SFS 1982:485
Utkom från trycket
den 22 juni 1982
t
1020
Lag
om äedring i gruvlagen (1974:342);
utfärdad den 17 juni 1982.
Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om gruvlagen (1974:342)
dels att i 4 kap. 40 §, 6 k ap. 11 och 12 §§, 10 kap. 10 § samt 12 kap. 1 -
3 §§ orden "statens industriverk" skall bytas ut mot S veriges geologiska
undersökning,
dels att i 4 kap . 40 § ordet "verket" skall bytas ut mot undersökningen,
dels att i 12 kap. 3 § ordet "industriverket" skall bytas ut mot Sveriges
geologiska undersökning,
dels att 1 kap. 2 § , 2 kap. 2 §, 3 kap. 5 §, 6 kap. 4 och 5 §§ samt 11 kap.
1 § skall ha nedan angivna lydelse.
1 kap.
2 § En mineralfyndighet är inmutningsbar om den innehåller
1. guld, silver, platina, kvicksilver, koppar, bly, zink, järn, mangan,
krom, kobolt, nickel, titan, vanadin, molybden, volfram, tenn, vismut,
antimon eller arsenik, dock inte sjö- eller myrmalm, eller
2. svavelkis, magnetkis, grafit, apatit eller magnesit.
Fyndigheten är dock inte inmutningsbar, om det mineraliska ämnet ingår
i alunskiffer.
2 kap.
2 § Inmutningsrätt får inte beviljas inom områden som redan är inmutade
eller utmålslagda.
Söks inmutningsrätt inom ett område som under det senast förflutna året
Prop. 1981/82: 99, NU 40, rskr 430.
Eiä>
3 ra
iSä.
tv
uFff
siijia,
firats
IS!
v;ia
¬
före ansökningens ingivande eller någon del av detta har varit inmutat eller
SFS 1982:485
utmålslagt, får inmutningsrätt beviljas endast efter medgivande från myn
dighet som regeringen bestämmer.
3 kap.
5 § Undersökningstiden är tre år från dagen för mutsedelns utfärdande.
Efter ansökan hos bergmästaren har inmutaren rätt att fa tiden förlängd
med sammanlagt högst tre år. Förlängning får dock inte medges, om något
ändamålsenligt arbete inte har utförts och inte heller kan antas bli utfört.
Inmutaren har därefter rätt att efter ansökan hos bergmästaren få under
sökningstiden ytterligare förlängd med sammanlagt högst fyra år, om syn
nerliga skäl föreligger.
Vid prövning av fråga om förlängning enligt första eller andra stycket
skall inmutningshinder som anges i 2 kap. 2� 5 §§ beaktas, om hindret
förelåg redan då inmutningsrätten beviljades.
6 kap.
4 § Gruvarbetet får icke bedrivas på sådant sätt att gruvans framtida
bestånd äventyras eller att tillgodogörandet av kvarlämnad tillgång på mi
neral som omfattas av denna lag omöjliggöras eller i väsentlig mån försvå
ras eller så, att uppenbar misshushållning med sådant mineral på annat sätt
äger rum.
Utfraktsvägar och orter som leder till gruvans obrutna delar skall hållas
öppna. För igenläggning av sådan utfraktsväg eller ort kräves tillstånd av
bergmästaren, även om rätten till utmålet icke längre består.
6 kap.
5 § Bergmästaren får förelägga gruvinnehavaren att inom viss tid vidtaga
åtgärd som behövs för att förekomma fara för gruvans bestånd eller annans
egendom, trygga tillträdet till gruvans obrutna delar eller hindra uppenbar
misshushållning med mineral som omfattas av denna lag, Efterkommes
icke föreläggandet, kan bergmästaren låta utföra sådau åtgärd på gruvinne-
havarens bekostnad eller förordna att gruvarbetet skall inställas till de ss
åtgärden vidtagits. Bergmästaren får i nämnda syfte o ckså meddela gruvin
nehavaren andra föreskrifter i fråga om gruvarbetets bedrivande.
Bedrives gruvarbetet på sådant sätt att uppenbar fara uppstår för gru
vans bestånd eller annans egendom, får bergmästaren förbjuda arbetets
fortsatta bedrivande.
Föreskrifter och förbud som avses i den na paragraf länder omedelbart
till efterrättelse.
11 kap.
1 § Bergmästarna utövar tillsyn över efterlevnaden av vad som i denn a
lag föreskrivs om undersökningsarbete och gruvdrift.
1021
.-i'i
--y
^ ^
. ⬢
»Af.
¬
SFS 1982:485
Denna lag träder i kraft den I juli 1982. Inm utare har efter ikraftträdan-
Per Nyqvist
(Industridepartementet)
0)
det ej rätt till utmal för bearbetning av fyndighet som avses i 1 ka p. 2 §
andra stycket. För beviljade utmål för sådana fyndigheter tillämpas äldre
^
bestämmelser.
'
På regeringens vägnar
^
NILS G. �&SLING
1
¬