SFS 1993:36 Lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)

SFS 1993:36

Utkom från trycket

den 9 februari 1993

Omtryck

Lag
om ändring i rennäringslagen (1971:437);

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om rennäringslagen

(1971:437)2

dels att 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 1,3, 11, 12, 14, 15, 17,26,30,35,59,65,66,68,71,85,86,89,

94 och 99 §§ och rubriken närmast före 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 65 a och 66 a §§, samt

närmast före 3 § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att det i lagen närmast före 31 § skall införas en ny rubrik som skall

lyda "Upplåtelse av mark och vatten m.m.".

Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna lag träder i kraft.

Renskötselrätt

1 § Den som är av samisk härkomst (same) får enligt bestämmelserna i

denna lag använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar.

Rätten enligt första stycket (renskötselrätten) tillkommer den samiska

befolkningen och grundas på urminnes hävd.

Renskötselrätten får utövas av den som är medlem i sameby. Lag

(1993:36).

2 § har upphävts genom lag (1993:36).

Renskötselområdet m. m.

3 §3 Renskötsel får bedrivas inom följande områden (renskötselområ-
det)

1. hela året (året-runt-markerna)

i Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker dels ovanför odlings-

gränsen, dels nedanför denna gräns på mark där skogsrenskötsel av ålder
bedrivs under våren, sommaren eller hösten och marken antingen tillhör
eller vid utgången av juni 1992 tillhörde staten (kronomark) eller utgör

renbetesland,

1

Prop. 1992/93:32. bet. 1992/93:BoU8. rskr. 1992/93: 115.

2

Lagen omtrvckt 1985:919.

3

Senaste lvdelse 1992:785.

67

utfärdad den 28 januari 1993.

SFS 1993:36

på renbetesfjällen i Jämtlands län,
inom de områden i Jämtlands och Kopparbergs län som vid utgången av

juni 1992 tillhörde staten och var särskilt upplåtna till renbete,

2. den 1 oktober—den 30 april (vinterbetesmarkerna)
i övriga delar av lappmarkerna nedanför odlingsgränsen,
inom sådana trakter utanför lappmarkerna och renbetesfjällen där ren-

skötsel av ålder bedrivs vissa tider av året.

Med renbetesland förstås mark som vid avvittringen förklarats utgöra

renbetesland eller av ålder använts som sådant land. Med renbetesfjällen
förstås de vid avvittringen för samerna avsatta renbetesfjällen och de
områden som sedermera upplåtits till utvidgning av dessa fjäll. Lag
(1993:36).

4 § Betestid enligt 3 § första stycket 2 kan av länsstyrelsen förlängas, om
det behövs på grund av ogynnsamma väderleks- eller betesförhållanden
eller av annat särskilt skäl. Lag (1990:1490).

5 § Om rätt att efter särskilt tillstånd driva renskötsel under hela året

inom vissa områden nedanför lappmarksgränsen finns bestämmelser i
8 5 - 8 9 §§.

6 § För renskötseln finns samebyar.

Mark som anges i 3 § första stycket 1 fördelas mellan samebyar i särskil-

da byområden. Byområde kan omfatta även mark som anges i 3 § första
stycket 2.

Om särskilda skäl föreligger, kan del av byområde vara gemensam för

samebyar.

7 § Indelning i byområden göres av länsstyrelsen.

Indelningen skall göras så, att områdena blir lämpade för sitt ändamål

med hänsyn till betestillgång och övriga omständigheter. Lag (1990:1490).

8 § Med samebys betesområde förstås byområdet och övriga områden
som samebyn begagnar för renskötsel.

Sameby

Ändamål och medlemmar m. m.

9 § Sameby har till ändamål att enligt denna lag för medlemmarnas
gemensamma bästa ombesörja renskötseln inom byns betesområde.

Det åligger sameby särskilt att svara för att renskötseln drives på

ekonomiskt bästa sätt och att utföra, underhålla och driva anläggningar
som behövs för renskötseln.

Sameby får ej driva annan ekonomisk verksamhet än renskötsel.

10 § Sameby kan förvärva rättigheter och åtaga sig skyldigheter när

registrering skett enligt 39 §.

Sameby företräder medlemmarna i frågor som rör renskötselrätten eller

medlemmarnas gemensamma intressen inom rennäringen i övrigt.

68

11 § Medlem i sameby är

1. same som deltar i renskötseln inom byns betesområde,

2. same som har deltagit i renskötsel inom byns betesområde och haft

detta som stadigvarande yrke och inte övergått till annat huvudsakligt
förvärvsarbete,

3. den som är make eller hemmavarande barn till medlem som avses

under 1 eller 2 eller som är efterlevande make eller underårigt barn till
avliden sådan medlem. Lag (1993:36).

12 § Sameby kan som medlem anta annan same än som anges i 11 §, om

han avser att med egna renar driva renskötsel inom byns betesområde.

Vägras sökanden inträde som medlem, kan länsstyrelsen medge honom

inträde, om det finns särskilda skäl. Lag (1993:36).

13 § Med renskötande medlem i sameby förstås medlem som själv eller

genom sitt husfolk driver renskötsel med egna renar inom byns betesområ-

de.

Renar som tillhör renskötande medlems husfolk anses i denna lag tillhö-

ra den renskötande medlemmen.

14 § Renskötande medlems dödsbo får fortsätta den av medlemmen

bedrivna renskötseln under tre år från dödsfallet. Är dödsbodelägare un-
der 18 år, räknas tiden från det han fyller 18 år. Kravet i 1 § tredje stycket
om medlemskap i sameby gäller inte för rätt till renskötsel som avses här.
Lag (1993:36).

Renskötselrättens utövande

15 §4 Sameby får för medlemmarnas gemensamma behov använda byns

betesområde för renbete.

Länsstyrelsen bestämmer det högsta antal renar som får hållas på bete

inom byns betesområde. Hänsyn skall därvid tas till andra intressen.

Om det behövs för att bevara renbetet eller annars främja renskötseln,

kan länsstyrelsen förordna om inskränkning i betesrätten.

Om samebyn bryter mot ett beslut enligt andra eller tredje stycket får

länsstyrelsen vid vite förelägga byn att följa beslutet. Har samebyn med
stöd av 35 § första stycket bestämt hur många renar en medlem högst får
inneha, får ett föreläggande att minska antalet renar även riktas mot en
medlem som inte följer samebyns beslut. Lag (1993:36).

16 § Sameby får inom byns betesområde utföra arbetshage eller annat

stängsel för renarna, renslakteri eller annan anläggning som behövs för
renskötseln.

Sameby eller medlem i byn får på utmark inom byns betesområde

uppföra renvaktarstuga, kåta, förvaringsbod eller annan mindre byggnad
som behövs för renskötseln.

