kommunen f�r i omr�desbest� mmelser besluta att bygglov kr�vs f�r
att s�tta upp eller v�sentligt �ndra ljusanordningar inom omr�den som

ligger i n�rheten av befintliga eller planerad e anl�ggningar f�r totalf�rsva�
ret, statliga flygplatser, andra flygplatser f�r allm�nt bruk, k�rnreaktorer.
andra k�rnenergianl�ggningar eller andra anl�ggningar som kr�ver ett
skydds- eller s�kerhetsomr�de.

�

SFS 1987:10

�tg�rder som kr�ver rivningslov eller marklov

8 � Inom omr�den med detaljplan kr�vs rivningslov f�r att riva byggna^
der eller delar av byggnader, om inte annat har best�mts i pl anen.

Kommunen f�r i om r�desbest�mmelser besluta att rivningslov kr�vs f�r

att riva byggnader eller delar av byggnader.

Rivningslov beh�vs inte f�r att riva s�dana byggnader eller delar av

byggnader som far uppf�ras utan bygglov. Kommunen f�r dock besluta att
rivningslov kr�vs f�r s�dana �tg�rder.

9 � Inom omr�den med detaljplan kr�vs, om inte annat har best�mts i

planen, marklov f�r schaktning eller fyllning som medf�r att h�jdl�get f�r

tomter eller mark f�r allm�n plats �ndras avsev�rt. Om ett visst h�jdl�ge
f�r markytan anges i planen, kr�vs dock inte marklov f�r att h�ja eller
s�nka markytan till denna niv�.

Kommunen f�r i detaljplan besluta att marklov kr�vs f�r tr�df�llning

eller skogsplantering.

Kommunen f�r i omr�desbest�mmelser besluta att marklov kr�vs f�r

schaktning, fyllning, tr�df�llning eller skogsplantering inom omr�den som
�r avsedda f�r bebyggelse eller inom omr�den som ligger i n�rheten av

befintliga eller planerade anl�ggningar f�r totalf�rsvaret, statliga flygplat�

ser, andra flygplatser f�r allm�nt bruk, k�rnreaktorer, andra k�rnenergian�
l�ggningar eller andra anl�ggningar som kr�ver ett skydds- eller s�kerhets�

omr�de.

Vissa f�r totalf�rsvaret avsedda byggnader m. m.

10 � Best�mmelserna om bygglov, rivningslov och marklov g�ller inte
�tg�rder med byggnader eller andra anl�ggningar som �r avsedda f�r
totalf�rsvaret och som �r av hemlig natur. S�dana �tg�rder skall f�reg�s av

samr�d med l�nsstyrelsen, som p� l�mpligt s�tt skall underr�tta kom�
munen om �tg�rderna och var de skall utf�ras.

F�ruts�ttningar f�r lov

Bygglov

11 � Ans�kningar om bygglov f�r �tg�rder inom omr�den med detaljplan
skall bifallas om

1. �tg�rden inte strider mot detaljplanen, varvid det f�rh�llandet att

genomf�randetiden inte b�rjat l�pa utg�r hinder mot att bygglov l�mnas,

2. den fastighet och den byggnad p� vilken �tg�rden skall utf�ras st�m�

mer �verens med detaljplanen och med den fastighetsplan som g�ller f�r

omr�det, och

3. �tg�rden kan antas uppfylla kraven i 3 k ap.
Om fastigheten inte st�mmer �verens med fastighetsplanen och om

ans�kningen kommer in f�re utg�ngen av genomf�randetiden f�r detalj�

planen, skall s�kanden f�rel�ggas att inom viss tid visa att ans�kan om

f�rr�ttning gjorts f�r att genomf�ra den fastighetsindelning, som f�ruts�tts
i fas tighetsplanen.

Betr�ffande s�dana inre �tg�rder i byggnader som anges i 1 (j f�rsta

�

stycket 46 och s�dana yttre �tg�rder p� byggnader som anges i 3 � f�rsta

SFS 1987; 10

stycket 1 skall bygglov l�mnas �ven om f�ruts�ttningarna i f�rsta stycket 2
inte �r uppfyllda.

�ven om f�ruts�ttningarna i f�rsta stycket �r uppfyllda, f�r bygglov till

�tg�rder p� mark som enligt detaljp lanen utg�r kvartersmark f�r allm�nt
�ndam�l l�mnas endast om �ndam�let � r n�rmare angivet i planen.

Bygglov f� r l�mnas till �tg�rder som inneb�r mindre avvikelser fr�n

detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna �r f�renliga med syftet

med planen.

12 � Ans�kningar om bygglov f�r �tg�rder inom omr�den som inte om�
fattas av detaljplan skall bifallas om �tg�rden

1. uppfyller kraven i 2 kap .,
2. inte skall f�reg�s av detaljplanel�ggning p� grund av best�mm elserna

i 5 kap. 1 �,

3. inte strider mot omr�desbest�mmelser och
4. kan antas uppfylla Icraven i 3 kap.

Betr�ffande en- eller tv�bostadshus skall ans�kningar om bygglov till

kompletterings�tg�rder som anges i 13 � bifallas, om �tg�rden uppfyller

kraven i f�rsta stycket 4 och inte strider mot s�dana omr�desbest�mmelser
som anges i 5 kap. 16 � 3 eller 4.

Best�mmelserna i andra stycket g�ller �ven andra byggnader �n en- eller

tv�bostadshus, om ans�kningen avser s�dana inre �tg�rder i byggnader

som anges i 1 � f� rsta stycket 4-6, s�dana yttre �tg�rder p� byggnader
som anges i 3 � f�rsta stycket 1 eller underh�lls�tg�rder p� s�dana byggna�
der som avses i 3 kap. 12 �.

Bygglov f�r l�mnas till �tg�rder som inneb�r mindre avvikelser fr�n

omr�desbest�mmelser, om avvikelserna �r f�renliga med sy ftet med be�
st�mmelserna.

13 � Med ko mpletterings�tg�rder avses att

1. uppf�ra komplementbyggnader,
2. g�ra mindre tillbyggnader,
3. utf�ra s�dana inre �tg�rder i byggnader som anges i 1 � f�rsta stycket

4-6 och s�dana yttre �tg�rder p� byggnader som anges i 3 � f�rsta
stycket 1,

4. utf�ra underh�lls�tg�rder p� s�dana byggnader som avses i 3 kap.

12 �.

14 � Kan bygglov inte l�mnas p� grund av best�mmelserna i 11 eller

12 �, f�r bygglov f�r tillf�llig �tg�rd l�mnas, om s�kanden beg�r det.

S�dant lov skall l�mnas, om den ans�kta �tg�rden har st�d i en detaljplane�

best�mmelse om tillf�ll ig anv�ndning av byggnad eller mark.

I ett bygglov som av ses i f�rsta s tycket f�r medges att en byggnad eller

annan anl�ggning uppf�rs, byggs till eller i �vrigt �ndras och att en bygg�

nads eller en byggnadsdels anv�ndning �ndras. Lovet skall l�mnas f�r
h�gst tio �r. Tiden kan p� s�kandens beg�ran f�rl�ngas med h�gst fem �r i

s�nder. Den sammanlagd a tiden f�r dock inte �verstiga tjugo �r.

�

SFS 1987:10

15 � Om bygglo v har v�grats till en viss �tg�rd p� grund av att tillst�tid

till expropriation har l�mnats och tillst�ndet har upph�rt att g�lla, f�r en ny

ans�kan om bygglov til l �tg�rden inte avsl�s p� samma grund f�rr�n tio �r

har f�rflutit fr�n den dag d� de t f�rsta tillst�ndet till expropriation medde�

lades.

Rivningslov och marklov

16 � Ans�kningar om rivningslov skall bifallas, om inte byggnaden eller
byggnadsdelen

1. omfattas av rivningsf�rbud i detaljplan eller omr�desbest�mmelser,

2. beh�vs f�r bostadsf�rs�rjningen eller
3. b�r bevaras p� grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska,

kulturhistoriska, milj�m�ssiga eller konstn�rliga v�rde.

17 � Om upprustnings�l�ggande enligt 2 � bostadssaneringslagen
(1973:531) har meddelats och �l�ggandet inte har f�rfallit, f�r rivningslov
inte l�mnas f�r den byggnad som avses med �l�ggandet.

18 � Ans�kningar om marklov skall bifallas om den s�kta �tg�rden inte

1. strider mot detaljplan eller omr�desbest�mmelser,
2. f�rhindrar eller f�rsv�rar det ber�rda omr�dets anv�ndning f�r be�

byggelse,

3. medf�r ol�genheter f�r anv�ndningen av s�dana f�rsvarsanl�ggningar

eller andra anl�ggningar som avses i 9 � tredje styc ket,

4. i annat fall medf�r st�rningar f�r omgivningen.

Marklov far l�mnas till �tg�rder som inneb�r mindre avvikelser fr�n

detaljplan eller omr�desbest�mmelser, om avv ikelserna �r f�renliga med

syftet med planen eller best�m melserna.

Handl�ggningen av lov�renden

Generella best�mmelser
19 � Byggnadsn�mnden pr�var ans�kningar om bygglov, rivningslov
och marklov.

Ans�kningar om lov skall g�ras hos n�mnden. Ans�kningarna skall vara

skriftliga. Betr�ffande enkla �tg�rder f�r ans�kan dock g�ras muntligen.

Best�mmelser om pr�vning av bygglov, rivningslov eller marklov utan

ans�kan finns i 10 kap. 19 � andra stycket.

20 � N�r ans�kan g�rs, skall de ritningar, beskrivningar och uppgifter i
�vrigt l�mnas in som beh�vs f�r pr�vningen.

�r ans�kningshandlingarna ofullst�ndiga, f�r byggnadsn�mnden f�rel�g�

ga s�kanden att avhj�lpa bristerna inom en viss tid. F�ljs inte f�rel�ggan�
det, f�r �rendet avg�ras i befintligt skick eller ans�kningen avvisas.

F�ljs inte ett f�rel�ggande enligt 11 � andra stycket, f�r �rendet avg�ras i

befintligt skick.

F�rel�gganden som avses i andra och tredje styckena skall inneh�lla en'

upplysning om verkan av att f�rel�ggandet inte f�ljs.

�

21 � �ven om en �tg�rd med byggnader, andra anl�ggningar eller mark

SFS 1987:10

inte kr�ver lov enligt 1-9 ��, skall byggnadsn�mnden, om det beg�rs,
pr�va fr�gan om lov till �tg� rden.

Best�mmelserna i denna lag om lov skall till�mpas i �renden enligt f�rsta

stycket.

22 � Innan lov l�mnas, skall byggnadsn�mnden genom underr�ttelse be�
reda k�nda sak�gare och de k�nda bostadsr�ttshavare, hyresg�ster och
boende som ber�rs samt s�dan k�nd organisation eller f�rening som anges

i 5 kap. 25 � f�rst a stycket 2 tillf�lle att yttra sig �ver ans�kningen, om
�tg�rden

1. inneb�r en avvikelse fr�n detaljplan eller omr�desbest�mmelser eller

2. skall utf�ras i ett omr�de som inte omfattas av detaljplan och �tg�r�

den inte �r en kompletterings�tg�rd och inte heller �r reglerad i o mr�des�
best�mmelser.

