SFS 1991:641

Start / Miljörätt / Miljöbalk (1998:808) / SFS 1991:641

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                  </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:641 Utkom fr�n tr>'ckct den I7juni 1991 Om(r\ck Lag om �ndring i naturv�rdslagen (1964:822) ; utf�rdad den 6 juni 1991. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�g a om naturv�rdslagen (1964:822)- dets att 6 � skall upph�ra att g�lla, (/('/.vatt 3, 3 a. 14, 16, 18, 18 c, 20, 26, 27 a, 3 1-33, 37, 39, 40 och 43 �� skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lag en skall inf�ras sex nya paragrafer, 16 a, 18 d, 21, 36 a, 36 b och 37 a �� , av f�ljande lydelse. Lagen kommer d� rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kr aft. Inledande best�mmelser 1 � Naturen utg�r en nationell tillg�ng som skall skyddas och v�rdas. Den �r tillg�nglig f�r alla enligt allema nsr�tten. Envar skall visa h�nsyn och varsamhet i sitt umg�nge med naturen. Kan vid arbetsf�retag eller elj est skada � naturen ej undvikas, skola de �tg�rder vidtagas som beh�vas f�r att begr�nsa eller motverka skadan. Lag (1974:1025). 2 � Naturv�rden �r en s�v�l statlig som kommunal angel�genhet. L�nsstyrelsen h ar att verka f�r naturv�rden i l�net. Statens naturv�rdsverk har �verinseende �ver naturv�rden i riket. Lag (1967:377). 3 Vid pr�vning av fr�gor som r� r naturv�rd skall tillb�rlig h�nsyn tas till �vriga allm�nna och enskilda intressen. H�rvid skall lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m. m. till�mpas. Beslut i fr�gor som avses i 711 ��, 13 �, 18 � f�rsta, andra och femte styckena, 18c �, I8d �, 19 � samt 20 � andra stycket f�r inte meddelas i strid mot en detaljplan eller omr�desbest�mmelser. Om syftet med planen eller best�mmelserna inte motverkas, f�r dock mindre avvikelser g�ras. Lag (1991:641). 3 a � Med avseende p� den kuiturpr�glade naturmilj�n �r lagen till�mp� lig i den m�n skydd ej g�ller enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m. m. Om skydd mot viss milj�farlig verksamhet finns best�mmelser i milj�� skyddslagen (1969:387). Lag (1991:641). 1040 ' 1'rop. 1990/91:90, JoU.tO, rskr. .1.18. ' Lagen omirycket 1974: i02.S, ' Senaste lydelse 1987: 1.7.7. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Nationalparker SFS 1991:641 4 � I syfte att bevara st�rr e sammanh�ngande omr�de av viss landskaps� typ i dess naturliga tillst�nd eller i v�sentligen of�r�ndrat skick kan staten tillh�rig mark avs�ttas till nationalpark. Lag (1982:1097). 5 � Ang�ende nationalparkers v�rd och f�rvaltning f�rordnar regeringen eller den myndighet som regeringen b est�mmer. Regeringen eller den myn dighet som regeringen best�mmer f�r f�r varje s�rskild nationalpark meddela de f�reskrifter betr�ffande r�tten att f�rdas �ver na tionalparken eller annars vistas d�r och betr�ffande ordningen i �vrigt inom omr�det, som beh�vs f�r att tillgodose �ndam�let med natio� nalparken. Lag (1986:262). I 6 � har upph�vts genom lag (1991:641). Naturreservat 7 � Omr�de, som finnes b�ra s�rskilt skyddas eller v�rdas p� grund av sin betydelse f�r k�nnedomen om landets natur, sin sk�nhet eller eljest m�rkliga beskaffenhet eller emedan omr�det �r av v�sentlig betydelse f�r allm�nhetens friluftsliv, m� av l�nsstyrelsen f�rklaras som naturreservat. L�nsstyrelsen f�r inte avs�tta ett omr�de till naturreservat, om syftet med �tg�rden i allt v�sentligt kan tillgodoses genom att omr�det i st�llet med st�d av 19 � f�rklaras som naturv�rdsomr�de. Lag (1982:1097). 8 � I beslut om bildande av naturreservat skall angivas grunden f�r beslutet samt f�reskrivas de inskr�nkningar i r�tt a tt f�rfoga �ver fastighet som finnas n�diga f�r a tt trygga �ndam�let med reservatet, s�som f�rbud mot bebygg else, uppf�rande av st�ngsel, t�ktverksamhet, uppodling, dik� ning, plantering, avverkning, jakt, fiske och anv�ndning av bek�mpnings� medel. Finnes sedermera att ny grund b�r g�lla f�r reservatet eller att ytterligare inskr�nkningar erfordras, �ger l�nsstyrelsen meddela h�rav p�kallat be� slut. 9 � Erfordras f�r tillgodoseende av �ndam�let med naturreservat att v�gar, parkeringsplatser, vandringsleder, raststugor, t�ltplatser, badplat� ser, sanit�ra inr�ttningar eller liknande anordningar anl�ggas inom omr � det eller att d� r f�retages gallring, r�jning, sl�tter, plantering, avsp�rrning eller dylik �tg�rd eller att allm�nheten bercdes tilltr�de till mark inom omr�det d�r den eljest ej skulle �gt att fritt f�rdas, m� l�nsstyrelsen f�rplikta �garen att t�la s�dant intr�ng. 10 � Regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer �ger m ed� dela s�dana f�reskrifter om vad allm�nheten har att iakttaga inom naturre� servat som erfordras f�r att trygga �ndam�let med reservatet. Lag (1974:1025). 11 � D� fr�ga uppkommit om bildande av naturreservat eller om med� delande av beslut enligt 8 � andra stycket, m� l�nsstyrelsen f�r viss tid, 1041 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:641 h�gst tre �r, meddela f�rbud mot att betr�ffande det ber�rda omr�det utan l�nsstyrelsens tillst�nd vidtaga �tg�rd som strider mot syftet med de ifr�ga� satta reservatf�reskrifterna. Om s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� f�rbudets giltighetstid av l�nsstyrelsen f�rl�ngas med h�gst tre � r. 12 � L�nsstyrelsen f�r i s�rskilda fall medgiva und antag fr�n meddelade reservatf�reskrifter. Om synnerliga sk�l �ro d�rtill, f�r myndighet som meddelat beslut enligt 7 IO �� helt eller delvis upph�va beslutet. Meddelas beslut enligt f�rsta stycket f�r att l�mna rum f�r arbetsf�retag, �ger l�nsstyrelsen f�reskriva att f�retaget skall bekosta s�rskild unders�k� ning av naturreservatet eller s�rskild �tg�rd f�r att bevara det eller p� annat s�tt gottg�r a intr�nget i naturv �rdsintresset. Lag (1974:1025). Naturminnen 13 � Till fastighet h�rande naturf�rem�l, som finnes b�ra s�rskilt skyd� das eller v�rdas p� grund av sin betydelse f�r k�nnedomen om landets natur, sin sk�nhet eller eljest m�rkliga beskaffenhet, m� j �mte erforderligt omr�de p� marken av l�nsstyrelsen fridlysas s�som natu rminne. Markom� r�det skall avpassas efter vad som kr�ves f�r att bevara na turf�rem�let och bereda med h�nsyn till dess art och betydelse n�digt utrymme d�romkring. Vad i 812 �� stadgas om naturreservat skall i till�mpliga delar g�lla betr�ffande naturminne. S�rskilda best�mmelser till skydd for v�xt- och djurarter 14 �'' �r fara att en v�xtart kan komma att f�rsvinna eller uts�ttas f�r plundring, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddela f�rbud att inom landet eller en del av landet ta bort eller skada en v�xt av den arten d�r den v�xer vilt. �r fara att en djurart kan komma att f�rsvinna, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddela f�rbud att inom landet eller en del av landet d�da, skada eller f�nga vilt levande djur av den arten, om det inte sker till f�rsvar mot angrepp p� person eller egendom, samt att ta bort eller skada ett s�dant djurs �gg, rom eller bo. Betr�ffande djur, vars d�dande eller f�ngande �r att h�nf�ra till jakt eller fiske, g�ller s�rskilda best�mmelser. Beh�vs ut�ver f�rbud enligt f�rsta eller andra stycket eller fredning enligt jaktlagstiftningen s�rskilt skydd f�r djur- eller v�xtart inom visst omr�de, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddela f�reskrifter som inskr�nker r�tten till jakt eller fiske elle r allm�n� hetens eller mark�garens r�tt att uppeh�lla sig inom omr�det. Lag (1991:641). 1042 "" Senaste lydelse 1987; 261. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "V ^ S�rskilda best�mmelser til! skydd for friluftslivet SFS 1991:641 15 � F�r att �t allm�nheten trygga tillg�ngen till platser f�r bad och friluftsliv r�der strandskydd vid havet, insj�ar och vattendrag. Strand� skyddet omfattar land- och vattenomr�det intill 100 meter fr�n strand� linjen vid norm alt medetvattenst�nd (strandskyddsomr�dej. Regeringen eller myndighet som regeringen best�mm er kan f�rordna att strandomr�de som uppenbarligen saknar betydelse f�r bad och friluftsliv ej skall omfattas av strandskydd. Regeringen eller myndighet som rege� ringen best�mmer f�r ocks� utvidga strandskyddsomr�det, n�r det beh�vs f�r att tillgodose syftet med stran dskyddet, dock h�gst intill 300 meter fr�n strandlinjen. Om det finns s�rskilda sk�l f�r rege ringen eller myndighet som regering� en best�mmer f�rordna att ett strandomr�de som avses ing� i en detaljplan eller omfattas av omr�desbest�mmelser inte skall omfattas av strand� skydd. Lag (1987:133). 15a � har upph�vts genom lag (J974:1025). 16 �' Inom strandskyddsomr�de f�r ej helt ny byggnad uppf�ras eller befintlig byggna d �ndras f�r att tillgodose ett v�sentligen annat �ndam�l �n det, vartill byggnaden tidigare varit anv�nd, och ej heller utf�ras gr�vnings- och andra f�rberedelsearbeten f�r bebyggelse som nu sagts. Ej heller f�r i a nnat fall inom strandskyddsomr�de utf�ras anl�ggning eller anordning, varigenom mark l�ges i ans pr�k s�som tomt eller allm�nheten p� annat s�tt hindras eller avh�lles fr�n att betr�da omr�de d�r den eljest skulle �gt att f�rdas fritt. Regeringen eller den myndighet som regeringen best �mmer f�r meddela s�dana f�reskrifter om vad allm�nheten har att iakttaga inom strand� skyddsomr�de som beh�vs f�r att trygga �ndam�let med strandskyddet. F�rsta stycket g�ller inte 1. anl�ggningar eller �tg�r der som beh�vs f�r jordbruket, fisket, skogs� sk�tseln eller rensk�tseln och ej tillgodoser bostads�ndam�l, eller 2. f�retag till vilka tillst�nd har l�mnats enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m.m., vattenlagen (1983:291) eller milj�� skyddslagen (1969:387). Regeringen eller den mynd ighet som regeringen best�mmer f�r f�reskri� va att f�rsta stycket inte skall g�lla s�dan a byggnader, anl�ggningar eller anordningar som utg�r komplement till befintlig bebyggelse p� en tomt� plats och som f�rl�ggs l�ngre fr�n stranden �n huvudbyggnaden. Lag {1991:64}). 16a � L�nsstyrelsen f�r medge dispens fr�n best�m melserna i 16 � f�rsta stycket, n�r s�rskilda sk�l f�religger. Om dispens medges, skall l�nsstyrel� sen best�mma i vilken utstr�ckning mark f�r tas i ans pr�k som tomt eller annars anv�ndas f�r det avsedda �ndam�let. Ett beslut om dispens upph�r att g�lla om den �tg�rd som avses med dispensen inte har p�b�rjats inom tv� �r eller avslutats inom fem �r fr�n den dag d� beslutet van n laga kraft. Lag (1991:641). 'Senaste lydelse 1987: 13.1. 1043 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:641 17 � Finnes p� omr�de, som �r av betydelse for friluftslivet, eller i omr�dets n�rhet st�ngsel som hindrar eller f�rsv�rar tilltr�det till mark inom omr�det d�r allm�nheten eljest skulle �gt att fritt f�rdas, f�r l�nssty� relsen f�rel�gga den som h�ller st�ngslet att anordna grind eller annan genomg�ng. �r det uppenbart att st�ngslet endast avser att utest�nga allm�nheten fr�n omr�det, f�r f�rel�ggande meddelas om borttagande av st�ngslet. Vad nu sagts om st�ngsel skall �ga motsvarande till�mpning betr�ffande dike. Skylt varigenom allm�nheten avvisas fr�n visst omr�de f�r ej finnas uppsatt utan byggnadsn�mndens tillst�nd. Tillst�nd fordras doek ej, om det �r uppenbart att allm�nheten ej �ger f�rdas fritt inom omr�det eller att skylten eljest �r beh�rig. Har skylt uppsatts i strid mot andra stycket, f�r byggnadsn�mnden f�rel�gga den som �r ansvarig f�r �tg�rden att borttaga skylten. Lag (1974:1025). S�rskilda best�mmelser till skydd for naturmilj�n Lag (1974:1025). 