Är anläggning som anges i första stycket avsedd för stadigvarande bruk,

skall den förläggas till plats som anvisas av markens ägare. Detsamma

gäller i fråga om byggnad som anges i andra stycket, om den skall uppföras

4

Senaste lydelse 1990: 1490.

69

SFS 1993:36

SFS 1993:36

För stadigvarande bruk nedanför odlingsgränsen eller utanför renbetesfjäl-
len på mark som varken är sådan kronomark som står eller vid utgången av

juni 1992 stod under statens omedelbara disposition eller mark som vid

avvittring utlagts till allmänningsskog.

Vill sameby eller, om byggnad skall uppföras av medlem i byn, denne

icke godtaga anvisad plats, bestämmer länsstyrelsen platsen. Lag
(1992:785).

17 §5 Om det behövs virke till en anläggning eller en byggnad som avses i
16 § första eller andra stycket, får skog avverkas på de delar av betesområ-

det som hör till lappmarkerna, renbetesfjällen eller de områden i Jämt-
lands och Kopparbergs län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten
och var särskilt upplåtna till renbete. Inom samma delar av betesområdet
får medlemmar i samebyn för eget behov ta bränsle och slöjdvirke.

Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län får ge en i länet

bosatt same som inte är medlem i någon sameby tillstånd att inom länet ta
slöjdvirke för eget behov på mark inom lappmarkerna som tillhör eller vid
utgången av juni 1992 tillhörde staten. Länsstyrelsen i Jämtlands län får ge

en i detta län eller i Kopparbergs län bosatt same som inte är medlem i
någon sameby sådant tillstånd på renbetesfjällen och inom de områden i
Jämtlands och Kopparbergs län som vid utgången av juni 1992 tillhörde
staten och var särskilt upplåtna till renbete. Tillstånd får bara ges samer
som i en inte oväsentlig utsträckning ägnar sig åt sameslöjd. Tillståndet får
återkallas när förutsättningar för tillståndet inte längre föreligger.

Växande barrträd får avverkas endast efter anvisning av markens ägare

eller brukare, om denne inte medger något annat.

På sådan mark utanför lappmarkerna och renbetesfjällen som hör till en

samebys betesområde får byn eller medlemmar i byn för det ändamål som
anges i första stycket ta endast torra träd, vindfällen, skogsavfall, tall- och

grantjur eller, för tillfälligt behov, lövträd som växer på utmark. Lag

(1993:36).

18 § Medlem i sameby har rätt att inom byns betesområde på krono-

mark som står eller vid utgången av juni 1992 stod under statens omedel-
bara disposition eller mark som vid avvittring utlagts till allmänningsskog
taga virke till uppförande eller ombyggnad av familjebostad. Avverkning
får ske endast efter anvisning av markägare. Lag (1992: 785).

19 § Medlem i sameby som tillfälligt uppehåller sig inom annan bys

betesområde för renskiljning eller annat ändamål som har samband med
renarnas skötsel får där taga bränsle för eget behov.

20 § Om det är oundgängligen nödvändigt för att skaffa foder till renar-
na, får sameby fälla lavbevuxna träd, i första hand torra eller oväxtliga
träd, inom byns betesområde. Sådan avverkning skall om möjligt ske efter
anvisning av markens ägare eller brukare.

21 § För skog som avverkas på kronomark som står eller vid utgången av

juni 1992 stod under statens omedelbara disposition eller mark som vid

5

Senaste lydelse 1992:785.

70

SFS 1993:36

avvittring utlagts till allmänningsskog behöver ersättning ej lämnas. Det-
samma gäller växande lövträd som eljest tages inom lappmarkerna, på
renbetesfjällen samt inom de områden i Jämtlands och Kopparbergs län
som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten och var särskilt upplåtna till
renbete.

I andra fall än som avses i första stycket skall ersättning lämnas för

rotvärdet av växande träd som tages. Kan överenskommelse ej uppnås om

ersättningen, utser länsstyrelsen på begäran av part någon att söka förlika
parterna. Lag (1992: 785).

22 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan för viss
tid förbjuda avverkning enligt 17 eller 18 § av växande tall, gran eller
björk, om det behövs för att bevara skogen eller för skogens återväxt.

23 § Sameby har rätt att flytta byns renar mellan skilda delar av byns
betesområde.

24 § Flyttningsvägs sträckning fastställes av länsstyrelsen, om sameby
begär det eller fråga om sträckningen eljest uppkommer.

Föreligger särskilda skäl för ändring av fastställd eller eljest gällande

flyttningsväg och kan ändringen ske utan väsentlig olägenhet för rensköt-
seln, kan länsstyrelsen förordna om ändring av vägens sträckning. Lag
(1990:1490).

25 § Medlem i sameby får jaga och fiska på utmark inom de delar av
byns betesområde som hör till renbetesfjällen eller lappmarkerna, när
renskötsel är tillåten där.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på medlem i sameby som

tillfälligt uppehåller sig inom annan samebys betesområde för renskiljning
eller annat ändamål som har samband med renarnas skötsel. Han får dock

jaga och fiska endast för sitt uppehälle.

Uppehåller sig björn, varg, järv eller lo bevisligen i trakten, får jakt efter

sådant djur företagas på mark som anges i första stycket inom annan
samebys betesområde, i den mån regeringen eller myndighet, som rege-
ringen bestämmer, tillåter det.

Inom de områden i Jämtlands och Kopparbergs län som vid utgången av

juni 1992 tillhörde staten och var särskilt upplåtna till renbete får medlem

i sameby inom byns betesområde fiska till husbehov samt jaga rovdjur, i
den mån regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, tillåter
det. Lag (1992: 785).

Renskötselrättens upphörande i vissa fall m.m.

26 § Regeringen kan förordna om upphävande av renskötselrätten för
visst markområde, när området behövs för ändamål som avses i 2 kap.
expropriationslagen (1972: 719).

Upphävande kan begränsas till att avse viss tid eller vissa i renskötselrät-

ten ingående befogenheter. Lag (1993:36).

27 § Meddelas förordnande enligt 26 §, kan regeringen föreskriva åtgär-
der för att motverka skada eller olägenhet för renskötseln.

71

SFS 1993:36

28 § Medför upphävande av renskötselrätt skada eller olägenhet för
renskötseln eller för sådan rätt till jakt eller fiske som avses i 25 §, utgår

ersättning därför.

Ersättning för skada eller olägenhet som ej drabbar bestämd person

tillfaller till hälften sameby som beröres av upphävandet och till hälften
samefonden, om ej särskilda skäl föreligger.

29 § I fråga om upphävande av renskötselrätt och ersättning med anled-
ning därav gäller, utöver bestämmelserna i 26 — 28 §§, i tillämpliga delar
bestämmelserna i expropriationslagen (1972:719) om expropriation av

särskild rätt till fastighet.

