SFS 1988:97

Ordning och säkerhet

Start / Ordning och säkerhet / Lag (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. / SFS 1988:97

880097.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1988:97 om f�rfarandet hos kommunerna, f�rvaltnings- utkom fr�n trycket myndigheterna och domstolarna under krig eller den 22 mars i988 krigsfara m. m.; utf�rdad den 18 februari 1988. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. Lagens till�mpning 1 � Denna lag �r till�mplig p� be slutande kommunala f�rsamlingar samt p� f�rvaltningsmyndighet er och domstolar. Best�mmelserna i 3236 �� g�ller ocks� hos regeringen. Lagen g�ller inte f�rvaltningsmyndigheter under riksdagen eller kyrko� m�tet. 2 � Best�mmelserna i 5-37 �� skall till�mpas om riket �r i krig. �r riket i krigsfara eller r�der det s�dana utomordentliga f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, far regeringen f�reskriva att 5-37 �� helt eller delvis skall till�mpas fr�n den tidpunkt som regeringen be st�mmer. Under den tid n�r 537 �� till�mpas g�ller dessa best�mmelser eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av dem i st�llet f�r avvikande best�mmelser i n�gon annan lag eller f�rfattning. 3 � En f�reskrift enligt 2 � andra stycket skall underst�llas riksdagen inom en m�nad fr�n utf�rdandet. Om riksm�te inte p�g�r d�, r�knas tiden fr�n b�ljan av n�s ta riksm�te. F�reskriften upph�r att g�lla, om den inte underst�lls riksdagen i r�tt tid eller om riksdagen inte godk�nner den inom tv� m�nader fr�n den dag d� underst�llningen skedde. Regeringen skall f�reskriva att best�mmelserna i 5-37 �� inte skall till�mpas, n�r det inte l�ngre r�der s�dana f�rh�llanden som avses i 2 � f�rsta och andra s tyckena. 4 � Befogenhet som ges i den na lag f�r utnyttjas bara i den utstr�ckning som beh�vs p� grund av s�dana f�rh�llanden som avses i 2 � f�rsta och andra styckena. ' Prop. 1987/88:6, KU 1 6. rskr. 113. 245 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1988:97 Best�mmelser om kommunerna 5 � I denna lag avses med fullm�ktige; kommunfullm�ktige, landsting, fullm�ktige i kommunalf�r� bund, kyrkofullm�ktige, f�rsamlingsdelegerade och stiftsfullm�ktige, styrelse: kommunstyrelse, f�rvaltningsutskott, styrelse i kommunalf�r� bund med fullm� ktige, kyrkor�d och stiftsstyrelse. 6 � Fullm�ktige f�r handl�gga ett �rende endast om mer �n en tredjedel av ledam�terna �r n�rvarande. Fullm�ktige kan dock f�reskriva att en interpellation eller fr�ga f�r besvaras, �ven om antalet n�rvarande �r l�gre. Om en n�rvarande ledamot i fullm�ktige p� grund av j�v �r hindrad att delta i handl�ggningen av e tt visst �rende, far fullm�ktige handl�gga detta, �ven om antalet n�rvarande p� grund av hindret inte uppg�r till det antal som avses i f�rsta stycket. Ett sammantr�de med en beslutande kommunal f�rsamling kan utan hinder av vad som annars �r f�reskrivet kung�ras p� annat betryggande s�tt som ordf�randen best�mmer. 7 � Styrelsen f�r i ett �rende som inte kan anst� besluta i st�llet f�r fullm�ktige eller kyrkost�mman. Styrelsen far dock inte besluta i ett �ren� de som r�r , 1. val av ledam�ter och suppleanter i styrelsen eller n�gon annan n�mn d eller av revisorer och revisorssuppleanter, 2. ansvarsfrihet f�r styrelsens eller en annan n�mnds ledam�ter eller �tg�rd f�r att bevara kommunens, landstingskommunens, kommunalf�r� bundets, f�rsamlingens eller den kyrkliga samfallighetens r�tt. Beslut som har fattats med st�d av f�rsta stycket skall anm�las till fullm�ktige eller st�mman vid n�s ta sammantr�de. 8 � Styrelsen eller en annan n�mnd f�r handl�gga ett �rende endast pm mer �n en tredjedel av ledam�terna �r n�rvarande. Antalet ledam�ter skall dock alltid vara minst tre. 9 � Om det �r av synnerlig vikt att ett beslut som enligt 7 � eller p� annan grund ankommer p� styrelsen fattas innan styrelsen kan sammantr�da, f�r dess ordf�rande besluta i �rendet. Detsamma g�ller en annan n�mnds ordf�rande i fr�ga om beslut som ankommer p� den n�mnden. Ett beslut som har fattats med st�d av f�rsta stycket skall anm�las till styrelsen respektive n�mnden vid dess n�sta sammantr�de. 10 � Fullm�ktige f�r uppdra �t styrelsen eller �t en eller flera andra n�mnder att helt eller delvis handha f�rvaltning eller verkst�llighet som annars enligt lag eller annan f�rfattning ankommer p� annan n�mnd �n styrelsen. I Stockholms kommun f�r fullm�ktige besluta att styrelsens uppgifter skall �vertas av borgarr�dsberedningen. Om ett s�dant beslut fattas, skall vad som s�gs i f�rsta stycket och i 7-9 �� om styrelsen i st�llet g�lla borgarr�dsberedningen. 246 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Best�mmelser om f�rvaltningsmyndigheterna SFS 1988:97 11 � Regeringen f �r f�reskriva att en f�rvaltningsmyndighets uppgifter inte skall fullg�ras eller att de skall �vertas av en annan s�dan myndighet eller av e n domstol. Regeringen f�r d�rvid besluta de ytterligare best�m� melser som beh�vs till f�ljd av a tt s�dana f�reskrifter meddelas. Regeringen f�r f�reskriva eller i s�rskilda fall besluta att de som tj�nst� g�r hos en f�rvaltningsmyndighet skall tj�nstg�ra i andra anst�llningar eller uppdrag hos det allm�nna. Regeringen f�r �verl�ta sin befogenhet enligt andra stycket att besluta i s�rskilda fall till statliga f�rvaltningsmyndigheter, n�r det g�ller dem som tj�nstg�r hos staten, och till beslutande kommunala f�rsamlingar och f�rvaltningsmyndigheter, n�r det g�ller dem som tj�nstg�r hos kommunen. 