440536.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
tningssamliha.
1944
»iliä nr 536-548. utkom från trycket den 22 juli 1944,
-mil nr
536.
ciyilforsvarslag;
given s'dro den 15 juli iqhh.
'■-i'n!-'. vi gustaf, med guds nåde, sveriges, götes och. vendes, konung,
göra veterligt; att vi, med riksdagen^ funnit gott förordna
följer. ■ ■
b;--'
».'*• ** c- - .
'it't :
1 kap.
allmänna bestämmelser.
1 §.civilförsvaret
har till uppgift att i de hänseenden konungen bestämmer
utöva sådan verksamhet för rikets försvar som icke åvilar imgsmakten, så
ock annan i samhand därmed stående verksamhet.
för olika slag av civilförsvarets verksamhet skola finnas särskilda tjänste- grenar.
^ 2 §.befinner
sig riket i krig eller krigsfara, äger konungen förordna, att inom
riket eller del därav civilförsvaret skall intaga förstärkt beredskap (civilför svar
sheredskap) .
närmare bestämmelser angående olika grader av civilförsvarsberedskap
(heredshapsgrader) meddelas av konungen.
2 kap.
grunddragen av civilförsvaret.
3 §.den
centrala ledningen av civilförsvaret utövas under konungen av civil- (\
försvarsstyrelsen.
• 4 §. _
(l inom varje län handhar länsstyrelsen ledningen av civilförsvaret.
5 §.
kiket indelas i civilförsvarsområden. varje landsfiskals distrikt och stad,
som ej ingår i landsfiskals distrikt, utgör ett eivilförsvarsområde, där ej ko
nungen för visst fall annorlunda förordnar. ingå i civilförsvarsområde delar
av skilda län, bestämmer konungen till vilket län området i civilförsvars-
hänseende skall anses höra.
6 §.
inom civilförsvarsområde utövas den omedelbara ledningen av civilförsva
ret av en civilförsvarschef , för civilförsvarschefen skall finnas en eller flera
ställföreträdcore.
* eibsdagens skrivelse 1944: 474.
311 —4-^0024. bvensic författninoasamling 1944, nr 536 —548.
\
■i
¬
1168 — 1944. nr 5
' 4-
7 §.
inom varje clvilförsvarsområde skall finnas allmänt civilförsvar.
8 §.
civilförsvaxet må, till avvärjande av betydande skada och enligt grunder
3 kap.
civilförsvarsplikt.
11 ^i
riket boende svensk medborgare är från och med det kalenderår, var
under han fyller sexton år, till och aned det kalenderår, vaninder han fyller
sextiofem år, skyldig att fullgöra sådan tjänstgöring i civilförsvaret som hans
kroppskrafter och hälsotillstånd medgiva (civilförsvarsplikt).
konungen äger i den utsträckning som befinnes lämplig förordna, att vad
sålunda stadgas skall äga motsvarande tillämpning å utlänning här i riket.
1 nvom. civilförsvarsplikt skall under tid, då civilförsvarsberedskap råder,
fullgöras i den omfattning som är nödig med hänsyn till pågående eller be
farad fientlig verksamhet samt till behovet av utbildning och övning i civil-
försvarstjänst.
2 mom. under annan tid än i 1 mom. sägs må civilförsvarspliktig icke
tagas i anspråk för annat ändamål än utbildning och övning, ej heller under
längre tid för varje kalenderår än trettio timmar.
utan hinder av vad i första stycket stadgas må civilförsvarspliktig som
jämlikt 17 § inskrivits för viss tjänstgöring i civilförsvaret åläggas att del
taga i utbildning och övning under högst sextio timmar för varje kalenderar
samt, därest inskrivningen skett för tjänstgöring^ i befälsbcfattning, att där
jämte medverka vid förberedelsearbetet inom cirilförsvaret i den omfattning
som prövas nödig.
civilförsvarschef och ställföreträdare utses av länsstyrelsen. 1
befattningshavare vid polis- och brandväsendet äro skyldiga mottaga upp-
drag att vara civilförsvarschef eller ställföreträdare.
särskut civilförsvar skall, i den mån så är påkallat med hänsyn till be- i
byggeisens täthet eller eljest, vara organiserat för särskilda byggnader och '■
anläggningar. det benämnes hemskydd, om det är avsett för byggnad som
väsentligen användes för bostadsändamål, och eljest verkskydd.
a
lä
u'
% :)
^■4
_ ~ /t _____ v--------------------- — ' ^ w 'j.. *•'som
konungen eller, efter konungens 'bemyndigande, civilförsvarsstjuelsen iri'
bestämmer, under högsta civilförsvarsberedskap tagas i anspråk för uppgifter,
som ej röra det egna civilförsvarsområdet eller den egna byggnaden eller anläggningen.
^ §• .där
det för nödig samordning av civilförsvaret och krigsmakten prövas
oundgängligt, må konungen eller, efter konungens bemyndigande, överbefäl
havaren förordna, att under högsta civilförsvarsberedskap militär myndig- [^sf
het må för särskilda fall meddela civilförsvarsmyndighet föreskrift om full
görandet av civilförsvaret åvilande uppgifter,
10 §.
de grundläggande bestämmelserna rörande civilförsvarets omfattning och
beskaffenhet inom varje civilförsvarsområde skola upptagas i en organisa
tionsplan.
organisationsplan så ock ändring däri fastställes av länsstyrelsen.
ii’’
iå'
lit.
y--r
h
r:l t
1' f 'anr-
a;;-,
i
■riv
rid
■ri,
, .’1. sl'
¬
•i-r- r 536. 1169
5 'mom. konungen äger meddela närmare bestämmelser angående civilför-
svarspliktens omfattning vid olika tider och för olika grupper av civilför-
svarsp liktiga, så ock om de befäl sbefattningar med vilka följer skyldighet
, att medverka vid förberedelsearbetet.
_ 13 §.
ej må utan tillstånd av konungen eller, efter konungens bemyndigande,
av överbefälhavaren tjänstgöring i civilförsvaret åläggas någon å sådan tid,
att han därigenom hindras fullgöra honom på grund av värnplikt eller så-
hemvärnsman eller eljest åvilande skyldiglmt att tjänstgöra vid krigs-: v-lniakten.
om befrielse från fullgörande av civilförsvarsplikt meddelar konungen be-
stämmelser..;f3
. . , ■ 15 §.
civilförsvarspliktig är skyldig att på anmaning av civilförsvarschefen inom ^id
denne föreskriver lämna erforderliga upplysningar rörande personliga för-
hållanden av betydelse för frågan om den civilförsvarspliktiges tjänstgöring
y-f-' i civilförsvaret.
16 §.
den som kallas till tjänstgöring i civilförsvaret är skyldig att efterkomma
kallelsen, dock att, där han vid mottagandet vistas utom civilförsvarsområdet
och icke utan avsevärd olägenhet kan inställa sig å utsatt tid, han i stället
skall anmäla förhindret.
oi' i avseende å tjänstgöringen skall han ställa sig till efterrättelse de före-
skrifter som meddelas honom av vederbörande befäl.
17 §. _
personal som är avsedd att under civilförsvarsberedskap fullgöra viss
tjänst i civilförsvaret må på förhand uttagas därtill genom inskrivning i den
ordning konungen bestämmer.
vid inskrivning skall såvitt möjligt tillses, att personalbehovet kan fyllas
genom dem som frivilligt anmäla sig till uttagning, där ej fråga är om perso
ner, som på grund av kommunal anställning eller av annan särskild orsak böra
uttagas i första hand.
■•v ä kunna avse, förutom civilförsvarspliktig, jämväl annan
worn förklarat sig därtill villig och är för tjänsten lämpad, minderårig likväl
rf;;; icke utan målsmans samtycke.
har annan än civilförsvarspliktig inskrivits, skall å honom i tillämpliga-
delar gälla vad förut i detta kapitel stadgas beträffande civilförsvarspliktig.
18 §.
a civilförsvarspliktig åligger att, då fråga uppkommer om hans inskrivning ,
■ w civilförs-varet, efter kallelse personligen inställa sig å utsatt tid och plats
inom det civilförsvarsområde där han vistas.
' 19 §.
\ '■■■' under högsta civilförsvarsberedskap må ej den, som är inskriven i civil-
försvaret, utan medgivande av civilförsvarschefen eller den civilförsvarschefen
bestämmer lämna civilförsvarsområdet.
'j '' vad sålunda stadgas skall icke utgöra hinder för den som har sin arbets-
, plats eller stadigvarande bostad utom civilförsvarsområdet att, då hans tjänst-
goring i civilförsvaret det tillåter, begiva sig till arbetsplatsen eller bostaden.
. . 20 §.
där hos kommun eller municipalsamhälle anställd personal blivit inskri-
'vj;'.
_ w/a v./*j ^ ^ «al 11 0 l cl.'a c. x o 1. mai .i k/xxvxtj
•'v. ven i det allmänna civilförsvaret för fullgörande av uppgift av samma eller
" - liknande slag som i den kommunala anställningen, skall personalens tjänst-
•'■t-.-
¬
1170 — 1944. nr f \ ••r>
goring i det allmänna civilförsvaret, ora den sker under civilförsvarsberedskan
anses fullgjord i nämnda anställning.
