SFS 1974:342

Start / Miljörätt / Minerallag (1991:45) / SFS 1974:342

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Gruvlag; SFS 1974; 342 Utf�rdad den 31 maj 1974. Utkom fr�n trycket den 13 juni 1974 Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagen^. 1 kap. Allm�nna best�mmelser 1 � Var och en �ger under de f�ruts�ttningar och i den ordning som anges i denna lag erh�lla r�tt att unders�ka och bearbeta p� egen eller annans grund bel�gen mineralfyndighet (inmutningsr�tt). 2 � Mineralfyndighet �r inmutningsbar, om den inneh�ller 1. malm till n�gon av f�ljande metaller, n�mligen guld, sUver, platina, kvicksilver, ko ppar, bly, zink, j�rn, mangan, krom, kobolt, nickel, titan, vanadin, molybden, volfram, tenn, vismut, antimon och arsenik, dock icke sj�- eller myrmalm, eller 2. svavelkis, magnetkis, grafit, apatit eller magnesit. 3 � Inmutningsr�tt erh�lles efter ans�kan hos bergm�staren, som ut� f�rdar bevis om inm utningsr�tten (mutsedel). 4 � Den som erh�llit inmutningsr�tt (inmutaren) f�r inom det omr�de som anges i mutsedeln (inmutat omr�de) utf�ra unders�kningsarbete i fr�ga om inmutningsbart mineral. 5 � Vill inmutaren bearbeta fyndigheten och kan han visa, att inmut� ningsbart och f�r teknisk bearbetning l�mpat mineral finnes inom det in� mutade omr�det i s�dan myckenhet att fyndigheten sannolikt kan g�ras till f�rem�l f�r gruvdrift, har han r�tt att f�r �ndam�let f� sig anvisat arbetsomr�de (utm�l). Utm�l anvisas vid s�rskild f�rr�ttning (utm�lsf�rr�ttning) efter an� s�kan hos bergm�staren. 6 � Har flera kommit in med ans�kningar om inmutningsr�tt eUer utm�l, vilka helt eller delvis avser samma omr�de, �ger den f�retr�de som f�rst kom in med sin ans�kan. I fall d� ans�kningar om inmutningsr�tt kommit in samma dag har s�kandena lika r�tt i fr�ga om det gemensamma omr�det. Dock g�ller i fr�ga om omr�de som icke f�rut varit inmutat eller belagt med utm�l att den har f�retr�de som kan visa att han, innan ans�kningarna kom in, f�rst uppt�ckt inmutningsbar mineralfyndighet inom omr�det. ^ ^ Prop. 1974: 32, NU 39 , rskr 2 76. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:342 Den som ans�ker om utm�l har f�retr�de framf�r den som samma dag kommit in med ans�kan om inmutningsr�tt. Har flera samma dag kommit in med ans�kningar om utm�l, �ger den f�retr�de som f�rst kom in med ans�kan om inmutningsr�tt. An� s�kan som avser utvidgning av utm�l ger dock f�retr�de framf�r ans�� kan om nytt utm�l. 7 � I utm�l som l�gges f�r annan �n staten har staten r�tt till andel med h�lften (kronoandel). 8 � Best�mmelser som i vissa avseenden begr�nsar r�tten att inmuta mineralfyndighet eller f�rv�rva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka gruvdrift finnes i lagen (1916: 156) om vissa inskr�nkningar i r�tten att f�rv�rva fast egendom m. m. 9 � �ver inmutade omr�den och utm�l f�res register av bergm�staren (gruvregister). 10 � Denna lag �ger icke till�mpning inom allm�nt vattenomr�de i havet. 2 kap. Inmutning Omr�dets storlek och form 1 � Omr�de som inmutas f�r icke vara st�rre �n att det kan antagas, att inmutaren har m�jlighet att unders�ka det i sin helhet p� ett �nda� m�lsenligt s�tt , och skall i �vrigt ha f�r �ndam�let l�mplig form. Om� r�det skall vara best�mt till l�ge och gr�nser s�, att det l�tt och s�kert kan �terfinnas p� marken. Gr�nserna r�knas p� djupet lodr�ta, om det kan ske utan intr�ng p� �ldre utm�l. Hinder mot inmutning 2 � Inmutningsr�tt f�r ej beviljas inom omr�de som redan �r inmutat eller utm�lslagt. Inom omr�de som under det senast f�rflutna �ret eller del d�rav varit inmutat eller utm�lslagt f�r inmutningsr�tt beviljas endast efter medgivande av statens industriverk. 3 � Inmutningsr�tt f�r ej utan medgivande av Kungl. Maj:t beviljas inom 1. omr�de som genom beslut av riksdagen f�rklarats utg�ra stats- gruvef�lt eller om vars f�rklarande f�r statsgruvef�lt statlig myndighet gjort framst�llning hos Kungl, Maj:t, s�vida icke inmutning sokes f�r statens r�kning, 2. omr�de som avsatts till nationalpark eller om vars f�rklarande f�r nationalpark statlig myndighet gjort framst�llning hos Kungl. Maj:t, 3. bef�stningsomr�de och, i den utstr�ckning Kungl. Majrt best�mmer, omr�de utanf�r detta, 4. kyrkog�rd eller annan begravningsplats, 5. omr�de varp� s�kts eller meddelats koncession enligt lagen (1886: 46 s. 1) ang�ende stenkolsfyndigheter m. m, eller unders�kningstillst�nd eller koncession enligt uran lagen (1960: 679), Utan hinder av vad som f�reskrives i f�rsta stycket f�r i fall som an- ges under 5 inmutningsr�tt beviljas, om medgivande l�mnats av don som s�kt eller erh�llit koncessionen eller unders�kningstillst�ndet. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Inmutningsr�tt f�r ej utan medgivande av l�nsstyrelsen beviljas SFS 1974: 342 inom 1. omr�de p� mindre avst�nd �n trettio meter fr�n allm�n v�g eller s�dan v�gs str�ckning enligt fastst�lld arbetsplan eller fr�n s�dan j�rn� v�g eller kanal som �r uppl�ten f�r allm�n trafik eller fr�n allm�n flyg� plats, 2. omr�de p� mindre avst�nd �n etthundra meter fr�n byggnad, som �r avsedd att stadigvarande anv�ndas tUl bostad och som ej �r bel�gen p� inmutat eller utm�lslagt omr�de, eller fr�n tomtplats eller tr�dg�rd vid s�dan byggnad, 3. omr�de som upptages av kyrka, annan samlingslokal, undervis� ningsanstalt, hotell eller pensionat eller av v�rdanstalt, elevhem eUer d�rmed j�mf�rlig inr�ttning, om anl�ggningen �r avsedd f�r mer �n femtio personer, 4. omr�de som upptages av elektrisk kraftstation eller industriell anl�ggning, 5. omr�de med stadsplan eller byggnadsplan. Utan hinder av vad som f�reskrives i f�rsta stycket f�r inmutnings- r�tt beviljas, om medgivande l�mnats, i fall som anges under 2 av �ga� ren till byggnaden, tomtplatsen eller tr�dg�rden och den som har nytt� jander�tt d�rtill samt i fall som anges under 3 och 4 av �gare och nyttjander�ttshavare. 5 � Kan i annat fall �n som avses i 3 och 4 �� gruvdrift inom visst omr�de antagas komma att hindra eller avsev�rt f�rsv�ra s�dan p� g�ende eller planerad anv�ndning av marken som �r av v�sentlig be� tydelse fr�n allm�n synpunkt, kan Kungl. Maj.-t f�rordna att inmut� ningsr�tt icke f�r beviljas inom omr�det utan medgivande av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t best�mmer. Inmutningsavgift 6 � Inmutaren skall betala avgift till staten enligt grunder som Kungl. Maj:t best�mmer (inmutningsavgift). Inmutningsans�kan och dess handl�ggning 7 � Ans�kan om inmutningsr�tt g�res hos bergm�staren i det distrikt d�r det f�r inmutning avsedda omr�det eller st�rre delen d�rav lig� ger. 8 � Ans�kningen skall vara skriftlig och inneh�lla 1. uppgift om mineralfyndighetens art och beskrivning av det om� r�de som avses med ans�kningen, 2. uppgift om fastighet som ber�res av ans�kningen samt namn och adress p� fastighets�garen och de �vriga sak�gare s�kanden k�nner till. Om bergm�staren finner det beh�vligt, skall s�kanden ge in plan f�r unders�kningsarbetets bedrivande och utredning om sina m�jligheter att fullf�lja planen. Fordras medgivande till inmutningen av myndighet eller r�tts�gare enligt vad som s�gs i 25 � eller i lagen (1916:156) om vissa inskr�nk� ningar i r�tten att f�rv�rva fast egendom m. m., skall vid ans�kningen fogas handling som visar att medgivande erh�llits av myndigheten eller r�tts�garen eller beg�rts hos myndigheten. S�kanden skall erl�gga, f�rutom f�reslcriven ans�kndngsavgift, f�r- 783 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 342 skott till inmutningsavgiften ber�knat enligt grunder som Kungl. Maj:t best�mmer. 9 � Uppfyller ans�kningen icke f�reskrifterna i 8 � f�rsta stycket eller �r den i �vrigt ofullst�ndig eller har s�kanden icke bifogat handling som anges i 8 � tredje stycket eller erlagt avgift eller f�rskott enligt 8 � fj�rde stycket, skall bergm�staren, om ej r�ttelse vinnes p� annat s�tt, f�rel�gga s�kanden att inom viss tid avhj�lpa bristen. Detsamma g�ller om s�kanden i fall som s�gs i 8 � andra stycket icke givit in plan eller utredning som d�r avses. Efterkommes icke f�rel�ggande att avhj�lpa brist i fr�ga om ans�k� ningens inneh�ll och �r bristen s� v�sentlig att ans�kningen icke kan ligga till grund f�r pr�vning av �rendet, skall ans�kningen avvisas. Om annat f�rel�ggande som f�rut n�mnts ej efterkommes, skall ans�kningen likaledes avvisas. Fr�ga om avvisning skall skyndsamt u tredas och avg�ras. 10 � Med inmutnings�rendets avg�rande skall anst� i avvaktan p� slutlig pr�vning av s�dan ans�kan om inmutningsr�tt eller utm�l som ber�r samma omr�de och som ger f�retr�desr�tt enligt 1 kap. 6 �. I fall som avses i 1 kap. 6 � andra stycket skall var och en av s�� kandena f�rel�ggas att, om han vill g�ra g�llande f�retr�desr�tt som d�r s�gs, inom viss tid v�cka talan mot �vriga s�kande vid allm�n domstol, lakttages icke tiden, �r r�tten till talan f�rlorad. I avvaktan p� att tiden g�r ut eller, om talan v�ckes, tvisten blir slutligt avgjord, skall med inmutnings�rendets avg�rande anst�. 11 � Har s�kanden i fall som avses i 8 � tredje stycket beg�rt myn� dighets medgivande till inmutningen, skall myndighetens beslut avvaktas innan inmutnings�rendet avg�res. 12 � Bergm�staren f�r avg�ra inmutnings�rendet utan att annan �n s�kanden erh�llit tillf�lle att yttra sig. 13 � Skall ej enligt 911 �� avvisning ske eller med �rendets av� g�rande anst�, f�retages �rendet snarast till pr�vning. D�rvid skall berg� m�staren, i den m�n ej hinder m�ter enligt vad som sagts f�rut i denna lag, bevilja inmutnmgsr�tt med iakttagande av best�mmelserna i 1 � samt utf�rda mutsedel och fastst�lla inmutningsavgiften. 14 � Bergm�staren skall genast s�nda mutsedeln till inmutaren samt delge fastighets�garen och �vriga k�nda sak�gare avskrift av densam� ma. Inom tv� m�nader fr�n det mutsedeln utf�rdats skall bergm�staren dessutom inf�ra meddelande om mutsedeln och dess inneh�ll i Post- och Inrikes Tidningar och tidning inom orten. 3 kap. Unders�lmingsarbete 1 � Minst tv� veckor innan unders�lcningsarbete p�b�rjas inom in� mutat omr�de skall underr�ttelse h�rom genom inmutarens f�rsorg del� ges s�v�l �gare tiU den mark d�r arbetet skall bedrivas som inne� havare av nyttjander�tt eller servitut avseende marken. Innan arbetet p�b�rjas skall inmutaren st�lla s�kerhet f�r ers�ttning enligt 8 �, om icke den som �r ber�ttigad till ers�ttning medger an- 784 nat. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 � Unders�kningsarbete f�r best� endast i s�dana �tg�rder som be- SFS 1974: 342 h�vs f�r att visa att inmutningsbar mineralfyndighet f�rekommer inom det inmutade omr�det och f�r att vinna n�rmare k�nnedom om fyndig� hetens storlek, beskaffenhet och brytv�rdhet. Inom inmutat omr�de f�r inmutaren ej utan medgivande av markens �gare och innehavare av nyttjander�tt eller servitut avseende marken uppf�ra annan byggnad �n s�dan som �r oundg�ngligen n�dv�ndig f�r unders�kningsarbetet. I den m�n det beh�vs f�r han bygga v�g inom omr�det eller begagna befintlig v�g till och inom omr�det. Efter till� st�nd av bergm�staren f�r han ocks� bygga n�dv�ndig v�g till omr�det. �tg�rd skall utf�ras s�, att minsta skada och intr�ng v�llas. 3 � Inmutaren f�r anv�nda inmutningsbart mineral som brytes under arbetet endast i den m�n det beh�vs f�r unders�kning av dess beskaf� fenhet och l�mplighet f�r teknisk bearbetning. Produkt som inmutaren d�rvid utvinner f�r han tillgodog�ra sig. P� samma s�tt f�r inmutaren utnyttja f�rut brutet inmutningsbart mineral, i den m�n ej annat f�ljer av 7 kap. 2 � andra stycket. Ej inmutningsbart mineraliskt �mne f�r brytas endast i den m�n det beh�vs f�r unders�kningsarbetets �ndam�lsenliga bedrivande. Av det brutna f�r inmutaren anv�nda vad som beh�vs f�r unders�knings� arbetet p� fyndigheten. 4 � Bergm�staren f�r meddela s�rskilda f�reskrifter f�r att f�rebygga att inmutaren �verskrider sin r�tt enligt 2 � f�rsta stycket eller 3 �. S�dana f�reskrifter l�nder omedelbart till efterr�ttelse. 5 � Unders�kningstiden �r tre �r fr�n dagen f�r mutsedelns utf�rdan� de. Efter ans�kan hos bergm�staren �ger inmutaren f� tiden f�rl�ngd med sammanlagt h�gst tre �r. F�rl�ngning f�r dock icke medges, om n�got �ndam�lsenligt unders�kningsarbete ej utf�rts och ej heller kan antagas bli utf�rt. Inmutaren �ger efter ans�kan hos statens industriverk f� under� s�kningstiden ytterligare f�rl�ngd med sammanlagt h�gst fyra �r, om synnerliga sk�l f�religger. Vid pr�vning av fr�ga om f�rl�ngning enligt f�rsta eller andra styc� ket skall inmutningshinder som anges i 2 kap. 25 �� beaktas, om Hindret f� rel�g redan d� inmutningsr�tten beviljades. 6 � Ans�kan om f�rl�ngning g�res skriftligen. Den skall f�r att kunna upptagas till pr�vning ha kommit in f�re utg�ngen av den l�� pande unders�kningstiden. I fr�ga om ans�kan om f�rl�ngning och dess handl�ggning �ger i �vrigt 2 kap. 8 och 9 samt 1113 �� motvarande till�mpning. Beslut o m f�rl�ngning skall genast s�ndas till inmutaren samt delges fastighets�garen och �vriga k�nda sak�gare. 7 � �r vid unders�kningstidens utg�ng ans�kan om utm�l eller om f�rl�ngning av unders�kningstiden beroende p� pr�vning,. f�r under� s�kningsarbetet fortg� till dess ans�kningen slutligt pr�vats. Avvisas eller avsl�s ans�kningen om f�rl�ngning av unders�kningstiden men s�� ker inmutaren utm�l inom den i 4 kap. 7 � angivna tiden, f�r under� s�kningsarbetet fortg� till dess ans�kningen om utm�l slutligt pr�vats. 8 � F�ranleder unders�kningsarbetet skada eller intr�ng, skall ers�tt� ning h�rf�r utg�. Vid tvist om s�dan ers�ttning v�ckes talan vid den 785 50SFS 1974 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 342 fastighetsdomstol inom vars omr�de marken eller st�rre delen d�rav ligger. Har tvisten n�r utra�lsf�rr�ttning h�lles icke h�nskjutits tUl av� g�rande av skiljem�n eller domstol, pr�vas fr�gan vid f�rr�ttningen. 4 kap. Utm�l Ut m�lets storlek och form 1 � Utm�let skall ha den storlek som med h�nsyn till fyndighetens str�ckning, gruvdriftens behov och �vriga omst�ndigheter �r l�mplig och skall i �vrigt ha f�r �ndam�let l�mplig form. Det skall omfatta minst ett p� det inmutade omr�det bel�get st�lle, d�r inmutningsbar fyndighet p�visats. Utm�let skall vara best�mt till l�ge och gr�nser s�, att det l�tt och s�kert kan �terfinnas p� marken. Gr�nserna r�knas p� djupet lodr�ta, om det kan ske utan intr�ng p� �ldre utm�l. Hinder mot utm�lsl�ggning 2 � I fr�ga om utl�ggande av utm�l inom det inmutade omr�det g�ller hinder som anges i 2 kap. 25 ��, om hindret f�rel�g redan d� inmutningsr�tten beviljades. Vid utl�ggande av utm�l utanf�r det inmutade omr�det g�ller hinder som anges i 2 kap. 2 � f�rsta stycket samt 35 ��, om hindret uppstod innan ans�kningen om utm�l kom in. Utm�let f�r dock omfatta annat inmutat omr�de, om innehavaren av inmutningsr�tten medger det. Mark f�r gruvdr iften 3 � Inmutaren har r�tt att f� sig anvisad mark f�r gruvdriften och d�rmed sammanh�ngande verksamhet, s�som f�r uppf�rande av bygg� nad eller annan anl�ggning eller f�r v�g, transportbana eller ledning eller f�r uppl�ggande av malm samt varp och andra avfallsprodukter. Inom utm�let anvisas den mark som inmutaren beg�r i den m�n det ej �r uppenbart att den icke beh�vs f�r �ndam�let. Utanf�r utm�let an� visas den mark som �r n�dv�ndig. Om visst omr�de inom eUer utom utm�let hotas av ras eller s�ttningar vid gruvdriften, kan �ven det om� r�det anvisas. Ers�ttning 4 � �gare av fastighet och innehavare av s�rskild r�tt tUl fastighet �r ber�ttigade att av inmutaren f� intr�ngsers�ttning och ers�ttning f�r annan skada till f�ljd av att mark tages i anspr�k enligt 3 �. �ven ska� da eller intr�ng i �vrigt p� grund av utm�lsl�ggningen skall ers�ttas. Vid ers�ttningens best�mmande g�ller 4 kap. samt 5 kap. 23 �, 24 � och 27 � f�rsta stycket f�rsta punkten expropriationslagen (1972: 719) i till�mpliga delar. Vad som s�gs i 4 kap. 3 � n�mnda lag skall h�rvid till�mpas i fr�ga om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re det ans�kningen om utm�l kom in. Tvist om ers�ttningen pr�vas vid utm�lsf�rr�ttningen. 