SFS 1987:12

Start / Miljörätt / Miljöbalk (1998:808) / SFS 1987:12

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> / SFS 1987:12 om IiMsIi�llnmg med Eaturresorser m. m.; uikom fr�n trycket den 27 januari 1987 Utf�rdad den 8 januari 1987. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � Marken, vattnet och den fysiska milj�n i �vrigt skall anv�ndas s� att en fr�n ekologisk, social och samh�llsekonomisk synpunkt l�ngsiktigt god hush�llning fr�mjas. 2 � Best�mmelserna i 2 och 3 kap. skall till�mpas enligt vad som �r f�reskrivet i plan- och byggla gen (1987:10), vattenlagen (1983:291), mil j�� skyddslagen (1969:387), naturv�rdslagen (1964: 822), lagen (1985:62 0) om vissa torvfyndigheter, v�glagen (1971:948), lagen (1902:71 s. 1) innefattan� de vissa best�mmelser om elektriska anl�ggningar, lagen (1978:160) om vissa r�rledningar och luftfartslagen (1957:297). 2 kap. Grundl�ggande hush�llningsbest�mmelser 1 � Mark- och vattenomr�den skall anv�ndas f�r det eller de �ndam�l f�r vilka omr�dena �r mest l�mpade med h�nsyn till beskaffenhet och l�ge samt f�religgande behov. F�retr�de skall ges s�dan anv�ndning som med� f�r en fr�n allm�n synpunkt god hush�llning. 2 � Stora mark- och vattenomr�den som inte alls eller endast obetydligt �r p�verkade av exploateringsf�retag eller andra ingrepp i milj�n skall s � l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt p�verk a omr�denas karakt�r. 3 � Mark- och vattenomr�den som �r s�rskilt k�nsliga f r�n ekologisk synpunkt skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan skada naturmilj�n. 4 � Jord- och skogsbruk �r n�ringar av nationell betydelse. Brukningsv�rd jordbruksmark far tas i anspr�k f�r bebyggelse eller anl�ggningar endast om det beh�vs f�r att tillgodose v�sentliga samh�llsin� tressen och detta behov inte kan tillgodoses p� ett fr�n allm�n s ynpunkt tillfredsst�llande s�tt genom att annan mark tas i anspr�k. Skogsmark som har betydelse f�r skogsn�ringen skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra ett rationellt skogsbruk. 5 � Mark- och vattenomr�den som har betydelse f�r renn�ringen eller yrkesfisket eller f�r vattenbruk skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra n�ringarnas bedrivande. ' Prop, 1985/86: 3, BoU 1986/87:3, rskr. 34. 91 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:12 Omr�den som �r av riksintresse f�r renn�ringen eller yrkesfisket s skyddas mot �tg�rder som avses i f�rsta stycket. 6 � Mark- och vattenomr�den som har betydelse fr�n allm�n synpun p� grund av omr�denas naturv�rden eller kulturv�rden eller med h�nsyn; till friluftslivet skall s� l�ngt m�jlig t skyddas mot �tg� rder som kan p�tag-. ligt skada natur- eller kulturmilj�n. Behovet av omr�den f�r friluftsliv i n�rheten av t�torter skall s�rskilt beaktas. Omr�den som �r av riksintresse f�r naturv�rden, kulturminnesv�rden eller friluftslivet skall skyddas mot �tg� rder som avses i f�rsta stycket. 7 � Mark- och vattenomr�den som inneh�ller v�rdefulla �mnen eller material skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra utvinningen av dessa. Omr�den som inneh�ller fyndigheter av �mnen eller material som �r av riksintresse skall skyddas mot �tg�rder som avses i f�rsta stycket. 8 � Mark- och v attenomr�den som �r s�rskilt l�mpliga f�r anl�ggningar f�rindustriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommuni� kationer, vattenf�rs�rjning eller avfallshantering skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra tillkomsten eller utnytt� jandet av s�dana anl�ggningar. Omr�den som �r av riksintresse f�r anl�ggningar som avses i f�rsta stycket skall skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra tillkom sten eller utnyttjandet av anl�ggningarna. 