21 §. ■i te?r/
^ varder någon ^ genom fullgörande av civilförsvarsplikt hindrad att utföra
ataget arbete, må det icke åberopas mot honom såsom grund för skadestånd
eller eljest.
'angående förbud för arbetsgivare att av skäl som i första stycket sägs ä- ■
skilja nagon från anställning ävensom angående rätt för arbetstagare att ej /
a-v dylik anledning behöva vidkännas minskning i de med anställningen förp n/
elnade förmånerna i vidare mån än som följer av uppehållet i arbetet är^d.lf'
särskilt stadgat. '
4 kap.
anordnande av skyddsrum.
22 §. a
inom stad och köping samt inom annat tättbebyggt område, som icke
är av endast ringa omfattning och betydelse, skola i mån av behov finnas
skyddsrum, i vilka vid fientlig verksamhet skydd kan beredas åt personal
som har att leda eller fullgöra tjänst i allmänna civilförsvaret, åt dem som
omhändertagas vid hjälpplats, härbärge och annan av allmänna civilförsvaret
anordnad anstalt, eller åt vägfarande och andra som uppehålla sig på allmän
plats {allmänt skyddsrum').
jämväl annorstädes skall, där särskilda förhållanden det påkalla, allmänt
skyddsrum finnas.
den omfattning, vari allmänna skyddsrum skola finnas, bestämmes i orga
nisationsplanen.
23 §.
allmänt skj ’-ddsrum skall vara så beskaffat, att det åtminstone skyddar
mot splitter från bomber och och mot andra vid explosion kringkastade föremål
ävensom mot rök-^ och stridsgaser samt jämväl i övrigt erbjuder skäligt skydd
mot andra verkningar av bomber än omedelbar träffverkan. särshlt skall
•'ll l
tå\
is"'
j.’;,::r-;
ä!l
b
i‘in
iakttagas, att allmänt skyddsrum, som är beläget inom eller i omedelbar när^
het av byggnad, skall hava sådan hållfasthet, att det motstår den belastnin£^^)
1 t 1 t t *é t 1 t / t ♦ t
ifte är
b'is
o t;:
som kan uppkomma, om byggnaden sammanstörtar. de byggnadstekniska an
ordningarna i allmänt skyddsrum skola vara av stadigvarande natur. allmänt
skyddsrum skall vara försett med reservutgång.
24 §.
'1 mom. inom område eller å plats, där enligt organisationsplanen säi^
skilt civilförsvar ekall vara organiserat, skola följande anläggningar och bygg^
nader förses med skyddsrum {enskilt skyddsrum) :
1. hamn, järnvägsstation och därmed jämförlig anläggning som är av vikt
för allmänna samfärdseln; fdjv
2. industriell anläggning vid vilken i regel minst tjugufem personer sam-
tidigt äro sysselsatta;
3. anläggning som inrymmer undervisnings- eller vårdanstalt, hotell eller
pensionat och är avsedd att hysa minst tjugufem personer;
4. byggnad med mer än två våningar som till väsentlig del är avsedd till
hostad eller till kontors- eller affärslokal; samt
r5. annan anläggning eller byggnad inom vilken människor bo eller eljest
vanligen vistas, såframt länsstyrelsen finner skyddsrum erforderligt med hän
syn till anläggningens eller byggnadens beskaffenhet och läge.
b- (f
■■ ■: f
f!’uj"
’f
¬
v''v'- .
nr 536. 1171
jvind anses i denna lag såsom våning, om mer än hälften därav är inredd
, till bostads- eller arbetsrum.
2 mom. för två eller flera närbelägna anläggningar eller byggnader skall
'-■hc gemensamt skyddsrum vara anordnat, där anläggningarna eller byggnaderna
ej lämpligen kunna var för sig förses med skyddsrum.
25 §.
enskilt skyddsrum, avsett för bostadshus, skall kunna hysa minst så många
' /^®rsoner som beräknas under fredstid i allmänhet vara bosatta inom byggnaden. \jr
i fråga om annan anläggning eller byggnad än bostadshus skall enskilt
skj^ddsrum beräknas för minst så många personer som kunna antagas under
krig i allmänhet samtidigt besöka eller vara sysselsatta eller bosatta eller
eljest vistas inom anläggningen eller byggnaden eller den del därav, för
vilken skyddsrummet är avsett. vid tillämpning av vad sålunda stadgas är
^ock ej erforderligt att i fråga om skyddsrum för hamn, järnvägsstation eller därmed
jämförlig anläggning taga i beräkning trafikanter, vilka kunna anta
gas erhålla skydd i allmänt skyddsrum som finnes i närheten, ej heller att
-ik?: i fråga om skyddsrum för byggnad, där teater, biograf, restaurang eller annan
‘i'!-:': samlingslokal finnes, taga hänsyn till besökande i lokalen.
enskilt skyddsrum skall vara så beskaffat som i 23 § sägs samt i övrigt
utföras på det sätt som med hänsyn till anläggningens eller byggnadens
beskaffenhet och läge är mest ändamålsenligt.
enskilt skyddsrum, avsett för högst tio personer, må dock anordnas utan
att det erbjuder skydd mot rök- och stridsgaser, såvida icke länsstyrelsen
i särskilt fall med hänsyn till belägenheten av anläggning eller byggnad, för
kb vilken skyddsrummet är avsett, annorlunda förordnar.
27 §. _
enskilt skyddsrum skall vara anordnat på sådan plats inom eller i när-
ib' :■ heten av anläggning eller byggnad, för vilken det är avsett, att det utan
tidsutdräkt kan uppnås av dem som vistas i anläggningen eller byggnaden,
bb 28 §.
ii:;.- därest anordnande lav skyddsrum jämlikt bestämmelserna i 22 —27 §§•.. '
v
i'-- l
ig®rövas medföra oskälig kostnad, äger länsstyrelsen medgiva undantag från be-
iwtämmelsema. dylikt undantag må ock eljest av länsstyrelsen medgivas, i den
niån det kan ske utan eftergivande av skäliga anspråk på skydd mot skada av
fientlig verksamhet.
29 §.
då synnerliga skäl därtill äro, äger konungen för särskilda fall förordna,* ija sirai aartill aro, ager honungen lor sarslulda laii lorordna,
.^,,i/'ätt skyddsrum skall fylla större krav på skydds förmåga och utrymme än vad
"om följer av bestämmelserna i detta kapitel.
om rätt i vissa fall till ersättning av statsmedel stadgas i 70 §.
_ 30 §.
ej må i vidare mån än civilförsvarsstyrelsen medgiver skyddsrum nyttjas
eller de tekniska anordningarna däri ändras på sätt som inkräktar å utrym
met eller gör skyddsrummet mindre tjänligt för sitt ändamål.
31' §.
finnes skyddsrum lämpligen böra anordnas å allmän plats eller annat om
råde, som enligt gällande byggnadsbestämmelser ej får bebyggas eller är
avsett för särskilt ändamål, må länsstyrelsen medgiva undantag från bygg-
nadsbestämmelserna.
32 §.
_ där på grund av föreskrift i denna lag skyddsrum anordnats i källare
till byggnad eller byggnader, som utgöra eller tillhöra sluten kvartersbebyggelse
■b
¬
1172 - 1944. nr 5 . -
r i .
f,
eller ock annan, sammanhängande bebyggelse av minst fyrtio meters längd. ^
samt 1 bebyggelsen finnes byggnad med mer än två våningar, må civilför-
syarschefen, därest föreskrivna reservutgångar prövas icke säkerställa de för
bindelser utåt, som äro nödiga i händelse av byggnadsras, förordna, att öppning
skall upptagas i källarmur mellan olika delar av bebyggelsen momhrott) .
33 §.
i ort, för vilken byggnadsnämnd finnes, ankommer det på denna att vid
prövning av ansökan om byggnadslov tillse, att byggnadsföretaget överens
stämmer med bestämmelserna i detta kapitel och med stöd därav meddelade
föreskrifter. i fråga om anläggning eller byggnad, som avses i 24 § 1 mom.
1 —3, skall av byggnadsnämnd meddelat lov till nybyggnad av nämnden un
it i-
•'it il
tlc
derställas länsstyrelsens prövning i de hänseenden nyss sagts.
vill någon å ort, där byggnadsnämnd ej finnes, utföra nybyggnad be- .
träffande vilken gäller skyldighet att anordna skyddsrum, åligger det honon
att i förväg inhämta länsstyrelsens godkännande av byggnadsföretaget i om-
förmälda hänseenden, dock ej i fråga om allmän byggnad vartill ritningar prö
vas av statlig myndighet.
vad i denna paragraf sägs om nybyggnad skall ock gälla om sådan för
ändring av befintlig byggnad som efter ty därom av konungen stadgats är
att hänföra till nybyggnad.
hu
■ iy ’;.
u
5 kap.
v
1-^
dk
dli:.
1 ki-r'
kfj;ö)
särskilda cmlförsvarsåtgärder vid krig eller krigsfara,
utrymning och inkvartering.
