SFS 1981:1323

Start / Processrätt / Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar / SFS 1981:1323

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1981:1323 om �ndring i lagen (1971:289) om allm�nna utkom fr�n trycket f�rvaltningsdomstolar; den 29 december 1981 utf�rdad den 1 7 december 1981. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 14, 18 och 20 �� lagen (1971:289) om a llm�nna f�rval tningsdomstolai^ skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och me d den dag d� denna lag tr�der i kraft. 1 � Regeringsr�tten �r, i enlighet med vad i regeringsformen s�gs, h�gsta allm�nna f�rvaltningsdomstol. Den har sitt s�te i Stockholm. Kammarr�tterna �r allm�nna f�rvaltningsdomstolar n�rmast under rege� ringsr�tten. Kammarr�tterna �r kammarr�tten i Stockholm, kammarr�tten i G�te� borg, kammarr�tten i Sundsvall och kammarr�tten i J �nk�ping. L�nsr�tterna och mellankommunala skatter�tten �r allm�nna f�rvalt� ningsdomstolar n�rmast under kammarr�tterna. I vaije l�n finns en l�ns� r�tt. Mellankommunala skatter�tten har sitt s�te i Stockholm. Regeringsr�tten 2 � Regeringsr�tten pr�var 1. besv�r �ver kammarr�tts beslut enligt f�rvaltningsprocesslagen (1971:291), 2. besv�r �ver annat beslut i f�rvaltnin gs�rende som enligt lag eller av ' Prop. 1981/82:39. JuU 1981/82:22, rskr 1981/82:108. Lagen omtryckt 1979:165. 2531 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:1323 riksdagen beslutad f�rfattning eller enligt instruktion f�r kammarr�tterna anf�res hos domstolen. Om regeringsr�ttens beh�righet att pr�va ans�kningar om resning och �terst�llande av f�rsutten tid finns best�mmelser i 11 kap. 11 � regerin gs� formen. 3 � Regeringsr�tten best�r av aderton regeringsr�d eller det h�gre antal som av s�rskilda sk�l finnes erforderligt. Minst tv� tredjedelar av antalet regeringsr�d skall vara lagfarna. Regeringsr�den f�r icke inneha eller ut�va annat �mbete. Regeringsr�d utn�mnes av regeringen. Regeringen f�rordnar ett av rege� ringsr�den att vara domstolens ordf�rande. Om regeringsr�ds tj�nstg�ring i lagr �det �r s�rskilt f�reskrivet. 4 � Regeringsr�tten �r delad i tv� eller flera avdelningar. Avdelningarna �r lika beh�riga att upptaga m�l som regeringsr�tten handl�gger. Regeringsr�ttens ordf�rande �r ordf�rande p� en avdelning. Ordf�rande p� annan avdelning �r det regeringsr�d som regeringen f�rordnar. 4 a � P� avdelning d�mer fem regeringsr�d. Avdelningen �r dock domf�r med fyra regeringsr�d, om tre av dessa �r ense om slutet. Vid pr�vnin g av ans�kningar om resning eller �terst�llande av f�rsutten tid och vid pr�vning av fr�gor som avses i 28 � f�rvaltningsprocesslagen (1971:291) �r avdelningen domf�r med tre regeringsr�d, om pr�vningen �r av enkel beskaffenhet. Vid b eslut om avvisande av f�r sent inkomna be� sv�r och avskrivning av m�l efter �terkallelse �r avdelningen domf�r med tre regeringsr�d. Vid be handling av fr�gor om pr�vningstillst�nd skall tre regeringsr�d delta. 5 � Finner avdelning vid �verl�ggning till avg�rande av m�l, att den me� ning so m r�der p� avdelningen avviker fr�n r�ttsgrundsats eller lagtolk� ning, som f�rut varit antagen av regeringsr�tten, f�r avdelningen forordna, att m�let eller, om det kan ske, endast viss fr�ga i m�let skall avg�ras av regeringsr�tten i dess helhet. S�dant f�rordnande f�r ocks� meddelas, om det i annat fall �r av s�rskild betydelse f�r r�ttstill�mpningen att m�let eller viss fr�ga avg�res av regeringsr�tten i dess helhet. Har i olika avg�randen av regeringsr�tten kommit till u ttryck mot var� andra stridande �sikter i fr�ga om viss r�ttsgrundsats eller lagtolkning, �ger f�rsta stycket till�mpning endast om avdelningen finner att den r�dan� de meningen avviker fr�n det senast meddelade avg�randet. N�r m�l avg�res av regeringsr�tten i des s helhet, skall alla ledam�terna deltaga i av g�randet, om ej laga hinder m�ter. 6 � N�r avdelning behandlar ans�kan om resning i n�got av regeringsr�t� ten avgjort m�l eller �rende, f�r ledamot, som deltagit i det tidigare avg�� randet, ej tj�nstg�ra p� avdelningen, om domf�rt antal ledam�ter �nd� �r att tillg� inom domstolen. 7 � F�r beredning och f�redragning av m�l i regeringsr�tten finns hos 2532 domstolen s�rskilda tj�nstem�n. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Kammarr�tterna SFS 1981:1323 8 � Kammarr�tt pr�var 1. besv�r som enligt lag eller annan f�rfattning anf�rs hos domstolen, 2. m�l som underst�lls domstolen enligt folkbokf�ringsf�rordningen (1967:198). Regeringen f�rordnar om kammarr�ttemas domkretsar. 