5 � I fr�ga om ers�ttning f�r skada eller intr�ng, som uppst�r efter utm�lsf�rr�ttningen och som icke kunnat f�rutses vid f�rr�ttningen, �r 786 denna lag ej till�mplig. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ans�kan om utm�l SFS 1974: 342 6 � Ans�kan om utm�l g�res hos bergm�staren i det distrikt d�r in� mutningsr�tten beviljats. 7 � Ans�kningen skall ha kommit ia f�re utg�ngen av unders�k� ningstiden eller den f�rl�ngning d�rav som kan ha medgivits. Har an� s�kan om f�rl�ngning av unders�kningstiden som gjorts inom n�mnda tid avvisats eller avslagits, f�r dock utm�l s�kas inom fyra veckor fr�n den dag d� ans�kningen slutligt pr�vades. Ans�ker inmutare ej om utm�l inom tid som s�gs i f�rsta stycket, f�rlorar han inmutningsr�tten. 8 � Ans�kan om utm�l skall vara skriftlig och inneh�lla 1. beskrivning av det omr�de som inmutaren �nskar f� sig anvisat som utm�l och den mark inom och utom utm�let som han �nskar taga i anspr�k, 2. uppgift om fastighet som ber�ras av ans�kningen samt namn och adress p� fastighets�garen och �vriga sak�gare, 3. den utredning inmutaren vill �beropa f�r att visa att de i 1 kap 5 � angivna f�ruts�ttningarna f�r erh�llande av utm�l �r uppfyllda, 4. uppgift huruvida tvist som enligt 3 kap. 8 � skall pr�vas vid f�r� r�ttningen f�religger. Fordras medgivande till utm�lsl�ggningen av myndighet eller r�tts� �gare, skall vid ans�kningen fogas handling utvisande att medgivande erh�llits av myndigheten eller r�tts�garen eller beg�rts hos myndig� heten. Inmutaren skall erl�gga f�rskott till ers�ttning som avses i 30 �, om bergm�staren beg�r det. 9 � Vad som f�reskrives i 2 kap. 9 � om f�rel�ggande och avvisning samt i 2 kap. 10 och 11 �� om att avg�randet av inmutnings�rende skall anst� i vissa fall �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om ans�kan om utm�l. Utmals f�rr�ttning 10 � Skall ej enligt vad som f�ljer av 9 � avvisning ske eller med �rendets avg�rande anst�, f�retages �rendet s� snart det kan ske till pr�vning vid utm�lsf�rr�ttning. 11 � Utm�lsf�rr�ttning h�lles av bergm�staren. F�rekommer fr�ga om ers�ttning enligt 3 kap. 8 � eller enligt 4 � i detta kapitel, skall �ven tv� gode m�n deltaga i pr�vningen av utm�ls�rendet. Detsamma g�ller n�r bergm�staren i annat fall finner att det beh�vs eller n�r sak� �gare beg�r det och osk�ligt dr�jsm�l icke f�ranledes d�rav. 12 � Bergm�staren utser gode m�nnen bland dem som i orten �r valda till gode m�n vid fastighetsbildningsf�rr�ttning. Till tj�nstg�ring b�r f�retr�desvis kallas gode m�n med beh�vlig ortsk�nnedom och sakkunskap. �r god man av j�v hindrad att tj�nstg�ra eller uteblir han och kan annan god man ej utan tidsutdr�kt infinna sig, f�r bergm�staren kalla n�gon som �r valbar till god man vid fastighetsbildningsf�rr�ttning. Den som kallats att tj�nstg�ra som god man �r underkastad �mbets- ansvar i fr�ga om tj�nstg�ringen. 787 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974; 342 13 � Vad som f�reskrives i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken om hinder f�r dem som �r varandra n�rst�ende att samtidigt tj�nstg�ra som do� mare �ger motsvarande till�mpning betr�ffande f�rr�ttningsm�n. 14 � Mot f�rr�ttningsman g�ller samma j�v som mot domare. 15 � Vill sak�gare anf�ra j�v mot f�rr�ttningsman, skall han fram� st�lla inv�ndning d�rom f�rsta g�ngen han f�r talan i �rendet sedan han fick k�nnedom om att f�rr�ttningsmannen tj�nstg�r och att j�vs� anledning f�religger. Underl�ter han det, �r hans r�tt att anf�ra j�v f�rfallen. Sedan fr�ga om j�v mot f�rr�ttningsman uppkommit, f�r han endast vidtaga �tg�rd som ej utan synnerlig ol�genhet kan uppskjutas och som ej innefattar avg�rande av en f�r f�rr�ttningen betydelsefull fr�ga. S�dan �tg�rd f�r vidtagas av bergm�staren, �ven om han f�rklarats j�vig. Den omst�ndigheten att f�rr�ttningsman finnes vara j�vig p�verkar icke giltigheten av beslut eller �tg�rd som tillkommit innan fr�gan om j�v uppkom. 16 � Vid f�rr�ttningen skall h�llas sammantr�de med sak�garna. Om viss f r�ga icke kan avg�ras utan ytterligare utredning eller om det av annat sk�l �r oundg�ngligen n�dv�ndigt, f�r mer �n ett sammantr�de h�llas. 17 � TUl sammantr�de skall k�nda sak�gare kallas. Kallelsen skall delges dem i god tid f�re sammantr�det. Har vid sammantr�de till� k�nnagivits tid och plats f�r nytt sammantr�de, beh�ver den icke kal� las som i f�reskriven ordning kallats till det sammantr�de vid vilket tillk�nnagivandet skedde. Bergm�staren skall minst fyra veckor i f�rv�g inf�ra kung�relse om tid och plats f�r sammantr�det i Post- och Inrikes Tidningar och tidning inom orten. Uppskjutes sammantr�det eller skall nytt samman� tr�de h�llas, beh�ver ny kung�relse ej utf�rdas. Kallelse och kung�relse skall inneh�lla redog�relse f�r ans�kningens inneh�l], uppgift om den person till vilken avskrift av ans�knings� handlingarna s�ndes enligt 19 � samt erinran om inneh�llet i 20 �. 18 � Vistas �gare av fastighet eller st�llf�retr�dare f�r denne stadig� varande utom riket och kan delgivning som avses i 17 � f�rsta stycket icke ske h�r i riket med k�nt ombud, f�r handlingen l�mnas till den som f�rvaltar eller brukar fastigheten. Den till vUken handlingen l�mnats �r skyldig att snarast s�nda hand� lingen vidare till den s�kte, om det kan ske. Han skall erinras d�rom n�r handlingen l�mnas till ho nom. �r den s�ktes upph�llsort k�nd, skall bergm�staren d�rj�mte med posten s�nda honom meddelande om del- givningen. Delgivningen anses ha skett, n�r handlingen l�mnats enligt f�rsta stycket. 19 � Bergm�staren skall i samband med att kung�relse utf�rdas s�n� da styrkt avskrift av ans�lcningshandlingarna till l�mplig person p� platsen f�r att av denne h�llas tillg�nglig f�r sak�garna. 20 � �gare av fastighet som ber�res av ans�kningen skall uppge sak- 788 �gare i fr�ga om fastigheten som �r k�nda f�r honom. Underl�ter han � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> det utan giltigt sk�l och uppst�r skada f�r sak�gare till f�ljd av under- SFS 1974; 342 l�tenheten, skall han ers�tta skadan. 21 � Uteblir inmutaren utan att ha anm�lt laga f�rfall fr�n f�rsta sammantr�de till vilket han kallats i f�reskriven ordning, skall sam� mantr�det inst�llas. Nytt sammantr�de skall uts�ttas, om inmutaren inom tre veckor och senast inom tid som i 7 � �r f�reskriven f�r an� s�kan om utm�l g�r framst�llning d�rom. Sker det ej, avskrives �ren� det. Har sak�gare ej i f�reskriven ordnmg kallats till sammantr�de, skall sammantr�det uppskjutas, s�vida icke sak�garen �nd� infunnit sig eller medger att f�rr�ttningen likv�l slutf�res. 22 � F�r utredning av fr�ga vars bed�mande kr�ver s�rskild fack� kunskap f�r f�rr�ttningsm�nnen anlita bitr�de av sakkunnig. Den som st�r i s�dant f�rh�llande till saken eller till sak�gare att hans tillf�r� litlighet kan anses f�rringad f�r ej anlitas som sakkunnig. 23 � Har f�rr�ttningsm�nnen olika mening, g�ller s�som deras be� slut vad tv� av dem s�ger. Har varje f�rr�ttningsman sin mening, g�ller bergm�starens mening. I fr�ga om pengar eller annat som utg�r viss m�ngd skall dock den mening g�lla som avser den n�st st�rsta m�ng� den. 24 � I beslut skall anges de sk�l p� vilka avg�randet grundas, om det icke �r uppenbart obeh�vligt att upplysa om dem. 25 � Bergm�staren skall f�ra protokoll �ver vad som f�rekommer vid f�rr�ttningen. 26 � Visar inmutaren vid f�rr�ttningen att de i 1 kap. 5 � angivna f�ruts�ttningarna f�r erh�llande av utm�l �r uppfyllda, skall i den m�n ej hinder m�ter enligt vad som sagts f�rut i denna lag utm�l anvisas med iakttagande av best�mmelserna i 1 � i detta kapitel. 27 � Gr�nserna f�r utm�let och f�r mark som anvisas enligt 3 � skall utstakas och utm�rkas i beh�vlig omfattning. �ver utm�let och marken skall uppr�ttas karta i den m�n det ej �r obeh�vligt. 28 � �verenskommelse om ers�ttning som avses i 3 kap. 8 � eller i 4 � i detta kapitel skall, om parterna beg�r det, fastst�llas vid f�rr�tt- niugen. 29 � I samband med utm�lsl�ggning fastst�lles f�rsvarsavgift enligt 6 kap. 8 �. 30 � Till bergm�stare och gode m�n utg�r ers�ttning f�r inst�llelse vid f�rr�ttningen enligt f�reskrifter som Kungl. Maj:t meddelar. Ers�ttning till sakkunnig best�mmes av f�rr�ttningsm�nnen. Till myndighet eller anst�lld i allm�n tj�nst utg�r ers�ttning endast n�r s�rskild f�reskrift �r meddelad. Inmutaren skall betala ers�ttning som avses i f�rsta och andra styc� kena. 31 � Inmutaren skall b�ra sina egna kostnader p� grund av f�rr�tt� ningen och ers�tta sak�gare de kostnader som denne f�tt vidk�nnas f�r att bevaka sin r�tt vid f�rr�ttningen, i den m�n ej annat f�ljer vid en motsvarande till�mpning av 18 kap. 6 eller 8 � r�tteg�ngsbal� ken. Beslut i fr�gan meddelas vid f�rr�ttningen. 789 :A - � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 342 32 � Sedan alla till f�rr�ttningen h�rande fr�gor avgjorts, skall f�r� r�ttningen f�rklaras avslutad (avslutningsbeslut). Beslutet meddelas vid sammantr�de. I avslutningsbeslutet skall anges vad som �r att iakttaga vid talan mot beslut vid f� rr�ttningen. Mark som anvisats enligt 3 � f�r genast tilltr�das, om ej annorlunda f�rordnats. Betalning av ers�ttning 33 � Vid f�rr�ttningen fastst�lld ers�ttning skall betalas inom tre m�nader fr�n det avslutningsbeslutet meddelades. P� ers�ttningen utg�r sex procent �rlig r�nta fr�n dagen for detta beslut. Har f�rordnande enligt 32 � tredje stycket meddelats, skall dock r�ntan p� ers�ttning som avser anvisad mark ber�knas fr�n den dag d� marken tidigast f�r tilltr�das. 34 � Svarar mark som anvisats enligt 3 � f�r beviljad eller s�kt in� teckning, skall ers�ttning enligt 4 �, som ej avser perso nlig skada, j�mte r�nta betalas genom neds�ttning hos l�nsstyrelsen i det l�n d�r marken ligger. H�r marken till olika l�n, skall ers�ttningen neds�ttas hos den l�nsstyrelse som best�mmes vid f�rr�ttningen. Om borgen�r som har pantr�tt i fastighet lider f�rlust d�rigenom att ers�ttning blivit f�r l�gt ber�knad och ers�ttningen till f�ljd av �verenskommelse mellan den ers�ttningsskyldige och den ers�ttnings- ber�ttigade eller av annan anledning icke blivit pr�vad vid f�rr�tt� ningen, har borgen�ren r�tt att av den ers�ttningsskyldige f� gottg�relse f�r f�rlusten mot avskrivning p� fordringshandlingen. Talan om s� dan gottg�relse skall v�ckas vid den fastighetsdomstol inom vars om� r�de fastigheten ligger. 35 � Vid neds�ttning skall den ers�ttningsskyldige till l�nsstyrelsen ge in utdrag av protokollet �ver utm�lsf�rr�ttningen och gravations- bevis i fr�ga om fastighet som ber�res. Sker det ej, skall l�nsstyrelsen anskaffa handlingarna p� den ers�ttningsskyldiges bekostnad. 36 � F�rsummar den ers�ttningsskyldige att inom f�reskriven tid be� tala eller neds�tta ers�ttning, skall l�nsstyrelsen p� beg�ran av den er- s�ttningsber�ttigade l�ta uttaga beloppet j�mte r�nta. L�nsstyrelsen kan ocks� efter bergm�starens h�rande f�rordna att gruvarbetet skall in� st�llas till dess ers�ttningen erlagts eller uttagits. I fr�ga om uttagande av ers�ttning j�mte r�nta skall best�mmelserna i uts�kningslagen (1877: 31 s. 1) om verkst�llighet av lagakraft�gande dom i tvistem�l, varigenom betalningsskyldighet blivit n�gon �lagd, �ga motsvarande till�mpning. 37 � Medel som har nedsatts eller uttagits enligt detta kapitel skall av l�nsstyrelsen utan dr�jsm�l s�ttas in i bank mot r�nta. 38 � Nedsatta eller uttagna medel skall j�mte upplupen r�nta be� talas ut av l�nsstyrelsen till den som �r ber�ttigad till medlen. D�rvid �ger best�mmelserna i 6 kap. 18 � andra och tredje styckena samt 19 � expropriationslagen (1972: 719) motsvarande till�mpning. Den ers�ttningsskyldige skall svara f�r kostnaderna vid f�rdelningen 790 av nedsatta medel, i den m�n ej annat f�ljer vid en motsvarande till- � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> l�mpning av 18 kap. 6 eller 8 � r�tteg�ngsbalken. Fr�ga om ers�ttning SFS 1974: 342 f�r s�dan kostnad pr�vas av den fastighetsdomstol inom vars omr�de marken eller st�rre delen d�rav ligger. �ndring av utm�l m. m. 39 � Best�mmelserna i detta kapitel �ger motsvarande till�mpning, om innehavare av utm�l �nskar 1. utvidga eller minska utm�let eller f� dess gr�nser reglerade eller p� nytt utstakade, 2. taga i anspr�k mark enligt 3 �, 3. avst� anvisad mark till �garen. Vid utvidgning eller minskning av utm�l till�mpas ej 1 � f�rsta stycket andra punkten. 40 � Utm�l som gr�nsar till varandra f�r l�ggas samman till ett ut� m�l f�r gemensam gruvdrift. Utm�l f�r �ven delas i tv� eller flera ut� m�l. F�rordnande om sammanl�ggning eller delning av utm�l meddelas av statens industriverk efter ans�kan av ber�rda utm�lsinnehavare. Verket skall d�rvid l�mna de f�reskrifter som beh�vs f�r genomf�ran� det av dess beslut. 5 kap. Kronoandel 1 � Staten f�r kronoandel som s�gs i 1 kap. 7 � om icke staten senast vid utm�lsf�rr�ttningen anm�ler att den avst�r d�rifr�n. Anm�lan som icke sker vid f�rr�ttningssammantr�de skall g�ras skriftligen hos bergm�staren. Denne skall genast s�nda meddelande till inmutaren om s�dan anm�lan. 2 � Har staten ej avst�tt fr�n kronoandelen enligt 1 �, skall staten ers�tta inmutaren h�lften av dennes utgifter f�r ers�ttning enligt 4 kap. 4 � samt f�r utm�lsf�rr�ttning och f�rdelning av ers�ttningsmedel. Om inmutaren tillh�rig mark anvisats enligt 4 kap. 3 �, skall staten i f�rh�llande till sin andel ers�tta inmutaren h�rf�r enligt de grunder som anges i 4 kap. 4 �. Talan om ers�ttning enligt f�rsta stycket v�ckes vid den fastighets� domstol inom vars omr�de marken eller st�rre delen d�rav ligger. 3 � Kronoandel f�r helt eller till viss del �verl�tas eller uppl�tas. 4 � Kungl. Maj.-t eller myndighet som Kungl. Maj:t best�mmer f�r besluta i fr�ga om avst�ende fr�n kronoandel eller om �verl�telse eller uppl�telse av kronoandel. 6 kap. R�tt att anv�nda utm�l Brytning m. m. 1 � Den som innehar utm�l f�r d�r s�som gruvinnehavare bryta in- mutningsbart mineral och tillgodog�ra sig detta. Fr�n tidigare gruvbrytning h�rr�rande inmutningsbart mineral, som ej uppfordrats eller som finnes p� anvisad mark inom utm�let, tillfaller gruvinnehavaren i den m�n ej annat f�ljer av 7 kap. 2 � andra stycket. Inmutningsbart mineral som brutits under unders�kningstiden och ej anv�nts enligt 3 kap. 3 � tillfaller gruvinnehavaren. 