9 � Mark- och vattenom r�den som har betydelse f�r totalf�rsvaret skall s� l�ngt m�jligt skydd as mot �tg� rder som kan p�tagligt motverka total� f�rsvarets intressen. Omr�den som �r av riksintresse p� grund av att de beh�vs f�r totalf�ri svarets anl�ggningar skall skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra tillkomsten eller utnyttjandet av anl�ggningarna. 10 � Om ett omr�de enligt 5-8 �� r av riksintresse f�r flera of�renliga �ndam�l, skall f�retr�de ges �t det eller de �ndam�l som p� l�mpligaste s�tt fr�mjar en l�ngsiktig hush�llning med marken, vattnet och den fysiska milj�n i �vrigt. B eh�vs omr�det eller en del av detta f�r en anl�ggning f�r totalf�rsvaret skall f�rsvarsintresset ges f�retr�de. Beslut med st�d av f�rsta stycket f�r inte strida mot hush�llningsbest�m- melsema i 3 kap. 3 kap. S�rskilda hush�llningsbest�mmelser f�r vissa omr�den i land et 1 � De omr�den som anges i 2 -6 �� r, med h�nsyn till de natur- och kulturv�rden som finns i omr�dena, i sin helhet av riksintresse. Exploatc- ringsf�retag och andra ingrepp i mil j�n f�r komma till st�nd i dessa omr� � den endast om hinder inte m�ter enligt 2 -6 �� och om det kan ske p� ett s�tt som inte p�tagligt skadar omr�denas natur- och kulturv�rden. Best�mmelserna i detta kapitel utg�r inte hinder f�r utvecklingen av 92 befintliga t �torter eller av det lokala n�ringslivet eller f�r utf�randet av � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> anl�ggningar som beh�vs f�r totalf�rsvaret. Om de t finns s�rskilda sk�l SFS 1987; 12 utg�r best�mmelserna inte heller hinder f�r anl�ggningar f�r utvinning av s�dana fyndigheter av �mnen eller material som avses i 2 ka p. 7 � an dra stycket. 2 � Inom f�ljande omr�den skall turismens och friluftslivets, fr�mst det r�rliga friluftslivets, intressen s�rskilt beaktas vid bed�mningen av till�t� ligheten av exploateringsf�retag eller andra ingrepp i milj�n: Kustomr�det och sk�rg�rden i Bohusl�n fr�n riksgr�nsen mot Norge till Lysekil Kustomr�det i Halland Kullaberg och Hallands�sen med angr�nsande kustomr�den Kustomr�det i Sk�ne fr�n �rnahusen s�der om Skillinge till �hus Kustomr�dena och sk�rg�rdarna i Sm�land och �sterg�tland fr�n Os� karshamn till Ark�sund Kustomr�dena och sk�rg�rdarna i S�dermanland och Uppland fr�n Oxel�sund till Herr�ng och Sing� Kustomr�det och sk�rg�rden i �ngermanland fr�n Storfi�rden vid �ngerman�lvens mynning till Skagsudde Kustomr�det och sk�rg�rden i Norrbotten fr�n Bond�Q�rden till riks- gr�nsen mot Finland �land Gotland Sj�- och �slandskapet vid Romele�sen i Sk�ne �snen med �ar och strandomr�den och omr�dena s�der d�rom utmed M�mims�n och vid sj�n Mien till Pukaviksbukten och Listerlandet V�nern med �ar och strandomr�den V�ttern med �ar och strandomr�den Tiveden med omr�dena vid sj�n Unden och sj�n Viken samt omr�det utmed G�ta kanal mellan Karlsborg och S j�torp Omr�det Dalsland-Nordmarken fr�n Mellerud och sj�n �nimmen vid V�nern till sj�systemet fr�n Dals-Ed i s�der till �rj�ng och �stervallskog i norr Fryksdalen fr�n Kil till Torsby samt omr�det utmed �vre delen av Klar�lven inom Torsby kommun M�laren med �ar och stra ndomr�den Omr�det Malingsbo-KIoten mellan Stor�, Kopparberg, Smedjebacken och Skinnskatteberg Omr�det utmed Dal�lven fr�n Ave sta till Skutsk �r Siljan och Orsasj�n med �a r och strandomr�den samt omr�det utmed Ore�lven, sj�n Skat tungen och Oresj�n med o mr�det s�der d�rom �ver Guller�sen och Boda till R�ttvik Omr�det utmed Ljusnan fr�n F�rila till Bergvik Vindel�dalen Fj�llv�rlden fr�n Transtrandsfi�llen i s�der till Treriksr�set med undan� tag f�r de fi�llomr�den som anges i 5 �. 