SFS 1975:712

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

sfs 1975:712 lag utkom fr ån trycket ämidlribg i civmförsvarsiagee (196(d): 1^)', den 3 sept. 1975 utfärdad den 26 juni 1975. enligt riksdagens beslut^ föreskrives att 82 § civiiförsvarslagen (1960: 74) skall ha nedan angivna lydelse. till följd härav kommer lagen att ha följande lydelse från och med den dag då denna lag träder i kraft. 1 kap. allmänna bestämmelser 1 § civilförsvaret har till uppgift att i de hänseenden regeringen be stämmer utöva sådan verksamhet för rikets försvar, som avser att skydda och rädda liv och egendom vid anfall mot riket och som icke åvilar försvarsmakten, så ock annan likartad verksamhet. för olika slag av civilförsvarsverksamhet skola finnas särskilda tjäns tegrenar. regeringen äger förordna, att personal, som krigsplacerats för tjänst göring inom tjänstegrenen ordnings- och bevakningstjänst, skall, då riket är i krig, vara skyldig a tt i anslutning till tjänstegrenen åliggande upp gifter utöva jämväl sådan försvarsverksamhet, som eljest åvilar försvars makten. sådan personal tillhör under loig försvarsmakten. 2 § befinner sig riket i krig eller krigsfara, äger regeringen förordna, att inom riket eller del därav civilförsvaret skall intaga förstärkt bered skap {civilförsvarsberedslcap). närmare bestämmelser angående olika grader av civilförsvarsbered skap {beredskapsgrader) meddelas av regeringen. 2 kap. grtmddrageia av civilförsvaret 3 § den centrala ledningen av civilförsvaret utövas under regeringen av civilförsvarsstyrelsen. 4 § inom varje län handhar länsstyrelsen ledningen av civilförsvaret. om civilbefälhavares befattning med civilförsvaret stadgas särskilt. om kommuns befattning med civilförsvaret stadgas i 4, 6 och 7 kap. 5 § riket indelas i civilförsvarsområden för det lokala civilförsvaret och, i den utsträckning det finnes erforderligt, i särskilda områden för det regionala civilförsvaret. om indelningen föror dnar regeringen. ingå i civilförsvarsområde delar av slcilda län, bestämmer regeringen till vilket län området skall höra i civilförsvarshänseende. länsstyrelsen äger, då det finnes ändamålsenligt, förordna om indel ning av civilförsvarsområde i civilförsvarsdistrikt. 1404 ^ prop, 1975: 78, juu 22, rsla 212. ¬ 6 § inom civilförsvarsområde utövas ledningen av civilförsvaret under sfs 1975: 712 civilförsvarsberedskap samt, om regeringen i fråga om visst civilförsvars område så förordnar, även eljest av en civilförsvarschef. för civilför svarschefen skall finnas en stä llföreträdare. civilförsvarschef och ställföreträdare utses av länsstyrelsen, om ej re geringen för visst civilförsvarsområde förordnar annorlunda. för ledningen under civilförsvarsberedskap av civilförsvaret inom ci vilförsvarsdistrikt må länsstyrelsen förordna en distriktschef. befattningshavare vid polis- och brandväsendet är slcyldig att mottaga uppdrag som avses i denna pa ragraf. 7 § civilförsvaret skall anordnas dels som allmänt civilförsvar lokalt för varje civilförsvarsområde samt regionalt för varje för regionalt civil försvar avsett område, dels i den mån det finnes erforderligt med hän syn till bebyggelsens beskaffenhet eller eljest som verkskydd för sär- slcilda anläggningar och byggnader. lokalt allmänt civilförsvar och verkskydd må anordnas gemensamt, om det finnes ändamålsenligt med hänsyn till förhållandena på viss ort och kan ske utan minskning av civilförsvarets förmåga att fullgöra sina uppgifter. 8 § till avvärjande av skada må civilförsvaret under civilförsvarsbe redskap tagas i anspråk för uppgifter, som ej röra det egna området el ler den egna anläggningen eller byggnaden, enligt grunder som rege ringen eller, efter regeringens bemyndigande, civilförsvarsstyrelsen be stämmer. 9 § om det för nödig samordning av civilförsvaret och försvarsmak ten prövas oundgängligt, må regeringen eller, efter regeringens bemyndi gande, överbefälhavaren förordna, att under högsta civilförsvarsbered skap militär myndighet må för särskilda fall meddela civilförsvarsmyn dighet föreskrift om fullgörandet av civilförsvaret åvilande uppgifter. 10 § civilförsvarets omfattning och beskaffenhet inom varje civilför svarsområde skall till sina huvuddrag angivas i särsldld organisations plan. uppgifter om skyddsrum och utrymmen som avses i 22 § andra stycket skola dock angivas i skyddsrumsplan. om sådan plan finnas be stämmelser i 4 kap. organisationsplan upprättas av länsstyrelsen och skall, liksom ändring däri, antagas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. 3 kap. civilfförsvafspliké 11 § i riket boende svensk medborgare är från och med det kalender år, varunder han fyller sexton år, till och med det kalenderår, varunder han fyller sextiofem år, skyldig att fullgöra sådan tjänstgö ring i civilför svaret som hans icroppskrafter och hälsotillstånd medgiva {civilförsvars plikt). regeringen äge r i den utsträclcning som finnes lämplig förordna, att vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning å utlänning här i riket. ¬ sfs 1975: 712 12 § i mom. civilförsvarsplikt skall under tid, då civilförsvarsbered skap råder, fullgöras i den omfattning som är nödig med hänsyn till fientlig verksamhet eller fara därför samt till behovet av utbildning och övning i civilförsvarstjänst. om det är nödvändigt med hänsyn till försvarsberedskapen äger rege ringen förordna, att civilförsvarsplikt skall fullgöras även under tid, då civilförsvarsberedskap icke råder. i sådant fall får dock värnpliktig som är inskriven i civilförsvaret tagas i anspråk sammanlagt högst etthund raåttio dagar och annan civilförsvarspliktig sammanlagt högst trettio da gar. 2 mom. 1 andra fall än i 1 mom. sägs är civilförsvarspliktig icke skyl dig att tjänstgöra i civilförsvaret annat än för utbildr.ing och övning. civilförsvarspliktig, som jämlikt 17 § är inskriven i civilförsvaret, må för utbildning tagas i anspråk under högst trettio dagar; dock må utbild ningstiden för civilförsvarspliktig som krigsplacerats i högre befälsbe fattning eller i annan befattning, vilken kräver särskilda insikter eller färdigheter, utsträckas till högst sextio dagar. envar civilförsvarspliktig är skyldig att under varje följd av tre kalen derår deltaga högst sextio timmar i övning, som anordnas av civilför svarsmyndighet. enligt regeringens bestämmande må del av nämnda tid användas uteslutande till utbildning. 3 mom. utan hinder av vad i 2 mom. stadgas må värnpliktig, som är inskriven i civilförsvaret, åläggas att deltaga i utbildning och övning un der den längre tid, som han efter inskrivningen i civilförsvaret kunnat åläggas att för motsvarande ändamål tjänstgöra vid försvarsmakten. 4 mom. regeringen meddelar närmare bestämmelser om den utsträck ning, vari olika grupper av civilförsvarspliktiga må tagas i anspråk vid olika tider. y 5 mom. om ej annat följer av tredje stycket, är civilförsvarspliktig vid fullgörande av civilförsvarsplikt inom det allmänna civilförsvaret el ler verkskyddet berättigad till penningbidrag eller civilförsvarspenning, särskilda ersättningai för viss tjänstgöring, premier, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering och fri sjukvård. avlider civilförsvarspliktig under tid då han är berättigad till fri sjukvård, utgår begravningshjälp' till hans dödsbo. civilförsvarspliktig är under sådan föreskriven tjänstgöring i det all männa civilförsvaret som fullgöres efter inskrivning i civilförsvaret och under föreskriven tjänstgöring vid försvarsmakten berättigad till särskilt olycksfailsskydd. under sådan tjänstgöring meddelar staten grupplivför säkring för dödsfall åt civilförsvarspliktig. om ej regeringen föreskriver annat, utgår förmån enligt första stycket ej för deltagande i annan övning än övning i omedelbar anslutning till tjänstgöring för utbildning eller för dygn, under vilket mindre än sju timmar