12 � Regeringen f�r f�reskriva att en uppgift, som tillkommer regeringen i ett visst slag av f�rvaltnings�renden, skall �vertas av en statlig f�rvalt� ningsmyndighet. Om uppgiften enligt gru ndlag ankommer p� regeringen, g�ller vad som nu sa gts endast f�r fall av krig eller omedelbar krigsfara. 13 � F�r fall d� riket �r i krig och f�rbindelsen mellan en del av riket och riksstyrelsen inte alls eller endast med avsev�rda sv�righeter kan uppr�tt� h�llas eller omedelbara �tg�rder annars m�ste vidtas f�r regeringen �verl� ta �t civilbef�lhavaren eller l�nsstyrelsen att inom sitt omr�de fullg�ra de uppgifter, som enligt 8 kap. regeringsformen ankommer p� regeringen, och besluta att en lag i ett visst �mne skall b�ija till�mpas. 14 � I fr�ga om statliga f�rvaltningsmyndigheter far regeringen 1. f�r eskriva eller i s�rskilda fall besluta att en myndighet f�r ha sin verksamhet helt eller delvis f�rlagd till ann an ort �n den d�r den annars ut�vas, 2. f�reskriva att en myndighet f�r fatta beslut i en annan sammans�ttning eller med ett mindre antal ledam�ter eller i en annan ordning �n som annars g�ller, 3. f�reskriva att en myndighets beslut inte f�r �verklagas. Regeringen f�r �verl�ta sina befogenheter enligt f�rsta stycket 1 och 2 till en statlig f�rvaltningsmyndighet. Regeringen f �r meddela de best�mmelser som beh�vs till f�ljd av att regeringen har beslutat f�reskrifter enligt f�rsta stycket 3. 15 � Om det i en lag e ller annan f�rfattning i fr�ga om f�rvaltnings�ren� den av visst slag har f�reskrivits att en myndighet skall h�ras eller att n�gon annan s�rskild utredning skall inf�rskaffas och det �r f�renat med v�sentliga ol�genheter att l�ta utreda ett �rende p� detta s�tt, far �rendet utredas p� n�got annat l�mpligt s�tt. 16 � En f�rvaltningsmyndighets handl�ggning av ett �rende som avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild skall uppskjutas, om en part �r ur st�nd a tt bevaka sin r�tt eller om det finns n�got annat hinder f�r utred� ningen till f�ljd av f�rh�llanden som avses i 2 � f�rsta och andra styckena. Kan �rendet utredas tillfredsst�llande, f�r det dock handl�ggas och avg�� ras, om det �r av synnerlig vikt f�r en part att �rendet avg�rs eller om det 247 f�religger andra s�rskilda sk�l. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:97 Best�mmelser om domstolarna m. m. 17 � Regeringen f�r f�reskriva 1. att uppgifter som ankommer p� en viss tingsr�tt, hovr�tt, l�nsr�tt, kammarr�tt eller f�rs�kringsr�tt skall �vertas av en annan domstol av samma slag, 2. att uppgifter som ankommer p� en domstol, som inte �r allm�n domstol, allm�n f�rvaltningsdomstol eller f�rs�kringsr�tt, inte skall fullg�� ras eller skall fullg�ras av en annan domstol, 3. att en tingsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare i s�dana fall d� det enligt r�tteg�ngsbalken eller annan lag kr�vs tre lagfarna domare, 4. att en fastighetsdomstol �r domf�r med en i st�llet f�r tv� lagfarna ledam�ter, 5. att en domstol skall ha sin verksamhet helt eller delvis f�rlagd till annan ort �n den d�r verksamheten annars ut�vas, 6. att en domstol inte beh�ver vara delad i avdelningar. Regeringen f�r meddela de best�mmelser som beh�vs till f�ljd av att regeringen har beslutat f�reskrifter enligt f�rsta stycket 2. 18 � Regeringen f�r i s�rskilda fall besluta att en innehavare av ordinarie domartj�nst skall fullg�ra en h�gre eller en i fr�ga om anst�llningsf�rm� nerna j�mst�lld domartj�nst vid en annan domstol �n den han tillh�r. Detta g�ller dock inte justitier�d och regeringsr�d. Regeringen f�r i fr�ga om dem som tj�nstg�r vid en domstol men inte �r ordinarie domare f�reskriva eller i s�rskilda fall besluta att de skall tj�nst� g�ra i andr a anst�llningar eller uppdrag i dom stol. Regeringen f�r �verl�ta sina befogenheter enligt f�rsta eller andra styck� et att fatta beslut i s�rskilda fall till hovr�tter och kammarr�tter n�r det g�ller det egna domstolsomr�det. 19 � F�r fall d� riket �r i krig och f�rbindelsen mellan en del av riket och riksstyrelsen inte alls eller endast med avsev�rda sv�righeter kan uppr�tt� h�llas eller annars omedelbara �tg�rder m�ste vidtas, f�r regeringen i fr�ga om den delen av riket �verl�ta sina befogenheter enligt 8 kap. regeringsfor� men att meddela f�reskrifter om domstolarna och deras verksamhet till en domstol eller en annan myndighet. 20 � Om det �r l�mpligt med h�n syn till utredningen och �vriga omst�n� digheter, far r�tten besluta att ett m�l ell er �rende som �r anh�ngigt vid domstolen skall flyttas �ver till en annan domstol av samma slag. 21 � �r en part i et t tvistem�l f�rhindrad att inst�lla sig personligen p� grund av f�rh�llanden som avses i 2 � f�rsta och andra styckena, f�r m�let �nd� handl�ggas och avg�ras, om saken kan utredas tillfredsst�llande. Ett m�l i en f�rvaltningsdom stol f�r handl�ggas och avg�ras utan hinder av vad som annars �r f�reskrivet om muntliga f�rhandlingar, om saken kan utredas tillfredsst�llande utan en s�dan f�rhandling. 