SFS 2006:544 Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Ordning och säkerhet

Start / Ordning och säkerhet / Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap / SFS 2006:544 Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

060544.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om kommuners och landstings �tg�rder inf�r och vid extraordin�ra h�ndelser i fredstid och h�jd beredskap; utf�rdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser Lagens syfte 1 � Best�mmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska s�rbarheten i sin verksamhet och ha en god f�rm�ga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall d�rigenom ocks� uppn� en grundl�ggande f�rm�ga till civilt f�rsvar. 2 � Vad som s�gs i denna lag om landsting g�ller ocks� kommuner som inte ing�r i n�got landsting. 3 � Vad som s�gs i denna lag g�ller inte om annat f�ljer av elberedskaps- lagen (1997:288). Definition 4 � Med extraordin�r h�ndelse avses i denna lag en s�dan h�ndelse som avviker fr�n det normala, inneb�r en allvarlig st�rning eller �verh�ngande risk f�r en allvarlig st�rning i viktiga samh�llsfunktioner och kr�ver skynd- samma insatser av en kommun eller ett landsting. 2 kap. F�rberedelser f�r och verksamhet under extraordin�ra h�ndelser i fredstid Analys och planering 1 � Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordin�ra h�ndelser i fredstid som kan intr�ffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa h�ndelser kan p�verka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall v�rderas och sammanst�llas i en risk- och s�rbarhetsanalys. 1 Prop. 2005/06:133, bet. 2005/06:F�U9, rskr. 2005/06:295. SFS 2006:544 Utkom fr�n trycket den 14 juni 2006 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2006:544 Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och s�rbar- hetsanalysen, f�r varje ny mandatperiod fastst�lla en plan f�r hur de skall hantera extraordin�ra h�ndelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela n�rmare f�reskrifter om risk- och s�rbarhetsanalyser samt planer f�r hante- ringen av extraordin�ra h�ndelser. Krisledningsn�mnd 2 � I kommuner och landsting skall det finnas en n�mnd f�r att fullg�ra uppgifter under extraordin�ra h�ndelser i fredstid (krisledningsn�mnd). N�r- mare best�mmelser om krisledningsn�mnden finns i detta kapitel. I �vrigt till�mpas kommunallagens (1991:900) best�mmelser. Krisledningsn�mndens verksamhet 3 � Ordf�randen i krisledningsn�mnden bed�mer n�r en extraordin�r h�n- delse medf�r att n�mnden skall tr�da i funktion och beslutar i s�dana fall att s� skall ske. Ordf�randen f�r besluta p� n�mndens v�gnar i �renden som �r s� br�d- skande att n�mndens avg�rande inte kan avvaktas. S�dana beslut skall d�ref- ter snarast anm�las till n�mnden. Har ordf�randen i krisledningsn�mnden f�rhinder tr�der vice ordf�randen i dennes st�lle. 4 � Krisledningsn�mnden f�r fatta beslut om att �verta hela eller delar av verksamhetsomr�den fr�n �vriga n�mnder i kommunen eller landstinget i den utstr�ckning som �r n�dv�ndig med h�nsyn till den extraordin�ra h�n- delsens art och omfattning. N�r f�rh�llandena medger det skall krisledningsn�mnden besluta att de uppgifter som n�mnden har �vertagit fr�n andra n�mnder skall �terg� till or- dinarie n�mnd. 5 � Krisledningsn�mndens beslut skall anm�las vid n�rmast f�ljande full- m�ktigesammantr�de. Fullm�ktige beslutar om omfattningen av redovis- ningen och formerna f�r denna. 6 � Kommun- respektive landstingsstyrelsen f�r, n�r krisledningsn�mn- dens verksamhet som �r f�ranledd av den extraordin�ra h�ndelsen inte l�ngre beh�vs, besluta att verksamheten skall upph�ra. Om styrelsen fattar ett s�dant beslut �terg�r de verksamhetsomr�den som krisledningsn�mnden har �vertagit till ordinarie n�mnd. Ett s�dant beslut om att krislednings- n�mndens verksamhet skall upph�ra kan �ven fattas av fullm�ktige. Geografiskt omr�desansvar 7 � Kommuner skall inom sitt geografiska omr�de i fr�ga om extraordi- n�ra h�ndelser i fredstid verka f�r att 1. olika akt�rer i kommunen samverkar och uppn�r samordning i plane- rings- och