I det fall som avses i 5 kap. 25 � tredje stycket f�rsta meningen f �r

underr�ttelse ske genom kung�relse i ortstidning.

�renden om lov f�r inte avg�ras utan att s�kanden underr�ttats om det

som tillf�rts �rendet genom andra �n honom sj�lv och tillf�lle beretts

honom att yttra sig �ver det. Byggnadsn�mnden f�r dock avg�ra ett �rende
utan att s� skett, om det �r uppenbart on�digt att s�kanden yttrar sig.

23 � Beg�rs tillst�nd att expropriera den byggnad eller mark som en
ans�kan om lov avser eller p�b�ijas arbete f�r att anta, �ndra eller upph�

va detaljplan, omr�d esbest�mmelser eller fastighetsplan som ber�r bygg�
naden eller marke n, f�r byggnadsn�mnden besluta om anst�nd med avg��

randet om lov till dess att �rendet om expropriationstillst�ndet avgjorts
eller planarbetet avslutats. Om kommunen inte avgjort plan�rendet inom
tv� �r fr�n det att ans�kningen om lov kom in till byggnadsn�mnden, skall
dock ans�kningen avg�ras utan dr�jsm�l.

24 � Beg�rs upprustnings�l�ggande enligt bostadssaneringslagen
(1973:531) betr�ffande den byggnad som en ans�kan om rivningslov avser,
skall byggnadsn�mnden besluta om anst�nd med avg�randet om lov till
dess att �rendet om upprustnings�l�ggandet avgjorts.

25 � Om byggnadsn�mnden finner anledning anta att en �tg�rd som
kr�ver lov fordrar tillst�nd �ven av n�gon annan myndighet, skall n�mnden
upplysa s�kanden om d etta.

26 � Beslut varigenom ett �rende om lov avg�rs, skall inneh�lla sk�len

till beslutet i enlighet med vad som f�reskrivs i 20 � f�rvaltningslagen
(1986:223).

Beslut varigenom lov l�mnas, skall ange

1. lovets giltighetstid,
2. de anm�lningar och besiktningar som beh�vs f�r tillsyn och kontroll

enligt 9 kap. och

3. de villkor och upplysningar i �vrigt som beh �vs.

�

SFS 1987:10

27 � S�kanden och den som har beretts tillf�lle att yttra sig enligt 22 �

och som inte f�tt sina synpunkter tillgodosedda skall av byggnadsn�mnden
omedelbart underr�ttas om inneh�llet i beslut varige nom ett �rende om lov

avg�rs. �r det uppenbart att beslutet g�r honom emot, skall han �ven
underr�ttas om vad han har att iaktta vid �verklagande av beslutet och om
skiljaktig mening som antecknat s i protokoll eller annan handling. Under�
r�ttelse far ske genom delgivning.

I det fall som avses i 5 kap. 25 � tredje stycket f�rsta meningen f�r

underr�ttelse ske genom kung�relse i ortstidning. S�kanden skall dock

cdltid underr�ttas enligt f�rsta stycket.

28 � Om f�rordnande enligt 12 kap. 4 � meddelats, skall byggna dsn�mn�
den genast s�nda s�dana beslut om lov och f�rhandsbesked som omfattas

av f�rordnandet till l�nsstyrelsen.

S�rskilda best�mmelser om bygglov
29 � Byggnadsn�mnden f�r anpassa sin granskning av ritningar och �vri�

ga handlingar till den s�kta �tg�rdens art och omfattning och till byg gher�

rens kvalifikationer.

N�mnden skall i beslutet om bygglov fastst�l la de ritningar och �vriga

handlingar som har legat till gru nd f�r lovet. N�mnden skall godta typgod�
k�nda eller tillverkningskontrollerade material, konstruktioner och anord�

ningar i de avseenden som typgodk�nnandet eller tillverkningskontrollen

g�ller.

I beslutet om bygglov eller senare kan n�mnden best�mma att konstruk�

tionshandlingar och andra handlingar skall ges in ti ll n�mnden innan arb e�
tena p�b�rjas. S�dana handlingar skall granskas av n�mnden. Byggherren
skall underr�ttas om re sultatet av granskningen.

I beslutet om bygglov kan n�mnden �ven best�mma att handlingar som

beskriver byggnaden i f�rdigst�llt skick skall ges in till n�mnden, n�r

arbetena har avslutats.

30 � Bygglov som avser arbetslokaler eller personalrum f�r verksam^

heter d�r arbetstagare skall utf�ra arbete f�r arbetsgivares r�kning far

l�mnas endast om

1. yrkesinspektionen har yttrat sig � ver �tg�rdens l�mplighet fr�n ar�

betsmilj�synpunkt och

2. om det av y ttrandet framg�r att skyddsombud, skyddskommitt� eller

organisation som f�retr�der arbetstagarna har f�tt tillf�lle att yttra sig �ver
ans�kningen.

F�rsta stycket 2 g�ller endast om det �r k�nt f�r vilket slag av verksam�

het arbetslokalen �r avsedd.

Bygglov som avser byggnader med tillf�ll iga personalbos t�der f�r sam�

manlagt minst tio boende f�r l�mnas endast om organisation som f�retr�

der arbetstagarna har f�tt tillf�lle att yt tra sig �ver ans�kningen.

31 � Om en organisation av hyresg�ster mots�tter sig att s�dana �tg�rder

som avses i 2 a � andra stycket bostadssaneringslagen (1973:531) vidtas,
f�r bygglov l�mnas endast om hyresn�mnden medger det.

�

32 � I beslut om bygglov f�r best�mmas att byggnadsarbeten inte far

SFS 1987:10

p�b�rjas f�rr�n fastighets�garen har betalat ers�ttning f�r gator eller andra

allm�nna platser eller st�llt s�kerhet f�r ers�ttningen.

Om bygglov eller marklov meddelas till en �tg�rd som redan har utf�rts,

f�r i beslutet om lov best�mmas skyldighet att vidta de �ndringar i det

utf�rda som beh�vs. I beslutet skall anges en viss tid inom vilken �ndring�

arna skall vara utf�rda.

Giltighetstiden f�r iov
33 � Bygglov, rivningslov och marklov upph�r att g�lla, om �tg�rden
inte har p�b�ijats inom tv� �r och avslutats inom fem �r fr�n dagen f�r

beslutet om lov.

Best�mmelser om bygglov f�r tillf�lliga �tg�rder finns i 14 �.

F�rhandsbesked
34 � P� ans�kan skall byggnadsn�mnden ge f�rhandsbesked huruvida en
�tg�rd som kr�ver bygglov kan till�tas p� den avsedda platsen.

Meddelas det s�kta tillst�ndet f�r best�mmas de villkor som beh�vs.

Tillst�ndet �r bindande vid pr�vning av ans�kan om bygglov som g�rs

inom tv� �r fr�n dagen f�r beslutet.

G�rs inte ans�kan om bygglov inom den tid som anges i andra stycket,

upph�r tillst�ndet att g�lla. I beslutet om f�rhandsbesked skall tas in en
upplysning om detta. S�kanden skall ocks� upplysas om att tillst�ndet inte

medf�r r�tt att p�b�ija den s�kta �tg�rden.

Best�mmelserna i 19-23 samt 25-28 �� skall till�mpas i fr�ga om f�r�

handsbesked.

9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning

1 � Den som f�r egen r�kning utf�r eller l�ter utf�ra byggnads-, rivnings-

eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utf�rs enligt be�
st�mmelserna i denna lag och enligt f�reskrift eller beslut som har medde�

lats med st�d av dessa best�mmelser. Han skall vi dare se till a tt kontroll
och provning utf�rs i tillr�cklig omfattning.

2 � Arbetena skall planeras och utf�ras med aktsamhet s� att personer

och egendom inte skadas och s� att minsta m�jliga obehag uppkommer.

3 � F�r arbeten som kr�ver lov skall det finnas en ansvarig arbetsledare
som har utsetts av byggherren. Om arbetena �r av mindre omfattning, kan
dock byggnadsn�mnden best�mma att ansvarig arbetsledare inte skall

utses. F�r skilda delar av ett arbete kan olika ansvariga arbetsledare utses.

En av dem skall sam ordna deras uppgifter.

Till ansvarig arbetsledare f�r utses endast den som har f�tt godk�nnande

(riksbeh�righet) av den myndighet som regeringen best�mmer eller den

som byggnadsn�mnden godk�nn er f�r ett visst arbete. Riksbeh�righet f�r
meddelas f�r visst slag av arbete och f�r begr�nsas till viss t id.

Den ansvarige arbetsledaren skall leda och ha fortl�pande tillsyn �v er

�

SFS 1987:10

arbetena s� att de utf�rs p� f�reskrivet s�tt. Han skall vara n�rvarande vid

byggnadsn�mndens besiktningar.

Om byggnadsn�mnden finner att den ansvarige arbetsledaren har �sido�

satt sina skyldigheter, f�r n�mnden ta ifr�n honom ledningen av arbetet.
Om han grovt har �sidosatt sina skyldigheter, kan n�mnden besluta att han
under viss tid inte f�r vara ansvarig arbetsle dare inom kommunen. N�mn^

den skall anm�la s�dana beslut till den myndighet som avses i andra
stycket. Om en ansvarig arbetsl edare med riksbeh�righet grovt ha r �sido-
sat sina skyldigheter, far myndigheten �terkalla godk�nnandet av honom.

4 � N�r en byggnad eller annan anl�ggning skall uppf�ras, byggas till

eller p� annat s�tt �ndras eller n�r den skall rivas och �tg�rden kr�ver

bygglov eller rivningslov, skall den ansvarige arb etsledaren g�ra anm�lan
till byggnadsn�mnden innan arbetena p�b�rjas och n�r de har slutf�rts.

Om ansvarig arbetsledare inte har blivit utsedd, skall anm�lningarna g�ras

av byggherren. N�mnden f�r medge befrielse helt eller delvis fr�n anm�l�

ningsskyldigheten.

Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket skall anm�lan g�ras vid de

tillfallen som byggnadsn�mnden best�mmer i beslutet om lov.

5 � N�r till byggnadsn�mnden har inkommit en anm�lan enligt 4 � f�rsta

stycket att en byggnad skall uppf�ras eller byggas till eller att annan
anl�ggning skall utf�ras eller v�sentligt �ndras, skall n�mnden skyndsamt
l�ta utstaka byggnaden, tillbyggnaden eller anl�ggningen och utm�rka dess
h�jdl�ge, om det ta �r motiverat med h�nsyn till f�rh�llandena p� platsen

och omst�ndigheterna i �vrigt. �r byggnaden e ller anl�ggningen till sitt
l�ge direkt beroende av gr�nsen mot en grannes fastighet, skall grannen

kallas till utstakningen.