30 §6 Den som inom året-runt-markerna äger eller brukar mark där
renskötsel bedrivs får inte vid användningen av marken vidta åtgärder
som medför avsevärd olägenhet för renskötseln i annan mån än som följer
av förordnande enligt 26 §.

Första stycket hindrar inte att mark används i enlighet med en detalj-

plan eller för företag vars tillåtlighet skall prövas i särskild
ordning. Lag (1993:36).

Upplåtelse av mark och vatten m.m.

31 § Sameby eller medlem i sameby får ej upplåta rättighet som ingår i
renskötselrätten.

Sameby får dock åt den som har varit medlem i byn upplåta rätt att utan

avgift till sitt husbehov jaga eller fiska på byns område enligt 25 §.

32 § På sådan kronomark ovanför odlingsgränsen som står under statens
omedelbara disposition och på renbetesfjällen får nyttjanderätt upplåtas
endast om upplåtelsen kan ske utan avsevärd olägenhet för renskötseln.

Avser upplåtelsen rätt till jakt eller fiske, kräves dessutom att upplåtel-

sen är förenlig med god jaktvård eller fiskevård och kan ske utan besväran-
de intrång i rätten till jakt eller fiske enligt 25 §. Upplåtelse av hela fisket i
visst vatten får ske endast om samebyn medger det.

33 § Fråga om upplåtelse enligt 32 § prövas av regeringen eller myndig-
het som regeringen bestämmer.

34 § Upplåtelse enligt 32 §, som ej avser tillgodogörande av naturtill-
gångar eller skogsavverkning, skall ske mot avgift, om ej särskilda skäl
föreligger för avgiftsfrihet. Avgiften fördelas mellan Samefonden och sa-
meby som beröres av upplåtelsen enligt bestämmelser som meddelas av
regeringen.

Avser upplåtelsen tillgodogörande av naturtillgångar, skall staten utge

ersättning för den skada eller olägenhet för renskötseln som upplåtelsen
medför. I fråga om fördelning av ersättning som ej utgår till bestämd
person äger 28 § andra stycket motsvarande tillämpning.

6

Senaste lydelse 1987:154.

72

Samebys förvaltning m. m.

Allmänna bestämmelser

35 § Om det behövs med hänsyn till vad som bestämts om högsta
renantalet enligt 15 § andra stycket eller om det behövs för att främja
renskötseln, kan sameby bestämma hur många renar medlem högst får
inneha eller besluta om andra villkor för innehavet.

Sameby får undanta visst område från medlemmarnas begagnande för

jakt eller fiske, om det behövs av hänsyn till jakt- eller fiskevården eller av

andra särskilda skäl.

Beslut enligt första eller andra stycket får inte ges sådant innehåll att

renskötande medlems fortsatta verksamhet omöjliggörs eller
väsentligt försvåras. Lag (1993:36).

36 § Om sameby medger det, får inom byns betesområde hållas renar
som tillhör annan än renskötande medlem i byn (skötesrenar). Fråga om
sådant medgivande avgöres efter samråd med länsstyrelsen.

Skötseln av skötesrenar handhas av samebyn. Lag (1990:1490).

37 § Sameby får endast om medlem medger det låta slakta dennes renar
eller försälja vid slakt utvunna produkter.

Renmärkning ombesörjes av samebyn, om ej byn beslutar annat. Ren-

ägare får dock efter anmälan till byns styrelse själv märka sina renar.

Stadgar

38 § Sameby skall antaga stadgar för byn.

Stadgarna skall ange

1. samebyns benämning,

2. den ort inom byns betesområde, där byns styrelse skall ha sitt säte,
3. antalet styrelseledamöter och revisorer, tiden för deras uppdrag och,

om suppleanter skall finnas, motsvarande uppgifter beträffande dem,

4. samebyns räkenskapsår,
5. hur ofta ordinarie bystämma skall hållas och tiden för sådan stämma,
6. hur kallelse till bystämma skall ske och andra meddelanden till

medlemmarna skall tillställas dem och när föreskrivna kallelseåtgärder
senast skall vidtagas,

7. tid för betalning av debiterad förskottslikvid,
8. tid för betalning av belopp som enligt 44 § kommer samebyn eller

renskötande medlem till godo,

9. vilka fonder byn skall ha, deras ändamål och hur avsättning till dem

skall ske,

10. de närmare föreskrifter om renskötseln som behövs.

39 § Sameby och dess stadgar registreras hos länsstyrelsen i det län där
byns styrelse enligt stadgarna skall ha sitt säte, om ej annat följer av 102 §.

Innan stadgarna registrerats är de ej giltiga.

Länsstyrelsen prövar att stadgarna tillkommit i föreskriven ordning och

att de ej innehåller något som strider mot lag eller författning.

Första och andra styckena gäller även vid ändring av stadgarna.

73

SFS 1993:36

SFS 1993:36

Ekonomiska förhållanden

40 § Kostnaderna för renskötseln fördelas mellan de renskötande med-

lemmarna efter reninnehavet.

Om samebyn beslutar det, får kostnad som ej avser alla renarna fördelas

mellan ägarna till de renar på vilka kostnaden belöper i förhållande till
innehavet av dessa renar. Sådant beslut får ej avse kostnad som uppkom-
mit före beslutet.

41 § Renskötande medlem som lämnar renskötseln svarar ej för kostna-
der som belöper på tiden därefter. Motsvarande gäller ny renskötande

medlem för tiden före det han börjar driva renskötsel.

42 § De renskötande medlemmarna har att förskottera de medel som
behövs för renskötseln.

Styrelsen utdebiterar sådana medel på grundval av debiteringslängd.

Utdebiteringen göres efter vad som är skäligt med hänsyn till medlems
reninnehav och omfattningen av det arbete han och hans husfolk kan

antagas komma att utföra för byn under räkenskapsåret.

I debiteringslängden skall anges det belopp som utdebiteras, vad som

belöper på varje renskötande medlem och när betalning skall ske.

43 § Om tillgängliga medel ej förslår till betalning av klar och förfallen
skuld för vilken samebyn svarar, skall styrelsen ofördröjligen utdebitera
förskott enligt 42 §.

Försummar styrelsen vad som åligger den enligt första stycket, är leda-

möterna solidariskt ansvariga för skulden. Är försummelsen uppenbar,
skall länsstyrelsen på borgenärens yrkande förordna syssloman att debitera

och uttaga erforderligt belopp. Syssloman har rätt att av samebyn uppbära
arvode, som bestämmes av länsstyrelsen.

