SFS 1987:12

Du är här: Start / Miljörätt / Miljöbalk (1998:808) / SFS 1987:12
870012.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

/

SFS 1987:12

om IiMsIiållnmg med Eaturresorser m. m.;

uikom från trycket

den 27 januari 1987

Utfärdad den 8 januari 1987.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så att

en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god

hushållning främjas.

2 § Bestämmelserna i 2 och 3 kap. skall tillämpas enligt vad som är

föreskrivet i plan- och byggla gen (1987:10), vattenlagen (1983:291), mil jö­
skyddslagen (1969:387), naturvårdslagen (1964: 822), lagen (1985:62 0) om

vissa torvfyndigheter, väglagen (1971:948), lagen (1902:71 s. 1) innefattan­

de vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, lagen (1978:160) om

vissa rörledningar och luftfartslagen (1957:297).

2 kap. Grundläggande hushållningsbestämmelser

1 § Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för

vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge
samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som med­

för en från allmän synpunkt god hushållning.

2 § Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt
är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall s å
långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverk a områdenas
karaktär.

3 § Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga f rån ekologisk

synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada
naturmiljön.

4 § Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse.

Brukningsvärd jordbruksmark far tas i anspråk för bebyggelse eller

anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsin­

tressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän s ynpunkt
tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt

skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.

5 § Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller

yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder

som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande.

' Prop, 1985/86: 3, BoU 1986/87:3, rskr. 34.

91

¬

background image

SFS 1987:12

Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket s

skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.

6 § Mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpun

på grund av områdenas naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn;

till friluftslivet skall så långt möjlig t skyddas mot åtgä rder som kan påtag-.

ligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av områden för friluftsliv i

närheten av tätorter skall särskilt beaktas.

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturminnesvården

eller friluftslivet skall skyddas mot åtgä rder som avses i första stycket.

7 § Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller

material skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt

försvåra utvinningen av dessa.

Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av

riksintresse skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.

8 § Mark- och v attenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar
förindustriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommuni­
kationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnytt­

jandet av sådana anläggningar.

Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första

stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkom sten

eller utnyttjandet av anläggningarna.

9 § Mark- och vattenom råden som har betydelse för totalförsvaret skall
så långt möjligt skydd as mot åtgä rder som kan påtagligt motverka total­

försvarets intressen.

Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalföri

svarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra

tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

10 § Om ett område enligt 5-8 §§ är av riksintresse för flera oförenliga
ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt

främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska

miljön i övrigt. B ehövs området eller en del av detta för en anläggning för
totalförsvaret skall försvarsintresset ges företräde.

Beslut med stöd av första stycket får inte strida mot hushållningsbestäm-

melsema i 3 kap.

3 kap. Särskilda hushållningsbestämmelser för vissa områden i land et
1 § De områden som anges i 2 -6 §§ är, med hänsyn till de natur- och

kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploatc-
ringsföretag och andra ingrepp i mil jön får komma till stånd i dessa områ ­

den endast om hinder inte möter enligt 2 -6 §§ och om det kan ske på ett

sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.

Bestämmelserna i detta kapitel utgör inte hinder för utvecklingen av

92

befintliga t ätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av

¬

background image

anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om de t finns särskilda skäl

SFS 1987; 12

utgör bestämmelserna inte heller hinder för anläggningar för utvinning av
sådana fyndigheter av ämnen eller material som avses i 2 ka p. 7 § an dra

stycket.

2 § Inom följande områden skall turismens och friluftslivets, främst det

rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåt­

ligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön:

Kustområdet och skärgården i Bohuslän från riksgränsen mot Norge till

Lysekil

Kustområdet i Halland

Kullaberg och Hallandsåsen med angränsande kustområden
Kustområdet i Skåne från �rnahusen söder om Skillinge till �&hus

Kustområdena och skärgårdarna i Småland och �stergötland från Os­

karshamn till Arkösund

Kustområdena och skärgårdarna i Södermanland och Uppland från

Oxelösund till Herräng och Singö

Kustområdet och skärgården i �&ngermanland från Storfiärden vid

�&ngermanälvens mynning till Skagsudde

Kustområdet och skärgården i Norrbotten från BondöQärden till riks-

gränsen mot Finland

�land

Gotland
Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne

�&snen med öar och strandområden och områdena söder därom utmed

Mömimsån och vid sjön Mien till Pukaviksbukten och Listerlandet

Vänern med öar och strandområden
Vättern med öar och strandområden

Tiveden med områdena vid sjön Unden och sjön Viken samt området

utmed Göta kanal mellan Karlsborg och S jötorp

Området Dalsland-Nordmarken från Mellerud och sjön �&nimmen vid

Vänern till sjösystemet från Dals-Ed i söder till �&rjäng och �stervallskog i
norr