18 �'' T�kt av sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter f�r annat �ndam�l �n markinnehavarens husbehov f�r ej ske utan l�nsstyrel� sens tillst�nd. Vad nu sagts avser dock ej t�kt i vattenomr�de vartill tillst�nd l�mnats enligt vattenlagen (1983:291) eller fordras enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln eller t�kt av torv vartill bearbetnings� koncession har meddelats enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndighe- ter. L�nsstyrelsen f�r f�rel�gga den som s�ker t�kttillst�nd att, vid �ventyr att ans�kningen avvisas, l�gga fram utredning som belyser behovet av t�kten samt en t�ktplan av erforderlig omfattning. Tillst�ndet skall f�renas med de villkor som beh�vs f�r att begr�nsa eller motverka f�retagets menliga inverkan p� naturmilj�n. T�kttillst�nd f�r beviljas endast om s�kanden st�llt s�kerhet f�rde villkor som skall g�lla f�r tillst�ndet. Visar sig s�kerheten otillr�cklig, f�r l�nsstyrelsen f�reskriva att tillst�ndet skall g�lla endast om ytterligare s�kerhet st�lls. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r l�nsstyrelsen befria s�kanden fr�n kravet p� s�kerhet. Staten, kommuner och landstingskommuner beh�ver inte st�lla s�kerhet. Om fullg�randet av f�reskriven �tg�rd ankommer p� annan �n markens innehavare, �r innehavaren skyldig t�la att �tg�rden vidtages. T�kttillst�nd skall v�gras den som inte fullgjort sina skyldigheter enligt tidigare tillst�nd, om inte s�rskilda omst�ndigheter f�ranleder annat. Har tio �r f�rflutit fr�n det t�kttillst�nd har vunnit laga kraft, f�r l�nsstyrelsen upph�va tillst�ndet helt eller delvis eller f�rena tillst�ndet med �ndrade villkor. Visar det sig att f�reskrivna villkor inte i den ut� str�ckning som beh�vs begr�nsar eller motverkar f�retagets menliga inver� kan p� naturmilj�n, f�r l�nsstyrelsen f�re utg�ngen av den angivna tiden f�rena tillst�ndet med de ytterligare villkor som beh�vs. Lag (1991:641). 1044 '" Senaste lydelse 1985:622. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18a � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r SFS 1991:641 meddela f�reskrifter om skyldighet f�r den som driver t�ktverksamhet eller stenkrossr�relse att l�mna de uppgifter om verksamheten som beh�vs som underlag f�r planering av naturv� rden. Lag (1982: 1097). 18b � Efter �tagande av en kommun f�r l�nsstyrelsen �verl�ta �t den kommunala n�mnd som kommunen best�mmer att ut�va tillsyn �ver att takter inom kommunen inte utf�rs i strid mot 18 � och att vill kor som �r f�renade med tillst�nd till t�k t inte �sidos�tts. Lag (1982: 1097). 18c �tg�rder som utf�rs f�r att avvattna mark, f�r att s�nka eller tappa ur en sj� eller f�r att skydda mot vatten, n�r syftet med �tg�rden �r att varaktigt �ka en fastighets l�mplighet f�r n�got visst �ndam �l (markav- vattning), f�r inte vidtas utan l�nsstyrelsens tillst�nd. Vid ti llst�ndspr�v� ningen skall beaktas om �tg�rderna leder till vattenf�roreningar. Ett till� st�nd till markavvattning skall f�renas med de villkor som beh�vs f�r att begr�nsa eller motverka menlig inverkan p� naturmilj�n av f�retaget. 1 tillst�ndet skall anges inom vilken tid �tg�rderna skall vara utf�rda. F�r detaljdr�nering genom t�ckdikning kr�vs tillst�nd endast om det f�religger sannolika sk�l att f�retaget medf�r menlig inverkan p� natur� milj�n. Tillst�nd beh�vs inte f�r markavvattning som sker i samband med t�kt av torv vartill tillst�nd har l�mnats enligt lagen (198 5:620) om vissa torvfyndighcter m. m. Tillst�nd beh�vs inte heller f�r att utf�ra rensningar f�r att bibeh�lla vattnets djup eller l�ge. Om en markavvattning inte skulle medf�ra n�gon menlig inverkan p� naturmilj�n i nom ett omr�de, f�r regeringen eller, efter regeringens be� myndigande, l�nsstyrelsen betr�ffande detta omr�de f�reskriva undantag fr�n skyldigheten att s�ka tillst�nd enligt f�rsta stycket. Lag (1991:641). 18d � Regeringen f�r betr�ffande om r�den, d�r det �r s�rskilt angel �get att v�tmarkerna bevaras, f�rbjuda markavvattning som skulle kr�va till� st�nd enl igt 18 c �. Lag (1991:641). 19 � Omr�de, inom vilket s�rskilda �tg�rder beh�vs f�r att skydda eller v�rda naturmilj�n men som med h�nsyn till den begr�nsade omfattnin gen av �tg�rderna eller andra omst�ndigheter inte l�mpligen b�r avs�ttas till naturreservat, kan av l�nsstyrelsen f�rklaras som naturv�rdsomr�de. �r �tg�rd som b�r vidtagas s� ingripande att p�g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras inom ber�rd del av en fastighet inom omr�det, skall denna del dock avs� ttas till na turreservat. i beslut om bildande av naturv�rdsomr�de skall angivas grunden f�r beslutet och f�reskrivas de inskr�nkningar i nyttjandet av fastighet som beh�vas f�r att trygga �ndam�let med beslutet s�som f�rbud mot eller f�reskrifter i fr�ga om byggnad, upplag, schaktning, pla ntering och avverk� ning samt skyldighet f�r �garen att t�la att p� hans mark utf�res r�jning, plantering eller annan liknande �tg�rd. F�reskrift kan innefatta f�rbud att vidtaga viss �tg�rd utan l�nsstyrelsens tillst�nd. 8 � andra stycket och ' Senaste lydelse 1986; 262. " 045 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:641 10- 12 �� ga motsvarande till�mpning i fr�ga om naturv�rdsomr�de. Lag (1987:133). 20 �" Kan arbetsfbretag, som ej omfattas av tillst�ndstv�ng enligt 18, 18c eller 19 �, komma att v�sentligt �ndra naturmilj�n, skall, innan f�reta� get utfores, samr�d ske med l�nsstyrelsen. Regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer kan f�reskriva att inom landet eller del d�rav anm� lan for samr�d alltid skall g�ras i fr�ga om s�rskilda slag av arbetsf�retag. Betr�ffande arbetsf�retag som s�gs i f�rsta stycket f�r l�nsstyrelsen f�rel�gga f�retagaren att vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att begr�nsa eller motverka skada p� n aturmilj�n. Om s�dana �tg�rder inte �r tillr�ckli� ga och det �r n�dv�ndigt fr�n naturv�rdssynpunkt, f�r l�nsstyrelsen f�r� bjuda f�retaget. Best�mmelserna i denna par agraf omfattar inte f�retag till vilka tillst�nd har l�mnats enligt vattenlagen (1983:291) eller milj�skyddslagen (1969:387). Lag (1991:641). 21 � Arbetsf�retag som kan skada naturmilj�n f�r inte utf�ras inom s�dana mindre mark- eller vattenomr�den (biotoper) som utg�r livsmilj� f�r utrotningshotade djur- eller v�xtarter eller som annars �r s�rskilt skyddsv�rda. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer fastst�ller vilka biotoper som skall om fattas av f�rsta stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att v�rda biotoper som avses i f�rsta st ycket. Innan n�gon �tg�rd vidtas skall den som �ger eller har s�rskild r�tt till omr�det underr�ttas s�rskilt. Lag (1991:641). 22 � Tavla, skylt, inskrift eller d�rmed j�mf�rlig anordning f�r reklam, propaganda eller liknande �ndam�l f�r ej finnas varaktigt anbringad utom� hus utan tillst�nd av regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen best�mm er. Vad i f�rsta stycket s�g s g�ller icke anordning som tj�nar till upplysning om p� st�llet bedriven aff�rsr�relse eller an nan verksamhet och ej heller anslagstavla f�r meddelanden r�rande kommunala angel�genheter, f�r� eningssammantr�den, auktioner eller dylikt. Dock f�r hos myndighet som avses i f�rsta stycket s�kas tillst�nd j�mv�l betr�f fande anordning som h�r avses. Har s�dan anordning anbringats utan tillst�nd eller i strid mot givet tillst�nd och finnes den vara uppenbart vanprydande i l andskapsbilden, f�r myndigheten meddela f�rel�ggande om avl�gsnande av anordningen eller vidtagande av annan erforderlig �tg�rd d�rmed. Affisch eller annan tillf�llig anordning utomhus f�r reklam, propaganda eller liknande �ndam�l skall av den som anbringat eller l�tit anbringa anordningen avl�gsnas inom fyra veckor efter anbringandet, om ej rege� ringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen best�mmer medgivit annat. Vad nu sagts g�ller ej anordning eller p� anslagstavla anbringade meddelanden som avses i andra stycket. 1046 Scnasic lydelse 1987:133. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Best�mmelserna i denna paragraf g�lle r inte anordningar inom v�gom- SFS 1991:641 r�de eller f�r vilka bygglov kr�vs eller har l�mnats. Best�mmelserna g�ller inte heller s�dana �tg�rde r som inte kr�ver bygglov efter beslut enligt 8 kap. 5 � f�r sta stycket 7 plan- och bygglagen (1987:10). Lag (1989:1050). S�rskilda best�mmelser till skydd mot nedskr�pning 23 � Envar skall tillse att han ej skr�pa r ned u tomhus, vare sig i naturen eller in om bebyggda om r�den, med pl�t, glas, plast, papper, avfall eller annat. Lag (1970:891). 24 � Har p� viss plats i nat uren skr�pats ned eller eljest osnyggats, �ger milj�- och h�lsoskyddsn�mnden f�rel�gga den som v�llat eller eljest �r ansvarig f�r nedskr�pningen eller osnyggandet att iordningst�lla platsen samt vidtaga erforderliga f�rebyggande �tg�r der f�r framtiden. Vad nu sagts skall dock ej g�lla, d�r enl igt s�rskilda f�reskrifter fr�gan om platsens iordningst�llande skall pr�vas i annan ordning. Lag (1983:297). S�rskilda best�mmelser om vilth�gn Lag (1982:1097) 24a � Vilth�gn f�r inte utan tillst�nd uppf�ras p� omr�den d�r allm�n� heten f�r f�rdas fritt. Fr�gor om t illst�nd pr�vas av l�nsstyrelsen. Vid pr�vningen skall h�n � syn tas till behovet av skydd f�r friluftslivet och naturmilj�n. Tillst�nd skall f�renas med de villkor som beh�vs till skydd f�r dessa intre ssen. Om det genom ett vilth�gn uppkommer n�gon ol�genhet so m inte f�rut� s�gs n�r tillst�ndet gavs, f�r l�nsstyrelsen besluta nya eller �ndrade villkor f�r att avhj�lpa ol�genheten. Kan ol�genheten inte avhj�lpas och �r den betydande, f�r tillst�ndet �terkallas. Tillst�ndet f�r �ven �terkallas om behov av vilth�gn, som avses med tillst�ndet, inte l�ngre f�religger. Lag (1982:1097). Ers�ttningsbest�mmelser 25 � �gare av fastighet och innehavare av s�rskild r�tt till fastighet �r ber�ttigade till ers�ttning i den utstr�ckning som anges i 26, 28 och 30 ��. Att i viss a fall �ven bo rgen�r, som har pantr�tt i fastigheten, �r ber�ttigad till ers�ttning framg�r av 34 � andra stycket. Om inl�sen av fastighet finns f�reskrifter i 27 � . 1 f r�ga om ers�ttning och inl�sen skall expropriationslagen (1972:719) i till�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse i den m�n avvikande best�mmelser ej meddelas i denna lag. 4 ka p. 3 � exprop riationslagen skall �ga till�mp� ning i fr� ga om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re det talan v�cktes vid domstol. Lag (1987:133). 1047 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:641 26 �"* Medf�r foreskrifter enligt 5. 8 eller 9 � eller forbud enligt 20 � eller 21 � andra stycket att p�g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras inom ber�rd del av cn fastighet eller att mark tas i anspr�k, �r fastighets�garen och innehavare av s�rskild r�tt till fastigheten ber�ttigade till ers�ttning av staten f�r den skada de h�rigenom lider. Har f�reskrifterna efter f�rord� nande enligt 43 � tredje stycket beslutats av en kommunal myndighet, ska ll ers�ttningen i st�llet betalas av kommunen. En begr�nsning av r�tten till jakt efter bj�rn, lo, varg, j�rv, �lg eller �rn som f�reskrivs enligt 5 � medf�r inte r�tt till ers�ttning. Inneb�r f�reskrift eller beslut enligt 5 eller 8 � eller 21 � andra stycket f�rbud att vidta viss �tg�rd utan tillst�nd, utg�r ers�ttning endast om tillst�nd v�grats eller f�renats med s�rskilda villkor. Har f�rbud meddelats enligt 11 � och v�gras tillst�nd som d�r avses, g�ller f�rsta stycket. Lag (1991:641). 