6 � Byggnadsn�mnden skall i erforderlig utstr�ckning besikta arbeten

som kr�ver bygglov. Slutbesiktning skall g�ras, om det inte �r uppenbart

on�digt, och skall alltid g�ras, om byggherren eller yrkesinspektionen
beg�r det. Skall en byggnad besiktas av n�gon annan myndighet �n n�m n�

den, skall n�mnden verka f�r att den besiktningen p� ett l�mpligt s�tt
samordnas med n�mndens b esiktningar.

Byggnadsn�mnden f �r, om byggnaders och andra anl�ggningars egen�

skaper och funktioner inte p� ett enkelt s�tt kan iakttas och bed�mas vid
n�mndens besiktningar, beg�ra att byggherren skall f�rete bevis av sak�
kunnig om att egenskaperna och funktionerna uppfyller kraven i 3 kap.

Byggnadsn�mnden skall utf�rda skriftligt bevis �ver vad som f�rekom �

mit vid n�mnd ens besiktningar.

10 kap. P�f�ljder och ingripanden vid �vertr�delser m. m.

Inledande best�mmelser

1 � Byggnadsn�mnden skall ta upp fr�gan om p�f�ljd eller ingripande
enligt detta kapitel s� snart det finns anledning att anta att en �vertr�delse

har skett av best�mmelserna om byggande i denna lag eller av n�gon

f�reskrift eller n�got beslut som har meddelats med st�d av dessa best�m�

melser.

�

N�r en �tg�rd som kr�ver bygglov, rivningslov eller marklov har vidta-

SFS 1987; 10

gits utan lov, skall byggnadsn�mnden se till at t det som har utf�rts blir

undanr�jt eller p� annat s�tt r�ttat, om inte lov till �tg� rden meddelas i

efterhand.

2 � Om n�gon beg�r det, skall byggnadsn�mnden l�mna skriftlig upplys�
ning om det betr�ffande en viss byggnad eller annan anl�ggning har vidta�
gits n�gon �tg�rd som f�ranleder ingripande enligt detta kapitel.

F�rbud att forts�tta byggnadsarbeten m. m.

3 � Byggnadsn�mnden f�r f�rbjuda att ett visst byggnads-, rivnings- eller

markarbete eller en viss �tg�rd forts�tts, om det �r uppenbart att arbetet

eller �tg�rden strider mot denna lag eller mot n�gon f�reskrift eller n�got

beslut som har meddelats med st�d av lagen.

�r det uppenbart att ett arbete eller en �tg�rd som avses i f�rsta stycket

�ventyrar en byggnads h�llfasthet eller medf�r fara f�r m�nniskors liv eller

h�lsa, skall n�mnden f�rbjuda att arbetet eller �tg�rden forts�tts, �ven om

de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket inte f�religger.

F�rbud enligt f�rsta eller andra stycket f�r f�renas med vite.

Beslut enligt denna paragraf g�ller omedelbart.

Avgifter
4 � Utf�r n�gon utan lov en �tg�rd som kr�ver bygglov, rivningslov eller
marklov, skall byggnadsavgift tas ut.

Byggnadsavgiften skall best�mmas till e tt belopp som motsvarar fyra

g�nger den avgift som enligt taxa, fastst�lld med st�d av 11 kap. 5 �, skulle

ha betalats om lov till samma �tg�rd hade meddelats. Byggnadsavgiften
skall dock best�mmas till minst 500 kronor. N�r avgiften best�ms p�

grundval av taxan, skall h�nsyn inte tas till s�dana h�jningar eller s�nk�

ningar av normalbeloppet som enligt taxan o rsakas av omst�ndigheterna i

det s�rskilda fallet. H�nsyn skall inte heller tas till belopp som avser

kostnader f�r nybyggnadskarta, utstakning eller l�geskontroll av byggnad

eller andra m�tningstekniska �tg�rder.

�r �vertr�delsen ringa, f�r byggnadsavgiften best�mmas till ett l�gre

belopp �n som f�ljer av andra stycket eller helt efterges.

5 � Byggnadsavgift skall inte tas ut, om r�ttelse sker innan fr�gan om

p�f�ljd eller ingripande enligt detta kapitel tas upp till �verl�ggning vid

sammantr�de med b yggnadsn�mnden. Byggnadsavgift skall inte heller tas

ut, om �tg�rden avser rivning av en byggnad och rivningen har f�retagits

1. med st�d av lag eller annan f�rfattning eller annars varit n�dv�ndig

f�r att avv�lja eller begr�nsa omfattande skada p� annan egendom eller

2. d�rf�r att byggnaden till v�sentlig del hade skadats genom elds v�da

eller n�gon annan liknande h�ndelse.

6 � S�rskild avgift skall t as ut om, i andra fall �n som avses i 4 � f�rsta
stycket, en �vertr�delse sker genom att

3-SFS 1987

�

SFS 1987:10

1. arbete utf�rs utan ansvarig arbetsledare i strid mot best�mmelserna i

9kap. 3�,

2. n�gon u nderl�ter att g�ra s�dana anm�lningar till byggnadsn�mnden

som avses i 9 kap. 4 � eller

3. arbete utf�rs i strid mot n�got beslut som byggnadsn�mnden har

meddelat enligt denna lag.

Den s�rskilda avgiften skall best�mmas till minst 200 och h�gst 1000

kronor. �r �vertr�delsen ringa, beh�ver n�gon avgift inte tas ut.

7 � I s�dana fall som avses i 4 � f�rsta stycket skall f�rutom byggnadsav�

gift �ven till�gg savgift tas ut, om �tg�rden inneb�r att

1. en byggnad uppf�rs,

2. en tillbyggnad g�rs,
3. en byggnad helt eller till viss del tas i anspr�k eller inreds f�r ett

v�sentligen annat �ndam�l �n det f�r vilket byggnaden eller byggnadsdelen

senast har anv�nts eller f�r vilket bygglov har l�mnats eller

4. en byggnad rivs.

Till�ggsavgift skall inte tas ut i de fall som anges i 5 �. Till�ggsavgift skall

inte heller tas ut, om den olovliga �tg� rden omfattar ett utrymme vars

bruttoarea inte �verstiger tio kvadratmeter.

Till�ggsavgiften skall tas ut med e tt belopp som motsvarar 500 kronor

f�r vaije kvadratmeter bruttoarea som �tg�rden har omfattat. N�r brut�

toarean ber�knas skall dock tio kvadratmeter fr�nr�knas.

Avgiften f�r best�mmas till ett l�gre belopp �n som f�ljer av tredje

stycket eller helt efterges, om f�rel�ggande om r�ttelse har meddelats
enligt 14 �, om r�ttelse har skett genom handr�ckning eller p� annat s�tt

eller om det annars finns s�rskilda sk�l.

8 � Fr�gor om byggnadsavgift och s�rskild avgift pr�vas av byggnads�

n�mnden.

Finner byggnadsn�mnden att f�ruts�ttningar f�religger att ta ut till�ggs�

avgift p� grund av best�mmelserna i 7 � f�rsta och andra styckena, skall

n�mnden anm�la f�rh�llandet till allm�n �klagare.

Fr�gor om till�ggsavgift pr�vas av allm�n domstol p� talan av �klagaren.

Talan f�r v�ckas endast om byggnadsn�mnden har gjort anm�lan enligt
andra stycket. I fr�ga om s�dan talan till�mpas best�mmelserna i r�tte�
g�ngsbalken om �tal f�r brott p� vilket inte kan f�lja sv�rare straff �n b�ter

och om kvarstad i brottm�l.

9 � Byggnadsavgiften skall tas ut av den som n�r �vertr�delsen begicks

var �gare av den fastighet, byggnad eller anl�ggning som den olovliga

�tg�rden avs�g. Den s�rskilda avgiften skall tas ut av den som begick
�vertr�delsen.

Till�ggsavgiften skall tas ut av

1. den som n�r �vertr�delsen begieks var �gare av den byggnad som den

olovliga �tg�rden avs�g,

2. den som begick �vertr �delsen,

3. den i vars st�ll e denne var,

4. den som ha r beretts vinning genom �vertr�delsen.

�

10 � Var tv� eller flera �gare av den fastighet, byggnad eller anl�ggning

SFS 1987:10

som den olovliga �tg�rden av s�g, svarar de solidariskt f�r byggnadsavgift

och till�ggsavgift som p�f�rs dem i deras egenskap av �gare.

11 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r l�nsstyrelsen neds�tta eller helt

efterge byggnadsavgift eller s�rskild avgift som byggnadsn�mnden har

beslutat. Fr�gor om neds�ttning eller eftergift pr�vas efter besv�r enligt

13 kap. 2 � �ver n�mndens beslut.

Ingripanden f�r att �stadkomma r�ttelse m. m.

12 � Tingsr�tten f�r meddela handr�ckning s� att r�ttelse sker n�r n�gon

1. utan lov har vidtagit en �tg�rd som kr�ver bygglov, rivningslov eller

marklov,

2. har vidtagit en �tg�rd med st�d av bygglov, rivningslov eller marklov,

om lovet har �ndrats eller upph�vts genom ett beslut som har vunnit laga

kraft,

3. i annat fall �n som avses i 1 har vidtagit en �tg�rd som strider mot

denna lag eller mot n�gon f�reskrift eller n�got beslut som har meddelats

med st�d av lagen,

4. har underl�tit att utf�ra arbete eller vidta en �tg�rd som har f�relagts

honom enligt 15 �, 16 � f�rsta styc ket eller 17 �.

13 � Ans�kningar om handr�ckning f�r g�ras av byggnadsn�mnden. Be�

st�mmelser om s�dan handr�ckning finns i 17 � handr�ckningslagen
(1981:847).

14 � I de fall som avses i 12 � 1 -3 f�r byggnadsn�mnden, i st�llet f�r att

ans�ka om handr�ckning, f�rel�gga �garen av den fastighet, byggnad eller
anl�ggning som fr�gan g�ller att inom viss tid vidta r�ttelse. F�ljs inte
f�rel�ggandet, f�r byggnadsn�mnden beg�ra handr�ckning.

Avser ett f�rel�ggande enligt f�rsta stycket en �tg�rd som har utf�rts

utan bygglov, d�r s�dant kr�vs, f�r byggnadsn�mnden i f�rel�ggandet

f�rbjuda att �tg�rden �ter utf�rs.

Beviljas bygglov, rivningslov eller marklov efter det att f�rel�ggande har

meddelats, upph�r f�rel�ggandet att g�lla.

15 � Om n�gon underl�ter att utf�ra arbete eller vidta n�gon annan

�tg�rd som �ligger honom enligt denna lag eller enligt n�gon f�reskrift eller

n�got beslut som ha r meddelats med st�d av lagen, far byggnadsn�mnden

f�rel�gga honom att inom en viss tid vidta �tg� rden.