tagas i anspråk för tjänstgöring och färd till eller från tjänstgö ringsplatsen. om civilförsvarspliktigs rätt till familjebidrag och ersättning för skada eller sjukdom som han ådrager sig under tjänstgöring föreskrives i familjebidragslagen (1946; 99) och förordningen (1954: 249) om ersätt ning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilför- 1406 ¬ 13 § ej må utan tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyn- sfs 1975: 712 digande, av överbefälhavaren tjänstgöring i civilförsvaret åläggas någon i å sådan tid, att han därigenom hindras fullgöra honom på grund av i värnplikt eller såsom hemvärnsman eller eljest åvilande skyldighet att j tjänstgöra vid försvarsm akten. ej heller må utan tillstånd av regeringen i vapenfri tjänstpliktig åläggas civilförsvarsplikt så att han därigenom hindras fullgöra vapenfri tjänst. | i 14 § om befrielse för vissa befattningshavare eller yrkesgrupper från fullgörande av civilförsvarsplikt äger regeringen meddela bestämmelser. förklarar civilförsvarspliktig att bruk av vapen mot annan skulle för i honom medföra djup samvetsnöd och gör han genom intyg av minst två trovärdiga personer sannolikt, att hans samvetsbetänkligheter äro allvar- ' ligt grundade, må tjänstgöring inom ordnings- och bevakningstjänsten icke åläggas honom. i då civilförsvarspliktig första gången gjort framställning, som avses i andra stycket, skall han intill dess ärendet slutligt avgjorts vara fri från i skyldighet att tjänstgöra inom ordnings- och bevakningstjänsten. 15 § på anmaning av länsstyrelsen eller civilförsvarschefen är civilför svarspliktig skyldig att inom tid, som föreskriv its i samband med anma- ningen, lämna erforderliga upplysningar rörande personliga förhållan den av betydelse för frågan om den civilförsvarspliktiges tjänstgöring i i civilförsvaret. i i 16 § den som kallas till tjänstgöring i civilförsvaret är skyldig efter komma kallelsen. är han av laga förfall hindrad att inställa sig, skall han så snart ske kan anmäla förfallet till den civilförsvarsmyndighet, som utfärdat kallelsen. i avseende å tjänstgöringen skall han ställa sig till efterrättelse de föreskrifter som meddelas honom av ved erbörande befäl. 17 § personal som är avsedd att under civilförsvarsberedskap tjänst göra i det allmänna civilförsvaret eller i verkskyddet må på förhand ut tagas därtill genom inskrivning i den ordning regeringen bestämmer. vid inskrivning s kall såvitt möjligt tillses, att personalbehovet fylles med dem som frivilligt anmäla sig till uttagning, såframt fråga ej är om personer, som på grund av kommunal anställning eller av annan särskild orsak böra uttagas i första hand. inskrivning må kunna avse, förutom civilförsvarspliktig, jämväl an nan som fö rklarat sig villig därtill, minderårig likväl icke utan samtycke av vårdnadshavaren. har annan än civilförsvarspliktig inskrivits, skall beträffande honom i tillämpliga delar gälla vad i dett a kapitel stadgas om civilförsvarspliktig. 18 § civilförsvarspliktig åligger att, då fråga uppkommer om hans in skrivning i civilförsvaret, efter kallelse personligen inställa sig å utsatt tid och plats inom det civilförsvarsområde, där han vistas. är han av laga förfall hindrad att inställa sig, skall han så snart ske kan anmäla förfallet till den civilförsvarsmyndighet, som utfärd at kallelsen. j407 ... 't; ¬ sfs 1975: 712 19 § under högsta civilförsvarsberedskap må ej den, som är inskriven i civilförsvaret och icrigsplacerad för tjänstgöring i lokalt civilförsvar, utan medgivande av civilförsvarschefen eller den civilförsvarschefen be stämmer lämna civilförsvarsområdet, såvida ej tjänstgöring utanför om rådet ålagts honom enligt lagen den 17 december 1943 om polisens ställ ning under krig. vad sålunda stadgats skall icke utgöra hinder för den som har sin ar betsplats eller stadigvarande bostad utom civilförsvarsområdet att, då hans tjänstgöring i civilförsvaret tillåter det, begiva sig till arbetsplatsen eller bostaden. 20 § civilförsvarstjänstgöring, som kommunalt anställd, i civilförsva ret inskriven personal fullgör under civilförsvarsberedskap, skall anses fullgjord i den kommunala anställningen, om arbetsuppgifterna äro av samma eller liknande slag. regeringen må förordna, att vad sålunda stadgats beträffande tjänst göring under civilförsvarsberedskap skall gälla även vid tjänstgöring för utbildning eller övning under tid, då civilförsvarsberedskap ej råder. 21 § hindras någon genom fullgörande av civilförsvarsplikt att utföra åtaget arbete, må det icke åberopas mot honom såsom grund för skade stånd eller eljest. om arbetstagares rätt att under tjänstgöring åt det allmänna bibehål las vid anställning och vissa med denna förenade förmåner är särskilt stadgat. 4 kap. anordnande av skyddsrum 22 § i tätorter och på platser som kunna antagas under krig bli särskilt utsatta vid stridshandlingar eller hot om skadegörelse skola skyddsrum anordnas för befolkningens skydd. sådana orter och platser benämnas i denna lag skyddsrumsorter. regeringen eller myndighet som regeringen utser bestämmer vilka orte r och platser som skola utgöra skyddsrumsor ter. om regeringen eller myndighet som regeringen u tser bestämmer det, skola i skyddsrumsort även vidtagas förberedelser för att under civilför svarsberedskap kunna iordningställa skyddsrum i utrymmen, som äro lämpliga härför. 23 § för varje skyddsrumsort skall finnas en skyddsrumsplan, som upprättas av kommunen och antages av regeringen eller, e fter regering ens bemyndigande, av kommunen med iakttaga nde av bestämmelserna i 24—26, 28 och 29 §§. vad i första stycket sägs om upprättande och antagande av slcydds- rumsplan gäller även ändring av planen. 24 § skyddsrumsplan skall till gränserna angiva den del av kommu nen som skyddsrumsorten omfattar. gränserna bestämmas enligt de grunder som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringe n be- 1408 stämmer. ¬ 25 § skyddsrumsort indelas i skyddsrumsområden. behovet av sfs 1975:712 skyddsrum prövas för varje område för sig. 26 § behovet av skyddsrum beräknas med hänsyn till befintlig och planerad bebyggelse samt med utgångspunkt i det största antal personer som under dag eller natt i allmänhet vistas inom skyddsrumsområdet under fredstid. 27 § när skyddsrumsplan har antagits och i förekommande fall fast ställts åligger det kommunen att tillse att planen genomföres. genomfö randet skall ske i den omfattning som tillgängliga medel och övriga om ständigheter medgiva. av varje beslut som föranledes av planen skall framgå var skyddsrum skall anordnas och hur många personer som skola beredas plats där. 28 § inom varje skyddsrumsområde skola finnas ett eller flera skyddsrum. skyddsrums belägenhet och utformning skall bestämmas med hänsyn till befolkningens möjligheter att uppsöka skyddsrummet vid alarmering och att stadigvarande uppehålla sig där. 29 § skyddsrum bör i första hand anordnas i utrymme, som är avsett att under fredstid användas för annat än skyddsrumsändamål. om detta ej kan ske, bör skyddsrum anordnas på sådant sätt att det under fredstid kan användas för annat ändamål. 30 § skyddsrum skall utföras och utrustas så att det giver skydd mot verkningar av stridsmedel, som kunna antagas komma till användning i krig. närmare föreskrifter härom meddelas av regeringen eller myndig het som regeringen bestämmer. 31 § finnes skyddsrum lämpligen böra anordnas å allmän plats eller annat område, som enligt gäl lande byggnadsbestämmelser ej får- bebyg gas eller är avsett för särskilt ändamål, må länsstyrelsen medgiva undan tag från byggnadsbestämmelserna. 