. 34 §.vid
krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, äger konungen eller den
myndighet konungen bestämmer uppmana eller ålägga invånare inom om- /
råde, som blivit eller kan antagas bliva utsatt för fientlig verksamhet eller
inom vilket eljest militära åtgärder av synnerlig betydelse vidtagas eller
kunna förväntas, att lämna sin bostad och taga uppehåll utom angivet om
råde under den tid, för vilken uppmaningen eller åläggandet gäller
ning). ej må uppmaning eller åläggande som nu sagts meddelas i vidar^^j'^
mån än det prövas erforderligt för befolkningens skyddande mot följderna
av fientlig verksamhet eller eljest hänsjmen till rikets försvar det kräver.
35 §. ^
i den mån det prövas nödigt för vinnande av det med utrymning avsedda ^
syftet, äger konungen eller den myndighet konungen bestämmer meddel^
föreskrifter rörande uppehållsplats för dem som på grund av beslutet om ut^,,
rymning lämna sin bostad.
,36 §.
inom civilförsvarsområde skola vidtagas åtgärder för inkvartering och ut- ^
spisning av samt annat bistånd åt dem, som blivit i behov härav i anledning i j. ■.,!
av krigsskada eller utrymning eller andra med krig eller krigsfara samman-
hängande förhållanden.
l
i=b!
g: et
•^1-1
bortflyttningsförbud och bortflyttningstsllstånd. ■c
37 §.konungen
eller den myndighet konungen bestämmer äger vid krig eller
kri^fara, vari riket befinner sig, meddela förbud för dem som uppehålla
sig inom visst område att lämna detsamma (hortflyttningsförbud). iilj
¬
j,. . nr
536. 1173
myndighet, som beträffande visst område beslutat om utrymning, äger
utan särskilt bemyndigande meddela dem inom området, vilka icke omfattas
av utrymningsbeslutet, förbud som i första stycket sägs,
38 §.
bortflyttningsförbud må meddelas allenast,
a) då det kan befaras, att militära åtgärder av synnerlig betydelse, vilka
vidtagas eller kunna förväntas inom området, eljest skulle bliva väsentligt
/-^försvårade;
•x '■ (w b) då tillgängliga transportmedel äro nödvändiga för transporter som
höm äga företräde framför bortflyttningen ;
c) då bortflyttning är förenad med uppenbar livsfara; eller
d) då bebovet i orten av arbetskraft för civilförsvarets verksamhet eljest
icke skulle bliva tillgodosett.
> ^ 39 §.enskilt
närings företag må, sedan högsta civilförsvarsberedskap anbefallts,
^icke förflytta sin verksamhet till annan ort utan tillstånd av civilförsvars-
styrelsen eller, enligt dennas bemyndigande, av länsstyrelsen eller civilför-
svarschefen {hort flyttning stillstånd) .
bortflyttningstillstånd må icke vägras, med mindre hinder mot bortflytt-
ningen möter med hänsyn till försvaret eller folkförsörjningen eller eljest
till det allmänna.
1.;
. ;7 ’’r''
r; •r-~
undanförsel och förstöring,
40 §.
:tb:!
i
:,wti;:"
i ändamål att förhindra, att varuförråd, maskiner, boskap, fordon, fartyg
och annan egendom av betydelse för försvaret eller folkförsörjningen eller
eljest för det allmänna genom fiendens åtgöranden förstöras eller annorledes
gå förlorade^ äger konungen eller den myndighet konungen bestämmer vid
krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, föreskriva, antingen att egen
domen skall bortföras till civilförsvarsområde med mindre utsatt läge {bort
förande) eller ock att egendomen skall inom civilförsvarsområde flyttas till
annan förvaringsplats eller fördelas å flera sådana {utspridning.) bortförande
, ^ och utspridning benämnas gemensamt undanförsel.
beslut om undanförsel må ock avse vad som tillverkas eller eljest fram-
vinnes efter beslutets meddelande.
' till undanförsel hänföres i denna lag jämväl förflydtning från ort till
annan av viss industriell eller annan verksamhet av betydelse som förut sagts.
41 §. _
ll^ bortförd egendom må ej flyttas från det civilförsvarsområde, dit egendomen
^enligt beslutet om bortförande förts, utan tillstånd av konungen eller av den
myndighet konungen bestämmer eller på andra villkor än dem som angivas
i tillståndet.
42 §.
bör ändamål som i 40 § sägs äger konungen eller den myndighet ko
nungen bestämmer vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, föreskriva,
att egendom av beskaffenhet som avses i nämnda lagrum ej må föras till
visst område av riket eller ock må föras till visst område allenast efter till
stånd och på villkor som angivas i tillståndet.
43 §.
föreligger trängande fara för att egendom av beskaffenhet, att fiendens
innehav därav skulle väsentligen underlätta hans krigsansträngningar, skall
falla i fiendens hand och tillåter ej tiden att egendomen undanföres eller
it
iv
57-
d
,r^'
j/'.
¬
1174 — 1944. nr 5 .
möter hinder häremot till följd av egendomens beskaffenhet eller på grund
av brist på transportmedel eller andra därmed jämförliga förhållanden, äger
konungen eller den mjmdighet konungen bestämmer föreskriva, att egen
domen skall förstöras eller eljest försättas ur brukbart skick (förstöring). f
v-';i.allmänna påbud.
44 -§.
om alaxmering och mörkläggning, så ock om trafiken samt den allmänna (v ordningen
och säkerheten under civilförsvarsberedskap äger konungen med-^vj^'
dela särskilda bestämmelser.
länsstyrelsen äger förordna, att sålunda utfärdade bestämmelser skola
äga tillämpning jämväl under civilförsvarsövning, och därvid tillika meddela'
föreskrifter, i vad mån allmänheten samt industrier och andra företag skola j medverka
vid övningen; dock skall, där denna är avsedd att pågå längre tidhj ;:i
än tre dagar, konungens medgivande härtill inhämtas.
under högsta civilförsvarsberedskap äger länsstyrelsen förordna om förbud v
mot användande av samlingslokal, såvitt för besökande i lokalen beräknat
skyddsrum icke finnes att tillgå.
iili
h;
j-
lini'i
ii
6 kap.
kommunerna ocli civilförsvaret.
sk
id
v.-,
t 45 §. i
f
'j
1 mom. det åligger kommun att, i enlighet med gällande organisations
plan, ekonomiskt och materiellt svara för upprätthållande av det allmänna
civilförsvaret, däri inbegripet anordnande av allmänna skyddsrum och källar-
mursgenombrott för sådana.
där två eller flera kommuner helt eller delvis ingå i samma civilförsvarsom
råde, skola kommunerna gemensamt svara för civilförsvarets upprätthållande,
i vad det enli^ planen hänför sig till civilförsvarsområdet i dess helhet, och
i övrigt var för sig. de gemensamma kostnaderna skola förskjutas av den
kommun, inom vilken civilförsvarschefen enligt planen under högsta civilför-qj)
svarsberedskap skall hava sin uppehållsort, eller, då uppehållsorten är belägen ''
utom civilförsvarsområdet, av den kommun länsstyrelsen bestämmer.
1 den mån de gemensamma kostnaderna icke enligt 47 § täckas av stats
medel, skola de årligen fördelas mellan kommunerna i förhållande till det
antal skattekronor och skatteören, som inom varje kommun eller del av kora-^i
mun påförts de skattskyldiga vid nästföregående års taxering till allmän
kommunalskatt. påstår kommun, att särskilda skäl finnas för annan fördel-
ningsgrund, såsom att vidtagen åtgärd kan antagas bliva till särskilt gagn
för viss kommun, eller uppkommer eljest tvist mellan kommunerna beträf
fande skyldigheten att bidraga till kostnaderna, äger länsstyrelsen efter fram
ställning förordna, hur fördelningen skall ske. sådan framställning skall gö
ras sist inom tre månader efter det kommun anmodats erlägga sin kostnads-
andel eller, där framställningen göres av kommun eom förskjutit kostnaden,
efter utgången av det kalenderår, under vilken kostnaden förskjutits.
till den kommun, som förskjutit de gemensamma kostnaderna, hava övriga
kommuner att i överens-stämmelse med fördelning enligt tredje stycket utgiva
på. dem belöpande andelar av kostnaderna.
2 mom. i fråga om det särskilda civilförsvaret inom kommunen har denna
att, i den mån skyldighet härutinnan icke åvilar ägare eller innehavare av
l;
nkife
i.’, k
lv:r
tiv
kr
vfex-
h: •' c!i r f-t
^ k
.1
'.;i '
1'.'¥
"i? si
¬
. nr 536. 1175
»l
^j.
^ 7 t
anläggning* eller byggnad, sörja för att personalen i erforderlig omfattning
utbild-^ pob . övasj så ook att anordna källarmursgenombrott för enshldaskyddsrum.
‘ " ' ' ■ ------- . ■
3 möin. kommun bar att i avseende å civilförsvarsområde, till vilket kom
munen helt eller delvis hör, genom sina myndigheter lämna civilförsvarschefen
biträde i sådana frågor rörande civilförsvaret som hava samband med de sär
skilda myndigheternas verksamhetsområden,
v5 1 mom. i varje kommun skola de kommunen med avseende å civilförsvaret
åvilande uppgifterna handhavas av en civilförsvar snämnd. denna har där
jämte att ombesörja de övriga uppgifter, som enligt lag eller författning skola
ankomma på sådan nämnd.
kommun skall tillsätta särskild civilförsvarsnämnd; dock må kommun,
^som har ett invånarantal understigande 3,000 eller erhållit länsstyrelsens tilb ^
stånd därtill, kunna uppdraga i stad åt drätselkammaren och på landet åt kom-
munalnämnden att vara civilförsvarsnämnd. har kommunalförbund bildats för
handhavande av civilförsvaret, må förbundsdirektionen utgöra eivilförsvars-
nämnd för de i fötfbundet ingående kommunerna.