9 � Innefattar besv�r �ven fr�ga, som det ankommer p� regering en a tt avg�ra, och finner kammarr�tten fr�gorna ej b�ra avg�ras var f�r sig, skall kammarr�tten med eget utl�tande �verl�mna m�let till regeringens pr�v� ning. 10 � I kammarr�tt finns kammarr�ttspresident, en eller flera kammar� r�ttslagm�n samt kammarr�ttsr�d. De ska ll vara lagfarna. Kammarr�ttspresident, kammarr�ttslagman och kammarr�ttsr�d ut- n�mnes av regeringen. 11 � Kammarr�tt �r delad i avdelningar. Regeringen f�r best�mma att avdelning ska ll vara f�rlagd till annan ort �n den d�r domstolen har sitt s�te. Avdelning best�r av presidenten eller en lagman s�som ordf�rande samt av minst tv� kammarr�ttsr�d, av vil ka en �r vice ordf�rande. Om s�rskild sammans�ttning av kammarr�tt vid behandl ing av m�l om fastighetstaxering finns best�mmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Best�mmelser om s�rskild sammans�ttning vid behandling av kommunalbesv�rsm�l finns i 13 a �. 12 � Kammarr�tt �r domf�r med tre lagfarna ledam�ter. Fler �n fyra lag� farna ledam�ter f�r ej sitta i r�tten. N�r det �r s�rskilt f�reskrivet att n�mndem�n skall ing� i r�tten, �r kam� marr�tt domf�r med tre lagfarna ledam�ter och tv� n�mndem�n. F Her �n fyra lagfarna ledam�ter och tre n�mndem�n f�r i s�dant fall ej sitta i r�tten. Kammarr�tt �r dock domf�r utan n�mndem�n 1. vid pr�vning av besv�r �ver beslut som ej inneb�r att m�let avg� res, 2. vid f�rordnande r�rande saken i avvaktan p� m�le ts avg�rande samt vid annan �tg�rd som avser endast m�ls beredande, 3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig fr�n m�let utan att detta pr�vats i sak. Handl�gges m�l som avses i andra styc ket gemensamt med annat m�l, f�r n�mndem�n deltaga vid handl�ggningen �ven av det senare m�let. Om domf�rh et vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns be� st�mmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Best�mmelser om dom� f�rhet vid behandling av kommunalbesv�rsm�l finns i 13 a �. Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd som avser endast m�ls beredande f�r vidtagas av lagfaren ledamot i kammarr�tten eller annan tj�nsteman vid denna. 13 � I kammarr�tt s domkrets skall f�r kammarr�tten finnas n�mndem�n till det antal, som f�reskrives av regeringen. Regeringen fastst�ller f�r var- 2533 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:1323 je l�n inom domkretsen det antal n�mndem�n som skall utses. Kammarr�t� ten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d med dem. 13 a � Kammarr�tten skall vid behandling av kommunalbesv�rsm�l be� st� av tre lagfarna ledam�ter och tv� s�dana s�rskilda ledam�ter som an� ges i 13 b � . Kammarr�tten �r dock domf�r utan de s�rskilda ledam�terna i s� dana fall som anges i 12 � a ndra stycket 1-3 samt vid pr �vning av besv�r som uppenbarligen inte kan bifallas. 13 b � Regeringen best�mmer antalet s�rskilda ledam�ter f�r varje kam� marr�tt. De s�rskilda ledam�terna skall ha god k�nnedom om kommunal verksamhet. De f�rordnas av regeringen f�r tre �r. Om en s�rskild ledamot avg�r under tj�nstg�ringstiden, utses en ny leda� mot f�r den tid som �terst�r. �ndras antalet s�rskilda ledam�ter, f�r en ny- tilltr�dande ledamot utses f�r kortare tid �n tre �r. Kammarr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan de s�rskilda ledam�terna efter samr�d med dem. L�nsr�tterna 14 L�nsr�tt pr�var 1. m�l enligt skatte-, taxerings-, uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfatt- ningama i den utstr�ckning som �r f�reskrivet i dessa f�rfattningar, 2. m�l enligt socialtj�nstlagen (1980:620), lagen (1980:621) med s�rskil� da best�mmelser om v�rd av unga, lagen (1981:1243) om v�rd av missbru� kare i vissa fall, utl�nningslagen (1980: 376), smittskyddslagen (1968:231), lagen (1970:375) om utl�mning till Danmark, Finland, Island eller Norge f�r verkst�llighet av beslut om v�rd eller behandling och k�rkortslagen (1977:477) i den utstr�ckning som �r f�reskrivet i dessa lagar samt m�l en� ligt 21 kap. f�r�ldrabalken, 3. m�l enligt lagen (1980:1123) om offentlig insyn i s�kerhetsarbetet vid k�rnkraftverken. 15 � I l�nsr�tt finns lagman och, om regeringen inte best�mmer annat, en eller flera r�dm�n. I d e l�nsr�tter som regeringen best�mmer finns ocks� en eller flera chefsr�dm�n. Lagman, chefsr�dman och r�dman skall vara lagfarna. De utn�mnes av regeringen. 