SFS 1960:74

Start / Ordning och säkerhet / Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / SFS 1960:74

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING X960 " Nr 74 och 75 Utkom fr�n trycket den 29 april I960 Nr 74 Civilf�rsvarslag; given. Stockholms slo tt den 22 april 1960. Vi GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riksdagen^, funnit gott f�rordna som f�ljer. 1 KAP. Allm�nna best�mmelser 1 �. Civilf�rsvaret har till uppgift att i de h�nseenden Konungen best�mmer ut�va s�dan verksamhet f�r rikets f�rsvar, som avser att skydda och r�dda liv och egendom vid anfall mot riket och som icke �vilar krigsmakten, s� ock annan likartad verksamhet. F�r olika slag av civilf�rsvars verksamhet skola finnas s�rskilda tj�nste� grenar. Konungen �ger f�rordna, att personal, som krigsplacerats f�r tj�nst� g�ring inom tj�nstegrenen ordnings- och bevakningstj�nst, skall, d� riket �r i krig, vara skyldig att i anslutning till tj�nstegrenen �liggande uppgifter ut�va j�mv�l s�dan f�rsvarsverksamhet, som eljest �vilar krigsmakten. S�dan personal tillh�r under krig krigsmakten. 2 �. Befinner sig riket i krig eller krigsfara, �ger Konungen f�rordna, att inom riket eller del d�rav civilf�rsvaret skall intaga f�rst�rkt beredskap ( civilf�rsvarsberedskap). N�rmare best�mmelser ang�ende olika grader av civilf�rsvarsberedskap (beredskapsgrader) meddelas av Konungen. 2 KAP. Grunddragen av civilf�rsvaret 3 �. Den centrala ledningen av civilf�rsvaret ut�vas under Konungen av civil- f�rsvarsstyrelsen. 1 Prop. 1960: 5; L=U 3; Rskr 133. 49607024. Svensk f�rfattningssamling 1960, Nr 7d och 75 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 152 I960 . Nr - " 4 �. Inom varje l�n handhar l�nsstyrelsen ledningen av civilf�rsvaret. Om civilbef�lhavares befattning med civilf�rsvaret stadgas s�rskilt. 5 �. Riket indelas i civilf�rsvarsomr�den f�r det lokala civilf�rsvaret och, i den utstr�ckning det finnes erforderligt, i s�rskilda omr�den f�r det regiov' nala civilf�rsvaret. Om indelningen f�rordnar Konungen. ' Ing� i civilf�rsvarsomr�de delar av skilda l�n, best�mmer Konungen till. vilket l�n omr�det skall h�ra i ci-sdlf�rsvarsh�nseende. L�nsstyrelsen �ger, d� det finnes �ndam�lsenligt, f�rordna om indelning^,! av civilf�rsvarsomr�de i civilf�rsvarsdistrikt. 6 �. Inom civilf�rsvarsomr�de ut�vas ledningen av civilf�rsvaret under civil� f�rsvarsberedskap samt, om Konungen i fr�ga om visst civilf�rsvarsomr�de ^ s� f�rordnar, �ven eljest av en civilf�rsvarschef. F�r civilf�rsvarseliefen' skall finnas en st�llf�retr�dare. Civilf�rsvarschef och st�llf�retr�dare utses av l�nsstyrelsen, om ej Ko'^^ nungen f�r visst civilf�rsvarsomr�de f�rordnar annorlunda. F�r ledningen under civilf�rsvarsberedskap av civilf�rsvaret inom civil- f�rsvarsdistrikt m� l�nsstyrelsen f�rordna en distriktschef. Befattningshavare vid polis- och brandv�sendet �r skyldig att mottaga' uppdrag som avses i denna paragraf. 7 �. Civilf�rsvaret skall anordnas dels som allm�nt civilf�rsvar lokalt f�r jrji�iJ�li varje chilf�rsvarsomr�de samt regionalt f�r varje f�r regionalt civilf�rsvar, riiii avsett omr�de, dels i den m�n det finnes erforderligt med h�nsyn till be-' Inl'iu byggeisens beskaffenhet eller eljest som verkskydd f�r s�rskilda anl�gg- ^ cgitji�; ningar och byggnader. ' . ESatil Lokalt allm�nt civilf�rsvar och verkskydd m� anordnas gemensamt, om det finnes �ndam�lsenligt med h�nsyn till f�rh�llandena p� viss ort och" kan ske utan minskning av civilf�rsvarets f�rm�ga att fullg�ra sina upp� gifter. 8�. Till avv�rjande av skada m� civilf�rsvaret under civilf�rsvarsberedskap tagas i anspr�k f�r uppgifter, som ej r�ra det egna omr�det eller den egna anl�ggningen eller byggnaden, enligt grunder som Konungen eller, efter . Konungens bemyndigande, cmlf�rsvarsstyrelsen best�mmer. 9 �. fullg�randet av civilf�rsvaret �vilande uppgifter. Civilf�rsvarets omfattning och beskaffenhet inom varje civilf�rsvarsoin^ r�de skall till sina huvuddrag angivas i s�rskild organisationsplan. _ " Organisationsplan uppr�ttas av l�nsstyrelsen och skall, liksom �ndrin d�ri, fastst�llas av civilf�rsvarsstyrelsen i den m�n Konungen s� f�rordnar.^ k t Om det f�r n�dig samordning av civilf�rsvaret och krigsmakten pr�vas oundg�ngligt, m� Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, �verber f�lhavaren f�rordna, att under h�gsta civilf�rsvarsberedskap milit�r myn dighet m� f�r s�rskilda fall meddela civilf�rsvarsmyndighet f�reskrift om tsrj; ti; 10 �. .fe �il � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> . Nr 74 153 3 KAP. Civilf�rsvarsplikt 11 �. I riket boende svensk medborgare �r fr�n och med det kalender�r, var� under han fyller sexton �r, till och med det kalender�r, varunder han fyller sextiofem �r, skyldig att fullg�ra s�dan tj�nstg�ring i civilf�rsvaret som hans kroppskrafter och h�lsotillst�nd medgiva (civilf�rsvarsplikt). Konungen �ger i den utstr�ckning som finnes l�mplig f�rordna, att vad s�lunda stadgats skall �ga motsvarande till�mpning � utl�nning h�r i riket. 12 �. 1 mom. Civilf�rsvarsplikt skall under tid, d� civilf�rsvarsberedskap r� der, fullg�ras i den omfattning som �r n�dig med h�nsyn till fientlig verk� samhet eller fara d�rf�r samt till behovet av utbildning och �vning i civil� f�rsvarstj�nst. 2 mom. Under annan tid �n i 1 mom. s�gs �r civilf�rsvarspliktig icke skyldig att tj�nstg�ra i civilf�rsvaret annat �n f�r utbildning och �vning. Civilf�rsvarspliktig, som j�mlikt 17 � �r inskriven i civilf�rsvaret, m� f�r utbildning tagas i anspr�lc under h�gst trettio dagar; dock m� utbildnings� tiden f�r civilf�rsvarspliktig som krigsplacerats i h�gre bef�lsbefattning el� ler i annan befattning, vilken kr�ver s�rskilda insikter eller f�rdigheter, ut� str�ckas till h�gst sextio dagar. Envar civilf�rsvarspliktig �r skyldig att under varje f�ljd av tre kalen� der�r deltaga h�gst sextio timmar i �vning, som anordnas av civilf�rsvars� myndighet. 3 mom. Utan hinder av vad i 2 mom. stadgas m� v�rnpliktig, som �r in� skriven i civilf�rsvaret, �l�ggas att deltaga i utbildning och �vning under den l�ngre tid, som han efter inskrivningen i civilf�rsvaret kunnat �l�ggas att f�r motsvarande �ndam�l tj�nstg�ra vid krigsmakten. Har Konungen beslutat att beredskaps�vning enligt 27 � 2. v�rnplikts� lagen m� anordnas vid krigsmakten, �ger Konungen tillika f�rordna, att v�rnpliktig, som avses i n�stf�reg�ende stycke, m� �l�ggas tj�nstg�ring f�r utbildning och �vning i civilf�rsvaret sammanlagt h�gst etthundra�ttio dagar ut�ver den tid, som han enligt vad f�rut sagts �r skyldig att fullg�ra s�dan tj�nstg�ring. 4 mom. Konungen meddelar n�rmare best�mmelser om den utstr�ckning, vari olika grupper av civilf�rsvarspliktiga m� tagas i anspr�k vid olika tider. 13 �. Ej m� utan tillst�nd av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av �verbef�lhavaren tj�nstg�ring i chdlf�rsvaret �l�ggas n�gon � s�dan tid, att han d�rigenom hindras fullg�ra honom p� grund av v�rnplikt eller s�som hemv�rnsman eller eljest �vilande skyldighet att tj�nstg�ra vid krigsmakten. 14 �. Om befrielse f�r vissa befattningshavare eller yrkesgrupper fr�n fullg�� rande av civilf�rsvarsplikt �ger Konungen meddela best�mmelser. F�rklarar civilf�rsvarspliktig att bruk av vapen mot annan skulle f�r ho� nom medf�ra djup samvetsn�d ocli g�r han genom intyg av minst tv� tro� v�rdiga personer sannolikt, att hans samvetsbet�nkligheter �ro allvarligt grundade, m� tj�nstg�ring inom ordnings- och bevakningstj�nsten icke �l�ggas honom. -."t. " .j � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 154 I960 . Nr 7 bostaden. Civilf�rsvarstj�nstg�ring, som kommunalt anst�lld, i civilf�rsvaret inskri� ven personal fullg�r under oivilf�rsvarsberedskap, skall anses fullgjord i den kommunala anst�llningen, om arbetsuppgifterna �ro av samma eller liknande slag. �, j , j , , Konungen m� f�rordna, att vad s�lunda stadgats betr�ffande tj�nstg�� ring under civilf�rsvarsberedskap skall g�lla �ven vid tj�nstg�ring f�r ut� bildning eller �vning under tid, d� civilf�rsvarsberedskap ej r�der. id D� ci vi If�rs varspliktig f�rsta g�ngen gjort framst�llning, som avses i andra stycket, skall han intill dess �rendet slutligt avgjorts vara fri fr�n' ^ j skyldighet att tj�nstg�ra inom ordnings- och bevakningstj�nsten. �. P� anmaning av l�nsstyrelsen eller civilf�rsvarschefen �r civilf�rsvars- pliktig skyldig att inom tid, som f�reskrivits i samband med anmaningeix, l�mna erforderliga upplysningar r�rande personliga f�rh�llanden av be� tydelse f�r fr�gan om den civilf�rsvarspliktiges tj�nstg�ring i civilf�rsvaret. 16 �. Den som kallas till tj�nstg�ring i civilf�rsvaret �r skyldig efterkomma kallelsen. �r han av laga f�rfall hindrad att inst�lla sig, skall han s� snart ske kan anm�la f�rfallet till den civilf�rsvarsmyndighet, som utf�rdat kal� lelsen. I avseende � tj�nstg�ringen skall han st�lla sig till efterr�ttelse de f�re� skrifter som meddelas honom av vederb�rande bef�l. �2 i 17 �. , Personal som �r avsedd att under civilf�rsvarsberedskap tj�nstg�ra i det allm�nna civilf�rsvaret eller i verkskyddet m� p� f�rhand uttagas d�rtill genom inskrivning i den ordning Konungen best�mmer. Vid inskrivning skall s�vitt m�jligt tillses, att personalbehovet fylles med dem som frivilligt anm�la sig till uttagning, s�framt fr�ga ej �r om perso� ner, som p� grund av kommunal anst�llning eller av annan s�rskild orsak b�ra uttagas i f�rsta hand. Inskrivning m� kunna avse, f�rutom civilf�rsvarspliktig, j�mv�l annan som f�rklarat sig villig d�rtill, minder�rig likv�l icke utan samtycke av v�rdnadshavaren. Har annan �n civilf�rsvarspliktig inskrivits, skall betr�ffande honom i till�mpliga delar g�lla vad i detta kapitel stadgas om civilf�rsvarspliktig. 18 �. Civilf�rsvarspliktig �ligger att, d� fr�ga uppkommer om hans inskriv� ning i civilf�rsvaret, efter kallelse personligen inst�lla sig � utsatt tid och plats inom det civilf�rsvarsomr�de, d�r han vistas. �r han av laga f�rfall hindrad att inst�lla sig, skall han s� snart ske kan anm�la f�rfallet till den civilf�rsvarsmyndighet, som utf�rdat kallelsen. 19 �. Under h�gsta civilf�rsvarsberedskap m� ej den, som �r inskriven i civil� f�rsvaret och krigsplacerad f�r tj�nstg�ring i lokalt civilf�rsvar, utan med� givande av civilf�rsvarschefen eller den civilf�rsvarschefen best�mmer l�m� na civilf�rsvarsomr�det, s�vida ej tj�nstg�ring utanf�r omr�det �lagts ho- nom enligt lagen den 17 december 1943 om polisens st�llning under krig. Vad s�lunda stadgats skall icke utg�ra hinder f�r den som har sin ar� betsplats eller stadigvarande bostad utom civilf�rsvarsomr�det att, d� hans : tj�nstg�ring i civilf�rsvaret till�ter det, begiva sig till arbetsplatsen eller 'fel'; 20 �. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> . Nr 74 155 21 �. Hindras n�gon genom fullg�rande av civilf�rsvarsplikt att utf�ra �taget arbete, m� det icke �beropas mot honom s�som grund f�r skadest�nd eller eljest. Om arbetstagares r�tt att under tj�nstg�ring �t det allm�nna bibeh�llas vid anst�llning och vissa med denna f�renade f�rm�ner �r s�rskilt stadgat. 4 KAP. Anordnande av skyddsrum 22 �. F�r civilf�rsvarets verksamhet och befolkningens skydd un>der krig skola skyddsrum anordnas enligt best�mmelserna i detta kapitel. Skyddsrum ben�mnes med h�nsyn till den avsedda anv�ndningen all� m�nt skyddsrum eller enskilt skyddsrum. I avseende � beskaffenJieten skall skyddsrum inr�ttas som bergfast skyddsrum eller som normalskyddsrum. 23 �. Allm�nna skyddsrum skola, i den utstr�ckning det finnes erforderligt, anordnas inom stad, k�ping och annat t�ttbebyggt omr�de, som icke �r av endast ringa omfattning och betydelse, samt annorst�des, d�r s�rskilda f�rh�llanden p�kalla det, f�r att under krig bereda skydd �t tj�nstg�rande civilf�rsvarspersonal och, om Konungen s� f�rordnar, �t befolkningen inom omr�det. Konungen eller, i den m�n Konungen s� f�rordnar, civilf�rsvarsstyrelsen utser de orter, omr�den och platser, d�r allm�nna skyddsrum f�r civilf�r� svarspersonal skola anordnas, samt fastst�ller antalet allm�nna skyddsrum � s�dan ort. De allm�nna skyddsrummens n�rmare bel�genhet skall angi� vas i organisationsplanen. 24 �. 1 mom. Enskilda skyddsrum skola inom omr�de eller � plats, som be� st�mmes av Konungen eller efter Konungens bemyndigande av civilf�r� svarsstyrelsen, anordnas vid f�ljande anl�ggningar och byggnader till skydd f�r dem, som uppeh�lla sig d�r, n�mligen vid 1. hamnar, flygplatser, j�rnv�gsstationer och d�rmed j�mf�rliga anl�gg� ningar, som �ro av vikt f�r den allm�nna samf�rdseln; 2. industriella anl�ggningar, vid vilka i regel minst tjugufem personer samtidigt �ro sysselsatta eller som tillsammans med annan eller andra n�r� bel�gna anl�ggningar utg�ra en grupp, inom vilken i regel minst tjugufem personer �ro sysselsatta; 3. anl�ggningar, som inrymma undervisnings- eller v�rdanstalter eller hotell eller pensionat och �ro avsedda att hysa minst tjugufem personer; 4. byggnader som �ro uppf�rda i mera �n tv� v�ningar och som till v� sentlig del �ro avsedda f�r bostads-, kontors- eller aff�rs�ndam�l, dock ej en- eller tv�familj shus; samt 5. andra anl�ggningar eller byggnader, inom -sulka m�nniskor bo eller eljest vanligen vistas, om l�nsstyrelsen finner skyddsrum erforderligt med h�nsyn till anl�ggningens eller byggnadens beskaffenhet och l�ge. 2 mom. F�r tv� eller flera n�rbel�gna anl�ggningar eller byggnader skall gemensamt skyddsrum vara anordnat, om anl�ggningarna eller byggnaderna ej l�mpligen kunna var f�r sig f�rses med skyddsrum. .-"-f � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1960 . Nr Jamval i andra fall m� gemensamt skyddsrum anordnas, om det vid pr� ning 1 den ordning Konungen best�mmer finnes kunna ske utan eftergiv de av skaliga anspr�k p� skydd mot skada av fientlig verksamhet. 25 �. Enskilt skyddsrum skall vara anordnat p� s�dant st�lle inom eller i n�rr lieten av anl�ggning eller byggnad, f�r vilken det �r avsett, att det snabbt kan uppn�s av dem, som vistas i anl�ggningen eller byggnaden. 26 �. 