79 j � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 342 2 � Gmvinnehavaren f�r inom utm�let bryta ej inmutningsbart mine- raliskt �mne i den m�n det beh�vs f�r att gruvarbetet skall kunna be� drivas p� ett �ndam�lsenligt s�tt. Av ej inmutningsbart mineraliskt �mne som brutits f�re eller efter utm�lsl�ggningen f�r gruvinnehavaren anv�nda vad som beh�vs vid gruvarbetet och dessutom tillgodog�ra sig allt som icke f�rr�n vid an� rikning eller d�rmed likst�llt f�rfarande kan avskiljas fr�n inmut� ningsbart mineral. Han f�r �ven i �vrigt tillgodog�ra sig ej inmut� ningsbart mineraliskt �mne, om mark�garen ej inom sex m�nader efter tills�gelse avh�mtar det och ers�tter d�rp� nedlagda kostnader. Talan om s�dan ers�ttning v�ckes vid den fastighetsdomstol inom vars om� r�de marken eller st�rre delen d�rav ligger. V�ckes talan, r�knas tiden f�r avh�mtandet fr�n det ers�ttningsbeloppet slutligt best�mts. Vad som f�reskrives i andra stycket g�ller ej �mne som avses med uranlagen (1960: 679). Material som inneh�ller s�dant �mne f�r dock tagas ut ur fyndighet f�r analys eller anrikningsf�rs�k. 3 � Gruvinnehavaren f�r anv�nda utm�let i dagen endast till den del mark inom utm�let anvisats enligt 4 kap. 3 �. Mark som inom eller utom utm�let anvisats enligt n�mnda paragraf f�r ej anv�ndas f�r annat �n d�r avsett �ndam�l. Under jord f�r utm�let anv�ndas endast f�r gruvdriften och d�rmed sammanh�ngande verksamhet. Gruvinnehavaren skall h�lla beh�vligt st�ngsel p� mark som inom eller utom utm�let anvisats enligt 4 kap. 3 �. Om icke bergm�staren medger annat, skall st�ngslet utf�ras i varaktigt material. 4 � Gruvarbetet f�r icke bedrivas p� s�dant s�tt att gruvans fram� tida best�nd �ventyras eller att tillgodog�randet av kvarl�mnad till� g�ng p� mahn om�jligg�res eller i v�sentlig m�n f�rsv�ras eller s�, att uppenbar misshush�llning med malm p� annat s�tt �ger rum. Utfraktsv�gar och orter som leder till gruvans obrutna delar skall h�llas �ppna. F�r igenl�ggning av s�dan utfraktsv�g eller ort kr�ves tillst�nd av bergm�staren, �ven om r�tten till utm�let icke l�ngre best�r. 5 � Bergm�staren f�r f�rel�gga gruvinnehavaren att inom viss tid vidtaga �tg�rd som beh�vs f�r att f�rekomma fara f�r gruvans be� st�nd eller annans egendom, trygga tilltr�det till gruvans obrutna delar eller hindra uppenbar misshush�llning med malm. Efterkommes icke f�rel�ggandet, kan bergm�staren l�ta utf�ra s�dan �tg�rd p� gruv- innehavarens bekostnad eller f�rordna att gruvarbetet skall inst�llas till dess �tg�rden vidtagits. Bergm�staren f�r i n�mnda syfte ocks� meddela gruvinnehavaren andra f�reskrifter i fr�ga om gruvarbetets bedrivande. Bedrives gruvarbetet p� s�dant s�tt att uppenbar fara uppst�r f�r gruvans best�nd eller annans egendom, f�r bergm�staren f�rbjuda arbetets fortsatta bedrivande. F�reskrifter och f�rbud som avses i denna paragraf l�nder omedel� bart till efte rr�ttelse. 6 � �ver gruva som �r under arbete skall genom gruvinnehavarens f�rsorg uppr�ttas gruvkarta. P� kartan skall redovisas borrh�l inom utm�let av best�ende v�rde. I fr�ga om utm�l d�r gruvdrift ej p�g�r skall 792 s�dana borrh�l inl�ggas p� borrh�lskarta. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Gruvkarta och borrh�lskarta skall f�rvaras hos gruvinnehavaren SFS 1974:342 och fortl�pande kompletteras av denne. Utdrag av kartorna skall s�n� das in till myndighet som Kungl. Maj:t best�mmer. Iakttager gruvinnehavaren icke vad som f�reskrives i f�rsta och andra styckena, kan bergm�staren f�rel�gga honom att inom viss tid antingen fullg�ra sina �ligganden eller l�mna f�rskott f�r arbetets utf�rande genom bergm�starens f�rsorg. F�rel�ggande kan f�renas med vite om h�gst femtusen kronor. 7 � Gruva f�r ej utan bergm�starens tillst�nd l�ggas ned f�rr�n alla gruvarbeten blivit inm�tta och inlagda p� karta. F�rsvarsavgift 8 � Gruvinnehavaren skall betala en �rlig avgift tiU staten enligt grunder som Kungl. Maj:t best�mmer (f�rsvarsavgift). Avgiften utg�r fr�n och med �ret efter det �r under vilket utm�lsf�r- r�ttningen avslutades och erl�gges till bergm�staren �rsvis i f�rskott f�re utg�ngen av december. 9 � Erl�gges icke f�rsvarsavgiften inom tid som anges i 8 � andra stycket, skall bergm�staren f�rel�gga gruvinnehavaren att inom viss tid, h�gst tre m�nader, erl�gga ett belopp motsvarande dubbla belop� pet av vad som icke betalats. Om f�rel�ggandet ej efterkommes, skall bergm�staren f�rklara r�tten till utm�let f�rverkad. R�tten upph�r i s� fall vid utg�ngen av den tid inom vilken f�rel�ggandet skulle ha fullgjorts. Beslut om f�rverkande skall delges gruv innehavaren och, om det kan ske, fastighets�garen. Giltighetstid 10 � R�tten till utm�let best�r till utg�ngen av tjugofemte �ret efter det �r under vilket utm�lsf�rr�ttningen avslutades. L�gges utm�l sam� man enligt 4 kap. 40 �, g�ller r�tten till det sammanlagda utm�let under den l�ngsta tid som �terst�r f�r n�got av utm�len. Gruvinnehavaren har r�tt till f�rl�ngning av giltighetstiden f�r ut� m�let med tjugo �r i s�nder, om han under l�pande giltighetstid inom utm�let eller inom utm�lsf�lt vari utm�let ing�r bedrivit regelbunden gruvbrytning. Detsamma g�ller, om han under l�pande giltighetstid utf�rt unders�kningsarbete av st�rre omfattning inom utm�let eller inom utm�lsf�ltet p� omr�de, som var utm�lslagt n�r arbetet utf�rdes, eller d�r utf�rt omfattande tillredningsarbeten eller anl�ggningar f�r upptagande av gruvdrift. Med utm�lsf�lt f�rst�s s�dana intill varandra gr�nsande utm�l, i vilka samme �gare innehar andel med minst h�lften eller av annan orsak har ett best�mmande inflytande. I annat fall �n som avses i andra stycket pr�vas fr�gan om f�rl�ng� ning med h�nsyn s�rskilt till det allm�nnas intresse av att fr�mja ett �ndam�lsenligt utnyttjande av landets mineraltillg�ngar. 11 � Fr�ga om f�rl�ngning enligt 10 � andra eller tredje stycket pr�vas av statens industriverk efter ans�kan av gruvinnehavaren eller, om utm�let tillh�r tv� eller flera, n�gon av dem. Ans�kan g�res skriftligen. Den skall f�r att kunna upptagas till pr�vning ha kommit in senast ett �r f�re utg�ngen av den l�pande giltighetstiden. 793 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974:342 Har ans�kan om f�rl�ngning ej slutligt pr�vats vid giltighetstidens utg�ng, utstr�ckes tiden till dess s� skett. 12 � Gruvinnehavaren eller, om utm�let tillh�r tv� eller flera, n�gon av dem �ger efter ans�kan hos statens industriverk erh�lla f�rhands� besked, om planerat arbete har s�dan omfattning att det ber�ttigar till f�rl�ngning enligt 10 � andra stycket. 13 � Anm�ler gruvinnehavaren till bergm�staren att han icke l�ngre vill beh�lla r�tten till utm�let, upph�r denna vid n�stf�ljande �rsskifte. 7 kap. Verkan av att r�tten till utm�l upph�r 1 � Upph�r r�tten till utm�l enligt 6 kap. 9, 10 eller 13 �, g�ller f�rutom vad som f�r visst fall f�reskrives i 10 kap. 6 � andra stycket best�mmelserna nedan i detta kapitel. 2 � Gruvinnehavaren f�rlorar r�tten till brutet inmutningsbart mine� ral som ej uppfordrats. Inmutningsbart mineral som uppfordrats f�r ligga kvar f�r gruv- innehavarens r�kning imder h�gst tv� �r efter det att r�tten till utm�let upph�rde. Gruvinnehavaren f�rlorar r�tten till det som icke tagits bort inom denna tid. Mineral till vilket gruvinnehavaren f�rlorat sin r�tt enligt denna paragraf tillfaller fastighets�garen. 3 � Gruvinnehavaren f�rlorar ratten till byggnad som gjorts f�r gruvans styrka och best�nd samt till st�ngsel som gruvinnehavaren varit skyldig att h�lla. S�dan anl�ggning skall l�mnas kvar p� platsen och tillfaller vid ny utm�lsl�ggning den nye gruvinnehavaren. Annan anl�ggning �n som anges i f�rsta stycket f�r finnas kvar under h�gst tv� �r efter det att r�tten till utm�let upph�rde. Det som icke tagits bort inom denna tid tillfaller fastighets�garen. 4 � Gruvinnehavaren f�rlorar r�tten till mark som anvisats inom eller utom utm�let. 8 kap. Sam�gander�tt 1 utm�l 1 � Best�mmelserna i detta kapitel g�ller utm�l i vilket f innes krono� andel eller som eljest tillh�r tv� eller flera gemensamt. Vad som f�reskrives i 410 �� till�mpas i den m�n ej del�garna kommer �verens om annat. 2 � Del�garna skall �rligen utse en gruvf�rest�ndare. Denne skall vara svensk medborgare och bosatt i riket. Val av gruvf�rest�ndare skall anm�las hos bergm�staren. Sker icke s�dan anm�lan eller har person som ej �r beh�rig utsetts, ansvarar varje del�gare som om han var gruvf�rest�ndare. 3 � Gruvf�rest�ndaren ansvarar f�r att best�mmelserna i 6 kap. 17 �� iakttages. Han f�r fr�n del�garna fordra in de tillskott som beh�vs f�r detta och f�r erl�ggande av f�rsvarsavgift. 4 � Minst en g�ng om �ret skall h�llas st�mma med del�garna. P� st�mman valjes gruvf�rest�ndare samt behandlas fr�gor om gruvr�rel� sens bedrivande och andra gemensamma angel�genheter. 794 St�mma skall utlysas av gruvf�rest�ndaren, n�r denne finner det � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> .i" rdmpligt elle r n�r del�gare som �ger minst en fj�rdedel i gruvan skrift- SFS 1974: 342 ligen beg�r det. Finnes icke gruvf�rest�ndare, kan var och en av del� �garna utlysa st�mma. Del�garna kallas till st�mma genom rekommenderade brev. Saknas k�nnedom om namn och adress p� n�gon av del�garna, skall kallelsen inf�ras i Post- och Inrikes Tidningar och tidning inom orten. Kallelse skall sk e i god tid f�re st�mma. 5 � P� st�mman f�res ordet av den som del�garna utser. Del�gare har r�str�tt efter sin andel i utm�let. F�rekommer skilda meningar, g�ller som st�mmans beslut den mening som f�tt h�gsta r�stetal. Vid lika r�stetal avg�res val genom lottning och skall i annan fr�ga, om ej annat f�ljer av 6 �, den mening g�lla som ordf�randen bitr�der. L�n f�r ej tagas, om ej alla del�garna samtycker till det. 6 � Vill del�gare utf�ra arbete f�r unders�kning eller brytning i st�rre omfattning �n annan del�gare och innehar han minst h�lften i utm�let, skall det st�rre arbetet utf�ras. Detsamma g�ller n�r fr�ga �r, om ar� bete f�r unders�kning eller brytning skall p�b�rjas. Den som beg�rt arbetet svarar f�r den d�rav f�ranledda kostnaden och tillgodor�knas den ytterligare malm som utvinnes. 7 � Del�gare som utf�rt unders�kningsarbete inom utm�let skall p� beg�ran tillhandah�lla annan del�gare resultatet av unders�kningen. 8 � Del�gare som icke deltagit i visst arbete f�r ansluta sig till detta efter tillk�nnagivande p� st�mma eller skriftlig anm�lan hos gruvf�re- st�ndaren. I s�dant fall skall han i f�rh�llande till sin andel i utm�let ers�tta av arbetet p�kallade kostnader av f�ljande slag, n�mligen 1. kostnader f�r byggnader och andra anl�ggningar, maskiner, red� skap, inventarier och f�rr�d, som �r n�dv�ndiga eller nyttiga f�r fort� satt unders�kning eller brytning, efter det v�rde egendomen har vid del�garens anslutning till arbetet, 2. ers�ttning enligt 4 kap. 4 � samt kostnader f�r utm�lsf�rr�ttning och f�rdelning av ers�ttningsmedel, 3. kostnader f�r s�dana efter utm�lsf�rr�ttningen utf�rda unders�k� nings- och tillredningsarbeten som �r n�dv�ndiga eller nyttiga f�r fort� satt unders�kning eller brytning. Har del�gare tillh�rig mark tagits i anspr�k f�r arbetet, skall del�ga� re som ansluter sig utge ers�ttning i f�rh�llande till sin andel enligt de grunder som anges i 4 kap. 4 �. 9 � Vid tvist r�rande fr�ga som avses i 6 � andra stycket eller som ang�r ers�ttning enligt 8 � v�ckes talan vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de utm�let eller st�rre delen d�rav ligger. 10 � Betalar del�gare icke senast tv� m�nader efter anmodan d�rom vad p� honom bel�per av tillskott enligt 3 � eller av n�dv�ndiga kost� nader f�r unders�kningsarbete eller brytning, �r hans andel i utm�let med vad d�rtill h�r f�rverkad till �vriga del�gare. 9 kap. �verg�ng av r�tt Ull utm�l m. m. 1 � Avtal varigenom inmutningsr�tt eller r�tt till utm�l �verl�tes skall uppr�ttas skriftligen. Handlingen skall upptaga parterna, vad som �ver� l�tes samt f�rklaring, att �verl�telse sker till f�rv�rvaren. Avtal som icke uppfyller f�reskrifterna i f�rsta stycket �r ogiltigt. 795 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "" -r SFS 1974: 342 2 � Den som f�rv�rvat inmutningsr�tt eller r�tt till utm�l skall skrift� ligen anm�la f�rv�rvet hos bergm�staren. 3 � Anm�lan som avses i 2 � skall g�ras inom tre m�nader efter det att den handling p� vilken f�rv�rvet grundas (f�ngeshandlingen) upp� r�ttades. Den som g�r anm�lan skall bifoga f�ngeshandlingen och de �vriga handlingar som beh�vs f�r att styrka f�rv�rvet. I fr�ga om anm�lan av f�rv�rv i anledning av d�dsfall eller genom bodelning, f�rv�rv som beror av villkor, myndighets tillst�nd eller an� nan s�dan omst�ndighet samt f�rv�rv betr�ffande vilket talan v�ckts om �terg�ng eller h�vande �ger best�mmelserna om lagfartsans�kan i 20 kap. 1 � andra stycket, 2 � andra stycket samt 5 � andra punkten jordabalken motsvarande till�mpning. 4 � Har f�ngeshandling icke f�retetts eller har Kungl. Majrts tillst�nd till f�rv�rvet ej erh�llits, n�r s�dant kr�ves enligt lagen (1916: 156) om vissa inskr�nkningar i r�tten att f�rv�rva fast egendom m. m., skall bergm�staren f�rklara anm�lan vara utan verkan. I annat fall skall han snarast anteckna anm�lningen i gruvregistret. 5 � Avtal som avses i 1 � g�ller ej mot �verl�tarens borgen�rer, f�rr�n anm�lan om f�rv�rvet gjorts p� s�tt som sagts f�rut i detta ka� pitel. 6 � Best�mmelserna i 15 �� ger motsvarande till�mpning i fr�ga om uppl�telse och �verg�ng av nyttjander�tt till utm�l. 10 kap. Inl�sen av r�tt till utm�l 1 � Utm�l med vad d�rtill h�r f�r helt eller till viss andel tagas i an� spr�k genom inl�sen, 1. om det skulle inneb�ra betydande teknisk och ekonomisk f�rdel att utnyttja utm�let gemensamt med ett eller flera andra utm�l och s�dant utnyttjande �r av v�sentligt intresse fr�n allm�n synpunkt, eller 2. om det �r av synnerlig vikt fr�n allm�n synpunkt att fyndighet som h�r till utm�let unders�kes eUer bearbetas eller, i fall d� s�dan fyndighet �r f�rem�l f�r bearbetning, att den utnyttjas p� annat s�tt eller i st�rre omfattning samt h�rigenom virmes betydande teknisk och ekonomisk f�rdel. I fr�ga om inl�sen g�Uer expropriationslagen (1972; 719) i till�mp� liga delar, i den m�n ej annat f�ljer av 210 ��. 2 � Tillst�nd till inl�sen enligt 1 � f�rsta stycket 1 f�r ges endast den som innehar annat av utm�len till minst h�lften. Vill flera l�sa enligt 1 � f�rsta stycket 1 eller 2, skall f�retr�de ges �t den som har de b�sta f�ruts�ttningarna att idka gruvdrift p� platsen. 3 � Ers�ttningen f�r utm�l som l�ses kan best�mmas att helt eller delvis utg� som en �rlig avg�ld, om fyndighetens storlek och beskaffen� het ej kan bed�mas med tillr�cklig s�kerhet. P� yrkande av den er- s�ttningsber�ttigade skall s� ske, om det ej �r uppenbart att utred� ningen ger tillr�ckligt underlag f�r att best�mma eng�ngsers�ttning. 4 � Avg�ld erl�gges i form av fast avgift och produktionsavgift. Pro� duktionsavgiften ber�knas med h�nsyn till m�ngden eller v�rdet av de 796 mineral som varje �r brytes och uppfordras inom utm�let. Fr�n pro- � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> duktionsavgiften f�r visst �r skall avr�knas ett belopp som motsvarar SFS 1974:342 den fasta avgiften f�r �ret. Grunderna f�r avg�lden fastst�lles f�r tjugo �r i s�nder. Part kan under det n�st sista �ret av varje tjugo�rsperiod p�kalla ompr�vning av g runderna f�r avg�lden. Har icke talan d�rom v�ckts inom angiven tid, skall avg�lden under f�ljande period utg� efter of�r�ndrade grun� der. 5 � Den ers�ttningsskyldige skall hos l�nsstyrelsen st�lla s�kerhet f�r avg�lden. Vid �verg�ng av r�tten till utm�let svarar f�rv�rvaren f�r avg�lden. F�rre innehavaren �r fri, n�r f�rv�rvaren st�llt s�kerhet som avses i f�rsta stycket. 