3 � Inom ku stomr�dena och sk�rg�rdarna i Bohusl�n fr�n gr�nsen mot Norge till BroQorden, i Sm�land och �sterg�tland fr�n Simpevarp till Ark�sund och i �ngermanland fr�n Storfj�rden vid �ngerman�lvens myn- 93 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "A SFS 1987:12 ning till Skagsudde samt p� �land f�r anl�ggninga r som avses i 4 kap. 1 f�rsta stycket inte komma till st�n d. ''ty 4 � Inom kustomr�dena och sk�rg�rdarna fr�n BroQorden till Simpevaip f: och fr�n Ark�sund till Forsmark, utmed Gotlands kust, p� �stergarn och Storsudret p� Gotland samt p� F�r� f�r fritidsbebyggelse komma till st�nd ' endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse, � m det finns^ s�rskilda sk�l f�r dock annan fritidsbebyggelse komma till st�nd , f�retr�-i desvis s�dan som tillgodoser det r�rliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i n�rheten av de stora t�tortsregionerna. Anl�ggningar som avses i 4 kap. I � f�rs ta stycket f�r komma till st�nd endast p� platser d�r anl�ggningar av s�dant slag redan finns. 5 � Inom fj�llomr�dena L�ngQ�llet-Rogen, Sylarna-Helags, Sk�cker- fj�llen. Burvattnet, Hotagsfj�llen, Frostviken-BorgaQ�llen, MarsQ�llen- VardoQ�llen, Artfl�llet, T�ma-VindelQ�llen, Sarek-Mavas, Kebne- kaise-Sjaunja, Rostu och Pessinki far bebyggelse och anl�ggningar k om� ma till st�n d endast om det beh�vs f�r renn�ringen, den bofasta befolk� ningen, den vetenskapliga forskningen eller det r�rliga friluftslivet. Andra �tg�rder inom omr�dena f� r vidtas endast om det kan ske utan att omr� denas karakt�r p�verkas. 6 � Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vatten�verledning for kraft�ndam�l f�r inte utf�ras i f�ljande vattenomr�den; Torne�lven Kalix�lven Pite�lven Vindel�lven I Dal�lven V�sterdal�lven uppstr�ms Hummelforsen och �ster� dal�lven uppstr�ms Tr�ngslet I Ljusnan Hylstr�mmen i Voxnan Ljungan uppstr�ms Storsj�n I Indals�lven �re�lven, Ammer�n u ppstr�ms �verammer, Stor�n- Damm�n samt H�r kan uppstr�ms Hotagen I �ngerman�lven Lejar�lven, Stor�n uppstr�ms Klumpvattnet, L�ng- sel�n-R�rstr�ms�lven, Sax�n, Ransar�n uppstr�ms Ransarn samt Vojm�n upps tr�ms Vojmsj�n Vapst�lven Mo�lven L�gde�lven �re�lven I Ume�lven T�rna�n, Giijes�n och Jukt�n uppstr�ms Fjosoken I Skellefte�lven k�llfl�dena uppstr�ms S�dvajaure respektive Riebnes Byske�lven I Lule�lven Stora Lule�lven uppstr�ms Akkajaure, Lilla Lule�lven uppstr�ms Skalka och Tjaktjajaure samt P�rl�lven R�ne�lven Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vatten�verlcdning f�r kraft� �ndam�l f�r inte heller utf�ras i f�ljande �lvstr�ckor: 94 I Klar�lven str�ckan mellan K�rrbackstrand och Edeb�ck � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I-Dal�lven V�sterdal�lven nedstr�ms Skiffsforsen samt str�ckan SFS 1987:12 mellan N�s bru k och Gysinge I Ljusnan str�ckan mellan Hede och Svegsj�n samt str�ckan mel� lan Laforsen och Malmyrstr�mmen I Ljungan str�ckan mellan Havern och Holmsj�n I Indals�lven L�ngan nedstr�ms Land�sj�n I Ume�lven T�maforsen mellan Stor-Laisan och G�uta. F�rsta och andra styckena g�ller inte vattenf�retag som f�rorsakar endast obetydlig milj�p�verkan. 4 kap. Tiil�tlighetspr�vning av industrianl�ggningar m. m. 1 � F�ljande slag av nya anl�ggningar far inte utf�ras utan tillst�nd av regeringen: 1. j�rn- och st�lverk, metallverk och ferrolegeringsverk, 2. massafabriker och pappersbruk, 3. fabriker f�r raffinering av r�olja eller f�r tung petrokemisk produk� tion, 4. fabriker f�r framst�llning av baskemikalier eller g�dselmedel, 5. cementfabriker, 6. anl�ggningar f�r k�rnteknisk verksamhet som pr�vas av regeringen enligt lagen (1984:3) om k�rnteknisk verksamhet samt anl�ggningar f�r att bryta uranhaltigt material eller andra �mnen som kan anv�ndas f�r fram� st�llning av k�rnbr�nsle, 7. anl�ggningar f�r eldning med fossi lt br�nsle om anl�ggningen har e n tillf�rd effekt om minst 200 megawatt, 8. anl�ggningar f�r att utvinna �mnen eller