är civilförsvarschef ledamot eller ersättare i kommunalnämnd, drätselkam
mare eller förbundsdirektion, åt vilken uppdragits att vara civilförsvarsnämnd,
äger civilförsvarschefen icke deltaga i de till civilförsvarsnämnden hörande
ärendenas handläggning i vidare mån än som stadgas i 4 mom. är civilför
svarschefen i enlig^het med nämnda stadgande närvarande vid civilförsvars-
nämndens sammanträde, må hänsyn härtill ej tagas vid avgörande av fråga,
huruvida beslutfört antal ledamöter är tillstädes.
2 mom. särskild civilförsvarsnämnd utses av dem, som i allmänhet utöva
• kommunens beslutanderätt, samt består av tre eller fem ledamöter, av vilkaminst
en skall vara kvinna.
uppdraget att vara ledamot av särskild civilförsvarsnämnd gäller för fyra
år. avgår ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstiden, anställes
fyllnadsval; och skall den sålunda valde tjänstgöra under den tid som för den avgångne
återstått.
•••”*' ■ a varje ledamot skall, med iakttagande av vad i första och andra styckena;;iv:
^ stadgas, utses en ersättare.
civilförsvarschef må ej vara ledamot eller ersättare i särskild civilförsvars- nämnd,
ej heller
a) den som icke uppnått tjugufem års ålder;
b) den som icke råder över sig och sitt gods.
■ a ledamot eller ersättare i särskild civilförsvarsnämnd må kunna avsäga sig#uppdraget,
a) om han icke är boende inom kommunen ;
b) om han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning hindras att
fullgöra uppdraget;
c) om han efter fyra års tjänstgöring såsom ledamot i nämnden är i tur att
därifrån avgå;
d) om han uppnått sextio års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av den
väljande myndigheten godkännes.
3 mom. särskild civilförsvarsnämnd utser inom sig ordförande och vice
ordförande för ett år i sänder. endera av ordföranden och vice ordföranden
skall vara icke krigstjänstskyldig person. äro både ordföranden och vice
ordföranden hindrade att bevista sammanträde, utses ordförande för tillfället.
nämnden sammanträder så ofta göromålens omfattning och beskaffenhet
därtill föranleda.
812 —svensk författningssamlina 194^/, nr 536— 548.
'i
ai
]k.-
; ii'.'-il
r:i
/if?
i-
'o •'
.ri'-'
■s-
¬
1176 — 1944. nr 5 .
bestar nämnden ay fem ledamöter, må ärende ej av nämnden företagas till
avgörande, culr ej minst tre ledamöter eller ersättare äro tillstädes samt. för
det tall att de närvarande äro allenast tre, dessa tillika äro om beslutet ense
bestar nämnden av tre ledamöter, må ärende icke företagas till avgörande
med mindre samtliga ledamöter eller ersättare äro tillstädes. vid val inoni
nämnden sa ock vid tillsättande av tjänstebefattning sker omröstning med
slutna sedlar, där så begäres, ocli skilje lotten mellan dem som erhållit lika
c‘
k i
•:r:
k
öi:
c,.
antal roster, i ovrigt verkstalles omröstning öppet, därvid den mening blir /
gallan de, varom de flesta röstande förena sig. aro vid öppen omröstning ■
rösterna på vardera sidan lika många, gäller den mening som biträdes av ord-ma ' föranden.
vid nämndens sammanträde skall föras protokoll, vars riktighet granskas
genast eller sist vid nästa sammanträde. nämnden äger uppdraga åt en eller
flera av sina ledamoter att verkställa denna granskning. /4
mom. vid civilförsvarsnämnds sammanträde äger civilförsvarschefen att^^
närvara ock deltaga i överläggningarna men ej i besluten ävensom att, där han^?
så önskar, få sin mening antecknad till protokollet. '
länsstyrelsen äger kalla civilförsvarsnämnd att sammanträda med länssty
relsen eller dess representant. civilförsvarschefen äger ock påkalla samman
träde av nämnden för behandling av uppgiven fråga.
47 §.
k
me’
ie!
r’
eu'
a
t
j
.in,
iteji
i fe
1 mom. iför kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av 45 § 1 och
2 jnom., äger kommunen erhålla statsbidrag med två jffédjedelar av kostna
dens belopp, därest icke nédah l defta kapitel ännorlunda stadgas.
2 mom. s^tsbidrag utgår i^ för kostnad som avser
a) lavlöning ach annan ersaftning för tjänstgöring, som enligt 20 § skall
anses fuilgjord i den kommunala anställningen;
b) anskaffande av materiel, utfusthing och annan egendom, som kommunen
ställt till förfogande,_ i den mån densamma anskaffats eller kan förväntas
komma' att'hiivudsakligén användas för annat ändamål än för civilförsvaret;
c) administration av andra åtgärder inom civilförsvaret än sådana som avse
inkvartering och därmed sammanhängande sociala uppgifter; j
d) förvaring, underhåll och kontroll av materiel, utrustning och annan egen- j
dom ; ' (a)
e) rese- och traktamentsersättning, som under tid, då civilförsvarsberedskap
icke råder, utgår .till annan än civilförsvarschef eller ställföreträdare och ej
avser delta^nde i'utbildningskurs, som för flera civilförsvarsoniråden an
ordnas av civilförsvarsstyrelsen eller länsstyrelsen eller på dessa myndig
heters föranstaltande;
f) lokaler för tannan utbildning än sådan, som anordnas av civilförsvarssty-(^','
relsen eller länsstyrelsen. >
3 mom. kommun äger erhålla statsbidrag med kostnadens hela belopp i
vad avser
a) avlöning och annan ersättning, enligt vad därom är särskilt föreskrivet,
till civilförsvarschef och ställföreträdare ävensom under civilförsvarsberedskap
till annan civilförsvarspliktig personal än sådan vars tjänstgöring skall enligt
20 § anses fullgjord i den kommunala anställningen; . 1:b)
inkvartering och därmed sammanhängande uppgifter av social natur, i .s,;.
den mån kostnaderna icke äro av beskaffenhet som i 2 mom. under a), b), d),
e) eller f) sä^, med rätt likväl för konungen att, såframt åtgärderna avse
allenast civil försvarsområdets egna invånare, bestämma statsbidraget till en
dast två tredjedelar.
di
:ile
fe
i
i.
ic,.
■ii-
fe i
fet
¬
. •'t
— . nr 536.
48 §.
1177
■>u>v
\3
imi
iwv.a
leli
):i]å
ka
:
e{!tc-.
05^
%
jn^ \
li'-'"
t-->
‘r'^,■3?''
f
statsbidrag enligt 47 faststä^les ^ör varje kal^derår ,.av. .iliisstefikejij
där ej konungen annorlunda fctrofdnar. statsibidragel må ej i något fall be
räknas å högre belopp än det vartill kostnaden i varje särskilt fall skäligen
kan skattas.
ansökan om statsbidrag för visst kalenderår skall göras före utgången .ay
nästa kalenderår, med rätt likväl för konungen att medgiva prövning av an
sökan ändå at’t den göres senare.
länsstyrelsen äger att till kommun utgiva förskott å statsbidrag i. ejoligket med
de' “närmare föreskrifter konungen meddelar.
49 §.
där särskilda omständigheter det föranleda, äger konungen medgiva, att
kommun må erhålla statsbidrag för sina kostnader jämlikt 45 § jämväl i andra
fall eller med högre belopp än förut stadgats.
50 §.
har hos kommun anställd personal, tillhörande det allmänna civilförsvaret,
jämlikt 8 § tagits i anspråk för tjänstgöring utom det egna civilförsvarsom-
rådet, äger kommunen av statsmedel erhålla skälig gottgörelse för avlöning
och annan ersättning, som kommunen på grund av 20 § utgivit för tjänst
göringen.
där under högsta civilförsvarsberedskap till allmänt civilförsvar hörande
materiel eller annan egendom avsevärt skadats på grund av fientlig verksam
het eller ock under användning utom det egna civilförsvarsområdet, äger den
kommun, 'som anskaffat materielen eller egendomen, att av statsmedel erhålla
skälig gottgörelse.
gottgörelse enligt denna paragraf bestämmes av länsstyrelsen i det län, där
den ersättningsberättigade kommunen är belägen.
. . öl §• . .ingår
municipalsamhälle eller del därav i civilförsvarsområde skola följande
särskilda bestämmelser gälla:
1. vad i 45 § 3 mom. stadgas skall äga motsvarande tillämpning å munici-
palsamhället.
2. municipalsamhället är skyldigt att till förfogande för allmänna civilför
svaret inom området ställa materiel, utrustning och annan egendom, som
är behövlig för civilförsvaret och tillhör eller innehaves av municipalsam- hället.
3. municipalsamhället äger enahanda rätt till gottgörelse av statsmedel
som beträffande kommun stadgas i 50 §.
7 kap.
fastighetsägarna och civilförsvaret, m. m.
hemskydd och verkskydd.