1 mom. Bergfast skyddsrum skall s� anordnas att det giver skydd mot verkningarna av alla slag av vapen, som kunna antagas komma till anv�nd� ning vid luftanfall med massinsats, samt mot andra verkningar av k�rnva� pen �n verkningarna i och n�rmast omkring detonationscentrum. Normalskyddsrum skall erh�lla s�dant utf�rande, att det giver skydd mot ,1 a) andra verkningar av alla slag av vapen, som kunna antagas komma till anv�ndning vid luftanfall med massinsats, �n omedelbar tr�ffverkan; 1 b) ti-jmkverkan av k�rnvapen i den m�n denna till sin styrka ej �versti- ; } ger tryckverkan, mot vilken normalskyddsrum skall giva skydd enligt a); "; samt "_ "' c) radioaktiv str�lning, som h�rr�r fr�n k�rnvapen. Vid anordnande av normalskyddsrum inom eller i omedelbar n�rhet avr , byggnad skall s�rskilt iakttagas att skyddsrummet f�r s�dan h�llfasthet, att ! det motst�r den belastning, som kan uppkomma, om byggnaden st�rtar'/ : saraman. i 2 mom. De byggnadstekniska anordningarna i skyddsrum skola vara aV ', stadigvarande natur. Skyddsrum skall vara f�rsett med reservutg�ng samt, om det �r anordnat i byggnad, utf�ras p� det s�tt, som med h�nsyn till / byggnadens beskaffenhet och l�ge �r mest �ndam�lsenligt. , Tekniska best�mmelser f�r de olika slagen av skyddsrum fastst�llas av' Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av civilf�rsvarsstyrelsen;'i 27 �. n Skyddsrum b�r om m�jligt inr�ttas p� s�dant s�tt att det kan nyttjas "' under fred. F�reskrifter om fredsanv�ndning av skyddsrum utf�rdas aV/ civilf�rsvarsstyrelsen. # 28 �. Allm�nt skyddsrum skall enligt Konungens best�mmande anordnas soin bergfast skyddsrum eller som normalskyddsrum. ^ Enskilt skyddsrum skall vara anordnat som normalskyddsrum, om ej ' Konungen f�r s�rskilt fall f�rordnar, att det skall fylla st�rre krav p�* skyddsf�rm�ga. 29 �. Enskilt skyddsrum, avsett f�r bostadshus, skall kunna hysa minst sa m�nga personer som ber�knas under fredstid i allm�nhet vara bosatta inom byggnaden. . ' Det antal personer som enskilt skyddsrum, avsett f�r annan anl�ggning eller byggnad, skall kunna hysa best�mmes enligt grunder, som Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, civilf�rsvarsstyrelsen fastst�ller. H� vid m� ej kr�vas att skyddsrummet skall kunna hysa flera personer �n s under fredstid i allm�nhet vistas i anl�ggningen eller byggnaden. ^J Konungen �ger f�r s�rskilda fall f�rordna att enskilt skyddsrum s ^ fylla st�rre krav p� utrymme �n som f�ljer av denna paragraf. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> . Nr 7i 157 f� 30 � . D�rest anordnande j�mlikt best�mmelserna i 2326 samt 29 �� av skyddsrum, som skall vara normalskyddsrum och som icke enligt Ko� nungens f�rordnande skall fylla s�rskilda krav p� skyddsf�rm�ga eller ut� rymme, pr�vas medf�ra osk�lig kostnad, �ger l�nsstyrelsen medgiva undan- EU tag fr�n best�mmelserna om normalskyddsrum. Dylikt undantag m� ock eljest medgivas i den m�n det kan ske utan eftergivande av sk�liga anspr�k p� skydd mot skada av fientlig verksamhet. Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, civilf�rsvarsstyrelsen �ger medgiva undantag fr�n best�mmelserna i 26 � om beskaffenheten av bergfast skyddsrum. 31 �. Finnes skyddsrum l�mpligen b�ra anordnas � allm�n plats eller annat ^ omr�de, som enligt g�llande byggnadsbest�mmelser ej f�r bebyggas eller �r avsett f�r s�rskilt �ndam�l, m� l�nsstyrelsen medgiva undantag fr�n byggnadsbest�mmelserna, ijife 32 �. Har p� grund av f�reskrift i denna lag skyddsrum anordnats i k�llare till byggnad eller byggnader, som utg�ra eller tillh�ra sluten kvarters- bebyggelse eller annan sammanh�ngande bebyggelse av minst fyrtio me� ters l�ngd, och finnes i bebyggelsen byggnad med mer �n tv� v�ningar, m� 5!i i civilf�rsvarschefen, d� ledningen av civilf�rsvaret ankommer p� honom, liii och eljest l�nsstyrelsen f�rordna, att �ppning skall upptagas i k�llarmur js!? mellan olika delar av bebyggelsen (k�llarmursgenomhrott), d�rest f�re� skrivna reservutg�ngar pr�vas icke s�kerst�lla de f�rbindelser ut�t, som �ro n�diga i h�ndelse av byggnadsras. aTti 33 �. ^ I de fall, d� skyldighet f�religger att s�ka byggnadslov, ankommer det p� byggnadsn�mnden att vid pr�vning av ans�kan om s�dant lov tillse, att byggnadsf�retaget �verensst�mmer med best�mmelserna i detta kapitel och med st�d d�rav meddelade f�reskrifter. I fr�ga om anl�ggning eller bygg� nad, som avses i 24 � 1 mom. 13, s� ock i fr�ga om bergfast skyddsrum skall av byggnadsn�mnd meddelat lov till nybyggnad av n�mnden under- i jlu; st�llas l�nsstyrelsens pr�vning i de h�nseenden nyss sagts, g� Vill n�gon, d� skyldighet ej f�religger att s�ka byggnadslov, utf�ra ny� byggnad, betr�ffande vilken g�ller skyldighet att anordna skyddsrum, �ligger det honom att i f�rv�g inh�mta l�nsstyrelsens godk�nnande av bygg� nadsf�retaget i omf�rm�lda h�nseenden, dock ej i fr�ga om byggnad som tillh�r kronan. Vad i denna paragraf s�gs om nybyggnad skall ock g�lla om s�dan f�r�ndring av befintlig byggnad som enligt vad Konungen d�rom stadgat �r att h�nf�ra till nybyggnad. 5 KAP. S�rskilda civilf�rsvars�tg�rder vid krig eller krigsfara Utrymning och inkvartering 0^ 34 �. 10 Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, �ger Konungen eller den :r0 myndighet Konungen best�mmer uppmana eller �l�gga inv�nare inom om- r�de, som blivit eller kan antagas bliva utsatt f�r fientlig verksamhet eller 40 Inom vilket eljest milit�ra �tg�rder av synnerlig betydelse vidtagas eller � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 158 I960 . Nr Bortflyttnings- och inflyttningsf�rbud 37 �. Konungen eller den myndighet Konungen best�mmer �ger vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, meddela f�rbud f�r dem som uppeh�lla sig inom visst omr�de att l�mna detta (bortflyttningsf�rbud). Myndighet, som betr�ffande visst omr�de beslutat om utrymning, �ger utan s�rskilt bemyndigande meddela dem inom omr�det, vilka icke omfat� tas av utrymningsbeslutet, f�rbud som i f�rsta stycket s�gs. Vid krig eller krigsfara �ger Konungen eller myndighet, som Konungen best�mmer, i fr�ga om visst omr�de j�mv�l f�rbjuda att den, som icke �r bosatt inom detta, tager uppeh�ll inom omr�det (inflyttningsf�rbud). Allm�nna p�bud 39 �. Om alarmering och m�rkl�ggning, s� ock om trafiken samt den allm�nna ordningen och s�kerbeten under civilf�rsvarsberedskap �ger Konungen meddela s�rskilda best�mmelser. kunna f�rv�ntas, att l�mna sin bostad och taga uppeh�ll utom angivet c r�de under den tid, f�r vilken uppmaningen eller �l�ggandet g�ller (utrym ning). ^ Har �l�ggande om utrymning meddelats, m� j�mv�l f�rordnas att den som �r bosatt inom viss del av det med utrymningsbeslutet avsedda omr�det skaU < s�som ett led i utrymningen taga uppeh�ll inom annan del av omr�det (om- \ flyttning). Ej m� uppmaning eller �l�ggande som i denna paragraf s�gs meddelas i " vidare m�n �n det pr�vas erforderligt f�r att skydda befolkningen mot f�lj� derna av fientlig verksamhet eller eljest h�nsynen till rikets f�rsvar kr�ver det. 35 �. I den m�n det pr�vas n�digt f�r vinnande av det med utrymning avsedda syftet �ger Konungen eller den mjmdigbet Konungen best�mmer meddela f�reskrifter r�rande uppeb�llsplats f�r dem, som p� grund av beslutet om ^ utrymning l�mna sin bostad. " . 36 �. riiei�j' Inom civilf�rsvarsomr�de skola vidtagas �tg�rder f�r inkvartering och iitspisning av samt annat bist�nd �t dem, som blivit i behov h�rav i anled- ning av krigsskada eller utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanh�ngande f�rh�llanden. te sal te 38 �. Bortflyttningsf�rbud m� meddelas allenast, a) d� det kan befaras, att �tg�rder av synnerlig betydelse, vilka vidtagas eller sannolikt komma att vidtagas inom omr�det av krigsmakten eller civilf�rsvaret, eljest skulle bliva v�sentligt f�rsv�rade; b) d� tillg�ngliga transportmedel �ro n�dv�ndiga f�r transporter, som . . b�ra �ga f�retr�de framf�r bortflyttningen; c) d� bortflyttning �r f�renad med uppenbar livsfara; eller d) d� behovet i orten av arbetskraft f�r civilf�rsvarets verksamhet eljest , icke skulle bliva tillgodosett. . . " t Inflyttningsf�rbud m� meddelas allenast, d� f�rh�llande som angivits ' ovan under a) f�religger eller d� inflyttningen �r f�renad med uppenbar y', " ^ livsfara. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> .Nr 74: 159 L�nsstyrelsen �ger f�rordna, att s�lunda utf�rdade best�mmelser skola �ga till�mpning j�mv�l under civilf�rsvars�vning, och d�rvid tillika meddela f�reskrifter, i vad m�n allm�nheten samt industrier och andra f�retag skola medverka vid �vningen; dock skall, om denna �r avsedd att p�g� l�ngre tid �n tre dagar. Konungens medgivande till f�rordnandet inh�mtas. Under h�gsta civilf�rsvarsberedskap �ger l�nsstyrelsen f�rordna om f�r� bud mot anv�ndande av samlingslokal, s�vitt f�r bes�kande i lokalen be� r�knat skyddsrum icke finnes att tillg�. 6 KAP. Kommunerna och civilf�rsvaret 40 �. 1 mom. Det �ligger kommun att a) genom sina myndigheter l�mna l�nsstyrelsen och civilf�rsvarschefen bitr�de i s�dana fr�gor r�rande civilf�rsvaret som hava samband med de s�rskilda myndigheternas verksamhetsomr�den, varvid kommun bland an� nat har att p� d�rom gjord framst�llning tillhandah�lla tillg�ngliga, f�r civilf�rsvaret erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt; b) i enlighet med g�llande organisationsplan inr�tta och utrusta allm�n� na skyddsrum samt vidtaga andra byggnadsanordningar �vensom reserv� anordningar f�r vatten-, gas- och elektricitetsf�rs�rjningen s� ock under ci� vilf�rsvarsberedskap, i den omfattning civilf�rsvarsstyrelsen eller efter den� nas allm�nna anvisningar l�nsstyrelsen best�mmer, utf�ra skyddsrum och vidtaga andra byggnadstekniska �tg�rder avseende det lokala civilf�rsvaret, oalctat �tg�rderna icke upptagits i organisationsplanen; c) utf�ra k�llarmursgenombrott f�r allm�nna och enskilda skyddsrum; d) v�rda och underh�lla de under b) omf�rm�lda anordningarna; e) f�rvara och underh�lla s�dan f�r det allm�nna civilf�rsvarets ord� nings- och bevakningstj�nst, brandtj�nst samt tekniska tj�nst anskaffad materiel, som icke utg�r personlig utrustning f�r tj�nstegrenarnas personal; f) tillhandah�lla l�mpliga lokaler f�r civilf�rsvarets administration samt, i den m�n skyldighet h�rutinnan icke �vilar �gare eller innehavare av an� l�ggning eller byggnad, f�r f�rvaring av annan materiel och utrustning f�r civilf�rsvaret �n som avses under e) �vensom f�r utbildningsverksamheten inom civilf�rsvaret; g) svara f�r avl�ning och annan ers�ttning till personal, vars tj�nstg�� ring i civilf�rsvaret enligt 20 � skall anses fullgjord i kommunal anst�ll� ning; h) under civilf�rsvarsberedskap samt vid utbildning och �^^ling, i den omfattning organisationsplanen angiver, till allm�nna civilf�rsvarets f�r� fogande st�lla kommunen tillh�rig materiel och annan egendom; samt i) � trafikled eller annan allm�n plats, d�r kommunen ansvarar f�r gatu- eller v�gbelysning, vidtaga erforderliga anordningar f�r den v�gle� dande belysning, som enligt organisationsplanen skall finnas d�r under m�rkl�ggning. 2 mom. D�rest �tg�rd, som avses i 1 mom. b)e), enligt organisations� planen h�nf�r sig till flera i samma civilf�rsvarsomr�de helt eller delvis in� g�ende kommuner, skall den kommun l�nsstyrelsen best�mmer vidtaga �t� g�rden och f�rskjuta kostnaderna d�rf�r. I den m�n kostnaderna icke t�ckas av statsmedel, skola de �rligen f�r� delas mellan kommunerna i f�rh�llande till det antal skattekronor och skatte�ren, som inom varje kommun eller del av kommun p�f�rts de skatt- 50607024. Svensk f�rfattningssamling 1960, Nr 74 och 75 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 160 I960 . Nr Si/�rl skyldiga vid n�stf�reg�ende �rs taxering till allm�n kommunalskatt. P� st�r kommun, att s�rskilda sk�l finnas f�r annan f�rdelningsgrund, s�som att vidtagen �tg�rd kan antagas bliva till s�rskilt gagn f�r viss kommun, eller uppkommer eljest tvist mellan kommunerna betr�ffande skyldigheten att bidraga till kostnaderna, �ger l�nsstyrelsen efter framst�llning f�rordna, hur f�rdelningen skall ske. S�dan framst�llning skall g�ras sist inom tre m�nader efter det kommun anmodats erl�gga sin kostnadsandel eller, om framst�llningen g�res av kommun, som f�rskjutit kostnaderna, efter ut� g�ngen av det kalender�r, under vilket desamma f�rskjutits. Till den kom� mun, som f�rskjutit kostnaderna, hava �vriga kommuner att i �verens� st�mmelse med f�rdelning som nu sagts utgiva p� dem bel�pande andelar. Vad i andra stycket stadgas skall �ga motsvarande till�mpning betr�f- fande s�dan i 1 mom. g) avsedd kostnad som uppkommit under civilf�r- svarsberedskap och h�nf�r sig till �ndam�l, vilket angivits i organisations- Li planen s�som gemensamt f�r flera kommuner, samt betr�ffande f�rlust i anledning av skada � kommun tillh�rig materiel eller annan egendom, som j�mlikt 1 mom. h) under civilf�rsvarsberedskap st�llts till civilf�rsvarets f�rfogande f�r �ndam�l som nu sagts. 3 mom. N�rmare best�mmelser r�rande samordningen mellan de kommu� nala myndigheternas verksamhet och civilf�rsvaret meddelas av Konungen. 41 �. 1 mom. I varje kommun skola de kommunen med avseende � civilf�r� svaret �vilande uppgifterna handhavas av en civilf�r svarsn�mnd. Kommun �ger tills�tta s�rskild civilf�rsvarsn�mnd. Under civilf�rsvars� beredskap m� Konungen f�rordna, att s�rskild civilf�rsvarsn�mnd skall tills�ttas. D�r s�rskild ciA�lf�rsvarsn�mnd ej finnes, skall i stad dr�tselkammaren och i annan kommun kommunaln�mnden vara civilf�rsvarsn�mnd; kom� mun dock obetaget att uppdraga �t annat kommunalt organ att vara cml- f�rsvarsn�mnd. 2 mom. Ledam�ter och suppleanter i s�rskild civilf�rsvarsn�mnd v�ljas av kommunens fullm�ktige till det antal fullm�ktige best�mma. Antalet ledam�ter m� dock icke vara under fem. Valet skall vara proportionellt, d�rest det beg�res av minst s� m�nga v�ljande, som motsvara det tal, vilket erh�lles, om samtliga v�ljandes antal delas med det antal personer valet avser, �kat med 1. Om f�rfarandet vid s�dant proportionellt val �r s�rskilt stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionellt skall tillika best�mmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tj�nstg�ring. I fr�ga om civilf�rsvarsn�mnd i annan kommun �n Stockholm skall d�r� j�mte vad i 3242 �� kommunallagen �r stadgat r�rande kommunens sty� relse �vensom i 45 � andra och tredje styckena samma lag i fr�ga om d�r avsedd n�mnd �ga motsvarande till�mpning, dock att det ej �r erforderligt ^ att protokoll upptager annat �n f�rteckning � n�rvarande ledam�ter ocli , beslutet i varje �rende. _ t Betr�ffande civilf�rsvarsn�mnd i Stockholm skola, ut�ver vad i detta mo� ments f�rsta stycke s�gs, best�mmelserna i 51 � kommunallagen f�r Stock� holm �ga till�mpning, varj�mte skall g�lla vad stadsfullm�ktige med iakt� tagande av stadgandena i sagda lag f�reskriva. Protokoll som f�res vid ci\�lf�rsvarsn�mndens sammantr�de beh�ver dock ej upptaga annat �n f�r� teckning � n�rvarande ledam�ter och beslutet i varje �rende. 3 mom. Vid civilf�rsvarsn�mnds sammantr�de �ger civilf�rsvarschefen, �ven om han ej �r ledamot eller suppleant, n�rvara och deltaga i �verl�gg� ningarna men ej i besluten. Om han s� �nskar, �ger han f� sin mening an- tecknad till protokollet. I � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> . Nr Ii 161 L�nsstyrelsen �ger kalla civilf�rsvarsn�rand att sammantr�da med l�ns� styrelsen eller f�retr�dare f�r denna. Under civilf�rsyarsberedskap �vensom eljest, d� ledningen av civilf�rsvaret ankommer p� civilf�rsvarschefen, �ger denne p�kalla sammantr�de av n�mnden f�r behandling av uppgivna fr�gor. 42 �. F�r kostnad, som kommun f�tt ^ndk�nnas p� grund av �tg�rd enligt 40 � 1 mom. b) eller c) eller 54 �, �ger kommunen erh�lla statsbidrag med tv� tredjedelar av kostnadens belopp, i den m�n kostnaden kan anses sk�lig. Fr�n anskaffningskostnaden f�r skyddsrum, som inr�ttas av kommun, skall vid bidragets best�mmande dragas v�rdet av fredsanv�ndningen. Till an� skaffningskostnaden skall h�rvid h�nf�ras j�mv�l den merkostnad, som betingas av att skyddsrummet utf�res f�r fredsanv�ndning. Innan medel firmas tillg�ngliga f�r ber�knat statsbidrag m� skyldighet f�r kommun att vidtaga �tg�rd enligt 40 � 1 mom. b) eller c) ej g�ras g�l� lande mot kommunen. Statsbidrag fastst�lles f�r varje kalender�r av l�nsstyrelsen, om ej Ko� nungen annorlunda f�rordnar. Ans�kan om statsbidrag f�r visst kalender- �r skall g�ras f�re utg�ngen av n�sta kalender�r. N�r sk�l �ro d�rtill, m� Jrh dock ans�kan pr�vas, oalitat den g�res senare. Finner l�nsstyrelsen ans�k� ningen s�som f�r sent inkommen ej b�ra upptagas till pr�vning, skall av- 2;,;. visningsbeslutet underst�llas Konungen. -j L�nsstyrelsen �ger att till kommun utgiva f�rskott � statsbidrag i enlig- /tjf. het med de n�rmare f�reskrifter Konungen meddelar. 