material inom de omr�den som anges i 3 kap. 5 �. Tillst�nd av regeringen kr�vs �ven f�r att bygga plattformar som �r avsedda att anv�ndas vid utvinning av olja eller gas inom havsomr�den och f�r att ankra eller f�rt�ja s�dana plattformar f�r reparation, ombyggnad eller av annan anledning, 2 � Om en anl�ggning eller en �tg�rd, som inte omfattas av kravet p� tillst�nd enligt 1 �, kan ant as f� betydande omfattning eller bli av ingripan� de beskaffenhet, f�r regeringen i ett visst fall besluta att anl�ggningen eller �tg�rden inte f�r utf�ras utan tillst�nd enligt detta kapitel. Statliga myndigheter s om f�r k�nnedom om anl�ggningar och �tg�rder som avses i f�rsta stycket skall underr�tta regeringen om detta. 3 � Tillst�nd enligt 1 eller 2 � f�r l� mnas om hinder inte m�ter p� grund av best�mmelserna i 2 eller 3 kap. eller med h�nsyn till an dra allm�nna planeringssynpunkter och om kommunfullm�ktige har tillstyrkt att till� st�nd l�mnas. 4 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen i ett visst fall medge undantag fr�n kravet p� tillst�nd enligt 1 �. 5 � Tillst�nd enligt I eller 2 � f�r f�renas med villkor f�r att tillgodose allm�nna intressen och g�ras beroende av att saken inom viss tid fullf�ljs 95 genom ans�kan om pr�vning enligt milj�skyddslagen (1969: 387). � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ . . ; SFS 1987:12 6 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r skall den d�mas som upps�tli-! gen eller av oaktsamhet 1. p�b�ljar en anl�ggning eller vidtar n�gon annan �tg�rd som anges i' 1 � utan a tt regeringen har meddelat tillst�nd eller medgett undantag fr�n kravet p� tillst�nd, 2. p�b�ljar eller forts�tter utf�randet av en anl�ggning eller en �tg�rd sedan regeringen enligt 2 � har beslutat att anl�ggningen eller �tg�rden inte far utf�ras utan tillst�nd, eller 3. inte r�ttar sig efter ett villkor eller en f�reskrift som regeringen har meddelat med st�d av d etta kapitel, om �vertr�delsen inte �r ringa. 5 kap. Myndigheternas uppgifter, ansvarsf�rdelning m. m. 1 � Varje myndighet som skall till�mpa denna lag skall se till att s�dana planer enligt plan- och bygglag en (1987; 10) och s�dant planeringsunderlag som belyser hush�llningsfr�gan finns tillg�ngliga i m�let eller �rende t. Om myndigheten beg�r det, �r kommunen skyldig att tillhandah�lla planer enligt plan- och bygglagen samt planeringsunderlaget till dessa. L�nsstyrelsen skall st�lla samman utredningar, program och annat pla� neringsunderlag som har betydelse f�r hush�llningen med naturres urser i l�net och som finns hos statliga myndigheter. L�nsstyrelsen �r skyldig att p� beg�ran tillhandah�lla s�dant planeringsunderlag �t kommuner och myndigheter som skall till�mpa denna lag. 2 � Regeringen f�r i visst fall be sluta att en eller flera kommuner skall redovisa till regeringen eller n�gon annan myndighet hur kommunen i sin planering enligt plan- och bygglagen (1987:10) avser att tillgodose ett intresse som r�r hush�llningen med naturresurser. Statliga myndigheter skall anm�la till regeringen om det uppkommer behov av s�dan redovis� ning. 3 � L�nsstyrelsen har tillsyn i l�net �ver hush�llningen med naturre� surser och efterlevnaden av vad som f�reskrivs i eller beslutas med st�d av 4 kap. De centrala f�rvaltningsmyndigheterna har var och en inom sitt verk� samhetsomr�de uppsikt �ver hush�llningen med naturresurser. Statens planverk har den allm�nna uppsikten �ver hush�llningen med naturre� surser. Denna lag tr�der i kraft den I juli 198 7. Betr�ffande m�l och �renden enligt vattenlagen (1983:291) som an- h�ngiggjorts hos vattendomstol f�re ikrafttr�dandet skall �ldre best�mmel� ser till�mpas. P� regeringens v�gnar INGVAR CARLSSON HANS GUSTAFSSON 96 (Bostadsdepartementet) � </div> </div>