f�rberedelsearbetet, </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2006:544 2. de krishanterings�tg�rder som vidtas av olika akt�rer under en s�dan h�ndelse samordnas, och 3. informationen till allm�nheten under s�dana f�rh�llanden samordnas. Utbildning och �vning 8 � Kommuner och landsting skall ansvara f�r att f�rtroendevalda och an- st�lld personal f�r den utbildning och �vning som beh�vs f�r att de skall kunna l�sa sina uppgifter vid extraordin�ra h�ndelser i fredstid. Rapportering 9 � Kommuner och landsting skall h�lla den myndighet som regeringen best�mmer informerad om vilka �tg�rder som vidtagits enligt detta kapitel och hur �tg�rderna p�verkat krisberedskapsl�get. Kommunen och landstinget skall vid en extraordin�r h�ndelse i fredstid ge den myndighet som regeringen best�mmer l�gesrapporter och informa- tion om h�ndelseutvecklingen, tillst�ndet och den f�rv�ntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade �tg�rder. 3 kap. F�rberedelser f�r och verksamhet under h�jd beredskap F�rberedelser 1 � Kommuner och landsting skall vidta de f�rberedelser som beh�vs f�r verksamheten under h�jd beredskap (beredskapsf�rberedelser). Ledningsansvar 2 � Under h�jd beredskap ansvarar kommunstyrelsen f�r ledningen av den del av det civila f�rsvaret som kommunen skall bedriva. Under h�jd beredskap ansvarar landstingsstyrelsen f�r ledningen av den civila h�lso- och sjukv�rden samt den �vriga verksamhet f�r det civila f�r- svaret som landstinget skall bedriva. Lokal kristidsverksamhet 3 � Kommunen skall under h�jd beredskap eller n�r ransoneringslagen (1978:268) i annat fall till�mpas, i den omfattning som regeringen i s�rskilda fall beslutar, 1. vidta de �tg�rder som beh�vs f�r f�rs�rjningen med n�dv�ndiga varor, 2. medverka vid allm�n prisreglering och ransonering, och 3. medverka i �vrigt vid genomf�randet av �tg�rder som �r viktiga f�r landets f�rs�rjning. Geografiskt omr�desansvar 4 � Kommunstyrelsen skall under h�jd beredskap verka f�r att den verk- samhet som bedrivs i kommunen av olika akt�rer samordnas och f�r att sam- verkan kommer till st�nd mellan dem som bedriver verksamheten. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2006:544 Rapportering 5 � Kommuner och landsting skall under h�jd beredskap h�lla den myn- dighet som regeringen best�mmer informerad om beredskapsl�get och de �vriga f�rh�llanden som har betydelse f�r det civila f�rsvaret i kommunen respektive landstinget. 4 kap. Bist�nd mellan kommuner och landsting samt st�d till enskilda Bist�nd mellan kommuner och landsting 1 � Kommuner och landsting f�r p� beg�ran l�mna hj�lp till andra kom- muner och landsting som drabbats av en extraordin�r h�ndelse i fredstid. Om hj�lp har l�mnats har kommunen eller landstinget r�tt till sk�lig ers�tt- ning av den andra kommunen eller landstinget. Best�mmelser om kommuners och landstings m�jlighet att hj�lpa annan kommun eller annat landsting med h�lso- och sjukv�rdsresurser vid extraor- din�r h�ndelse finns i h�lso- och sjukv�rdslagen (1982:763). N�r en enskild persons vistelse i en kommun �r f�ranledd av en extraordi- n�r h�ndelse i fredstid, har vistelsekommunen r�tt till ers�ttning fr�n den kommun som drabbats av den extraordin�ra h�ndelsen. 2 � Om en kommun eller ett landsting har en f�r totalf�rsvaret viktig upp- gift och denna blir osk�ligt betungande till f�ljd av krigsskada eller andra ut- omordentliga f�rh�llanden som orsakats av krig eller krigsfara, �r andra kommuner och landsting skyldiga att l�mna hj�lp. Omfattningen av hj�lpen beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. St�d till enskilda 3 � Kommuner och landsting f�r under en extraordin�r h�ndelse i fredstid l�mna begr�nsat ekonomiskt st�d till en enskild som drabbats av h�ndelsen. 5 kap. Statlig ers�ttning 1 � Kommunerna och landstingen skall f� ers�ttning av staten f�r kostna- der f�r f�rberedande uppgifter som de utf�r enligt 2 och 3 kap. Uppgifter som r�r extraordin�ra h�ndelser i fredstid ber�ttigar till ers�ttning endast i den m�n verksamheten �r till nytta f�r hanteringen av s�dana mycket omfat- tande och sv�ra extraordin�ra h�ndelser som allvarligt kan p�verka kommu- nens respektive landstingets verksamhet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om ers�ttningens storlek. 