22 � Kan en part vid allm�n domstol ant as vara ur st�nd att ta till vara sin r�tt p� grund av f�rh�llanden som avses i 2 � f� rsta och andra styckena, 248 skall r�tten f�rordna ett s�rskilt ombud f�r honom, om det �r av synnerlig � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> vikt f�r honom eller f�r motparten att m�let eller �rendet handl�ggs och SFS 1988:97 avg�rs eller om detta �r angel�get fr�n allm�n synpunkt. Ett s�rskilt ombud skall entledigas s� snart parten personligen eller genom ett eget ombud kan ta till var a sin r�tt. Till s�rskilt ombud b�r en advokat f�rordnas, om en s�dan finns tillg�ng- 1ig. Ett s�rskilt ombud f�r inte motta delgivning av st�mning i brottm�l. I �vrigt skall best�mmelserna i 12 kap . r�tteg�ngsbalken om r�tteg�ngsom� bud med fullmakt f�r ett visst m�l till�mpas. 23 � ' Ett s�rskilt ombud har r�tt till sk�lig ers�ttning av allm�nna medel f�r arbete, tidsspillan och utl�gg. Ers�ttningen fastst�lls av r�tten. I fr�ga om kostnaderna f�r ombudet skall best�mmelserna i lag om parts r�tteg�ngskostnad till�mpas utom betr�ffande ers�ttning f�r r�nta. Mot� part eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana kostnader skall �l�ggas att utge ers�ttningen till staten. Belopp, som inte annan s�lunda f�rpliktas erl�gga, skall �terbetalas till st aten av den f�r vilken ombudet har f�rordnats, dock inte i den m�n det �verstiger det f�r honom g�llande maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgift vid allm�n r�ttshj�lp enligt r�tts� hj�lpslagen (1972:429). Om ers�ttningen till om budet understiger ett visst av regeringen f�re� skrivet belopp, skall �terbetalningsskyldighet inte �l�ggas. Betr�ffande kostnaderna f�r ett s�rskilt ombud f�r en tilltalad i brottm�l till�mpas best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om skyldighet f�r tilltalad eller annan att till staten �terbetala kostnad f�r offentlig f�rsvarare. 24 � N�r en n�mndeman har f�rhinder f�r r�ttens ordf�rande kalla n�gon till tj�nstg�ring som �r valbar till n�mndeman inom eller utom domkretsen. N�r en s�rskild ledamot, teknisk ledamot eller n�gon annan s�dan leda� mot i domstol har f�rhinder f�r en annan l�mplig person tillkallas. 25 � Om inte n�gon beh�rig person finns att tillg� f�r ett uppdrag som offentlig f�rsvarare, f�r en annan l�mplig person f�rordnas. 26 � Best�mmelserna i 11-16 �� till�mpa s i s t�llet f�r 17-25 �� s�vitt g�ller domstolarnas handl�ggning av f�rvaltnings�renden. 27 � Om den som skall h�ras under f�runders�kning bed�ms kunna inst�lla sig till f�rh�ret utan avsev�rda ol�genheter men underl�ter att inst�lla sig p� kallelse, f�r han h�mtas �ven om avst�ndet mellan platsen f�r f�rh�ret och hans bostad eller uppeh�llsplats �r l�ngre �n som anges i 23 kap. 7 � r�tteg�ngsbalken. 28 � Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen av ett brott f�r vilket det �r f�reskrivet f�ngelse i tv� �r eller mer, f�r r�tten betr�ffande en telefon� apparat, som innehas av den som �r sk�ligen misst�nkt f�r brottet eller som kan komma a tt anv�ndas av honom, till�ta att samtal f�rhindras eller f�rdr�js, att anslutningen st�ngs av f�r samtal eller att televerket l�mnar uppgift om samtal till ell er fr�n apparaten. S�dant tillst�nd meddelas p� yrkande av unders�kningsledaren eller �klagaren. Det f�r g�lla f�r h�gst en 249 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:97 m�nad fr�n den dag d� tillst�ndet delgavs beh�rig befattningshavare (hos televerket. Samma tid g�ller f�r tillst�nd enligt 27 kap. 16 � r�tteg�ngsbal-- ken till avlyssning av telefonsamtal. j Kan det befaras att det skulle medf�ra en s�dan f�rdr�jning eller annan ol�genhet som �r av v�sentlig betydelse f�r utredningen ifall r �ttens till� st�nd skall inh�mtas enligt f�rsta stycket, f�r �tg�rden beslutas av under� s�kningsledaren eller �klagaren. Detsamma g�ller kvarh�llande av f�rs�n� delse enligt 27 ka p. 9 � r�tteg�ngsbalken. I det fallet skall anm�lan som avses i tredje stycket i n�mnda paragraf g�ras hos den som har fattat beslutet. Denne skall pr�va beslagsfr�gan. Om unders�kningsledaren eller �klagaren har meddelat ett beslut med st�d av andra stycket, skall det genast anm�las hos r�tten. Anm�lan skall vara skriftlig och inneh�lla sk�len f�r beslutet. R�tten skall pr�va �rendet snabbt. Anser r�tten att beslutet inte b�r best�, skall det upph�vas. Gemensamma best�mmelser 29 � M�l o ch �renden skall handl�ggas i d en turordning som kr�vs av h�nsyn till allm� nna intressen. Om de �r av betydelse f�r totalf�rsvaret, skall de ges s�rskilt f�retr�de. 30 � Regeringen f�r f�reskriva om anst�nd med val av ledam� ter i bes lu� tande kommunala f�rsamlingar eller av innehavare av andra allm�nna uppdrag. I en s�dan f�reskrift skall det s�ttas ut en ny tid f�r valet och anges vad som �terst�r av mandatperioden. Detsamma g�ller i fr�ga om allm�nna uppdrag i vilka tills�tt ningen sker p� annat s�tt �n genom val. 31 � Regeringen f�r f�reskriva att fler suppleanter skall utses �n som annars �r f�reskrivet samt att tid f�r sammantr�de, f�rr�ttning eller fullg�� rande av n�gon annan uppgift skall �ndras. 