32 § avser någon att uppföra ny anläggning eller byggnad inom skyddrumsort, skall han anmäla detta till kommunen. det åligger kom-^ munen att lämna den som har gjort anmälan besked huruvida skydds rum skall anordnas i anläggningen eller byggnaden o ch, om så är fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i de tta. avvikelse från besked som avses i första stycket f år göras endast om 1. den som har gjort anmälan medgiver det, 2. byggnadslov eller godkännande enligt 33 § andra stycket icke har sökts inom två år från beskedets dag eller 3. i fråga om anläggning eller byggnad som tillhör staten uppförandet icke har påbörjats inom tid som sägs i 2. vad i denna paragraf sägs om uppförande av ny anläggning eller byggnad skall även gälla tillbyggnad av befintlig anläggning eller bygg nad. i i. 1409 89-sfs 1975 ¬ sfs 1975: 712 33 § föreligger skyldighet att söka byggnadslov för anläggning eller byggnad inom skyddsrumsort, ankommer det på byggnadsnämnden att vid prövning av ansökan om sådant lov tillse, att byggnadsföretaget överensstämmer med besked enligt 32 § samt med bestämmelserna i 29 och 30 §§ och med stöd av dessa meddelade föreskrifter. vill någon, då skyldighet ej föreligger att söka byggnadslov, utföra så dant byggnadsföretag som avses i 32 §, åligger det honom att i förväg inhämta länsstyrelsens godkännande av byggnadsföretaget i omförmälda hänseenden, dock ej i f råga om byggnad som tillhör staten. föreligger ej besked enligt 32 §, må byggnadslov eller godkännande enligt andra stycket ej meddelas. 5 kap. särskilda civilförsvarsåtgärder vid krig eller krigsfara utrymning och inkvartering 34 § vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, äger regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer uppmana eller ålägga invå nare inom område, som blivit eller kan antagas bliva utsatt för fientlig verksamhet eller inom vilket eljest militära åtgärder av synnerlig bety delse vidtagas eller kunna förväntas, att lämna sin bostad och taga uppe håll utom angivet område under den tid, för vilken uppmaningen eller åläggandet gäller (utrymning). har åläggande om utrymning meddelats, må jämväl förordnas att den som är bosatt inom viss del av det med utrymningsbeslutet avsedda om rådet skall såsom ett led i utrymningen taga uppehåll inom annan del av området (omflyttning). ej må uppmaning eller åläggande som i denna paragraf sägs med delas i vidare mån än det prövas erforderligt för att skydda befolk ningen mot följderna av fientlig verksamhet eller eljest hänsynen till ri kets försvar kräver det. 35 § 1 den mån det prövas nödigt för vinnande av det med utrymning avsedda syftet äger regeringen eller den myndighet regeringen bestäm mer meddela föreskrifter rörande uppehållsplats för dem, som på grund av beslutet om utrymning lämna sin bostad. 36 § inom civilförsvarsområde skola vidtagas åtgärder för inkvarte ring och utspisning av samt annat bistånd åt dem, som blivit i behov härav i anledning av krigsskada eller utrymning eller andra med krig el ler krigsfara sammanhängande förhållanden. då biståndsverksamhet som avses i första stycket övertages av inkvar teringskommunen, skall utrustning, som civilförsvaret anskaffat för verksamheten, i erforderlig omfattning ställas till kommunens förfo gande. i4i0 ¬ bortflyttnings- och inflyttningsförbud sfs 1975: 712 37 § regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer äger vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, meddela förbud för dem som uppehålla sig inom visst område att lämna detta (bortflyttningsförbud). myndighet, som beträffande visst område beslutat om utrymning, äger utan särskilt bemyndigande meddela dem inom området, vilka icke omfattas av utrymningsbeslutet, förbud som i första stycket sägs. vid krig eller krigsfara äger regeringen eller myndighet, som rege ringen bestämmer, i fråga om visst områd e jämväl förbjuda att de n, som icke är bosatt ino m detta, tager uppehåll i nom området (inflyttningsför bud). 38 § bortflyttningsförbud må meddelas allenast, a) då det kan befaras, att åtgärder av synnerlig betydelse, vilka vidta gas eller sannolikt komma att vidtagas inom området av försvarsmakten eller civilförsvaret, eljest skulle bliva väsentligt försvåra de; b) då tillgängliga transportmedel äro nödvändiga för transporter, som böra äga företräde fr amför bortflyttningen; c) då bortflyttning är förenad med uppenbar livsfara; eller d) då behovet i orten av arbetskraft för civilförsvarets verksamhet el jest icke skulle bliva tillgodosett. inflyttningsförbud må meddelas allenast, då förhållande som angivits ovan under a) föreligger eller då inflyttningen är förenad med uppenbar livsfara. allmänna påbud 39 § om alarmering och mörkläggning, så ock om trafiken samt den allmänna ordningen och säkerheten under civilförsvarsberedskap äger regeringen meddela särskilda bestämmelser. länsstyrelsen äger förordna, att sålunda utfärdade bestämmelser skola äga tillämpning jämväl u nder civilförsvarsövning, och därvid till lika meddela föreskrifter, i vad mån allmänheten samt industrier och andra företag skola medverka vid övningen; dock skall, om denna är av sedd att pågå längre tid än tre dagar, regeringens medgivande till för ordnandet inhämtas. länsstyrelsen äger förordna att under högsta civilförsvarsberedskap förbud skall gälla mot användande av samlingslokal, såvitt för besö kande i lokalen beräknat skyddsrum icke finnes att tillgå, oc h av barn stuga, såvitt skyddsrum icke finnes att tillgå för de personer som barn stugan är avsedd att hysa. 6 kap. kommunerna och civilförsvaret 40 § i mom. utöver de uppgifter som ankomma på kommun enligt 4 och 7 kap. åligger det kommun att a) genom sina myndigheter lämna länsstyrelsen och civilförsvarsche fen bilriide i sådana frågor rörande civilförsvaret som hava samband 1411 ¬ sfs 1975; 712 med de särskilda myndighetemas verksamhetsområden, varvid kommun bland annat har att på därom gjord framställning tillhandahålla tillgäng liga, för civilförsvaret erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt; b) i enlighet med gällande organisationsplan inrätta och utrusta led ningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser för det allmänna ci vilförsvaret samt vidtaga andra byggnadsanordningar ävensom reserv anordningar som äro avsedda uteslutande för brandförsvarets försörjning med vatten så ock under civilförsvarsberedskap, i den omfattning civil försvarsstyrelsen eller efter dennas allmänna anvisningar länsstyrelsen bestämmer, utföra ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplat ser samt vidtaga andra byggnadstekniska åtgärder avseende det lokala civilförsvaret, oaktat åtgärderna icke upptagits i or ganisationsplanen; c) inrätta och utrusta skyddsrum som på grund av beslut enligt 27 § skall anordnas i befintlig anläggning eller byggnad utan samband med tillbyggnad eller på mark, som är avsedd för gata, torg, park eller annan allmän plats, ävensom vidtaga förberedelser som avses i 22 § andra styc ket och, enligt vad regeringen eller myndighet som regeringen utser därom förordnar, under civilförsvarsberedskap iordningställa utrymmen som där avses till skyddsrum; d) vårda och underhålla de under b) och c) omförmälda anordning arna; f) tillhandahålla lämpliga lokaler för civilförsvarets administration samt, i den mån skyldighet härutinnan icke åvilar ägare eller innehavare av anläggning eller byggnad, för förvaring av materiel och utrustning för civilförsvaret ävensom för utbildningsverksamheten inom civilför svaret; g) svara för avlöning och annan ersättning till personal, vars tjänstgö ring i civilförsvaret enligt 20 § skall anses fullgjord i kommunal anställ ning; h) under civilförsvarsberedskap samt vid utbildning och övning, i den omfattning organisationsplanen angiver, till allmänna civilförsvarets för fogande ställa kommunen tillhörig materiel och annan egendom; samt i) å trafikled eller annan allmän plats, där kommunen ansvarar för gatu- eller vägbelysning, vidtaga erforderliga anordningar för den vägle dande belysning, som enligt organisationsplanen skall finnas där under mörkläggning. 