16 � L�nsr�tt f�r efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Av� delning best�r av ordf�rande och minst tv� r�dm�n. Ordf�rande �r lagman� nen eller en chefsr�dman. Om s�rskild sammans�ttning av l�nsr�tt vid behandling av m�l om fas� tighetstaxering finns best�mmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). 2534 ^ Senaste lydelse 1980:1125. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 � L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare och tre n�mndem�n om SFS 1981:1323 inte annat f�ljer av 18 �. Fler �n fyra n�mndem�n f�r inte sitta i r� tten. Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns, f�r� utom i 18 �, best�mmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Regeringen best�mmer hur m�nga n�mndem�n som skall finnas i v aije l�n f�r tj�nstg�ring i l�nsr�tten. L�nsr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d med dem. 18 L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare ensam 1. n�r �tg�rd som avser endast m�ls beredande vidtages, 2. vid s �dant f�rh�r med vittne eller sakkunnig som beg�rts av annan l�nsr�tt samt vid s�dant f�rh�r i �r ende enligt utl�nningslagen (1980:376) som beg�rts med st�d av 57 � samma lag, 3. vid be slut som avser endast r�ttelse av felr�kning, felskrivning eller annat uppenbart f�rbiseende, 4. vid beslut om �terkallelse tills vidare av ett k�rkort, k�rkortstillst�nd eller traktorkort eller om v�gran tills vidare att godk�nna ett utl�ndskt k�r� kort, n�r det �r uppenbart att ett s�dant beslut b�r meddelas, 5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avg�rande av m�l. Om det inte �r p�kallat av s�rskild anledning att m�let pr�vas av fullsut- ten r� tt, �r l�nsr�tt domf�r med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar pr�vning av m�let i sak. Vad som s�gs i and ra stycket g�ller �ven vid avg�rande av 1. m�l om ut d�mande av vite, 2. m�l enligt beviss�kringslagen (1975:1027) f�r skatte- och avgiftspro� cessen, enligt lagen (1978:880) om betalningss�kring f�r skatter, tullar och avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om handlings u ndantagande fr�n taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse fr�n skyldighet att l�mna kontrolluppgift en� ligt taxeringslagen (1956:623), 3. m�l om omedelbart omh�ndertagande enligt 6 � lagen (1980:621) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga och 8 � lagen (1981:1243) om v�rd ay m issbrukare i vissa fall, 4. m�l enli gt uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfattningama med undan� tag av m�l om ar betsgivares ansvarighet f�r arbetstagares skatt, 5. m�l om uppdelning av taxeringsv�rde enligt 20 ka p. 15 � fa stighets� taxeringslagen (1979:1152), 6. m�l som avser �ndring av taxerad inkomst med h�gst 1 000 kronor, 7. m�l enligt skatte- och taxeringsf�rfattningarna i vilk et beslutet �ver� ensst�mmer med p arternas samst�mmiga mening, 8. m�l om r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de i et t �rende hos en annan myndighet, 9. m�l enligt k�rkortslagen (1977:477), om beslutet inneb�r att varning meddelas eller om det �r uppenbart att ett k�rkort, k�rkortstillst�nd eller traktorkort skall �terkallas eller att ett utl�ndskt k�rkort inte skall godk�n� nas, 10. m�l i vilk et saken �r uppenbar. ^Senaste lydelse 1981:282. 2535 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:1323 Vissa best�mmelser om kammarr�tt och l�nsr�tt 19 � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt utses genom val. Val f�rr�t� tas av landstinget eller, om i l�net finns kommun som inte ing�r i lan ds� tingskommun, av landstinget och kommunfullm�ktige med den f�rdelning dem emellan som l�nsstyrelsen best�mmer efter befolkningstalen. I Got� lands l�n f�rr�ttas val av kommunfullm�ktige i Gotla nds kommun. Valet skall vara proportionellt, om det beg�rs av minst s� m�nga leda� m�ter som motsvarar den kvot, som erh�lls om antalet n�rvarande leda� m�ter delas med det antal personer som valet avser, �kad med 1. Om f�r� farandet vid s�dant proportionellt val �r s�rskilt f�reskrivet. N�r val av de n�mndem�n som ing�r i l�nsr�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering skall ske framg�r av fastighetstaxeringslagen (1979: 1152). Av de �vriga n�mndem�nnen i l�nsr�tt och av n�mndem�nnen i kammarr�tt v�ljs halva antalet vart tredje �r. Regeringen f�r f�r visst l�n f�rordna att n�mndem�n i kammarr�tt skall v�ljas bland dem som f�r samma mandatperiod har utsetts till n�mndem�n i hovr�tt. N�mndeman i h ovr�tt f�r �ven i an nat fall, om han �r beh�rig d�rtill, tj�nstg�ra som n�mndeman i de n kammarr�tt inom vars domkrets han �r kyrkobokf�rd. 