16 � Om en byggnad eller annan anl�ggning �r f�rfallen eller om den �r

skadad till v�sentlig del och inte s�tts i st�nd inom sk�lig tid, f�r byggnads�
n�mnden f�rel�gga �garen att inom en viss tid riva byggnaden eller anl�gg �
ningen.

Om en byggnad eller annan anl�ggning har brister som kan �ventyra

s�kerheten f�r dem som uppeh�ller sig i eller i n�rheten av den, f�r

byggnadsn�mnden f�rbjuda anv�ndning av byggnaden eller anl�ggningen.

�

SFS 1987:10

F�rbudet f�r allt efter omst�ndigheterna riktas mot �garen, mot den sdfii
har nyttjander�tt till egendomen eller mot b�da.

Beslut om anv�ndningsf�rbud g�ller omedelbart och till dess byggnads-�

n�mnden best�mmer annat.

17 � Om en byggnad elle r annan anl�ggning inom omr�de med detaljplan
har kommit att medf�ra stora ol�genheter f�r trafiks�kerheten p� grund av
att f�rh�llandena har �ndrats, f�r byggnadsn�mnden f�rel�gga �garen att ta
bort den eller att vidta n�gon annan �tg�rd med den. Betr�ffande byggna�

der f�r dock s�dant f�rel�ggande meddelas endast om byggnaden kan

flyttas utan sv�righet eller �r av ringa v�rde.

Inom omr�den med detaljplan f�r byggnadsn�mnden, om det beh�vs

med h�nsyn till trafik s�kerheten, f�rel�gga �garen av en fastighet eller en

byggnad att anordna st�ngsel eller �ndra utfart eller annan utg�ng mot

gator eller v�gar.

Om en byggnad eller annan anl�ggning f�r industri�ndam�l inte l�ngre

anv�nds, far byggnadsn�mnden f�rel�gga �garen att anordna st�ngsel

kring den, om det beh�vs till skydd mot olycksfall.

18 � F�rel�ggande enligt 14 � f�rsta stycket, 15 �, 16 � f�rsta stycket eller

17 � f�r f�renas med vite eller med f�reskrift att �tg�rden, om f�rel�ggan�

det inte f�ljs, kan komma att utf�ras genom byggnadsn�mndens f�rsorg p�
den f�rsumliges bekostnad. F�rbud enligt 14 � andra stycket och 16 � andra
stycket f�r f�renas med vite.

F�ljs inte ett f�rel�ggande som inneb�r att �tg�rden kan utf�ras genom

byggnadsn�mndens f�rsorg, skall n�mnden, om det inte finns sk�l till

annat, besluta att �tg�rden skall utf�ras och hur det skall ske. D�rvid ska ll

n�mnden se till att osk�liga kostnader inte uppst�r.

I beslut om f�rel�ggande enligt f �rsta stycket eller beslut enligt andra

stycket f�r f�rordnas att beslutet skall g�lla omedelbart.

Kronofogdemyndigheten skall l�mna det bitr�de som beh�vs f�r att

beslut enligt andra stycket skall kunna genomf�ras.

19 � Har en �tg�rd som kr�ver bygglov, rivningslov eller marklov vidta�
gits utan s�dant lov men frams t�r det som sannolikt att lov kan meddelas

till �tg�rden, skall byggnadsn�mnden, innan handr�ckning beg�rs eller

f�rel�ggande meddelas, bereda �garen tillf�lle att inom viss tid ans�ka om

lov.

Om ans�kan inte inkommer inom f�reskriven tid, f�r byggnadsn �mnden

trots detta pr�va fr�gan om lov till �tg�rden. N�mnden f�r d�rvid p�

�garens bekostnad l�ta uppr�tta de ritningar och beskrivningar samt f�reta

de �tg�rder i �vrig t som �r n�dv�ndiga f�r pr�vningen av �rendet.

20 � Finner byggnadsn�mnden att det f�religger brister i fr�ga om under�

h�llet av en byggnad eller annan anl�ggning, f�r n�mnden uppdra �t en

sakkunnig person a tt p� �garens bekostnad utreda behovet av underh�lls�
�tg�rder.

�

SFS 1987:10

Verkan av f�rel�ggande i vissa fall m. m.

21 � Har ett f�rel�ggande enligt 14 � f�rsta stycket, 15 �, 16 � f�rsta

stycket eller 17 � eller ett f�rbud enligt 14 � andra stycket eller 16 � andra
stycket meddelats n�gon i egenskap av �gare till en viss fastighet och
�verg�r �gander�tten till fastigheten till ny �gare, g�ller f�rel�ggandet eller
f�rbudet i st�llet mot denne. Har i f�rel�ggandet eller f�rbudet utsatts
l�pande vite enligt 4� lagen (1985:206) om viten och har fastigheten
�verl�tits genom k�p, byte eller g�va, g�ller vitet mot den nye �garen

r�knat fr�n tidpunkten f�r �gander�tts�verg�ngen, under f�ruts�ttning att

anteckning om vitesf�rel�ggandet dessf�rinnan gjorts enligt 22 �. L�pande

vite som avser viss period far endast tas ut av den som var �gare vid
periodens b�ljan. Annat vite g�ller inte mot den nye � garen, men bygg�
nadsn�mnden f�r s�tta ut vite f�r denne.

F�rsta stycket g�ller �ven n�r ett f�rel�ggande eller f�rbud har medde�

lats n�gon i egenskap av tomtr�ttshavare eller eljest som �gare av en

byggnad p� mark som tillh�r n�gon annan. Vad som s�gs om l�pande vite

g�ller dock endast i fr�ga om f�rel�ggande eller f�rbud som har meddelats

n�gon i egenskap av tomtr�ttshavare.

I �renden om f� rel�ggande eller f�rbud som anges i f�rsta eller andra

stycket skall best�mmelserna i r�tteg� ngsbalken om verkan av att tviste�
f�rem�let �verl�ts och om tredje mans deltagande i r�tteg�ng till�mpas.

Anteckning i fastighetsboken m. m.

22 � Den myndighet som meddelar ett f�rel�ggande eller f�rbud som
avses i 21 � skall genast s�nda sitt beslut till inskrivningsmyndigheten f�r
anteckning i fastighetsboken eller tomtr�ttsboken. Har i f�rel�ggandet
eller f�rbudet utsatts l�pande vite, skall �ven detta antecknas. Inskriv�
ningsmyndigheten skall genast i rekomme nderat brev underr�tta den som

senast har s�kt lagfart eller inskrivning av f�rv�rv av tomtr�tt om anteck�

ningen, om denne inte �r f�rel �ggandets eller f�rbudets adressat.

23 '� �terkallas ett f�rel�ggande eller f�rbud som har antecknats enligt
22 �, skall byggnadsn�mnden genast anm�la det till inskrivningsmyndighe�
ten f�r motsvarande anteckning. Har ett antecknat f�rel�ggande eller

f�rbud upph�vts genom lagakraftvunnet beslut eller upph�rt att g�lla, eller

har f�rel�ggandet f�ljts, skall byggnadsn�mnden, s� snart n�mnden har f�tt
vetskap om detta, anm�la f�rh�llandet till inskrivningsmyndigheten f�r

anteckning.

24 � G�r inte byggnadsn�mnden anm�lan i de fa ll som avse s i 23 �, skall
l�nsstyrelsen g�ra s�da n anm�lan, om n�gon vars r�tt ber�rs ans�ker om
det.

�vriga best�mmelser
25 � �verl�ts egendom p� vilken har utf�rts en �tg�rd som avses i 4 �

f�rsta stycket, mot ers�ttning och skall r�ttelse vidtas p� grund av beslut

enligt detta kapitel, skall 4 kap. 12 � jordabalken till�mpas, om inte �verl�-

�

SFS 1987:10

taren vid �verl�telsen upplyst om �tg�rden eller f�rv�rvaren annars k�nt
till eller bort k�nna till denna.

26 � Byggnadsavgifter och s�rskilda avgifter tillfaller kommunen. Till- .

l�ggsavgifter tillfaller staten.

27 � Har fr�gan om p�f�ljd f�r en �vertr�delse som avses i 4 � f�rsta ,
stycket inte tagits upp till �verl�ggning vid sammantr� de med byggnads �

n�mnden inom tio �r fr�n det att �vertr�delsen begicks, f�r byggnadsavgift

eller till�ggsavgift inte tas ut. Detta g�ller ocks� i fr�ga om s�rskild avgift.

D�rvid skall dock i st�llet f� r tio �r g�lla en tid av tre � r.

Sedan tio �r har f�rflutit fr�n det att en �tg�rd som avses i 12 � 1-3

vidtogs, f�r byggnadsn�mnden inte ans�ka om handr�ckning eller besluta

om f�rel�ggande enligt 14 � f�rsta stycket.

28 � Beslut eller domar varigenom n�gon p�f�rs avgift enl igt detta kapi�

tel skall genast s�ndas till l�nsstyrelsen. Avgiften skall betalas till l�nssty�
relsen inom tv� m�nader fr�n det att beslutet eller domen vann laga kraft.
En upplysning om detta skall tas in i beslutet eller domen.

29 � Betalas inte avgiften inom den tid som anges i 28 �, f�r avgiften
tillsammans med en restavgift, ber�knad enligt 58 � 1 mom. uppb�rdslagen
(1953: 272), indrivas i den ordning som enlig t n�mnda lag g�ller f�r indriv�

ning av skatt.

Vid f�rdelning mellan sta ten och kommunen av medel som har influtit

skall medel i f�rsta hand avs �ttas f�r kommunens fordran.

30 � Vite som har f�relagts med st�d av detta kapitel f�r inte f�rvandlas

till f�ngelse.

11 kap. Byggnadsn�mnden

1 � Ut�ver de uppgifter byggnadsn�mnden har enligt �vriga f�reskrifter i

denna lag skall n�mnden

1. verka f�r en god byggnadskultur samt en god stads- och landskaps�

milj�,

2. uppm�rksamt f�lja den allm�nna utvecklingen inom kommunen och

dess n�rmaste omgivning samt ta de initiativ som beh�vs i fr�gor om
planl�ggning, byggande oc h fastighetsbildning,

3. samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vilkas arbe�

te och intressen ber�r n�mndens verksamhet,

4. l�mna r�d och upplysningar i fr�gor som r�r n�mndens verksamhet,
5. �vervaka efterlevnaden av denna lag och med st�d av lagen medde�

lade f�reskrifter och be slut.

Byggnadsn�mnden skall ta till vara de m�jligheter lag en ger att f�renkla

och underl�tta �renden f�r enskilda och b�r d�rvid verka f�r att lagens
f�reskrifter om begr�nsning av bygglovsplikten vinner till�mpn ing.

�

2 � Om n�gon beg�r det, skall byggnadsn�mnden l�mna skriftliga upp-

SFS 1987; 10

lysningar om planl�ggning, byggande och fastighetsbildning.

Beh�vs nybyggnadskarta f�r pr�vningen av en fr�ga om bygglov inom

omr�den med sammanh�llen bebyggelse, skall byggnadsn�mnden tillhan�
dah�lla s�dan karta, om s�kanden beg�r det.