2 mom. därest åtgärd, som avses i 1 mom. b) och d), enligt organi sationsplanen hänför sig till flera i samma civilförsvarsområde helt eller delvis ingående kommuner, skall den kommun länsstyrelsen bestämmer vidtaga åtgärden och förskjuta kostnaderna därför. i den mån kostnaderna icke täckas av statsmedel, skola kostnaderna eller, om dessa hava bestritts genom lån, amortering och ränta på lånet årligen fördelas mellan kommunerna i förhållande till det antal skatte kronor och skatteören, som inom varje kommun eller del av kommun påförts de skattskyldiga vid nästföregående års taxering till allmän kom munalskatt. påstår kommun, att särskilda skäl finnas för annan fördel- ningsgrund, såsom att vidtagen åtgärd kan antagas bliva till särskilt gagn för viss kommun, eller uppkommer eljest tvist mellan kommunerna be träffande skyldigheten att bidraga till kostnaderna, äger länsstyrelsen cf- j^j2 ter framställning förordna, hur fördelningen skall ske. sådan framställ- ¬ ning skall göras sist inom tre må nader efter det kommun anmod ats er- sfs 1975: 712 lägga sin kostnadsandel eller, om framställningen göres av kommun, som förskjutit kostnaderna, efter utgången av det kalenderår, under vil ket desamma förskjutits. till den kommun, som förskjutit kostnaderna, hava övriga kommuner att i överensstämmelse med fördelning som nu sagts utgiva på dem belöpande andelar. vad i andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträf fande sådan i 1 mom. g) avsedd kostnad som uppkommit under civilför svarsberedskap och hänför sig till ändamål, vilket angivits i organisa tionsplanen såsom gemensamt för flera kommuner, samt beträffande förlust i anledning av skada å kommun tillhörig materiel eller annan egendom, som jämlikt 1 mom. h) under civilförsvarsberedskap ställts till civilförsvarets förfogande för ändamål som nu sagts. 3 mom. närmare bestämmelser rörande samordningen mellan de kommunala myndigheternas verksamhet och civilförsvaret meddelas av regeringen. 41 § i mom. i varje kommun skola de kommunen med avseende å civilförsvaret åvilande uppgifterna handhavas av en civilförsvarsnämnd, om ej annat följer av andra stycket. kommun äger uppdraga åt annat kommunalt organ än civilförsvars nämnden att upprätta skyddsrumsplan. har enligt 23 § överlämnats åt kommunen att antaga skyddsrumsplan, fattas beslutet härom av kom munfullmäktige. kommun äger tillsätta särskild civilförsvarsnämnd. under civilför svarsberedskap må regeringen förordna, att särskild civilförsvarsnämnd skall tillsättas. där särskild civilförsvarsnämnd ej finnes, skall kommunstyrelsen vara civilförsvarsnämnd; kommun dock obetaget att uppdraga åt annat kom munalt organ att vara civilförsvarsnämnd. 2 mom. ledamöter och suppleanter i särskild civilförsvarsnämnd väljas av kommunfullmäktige till det antal fullmäktige bestämma. anta let ledamöter må dock icke vara under fem. valet skall vara proportio nellt, därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal per soner valet avser, ökat med 1. om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat. i fråga om särskild civilförsvarsnämnd i annan kommun än stock holm skall därjämte vad i 31 § andra stycket, 32—36 §§, 37 § första stycket och 38—42 §§ kommunallagen (1953: 753) är stadgat rörande kommunstyrelsen ävensom i 45 § andra och tredje styckena samma lag i fråga om där avsedd nämnd äga motsvarande tillämpning, dock att det ej är erforderligt att protokoll upptager annat än förteckning å närva rande ledamöter och beslutet i varje ärende. beträffande särskild civilförsvarsnämnd i stockholm skola, utöver vad i detta moments första stycke sägs, bestämmelserna i 51 § kommu nallagen (1957: 50) för stockholm, med undantag av hänvisningen till 39 § andra stycket nämnda lag, äga tillämpning, varjämte skall gälla vad kommunfullmäktige med iakttagande av stadgandena i sagda lag före skriva. protokoll som föres vid civilförsvarsnämndens sammanträde be- 1413 ¬ sfs 1975: 712 höver dock ej upptaga annat än förteckning å närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende. utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971: 290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild civilförsvars nämnd. 3 mom. vid civilförsvarsnämnds sammanträde äger civilförsvarsche fen, även om han ej är ledamot eller suppleant, närvara och deltaga i överläggningarna men ej i besluten. om han så önskar, äger han få sin mening antecknad till protokollet. länsstyrelsen äger kalla civilförsvarsnämnd att sammanträda med länsstyrelsen eller företrädare för denna. under civilförsvarsberedskap ävensom eljest, då ledningen av civilförsvaret ankommer på civilför svarschefen, äger denne påkalla sammanträde av nämnden för behand ling av uppgivna frågor. 42 § för kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller 54 § första stycket, äger kommunen erhålla statsbidrag med två tredjedelar av kostnadens belopp, i den mån kostna den kan anses skälig. för kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av åtgärd enligt 40 § 1 mom. c), äger kommunen erhålla ersätt ning av statsmedel, i den mån kostnaden kan anses skälig. innan medel finnas tillgängliga för beräknat statsbidrag må skyldighet för kommun att vidtaga åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) ej göras gällande mot kommunen. statsbidrag fastställes för varje kalenderår av länsstyrelsen, om ej re geringen annorlunda förordnar. ansökan om statsbidrag för visst kalen derår skall göras före utgången a v nästa kalenderår. när skäl äro därtill, må dock ansökan prövas, o aktat den göres senare. finner länsstyrelsen ansökningen såsom för sent inkommen ej böra upptagas till prövning, skall avvisningsbeslutet underställas regeringen. länsstyrelsen äger att till kommunen utgiva förskott åt statsbidrag i enlighet med de närmare föresk rifter regeringen meddelar. 43 § därest särskilda omständigheter föranleda det, äger regeringen medgiva, att kommun må för kostnad, som kommunen fått vidkännas på grund av åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller 54 § första stycket, er hålla högre statsbidrag än i 42 § stadgas. 44 § tillhandahåller kommun lokaler för civilförsvarets administra tion, för förvaring av materiel eller utrustning för civilförsvaret eller för annan civilförsvarsutbildning än sådan som avser det egna civilförsvars områdets personal, skall skälig ersättning därför utgivas av statsmedel. 45 § har kommunalt anställd personal, tillhörande det allmänna civil försvaret, jämlikt 8 § tagits i anspråk för uppgifter som ej röra det egna civilförsvarsområdet, äger kommunen av statsmedel erhålla skälig gott- görelse för avlöning och annan ersättning, som kommunen till följd av bestämmelserna i 20 § utgivit för tjänstgöringen. om under högsta civilförsvarsbercdskap materiel eller annan egen dom, som kommun enligt gällande organisationsplan ställt till allmänna i4j4 civilförsvarets förfogande, avsevärt skadats på grund av fientlig verk- ¬ samhet eller ock und er användning utom det egna civ ilförsvarsområdet, sfs 1975: 712 äger kommunen erhålla skälig gottgörelse av statsmedel. gottgörelse enligt denna paragraf bestämmes av länsstyrelsen i det län, där den ersättningsberättigade kommunen är belägen. 