6 � Vinnes s�dan k�nnedom om fyndigheten att dess storlek och be� skaffenhet kan bed�mas med tillr�cklig s�kerhet, skall p� talan av part avg�lden upph�ra och det inl�sta utm�lets �terst�ende v�rde best�m� mas. Detsamma g�ller n�r regelbunden gruvdrift p�g�tt under samman� lagt minst tio �r, s�vida det ej �r uppenbart att s�dan k�nnedom fort� farande saknas. Det belopp vartill v�rdet best�mmes skall betalas p� en g�ng. Om sk�l f�religger, kan dock f�rordnas att beloppet skall erl�ggas genom �rliga avbetalningar under viss tid, h�gst tjugo �r. I samband med avbetalning skall erl�ggas r�nta p� utest�ende kapitalbelopp. Upph�r r�tten till utm�let enligt 6 kap. 9, 10 eller 13 �, skall av� g�lden o medelbart upph�ra och utm�lets �terst�ende v�rde best�mmas. Det belopp vartill v�rdet best�mmes skall betalas p� en g�ng. 7 � M�l om inl�sen eller ers�ttning enligt detta kapitel upptages av den fastig hetsdomstol inom vars omr�de utm�let eller st�rre delen d�r� av ligger. G�ller saken flera utm�l som �r bel�gna inom olika fastig� hetsdomstolars omr�den och b�r utm�len vid best�mmande av ers�tt� ningen l�mpligen behandlas som en enhet, upptages m�let av den av fastighetsdomstolarna som Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts f�r� ordnande, annan myndighet best�mmer. 8 � I m�l om inl�sen �r den l�sande icke skyldig att svara f�r kost� nad som motparten i m�let nedlagt p� unders�kning av fyndigheten i vidare m�n an arbetet uppenbarligen �r till nytta f�r den l�sande. I m�l om beloppet av avg�ld som enligt fastst�llda grunder skall utg� f�r visst �r till�mpas allm�nna regler om r�tteg�ngskostnad. I m�l om ny pr�vning av grunderna f�r avg�ld enligt 4 � andra stycket och m�l enligt 6 � f�r om s�rskilda omst�ndigheter f�ranleder det f�rordnas, att den ers�ttningsber�ttigade sj�lv skall vidk�nnas sina r�tteg�ngskostnader vid fastighetsdomstolen. 9 � Har i m�l om inl�sen best�mts att ers�ttning skall utg� med s�v�l eng�ngsbelopp som avg�ld, skall vid till�mpning av best�mmelserna i expropriationslagen (1972:719) om expropriationsers�ttningens erl�g- gande och expropriationens fullbordande eng�ngsbeloppet anses som slutlig ers�ttning. Om ers�ttningen icke till n�gon del best�mts att utg� som ett en� g�ngsbelopp, skall den l�sande anm�la detta till l�nsstyrelsen sedan samtliga fr�gor i saken slutligt avgjorts. I fr�ga om s�dan anm�lan �ger 6 kap. 9 � f�rsta stycket andra punkten expropriationslagen mot� svarande till�mpning. Inl�sen anses icke fullbordad f�rr�n s�kerhet som anges i 5 � blivit st�lld. 797 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 342 10 � Vill n�gon f�r inl�sen av utm�l unders�ka utm�let genom ra�t- ning, gr�vning, borrning, spr�ngning eller annan liknande �tg�rd, f�r statens industriverk f�reskriva att tilltr�de till utm�let f�r s�dan under� s�kning skall l�mnas under viss tid. Unders�kningen skall utf�ras s� att minsta skada och intr�ng v�llas. Byggnad f�r icke uppf�ras och v�g icke byggas i vidare m�n �n som oundg�ngligen kr�ves f�r unders�kningen. Resultatet av unders�kning� en skall tillhandah�llas gruvirmehavaren. F�ranleder unders�kningen skada eller intr�ng, skall ers�ttning h�r� f�r utg�. Talan om ers�ttning v�ckes vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de utm�let eller st�rre delen d�rav ligger. 11 kap. Tillsyn, handr�clming, ansvar m. m. 1 � Statens industriverk och bergm�starna ut�var tillsyn �ver efter� levnaden av vad som i deima lag f�reskrives ang�ende unders�knings� arbete och gruvdrift. 2 � P�b�rjas unders�lcningsarbete i strid med 3 kap. 1 � andra styc� ket eller utf�res anl�ggning i strid med 3 kap. 2 � andra stycket, f�r �verexekutor p� ans�kan av den som �ger eller innehar marken f�r� ordna att arbetet skall inst�llas eller att anl�ggningen skall tagas bort p� inmutarens bekostnad. �sidos�ttes f�rbud som bergm�staren meddelat enligt 6 kap. 5 � andra stycket, kan �verexekutor p� ans�kan av bergm�staren meddela handr�ckning f�r att �stadkomma r�ttelse. I fr�ga om �tg�rd av �verexekutor enligt f�rsta eller andra stycket g�ller samma regler som f�r handr�ckning enligt 191 � uts�knings- lagen (1877: 31 s. 1). 3 � Om den som enligt 2 kap. 25 �, 3 kap. 5 � tredje stycket eller 4 kap. 2 � f�tt myndighets medgivande till inmutning, till f�rl�ngning av unders�kningstid eller utm�lsl�ggning icke uppfyller villkor som f�rbundits med medgivandet, kan l�nsstyrelsen vid vite �l�gga honom att fullg�ra sina skyldigheter. 4 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader d�mes den som upp- s�tligen eller av oaktsamhet 1. bearbetar inmutningsbar mineralfyndighet utan att ha erh�llit in� mutningsr�tt, 2. p�b�rjar unders�kningsarbete i strid med 3 kap. 1 � eller f�re� skrift som meddelats enligt 4 � samma kap., 3. utan tillst�nd enligt 6 kap. 4 � andra stycket l�gger igen utfrakts- v�g eller o rt som leder till gruvas obrutna delar, 4. ej iakttager f�reskrift som meddelats enligt 6 kap. 5 � f�rsta styc� ket sista punkten, 5. utan tillst�nd enligt 6 kap. 7 � l�gger ned gruva innan alla gruv� arbeten blivit inm�tta och inlagda p� karta, 6. ej g�r anm�lan till bergm�staren p� s�tt och inom tid som f�re� skrives i 9 kap. Om brott som avses i f�rsta stycket 2 f�rn�rmar enbart enskilds r�tt, f�r �klagare v�cka �tal endast om m�ls�gande anger brottet till �tal. 798 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 kap. Fullf�ljd av falan m. m. SFS 1974: 342 1 � Den som �r missn�jd med beslut vid utm�lsf�rr�ttning i fr�ga om ers�ttning enligt 3 kap. 8 � eller enligt 4 kap. 4 eller 31 � f�r v�cka talan vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de den mark varom �r fr�ga eller st�rre delen d�rav ligger. Talan skall v�ckas inom tre m�nader fr�n det avslutningsbeslutet meddelades. Mot annat beslut vid utm�lsf�rr�ttning f�res talan hos statens indu� striverk genom besv�r. 2 � Mot bergm�starens beslut enligt denna lag i annan fr�ga �n som avses i 1 � f�res talan hos statens industriverk genom besv�r. 3 � Mot beslut av statens industriverk i fr�ga som avses i 2 kap. 2 � andra stycket, 3 kap. 5 � tredje stycket, 4 kap. 2 � f�rsta stycket, 6 kap. 3 � tredje stycket, 4 � andra stycket, 7 � och 10 � tredje stycket samt 10 kap. 10 � f�res talan hos Kungl. Maj:t genom besv�r. I annat fall �n som avses i f�rsta stycket skall talan mot beslut av industriverket i fr�ga som verket enligt denna lag har att pr�va f�ras hos kammarr�tten genom besv�r. 4 � Talan mot l�nsstyrelsens beslut i fr�ga som avses i 2 kap. 4 �, 3 kap. 5 � tredje stycket, 4 kap. 2 � och 13 kap. 3 � f�res hos Kungl. Maj:t genom besv�r. I fr�ga som avses ill kap. 3 � f�res talan mot l�nsstyrelsens beslut hos kammarr�tten genom besv�r. 5 � F�r att tillvarataga allm�nna intressen, f�r l�nsstyrelsen f�ra talan mot beslut enligt denna lag. 6 � I fr�ga om skyldigheten att svara f�r kostnad i m�l som avses i 1 � f�rsta stycket g�ller, med till�mpning i �vrigt av 18 kap. r�tte� g�ngsbalken, att gruvinnehavaren, om ej annat f�ranledes av 18 kap. 6 och 8 �� samma balk, alltid skall vidk�nnas sina egna kostnader samt kostnad som �samkas motpart vid fastighetsdomstolen genom att han d�r v�ckt talan och i h�gre r�tt genom att han d�r fullf�ljt talan. 13 kap. S�rskilda best�mmelser 1 � Med s�rskild r�tt till fastighet f�rst�s i denna lag nyttjander�tt, servitut och r�tt till elektrisk kraft samt liknande r�tt. Best�mmelserna i denna lag om sak�gare g�ller ej innehavare av fordran f�r vilken fastigheten svarar. 2 � F�rel�ggande enligt 2 kap. 9 eller 10 � eller 6 kap. 5 eller 9 � skall inneh�lla erinran om p�f�ljden av att f�rel�ggandet ej efterkom- mes. F�rel�ggande som avses i f�rsta stycket samt f�rel�ggande enligt 6 kap. 6 � och 11 kap. 3 � skall delges. Delgivning av f�rel�ggande enligt 6 kap. 9 � f�r icke ske med till�mpning av 5, 12 eller 15 � delgiv� ningslagen (1970: 428). 3 � Har s�kerhet som skall st�llas enligt denna lag icke godk�nts av den till vars f�rm�n den st�lles, pr�vas s�kerheten av l�nsst3Telsen. Borgen f�r godk�nnas av l�nsstyrelsen endast om borgensman svarar som f�r egen skuld och, om tv� eller flera tecknat borgen, de svarar solidariskt. 799 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 342 Staten, kommun, landstingskommun och kommunalf�rbund beh�� ver icke st�lla s�kerhet. 14 kap. �verg�ngsbesf�mmelser 1 � Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1974, d� gruvlagen (1938; 314) skall upph�ra att g�lla. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift som ersatts genom best�mmelse i den nya lagen, skall i st�llet den nya best�mmelsen till�mpas. 2 � Best�mmelsen i 2 kap. 3 � f�rsta stycket 1 nya lagen �ger till- l�mpning �ven p� omr�de som enligt 5 � 1) �ldre lagen f�rklarats utg�ra statsgruvef�lt. Intill den 1 januari 1975 sker f�rklaring som avses i n�mnda be� st�mmelse genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen. 3 � Vad som f�reskrives om byggnadsplan i den nya lagen �ger mot� svarande till�mpning p� avstyckningsplan. 4 � Vad som enligt den nya lagen g�ller om �gare av fastighet skall till�mpas �ven p� den som innehar fastighet under st�ndig besittnings� r�tt eller med fideikommissr�tt. Detsamma g�ller den som i enlighet med beslut vid allm�n avvittring innehar str��ng. Best�mmelserna i denna lag om fordran f�r vilken pantr�tt har upp� l�tits i fastighet �ger motsvarande till�mpning p� s�dan fordran p� ogulden k�peskilling som �tnjuter f�retr�desr�tt enligt 5 � lagen (1970: 995) om inf�rande av nya jordabalken. Vad som sagts nu g�ller �ven i fr�ga om r�tt till avkomst eller f�rm�n som avses i 8 � lagen om in� f�rande av nya jordabalken, om r�ttigheten ej �r att anse som s�rskild r�tt till fastighet. 5 � Vad som f�reskrives i den nya lagen ang�ende till�mpning av 4 kap. 3 � expropriationslagen (1972: 719) g�ller ej i fr�ga om v�rde� �kning som �gt rum f�re utg�ngen av juni 1971. 6 � Genom den nya lagen inskr�nkes ej den r�tt som tillkommer in� nehavare av �ldre utm�l att inom utm�lets hittillsvarande gr�nser eller p� grund av donl�gesr�tt tillgodog�ra sig de mineral r�ttigheten avser. Ej heller medf�r lagen i fr�ga om �ldre utm�l inskr�nkning i r�tt till jord�gareandel eller i r�tt f�r jord�gare till avg�ld eller f�r staten till kronoandel. I fr�ga om utm�l, i vilket staten vid den nya lagens ikrafttr�dande �r ber�ttigad till kronoandel men �nnu ej intr�tt som del�gare, till�m� pas fortfarande 4750 �� ldre lagen. Har staten icke senast vid ut� g�ngen av �r 1983 anm�lt sig till begagnande av kronoandelen, �r r�t� ten d�rtill f�rlorad. 7 � I �vrigt till�mpas betr�ffande �ldre utm�l den nya lagen med iakttagande av f�ljande s�rskilda best�mmelser: 1. Vid reglering eller ny utstakning av gr�nserna f�r utm�let skall utan hinder av vad som f�reskrives i 4 kap. 1 � nya lagen gr�nserna p� djupet r�knas p� det s�tt som till�mpades vid utm�lets tillkomst. Det� samma g�ller vid sammanl�ggning eller delning av utm�l. 2. I fr�ga om r�tt till ers�ttning f�r skada eller intr�ng som f�re ikrafttr�dandet av den nya lagen uppst�tt p� grund av utm�lsl�ggning- 800 en g�ller den �ldre lagen. � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3. Har bergm�staren vid den nya lagens ikrafttr�dande att pr�va fr�- SFS 1974: 342 ga om f�rverkande av gruvr�tt enligt 56 � �ldre lagen, g�ller fortfa� rande 56 � f�rsta och andra styckena n�mnda lag. 4. F�r utm�l som utlagts f�r sj�- eller myrmalmst�kt eller f�r bear� betning av varp skall f�rsvarsavgift enligt 6 kap. 8 � nya lagen utg� f�rsta g�ngen f�r �r 1975. Avgifterna f�r �ren 1975 och 1976 skall er� l�ggas f�re utg�ngen av �r 1976. Erl�gges ej avgifterna inom denna tid, upph�r r�tten till utm�let vid utg�ngen av �r 1976. 5. Vid till�mpning av 6 kap. 10 � nya lagen skall s� anses som om utm�lsf�rr�ttningen avslutades den dag lagen tr�dde i kraft. 6. Best�mmelserna i 8 kap. 7 � och 8 � f�rsta stycket 3 nya lagen �ger ej till�mpning i fr�ga om unders�kningsarbete som utf�rts f�re ikrafttr�dandet. 7. I fr�ga om �verg�ng av r�tten till utm�let f�re den nya lagens ikrafttr�dande g�ller fortfarande 6567 �� ldre lagen. 8 � P� inmutningsr�tt som g�ller vid den nya lagens ikrafttr�dande till�mpas den nya lagen med iakttagande av f�ljande s�rskilda best�m� melser: 1. Vid pr�vning av fr�ga om f�rl�ngning av unders�kningstiden skall s� anses som om den nya lagen g�llde n�r inmutningsr�tten beviljades. 2. Vid f�rl�ngning som beviljas p� grund av ans�kan som kommit in f�re ikrafttr�dandet utg�r ej inmutningsavgift. 3. Best�mmelserna i 17 och 18 �� ldre lagen till�mpas i fr�ga om unders�kningsarbete som utf�res under unders�kningstiden eller den f�rl�ngning d�rav som medgivits f� re ikrafttr�dandet. 4. Ans�kan om anvisande av utm�l p� grund av inmutningsr�tten pr�vas enligt den �ldre lagen, om ans�kningen gjorts f�re ikrafttr�dan� det. G�res ans�kningen efter ikrafttr�dandet, sker pr�vningen s�vitt ang�r hinder mot utm�lsl�ggningen enligt den �ldre lagen och i �vrigt enligt den nya lagen, dock utan den begr�nsning som anges i 1 kap. 10 �. 5. I fr�ga om utm�l som l�gges p� grund av inmutningsr�tten g�ller best�mmelserna om avg�ld till jord�garen i 53 � f�rsta stycket och andra stycket f�rsta punkten �ldre lagen, om ans�kningen om utm�l gjorts f�re ikrafttr�dandet. Avser inmutningen allm�nt vattenomr�de i havet, �r best�mmelserna i 6 kap. 10 � andra och tredje styckena nya lagen ej till�mpliga p� utm�let. 6. I fr�ga om �verg�ng av inmutningsr�tten f�re den nya lagens ikrafttr�dande g�ller fortfarande 6567 �� ldre lagen. 9 � Ans�kan om inmutningsr�tt som gjorts f�re den nya lagens ikrafttr�dande pr�vas enligt den �ldre lagen. Betr�ffande inmutnings� r�tt som beviljas p� grund av s�dan ans�kan till�mpas den nya lagen med iakttagande i till�mpliga delar av vad som f�reskrives i 8 � 4 och 5 f�r d�r avsedda fall. 10 � Ans�kan om utvidgning eller annan �ndring av utm�l som gjorts f�re den nya lagens ikrafttr�dande pr�vas enligt den �ldre lagen. Medges efter ans�kan som gjorts f�re ikrafttr�dandet utvidgning av utm�l, som lagts f�re den 1 januari 1940 eller p� grund av inmutning som s�kts dessf�rinnan, g�ller �ldre best�mmelser om jord�gareandel betr�ffande den nya delen av utm�let. Om utvidgningen medges efter ans�kan som g�res efter ikrafttr�dandet, �r i st�llet staten ber�ttigad till kronoandel i den nya delen. H�rvid g�ller best�mmelserna i 5 kap. nya lagen. 801 51SFS 1974 i v � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1974: 342 Medges efter ans�kan som gjorts f�re ikrafttr�dandet utvidgning av annat �ldre utm�l �n som avses i andra stycket, �r best�mmelserna om avg�ld till jord�garen i 53 � f�rsta stycket och andra stycket f�rsta punkten �ldre lagen till�mpliga betr�ffande den nya delen av utm�let. fl il 11 � Handl�ggningen av m�l eller �rende som anh�ngiggjorts f�re den nya lagens ikrafttr�dande men ej slutligt avgjorts dessf�rinnan sker i den ordning som g�ller enligt den �ldre lagen. ^ CARL GUSTAF RUNE B. JOHANSSON (Industridepartementet) � </div> </div>