3 � F�ljande best�mmelser i 3 kap. kommunallagen (1977:179) skall

till�mpas i fr�ga om byggnadsn�mnden

2� om antalet ledam�ter m. m.,

3 � f�rsta stycket om valbarhet m. m.,

4 � om r�tt till ledighet fr�n anst�llning,
5 � f�rsta stycket om mandattid,
5 � tredje stycket om verkan av ledamots avg�ng,

6� om ordf�rande och vice ordf�rande,
7 � om ti d och plats f�r sammantr�de samt om n�rvaror�tt vid samman�

tr�de,

8� om suppleants tj�nstg�ring m. m.,

9� f�rsta stycket om beslutsf�rhet,

10 � om beslutsf�rfarande och protokoll m. m.,
11 � om delgivning m. m.,
12 � om reglemente och delegation .
F�r Stockholms kommun g�ller d ock inte 3 kap. 5 � f�rsta stycket och

6 � kommunallagen.

Delegationsuppdrag enligt 3 kap. 12 � andra stycket kommunallagen f�r

inte omfatta befogenhet att

1. avg�ra �renden som �r av principiell natur eller i �vrigt av st�rre vikt,
2. meddela f�rel�gganden eller f�rbud vid vite utom i s�da na fall som

avses i 10 kap. 3 � och 16 � andra stycket eller meddela f�rel�gganden med
f�reskrift att en �tg�rd kan komma att utf�ras genom byggnadsn�mndens

f�rsorg p� den f�rsumliges bekostnad eller

3. avg�ra fr�gor om avgift enligt 10 kap.

4 � Byggnadsn�mnden skall till sitt bitr�de ha minst en person med

arkitektutbildning och i �vrigt ha tillg�ng t ill personal i den omfattning och

med den s�rskilda kompetens som beh�vs f�r att n�mnden skall kunna

fullg�ra sina uppgifter p� ett tillfredsst�llande s�tt.

5 � Byggnadsn�mnden f�r ta ut avgift i �renden ang�ende lov och f�r�

handsbesked samt i andra �renden som f�ranleder uppr�ttande av nybygg�
nadskarta, ritningsgranskning, besiktning, framst�llning av arkivbest�n�

diga handlingar eller andra tids- eller kostnadskr�vande �tg�rder.

L�mnas bygglov f�r uppf�rande, tillbyggnad eller ombyggnad av en

byggnad eller annan anl�ggning, f�r byggnadsn�mnden dessutom ta ut en

planavgift f�r att t�cka kostnaderna f�r s�dana �tg�rder som erfordras f�r

att enligt denna lag uppr�tta eller �ndra detaljplaner, omr�desbest�m�
melser och fastighetsplaner. Planavgift f�r tas ut endast om fastighets�
�garen har nytta av planen eller bes t�mmelserna.

Avgifterna f�r tas ut med h�gst det belopp som motsvarar kommunens

genomsnittliga kostnad f�r �tg�rderna. Grunderna f�r ber�kning av avgif�
terna skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullm�ktige.

Avgifterna tas ut av s�kande n och f�r tas ut i f�rskot t.

�

SFS 1987:10

12 kap. Statlig kontroll betr�ffande omr�den av riksintresse

m. m.

1 � L�nsstyrelsen skall pr�va kommunens beslut att anta, �ndra eller

upph�va en detaljplan eller omr�desbest�mmelser, om det kan befaras att
beslutet inneb�r att

1. ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hush�llning med naturre�

surser m. m. inte tillgodoses,

2. regleringen av s� dana fr�gor om anv�ndningen av mark- och vatten�

omr�den som ang�r flera kommuner inte har samordnats p� et t l�mpligt
s�tt eller

3. en bebyggelse blir ol�mplig med h�nsyn till de bo endes och �vrigas

h�lsa eller till behovet av skydd mot oly cksh�ndelser.

2 � L�nsstyrelsen skall inom tre veckor fr�n den dag d� kommunens

beslut kom in till l�nsstyrelsen besluta huruvida pr�vning enligt 1 � skall

ske eller ej.

3 � L�nsstyrelsen skall upph�va kommunens beslut i dess helhet, om

n�got f�rh�llande som avses i I � f�religger. Om kommunen har medgett

det, far beslutet upph�vas i en viss de l.

4 � Om det finns s�rskilda sk�l, far l�nsstyrelsen eller regeringen f�r ett
visst omr�de f�rordna att I -3 �� skall till�mpas p� beslut att l�mna lov

eller f�rhandsbesked.

Om l�nsstyrelsen, efter det att ett f�rordnande enligt f�rsta stycket har

meddelats, beslutar att ett lov eller f�rhandsbesked skall pr�vas, f�r l�ns�

styrelsen f�rordna att lovet eller f�rhandsbeskedet inte skall g�lla f�rr�n
fr�gan om pr�vning har slutligt avgjorts.

5 � Regeringen far pr�va ett beslut att anta, �ndra eller upph�va en

regionplan. Beslut om pr�vning skall fattas inom tre m�nader fr�n den dag

d� beslutet kom in till regeringen. Regeringens pr�vning f�r avse endast

fr�gan huruvida planen tillgodoser riksintressen enligt lagen (1 987; 12) om

hush�llning med naturre surser m. m.

Regeringen f�r upph�va beslutet i dess helhet eller i en viss del.

6 � Regeringen f�r f�rel�gga kommunen a tt inom en viss tid an ta, �ndra
eller upph�va en detaljplan eller omr�desbest�mmelser (planf�rel�g�
gande), om det beh�vs f�r att tillgodose s�dana intressen som avses i 1 � 1
och 2.

7 � Om kommunen inte f�ljer ett planf�rel�ggande, f�r regeringen p�

kommunens bekostnad l�ta uppr�tta de f�rslag som beh�vs samt anta,

�ndra eller upph�va detaljplanen eller omr�desbest�mmelserna. D�rvid

skall l�nsstyrelsen ombes�rja �rendets beredning.

�

SFS 1987:10

13 kap. �verklagande

1 � F�ljande beslut enligt denna lag f�r �verklagas i den ordning som

f�reskrivs f�r kommunalbesv�r, n�mligen

1. kommunfullm�ktiges beslut om �versiktsplan,
2. kommunfullm�ktiges beslut om upp drag �t en kommunal n�mnd att

anta, �ndra eller upph�va detaljplaner och omr�desbest�mmelser eller att
fatta beslut om skyldighet f�r fastighets�gare att betala kostnader f�r gator

och andra allm�nna platser eller att fatta beslut om villkoren f�r s�dan

betalning,

3. kommunfullm�ktiges och kommunala n�mnders beslut att inte anta,

�ndra eller upph�va en detaljplan, omr�desbest�mmelser eller en fastig�

hetsplan,

4. kommunfullm�ktiges och kommunala n�mnders beslut om grunderna

f�r skyldighet att betala kostnader f�r gator och andra allm�nna platser och

om generella villkor f�r s�dan betalning,

5. kommunfullm�ktiges beslut om taxa i �renden hos byggnadsn�mnden

samt

6. kommunalf�rbunds eller regionplanef�rbunds fullm�ktiges beslut om

regionplan.

Andra beslut r�rande gatukostnader �n de som anges i f�rsta stycket 4

far ej �verklagas. Att tvister r�rande gatukostnader pr�vas av fastighets�

domstol framg�r av 15 kap. 8 �.

2 � Andra beslut enligt denna lag av kommunfullm�ktige och kommunala
n�mnder �n de som anges i 1 � f� r �verklagas genom besv�r hos l�nsstyrel�
sen.

S�dana beslut f�r dock inte �verklagas till den del de avser fr�gor som

redan �r avgjorda genom detaljplan, omr�desbest�mmelser eller f�rhands�
besked.

3 � Beslut som anges i 2� f�rsta stycket �verklagas genom att en be�
sv�rshandling ges in till l�nsstyrelsen. I besv�rshandlingen skall anges

vilket beslut som �verk lagas.

Besv�rshandlingen skall ha kommit in till l�nssty relsen inom tre veckor

fr�n den dag d� justeringen av protokollet med beslutet har tillk�nnagetts

p� kommunens anslagstavla. I fr�ga om andra beslut av kommunala
n�mnder �n beslut ang�ende detaljplan, omr�desbest�mmelser eller fas�

tighetsplan r�knas dock besv�rstiden fr�n den dag d� klaganden fick del av
beslutet.

Besv�r som inte har anf�rts i r�t t tid f�r inte tas upp till pr �vning. Har

besv�rshandlingen f�re besv�rstidens utg�ng kommit in till kommunen,
skall besv�ren �nd� tas upp till pr�vning. Besv� ren skall ocks� tas upp till
pr�vning, om besv�rshandlingen har kommit in f�r sent till l�nsstyrelsen
och detta beror p� att underr�ttelsen om vad som skall iak ttas vid �verkla�

gande av beslutet har inneh�llit en oriktig uppgift om besv�rstid eller

besv�rsinstans.

4 � L�nsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2� huruvida pr�vning skall ske
eller ej och l�nsstyrelsens f�rordnande enligt 12 kap . 4� f�rsta stycket

�

SFS 1987:10

samt l�nsstyrelsens beslut enligt 12 k ap. 4� andra stycket att lov eller
f�rhandsbesked inte skall g�lla f�r inte �verklagas.

Andra beslut av l�nsstyrelsen enligt denna lag �n de som anges i f�rsta

stycket f�r �verklagas genom besv�r hos kainmarr�tlen om beslutet avser

1. bygglov eller f�rhandsbesked inom omr�de med detaljplan,

2. bygglov eller f�rhandsbesked inom omr�de som inte omfattas av

detaljplan och besv�ren avser fr�gan om �tg�rderna utg�r kompletterings�

�tg�rder enligt 8 kap. 13 �, uppfyller kraven i 3 kap. eller strider mot
omr�desbest�mmelser,

3. rivningslov eller marklov och besv�ren avser fr�gan om �tg�rderna

strider mot en detaljplan eller omr�desbest�mmelser,

4. f�rordnanden enligt 6 kap. 19 � att avst� eller uppl�ta mark eller enligt

6 kap. 22 � om skyldighet att bekosta anl�ggande av gator och v�gar samt
anordningar f�r vattenf�rs�rjning och avlopp,

5. ingripanden mot f�rsumlig arbetsledare enligt 9 kap. 3� fj�rdp

stycket,

6. p�f�ljder och ingripanden enlig t 10 kap.,
7. debitering av avgifter som anges i 11 kap. 5 �
samt genom besv�r hos regeringen i �vriga fall.

5 � Beslut att anta, �ndra eller upph�va en detaljplan, omr�desbest�m�

melser eller en fastighetsplan f�r �verklagas endast av den som senast

under utst�llningstiden skriftligen har framf�rt synpunkter som inte blivit
tillgodosedda. Om best�mmelserna f�r enkelt planf�rande har till�mpats,

far beslutet �verklagas endast av den som enligt 5 kap. 28 � har framf�rt

synpunkter som inte har blivit tillgodosedda.