20 � Valbar till n� mndeman i ka mmarr�tt och l�nsr�tt �r myndig svensk medborgare, som �r kyrkobokf�rd i l�ne t och inte har fyllt sjuttio �r. Tj�nsteman vid allm�n f�rvaltningsdomstol, l�nsstyrelse eller under l�nsstyrelse lydande myndighet, l�nsl�kare, bitr�dande l�nsl�kare, lagfa� ren domare, �klagare eller advokat eller annan som har till yrke att f�ra andras talan inf�r r�tta f�r inte vara n�mndeman. N�mndeman i l�nsr�tt f�r inte samtidigt vara n�mndeman i kammarr�tt. Den som har fyllt sextio �r eller uppger annat giltigt hinder �r inte skyl� dig att mottaga uppdrag som n�mndeman. Den som har avg�tt som n�mn� deman �r inte skyldig att mottaga nytt uppdrag f�rr�n efter sex �r. R�tten pr�var sj�lvmant den valdes beh�righet. 21 � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�ttjjtses f�r sex �r men f�r avg� efter tv� �r. Om n�mndeman i s�dan r�tt visar giltigt hinder, f�r r�tten ent� lediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio �r har r�tt att fr�ntr�da uppdraget. Upph�r n�mndeman att vara valbar eller beh�rig, f�rfaller upp� draget. Best�mmelser om mandatperiod f�r s�dan n�mndeman som ing�r i l�ns� r�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns i fastighetstaxerings� lagen (1979:1152). N�r ledighet uppkommer, utses ny n�mndeman f�r den tid som �terst�r. �ndras antalet n�mndem�n, f�r nytilltr�dande n�mndeman utses f�r korta� re tid �n som f�ljer av f�rsta stycket. Mellankommunala skatter�tten 2536 22 � Mellankommunala skatter�tten pr�var m�l enligt skatte- och taxe� ringsf�rfattningarna i den utstr�ckning som �r f�reskrivet i d essa f�rfatt� ningar. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 � I mellankommunala skatter�tten finns en eller flera ordf�rande vil- SFS 1981:1323 ka f�rordnas av regeringen f�r en best�md tid. D en som f�rordnas till ord� f�rande skall vara lagfaren. 24 � F�reskrifterna i 17 � f�rsta stycket och 18 � om domf�rhet skall till- l�mpas p� mellankommunala skatter�tten. 25 � N�mndem�nnen i mellankommunala skatter�tten f�rordnas av re� geringen. Till n�mndem�n f�r utses endast myndiga svenska medborga re som inte har fyllt sjuttio �r. Den som �r n�mndeman i mel lankommunala skatter�tten f�r inte samti� digt vara n�mndeman i en kammarr�tt. F�reskrifterna i 20 � andra och fj�rde styckena samt 21 � f�rsta och tredje styckena om beh�righe t och skyldighet att vara n�mndeman skall till�mpas p� mellankommunala skatter�tten. Gemensamma best�mmelser 26 � I fr�ga om omr�s tning i allm �n f�rvaltningsdomstol g�ller best�m� melserna i 1 6 och 29 kap. r�tteg�ngsbalken om omr�s tning i hovr�tt i till� l�mpliga delar. 27 � Allm�n f�rvaltn ingsdomstol sammantr�der p� den ort d�r den har sitt s�te eller d�r avdelning av domstolen �r f�rlagd. N�r det f�religger s�r� skilda sk�l f�r domstolen sammantr�da p� annan ort. 28 � Ledam�ter och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall va� ra svenska medborgare. Den som �r omyndig eller i konkurstillst�nd f�r in� te ut�va befattning som ledamot eller f�redragande. I fr�ga om n�mnde� m�n i kammarr�tt erna och l�nsr�tterna g�ller 2 0 och 21 �� o ch i fr�ga om n�mndem�n i me llankommunala skatter�tten 25 �. Ledam�ter och f�redragande i allm�n f�r valtningsdomstol skall ha av� lagt domared. De som st�r i s�dant f�rh�llande till varandra som anges i 4 kap. 12 � r�t� teg�ngsbalken f�r inte samtidigt tj�nstg�ra som ledam�ter i allm�n f�rvalt� ningsdomstol. 29 � Regeringen f�r p� beg�ran av allm� n f�rvaltningsdomstol f�rordna s�rskilda sakkunniga f�r viss tid med uppgift att tillhandag� domstolen med utl�tanden. 30 � Vid allm�n f�rvaltningsdomstol finns kansli. Denna lag� tr�der i kraft den 1 juli 1979. M�l som vid ikrafttr�dandet �r anh�ngi gt hos l�nss katter�tt, fastighets� taxeringsr�tt eller l�nsr�tt pr�vas av l�nsr�tt. 1979:165. 2537 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:1323 Om uppdrag att vara n�mndeman i l�nsskatter�tt, fastighetstaxeringsr�tt eller l�nsr�tt inte �r f�rfallet och inte heller har upph �rt den 30 juni 1979, skall uppdraget fr�n och m ed den 1 juli 1979 avse l�nsr�tt. Denna lag� tr�der i kraft tv� veckor efter den dag, d� lagen enligt uppgift p� den har utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling. �ldre best�mmelser skall dock till�mpas i fr�ga om fastighetstaxering �r 1980 och tidigare. Denna lag'' tr�der i kraft den I janu ari 1982. P� regeringens v�gnar CARL AXEL PETRI Jan Forsstr�m (Justitiedepartementet) � 1981:282. ' 1981:1323. � </div> </div>