SFS 1987:12

om IiMsIi�llnmg med Eaturresorser m. m.;

uikom fr�n trycket

den 27 januari 1987

Utf�rdad den 8 januari 1987.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

1 � Marken, vattnet och den fysiska milj�n i �vrigt skall anv�ndas s� att

en fr�n ekologisk, social och samh�llsekonomisk synpunkt l�ngsiktigt god

hush�llning fr�mjas.

2 � Best�mmelserna i 2 och 3 kap. skall till�mpas enligt vad som �r

f�reskrivet i plan- och byggla gen (1987:10), vattenlagen (1983:291), mil j��
skyddslagen (1969:387), naturv�rdslagen (1964: 822), lagen (1985:62 0) om

vissa torvfyndigheter, v�glagen (1971:948), lagen (1902:71 s. 1) innefattan�

de vissa best�mmelser om elektriska anl�ggningar, lagen (1978:160) om

vissa r�rledningar och luftfartslagen (1957:297).

2 kap. Grundl�ggande hush�llningsbest�mmelser

1 � Mark- och vattenomr�den skall anv�ndas f�r det eller de �ndam�l f�r

vilka omr�dena �r mest l�mpade med h�nsyn till beskaffenhet och l�ge
samt f�religgande behov. F�retr�de skall ges s�dan anv�ndning som med�

f�r en fr�n allm�n synpunkt god hush�llning.

2 � Stora mark- och vattenomr�den som inte alls eller endast obetydligt
�r p�verkade av exploateringsf�retag eller andra ingrepp i milj�n skall s �
l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt p�verk a omr�denas
karakt�r.

3 � Mark- och vattenomr�den som �r s�rskilt k�nsliga f r�n ekologisk

synpunkt skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan skada
naturmilj�n.

4 � Jord- och skogsbruk �r n�ringar av nationell betydelse.

Brukningsv�rd jordbruksmark far tas i anspr�k f�r bebyggelse eller

anl�ggningar endast om det beh�vs f�r att tillgodose v�sentliga samh�llsin�

tressen och detta behov inte kan tillgodoses p� ett fr�n allm�n s ynpunkt
tillfredsst�llande s�tt genom att annan mark tas i anspr�k.

Skogsmark som har betydelse f�r skogsn�ringen skall s� l�ngt m�jligt

skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra ett rationellt skogsbruk.

5 � Mark- och vattenomr�den som har betydelse f�r renn�ringen eller

yrkesfisket eller f�r vattenbruk skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder

som kan p�tagligt f�rsv�ra n�ringarnas bedrivande.

' Prop, 1985/86: 3, BoU 1986/87:3, rskr. 34.

�

SFS 1987:12

Omr�den som �r av riksintresse f�r renn�ringen eller yrkesfisket s

skyddas mot �tg�rder som avses i f�rsta stycket.

6 � Mark- och vattenomr�den som har betydelse fr�n allm�n synpun

p� grund av omr�denas naturv�rden eller kulturv�rden eller med h�nsyn;

till friluftslivet skall s� l�ngt m�jlig t skyddas mot �tg� rder som kan p�tag-.

ligt skada natur- eller kulturmilj�n. Behovet av omr�den f�r friluftsliv i

n�rheten av t�torter skall s�rskilt beaktas.

Omr�den som �r av riksintresse f�r naturv�rden, kulturminnesv�rden

eller friluftslivet skall skyddas mot �tg� rder som avses i f�rsta stycket.

7 � Mark- och vattenomr�den som inneh�ller v�rdefulla �mnen eller

material skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt

f�rsv�ra utvinningen av dessa.

Omr�den som inneh�ller fyndigheter av �mnen eller material som �r av

riksintresse skall skyddas mot �tg�rder som avses i f�rsta stycket.

8 � Mark- och v attenomr�den som �r s�rskilt l�mpliga f�r anl�ggningar
f�rindustriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommuni�
kationer, vattenf�rs�rjning eller avfallshantering skall s� l�ngt m�jligt
skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra tillkomsten eller utnytt�

jandet av s�dana anl�ggningar.

Omr�den som �r av riksintresse f�r anl�ggningar som avses i f�rsta

stycket skall skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra tillkom sten

eller utnyttjandet av anl�ggningarna.

9 � Mark- och vattenom r�den som har betydelse f�r totalf�rsvaret skall
s� l�ngt m�jligt skydd as mot �tg� rder som kan p�tagligt motverka total�

f�rsvarets intressen.

Omr�den som �r av riksintresse p� grund av att de beh�vs f�r totalf�ri

svarets anl�ggningar skall skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra

tillkomsten eller utnyttjandet av anl�ggningarna.