44 § Samebys kostnader för renskötseln fördelas slutligt mellan de ren-
skötande medlemmarna för varje räkenskapsår. Vid kostnadsfördelningen
bestämmes de belopp som renskötande medlem för räkenskapsåret skall

utge till byn eller mottaga av byn.

Slutlig kostnadsfördelning sker på grundval av avräkning som styrelsen

har att upprätta enligt 53 § tredje stycket. Kostnaderna fördelas enligt vad
som anges i 40 och 41 §§. Vid fördelningen gottskrives renskötande med-
lem erlagt förskott och värdet av arbete som han och hans husfolk utfört
för byn. Samebyn bestämmer i förväg värde för dag eller timme av sådant

arbete.

45 § Kan förskotts- eller slutlikvid som påförts renskötande medlem
enligt 42 —44 § ej uttagas hos honom, fördelas bristen mellan övriga ren-
skötande medlemmar i förhållande till deras inbördes skyldighet att svara
för likviden. Bristen utdebiteras genom debiteringslängd enligt 42 §. I den

mån sådan likvid senare inbetalas, skall det influtna beloppet tillgodoräk-
nas dem som täckt bristen i förhållande till vad de betalat.

Debiterad och till betalning förfallen likvid får uttagas enligt bestämmel-

serna i utsökningsbalken om fordran, för vilken betalningsskyldighet
ålagts genom dom som äger laga kraft, om ej besvärsmyndigheten i sam-
band med besvärstalan förordnar annat.

74

SFS 1993:36

46 § Sameby får ej upptaga lån som skall återbetalas senare än under
nästkommande räkenskapsår, om ej amorteringsplan för lånets återbetal-
ning har antagits av bystämma. Lånetiden får uppgå till högst tio år eller
den längre tid för vilken statlig kreditgaranti för lånet kan ha beviljats.

Beslut om upptagande av lån enligt första stycket är giltigt endast om det

på bystämma biträdes av minst två tredjedelar av det på stämman av
renskötande medlemmar företrädda röstetalet och av flertalet sådana med-
lemmar i byn.

47 § Ersättning som tillfaller sameby enligt 28 eller 34 § eller eljest med
anledning av intrång i renskötselrätten skall användas för att täcka byns

utgifter under räkenskapsåret eller fonderas.

Styrelse

48 § För sameby skall finnas styrelse.

Styrelsen skall i överensstämmelse med medlemmarnas beslut, i den

mån dessa ej strider mot lag eller samebyns stadgar, leda renskötseln inom
byns betesområde, ombesörja de gemensamma arbeten som behövs för
byn, tillse att medlemmarnas gemensamma intressen tillvaratages utan att
någon medlem missgynnas, uttaga de medel som renskötande medlem är
skyldig att erlägga och i övrigt handha byns angelägenheter.

Styrelsen företräder samebyn mot tredje man och för byns talan inför

domstol och andra myndigheter.

49 § Styrelsen består av ordförande och ytterligare en eller flera ledamö-
ter som utses på bystämma. Styrelseledamot får inte vara underårig eller

ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Styrelseledamot kan skiljas från sitt uppdrag före utgången av den tid för

vilken han blivit utsedd.

Val av styrelse eller ändring i dess sammansättning skall anmälas till

länsstyrelsen. Lag (1988:1314).

50 § Finns ej styrelse, kan länsstyrelsen på yrkande av någon vars rätt är
beroende av att behörig styrelse finns förordna syssloman att handha byns

angelägenheter och företräda byn såsom styrelse. Syssloman har rätt att av
byn erhålla arvode som bestämmes av länsstyrelsen.

51 § Styrelsen sammanträder så ofta det behövs. Som styrelsens beslut
gäller den mening varom de flesta röstande förenar sig. Vid lika röstetal
gäller den mening som ordföranden biträder.

Styrelseledamot får ej taga befattning med angelägenhet vari han har ett

väsentligt intresse som strider mot samebyns.

52 § Styrelsen kan uppdraga åt särskild arbetsledare att under styrelsens
inseende leda renskötseln.

Styrelsen kan bemyndiga särskild person att företräda samebyn, om ej

annat beslutats. Sådant bemyndigande och återkallelse därav skall anmä-

las till länsstyrelsen.

53 § För varje räkenskapsår skall styrelsen i förvaltningsberättelse redo-

75

SFS 1993:36

visa sin förvaltning. I förvaltningsberättelsen redogöres för verksamheten
under räkenskapsåret och för byns ekonomiska ställning.

I berättelsen skall särskilt uppges

1. ägarna till de renar som under året hållits på byns betesområde och

antalet renar för varje ägare,

2. årets utgifter för arbetskraft i renskötseln,
3. vad under året utbetalats i anledning av skador genom renar och vad

i detta hänseende vid årets slut återstod att utkräva av annan sameby,

4. under året gjorda investeringar och sättet för deras finansiering,

5. samebyns övriga kostnader under året,
6. vilka belopp som under året influtit till och utbetalats från byns

fonder,

7. under året inträffade ändringar i byns upplåning,
8. storleken av de förskott som utdebiterats enligt 42 eller 43 §,

9. samebyns övriga inkomster under året,

10. vilket belopp envar renskötande medlem påförts i bidrag till byns

utgifter under året.

I berättelsen skall vidare ingå avräkning som för varje renskötande

medlem utvisar det saldo för redovisningsåret som kommer samebyn eller
medlemmen till godo.

54 § Minst en månad före den första ordinarie bystämman efter räken-
skapsårets utgång skall styrelsen lämna förvaltningsberättelsen till revisor.

Berättelsen skall vara underskriven av styrelsens samtliga ledamöter.

Revision

55 § Styrelsens förvaltning och räkenskaper skall årligen granskas av en
eller flera revisorer. Revisor utses på bystämma.

Medlem, som hos styrelsen påkallar granskning av samebyns böcker,

räkenskaper eller andra handlingar, har rätt att få del av dessa på lämpligt

sätt.

56 § Revisor skall avge berättelse, som skall innehålla redogörelse för
resultatet av hans granskning och uttalande huruvida anmärkning fram-
ställes eller ej i fråga om räkenskapernas förande eller förvaltningen i
övrigt. Framställes anmärkning, skall anledningen till denna anges i berät-
telsen. Revisionsberättelse skall även innehålla särskilt uttalande huruvida
ansvarsfrihet för styrelsen tillstyrkes eller ej.

57 § Revisionsberättelse skall lämnas till styrelsen senast två veckor före
första ordinarie bystämman efter räkenskapsårets utgång.

Bystämma m. m.

58 § Medlems rätt att deltaga i handhavandet av samebyns angelägenhe-
ter utövas på bystämma.

Medlem som underlåtit att i rätt tid fullgöra sin betalningsskyldighet

enligt denna lag gentemot byn får deltaga i förhandlingarna men har ej
rösträtt innan han fullgjort sin skyldighet.