32 � Regeringen f�r f�reskriva om f�rl�ngning av 1. tiden f�r �ver klagande eller ompr�vning, f�r ans�kan om resning, f�r besv�r �ver domvilla eller f�r annan liknande �tg�rd, 2. annan tidsfrist f�r att anh�ngigg�ra eller bevaka talan hos domstol, 3. den tid inom vilken en ans�kan eller anm�lan eller en annan liknande �tg�rd annars m�ste vidtas f�r att en f�rm�n eller en r�ttighet skall bevakas eller en skyldighet fullg�ras. En kung�relse om krigstillst�nd skall anses innefatta en f�reskrift enligt f�rsta stycket 1 och 2 om en f�rl�ngning av tiden till tre veckor fr�n dagen f�r kung�relsens utf�rdande, om regeringen inte f�reskriver annat. 33 � Har en skrivelse med �ve rklagande kommit in f�r s ent till en my n� dighet och kan det sk�ligen antas att laga f�rfall f�relegat p� grund av f�rh�llanden som avses i 2 � f�rsta och andra styckena, skall skrivelsen anses ha kommit in i r�tt tid, om den kommit in inom tr e veckor fr�n det f�rfallet upph�rde. Har det som nu sagts till�mpats n�r en part v�djat i tvistem�l eller brottm�l, r�knas den tid som anges i 50 kap. 2 � och 5 1 kap . 2 � r�t teg�ngsbalken fr�n den dag d� r�tten beslutat att inte avvisa vade- 250 talan. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 � ' ' F�r fall d� n�gon p� grund av f�rh�llanden som avses i 2 � f�rsta SFS 1988:97 och ahdra styckena f�rsuttit tiden f�r att anh�ngigg�ra eller bevaka talan hos domstol, ans�ka om resning eller anf�ra besv�r �ver domvilla, eller annars f�rsuttit den tid inom vilken en ans�kan eller en anm�lan eller en annan liknande �tg�rd vid en myndighet m�ste vidtas f�r att en f�rm�n eller en r�ttighet skall bevakas eller en skyldighet fullg�ras; f�r regeringen f�reskriva att en myndighet efter ans�kan f�r s�tta ut en ny tid f�r �tg�r� den. 35 � S�dan ans�kan som avses i 34 � eller ans�kan om �terst�llande av f�rsutten tid enligt 58 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken skall g�ras inom tre veckor sedan f�rfallet upph�rde eller inom den l�ngre tid som regeringen f�reskriver. Best�mmelsen i 58 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken om att ans�kan skall g�ras senast inom ett �r fr�n den dag d� tiden gick ut skall inte till�mpas, om s�kanden in te har kunnat iaktta best�mmelsen p� grund av f�rh�llan� den som avses i 2 � f�rsta och andra styckena. 36 � Delgivning med den som tj�nstg�r vid f�rsvarsmakten skall ske genom en milit�r myndighets f�rsorg. Ett intyg av en s�dan myndighet skall g�lla som fullt bevis att delgivning har skett p� det s�tt som anges i intyget. Avser delgivningen personlig inst�llelse, skall intyget om delgiv- ningen inneh�lla uppgift om huruvida den kallade �r f�rhindrad att inst�lla sig p� grund av sin tj�nstg�ring. Delgivning med den som tj�nstg�r inom f�rsvarsmakten f�r inte ske p� de s�tt som avses i 12 eller 15 � delgivningslagen (1970:42 8). H ar delgiv� ning annars skett enligt delgivningslagen, skall den anses ha skett p� beh�rigt vis, �ven om den inte har verkst�llts genom milit�r myndighet. Regeringen f�r f�reskriva om andra avvikelser fr�n vad som annars g�ller i fr� ga om delgivning i m�l och �renden hos domstolar och andra myndigheter. 37 � Har en f�reskrift meddelats enligt 30 � eller har ett val inte h�llits av andra sk�l, skall den tidigare innehavaren kvarst� i uppdraget till dess a tt n�gon annan har va lts och tilltr�tt uppdraget. Best�mmelser om att en n�mndeman eller annan innehavare av ett uppdrag vid en myndighet f�r avs�ga sig uppdraget p� grund av att han redan har haft detta under en viss tid eller har uppn�tt en viss �lder skall inte till�mpas. �ven om tiden g�r ut f�r f�rordnande som s�rskild ledamot eller annan s�dan ledamot i domstol, som ledamot eller som ers�ttare i arbetsdomsto� len eller som s�rsk ild sakkunnig i f�rvaltningsdomstol, skall f�rordnandet best� tills ett nytt beslut meddelas. 38 � Har regeringen f�reskrivit att 5-37 �� inte skall till�mpas l�n gre, skall 1. best�mmelserna i 37 � f�rsta stycket �nd� till�mpas till dess att n�gon annan skall tilltr�da uppdraget, 251 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988; 97 2. den som har deltagit i handl�ggningen av ett m�l eller �rende p� grund av best�mmelserna i 24 � eller 37 � an dra eller tredje stycket alltj�mt yara beh�rig i det m�let eller �rendet, 3. den som har f�rordnats till s�rskilt ombud enligt 22 � ha kvar sitt uppdrag till dess han entledigas enligt f�reskrifterna i samma paragraf/ En f�reskrift om att 5-37 �� inte skall till�mpas l�ngre inverkar inte p� tid som dessf�rinnan har f�rl�ngts enligt 32 �. Best�mmelserna i 34 .o ch 35 �� skall fortfara nde till�mpas, om tiden har b�ljat l�pa innan f�reskrif� ten tr�dde i kraft. 1. Denna lag tr�der i kr aft den 1 januari 1989. 2. Genom lagen upph�vs j. a) lagen (1942:87) med s�rskilda best�mmelser ang�ende stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m.m., b) lagen (1957; 132) med s�rskilda best�mmelser ang�ende domstolarna och r�tteg�ngen vid krig eller krigsfara m.m., c) kung�relsen (1943:137) om till�mpningen av lagen den 13 mars 1 942 (nr 87) med s�rskilda best�mmelser ang�ende stats- och kommunalmyn� digheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m. , 3. Om det i en lag eller i en f�rfattning som har beslutats av regeringen h�nvisas till en f�r eskrift som har ersatts genom en f�reskrift i denna lag, till�mpas i st�llet den nya f�reskriften. P� regeringens v�gnar INGVAR CARLSSON b " ANNA-GRETA LEIJON (Justitiedepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1988:97