6 kap. Skyldighet att l�mna upplysningar m.m. om krigsf�ngar och andra skyddade personer 1 � Enligt Gen�vekonventionerna den 12 augusti 1949 r�rande skydd f�r offren i internationella v�pnade konflikter och till�ggsprotokollen till kon- </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2006:544 ventionerna skall uppgifter om identitet, vistelseort, h�lsotillst�nd och lik- nande f�rh�llanden som avser krigsf�ngar och andra skyddade personer som �r i Sveriges v�ld l�mnas till en officiell nationell upplysningsbyr�. Varje kommun och landsting som har s�dana uppgifter skall, under tid n�r den na- tionella upplysningsbyr�n �r uppr�ttad, l�mna dessa uppgifter i fr�ga om krigsf�ngar till Totalf�rsvarets pliktverk och i fr�ga om andra skyddade per- soner till Migrationsverket. Totalf�rsvarets pliktverk och Migrationsverket skall vidarebefordra uppgifterna till den nationella upplysningsbyr�n. Varje kommun och landsting skall ocks� till Totalf�rsvarets pliktverk res- pektive Migrationsverket l�mna uppsamlade v�rdef�rem�l och handlingar, som kvarl�mnats av skyddade personer eller som efterl�mnats av avlidna skyddade personer, om v�rdef�rem�len eller handlingarna �r av vikt f�r de n�rmast anh�riga. Uppgift skall �ven l�mnas om var avlidna skyddade per- soners gravar �r bel�gna. Totalf�rsvarets pliktverk och Migrationsverket skall l�mna vidare uppsamlade v�rdef�rem�l och handlingar samt vidarebe- fordra uppgifter om gravars bel�genhet till den nationella upplysningsbyr�n. 2 � P� beg�ran av Svenska R�da Korset skall varje kommun och landsting, som i krig eller under neutralitet kan f� s�dan information som avses i 1 �, i fred hj�lpa Svenska R�da Korset med att f�rbereda den nationella upplys- ningsbyr�ns verksamhet. 7 kap. Tystnadsplikt 1 � Den som deltar eller har deltagit i en kommuns eller ett landstings verksamhet med beredskap f�r eller �tg�rder under extraordin�ra h�ndelser i fredstid och h�jd beredskap f�r inte obeh�rigen r�ja eller utnyttja vad han el- ler hon d�rigenom har f�tt veta om 1. f�rh�llanden av betydelse f�r att f�rebygga och hantera fredstida kriser, 2. f�rh�llanden av betydelse f�r totalf�rsvaret eller rikets s�kerhet i �vrigt, 3. en enskild persons ekonomiska f�rh�llanden, eller 4. ett f�retags aff�rs- eller driftsf�rh�llanden. 2 � Den som deltar eller har deltagit i verksamhet hos den nationella upp- lysningsbyr� som avses i 6 kap. 1 � f�r inte obeh�rigen r�ja vad han eller hon i sin verksamhet har f�tt veta om en krigsf�nge eller annan skyddad per- son som avses i Gen�vekonventionerna den 12 augusti 1949 r�rande skydd f�r offren i internationella v�pnade konflikter och till�ggsprotokollen till konventionerna, s�vitt g�ller vistelseort, h�lsotillst�nd eller andra personliga f�rh�llanden. Trots tystnadsplikten f�r den som deltar i verksamhet hos den nationella upplysningsbyr�n till Central Tracing Agency vid Internationella r�dakors- kommitt�n i Gen�ve vidarebefordra s�dana uppgifter som avses i 6 kap. 1 � och motsvarande uppgifter som l�mnats till den nationella upplysningsbyr�n av statliga myndigheter. 8 kap. �verklagande av beslut 1 � En statlig myndighets beslut om ers�ttning enligt 5 kap. 1 � f�r �ver- klagas hos regeringen. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2006:544 Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2006 2 � Beslut som meddelats i fr�gor enligt 3 kap. 3 � f�r inte �verklagas. 1. Best�mmelserna i 2 kap. 1, 79 �� och 5 kap. tr�der i kraft den 30 juni 2006. Lagens �vriga best�mmelser tr�der i kraft den 1 september 2006. 2. Genom lagen upph�vs den 1 september 2006 lagen (1994:1720) om civilt f�rsvar lagen (2002:833) om extraordin�ra h�ndelser i fredstid hos kommuner och landsting. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON LENI BJ�RKLUND (F�rsvarsdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om kommuners och landstings �tg�rder inf�r och
vid extraordin�ra h�ndelser i fredstid och h�jd
beredskap;