27 � Uppkommer i fall som avs es i 2 6 � f�rsta stycket synnerligt men vid anv�ndningen av fastigheten, m� �garen fordra att fastigheten l�ses. D�r � vid �ger 2 6 � an dra stycket motsvarande till�mpning. Lag (1972: 779). 27a �'� Vid till�mpningen av 26 och 27 �� skall �ven beaktas andra beslut enligt 5, 8 och 9 �� samt f�rbud enligt 20 � andra stycket och 21 � andra stycket, beslut enligt I9b� andra och tredje styckena skogsv�rds� lagen (1979:429), 19 kap. 2� vattenlagen (1983:291) samt beslut som avses i 14 kap. 8� f�rsta stycket plan- och bygglagen (1987:10), under f�ruts�ttning att besluten har meddelats inom tio �r f�re det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas s�dan inverkan av h�nsynstaganden en� ligt 21 � sko gsv�rdslagen som i s�rskilda fall har intr�tt inom samma tid. Har talan eller r�tt till ers�ttning eller inl�sen med anledning av beslut som anges i f�rsta stycket f�rlorats p� grund av best�mmelserna i 32 � eller 33 � eller motsvarande best�mmelser i vattenlagen eller plan- och bygg� lagen, utg�r detta f�rh�llande inte n�got hinder mot att beslutet beaktas enligt f�rsta stycket. Lag (1991:641). 28 � F�r skada och intr�ng som tillfogas �gare av fastighet och innehava� re av s�rs kild r�tt till fastighet genom unders�kning enligt 42 � f�rsta eller andra stycket utg�r ers�ttning av staten. Talan om ers�ttning v�cks vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de marken eller st�rre delen d�rav lig� ger. Lag (1987:133). 29 � har upph�vis genom lag (1973:311). 30 � Har den som h�ller st�ngsel anordnat grind eller annan genomg�ng p� grund av f�rel�ggan de enligt 17 �, �r han ber�ttigad att av staten erh�lla ers�ttning h�rf�r �vensom f�r underh�ll av genomg�ngen. Ers�ttning skall dock icke utg�, om det �r uppenbart att st�ngslet endast avser att utest�nga allm�nheten fr�n omr�de d�r den eljest skulle �gt att fritt f�rdas. 1048 ' Senaste lydelse 1987:133. Scnaslclydeise 1990:1378. / � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Vad nu sagts skall �ga motsvarande till� mpning, d� p� g rund av f�rel�g- SFS 1991:641 gande enligt 17 � � verg�ng anordnats �ver dike. Lag (1982:1097). 31 � " Ers�ttning enligt 26 � tredje stycket skall best�mmas att utg� med visst �rligt belopp. Ers�ttningen m�, om s�rskilda sk�l �ro d�rtill, avr�knas � gottg�relse som sedermera kan komma att utg� j�mlikt 26 � f�rsta stycket eller 27 � . Om det finns s�rskilda sk�l, kan j�mv�l ers�ttning enligt 26 � f�rsta stycket eller 30 � p� beg�ran av staten, kommunen, fastighets�garen eller annan sak�gare fastst�llas att utg� med visst �rligt belopp med r�tt f�r staten eller kommunen samt den ers�ttningsber�ttigade att erh�lla om� pr�vning vid �n drade f�rh�llanden. Utg�r ers�ttning enligt 26 � till f�ljd av skada elle r ol�genhet f�r rensk�t� seln till�mpas 28 � andra stycket renn�ringslagen (1971:437). (Lag 1991:641). 32 �'^ Innan en myndighet fattar ett beslut som kan f�ranleda ers�tt� ningsskyldighet enligt denna lag, f�r myndigheten f�rel�gga envar, som vill g�ra anspr�k p� ers�ttning eller fordra inl�sen av fastighet, att inom viss tid, minst tv� m�nader, g�ra an m�lan d�rom vid p�f�ljd a tt han annars skall ha f�rlorat sin talan. Vad som i fr�ga om ers�ttning eller l�sen har avtalats eller uppenbarli� gen f�rutsatts g�lla mella n staten och sak�gare eller mellan kommunen och sak�gare ska ll g�lla �ven mot den som efter det att r�tten till gottg�relse uppkom har f�rv�rvat sak�garens r�tt i avseende p� fastigheten. Lag (1991:641). 33 Har ej �verenskommelse tr�ffats om ers�ttning enligt 26 eller 30 � eller om inl�sen av fastighet enligt 27 � och har icke den , som vill g�ra anspr�k p� ers�ttn ing eller fordra inl�sen, j�mlikt 32 � f�rsta stycket f�rlo� rat sin talan, �ligger det honom att v�cka talan hos fastighets domstolen mot staten eller kommunen inom ett �r fr�n det att beslutet p� vilket anspr�ket grundas har vunnit laga kraft, vid p�f�l jd att han annars f�rlorar r�tten att kr�va ers�ttning eller inl�sen. Staten eller kommunen f�r, d� fr�ga uppkommit om meddelande av f�reskrifter enligt 5, 8 eller 9 �, vid fastighetsdomstolen v�cka talan mot sak�gare om fastst�llande av de villkor som, d�rest f�reskrifterna medde� las, skall g�l la betr�ffande ers�ttning eller inl�sen. Meddelas ej f�reskrifter av det inneh �ll, som f�rutsatts vid fastighetsdomstolen, inom ett �r fr�n det att m�let har avgjorts genom lagakraft�gande dom, skall domen ej l�ngre vara bindande f�r parterna. Lag (1991:641). 34 � �r fastighets�garen enligt 26 � f�rsta stycket tillkommande ers�tt� ning best�md att utg� p� en g�ng och har fastigheten genom det beslut, som f�ranlett r�tten till ers�ttning, underg�tt s�dan minskning i v�rde att den kan antagas ej utg�ra full s�kerhet f�r borgen�r, som d� r�tten till " Senaste lydelse 1987; 133. " Scnastclydelsc 1987: 133. '^Senaste lydelse 1987:133. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:641 ers�ttning uppkom hade pantr�tt i fastigheten, skall ers�ttningen neds�ttas hos l�nsstyrelsen. Om borgen�r som avses i f�rsta stycket lider f�rlust till f�ljd av att neds�ttning ej skett, har han r�tt till ers�ttning av staten eller komm unen f�r f�rlusten mot avskrivning p� fordringshandlingen. Detsamma g�ller, om borgen�r lider forlust d�rigenom att ers�ttning blivit f�r l�gt ber�knad och ers�ttningen till f�ljd a v �verenskommelse mellan staten eller kommu� nen och den ers�ttningsber�ttigade eller av annan anledning ej blivit pr�vad av domstol. Talan om ers�ttning enligt detta stycke skall v�ckas vid fastighetsdomstolen. Lag (1987:133). 35 � Har ers�ttning utg�tt med anledning av f�reskrifter eller till� st�ndsv�gran enligt denna lag och upph�vas sedermera foreskrifterna helt eller delvis eller gives tillst�nd, m� markens �gare eller innehavare, om med h�nsyn till hans nytta av beslutet och omst�ndigheterna i �vrigt s� finnes sk�ligt, f�rpliktas att �terg�lda ers�ttningen eller del d�rav. Vad nu sagts skall �ga motsvarande till�mpning, om �tg�rd f�retagits i strid mot f�reskrifterna eller mot beslutet om tillst�ndsv�gran samt l�nsstyrelsen och envar annan, som enligt 39 � �ger s�ka handr�ckning, beslutar att icke p�kalla r�ttelse. Talan om �terbetalning skall v�ckas vid fastighetsdomstolen inom ett �r fr�n det lag a kraft �kommit det beslut var� anspr�ket grundas och senast tio �r efter det ers�ttningen utb etalades, vid p�f�ljd att r�tten d�rtill eljes t f�rloras. Lag (1971:541). 36 � Ogillas i m�l enligt 33 � talan som har v�ckts av fastighets�garen eller den som innehar s�rskild r�tt til l fastigheten, kan domstolen forordna att han skall b�ra si na egna kostnader, om han befinns ha inlett r�tteg�ng� en utan tillr�ckliga sk�l. Har r�tteg�ngen uppenbart inletts utan sk�lig grund, f�r domstolen dessutom f�rplikta honom att ers�tta motparten dennes r�tteg�ngskostnader. Lag (1987:133). 36a � F�r tillsyn �ver efterlevnaden av foreskrifter f�r omr�den och naturf�rem�l som omfattas av f�rordnanden enligt denna lag, f�r reg ering� en eller den myndighet som regeringen best� mmer utse naturv�rdsvakter med de befogenheter som f�ljer av andra och tredje styckena. En naturv�rdsvakt f�r avvisa den som uppeh�ller sig d�r han inte har r�tt att vistas p� grund av f�reskrifter som avses i f�rsta stycket. Ertappas n�gon p� bar g�rning d� han beg�r brott som avses i 37 � f�rsta stycket 1 f�r naturv�rdsvakten ta i beslag jakt- och f�ngstredskap, fort- skaffningsmedcl och andra f�rem�l som kan anta s ha betydelse f�r utred� ning av brottet. Haren naturv�rdsvakt tagit f�rem�l i besl ag, skall han skyndsamt anm� la detta till polis- eller � klagarmyndigheten. Den som tar em ot anm�lan skall f�rfara som om han sj�lv gjo rt beslaget. Lag (1991:641). 1050 36 b � Den som medgctts undantag fr�n f�reskrift som avses i 36a � f�rsta stycket �r skyldig att inom det omr�de d�r undantaget g�ller vid anfordran uppvisa beslutet f�r en naturv�rdsvakt eller en polis. Lag (1991:641). � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ansvarsbest�mmelser m.m. SFS 1991:641 37 �'"' Till b�ter eller Tangelse i h�gst sex m �nader d�ms den som med upps�t eller av oakts amhet 1. bryter mot f�rbud eller f�reskrift som meddelats enligt 5, 8, 10, II, 14 �, 18 d � eller 19 � eller mot f�rbud enligt 20 � andra stycket eller 21 � andra stycket, 2. bryter mot 16 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller, om ej g�rningen �r ringa, mot 16 � f�rsta stycket andra punkten eller mot f�reskrift som meddelats enligt 16 � andra stycket, 3. bryter mot 17 � andra stycket om ej g�rningen �r ringa, 4. utf�r takt eller �tg�rd f�r markavvattning utan att ha beh�vligt till� st�nd enligt 18 eller 18 c � eller bryter mot villkor eller f�reskrift som har meddelats i samband med s�dant tillst�nd, 5. underl�teratt fullg�ra skyldighet som f�reskrivits med st�d av 18 a � eller 20 � f�rsta stycket, 6. bryter mot 22 � f�rsta eller tredje stycket eller mot f�reskrift som meddelats i samband med m edgivande enligt tredje stycket, 7. �sidos�tter stadgandet i 23 �, om ej g�rningen sker p� plats, till vilken allm�nheten icke �ger tilltr�de eller har Insyn, eller g�rningen �r ringa, eller 8. uppf�r vilth�gn i strid mot 24 a � eller �sidos�tter villkor som �r f�renat med tillst� nd till vilth�gn. Har brott som avses i f�rsta stycket 1 oc h 4 beg�tts med upps�t och � r det i �vri gt att anse som grovt d�ms till f�ngelse i h�gst tv� �r. Till ansvar enligt f�rsta eller andra stycket d�ms inte, om g�rningen �r belagd med straff i brottsbalken. Om ett vitesf�rel�ggande eller vitesf�r� bud har �vertr�tts, f�r inte d�mas till straff f�r g�rning som omfattas av f�rel�ggandet. Utbyte av brott som avses i f�rsta stycket 4 skall f�rklaras f�rverkat, om det ej � r uppenbart osk�lig t. Lag (199]: 641). 37a � Till b�ter h�gst ettusen kronor d�ms den som �sidos�tter skyldig� heten enligt 36b � att uppvisa beslut, om hans r�tt enligt beslutet inte genast kan fastst�llas p� annat s�tt . Lag (199}: 641). 38 � Den som gjort sig skyldig till g�rning som s�gs i 37 � m� f�rpliktas att ers�tta kostnad som f�ranledes d�rav. 39 �'^ Har n�gon �ver tr�tt beslut eller f�reskrift som avses i 37 � f�rsta stycket 1, 2, 4, 6 eller 8 f�r l�nsstyrelsen f�rel�gga honom att �stadkomma r�ttelse. Har i fr�ga om en viss fastighet eller byggnad, anordning eller anl�ggning p� annans mark �garen till egendomen beg�tt �vertr�delsen och �verg�r egendomen till ny �gare, f�r denne f�rel�ggas att vidta r�ttelse, om det inte �r osk�ligt. �r fr�ga om �v ertr�delse av beslut eller f�reskrift �ver vars efterlevnad kommunal n�mnd med st�d av �verl�telse enligt 18b � ut�var tillsyn, till kommer det i st�llet n�m nden att meddela s�dant f�rel�ggande. I beslut om f�rel�ggande f�r vite s�ttas ut. Vidare f�r tings- ''Senaste lydelse 1986:262. "Senaste lydelse 1987: 133. 