om f�rfarandet hos kommunerna, f�rvaltnings-

utkom fr�n trycket

myndigheterna och domstolarna under krig eller

den 22 mars i988

krigsfara m. m.;

utf�rdad den 18 februari 1988.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

Lagens till�mpning

1 � Denna lag �r till�mplig p� be slutande kommunala f�rsamlingar samt

p� f�rvaltningsmyndighet er och domstolar. Best�mmelserna i 3236 ��

g�ller ocks� hos regeringen.

Lagen g�ller inte f�rvaltningsmyndigheter under riksdagen eller kyrko�

m�tet.

2 � Best�mmelserna i 5-37 �� skall till�mpas om riket �r i krig.

�r riket i krigsfara eller r�der det s�dana utomordentliga f�rh�llanden

som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, far

regeringen f�reskriva att 5-37 �� helt eller delvis skall till�mpas fr�n den
tidpunkt som regeringen be st�mmer.

Under den tid n�r 537 �� till�mpas g�ller dessa best�mmelser eller

f�reskrifter som har meddelats med st�d av dem i st�llet f�r avvikande

best�mmelser i n�gon annan lag eller f�rfattning.

3 � En f�reskrift enligt 2 � andra stycket skall underst�llas riksdagen
inom en m�nad fr�n utf�rdandet. Om riksm�te inte p�g�r d�, r�knas tiden
fr�n b�ljan av n�s ta riksm�te.

F�reskriften upph�r att g�lla, om den inte underst�lls riksdagen i r�tt tid

eller om riksdagen inte godk�nner den inom tv� m�nader fr�n den dag d�

underst�llningen skedde.

Regeringen skall f�reskriva att best�mmelserna i 5-37 �� inte skall

till�mpas, n�r det inte l�ngre r�der s�dana f�rh�llanden som avses i 2 �

f�rsta och andra s tyckena.

4 � Befogenhet som ges i den na lag f�r utnyttjas bara i den utstr�ckning
som beh�vs p� grund av s�dana f�rh�llanden som avses i 2 � f�rsta och
andra styckena.

' Prop. 1987/88:6, KU 1 6. rskr. 113.

245

�

SFS 1988:97

Best�mmelser om kommunerna

5 � I denna lag avses med

fullm�ktige; kommunfullm�ktige, landsting, fullm�ktige i kommunalf�r�

bund, kyrkofullm�ktige, f�rsamlingsdelegerade och stiftsfullm�ktige,

styrelse: kommunstyrelse, f�rvaltningsutskott, styrelse i kommunalf�r�

bund med fullm� ktige, kyrkor�d och stiftsstyrelse.

6 � Fullm�ktige f�r handl�gga ett �rende endast om mer �n en tredjedel
av ledam�terna �r n�rvarande. Fullm�ktige kan dock f�reskriva att en
interpellation eller fr�ga f�r besvaras, �ven om antalet n�rvarande �r l�gre.

Om en n�rvarande ledamot i fullm�ktige p� grund av j�v �r hindrad att

delta i handl�ggningen av e tt visst �rende, far fullm�ktige handl�gga detta,
�ven om antalet n�rvarande p� grund av hindret inte uppg�r till det antal

som avses i f�rsta stycket.

Ett sammantr�de med en beslutande kommunal f�rsamling kan utan

hinder av vad som annars �r f�reskrivet kung�ras p� annat betryggande

s�tt som ordf�randen best�mmer.

7 � Styrelsen f�r i ett �rende som inte kan anst� besluta i st�llet f�r
fullm�ktige eller kyrkost�mman. Styrelsen far dock inte besluta i ett �ren�
de som r�r

1. val av ledam�ter och suppleanter i styrelsen eller n�gon annan n�mn d

eller av revisorer och revisorssuppleanter,

2. ansvarsfrihet f�r styrelsens eller en annan n�mnds ledam�ter eller

�tg�rd f�r att bevara kommunens, landstingskommunens, kommunalf�r�

bundets, f�rsamlingens eller den kyrkliga samfallighetens r�tt.

Beslut som har fattats med st�d av f�rsta stycket skall anm�las till

fullm�ktige eller st�mman vid n�s ta sammantr�de.

8 � Styrelsen eller en annan n�mnd f�r handl�gga ett �rende endast pm

mer �n en tredjedel av ledam�terna �r n�rvarande. Antalet ledam�ter skall

dock alltid vara minst tre.

9 � Om det �r av synnerlig vikt att ett beslut som enligt 7 � eller p� annan
grund ankommer p� styrelsen fattas innan styrelsen kan sammantr�da, f�r
dess ordf�rande besluta i �rendet. Detsamma g�ller en annan n�mnds
ordf�rande i fr�ga om beslut som ankommer p� den n�mnden.

Ett beslut som har fattats med st�d av f�rsta stycket skall anm�las till

styrelsen respektive n�mnden vid dess n�sta sammantr�de.

10 � Fullm�ktige f�r uppdra �t styrelsen eller �t en eller flera andra

n�mnder att helt eller delvis handha f�rvaltning eller verkst�llighet som

annars enligt lag eller annan f�rfattning ankommer p� annan n�mnd �n
styrelsen.

I Stockholms kommun f�r fullm�ktige besluta att styrelsens uppgifter

skall �vertas av borgarr�dsberedningen. Om ett s�dant beslut fattas, skall

vad som s�gs i f�rsta stycket och i 7-9 �� om styrelsen i st�llet g�lla
borgarr�dsberedningen.

246

�

Best�mmelser om f�rvaltningsmyndigheterna

SFS 1988:97

11 � Regeringen f �r f�reskriva att en f�rvaltningsmyndighets uppgifter

inte skall fullg�ras eller att de skall �vertas av en annan s�dan myndighet

eller av e n domstol. Regeringen f�r d�rvid besluta de ytterligare best�m�

melser som beh�vs till f�ljd av a tt s�dana f�reskrifter meddelas.

Regeringen f�r f�reskriva eller i s�rskilda fall besluta att de som tj�nst�

g�r hos en f�rvaltningsmyndighet skall tj�nstg�ra i andra anst�llningar
eller uppdrag hos det allm�nna.

Regeringen f�r �verl�ta sin befogenhet enligt andra stycket att besluta i

s�rskilda fall till statliga f�rvaltningsmyndigheter, n�r det g�ller dem som
tj�nstg�r hos staten, och till beslutande kommunala f�rsamlingar och

f�rvaltningsmyndigheter, n�r det g�ller dem som tj�nstg�r hos kommunen.

12 � Regeringen f�r f�reskriva att en uppgift, som tillkommer regeringen

i ett visst slag av f�rvaltnings�renden, skall �vertas av en statlig f�rvalt�
ningsmyndighet. Om uppgiften enligt gru ndlag ankommer p� regeringen,

g�ller vad som nu sa gts endast f�r fall av krig eller omedelbar krigsfara.