Lag

SFS 1981:1323

om �ndring i lagen (1971:289) om allm�nna

utkom fr�n trycket

f�rvaltningsdomstolar;

den 29 december 1981

utf�rdad den 1 7 december 1981.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 14, 18 och 20 �� lagen (1971:289)

om a llm�nna f�rval tningsdomstolai^ skall ha nedan angivna lydelse. Till
f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och me d den dag d�

denna lag tr�der i kraft.

1 � Regeringsr�tten �r, i enlighet med vad i regeringsformen s�gs, h�gsta

allm�nna f�rvaltningsdomstol. Den har sitt s�te i Stockholm.

Kammarr�tterna �r allm�nna f�rvaltningsdomstolar n�rmast under rege�

ringsr�tten.

Kammarr�tterna �r kammarr�tten i Stockholm, kammarr�tten i G�te�

borg, kammarr�tten i Sundsvall och kammarr�tten i J �nk�ping.

L�nsr�tterna och mellankommunala skatter�tten �r allm�nna f�rvalt�

ningsdomstolar n�rmast under kammarr�tterna. I vaije l�n finns en l�ns�
r�tt. Mellankommunala skatter�tten har sitt s�te i Stockholm.

Regeringsr�tten

2 � Regeringsr�tten pr�var

1. besv�r �ver kammarr�tts beslut enligt f�rvaltningsprocesslagen

(1971:291),

2. besv�r �ver annat beslut i f�rvaltnin gs�rende som enligt lag eller av

' Prop. 1981/82:39. JuU 1981/82:22, rskr 1981/82:108.