46 §2 7 kap. fastighetsägarna och civilförsvaret, m. m. verkskydd m.m. 47 § ägare av anläggning eller byggnad, för vilken verkskydd skall vara organiserat, är pliktig a) att planlägga verkskyddet; b) att anskaffa, förvara och underhålla materiel, utrustning och andra förnödenheter, som erfordras för verkskyddets verksamhet; c) att i mån av behov inrätta, utrusta och underhålla ledningscentral och andra uppehållsplatser för verkskyddspersonalen; d) att enligt bestämmelser, som regeringen utfärdar, bestrida kostna der för utbildning av verkskyddspersonalen; e) att på anmodan av civilförsvarsmyndighet tillhandahålla denna de upplysningar och handlingar rörande anläggningen eller byggnaden eller där bedriven eller tillämnad verksamhet, som äro erforderliga för myn dighetens befattning med verksk yddet; samt f) att i övrigt vidtaga de särskilda anordningar och åtgärder, som äro erforderliga för verkskyddets verksamhet. utbildning av verkskyddspersonal genomföres av civilförsvarsmyn dighet i den mån länsstyrelsen ej medgiver att utbildning må ske genom ägarens försorg. den som driver verksamhet inom anläggning eller byggnad, för vilken verkskydd finnes, är pliktig att utgiva ersättning för tjänstgöring i verk skyddet till d e i hans tjänst anställda. ersättningen skall utgå enligt de grunder regeringen bestämmer. 48 § är anläggning eller byggnad i sin helhet upplåten till någon med nyttjanderätt, skall vad i 47 § stadgas om ägare i stället gälla nyttjande'- rättshavaren, om ej länsstyrelsen för visst fall förordnar annorlunda; dock att, då nyttjanderätten avser kortare tid än två år, det allenast skall åligga nyttjanderättshavaren att planlägga verkskyddet, bestrida kostnad för utbildning av dess personal, tillhandahålla upplysningar och hand lingar samt vårda verkskyddets materiel. 49 § länsstyrelsen äger, om överenskommelse ej kan träffas, förordna att för två eller flera anläggningar eller byggnader gemensamt verk skydd skall organiseras samt bestämma de grunder, enligt vilka kostna den skall fördelas. 2 paragrafen upphävd genom 1975: 553. 1415 . ' i- -.i • < " ''' ¬ sfs 1975; 712 50 § gemensam organisation för lokalt allmänt civilförsvar och ett el ler flera verkskydd skall grundas på avtal mellan länsstyrelsen och den eller dem, som äro skyldiga att anordna verkskydd. i avtalet skola grunderna för organisationen och för fördelningen av kostnaderna för denna angivas. 51 § har jämlikt 8 § verkskydd tagits i anspråk för uppgifter som ej röra den anläggning eller byggnad, för vilken det är avsett, skall skälig ersättning utgå av statsmedel dels för vad som utgivits till verkskydds- personalen enligt 47 § tredje stycket, dels för skada å materiel eller an nan egendom, därest skadan ej är ringa. anspråk på ersättning prövas i den ordning som är stadgad beträf fande rekvisition för försvarsmaktens behov. 52 § ägare eller innehavare av anläggning eller byggnad, så ock den som i fråga om tillsyn därå företräder ägaren eller innehavaren är plik tig att tillhandagå civilförsvarsmyndighet med att anskaffa upplysningar om dem som bo eller äro verksamma inom anläggningen eller byggna den samt att tiu dem förm edla ålägganden och andra meddelanden från civilförsvarsmyndighet. vad nu sagts skall, såvitt gäller anställda, äga motsvarande tillämp ning å arbetsgivaren och den som företräder honom. skyddsrum och andra anordningar 53 § i mom. uppföres ny anläggning eller byggnad inom skydds rumsort på mark, som är avsedd för annat ändamål än gata, torg, park eller annan allmän plats, är anläggningens eller byggnadens ägare skyl dig att inrätta och utrusta skyddsrum, som skall anordnas i anlägg ningen eller byggnaden på grund av beslut enligt 27 §. den som med nyttjanderätt innehar fastighet eller byggnad eller del därav må ej hindra ägaren att där inrätta skyddsrum. den som äger anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum anordnats enligt första stycket, är skyldig att vårda och underhålla skyddsrummet och dess utrustning. den som anordnar skyddsrum enligt första stycket äger rätt att av statsmedel utfå ersättning härför. denna ersättning beräknas med hän syn till antalet platser i skyddsrummet och normalkostnaden för att an ordna, vårda och underhålla en skyddsrumsplats. ersättningen bestäm mes av länsstyrelsen och utbetalas när slutbesiktning av skyddsrummet har ägt rum. vad i denna paragraf sägs om uppförande av ny anläggning eller byggnad skall även gälla tillbyggnad av befintlig anläggning eller bygg nad. 2 mom. skall ort eller plats ej längre utgöra skyddsrumsort, må rege ringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, förordna, att där be fintliga skyddsrum likväl skola utrustas, vårdas och underhållas. 1416 ¬ 54 § skall en ledningscentral eller annan skyddad uppehållsplats för sfs 1975: 712 det allmänna civilförsvaret enligt gällande organisationsplan anordnas i anläggning eller byggnad eller på mark, som äges eller nyttjas av annan än kommun, må länsstyrelsen medgiva honom att i stället för kommu nen inrätta och utrusta uppehållsplatsen, därest det kan ske utan olägen het för frågans ordnande. anordnaren äger för sådant fall att enligt d e allmänna föreskrifter regeringen meddelar av kommunen utfå den del av anläggningskostnaden, som överstiger skäligt fredsanvändningsvärde. fördelningen av kostnaden i f all som här avses bestämmes av länsstyrel sen. skall åtgärd enligt 40 § 1 mom. c) vidtagas i sådan anläggning eller byggnad eller på sådan mark som äges eller nyttjas av annan än kom mun, må länsstyrelsen medgiva honom att i stället för kommunen vid taga åtgärden , därest det kan ske utan olägenhet för frågans ordnande. den som vidtager åtgärden äger erhålla ersättning av statsmedel för skä liga kostnader. 55 § uppföres inom skyddsrumsort ny anläggning eller byggnad, är anläggningens eller byggnadens ägare skyldig att till staten utgiva skyddsrumsavgift enligt vad nedan sägs. avgift utgår dock ej för bygg nad som i sin helhet är avsedd för bostadsändamål. skyddsrumsavgiften utgår efter en viss procentsats av det enligt tredje stycket beräknade grundvärdet och bestämmes av länsstyrelsen. grundvärdet beräknas med hänsyn till det största antal personer, som under dag eller natt i allmänhet vistas i anläggningen eller byggnaden under fredstid, och normalkostnaden för att anordna, vårda och under hålla en skyddsrumsplats. är anläggningen eller byggnaden delvis av sedd för bostadsändamål, beräknas grundvärdet dock endast för den del av anläggningen eller byggnaden som ä r avsedd f ör annat än bostadsän damål. vad i denna paragraf sägs om uppförande av ny anläggning eller byggnad skall även gälla 1. till- eller påbyggnad av befintlig anläggning eller byggnad, 2. ombyggnad av befintlig anläggning eller byggnad, 3. inredande helt eller delvis av befintlig anläggning eller byggnad tu l väsentligen annat ändamål än det vartill anläggningen eller byggnaden förut varit använd. om åtgärd som avses i fj ärde stycket ej medför att anläggningen eller byggnaden kan beräknas kvarstå under avsevärt längre tid än eljest skulle ha skett, skall skyddsrumsavgift utgå endast till den del som sva rar mot det ökade skyddsbehov som uppkommer genom åtgärden. om särskilda skäl föreligga, må länsstyrelsen meddela befrielse från skyldighet att utgiva skyddsrumsavgift. byggnadslov må ej utnyttjas innan skyldighet att erlägga skyddsrums avgift fullgjorts. 56 § den normalkostnad och den procentsats som avses i 53 och 55 §§ fastställas i särskild lag. 1417 ¬ sfs 1975: 712 57 § ägare av anläggning eller byggnad är pliktig a) att vidtaga erforderliga anordningar för alarmering av dem som vistas i eller vid anläggningen eller byggnaden; b) att vidtaga erforderliga anordningar för mörkläggning av anlägg ningen eller byggnaden; c) att, om det finnes vara av särskild betydelse att anläggningen eller byggnaden maskeras, under civilförsvarsberedskap tåla eller vidtaga så dan härför erforderlig åtgärd, som anbefalles av regeringen eller myp- dighet som regeringen bestämmer; d) att, enligt vad regeringen eller myndighet som regeringen utser därom förordnar, förbereda och under civilförsvarsberedskap förse an läggningen eller byggnaden med skyddat utrymme, i vilket de som vistas i anläggningen eller byggnaden kunna beredas skäligt skydd mot ra dioaktiv strålning, kemiska stridsmedel samt splitter och byggnadsras; samt e) att, om skyddsrum finnes i a nläggningen eller byggnaden, under ci vilförsvarsberedskap upplåta detta åt befolkningen enligt vad som före- skrives av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. är anläggningen eller byggnaden helt eller delvis upplåten till annan, skall i fråga om skyldighet som angives under b) och d) ägaren vara an svarig för anskaffning och tillpassning av materielen ävensom för an skaffning och uppsättning av anordningar för dess anbringande, medan innehavaren skall svara för materielens anbringande och övriga åtgärder för dess användning. vad under c) eller e) stadgas skall gälla jämväl in nehavare. 