1051 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:641 r�tten meddela handr�ckning f�r alt �stadkomma r�ttelse. Ans�kan om handr�ckning f�r g�ras av allm�n �klagare, statens naturv�rdsverk, l�ns� styrelsen, den kommunala n�mnd som handhar naturv�rdsfr�gor eller, i fall d�r kommunal n�mnd har att meddela f�rel�ggande, av den n�mnden . Bclr�flande s�dan handr�ckning finns best�mmelser i 17 � handr�cknings- lagen (1981:847). Vid me ddelande av f�rel�ggande eller f�rbud enligt 17 � f�rsta stycket, 20 � eller 22 � andra stycket f�r l�nsstyrelsen uts�tta vite. Eftcrkoms ej s�dant f�rel�ggande eller f�rbud, skall p� anmodan av l�nsstyrelsen krono� fogdemyndigheten f�ranstalta om alt f�rel�ggandet eller f�rbudet f�ljs. Har n�gon p�b�rjat utf�randet av ett arbetsf�retag som omfattas av sam� r�dsplikt enligt 20 � innan samr�d skett, f�r l�nsstyrelsen meddela vites- f�rbud mot verksamheten till dess att samr�ds�rendet har avgjorts. Byggnadsn�mnden f�r uts�tta vite vid meddelande av f�rel�ggande en� ligt i 7 ^ tredje stycket. Milj�- och h�lsoskyddsn�mnden f�r uts�tta vite vid meddelande av f�rel�ggande enligt 24 �. Efterkommes ej f�rel�ggandet, �ger vederb�rande n�mnd l�ta vidtaga �tg�rden p� den f�rsumliges be� kostnad. I beslut om f�rel�ggande som avses i f�rsta, andra eller tredje stycket f�r f�rordnas att beslutet skall g�l la utan hinder av att det inte har vunnit laga kraft. Eag (1991:641). 39a � Har ett f�rel�ggande som avses i 39 � f�rsta eller an dra stycket meddelats n�gon i egenskap av �gare till viss fastighet och �verg�r fastighe� ten till ny �gare, g�ller f�r el�ggandet i st�llet mot denne. Har i f�rel�g gan� det utsatts l�pande vite enligt 4� lagen (1985:206) om viten, och har fastigheten �verg�tt genom k�p, byte eller g�va, g�ller vitct mot den nye �garen r�knat fr�n tidpunkten f�r �gander�tts�verg�ngen, under f�ruts�tt� ning att anteckning om vitesf�rel�ggandet dessf�rinnan gjorts enligt 39 b �. L�pande vite som avser viss period f�r endast tas ut av den som var �gare vid periodens b�rjan. Annat vite g�ller inte mot den nye �garen, men vederb�rande myndighet f�r s�tta ut vite f�r den ne. F�rsta stycket skall ocks� till�mpas n�r f�rel�ggande har meddelats n�gon i egenskap av tomtr�ttshavare eller eljest som �gare av byggnad, anl�ggning eller anordning p� mark som tillh�r annan. Vad som s�gs om l�pande vite g�ller dock endast f�rel�gganden so m har meddelats n�go n i egenskap av tomtr�ttshavare. Lag (1985:211). 39 b � F�rel�ggande som avses i 39 a � skall genast antecknas i fastighets- boken eller tomtr�ttsboken. Har i f�rel�ggand et utsatts l�pande vite enligt 4 � lagen (1985; 206) om vite skall �ven detta antecknas. Inskrivningsmyn� digheten skall genast i rekommen derat brev underr�tta den som senast har s�kt lagfar t eller in skrivning av f�rv�rv av tomtr�tt om anteckningen, om denne ej �r f�rel�ggandets adressat. Har antecknat f�rel�ggande �terkallats, up ph�vts genom lagakraftvu n- ncl be slut, efterkommits eller f�rfallit, skall det antecknas i fastighetsbo� ken eller tomtr�ttsboken. Lag (1985:211). 1052 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 40 �"" En kommunal myndighets beslut enligt denna lag f�r �verklagas SFS 1991:641 hos l�nsstyrelsen. Beslut av annan statlig myndighet �n regeringen i �rende enligt 13 �, 14 � tredje stycket, 17 �, 20 � andra stycket, 21 �, 22 �, 24 �, 24a �, 39 � s�vitt avser an nat �n handr�ckning eller 47 � f�r �verklagas hos kammar� r�tten. Beslut i �vrigt enligt denna lag av annan statlig myndighet �n regeringen f�r �ver klagas hos regeringen. Statens naturv�rdsverk f�r �verklaga beslut enligt denn a lag eller enligt best�mmelser som meddelats med st�d av lagen. Finner myndighet att den ej kan helt bifalla framst�llning fr�n fortifika- tionsf�rvaltningen eller statens v�gverk om undantag som avses i 16� tredje stycket, h�nskjutes �rendet till regeringens pr�vning. Lag (1991:64!). 41 � F�rbud eller f�reskrift enligt 11 el ler 14 � och beslut enligt 15 � skall l�nda till efterr�ttelse utan hinder av f�rd klagan. Lag (1974:1025). 42 � Kr�vs f�rberedande unders�kning p� marken innan beslut medde� las i ett naturv�rds�rende, f�r s�dan unders�kning verkst�llas genom l�ns� styrelsens f�rsorg. Har regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer i na- lurv�rdssyfte beslutat om en inventering av vissa naturresurser, har den som f� tt i uppdrag at t utf�ra arbetet r�tt att f� tilltr�de till marken och att d�r g�ra unders� kningar. Unders�kningar enligt f�rsta eller andra stycket skall utf�ras s�, att minsta skada och i ntr�ng v�llas. I samband med beslut om tillst�nd till bebyggelse, t�kt eller annat arbetsf�retag �ger l�nsstyrelsen f�reskriva att f�retaget skall bekosta s�r� skild unders�kning av det ber�rda omr�det eller p� annat s�tt gottg�ra intr�nget i na turv�rdsintresset. Lag (1982:1097). 43 � " Innan l�nsstyrelsen fattar beslut om bildande av naturreservat eller naturv�rdsomr�de eller avg�r annat naturv�rds�rende av vikt, skall l�nsstyrelsen samr�da med kommunen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�rordna att befogenhet som enligt 16 a � f�rsta stycket, 17 � samt 39 � f�rsta och andra styckena an kommer p� l�nsstyrelse, skall ankomma p� k ommunal myndighet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�rordna att de befogenheter som enligt 7 9, 11 13, 19 och 20 � � tillkommer l�nsstyrelsen �ven skall tillkomma en kommunal myndighet. Lag (1991:641). "'Senaste lydelse 19K7; 133. "Senastclydclsc 1987; 133. 1053 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:641 �verg�Dgsbest�mmelser le 44 � Denna lag tr�der i kraft den I januari 1965. Genom lagen upph�vas strandlagen den 30 maj 1952 ( nr 382) och naturskyddslagen den 21 no� vember 1952 (nr 688). F�rekommer i lag eller f�rfa ttning h�nvisning till eller avses d�ri eljest stadgande, som ersatts genom best�mmelse i nya lagen, skall den best�m� melsen i st�llet t ill�mpas. 45 � I fr�ga om fridlysning, som skett med st�d av �ldre lag, samt f�rbud, f�rel�ggande, f�rordnande eller tillst�nd som meddelats med st�d av 8, 16, 17, 20, 21, 23 eller 27 � naturskyddslagen eller 1 eller 2� strandlagen skall s� anses som om beslutet meddelats enligt m otsvarande best�mmelse i nya lagen. I den m�n f�rordnande enligt 21 � naturskydds� lagen sammanfaller med det i 18 � nya lagen stadgade f�rbudet tr�der detta i st�llet f�r f�ro rdnandet. Betr�ffande r�tt till ers �ttning eller inl�sen p� grund av beslut ang�ende fridlysning, f�rel�ggande eller tillst�nd, som meddelats f�re nya lagens ikrafttr�dande, skall �ldre tag fortfarande g�lla. Vid till�mpning av 28 � nya lagen med anledn ing av f�rordnande enligt 21 � naturskyddslagen skall f�rordnandet anses meddelat vid nya lagens ikrafttr�dande. 46 � T�ktverksamhet, som p�g�r vid nya lagens ikraft tr�dande utan att tillst�nd erfordrats enligt 21 � naturskyddslagen men som kr�ver tillst�nd enligt 18 � nya lagen, m� fortg� intill dess l�nsstyrelsen f �rordnar annat. F�r att verksamheten skall f� fortg� ef ter den 30 juli 1965 erfordras dock att tillst�nd s�kts dessf�rinnan. Har tillst�nd till fortsatt t�k t v�grats eller f�renats med f�reskrifter och medf�r detta att kostnader, som nedlagts f�r fyndighetens tillvaratagande, bliva onyttiga, skall sk�lig gottg�relse utg� h�rf�r, om ej s�rskilda sk�l �ro d�remot. Betr�ffande s�dan go ttg�relse skola best�mmelserna i 31 � andra stycket samt 32 36 � � �ga motsvarande till�mpning. Lag (1972: 779). 47 � Anordning, som avses i 22 � och som lagligen anb ringats f�re nya lagens ikrafttr�dande, m� bibeh�llas utan hinder av best�mmelserna i sagda paragraf. Finnes dylik anordning vara uppenbart vanprydande i landskapsbilden, m� l�nsstyrelsen meddela f�rel�ggande om avl�gsnande av anordningen eller vidtagande av annan erforderlig �tg�rd d�rmed. I fall som nu sagts skall vad i 39 � andra stycket stadgas �ga motsvarande till�mpning. Har n�gon enligt f�rsta stycket �lagts att avl�gsna d�r omf�rm�ld anord� ning, m� l�nsstyrelsen, om s�rskilda sk�l f�ranleda d�rtill, av allm�nna medel tillerk�nna honom ers�ttning f�r f�rlust med belopp h�gst motsva� rande kostnaderna f�r anordningens anskaffande, anbringande och bortta� gande. 1054 '"71111964:822. / � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 48 � Vad i 30 � f�rsta stycket andra punkten stadgas skall ick e g�lla med SFS 1991:641 avseende � st�ngsel eller dike, som tillkommit f�re den I januari 1953 eller som tillkommit d�refter men f�re nya lagens ik rafttr�dande och icke �r bel�get inom eller i n�rheten av strandskyddsomr�de enligt 1 � strandlagen eller 15 � nya lagen. Har den som h�ller s�dant st�ngsel eller dike borttagit detsamma p� grund av f�rel�ggande enligt 17 �, � r han ber�ttigad att av staten erh�lla ers�ttning f�r kostnade rna. Lag (1982:1097). �verg�ngsbest�mmelser'^ 1. Denna lag tr�d er i kraft den 1 januari 1975 utom s�v itt g�ller 15 och 15 a ��. 1 sistn�mnda delar tr�der lagen i kraft d en 1 ju li 1975, d� �ven de strandskyddsf�rordnanden som meddelats dessf�rinnan upph�r att g�lla. 4. Strandomr�de som vid utg�ngen av juni 1975 ing�r i fastst�lld gene� ralplan, stadsplan eller byggnadsplan skall ej omfattas av strandskydd enligt nya lagen, om ej a nnat f�rordnas. 5. I fr �ga om f�re den 1 januari 1975 uppf�rda anl�ggningar av det slag som avses i 16 � f�rsta stycket andra punkten i dess nya jyd else g�ller �ldre best�mmelser. 6. I fr�ga om f�rordnanden som meddelats enligt 19 � i dess tidigare lydelse g�ller �ldre best�mmelser intill dess l�nsstyrelsen f�ror dnar annat. Denna lag^" tr�der i kraft s�vitt av ser 7 � den 1 januari 1983 och i �vrigt den 1 ju li 1983. Best�mmelserna i 39 � f�rsta stycket andra meningen skall inte till�mpas n�r �vertr�delsen �gt rum f�re ikrafttr�dandet. Best�mmelserna i 39 a och 39 b �� g�ller endast i fr�ga om f�rel�gganden som meddelats efter ikraft� tr�dandet. Denna lag^' trader i kraft den 1 januari 1984. 1 fr�ga om f�retag, vartill tillst�nd har l�mnats enligt vattenlagen (1918:523), g�ller �ldre best�m� melser. Denna lag'^ tr�de r i kraft den 1 juli 1986. Betr�ffande markavvattningsf�retag, f�r vilka ans�kan om f�rordnande av f�rr�ttningsman alt handl�gga f�rr�ttning enligt vattenlagen (1983:291) eller motsvarande �ldre best�mmelser har inkommit till l�ns� styrelsen f�re ikrafttr�dandet, g�ller �ldre best�mmelser. 1. Denna lag " tr�der i kraft den 1 ju li 1987. "Till 1974:1025. 1982:1097. " 1983:654. "1986:262. "1987:133. � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> s SFS 1991:641 2. Betr�ffande �renden enligt 21 � som l�nsstyrelsen har avgjort fore ikrafttr�dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas. 3, Vid pr�vning av fr�ga o m r�tt till ers�ttning med anledning av s�dana beslut enligt 8 � eller 9 � som l�nsstyrelsen ha r meddelat f�re ikrafttr�dan� det, skall 26 � i sin �ldre lydelse till�mpa s. Vad nu sagts utg�r dock inte n�got hinder for till�mpningen av 27 a � i fr�ga om de beslut som avses i den paragrafen och som har meddelats f�re ikrafttr�dandet. 4.1 m�l enligt 33 � i vil ka talan har v�ckts f�re ikrafttr�dandet skall 36 � i sin �ldre lydelse till�mpas. 1. Denna lag^" tr�der i kraft den 1 augusti 1991. 2. Best�mmelserna i 37 � tredje stycket g�ller �ven i fr�ga om g�rning som beg�tts fore ikrafttr�dandet. 3.1 fr�ga om �verklagande av beslut som meddelats f�re ikrafttr�dandet g�ller �ldre f�reskrifter. P� regeringens v�gnar BIRGITTA DAHL Ulf Andersson (Milj�departementet) 1991:641. � </div> </div>