43 �. D�rest s�rskilda omst�ndigheter f�ranleda det, �ger Konungen medgiva, att kommun m� f�r kostnad, som kommunen f�tt vidk�nnas p� grund av ^ �tg�rd enligt 40 � 1 mom. b) eller c) eller 54 �, erh�lla h�gre statsbidrag �n i 42 � stadgas. 44 �. Tillhandah�ller kommun lokaler f�r civilf�rsvarets administration, f�r f�rvaring av annan materiel eller utrustning f�r civilf�rsvaret �n som avses i 40 � 1 mom. e) eller f�r annan civilf�rsvarsutbildning �n s�dan som avser det egna civilf�rsvarsomr�dets personal, skall sk�lig ers�ttning d�rf�r ut� givas av statsmedel. 45 �. ^ Har kommunalt anst�lld personal, tillh�rande det allm�nna civilf�rsva- ret, j�mlikt 8 � tagits i anspr�lc f�r uppgifter som ej r�ra det egna civilf�r- svarsomr�det, �ger kommunen av statsmedel erh�lla sk�lig gottg�relse f�r avl�ning och arman ers�ttning, som kommunen till f�ljd av best�mmelserna i 20 � utgivit f�r tj�nstg�ringen. Om under h�gsta civilf�rsvarsberedskap materiel eller annan egendom, som kommun enligt g�llande organisationsplan st�llt till allm�nna civil� f�rsvarets f�rfogande, avsev�rt skadats p� grund av fientlig verksamhet el� ler ock under anv�ndning utom det egna civilf�rsvarsomr�det, �ger kom� munen erh�lla sk�lig gottg�relse av statsmedel. Gottg�relse enligt denna paragraf best�mmes av l�nsstyrelsen i det l�n, d�r den ers�ttningsber�ttigade kommunen �r bel�gen. 46 �. Ing�r municipalsamh�lle eller del d�rav i civilf�rsvarsomr�de skola f�l� jande s�rskilda best�mmelser g�lla: 1) Vad som stadgas i 40 � 1 mom. a) samt g), b) oeh i) j�mte d�rtill � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 162 I960 . Nr anslutande best�mmelser i 40 � 2 mom. skall �ga motsvarande till�mp � municipalsamjl�llet. , ' 2) Municipalsamh�llet �ger samma r�tt till gottg�relse av statsmedel so betr�ffande kommun stadgas i 45 �. 7 KAP. Fastighets�garna och civilf�rsvaret, m. m. Verkskydd m. m. 47 �. _ , �gare av anl�ggning eller byggnad, f�r vilken verkskydd skall vara or- ganiserat, �r pliktig jcfe' a) att planl�gga verkskyddet; rS b) att anskaffa, f�rvara och underb�lla materiel, utrustning och andra ' f�rn�denheter, som erfordras f�r verkskyddets verksamhet; c) att i m�n av behov inr�tta, utrusta och underh�lla ledningscentral och andra uppeh�llsplatser f�r verkskyddspersonalen; d) att enligt best�mmelser, som Konungen utf�rdar, bestrida kostnader f�r utbildning av verkskyddspersonalen; e) att p� anmodan av civilf�rsvarsmyndighet tillhandah�lla denna de upplysningar och handlingar r�rande anl�ggningen eller byggnaden eller , d�r bedriven eller till�mnad verksamhet, som �ro erforderliga f�r myndig� hetens befattning med verkskyddet; samt f) att i �vrigt vidtaga de s�rskilda anordningar och �tg�rder, som �ro erforderliga f�r verkskyddets verksamhet. Utbildning av verkskyddspersonal genomf�res av civilf�rsvarsmyndighet, i den m�n l�nsstyrelsen ej medgiver att utbildning m� ske genom �garens f�rsorg. Den som driver verksamhet inom anl�ggning eller byggnad, f�r vilken verkskydd finnes, �r pliktig att utgiva ers�ttning f�r tj�nstg�ring i verk- skyddet till de i hans tj�nst anst�llda. Ers�ttningen skall utg� enligt de grunder Konungen best�mmer. 48 �. �r anl�ggning eller byggnad i sin helhet uppl�ten till n�gon med nytt� jander�tt, skall vad i 47 � stadgas om �gare i st�llet g�lla nyttj ander�tts- havaren, om ej l�nsstyrelsen f�r visst fall f�rordnar annorlunda; dock att, d� nyttj ander�tten avser kortare tid �n tv� �r, det allenast skall �ligga nyttjander�ttshavaren att planl�gga verkskyddet, bestrida kostnad f�r ut� bildning av dess personal, tillhandah�lla upplysningar och handlingar samt v�rda verkskyddets materiel. 49 �. L�nsst3Trelsen �ger, om �verenskommelse ej kan tr�ffas, f�rordna att f�r tv� eller flera anl�ggningar eller byggnader gernensamt verkskydd sk^l; organiseras samt best�mma de grunder, enligt vilka kostnaden skall f�r^ delas. 50 �. Gemensam organisation f�r lokalt allm�nt civilf�rsvar och ett eller flera, verkskydd skall grundas p� avtal mellan l�nsstyrelsen och den eller dem, som �ro skyldiga att anordna verkskydd. I avtalet skola grunderna f�r or� ganisationen och f�r f�rdelningen av kostnaderna f�r denna angivas. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> . Nr 74 163 51 �. ^ Har j�mlikt 8 � verkskydd tagits i anspr�k f�r uppgifter som ej r�ra den anl�ggning eller byggnad, f�r vilken det �r avsett, skall sk�lig ers�ttning utg� av statsmedel dels f�r vad som utgivits till verkskyddspersonalen e^igt 47 � tredje stycket, dels f�r skada � materiel eller annan egendom, d�rest skadan ej �r ringa. Anspr�k p� ers�ttning pr�vas i den ordning som �r stadgad betr�ffande rekvisition f�r krigsmaktens behov. 52 �. �gare eller innehavare av anl�ggning eller byggnad, s� ock den som i fr�ga om tillsyn d�r� f�retr�der �garen eller innehavaren �r pliktig att tillhandag� civilf�rsvarsmyndighet med att anskaffa upplysningar om dem som bo eller �ro verksamma inom anl�ggningen eller byggnaden samt att till dem f�rmedla �l�gganden och andra meddelanden fr�n civilf�rsvars� myndighet. Vad nu sagts skall, s�vitt g�ller anst�llda, �ga motsvarande till�mpning � arbetsgivaren och den som f�retr�der honom. Skyddsrum och andra anordningar 53 �. i mom. Enskilt skyddsrum, som enligt 24 � skall finnas f�r anl�ggning eller byggnad, skall inr�ttas, utrustas och underh�llas av dennas �gare. Den som med nyttjander�tt innehar fastighet eller byggnad eller del d�r� av m� ej hindra �garen att d�r inr�tta skyddsrum. 1 skyddsrummets utrustning skall ing� brand- och sjukv�rdsmateriel en� ligt anvisningar, som utf�rdas av civilf�rsvarsstyrelsen. 2 mom. Upph�r inom visst omr�de eller � viss plats skyldighet att anordna enskilt skyddsrum, m� Konungen eller myndighet, som Konungen best�m� mer, f�rordna, att d�r befintliga skyddsrum likv�l skola utrustas och under� h�llas. 54 �. Skall ett i organisationsplanen upptaget allm�nt skyddsrum inr�ttas som bergfast skyddsrum p� mark, som �ges eller nyttjas av annan �n kom� mun, m� l�nsstyrelsen medgiva honom att i st�llet f�r kommunen inr�tta och utrusta skyddsrummet, d�rest det kan ske utan ol�genhet f�r skydds� rumsfr�gans ordnande. Anordnaren �ger f�r s�dant fall att enligt de all� m�nna f�reskrifter Konungen meddelar av kommunen utf� den del av an� l�ggningskostnaden, som �verstiger sk�ligt fredsanv�ndningsv�rde. F�rdel� ningen av kostnaden i fall som h�r avses best�mmes av l�nsstyrelsen. 55 �. Kan ej �verenskommelse tr�ffas om anordnande av gemensamt skydds� rum efter vad i 24 � 2 mom. f�rsta stycket s�gs, ankommer det p� l�nssty� relsen att f�rordna om s�dant skyddsrum och dess bel�genhet, s� ock att be� st�mma grunderna f�r kostnadens f�rdelning. Finnes �gare icke sk�ligen kunna inr�tta erforderligt skyddsrum i egen fastighet eller byggnad och kan behovet av skyddsrum icke l�mpligen till� godoses genom anordnande av gemensamt skyddsrum, �ger l�nsstyrelsen medgiva �garen r�tt att inr�tta skyddsrum i annan tillh�rig fastighet eller byggnad. F�r skada eller intr�ng, som genom inr�ttande av gemensamt skydds� rum eller av skyddsrum i annan tillh�rig fastighet eller byggnad �samkas � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> i? 164 I960 . Nr ^ : �garen till den fastighet eller byggnad, i vilken skyddsrummet inr�ttas, �garen, om skadan eller intr�nget icke �r att anse s�som allenast rin erh�lla sk�lig ers�ttning. Motsvarande r�tt till ers�ttning tillkommer j�m v�l nyttjander�ttshavare. Hos l�nsstyrelsen skall i f�rv�g st�llas pant eller borgen f�r ers�ttningens ^ g�ldande; dock skall vad s�lunda stadgas icke g�lla kronan eller kommunt 57 �. �gare av anl�ggning eller byggnad �r pliktig a) att vidtaga erforderliga anordningar f�r alarmering av dem som vis- tas i eller vid anl�ggningen eller byggnaden; b) att vidtaga erforderliga anordningar f�r m�rkl�ggning av anl�gg� ningen eller byggnaden; c) att, om det finnes vara av s�rskild betydelse att anl�ggningen eller byggnaden maskeras, under civilf�rsvarsberedskap t�la eller vidtaga s�dan h�rf�r erforderlig �tg�rd, som anbefalles av l�nsstyrelsen eller, efter l�ns- styrelsens bemyndigande, av civilf�rsvarscbefen, samt d) att, enligt vad Konungen d�rom f�rordnar, f�rbereda och under civil- ' f�rsvarsberedskap f�rse anl�ggningen eller byggnaden med anordningar, som kunna bereda dem som vistas d�r sk�ligt skydd mot radioaktiv str�l� ning. �r anl�ggningen eller byggnaden helt eller delvis uppl�ten till annan, skall i fr�ga om skyldighet som angives under b) och d) �garen vara an� svarig f�r anskaffning och tillpassning av materielen �vensom f�r anskaff- > ning och upps�ttning av anordningar f�r dess anbringande, medan inne- bavaren skall svara f�r materielens anbringande och �vriga �tg�rder f�r dess anv�ndning. Vad under c) stadgas skall g�lla j�mv�l innehavare. " 58 �. Har byggnad, som anv�ndes eller l�mpligen kan anv�ndas f�r bostads� �ndam�l, skadats genom fientlig verksamhet, �r byggnadens �gare eller innehavare under h�gsta civilf�rsvarsberedskap pliktig att f�lja de f�re� skrifter i fr�ga om byggnadens iordningst�llande, som meddelas av l�ns� styrelsen eller civilf�rsvarscbefen. Ej m� dock n�gon �l�ggas att ombes�rja �tg�rd, som skulle medf�ra osk�lig kostnad eller v�sentlig ol�genhet f�r honom. Utrymning 59 �. Har beslut meddelats om utrymning av visst omr�de, �ligger det envar, som omfattas av beslutet, att f�lja de s�rskilda f�reskrifter, som utf�rdas i anledning h�rav. Den som inom omr�det driver sjukbus, barnhem, �lderdomshem eller annan v�rdanstalt �r skyldig att utan ers�ttning tillhandah�lla civilf�rsvars- myndighet utrustning, som efter utrymningen icke erfordras f�r anstaltens verksamhet inom omr�det, f�r f�rl�ggning, i vilken personer fr�n anstalten skola inkvarteras, 60 �. Den som svarar f�r avl�ning av personal vid undervisnings- eller v�rd� anstalt �r skyldig att avl�na personal med motsvarande arbetsuppgifter vid f�rl�ggning, som efter anstaltens utrymning anordnats f�r dennas ele- ver eller intagna. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Nr 74 165 Gemensamma hest�mmelser 61 �. Finner l�nsstyrelsen i fr�ga om viss egendom annan �tg�rd �n f�rut i detta kapitel s�gs oundg�nglig f�r tillgodoseende av �ndam�l, som civil� f�rsvaret har att ombes�rja, �ger l�nsstyrelsen �l�gga egendomens �gare eller innehavare att t�la eller vidtaga �tg�rden. 62 �. Den som med st�d av 28 eller 29 � �lagts att anordna enskilt skyddsrum av s�rskild beskaffenhet eller storlek s� ock den som med st�d av 57 � f�rsta stycket c) eller 61 � �lagts att vidtaga eller t�la �tg�rd, som avses i n�mnda lagrum, �r ber�ttigad till sk�lig ers�ttning av statsmedel f�r kost� nad eller skada, som �samkats honom. Vid ers�ttningens best�mmande skall h�nsyn tagas till den nytta, �tg�rden kan medf�ra f�r honom. �r kostnaden eller skadan ringa, utg�r icke ers�ttning. Anspr�k p� ers�ttning pr�vas i den ordning som �r stadgad betr�ffande rekvisition f�r krigsmaktens behov. 63 �. Om anl�ggning eller byggnad eller del d�rav innehaves med nyttjander�tt vid fullbordandet av s�dan s�rskild anordning eller �tg�rd, som j�mlikt denna lag eller med st�d d�rav l�mnad f�reskrift �ligger �garen, �r nytt- jander�ttshavaren, s�framt d�refter minst tv� �r �terst� av tiden f�r nytt- jander�tten och det finnes uppenbart obilligt, att �garen skall vidk�nnas hela kostnaden, pliktig att p� yrkande av �garen utgiva sk�ligt bidrag b�r� till. 64 �. Skall f�r byggnad, som tillh�r bostadsr�ttsf�rening, s�rskild anordning eller �tg�rd vidtagas, som byggnadens �gare j�mlikt denna lag bar att om� bes�rja, �ro bostadsr�ttsbavarna, utan binder av vad i f�reningens stadgar best�mts, pliktiga att tillskjuta det belopp, som erfordras f�r bestridande av kostnaden. � beslut om tillskott f�r s�dant �ndam�l skall vad i 60 � 1. lagen om bostadsr�ttsf�reningar �r stadgat ej �ga till�mpning. 65 �. F�r utr�nande av vilka �tg�rder som vidtagits eller b�ra vidtagas inom eller vid anl�ggning eller byggnad f�r bevakning, som ankommer p� civil� f�rsvaret, eller eljest till skydd mot skada av fientlig verksamhet, s� ock i vad m�n anl�ggningen eller byggnaden l�mpligen kan anv�ndas f�r civil� f�rsvaret �ger civilf�rsvarsmyndigbet besiktiga anl�ggningen eller bygg� naden. 66 �. Det �ligger envar att vid f�rfr�gan av vederb�rlig myndighet l�mna upp� lysning, huruvida och till vilken myckenhet lian innebar egendom som kan komma att erfordras f�r civilf�rsvaret eller bliva f�rem�l f�r �tg�rd enligt denna lag. V�grar n�gon att l�mna beg�rd upplysning eller finnes sk�lig anledning misst�nka att han s�ker vilseleda myndighet r�rande f�rh�llanden, om vilka upplysning beg�rts, m� under civilf�rsvarsberedskap hans kontor, lagerlokal eller annan l�genhet, var�ver han f�rfogar, unders�kas och hans bandelsb�cker och aff�rshandlingar granskas. Vid s�dan unders�kning skall vad i 28 kap. r�tteg�ngsbalken �r stadgat om husrannsakan g�lla i till�mpliga delar, varvid l�nsstyrelsen eller civilf�rsvarscbefen skall ut�va � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 166 I960 . Nr den befogenhet, som vid husrannsakan tillkommer unders�kningsledar� �klagaren eller r�tten. 67 �. S�som �gare av anl�ggning, byggnad eller annan egendom anses i denna lag j�mv�l den, som innehar egendomen med fri f�rfogander�tt eller fidei� kommissr�tt eller d�rmed j�mf�rlig r�tt. 8 KAP. F�rfogander�tt f�r civilf�rsvarets behov 68 �. Civilf�rsvarschef och chef f�r iinds�ttningsk�r inom civilf�rsvaret �ven� som l�nsstyrelse �ga under civilf�rvarsberedskap taga i anspr�lc mark� omr�den, byggnader, utrymmen, livsmedel, transportmedel, utrustnings� persedlar, materiel och annan egendom, som innehaves av annan �n staten, d�rest det finnes erforderligt f�r att statlig civilf�rsvarsuppgift skall kunna fullg�ras och �verenskommelse om egendomens avst�ende ej kan tr�ffas tillr�ckligt skyndsamt. Civilf�rsvarschef och l�nsstyrelse �ga h�rvid en� dast taga i anspr�k s�dan egendom, som finnes inom deras verksamhets� omr�de; dock m� efter l�nsstyrelsens medgivande civilf�rsvarschef taga motorfordon, sl�pfordon och motorredskap i anspr�k, �ven om de finnaS inom annat till l�net h�rande civilf�rsvarsomr�de. , I den m�n det pr�vas n�digt f�r fullg�rande av kommuns skyldigheter enligt 40 � 1 mom. b) och c) att egendom tages i anspr�k f�r kommuns r�kning, skall vad i n�stf�reg�ende stycke s�gs �ga motsvarande till�mp- jati ning s�vitt g�ller egendom, som finnes inom kommunen. Vad s�lunda stadgats skall i fr�ga om utf�rande av byggnadsanordning och k�llarmurs- genombrott g�lla j�mv�l under tid, d� civilf�rsvarsberedskap icke r�der; f�rfogander�tten m� h�rvid dock endast ut�vas av l�nsstyrelsen. 