Medlem eller annan får icke, själv eller genom ombud eller som ombud

för annan, deltaga i behandling av fråga vari han har ett väsentligt intresse
som strider mot samebyns.

76

59 § I fråga om rösträtt och beslut på bystämma gäller, om ej annat följer
av särskild bestämmelse i denna lag,

1. att varje myndig medlem har en röst i fråga som rör utseende av

ordförande på bystämma eller av revisor, beviljande av ansvarsfrihet för
styrelsen eller ändring av sådan föreskrift i stadga som avses i 38 § andra
stycket 1 - 6 ,

2. att i övriga frågor rösträtt tillkommer endast renskötande medlem,

som därvid har en röst för varje påbörjat hundratal renar som enligt
gällande renlängd innehas av honom, dock inte för fler renar än som
samebyn bestämt för honom enligt 35 §,

3. att medlems rösträtt kan utövas genom annan medlem såsom om-

bud,

4. att ingen får för egen eller annans del rösta för sammanlagt mer än en

femtedel av det på stämman företrädda röstetalet,

5. att den mening som erhållit det högsta röstetalet gäller som stäm-

mans beslut,

6. att vid lika röstetal val avgörs genom lottning och i andra frågor den

mening gäller som biträds av de flesta röstande eller, om även antalet
röstande är lika, av stämmans ordförande,

7. att beslut om ändring av stadgarna inte är giltigt, om det inte biträds

av minst två tredjedelar av det på stämman av renskötande medlemmar
företrädda röstetalet och dessutom, såvitt gäller föreskrift som avses i 38 §
andra stycket 1—6, av flertalet av byns myndiga medlemmar. Lag

(1993:36).

60 § Bystämma öppnas av den som styrelsen utser. Därefter utses ordfö-

rande.

Ordföranden skall upprätta och till godkännande av stämman framlägga

en förteckning över närvarande medlemmar och ombud med uppgift om
den rösträtt som tillkommer envar av dem. Sedan förteckningen enhälligt
eller efter omröstning, företagen bland de renskötande medlemmarna på
grundval av förteckningen, blivit godkänd med eller utan ändring, gäller
den som röstlängd vid stämman.

Över beslut som fattas på stämman skall genom styrelsens försorg föras

protokoll, som skall hållas tillgängligt för medlemmarna senast två veckor
efter stämman.

61 § Förvaltningsberättelse och revisionsberättelse för det senaste rä-

kenskapsåret skall framläggas på första ordinarie bystämman efter räken-
skapsårets utgång. På stämman skall avgöras fråga om godkännande av
styrelsens förslag till fördelning av kostnaderna för byns renskötsel och om
beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen.

Förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen skall under minst tio

dagar före stämman hållas tillgängliga för medlemmarna.

62 § Byns medlemmar kallas till ordinarie bystämma av styrelsen.

Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra bystämma.
Revisor kan begära att styrelsen skall kalla till extra bystämma, om hans

granskning ger anledning därtill.

Om minst en femtedel av samtliga myndiga medlemmar eller det mind-

SFS 1993:36

77

SFS 1993:36

re antal som kan vara bestämt i stadgarna skriftligen begär det, skall

styrelsen kalla till extra stämma.

Finns ej styrelse eller underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla

medlemmarna till ordinarie eller extra stämma, skall länsstyrelsen på
anmälan av röstberättigad medlem eller revisor ofördröjligen utlysa stäm-
ma.

63 § I kallelse till bystämma skall anges tid och plats för stämman och de
ärenden som skall förekomma på stämman.

64 § I fråga om skyldighet för styrelseledamot eller annan som ägt före-
träda samebyn eller för revisor eller medlem att ersätta skada som vållats
byn, medlem eller tredje man och i fråga om talan om sådan ersättning
tillämpas vad som för motsvarande fall är föreskrivet i fråga om ekono-

misk förening.

Renarnas skötsel m.m.

65 § Vid renskötselns utövande skall hänsyn tas till andra intressen.

Renarna skall såvitt möjligt hindras från att komma utanför samebyns

betesområde eller att annars vålla skada eller olägenhet.

Flyttning av renarna skall ske i samlade flockar. Väg skall tas där minsta

skada vållas. Vid flyttning skall tillses att renar inte lämnas kvar på
område där renskötsel inte är tillåten.

Flyttning som äger rum utanför samebys betesområde skall ske utan

onödig tidsutdräkt. Lag (1993:36).

65 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om den hänsyn som vid renskötseln skall tas till
naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen. Föreskrifterna får dock
inte vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras.

Länsstyrelsen får meddela de förelägganden eller förbud som behövs för

att föreskrifter som har meddelats med stöd av första stycket skall efter-
levas.

Förelägganden eller förbud får meddelas först sedan det har visat sig att

länsstyrelsens råd och anvisningar inte har följts. I brådskande fall eller när
det annars finns särskilda skäl, får länsstyrelsen dock omedelbart meddela
förelägganden eller förbud.

I beslut om föreläggande eller förbud får länsstyrelsen sätta ut vite. Lag

(1993:36).

66 §7 Räkning av samebys renar skall ske årligen vid ungefär samma
tidpunkt. Om sameby begär det, kan länsstyrelsen medge att räkningen får
ske med större tidsmellanrum.

Länsstyrelsen kan på begäran av renskötande medlem besluta om extra

renräkning, om denne gör sannolikt att resultatet av räkning enligt första

stycket är oriktigt och kostnaderna för den extra renräkningen inte är

7

Senaste lydelse 1990:1490.

78

SFS 1993:36

79

oskäliga i förhållande till den betydelse det kan ha för medlemmen att

rättelse kommer till stånd.

Länsstyrelsen får vid vite förelägga sameby att genomföra sådan räkning

av byns renar som avses i första eller andra stycket. Lag (1993:36).

66 a § En sameby skall underrätta länsstyrelsen om tid och plats för byns
renräkning. Länsstyrelsen kan utse någon att närvara vid renräkningen.
Finns anledning anta att samebyn inte följt meddelade föreskrifter, kan
länsstyrelsen besluta om kompletterande renräkning.

Den som av länsstyrelsen förordnats att närvara vid renräkningen har

rätt att få tillträde till områden och anläggningar där renar hålls samt rätt
att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för att
fullgöra uppdraget. Lag (1993:36).

67 § Kostnaden för renräkning enligt 66 § första stycket är en gemensam

utgift för samebyn.

Kostnaden för extra renräkning fördelas mellan den som begärt räkning-

en och samebyn efter vad länsstyrelsen finner skäligt. Lag (1990:1490).

68 § På grundval av renräkning enligt 66 § första stycket skall renlängd

upprättas. Fel i längden som påvisats vid extra renräkning skall genast
rättas.