utf�rdad den 1 juni 2006.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

Lagens syfte

1 � Best�mmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting
skall minska s�rbarheten i sin verksamhet och ha en god f�rm�ga att hantera
krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall d�rigenom ocks� uppn�
en grundl�ggande f�rm�ga till civilt f�rsvar.

2 � Vad som s�gs i denna lag om landsting g�ller ocks� kommuner som
inte ing�r i n�got landsting.

3 � Vad som s�gs i denna lag g�ller inte om annat f�ljer av elberedskaps-
lagen (1997:288).

Definition

4 � Med extraordin�r h�ndelse avses i denna lag en s�dan h�ndelse som
avviker fr�n det normala, inneb�r en allvarlig st�rning eller �verh�ngande
risk f�r en allvarlig st�rning i viktiga samh�llsfunktioner och kr�ver skynd-
samma insatser av en kommun eller ett landsting.

2 kap. F�rberedelser f�r och verksamhet under extraordin�ra
h�ndelser i fredstid

Analys och planering

1 � Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordin�ra h�ndelser
i fredstid som kan intr�ffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa
h�ndelser kan p�verka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall
v�rderas och sammanst�llas i en risk- och s�rbarhetsanalys.

1 Prop. 2005/06:133, bet. 2005/06:F�U9, rskr. 2005/06:295.

SFS 2006:544

Utkom fr�n trycket
den 14 juni 2006

SFS 2006:544

Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och s�rbar-

hetsanalysen, f�r varje ny mandatperiod fastst�lla en plan f�r hur de skall
hantera extraordin�ra h�ndelser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

n�rmare f�reskrifter om risk- och s�rbarhetsanalyser samt planer f�r hante-
ringen av extraordin�ra h�ndelser.

Krisledningsn�mnd

2 � I kommuner och landsting skall det finnas en n�mnd f�r att fullg�ra
uppgifter under extraordin�ra h�ndelser i fredstid (krisledningsn�mnd). N�r-
mare best�mmelser om krisledningsn�mnden finns i detta kapitel. I �vrigt
till�mpas kommunallagens (1991:900) best�mmelser.