Gruvlag;

SFS 1974; 342

Utf�rdad den 31 maj 1974.

Utkom fr�n trycket

den 13 juni 1974

Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagen^.

1 kap. Allm�nna best�mmelser

1 � Var och en �ger under de f�ruts�ttningar och i den ordning som

anges i denna lag erh�lla r�tt att unders�ka och bearbeta p� egen eller

annans grund bel�gen mineralfyndighet (inmutningsr�tt).

2 � Mineralfyndighet �r inmutningsbar, om den inneh�ller

1. malm till n�gon av f�ljande metaller, n�mligen guld, sUver, platina,

kvicksilver, ko ppar, bly, zink, j�rn, mangan, krom, kobolt, nickel, titan,

vanadin, molybden, volfram, tenn, vismut, antimon och arsenik, dock

icke sj�- eller myrmalm, eller

2. svavelkis, magnetkis, grafit, apatit eller magnesit.

3 � Inmutningsr�tt erh�lles efter ans�kan hos bergm�staren, som ut�

f�rdar bevis om inm utningsr�tten (mutsedel).

4 � Den som erh�llit inmutningsr�tt (inmutaren) f�r inom det omr�de

som anges i mutsedeln (inmutat omr�de) utf�ra unders�kningsarbete i

fr�ga om inmutningsbart mineral.

5 � Vill inmutaren bearbeta fyndigheten och kan han visa, att inmut�

ningsbart och f�r teknisk bearbetning l�mpat mineral finnes inom det in�

mutade omr�det i s�dan myckenhet att fyndigheten sannolikt kan g�ras

till f�rem�l f�r gruvdrift, har han r�tt att f�r �ndam�let f� sig anvisat

arbetsomr�de (utm�l).

Utm�l anvisas vid s�rskild f�rr�ttning (utm�lsf�rr�ttning) efter an�

s�kan hos bergm�staren.

6 � Har flera kommit in med ans�kningar om inmutningsr�tt eUer

utm�l, vilka helt eller delvis avser samma omr�de, �ger den f�retr�de

som f�rst kom in med sin ans�kan.

I fall d� ans�kningar om inmutningsr�tt kommit in samma dag har

s�kandena lika r�tt i fr�ga om det gemensamma omr�det. Dock g�ller

i fr�ga om omr�de som icke f�rut varit inmutat eller belagt med utm�l

att den har f�retr�de som kan visa att han, innan ans�kningarna kom

in, f�rst uppt�ckt inmutningsbar mineralfyndighet inom omr�det.

^ Prop. 1974: 32, NU 39 , rskr 2 76.

�

SFS 1974:342

Den som ans�ker om utm�l har f�retr�de framf�r den som samma

dag kommit in med ans�kan om inmutningsr�tt.

Har flera samma dag kommit in med ans�kningar om utm�l, �ger

den f�retr�de som f�rst kom in med ans�kan om inmutningsr�tt. An�

s�kan som avser utvidgning av utm�l ger dock f�retr�de framf�r ans��

kan om nytt utm�l.

7 � I utm�l som l�gges f�r annan �n staten har staten r�tt till andel

med h�lften (kronoandel).

8 � Best�mmelser som i vissa avseenden begr�nsar r�tten att inmuta

mineralfyndighet eller f�rv�rva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet

eller idka gruvdrift finnes i lagen (1916: 156) om vissa inskr�nkningar i

r�tten att f�rv�rva fast egendom m. m.

9 � �ver inmutade omr�den och utm�l f�res register av bergm�staren

(gruvregister).

10 � Denna lag �ger icke till�mpning inom allm�nt vattenomr�de i

havet.

2 kap. Inmutning
Omr�dets storlek och form

1 � Omr�de som inmutas f�r icke vara st�rre �n att det kan antagas,

att inmutaren har m�jlighet att unders�ka det i sin helhet p� ett �nda�

m�lsenligt s�tt , och skall i �vrigt ha f�r �ndam�let l�mplig form. Om�

r�det skall vara best�mt till l�ge och gr�nser s�, att det l�tt och s�kert

kan �terfinnas p� marken.

Gr�nserna r�knas p� djupet lodr�ta, om det kan ske utan intr�ng p�

�ldre utm�l.

Hinder mot inmutning

2 � Inmutningsr�tt f�r ej beviljas inom omr�de som redan �r inmutat

eller utm�lslagt.

Inom omr�de som under det senast f�rflutna �ret eller del d�rav

varit inmutat eller utm�lslagt f�r inmutningsr�tt beviljas endast efter

medgivande av statens industriverk.

3 � Inmutningsr�tt f�r ej utan medgivande av Kungl. Maj:t beviljas

inom

1. omr�de som genom beslut av riksdagen f�rklarats utg�ra stats-

gruvef�lt eller om vars f�rklarande f�r statsgruvef�lt statlig myndighet

gjort framst�llning hos Kungl, Maj:t, s�vida icke inmutning sokes f�r

statens r�kning,

2. omr�de som avsatts till nationalpark eller om vars f�rklarande f�r

nationalpark statlig myndighet gjort framst�llning hos Kungl. Maj:t,

3. bef�stningsomr�de och, i den utstr�ckning Kungl. Majrt best�mmer,

omr�de utanf�r detta,

4. kyrkog�rd eller annan begravningsplats,

5. omr�de varp� s�kts eller meddelats koncession enligt lagen (1886:

46 s. 1) ang�ende stenkolsfyndigheter m. m, eller unders�kningstillst�nd

eller koncession enligt uran lagen (1960: 679),

Utan hinder av vad som f�reskrives i f�rsta stycket f�r i fall som an-

ges under 5 inmutningsr�tt beviljas, om medgivande l�mnats av don

som s�kt eller erh�llit koncessionen eller unders�kningstillst�ndet.

�

4 � Inmutningsr�tt f�r ej utan medgivande av l�nsstyrelsen beviljas

SFS 1974: 342

inom

1. omr�de p� mindre avst�nd �n trettio meter fr�n allm�n v�g eller

s�dan v�gs str�ckning enligt fastst�lld arbetsplan eller fr�n s�dan j�rn�

v�g eller kanal som �r uppl�ten f�r allm�n trafik eller fr�n allm�n flyg�

plats,

2. omr�de p� mindre avst�nd �n etthundra meter fr�n byggnad, som

�r avsedd att stadigvarande anv�ndas tUl bostad och som ej �r bel�gen

p� inmutat eller utm�lslagt omr�de, eller fr�n tomtplats eller tr�dg�rd vid

s�dan byggnad,

3. omr�de som upptages av kyrka, annan samlingslokal, undervis�

ningsanstalt, hotell eller pensionat eller av v�rdanstalt, elevhem eUer

d�rmed j�mf�rlig inr�ttning, om anl�ggningen �r avsedd f�r mer �n

femtio personer,

4. omr�de som upptages av elektrisk kraftstation eller industriell

anl�ggning,

5. omr�de med stadsplan eller byggnadsplan.

Utan hinder av vad som f�reskrives i f�rsta stycket f�r inmutnings-

r�tt beviljas, om medgivande l�mnats, i fall som anges under 2 av �ga�

ren till byggnaden, tomtplatsen eller tr�dg�rden och den som har nytt�

jander�tt d�rtill samt i fall som anges under 3 och 4 av �gare och

nyttjander�ttshavare.

5 � Kan i annat fall �n som avses i 3 och 4 �� gruvdrift inom visst

omr�de antagas komma att hindra eller avsev�rt f�rsv�ra s�dan p�

g�ende eller planerad anv�ndning av marken som �r av v�sentlig be�

tydelse fr�n allm�n synpunkt, kan Kungl. Maj.-t f�rordna att inmut�

ningsr�tt icke f�r beviljas inom omr�det utan medgivande av Kungl.

Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t best�mmer.

Inmutningsavgift

6 � Inmutaren skall betala avgift till staten enligt grunder som Kungl.

Maj:t best�mmer (inmutningsavgift).

Inmutningsans�kan och dess handl�ggning

7 � Ans�kan om inmutningsr�tt g�res hos bergm�staren i det distrikt

d�r det f�r inmutning avsedda omr�det eller st�rre delen d�rav lig�

ger.

8 � Ans�kningen skall vara skriftlig och inneh�lla

1. uppgift om mineralfyndighetens art och beskrivning av det om�

r�de som avses med ans�kningen,

2. uppgift om fastighet som ber�res av ans�kningen samt namn och

adress p� fastighets�garen och de �vriga sak�gare s�kanden k�nner

till.

Om bergm�staren finner det beh�vligt, skall s�kanden ge in plan f�r

unders�kningsarbetets bedrivande och utredning om sina m�jligheter
att fullf�lja planen.

Fordras medgivande till inmutningen av myndighet eller r�tts�gare

enligt vad som s�gs i 25 � eller i lagen (1916:156) om vissa inskr�nk�

ningar i r�tten att f�rv�rva fast egendom m. m., skall vid ans�kningen

fogas handling som visar att medgivande erh�llits av myndigheten eller

r�tts�garen eller beg�rts hos myndigheten.

S�kanden skall erl�gga, f�rutom f�reslcriven ans�kndngsavgift, f�r-

783

�

SFS 1974: 342

skott till inmutningsavgiften ber�knat enligt grunder som Kungl. Maj:t

best�mmer.

9 � Uppfyller ans�kningen icke f�reskrifterna i 8 � f�rsta stycket

eller �r den i �vrigt ofullst�ndig eller har s�kanden icke bifogat handling

som anges i 8 � tredje stycket eller erlagt avgift eller f�rskott enligt 8 �

fj�rde stycket, skall bergm�staren, om ej r�ttelse vinnes p� annat s�tt,

f�rel�gga s�kanden att inom viss tid avhj�lpa bristen. Detsamma g�ller

om s�kanden i fall som s�gs i 8 � andra stycket icke givit in plan eller

utredning som d�r avses.

Efterkommes icke f�rel�ggande att avhj�lpa brist i fr�ga om ans�k�

ningens inneh�ll och �r bristen s� v�sentlig att ans�kningen icke kan

ligga till grund f�r pr�vning av �rendet, skall ans�kningen avvisas. Om

annat f�rel�ggande som f�rut n�mnts ej efterkommes, skall ans�kningen

likaledes avvisas.

Fr�ga om avvisning skall skyndsamt u tredas och avg�ras.

10 � Med inmutnings�rendets avg�rande skall anst� i avvaktan p�

slutlig pr�vning av s�dan ans�kan om inmutningsr�tt eller utm�l som

ber�r samma omr�de och som ger f�retr�desr�tt enligt 1 kap. 6 �.

I fall som avses i 1 kap. 6 � andra stycket skall var och en av s��

kandena f�rel�ggas att, om han vill g�ra g�llande f�retr�desr�tt som d�r

s�gs, inom viss tid v�cka talan mot �vriga s�kande vid allm�n domstol,

lakttages icke tiden, �r r�tten till talan f�rlorad. I avvaktan p� att tiden

g�r ut eller, om talan v�ckes, tvisten blir slutligt avgjord, skall med

inmutnings�rendets avg�rande anst�.

11 � Har s�kanden i fall som avses i 8 � tredje stycket beg�rt myn�

dighets medgivande till inmutningen, skall myndighetens beslut avvaktas

innan inmutnings�rendet avg�res.

12 � Bergm�staren f�r avg�ra inmutnings�rendet utan att annan �n

s�kanden erh�llit tillf�lle att yttra sig.

13 � Skall ej enligt 911 �� avvisning ske eller med �rendets av�

g�rande anst�, f�retages �rendet snarast till pr�vning. D�rvid skall berg�

m�staren, i den m�n ej hinder m�ter enligt vad som sagts f�rut i denna

lag, bevilja inmutnmgsr�tt med iakttagande av best�mmelserna i 1 � samt

utf�rda mutsedel och fastst�lla inmutningsavgiften.

14 � Bergm�staren skall genast s�nda mutsedeln till inmutaren samt

delge fastighets�garen och �vriga k�nda sak�gare avskrift av densam�

ma.

Inom tv� m�nader fr�n det mutsedeln utf�rdats skall bergm�staren

dessutom inf�ra meddelande om mutsedeln och dess inneh�ll i Post-

och Inrikes Tidningar och tidning inom orten.

3 kap. Unders�lmingsarbete

1 � Minst tv� veckor innan unders�lcningsarbete p�b�rjas inom in�

mutat omr�de skall underr�ttelse h�rom genom inmutarens f�rsorg del�

ges s�v�l �gare tiU den mark d�r arbetet skall bedrivas som inne�

havare av nyttjander�tt eller servitut avseende marken.

Innan arbetet p�b�rjas skall inmutaren st�lla s�kerhet f�r ers�ttning

enligt 8 �, om icke den som �r ber�ttigad till ers�ttning medger an-

784

nat.

�

2 � Unders�kningsarbete f�r best� endast i s�dana �tg�rder som be-

SFS 1974: 342

h�vs f�r att visa att inmutningsbar mineralfyndighet f�rekommer inom

det inmutade omr�det och f�r att vinna n�rmare k�nnedom om fyndig�

hetens storlek, beskaffenhet och brytv�rdhet.

Inom inmutat omr�de f�r inmutaren ej utan medgivande av markens

�gare och innehavare av nyttjander�tt eller servitut avseende marken

uppf�ra annan byggnad �n s�dan som �r oundg�ngligen n�dv�ndig f�r

unders�kningsarbetet. I den m�n det beh�vs f�r han bygga v�g inom

omr�det eller begagna befintlig v�g till och inom omr�det. Efter till�

st�nd av bergm�staren f�r han ocks� bygga n�dv�ndig v�g till omr�det.

�tg�rd skall utf�ras s�, att minsta skada och intr�ng v�llas.

3 � Inmutaren f�r anv�nda inmutningsbart mineral som brytes under

arbetet endast i den m�n det beh�vs f�r unders�kning av dess beskaf�

fenhet och l�mplighet f�r teknisk bearbetning. Produkt som inmutaren

d�rvid utvinner f�r han tillgodog�ra sig. P� samma s�tt f�r inmutaren

utnyttja f�rut brutet inmutningsbart mineral, i den m�n ej annat f�ljer

av 7 kap. 2 � andra stycket.

Ej inmutningsbart mineraliskt �mne f�r brytas endast i den m�n det

beh�vs f�r unders�kningsarbetets �ndam�lsenliga bedrivande. Av det

brutna f�r inmutaren anv�nda vad som beh�vs f�r unders�knings�

arbetet p� fyndigheten.

4 � Bergm�staren f�r meddela s�rskilda f�reskrifter f�r att f�rebygga

att inmutaren �verskrider sin r�tt enligt 2 � f�rsta stycket eller 3 �.

S�dana f�reskrifter l�nder omedelbart till efterr�ttelse.

5 � Unders�kningstiden �r tre �r fr�n dagen f�r mutsedelns utf�rdan�

de. Efter ans�kan hos bergm�staren �ger inmutaren f� tiden f�rl�ngd

med sammanlagt h�gst tre �r. F�rl�ngning f�r dock icke medges, om

n�got �ndam�lsenligt unders�kningsarbete ej utf�rts och ej heller kan

antagas bli utf�rt.

Inmutaren �ger efter ans�kan hos statens industriverk f� under�

s�kningstiden ytterligare f�rl�ngd med sammanlagt h�gst fyra �r, om

synnerliga sk�l f�religger.

Vid pr�vning av fr�ga om f�rl�ngning enligt f�rsta eller andra styc�

ket skall inmutningshinder som anges i 2 kap. 25 �� beaktas, om

Hindret f� rel�g redan d� inmutningsr�tten beviljades.

6 � Ans�kan om f�rl�ngning g�res skriftligen. Den skall f�r att

kunna upptagas till pr�vning ha kommit in f�re utg�ngen av den l��

pande unders�kningstiden.

I fr�ga om ans�kan om f�rl�ngning och dess handl�ggning �ger i

�vrigt 2 kap. 8 och 9 samt 1113 �� motvarande till�mpning.

Beslut o m f�rl�ngning skall genast s�ndas till inmutaren samt delges

fastighets�garen och �vriga k�nda sak�gare.

7 � �r vid unders�kningstidens utg�ng ans�kan om utm�l eller om

f�rl�ngning av unders�kningstiden beroende p� pr�vning,. f�r under�

s�kningsarbetet fortg� till dess ans�kningen slutligt pr�vats. Avvisas

eller avsl�s ans�kningen om f�rl�ngning av unders�kningstiden men s��

ker inmutaren utm�l inom den i 4 kap. 7 � angivna tiden, f�r under�

s�kningsarbetet fortg� till dess ans�kningen om utm�l slutligt pr�vats.

8 � F�ranleder unders�kningsarbetet skada eller intr�ng, skall ers�tt�

ning h�rf�r utg�. Vid tvist om s�dan ers�ttning v�ckes talan vid den

785

50SFS 1974

�

SFS 1974: 342

fastighetsdomstol inom vars omr�de marken eller st�rre delen d�rav

ligger. Har tvisten n�r utra�lsf�rr�ttning h�lles icke h�nskjutits tUl av�

g�rande av skiljem�n eller domstol, pr�vas fr�gan vid f�rr�ttningen.

4 kap. Utm�l

Ut m�lets storlek och form

1 � Utm�let skall ha den storlek som med h�nsyn till fyndighetens

str�ckning, gruvdriftens behov och �vriga omst�ndigheter �r l�mplig

och skall i �vrigt ha f�r �ndam�let l�mplig form. Det skall omfatta

minst ett p� det inmutade omr�det bel�get st�lle, d�r inmutningsbar

fyndighet p�visats. Utm�let skall vara best�mt till l�ge och gr�nser s�,

att det l�tt och s�kert kan �terfinnas p� marken.

Gr�nserna r�knas p� djupet lodr�ta, om det kan ske utan intr�ng

p� �ldre utm�l.

Hinder mot utm�lsl�ggning
2 � I fr�ga om utl�ggande av utm�l inom det inmutade omr�det

g�ller hinder som anges i 2 kap. 25 ��, om hindret f�rel�g redan d�

inmutningsr�tten beviljades.

Vid utl�ggande av utm�l utanf�r det inmutade omr�det g�ller hinder

som anges i 2 kap. 2 � f�rsta stycket samt 35 ��, om hindret uppstod

innan ans�kningen om utm�l kom in. Utm�let f�r dock omfatta annat

inmutat omr�de, om innehavaren av inmutningsr�tten medger det.

Mark f�r gruvdr iften

3 � Inmutaren har r�tt att f� sig anvisad mark f�r gruvdriften och

d�rmed sammanh�ngande verksamhet, s�som f�r uppf�rande av bygg�

nad eller annan anl�ggning eller f�r v�g, transportbana eller ledning

eller f�r uppl�ggande av malm samt varp och andra avfallsprodukter.

Inom utm�let anvisas den mark som inmutaren beg�r i den m�n det ej

�r uppenbart att den icke beh�vs f�r �ndam�let. Utanf�r utm�let an�

visas den mark som �r n�dv�ndig. Om visst omr�de inom eUer utom

utm�let hotas av ras eller s�ttningar vid gruvdriften, kan �ven det om�

r�det anvisas.

Ers�ttning

4 � �gare av fastighet och innehavare av s�rskild r�tt tUl fastighet �r

ber�ttigade att av inmutaren f� intr�ngsers�ttning och ers�ttning f�r

annan skada till f�ljd av att mark tages i anspr�k enligt 3 �. �ven ska�

da eller intr�ng i �vrigt p� grund av utm�lsl�ggningen skall ers�ttas.

Vid ers�ttningens best�mmande g�ller 4 kap. samt 5 kap. 23 �, 24 �

och 27 � f�rsta stycket f�rsta punkten expropriationslagen (1972: 719)

i till�mpliga delar. Vad som s�gs i 4 kap. 3 � n�mnda lag skall h�rvid

till�mpas i fr�ga om v�rde�kning som �gt rum under tiden fr�n dagen

tio �r f�re det ans�kningen om utm�l kom in.