SFS 1991:641

Utkom fr�n tr>'ckct
den I7juni 1991

Om(r\ck

Lag

om �ndring i naturv�rdslagen (1964:822) ;

utf�rdad den 6 juni 1991.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�g a om naturv�rdslagen

(1964:822)-

dets att 6 � skall upph�ra att g�lla,
(/('/.vatt 3, 3 a. 14, 16, 18, 18 c, 20, 26, 27 a, 3 1-33, 37, 39, 40 och 43 ��

skall ha f�ljande lydelse,

dels att det i lag en skall inf�ras sex nya paragrafer, 16 a, 18 d, 21, 36 a,

36 b och 37 a �� , av f�ljande lydelse.

Lagen kommer d� rf�r att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d�

denna lag tr�der i kr aft.

Inledande best�mmelser

1 � Naturen utg�r en nationell tillg�ng som skall skyddas och v�rdas.

Den �r tillg�nglig f�r alla enligt allema nsr�tten.

Envar skall visa h�nsyn och varsamhet i sitt umg�nge med naturen.

Kan vid arbetsf�retag eller elj est skada � naturen ej undvikas, skola de

�tg�rder vidtagas som beh�vas f�r att begr�nsa eller motverka skadan. Lag
(1974:1025).

2 � Naturv�rden �r en s�v�l statlig som kommunal angel�genhet.

L�nsstyrelsen h ar att verka f�r naturv�rden i l�net.

Statens naturv�rdsverk har �verinseende �ver naturv�rden i riket. Lag

(1967:377).

Vid pr�vning av fr�gor som r� r naturv�rd skall tillb�rlig h�nsyn tas

till �vriga allm�nna och enskilda intressen. H�rvid skall lagen (1987:12)
om hush�llning med naturresurser m. m. till�mpas.

Beslut i fr�gor som avses i 711 ��, 13 �, 18 � f�rsta, andra och femte

styckena, 18c �, I8d �, 19 � samt 20 � andra stycket f�r inte meddelas i
strid mot en detaljplan eller omr�desbest�mmelser. Om syftet med planen

eller best�mmelserna inte motverkas, f�r dock mindre avvikelser g�ras.

Lag (1991:641).

3 a � Med avseende p� den kuiturpr�glade naturmilj�n �r lagen till�mp�

lig i den m�n skydd ej g�ller enligt lagen (1988:950) om kulturminnen

m. m.

Om skydd mot viss milj�farlig verksamhet finns best�mmelser i milj��

skyddslagen (1969:387). Lag (1991:641).

1040

' 1'rop. 1990/91:90, JoU.tO, rskr. .1.18.

' Lagen omirycket 1974: i02.S,

' Senaste lydelse 1987: 1.7.7.

�

Nationalparker

SFS 1991:641

4 � I syfte att bevara st�rr e sammanh�ngande omr�de av viss landskaps�
typ i dess naturliga tillst�nd eller i v�sentligen of�r�ndrat skick kan staten

tillh�rig mark avs�ttas till nationalpark. Lag (1982:1097).

5 � Ang�ende nationalparkers v�rd och f�rvaltning f�rordnar regeringen
eller den myndighet som regeringen b est�mmer.

Regeringen eller den myn dighet som regeringen best�mmer f�r f�r varje

s�rskild nationalpark meddela de f�reskrifter betr�ffande r�tten att f�rdas

�ver na tionalparken eller annars vistas d�r och betr�ffande ordningen i
�vrigt inom omr�det, som beh�vs f�r att tillgodose �ndam�let med natio�

nalparken. Lag (1986:262).

I 6 � har upph�vts genom lag (1991:641).

Naturreservat

7 � Omr�de, som finnes b�ra s�rskilt skyddas eller v�rdas p� grund av
sin betydelse f�r k�nnedomen om landets natur, sin sk�nhet eller eljest

m�rkliga beskaffenhet eller emedan omr�det �r av v�sentlig betydelse f�r

allm�nhetens friluftsliv, m� av l�nsstyrelsen f�rklaras som naturreservat.

L�nsstyrelsen f�r inte avs�tta ett omr�de till naturreservat, om syftet med

�tg�rden i allt v�sentligt kan tillgodoses genom att omr�det i st�llet med

st�d av 19 � f�rklaras som naturv�rdsomr�de. Lag (1982:1097).

8 � I beslut om bildande av naturreservat skall angivas grunden f�r

beslutet samt f�reskrivas de inskr�nkningar i r�tt a tt f�rfoga �ver fastighet

som finnas n�diga f�r a tt trygga �ndam�let med reservatet, s�som f�rbud

mot bebygg else, uppf�rande av st�ngsel, t�ktverksamhet, uppodling, dik�

ning, plantering, avverkning, jakt, fiske och anv�ndning av bek�mpnings�

medel.

Finnes sedermera att ny grund b�r g�lla f�r reservatet eller att ytterligare

inskr�nkningar erfordras, �ger l�nsstyrelsen meddela h�rav p�kallat be�
slut.

9 � Erfordras f�r tillgodoseende av �ndam�let med naturreservat att

v�gar, parkeringsplatser, vandringsleder, raststugor, t�ltplatser, badplat�

ser, sanit�ra inr�ttningar eller liknande anordningar anl�ggas inom omr �

det eller att d� r f�retages gallring, r�jning, sl�tter, plantering, avsp�rrning

eller dylik �tg�rd eller att allm�nheten bercdes tilltr�de till mark inom

omr�det d�r den eljest ej skulle �gt att fritt f�rdas, m� l�nsstyrelsen
f�rplikta �garen att t�la s�dant intr�ng.

10 � Regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer �ger m ed�
dela s�dana f�reskrifter om vad allm�nheten har att iakttaga inom naturre�

servat som erfordras f�r att trygga �ndam�let med reservatet. Lag

(1974:1025).

11 � D� fr�ga uppkommit om bildande av naturreservat eller om med�

delande av beslut enligt 8 � andra stycket, m� l�nsstyrelsen f�r viss tid,

1041

�

SFS 1991:641

h�gst tre �r, meddela f�rbud mot att betr�ffande det ber�rda omr�det utan

l�nsstyrelsens tillst�nd vidtaga �tg�rd som strider mot syftet med de ifr�ga�
satta reservatf�reskrifterna. Om s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� f�rbudets
giltighetstid av l�nsstyrelsen f�rl�ngas med h�gst tre � r.

12 � L�nsstyrelsen f�r i s�rskilda fall medgiva und antag fr�n meddelade

reservatf�reskrifter. Om synnerliga sk�l �ro d�rtill, f�r myndighet som
meddelat beslut enligt 7 IO �� helt eller delvis upph�va beslutet.

Meddelas beslut enligt f�rsta stycket f�r att l�mna rum f�r arbetsf�retag,

�ger l�nsstyrelsen f�reskriva att f�retaget skall bekosta s�rskild unders�k�

ning av naturreservatet eller s�rskild �tg�rd f�r att bevara det eller p�

annat s�tt gottg�r a intr�nget i naturv �rdsintresset. Lag (1974:1025).

Naturminnen

13 � Till fastighet h�rande naturf�rem�l, som finnes b�ra s�rskilt skyd�

das eller v�rdas p� grund av sin betydelse f�r k�nnedomen om landets

natur, sin sk�nhet eller eljest m�rkliga beskaffenhet, m� j �mte erforderligt

omr�de p� marken av l�nsstyrelsen fridlysas s�som natu rminne. Markom�

r�det skall avpassas efter vad som kr�ves f�r att bevara na turf�rem�let och

bereda med h�nsyn till dess art och betydelse n�digt utrymme d�romkring.

Vad i 812 �� stadgas om naturreservat skall i till�mpliga delar g�lla

betr�ffande naturminne.

S�rskilda best�mmelser till skydd for v�xt- och djurarter

14 �'' �r fara att en v�xtart kan komma att f�rsvinna eller uts�ttas f�r

plundring, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer
meddela f�rbud att inom landet eller en del av landet ta bort eller skada en
v�xt av den arten d�r den v�xer vilt.

�r fara att en djurart kan komma att f�rsvinna, f�r regeringen eller den

myndighet som regeringen best�mmer meddela f�rbud att inom landet

eller en del av landet d�da, skada eller f�nga vilt levande djur av den arten,

om det inte sker till f�rsvar mot angrepp p� person eller egendom, samt att
ta bort eller skada ett s�dant djurs �gg, rom eller bo. Betr�ffande djur, vars
d�dande eller f�ngande �r att h�nf�ra till jakt eller fiske, g�ller s�rskilda

best�mmelser.

Beh�vs ut�ver f�rbud enligt f�rsta eller andra stycket eller fredning

enligt jaktlagstiftningen s�rskilt skydd f�r djur- eller v�xtart inom visst
omr�de, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer

meddela f�reskrifter som inskr�nker r�tten till jakt eller fiske elle r allm�n�
hetens eller mark�garens r�tt att uppeh�lla sig inom omr�det. Lag

(1991:641).

1042

"" Senaste lydelse 1987; 261.

�

S�rskilda best�mmelser til! skydd for friluftslivet

SFS 1991:641

15 � F�r att �t allm�nheten trygga tillg�ngen till platser f�r bad och
friluftsliv r�der strandskydd vid havet, insj�ar och vattendrag. Strand�
skyddet omfattar land- och vattenomr�det intill 100 meter fr�n strand�

linjen vid norm alt medetvattenst�nd (strandskyddsomr�dej.

Regeringen eller myndighet som regeringen best�mm er kan f�rordna att

strandomr�de som uppenbarligen saknar betydelse f�r bad och friluftsliv

ej skall omfattas av strandskydd. Regeringen eller myndighet som rege�

ringen best�mmer f�r ocks� utvidga strandskyddsomr�det, n�r det beh�vs
f�r att tillgodose syftet med stran dskyddet, dock h�gst intill 300 meter fr�n

strandlinjen.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r rege ringen eller myndighet som regering�

en best�mmer f�rordna att ett strandomr�de som avses ing� i en detaljplan
eller omfattas av omr�desbest�mmelser inte skall omfattas av strand�

skydd. Lag (1987:133).

15a � har upph�vts genom lag (J974:1025).

16 �' Inom strandskyddsomr�de f�r ej helt ny byggnad uppf�ras eller

befintlig byggna d �ndras f�r att tillgodose ett v�sentligen annat �ndam�l

�n det, vartill byggnaden tidigare varit anv�nd, och ej heller utf�ras
gr�vnings- och andra f�rberedelsearbeten f�r bebyggelse som nu sagts. Ej

heller f�r i a nnat fall inom strandskyddsomr�de utf�ras anl�ggning eller

anordning, varigenom mark l�ges i ans pr�k s�som tomt eller allm�nheten

p� annat s�tt hindras eller avh�lles fr�n att betr�da omr�de d�r den eljest

skulle �gt att f�rdas fritt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best �mmer f�r meddela

s�dana f�reskrifter om vad allm�nheten har att iakttaga inom strand�
skyddsomr�de som beh�vs f�r att trygga �ndam�let med strandskyddet.

F�rsta stycket g�ller inte
1. anl�ggningar eller �tg�r der som beh�vs f�r jordbruket, fisket, skogs�

sk�tseln eller rensk�tseln och ej tillgodoser bostads�ndam�l, eller

2. f�retag till vilka tillst�nd har l�mnats enligt 4 kap. lagen (1987:12) om

hush�llning med naturresurser m.m., vattenlagen (1983:291) eller milj��

skyddslagen (1969:387).

Regeringen eller den mynd ighet som regeringen best�mmer f�r f�reskri�

va att f�rsta stycket inte skall g�lla s�dan a byggnader, anl�ggningar eller

anordningar som utg�r komplement till befintlig bebyggelse p� en tomt�

plats och som f�rl�ggs l�ngre fr�n stranden �n huvudbyggnaden. Lag

{1991:64}).

16a � L�nsstyrelsen f�r medge dispens fr�n best�m melserna i 16 � f�rsta

stycket, n�r s�rskilda sk�l f�religger. Om dispens medges, skall l�nsstyrel�
sen best�mma i vilken utstr�ckning mark f�r tas i ans pr�k som tomt eller

annars anv�ndas f�r det avsedda �ndam�let.

Ett beslut om dispens upph�r att g�lla om den �tg�rd som avses med

dispensen inte har p�b�rjats inom tv� �r eller avslutats inom fem �r fr�n
den dag d� beslutet van n laga kraft. Lag (1991:641).

'Senaste lydelse 1987: 13.1.

1043

�

SFS 1991:641

17 � Finnes p� omr�de, som �r av betydelse for friluftslivet, eller i

omr�dets n�rhet st�ngsel som hindrar eller f�rsv�rar tilltr�det till mark

inom omr�det d�r allm�nheten eljest skulle �gt att fritt f�rdas, f�r l�nssty�
relsen f�rel�gga den som h�ller st�ngslet att anordna grind eller annan

genomg�ng. �r det uppenbart att st�ngslet endast avser att utest�nga
allm�nheten fr�n omr�det, f�r f�rel�ggande meddelas om borttagande av

st�ngslet. Vad nu sagts om st�ngsel skall �ga motsvarande till�mpning

betr�ffande dike.

Skylt varigenom allm�nheten avvisas fr�n visst omr�de f�r ej finnas

uppsatt utan byggnadsn�mndens tillst�nd. Tillst�nd fordras doek ej, om

det �r uppenbart att allm�nheten ej �ger f�rdas fritt inom omr�det eller att
skylten eljest �r beh�rig.

Har skylt uppsatts i strid mot andra stycket, f�r byggnadsn�mnden

f�rel�gga den som �r ansvarig f�r �tg�rden att borttaga skylten. Lag
(1974:1025).

S�rskilda best�mmelser till skydd for naturmilj�n Lag (1974:1025).

18 �'' T�kt av sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter f�r
annat �ndam�l �n markinnehavarens husbehov f�r ej ske utan l�nsstyrel�
sens tillst�nd. Vad nu sagts avser dock ej t�kt i vattenomr�de vartill
tillst�nd l�mnats enligt vattenlagen (1983:291) eller fordras enligt lagen
(1966:314) om kontinentalsockeln eller t�kt av torv vartill bearbetnings�
koncession har meddelats enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndighe-

ter.

L�nsstyrelsen f�r f�rel�gga den som s�ker t�kttillst�nd att, vid �ventyr

att ans�kningen avvisas, l�gga fram utredning som belyser behovet av
t�kten samt en t�ktplan av erforderlig omfattning. Tillst�ndet skall f�renas

med de villkor som beh�vs f�r att begr�nsa eller motverka f�retagets
menliga inverkan p� naturmilj�n. T�kttillst�nd f�r beviljas endast om

s�kanden st�llt s�kerhet f�rde villkor som skall g�lla f�r tillst�ndet. Visar
sig s�kerheten otillr�cklig, f�r l�nsstyrelsen f�reskriva att tillst�ndet skall
g�lla endast om ytterligare s�kerhet st�lls. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r
l�nsstyrelsen befria s�kanden fr�n kravet p� s�kerhet. Staten, kommuner
och landstingskommuner beh�ver inte st�lla s�kerhet.