Om ett planf�rslag efter utst�llningen eller, n�r best�mmelserna om

enkelt planf�rfarande till�mpats, efter det att underr�ttelse skett enligt

5 kap. 28 � andra stycket �ndras till nackdel f�r n�gon, f�r han, utan hinder
av best�mmelserna i f�rsta stycket av denna paragraf, �verklaga beslutet.

Best�mmelserna i f�rsta stycket utg�r inte heller hinder mot att �verklaga
beslutet p� den grunden att det inte har tillkommit i laga ordning.

6 � Bostadshyresg�ster och boende som inte �r bostadsr�ttshavare f�r
inte �verklaga ett beslut om bygglov till s�dana �tg�rder p� fastigheten som

en organisation av hyresg�ster har godtagit eller som hyresn�mnden har

medgett enligt 2 a� andra stycket bostadssaneringslagen (1973:531).

7 � Ett beslut i fr�ga om lov eller f�rhandsbesked inom s�dana skydds-
eller s�kerhetsomr�den som avses i 8 kap. 9 � tredje stycket f�r �verklagas
av luftfartsverket, om beslutet ber�r en civil flygplats, av tillsynsmy ndig�

heten, om beslutet ber�r en k�rnreaktor eller annan k�rnenergianl�ggning,

och i �vriga fall av �verbef�lhavaren, �verstyrelsen f�r civil beredskap
eller statens r�ddningsverk eller de myndigheter de best�mmer.

Avser ett beslut om bygglov eller f�rhandsbesked s�dana arbetslokaler

eller personalrum som avses i 8 kap. 30 �, f�r beslutet �verklagas av

huvudskyddsombud ell er, om s�dant ombud inte finns, annat skyddsom�
bud inom verksamheten. Finns inget skyddsombud, f�r beslutet i st�llet

�verklagas av den eller de arbetstagarorganisationer som har yttrat sig

�ver ans�kningen.

�

8 � Den mynd ighet som har att pr�va besv�r �ver ett beslut att anta,

SFS 1987:10

�ndra eller upph�va en detaljplan, omr�desbest�mmelser eller en fastig�

hetsplan skall antingen fastst�lla eller upph�va beslutet i dess helhet. Om
kommunen har medgett det, f�r dock beslutet upph�vas i en viss del eller

�ndras p� annat s�tt. Utan kommunens medgivande f�r �ndringar av ringa

betydelse g�ras.

P� kommunens beg�ran kan myndigheten f�rordna att det �verklagade

beslutet, utan hinder av att besv�ren inte har slutligen avgjorts, f�r genom�

f�ras i s�dana delar som uppenbarligen inte ber�rs av besv�ren. S�dana
f�rordnanden f�r inte �verklagas.

14 kap. Skyldighet att l�sa mark och utge ers�ttning

Inl�sen

1 � Mark som enligt en detaljplan skall anv�ndas f�r allm�nna platser f�r

vilka kommunen �r huvudman samt annan mark som enligt planen skall

anv�ndas f�r an nat �n enskilt bebyggande �r kommunen skyldig at t l�sa,
om fastighets�garen beg�r det. Mark som enligt planen skall anv�ndas f�r
allm�nna platser f�r vilka n�gon an nan �n kommunen �r huvudman, �r

v�gh�llaren skyldig att f�rv�rva med �gander�tt, nyttjander�tt eller annan

s�rskild r�tt, om fastighets�garen beg�r det. V�gh�llaren f�r best�mma om
f�rv�rvet skall avse �gander�tt, nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt.

Om detaljplanen medger tillf�llig anv�ndning av mark, skall f�rsta

stycket inte till�mpas betr�ffande marken under den tid d� s�dan anv�nd�

ning f�r p�g�.

I fr�ga om mark som �r bel�gen inom ett samverkansomr�de enligt lagen

(1987:11) om exploateringssamverkan g�ller s�rskilda best�mmelser.

2 � Finns det i en detaljplan best�mmelser att mark som �r avsedd f�r
enskilt bebyggande, skall anv�ndas �ven f�r en allm�n trafikanl�ggning,
f�r en trafikanl�ggning som � r gemensam f�r flera fastigheter eller f�r en
allm�n ledning, skall den som skall vara huvudman f�r anl�ggningen f�r�

v�rva nyttjander�tt eller annan s�rskild r�tt i den omfattning som beh�vs

f�r �ndam�let, om fastighets�garen beg�r det. Huvudmannen f�r best�m�

ma vilken r�tt f�rv�rvet skall avse.

Skadeers�ttning och inl�sen i v issa fall
3 � Har byggnadsn�mnden med st�d av 10 kap. 17 � meddelat f�rel�g�
gande att en byggnad, eller annan anl�ggning skall tas bort eller bli f�rem�l
f�r annan �tg�rd eller att en utfart eller annan utg�ng skall �ndras, har
�garen r�tt till ers�ttning av kommunen f�r den skada han lider.

4 � Blir ett omr�de, som enligt detaljplan har varit avsett f�r allm�n
samf�rdsel, vid genomf�randet av en ny plan helt eller delvis anv�nt f�r
annat �ndam�l eller �ndrat till sitt h�jdl�ge och uppst�r h�rigenom skada
f�r �garen av en fastighet som ligger intill omr�det eller f�r den som
innehar s�rskild r�tt till fastigheten, har han r�tt till ers�ttning av v�gh�l�
laren f�r den skada han lider.

�

SFS 1987:10

5 � Om en detaljplan �ndras eller upph�vs f�re genomf�randetidens utf-
g�ng, har �garen av en fastighet och innehavare av s�rskild r�tt till fastig�

heten r�tt till ers�ttning av kommunen f�r den skada de lider.

Medf�r �ndringen eller upph�vandet att synnerligt men uppkommer vid

anv�ndningen av en fastighet, �r kommunen skyldig att l�sa fastigheten,
om �garen beg�r det.

�ndras eller upph�vs en detaljplan efter genomf�randetidens utg�ng

skall f�rsta och andra styckena till�mpas, om bygglov har s�kts men
�rendet inte slutligt avgjorts f�re genomf�randetidens utg�ng.

6 � Har skada uppkommit till f�ljd av �tg �rder som avses i 16 kap. 7� ,

har den skadelidande r�tt till ers�ttning f�r skadan av kommunen eller, om

�tg�rden har vidtagits p� uppdrag av en statlig myndighet, av s taten.

7 � Om ers�ttning har betalats f�r gatukostnader enligt 6 kap. 31 elle r
32 � eller enligt motsvarande �ldre best�mmelser, �r kommunen skyldig att
betala tillbaka ers� ttningen, i den m�n sk ada uppkommer f�r �garen av

fastigheten genom att han p� grund av att bygglov v�gras inte kan anv�nda
fastigheten s� som f�rutsattes n�r ers�ttningen togs ut.

Kommunen �r ocks� skyldig att betala r�nta enligt 5� r�ntelagen

(1975:635) fr�n den dag fastighets�garen betalade er s�ttningen.

Om bygglov v�gras till att ers�tta en genom olycksh�ndelse f�rst�rd

byggnad med en i huvudsak likadan byg gnad och ans�kan om byggl ov har

gjorts inom fem �r fr�n det att byggnaden f�rst�rdes, har �gare eller
innehavare av s�rskild r�tt till fastigheten r�tt till ers�ttning av kommunen

f�r den skada han lider.

8 � �gare och innehavare av s�rskild r�tt till fastigheter har r�tt till
ers�ttning av kommunen, om skada uppkommer till f� ljd av att

1. bygglov v�gras till att ers�tta en riven eller p� annat s�tt �n genom

olycksh�ndelse f�rst�rd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och

ans�kan om bygglov har aorts inom fem �r fr�n det att byggnaden revs
eller f�rst�rdes,

2. rivningsf�rbud meddelas i detaljplan eller omr�desbest�mmelser eller

rivningslov v�gras med st�d av 8 k ap. 16 � 2 eller 3,

3. skyddsbest�mmelser f�r byggnader som avses i 3 kap. 12 � meddelas i

en detaljplan eller i omr�desbest�m melser,

4. best�mmelser om vegetation samt markytans utformning och h�jd-

l�ge inom s�dana omr�den som avses i 8 kap. 9 � tredje stycket meddelas i

omr�desbest�mmelser,

5. marklov v�gras med st�d av 8 kap. 18 � f�rsta stycket 2 eller 3.

R�tt till ers�ttning f�religger, i fall som avses i f�rsta stycket 1 och 2, om

skadan �r betydande i f�rh�llande till v�rdet av ber�rd del av fastigheten
och, i fall som avses i f�rsta stycket 3-5, om skadan medf�r att p�g�ende

markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras inom ber�rd del av fastigheten .

Medf�r beslut som avses i f�rsta styc ket att synnerligt men uppko mmer

vid anv�ndningen av fastigheten, �r kommunen skyldig att l�sa fastighe�

ten, om �garen beg�r det.

Vid till�mpningen av andra och tredje styckena skall �ven beaktas andra

beslut som avses i f�rsta stycket samt beslut enligt 8, 9, 11 och 19 ��

�

naturv�rdslagen (1964: 822), under f�ruts�ttning att besluten meddelats

SFS 1987:10

inom tio �r f�re det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas s�dan inver�
kan av h�nsynstaganden enligt 21 � skogsv�rdslagen (1979:429) som i

s�rskilda fall har intr�tt inom samma tid.

Har kommunen efter f�rel�ggande enligt 12 kap . 6 � beslutat om riv�

ningsf�rbud eller skyddsbest�mmelser som avses i f�rsta stycket 2 eller 3

f�r att tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987: 12) om hush�llning med
naturresurser m. m., �r staten skyldig att ers�tta kommunen dess kostna�
der f�r ers�ttning eller inl�sen. I fall som av ses i f�rsta stycket 4 och 5 �r
�garen till den anl�ggning f�r vilken skydds- eller s�kerhetsomr�det har
beslutats skyldig att ers�tta kommunen dess kostnader f�r ers�ttning eller

inl�sen.

Best�mmande av ers�ttning

9 � Vid best�mmande av ers�ttning i fall som avses i 1-8 �� skall 4 kap.
expropriationslagen (1972:719) till�mpas i den m�n inte annat f�ljer av
10 �. Vad som s�gs i 4 kap. 3 � n�mnda lag skall h�rvid till�mpas i fr�ga om

v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re den d� talan om
inl�sen v�cktes.

10 � Ers�ttning f�r minskning av fastig hetens marknadsv�rde i fall som
avses i 3 �, 4 �, 5 � f�rst a stycket eller 8 � f�rsta stycket skall best�mmas

som skillnaden mellan fastighetens marknadsv�rde f�re och efter beslutet
eller den �tg�rd som avses i 4 �. H�rvid skall bortses fr�n f�rv�ntningar om
�ndring av markanv�ndningen.