58 § har byggnad, som användes eller lämpligen kan användas för bostadsändamål, skadats genom fientlig verksamhet, är byggnadens ägare eller innehavare under högsta civilförsvarsberedskap pliktig att följa de föreskrifter i fråga om byggnadens iordningställande, som med delas av länsstyrelsen eller civilförsvarschefen. ej må dock någon åläg gas att ombesörja åtgärd, som skulle medföra oskälig kostnad eller vä sentlig olägenhet för honom. utrymning 59 § har beslut meddelats om utrymning av visst område, åligger det envar, som omfattas av beslutet, att följa de särskilda föreskrifter, som utfärdas i anledning härav. den som inom området driver sjukhus, barnhem, ålderdomshem eller annan vårdanstalt är skyldig att utan ersättning tillhandahålla civilför svarsmyndighet utrustning, som efter utrymningen icke erfordras för an staltens verksamhet inom området, för förläggning, i vilken personer från anstalten skola inkvarteras. 60 § den som svarar för avlöning av personal vid undervisnings- eller vårdanstalt är skyldig att avlöna personal med motsvarande arbetsupp gifter vid förläggning, som efter anstaltens utrymning anordnats för den nas elever eller intagna. i4i8 ¬ gemensamma bestämmelser sfs 1975: 712 61 § finner länsstyrelsen i fråga om viss egendom annan åtgärd än förut i detta kapitel sägs oundgänglig för tillgodoseende av ändamål, som civilförsvaret har att ombesörja, äger länsstyrelsen ålägga egendo mens ägare eller innehavare att tåla eller vidtaga åtgärden. 62 § den som med stöd av 57 § första stycket c) eller e) eller 61 § ålagts att vidtaga eller tåla åtgärd, som avses i nämnda lagrum, är berät tigad till skälig ersättning av statsmedel för kostnad eller skada, som åsamkats honom. vid e rsättningens bestämmande skall hänsyn tagas till i den ny tta, åtgärden kan medföra för honom. är kostnaden eller skadan ringa, utgår icke ersättning. anspråk på ersättning prövas i den ordning som är stadgad beträf fande rekvisition för försvarsmaktens behov. 63 § om anläggning eller byggnad eller del därav innehaves med nytt janderätt vid fullbordandet av sådan särskild anordning eller åtgärd, som jämlikt denna lag eller med stöd därav lämnad föreskrift åligger ägaren, är nyttjanderättshavaren, såframt därefter minst två år återstå av tiden för nyttjanderätten och det finnes uppenbart obilligt, att ägaren skall vidkännas hela kostnaden, pliktig att på yrkande av ägaren utgiva skäligt bidrag härtill. 64 § skall för byggnad, som tillhör bostadsrättsförening, särskild anordning eller åtgärd vidtagas, som byggnadens ägare jämlikt denna lag har att ombesörja, äro bostadsrättshavama, utan hinder av vad i för eningens stadgar bestämts, pliktiga att tillskjuta det belopp, som erford ras för bestridande av kostnaden. 65 § för utrönande av vilka åtgärder som vidtagits eller böra vidta gas inom eller vid anläggning eller byggnad för bevakning, som ankom mer på civilförsvaret, eller eljest till skydd mot skada av fientlig verk samhet, så ock i vad mån anläggningen eller byggnaden lämpligen kan v användas för civilförsvaret äger civilförsvarsmyndighet besiktiga anlägg- ningen eller byggnaden. | för utrönande om och i vad mån skyddsrum bör anordnas eller för- ^ beredas inom anläggning eller byggnad äger kommunen besiktiga an- ) läggningen eller byggnaden. i 66 § det åligger envar att vid förfrågan av vederbörlig myndighet ' lämna upplysning, huruv ida och till vilken myckenhet han innehar egen dom som kan komma att erfordras för civilförsvaret eller bliva föremål ' för åtgärd enligt denna lag. j vägrar någon att lämna begärd upplysning eller finnes skälig anled- ning misstänka att han söker vilseleda myndighet rörande förhållanden, i om vilka upplysning begärts, må under civilförsvarsberedskap hans kon- tor, lagerlokal eller annan lägenhet, varöver han förfogar, undersökas j och hans handelsböcker och affärshandlingar granskas. vid sådan un- ' dersökning skall vad i 28 kap. rättegångsbalken är stadgat om husrann sakan gälla i tillämpliga delar, varvid länsstyrelsen eller civilförsvarsche- 1419 'i.. -t , ¬ sfs 1975: 712 fen skall utöva den befogenhet, som vid husrannsakan tillkommer un dersökningsledaren, åklagaren eller rätten. 67 § såsom ägare av anläggning, byggnad eller an nan egendom anses i denna lag jämväl de n, som innehar egendomen med fri förfoganderätt eller fideikommissrätt eller därme d jämförlig rätt. 8 kap. förfoganderätt för civilförsvarets behov 68 § civilförsvarschef och chef för undsättningskår inom civilför svaret ävensom länsstyrelse äga under civilförsvarsberedskap taga i an språk markområden, byggnader, utrymmen, livsmedel, transportmedel, utrustningspersedlar, materiel och annan egendom, som innehaves av an nan än staten, därest det finnes erforderligt för att statlig civilförsvars uppgift skall kunna fullgöras och överenskommelse om egendomens av stående ej kan träffas tillräckligt skyndsamt. civilförsvarschef och läns styrelse äga härvid endast taga i anspråk sådan egendom, som finnes inom deras verksamhetsområde; dock må efter länsstyrelsens medgi vande civilförsvarschef taga motorfordon, släpfordon och motorredskap i anspråk, ävrn om de finnas inom annat till länet hörande civilförsvars område. i anspråktagande enligt första stycket av byggnad eller del därav för inkvartering av vårdbehövande i särskild förläggning ävensom ianspråk- tagande av utrustning, som e rfordras för sådan förläggning, må bestå in till två veckor från det att driften av förläggningen upphört att vara en civilförsvarsuppgift. 1 den mån det prövas nödigt för fullgörande av kommuns skyldighe ter enligt 40 § 1 mom. b) och c) att egendom tages i anspråk för kom muns räkning, skall vad i första stycket sägs äga motsvarande tillämp ning såvitt gäller egendom, som finnes inom kommunen. vad sålunda stadgats skall i fråga om utförande av byggnadsanordning gälla jämväl under tid, då civilförsvarsberedskap icke råder; förfoganderätten må härvid dock endast utövas av länsstyrelsen. 69 § då egendom tages i anspråk, skall såvitt möjligt hänsyn tagas till ägarens eller innehavarens tillgång på egendom, varom fråga är, och be hov d ärav för sin näring. vad som oundgängligen erf ordras för någons näring må ej utan tvingande skäl tagas i anspråk. 70 § i mom. har ägare eller innehavare av byggnad som tages i an språk stadigvarande bostad i byggnaden, skall på anfordran nödigt bo stadsutrymme där anvisas honom och hans familj. 2 mom. den som äger eller har nyttjanderätt till byggnad eller del av byggnad, vilken tages i a nspråk för inkvartering av utrymmande befolk ningsgrupp, skall, om han tillhör denna grupp och önskar taga bostad i byggnaden, få nödigt bostadsutrymme anvisat åt sig i de nna. detsamma skall gälla om äga nderätten eller nyttjanderättcn tillkommer någon i den j^20 utrymmandes familj. ¬ därest tillämpning av vad nu sagts skulle medföra allvarligt hinder sfs 1975: 712 för byggnadens planenliga användning, skall bostadsutrymme i stället anvisas inom annan byggnad i samma civilförsvarsområde. 71 § markområde, byggnader och utrymmen, så ock transportmedel, vilka icke stadigvarande erfordras för civilförsvarets behov, tagas i an språk med n yttjanderätt. egendom, som kan antagas bliva förbrukad el ler förstörd eller komma att väsentligt minska i värde, tages i anspråk med äganderätt. annan egendom tages i anspråk med nyttjanderätt, så vida icke den som utövar förfoganderätten finner lämpligt eller ägaren påfordrar, att egendomen övertages med äganderätt. 