69 �. D� egendom tages i anspr�k, skall s�vitt m�jligt h�nsyn tagas till �ga� rens eller innehavarens tillg�ng p� egendom, varom fr�ga �r, och behov d�rav f�r sin n�ring. Vad som oundg�ngligen erfordras f�r n�gons n�ring m� ej utan tvingande sk�l tagas i anspr�k. 70 �. 1 mom. Har �gare eller innehavare av byggnad som tages i anspr�k stadigvarande bostad i byggnaden, skall p� anfordran n�digt bostadsut- , rymme d�r anvisas honom och hans familj. 2 mom. Den som �ger eller har nyttjander�tt till byggnad eller del av " byggnad, vilken tages i anspr�k f�r inkvartering av utrymmande befolk- bij , ' ningsgrupp, skall, om han tillh�r denna grupp och �nskar taga bostad i byggnaden, f� n�digt bostadsutrymme anvisat �t sig i denna. Detsamma skall g�lla om �gander�tten eller nyttjander�tten tillkommer n�gon i den utrymmandes familj. D�rest till�mpning av vad nu sagts skulle medf�ra allvarligt hinder f�r byggnadens planenliga anv�ndning, skall bostadsutrymme i st�llet anvisas inom annan byggnad i samma civilf�rsvarsomr�de. ^ 71 �. '" Markomr�de, byggnader och utrymmen, s� ock transportmedel, vilka icke stadigvarande erfordras f�r civilf�rsvarets behov, tagas i anspr�k med nyttjander�tt. Egendom, som kan antagas bliva f�rbrukad eller f�rst�rd i � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Nr 74 167 eller komma att v�sentligt minska i v�rde, tages i anspr�k med �gander�tt. Annan egendom tages i anspr�k med nyttjander�tt, s�vida icke den som ut� �var f�rfogander�tten finner l�mpligt eller �garen p�fordrar, att egendomen �vertages med �gander�tt. 72 �. �gare eller innehavare av egendom, som tagits i anspr�k med nyttjande� r�tt, �r skyldig att, i den m�n det p�fordras, t�la eller vidtaga �ndring eller f�rflyttning av inredning eller utrustning, som h�r till egendomen, samt att i �vrigt t�la de �tg�rder betr�ffande egendomen, vilka den som ut�var f�r� fogander�tten finner erforderliga, 73 �. Har egendom tagits i anspr�k j�mlikt 68 � eller �tg�rd vidtagits j�mlikt 72 �, �r egendomens �gare eller innehavare ber�ttigad till ers�ttning enligt de grunder, som �ro stadgade i fr�ga om rekvisition f�r krigsmaktens behov. Anspr�k p� ers�ttning skall pr�vas i den ordning, som g�ller f�r ers�tt� ningsanspr�k i anledning av s�dan rekvisition med iakttagande av att efter taxa utg�ende ers�ttning fastst�lles till beloppet av den, som ut�var f�r� fogander�tten. �ven om egendom, som tages i anspr�k, �r avsedd att till� handah�llas endast vid s�rskilda tillf�llen, m� ers�ttningen best�mmas en g�ng f�r alla, dock att inskr�nkning icke h�rigenom sker i r�tten till er� s�ttning f�r skada, som ej f�rutsetts. Ers�ttning g�ldas, om egendomen tagits i anspr�k f�r kommuns r�kning, av kommunen och eljest av staten. 74 �. Har n�gon till s�kerhet f�r fordran pantr�tt i egendom, som tagits i anspr�k med �gander�tt, �ger han framf�r �garen r�tt att utf� sin fordran ur ers�ttningsbeloppet, �ven om fordringen ej �r f�rfallen till betalning. Detsamma skall ock g�lla den, som har r�tt att kvarh�lla egendomen till s�kerhet f�r f�rfallen fordran. Ers�ttningsbelopp f�r egendom, som �r utm�tt, skall utgivas till utm�t� ningsmannen, om borgen�ren yrkar det. Avser beloppet egendom, som satts i kvarstad eller under skingringsf�rbud, skall det, om part s� beg�r, utgivas till �verexekutor, som har att f�rfara d�rmed p� s�tt �r stadgat i i86 � uts�kningslagen. 75 �. I den m�n det pr�vas oundg�ngligt f�r att annan civilf�rsvarsuppgift �n som avses i 68 � skall kunna fullg�ras, �ger civilf�rsvarsmyndighet, i en� lighet med vad Konungen n�rmare f�rordnar d�rom, under civilf�rsvars� beredskap taga i anspr�k egendom, som innehaves av annan �n staten. H�rvid skola best�mmelserna i 6874 �� l�nda till efterr�ttelse i till�mp� liga delar. 76 �. V�grar eller f�rsummar n�gon att beh�rigen eller i r�tt tid tillhanda� h�lla egendom, som tagits i anspr�lc med f�rfogander�tt enligt denna lag, �ger polismyndighet uttaga egendomen. Kan dr�jsm�l medf�ra v�da och �r polismyndighet icke att tillg�, tillkommer samma r�tt den som ut�vat f�rfogander�tten. 5160702//. Svensk f�rfattningssamling 1960, Nr 7d och 75 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 168 I960 . Nr *'! 9 KAP. Ansvarsbest�mmelser m. m. 77 �. Uteblir n�gon utan anm�lt laga f�rfall fr�n tj�nstg�ring i civilf�rsvaretj som j�mlikt denna lag �vilar honom och vartill han blivit kallad i veder� b�rlig, ordning, eller awiker n�gon olovligen d�rifr�n, m� han p�. fraixi; ' st�llning av l�nsstyrelsen, chef f�r unds�ttningsk�r eller civilf�rsvarsche� fen omedelbart b�mtas p� egen bekostnad genom polismyndighetens f�r� sorg. Detsamma skall g�lla om civilf�rsvarspliktig utan anm�lt laga f�r-{ fall underl�ter att efterkomma j�mlikt 18 8 utf�rdad kallelse till personlig inst�llelse. 78 �. �r n�gon j�mlikt 15 � eller best�mmelse i 6 eller 7 kap. eller f�reskrift, som meddelats med st�d av dylik best�mmelse, eller j�mlikt 80 � andra stycket skyldig att fullg�ra n�got och underl�ter han det, �ger l�nsstyrelsen f�rel�gga honom l�mpligt vite. L�nsst^elsen m� ock i s�dant fall l�mna erforderlig handr�ckning eller ombes�rja f�reskriven �tg�rd samt uttaga kostnaden h�rf�r av den f�rsumlige, i den m�n han icke p� grund av stad- . gande i denna lag �r ber�ttigad till ers�ttning f�r kostnaden. 79 �. 1 mom. Den som underl�ter att l�mna upplysningar i enlighet med 15 � straffes med b�ter, h�gst trehundra kronor. 2 mom. Med b�ter, h�gst trehundra kronor, straffes civilf�rsvarspliktig, som utan laga f�rfall underl�ter att efterkomma kallelse j�mlikt 18 �, �ven� som civilf�rsvarspliktig, som i s�dant fall f�r sin utevaro har laga f�rfall men underl�ter att anm�la detta s� snart ske kan, 3 mom. Den som �r civilf�rsvarspliktig eller eljest inskriven i civilf�r� svaret och som av oaktsamhet, som ej �r ringa, underl�ter att efter veder� b�rlig kallelse inst�lla sig till tj�nstg�ring eller eljest olovligen undanh�ller sig d�rifr�n straffes med dagsb�ter. Har han laga f�rfall f�r sin utevaro men underl�ter han att anm�la detta s� snart ske kan, straffes med b�ter, h�gst trehundra kronor. Har civilf�rsvarspliktig eller den, som eljest �r inskriven i cmlf�rsvaret, om rekommenderad f�rs�ndelse mottagit avi, av vilken framg�r att f�r� s�ndelsen avs�nts av civilf�rsvarsmyndighet, och underl�ter han utan laga;, f�rfall att avh�mta f�rs�ndelsen och taga del av dess inneh�ll eller v�grar han att utkvittera eller mottaga f�rs�ndelse fr�n ci\dlf�rsvarsmyndigliet, d� den tillhandah�lles honom, d�mes till dagsb�ter. ^1 mom. Med dagsb�ter straffes 1. den som underl�ter att tillhandah�lla upplysningar eller handlingar enlighet med vad som stadgas i 47 � f�rsta stycket e); samt 2. den som underl�ter att tillhandag� med anskaffning av upplysningar; eller att f�rmedla �l�gganden och andra meddelanden efter vad som stadgas i 52 �. 80 �. Den som underl�ter att i f�rv�g innh�mta l�nsstyrelsens godk�nnande i ' fall, d� s� skall ske enligt 33 �, straffes med dag.sb�ter. Det �ligger den vilken gjort sig skyldig till underl�tenhet, som avses i' f�rsta stycket, att i enlighet med l�nsstyrelsens anvisningar �ndra vad som � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> . . Nr 74 169 redan utf�rts. Samma skyldighet �vilar den som �sidosatt f�reskrift, vilken meddelats av l�nsstyrelsen vid pr�vning enligt 33 �. 81 �. Med dagsb�ter eller f�ngelse eller, om omst�ndigheterna �ro synnerligen f�rsv�rande och brottet beg�tts under h�gsta civilf�rsvarsberedskap, med straffarbete i h�gst tv� �r straffes 1. den som �r civilf�rsvarspliktig eller eljest inskriven i civilf�rsvaret och som, i avsikt att undandraga sig sina skyldigbeter, underl�ter att efter vederb�rlig kallelse inst�lla sig till tj�nstg�ring i civilf�rsvaret eller eljest olovligen undanh�ller sig d�rifr�n; 2. den som under tj�nstg�ring i civilf�rsvaret v�grar att �tlyda vad ve� derb�rande bef�l under tj�nsten befallt honom r�rande denna eller som eljest under tj�nstg�ring i civilf�rsvaret upps�tligen eller av oaktsambet, som ej �r ringa, �sidos�tter vad som �ligger honom enligt reglementen, in� struktioner eller andra allm�nna best�mmelser eller s�rskilda f�reskrifter; 3. den som upps�tligen l�mnar oriktig uppgift om f�rh�llande, varom han enligt 15 � eller 47 � f�rsta stycket e) �r pliktig att l�mna upplysning; 4. den som i strid mot f�reskriften i 19 � eller s�rskilt meddelat bort- flyttningsf�rbud l�mnar sin vistelseort �vensom den som �vertr�der s�r� skilt meddelat inflyttningsf�rbud; 5. den som uppenbart vanv�rdar materiel, utrustning eller annan egen� dom, som han mottagit av civilf�rsvarsmyndigbet f�r f�rvaring; 6. den som utan sk�lig anledning v�grar att l�ta civilf�rsvarsmyndigbet besiktiga anl�ggning eller byggnad efter vad i 65 � s�gs; 7. den som ^dd f�rfr�gan j�mlikt 66 � v�grar att l�mna upplysning eller som vid s�dan f�rfr�gan eller i samband med unders�kning eller gransk� ning som avses i n�mnda paragraf s�ker vilseleda myndighet r�rande f�r� h�llande, som avses i samma paragrafs f�rsta stycke; 8. den som med vetskap om att civilf�rsvarsmyndigbet j�mlikt 8 kap. beslutat taga i anspr�k egendom, som innebaves av honom, v�grar eller f�rsummar att beb�rigen eller i r�tt tid tillbandab�lla myndigbeten egen� domen eller genom att avb�nda sig egendomen eller p� annat s�tt om�j� ligg�r egendomens tagande i anspr�k; samt 9. den som eljest �sidos�tter f�reskrift eller f�rel�ggande, som meddelats med st�d av denna lag eller av Konungen meddelade till�mpningsbest�m� melser till lagen och ej avser �liggande, f�r vars fullg�rande vite kan f�re� l�ggas enligt 78 �. Har n�gon �vertygats om g�rning, som enligt denna paragraf �r belagd med straff, m� r�tten, i den m�n det finnes sk�ligt, f�rklara egendom, som undanh�llits genom g�rningen, f�rverkad till kronan eller, om egen� domen ej kan tillr�ttaskaffas, f�rplikta honom att utgiva ers�ttning till kro� nan f�r egendomens v�rde. 82 �. Vad som inh�mtats genom s�dan upplysning eller s�dant tillhandah�l� lande av handlingar som avses i 47 � f�rsta stycket e), vid besiktning j�m� likt 65 � eller vid s�dan f�rfr�gan, unders�kning eller granskning som avses i 66 � m� ej yppas i A�dare m �n �n som erfordras f�r vinnande av det av� sedda syftet. Bryter n�gon h�remot, straffes med dagsb�ter eller f�ngelse. F�rseelse som i f�rsta stycket s�gs m� �talas av allm�n �klagare endast efter angivelse av m�ls�ganden. 83 �. �ver civilf�rsvarscbefs beslut i �rende, som avses i denna lag, m� besv�r anf�ras hos l�nsstyrelsen. � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 170 I960 . Nr i ' "i;'- Beslut, som enligt denna lag meddelats av l�nsstyrelse eller civilf�rs styrelsen, m� �verklagas hos Konungen. Talan m� icke f�ras mot beslut, som meddelats enligt 19, 34, 35, eller 58 �. Under h�gsta civilf�rsvarsberedskap s� ock eljest n�r s�rskilda sk�l �rq d�rtill m� myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, f�rordna a beslutet omedelbart skall l�nda till efterr�ttelse. 84 �. Vad i denna lag stadgas �ger icke till�mpning, i den m�n motsvarande' f�rh�llanden regleras i lagen om s�rskilda skydds�tg�rder f�r vissa kraft� anl�ggningar. Om f�rh�llanden, som avses i denna lag, �ger Konungen meddela s�r� skilda f�reskrifter, s�vitt ang�r anl�ggningar eller byggnader som �ro av� sedda f�r krigsmaktens behov, kommunikationsverk eller andra verk, f�re� tag eller inr�ttningar av st�rre omfattning eller s�rskild beskaffenhet samt fartyg. 85 �. Konungen �ger meddela n�rmare best�mmelser r�rande till�mpningen av denna lag. (Si Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1960, d� civilf�rsvarslagen den 15 juli 1944 (nr 536) skall, med de undantag som angivas nedan, upph�ra att g^la. 1. F�rekommer i lag eller f�rfattning h�nvisning till lagrum, som ersatts genom best�mmelse i denna lag, skall den best�mmelsen i st�llet till�mpas. Vad om luftskyddschef �r stadgat skall g�lla om civilf�rsvarschef. 2. Intill dess nya organisationsplaner uppr�ttats skola vid denna lags , ikrafttr�dande g�llande organisationsplaner l�nda till efterr�ttelse. Beslut, 'R' f�rordnande eller f�reskrift, som meddelats med st�d av s�dant stadgande i �ldre lagen, vilket ersatts genom best�mmelse i nya lagen, skall alltj�mt g�lla, intill dess annorlunda f�rordnas. 3. Vad i 4043 och 6668 �� i 1944 �rs civilf�rsvarslag stadgas i avseen� de � undanf�rsel och f�rst�ring skall j�mte till n�mnda paragrafer anslu� tande best�mmelser i 9 kap. av samma lag alltj�mt g�lla, intill dess annor� lunda f�rordnas. H�rvnd skall vad i 66 och 68 �"� s� gs om civilf�rsvarsmyn� dighet i st�llet g�lla den myndighet, som Konungen best�mmer. ^ 4. Har kommun tillsatt s�rskild civilf�rsvarsn�mnd enligt �ldre lagen skall val av s�dan n�mnd enligt nya lagen i annan kommun �n Stoclchol f�rsta g�ngen �ga rum under �r 1963. Tj�nstg�ringstiden f�r enligt �ldr best�mmelser valda ledam�ter och suppleanter i s�rskild civilf�rs var sn�mn skall i Stockholm upph�ra med utg�ngen av �r 1960 och i annan komm med utg�ngen av �r 1963. ^ 5. Har f�re denna lags ikrafttr�dande f�r anl�ggning eller byggnad i r�tlats enskilt skyddsrum, som blivit i vederb�rlig ordning godk�nt, m� e'' med mindre s�rskilda sk�l �ro d�rtill, anl�ggningens eller byggnadens �g re �l�ggas att inr�tta nytt skyddsrum eller att ut�ka eller f�r�ndra godk�nda skyddsrummet; dock skall han vara skyldig att utrusta sky rummet med brand- och sjukv�rdsmateriel enligt vad som stadgas i 53 Vad nu sagts skall �ven g�lla enskilt skyddsrum, f�r vilket f�re lage ikrafttr�dande byggnadslov f�religger. 6. Betr�ffande fastighets�garbidrag, som fastst�llts j�mlikt 59 b � i 194| �rs civilf�rsvarslag, m� Konungen, om med h�nsyn till f�religgande om st�ndigheter s� pr�vas sk�ligt, p� framst�llning av fastighets�garen efter sk�nka bidraget eller, i den m�n det redan erlagts, f�rordna om dess �te l�ltr , Vi � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1182px;"> <img width="892" height="1182" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> - " -" " 74 ocli 75 171 betalning. Vid beslut om eftersk�nkande eller �terbetalning �ger Konung� en f�sta villkor. Framst�llning, som avses i f�reg�ende stycke, skall ingivas av fastighets� �garen till den kommun, d�r fastigheten �r bel�gen, f�re den 1 juli 1961 och skall, �tf�ljd av kommunens yttrande, av kommunen underst�llas Konungens pr�vning. Ber�ttigas fastighets�garen att �terf� erlagt bidrags� belopp, skall detta utbetalas av kommunen med r�tt f�r denna att av stats� medel �terf� tv� tredjedelar av det utbetalda beloppet. Konungen �ger meddela n�rmare best�mmelser f�r till�mpningen av vad som stadgas under denna punkt. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera \dsso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bel<r�fta l�tit. Stocldiolms slott den 22 april 1960. GUSTAF ADOLF (L. S.) (Inrikesdepartementet) RUNE B. JOHANSSON � </div> </div>

SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING

X960 " Nr 74 och 75

Utkom fr�n trycket den 29 april I960

Nr 74

Civilf�rsvarslag;

given. Stockholms slo tt den 22 april 1960.

Vi GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och

Vendes Konung, g�ra veterligt; att Vi, med riksdagen^, funnit

gott f�rordna som f�ljer.

1 KAP.

Allm�nna best�mmelser

1 �.

Civilf�rsvaret har till uppgift att i de h�nseenden Konungen best�mmer

ut�va s�dan verksamhet f�r rikets f�rsvar, som avser att skydda och r�dda

liv och egendom vid anfall mot riket och som icke �vilar krigsmakten, s�

ock annan likartad verksamhet.

F�r olika slag av civilf�rsvars verksamhet skola finnas s�rskilda tj�nste�

grenar.

Konungen �ger f�rordna, att personal, som krigsplacerats f�r tj�nst�

g�ring inom tj�nstegrenen ordnings- och bevakningstj�nst, skall, d� riket

�r i krig, vara skyldig att i anslutning till tj�nstegrenen �liggande uppgifter

ut�va j�mv�l s�dan f�rsvarsverksamhet, som eljest �vilar krigsmakten.

S�dan personal tillh�r under krig krigsmakten.

2 �.

Befinner sig riket i krig eller krigsfara, �ger Konungen f�rordna, att

inom riket eller del d�rav civilf�rsvaret skall intaga f�rst�rkt beredskap

( civilf�rsvarsberedskap).

N�rmare best�mmelser ang�ende olika grader av civilf�rsvarsberedskap

(beredskapsgrader) meddelas av Konungen.

2 KAP.

Grunddragen av civilf�rsvaret

3 �.

Den centrala ledningen av civilf�rsvaret ut�vas under Konungen av civil-

f�rsvarsstyrelsen.

1 Prop. 1960: 5; L=U 3; Rskr 133.

49607024. Svensk f�rfattningssamling 1960, Nr 7d och 75

�

152

I960 . Nr

- "

4 �.

Inom varje l�n handhar l�nsstyrelsen ledningen av civilf�rsvaret.

Om civilbef�lhavares befattning med civilf�rsvaret stadgas s�rskilt.

5 �.

Riket indelas i civilf�rsvarsomr�den f�r det lokala civilf�rsvaret och, i

den utstr�ckning det finnes erforderligt, i s�rskilda omr�den f�r det regiov'

nala civilf�rsvaret. Om indelningen f�rordnar Konungen.

Ing� i civilf�rsvarsomr�de delar av skilda l�n, best�mmer Konungen till.

vilket l�n omr�det skall h�ra i ci-sdlf�rsvarsh�nseende.

L�nsstyrelsen �ger, d� det finnes �ndam�lsenligt, f�rordna om indelning^,!

av civilf�rsvarsomr�de i civilf�rsvarsdistrikt.

6 �.

Inom civilf�rsvarsomr�de ut�vas ledningen av civilf�rsvaret under civil�

f�rsvarsberedskap samt, om Konungen i fr�ga om visst civilf�rsvarsomr�de ^

s� f�rordnar, �ven eljest av en civilf�rsvarschef. F�r civilf�rsvarseliefen'

skall finnas en st�llf�retr�dare.

Civilf�rsvarschef och st�llf�retr�dare utses av l�nsstyrelsen, om ej Ko'^^

nungen f�r visst civilf�rsvarsomr�de f�rordnar annorlunda.

F�r ledningen under civilf�rsvarsberedskap av civilf�rsvaret inom civil-

f�rsvarsdistrikt m� l�nsstyrelsen f�rordna en distriktschef.

Befattningshavare vid polis- och brandv�sendet �r skyldig att mottaga'

uppdrag som avses i denna paragraf.

7 �.

Civilf�rsvaret skall anordnas dels som allm�nt civilf�rsvar lokalt f�r

jrji�iJ�li

varje chilf�rsvarsomr�de samt regionalt f�r varje f�r regionalt civilf�rsvar, riiii

avsett omr�de, dels i den m�n det finnes erforderligt med h�nsyn till be-'

Inl'iu

byggeisens beskaffenhet eller eljest som verkskydd f�r s�rskilda anl�gg- ^ cgitji�;

ningar och byggnader.

' . ESatil

Lokalt allm�nt civilf�rsvar och verkskydd m� anordnas gemensamt, om

det finnes �ndam�lsenligt med h�nsyn till f�rh�llandena p� viss ort och"

kan ske utan minskning av civilf�rsvarets f�rm�ga att fullg�ra sina upp�

gifter.

8�.

Till avv�rjande av skada m� civilf�rsvaret under civilf�rsvarsberedskap

tagas i anspr�k f�r uppgifter, som ej r�ra det egna omr�det eller den egna

anl�ggningen eller byggnaden, enligt grunder som Konungen eller, efter .

Konungens bemyndigande, cmlf�rsvarsstyrelsen best�mmer.

9 �.

fullg�randet av civilf�rsvaret �vilande uppgifter.

Civilf�rsvarets omfattning och beskaffenhet inom varje civilf�rsvarsoin^

r�de skall till sina huvuddrag angivas i s�rskild organisationsplan.

_ "

Organisationsplan uppr�ttas av l�nsstyrelsen och skall, liksom �ndrin

d�ri, fastst�llas av civilf�rsvarsstyrelsen i den m�n Konungen s� f�rordnar.^

k t

Om det f�r n�dig samordning av civilf�rsvaret och krigsmakten pr�vas

oundg�ngligt, m� Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, �verber

f�lhavaren f�rordna, att under h�gsta civilf�rsvarsberedskap milit�r myn

dighet m� f�r s�rskilda fall meddela civilf�rsvarsmyndighet f�reskrift om

tsrj;

ti;

10 �.

.fe �il

�

. Nr 74

153

3 KAP.

Civilf�rsvarsplikt

11 �.

I riket boende svensk medborgare �r fr�n och med det kalender�r, var�

under han fyller sexton �r, till och med det kalender�r, varunder han fyller

sextiofem �r, skyldig att fullg�ra s�dan tj�nstg�ring i civilf�rsvaret som

hans kroppskrafter och h�lsotillst�nd medgiva (civilf�rsvarsplikt).

Konungen �ger i den utstr�ckning som finnes l�mplig f�rordna, att vad

s�lunda stadgats skall �ga motsvarande till�mpning � utl�nning h�r i riket.

12 �.

1 mom. Civilf�rsvarsplikt skall under tid, d� civilf�rsvarsberedskap r�

der, fullg�ras i den omfattning som �r n�dig med h�nsyn till fientlig verk�

samhet eller fara d�rf�r samt till behovet av utbildning och �vning i civil�

f�rsvarstj�nst.

2 mom. Under annan tid �n i 1 mom. s�gs �r civilf�rsvarspliktig icke

skyldig att tj�nstg�ra i civilf�rsvaret annat �n f�r utbildning och �vning.

Civilf�rsvarspliktig, som j�mlikt 17 � �r inskriven i civilf�rsvaret, m� f�r

utbildning tagas i anspr�lc under h�gst trettio dagar; dock m� utbildnings�

tiden f�r civilf�rsvarspliktig som krigsplacerats i h�gre bef�lsbefattning el�

ler i annan befattning, vilken kr�ver s�rskilda insikter eller f�rdigheter, ut�

str�ckas till h�gst sextio dagar.

Envar civilf�rsvarspliktig �r skyldig att under varje f�ljd av tre kalen�

der�r deltaga h�gst sextio timmar i �vning, som anordnas av civilf�rsvars�

myndighet.

3 mom. Utan hinder av vad i 2 mom. stadgas m� v�rnpliktig, som �r in�

skriven i civilf�rsvaret, �l�ggas att deltaga i utbildning och �vning under

den l�ngre tid, som han efter inskrivningen i civilf�rsvaret kunnat �l�ggas

att f�r motsvarande �ndam�l tj�nstg�ra vid krigsmakten.

Har Konungen beslutat att beredskaps�vning enligt 27 � 2. v�rnplikts�

lagen m� anordnas vid krigsmakten, �ger Konungen tillika f�rordna, att

v�rnpliktig, som avses i n�stf�reg�ende stycke, m� �l�ggas tj�nstg�ring f�r

utbildning och �vning i civilf�rsvaret sammanlagt h�gst etthundra�ttio

dagar ut�ver den tid, som han enligt vad f�rut sagts �r skyldig att fullg�ra

s�dan tj�nstg�ring.

4 mom. Konungen meddelar n�rmare best�mmelser om den utstr�ckning,

vari olika grupper av civilf�rsvarspliktiga m� tagas i anspr�k vid olika tider.

13 �.

Ej m� utan tillst�nd av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,

av �verbef�lhavaren tj�nstg�ring i chdlf�rsvaret �l�ggas n�gon � s�dan

tid, att han d�rigenom hindras fullg�ra honom p� grund av v�rnplikt eller

s�som hemv�rnsman eller eljest �vilande skyldighet att tj�nstg�ra vid

krigsmakten.

14 �.

Om befrielse f�r vissa befattningshavare eller yrkesgrupper fr�n fullg��

rande av civilf�rsvarsplikt �ger Konungen meddela best�mmelser.

F�rklarar civilf�rsvarspliktig att bruk av vapen mot annan skulle f�r ho�

nom medf�ra djup samvetsn�d ocli g�r han genom intyg av minst tv� tro�

v�rdiga personer sannolikt, att hans samvetsbet�nkligheter �ro allvarligt

grundade, m� tj�nstg�ring inom ordnings- och bevakningstj�nsten icke

�l�ggas honom.

-."t. "

�

154

I960 . Nr 7

bostaden.

Civilf�rsvarstj�nstg�ring, som kommunalt anst�lld, i civilf�rsvaret inskri�

ven personal fullg�r under oivilf�rsvarsberedskap, skall anses fullgjord i

den kommunala anst�llningen, om arbetsuppgifterna �ro av samma eller
liknande slag.

�,

j , j , ,

Konungen m� f�rordna, att vad s�lunda stadgats betr�ffande tj�nstg��

ring under civilf�rsvarsberedskap skall g�lla �ven vid tj�nstg�ring f�r ut�

bildning eller �vning under tid, d� civilf�rsvarsberedskap ej r�der.

D� ci vi If�rs varspliktig f�rsta g�ngen gjort framst�llning, som avses i

andra stycket, skall han intill dess �rendet slutligt avgjorts vara fri fr�n'

^ j

skyldighet att tj�nstg�ra inom ordnings- och bevakningstj�nsten.

�.

P� anmaning av l�nsstyrelsen eller civilf�rsvarschefen �r civilf�rsvars-

pliktig skyldig att inom tid, som f�reskrivits i samband med anmaningeix,

l�mna erforderliga upplysningar r�rande personliga f�rh�llanden av be�

tydelse f�r fr�gan om den civilf�rsvarspliktiges tj�nstg�ring i civilf�rsvaret.

16 �.

Den som kallas till tj�nstg�ring i civilf�rsvaret �r skyldig efterkomma

kallelsen. �r han av laga f�rfall hindrad att inst�lla sig, skall han s� snart

ske kan anm�la f�rfallet till den civilf�rsvarsmyndighet, som utf�rdat kal�

lelsen.

I avseende � tj�nstg�ringen skall han st�lla sig till efterr�ttelse de f�re�

skrifter som meddelas honom av vederb�rande bef�l.

�2 i

17 �.

Personal som �r avsedd att under civilf�rsvarsberedskap tj�nstg�ra i det

allm�nna civilf�rsvaret eller i verkskyddet m� p� f�rhand uttagas d�rtill

genom inskrivning i den ordning Konungen best�mmer.

Vid inskrivning skall s�vitt m�jligt tillses, att personalbehovet fylles med

dem som frivilligt anm�la sig till uttagning, s�framt fr�ga ej �r om perso�

ner, som p� grund av kommunal anst�llning eller av annan s�rskild orsak

b�ra uttagas i f�rsta hand.

Inskrivning m� kunna avse, f�rutom civilf�rsvarspliktig, j�mv�l annan

som f�rklarat sig villig d�rtill, minder�rig likv�l icke utan samtycke av

v�rdnadshavaren.

Har annan �n civilf�rsvarspliktig inskrivits, skall betr�ffande honom i

till�mpliga delar g�lla vad i detta kapitel stadgas om civilf�rsvarspliktig.

18 �.

Civilf�rsvarspliktig �ligger att, d� fr�ga uppkommer om hans inskriv�

ning i civilf�rsvaret, efter kallelse personligen inst�lla sig � utsatt tid och

plats inom det civilf�rsvarsomr�de, d�r han vistas. �r han av laga f�rfall

hindrad att inst�lla sig, skall han s� snart ske kan anm�la f�rfallet till

den civilf�rsvarsmyndighet, som utf�rdat kallelsen.

19 �.

Under h�gsta civilf�rsvarsberedskap m� ej den, som �r inskriven i civil�

f�rsvaret och krigsplacerad f�r tj�nstg�ring i lokalt civilf�rsvar, utan med�

givande av civilf�rsvarschefen eller den civilf�rsvarschefen best�mmer l�m�

na civilf�rsvarsomr�det, s�vida ej tj�nstg�ring utanf�r omr�det �lagts ho-

nom enligt lagen den 17 december 1943 om polisens st�llning under krig.

Vad s�lunda stadgats skall icke utg�ra hinder f�r den som har sin ar�

betsplats eller stadigvarande bostad utom civilf�rsvarsomr�det att, d� hans

tj�nstg�ring i civilf�rsvaret till�ter det, begiva sig till arbetsplatsen eller

'fel';

20 �.

�

. Nr 74

155

21 �.

Hindras n�gon genom fullg�rande av civilf�rsvarsplikt att utf�ra �taget

arbete, m� det icke �beropas mot honom s�som grund f�r skadest�nd eller

eljest.

Om arbetstagares r�tt att under tj�nstg�ring �t det allm�nna bibeh�llas

vid anst�llning och vissa med denna f�renade f�rm�ner �r s�rskilt stadgat.

4 KAP.

Anordnande av skyddsrum

22 �.

F�r civilf�rsvarets verksamhet och befolkningens skydd un>der krig skola

skyddsrum anordnas enligt best�mmelserna i detta kapitel.

Skyddsrum ben�mnes med h�nsyn till den avsedda anv�ndningen all�

m�nt skyddsrum eller enskilt skyddsrum.

I avseende � beskaffenJieten skall skyddsrum inr�ttas som bergfast

skyddsrum eller som normalskyddsrum.

23 �.

Allm�nna skyddsrum skola, i den utstr�ckning det finnes erforderligt,

anordnas inom stad, k�ping och annat t�ttbebyggt omr�de, som icke �r av

endast ringa omfattning och betydelse, samt annorst�des, d�r s�rskilda

f�rh�llanden p�kalla det, f�r att under krig bereda skydd �t tj�nstg�rande

civilf�rsvarspersonal och, om Konungen s� f�rordnar, �t befolkningen inom

omr�det.

Konungen eller, i den m�n Konungen s� f�rordnar, civilf�rsvarsstyrelsen

utser de orter, omr�den och platser, d�r allm�nna skyddsrum f�r civilf�r�

svarspersonal skola anordnas, samt fastst�ller antalet allm�nna skyddsrum

� s�dan ort. De allm�nna skyddsrummens n�rmare bel�genhet skall angi�

vas i organisationsplanen.

24 �.

1 mom. Enskilda skyddsrum skola inom omr�de eller � plats, som be�

st�mmes av Konungen eller efter Konungens bemyndigande av civilf�r�

svarsstyrelsen, anordnas vid f�ljande anl�ggningar och byggnader till skydd

f�r dem, som uppeh�lla sig d�r, n�mligen vid

1. hamnar, flygplatser, j�rnv�gsstationer och d�rmed j�mf�rliga anl�gg�

ningar, som �ro av vikt f�r den allm�nna samf�rdseln;

2. industriella anl�ggningar, vid vilka i regel minst tjugufem personer

samtidigt �ro sysselsatta eller som tillsammans med annan eller andra n�r�

bel�gna anl�ggningar utg�ra en grupp, inom vilken i regel minst tjugufem

personer �ro sysselsatta;

3. anl�ggningar, som inrymma undervisnings- eller v�rdanstalter eller

hotell eller pensionat och �ro avsedda att hysa minst tjugufem personer;

4. byggnader som �ro uppf�rda i mera �n tv� v�ningar och som till v�

sentlig del �ro avsedda f�r bostads-, kontors- eller aff�rs�ndam�l, dock ej

en- eller tv�familj shus; samt

5. andra anl�ggningar eller byggnader, inom -sulka m�nniskor bo eller

eljest vanligen vistas, om l�nsstyrelsen finner skyddsrum erforderligt med

h�nsyn till anl�ggningens eller byggnadens beskaffenhet och l�ge.

2 mom. F�r tv� eller flera n�rbel�gna anl�ggningar eller byggnader skall

gemensamt skyddsrum vara anordnat, om anl�ggningarna eller byggnaderna

ej l�mpligen kunna var f�r sig f�rses med skyddsrum.

.-"-f

�

1960 . Nr

Jamval i andra fall m� gemensamt skyddsrum anordnas, om det vid pr�

ning 1 den ordning Konungen best�mmer finnes kunna ske utan eftergiv

de av skaliga anspr�k p� skydd mot skada av fientlig verksamhet.

25 �.

Enskilt skyddsrum skall vara anordnat p� s�dant st�lle inom eller i n�rr

lieten av anl�ggning eller byggnad, f�r vilken det �r avsett, att det snabbt

kan uppn�s av dem, som vistas i anl�ggningen eller byggnaden.

26 �.

1 mom. Bergfast skyddsrum skall s� anordnas att det giver skydd mot

verkningarna av alla slag av vapen, som kunna antagas komma till anv�nd�

ning vid luftanfall med massinsats, samt mot andra verkningar av k�rnva�

pen �n verkningarna i och n�rmast omkring detonationscentrum.

Normalskyddsrum skall erh�lla s�dant utf�rande, att det giver skydd mot

a) andra verkningar av alla slag av vapen, som kunna antagas komma

till anv�ndning vid luftanfall med massinsats, �n omedelbar tr�ffverkan;

b) ti-jmkverkan av k�rnvapen i den m�n denna till sin styrka ej �versti- ;

}

ger tryckverkan, mot vilken normalskyddsrum skall giva skydd enligt a);

samt

c) radioaktiv str�lning, som h�rr�r fr�n k�rnvapen.

Vid anordnande av normalskyddsrum inom eller i omedelbar n�rhet avr

byggnad skall s�rskilt iakttagas att skyddsrummet f�r s�dan h�llfasthet, att

det motst�r den belastning, som kan uppkomma, om byggnaden st�rtar'/

saraman.

2 mom. De byggnadstekniska anordningarna i skyddsrum skola vara aV ',

stadigvarande natur. Skyddsrum skall vara f�rsett med reservutg�ng samt,

om det �r anordnat i byggnad, utf�ras p� det s�tt, som med h�nsyn till /

byggnadens beskaffenhet och l�ge �r mest �ndam�lsenligt.

Tekniska best�mmelser f�r de olika slagen av skyddsrum fastst�llas av'

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av civilf�rsvarsstyrelsen;'i

27 �.

Skyddsrum b�r om m�jligt inr�ttas p� s�dant s�tt att det kan nyttjas "'

under fred. F�reskrifter om fredsanv�ndning av skyddsrum utf�rdas aV/

civilf�rsvarsstyrelsen.

28 �.

Allm�nt skyddsrum skall enligt Konungens best�mmande anordnas soin

bergfast skyddsrum eller som normalskyddsrum.