I renlängden skall tas upp ägarna till de renar som hålls på byns betesom-

råde, det räknade eller uppskattade antalet renar för varje ägare och, om
beslut meddelats om reninnehavet enligt 35 §, förhållande som är av
betydelse för kontroll av att beslutet följts.

Bystämman fastställer renlängden och beslutar om rättelse däri.
Regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer, får meddela

närmare föreskrifter om användningen av renlängd som underlag för ett
företagsregister och om skyldighet att lämna renlängden och andra uppgif-
ter om renskötseln till den myndighet som för registret.

Länsstyrelsen får vid vite förelägga sameby att upprätta och fastställa

renlängd samt att överlämna kopia av längden till myndighet som avses i
fjärde stycket. Lag (1993:36).

69 § När renägares rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag beror
på antalet renar, har gällande renlängd vitsord, om det ej visas att ägarens
reninnehav förändrats väsentligt sedan renlängden upprättades.

70 § Har främmande renar kommit in på samebys betesområde, skall de
skiljas ut så snart det kan ske. Underrättelse om tid och plats för skiljning-
en skall i god tid dessförinnan lämnas till sameby till vilken renarna kan
antagas höra. Sådan sameby är skyldig att avdela den arbetspersonal som
behövs för skiljningen och för att återföra renarna.

Uteblir sameby som underrättats om skiljning och kan renarna ej återfö-

ras utan väsentlig olägenhet, får den by som ombesörjer skiljningen låta
slakta renarna och försälja dem för ägarnas räkning.

Om ej annat avtalats, är den by till vilken renarna hör skyldig att utge

ersättning för kostnaden för renarnas omhändertagande samt återförande
eller slakt och försäljning.

SFS 1993:36

71 §8 Uppehåller sig renar utanför renskötselområdet eller på mark

inom detta område under tid då renskötsel inte får bedrivas där, kan
länsstyrelsen på framställning av den som därigenom lider skada eller

olägenhet av någon betydelse vid vite förelägga samebyn att föra bort
renarna.

Vitesföreläggande enligt första stycket får meddelas endast om samebyn

underlåter att inom skälig tid efter anmaning ta hand om renarna. Lag
(1993:36).

72 § Är renskötseln inom en samebys betesområde bristfällig, skall läns-
styrelsen på begäran av en medlem i byn eller någon annan vars rätt är
beroende därav söka träffa överenskommelse med byn om rättelse inom
viss tid.

Kan överenskommelse inte träffas eller vidtas inte rättelse, kan länssty-

relsen förordna syssloman att ta hand om renskötseln i byn och förvalta
byns övriga ekonomiska angelägenheter.

Sysslomannen har rätt att av byn erhålla arvode som bestäms av länssty-

relsen. Lag (1990:1490).

Renmärken

73 § Ren som föres på bete enligt denna lag skall vara märkt i öronen
med renmärke som registrerats för renens ägare, om ej annat följer av 7 9 -
82 §.

Om renmärkes utformning meddelas bestämmelser av regeringen eller

myndighet som regeringen bestämmer.

Registrerat märke får användas för att märka renar endast vid renskötsel

som bedrives inom den sameby som anges i registreringsbeslut.

74 § Fråga om registrering av renmärke prövas av länsstyrelsen i det län
där byns styrelse har sitt säte. Register över renmärken föres hos länsstyrel-
sen.

Ansökan om registrering av renmärke göres skriftligen. Ansöknings-

handlingen skall innehålla uppgift om sökandens namn och hemvist och
om den sameby där märket skall användas vid renskötsel. Vid ansöknings-
handlingen skall fogas avbildning av märket.

75 § Renmärke får ej registreras för annan renägare än den som är
medlem i den sameby ansökningen avser eller som har rätt att ha skötes-
renar där.

Renmärke får registreras för sameby.
Renägare får ej ha mer än ett märke registrerat.

76 § Renmärke av gemensam grundtyp för viss släkt eller släktgren
(släktmärke) får ej utan särskilda skäl registreras för någon som ej tillhör
släkten eller släktgrenen.

8

Senaste lydelse 1990:1490.

80

SFS 1993:36

77 § Renmärke får registreras endast om det

1. tydligt skiljer sig från annat giltigt märke som får användas på renar

med vilka sökandens renar kan sammanblandas,

2. har en form som såvitt möjligt skyddar mot olovlig ommärkning.
Utan hinder av första stycket 2 får släktmärke registreras med samtycke

av sådan innehavare av äldre märke av samma grundtyp som kan ha
olägenhet av registreringen.

78 § Den som genom avtal eller på annat sätt förvärvat rätt till annans
registrerade renmärke får ej använda märket vid renmärkning förrän det
registrerats för hans räkning.

79 § Länsstyrelsen skall avlysa registrerat renmärke

1. om märkeshavaren anmäler att han ej längre ämnar använda märket

vid renmärkning,

2. om märket under tio år ej har använts vid renmärkning,
3. om märket efter flyttning av renar till annan sameby ej längre skall

användas i någon hos länsstyrelsen registrerad sameby,

4. om märkeshavaren eller hans dödsbo ej längre har rätt att ha renar i

sameby.

Avlyses märke efter anmälan enligt första stycket 1, får det behållas på

redan märkt ren under tio år från dagen för avlysningen.

80 § Är två eller flera registrerade renmärken helt lika eller så lika att de
lätt kan förväxlas eller genom ändring komma att överensstämma med
varandra, kan länsstyrelsen på ansökan av sameby eller märkeshavare för
vilken likheten medför olägenhet förordna att något eller några av märke-

na skall avlysas eller ändras.

Avlyses eller ändras märke, får det behållas oförändrat på redan märkt

ren under tid som länsstyrelsen bestämmer.

Första och andra styckena äger tillämpning på avlyst märke som får

behållas på ren enligt 79 § andra stycket och på avbrottsmärke enligt 81 §. I
stället för avlysning skall dock föreskrivas förkortning av märkets giltig-
hetstid.

81 § Byter märkt ren ägare, får ommärkning till den nye ägarens märke
ske endast om styrelsen i den sameby där ommärkningen skall äga rum
medger det. Lämnas ej sådant medgivande, kan renens märke förses med
avbrott för att skilja renen från andra renar med samma märke. För
avbrottsmärkning fordras medgivande av styrelsen för den sameby där
renen i fortsättningen skall hållas.

För ommärkning eller avbrottsmärkning av ren som förvärvats på an-

nan grund än bodelning, arv eller testamente fordras dessutom överlåta-
rens samtycke.

Ommärkning eller avbrottsmärkning får ske endast i närvaro av den

som samebyns styrelse utser eller inför två vittnen.