13 � F�r fall d� riket �r i krig och f�rbindelsen mellan en del av riket och

riksstyrelsen inte alls eller endast med avsev�rda sv�righeter kan uppr�tt�

h�llas eller omedelbara �tg�rder annars m�ste vidtas f�r regeringen �verl�
ta �t civilbef�lhavaren eller l�nsstyrelsen att inom sitt omr�de fullg�ra de
uppgifter, som enligt 8 kap. regeringsformen ankommer p� regeringen, och
besluta att en lag i ett visst �mne skall b�ija till�mpas.

14 � I fr�ga om statliga f�rvaltningsmyndigheter far regeringen

1. f�r eskriva eller i s�rskilda fall besluta att en myndighet f�r ha sin

verksamhet helt eller delvis f�rlagd till ann an ort �n den d�r den annars
ut�vas,

2. f�reskriva att en myndighet f�r fatta beslut i en annan sammans�ttning

eller med ett mindre antal ledam�ter eller i en annan ordning �n som annars
g�ller,

3. f�reskriva att en myndighets beslut inte f�r �verklagas.

Regeringen f�r �verl�ta sina befogenheter enligt f�rsta stycket 1 och 2

till en statlig f�rvaltningsmyndighet.

Regeringen f �r meddela de best�mmelser som beh�vs till f�ljd av att

regeringen har beslutat f�reskrifter enligt f�rsta stycket 3.

15 � Om det i en lag e ller annan f�rfattning i fr�ga om f�rvaltnings�ren�

den av visst slag har f�reskrivits att en myndighet skall h�ras eller att
n�gon annan s�rskild utredning skall inf�rskaffas och det �r f�renat med
v�sentliga ol�genheter att l�ta utreda ett �rende p� detta s�tt, far �rendet
utredas p� n�got annat l�mpligt s�tt.

16 � En f�rvaltningsmyndighets handl�ggning av ett �rende som avser

myndighetsut�vning mot n�gon enskild skall uppskjutas, om en part �r ur

st�nd a tt bevaka sin r�tt eller om det finns n�got annat hinder f�r utred�
ningen till f�ljd av f�rh�llanden som avses i 2 � f�rsta och andra styckena.

Kan �rendet utredas tillfredsst�llande, f�r det dock handl�ggas och avg��
ras, om det �r av synnerlig vikt f�r en part att �rendet avg�rs eller om det

247

f�religger andra s�rskilda sk�l.

�

SFS 1988:97

Best�mmelser om domstolarna m. m.

17 � Regeringen f�r f�reskriva

1. att uppgifter som ankommer p� en viss tingsr�tt, hovr�tt, l�nsr�tt,

kammarr�tt eller f�rs�kringsr�tt skall �vertas av en annan domstol av

samma slag,

2. att uppgifter som ankommer p� en domstol, som inte �r allm�n

domstol, allm�n f�rvaltningsdomstol eller f�rs�kringsr�tt, inte skall fullg��

ras eller skall fullg�ras av en annan domstol,

3. att en tingsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare i s�dana fall d� det

enligt r�tteg�ngsbalken eller annan lag kr�vs tre lagfarna domare,

4. att en fastighetsdomstol �r domf�r med en i st�llet f�r tv� lagfarna

ledam�ter,

5. att en domstol skall ha sin verksamhet helt eller delvis f�rlagd till

annan ort �n den d�r verksamheten annars ut�vas,

6. att en domstol inte beh�ver vara delad i avdelningar.

Regeringen f�r meddela de best�mmelser som beh�vs till f�ljd av att

regeringen har beslutat f�reskrifter enligt f�rsta stycket 2.

18 � Regeringen f�r i s�rskilda fall besluta att en innehavare av ordinarie

domartj�nst skall fullg�ra en h�gre eller en i fr�ga om anst�llningsf�rm�

nerna j�mst�lld domartj�nst vid en annan domstol �n den han tillh�r. Detta

g�ller dock inte justitier�d och regeringsr�d.

Regeringen f�r i fr�ga om dem som tj�nstg�r vid en domstol men inte �r

ordinarie domare f�reskriva eller i s�rskilda fall besluta att de skall tj�nst�
g�ra i andr a anst�llningar eller uppdrag i dom stol.

Regeringen f�r �verl�ta sina befogenheter enligt f�rsta eller andra styck�

et att fatta beslut i s�rskilda fall till hovr�tter och kammarr�tter n�r det
g�ller det egna domstolsomr�det.

19 � F�r fall d� riket �r i krig och f�rbindelsen mellan en del av riket och

riksstyrelsen inte alls eller endast med avsev�rda sv�righeter kan uppr�tt�

h�llas eller annars omedelbara �tg�rder m�ste vidtas, f�r regeringen i fr�ga

om den delen av riket �verl�ta sina befogenheter enligt 8 kap. regeringsfor�

men att meddela f�reskrifter om domstolarna och deras verksamhet till en

domstol eller en annan myndighet.

20 � Om det �r l�mpligt med h�n syn till utredningen och �vriga omst�n�

digheter, far r�tten besluta att ett m�l ell er �rende som �r anh�ngigt vid
domstolen skall flyttas �ver till en annan domstol av samma slag.

21 � �r en part i et t tvistem�l f�rhindrad att inst�lla sig personligen p�
grund av f�rh�llanden som avses i 2 � f�rsta och andra styckena, f�r m�let
�nd� handl�ggas och avg�ras, om saken kan utredas tillfredsst�llande.

Ett m�l i en f�rvaltningsdom stol f�r handl�ggas och avg�ras utan hinder

av vad som annars �r f�reskrivet om muntliga f�rhandlingar, om saken kan

utredas tillfredsst�llande utan en s�dan f�rhandling.

22 � Kan en part vid allm�n domstol ant as vara ur st�nd att ta till vara sin

r�tt p� grund av f�rh�llanden som avses i 2 � f� rsta och andra styckena,

248

skall r�tten f�rordna ett s�rskilt ombud f�r honom, om det �r av synnerlig

�

vikt f�r honom eller f�r motparten att m�let eller �rendet handl�ggs och

SFS 1988:97

avg�rs eller om detta �r angel�get fr�n allm�n synpunkt.