Om fullg�randet av f�reskriven �tg�rd ankommer p� annan �n markens

innehavare, �r innehavaren skyldig t�la att �tg�rden vidtages.

T�kttillst�nd skall v�gras den som inte fullgjort sina skyldigheter enligt

tidigare tillst�nd, om inte s�rskilda omst�ndigheter f�ranleder annat.

Har tio �r f�rflutit fr�n det t�kttillst�nd har vunnit laga kraft, f�r

l�nsstyrelsen upph�va tillst�ndet helt eller delvis eller f�rena tillst�ndet

med �ndrade villkor. Visar det sig att f�reskrivna villkor inte i den ut�

str�ckning som beh�vs begr�nsar eller motverkar f�retagets menliga inver�
kan p� naturmilj�n, f�r l�nsstyrelsen f�re utg�ngen av den angivna tiden
f�rena tillst�ndet med de ytterligare villkor som beh�vs. Lag (1991:641).

1044

'" Senaste lydelse 1985:622.

�

18a � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r

SFS 1991:641

meddela f�reskrifter om skyldighet f�r den som driver t�ktverksamhet
eller stenkrossr�relse att l�mna de uppgifter om verksamheten som beh�vs

som underlag f�r planering av naturv� rden. Lag (1982: 1097).

18b � Efter �tagande av en kommun f�r l�nsstyrelsen �verl�ta �t den
kommunala n�mnd som kommunen best�mmer att ut�va tillsyn �ver att

takter inom kommunen inte utf�rs i strid mot 18 � och att vill kor som �r

f�renade med tillst�nd till t�k t inte �sidos�tts. Lag (1982: 1097).

18c

�tg�rder som utf�rs f�r att avvattna mark, f�r att s�nka eller

tappa ur en sj� eller f�r att skydda mot vatten, n�r syftet med �tg�rden �r

att varaktigt �ka en fastighets l�mplighet f�r n�got visst �ndam �l (markav-

vattning), f�r inte vidtas utan l�nsstyrelsens tillst�nd. Vid ti llst�ndspr�v�
ningen skall beaktas om �tg�rderna leder till vattenf�roreningar. Ett till�

st�nd till markavvattning skall f�renas med de villkor som beh�vs f�r att

begr�nsa eller motverka menlig inverkan p� naturmilj�n av f�retaget. 1

tillst�ndet skall anges inom vilken tid �tg�rderna skall vara utf�rda.

F�r detaljdr�nering genom t�ckdikning kr�vs tillst�nd endast om det

f�religger sannolika sk�l att f�retaget medf�r menlig inverkan p� natur�
milj�n. Tillst�nd beh�vs inte f�r markavvattning som sker i samband med
t�kt av torv vartill tillst�nd har l�mnats enligt lagen (198 5:620) om vissa

torvfyndighcter m. m. Tillst�nd beh�vs inte heller f�r att utf�ra rensningar

f�r att bibeh�lla vattnets djup eller l�ge.

Om en markavvattning inte skulle medf�ra n�gon menlig inverkan p�

naturmilj�n i nom ett omr�de, f�r regeringen eller, efter regeringens be�
myndigande, l�nsstyrelsen betr�ffande detta omr�de f�reskriva undantag

fr�n skyldigheten att s�ka tillst�nd enligt f�rsta stycket. Lag (1991:641).

18d � Regeringen f�r betr�ffande om r�den, d�r det �r s�rskilt angel �get
att v�tmarkerna bevaras, f�rbjuda markavvattning som skulle kr�va till�

st�nd enl igt 18 c �. Lag (1991:641).

19 � Omr�de, inom vilket s�rskilda �tg�rder beh�vs f�r att skydda eller

v�rda naturmilj�n men som med h�nsyn till den begr�nsade omfattnin gen

av �tg�rderna eller andra omst�ndigheter inte l�mpligen b�r avs�ttas till

naturreservat, kan av l�nsstyrelsen f�rklaras som naturv�rdsomr�de. �r

�tg�rd som b�r vidtagas s� ingripande att p�g�ende markanv�ndning

avsev�rt f�rsv�ras inom ber�rd del av en fastighet inom omr�det, skall
denna del dock avs� ttas till na turreservat.

i beslut om bildande av naturv�rdsomr�de skall angivas grunden f�r

beslutet och f�reskrivas de inskr�nkningar i nyttjandet av fastighet som
beh�vas f�r att trygga �ndam�let med beslutet s�som f�rbud mot eller

f�reskrifter i fr�ga om byggnad, upplag, schaktning, pla ntering och avverk�
ning samt skyldighet f�r �garen att t�la att p� hans mark utf�res r�jning,

plantering eller annan liknande �tg�rd. F�reskrift kan innefatta f�rbud att
vidtaga viss �tg�rd utan l�nsstyrelsens tillst�nd. 8 � andra stycket och

' Senaste lydelse 1986; 262.

" 045

�

SFS 1991:641

10- 12 �� ga motsvarande till�mpning i fr�ga om naturv�rdsomr�de. Lag

(1987:133).

20 �" Kan arbetsfbretag, som ej omfattas av tillst�ndstv�ng enligt 18,
18c eller 19 �, komma att v�sentligt �ndra naturmilj�n, skall, innan f�reta�

get utfores, samr�d ske med l�nsstyrelsen. Regeringen eller myndighet som

regeringen best�mmer kan f�reskriva att inom landet eller del d�rav anm�

lan for samr�d alltid skall g�ras i fr�ga om s�rskilda slag av arbetsf�retag.

Betr�ffande arbetsf�retag som s�gs i f�rsta stycket f�r l�nsstyrelsen

f�rel�gga f�retagaren att vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att begr�nsa

eller motverka skada p� n aturmilj�n. Om s�dana �tg�rder inte �r tillr�ckli�
ga och det �r n�dv�ndigt fr�n naturv�rdssynpunkt, f�r l�nsstyrelsen f�r�

bjuda f�retaget.

Best�mmelserna i denna par agraf omfattar inte f�retag till vilka tillst�nd

har l�mnats enligt vattenlagen (1983:291) eller milj�skyddslagen

(1969:387). Lag (1991:641).

21 � Arbetsf�retag som kan skada naturmilj�n f�r inte utf�ras inom

s�dana mindre mark- eller vattenomr�den (biotoper) som utg�r livsmilj�

f�r utrotningshotade djur- eller v�xtarter eller som annars �r s�rskilt

skyddsv�rda.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer fastst�ller

vilka biotoper som skall om fattas av f�rsta stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r vidta de

�tg�rder som beh�vs f�r att v�rda biotoper som avses i f�rsta st ycket.

Innan n�gon �tg�rd vidtas skall den som �ger eller har s�rskild r�tt till

omr�det underr�ttas s�rskilt. Lag (1991:641).

22 � Tavla, skylt, inskrift eller d�rmed j�mf�rlig anordning f�r reklam,
propaganda eller liknande �ndam�l f�r ej finnas varaktigt anbringad utom�
hus utan tillst�nd av regeringen eller statlig eller kommunal myndighet

som regeringen best�mm er.

Vad i f�rsta stycket s�g s g�ller icke anordning som tj�nar till upplysning

om p� st�llet bedriven aff�rsr�relse eller an nan verksamhet och ej heller
anslagstavla f�r meddelanden r�rande kommunala angel�genheter, f�r�
eningssammantr�den, auktioner eller dylikt. Dock f�r hos myndighet som
avses i f�rsta stycket s�kas tillst�nd j�mv�l betr�f fande anordning som h�r
avses. Har s�dan anordning anbringats utan tillst�nd eller i strid mot givet

tillst�nd och finnes den vara uppenbart vanprydande i l andskapsbilden,

f�r myndigheten meddela f�rel�ggande om avl�gsnande av anordningen

eller vidtagande av annan erforderlig �tg�rd d�rmed.

Affisch eller annan tillf�llig anordning utomhus f�r reklam, propaganda

eller liknande �ndam�l skall av den som anbringat eller l�tit anbringa
anordningen avl�gsnas inom fyra veckor efter anbringandet, om ej rege�

ringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen best�mmer
medgivit annat. Vad nu sagts g�ller ej anordning eller p� anslagstavla

anbringade meddelanden som avses i andra stycket.

1046

Scnasic lydelse 1987:133.

�

Best�mmelserna i denna paragraf g�lle r inte anordningar inom v�gom-

SFS 1991:641

r�de eller f�r vilka bygglov kr�vs eller har l�mnats. Best�mmelserna g�ller
inte heller s�dana �tg�rde r som inte kr�ver bygglov efter beslut enligt 8

kap. 5 � f�r sta stycket 7 plan- och bygglagen (1987:10). Lag (1989:1050).

S�rskilda best�mmelser till skydd mot nedskr�pning

23 � Envar skall tillse att han ej skr�pa r ned u tomhus, vare sig i naturen

eller in om bebyggda om r�den, med pl�t, glas, plast, papper, avfall eller
annat. Lag (1970:891).

24 � Har p� viss plats i nat uren skr�pats ned eller eljest osnyggats, �ger
milj�- och h�lsoskyddsn�mnden f�rel�gga den som v�llat eller eljest �r

ansvarig f�r nedskr�pningen eller osnyggandet att iordningst�lla platsen
samt vidtaga erforderliga f�rebyggande �tg�r der f�r framtiden.

Vad nu sagts skall dock ej g�lla, d�r enl igt s�rskilda f�reskrifter fr�gan

om platsens iordningst�llande skall pr�vas i annan ordning. Lag
(1983:297).

S�rskilda best�mmelser om vilth�gn Lag (1982:1097)

24a � Vilth�gn f�r inte utan tillst�nd uppf�ras p� omr�den d�r allm�n�
heten f�r f�rdas fritt.

Fr�gor om t illst�nd pr�vas av l�nsstyrelsen. Vid pr�vningen skall h�n �

syn tas till behovet av skydd f�r friluftslivet och naturmilj�n. Tillst�nd
skall f�renas med de villkor som beh�vs till skydd f�r dessa intre ssen.

Om det genom ett vilth�gn uppkommer n�gon ol�genhet so m inte f�rut�

s�gs n�r tillst�ndet gavs, f�r l�nsstyrelsen besluta nya eller �ndrade villkor

f�r att avhj�lpa ol�genheten. Kan ol�genheten inte avhj�lpas och �r den

betydande, f�r tillst�ndet �terkallas. Tillst�ndet f�r �ven �terkallas om
behov av vilth�gn, som avses med tillst�ndet, inte l�ngre f�religger. Lag

(1982:1097).

Ers�ttningsbest�mmelser

25 � �gare av fastighet och innehavare av s�rskild r�tt till fastighet �r

ber�ttigade till ers�ttning i den utstr�ckning som anges i 26, 28 och 30 ��.

Att i viss a fall �ven bo rgen�r, som har pantr�tt i fastigheten, �r ber�ttigad

till ers�ttning framg�r av 34 � andra stycket. Om inl�sen av fastighet finns
f�reskrifter i 27 � .

1 f r�ga om ers�ttning och inl�sen skall expropriationslagen (1972:719) i

till�mpliga delar l�nda till efterr�ttelse i den m�n avvikande best�mmelser
ej meddelas i denna lag. 4 ka p. 3 � exprop riationslagen skall �ga till�mp�

ning i fr� ga om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re

det talan v�cktes vid domstol. Lag (1987:133).

1047

�

SFS 1991:641

26 �"* Medf�r foreskrifter enligt 5. 8 eller 9 � eller forbud enligt 20 � eller
21 � andra stycket att p�g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras inom
ber�rd del av cn fastighet eller att mark tas i anspr�k, �r fastighets�garen

och innehavare av s�rskild r�tt till fastigheten ber�ttigade till ers�ttning av
staten f�r den skada de h�rigenom lider. Har f�reskrifterna efter f�rord�

nande enligt 43 � tredje stycket beslutats av en kommunal myndighet, ska ll

ers�ttningen i st�llet betalas av kommunen. En begr�nsning av r�tten till
jakt efter bj�rn, lo, varg, j�rv, �lg eller �rn som f�reskrivs enligt 5 � medf�r

inte r�tt till ers�ttning.

Inneb�r f�reskrift eller beslut enligt 5 eller 8 � eller 21 � andra stycket

f�rbud att vidta viss �tg�rd utan tillst�nd, utg�r ers�ttning endast om

tillst�nd v�grats eller f�renats med s�rskilda villkor.

Har f�rbud meddelats enligt 11 � och v�gras tillst�nd som d�r avses,

g�ller f�rsta stycket. Lag (1991:641).

27 � Uppkommer i fall som avs es i 2 6 � f�rsta stycket synnerligt men vid

anv�ndningen av fastigheten, m� �garen fordra att fastigheten l�ses. D�r �

vid �ger 2 6 � an dra stycket motsvarande till�mpning. Lag (1972: 779).

27a �'� Vid till�mpningen av 26 och 27 �� skall �ven beaktas andra
beslut enligt 5, 8 och 9 �� samt f�rbud enligt 20 � andra stycket och 21 �

andra stycket, beslut enligt I9b� andra och tredje styckena skogsv�rds�

lagen (1979:429), 19 kap. 2� vattenlagen (1983:291) samt beslut som

avses i 14 kap. 8� f�rsta stycket plan- och bygglagen (1987:10), under
f�ruts�ttning att besluten har meddelats inom tio �r f�re det senaste

beslutet. Dessutom skall beaktas s�dan inverkan av h�nsynstaganden en�

ligt 21 � sko gsv�rdslagen som i s�rskilda fall har intr�tt inom samma tid.