Krisledningsn�mndens verksamhet

3 � Ordf�randen i krisledningsn�mnden bed�mer n�r en extraordin�r h�n-
delse medf�r att n�mnden skall tr�da i funktion och beslutar i s�dana fall att
s� skall ske.

Ordf�randen f�r besluta p� n�mndens v�gnar i �renden som �r s� br�d-

skande att n�mndens avg�rande inte kan avvaktas. S�dana beslut skall d�ref-
ter snarast anm�las till n�mnden.

Har ordf�randen i krisledningsn�mnden f�rhinder tr�der vice ordf�randen

i dennes st�lle.

4 � Krisledningsn�mnden f�r fatta beslut om att �verta hela eller delar av
verksamhetsomr�den fr�n �vriga n�mnder i kommunen eller landstinget i
den utstr�ckning som �r n�dv�ndig med h�nsyn till den extraordin�ra h�n-
delsens art och omfattning.

N�r f�rh�llandena medger det skall krisledningsn�mnden besluta att de

uppgifter som n�mnden har �vertagit fr�n andra n�mnder skall �terg� till or-
dinarie n�mnd.

5 � Krisledningsn�mndens beslut skall anm�las vid n�rmast f�ljande full-
m�ktigesammantr�de. Fullm�ktige beslutar om omfattningen av redovis-
ningen och formerna f�r denna.

6 � Kommun- respektive landstingsstyrelsen f�r, n�r krisledningsn�mn-
dens verksamhet som �r f�ranledd av den extraordin�ra h�ndelsen inte
l�ngre beh�vs, besluta att verksamheten skall upph�ra. Om styrelsen fattar
ett s�dant beslut �terg�r de verksamhetsomr�den som krisledningsn�mnden
har �vertagit till ordinarie n�mnd. Ett s�dant beslut om att krislednings-
n�mndens verksamhet skall upph�ra kan �ven fattas av fullm�ktige.

Geografiskt omr�desansvar

7 � Kommuner skall inom sitt geografiska omr�de i fr�ga om extraordi-
n�ra h�ndelser i fredstid verka f�r att

1. olika akt�rer i kommunen samverkar och uppn�r samordning i plane-

rings- och f�rberedelsearbetet,

SFS 2006:544

2. de krishanterings�tg�rder som vidtas av olika akt�rer under en s�dan

h�ndelse samordnas, och

3. informationen till allm�nheten under s�dana f�rh�llanden samordnas.

Utbildning och �vning

8 � Kommuner och landsting skall ansvara f�r att f�rtroendevalda och an-
st�lld personal f�r den utbildning och �vning som beh�vs f�r att de skall
kunna l�sa sina uppgifter vid extraordin�ra h�ndelser i fredstid.

Rapportering

9 � Kommuner och landsting skall h�lla den myndighet som regeringen
best�mmer informerad om vilka �tg�rder som vidtagits enligt detta kapitel
och hur �tg�rderna p�verkat krisberedskapsl�get.

Kommunen och landstinget skall vid en extraordin�r h�ndelse i fredstid

ge den myndighet som regeringen best�mmer l�gesrapporter och informa-
tion om h�ndelseutvecklingen, tillst�ndet och den f�rv�ntade utvecklingen
samt om vidtagna och planerade �tg�rder.

3 kap. F�rberedelser f�r och verksamhet under h�jd beredskap

F�rberedelser

1 � Kommuner och landsting skall vidta de f�rberedelser som beh�vs f�r
verksamheten under h�jd beredskap (beredskapsf�rberedelser).

Ledningsansvar

2 � Under h�jd beredskap ansvarar kommunstyrelsen f�r ledningen av den
del av det civila f�rsvaret som kommunen skall bedriva.

Under h�jd beredskap ansvarar landstingsstyrelsen f�r ledningen av den

civila h�lso- och sjukv�rden samt den �vriga verksamhet f�r det civila f�r-
svaret som landstinget skall bedriva.