72 § ägare eller innehavare av egendom, som tagits i anspråk med nyttjanderätt är skyldig a tt, i den mån det påfordras, tåla eller vidtaga ändring eller förflyttning av inredning eller utrustning, som hör till egen domen, samt att i övrigt tåla de åtgärder beträffande egendomen, vilka den som utövar förfoganderätten finner erforderliga. 73 § har under civilförsvarsberedskap egendom tagits i anspråk jämlikt 68 § eller åtgärd vidtagits jämlikt 72 §, är egendomens ägare el ler innehavare berättigad till ersättning enligt de grunder, som äro stad gade i fråga om rekvisition för försvarsmaktens behov. anspråk på er sättning skall prövas i den ordning, som gäller för ersättningsanspråk i anledning av sådan rekvisition med iakttagande av att efter taxa ut gående ersättning fastställes till beloppet av den, som utövar förfogande rätten. även om egendom, som tages i anspråk, är avsedd a tt tillhanda hållas endast vid särskilda tillfällen, må ersättningen bestämmas en gång för alla, dock att inskränkning icke härigenom sker i rätten till ersätt ning för skada, som ej förutsetts. har under tid, då civilförsvarsberedskap icke råder, egendom tagits i •; anspråk jämlikt 68 § tredje stycket andra punkten eller åtgärd vidtagits f jämlikt 72 §, bestämmes ersättning med tillämpning av expropriationsla- [ gen (1972: 719). ersättning gäldas, om egendomen tagits i anspråk för kommuns räk- \ ning, av kommunen och eljest av staten. vid fortsatt ianspråktagande 1 enligt 68 § andra stycket gäldas ersättningen av staten. t 74 § har någon till säkerhet för fordran panträtt i egendom, som ta- ' gits i ansprå k med äganderätt, äger han framför ägaren rätt att utfå sin fordran ur ersättningsbeloppet, även om fordringen ej är förfallen till betalning. detsamma skall ock gälla den, som har rätt att kvarhålla < egendomen till säkerhet för förfallen fordran. ersättningsbelopp för egendom, som är utmätt, skall utgivas till ut- . mätningsmannen, om borgenären yrkar det. avser beloppet egendom, som satts i kvarstad eller imder skingringsförbud, skall det, om part så i begär, utgivas till överexekutor, som har att förfara därmed på sätt är i stadgat i 186 § utsökningslagen. i 75 § i den mån det prövas oundgängligt för att annan civilförsvars- uppgift än som avses i 68 § skall kunna fullgöras, äger civilförsvars- fl myndighet, i enlighet med vad regeringen närmare förordnar därom, j42i i ¬ sfs 1975: 712 under civilförsvarsberedskap taga i anspråk egendom, som innehaves av annan än staten. härvid skola bestämmelserna i 68—74 §§ lända till efterrättelse i tillämpliga delar. 76 § vägrar eller försummar någon att behörigen eller i rätt tid till handahålla egendom, som tagits i anspråk med förfoganderätt enligt denna lag, äger polismyndighet uttaga egendomen. kan dröjsmål med föra våda och är polismyndighet icke att tillgå, tillkommer samma rätt den som utövat förfog anderätten. 9 kap. ansvarsbestämmelser m. m. 77 § uteblir någon utan anmält laga förfall från tjänstgöring i civil försvaret, som jämlikt denna lag åvilar honom och vartill han blivit kal lad i vederbörlig ordning, eller avviker någon olovligen därifrån, må han på framställning av länsstyrelsen, chef för undsättningskår eller ci vilförsvarschefen omedelbart hämtas på egen bekostnad genom polis myndighetens försorg. detsamma skall gälla om civilförsvarspliktig utan anmält laga förfall underlåter att efterkomma jämlikt 18 § utfärdad kal lelse till personli g inställelse. 78 § är någon jämlikt 15 § eller bestämmelse i 4, 6 eller 7 kap. eller föreskrift, som meddelats med stöd av dylik bestämmelse, eller jämlikt 80 § andra stycket skyldig att fullgöra något och underlåter han det, äger länsstyrelsen förelägga honom lämpligt vite. länsstyrelsen må ock i så dant fall lämna erforderlig handräckning eller ombesörja föreskriven åt gärd samt uttaga kostnaden härför av den försumlige, i den mån han icke på grund av stadgande i denna lag är berättigad till ersättning för kost naden. 79 § 7 mom. den som underlåter att lämna upplysningar i enlighet med 15 § straffes med böter, högst treh undra kronor. 2 mom. med böter, högst tre hundra kronor, straffes civilförsvarsplik tig, som utan laga förfall underlåter att efterkomma kallelse jämlikt 18 §, ävensom civilförsvarspliktig, som i sådant fall för sin utevaro har laga förfall men underlå ter att anmäla detta så snart ske kan. 3 mom. den som är civilförsvarspliktig eller eljest inskriven i civilför svaret och som av oaktsamhet, som ej är ringa, underlåter att efter ve derbörlig kallelse inställa sig till tjänstgöri ng eller eljest olovligen undan håller sig d ärifrån straffes med dagsböter. har han laga förfall för sin utevaro men underlåter han att anmäla detta så snart ske kan, straffes med böter, högst trehun dra kronor. har civilförsvarspliktig eller den, som eljest är inskriven i civilför svaret, om rekommenderad försändelse mottagit avi, av vilken framgår att försändelsen avsänts av civilförsvarsmyndighet, och underlåter han utan laga förfall att avhämta försändelsen och taga del av dess innehåll eller vägrar han att utkvittera eller mottaga försändelse från civilför- j^22 svarsmyndighet, då den tillhandahålles honom, dömes till dagsböter. ¬ 4 mom. med dagsböter straffes 1975: 712 1. den som underlåter att tillhandahålla upplysningar eller handlingar i enlighet med vad som stadgas i 47 § fö rsta stycket e); samt 2. den som underlåter att tillhandagå med anskaffning av upplys ningar eller att förmedla ålägganden och andra meddelanden efter vad som stadgas i 52 §. 80 § den som underlåter att i förväg inhämta länsstyrelsens godkän nande i fall, då så skall ske enligt 33 §, dömes till böter . det åligger den vilken gjort sig skyldig till underlåtenhet, som avses i första stycket, att i enlighet med länsstyrelsens anvisningar ändra vad som redan u tförts. samma skyldighet åvilar den som åsidosatt föreskrift, vilken meddelats av länsstyrelse n vid prövning enligt 33 §. den som utnyttjar byggnadslov utan att ha erlagt skyddsrumsavgift enligt 55 § dömes till böter. 81 § till böter eller fängelse i högst ett år eller, om brottet begåtts under högsta civilförsvarsberedskap och är att anse som grovt, till fäng else i högst två år dömes 1. den som är civilförsvarspliktig eller eljest inskriven i civilförsvaret och som, i avsikt att undandraga sig sina skyldigheter, underlåter att efter vederbörlig kallelse inställa sig till tjänstgöring i civilförsvaret eller el jest olovligen undanhåller sig däri från; 2. den som under tjänstgöring i civilförsvaret vägrar att åtlyda vad vederbörande befäl under tjänsten befallt honom rörande denna eller som eljest under tjänstgöring i civilförsvaret uppsåtligen eller av oakt- samhet, som ej är ringa, åsidosätter vad som åligger honom enligt regle menten, instruktioner eller andra allmänna bestämmelser eller särskilda föreskrifter; 3. den som uppsåtligen lämnar oriktig uppgift om förhållande, varom han enligt 15 § eller 47 § första stycket e) är pliktig att lämna upplys ning; 4. den som i strid mot föreskriften i 19 § eller särskilt meddelat bort- flyttningsförbud lämnar sin vistelseort ävensom den som överträder sär skilt meddelat inflyttningsförbud; 5. den som uppenbart vanvårdar materiel, utrustning eller annan egendom, som han mottagit av civilförsvarsmyndighet för förvaring; 6. den som utan skälig anledning vägrar att låta civilförsvarsmyndig het eller kommun besiktiga anläggning eller byggnad efter vad i 65 § sägs; 7. den som vid förfrågan jämlikt 66 § vägrar att lämna upplysning el ler som vid sådan förfrågan eller i samband med undersökning eller granskning som avses i nämnda paragraf söker vilseleda myndighet rö rande förhållande, som avses i samma paragrafs första stycke; 8. den som med vetskap om att civilförsvarsmyndighet jämlikt 8 kap. beslutat taga i anspråk egendom, som innehaves av honom, vägrar eller försummar att behörigen eller i rätt tid tillhandahålla myndigheten egendomen eller genom att avhända sig egendomen eller på annat sätt omöjliggör egendomens tagande i anspråk; samt 1423 ¬ sfs 1975:712 9. den som eljest åsidosätter föreskrift, som meddelats med stöd av bemyndigande i denna lag, eller föreläggande eller liknande beslut, som meddelats enligt lagen eller enligt föreskrift som nyss sades, dock ej om därmed avses åliggande, för vars fullgörande vite kan föreläggas enligt 78 §. har någon övertygats om gärning, som enligt denna paragraf är be lagd med straff, må rätten, i den mån det finnes skäligt, förklara egen dom, som undanhållits genom gärningen, förverkad, i stället för egendo men kan dess värde förklaras förverkat. 