Ett s�rskilt ombud skall entledigas s� snart parten personligen eller

genom ett eget ombud kan ta till var a sin r�tt.

Till s�rskilt ombud b�r en advokat f�rordnas, om en s�dan finns tillg�ng-

1ig.

Ett s�rskilt ombud f�r inte motta delgivning av st�mning i brottm�l. I

�vrigt skall best�mmelserna i 12 kap . r�tteg�ngsbalken om r�tteg�ngsom�

bud med fullmakt f�r ett visst m�l till�mpas.

23 � ' Ett s�rskilt ombud har r�tt till sk�lig ers�ttning av allm�nna medel

f�r arbete, tidsspillan och utl�gg. Ers�ttningen fastst�lls av r�tten.

I fr�ga om kostnaderna f�r ombudet skall best�mmelserna i lag om parts

r�tteg�ngskostnad till�mpas utom betr�ffande ers�ttning f�r r�nta. Mot�
part eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana kostnader skall

�l�ggas att utge ers�ttningen till staten. Belopp, som inte annan s�lunda
f�rpliktas erl�gga, skall �terbetalas till st aten av den f�r vilken ombudet

har f�rordnats, dock inte i den m�n det �verstiger det f�r honom g�llande
maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgift vid allm�n r�ttshj�lp enligt r�tts�
hj�lpslagen (1972:429).

Om ers�ttningen till om budet understiger ett visst av regeringen f�re�

skrivet belopp, skall �terbetalningsskyldighet inte �l�ggas.

Betr�ffande kostnaderna f�r ett s�rskilt ombud f�r en tilltalad i brottm�l

till�mpas best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om skyldighet f�r tilltalad

eller annan att till staten �terbetala kostnad f�r offentlig f�rsvarare.

24 � N�r en n�mndeman har f�rhinder f�r r�ttens ordf�rande kalla n�gon
till tj�nstg�ring som �r valbar till n�mndeman inom eller utom domkretsen.

N�r en s�rskild ledamot, teknisk ledamot eller n�gon annan s�dan leda�

mot i domstol har f�rhinder f�r en annan l�mplig person tillkallas.

25 � Om inte n�gon beh�rig person finns att tillg� f�r ett uppdrag som

offentlig f�rsvarare, f�r en annan l�mplig person f�rordnas.

26 � Best�mmelserna i 11-16 �� till�mpa s i s t�llet f�r 17-25 �� s�vitt
g�ller domstolarnas handl�ggning av f�rvaltnings�renden.

27 � Om den som skall h�ras under f�runders�kning bed�ms kunna
inst�lla sig till f�rh�ret utan avsev�rda ol�genheter men underl�ter att
inst�lla sig p� kallelse, f�r han h�mtas �ven om avst�ndet mellan platsen

f�r f�rh�ret och hans bostad eller uppeh�llsplats �r l�ngre �n som anges i
23 kap. 7 � r�tteg�ngsbalken.

28 � Om det �r av synnerlig vikt f�r utredningen av ett brott f�r vilket det
�r f�reskrivet f�ngelse i tv� �r eller mer, f�r r�tten betr�ffande en telefon�
apparat, som innehas av den som �r sk�ligen misst�nkt f�r brottet eller
som kan komma a tt anv�ndas av honom, till�ta att samtal f�rhindras eller
f�rdr�js, att anslutningen st�ngs av f�r samtal eller att televerket l�mnar

uppgift om samtal till ell er fr�n apparaten. S�dant tillst�nd meddelas p�
yrkande av unders�kningsledaren eller �klagaren. Det f�r g�lla f�r h�gst en

249

�

SFS 1988:97

m�nad fr�n den dag d� tillst�ndet delgavs beh�rig befattningshavare (hos

televerket. Samma tid g�ller f�r tillst�nd enligt 27 kap. 16 � r�tteg�ngsbal--
ken till avlyssning av telefonsamtal.

Kan det befaras att det skulle medf�ra en s�dan f�rdr�jning eller annan

ol�genhet som �r av v�sentlig betydelse f�r utredningen ifall r �ttens till�
st�nd skall inh�mtas enligt f�rsta stycket, f�r �tg�rden beslutas av under�
s�kningsledaren eller �klagaren. Detsamma g�ller kvarh�llande av f�rs�n�
delse enligt 27 ka p. 9 � r�tteg�ngsbalken. I det fallet skall anm�lan som
avses i tredje stycket i n�mnda paragraf g�ras hos den som har fattat

beslutet. Denne skall pr�va beslagsfr�gan.

Om unders�kningsledaren eller �klagaren har meddelat ett beslut med

st�d av andra stycket, skall det genast anm�las hos r�tten. Anm�lan skall

vara skriftlig och inneh�lla sk�len f�r beslutet. R�tten skall pr�va �rendet

snabbt. Anser r�tten att beslutet inte b�r best�, skall det upph�vas.

Gemensamma best�mmelser
29 � M�l o ch �renden skall handl�ggas i d en turordning som kr�vs av

h�nsyn till allm� nna intressen. Om de �r av betydelse f�r totalf�rsvaret,

skall de ges s�rskilt f�retr�de.

30 � Regeringen f�r f�reskriva om anst�nd med val av ledam� ter i bes lu�

tande kommunala f�rsamlingar eller av innehavare av andra allm�nna
uppdrag. I en s�dan f�reskrift skall det s�ttas ut en ny tid f�r valet och

anges vad som �terst�r av mandatperioden. Detsamma g�ller i fr�ga om

allm�nna uppdrag i vilka tills�tt ningen sker p� annat s�tt �n genom val.

31 � Regeringen f�r f�reskriva att fler suppleanter skall utses �n som

annars �r f�reskrivet samt att tid f�r sammantr�de, f�rr�ttning eller fullg��

rande av n�gon annan uppgift skall �ndras.

32 � Regeringen f�r f�reskriva om f�rl�ngning av

1. tiden f�r �ver klagande eller ompr�vning, f�r ans�kan om resning, f�r

besv�r �ver domvilla eller f�r annan liknande �tg�rd,

2. annan tidsfrist f�r att anh�ngigg�ra eller bevaka talan hos domstol,

3. den tid inom vilken en ans�kan eller anm�lan eller en annan liknande

�tg�rd annars m�ste vidtas f�r att en f�rm�n eller en r�ttighet skall bevakas
eller en skyldighet fullg�ras.