Lagen omtryckt 1979:165.

2531

�

SFS 1981:1323 riksdagen

beslutad f�rfattning eller enligt instruktion f�r kammarr�tterna

anf�res hos domstolen.

Om regeringsr�ttens beh�righet att pr�va ans�kningar om resning och

�terst�llande av f�rsutten tid finns best�mmelser i 11 kap. 11 � regerin gs�

formen.

3 � Regeringsr�tten best�r av aderton regeringsr�d eller det h�gre antal

som av s�rskilda sk�l finnes erforderligt. Minst tv� tredjedelar av antalet

regeringsr�d skall vara lagfarna. Regeringsr�den f�r icke inneha eller ut�va
annat �mbete.

Regeringsr�d utn�mnes av regeringen. Regeringen f�rordnar ett av rege�

ringsr�den att vara domstolens ordf�rande.

Om regeringsr�ds tj�nstg�ring i lagr �det �r s�rskilt f�reskrivet.

4 � Regeringsr�tten �r delad i tv� eller flera avdelningar. Avdelningarna

�r lika beh�riga att upptaga m�l som regeringsr�tten handl�gger.

Regeringsr�ttens ordf�rande �r ordf�rande p� en avdelning. Ordf�rande

p� annan avdelning �r det regeringsr�d som regeringen f�rordnar.

4 a � P� avdelning d�mer fem regeringsr�d. Avdelningen �r dock domf�r
med fyra regeringsr�d, om tre av dessa �r ense om slutet.

Vid pr�vnin g av ans�kningar om resning eller �terst�llande av f�rsutten

tid och vid pr�vning av fr�gor som avses i 28 � f�rvaltningsprocesslagen

(1971:291) �r avdelningen domf�r med tre regeringsr�d, om pr�vningen �r
av enkel beskaffenhet. Vid b eslut om avvisande av f�r sent inkomna be�
sv�r och avskrivning av m�l efter �terkallelse �r avdelningen domf�r med
tre regeringsr�d. Vid be handling av fr�gor om pr�vningstillst�nd skall tre
regeringsr�d delta.

5 � Finner avdelning vid �verl�ggning till avg�rande av m�l, att den me�

ning so m r�der p� avdelningen avviker fr�n r�ttsgrundsats eller lagtolk�
ning, som f�rut varit antagen av regeringsr�tten, f�r avdelningen forordna,

att m�let eller, om det kan ske, endast viss fr�ga i m�let skall avg�ras av

regeringsr�tten i dess helhet. S�dant f�rordnande f�r ocks� meddelas, om

det i annat fall �r av s�rskild betydelse f�r r�ttstill�mpningen att m�let eller

viss fr�ga avg�res av regeringsr�tten i dess helhet.

Har i olika avg�randen av regeringsr�tten kommit till u ttryck mot var�

andra stridande �sikter i fr�ga om viss r�ttsgrundsats eller lagtolkning,
�ger f�rsta stycket till�mpning endast om avdelningen finner att den r�dan�

de meningen avviker fr�n det senast meddelade avg�randet.

N�r m�l avg�res av regeringsr�tten i des s helhet, skall alla ledam�terna

deltaga i av g�randet, om ej laga hinder m�ter.

6 � N�r avdelning behandlar ans�kan om resning i n�got av regeringsr�t�

ten avgjort m�l eller �rende, f�r ledamot, som deltagit i det tidigare avg��

randet, ej tj�nstg�ra p� avdelningen, om domf�rt antal ledam�ter �nd� �r

att tillg� inom domstolen.

7 � F�r beredning och f�redragning av m�l i regeringsr�tten finns hos

2532

domstolen s�rskilda tj�nstem�n.

�

Kammarr�tterna

SFS 1981:1323

8 � Kammarr�tt pr�var

1. besv�r som enligt lag eller annan f�rfattning anf�rs hos domstolen,

2. m�l som underst�lls domstolen enligt folkbokf�ringsf�rordningen

(1967:198).

Regeringen f�rordnar om kammarr�ttemas domkretsar.

9 � Innefattar besv�r �ven fr�ga, som det ankommer p� regering en a tt
avg�ra, och finner kammarr�tten fr�gorna ej b�ra avg�ras var f�r sig, skall

kammarr�tten med eget utl�tande �verl�mna m�let till regeringens pr�v�
ning.

10 � I kammarr�tt finns kammarr�ttspresident, en eller flera kammar�

r�ttslagm�n samt kammarr�ttsr�d. De ska ll vara lagfarna.