Fryksdalen från Kil till Torsby samt området utmed övre delen av

Klarälven inom Torsby kommun

Mälaren med öar och stra ndområden

Området Malingsbo-KIoten mellan Storå, Kopparberg, Smedjebacken

och Skinnskatteberg

Området utmed Dalälven från Ave sta till Skutsk är

Siljan och Orsasjön med öa r och strandområden samt området utmed

Oreälven, sjön Skat tungen och Oresjön med o mrådet söder därom över
Gulleråsen och Boda till Rättvik

Området utmed Ljusnan från Färila till Bergvik

Vindelådalen

Fjällvärlden från Transtrandsfiällen i söder till Treriksröset med undan­

tag för de fiällområden som anges i 5 §.

3 § Inom ku stområdena och skärgårdarna i Bohuslän från gränsen mot

Norge till BroQorden, i Småland och �stergötland från Simpevarp till

Arkösund och i �&ngermanland från Storfjärden vid �&ngermanälvens myn-

93

¬

background image

⬢A

SFS 1987:12

ning till Skagsudde samt på �land får anläggninga r som avses i 4 kap. 1

första stycket inte komma till stån d.

''ty

4 § Inom kustområdena och skärgårdarna från BroQorden till Simpevaip f:
och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på �stergarn och

Storsudret på Gotland samt på Fårö får fritidsbebyggelse komma till stånd '
endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse, ö m det finns^
särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd , företrä-i

desvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser
enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna.

Anläggningar som avses i 4 kap. I § förs ta stycket får komma till stånd

endast på platser där anläggningar av sådant slag redan finns.

5 § Inom fjällområdena LångQället-Rogen, Sylarna-Helags, Skäcker-

fjällen. Burvattnet, Hotagsfjällen, Frostviken-BorgaQällen, MarsQällen-

VardoQällen, Artflället, Täma-VindelQällen, Sarek-Mavas, Kebne-

kaise-Sjaunja, Rostu och Pessinki far bebyggelse och anläggningar k om­
ma till stån d endast om det behövs för rennäringen, den bofasta befolk­
ningen, den vetenskapliga forskningen eller det rörliga friluftslivet. Andra

åtgärder inom områdena få r vidtas endast om det kan ske utan att områ­
denas karaktär påverkas.

6 § Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning for

kraftändamål får inte utföras i följande vattenområden;

Torneälven

Kalixälven

Piteälven
Vindelälven

I Dalälven

Västerdalälven uppströms Hummelforsen och �ster­

dalälven uppströms Trängslet

I Ljusnan

Hylströmmen i Voxnan

Ljungan

uppströms Storsjön

I Indalsälven

�&reälven, Ammerån u ppströms �verammer, Storån-
Dammån samt Hår kan uppströms Hotagen

I �ngermanälven Lejarälven, Storån uppströms Klumpvattnet, Lång-

selån-Rörströmsälven, Saxån, Ransarån uppströms

Ransarn samt Vojmån upps tröms Vojmsjön

Vapstälven

Moälven
Lögdeälven
�reälven

I Umeälven

Tärnaån, Giijesån och Juktån uppströms Fjosoken

I Skellefteälven

källflödena uppströms Sädvajaure respektive Riebnes

Byskeälven
I Luleälven

Stora Luleälven uppströms Akkajaure, Lilla Luleälven

uppströms Skalka och Tjaktjajaure samt Pärlälven

Råneälven

Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverlcdning för kraft­

ändamål får inte heller utföras i följande älvsträckor:

94

I Klarälven

sträckan mellan Kärrbackstrand och Edebäck

¬

background image

I-Dalälven

Västerdalälven nedströms Skiffsforsen samt sträckan

SFS 1987:12

mellan Näs bru k och Gysinge

I Ljusnan

sträckan mellan Hede och Svegsjön samt sträckan mel­
lan Laforsen och Malmyrströmmen

I Ljungan

sträckan mellan Havern och Holmsjön

I Indalsälven

Långan nedströms Landösjön

I Umeälven

Tämaforsen mellan Stor-Laisan och Gäuta.

Första och andra styckena gäller inte vattenföretag som förorsakar

endast obetydlig miljöpåverkan.

4 kap. Tiilåtlighetsprövning av industrianläggningar m. m.