Tvist om ers�ttningen pr�vas vid utm�lsf�rr�ttningen.

5 � I fr�ga om ers�ttning f�r skada eller intr�ng, som uppst�r efter

utm�lsf�rr�ttningen och som icke kunnat f�rutses vid f�rr�ttningen, �r

786

denna lag ej till�mplig.

�

Ans�kan om utm�l

SFS 1974: 342

6 � Ans�kan om utm�l g�res hos bergm�staren i det distrikt d�r in�

mutningsr�tten beviljats.

7 � Ans�kningen skall ha kommit ia f�re utg�ngen av unders�k�

ningstiden eller den f�rl�ngning d�rav som kan ha medgivits. Har an�

s�kan om f�rl�ngning av unders�kningstiden som gjorts inom n�mnda

tid avvisats eller avslagits, f�r dock utm�l s�kas inom fyra veckor

fr�n den dag d� ans�kningen slutligt pr�vades.

Ans�ker inmutare ej om utm�l inom tid som s�gs i f�rsta stycket,

f�rlorar han inmutningsr�tten.

8 � Ans�kan om utm�l skall vara skriftlig och inneh�lla

1. beskrivning av det omr�de som inmutaren �nskar f� sig anvisat

som utm�l och den mark inom och utom utm�let som han �nskar

taga i anspr�k,

2. uppgift om fastighet som ber�ras av ans�kningen samt namn och

adress p� fastighets�garen och �vriga sak�gare,

3. den utredning inmutaren vill �beropa f�r att visa att de i 1 kap

5 � angivna f�ruts�ttningarna f�r erh�llande av utm�l �r uppfyllda,

4. uppgift huruvida tvist som enligt 3 kap. 8 � skall pr�vas vid f�r�

r�ttningen f�religger.

Fordras medgivande till utm�lsl�ggningen av myndighet eller r�tts�

�gare, skall vid ans�kningen fogas handling utvisande att medgivande

erh�llits av myndigheten eller r�tts�garen eller beg�rts hos myndig�

heten.

Inmutaren skall erl�gga f�rskott till ers�ttning som avses i 30 �,

om bergm�staren beg�r det.

9 � Vad som f�reskrives i 2 kap. 9 � om f�rel�ggande och avvisning

samt i 2 kap. 10 och 11 �� om att avg�randet av inmutnings�rende

skall anst� i vissa fall �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om ans�kan

om utm�l.

Utmals f�rr�ttning

10 � Skall ej enligt vad som f�ljer av 9 � avvisning ske eller med

�rendets avg�rande anst�, f�retages �rendet s� snart det kan ske till

pr�vning vid utm�lsf�rr�ttning.

11 � Utm�lsf�rr�ttning h�lles av bergm�staren. F�rekommer fr�ga

om ers�ttning enligt 3 kap. 8 � eller enligt 4 � i detta kapitel, skall

�ven tv� gode m�n deltaga i pr�vningen av utm�ls�rendet. Detsamma

g�ller n�r bergm�staren i annat fall finner att det beh�vs eller n�r sak�

�gare beg�r det och osk�ligt dr�jsm�l icke f�ranledes d�rav.

12 � Bergm�staren utser gode m�nnen bland dem som i orten �r

valda till gode m�n vid fastighetsbildningsf�rr�ttning. Till tj�nstg�ring

b�r f�retr�desvis kallas gode m�n med beh�vlig ortsk�nnedom och

sakkunskap.

�r god man av j�v hindrad att tj�nstg�ra eller uteblir han och kan

annan god man ej utan tidsutdr�kt infinna sig, f�r bergm�staren kalla

n�gon som �r valbar till god man vid fastighetsbildningsf�rr�ttning.

Den som kallats att tj�nstg�ra som god man �r underkastad �mbets-

ansvar i fr�ga om tj�nstg�ringen.

787

�

SFS 1974; 342

13 � Vad som f�reskrives i 4 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken om hinder

f�r dem som �r varandra n�rst�ende att samtidigt tj�nstg�ra som do�

mare �ger motsvarande till�mpning betr�ffande f�rr�ttningsm�n.

14 � Mot f�rr�ttningsman g�ller samma j�v som mot domare.

15 � Vill sak�gare anf�ra j�v mot f�rr�ttningsman, skall han fram�

st�lla inv�ndning d�rom f�rsta g�ngen han f�r talan i �rendet sedan

han fick k�nnedom om att f�rr�ttningsmannen tj�nstg�r och att j�vs�

anledning f�religger. Underl�ter han det, �r hans r�tt att anf�ra j�v

f�rfallen.

Sedan fr�ga om j�v mot f�rr�ttningsman uppkommit, f�r han endast

vidtaga �tg�rd som ej utan synnerlig ol�genhet kan uppskjutas och

som ej innefattar avg�rande av en f�r f�rr�ttningen betydelsefull fr�ga.

S�dan �tg�rd f�r vidtagas av bergm�staren, �ven om han f�rklarats

j�vig.

Den omst�ndigheten att f�rr�ttningsman finnes vara j�vig p�verkar

icke giltigheten av beslut eller �tg�rd som tillkommit innan fr�gan om

j�v uppkom.

16 � Vid f�rr�ttningen skall h�llas sammantr�de med sak�garna. Om

viss f r�ga icke kan avg�ras utan ytterligare utredning eller om det av

annat sk�l �r oundg�ngligen n�dv�ndigt, f�r mer �n ett sammantr�de

h�llas.

17 � TUl sammantr�de skall k�nda sak�gare kallas. Kallelsen skall

delges dem i god tid f�re sammantr�det. Har vid sammantr�de till�

k�nnagivits tid och plats f�r nytt sammantr�de, beh�ver den icke kal�

las som i f�reskriven ordning kallats till det sammantr�de vid vilket

tillk�nnagivandet skedde.

Bergm�staren skall minst fyra veckor i f�rv�g inf�ra kung�relse

om tid och plats f�r sammantr�det i Post- och Inrikes Tidningar och

tidning inom orten. Uppskjutes sammantr�det eller skall nytt samman�

tr�de h�llas, beh�ver ny kung�relse ej utf�rdas.

Kallelse och kung�relse skall inneh�lla redog�relse f�r ans�kningens

inneh�l], uppgift om den person till vilken avskrift av ans�knings�

handlingarna s�ndes enligt 19 � samt erinran om inneh�llet i 20 �.

18 � Vistas �gare av fastighet eller st�llf�retr�dare f�r denne stadig�

varande utom riket och kan delgivning som avses i 17 � f�rsta stycket

icke ske h�r i riket med k�nt ombud, f�r handlingen l�mnas till den

som f�rvaltar eller brukar fastigheten.

Den till vUken handlingen l�mnats �r skyldig att snarast s�nda hand�

lingen vidare till den s�kte, om det kan ske. Han skall erinras d�rom

n�r handlingen l�mnas till ho nom. �r den s�ktes upph�llsort k�nd, skall

bergm�staren d�rj�mte med posten s�nda honom meddelande om del-

givningen.

Delgivningen anses ha skett, n�r handlingen l�mnats enligt f�rsta

stycket.

19 � Bergm�staren skall i samband med att kung�relse utf�rdas s�n�

da styrkt avskrift av ans�lcningshandlingarna till l�mplig person p�

platsen f�r att av denne h�llas tillg�nglig f�r sak�garna.

20 � �gare av fastighet som ber�res av ans�kningen skall uppge sak-

788

�gare i fr�ga om fastigheten som �r k�nda f�r honom. Underl�ter han

�

det utan giltigt sk�l och uppst�r skada f�r sak�gare till f�ljd av under-

SFS 1974; 342

l�tenheten, skall han ers�tta skadan.

21 � Uteblir inmutaren utan att ha anm�lt laga f�rfall fr�n f�rsta

sammantr�de till vilket han kallats i f�reskriven ordning, skall sam�

mantr�det inst�llas. Nytt sammantr�de skall uts�ttas, om inmutaren

inom tre veckor och senast inom tid som i 7 � �r f�reskriven f�r an�

s�kan om utm�l g�r framst�llning d�rom. Sker det ej, avskrives �ren�

det.

Har sak�gare ej i f�reskriven ordnmg kallats till sammantr�de, skall

sammantr�det uppskjutas, s�vida icke sak�garen �nd� infunnit sig eller

medger att f�rr�ttningen likv�l slutf�res.

22 � F�r utredning av fr�ga vars bed�mande kr�ver s�rskild fack�

kunskap f�r f�rr�ttningsm�nnen anlita bitr�de av sakkunnig. Den som

st�r i s�dant f�rh�llande till saken eller till sak�gare att hans tillf�r�

litlighet kan anses f�rringad f�r ej anlitas som sakkunnig.

23 � Har f�rr�ttningsm�nnen olika mening, g�ller s�som deras be�

slut vad tv� av dem s�ger. Har varje f�rr�ttningsman sin mening, g�ller

bergm�starens mening. I fr�ga om pengar eller annat som utg�r viss

m�ngd skall dock den mening g�lla som avser den n�st st�rsta m�ng�

den.

24 � I beslut skall anges de sk�l p� vilka avg�randet grundas, om

det icke �r uppenbart obeh�vligt att upplysa om dem.

25 � Bergm�staren skall f�ra protokoll �ver vad som f�rekommer

vid f�rr�ttningen.

26 � Visar inmutaren vid f�rr�ttningen att de i 1 kap. 5 � angivna

f�ruts�ttningarna f�r erh�llande av utm�l �r uppfyllda, skall i den m�n

ej hinder m�ter enligt vad som sagts f�rut i denna lag utm�l anvisas med
iakttagande av best�mmelserna i 1 � i detta kapitel.

27 � Gr�nserna f�r utm�let och f�r mark som anvisas enligt 3 �

skall utstakas och utm�rkas i beh�vlig omfattning. �ver utm�let och

marken skall uppr�ttas karta i den m�n det ej �r obeh�vligt.

28 � �verenskommelse om ers�ttning som avses i 3 kap. 8 � eller i

4 � i detta kapitel skall, om parterna beg�r det, fastst�llas vid f�rr�tt-

niugen.

29 � I samband med utm�lsl�ggning fastst�lles f�rsvarsavgift enligt
6 kap. 8 �.

30 � Till bergm�stare och gode m�n utg�r ers�ttning f�r inst�llelse

vid f�rr�ttningen enligt f�reskrifter som Kungl. Maj:t meddelar.

Ers�ttning till sakkunnig best�mmes av f�rr�ttningsm�nnen. Till

myndighet eller anst�lld i allm�n tj�nst utg�r ers�ttning endast n�r
s�rskild f�reskrift �r meddelad.

Inmutaren skall betala ers�ttning som avses i f�rsta och andra styc�

kena.

31 � Inmutaren skall b�ra sina egna kostnader p� grund av f�rr�tt�

ningen och ers�tta sak�gare de kostnader som denne f�tt vidk�nnas

f�r att bevaka sin r�tt vid f�rr�ttningen, i den m�n ej annat f�ljer

vid en motsvarande till�mpning av 18 kap. 6 eller 8 � r�tteg�ngsbal�

ken. Beslut i fr�gan meddelas vid f�rr�ttningen.

789

�

SFS 1974: 342

32 � Sedan alla till f�rr�ttningen h�rande fr�gor avgjorts, skall f�r�

r�ttningen f�rklaras avslutad (avslutningsbeslut). Beslutet meddelas

vid sammantr�de.

I avslutningsbeslutet skall anges vad som �r att iakttaga vid talan

mot beslut vid f� rr�ttningen.

Mark som anvisats enligt 3 � f�r genast tilltr�das, om ej annorlunda

f�rordnats.

Betalning av ers�ttning

33 � Vid f�rr�ttningen fastst�lld ers�ttning skall betalas inom tre

m�nader fr�n det avslutningsbeslutet meddelades. P� ers�ttningen utg�r

sex procent �rlig r�nta fr�n dagen for detta beslut. Har f�rordnande

enligt 32 � tredje stycket meddelats, skall dock r�ntan p� ers�ttning som

avser anvisad mark ber�knas fr�n den dag d� marken tidigast f�r

tilltr�das.

34 � Svarar mark som anvisats enligt 3 � f�r beviljad eller s�kt in�

teckning, skall ers�ttning enligt 4 �, som ej avser perso nlig skada, j�mte

r�nta betalas genom neds�ttning hos l�nsstyrelsen i det l�n d�r marken

ligger. H�r marken till olika l�n, skall ers�ttningen neds�ttas hos den

l�nsstyrelse som best�mmes vid f�rr�ttningen.

Om borgen�r som har pantr�tt i fastighet lider f�rlust d�rigenom

att ers�ttning blivit f�r l�gt ber�knad och ers�ttningen till f�ljd av

�verenskommelse mellan den ers�ttningsskyldige och den ers�ttnings-

ber�ttigade eller av annan anledning icke blivit pr�vad vid f�rr�tt�

ningen, har borgen�ren r�tt att av den ers�ttningsskyldige f� gottg�relse

f�r f�rlusten mot avskrivning p� fordringshandlingen. Talan om s�

dan gottg�relse skall v�ckas vid den fastighetsdomstol inom vars om�

r�de fastigheten ligger.

35 � Vid neds�ttning skall den ers�ttningsskyldige till l�nsstyrelsen

ge in utdrag av protokollet �ver utm�lsf�rr�ttningen och gravations-

bevis i fr�ga om fastighet som ber�res. Sker det ej, skall l�nsstyrelsen

anskaffa handlingarna p� den ers�ttningsskyldiges bekostnad.

36 � F�rsummar den ers�ttningsskyldige att inom f�reskriven tid be�

tala eller neds�tta ers�ttning, skall l�nsstyrelsen p� beg�ran av den er-

s�ttningsber�ttigade l�ta uttaga beloppet j�mte r�nta. L�nsstyrelsen kan

ocks� efter bergm�starens h�rande f�rordna att gruvarbetet skall in�

st�llas till dess ers�ttningen erlagts eller uttagits.

I fr�ga om uttagande av ers�ttning j�mte r�nta skall best�mmelserna

i uts�kningslagen (1877: 31 s. 1) om verkst�llighet av lagakraft�gande

dom i tvistem�l, varigenom betalningsskyldighet blivit n�gon �lagd,

�ga motsvarande till�mpning.

37 � Medel som har nedsatts eller uttagits enligt detta kapitel skall av

l�nsstyrelsen utan dr�jsm�l s�ttas in i bank mot r�nta.

38 � Nedsatta eller uttagna medel skall j�mte upplupen r�nta be�

talas ut av l�nsstyrelsen till den som �r ber�ttigad till medlen. D�rvid

�ger best�mmelserna i 6 kap. 18 � andra och tredje styckena samt

19 � expropriationslagen (1972: 719) motsvarande till�mpning.

Den ers�ttningsskyldige skall svara f�r kostnaderna vid f�rdelningen

790

av nedsatta medel, i den m�n ej annat f�ljer vid en motsvarande till-

�

l�mpning av 18 kap. 6 eller 8 � r�tteg�ngsbalken. Fr�ga om ers�ttning

SFS 1974: 342

f�r s�dan kostnad pr�vas av den fastighetsdomstol inom vars omr�de

marken eller st�rre delen d�rav ligger.

�ndring av utm�l m. m.

39 � Best�mmelserna i detta kapitel �ger motsvarande till�mpning,

om innehavare av utm�l �nskar

1. utvidga eller minska utm�let eller f� dess gr�nser reglerade eller

p� nytt utstakade,

2. taga i anspr�k mark enligt 3 �,

3. avst� anvisad mark till �garen.

Vid utvidgning eller minskning av utm�l till�mpas ej 1 � f�rsta stycket

andra punkten.

40 � Utm�l som gr�nsar till varandra f�r l�ggas samman till ett ut�

m�l f�r gemensam gruvdrift. Utm�l f�r �ven delas i tv� eller flera ut�

m�l.

F�rordnande om sammanl�ggning eller delning av utm�l meddelas

av statens industriverk efter ans�kan av ber�rda utm�lsinnehavare.

Verket skall d�rvid l�mna de f�reskrifter som beh�vs f�r genomf�ran�

det av dess beslut.

5 kap. Kronoandel

1 � Staten f�r kronoandel som s�gs i 1 kap. 7 � om icke staten senast

vid utm�lsf�rr�ttningen anm�ler att den avst�r d�rifr�n.

Anm�lan som icke sker vid f�rr�ttningssammantr�de skall g�ras

skriftligen hos bergm�staren. Denne skall genast s�nda meddelande till

inmutaren om s�dan anm�lan.

2 � Har staten ej avst�tt fr�n kronoandelen enligt 1 �, skall staten

ers�tta inmutaren h�lften av dennes utgifter f�r ers�ttning enligt 4 kap.

4 � samt f�r utm�lsf�rr�ttning och f�rdelning av ers�ttningsmedel.

Om inmutaren tillh�rig mark anvisats enligt 4 kap. 3 �, skall staten i

f�rh�llande till sin andel ers�tta inmutaren h�rf�r enligt de grunder

som anges i 4 kap. 4 �.

Talan om ers�ttning enligt f�rsta stycket v�ckes vid den fastighets�

domstol inom vars omr�de marken eller st�rre delen d�rav ligger.

3 � Kronoandel f�r helt eller till viss del �verl�tas eller uppl�tas.

4 � Kungl. Maj.-t eller myndighet som Kungl. Maj:t best�mmer f�r

besluta i fr�ga om avst�ende fr�n kronoandel eller om �verl�telse eller
uppl�telse av kronoandel.

6 kap. R�tt att anv�nda utm�l

Brytning m. m.

1 � Den som innehar utm�l f�r d�r s�som gruvinnehavare bryta in-

mutningsbart mineral och tillgodog�ra sig detta.

Fr�n tidigare gruvbrytning h�rr�rande inmutningsbart mineral, som

ej uppfordrats eller som finnes p� anvisad mark inom utm�let, tillfaller

gruvinnehavaren i den m�n ej annat f�ljer av 7 kap. 2 � andra stycket.

Inmutningsbart mineral som brutits under unders�kningstiden och ej

anv�nts enligt 3 kap. 3 � tillfaller gruvinnehavaren.

79 j

�

SFS 1974: 342

2 � Gmvinnehavaren f�r inom utm�let bryta ej inmutningsbart mine-

raliskt �mne i den m�n det beh�vs f�r att gruvarbetet skall kunna be�

drivas p� ett �ndam�lsenligt s�tt.

Av ej inmutningsbart mineraliskt �mne som brutits f�re eller efter

utm�lsl�ggningen f�r gruvinnehavaren anv�nda vad som beh�vs vid

gruvarbetet och dessutom tillgodog�ra sig allt som icke f�rr�n vid an�

rikning eller d�rmed likst�llt f�rfarande kan avskiljas fr�n inmut�

ningsbart mineral. Han f�r �ven i �vrigt tillgodog�ra sig ej inmut�

ningsbart mineraliskt �mne, om mark�garen ej inom sex m�nader efter

tills�gelse avh�mtar det och ers�tter d�rp� nedlagda kostnader. Talan

om s�dan ers�ttning v�ckes vid den fastighetsdomstol inom vars om�

r�de marken eller st�rre delen d�rav ligger. V�ckes talan, r�knas tiden

f�r avh�mtandet fr�n det ers�ttningsbeloppet slutligt best�mts.