10 � Om ett omr�de enligt 5-8 �� r av riksintresse f�r flera of�renliga
�ndam�l, skall f�retr�de ges �t det eller de �ndam�l som p� l�mpligaste s�tt

fr�mjar en l�ngsiktig hush�llning med marken, vattnet och den fysiska

milj�n i �vrigt. B eh�vs omr�det eller en del av detta f�r en anl�ggning f�r
totalf�rsvaret skall f�rsvarsintresset ges f�retr�de.

Beslut med st�d av f�rsta stycket f�r inte strida mot hush�llningsbest�m-

melsema i 3 kap.

3 kap. S�rskilda hush�llningsbest�mmelser f�r vissa omr�den i land et
1 � De omr�den som anges i 2 -6 �� r, med h�nsyn till de natur- och

kulturv�rden som finns i omr�dena, i sin helhet av riksintresse. Exploatc-
ringsf�retag och andra ingrepp i mil j�n f�r komma till st�nd i dessa omr� �

den endast om hinder inte m�ter enligt 2 -6 �� och om det kan ske p� ett

s�tt som inte p�tagligt skadar omr�denas natur- och kulturv�rden.

Best�mmelserna i detta kapitel utg�r inte hinder f�r utvecklingen av

befintliga t �torter eller av det lokala n�ringslivet eller f�r utf�randet av

�

anl�ggningar som beh�vs f�r totalf�rsvaret. Om de t finns s�rskilda sk�l

SFS 1987; 12

utg�r best�mmelserna inte heller hinder f�r anl�ggningar f�r utvinning av
s�dana fyndigheter av �mnen eller material som avses i 2 ka p. 7 � an dra

stycket.

2 � Inom f�ljande omr�den skall turismens och friluftslivets, fr�mst det

r�rliga friluftslivets, intressen s�rskilt beaktas vid bed�mningen av till�t�

ligheten av exploateringsf�retag eller andra ingrepp i milj�n:

Kustomr�det och sk�rg�rden i Bohusl�n fr�n riksgr�nsen mot Norge till

Lysekil

Kustomr�det i Halland

Kullaberg och Hallands�sen med angr�nsande kustomr�den
Kustomr�det i Sk�ne fr�n �rnahusen s�der om Skillinge till �hus

Kustomr�dena och sk�rg�rdarna i Sm�land och �sterg�tland fr�n Os�

karshamn till Ark�sund

Kustomr�dena och sk�rg�rdarna i S�dermanland och Uppland fr�n

Oxel�sund till Herr�ng och Sing�

Kustomr�det och sk�rg�rden i �ngermanland fr�n Storfi�rden vid

�ngerman�lvens mynning till Skagsudde

Kustomr�det och sk�rg�rden i Norrbotten fr�n Bond�Q�rden till riks-

gr�nsen mot Finland

�land

Gotland
Sj�- och �slandskapet vid Romele�sen i Sk�ne

�snen med �ar och strandomr�den och omr�dena s�der d�rom utmed

M�mims�n och vid sj�n Mien till Pukaviksbukten och Listerlandet

V�nern med �ar och strandomr�den
V�ttern med �ar och strandomr�den

Tiveden med omr�dena vid sj�n Unden och sj�n Viken samt omr�det

utmed G�ta kanal mellan Karlsborg och S j�torp

Omr�det Dalsland-Nordmarken fr�n Mellerud och sj�n �nimmen vid

V�nern till sj�systemet fr�n Dals-Ed i s�der till �rj�ng och �stervallskog i
norr

Fryksdalen fr�n Kil till Torsby samt omr�det utmed �vre delen av

Klar�lven inom Torsby kommun

M�laren med �ar och stra ndomr�den

Omr�det Malingsbo-KIoten mellan Stor�, Kopparberg, Smedjebacken

och Skinnskatteberg

Omr�det utmed Dal�lven fr�n Ave sta till Skutsk �r

Siljan och Orsasj�n med �a r och strandomr�den samt omr�det utmed

Ore�lven, sj�n Skat tungen och Oresj�n med o mr�det s�der d�rom �ver
Guller�sen och Boda till R�ttvik

Omr�det utmed Ljusnan fr�n F�rila till Bergvik

Vindel�dalen

Fj�llv�rlden fr�n Transtrandsfi�llen i s�der till Treriksr�set med undan�

tag f�r de fi�llomr�den som anges i 5 �.

3 � Inom ku stomr�dena och sk�rg�rdarna i Bohusl�n fr�n gr�nsen mot

Norge till BroQorden, i Sm�land och �sterg�tland fr�n Simpevarp till

Ark�sund och i �ngermanland fr�n Storfj�rden vid �ngerman�lvens myn-

�

SFS 1987:12

ning till Skagsudde samt p� �land f�r anl�ggninga r som avses i 4 kap. 1

f�rsta stycket inte komma till st�n d.