1 § Följande slag av nya anläggningar far inte utföras utan tillstånd av

regeringen:

1. järn- och stålverk, metallverk och ferrolegeringsverk,
2. massafabriker och pappersbruk,

3. fabriker för raffinering av råolja eller för tung petrokemisk produk­

tion,

4. fabriker för framställning av baskemikalier eller gödselmedel,
5. cementfabriker,

6. anläggningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av regeringen

enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt anläggningar för att
bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för fram­

ställning av kärnbränsle,

7. anläggningar för eldning med fossi lt bränsle om anläggningen har e n

tillförd effekt om minst 200 megawatt,

8. anläggningar för att utvinna ämnen eller material inom de områden

som anges i 3 kap. 5 §.

Tillstånd av regeringen krävs även för att bygga plattformar som är

avsedda att användas vid utvinning av olja eller gas inom havsområden och
för att ankra eller förtöja sådana plattformar för reparation, ombyggnad
eller av annan anledning,

2 § Om en anläggning eller en åtgärd, som inte omfattas av kravet på

tillstånd enligt 1 §, kan ant as få betydande omfattning eller bli av ingripan­

de beskaffenhet, får regeringen i ett visst fall besluta att anläggningen eller
åtgärden inte får utföras utan tillstånd enligt detta kapitel.

Statliga myndigheter s om får kännedom om anläggningar och åtgärder

som avses i första stycket skall underrätta regeringen om detta.

3 § Tillstånd enligt 1 eller 2 § får lä mnas om hinder inte möter på grund
av bestämmelserna i 2 eller 3 kap. eller med hänsyn till an dra allmänna

planeringssynpunkter och om kommunfullmäktige har tillstyrkt att till­

stånd lämnas.

4 § Om det finns särskilda skäl, får regeringen i ett visst fall medge

undantag från kravet på tillstånd enligt 1 §.

5 § Tillstånd enligt I eller 2 § får förenas med villkor för att tillgodose
allmänna intressen och göras beroende av att saken inom viss tid fullföljs

95

genom ansökan om prövning enligt miljöskyddslagen (1969: 387).

¬

background image

\

.

.

;

SFS 1987:12

6 § Till böter eller fängelse i högst två år skall den dömas som uppsåtli-!
gen eller av oaktsamhet

1. påböljar en anläggning eller vidtar någon annan åtgärd som anges i'

1 § utan a tt regeringen har meddelat tillstånd eller medgett undantag från
kravet på tillstånd,

2. påböljar eller fortsätter utförandet av en anläggning eller en åtgärd

sedan regeringen enligt 2 § har beslutat att anläggningen eller åtgärden inte

far utföras utan tillstånd, eller

3. inte rättar sig efter ett villkor eller en föreskrift som regeringen har

meddelat med stöd av d etta kapitel, om överträdelsen inte är ringa.

5 kap. Myndigheternas uppgifter, ansvarsfördelning m. m.

1 § Varje myndighet som skall tillämpa denna lag skall se till att sådana

planer enligt plan- och bygglag en (1987; 10) och sådant planeringsunderlag

som belyser hushållningsfrågan finns tillgängliga i målet eller ärende t.

Om myndigheten begär det, är kommunen skyldig att tillhandahålla

planer enligt plan- och bygglagen samt planeringsunderlaget till dessa.

Länsstyrelsen skall ställa samman utredningar, program och annat pla­

neringsunderlag som har betydelse för hushållningen med naturres urser i

länet och som finns hos statliga myndigheter. Länsstyrelsen är skyldig att

på begäran tillhandahålla sådant planeringsunderlag åt kommuner och
myndigheter som skall tillämpa denna lag.

2 § Regeringen får i visst fall be sluta att en eller flera kommuner skall
redovisa till regeringen eller någon annan myndighet hur kommunen i sin
planering enligt plan- och bygglagen (1987:10) avser att tillgodose ett

intresse som rör hushållningen med naturresurser. Statliga myndigheter

skall anmäla till regeringen om det uppkommer behov av sådan redovis­

ning.

3 § Länsstyrelsen har tillsyn i länet över hushållningen med naturre­

surser och efterlevnaden av vad som föreskrivs i eller beslutas med stöd av
4 kap.

De centrala förvaltningsmyndigheterna har var och en inom sitt verk­

samhetsområde uppsikt över hushållningen med naturresurser. Statens
planverk har den allmänna uppsikten över hushållningen med naturre­
surser.

Denna lag träder i kraft den I juli 198 7.

Beträffande mål och ärenden enligt vattenlagen (1983:291) som an-

hängiggjorts hos vattendomstol före ikraftträdandet skall äldre bestämmel­

ser tillämpas.

På regeringens vägnar

INGVAR CARLSSON

HANS GUSTAFSSON

96

(Bostadsdepartementet)

¬

Viktiga lagar inom miljörätten

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalken
JP Infonets miljörättsliga tjänster

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.