Enskilt skyddsrum skall vara anordnat som normalskyddsrum, om ej

Konungen f�r s�rskilt fall f�rordnar, att det skall fylla st�rre krav p�*

skyddsf�rm�ga.

29 �.

Enskilt skyddsrum, avsett f�r bostadshus, skall kunna hysa minst sa

m�nga personer som ber�knas under fredstid i allm�nhet vara bosatta inom

byggnaden.

. '

Det antal personer som enskilt skyddsrum, avsett f�r annan anl�ggning

eller byggnad, skall kunna hysa best�mmes enligt grunder, som Konungen

eller, efter Konungens bemyndigande, civilf�rsvarsstyrelsen fastst�ller. H�

vid m� ej kr�vas att skyddsrummet skall kunna hysa flera personer �n s

under fredstid i allm�nhet vistas i anl�ggningen eller byggnaden.

Konungen �ger f�r s�rskilda fall f�rordna att enskilt skyddsrum s

fylla st�rre krav p� utrymme �n som f�ljer av denna paragraf.

�

. Nr 7i

157

f�

30 � .

D�rest anordnande j�mlikt best�mmelserna i 2326 samt 29 �� av

skyddsrum, som skall vara normalskyddsrum och som icke enligt Ko�

nungens f�rordnande skall fylla s�rskilda krav p� skyddsf�rm�ga eller ut�

rymme, pr�vas medf�ra osk�lig kostnad, �ger l�nsstyrelsen medgiva undan-

tag fr�n best�mmelserna om normalskyddsrum. Dylikt undantag m� ock

eljest medgivas i den m�n det kan ske utan eftergivande av sk�liga anspr�k

p� skydd mot skada av fientlig verksamhet.

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, civilf�rsvarsstyrelsen

�ger medgiva undantag fr�n best�mmelserna i 26 � om beskaffenheten av

bergfast skyddsrum.

31 �.

Finnes skyddsrum l�mpligen b�ra anordnas � allm�n plats eller annat

omr�de, som enligt g�llande byggnadsbest�mmelser ej f�r bebyggas eller

�r avsett f�r s�rskilt �ndam�l, m� l�nsstyrelsen medgiva undantag fr�n

byggnadsbest�mmelserna,

ijife

32 �.

Har p� grund av f�reskrift i denna lag skyddsrum anordnats i k�llare

till byggnad eller byggnader, som utg�ra eller tillh�ra sluten kvarters-

bebyggelse eller annan sammanh�ngande bebyggelse av minst fyrtio me�

ters l�ngd, och finnes i bebyggelsen byggnad med mer �n tv� v�ningar, m�

5!i i civilf�rsvarschefen, d� ledningen av civilf�rsvaret ankommer p� honom,

liii och eljest l�nsstyrelsen f�rordna, att �ppning skall upptagas i k�llarmur

js!? mellan olika delar av bebyggelsen (k�llarmursgenomhrott), d�rest f�re�

skrivna reservutg�ngar pr�vas icke s�kerst�lla de f�rbindelser ut�t, som �ro

n�diga i h�ndelse av byggnadsras.

aTti

33 �.

^ I de fall, d� skyldighet f�religger att s�ka byggnadslov, ankommer det

p� byggnadsn�mnden att vid pr�vning av ans�kan om s�dant lov tillse,

att byggnadsf�retaget �verensst�mmer med best�mmelserna i detta kapitel

och med st�d d�rav meddelade f�reskrifter. I fr�ga om anl�ggning eller bygg�

nad, som avses i 24 � 1 mom. 13, s� ock i fr�ga om bergfast skyddsrum

skall av byggnadsn�mnd meddelat lov till nybyggnad av n�mnden under-

i jlu; st�llas l�nsstyrelsens pr�vning i de h�nseenden nyss sagts,

g�

Vill n�gon, d� skyldighet ej f�religger att s�ka byggnadslov, utf�ra ny�

byggnad, betr�ffande vilken g�ller skyldighet att anordna skyddsrum,

�ligger det honom att i f�rv�g inh�mta l�nsstyrelsens godk�nnande av bygg�

nadsf�retaget i omf�rm�lda h�nseenden, dock ej i fr�ga om byggnad som

tillh�r kronan.

Vad i denna paragraf s�gs om nybyggnad skall ock g�lla om s�dan

f�r�ndring av befintlig byggnad som enligt vad Konungen d�rom stadgat

�r att h�nf�ra till nybyggnad.

5 KAP.

S�rskilda civilf�rsvars�tg�rder vid krig eller krigsfara

Utrymning och inkvartering

34 �.

10 Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, �ger Konungen eller den

:r0 myndighet Konungen best�mmer uppmana eller �l�gga inv�nare inom om-

r�de, som blivit eller kan antagas bliva utsatt f�r fientlig verksamhet eller

40 Inom vilket eljest milit�ra �tg�rder av synnerlig betydelse vidtagas eller

�

158

I960 . Nr

Bortflyttnings- och inflyttningsf�rbud

37 �.

Konungen eller den myndighet Konungen best�mmer �ger vid krig eller

krigsfara, vari riket befinner sig, meddela f�rbud f�r dem som uppeh�lla

sig inom visst omr�de att l�mna detta (bortflyttningsf�rbud).

Myndighet, som betr�ffande visst omr�de beslutat om utrymning, �ger

utan s�rskilt bemyndigande meddela dem inom omr�det, vilka icke omfat�

tas av utrymningsbeslutet, f�rbud som i f�rsta stycket s�gs.

Vid krig eller krigsfara �ger Konungen eller myndighet, som Konungen

best�mmer, i fr�ga om visst omr�de j�mv�l f�rbjuda att den, som icke �r

bosatt inom detta, tager uppeh�ll inom omr�det (inflyttningsf�rbud).

Allm�nna p�bud

39 �.

Om alarmering och m�rkl�ggning, s� ock om trafiken samt den allm�nna

ordningen och s�kerbeten under civilf�rsvarsberedskap �ger Konungen

meddela s�rskilda best�mmelser.

kunna f�rv�ntas, att l�mna sin bostad och taga uppeh�ll utom angivet c

r�de under den tid, f�r vilken uppmaningen eller �l�ggandet g�ller (utrym

ning). ^

Har �l�ggande om utrymning meddelats, m� j�mv�l f�rordnas att den som

�r bosatt inom viss del av det med utrymningsbeslutet avsedda omr�det skaU <

s�som ett led i utrymningen taga uppeh�ll inom annan del av omr�det (om- \

flyttning).

Ej m� uppmaning eller �l�ggande som i denna paragraf s�gs meddelas i

vidare m�n �n det pr�vas erforderligt f�r att skydda befolkningen mot f�lj�

derna av fientlig verksamhet eller eljest h�nsynen till rikets f�rsvar kr�ver

det.

35 �.

I den m�n det pr�vas n�digt f�r vinnande av det med utrymning avsedda

syftet �ger Konungen eller den mjmdigbet Konungen best�mmer meddela

f�reskrifter r�rande uppeb�llsplats f�r dem, som p� grund av beslutet om ^

utrymning l�mna sin bostad.

36 �.

riiei�j'

Inom civilf�rsvarsomr�de skola vidtagas �tg�rder f�r inkvartering och

iitspisning av samt annat bist�nd �t dem, som blivit i behov h�rav i anled-

ning av krigsskada eller utrymning eller andra med krig eller krigsfara

sammanh�ngande f�rh�llanden.

te sal

38 �.

Bortflyttningsf�rbud m� meddelas allenast,

a) d� det kan befaras, att �tg�rder av synnerlig betydelse, vilka vidtagas

eller sannolikt komma att vidtagas inom omr�det av krigsmakten eller

civilf�rsvaret, eljest skulle bliva v�sentligt f�rsv�rade;

b) d� tillg�ngliga transportmedel �ro n�dv�ndiga f�r transporter, som .

b�ra �ga f�retr�de framf�r bortflyttningen;

c) d� bortflyttning �r f�renad med uppenbar livsfara; eller

d) d� behovet i orten av arbetskraft f�r civilf�rsvarets verksamhet eljest ,

icke skulle bliva tillgodosett.

. . " t

Inflyttningsf�rbud m� meddelas allenast, d� f�rh�llande som angivits '

ovan under a) f�religger eller d� inflyttningen �r f�renad med uppenbar

y', " ^

livsfara.

�

.Nr 74:

159

L�nsstyrelsen �ger f�rordna, att s�lunda utf�rdade best�mmelser skola

�ga till�mpning j�mv�l under civilf�rsvars�vning, och d�rvid tillika meddela

f�reskrifter, i vad m�n allm�nheten samt industrier och andra f�retag

skola medverka vid �vningen; dock skall, om denna �r avsedd att p�g�

l�ngre tid �n tre dagar. Konungens medgivande till f�rordnandet inh�mtas.

Under h�gsta civilf�rsvarsberedskap �ger l�nsstyrelsen f�rordna om f�r�

bud mot anv�ndande av samlingslokal, s�vitt f�r bes�kande i lokalen be�

r�knat skyddsrum icke finnes att tillg�.

6 KAP.

Kommunerna och civilf�rsvaret

40 �.

1 mom. Det �ligger kommun att

a) genom sina myndigheter l�mna l�nsstyrelsen och civilf�rsvarschefen

bitr�de i s�dana fr�gor r�rande civilf�rsvaret som hava samband med de

s�rskilda myndigheternas verksamhetsomr�den, varvid kommun bland an�

nat har att p� d�rom gjord framst�llning tillhandah�lla tillg�ngliga, f�r

civilf�rsvaret erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt;

b) i enlighet med g�llande organisationsplan inr�tta och utrusta allm�n�

na skyddsrum samt vidtaga andra byggnadsanordningar �vensom reserv�

anordningar f�r vatten-, gas- och elektricitetsf�rs�rjningen s� ock under ci�

vilf�rsvarsberedskap, i den omfattning civilf�rsvarsstyrelsen eller efter den�

nas allm�nna anvisningar l�nsstyrelsen best�mmer, utf�ra skyddsrum och

vidtaga andra byggnadstekniska �tg�rder avseende det lokala civilf�rsvaret,

oalctat �tg�rderna icke upptagits i organisationsplanen;

c) utf�ra k�llarmursgenombrott f�r allm�nna och enskilda skyddsrum;

d) v�rda och underh�lla de under b) omf�rm�lda anordningarna;

e) f�rvara och underh�lla s�dan f�r det allm�nna civilf�rsvarets ord�

nings- och bevakningstj�nst, brandtj�nst samt tekniska tj�nst anskaffad

materiel, som icke utg�r personlig utrustning f�r tj�nstegrenarnas personal;

f) tillhandah�lla l�mpliga lokaler f�r civilf�rsvarets administration samt,

i den m�n skyldighet h�rutinnan icke �vilar �gare eller innehavare av an�

l�ggning eller byggnad, f�r f�rvaring av annan materiel och utrustning f�r

civilf�rsvaret �n som avses under e) �vensom f�r utbildningsverksamheten

inom civilf�rsvaret;

g) svara f�r avl�ning och annan ers�ttning till personal, vars tj�nstg��

ring i civilf�rsvaret enligt 20 � skall anses fullgjord i kommunal anst�ll�

ning;

h) under civilf�rsvarsberedskap samt vid utbildning och �^^ling, i den

omfattning organisationsplanen angiver, till allm�nna civilf�rsvarets f�r�

fogande st�lla kommunen tillh�rig materiel och annan egendom; samt

i) � trafikled eller annan allm�n plats, d�r kommunen ansvarar f�r

gatu- eller v�gbelysning, vidtaga erforderliga anordningar f�r den v�gle�

dande belysning, som enligt organisationsplanen skall finnas d�r under

m�rkl�ggning.

2 mom. D�rest �tg�rd, som avses i 1 mom. b)e), enligt organisations�

planen h�nf�r sig till flera i samma civilf�rsvarsomr�de helt eller delvis in�

g�ende kommuner, skall den kommun l�nsstyrelsen best�mmer vidtaga �t�

g�rden och f�rskjuta kostnaderna d�rf�r.

I den m�n kostnaderna icke t�ckas av statsmedel, skola de �rligen f�r�

delas mellan kommunerna i f�rh�llande till det antal skattekronor och

skatte�ren, som inom varje kommun eller del av kommun p�f�rts de skatt-

50607024. Svensk f�rfattningssamling 1960, Nr 74 och 75

�

160

I960 . Nr

Si/�rl

skyldiga vid n�stf�reg�ende �rs taxering till allm�n kommunalskatt. P�

st�r kommun, att s�rskilda sk�l finnas f�r annan f�rdelningsgrund, s�som

att vidtagen �tg�rd kan antagas bliva till s�rskilt gagn f�r viss kommun, eller

uppkommer eljest tvist mellan kommunerna betr�ffande skyldigheten att

bidraga till kostnaderna, �ger l�nsstyrelsen efter framst�llning f�rordna,

hur f�rdelningen skall ske. S�dan framst�llning skall g�ras sist inom tre

m�nader efter det kommun anmodats erl�gga sin kostnadsandel eller, om

framst�llningen g�res av kommun, som f�rskjutit kostnaderna, efter ut�

g�ngen av det kalender�r, under vilket desamma f�rskjutits. Till den kom�

mun, som f�rskjutit kostnaderna, hava �vriga kommuner att i �verens�

st�mmelse med f�rdelning som nu sagts utgiva p� dem bel�pande andelar.

Vad i andra stycket stadgas skall �ga motsvarande till�mpning betr�f-

fande s�dan i 1 mom. g) avsedd kostnad som uppkommit under civilf�r-

svarsberedskap och h�nf�r sig till �ndam�l, vilket angivits i organisations-

planen s�som gemensamt f�r flera kommuner, samt betr�ffande f�rlust i

anledning av skada � kommun tillh�rig materiel eller annan egendom, som

j�mlikt 1 mom. h) under civilf�rsvarsberedskap st�llts till civilf�rsvarets

f�rfogande f�r �ndam�l som nu sagts.

3 mom. N�rmare best�mmelser r�rande samordningen mellan de kommu�

nala myndigheternas verksamhet och civilf�rsvaret meddelas av Konungen.

41 �.

1 mom. I varje kommun skola de kommunen med avseende � civilf�r�

svaret �vilande uppgifterna handhavas av en civilf�r svarsn�mnd.

Kommun �ger tills�tta s�rskild civilf�rsvarsn�mnd. Under civilf�rsvars�

beredskap m� Konungen f�rordna, att s�rskild civilf�rsvarsn�mnd skall

tills�ttas.

D�r s�rskild ciA�lf�rsvarsn�mnd ej finnes, skall i stad dr�tselkammaren

och i annan kommun kommunaln�mnden vara civilf�rsvarsn�mnd; kom�

mun dock obetaget att uppdraga �t annat kommunalt organ att vara cml-

f�rsvarsn�mnd.

2 mom. Ledam�ter och suppleanter i s�rskild civilf�rsvarsn�mnd v�ljas

av kommunens fullm�ktige till det antal fullm�ktige best�mma. Antalet

ledam�ter m� dock icke vara under fem. Valet skall vara proportionellt,

d�rest det beg�res av minst s� m�nga v�ljande, som motsvara det tal, vilket

erh�lles, om samtliga v�ljandes antal delas med det antal personer valet

avser, �kat med 1. Om f�rfarandet vid s�dant proportionellt val �r s�rskilt

stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionellt skall tillika best�mmas

den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tj�nstg�ring.

I fr�ga om civilf�rsvarsn�mnd i annan kommun �n Stockholm skall d�r�

j�mte vad i 3242 �� kommunallagen �r stadgat r�rande kommunens sty�

relse �vensom i 45 � andra och tredje styckena samma lag i fr�ga om d�r

avsedd n�mnd �ga motsvarande till�mpning, dock att det ej �r erforderligt

att protokoll upptager annat �n f�rteckning � n�rvarande ledam�ter ocli

beslutet i varje �rende.

Betr�ffande civilf�rsvarsn�mnd i Stockholm skola, ut�ver vad i detta mo�

ments f�rsta stycke s�gs, best�mmelserna i 51 � kommunallagen f�r Stock�

holm �ga till�mpning, varj�mte skall g�lla vad stadsfullm�ktige med iakt�

tagande av stadgandena i sagda lag f�reskriva. Protokoll som f�res vid

ci\�lf�rsvarsn�mndens sammantr�de beh�ver dock ej upptaga annat �n f�r�

teckning � n�rvarande ledam�ter och beslutet i varje �rende.

3 mom. Vid civilf�rsvarsn�mnds sammantr�de �ger civilf�rsvarschefen,

�ven om han ej �r ledamot eller suppleant, n�rvara och deltaga i �verl�gg�

ningarna men ej i besluten. Om han s� �nskar, �ger han f� sin mening an-
tecknad till protokollet.

�

. Nr Ii

161

L�nsstyrelsen �ger kalla civilf�rsvarsn�rand att sammantr�da med l�ns�

styrelsen eller f�retr�dare f�r denna. Under civilf�rsyarsberedskap �vensom

eljest, d� ledningen av civilf�rsvaret ankommer p� civilf�rsvarschefen, �ger

denne p�kalla sammantr�de av n�mnden f�r behandling av uppgivna fr�gor.

42 �.

F�r kostnad, som kommun f�tt ^ndk�nnas p� grund av �tg�rd enligt 40 �

1 mom. b) eller c) eller 54 �, �ger kommunen erh�lla statsbidrag med tv�

tredjedelar av kostnadens belopp, i den m�n kostnaden kan anses sk�lig.

Fr�n anskaffningskostnaden f�r skyddsrum, som inr�ttas av kommun, skall

vid bidragets best�mmande dragas v�rdet av fredsanv�ndningen. Till an�

skaffningskostnaden skall h�rvid h�nf�ras j�mv�l den merkostnad, som

betingas av att skyddsrummet utf�res f�r fredsanv�ndning.

Innan medel firmas tillg�ngliga f�r ber�knat statsbidrag m� skyldighet

f�r kommun att vidtaga �tg�rd enligt 40 � 1 mom. b) eller c) ej g�ras g�l�

lande mot kommunen.

Statsbidrag fastst�lles f�r varje kalender�r av l�nsstyrelsen, om ej Ko�

nungen annorlunda f�rordnar. Ans�kan om statsbidrag f�r visst kalender-

�r skall g�ras f�re utg�ngen av n�sta kalender�r. N�r sk�l �ro d�rtill, m�

Jrh dock ans�kan pr�vas, oalitat den g�res senare. Finner l�nsstyrelsen ans�k�

ningen s�som f�r sent inkommen ej b�ra upptagas till pr�vning, skall av-

2;,;. visningsbeslutet underst�llas Konungen.