. ö2 §.
ägare av byggnad, för vilken hemskydd skall vara organiserat, är pliktig
att anskaffa, förvara och underhålla materiel och utrustning, som erfordras
för hemskyddets verksamhet,
ö3 §.
ägare av anläggning eller byggnad, för vilken verkskydd skall vara organi
serat, är pliktig
a) att verkställa erforderlig planläggning av verkskyddet;
i .. -k
¬
1178 1944. nr 53 .
b) att anskaffa, förvara och underhålla materiel, utrustning och andra för
nödenheter, som erfordras för verkskyddets verksamhet;
c) att i mån av behov inrätta, utrusta och underhålla ledningscentral och
andra uppehållsplatser för verkskyddspersonalen ;
d) att enligt bestämmelser som konungen utfärdar sörja för utbildning
av verkskyddspersonalen; samt
e) att i övrigt vidtaga de särskilda anordningar och åtgärder, som äro er
forderliga för verkskyddets verksamhet.
den som driver verksamhet inom anläggning eller byggnad, för vilken
verkskydd finnes, är pliktig att utgiva ersättning för tjänstgöring i verk-
skj^ddet till de i hans tjänst anställda. ersättningen skall utgå enligt de grun
der konungen bestämmer.
54 §.
ar anläggning eller byggnad i sm helhet upplåten till någon med nytt
janderätt, skall vad i 52 och 53 §§ stadgas om ägare i stället gälla nyttjande-
rättshavaren, där ej länsstyrelsen för visst fall annorlunda förordnar; dock
att, där nyttjanderätten avser kortare tid än två år, det allenast skall åligga
nyttjanderättshavaren att planlägga verkskyddet, sörja för utbildningen av
dess personal samt vårda hemskyddets eller verkskyddets materiel.
55 §.
länsstyrelsen äger, där överenskommelse ej kan träffas, förordna, att för
två eller flera byggnader eller anläggningar gemensamt hemskydd eller verk
skydd skall organiseras, samt bestämma de grunder, enligt vilka kostnaden
skall fördelas.
har jämlikt 8 § verkskydd tagits i anspråk utom anläggning eller byggnad,
för vilken det är avsett, skall skälig ersättning av statsmedel utgå dels för
vad som utgivits till verkskyddspersonalen enligt 53 § andra stycket, dels för
skada å materiel eller annan egendom, där skadan ej är ringa.
anspråk på ersättning prövas i den ordning som är stadgad beträffande
rekvisition för krigsmaktens behov,
bedrives inom anläggning eller byggnad industriell eller annan verksamhet
av väsentlig betydelse för försvaret eller folkförsörjningen oeh påkallas av
hänsyn till fara för fientlig verksamhet särskilda åtgärder till förhindrande
av spioneri och sabotage eller eljest till säkerställande av driften och före
byggande av skada, såsom anordnande av bevakning, inhägnad, maskinskydd
eller reservförråd, äger länsstyrelsen ålägga den som driver verksamheten eller,
om särskilda skäl därtill äro, anläggningens eller byggnadens ägare att vidtaga
sådana åtgärder.
i den mån driften är avsedd att fortgå även då platsen för verksamhetens
bedrivande omedelbart hotas av fientligt anfall, skola för personalen vidtagas
härav betingade särskilda skyddsanordningar.
om rätt i vissa fall till ersättning av statsmedel stadgas i 70 §.
58 §.
agare eller innehavare av byggnad eller anläggning, så ock den vilken i
fråga om tillsyn å byggnaden eller anläggningen företräder ägaren eller inne
havaren är pliktig att tillhandagå civilförsvarschefen eller annan, som verk
ställer inskrivning i civilförsvaret, med införskaffande av upplysningar rörande
dem som bo eller hava sin verksamhet inom byggnaden eller anlägguingen
samt att till dem förmedla ålägganden och andra meddelanden från civilför
svarschefen.vad
nu sagts skall äga motsvarande tillämpning å arbetsgivare eller den
som företräder honom i avseende å de i arbetsgivarens tjänst anställda.
[■
!
wt'
itä!
rl
:■
kl
v.r.
l
."5
i ji
ä)
.il zll
cj
k,-!:
••v..' '‘hl h
r .
i'!-.;.
ti'
st'iw
¬
t nr
536. 1179
skyddsrum ooh andra anordningar.
59 §.
fc.':
'n
i'r:br
ägare av anläggning eller byggnad är pliktig att inrätta, utrusta ock under
hålla enskilt skyddsrum, som jämlikt 24 § skall finnas för anläggningen eller
byggnaden.
innehar någon med nyttjanderätt fastighet eller byggnad eller del därav,
inom vilken ägaren avser att inrätta skyddsrum, äger nyttjanderättshavaren ej
motsätta sig åtgärden.'■
(j ^ 60 §.
kan ej överenskommelse träffas om anordnande av gemensamt skyddsram
efter vad i 24 § 2 mom. sägs, ankommer det på länsstyrelsen ått förordna om
sådant skyddsrum och dess belägenhet, så ock att bestämma grunderna för
kostnadens fördelning.
^ finnes ägare icke skäligen kunna inrätta erforderligt skyddsrum i egen ,‘c‘■'
^ fastighet eller byggnad och kan behovet av skyddsrum icke lämpligen till-
’.'ijt: godoses genom anordnande av gemensamt skyddsrum, äger länsstyrelsen med-
giva ägaren rätt att inrätta skyddsrum i annan tillhörig fastighet eller byggnad.
61 §.
för skada eller intrång, som genom inrättande av gemensamt skyddsrum
eller av skyddsrum i annan tillhörig fastighet eller byggnad åsamkas ägaren
till den fastighet eller byggnad i vilken skyddsrummet inrättas, må ägaren,
om skadan eller intrånget icke är att anse såsom allenast ringa, erhålla skälig
ersättning. motsvarande rätt till ersättning tillkommer jämväl nyttjanderätts- havare.
hos länsstyrelsen skall i förväg ställas pant eller borgen för ersättningens
gäldande; dock skall vad sålunda stadgas icke gälla kronan eller kommun.
62 §.
ägare ay anläggning eller byggniad är ytterligare pliktig
a) att vidtaga de särskilda anordningar som äro erforderliga för alarmering
under civilförsvarsberedskap av dem som vistas i eller vid anläggningen eller byggnaden
;
b) att vidtaga nödiga anordningar för anläggningens eller byggnadens mörk
läggning under civilförsvarsberedskap; samt
^ c) att, där det finnes vara av särskild betydelse att anläggningen eller
byggnaden maskeras, under civilförsvarsberedskap tåla eller vidtaga sådan
härför erforderlig åtgärd, som av länsstyrelsen eller, efter länsstyrelsens be-
.1.-' myndigande, av civilförsvarschefen anbefalles.
är anläggningen eller byggnaden helt eller delvis upplåten till annan, skall
j i fråga om skyldighet som under b)-sägs ägaren vara ansvarig för anskaf-
m fande odh tillpassande av mörkläggningsmateriel ävensom för anskaffande och
uppsättande av anordningar för dess anbringande, medan innehavaren skall
svara för materielens anbringande och övriga åtgärder för mörkläggningen.
vad under c) stadgas skall jämväl gälla innehavare.
om rätt i vissa fall till ersättning av statsmedel för åtgärd under c) stadgas
i 70 §.
63 §.
har byggnad, som användes eller lämpligen kan användas för bostadsända
mål, skadats genom fientlig verksamhet, är byggnadens ägare eller inneha
vare, där högsta civilförsvarsberedskap råder, pliktig att ställa sig till efter
rättelse de föreskrifter i fråga om byggnadens iordningställande, som med
delas av länsstyrelsen eller civilförsvarschefen. ej må dock på grund härav
någon åläggas skyldighet att själv ombesörja åtgärd, om härigenom oskälig
kostnad eller väsentlig olägenhet skulle åsamkas honom.
k:
•i* --------
!« ’
.t"-’'
i'
''■l.
¬
1180 1944. nr 5 ' i' a v.‘
utrymning, undanförsel och förstöring.
64 §.
har beträffande viss ort beslut om utrymning meddelats, åligger det envar
som omiattas av beslutet -att ställa sig till efterrättelse de särskilda före skrit
ter som ma nava utfärdats. ritf!
nan ben som å nu nämnd ort driver barnhem, sjukhus, ålderdomshem eller an- ,n vardanstalt är skyldig att utan ersättning ställa utrustning, som under ^
utr^jnningen icke är behövlig för någon av anstalten i sagda ort utövad verk
samhet, till förfogande för förläggning i vilken personer från anstalten skola inkvarteras.
65 §.
f
k
^ !
/irli
te
t:^1’
k fl
hii
ii!'4 t
ö(k
ål;
f
ifi.
bär till följd av utrymning förläggning anordnats för dem, som äro elever
vid eller intagna å undervisnings- eller vårdanstalt, skall vid förläggningen .
anställd personal med arbetsuppgifter, för vilkas fullgörande särskild personal (u. -
redan före utrymningen var anställd vid anstalten, avlönas av den som före
utrymningen svarade för avlöningen till sådan personal. ^ k
66 §.
har beslut meddelats om undanförsel av viss egendom, åligger det ägare
eller innehavare av sådan egendom att, om det i beslutet angivits eller av
ciyilförsvarsmyndighet påfordras, själv ombesörja undanförseln och därvid
ställa sig .till efterrättelse de bestämmelser beträffande undanförseln, som må
hava meddelats. köter hinder att ombesörja undanförseln, skall anmälan här om
o för dröjligen göras.