Lokal kristidsverksamhet

3 � Kommunen skall under h�jd beredskap eller n�r ransoneringslagen
(1978:268) i annat fall till�mpas, i den omfattning som regeringen i s�rskilda
fall beslutar,

1. vidta de �tg�rder som beh�vs f�r f�rs�rjningen med n�dv�ndiga varor,
2. medverka vid allm�n prisreglering och ransonering, och
3. medverka i �vrigt vid genomf�randet av �tg�rder som �r viktiga f�r

landets f�rs�rjning.

Geografiskt omr�desansvar

4 � Kommunstyrelsen skall under h�jd beredskap verka f�r att den verk-
samhet som bedrivs i kommunen av olika akt�rer samordnas och f�r att sam-
verkan kommer till st�nd mellan dem som bedriver verksamheten.

SFS 2006:544

Rapportering

5 � Kommuner och landsting skall under h�jd beredskap h�lla den myn-
dighet som regeringen best�mmer informerad om beredskapsl�get och de
�vriga f�rh�llanden som har betydelse f�r det civila f�rsvaret i kommunen
respektive landstinget.

4 kap. Bist�nd mellan kommuner och landsting samt st�d till
enskilda

Bist�nd mellan kommuner och landsting

1 � Kommuner och landsting f�r p� beg�ran l�mna hj�lp till andra kom-
muner och landsting som drabbats av en extraordin�r h�ndelse i fredstid.
Om hj�lp har l�mnats har kommunen eller landstinget r�tt till sk�lig ers�tt-
ning av den andra kommunen eller landstinget.

Best�mmelser om kommuners och landstings m�jlighet att hj�lpa annan

kommun eller annat landsting med h�lso- och sjukv�rdsresurser vid extraor-
din�r h�ndelse finns i h�lso- och sjukv�rdslagen (1982:763).

N�r en enskild persons vistelse i en kommun �r f�ranledd av en extraordi-

n�r h�ndelse i fredstid, har vistelsekommunen r�tt till ers�ttning fr�n den
kommun som drabbats av den extraordin�ra h�ndelsen.

2 � Om en kommun eller ett landsting har en f�r totalf�rsvaret viktig upp-
gift och denna blir osk�ligt betungande till f�ljd av krigsskada eller andra ut-
omordentliga f�rh�llanden som orsakats av krig eller krigsfara, �r andra
kommuner och landsting skyldiga att l�mna hj�lp.

Omfattningen av hj�lpen beslutas av regeringen eller den myndighet som

regeringen best�mmer.

St�d till enskilda

3 � Kommuner och landsting f�r under en extraordin�r h�ndelse i fredstid
l�mna begr�nsat ekonomiskt st�d till en enskild som drabbats av h�ndelsen.

5 kap. Statlig ers�ttning

1 � Kommunerna och landstingen skall f� ers�ttning av staten f�r kostna-
der f�r f�rberedande uppgifter som de utf�r enligt 2 och 3 kap. Uppgifter
som r�r extraordin�ra h�ndelser i fredstid ber�ttigar till ers�ttning endast i
den m�n verksamheten �r till nytta f�r hanteringen av s�dana mycket omfat-
tande och sv�ra extraordin�ra h�ndelser som allvarligt kan p�verka kommu-
nens respektive landstingets verksamhet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om ers�ttningens storlek.

6 kap. Skyldighet att l�mna upplysningar m.m. om krigsf�ngar
och andra skyddade personer

1 � Enligt Gen�vekonventionerna den 12 augusti 1949 r�rande skydd f�r
offren i internationella v�pnade konflikter och till�ggsprotokollen till kon-

SFS 2006:544

ventionerna skall uppgifter om identitet, vistelseort, h�lsotillst�nd och lik-
nande f�rh�llanden som avser krigsf�ngar och andra skyddade personer som
�r i Sveriges v�ld l�mnas till en officiell nationell upplysningsbyr�. Varje
kommun och landsting som har s�dana uppgifter skall, under tid n�r den na-
tionella upplysningsbyr�n �r uppr�ttad, l�mna dessa uppgifter i fr�ga om
krigsf�ngar till Totalf�rsvarets pliktverk och i fr�ga om andra skyddade per-
soner till Migrationsverket. Totalf�rsvarets pliktverk och Migrationsverket
skall vidarebefordra uppgifterna till den nationella upplysningsbyr�n.