82 §3 vad som inhämtats genom sådan upplysning eller sådant tillhan dahållande av handlingar som avses i 47 § första stycket e), vid besikt ning jämlikt 65 § eller vid sådan förfrågan, undersökning eller gransk ning som avses i 66 § må ej yppas i vidare mån än som erfordras för vinnande av det avsedda syftet. 83 § över beslut av civilförsvarschef, chef för undsättningskår eller polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen. i samma ordning föres talan mot kommunal myndighets beslut enligt 27 och 32 §§. mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49 eller 54 §, om ersättning enligt 53 § och skyddsrumsavgift enligt 55 §, om ut tagande av egendom enligt 76 § eller om föreläggande av vite vid under låtenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. i samma ordning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning, vård eller underhåll av skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 §. i övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag hos rege ringen genom besvär. i samma ordning föres talan mot civilförsvarssty relsens beslut enligt lagen. talan må icke föras mot beslut, som meddelats enligt 19, 34, 35, 37 eller 58 §. under högsta civilförsvarsberedskap så ock eljest när särskilda skäl äro därtill må myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna att beslutet omedelbart skall lända till efterrättelse. 84 § vad i denna lag stadgas äger icke tillämpning, i den mån mot svarande förhållanden regleras i lagen om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar. om förhållanden, som avses i denna lag, äger regeringen meddela sär skilda föreskrifter, såvitt angår anläggningar eller byggnader som äro avsedda för försvarsmaktens behov, kommunikationsverk eller andra verk, företag eller inrättningar av större omfattning eller särskild beskaf fenhet samt fartyg. 1424 3 senaste lydelse 1964: 213. ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs. ¬ 85 sfs 1975: 712 denna lag^ träder i kraft den 1 juli 1960, då civilförsvarslagen den 15 juli 1944 (nr 536) skall, med de undantag som angivas nedan, upphöra att gälla. 1. förekommer i lag eller författning hänvisning till lagrum, som er satts genom bestämmelse i denna lag, skall den bestämmelsen i stället tillämpas. vad om luftskyddschef är stadgat skall gälla om civilför svarschef. 2. intill dess nya organisationsplaner upprättats skola vid denna lags ikraftträdande gällande organisationsplaner lända till efterrättelse. be slut, förordnande eller föreskrift, som meddelats med stöd av sådant stadgande i äldre lagen, vilket ersatts genom bestämmelse i nya lagen, skall alltjämt gälla, intill dess annorlunda förordnas. 3. vad i 40—43 och 66—68 §§ i 1944 års civilförsvarslag stadgas i avseende å undanförsel och förstöring skall jämte till nämnda paragra fer anslutande bestämmelser i 9 kap. av samma lag alltjämt gälla, intill dess annorlunda förordnas. härvid skall vad i 66 och 68 §§ sägs om ci vilförsvarsmyndighet i stället gälla den myndighet, som konungen be stämmer. 4. har kommun tillsatt särskild civilförsvarsnämnd enligt äldre lagen, skall val av sådan nämnd enligt nya lagen i annan kommun än stock holm första gången äga rum under år 1963. tjänstgöringstiden för en ligt äldre bestämmelser valda ledamöter och suppleanter i särskild civil försvarsnämnd skall i stockholm upphöra med utgången av år 1960 och i annan kommun med utgången av år 1963. 5. har före denna lags ikraftträdande för anläggning eller byggnad inrättats enskilt skyddsrum, som blivit i vederbörlig ordning godkänt, må ej, med mindre särskilda skäl äro därtill, anläggningens eller bygg nadens ägare åläggas att inrätta nytt skyddsrum eller att utöka eller förändra det godkända skyddsrummet; dock skall han vara skyldig att utrusta skyddsrummet med brand- och sjukvårdsmatefiel enligt vad som stadgas i 53 §. vad nu sagts skall även gälla enskilt skyddsrum, för vil ket före lagens ikraftträdande byggnadslov föreligger. 6. beträffande fastighetsägarbidrag, som fastställts jämlikt 59 b § i 1944 års civilförsvarslag, må konungen, om med hänsyn till förelig gande omständigheter så prövas skäligt, på framställning av fastighets ägaren efterskänka bidraget eller, i den mån det redan erlagts, förordna om dess återbetalning. vid beslut om efterskänkande eller återbetalning äger konungen fästa villkor. framställning, som avses i föregående stycke, skall ingivas av fastig hetsägaren till den kommun, där fastigheten är belägen, före den 1 juli 1961 och skall, åtföljd av kommunens yttrande, av kommunen under- ställas konungens prövning. berättigas fastighetsägaren att återfå er- lagt bidragsbelopp, skall detta utbetalas av kommunen med rätt för den na att av statsmedel återfå två tredjedelar av det utbetalda beloppet. ^ paragrafen upphävd genom 1975: 553. ö1960: 74. 1425 90-sfs 1975 ¬ sfs 1975: 712 konungen äger meddela närmare bestämmelser för tillämpningen av vad som stadgas under denna punkt. denna lagc träder i kraft den 1 januari 1973. äldre bestämmelser gäller fortfarande i fall då egendomen tagits i anspråk före ikraftträdandet. övergångsbestämmelser" 1. denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i svensk författningssamling. 2. bestämmelserna i 4, 10, 22—30, 32 och 33 §§, 40 § 1 och 2 mom. samt 42, 43, 53—57, 62, 65, 68, 78, 80, 81 och 83 §§ tillämpas alltjämt i den äldre lydelsen för tid till och med utgången av juni 1979. 3. utan hinder av att de äldre bestämmelserna fortfarande gäller får regeringen för viss tätort eller annan plats bestämma att skyddsrumsplan skall upprättas och antagas enligt grunderna för 24—26, 28 och 29 §§ i den nya lydelsen. 4. har före den 1 juli 1979 byggnadslov eller godkännande enligt 33 § i den äldre lydelsen sökts för byggnadsföretag, som påbörjas efter denna dag, skall äldre bestämmelser tillämpas på byggnadsföretaget, om ej be sked påkallas enligt 5. 5. den som avser att efter den 30 juni 1979 påbörja byggnadsföretag som avses i 32 § i den nya lydelsen får från och med den dag regeringen dessförinnan bestämmer påkalla besked enligt nämnda lagrum huruvida skyddsrum skall anordnas i anläggningen eller byggnaden och, om så är fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta. 6. skyddsrum som anordnats enligt äldre bestämmelser skall vårdas och underhållas enligt de nya bestämmelserna i 40 och 53 §§ eller med stöd av förordnande enligt 53 § 2 mom. i den nya lydelsen. 7. skyddsrum vilket har anordnats som enskilt skyddsrum enligt äldre bestämmelser skall under civilförsvarsberedskap utan ersättning upplå tas åt befolkningen enligt vad som föreskrives av regeringen eller myn dighet som regeringen bestämmer. 8. förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen. denna lag® träder i kraft den 1 januari 1976. på regeringens vägnar ingemund bengtsson carl-ivar skarstedt (försvarsdepartementet) o 1972: 724. 7 till 1975: 553. 1426 » 1975:712, ¬