Avbrottsmärke får behållas på ren högst tio år efter det styrelsens medgi-

vande gavs. Lag (1987:804).

81

82

SFS 1993:36

82 § Dödsbo efter avliden renägare får begagna det renmärke som re-
gistrerats för den avlidne.

83 § Renkalv skall märkas med ägarens registrerade märke före utgång-
en av det år då kalven fotts. Märkning får dock ske intill utgången av april

nästföljande år, om märkningen ombesörjes av samebyn eller utföres i
närvaro av någon som byns styrelse utser eller inför två vittnen.

Även efter utgången av april får märkning ske, om samebyns styrelse

medger det.

Om den som märker egna renar anträffar annans renko med omärkt

kalv, bör han märka kalven med moderns märke. Är märket avbrottsmär-
ke eller avlyst märke, skall i stället ägarens registrerade märke, om det är
känt, åsättas kalven. Den som sålunda märkt annans kalv har rätt till

gottgörelse av ägaren.

84 § Anträffas inom samebys betesområde ren som ej blivit märkt inom
den i 83 § första stycket andra punkten angivna tiden och märkes ej renen
enligt andra stycket i samma paragraf, skall den tagas om hand av samebyn
och säljas levande eller slaktas och säljas. Köpeskillingen tillfaller same-
byn.

Anträffas inom betesområdet ren med förfalskat, förstört eller okänt

märke eller med märke som icke är rätt utformat, skall renen omhänderta-

gas av samebyn för slakt och försäljning. Köpeskillingen tillfaller byn. Den
som inom två år från försäljningsdagen styrker sig vara ägare till renen har

rätt att av byn utfå ett belopp som motsvarar köpeskillingen med avdrag
för kostnaden för renens omhändertagande, slakt och försäljning.

Koncessionsrenskötsel

85 § Den som är same kan få tillstånd (koncession) att driva renskötsel i
Norrbottens län nedanför lappmarksgränsen inom område där renskötsel
av ålder förekommer under hela året. Koncession innefattar rätt för kon-
cessionshavaren att driva renskötseln även med skötesrenar som tillhör

1. den som äger eller brukar jordbruksfastighet, vilken helt eller delvis

är belägen inom den del av länet där koncessionsrenskötsel får bedrivas,
om han är bosatt på fastigheten eller inom området,

2. den som tidigare har haft koncession inom området, om han är

bosatt inom den del av länet där koncessionsrenskötsel får bedrivas och
inte har övergått till annat huvudsakligt förvärvsarbete,

3. efterlevande make eller efterlevande underårigt barn till koncessions-

havare eller till sådan under 2 angiven förutvarande koncessionshavare
som vid tidpunkten för dödsfallet ägde skötesrenar, om den efterlevande
är bosatt inom den del av länet där koncessionsrenskötsel får bedrivas.

Koncession får lämnas endast om fortsatt renskötsel inom området är

till övervägande nytta för orten och endast om den som söker koncession
kan antas komma att driva renskötseln på ett ändamålsenligt sätt.

Koncession meddelas för viss tid, högst 10 år. Lag (1993:36).

86 § För renskötseln inom koncessionsområde skall finnas sameby.

Medlem i sådan sameby är koncessionshavare, dennes make och hemma-

varande barn, annan same som biträder koncessionshavare i renskötseln

och som inte har annat huvudsakligt förvärvsarbete samt ägare av skötes-

renar inom koncessionsområdet.

Bestämmelserna om sameby och dess förvaltning gäller i tillämpliga

delar i fråga om sameby för koncessionsrenskötsel med följande avvikel-
ser:

1. Ägare av skötesrenar anses som renskötande medlem.

2. Koncessionshavare har i frågor som avses i 59 § 2 en röst för varje

påbörjat tjugotal renar som enligt gällande renlängd innehas av honom,
dock inte för fler renar än som länsstyrelsen enligt 88 § första stycket 3
bestämt för honom. För ägare av skötesrenar är rösträtten begränsad till en
röst, oavsett antalet skötesrenar som han innehar.

3. Koncessionshavaren eller, om det finns flera, minst en av dem skall

vara ledamot av styrelsen. Koncessionshavare leder renskötseln inom byn

och anställer den arbetskraft som kan behövas för renskötseln. Lag
(1993:36).

87 § Fråga om koncession prövas av länsstyrelsen. Lag (1990:1490).

88 § I beslut varigenom koncession beviljas skall anges

1. koncessionsområdet,

2. flyttningsvägs sträckning,
3. det högsta antal renar som varje koncessionshavare får hålla inom

området och det högsta antal skötesrenar som han får ta emot,

4. i vad mån koncessionshavare har rätt att anlägga stängsel, uppföra

byggnader och taga virke inom koncessionsområdet,

5. de villkor i övrigt under vilka renskötseln får bedrivas.
För samma hushåll får hos koncessionshavare finnas högst trettio

skötesrenar i vinterhjord.

89 §9 Bryter en sameby eller koncessionshavare mot villkor som gäller

för verksamheten kan länsstyrelsen vid vite förelägga byn eller konces-
sionshavaren att vidta rättelse. Om en koncessionshavare innehar fler egna

renar än vad länsstyrelsen med stöd av 88 § första stycket 3 medgivit
honom, eller om en ägare av skötesrenar har fler renar i koncessionshava-
rens vård än vad som följer av 88 § andra stycket, eller samebyns beslut,

får länsstyrelsen vid vite förelägga renägaren att minska renantalet till det
tillåtna.

Efter ansökan av samebyn får länsstyrelsen besluta om slakt och försälj-

ning av de övertaliga renarna om renägaren inte efter anmaning själv låter
minska renantalet.

Kostnaden för slakten och försäljningen skall tas ut ur köpeskillingen

medan återstoden av köpeskillingen tillfaller renarnas ägare.

Har förutsättningarna för koncessionen ändrats, kan länsstyrelsen åter-

kalla koncessionen eller besluta om nya villkor. Lag (1993:36).

9

Senaste lydelse 1990: 1490.

83

SFS 1993:36

SFS 1993:36

Ansvar, skadestånd och besvär m. m.

90 § Har ren orsakat skada

1. under tiden juni —augusti på åker, äng eller trädgård som är belägen

ovanför odlingsgränsen eller på renbetesfjällen eller under tiden maj —
september på åker, äng eller trädgård som är belägen inom annat område
där renskötsel får bedrivas under hela året,

2. på mark inom renskötselområdet under tid då renskötsel ej får bedri-

vas där eller

3. på mark utanför renskötselområdet, skall skadan ersättas av sameby

inom vars byområde skadan har uppkommit eller som vid tiden för

skadans uppkomst haft renar i trakten, om det ej visas att skadan ej
orsakats av byns renar.