Kammarr�ttspresident, kammarr�ttslagman och kammarr�ttsr�d ut-

n�mnes av regeringen.

11 � Kammarr�tt �r delad i avdelningar. Regeringen f�r best�mma att
avdelning ska ll vara f�rlagd till annan ort �n den d�r domstolen har sitt
s�te.

Avdelning best�r av presidenten eller en lagman s�som ordf�rande samt

av minst tv� kammarr�ttsr�d, av vil ka en �r vice ordf�rande.

Om s�rskild sammans�ttning av kammarr�tt vid behandl ing av m�l om

fastighetstaxering finns

best�mmelser i

fastighetstaxeringslagen

(1979:1152). Best�mmelser om s�rskild sammans�ttning vid behandling av

kommunalbesv�rsm�l finns i 13 a �.

12 � Kammarr�tt �r domf�r med tre lagfarna ledam�ter. Fler �n fyra lag�
farna ledam�ter f�r ej sitta i r�tten.

N�r det �r s�rskilt f�reskrivet att n�mndem�n skall ing� i r�tten, �r kam�

marr�tt domf�r med tre lagfarna ledam�ter och tv� n�mndem�n. F Her �n

fyra lagfarna ledam�ter och tre n�mndem�n f�r i s�dant fall ej sitta i r�tten.

Kammarr�tt �r dock domf�r utan n�mndem�n

1. vid pr�vning av besv�r �ver beslut som ej inneb�r att m�let avg� res,
2. vid f�rordnande r�rande saken i avvaktan p� m�le ts avg�rande samt

vid annan �tg�rd som avser endast m�ls beredande,

3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig fr�n m�let utan att detta

pr�vats i sak.

Handl�gges m�l som avses i andra styc ket gemensamt med annat m�l,

f�r n�mndem�n deltaga vid handl�ggningen �ven av det senare m�let.

Om domf�rh et vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns be�

st�mmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Best�mmelser om dom�

f�rhet vid behandling av kommunalbesv�rsm�l finns i 13 a �.

Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd som avser endast m�ls

beredande f�r vidtagas av lagfaren ledamot i kammarr�tten eller annan

tj�nsteman vid denna.

13 � I kammarr�tt s domkrets skall f�r kammarr�tten finnas n�mndem�n

till det antal, som f�reskrives av regeringen. Regeringen fastst�ller f�r var-

2533

�

SFS 1981:1323

je l�n inom domkretsen det antal n�mndem�n som skall utses. Kammarr�t�

ten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d med dem.

13 a � Kammarr�tten skall vid behandling av kommunalbesv�rsm�l be�

st� av tre lagfarna ledam�ter och tv� s�dana s�rskilda ledam�ter som an�

ges i 13 b � .

Kammarr�tten �r dock domf�r utan de s�rskilda ledam�terna i s� dana

fall som anges i 12 � a ndra stycket 1-3 samt vid pr �vning av besv�r som

uppenbarligen inte kan bifallas.

13 b � Regeringen best�mmer antalet s�rskilda ledam�ter f�r varje kam�

marr�tt. De s�rskilda ledam�terna skall ha god k�nnedom om kommunal
verksamhet. De f�rordnas av regeringen f�r tre �r.

Om en s�rskild ledamot avg�r under tj�nstg�ringstiden, utses en ny leda�

mot f�r den tid som �terst�r. �ndras antalet s�rskilda ledam�ter, f�r en ny-
tilltr�dande ledamot utses f�r kortare tid �n tre �r.

Kammarr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan de s�rskilda ledam�terna

efter samr�d med dem.

L�nsr�tterna

L�nsr�tt pr�var

1. m�l enligt skatte-, taxerings-, uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfatt-

ningama i den utstr�ckning som �r f�reskrivet i dessa f�rfattningar,

2. m�l enligt socialtj�nstlagen (1980:620), lagen (1980:621) med s�rskil�

da best�mmelser om v�rd av unga, lagen (1981:1243) om v�rd av missbru�

kare i vissa fall, utl�nningslagen (1980: 376), smittskyddslagen (1968:231),

lagen (1970:375) om utl�mning till Danmark, Finland, Island eller Norge

f�r verkst�llighet av beslut om v�rd eller behandling och k�rkortslagen

(1977:477) i den utstr�ckning som �r f�reskrivet i dessa lagar samt m�l en�
ligt 21 kap. f�r�ldrabalken,

3. m�l enligt lagen (1980:1123) om offentlig insyn i s�kerhetsarbetet vid

k�rnkraftverken.