-j

L�nsstyrelsen �ger att till kommun utgiva f�rskott � statsbidrag i enlig-

/tjf. het med de n�rmare f�reskrifter Konungen meddelar.

43 �.

D�rest s�rskilda omst�ndigheter f�ranleda det, �ger Konungen medgiva,

att kommun m� f�r kostnad, som kommunen f�tt vidk�nnas p� grund av

^ �tg�rd enligt 40 � 1 mom. b) eller c) eller 54 �, erh�lla h�gre statsbidrag �n

i 42 � stadgas.

44 �.

Tillhandah�ller kommun lokaler f�r civilf�rsvarets administration, f�r

f�rvaring av annan materiel eller utrustning f�r civilf�rsvaret �n som avses

i 40 � 1 mom. e) eller f�r annan civilf�rsvarsutbildning �n s�dan som avser

det egna civilf�rsvarsomr�dets personal, skall sk�lig ers�ttning d�rf�r ut�

givas av statsmedel.

45 �.

Har kommunalt anst�lld personal, tillh�rande det allm�nna civilf�rsva-

ret, j�mlikt 8 � tagits i anspr�lc f�r uppgifter som ej r�ra det egna civilf�r-

svarsomr�det, �ger kommunen av statsmedel erh�lla sk�lig gottg�relse f�r

avl�ning och arman ers�ttning, som kommunen till f�ljd av best�mmelserna

i 20 � utgivit f�r tj�nstg�ringen.

Om under h�gsta civilf�rsvarsberedskap materiel eller annan egendom,

som kommun enligt g�llande organisationsplan st�llt till allm�nna civil�

f�rsvarets f�rfogande, avsev�rt skadats p� grund av fientlig verksamhet el�

ler ock under anv�ndning utom det egna civilf�rsvarsomr�det, �ger kom�

munen erh�lla sk�lig gottg�relse av statsmedel.

Gottg�relse enligt denna paragraf best�mmes av l�nsstyrelsen i det l�n,

d�r den ers�ttningsber�ttigade kommunen �r bel�gen.

46 �.

Ing�r municipalsamh�lle eller del d�rav i civilf�rsvarsomr�de skola f�l�

jande s�rskilda best�mmelser g�lla:

1) Vad som stadgas i 40 � 1 mom. a) samt g), b) oeh i) j�mte d�rtill

�

162

I960 . Nr

anslutande best�mmelser i 40 � 2 mom. skall �ga motsvarande till�mp

� municipalsamjl�llet.

, '

2) Municipalsamh�llet �ger samma r�tt till gottg�relse av statsmedel so

betr�ffande kommun stadgas i 45 �.

7 KAP.

Fastighets�garna och civilf�rsvaret, m. m.

Verkskydd m. m.

47 �.

_ ,

�gare av anl�ggning eller byggnad, f�r vilken verkskydd skall vara or-

ganiserat, �r pliktig

jcfe'

a) att planl�gga verkskyddet;

b) att anskaffa, f�rvara och underb�lla materiel, utrustning och andra '

f�rn�denheter, som erfordras f�r verkskyddets verksamhet;

c) att i m�n av behov inr�tta, utrusta och underh�lla ledningscentral och

andra uppeh�llsplatser f�r verkskyddspersonalen;

d) att enligt best�mmelser, som Konungen utf�rdar, bestrida kostnader

f�r utbildning av verkskyddspersonalen;

e) att p� anmodan av civilf�rsvarsmyndighet tillhandah�lla denna de

upplysningar och handlingar r�rande anl�ggningen eller byggnaden eller ,

d�r bedriven eller till�mnad verksamhet, som �ro erforderliga f�r myndig�

hetens befattning med verkskyddet; samt

f) att i �vrigt vidtaga de s�rskilda anordningar och �tg�rder, som �ro

erforderliga f�r verkskyddets verksamhet.

Utbildning av verkskyddspersonal genomf�res av civilf�rsvarsmyndighet,

i den m�n l�nsstyrelsen ej medgiver att utbildning m� ske genom �garens

f�rsorg.

Den som driver verksamhet inom anl�ggning eller byggnad, f�r vilken

verkskydd finnes, �r pliktig att utgiva ers�ttning f�r tj�nstg�ring i verk-

skyddet till de i hans tj�nst anst�llda. Ers�ttningen skall utg� enligt de

grunder Konungen best�mmer.

48 �.

�r anl�ggning eller byggnad i sin helhet uppl�ten till n�gon med nytt�

jander�tt, skall vad i 47 � stadgas om �gare i st�llet g�lla nyttj ander�tts-

havaren, om ej l�nsstyrelsen f�r visst fall f�rordnar annorlunda; dock att,

d� nyttj ander�tten avser kortare tid �n tv� �r, det allenast skall �ligga

nyttjander�ttshavaren att planl�gga verkskyddet, bestrida kostnad f�r ut�

bildning av dess personal, tillhandah�lla upplysningar och handlingar samt

v�rda verkskyddets materiel.

49 �.

L�nsst3Trelsen �ger, om �verenskommelse ej kan tr�ffas, f�rordna att f�r

tv� eller flera anl�ggningar eller byggnader gernensamt verkskydd sk^l;

organiseras samt best�mma de grunder, enligt vilka kostnaden skall f�r^

delas.

50 �.

Gemensam organisation f�r lokalt allm�nt civilf�rsvar och ett eller flera,

verkskydd skall grundas p� avtal mellan l�nsstyrelsen och den eller dem,

som �ro skyldiga att anordna verkskydd. I avtalet skola grunderna f�r or�

ganisationen och f�r f�rdelningen av kostnaderna f�r denna angivas.

�

. Nr 74

163

51 �.

Har j�mlikt 8 � verkskydd tagits i anspr�k f�r uppgifter som ej r�ra den

anl�ggning eller byggnad, f�r vilken det �r avsett, skall sk�lig ers�ttning

utg� av statsmedel dels f�r vad som utgivits till verkskyddspersonalen e^igt

47 � tredje stycket, dels f�r skada � materiel eller annan egendom, d�rest

skadan ej �r ringa.

Anspr�k p� ers�ttning pr�vas i den ordning som �r stadgad betr�ffande

rekvisition f�r krigsmaktens behov.

52 �.

�gare eller innehavare av anl�ggning eller byggnad, s� ock den som i

fr�ga om tillsyn d�r� f�retr�der �garen eller innehavaren �r pliktig att

tillhandag� civilf�rsvarsmyndighet med att anskaffa upplysningar om dem

som bo eller �ro verksamma inom anl�ggningen eller byggnaden samt att

till dem f�rmedla �l�gganden och andra meddelanden fr�n civilf�rsvars�

myndighet.

Vad nu sagts skall, s�vitt g�ller anst�llda, �ga motsvarande till�mpning �

arbetsgivaren och den som f�retr�der honom.

Skyddsrum och andra anordningar

53 �.

i mom. Enskilt skyddsrum, som enligt 24 � skall finnas f�r anl�ggning

eller byggnad, skall inr�ttas, utrustas och underh�llas av dennas �gare.

Den som med nyttjander�tt innehar fastighet eller byggnad eller del d�r�

av m� ej hindra �garen att d�r inr�tta skyddsrum.

1 skyddsrummets utrustning skall ing� brand- och sjukv�rdsmateriel en�

ligt anvisningar, som utf�rdas av civilf�rsvarsstyrelsen.

2 mom. Upph�r inom visst omr�de eller � viss plats skyldighet att anordna

enskilt skyddsrum, m� Konungen eller myndighet, som Konungen best�m�

mer, f�rordna, att d�r befintliga skyddsrum likv�l skola utrustas och under�

h�llas.

54 �.

Skall ett i organisationsplanen upptaget allm�nt skyddsrum inr�ttas som

bergfast skyddsrum p� mark, som �ges eller nyttjas av annan �n kom�

mun, m� l�nsstyrelsen medgiva honom att i st�llet f�r kommunen inr�tta

och utrusta skyddsrummet, d�rest det kan ske utan ol�genhet f�r skydds�

rumsfr�gans ordnande. Anordnaren �ger f�r s�dant fall att enligt de all�

m�nna f�reskrifter Konungen meddelar av kommunen utf� den del av an�

l�ggningskostnaden, som �verstiger sk�ligt fredsanv�ndningsv�rde. F�rdel�

ningen av kostnaden i fall som h�r avses best�mmes av l�nsstyrelsen.

55 �.

Kan ej �verenskommelse tr�ffas om anordnande av gemensamt skydds�

rum efter vad i 24 � 2 mom. f�rsta stycket s�gs, ankommer det p� l�nssty�

relsen att f�rordna om s�dant skyddsrum och dess bel�genhet, s� ock att be�

st�mma grunderna f�r kostnadens f�rdelning.

Finnes �gare icke sk�ligen kunna inr�tta erforderligt skyddsrum i egen

fastighet eller byggnad och kan behovet av skyddsrum icke l�mpligen till�

godoses genom anordnande av gemensamt skyddsrum, �ger l�nsstyrelsen

medgiva �garen r�tt att inr�tta skyddsrum i annan tillh�rig fastighet eller

byggnad.

F�r skada eller intr�ng, som genom inr�ttande av gemensamt skydds�

rum eller av skyddsrum i annan tillh�rig fastighet eller byggnad �samkas

�

164

I960 . Nr ^

�garen till den fastighet eller byggnad, i vilken skyddsrummet inr�ttas,

�garen, om skadan eller intr�nget icke �r att anse s�som allenast rin

erh�lla sk�lig ers�ttning. Motsvarande r�tt till ers�ttning tillkommer j�m

v�l nyttjander�ttshavare.

Hos l�nsstyrelsen skall i f�rv�g st�llas pant eller borgen f�r ers�ttningens ^

g�ldande; dock skall vad s�lunda stadgas icke g�lla kronan eller kommunt

57 �.

�gare av anl�ggning eller byggnad �r pliktig

a) att vidtaga erforderliga anordningar f�r alarmering av dem som vis-

tas i eller vid anl�ggningen eller byggnaden;

b) att vidtaga erforderliga anordningar f�r m�rkl�ggning av anl�gg�

ningen eller byggnaden;

c) att, om det finnes vara av s�rskild betydelse att anl�ggningen eller

byggnaden maskeras, under civilf�rsvarsberedskap t�la eller vidtaga s�dan

h�rf�r erforderlig �tg�rd, som anbefalles av l�nsstyrelsen eller, efter l�ns-

styrelsens bemyndigande, av civilf�rsvarscbefen, samt

d) att, enligt vad Konungen d�rom f�rordnar, f�rbereda och under civil- '

f�rsvarsberedskap f�rse anl�ggningen eller byggnaden med anordningar,

som kunna bereda dem som vistas d�r sk�ligt skydd mot radioaktiv str�l�

ning.

�r anl�ggningen eller byggnaden helt eller delvis uppl�ten till annan,

skall i fr�ga om skyldighet som angives under b) och d) �garen vara an�

svarig f�r anskaffning och tillpassning av materielen �vensom f�r anskaff- >

ning och upps�ttning av anordningar f�r dess anbringande, medan inne-

bavaren skall svara f�r materielens anbringande och �vriga �tg�rder f�r

dess anv�ndning. Vad under c) stadgas skall g�lla j�mv�l innehavare.

58 �.

Har byggnad, som anv�ndes eller l�mpligen kan anv�ndas f�r bostads�

�ndam�l, skadats genom fientlig verksamhet, �r byggnadens �gare eller

innehavare under h�gsta civilf�rsvarsberedskap pliktig att f�lja de f�re�

skrifter i fr�ga om byggnadens iordningst�llande, som meddelas av l�ns�

styrelsen eller civilf�rsvarscbefen. Ej m� dock n�gon �l�ggas att ombes�rja

�tg�rd, som skulle medf�ra osk�lig kostnad eller v�sentlig ol�genhet f�r

honom.

Utrymning

59 �.

Har beslut meddelats om utrymning av visst omr�de, �ligger det envar,

som omfattas av beslutet, att f�lja de s�rskilda f�reskrifter, som utf�rdas i

anledning h�rav.

Den som inom omr�det driver sjukbus, barnhem, �lderdomshem eller

annan v�rdanstalt �r skyldig att utan ers�ttning tillhandah�lla civilf�rsvars-

myndighet utrustning, som efter utrymningen icke erfordras f�r anstaltens

verksamhet inom omr�det, f�r f�rl�ggning, i vilken personer fr�n anstalten

skola inkvarteras,

60 �.

Den som svarar f�r avl�ning av personal vid undervisnings- eller v�rd�

anstalt �r skyldig att avl�na personal med motsvarande arbetsuppgifter

vid f�rl�ggning, som efter anstaltens utrymning anordnats f�r dennas ele-

ver eller intagna.

�

Nr 74

165

Gemensamma hest�mmelser

61 �.

Finner l�nsstyrelsen i fr�ga om viss egendom annan �tg�rd �n f�rut i

detta kapitel s�gs oundg�nglig f�r tillgodoseende av �ndam�l, som civil�

f�rsvaret har att ombes�rja, �ger l�nsstyrelsen �l�gga egendomens �gare

eller innehavare att t�la eller vidtaga �tg�rden.

62 �.

Den som med st�d av 28 eller 29 � �lagts att anordna enskilt skyddsrum

av s�rskild beskaffenhet eller storlek s� ock den som med st�d av 57 �

f�rsta stycket c) eller 61 � �lagts att vidtaga eller t�la �tg�rd, som avses i

n�mnda lagrum, �r ber�ttigad till sk�lig ers�ttning av statsmedel f�r kost�

nad eller skada, som �samkats honom. Vid ers�ttningens best�mmande skall

h�nsyn tagas till den nytta, �tg�rden kan medf�ra f�r honom. �r kostnaden

eller skadan ringa, utg�r icke ers�ttning.

Anspr�k p� ers�ttning pr�vas i den ordning som �r stadgad betr�ffande

rekvisition f�r krigsmaktens behov.

63 �.

Om anl�ggning eller byggnad eller del d�rav innehaves med nyttjander�tt

vid fullbordandet av s�dan s�rskild anordning eller �tg�rd, som j�mlikt

denna lag eller med st�d d�rav l�mnad f�reskrift �ligger �garen, �r nytt-

jander�ttshavaren, s�framt d�refter minst tv� �r �terst� av tiden f�r nytt-

jander�tten och det finnes uppenbart obilligt, att �garen skall vidk�nnas

hela kostnaden, pliktig att p� yrkande av �garen utgiva sk�ligt bidrag b�r�

till.

64 �.

Skall f�r byggnad, som tillh�r bostadsr�ttsf�rening, s�rskild anordning

eller �tg�rd vidtagas, som byggnadens �gare j�mlikt denna lag bar att om�

bes�rja, �ro bostadsr�ttsbavarna, utan binder av vad i f�reningens stadgar

best�mts, pliktiga att tillskjuta det belopp, som erfordras f�r bestridande

av kostnaden. � beslut om tillskott f�r s�dant �ndam�l skall vad i 60 � 1.

lagen om bostadsr�ttsf�reningar �r stadgat ej �ga till�mpning.

65 �.

F�r utr�nande av vilka �tg�rder som vidtagits eller b�ra vidtagas inom

eller vid anl�ggning eller byggnad f�r bevakning, som ankommer p� civil�

f�rsvaret, eller eljest till skydd mot skada av fientlig verksamhet, s� ock i

vad m�n anl�ggningen eller byggnaden l�mpligen kan anv�ndas f�r civil�

f�rsvaret �ger civilf�rsvarsmyndigbet besiktiga anl�ggningen eller bygg�

naden.

66 �.

Det �ligger envar att vid f�rfr�gan av vederb�rlig myndighet l�mna upp�

lysning, huruvida och till vilken myckenhet lian innebar egendom som kan

komma att erfordras f�r civilf�rsvaret eller bliva f�rem�l f�r �tg�rd enligt

denna lag.

V�grar n�gon att l�mna beg�rd upplysning eller finnes sk�lig anledning

misst�nka att han s�ker vilseleda myndighet r�rande f�rh�llanden, om

vilka upplysning beg�rts, m� under civilf�rsvarsberedskap hans kontor,

lagerlokal eller annan l�genhet, var�ver han f�rfogar, unders�kas och hans

bandelsb�cker och aff�rshandlingar granskas. Vid s�dan unders�kning

skall vad i 28 kap. r�tteg�ngsbalken �r stadgat om husrannsakan g�lla i

till�mpliga delar, varvid l�nsstyrelsen eller civilf�rsvarscbefen skall ut�va

�

166

I960 . Nr

den befogenhet, som vid husrannsakan tillkommer unders�kningsledar�

�klagaren eller r�tten.

67 �.

S�som �gare av anl�ggning, byggnad eller annan egendom anses i denna

lag j�mv�l den, som innehar egendomen med fri f�rfogander�tt eller fidei�

kommissr�tt eller d�rmed j�mf�rlig r�tt.

8 KAP.

F�rfogander�tt f�r civilf�rsvarets behov

68 �.

Civilf�rsvarschef och chef f�r iinds�ttningsk�r inom civilf�rsvaret �ven�

som l�nsstyrelse �ga under civilf�rvarsberedskap taga i anspr�lc mark�

omr�den, byggnader, utrymmen, livsmedel, transportmedel, utrustnings�

persedlar, materiel och annan egendom, som innehaves av annan �n staten,

d�rest det finnes erforderligt f�r att statlig civilf�rsvarsuppgift skall kunna

fullg�ras och �verenskommelse om egendomens avst�ende ej kan tr�ffas

tillr�ckligt skyndsamt. Civilf�rsvarschef och l�nsstyrelse �ga h�rvid en�

dast taga i anspr�k s�dan egendom, som finnes inom deras verksamhets�

omr�de; dock m� efter l�nsstyrelsens medgivande civilf�rsvarschef taga

motorfordon, sl�pfordon och motorredskap i anspr�k, �ven om de finnaS

inom annat till l�net h�rande civilf�rsvarsomr�de.

I den m�n det pr�vas n�digt f�r fullg�rande av kommuns skyldigheter

enligt 40 � 1 mom. b) och c) att egendom tages i anspr�k f�r kommuns

r�kning, skall vad i n�stf�reg�ende stycke s�gs �ga motsvarande till�mp-

jati

ning s�vitt g�ller egendom, som finnes inom kommunen. Vad s�lunda

stadgats skall i fr�ga om utf�rande av byggnadsanordning och k�llarmurs-

genombrott g�lla j�mv�l under tid, d� civilf�rsvarsberedskap icke r�der;

f�rfogander�tten m� h�rvid dock endast ut�vas av l�nsstyrelsen.