Ers�ttning f�r skada i fall som avses i 8 � f�rsta stycket 1 och 2 skall

minskas med e tt belopp som motsvarar vad som p� grund av 8 � andra

stycket skall t�las utan ers�ttning.

15 kap. Domstolspr�vning m. m.

1 � I den m�n avvik ande best�mmelser inte meddelas i denna lag, skall,

ut�ver vad som f�ljer av 6 kap. 39 � och 14 kap. 9 �, expropriationslagen
(1972:719) till�mpas i m�l om

1. inl�sen enligt 6 kap. 17 eller 24 �,
2. ers�ttning eller inl�sen eller f�rv�rv av nyttjander�tt eller annan

s�rskild r�tt i fall som avses i 14 kap. 1-8 ��.

2 � Talan om inl�sen enligt 6 kap. 17 � f�r v� ckas �ven om beslutet att
anta detaljplanen inte har vunnit laga kraft .

3 � Talan om inl�sen enligt 6 kap. 24 � andra sty cket skall v�ckas inom

tre �r efter genomf�randetidens utg�ng.

Har ans�kan gjorts om f�rl�ngning av genomf�randetiden eller har kom�

munen v�ckt fr�ga om f�rnyelse av genomf�randetiden, skall m�let f�rlda-

ras vilande till dess att �rendet slutligt har avgjorts. F�rl�ngs eller f�rnyas

genomf�randetiden, f�rfaller kommunens talan.

Best�mmelserna i andra stycket om vilandef�rklaring g�ller �ven i fall d�

�

SFS 1987; 10

talan har v�ckts om inl�sen enligt 6 kap. 24 � f�rsta stycket och ans�kan

gjorts om fastighetsbildning i �verensst�mmelse med fastighetsplan�nj "

Bildas fastighet som �verensst�mmer med fastighetsplanen, f�rfaller kom^ :*
munens talan.

N�r kommunen har v�ckt talan om inl�sen enligt 6 kap. 24 � f�rsta

stycket, skall fastighetsdomstolen omedelb art s�nda underr�ttelse om det
till fastighetsbildningsmyndigheten.

4 � I fall som avses i 14 kap. 3,5,7 eller 8 � skall talan v�ckas inom tv� �r

fr�n det att beslutet p� vilket talan grundas vann laga kraft.

Ifall som avses i 14 kap, 4 eller 6 � skall talan v�ckas inom tv� �r fr�n det

att den �tg�rd p� vilken talan grundas utf�rdes.

Talan f�r dock v�ckas senare �n som anges i f�rsta och and ra styckena,

om skadan inte rimligen kunde f�rutses inom angive n tid.

5 � Ers�ttning f�r skada enligt 14 kap. 3-6 eller 8 � skall best�mmas i

pengar att betalas p� en g�ng eller, om det finns s�rskilda sk�l, med ett
visst �rligt belopp. �ndras f�rh�llandena, skall det �rliga beloppet ompr��

vas, om kommunen, fastighets�garen eller den som innehar s�rskild r�tt till

fastigheten beg�r det.

Om kommunen beg�r det och det inte �r uppenbart osk�ligt, skall

domstolen f�rordna att ers�ttning enligt 14 kap. 8 � f�rsta stycket 2 eller 3
skall betalas ut f�rst n�r vissa �tg�rder med byggnaden har utf�rts.

Vad som i fr�ga om ers�ttning har avtalats eller uppenbarligen f�rutsatts

g�lla mellan kommunen och �garen eller innehavare av s�rskild r�tt till
fastigheten skall g�lla �ven mot ny �gare av fastigheten eller ny innehavare
av den s�rskilda r�tten.

6 � Ogillas i m� l enligt 1 � talan som har v�ckts av fastighets�garen eller
den som innehar s�rskild r�tt till fastigheten, kan domstolen f�rordna att

han skall b�ra sina egna kostnader, om han befinns ha inlett r�tteg�ngen
utan tillr�ckliga sk�l. Har r�tteg�ngen uppenbart inletts utan sk�lig grund,

f�r domstolen dessutom f�rplikta honom att ers�tta motparten dennes
r�tteg�ngskostnader.

7 � Om den ers�ttning som har fastst�llts i ett m�l om inl�sen inte har

nedsatts p� det s�tt som f�reskrivs i expropriationslagen (1972:719) skall

f�ljande g�lla. Om n�gon som �r ber�ttigad till ers�ttni ng beg�r det, skall

den v�c kta fr�gan om avst�ende av mark f�rfalla s�vitt den r�r hans r�tt,
under f�ruts�ttning att marken inte har tilltr�tts eller �verg�tt enligt 6 kap.
10 � expropriationslagen.

8 � Tvist mellan kommunen och fasti ghets�gare om ers�ttning f�r gatu�

kostnader och kostnader f�r andra allm�nna platser och om villkoren f�r

betalning av s�dan ers�ttning pr�vas av den fastighetsdomstol inom vars

omr�de fastigheten �r bel�gen.

I m�l som avses i f�rsta stycket skall best�mmelserna i lage n (1969:246)

om domstolar i fastighetsm�l till�mpas. F�rlorar fastighets�garen, skall
dock 6 � till�mpas, om m�let inte r�r endast betalningsvillkoren enligt

6 kap. 35 �.

�

16 kap. Bemyndiganden m. m.

19^1'. 10

1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen bes t�mmer f�r med�

dela de f�reskrifter om krav p� byggnader m. m. som ut�ver best�mmel�

serna i 3 kap. beh�vs

1. till skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa,
2. f�r en l�mplig utformning av byggnader och andra anl�ggningar samt

tomter och allm�nna platser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, utom i

fr�ga om 3 kap. 7 �, i enskilda fall medge undanta g fr�n best�mmelserna i
3 kap.

2 � Efter ans�kan kan pr�vas huruvida vissa slag av material, konstruk�
tioner eller anordningar f�r anv�ndas i byggnader eller andra anl�ggningar
(frivilligt typgodk�nnande).

Om det beh�vs till skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa, far

regeringen f�reskriva att material eller annat som anges i f�rsta stycket f�r

anv�ndas i byggnader eller andra anl�ggningar endast efter godk�nnande
(obligatoriskt typgodk�nnande).

Vid meddelande av typgodk�nnan de f�r best�mmas att fortl�pande kon�

troll skall utf�ras (tillverkningskontroll). �ven utan samband med typgod�
k�nnande f�r efter ans�kan best�mmas att tillverkningskontroll skall ut�

f�ras.

3 � Typgodk�nnande och beslut om tillverkningskontroll som avses i 2 �

meddelas av den myndighet som regeringen best�mmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen b est�mmer far meddela

f�reskrifter om avgifter f�r typgodk�nnande och beslut om tillverknings�

kontroll.

4 � �r riket i kr ig eller krigsfara eller r�der s�dana utomordentliga f�rh�l�
landen som �r f �ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit
sig, f�r regeringen meddela s�dana fr�n denna lag avvikande f�reskrifter
som �r av be tydelse f�r totalf�rsvaret eller som beh�vs f�r att n�dv�ndig
byggnadsverksamhet i �vrigt skall kunna ske.

5 � Om en fastighet har uppl�tits med tomtr�tt, skall vad som i denna lag
�r f�reskrivet om fastighets�garen eller fastigheten till�mpas p� tomtr�tts-

havaren eller tomtr�tten, dock att tomtr�ttshavare ej �r skyldig att bekosta

anl�ggande av gator och andra allm�nna platser.

6 � Den som innehar egendom under st�ndig besittningsr�tt eller med
fideikommissr�tt eller p� grund av testamentariskt f�rordnande utan att
�gander�tten tillkommer n�gon skall vid till�mpning av denna lag an ses
som egendomens �gare.

7 � F�r att fullg�ra sina uppgifter enligt denna lag har byggnadsn�mnd

och l�nsstyrel se samt den som p� deras uppdrag utf�r arbetet r�tt att f�

tilltr�de till fastigheter, byggnader och andra anl�ggningar samt att d�r
vidta de �tg�rder som beh�vs f�r arbetets fullg�rande.

�

SFS 1987:10

R�tt som avse s i f�rsta stycket tillkommer �ven den som i annat fall,�n

som d�r avses utf�r kartl�ggning f�r samh�llets behov.

Polismyndigheterna skall l�mna det bitr�de som beh�vs.

17 kap. �verg�ngsbest�mmelser

Ikrafttr�dande m. m.

1 � Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1987.

Genom lagen upph�vs, med de begr�nsningar som f�ljer av detta kapitel,
byggnadslagen (1947:385),
byggnadsstadgan (1959:612),
lagen (1976:66 6) om p�f�ljder och ingripanden vid olovligt byggande

m. m. och

lagen (1976:296) om kriskoppling m. m .

2 � Vaije kommun skall f�re den 1 juli 1990 ha antagit en �versiktsplan
enligt 4 kap.

Generalplaner m. m.

3 � Generalplaner skall i den m�n de �r fastst�llda g�lla som omr�desbe�
st�mmelser enligt denna lag.

Talan om ers�ttn ing eller inl�sen enligt 22 � byggnadslage n (1947:385)

skall, i andra fall �n som avses i 15 � andra stycket detta kapitel, v�ckas
f�re utg�ngen av juni 1988.1 s�dana m�l skall betr�ffande pr�vningen i sak
�ldre best�mmelser till�mpas.

Stomplaner skall upph�ra att g�lla vid ikrafttr�dandet.

Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner m. m.

4 � Stadsplaner och byggnadsplaner enligt byggnadslagen (1947:385) el�
ler stadsplanelagen (1931:142), s�dana �ldre planer och best�mmelser som

anges i 79 och 83 �� sistn�mnda lag sam t avstyckningsplaner, till den del

de inte omfattas av f�rordnande enligt 168 � byggnadslagen, skall g�lla
som detaljplan enligt denna lag. Avstyckningsplaner, till den del de omfat�

tas av f�rordnande som nyss har angetts, skall upph�ra att g�lla vid

ikrafttr�dandet.

I fr�ga om stadsplaner och byggnadsplaner, som har fastst�llts efter

utg�ngen av �r 1978, skall genomf�randetiden enligt 5 kap. 5 � vara fem �r
r�knat fr�n ikrafttr�dandet. I fr�ga om �vriga planer och best�mmelser

som avses i f�rsta stycket skall genomf�randetiden anses ha g�tt ut.

Om inte ann at �r f�reskrivet i s�dan plan eller best�mmelse som enligt

f�rsta stycket skall g�lla som detaljplan enligt denna lag, skall 39 � by gg^

nadsstadgan (1959:612) till�mpas som best�mmelse i planen.

5 � Under tiden till utg�ngen av juni 1991 g�ller inte best�mmelserna i

14 kap. 1 � inom omr�den som omfattas av stadsplan. Under denna tid

skall i st�llet 48 � f� rsta och tredje styckena byggnadslagen (1947:385)
till�mpas.

Best�mmelserna i 6 kap. 24 � andra stycket g�ller inte i fr�ga om s�dana

�

planer f�r vilka genomf�randetiden enligt 4 � andra stycket skall anses ha

SFS 1987:10

g�tt ut.