ägaren eller innehavaren är skyldig att, om myndighet ombesörjer undan- '
förseln, lämna nödigt biträde.
på an fordran av civilförsvarsmyndighet är ägaren eller innehavaren skyldig
att medverka vid förberedande åtgärder för undanförseln.
67 §.
för transport av egendom, som dess ägare eller innehavare verkställt till
fullgörande av beslut om undanförsel, så ock för biträde som lämnats myn
dighet med undanförsel eller med förberedande åtgärder härför, utgår ersätt
ning av statsmedel, i den mån ej omständigheterna annat föranleda. har w j’?
kostnad eljest åsamkats ägaren eller innehavaren till följd av undanförsel
och står kostnaden i uppenbart missförhållande till den nytta åtgärden kan \
medföra för honom, är han jämväl för sådan kostnad berättigad till ersättning i
av statsmedel efter vad som finnes skäligt. i
har egendom undanförts genom myndighets försorg och föreligga sådana j
omständigheter att, därest ägaren verkställt transporten, han själv skolat svara i
för kostnaden härför, är han pliktig att återgälda myndigheten samma kostnad. c
yad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i fråga om kostnad, som myn- 4
dighet haft för vård av undanförd egendom. till säkerhet för fordran som
här avses äger myndigheten att av egendomen kvarhålla så mycket som svarar
mot fordringen.
åtispråk på ersättning prövas i den ordning som är stadgad beträffande
rekvisition för krigsmaktens behov.
68 §.
vad i 66 § är stadgat i fråga om undanförsel skall i tillämpliga delar gälla
beträffande för.störing av egendom, med iakttagande att vad som sägs om '
civilfönsvarsmyndighet .skall hava avseende jämväl å militär myndighet.
för biträde med vidtagande av förberedande åtgärder för egendoms för
störing skall ersättning av statsmedel utgå efter vad i 67 § sägs.
f-.;'
0.,
•vi ,
1
.i
¬
• -r;^ v . /. nr 536. — 1181
^iiv
gemensamma bestämmelser.
69 §.
där länsstyrelsen i fråga om viss egendom finner annan åtgärd än förut i
detta kapitel sägs oundgänglig för tillgodoseende av ändamål, som civilför
svaret har att ombesörja, äger länsstyrelsen ålägga egendomens ägare eller
innehavare att tåla eller vidtaga åtgärden.
om rätt i vissa fall till ersättning av statsmedel stadgas i 70 §,
:^rm - - .......................——-‘70 ........
har jaågon medjt.ö(| av 2? 1 ålagts att anordna enskilt skyddsrum av sär-
skim^jes^iaffenhel eller med'stod av 57 §, 62 § första stycket under c) eller
60' ‘‘"§^' ‘stt‘*vistagar eller tåla åtgärd som i nämnda lagrum avses, är han för
ji 1/^ •. ^dan ringa, utgår icke ersättning.
kd-
:k r
...
anst>rå^ljdå-6r6ättoing~.nrö3fias-d.-d£rl ordning som är stadgad beträffande
rekvisition för krigsmaktens behov.
71 §.
om anläggning eller byggnad eller del därav innehaves med nyttjanderätt
vid fullbordandet av sådan särskild anordning eller åtgärd, som jämlikt denna
lag eller med stöd därav lämnad föreskrift åligger ägaren, är nyttjanderätts-
havaren, såframt därefter minst två år återstå av tiden för nyttjanderätten och
det finnes uppenbart obilligt, att ägaren skall vidkännas hela kostnaden, plik
tig att på yrkande lav ägaren utgiva skäligt bidrag härtill.
72 §.
skall för byggnad som tillhör bostadsrättsförening hemskydd organiseras
eller särskild anordning eller åtgärd vidtagas, som jämlikt denna lag byggna
dens ägare har att ombesörja, äro bostadsrättshavarna, utan hinder av vad
i föreningens stadgar bestämte, pliktiga att tillskjuta det belopp, som erfordras
för bestridande av kostnaden. a beslut om tillskott för sådant ändamål skall
vad i 60 § 1 lagen om bostadsrättsföreningar är stadgat ej äga tillämpning.
73 §.
för utrönande av de åtgärder som vidtagits eller böra vidtagas till skydd
t;' ^mot spioneri, sabotage eller skada i övrigt av fientlig verksamhet, så ock i
vad mån anläggningen eller byggnaden lämpligen kan användas för civilför-
svaret äger civilförsvarsmyndighet 'besiktiga anläggningen eller byggnaden.
. ^ 74 §.
det åligger envar att vid förfrågan av vederbörlig myndighet lämna upp-
^^lysning, huruvida och till vilken myckenhet han innehar egendom som kan
ipkomma att erfordras för civilförsvaret eller bliva föremål för åtgärd enligt
denna lag.
vägrar någon att lämna begärd upplysning eller finnes skälig anledning
misstänka, att han söker vilseleda myndighet rörande förhållanden varom
upplysning begärts, må under civil försvars beredskap undersökning verkställas
av kontor, lagerlokal eller annan lägenhet varöver han förfogar, så ock gransk
ning ske av hans handelsböcker och affärshandlingar. i fråga om befogenhet
att besluta angående undersökning eller granskning som nu nämnts samt be
träffande tid då undersökning må äga rum och förfarandet därvid skola be
stämmelserna angående husrannsakan äga tillämpning.
75 §.
såsom ägare av anläggning, byggnad eller annan egendom anses i denna
lag jämväl den, som innehar egendomen med fri förfoganderätt eller fideikom-
missrätt eller därmed jämförlig rätt.
'^9
».' ‘ 'ii-»-
\
¬
1182 1944. nr 5
8 kap. id
förfoganderätt för civilförsvarets behov.
. i.’
76 §.
i den mån det prövas nödigt för fullgörande av sådan uppgift i avseende
å civilförsvaret som åvilar kommun, äger vederbörande civilförsvarscbef, där
est bebovet icke med tillräcklig skyndsamhet kan tillgodoses genom fri\ullig
o-l ‘
överenskommelse, att för kommunens räkning, i enlighet med vad i detta ka-
tturfiril notynclta ofairlrroc riinr-ll ■px'r'in/*rn .! _____ « 1_ ^ "pitel närmare stadgas, under civilför.svarsberedskap taga i anspråk mark-
områden, byggnader, utrymmen, livsmedel, tran^o^tmedel, utrustningspepedt
lar, materiel öck annan egendom, söm finnes* inöm civilförsvarsområdet och innehaves
av annan än staten. "
vad nu stadgats skall i fråga om anordnande av allmänt skyddsrum samt^^ källarmursgenombrott
i tillämpliga delar gälla jämväl under tid, då civilför-^"
svarsberedskap icke råder; dock att vad som sägs om civilförsvarscbef skall '
hava avseende å länsstyrelsen.
då egendom tages i anspråk, skall såvitt möjligt hänsyn tagas till ägarens
eller innehavarens tillgång å egendom, varom fråga är, och behov därav för sin
näring. vad som oundgängligen erfordras för någons näring må ej utan tving
ande skäl tagas i anspråk.
78 §.
1 mom. har ägare eller innehavare av byggnad som tages i anspråk stadig
varande bostad i byggnaden, skall på anfordran nödigt bostadsutrymme där
anvisas honom och hans familj.
2 mmyi. tages byggnad eller del därav i anspråk för inkvartering av per
soner vilka till följd av beslut om utrymning lämna sin bostad och tillhör bygg
nadens ägare eller innehavare eller medlem av hans familj befolkningsgrupp
som omfattas av sådant beslut, äge han, om han vill taga bostad i byggnaden,
få åt sig där anvisat nödigt bostadsutrymme.
^ har den, som själv tillhör nu nämnd befolkningsgrupp eller i vars familj
finnes någon som tillhör sådan grupp, med ägare euer innehavare av byggnad '
som tagits i anspråk för angivna ändamål träffat avtal om upplåtande av nytt- (tj
janderätt till byggnaden eller del därav, äge nyttjanderättehavaren och hans
familj, i den mån vederbörande tillhör nyssnämnda befolkningsgrupp, få åt sig
anvisat nödigt bostadsutrymme i byggnaden.
där genom anvisande av bostadsutrymme efter vad nu sagts allvarligt hin
der skulle uppkomma för byggnadens användande till förläggning i enlighet /
med förefintlig plan, skall bostadsutrymme i stället anvisas inom annan bygg-
nad i samma civilförsvarsområde.
79 §.
markområden, byggnader och utrymmen, så ock transportmedel, vilka icke
stadigvarande erfordras för civilförsvarets behov, tagas i anspråk med nytt
janderätt. egendom, som kan antagas bliva förbrukad eller förstörd el]er kom
ma att väsentligt minska i värde, tages i anspråk med äganderåt£ ännan egen
dom tages i anspråk med nyttjanderätt, såvida icke civilförsvarschefen finner
lämpligt eller ägaren påfordrar, att egendomen övertages med äganderätt.