69 �.

D� egendom tages i anspr�k, skall s�vitt m�jligt h�nsyn tagas till �ga�

rens eller innehavarens tillg�ng p� egendom, varom fr�ga �r, och behov

d�rav f�r sin n�ring. Vad som oundg�ngligen erfordras f�r n�gons n�ring

m� ej utan tvingande sk�l tagas i anspr�k.

70 �.

1 mom. Har �gare eller innehavare av byggnad som tages i anspr�k

stadigvarande bostad i byggnaden, skall p� anfordran n�digt bostadsut- ,

rymme d�r anvisas honom och hans familj.

2 mom. Den som �ger eller har nyttjander�tt till byggnad eller del av

byggnad, vilken tages i anspr�k f�r inkvartering av utrymmande befolk-

bij , '

ningsgrupp, skall, om han tillh�r denna grupp och �nskar taga bostad i

byggnaden, f� n�digt bostadsutrymme anvisat �t sig i denna. Detsamma

skall g�lla om �gander�tten eller nyttjander�tten tillkommer n�gon i den

utrymmandes familj.

D�rest till�mpning av vad nu sagts skulle medf�ra allvarligt hinder f�r

byggnadens planenliga anv�ndning, skall bostadsutrymme i st�llet anvisas

inom annan byggnad i samma civilf�rsvarsomr�de.

71 �.

Markomr�de, byggnader och utrymmen, s� ock transportmedel, vilka

icke stadigvarande erfordras f�r civilf�rsvarets behov, tagas i anspr�k med

nyttjander�tt. Egendom, som kan antagas bliva f�rbrukad eller f�rst�rd i

�

Nr 74

167

eller komma att v�sentligt minska i v�rde, tages i anspr�k med �gander�tt.

Annan egendom tages i anspr�k med nyttjander�tt, s�vida icke den som ut�

�var f�rfogander�tten finner l�mpligt eller �garen p�fordrar, att egendomen

�vertages med �gander�tt.

72 �.

�gare eller innehavare av egendom, som tagits i anspr�k med nyttjande�

r�tt, �r skyldig att, i den m�n det p�fordras, t�la eller vidtaga �ndring eller

f�rflyttning av inredning eller utrustning, som h�r till egendomen, samt att

i �vrigt t�la de �tg�rder betr�ffande egendomen, vilka den som ut�var f�r�

fogander�tten finner erforderliga,

73 �.

Har egendom tagits i anspr�k j�mlikt 68 � eller �tg�rd vidtagits j�mlikt

72 �, �r egendomens �gare eller innehavare ber�ttigad till ers�ttning enligt

de grunder, som �ro stadgade i fr�ga om rekvisition f�r krigsmaktens behov.

Anspr�k p� ers�ttning skall pr�vas i den ordning, som g�ller f�r ers�tt�

ningsanspr�k i anledning av s�dan rekvisition med iakttagande av att efter

taxa utg�ende ers�ttning fastst�lles till beloppet av den, som ut�var f�r�

fogander�tten. �ven om egendom, som tages i anspr�k, �r avsedd att till�

handah�llas endast vid s�rskilda tillf�llen, m� ers�ttningen best�mmas en

g�ng f�r alla, dock att inskr�nkning icke h�rigenom sker i r�tten till er�

s�ttning f�r skada, som ej f�rutsetts.

Ers�ttning g�ldas, om egendomen tagits i anspr�k f�r kommuns r�kning,

av kommunen och eljest av staten.

74 �.

Har n�gon till s�kerhet f�r fordran pantr�tt i egendom, som tagits i

anspr�k med �gander�tt, �ger han framf�r �garen r�tt att utf� sin fordran

ur ers�ttningsbeloppet, �ven om fordringen ej �r f�rfallen till betalning.

Detsamma skall ock g�lla den, som har r�tt att kvarh�lla egendomen till

s�kerhet f�r f�rfallen fordran.

Ers�ttningsbelopp f�r egendom, som �r utm�tt, skall utgivas till utm�t�

ningsmannen, om borgen�ren yrkar det. Avser beloppet egendom, som

satts i kvarstad eller under skingringsf�rbud, skall det, om part s� beg�r,

utgivas till �verexekutor, som har att f�rfara d�rmed p� s�tt �r stadgat i

i86 � uts�kningslagen.

75 �.

I den m�n det pr�vas oundg�ngligt f�r att annan civilf�rsvarsuppgift �n

som avses i 68 � skall kunna fullg�ras, �ger civilf�rsvarsmyndighet, i en�

lighet med vad Konungen n�rmare f�rordnar d�rom, under civilf�rsvars�

beredskap taga i anspr�k egendom, som innehaves av annan �n staten.

H�rvid skola best�mmelserna i 6874 �� l�nda till efterr�ttelse i till�mp�

liga delar.

76 �.

V�grar eller f�rsummar n�gon att beh�rigen eller i r�tt tid tillhanda�

h�lla egendom, som tagits i anspr�lc med f�rfogander�tt enligt denna lag,

�ger polismyndighet uttaga egendomen. Kan dr�jsm�l medf�ra v�da och

�r polismyndighet icke att tillg�, tillkommer samma r�tt den som ut�vat

f�rfogander�tten.

5160702//. Svensk f�rfattningssamling 1960, Nr 7d och 75

�

168

I960 . Nr

*'!

9 KAP.

Ansvarsbest�mmelser m. m.

77 �.

Uteblir n�gon utan anm�lt laga f�rfall fr�n tj�nstg�ring i civilf�rsvaretj

som j�mlikt denna lag �vilar honom och vartill han blivit kallad i veder�

b�rlig, ordning, eller awiker n�gon olovligen d�rifr�n, m� han p�. fraixi; '

st�llning av l�nsstyrelsen, chef f�r unds�ttningsk�r eller civilf�rsvarsche�

fen omedelbart b�mtas p� egen bekostnad genom polismyndighetens f�r�

sorg. Detsamma skall g�lla om civilf�rsvarspliktig utan anm�lt laga f�r-{

fall underl�ter att efterkomma j�mlikt 18 8 utf�rdad kallelse till personlig

inst�llelse.

78 �.

�r n�gon j�mlikt 15 � eller best�mmelse i 6 eller 7 kap. eller f�reskrift,

som meddelats med st�d av dylik best�mmelse, eller j�mlikt 80 � andra

stycket skyldig att fullg�ra n�got och underl�ter han det, �ger l�nsstyrelsen

f�rel�gga honom l�mpligt vite. L�nsst^elsen m� ock i s�dant fall l�mna

erforderlig handr�ckning eller ombes�rja f�reskriven �tg�rd samt uttaga

kostnaden h�rf�r av den f�rsumlige, i den m�n han icke p� grund av stad- .

gande i denna lag �r ber�ttigad till ers�ttning f�r kostnaden.

79 �.

1 mom. Den som underl�ter att l�mna upplysningar i enlighet med 15 �

straffes med b�ter, h�gst trehundra kronor.

2 mom. Med b�ter, h�gst trehundra kronor, straffes civilf�rsvarspliktig,

som utan laga f�rfall underl�ter att efterkomma kallelse j�mlikt 18 �, �ven�

som civilf�rsvarspliktig, som i s�dant fall f�r sin utevaro har laga f�rfall

men underl�ter att anm�la detta s� snart ske kan,

3 mom. Den som �r civilf�rsvarspliktig eller eljest inskriven i civilf�r�

svaret och som av oaktsamhet, som ej �r ringa, underl�ter att efter veder�

b�rlig kallelse inst�lla sig till tj�nstg�ring eller eljest olovligen undanh�ller

sig d�rifr�n straffes med dagsb�ter. Har han laga f�rfall f�r sin utevaro

men underl�ter han att anm�la detta s� snart ske kan, straffes med b�ter,

h�gst trehundra kronor.

Har civilf�rsvarspliktig eller den, som eljest �r inskriven i cmlf�rsvaret,

om rekommenderad f�rs�ndelse mottagit avi, av vilken framg�r att f�r�

s�ndelsen avs�nts av civilf�rsvarsmyndighet, och underl�ter han utan laga;,

f�rfall att avh�mta f�rs�ndelsen och taga del av dess inneh�ll eller v�grar

han att utkvittera eller mottaga f�rs�ndelse fr�n ci\dlf�rsvarsmyndigliet,

d� den tillhandah�lles honom, d�mes till dagsb�ter.

^1 mom. Med dagsb�ter straffes

1. den som underl�ter att tillhandah�lla upplysningar eller handlingar

enlighet med vad som stadgas i 47 � f�rsta stycket e); samt

2. den som underl�ter att tillhandag� med anskaffning av upplysningar;

eller att f�rmedla �l�gganden och andra meddelanden efter vad som stadgas

i 52 �.

80 �.

Den som underl�ter att i f�rv�g innh�mta l�nsstyrelsens godk�nnande i '

fall, d� s� skall ske enligt 33 �, straffes med dag.sb�ter.

Det �ligger den vilken gjort sig skyldig till underl�tenhet, som avses i'

f�rsta stycket, att i enlighet med l�nsstyrelsens anvisningar �ndra vad som

�

. Nr 74

169

redan utf�rts. Samma skyldighet �vilar den som �sidosatt f�reskrift, vilken

meddelats av l�nsstyrelsen vid pr�vning enligt 33 �.

81 �.

Med dagsb�ter eller f�ngelse eller, om omst�ndigheterna �ro synnerligen

f�rsv�rande och brottet beg�tts under h�gsta civilf�rsvarsberedskap, med

straffarbete i h�gst tv� �r straffes

1. den som �r civilf�rsvarspliktig eller eljest inskriven i civilf�rsvaret

och som, i avsikt att undandraga sig sina skyldigbeter, underl�ter att efter

vederb�rlig kallelse inst�lla sig till tj�nstg�ring i civilf�rsvaret eller eljest

olovligen undanh�ller sig d�rifr�n;

2. den som under tj�nstg�ring i civilf�rsvaret v�grar att �tlyda vad ve�

derb�rande bef�l under tj�nsten befallt honom r�rande denna eller som

eljest under tj�nstg�ring i civilf�rsvaret upps�tligen eller av oaktsambet,

som ej �r ringa, �sidos�tter vad som �ligger honom enligt reglementen, in�

struktioner eller andra allm�nna best�mmelser eller s�rskilda f�reskrifter;

3. den som upps�tligen l�mnar oriktig uppgift om f�rh�llande, varom

han enligt 15 � eller 47 � f�rsta stycket e) �r pliktig att l�mna upplysning;

4. den som i strid mot f�reskriften i 19 � eller s�rskilt meddelat bort-

flyttningsf�rbud l�mnar sin vistelseort �vensom den som �vertr�der s�r�

skilt meddelat inflyttningsf�rbud;

5. den som uppenbart vanv�rdar materiel, utrustning eller annan egen�

dom, som han mottagit av civilf�rsvarsmyndigbet f�r f�rvaring;

6. den som utan sk�lig anledning v�grar att l�ta civilf�rsvarsmyndigbet

besiktiga anl�ggning eller byggnad efter vad i 65 � s�gs;

7. den som ^dd f�rfr�gan j�mlikt 66 � v�grar att l�mna upplysning eller

som vid s�dan f�rfr�gan eller i samband med unders�kning eller gransk�

ning som avses i n�mnda paragraf s�ker vilseleda myndighet r�rande f�r�

h�llande, som avses i samma paragrafs f�rsta stycke;

8. den som med vetskap om att civilf�rsvarsmyndigbet j�mlikt 8 kap.

beslutat taga i anspr�k egendom, som innebaves av honom, v�grar eller

f�rsummar att beb�rigen eller i r�tt tid tillbandab�lla myndigbeten egen�

domen eller genom att avb�nda sig egendomen eller p� annat s�tt om�j�

ligg�r egendomens tagande i anspr�k; samt

9. den som eljest �sidos�tter f�reskrift eller f�rel�ggande, som meddelats

med st�d av denna lag eller av Konungen meddelade till�mpningsbest�m�

melser till lagen och ej avser �liggande, f�r vars fullg�rande vite kan f�re�

l�ggas enligt 78 �.

Har n�gon �vertygats om g�rning, som enligt denna paragraf �r belagd

med straff, m� r�tten, i den m�n det finnes sk�ligt, f�rklara egendom,

som undanh�llits genom g�rningen, f�rverkad till kronan eller, om egen�

domen ej kan tillr�ttaskaffas, f�rplikta honom att utgiva ers�ttning till kro�

nan f�r egendomens v�rde.

82 �.

Vad som inh�mtats genom s�dan upplysning eller s�dant tillhandah�l�

lande av handlingar som avses i 47 � f�rsta stycket e), vid besiktning j�m�

likt 65 � eller vid s�dan f�rfr�gan, unders�kning eller granskning som avses

i 66 � m� ej yppas i A�dare m �n �n som erfordras f�r vinnande av det av�

sedda syftet. Bryter n�gon h�remot, straffes med dagsb�ter eller f�ngelse.

F�rseelse som i f�rsta stycket s�gs m� �talas av allm�n �klagare endast

efter angivelse av m�ls�ganden.

83 �.

�ver civilf�rsvarscbefs beslut i �rende, som avses i denna lag, m� besv�r

anf�ras hos l�nsstyrelsen.

�

170

I960 . Nr

i '

"i;'-

Beslut, som enligt denna lag meddelats av l�nsstyrelse eller civilf�rs

styrelsen, m� �verklagas hos Konungen.

Talan m� icke f�ras mot beslut, som meddelats enligt 19, 34, 35,

eller 58 �.

Under h�gsta civilf�rsvarsberedskap s� ock eljest n�r s�rskilda sk�l �rq

d�rtill m� myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, f�rordna a

beslutet omedelbart skall l�nda till efterr�ttelse.

84 �.

Vad i denna lag stadgas �ger icke till�mpning, i den m�n motsvarande'

f�rh�llanden regleras i lagen om s�rskilda skydds�tg�rder f�r vissa kraft�

anl�ggningar.

Om f�rh�llanden, som avses i denna lag, �ger Konungen meddela s�r�

skilda f�reskrifter, s�vitt ang�r anl�ggningar eller byggnader som �ro av�

sedda f�r krigsmaktens behov, kommunikationsverk eller andra verk, f�re�

tag eller inr�ttningar av st�rre omfattning eller s�rskild beskaffenhet samt

fartyg.

85 �.

Konungen �ger meddela n�rmare best�mmelser r�rande till�mpningen av

denna lag.

(Si

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1960, d� civilf�rsvarslagen den 15 juli

1944 (nr 536) skall, med de undantag som angivas nedan, upph�ra att g^la.

1. F�rekommer i lag eller f�rfattning h�nvisning till lagrum, som ersatts

genom best�mmelse i denna lag, skall den best�mmelsen i st�llet till�mpas.

Vad om luftskyddschef �r stadgat skall g�lla om civilf�rsvarschef.

2. Intill dess nya organisationsplaner uppr�ttats skola vid denna lags

ikrafttr�dande g�llande organisationsplaner l�nda till efterr�ttelse. Beslut,

'R'

f�rordnande eller f�reskrift, som meddelats med st�d av s�dant stadgande

i �ldre lagen, vilket ersatts genom best�mmelse i nya lagen, skall alltj�mt

g�lla, intill dess annorlunda f�rordnas.

3. Vad i 4043 och 6668 �� i 1944 �rs civilf�rsvarslag stadgas i avseen�

de � undanf�rsel och f�rst�ring skall j�mte till n�mnda paragrafer anslu�

tande best�mmelser i 9 kap. av samma lag alltj�mt g�lla, intill dess annor�

lunda f�rordnas. H�rvnd skall vad i 66 och 68 �"� s� gs om civilf�rsvarsmyn�

dighet i st�llet g�lla den myndighet, som Konungen best�mmer.

4. Har kommun tillsatt s�rskild civilf�rsvarsn�mnd enligt �ldre lagen

skall val av s�dan n�mnd enligt nya lagen i annan kommun �n Stoclchol

f�rsta g�ngen �ga rum under �r 1963. Tj�nstg�ringstiden f�r enligt �ldr

best�mmelser valda ledam�ter och suppleanter i s�rskild civilf�rs var sn�mn

skall i Stockholm upph�ra med utg�ngen av �r 1960 och i annan komm

med utg�ngen av �r 1963.

5. Har f�re denna lags ikrafttr�dande f�r anl�ggning eller byggnad i

r�tlats enskilt skyddsrum, som blivit i vederb�rlig ordning godk�nt, m� e''

med mindre s�rskilda sk�l �ro d�rtill, anl�ggningens eller byggnadens �g

re �l�ggas att inr�tta nytt skyddsrum eller att ut�ka eller f�r�ndra

godk�nda skyddsrummet; dock skall han vara skyldig att utrusta sky

rummet med brand- och sjukv�rdsmateriel enligt vad som stadgas i 53

Vad nu sagts skall �ven g�lla enskilt skyddsrum, f�r vilket f�re lage

ikrafttr�dande byggnadslov f�religger.

6. Betr�ffande fastighets�garbidrag, som fastst�llts j�mlikt 59 b � i 194|

�rs civilf�rsvarslag, m� Konungen, om med h�nsyn till f�religgande om

st�ndigheter s� pr�vas sk�ligt, p� framst�llning av fastighets�garen efter

sk�nka bidraget eller, i den m�n det redan erlagts, f�rordna om dess �te

l�ltr ,

�

- " -" "

74 ocli 75

171

betalning. Vid beslut om eftersk�nkande eller �terbetalning �ger Konung�

en f�sta villkor.

Framst�llning, som avses i f�reg�ende stycke, skall ingivas av fastighets�

�garen till den kommun, d�r fastigheten �r bel�gen, f�re den 1 juli 1961

och skall, �tf�ljd av kommunens yttrande, av kommunen underst�llas

Konungens pr�vning. Ber�ttigas fastighets�garen att �terf� erlagt bidrags�

belopp, skall detta utbetalas av kommunen med r�tt f�r denna att av stats�

medel �terf� tv� tredjedelar av det utbetalda beloppet.

Konungen �ger meddela n�rmare best�mmelser f�r till�mpningen av vad

som stadgas under denna punkt.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera

\dsso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill

bel<r�fta l�tit.

Stocldiolms slott den 22 april 1960.

GUSTAF ADOLF

(L. S.)

(Inrikesdepartementet)

RUNE B. JOHANSSON

�

;

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

Kamerabevakningslag (2018:1200)
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Ordningslag (1993:1617)
Säkerhetsskyddslag (2018:585)

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Arbetar du med frågor som rör ordning och säkerhet? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ordning och säkerhet.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1960:74

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Om Lagboken.se