Vad som f�reskrives i andra stycket g�ller ej �mne som avses med

uranlagen (1960: 679). Material som inneh�ller s�dant �mne f�r dock

tagas ut ur fyndighet f�r analys eller anrikningsf�rs�k.

3 � Gruvinnehavaren f�r anv�nda utm�let i dagen endast till den

del mark inom utm�let anvisats enligt 4 kap. 3 �. Mark som inom eller

utom utm�let anvisats enligt n�mnda paragraf f�r ej anv�ndas f�r annat

�n d�r avsett �ndam�l.

Under jord f�r utm�let anv�ndas endast f�r gruvdriften och d�rmed

sammanh�ngande verksamhet.

Gruvinnehavaren skall h�lla beh�vligt st�ngsel p� mark som inom

eller utom utm�let anvisats enligt 4 kap. 3 �. Om icke bergm�staren

medger annat, skall st�ngslet utf�ras i varaktigt material.

4 � Gruvarbetet f�r icke bedrivas p� s�dant s�tt att gruvans fram�

tida best�nd �ventyras eller att tillgodog�randet av kvarl�mnad till�

g�ng p� mahn om�jligg�res eller i v�sentlig m�n f�rsv�ras eller s�,

att uppenbar misshush�llning med malm p� annat s�tt �ger rum.

Utfraktsv�gar och orter som leder till gruvans obrutna delar skall

h�llas �ppna. F�r igenl�ggning av s�dan utfraktsv�g eller ort kr�ves

tillst�nd av bergm�staren, �ven om r�tten till utm�let icke l�ngre

best�r.

5 � Bergm�staren f�r f�rel�gga gruvinnehavaren att inom viss tid

vidtaga �tg�rd som beh�vs f�r att f�rekomma fara f�r gruvans be�

st�nd eller annans egendom, trygga tilltr�det till gruvans obrutna delar

eller hindra uppenbar misshush�llning med malm. Efterkommes icke

f�rel�ggandet, kan bergm�staren l�ta utf�ra s�dan �tg�rd p� gruv-

innehavarens bekostnad eller f�rordna att gruvarbetet skall inst�llas

till dess �tg�rden vidtagits. Bergm�staren f�r i n�mnda syfte ocks�

meddela gruvinnehavaren andra f�reskrifter i fr�ga om gruvarbetets

bedrivande.

Bedrives gruvarbetet p� s�dant s�tt att uppenbar fara uppst�r f�r

gruvans best�nd eller annans egendom, f�r bergm�staren f�rbjuda

arbetets fortsatta bedrivande.

F�reskrifter och f�rbud som avses i denna paragraf l�nder omedel�

bart till efte rr�ttelse.

6 � �ver gruva som �r under arbete skall genom gruvinnehavarens

f�rsorg uppr�ttas gruvkarta. P� kartan skall redovisas borrh�l inom

utm�let av best�ende v�rde. I fr�ga om utm�l d�r gruvdrift ej p�g�r skall

792

s�dana borrh�l inl�ggas p� borrh�lskarta.

�

Gruvkarta och borrh�lskarta skall f�rvaras hos gruvinnehavaren

SFS 1974:342

och fortl�pande kompletteras av denne. Utdrag av kartorna skall s�n�

das in till myndighet som Kungl. Maj:t best�mmer.

Iakttager gruvinnehavaren icke vad som f�reskrives i f�rsta och

andra styckena, kan bergm�staren f�rel�gga honom att inom viss tid

antingen fullg�ra sina �ligganden eller l�mna f�rskott f�r arbetets

utf�rande genom bergm�starens f�rsorg. F�rel�ggande kan f�renas med

vite om h�gst femtusen kronor.

7 � Gruva f�r ej utan bergm�starens tillst�nd l�ggas ned f�rr�n alla

gruvarbeten blivit inm�tta och inlagda p� karta.

F�rsvarsavgift
8 � Gruvinnehavaren skall betala en �rlig avgift tiU staten enligt

grunder som Kungl. Maj:t best�mmer (f�rsvarsavgift).

Avgiften utg�r fr�n och med �ret efter det �r under vilket utm�lsf�r-

r�ttningen avslutades och erl�gges till bergm�staren �rsvis i f�rskott f�re

utg�ngen av december.

9 � Erl�gges icke f�rsvarsavgiften inom tid som anges i 8 � andra

stycket, skall bergm�staren f�rel�gga gruvinnehavaren att inom viss

tid, h�gst tre m�nader, erl�gga ett belopp motsvarande dubbla belop�

pet av vad som icke betalats. Om f�rel�ggandet ej efterkommes, skall

bergm�staren f�rklara r�tten till utm�let f�rverkad. R�tten upph�r i

s� fall vid utg�ngen av den tid inom vilken f�rel�ggandet skulle ha

fullgjorts.

Beslut om f�rverkande skall delges gruv innehavaren och, om det kan

ske, fastighets�garen.

Giltighetstid

10 � R�tten till utm�let best�r till utg�ngen av tjugofemte �ret efter

det �r under vilket utm�lsf�rr�ttningen avslutades. L�gges utm�l sam�

man enligt 4 kap. 40 �, g�ller r�tten till det sammanlagda utm�let under

den l�ngsta tid som �terst�r f�r n�got av utm�len.

Gruvinnehavaren har r�tt till f�rl�ngning av giltighetstiden f�r ut�

m�let med tjugo �r i s�nder, om han under l�pande giltighetstid inom

utm�let eller inom utm�lsf�lt vari utm�let ing�r bedrivit regelbunden

gruvbrytning. Detsamma g�ller, om han under l�pande giltighetstid

utf�rt unders�kningsarbete av st�rre omfattning inom utm�let eller

inom utm�lsf�ltet p� omr�de, som var utm�lslagt n�r arbetet utf�rdes,

eller d�r utf�rt omfattande tillredningsarbeten eller anl�ggningar f�r

upptagande av gruvdrift. Med utm�lsf�lt f�rst�s s�dana intill varandra

gr�nsande utm�l, i vilka samme �gare innehar andel med minst h�lften

eller av annan orsak har ett best�mmande inflytande.

I annat fall �n som avses i andra stycket pr�vas fr�gan om f�rl�ng�

ning med h�nsyn s�rskilt till det allm�nnas intresse av att fr�mja ett

�ndam�lsenligt utnyttjande av landets mineraltillg�ngar.

11 � Fr�ga om f�rl�ngning enligt 10 � andra eller tredje stycket

pr�vas av statens industriverk efter ans�kan av gruvinnehavaren eller,

om utm�let tillh�r tv� eller flera, n�gon av dem.

Ans�kan g�res skriftligen. Den skall f�r att kunna upptagas till

pr�vning ha kommit in senast ett �r f�re utg�ngen av den l�pande

giltighetstiden.

793

�

SFS 1974:342

Har ans�kan om f�rl�ngning ej slutligt pr�vats vid giltighetstidens

utg�ng, utstr�ckes tiden till dess s� skett.

12 � Gruvinnehavaren eller, om utm�let tillh�r tv� eller flera, n�gon

av dem �ger efter ans�kan hos statens industriverk erh�lla f�rhands�

besked, om planerat arbete har s�dan omfattning att det ber�ttigar till

f�rl�ngning enligt 10 � andra stycket.

13 � Anm�ler gruvinnehavaren till bergm�staren att han icke l�ngre

vill beh�lla r�tten till utm�let, upph�r denna vid n�stf�ljande �rsskifte.

7 kap. Verkan av att r�tten till utm�l upph�r

1 � Upph�r r�tten till utm�l enligt 6 kap. 9, 10 eller 13 �, g�ller

f�rutom vad som f�r visst fall f�reskrives i 10 kap. 6 � andra stycket

best�mmelserna nedan i detta kapitel.

2 � Gruvinnehavaren f�rlorar r�tten till brutet inmutningsbart mine�

ral som ej uppfordrats.

Inmutningsbart mineral som uppfordrats f�r ligga kvar f�r gruv-

innehavarens r�kning imder h�gst tv� �r efter det att r�tten till utm�let

upph�rde. Gruvinnehavaren f�rlorar r�tten till det som icke tagits bort

inom denna tid.

Mineral till vilket gruvinnehavaren f�rlorat sin r�tt enligt denna

paragraf tillfaller fastighets�garen.

3 � Gruvinnehavaren f�rlorar ratten till byggnad som gjorts f�r

gruvans styrka och best�nd samt till st�ngsel som gruvinnehavaren varit

skyldig att h�lla. S�dan anl�ggning skall l�mnas kvar p� platsen och

tillfaller vid ny utm�lsl�ggning den nye gruvinnehavaren.

Annan anl�ggning �n som anges i f�rsta stycket f�r finnas kvar

under h�gst tv� �r efter det att r�tten till utm�let upph�rde. Det som

icke tagits bort inom denna tid tillfaller fastighets�garen.

4 � Gruvinnehavaren f�rlorar r�tten till mark som anvisats inom eller

utom utm�let.

8 kap. Sam�gander�tt 1 utm�l

1 � Best�mmelserna i detta kapitel g�ller utm�l i vilket f innes krono�

andel eller som eljest tillh�r tv� eller flera gemensamt.

Vad som f�reskrives i 410 �� till�mpas i den m�n ej del�garna

kommer �verens om annat.

2 � Del�garna skall �rligen utse en gruvf�rest�ndare. Denne skall

vara svensk medborgare och bosatt i riket.

Val av gruvf�rest�ndare skall anm�las hos bergm�staren. Sker icke

s�dan anm�lan eller har person som ej �r beh�rig utsetts, ansvarar

varje del�gare som om han var gruvf�rest�ndare.

3 � Gruvf�rest�ndaren ansvarar f�r att best�mmelserna i 6 kap.

17 �� iakttages. Han f�r fr�n del�garna fordra in de tillskott som

beh�vs f�r detta och f�r erl�ggande av f�rsvarsavgift.

4 � Minst en g�ng om �ret skall h�llas st�mma med del�garna. P�

st�mman valjes gruvf�rest�ndare samt behandlas fr�gor om gruvr�rel�

sens bedrivande och andra gemensamma angel�genheter.

794

St�mma skall utlysas av gruvf�rest�ndaren, n�r denne finner det

�

.i" rdmpligt elle r n�r del�gare som �ger minst en fj�rdedel i gruvan skrift-

SFS 1974: 342

ligen beg�r det. Finnes icke gruvf�rest�ndare, kan var och en av del�

�garna utlysa st�mma.

Del�garna kallas till st�mma genom rekommenderade brev. Saknas

k�nnedom om namn och adress p� n�gon av del�garna, skall kallelsen

inf�ras i Post- och Inrikes Tidningar och tidning inom orten. Kallelse

skall sk e i god tid f�re st�mma.

5 � P� st�mman f�res ordet av den som del�garna utser.

Del�gare har r�str�tt efter sin andel i utm�let. F�rekommer skilda

meningar, g�ller som st�mmans beslut den mening som f�tt h�gsta

r�stetal. Vid lika r�stetal avg�res val genom lottning och skall i annan

fr�ga, om ej annat f�ljer av 6 �, den mening g�lla som ordf�randen

bitr�der. L�n f�r ej tagas, om ej alla del�garna samtycker till det.

6 � Vill del�gare utf�ra arbete f�r unders�kning eller brytning i st�rre

omfattning �n annan del�gare och innehar han minst h�lften i utm�let,

skall det st�rre arbetet utf�ras. Detsamma g�ller n�r fr�ga �r, om ar�

bete f�r unders�kning eller brytning skall p�b�rjas.

Den som beg�rt arbetet svarar f�r den d�rav f�ranledda kostnaden

och tillgodor�knas den ytterligare malm som utvinnes.

7 � Del�gare som utf�rt unders�kningsarbete inom utm�let skall p�

beg�ran tillhandah�lla annan del�gare resultatet av unders�kningen.

8 � Del�gare som icke deltagit i visst arbete f�r ansluta sig till detta

efter tillk�nnagivande p� st�mma eller skriftlig anm�lan hos gruvf�re-

st�ndaren. I s�dant fall skall han i f�rh�llande till sin andel i utm�let

ers�tta av arbetet p�kallade kostnader av f�ljande slag, n�mligen

1. kostnader f�r byggnader och andra anl�ggningar, maskiner, red�

skap, inventarier och f�rr�d, som �r n�dv�ndiga eller nyttiga f�r fort�

satt unders�kning eller brytning, efter det v�rde egendomen har vid
del�garens anslutning till arbetet,

2. ers�ttning enligt 4 kap. 4 � samt kostnader f�r utm�lsf�rr�ttning

och f�rdelning av ers�ttningsmedel,

3. kostnader f�r s�dana efter utm�lsf�rr�ttningen utf�rda unders�k�

nings- och tillredningsarbeten som �r n�dv�ndiga eller nyttiga f�r fort�

satt unders�kning eller brytning.

Har del�gare tillh�rig mark tagits i anspr�k f�r arbetet, skall del�ga�

re som ansluter sig utge ers�ttning i f�rh�llande till sin andel enligt de

grunder som anges i 4 kap. 4 �.

9 � Vid tvist r�rande fr�ga som avses i 6 � andra stycket eller som

ang�r ers�ttning enligt 8 � v�ckes talan vid den fastighetsdomstol inom
vars omr�de utm�let eller st�rre delen d�rav ligger.

10 � Betalar del�gare icke senast tv� m�nader efter anmodan d�rom

vad p� honom bel�per av tillskott enligt 3 � eller av n�dv�ndiga kost�

nader f�r unders�kningsarbete eller brytning, �r hans andel i utm�let

med vad d�rtill h�r f�rverkad till �vriga del�gare.

9 kap. �verg�ng av r�tt Ull utm�l m. m.

1 � Avtal varigenom inmutningsr�tt eller r�tt till utm�l �verl�tes skall

uppr�ttas skriftligen. Handlingen skall upptaga parterna, vad som �ver�

l�tes samt f�rklaring, att �verl�telse sker till f�rv�rvaren.

Avtal som icke uppfyller f�reskrifterna i f�rsta stycket �r ogiltigt.

795

�

"" -r

SFS 1974: 342

2 � Den som f�rv�rvat inmutningsr�tt eller r�tt till utm�l skall skrift�

ligen anm�la f�rv�rvet hos bergm�staren.

3 � Anm�lan som avses i 2 � skall g�ras inom tre m�nader efter det

att den handling p� vilken f�rv�rvet grundas (f�ngeshandlingen) upp�

r�ttades.

Den som g�r anm�lan skall bifoga f�ngeshandlingen och de �vriga

handlingar som beh�vs f�r att styrka f�rv�rvet.

I fr�ga om anm�lan av f�rv�rv i anledning av d�dsfall eller genom

bodelning, f�rv�rv som beror av villkor, myndighets tillst�nd eller an�

nan s�dan omst�ndighet samt f�rv�rv betr�ffande vilket talan v�ckts

om �terg�ng eller h�vande �ger best�mmelserna om lagfartsans�kan i

20 kap. 1 � andra stycket, 2 � andra stycket samt 5 � andra punkten

jordabalken motsvarande till�mpning.

4 � Har f�ngeshandling icke f�retetts eller har Kungl. Majrts tillst�nd

till f�rv�rvet ej erh�llits, n�r s�dant kr�ves enligt lagen (1916: 156) om

vissa inskr�nkningar i r�tten att f�rv�rva fast egendom m. m., skall

bergm�staren f�rklara anm�lan vara utan verkan. I annat fall skall han

snarast anteckna anm�lningen i gruvregistret.

5 � Avtal som avses i 1 � g�ller ej mot �verl�tarens borgen�rer,

f�rr�n anm�lan om f�rv�rvet gjorts p� s�tt som sagts f�rut i detta ka�

pitel.

6 � Best�mmelserna i 15 �� ger motsvarande till�mpning i fr�ga

om uppl�telse och �verg�ng av nyttjander�tt till utm�l.

10 kap. Inl�sen av r�tt till utm�l

1 � Utm�l med vad d�rtill h�r f�r helt eller till viss andel tagas i an�

spr�k genom inl�sen,

1. om det skulle inneb�ra betydande teknisk och ekonomisk f�rdel

att utnyttja utm�let gemensamt med ett eller flera andra utm�l och

s�dant utnyttjande �r av v�sentligt intresse fr�n allm�n synpunkt, eller

2. om det �r av synnerlig vikt fr�n allm�n synpunkt att fyndighet

som h�r till utm�let unders�kes eUer bearbetas eller, i fall d� s�dan

fyndighet �r f�rem�l f�r bearbetning, att den utnyttjas p� annat s�tt

eller i st�rre omfattning samt h�rigenom virmes betydande teknisk och

ekonomisk f�rdel.

I fr�ga om inl�sen g�Uer expropriationslagen (1972; 719) i till�mp�

liga delar, i den m�n ej annat f�ljer av 210 ��.

2 � Tillst�nd till inl�sen enligt 1 � f�rsta stycket 1 f�r ges endast den

som innehar annat av utm�len till minst h�lften.

Vill flera l�sa enligt 1 � f�rsta stycket 1 eller 2, skall f�retr�de ges �t

den som har de b�sta f�ruts�ttningarna att idka gruvdrift p� platsen.

3 � Ers�ttningen f�r utm�l som l�ses kan best�mmas att helt eller

delvis utg� som en �rlig avg�ld, om fyndighetens storlek och beskaffen�

het ej kan bed�mas med tillr�cklig s�kerhet. P� yrkande av den er-

s�ttningsber�ttigade skall s� ske, om det ej �r uppenbart att utred�

ningen ger tillr�ckligt underlag f�r att best�mma eng�ngsers�ttning.

4 � Avg�ld erl�gges i form av fast avgift och produktionsavgift. Pro�

duktionsavgiften ber�knas med h�nsyn till m�ngden eller v�rdet av de

796

mineral som varje �r brytes och uppfordras inom utm�let. Fr�n pro-

�

duktionsavgiften f�r visst �r skall avr�knas ett belopp som motsvarar

SFS 1974:342

den fasta avgiften f�r �ret.

Grunderna f�r avg�lden fastst�lles f�r tjugo �r i s�nder. Part kan

under det n�st sista �ret av varje tjugo�rsperiod p�kalla ompr�vning

av g runderna f�r avg�lden. Har icke talan d�rom v�ckts inom angiven

tid, skall avg�lden under f�ljande period utg� efter of�r�ndrade grun�

der.

5 � Den ers�ttningsskyldige skall hos l�nsstyrelsen st�lla s�kerhet f�r

avg�lden.

Vid �verg�ng av r�tten till utm�let svarar f�rv�rvaren f�r avg�lden.