80 §.ägare
eller innehavare av egendom, som tagits i anspråk med nyttjanderätt,
är skyldig att, i den mån det påfordras, tåla eller vidtaga ändring eller för
flyttning av inredning eller utrustning, som hör till egendomen, samt att i öv-
flit
ji
ti:
h:
r-,;
jiij
ilir
:'4:
'r
\
^ il
j','' iv'
1.!, v*
3 oiv
,\
¬
. nr 536. 1183
>‘■1 .'; '
rig^ tåla de åtgärder beträffande egendomen, som civilförsvarscbefen finner
erforderliga.
81 §.
1 mom. har egendom tagits i anspråk jämlikt 76 § eller åtgärd vidtagits
jämlikt 80 §, är egendomens ägare eller innehavare berättigad till ersättning
efter vad nedan sägs. ersättning gäldas av den kommun, som har att i första
hand svara för tillgodoseende av det behov för vilket egendomen tages i an-
språk.
■ '‘■‘'ir® egendom, som övertages med äganderätt, lämnas ersättning med belopp, v^soih
pr6vas'^äjigt med hänsyn till nödiga kostnader vid produktion eller åter-
fötsal^jumg ’, normal handelsvinst eller andra på prissättningen regelmässigt in-
verkande förhållanden, övertages med äganderätt egendom, som på grund av
tidigare tagande i anspråk innehaves med nyttjanderätt, skall vid ersättning-
ens bestämmande skälig hänsyn tagas till den ersättning, som utgått för egen-
då egendom tages i anspråk med njhjtjanderätt, lämnas ersättning efter
enahanda grund för den för ägaren eller innehavaren förlorade avkastningen
eller nyttan. har egendömeh i. fall som'nu . sagts_ lidit skaäa eljer a-^^evärd
. o;, försämring, lämnas skälig ersättning härför. " ....- - -
har åtgärd som i 80 § sägs vidta'gits, må efter vad skäligt finnes ersätt-
ning lämnas för den kostnad ägaren eller innehavaren till följd därav fått vid-
kännas samt för skada eller avsevärd försämring, som åsamkats egendomen
genom åtgärden.
2 mom. eör transport till avlämningsplats av egendom som tagits i an språk,
för tj^spprt.tjr^emprten av ^gendbiitsom^é^f"nyttjande avhämtas,
så oek för sådan instäirelse å avlämmngsplats som föranletts av egendomens
tagande i anspråk utgår ersättning enligt de grunder konungen bestämmer.
har genom frivillig överenskommelse nyttjanderätt till egendom för det all
männa civilförsvarets behov upplåtits till kommun och lider egendomen skada
eller ^avsevärd försämring, vartill hänsyn ej tagits vid överenskommelsen, äger
upplåtaren påkalla ersättningsfrågans prövning.
' ’ ”7 t v.........................anspråk
på ersätteing prövas i den ordning, som är stadgad beträffande
behov, med iakttagande att efter taxa utgående
éfsättning till beloppet fastställes av civilförsvarschefen. ändå att egendom
som tages i anspråk är avsedd att tillhandahållas endast vid särskilda tillfäl-
^len, må ersättningen bestämmas en gång för alla, dock att inskränkning häri-
g ’^nom icke sker i rätten till ersättning för skada som ej förutsetts.
84 §.
itä-
i:vr
har någon till säkerhet för fordran panträtt i egendom som tagits i anspråk
med äganderätt, äger han, ändå att fordringen ej är till betalning förfallen,
framför ägaren rätt att ur ersättningsbeloppet utfå sin fordran. samma skall
ock gälla i fråga om den, som har rätt att kvarhålla egendomen till säkerhet för
förfallen fordran.
r;’.' ersättningsbelopp för egendom som är utmätt skall, om borgenären det
ffc.\ yrkar, _ utgivas till utmätningsmannen. avser ersättningsbeloppet egendom som
satts i kvarstad eller under skingringsförbud, skall beloppet, där part det
äskar, utgivas till överexekutor, och har denne att med beloppet förfara på
sätt i 186 § utsökningslägen är för där avsett fall stadgat.
85 §-
i den mån det prövas oundgängligt för fullgörande av annan uppgift i avse
ende å civilförsvaret än i 76 § sägs, äger civilförsvarsmyndighet, i enlighet
é,.
^ k
i * 313 —^{40024. svensk författninassamlino 194-i, nr336— 548.
l
r -
¬
11s4 >'1944. n i 6. — f
x
med vad konungen därom närmare förordnar, under civilförsvarsberedskap
taga i anspråk-egendom, som innehaves av annan än staten. härvid skola i till-
lämpliga delar bestämnielserna i 76 —^4 §§ lända till efterrättelse; dock med
iakttagande att ersättning för egendom som tagits i anspråk eller för åtgärd
som vidtagits skall utgå av statsmedel samt att ersättning, som skall utgå efter
taxa, skall till beloppet fastställas av den civilförsvarsmyndigbet, som utövat
förfoganderätten.
86 §.
vägrar eller försummar någon att behörigen eller i rätt tid tillhandahålla
civilförsvarsmyndigbet egendom som m5mdigheten, beslutat taga i anspråk, äge
polismyndighet att hos vederbörande uttaga egendomen i fråga. kan dröjs- ■
i-"'
•)
målet medföra våda och är polismyndighet icke att tillgå, tillkommer samma
rätt civilförsvarsmyndigbet. bkil'
r-'s'
9 kap. i. i.'ö
straff, vite, besvär m. m. u
87 §. ■ii’tä
si!
sl'r
/
i.
uteblir någon utan anmält laga förfall från tjänstgöring i civilförsvaret,
som jämlikt denna lag åvilar honom och vartill han blivit i vederbörlig ord- ^
ning kallad, eller avviker han olovligen därifrån, må han på framställning av
civilförsvarschefen genom polismjmdighetens försorg omedelbart på egen be
kostnad hämtas. samma lag vare, om civilförsvarspliktig utan anmält laga
förfall underlåter att efterkomma jämlikt 18 § utfärdad kallelse till personlig
inställelse.
88 §.
är någon jämlikt bestämmelse i 6 eller 7 kap. eller föreskrift som med
delas med stöd av dylik bestämmelse skyldig att något fullgöra och brister j j
vederbörande härutinnan, äger länsstyrelsen förelägga lämpligt vite. länssty- /
relsen må ock i sådant fall lämna erforderlig handräckning eller ombesörja före
skriven åtgärd samt uttaga kostnaden härför av den försumlige, i den mån '
denne icke på grund av stadgande i denna lag är berättigad till ersättning för ^
kostnaden.
/.
in
-■?9i
89 §. ^
1 mom. den som underlåter att i enlighet med 15 § lämna upplysningar ^om
där avsedda förhållanden böte tio kronor, |
varder någon fälld till ansvar för förseelse som i första stycket sägs, äge /
ock domstolen vid vite förelägga honom att fullgöra sin upplysningsskyldighetä
2 mom. civilförsvarspliktig, som jämlikt 18 § kallats att inställa sig pei(?
sonligen men utan laga förfall uteblir, böte högst femtio kronor. ^
har den civilförsvarspliktige laga förfall för sin utevaro men underlåter
han att, så snart ske kan, anmäla förfallet hos civilförsvarsmyndigbet, böte . ?;
tio kronor.
.9 mom. underlåter någon att tillhandagå med införskaffande av upplys- j ,,'
ningar eller att förmedla ålägganden och andra meddelanden efter vad i 58 § ^
sägs, .straffes med dagsböter. ■ : ,
_90§. _ 'uj;
den som underlåter att i förväg inhämta länsstyrelsens godkännande i fall, -.y
då så enligt 33 § skall ske, straffes med dagsböter. _
det åligger den, vilken gör eig skyldig till underlåtenhet som i första styc-
ket sägs, att i enlighet med ]äns.styrelsens anvisningar ändra vad som redan ut-
i ■
¬
. nr 536. 1185
s
i'l
0„
nzz
förts. samma lag vare beträffande den, vilken åsidosätter föreskrift som med
delats av länsstyrelsen vid prövning enligt 33 §•
91 §.