''ty

4 � Inom kustomr�dena och sk�rg�rdarna fr�n BroQorden till Simpevaip f:
och fr�n Ark�sund till Forsmark, utmed Gotlands kust, p� �stergarn och

Storsudret p� Gotland samt p� F�r� f�r fritidsbebyggelse komma till st�nd '
endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse, � m det finns^
s�rskilda sk�l f�r dock annan fritidsbebyggelse komma till st�nd , f�retr�-i

desvis s�dan som tillgodoser det r�rliga friluftslivets behov eller avser
enkla fritidshus i n�rheten av de stora t�tortsregionerna.

Anl�ggningar som avses i 4 kap. I � f�rs ta stycket f�r komma till st�nd

endast p� platser d�r anl�ggningar av s�dant slag redan finns.

5 � Inom fj�llomr�dena L�ngQ�llet-Rogen, Sylarna-Helags, Sk�cker-

fj�llen. Burvattnet, Hotagsfj�llen, Frostviken-BorgaQ�llen, MarsQ�llen-

VardoQ�llen, Artfl�llet, T�ma-VindelQ�llen, Sarek-Mavas, Kebne-

kaise-Sjaunja, Rostu och Pessinki far bebyggelse och anl�ggningar k om�
ma till st�n d endast om det beh�vs f�r renn�ringen, den bofasta befolk�
ningen, den vetenskapliga forskningen eller det r�rliga friluftslivet. Andra

�tg�rder inom omr�dena f� r vidtas endast om det kan ske utan att omr�
denas karakt�r p�verkas.

6 � Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vatten�verledning for

kraft�ndam�l f�r inte utf�ras i f�ljande vattenomr�den;

Torne�lven

Kalix�lven

Pite�lven
Vindel�lven

I Dal�lven

V�sterdal�lven uppstr�ms Hummelforsen och �ster�

dal�lven uppstr�ms Tr�ngslet

I Ljusnan

Hylstr�mmen i Voxnan

Ljungan

uppstr�ms Storsj�n

I Indals�lven

�re�lven, Ammer�n u ppstr�ms �verammer, Stor�n-
Damm�n samt H�r kan uppstr�ms Hotagen

I �ngerman�lven Lejar�lven, Stor�n uppstr�ms Klumpvattnet, L�ng-

sel�n-R�rstr�ms�lven, Sax�n, Ransar�n uppstr�ms

Ransarn samt Vojm�n upps tr�ms Vojmsj�n

Vapst�lven

Mo�lven
L�gde�lven
�re�lven

I Ume�lven

T�rna�n, Giijes�n och Jukt�n uppstr�ms Fjosoken

I Skellefte�lven

k�llfl�dena uppstr�ms S�dvajaure respektive Riebnes

Byske�lven
I Lule�lven

Stora Lule�lven uppstr�ms Akkajaure, Lilla Lule�lven

uppstr�ms Skalka och Tjaktjajaure samt P�rl�lven

R�ne�lven

Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vatten�verlcdning f�r kraft�

�ndam�l f�r inte heller utf�ras i f�ljande �lvstr�ckor:

I Klar�lven

str�ckan mellan K�rrbackstrand och Edeb�ck

�

I-Dal�lven

V�sterdal�lven nedstr�ms Skiffsforsen samt str�ckan

SFS 1987:12

mellan N�s bru k och Gysinge

I Ljusnan

str�ckan mellan Hede och Svegsj�n samt str�ckan mel�
lan Laforsen och Malmyrstr�mmen

I Ljungan

str�ckan mellan Havern och Holmsj�n

I Indals�lven

L�ngan nedstr�ms Land�sj�n

I Ume�lven

T�maforsen mellan Stor-Laisan och G�uta.

F�rsta och andra styckena g�ller inte vattenf�retag som f�rorsakar

endast obetydlig milj�p�verkan.

4 kap. Tiil�tlighetspr�vning av industrianl�ggningar m. m.

1 � F�ljande slag av nya anl�ggningar far inte utf�ras utan tillst�nd av

regeringen:

1. j�rn- och st�lverk, metallverk och ferrolegeringsverk,
2. massafabriker och pappersbruk,

3. fabriker f�r raffinering av r�olja eller f�r tung petrokemisk produk�

tion,

4. fabriker f�r framst�llning av baskemikalier eller g�dselmedel,
5. cementfabriker,

6. anl�ggningar f�r k�rnteknisk verksamhet som pr�vas av regeringen

enligt lagen (1984:3) om k�rnteknisk verksamhet samt anl�ggningar f�r att
bryta uranhaltigt material eller andra �mnen som kan anv�ndas f�r fram�

st�llning av k�rnbr�nsle,

7. anl�ggningar f�r eldning med fossi lt br�nsle om anl�ggningen har e n

tillf�rd effekt om minst 200 megawatt,

8. anl�ggningar f�r att utvinna �mnen eller material inom de omr�den

som anges i 3 kap. 5 �.