F�rre innehavaren �r fri, n�r f�rv�rvaren st�llt s�kerhet som avses i

f�rsta stycket.

6 � Vinnes s�dan k�nnedom om fyndigheten att dess storlek och be�

skaffenhet kan bed�mas med tillr�cklig s�kerhet, skall p� talan av part

avg�lden upph�ra och det inl�sta utm�lets �terst�ende v�rde best�m�

mas. Detsamma g�ller n�r regelbunden gruvdrift p�g�tt under samman�

lagt minst tio �r, s�vida det ej �r uppenbart att s�dan k�nnedom fort�

farande saknas. Det belopp vartill v�rdet best�mmes skall betalas p� en

g�ng. Om sk�l f�religger, kan dock f�rordnas att beloppet skall erl�ggas

genom �rliga avbetalningar under viss tid, h�gst tjugo �r. I samband

med avbetalning skall erl�ggas r�nta p� utest�ende kapitalbelopp.

Upph�r r�tten till utm�let enligt 6 kap. 9, 10 eller 13 �, skall av�

g�lden o medelbart upph�ra och utm�lets �terst�ende v�rde best�mmas.

Det belopp vartill v�rdet best�mmes skall betalas p� en g�ng.

7 � M�l om inl�sen eller ers�ttning enligt detta kapitel upptages av

den fastig hetsdomstol inom vars omr�de utm�let eller st�rre delen d�r�

av ligger. G�ller saken flera utm�l som �r bel�gna inom olika fastig�

hetsdomstolars omr�den och b�r utm�len vid best�mmande av ers�tt�

ningen l�mpligen behandlas som en enhet, upptages m�let av den av

fastighetsdomstolarna som Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts f�r�

ordnande, annan myndighet best�mmer.

8 � I m�l om inl�sen �r den l�sande icke skyldig att svara f�r kost�

nad som motparten i m�let nedlagt p� unders�kning av fyndigheten i

vidare m�n an arbetet uppenbarligen �r till nytta f�r den l�sande.

I m�l om beloppet av avg�ld som enligt fastst�llda grunder skall utg�

f�r visst �r till�mpas allm�nna regler om r�tteg�ngskostnad.

I m�l om ny pr�vning av grunderna f�r avg�ld enligt 4 � andra

stycket och m�l enligt 6 � f�r om s�rskilda omst�ndigheter f�ranleder

det f�rordnas, att den ers�ttningsber�ttigade sj�lv skall vidk�nnas sina

r�tteg�ngskostnader vid fastighetsdomstolen.

9 � Har i m�l om inl�sen best�mts att ers�ttning skall utg� med s�v�l

eng�ngsbelopp som avg�ld, skall vid till�mpning av best�mmelserna i

expropriationslagen (1972:719) om expropriationsers�ttningens erl�g-

gande och expropriationens fullbordande eng�ngsbeloppet anses som
slutlig ers�ttning.

Om ers�ttningen icke till n�gon del best�mts att utg� som ett en�

g�ngsbelopp, skall den l�sande anm�la detta till l�nsstyrelsen sedan

samtliga fr�gor i saken slutligt avgjorts. I fr�ga om s�dan anm�lan

�ger 6 kap. 9 � f�rsta stycket andra punkten expropriationslagen mot�
svarande till�mpning.

Inl�sen anses icke fullbordad f�rr�n s�kerhet som anges i 5 � blivit

st�lld.

797

�

SFS 1974: 342

10 � Vill n�gon f�r inl�sen av utm�l unders�ka utm�let genom ra�t-

ning, gr�vning, borrning, spr�ngning eller annan liknande �tg�rd, f�r

statens industriverk f�reskriva att tilltr�de till utm�let f�r s�dan under�

s�kning skall l�mnas under viss tid.

Unders�kningen skall utf�ras s� att minsta skada och intr�ng v�llas.

Byggnad f�r icke uppf�ras och v�g icke byggas i vidare m�n �n som

oundg�ngligen kr�ves f�r unders�kningen. Resultatet av unders�kning�

en skall tillhandah�llas gruvirmehavaren.

F�ranleder unders�kningen skada eller intr�ng, skall ers�ttning h�r�

f�r utg�. Talan om ers�ttning v�ckes vid den fastighetsdomstol inom

vars omr�de utm�let eller st�rre delen d�rav ligger.

11 kap. Tillsyn, handr�clming, ansvar m. m.

1 � Statens industriverk och bergm�starna ut�var tillsyn �ver efter�

levnaden av vad som i deima lag f�reskrives ang�ende unders�knings�

arbete och gruvdrift.

2 � P�b�rjas unders�lcningsarbete i strid med 3 kap. 1 � andra styc�

ket eller utf�res anl�ggning i strid med 3 kap. 2 � andra stycket, f�r

�verexekutor p� ans�kan av den som �ger eller innehar marken f�r�

ordna att arbetet skall inst�llas eller att anl�ggningen skall tagas bort

p� inmutarens bekostnad.

�sidos�ttes f�rbud som bergm�staren meddelat enligt 6 kap. 5 �

andra stycket, kan �verexekutor p� ans�kan av bergm�staren meddela

handr�ckning f�r att �stadkomma r�ttelse.

I fr�ga om �tg�rd av �verexekutor enligt f�rsta eller andra stycket

g�ller samma regler som f�r handr�ckning enligt 191 � uts�knings-

lagen (1877: 31 s. 1).

3 � Om den som enligt 2 kap. 25 �, 3 kap. 5 � tredje stycket eller

4 kap. 2 � f�tt myndighets medgivande till inmutning, till f�rl�ngning

av unders�kningstid eller utm�lsl�ggning icke uppfyller villkor som

f�rbundits med medgivandet, kan l�nsstyrelsen vid vite �l�gga honom

att fullg�ra sina skyldigheter.

4 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader d�mes den som upp-

s�tligen eller av oaktsamhet

1. bearbetar inmutningsbar mineralfyndighet utan att ha erh�llit in�

mutningsr�tt,

2. p�b�rjar unders�kningsarbete i strid med 3 kap. 1 � eller f�re�

skrift som meddelats enligt 4 � samma kap.,

3. utan tillst�nd enligt 6 kap. 4 � andra stycket l�gger igen utfrakts-

v�g eller o rt som leder till gruvas obrutna delar,

4. ej iakttager f�reskrift som meddelats enligt 6 kap. 5 � f�rsta styc�

ket sista punkten,

5. utan tillst�nd enligt 6 kap. 7 � l�gger ned gruva innan alla gruv�

arbeten blivit inm�tta och inlagda p� karta,

6. ej g�r anm�lan till bergm�staren p� s�tt och inom tid som f�re�

skrives i 9 kap.

Om brott som avses i f�rsta stycket 2 f�rn�rmar enbart enskilds

r�tt, f�r �klagare v�cka �tal endast om m�ls�gande anger brottet till

�tal.

798

�

12 kap. Fullf�ljd av falan m. m.

SFS 1974: 342

1 � Den som �r missn�jd med beslut vid utm�lsf�rr�ttning i fr�ga

om ers�ttning enligt 3 kap. 8 � eller enligt 4 kap. 4 eller 31 � f�r

v�cka talan vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de den mark

varom �r fr�ga eller st�rre delen d�rav ligger. Talan skall v�ckas

inom tre m�nader fr�n det avslutningsbeslutet meddelades.

Mot annat beslut vid utm�lsf�rr�ttning f�res talan hos statens indu�

striverk genom besv�r.

2 � Mot bergm�starens beslut enligt denna lag i annan fr�ga �n som

avses i 1 � f�res talan hos statens industriverk genom besv�r.

3 � Mot beslut av statens industriverk i fr�ga som avses i 2 kap.

2 � andra stycket, 3 kap. 5 � tredje stycket, 4 kap. 2 � f�rsta stycket,

6 kap. 3 � tredje stycket, 4 � andra stycket, 7 � och 10 � tredje stycket

samt 10 kap. 10 � f�res talan hos Kungl. Maj:t genom besv�r.

I annat fall �n som avses i f�rsta stycket skall talan mot beslut av

industriverket i fr�ga som verket enligt denna lag har att pr�va f�ras

hos kammarr�tten genom besv�r.

4 � Talan mot l�nsstyrelsens beslut i fr�ga som avses i 2 kap.

4 �, 3 kap. 5 � tredje stycket, 4 kap. 2 � och 13 kap. 3 � f�res hos

Kungl. Maj:t genom besv�r. I fr�ga som avses ill kap. 3 � f�res talan

mot l�nsstyrelsens beslut hos kammarr�tten genom besv�r.

5 � F�r att tillvarataga allm�nna intressen, f�r l�nsstyrelsen f�ra talan

mot beslut enligt denna lag.

6 � I fr�ga om skyldigheten att svara f�r kostnad i m�l som avses i

1 � f�rsta stycket g�ller, med till�mpning i �vrigt av 18 kap. r�tte�

g�ngsbalken, att gruvinnehavaren, om ej annat f�ranledes av 18 kap.

6 och 8 �� samma balk, alltid skall vidk�nnas sina egna kostnader

samt kostnad som �samkas motpart vid fastighetsdomstolen genom

att han d�r v�ckt talan och i h�gre r�tt genom att han d�r fullf�ljt
talan.

13 kap. S�rskilda best�mmelser

1 � Med s�rskild r�tt till fastighet f�rst�s i denna lag nyttjander�tt,

servitut och r�tt till elektrisk kraft samt liknande r�tt.

Best�mmelserna i denna lag om sak�gare g�ller ej innehavare av

fordran f�r vilken fastigheten svarar.

2 � F�rel�ggande enligt 2 kap. 9 eller 10 � eller 6 kap. 5 eller 9 �

skall inneh�lla erinran om p�f�ljden av att f�rel�ggandet ej efterkom-

mes.

F�rel�ggande som avses i f�rsta stycket samt f�rel�ggande enligt

6 kap. 6 � och 11 kap. 3 � skall delges. Delgivning av f�rel�ggande

enligt 6 kap. 9 � f�r icke ske med till�mpning av 5, 12 eller 15 � delgiv�
ningslagen (1970: 428).

3 � Har s�kerhet som skall st�llas enligt denna lag icke godk�nts

av den till vars f�rm�n den st�lles, pr�vas s�kerheten av l�nsst3Telsen.

Borgen f�r godk�nnas av l�nsstyrelsen endast om borgensman

svarar som f�r egen skuld och, om tv� eller flera tecknat borgen, de

svarar solidariskt.

799

�

SFS 1974: 342

Staten, kommun, landstingskommun och kommunalf�rbund beh��

ver icke st�lla s�kerhet.

14 kap. �verg�ngsbesf�mmelser

1 � Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1974, d� gruvlagen (1938;

314) skall upph�ra att g�lla.

F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift

som ersatts genom best�mmelse i den nya lagen, skall i st�llet den nya

best�mmelsen till�mpas.

2 � Best�mmelsen i 2 kap. 3 � f�rsta stycket 1 nya lagen �ger till-

l�mpning �ven p� omr�de som enligt 5 � 1) �ldre lagen f�rklarats utg�ra

statsgruvef�lt.

Intill den 1 januari 1975 sker f�rklaring som avses i n�mnda be�

st�mmelse genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen.

3 � Vad som f�reskrives om byggnadsplan i den nya lagen �ger mot�

svarande till�mpning p� avstyckningsplan.

4 � Vad som enligt den nya lagen g�ller om �gare av fastighet skall

till�mpas �ven p� den som innehar fastighet under st�ndig besittnings�

r�tt eller med fideikommissr�tt. Detsamma g�ller den som i enlighet

med beslut vid allm�n avvittring innehar str��ng.

Best�mmelserna i denna lag om fordran f�r vilken pantr�tt har upp�

l�tits i fastighet �ger motsvarande till�mpning p� s�dan fordran p�

ogulden k�peskilling som �tnjuter f�retr�desr�tt enligt 5 � lagen (1970:

995) om inf�rande av nya jordabalken. Vad som sagts nu g�ller �ven

i fr�ga om r�tt till avkomst eller f�rm�n som avses i 8 � lagen om in�

f�rande av nya jordabalken, om r�ttigheten ej �r att anse som s�rskild

r�tt till fastighet.

5 � Vad som f�reskrives i den nya lagen ang�ende till�mpning av

4 kap. 3 � expropriationslagen (1972: 719) g�ller ej i fr�ga om v�rde�

�kning som �gt rum f�re utg�ngen av juni 1971.

6 � Genom den nya lagen inskr�nkes ej den r�tt som tillkommer in�

nehavare av �ldre utm�l att inom utm�lets hittillsvarande gr�nser eller

p� grund av donl�gesr�tt tillgodog�ra sig de mineral r�ttigheten avser.

Ej heller medf�r lagen i fr�ga om �ldre utm�l inskr�nkning i r�tt till

jord�gareandel eller i r�tt f�r jord�gare till avg�ld eller f�r staten till

kronoandel.

I fr�ga om utm�l, i vilket staten vid den nya lagens ikrafttr�dande

�r ber�ttigad till kronoandel men �nnu ej intr�tt som del�gare, till�m�

pas fortfarande 4750 �� ldre lagen. Har staten icke senast vid ut�

g�ngen av �r 1983 anm�lt sig till begagnande av kronoandelen, �r r�t�

ten d�rtill f�rlorad.

7 � I �vrigt till�mpas betr�ffande �ldre utm�l den nya lagen med

iakttagande av f�ljande s�rskilda best�mmelser:

1. Vid reglering eller ny utstakning av gr�nserna f�r utm�let skall

utan hinder av vad som f�reskrives i 4 kap. 1 � nya lagen gr�nserna p�

djupet r�knas p� det s�tt som till�mpades vid utm�lets tillkomst. Det�

samma g�ller vid sammanl�ggning eller delning av utm�l.

2. I fr�ga om r�tt till ers�ttning f�r skada eller intr�ng som f�re

ikrafttr�dandet av den nya lagen uppst�tt p� grund av utm�lsl�ggning-

800

en g�ller den �ldre lagen.

�

3. Har bergm�staren vid den nya lagens ikrafttr�dande att pr�va fr�-

SFS 1974: 342

ga om f�rverkande av gruvr�tt enligt 56 � �ldre lagen, g�ller fortfa�

rande 56 � f�rsta och andra styckena n�mnda lag.

4. F�r utm�l som utlagts f�r sj�- eller myrmalmst�kt eller f�r bear�

betning av varp skall f�rsvarsavgift enligt 6 kap. 8 � nya lagen utg�

f�rsta g�ngen f�r �r 1975. Avgifterna f�r �ren 1975 och 1976 skall er�

l�ggas f�re utg�ngen av �r 1976. Erl�gges ej avgifterna inom denna tid,

upph�r r�tten till utm�let vid utg�ngen av �r 1976.

5. Vid till�mpning av 6 kap. 10 � nya lagen skall s� anses som om

utm�lsf�rr�ttningen avslutades den dag lagen tr�dde i kraft.

6. Best�mmelserna i 8 kap. 7 � och 8 � f�rsta stycket 3 nya lagen

�ger ej till�mpning i fr�ga om unders�kningsarbete som utf�rts f�re

ikrafttr�dandet.

7. I fr�ga om �verg�ng av r�tten till utm�let f�re den nya lagens

ikrafttr�dande g�ller fortfarande 6567 �� ldre lagen.

8 � P� inmutningsr�tt som g�ller vid den nya lagens ikrafttr�dande

till�mpas den nya lagen med iakttagande av f�ljande s�rskilda best�m�

melser:

1. Vid pr�vning av fr�ga om f�rl�ngning av unders�kningstiden skall

s� anses som om den nya lagen g�llde n�r inmutningsr�tten beviljades.

2. Vid f�rl�ngning som beviljas p� grund av ans�kan som kommit

in f�re ikrafttr�dandet utg�r ej inmutningsavgift.

3. Best�mmelserna i 17 och 18 �� ldre lagen till�mpas i fr�ga om

unders�kningsarbete som utf�res under unders�kningstiden eller den

f�rl�ngning d�rav som medgivits f� re ikrafttr�dandet.

4. Ans�kan om anvisande av utm�l p� grund av inmutningsr�tten

pr�vas enligt den �ldre lagen, om ans�kningen gjorts f�re ikrafttr�dan�

det. G�res ans�kningen efter ikrafttr�dandet, sker pr�vningen s�vitt

ang�r hinder mot utm�lsl�ggningen enligt den �ldre lagen och i �vrigt

enligt den nya lagen, dock utan den begr�nsning som anges i 1 kap.

10 �.

5. I fr�ga om utm�l som l�gges p� grund av inmutningsr�tten g�ller

best�mmelserna om avg�ld till jord�garen i 53 � f�rsta stycket och andra

stycket f�rsta punkten �ldre lagen, om ans�kningen om utm�l gjorts

f�re ikrafttr�dandet. Avser inmutningen allm�nt vattenomr�de i havet,

�r best�mmelserna i 6 kap. 10 � andra och tredje styckena nya lagen

ej till�mpliga p� utm�let.

6. I fr�ga om �verg�ng av inmutningsr�tten f�re den nya lagens

ikrafttr�dande g�ller fortfarande 6567 �� ldre lagen.

9 � Ans�kan om inmutningsr�tt som gjorts f�re den nya lagens

ikrafttr�dande pr�vas enligt den �ldre lagen. Betr�ffande inmutnings�

r�tt som beviljas p� grund av s�dan ans�kan till�mpas den nya lagen

med iakttagande i till�mpliga delar av vad som f�reskrives i 8 � 4 och

5 f�r d�r avsedda fall.

10 � Ans�kan om utvidgning eller annan �ndring av utm�l som gjorts

f�re den nya lagens ikrafttr�dande pr�vas enligt den �ldre lagen.

Medges efter ans�kan som gjorts f�re ikrafttr�dandet utvidgning av

utm�l, som lagts f�re den 1 januari 1940 eller p� grund av inmutning

som s�kts dessf�rinnan, g�ller �ldre best�mmelser om jord�gareandel

betr�ffande den nya delen av utm�let. Om utvidgningen medges efter

ans�kan som g�res efter ikrafttr�dandet, �r i st�llet staten ber�ttigad

till kronoandel i den nya delen. H�rvid g�ller best�mmelserna i 5 kap.

nya lagen.

801

51SFS 1974

i v

�

SFS 1974: 342

Medges efter ans�kan som gjorts f�re ikrafttr�dandet utvidgning

av annat �ldre utm�l �n som avses i andra stycket, �r best�mmelserna

om avg�ld till jord�garen i 53 � f�rsta stycket och andra stycket f�rsta

punkten �ldre lagen till�mpliga betr�ffande den nya delen av utm�let.

11 � Handl�ggningen av m�l eller �rende som anh�ngiggjorts f�re

den nya lagens ikrafttr�dande men ej slutligt avgjorts dessf�rinnan

sker i den ordning som g�ller enligt den �ldre lagen.

CARL GUSTAF

RUNE B. JOHANSSON

(Industridepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1974:342

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se