Varje kommun och landsting skall ocks� till Totalf�rsvarets pliktverk res-

pektive Migrationsverket l�mna uppsamlade v�rdef�rem�l och handlingar,
som kvarl�mnats av skyddade personer eller som efterl�mnats av avlidna
skyddade personer, om v�rdef�rem�len eller handlingarna �r av vikt f�r de
n�rmast anh�riga. Uppgift skall �ven l�mnas om var avlidna skyddade per-
soners gravar �r bel�gna. Totalf�rsvarets pliktverk och Migrationsverket
skall l�mna vidare uppsamlade v�rdef�rem�l och handlingar samt vidarebe-
fordra uppgifter om gravars bel�genhet till den nationella upplysningsbyr�n.

2 � P� beg�ran av Svenska R�da Korset skall varje kommun och landsting,
som i krig eller under neutralitet kan f� s�dan information som avses i 1 �, i
fred hj�lpa Svenska R�da Korset med att f�rbereda den nationella upplys-
ningsbyr�ns verksamhet.

7 kap. Tystnadsplikt

1 � Den som deltar eller har deltagit i en kommuns eller ett landstings
verksamhet med beredskap f�r eller �tg�rder under extraordin�ra h�ndelser i
fredstid och h�jd beredskap f�r inte obeh�rigen r�ja eller utnyttja vad han el-
ler hon d�rigenom har f�tt veta om

1. f�rh�llanden av betydelse f�r att f�rebygga och hantera fredstida kriser,
2. f�rh�llanden av betydelse f�r totalf�rsvaret eller rikets s�kerhet i �vrigt,
3. en enskild persons ekonomiska f�rh�llanden, eller
4. ett f�retags aff�rs- eller driftsf�rh�llanden.

2 � Den som deltar eller har deltagit i verksamhet hos den nationella upp-
lysningsbyr� som avses i 6 kap. 1 � f�r inte obeh�rigen r�ja vad han eller
hon i sin verksamhet har f�tt veta om en krigsf�nge eller annan skyddad per-
son som avses i Gen�vekonventionerna den 12 augusti 1949 r�rande skydd
f�r offren i internationella v�pnade konflikter och till�ggsprotokollen till
konventionerna, s�vitt g�ller vistelseort, h�lsotillst�nd eller andra personliga
f�rh�llanden.

Trots tystnadsplikten f�r den som deltar i verksamhet hos den nationella

upplysningsbyr�n till Central Tracing Agency vid Internationella r�dakors-
kommitt�n i Gen�ve vidarebefordra s�dana uppgifter som avses i 6 kap. 1 �
och motsvarande uppgifter som l�mnats till den nationella upplysningsbyr�n
av statliga myndigheter.

8 kap. �verklagande av beslut

1 � En statlig myndighets beslut om ers�ttning enligt 5 kap. 1 � f�r �ver-
klagas hos regeringen.

SFS 2006:544

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2006

2 � Beslut som meddelats i fr�gor enligt 3 kap. 3 � f�r inte �verklagas.

1. Best�mmelserna i 2 kap. 1, 79 �� och 5 kap. tr�der i kraft den 30 juni

2006. Lagens �vriga best�mmelser tr�der i kraft den 1 september 2006.

2. Genom lagen upph�vs den 1 september 2006
lagen (1994:1720) om civilt f�rsvar
lagen (2002:833) om extraordin�ra h�ndelser i fredstid hos kommuner

och landsting.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

LENI BJ�RKLUND
(F�rsvarsdepartementet)

;

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

Kamerabevakningslag (2018:1200)
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Ordningslag (1993:1617)
Säkerhetsskyddslag (2018:585)

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Arbetar du med frågor som rör ordning och säkerhet? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ordning och säkerhet.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2006:544 Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Om Lagboken.se