med dagsböter eller fängelse eller, om omständigbeterna äro synnerligen
försvårande ocb brottet begås under högsta civilförsvarsberedskap, med straff
arbete i högst två år straffes
1. den som är civilförsvarspliktig eller eljest inskriven i civilförsvaret och
i avsikt att undandraga sig sina skyldigheter underlåter att efter vederbörlig
ii;j^,-’/"ji&ailelse inställa sig till tjänstgöring i civilförsvaret eller eljest olovligen un- ijf,^'v^anhåller
sig därifrån;
2. den som under tjänstgöring i civilförsvaret vägrar åtlyda vad vederbö
rande befäl under tjänstens utövning och i vad som angår tjänsten honom be
fallt eller eljest gör sig skyldig till vårdslöshet eller försummelse vid full
görande av sin tjänsteplikt;
3. den som i fall varom i 15 § förmäles mot bättre vetande lämnar oriktig
uppgift om förhållande som i samma paragraf avses ;
4. den som i strid mot föreskriften i 19 § eller särskilt meddelat bortflytt-
ningsförbud lämnar sin vistelseort, så ock den som bryter mot stadgandet i
39 §;
5. den som med vetskap om att föreskrift om undanförsel meddelats verk-
i;.y ; ställer undanförsel i strid mot därom givna bestämmelser eller bryter mot det i
41 § stadgade förbudet eller underlåter att iakttaga villkor, som uppställts med
stöd av sistnämnda paragraf, så ock den som underlåter att iakttaga honom
jämlikt 66 § åliggande anmälningsskyldighet;
6. den som med vetskap om att föreskrift meddelats jämlikt 42 § bryter mot
förbud, som genom föreskriften meddelats, eller underlåter att iakttaga villkor,
som jämlikt nämnda lagrum uppställts;
7. den som uppenbarligen vanvårdar materiel, utrustning eller annan egen
dom, som han till förvaring mottagit av civilförsvarsmyndighet;
8. den som utan skälig anledning vägrar att låta anläggning eller byggnad
besiktigas efter vad i 73 § sägs;
9. den som- vid förfrågan jämlikt 74 § vägrar att lämna upplysning eller ock
iri: - vid sådan förfrågan eller i samband med undersökning eller granskning som
/^vses i sistnämnda paragraf söker vilseleda myndighet rörande förhållanden l^om
avses i 74 § första stycket;
10. den som med vetskap om att civilförsvarsmyndighet jämlikt 8 kap. be
slutat taga i anspråk egendom, vilken av honom innehaves, vägrar eller för
summar att behörigen eller i rätt tid tillhandahålla myndigheten egendomen
eller genom att avhända sig egendomen eller på annat sätt omöjliggör egen-
^|domens tagande i anspråk; samtipr
11. den som eljest åsidosätter föreskrift eller föreläggande, som meddelats
med stöd av denna lag eller av konungen meddelade tillämpningsbestämmelser
till lagen och ej avser åliggande, beträffande vilket vite enligt 88 § kan stadgas.
fälles någon till straff jämlikt denna paragraf, må domstolen efter ty skä
ligt finnes förklara egendom, som undanhållits, förverkad eller, om den ej kan
tillrättaskaffas, förplikta honom att utgiva ersättning för egendomens värde.
. 92 §.
har någon gjort sig skyldig till förseelse som avses i 91 § första stycket
under 1 eller 2, må civilförsvarsmyndighet, i stället för att vidtaga åtgärd för
anställande av åtal, meddela den felande tillrättavisning i enlighet med de när
mare föreskrifter konungen meddelar.
- bär den felande vid förseelsens begående icke fyllt aderton år, bör tillrätta-
visning användas, om icke förseelsen uppenbarligen har sin grund i tredska
fu-
:?4'-
:c-
i..
l- ,
>
/ '•
\
¬
1186 1944. nr
eller det av annan särskild orsak kan antagas, att tillrättavisning ej är tillfyllest
för den felandes tillrättaförande.
93 §.
vad som inhämtats vid besiktning jämlikt 73 § eller vid sådan förfrågan,
undersökning eller granskning som i 74 § sägs må ej yppas i vidare mån än
som erfordras för vinnande av det avsedda syftet. bryter någon häremot, straffes
med dagsböter eller fängelse.
94 §.
åtal för förseelse eom i 89 § sägs anhängiggöres vid polisdomstol, där så
dan är inrättad, men eljest vid allmän domstol.
åtal jämlikt 90, 91 eller 93 § anhängiggöres vid allmän domstol.
förseelse som i 91 § första stycket under 1 eller 2 sägs må, där den felande
vid förseelsens begående icke fyllt aderton år och förseelsen icke blivit be
gången under högsta civilförsvarsberedskap, av allmän åklagare åtalas alle
nast efter medgivande av civilförsvarsnämnden i den kommun, där den feland
vistas.
förseelse som i 93 § sägs må av allmän åklagare åtalas endast efter angi velse
av målsäganden.
böter och viten, som ådömas enligt denna lag, ävensom förverkad egendom
och utdömd ersättning, varom i 91 § sista stycket förmäles, tillfalla kronan
95 §.
över chdlförsvarschefs beslut i ärende, som avses i denna lag, må besvär
anföras hos länsstyrelsen inom tre veckor från det klaganden erhållit del av beslutet.
beslut,^ som enligt denna lag meddelats av länsstyrelse eller civilförsvarssty-
relsen, må överklagas hos konungen inom tid, som i allmänhet är bestämd för
överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut.
talan må icke föras mot beslut, som meddelats enligt 19, 34, 35, 37, 39, 40, 41,
42, 43, 63, 66, 68 eller 92 §.
under högsta civilförsvarsberedskap så ock eljest när särskilda skäl därtill
äro må myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna, att beslutet
skall omedelbart lända till efterrättelse.
].
.1
'1
i
as j.
!;:£
a.b'
'1lu
■-v*
[. 'jlt
.1.,
r-
li-
1;
■ i?; ’
i
96 §.
1. ni
vad i denna lag stadgas äger icke tillämpning, i den mån motsvarande för-/ —^
hållanden regleras i lagen om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanlägg-v^'
ningar. 'i
om förhållanden, som avses i denna lag, äger konungen meddela särskilda |
föreskrifter, såvitt angår anläggningar eller byggnader som äro avsedda för j krigsmaktens
behov, kommunikationsverk eller andra verk, företag eller in- /
rättningar av större omfattning eller särskild beskaffenhet samt fartyg. a97
§. c
konungen äger meddela närmare bestämmelser med avseende å tillämpningen
av denna lag.
:’jq
'^j
"n
denna lag träder i kraft den dag konungen bestämmer och gäller till och
med den 30 juni 1949.
genom denna lag upphävas;
1) luftskyddslagen den 11 juni 1937 (nr 504);
2) lagen den 31 mars 1938 (nr 90) om förfoganderätt för luftskyddets
behov;
3) lagen den 1 mars 1940 (nr 119) om skyldighet för ägare av anläggningar
och byggnader att anordna skyddsrum m. in.;
4) utrymningslagcn den 28 juni 1941 (nr 582); samt
j
■h
t
¬
. nr 536. 1187
i.tr'
, ‘•••
l
;r-i';
^■mv
^k[
■-^:v
'■ijur:
’*;* :••; •
> r ■ '*•
■ir'
sci.:-
*'.'t^..
5) lagen den 28 juni 1941 (nr 587) med vissa bestämmelser angående om
händertagande av flyktingar m. m.
följande övergångsbestämmelser skola gälla;
1. vad i lag eller särskild författning är stadgat om luftskyddschef skall
efter denna lags ikraftträdande i stället gälla om civilförsvarschef. där i lag
eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum, som ersatts ge
nom bestämmelse i denna lag, skall hänvisningen i stället gälla sådan bestäm
melse.
2. intill dess organisationsplan blivit fastställd skola såsom sådan gälla de
planer, vilka vid lagens ikraftträdande lända till efterrättelse i ämnen, som
äro avsedda att upptagas i organisationsplanen.
3. har jämlikt de före denna lags ikraftträdande gällande bestämmelserna
för anläggning eller byggnad inrättats enskilt skyddsrum, som blivit i veder
börlig ordning godkänt, må ej, med mindre särskilda skäl därtill äro, på grund
'/äav vad i 25 § stadgas anläggningens eller byggnadens ägare åläggas att in-
' ^^rätta nytt skyddsrum eller att utöka det godkända skyddsrummet, ej heller
på grund av stadgandet i 26 § åläggas att vidtaga förändringar beträffande
sådant skyddsrum eller dess byggnadstekniska anordningar.
4. förordnande som meddelats jämlikt 2 eller 3 § lagen den 21 juni 1940
(nr 645) om skyldighet att bortföra varuförråd skall gälla som om det medde
lats med stöd av 40 eller 42 § denna lag.
5. luftskyddsnämnd, där sådan finnes, samt eljest drätselkammare eller
kommunalnämnd må utan hinder av vad i 46 § sägs intill dess tre månader
förflutit från det lagen trätt i kraft vara civilförsvarsnämnd.
tjänstgöringstiden för sådana ledamöter oeh ersättare i särskild civilför
svarsnämnd, som tillsättas före den 1 januari 1945, utgår med år 1948. för
sådana ledamöter och ersättare i särskild civilförsvarsnämnd som enligt 46 §
skulle utses för längre tid än till och med den 30 juni 1949, skall tjänstgö
ringstiden upphöra nämnda dag eller vid den senare tidpunkt som framdeles
kan varda bestämd.
6. har kommun före denna lags ikraftträdande anskaffat materiel, utrust
ning eller annan egendom för civilförsvarsändamål, skola bestämmelserna i
47 § om rätt till statsbidrag icke äga tillämpning, såvitt konungen ej annor
lunda förordnar.
det alla sop vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. till yttermera
visso hava vi detta med egen hand underskrivit och med vårt kungl. sigill
bekräfta låtit.
särö den 15 juli 1944.
1- . • -
j,:
gustaf.
fl. 8.)
(socialdepartementet.) a xel h ubbestad .
i
\_
¬
Viktiga lagar inom ordning och säkerhet
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Ordningslag (1993:1617)
Säkerhetsskyddslag (2018:585)
Viktiga lagar inom ordning och säkerhet
Kamerabevakningslag (2018:1200)Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Ordningslag (1993:1617)
Säkerhetsskyddslag (2018:585)
JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet
JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet
Arbetar du med frågor som rör ordning och säkerhet? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ordning och säkerhet.