En kung�relse om krigstillst�nd skall anses innefatta en f�reskrift enligt

f�rsta stycket 1 och 2 om en f�rl�ngning av tiden till tre veckor fr�n dagen
f�r kung�relsens utf�rdande, om regeringen inte f�reskriver annat.

33 � Har en skrivelse med �ve rklagande kommit in f�r s ent till en my n�

dighet och kan det sk�ligen antas att laga f�rfall f�relegat p� grund av

f�rh�llanden som avses i 2 � f�rsta och andra styckena, skall skrivelsen
anses ha kommit in i r�tt tid, om den kommit in inom tr e veckor fr�n det
f�rfallet upph�rde. Har det som nu sagts till�mpats n�r en part v�djat i

tvistem�l eller brottm�l, r�knas den tid som anges i 50 kap. 2 � och 5 1 kap .
2 � r�t teg�ngsbalken fr�n den dag d� r�tten beslutat att inte avvisa vade-

250

talan.

�

34 � ' ' F�r fall d� n�gon p� grund av f�rh�llanden som avses i 2 � f�rsta

SFS 1988:97

och ahdra styckena f�rsuttit tiden f�r att anh�ngigg�ra eller bevaka talan
hos domstol, ans�ka om resning eller anf�ra besv�r �ver domvilla, eller

annars f�rsuttit den tid inom vilken en ans�kan eller en anm�lan eller en
annan liknande �tg�rd vid en myndighet m�ste vidtas f�r att en f�rm�n

eller en r�ttighet skall bevakas eller en skyldighet fullg�ras; f�r regeringen
f�reskriva att en myndighet efter ans�kan f�r s�tta ut en ny tid f�r �tg�r�
den.

35 � S�dan ans�kan som avses i 34 � eller ans�kan om �terst�llande av
f�rsutten tid enligt 58 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken skall g�ras inom tre

veckor sedan f�rfallet upph�rde eller inom den l�ngre tid som regeringen

f�reskriver.

Best�mmelsen i 58 kap. 12 � r�tteg�ngsbalken om att ans�kan skall

g�ras senast inom ett �r fr�n den dag d� tiden gick ut skall inte till�mpas,
om s�kanden in te har kunnat iaktta best�mmelsen p� grund av f�rh�llan�
den som avses i 2 � f�rsta och andra styckena.

36 � Delgivning med den som tj�nstg�r vid f�rsvarsmakten skall ske
genom en milit�r myndighets f�rsorg. Ett intyg av en s�dan myndighet
skall g�lla som fullt bevis att delgivning har skett p� det s�tt som anges i

intyget. Avser delgivningen personlig inst�llelse, skall intyget om delgiv-

ningen inneh�lla uppgift om huruvida den kallade �r f�rhindrad att inst�lla

sig p� grund av sin tj�nstg�ring.

Delgivning med den som tj�nstg�r inom f�rsvarsmakten f�r inte ske p�

de s�tt som avses i 12 eller 15 � delgivningslagen (1970:42 8). H ar delgiv�

ning annars skett enligt delgivningslagen, skall den anses ha skett p�
beh�rigt vis, �ven om den inte har verkst�llts genom milit�r myndighet.

Regeringen f�r f�reskriva om andra avvikelser fr�n vad som annars

g�ller i fr� ga om delgivning i m�l och �renden hos domstolar och andra

myndigheter.

37 � Har en f�reskrift meddelats enligt 30 � eller har ett val inte h�llits av
andra sk�l, skall den tidigare innehavaren kvarst� i uppdraget till dess a tt

n�gon annan har va lts och tilltr�tt uppdraget.

Best�mmelser om att en n�mndeman eller annan innehavare av ett

uppdrag vid en myndighet f�r avs�ga sig uppdraget p� grund av att han
redan har haft detta under en viss tid eller har uppn�tt en viss �lder skall

inte till�mpas.

�ven om tiden g�r ut f�r f�rordnande som s�rskild ledamot eller annan

s�dan ledamot i domstol, som ledamot eller som ers�ttare i arbetsdomsto�

len eller som s�rsk ild sakkunnig i f�rvaltningsdomstol, skall f�rordnandet

best� tills ett nytt beslut meddelas.

38 � Har regeringen f�reskrivit att 5-37 �� inte skall till�mpas l�n gre,

skall

1. best�mmelserna i 37 � f�rsta stycket �nd� till�mpas till dess att n�gon

annan skall tilltr�da uppdraget,

251

�

SFS 1988; 97

2. den som har deltagit i handl�ggningen av ett m�l eller �rende p� grund

av best�mmelserna i 24 � eller 37 � an dra eller tredje stycket alltj�mt yara
beh�rig i det m�let eller �rendet,

3. den som har f�rordnats till s�rskilt ombud enligt 22 � ha kvar sitt

uppdrag till dess han entledigas enligt f�reskrifterna i samma paragraf/

En f�reskrift om att 5-37 �� inte skall till�mpas l�ngre inverkar inte p�

tid som dessf�rinnan har f�rl�ngts enligt 32 �. Best�mmelserna i 34 .o ch

35 �� skall fortfara nde till�mpas, om tiden har b�ljat l�pa innan f�reskrif�

ten tr�dde i kraft.

1. Denna lag tr�der i kr aft den 1 januari 1989.

2. Genom lagen upph�vs

a) lagen (1942:87) med s�rskilda best�mmelser ang�ende stats- och

kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara

m.m.,

b) lagen (1957; 132) med s�rskilda best�mmelser ang�ende domstolarna

och r�tteg�ngen vid krig eller krigsfara m.m.,

c) kung�relsen (1943:137) om till�mpningen av lagen den 13 mars 1 942

(nr 87) med s�rskilda best�mmelser ang�ende stats- och kommunalmyn�
digheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m.

3. Om det i en lag eller i en f�rfattning som har beslutats av regeringen

h�nvisas till en f�r eskrift som har ersatts genom en f�reskrift i denna lag,

till�mpas i st�llet den nya f�reskriften.

P� regeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

b "

ANNA-GRETA LEIJON

(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

Kamerabevakningslag (2018:1200)
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Ordningslag (1993:1617)
Säkerhetsskyddslag (2018:585)

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Arbetar du med frågor som rör ordning och säkerhet? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ordning och säkerhet.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1988:97

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Om Lagboken.se