Har talan eller r�tt till ers�ttning eller inl�sen med anledning av beslut

som anges i f�rsta stycket f�rlorats p� grund av best�mmelserna i 32 � eller

33 � eller motsvarande best�mmelser i vattenlagen eller plan- och bygg�
lagen, utg�r detta f�rh�llande inte n�got hinder mot att beslutet beaktas
enligt f�rsta stycket. Lag (1991:641).

28 � F�r skada och intr�ng som tillfogas �gare av fastighet och innehava�
re av s�rs kild r�tt till fastighet genom unders�kning enligt 42 � f�rsta eller
andra stycket utg�r ers�ttning av staten. Talan om ers�ttning v�cks vid den

fastighetsdomstol inom vars omr�de marken eller st�rre delen d�rav lig�

ger. Lag (1987:133).

29 � har upph�vis genom lag (1973:311).

30 � Har den som h�ller st�ngsel anordnat grind eller annan genomg�ng

p� grund av f�rel�ggan de enligt 17 �, �r han ber�ttigad att av staten erh�lla

ers�ttning h�rf�r �vensom f�r underh�ll av genomg�ngen. Ers�ttning skall

dock icke utg�, om det �r uppenbart att st�ngslet endast avser att utest�nga
allm�nheten fr�n omr�de d�r den eljest skulle �gt att fritt f�rdas.

1048

' Senaste lydelse 1987:133.

Scnaslclydeise 1990:1378.

�

Vad nu sagts skall �ga motsvarande till� mpning, d� p� g rund av f�rel�g-

SFS 1991:641

gande enligt 17 � � verg�ng anordnats �ver dike. Lag (1982:1097).

31 � " Ers�ttning enligt 26 � tredje stycket skall best�mmas att utg� med

visst �rligt belopp. Ers�ttningen m�, om s�rskilda sk�l �ro d�rtill, avr�knas

� gottg�relse som sedermera kan komma att utg� j�mlikt 26 � f�rsta
stycket eller 27 � .

Om det finns s�rskilda sk�l, kan j�mv�l ers�ttning enligt 26 � f�rsta

stycket eller 30 � p� beg�ran av staten, kommunen, fastighets�garen eller

annan sak�gare fastst�llas att utg� med visst �rligt belopp med r�tt f�r
staten eller kommunen samt den ers�ttningsber�ttigade att erh�lla om�

pr�vning vid �n drade f�rh�llanden.

Utg�r ers�ttning enligt 26 � till f�ljd av skada elle r ol�genhet f�r rensk�t�

seln till�mpas 28 � andra stycket renn�ringslagen (1971:437). (Lag
1991:641).

32 �'^ Innan en myndighet fattar ett beslut som kan f�ranleda ers�tt�

ningsskyldighet enligt denna lag, f�r myndigheten f�rel�gga envar, som vill
g�ra anspr�k p� ers�ttning eller fordra inl�sen av fastighet, att inom viss
tid, minst tv� m�nader, g�ra an m�lan d�rom vid p�f�ljd a tt han annars

skall ha f�rlorat sin talan.

Vad som i fr�ga om ers�ttning eller l�sen har avtalats eller uppenbarli�

gen f�rutsatts g�lla mella n staten och sak�gare eller mellan kommunen och
sak�gare ska ll g�lla �ven mot den som efter det att r�tten till gottg�relse

uppkom har f�rv�rvat sak�garens r�tt i avseende p� fastigheten. Lag

(1991:641).

Har ej �verenskommelse tr�ffats om ers�ttning enligt 26 eller 30 �

eller om inl�sen av fastighet enligt 27 � och har icke den , som vill g�ra
anspr�k p� ers�ttn ing eller fordra inl�sen, j�mlikt 32 � f�rsta stycket f�rlo�

rat sin talan, �ligger det honom att v�cka talan hos fastighets domstolen
mot staten eller kommunen inom ett �r fr�n det att beslutet p� vilket

anspr�ket grundas har vunnit laga kraft, vid p�f�l jd att han annars f�rlorar

r�tten att kr�va ers�ttning eller inl�sen.

Staten eller kommunen f�r, d� fr�ga uppkommit om meddelande av

f�reskrifter enligt 5, 8 eller 9 �, vid fastighetsdomstolen v�cka talan mot

sak�gare om fastst�llande av de villkor som, d�rest f�reskrifterna medde�
las, skall g�l la betr�ffande ers�ttning eller inl�sen. Meddelas ej f�reskrifter
av det inneh �ll, som f�rutsatts vid fastighetsdomstolen, inom ett �r fr�n
det att m�let har avgjorts genom lagakraft�gande dom, skall domen ej
l�ngre vara bindande f�r parterna. Lag (1991:641).

34 � �r fastighets�garen enligt 26 � f�rsta stycket tillkommande ers�tt�

ning best�md att utg� p� en g�ng och har fastigheten genom det beslut,

som f�ranlett r�tten till ers�ttning, underg�tt s�dan minskning i v�rde att
den kan antagas ej utg�ra full s�kerhet f�r borgen�r, som d� r�tten till

" Senaste lydelse 1987; 133.
" Scnastclydelsc 1987: 133.

'^Senaste lydelse 1987:133.

�

SFS 1991:641

ers�ttning uppkom hade pantr�tt i fastigheten, skall ers�ttningen neds�ttas

hos l�nsstyrelsen.

Om borgen�r som avses i f�rsta stycket lider f�rlust till f�ljd av att

neds�ttning ej skett, har han r�tt till ers�ttning av staten eller komm unen

f�r f�rlusten mot avskrivning p� fordringshandlingen. Detsamma g�ller,

om borgen�r lider forlust d�rigenom att ers�ttning blivit f�r l�gt ber�knad
och ers�ttningen till f�ljd a v �verenskommelse mellan staten eller kommu�

nen och den ers�ttningsber�ttigade eller av annan anledning ej blivit

pr�vad av domstol. Talan om ers�ttning enligt detta stycke skall v�ckas

vid fastighetsdomstolen. Lag (1987:133).

35 � Har ers�ttning utg�tt med anledning av f�reskrifter eller till�
st�ndsv�gran enligt denna lag och upph�vas sedermera foreskrifterna helt
eller delvis eller gives tillst�nd, m� markens �gare eller innehavare, om

med h�nsyn till hans nytta av beslutet och omst�ndigheterna i �vrigt s�

finnes sk�ligt, f�rpliktas att �terg�lda ers�ttningen eller del d�rav. Vad nu
sagts skall �ga motsvarande till�mpning, om �tg�rd f�retagits i strid mot

f�reskrifterna eller mot beslutet om tillst�ndsv�gran samt l�nsstyrelsen

och envar annan, som enligt 39 � �ger s�ka handr�ckning, beslutar att icke

p�kalla r�ttelse.

Talan om �terbetalning skall v�ckas vid fastighetsdomstolen inom ett �r

fr�n det lag a kraft �kommit det beslut var� anspr�ket grundas och senast

tio �r efter det ers�ttningen utb etalades, vid p�f�ljd att r�tten d�rtill eljes t

f�rloras. Lag (1971:541).

36 � Ogillas i m�l enligt 33 � talan som har v�ckts av fastighets�garen
eller den som innehar s�rskild r�tt til l fastigheten, kan domstolen forordna
att han skall b�ra si na egna kostnader, om han befinns ha inlett r�tteg�ng�

en utan tillr�ckliga sk�l. Har r�tteg�ngen uppenbart inletts utan sk�lig

grund, f�r domstolen dessutom f�rplikta honom att ers�tta motparten

dennes r�tteg�ngskostnader. Lag (1987:133).

36a � F�r tillsyn �ver efterlevnaden av foreskrifter f�r omr�den och

naturf�rem�l som omfattas av f�rordnanden enligt denna lag, f�r reg ering�

en eller den myndighet som regeringen best� mmer utse naturv�rdsvakter

med de befogenheter som f�ljer av andra och tredje styckena.

En naturv�rdsvakt f�r avvisa den som uppeh�ller sig d�r han inte har

r�tt att vistas p� grund av f�reskrifter som avses i f�rsta stycket.

Ertappas n�gon p� bar g�rning d� han beg�r brott som avses i 37 � f�rsta

stycket 1 f�r naturv�rdsvakten ta i beslag jakt- och f�ngstredskap, fort-

skaffningsmedcl och andra f�rem�l som kan anta s ha betydelse f�r utred�

ning av brottet.

Haren naturv�rdsvakt tagit f�rem�l i besl ag, skall han skyndsamt anm�

la detta till polis- eller � klagarmyndigheten. Den som tar em ot anm�lan

skall f�rfara som om han sj�lv gjo rt beslaget. Lag (1991:641).

1050

36 b � Den som medgctts undantag fr�n f�reskrift som avses i 36a �

f�rsta stycket �r skyldig att inom det omr�de d�r undantaget g�ller vid
anfordran uppvisa beslutet f�r en naturv�rdsvakt eller en polis. Lag
(1991:641).

�

Ansvarsbest�mmelser m.m.

SFS 1991:641

37 �'"' Till b�ter eller Tangelse i h�gst sex m �nader d�ms den som med

upps�t eller av oakts amhet

1. bryter mot f�rbud eller f�reskrift som meddelats enligt 5, 8, 10, II,

14 �, 18 d � eller 19 � eller mot f�rbud enligt 20 � andra stycket eller 21 �

andra stycket,

2. bryter mot 16 � f�rsta stycket f�rsta punkten eller, om ej g�rningen �r

ringa, mot 16 � f�rsta stycket andra punkten eller mot f�reskrift som

meddelats enligt 16 � andra stycket,

3. bryter mot 17 � andra stycket om ej g�rningen �r ringa,
4. utf�r takt eller �tg�rd f�r markavvattning utan att ha beh�vligt till�

st�nd enligt 18 eller 18 c � eller bryter mot villkor eller f�reskrift som har

meddelats i samband med s�dant tillst�nd,

5. underl�teratt fullg�ra skyldighet som f�reskrivits med st�d av 18 a �

eller 20 � f�rsta stycket,

6. bryter mot 22 � f�rsta eller tredje stycket eller mot f�reskrift som

meddelats i samband med m edgivande enligt tredje stycket,

7. �sidos�tter stadgandet i 23 �, om ej g�rningen sker p� plats, till vilken

allm�nheten icke �ger tilltr�de eller har Insyn, eller g�rningen �r ringa, eller

8. uppf�r vilth�gn i strid mot 24 a � eller �sidos�tter villkor som �r

f�renat med tillst� nd till vilth�gn.

Har brott som avses i f�rsta stycket 1 oc h 4 beg�tts med upps�t och � r

det i �vri gt att anse som grovt d�ms till f�ngelse i h�gst tv� �r.

Till ansvar enligt f�rsta eller andra stycket d�ms inte, om g�rningen �r

belagd med straff i brottsbalken. Om ett vitesf�rel�ggande eller vitesf�r�
bud har �vertr�tts, f�r inte d�mas till straff f�r g�rning som omfattas av

f�rel�ggandet.

Utbyte av brott som avses i f�rsta stycket 4 skall f�rklaras f�rverkat, om

det ej � r uppenbart osk�lig t. Lag (199]: 641).

37a � Till b�ter h�gst ettusen kronor d�ms den som �sidos�tter skyldig�

heten enligt 36b � att uppvisa beslut, om hans r�tt enligt beslutet inte

genast kan fastst�llas p� annat s�tt . Lag (199}: 641).

38 � Den som gjort sig skyldig till g�rning som s�gs i 37 � m� f�rpliktas
att ers�tta kostnad som f�ranledes d�rav.

39 �'^ Har n�gon �ver tr�tt beslut eller f�reskrift som avses i 37 � f�rsta
stycket 1, 2, 4, 6 eller 8 f�r l�nsstyrelsen f�rel�gga honom att �stadkomma

r�ttelse. Har i fr�ga om en viss fastighet eller byggnad, anordning eller

anl�ggning p� annans mark �garen till egendomen beg�tt �vertr�delsen

och �verg�r egendomen till ny �gare, f�r denne f�rel�ggas att vidta r�ttelse,
om det inte �r osk�ligt. �r fr�ga om �v ertr�delse av beslut eller f�reskrift
�ver vars efterlevnad kommunal n�mnd med st�d av �verl�telse enligt

18b � ut�var tillsyn, till kommer det i st�llet n�m nden att meddela s�dant

f�rel�ggande. I beslut om f�rel�ggande f�r vite s�ttas ut. Vidare f�r tings-

''Senaste lydelse 1986:262.

"Senaste lydelse 1987: 133.

1051

�

SFS 1991:641

r�tten meddela handr�ckning f�r alt �stadkomma r�ttelse. Ans�kan om
handr�ckning f�r g�ras av allm�n �klagare, statens naturv�rdsverk, l�ns�

styrelsen, den kommunala n�mnd som handhar naturv�rdsfr�gor eller, i

fall d�r kommunal n�mnd har att meddela f�rel�ggande, av den n�mnden .

Bclr�flande s�dan handr�ckning finns best�mmelser i 17 � handr�cknings-

lagen (1981:847).

Vid me ddelande av f�rel�ggande eller f�rbud enligt 17 � f�rsta stycket,

20 � eller 22 � andra stycket f�r l�nsstyrelsen uts�tta vite. Eftcrkoms ej

s�dant f�rel�ggande eller f�rbud, skall p� anmodan av l�nsstyrelsen krono�

fogdemyndigheten f�ranstalta om alt f�rel�ggandet eller f�rbudet f�ljs.