Tillst�nd av regeringen kr�vs �ven f�r att bygga plattformar som �r

avsedda att anv�ndas vid utvinning av olja eller gas inom havsomr�den och
f�r att ankra eller f�rt�ja s�dana plattformar f�r reparation, ombyggnad
eller av annan anledning,

2 � Om en anl�ggning eller en �tg�rd, som inte omfattas av kravet p�

tillst�nd enligt 1 �, kan ant as f� betydande omfattning eller bli av ingripan�

de beskaffenhet, f�r regeringen i ett visst fall besluta att anl�ggningen eller
�tg�rden inte f�r utf�ras utan tillst�nd enligt detta kapitel.

Statliga myndigheter s om f�r k�nnedom om anl�ggningar och �tg�rder

som avses i f�rsta stycket skall underr�tta regeringen om detta.

3 � Tillst�nd enligt 1 eller 2 � f�r l� mnas om hinder inte m�ter p� grund
av best�mmelserna i 2 eller 3 kap. eller med h�nsyn till an dra allm�nna

planeringssynpunkter och om kommunfullm�ktige har tillstyrkt att till�

st�nd l�mnas.

4 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen i ett visst fall medge

undantag fr�n kravet p� tillst�nd enligt 1 �.

5 � Tillst�nd enligt I eller 2 � f�r f�renas med villkor f�r att tillgodose
allm�nna intressen och g�ras beroende av att saken inom viss tid fullf�ljs

genom ans�kan om pr�vning enligt milj�skyddslagen (1969: 387).

�

;

SFS 1987:12

6 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r skall den d�mas som upps�tli-!
gen eller av oaktsamhet

1. p�b�ljar en anl�ggning eller vidtar n�gon annan �tg�rd som anges i'

1 � utan a tt regeringen har meddelat tillst�nd eller medgett undantag fr�n
kravet p� tillst�nd,

2. p�b�ljar eller forts�tter utf�randet av en anl�ggning eller en �tg�rd

sedan regeringen enligt 2 � har beslutat att anl�ggningen eller �tg�rden inte

far utf�ras utan tillst�nd, eller

3. inte r�ttar sig efter ett villkor eller en f�reskrift som regeringen har

meddelat med st�d av d etta kapitel, om �vertr�delsen inte �r ringa.

5 kap. Myndigheternas uppgifter, ansvarsf�rdelning m. m.

1 � Varje myndighet som skall till�mpa denna lag skall se till att s�dana

planer enligt plan- och bygglag en (1987; 10) och s�dant planeringsunderlag

som belyser hush�llningsfr�gan finns tillg�ngliga i m�let eller �rende t.

Om myndigheten beg�r det, �r kommunen skyldig att tillhandah�lla

planer enligt plan- och bygglagen samt planeringsunderlaget till dessa.

L�nsstyrelsen skall st�lla samman utredningar, program och annat pla�

neringsunderlag som har betydelse f�r hush�llningen med naturres urser i

l�net och som finns hos statliga myndigheter. L�nsstyrelsen �r skyldig att

p� beg�ran tillhandah�lla s�dant planeringsunderlag �t kommuner och
myndigheter som skall till�mpa denna lag.

2 � Regeringen f�r i visst fall be sluta att en eller flera kommuner skall
redovisa till regeringen eller n�gon annan myndighet hur kommunen i sin
planering enligt plan- och bygglagen (1987:10) avser att tillgodose ett

intresse som r�r hush�llningen med naturresurser. Statliga myndigheter

skall anm�la till regeringen om det uppkommer behov av s�dan redovis�

ning.

3 � L�nsstyrelsen har tillsyn i l�net �ver hush�llningen med naturre�

surser och efterlevnaden av vad som f�reskrivs i eller beslutas med st�d av
4 kap.

De centrala f�rvaltningsmyndigheterna har var och en inom sitt verk�

samhetsomr�de uppsikt �ver hush�llningen med naturresurser. Statens
planverk har den allm�nna uppsikten �ver hush�llningen med naturre�
surser.

Denna lag tr�der i kraft den I juli 198 7.

Betr�ffande m�l och �renden enligt vattenlagen (1983:291) som an-

h�ngiggjorts hos vattendomstol f�re ikrafttr�dandet skall �ldre best�mmel�

ser till�mpas.

P� regeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

HANS GUSTAFSSON

(Bostadsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1987:12

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se