Åvilar ersättningsskyldighet enligt första stycket flera samebyar, förde-

las ansvarigheten lika mellan byarna inbördes. Kan det visas att renar från
någon av byarna orsakat skadan, svarar den byn gentemot de övriga för
hela skadan.

Har skada orsakats av renar från flera samebyar och kan ej utredas i

vilken omfattning varje bys renar har del i skadan, fördelas ansvarigheten
mellan byarna inbördes efter antalet renar från varje by som vid tiden för
skadans uppkomst fanns i trakten och som ej stod under bevakning.

91 § Ersättning som sameby utgivit enligt 90 § får den kräva åter av den
som varit vållande till skadan.

92 § Den rätt till ersättning för att ren blivit dödad eller skadad som
enligt vad särskilt är föreskrivet eller enligt allmänna skadeståndsregler
kan tillkomma renens ägare skall i fall då ägaren är okänd tillfalla den
sameby inom vars betesområde renen befann sig.

93 § När renar befinner sig inom betesområde där renskötsel då är
tilllåten, skall hund i trakten som ej användes i renskötseln hållas i band
eller instängd, om ej länsstyrelsen medger annat. Detsamma gäller när

renar flyttas, såvida hundens ägare i förväg underrättats om tiden för
flyttningen.

Anträffas hund medan den jagar eller på annat sätt ofredar ren inom

område där renskötsel då är tillåten, får hunden, om den ej låter sig

upptagas, dödas av den som äger eller vårdar ren.

Den som sålunda dödat hund är skyldig att snarast möjligt anmäla för-

hållandet till polismyndigheten.

94 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1. stänger av fastställd eller annars gällande flyttningsväg för renar eller

vidtar åtgärder på eller invid vägen så att dess framkomlighet väsentligt
försämras,

2. skrämmer eller på annat sätt ofredar renar som uppehåller sig på ett

område där renskötsel då är tillåten,

3. obehörigen driver bort renar från ett område där renskötsel då är

tillåten eller hindrar renar från att beta på ett sådant område,

4. inte följer ett föreläggande eller bryter mot ett förbud som har med-

delats med stöd av 65 a §, om inte föreläggandet eller förbudet förenats

med vite,

84

5. bryter mot 73 § tredje stycket,
6. i andra fall än som avses i 81 eller 82 § vid märkning av egna renar

använder renmärke som inte är registrerat för honom,

7. utför ommärkning eller avbrottsmärkning i strid mot 81 §,
8. märker renkalvar i strid mot 83 § första eller andra stycket,

9. bryter mot 93 § första eller tredje stycket. Lag (1993:36).

95 § Bryter medlem i sameby uppsåtligen eller av oaktsamhet mot 17 -
20 § eller mot föreskrift som meddelats med stöd av 22 § eller lämnar han

uppsåtligen eller av oaktsamhet oriktig uppgift vid renräkning eller vid
upprättande av renlängd dömes till böter, om ej gärningen är belagd med
straff i brottsbalken.

96 § Samebys styrelse är skyldig att i den omfattning som behövs låta
samla ihop renar som hör till byn eller skilja ut ren från dessa, om

polismyndighet eller kronofogdemyndighet begär det.

Fullgör ej styrelsen sådan skyldighet, kan myndigheten låta verkställa

åtgärden på samebyns bekostnad.

97 § Anser medlem i sameby att beslut som fattats av bystämma, av
styrelsen enligt 42 § eller av syssloman enligt 43 eller 72 § ej tillkommit i
behörig ordning eller eljest strider mot lag eller annan författning eller mot
samebyns stadgar eller kränker hans enskilda rätt, får han föra talan mot
beslutet hos länsstyrelsen genom besvär.

Besvärshandlingen skall ha inkommit till länsstyrelsen inom två måna-

der från beslutets dag. I fråga om besvär mot styrelsens eller sysslomans
beslut räknas dock besvärstiden från den dag då medlemmen fick del av
beslutet.

Beslut varigenom bystämmas beslut ändrats eller upphävts gäller även

för medlem som ej fört talan mot beslutet.

98 § har upphävts genom lag (1990:1490).

99 §10 Länsstyrelsens beslut enligt 1, 12, 17, 21, 39, 43, 50, 62, 65 a och

71 §§, 72 § andra och tredje styckena samt 74, 79, 80, 93 och 97 §§ denna

lag får överklagas hos kammarrätten. Länsstyrelsens beslut att bevilja
registrering av renmärken får dock inte överklagas.

Länsstyrelsens beslut i övrigt enligt denna lag får överklagas hos Statens

jordbruksverk.

Jordbruksverkets beslut får överklagas hos regeringen. Verkets beslut i

en överklagad fråga som avser upplåtelse av rätt till jakt efter älg får dock
överklagas endast av sameby. Lag (1993:36).

100 § Angår ett beslut som länsstyrelse eller Jordbruksverket meddelar

enligt denna lag så många att en kopia av beslutet inte lämpligen kan
tillställas var och en av dem, skall beslutet sändas till samebyns styrelse,
som skall hålla det tillgängligt för medlemmarna.

Meddelande om detta skall tas in i ortstidning.

10

Senaste lydelse 1991:387.

85

SFS 1993:36

SFS 1993:36

Tiden för överklagande skall räknas från den dag då kungörandet har

skett. Lag (1991:387).

101 § Beslut som avses i 97 och 98 §§ samt 99 § första stycket länder till

efterrättelse utan hinder av att talan däremot föres, om ej besvärsmyndig-
heten förordnar annat.

102 § Länsstyrelses åligganden enligt denna lag fullgörs såvitt avser Väs-

ternorrlands län av Länsstyrelsen i Västerbottens län och såvitt avser

Kopparbergs och Gävleborgs län av Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Skall ett byområde omfatta mark inom mer än ett av Norrbottens,

Västerbottens eller Jämtlands län, görs indelning enligt 7 § av länsstyrelsen
i det län inom vilket huvuddelen skall ligga. Lag (1990:1490).

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag" träder i kraft den 1 juli 1971, då lagen (1928:309) om de

svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige och lagen (1960:144) om
renmärken skall upphöra att gälla.

2. Vad i lag eller annan författning betecknas som områden som blivit

anvisade till lapparnas uteslutande begagnande skall i stället avse sådan
kronomark ovanför odlingsgränsen som står under statens omedelbara
disposition och renbetesfjällen.

1. Denna lag12 träder i kraft den 1 juli 1993.

2. Äldre bestämmelser om renskötselrätt gäller fortfarande i fråga om

äktenskap som ingåtts före lagens ikraftträdande.

3. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om beslut som har meddelats

före ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

Hans Petterson

(Jordbruksdepartementet)

KARL ERIK OLSSON

11

1971:437.

12

1993:36.

86