Har n�gon p�b�rjat utf�randet av ett arbetsf�retag som omfattas av sam�
r�dsplikt enligt 20 � innan samr�d skett, f�r l�nsstyrelsen meddela vites-

f�rbud mot verksamheten till dess att samr�ds�rendet har avgjorts.

Byggnadsn�mnden f�r uts�tta vite vid meddelande av f�rel�ggande en�

ligt i 7 ^ tredje stycket. Milj�- och h�lsoskyddsn�mnden f�r uts�tta vite vid
meddelande av f�rel�ggande enligt 24 �. Efterkommes ej f�rel�ggandet,
�ger vederb�rande n�mnd l�ta vidtaga �tg�rden p� den f�rsumliges be�

kostnad.

I beslut om f�rel�ggande som avses i f�rsta, andra eller tredje stycket f�r

f�rordnas att beslutet skall g�l la utan hinder av att det inte har vunnit laga

kraft. Eag (1991:641).

39a � Har ett f�rel�ggande som avses i 39 � f�rsta eller an dra stycket

meddelats n�gon i egenskap av �gare till viss fastighet och �verg�r fastighe�
ten till ny �gare, g�ller f�r el�ggandet i st�llet mot denne. Har i f�rel�g gan�

det utsatts l�pande vite enligt 4� lagen (1985:206) om viten, och har

fastigheten �verg�tt genom k�p, byte eller g�va, g�ller vitct mot den nye
�garen r�knat fr�n tidpunkten f�r �gander�tts�verg�ngen, under f�ruts�tt�

ning att anteckning om vitesf�rel�ggandet dessf�rinnan gjorts enligt 39 b �.

L�pande vite som avser viss period f�r endast tas ut av den som var �gare
vid periodens b�rjan. Annat vite g�ller inte mot den nye �garen, men

vederb�rande myndighet f�r s�tta ut vite f�r den ne.

F�rsta stycket skall ocks� till�mpas n�r f�rel�ggande har meddelats

n�gon i egenskap av tomtr�ttshavare eller eljest som �gare av byggnad,
anl�ggning eller anordning p� mark som tillh�r annan. Vad som s�gs om
l�pande vite g�ller dock endast f�rel�gganden so m har meddelats n�go n i

egenskap av tomtr�ttshavare. Lag (1985:211).

39 b � F�rel�ggande som avses i 39 a � skall genast antecknas i fastighets-

boken eller tomtr�ttsboken. Har i f�rel�ggand et utsatts l�pande vite enligt

4 � lagen (1985; 206) om vite skall �ven detta antecknas. Inskrivningsmyn�
digheten skall genast i rekommen derat brev underr�tta den som senast har
s�kt lagfar t eller in skrivning av f�rv�rv av tomtr�tt om anteckningen, om
denne ej �r f�rel�ggandets adressat.

Har antecknat f�rel�ggande �terkallats, up ph�vts genom lagakraftvu n-

ncl be slut, efterkommits eller f�rfallit, skall det antecknas i fastighetsbo�
ken eller tomtr�ttsboken. Lag (1985:211).

1052

�

40 �"" En kommunal myndighets beslut enligt denna lag f�r �verklagas

SFS 1991:641

hos l�nsstyrelsen.

Beslut av annan statlig myndighet �n regeringen i �rende enligt 13 �,

14 � tredje stycket, 17 �, 20 � andra stycket, 21 �, 22 �, 24 �, 24a �, 39 �

s�vitt avser an nat �n handr�ckning eller 47 � f�r �verklagas hos kammar�

r�tten. Beslut i �vrigt enligt denna lag av annan statlig myndighet �n
regeringen f�r �ver klagas hos regeringen.

Statens naturv�rdsverk f�r �verklaga beslut enligt denn a lag eller enligt

best�mmelser som meddelats med st�d av lagen.

Finner myndighet att den ej kan helt bifalla framst�llning fr�n fortifika-

tionsf�rvaltningen eller statens v�gverk om undantag som avses i 16�
tredje stycket, h�nskjutes �rendet till regeringens pr�vning. Lag
(1991:64!).

41 � F�rbud eller f�reskrift enligt 11 el ler 14 � och beslut enligt 15 � skall
l�nda till efterr�ttelse utan hinder av f�rd klagan. Lag (1974:1025).

42 � Kr�vs f�rberedande unders�kning p� marken innan beslut medde�
las i ett naturv�rds�rende, f�r s�dan unders�kning verkst�llas genom l�ns�

styrelsens f�rsorg.

Har regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer i na-

lurv�rdssyfte beslutat om en inventering av vissa naturresurser, har den

som f� tt i uppdrag at t utf�ra arbetet r�tt att f� tilltr�de till marken och att

d�r g�ra unders� kningar.

Unders�kningar enligt f�rsta eller andra stycket skall utf�ras s�, att

minsta skada och i ntr�ng v�llas.

I samband med beslut om tillst�nd till bebyggelse, t�kt eller annat

arbetsf�retag �ger l�nsstyrelsen f�reskriva att f�retaget skall bekosta s�r�

skild unders�kning av det ber�rda omr�det eller p� annat s�tt gottg�ra

intr�nget i na turv�rdsintresset. Lag (1982:1097).

43 � " Innan l�nsstyrelsen fattar beslut om bildande av naturreservat
eller naturv�rdsomr�de eller avg�r annat naturv�rds�rende av vikt, skall

l�nsstyrelsen samr�da med kommunen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�rordna

att befogenhet som enligt 16 a � f�rsta stycket, 17 � samt 39 � f�rsta och
andra styckena an kommer p� l�nsstyrelse, skall ankomma p� k ommunal

myndighet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�rordna

att de befogenheter som enligt 7 9, 11 13, 19 och 20 � � tillkommer
l�nsstyrelsen �ven skall tillkomma en kommunal myndighet. Lag

(1991:641).

"'Senaste lydelse 19K7; 133.

"Senastclydclsc 1987; 133.

1053

�

SFS 1991:641

�verg�Dgsbest�mmelser le

44 � Denna lag tr�der i kraft den I januari 1965. Genom lagen upph�vas
strandlagen den 30 maj 1952 ( nr 382) och naturskyddslagen den 21 no�

vember 1952 (nr 688).

F�rekommer i lag eller f�rfa ttning h�nvisning till eller avses d�ri eljest

stadgande, som ersatts genom best�mmelse i nya lagen, skall den best�m�

melsen i st�llet t ill�mpas.

45 � I fr�ga om fridlysning, som skett med st�d av �ldre lag, samt
f�rbud, f�rel�ggande, f�rordnande eller tillst�nd som meddelats med st�d
av 8, 16, 17, 20, 21, 23 eller 27 � naturskyddslagen eller 1 eller 2�
strandlagen skall s� anses som om beslutet meddelats enligt m otsvarande
best�mmelse i nya lagen. I den m�n f�rordnande enligt 21 � naturskydds�

lagen sammanfaller med det i 18 � nya lagen stadgade f�rbudet tr�der detta
i st�llet f�r f�ro rdnandet.

Betr�ffande r�tt till ers �ttning eller inl�sen p� grund av beslut ang�ende

fridlysning, f�rel�ggande eller tillst�nd, som meddelats f�re nya lagens

ikrafttr�dande, skall �ldre tag fortfarande g�lla.

Vid till�mpning av 28 � nya lagen med anledn ing av f�rordnande enligt

21 � naturskyddslagen skall f�rordnandet anses meddelat vid nya lagens
ikrafttr�dande.

46 � T�ktverksamhet, som p�g�r vid nya lagens ikraft tr�dande utan att
tillst�nd erfordrats enligt 21 � naturskyddslagen men som kr�ver tillst�nd

enligt 18 � nya lagen, m� fortg� intill dess l�nsstyrelsen f �rordnar annat.

F�r att verksamheten skall f� fortg� ef ter den 30 juli 1965 erfordras dock

att tillst�nd s�kts dessf�rinnan.

Har tillst�nd till fortsatt t�k t v�grats eller f�renats med f�reskrifter och

medf�r detta att kostnader, som nedlagts f�r fyndighetens tillvaratagande,

bliva onyttiga, skall sk�lig gottg�relse utg� h�rf�r, om ej s�rskilda sk�l �ro
d�remot. Betr�ffande s�dan go ttg�relse skola best�mmelserna i 31 � andra

stycket samt 32 36 � � �ga motsvarande till�mpning. Lag (1972: 779).

47 � Anordning, som avses i 22 � och som lagligen anb ringats f�re nya
lagens ikrafttr�dande, m� bibeh�llas utan hinder av best�mmelserna i
sagda paragraf. Finnes dylik anordning vara uppenbart vanprydande i
landskapsbilden, m� l�nsstyrelsen meddela f�rel�ggande om avl�gsnande
av anordningen eller vidtagande av annan erforderlig �tg�rd d�rmed. I fall
som nu sagts skall vad i 39 � andra stycket stadgas �ga motsvarande

till�mpning.

Har n�gon enligt f�rsta stycket �lagts att avl�gsna d�r omf�rm�ld anord�

ning, m� l�nsstyrelsen, om s�rskilda sk�l f�ranleda d�rtill, av allm�nna

medel tillerk�nna honom ers�ttning f�r f�rlust med belopp h�gst motsva�

rande kostnaderna f�r anordningens anskaffande, anbringande och bortta�

gande.

1054

'"71111964:822.

�

48 � Vad i 30 � f�rsta stycket andra punkten stadgas skall ick e g�lla med

SFS 1991:641

avseende � st�ngsel eller dike, som tillkommit f�re den I januari 1953 eller
som tillkommit d�refter men f�re nya lagens ik rafttr�dande och icke �r

bel�get inom eller i n�rheten av strandskyddsomr�de enligt 1 � strandlagen
eller 15 � nya lagen. Har den som h�ller s�dant st�ngsel eller dike borttagit
detsamma p� grund av f�rel�ggande enligt 17 �, � r han ber�ttigad att av
staten erh�lla ers�ttning f�r kostnade rna. Lag (1982:1097).

�verg�ngsbest�mmelser'^

1. Denna lag tr�d er i kraft den 1 januari 1975 utom s�v itt g�ller 15 och

15 a ��. 1 sistn�mnda delar tr�der lagen i kraft d en 1 ju li 1975, d� �ven de

strandskyddsf�rordnanden som meddelats dessf�rinnan upph�r att g�lla.

4. Strandomr�de som vid utg�ngen av juni 1975 ing�r i fastst�lld gene�

ralplan, stadsplan eller byggnadsplan skall ej omfattas av strandskydd

enligt nya lagen, om ej a nnat f�rordnas.

5. I fr �ga om f�re den 1 januari 1975 uppf�rda anl�ggningar av det slag

som avses i 16 � f�rsta stycket andra punkten i dess nya jyd else g�ller �ldre

best�mmelser.

6. I fr�ga om f�rordnanden som meddelats enligt 19 � i dess tidigare

lydelse g�ller �ldre best�mmelser intill dess l�nsstyrelsen f�ror dnar annat.

Denna lag^" tr�der i kraft s�vitt av ser 7 � den 1 januari 1983 och i �vrigt

den 1 ju li 1983.

Best�mmelserna i 39 � f�rsta stycket andra meningen skall inte till�mpas

n�r �vertr�delsen �gt rum f�re ikrafttr�dandet. Best�mmelserna i 39 a och
39 b �� g�ller endast i fr�ga om f�rel�gganden som meddelats efter ikraft�
tr�dandet.

Denna lag^' trader i kraft den 1 januari 1984. 1 fr�ga om f�retag, vartill

tillst�nd har l�mnats enligt vattenlagen (1918:523), g�ller �ldre best�m�

melser.

Denna lag'^ tr�de r i kraft den 1 juli 1986.
Betr�ffande markavvattningsf�retag, f�r vilka ans�kan om f�rordnande

av f�rr�ttningsman

alt handl�gga f�rr�ttning

enligt vattenlagen

(1983:291) eller motsvarande �ldre best�mmelser har inkommit till l�ns�

styrelsen f�re ikrafttr�dandet, g�ller �ldre best�mmelser.

1. Denna lag " tr�der i kraft den 1 ju li 1987.

"Till 1974:1025.

1982:1097.

" 1983:654.

"1986:262.

"1987:133.

�

SFS 1991:641

2. Betr�ffande �renden enligt 21 � som l�nsstyrelsen har avgjort fore

ikrafttr�dandet skall �ldre best�mmelser till�mpas.

3, Vid pr�vning av fr�ga o m r�tt till ers�ttning med anledning av s�dana

beslut enligt 8 � eller 9 � som l�nsstyrelsen ha r meddelat f�re ikrafttr�dan�
det, skall 26 � i sin �ldre lydelse till�mpa s. Vad nu sagts utg�r dock inte

n�got hinder for till�mpningen av 27 a � i fr�ga om de beslut som avses i

den paragrafen och som har meddelats f�re ikrafttr�dandet.

4.1 m�l enligt 33 � i vil ka talan har v�ckts f�re ikrafttr�dandet skall 36 �

i sin �ldre lydelse till�mpas.

1. Denna lag^" tr�der i kraft den 1 augusti 1991.
2. Best�mmelserna i 37 � tredje stycket g�ller �ven i fr�ga om g�rning

som beg�tts fore ikrafttr�dandet.

3.1 fr�ga om �verklagande av beslut som meddelats f�re ikrafttr�dandet

g�ller �ldre f�reskrifter.

P� regeringens v�gnar

BIRGITTA DAHL

Ulf Andersson

(Milj�departementet)

1991:641.

�

;

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1991:641

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se