6 � Best�mmelserna i 6 kap. 26 � f�rsta stycket g�ller inte inom omr�den
som omfattas av byggnadsplan eller avstyckningsplan.

7 � Best�mmelserna i 8 kap. 11 � Q�rde stycket g�ller inte inom omr�den
som omfattas av stadsplan eller byggnadsplan.

8 � Om skada uppkommer till f�ljd av att en plan eller best�mmelse, vars
genomf�randetid enligt 4 � skall anses ha g�tt ut, upph�vs eller �ndras, har

�gare och innehavare av s�rskild r�tt till fasti ghet r�tt till ers �ttning av

kommunen.

R�tt till ers�ttning f�religger om fastigheten
1. �r bel�gen inom ett omr�de som till st�rre delen �r bebyggt i huvud�

sak i enlighet med planen och

2. efter upph�vandet eller �ndringen inte f�r bebyggas eller f�r bebyggas

endast i en utstr�ckning som �r uppenbart osk�lig.

Ers�ttning enligt f�rsta stycket skall best�mmas som skillnaden mellan

fastighetens marknadsv�rde f�re och efter beslutet att upph�va eller �ndra

planen. Fastighetens marknadsv�rde f�re beslutet skall best�mmas med
h�nsyn till s�v�l de planf�rh�llanden som de ers�ttningsprinciper som

g�llde vid lagens ikrafttr�dande. Om kommunen beg�r det, f�r dock v�rdet
inte best�mmas h�gre �n ett belopp som motsvarar vad som enligt anvis�

ningarna till 36 � kommunalsk attelagen (1928:370) f�r d ras av vid ber�k�
ning av realisationsvinst vid avyttring av fastighet.

Talan om ers� ttning enligt f�rsta stycket skall v�ckas f�re utg�ngen av

juni 1992. Har fastighets�gare eller innehavare av s�rskild r�tt till fastighet

v�ckt talan och har han r�tt till ers�ttning, f�r kommunen i st�llet l�sa

fastigheten eller r�ttigheten.

I m�l om ers�ttning oc h inl�sen skall i �vrigt 14 kap. 9 � sa mt 15 kap. 1

och 6 �� till�mpas.

9 � I fr�ga om stadsplaner och byggnadsplaner som har antagits men inte

har fastst�llts f�re ikrafttr�dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas be�
tr�ffande s�v�l f�rfarandet som �rendenas pr�vning i sak.

Regionplaner

10 � Regionplaner som har fastst�llts efter utg�ngen av juni 1982 skall

g�lla som regionplan enligt denna lag, dock l�ngst till den dag d� sex �r har
f�rflutit fr�n det att planen fastst�lldes. I �vrigt skall regionplaner upph�ra
att g�lla vid ikrafttr�dandet.

Tomtindelningar
11 � Tomtindelningar enligt byggnadslagen (1947:385) eller stadsplanela�
gen (1931: 142) samt s�dana �ldre tomtindelningar som anges i 80 � sist�

n�mnda lag skall g�lla som fastighetsplan enligt denna lag.

�

SFS 1987:10

12 � I fr�ga om tomtindelningar som har antagits men inte har fastst�llts *
f�re ikrafttr�dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas betr�ffande s�v�l
f�rfarandet som �rendenas pr�vning i sak.

Nybyggnadsf�rbud

13 � Med de undantag som anges i 14 och 16 � � skall f�rbud mot nybygg�

nad och f�rbud mot rivnin g som har utf�rdats med st�d av byggnadslagen

(1947: 385) upph�ra att g�lla vid ikrafttr�dandet .

14 � Har f�rbud mot nybyggnad utf�rdats med st�d av 110 � andra
stycket byggnadslagen (1947:385), skall f�rbudet g�lla som best�mmelse i

planen enligt 5 kap. 8 � 1 denna lag.

15 � F�rbud enligt 17 � byggn adslagen (1947:385) mot schaktning, fyll�

ning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd skall forts�tta att

g�lla, dock l�ngst til l utg�ngen av juni 199 0.

Talan om er s�ttning eller inl�sen enligt 22 � byggn�dsl agen med anled�

ning av f�rbud som anges i f�rsta stycket skall v�ckas f�re utg�ngen av juni
1991. I s�dana m�l skall betr�ffande pr�vningen i sak �ldre best�mmelser

till�mpas.

16 � F�r omr�den d�r f�rbud mot nybyggnad m. m. r�der enligt 81 �

byggnadslagen (1947:385) eller har utf�rdats med st�d av 82 � samma lag

skall f�rordnande om pr�vning som avses i 12 kap. 4 � anses ha utf�rdats i

fr�ga om beslut om bygglo v, marklov och f�rhan dsbesked.

Inom omr�den som omfattas av f�reskrifter enligt 54 � I mom. tredje

stycket byggnadsstadgan (1959:612) skall skyldighet f�religga att enligt

8 kap. 7 � s�ka bygglov f�r att s�tta upp eller v�sentligt �ndra ljusanord�

ningar och att enligt 8 kap. 9 � s�ka marklov f�r schaktning eller fyllning.

Talan om ers� ttning eller inl�sen med anledning av f�rbud som anges i

f�rsta stycket skall v�ckas f�re utg�ngen av juni 1988. I s�dana m�l skall

betr�ffande pr�vningen i sak �ldre be st�mmelser till�mpas.

17 � Inom omr�den d�r f�rbud med st�d av 40 � andra stycket eller 110 �

fl�rde stycket byggnadslagen (1947:385) har utf�rdats mot schaktning,

fyllning, tr�df�llning eller annan d�rmed j�mf�rlig �tg�rd skall skyldig het
f�religga att enligt 8 kap. 9 � s�ka marklov f�r s�dana �tg�rder.

Andra beslut enligt byggnadslagen
18 � Har undantag fr�n f�rbud mot nybyggnad enligt byggnadslagen
(1947:385) eller byggnadsstadgan (1959:612) medgetts genom beslut som
har vunnit laga kraft efter utg�ngen av juni 1986 och har byggnadslo v till

den �tg�rd som medgivandet avser inte meddelats f�re ikrafttr�dandet,

skall medgivandet g�lla som f�rhandsbesked. Medgivandet upph�r dock
att g�lla, om inte ans�kan om bygglov g�rs inom tv� �r fr�n den dag

beslutet om medgivandet vann laga kraft. I �vriga fall upph�r beslut om
undantag att g�lla.

�

19 � F�rordnande enligt 70 och 113 �� byggnadslagen (1947:385) om

SFS 1987:10

skyldighet att avst� eller uppl�ta mark skall g�lla som f�ro rdnande enligt
6 kap. 19 � den na lag. F�reskrifter som a vses i 73 � byggnadslagen skall
g�lla som f�rordnande enligt 6 kap. 22 � denna lag.

S�rskilda krav p� befintliga byggnade r

20 � Byggnader som har uppf�rts f�re den 1 juli 1960 eller f�r vilka
byggnadslov har beviljats f�re n�mnda dag skall, om det beh�vs, vara

f�rsedda med anordningar f�r uppstigning p� taket och anordningar till

skydd mot olycksfall genom nedst�rtning fr� n taket.

I fr�ga om byggnader som har uppf�rts f�re den 1 juli 1974 eller f�r vilka

byggnadslov har s�kts f�re n�mnda dag skall portar och liknande anord�

ningar vara utf�rda s� att risk f�r olycksfall inte uppkommer.

Till byggnader som har uppf�rts f�re den 1 juli 1977 eller f�r vilka

byggnadslov har beviljats f�re n�mnda dag skall h�ra s�dana anordningar
som sk�ligen kan ford ras f�r att �stadkomma godtagbara arbetsf�rh�llan�
den f�r dem som h�mtar avfall fr�n byggnaden.

Krav enligt f�rsta-tredje styckena f�r inte p�tagligt avvika fr�n vad som

kan kr�vas enligt motsv arande �ldre best�mmelser.

21 � Best�mmelserna i 82 a � tredje stycket byggnadsstadgan (1959: 612)
om handikappanpassning av vissa byggnader skall fortfarande till�mpas.

22 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, i de
avseenden som anges i 20 och 21 ��, meddela de ytterligare best�mmelser
som beh�vs

1. till skydd f�r liv, personlig s�kerhet eller h�lsa,
2. f�r en l�mplig utformning av byggnader och andr a anl�ggningar samt

tomter och allm�nna platser.

P�f�ljder m. m.

23 � F�r �vertr�delse som har beg�tts f�re ikrafttr�dandet skall best�m�

melserna i lagen (1976:666) om p�f�ljder och ingripanden vid olovligt
byggande m. m. till�mpas vid m�lens pr�vning i sak. Best�mmelserna i
10 kap. skall dock till�mpas, om de leder till lindrigare p�f�ljd.

Underl�ter n�gon att utf�ra arbete eller vidta annan �tg�rd som �ligger

honom enligt beslut som har meddelats med st�d av byggnadsstadgan

(1959:612), skall best�mmelserna i 10 kap. till�mpas vid m�lens pr�vning i

sak.

Har n�gon �sidosatt ett villkor eller en f�reskrift som har meddelats med

st�d av 136 a � byggnadslagen (1947:385), skall best�mmelserna i 4 kap.
6 � lagen (1987: 12) om hush�llning med n aturresurser m. m. till�mpas.

Gatukostnader m. m.
24 � �ldre best�mmelser om skyldighet att betala ers�ttning f�r gatu-
mark och gatubyggnadskostnad skall till�mpas n�r gatubyggnadsarbeten
har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet.

�

SFS 1987:10

P�g�ende m�l och �renden m. m.

'ii

25 � Betr�ffande �renden enligt byggnadslagen (1947:385) eller bygg�
nadsstadgan (1959:612) som byggnadsn�mnden har avgjort f�re ikraftlr�- ,

dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas i fr�ga om s�v�l f�rfarandet son) '.

�rendenas pr�vning i sak.

Betr�ffande m�l enligt byggnad slagen om ers�ttning eller inl�sen i vil ka

talan har v�ckts f�re ikrafttr�dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas i .

fr�ga om m�lens pr�vning i sak.

26 � Best�mmelserna i 6 0-64 �� byggnadsstadgan (1959: 612) skall till -
l�mpas i fr�ga om byggnadsarbeten till vilka byggnadslov ha r meddelats
enligt byggnadsstadgan.

27 � Vad som i lag eller annan f�rfattning f�reskrivs om stadsplan skall i

st�llet avse detaljplan, inom vilken kommunen �r huvudman f�r allm�nna

platser. Vad som f�reskrivs om byggnadsplan skall avse detaljplan, inom

vilken annan �n kommunen �r huvudman f�r allm�nna p latser. Vad som

f�reskrivs om byggnadslov skall - beroende p� arten av den �tg�rd som

avses med lovet - i st�llet g�l la bygglov, rivnings lov eller marklov.

P� regeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

HANS GUSTAFSSON

(Bostadsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1987:10

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se