15 � I l�nsr�tt finns lagman och, om regeringen inte best�mmer annat, en
eller flera r�dm�n. I d e l�nsr�tter som regeringen best�mmer finns ocks�
en eller flera chefsr�dm�n.

Lagman, chefsr�dman och r�dman skall vara lagfarna. De utn�mnes av

regeringen.

16 � L�nsr�tt f�r efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Av�
delning best�r av ordf�rande och minst tv� r�dm�n. Ordf�rande �r lagman�
nen eller en chefsr�dman.

Om s�rskild sammans�ttning av l�nsr�tt vid behandling av m�l om fas�

tighetstaxering finns best�mmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

2534

^ Senaste lydelse 1980:1125.

�

17 � L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare och tre n�mndem�n om

SFS 1981:1323

inte annat f�ljer av 18 �. Fler �n fyra n�mndem�n f�r inte sitta i r� tten.

Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns, f�r�

utom i 18 �, best�mmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Regeringen best�mmer hur m�nga n�mndem�n som skall finnas i v aije

l�n f�r tj�nstg�ring i l�nsr�tten. L�nsr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan
n�mndem�nnen efter samr�d med dem.

L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare ensam

1. n�r �tg�rd som avser endast m�ls beredande vidtages,

2. vid s �dant f�rh�r med vittne eller sakkunnig som beg�rts av annan

l�nsr�tt samt vid s�dant f�rh�r i �r ende enligt utl�nningslagen (1980:376)
som beg�rts med st�d av 57 � samma lag,

3. vid be slut som avser endast r�ttelse av felr�kning, felskrivning eller

annat uppenbart f�rbiseende,

4. vid beslut om �terkallelse tills vidare av ett k�rkort, k�rkortstillst�nd

eller traktorkort eller om v�gran tills vidare att godk�nna ett utl�ndskt k�r�

kort, n�r det �r uppenbart att ett s�dant beslut b�r meddelas,

5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avg�rande av m�l.
Om det inte �r p�kallat av s�rskild anledning att m�let pr�vas av fullsut-

ten r� tt, �r l�nsr�tt domf�r med en lagfaren domare ensam vid beslut som

inte innefattar pr�vning av m�let i sak.

Vad som s�gs i and ra stycket g�ller �ven vid avg�rande av
1. m�l om ut d�mande av vite,

2. m�l enligt beviss�kringslagen (1975:1027) f�r skatte- och avgiftspro�

cessen, enligt lagen (1978:880) om betalningss�kring f�r skatter, tullar och

avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om

handlings u ndantagande fr�n taxeringsrevision, skatterevision eller annan
granskning och om befrielse fr�n skyldighet att l�mna kontrolluppgift en�
ligt taxeringslagen (1956:623),

3. m�l om omedelbart omh�ndertagande enligt 6 � lagen (1980:621) med

s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga och 8 � lagen (1981:1243) om
v�rd ay m issbrukare i vissa fall,

4. m�l enli gt uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfattningama med undan�

tag av m�l om ar betsgivares ansvarighet f�r arbetstagares skatt,

5. m�l om uppdelning av taxeringsv�rde enligt 20 ka p. 15 � fa stighets�

taxeringslagen (1979:1152),

6. m�l som avser �ndring av taxerad inkomst med h�gst 1 000 kronor,
7. m�l enligt skatte- och taxeringsf�rfattningarna i vilk et beslutet �ver�

ensst�mmer med p arternas samst�mmiga mening,

8. m�l om r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de i et t �rende hos en annan

myndighet,

9. m�l enligt k�rkortslagen (1977:477), om beslutet inneb�r att varning

meddelas eller om det �r uppenbart att ett k�rkort, k�rkortstillst�nd eller

traktorkort skall �terkallas eller att ett utl�ndskt k�rkort inte skall godk�n�

nas,

10. m�l i vilk et saken �r uppenbar.

^Senaste lydelse 1981:282.

2535

�

SFS 1981:1323

Vissa best�mmelser om kammarr�tt och l�nsr�tt

19 � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt utses genom val. Val f�rr�t�

tas av landstinget eller, om i l�net finns kommun som inte ing�r i lan ds�
tingskommun, av landstinget och kommunfullm�ktige med den f�rdelning
dem emellan som l�nsstyrelsen best�mmer efter befolkningstalen. I Got�
lands l�n f�rr�ttas val av kommunfullm�ktige i Gotla nds kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det beg�rs av minst s� m�nga leda�

m�ter som motsvarar den kvot, som erh�lls om antalet n�rvarande leda�
m�ter delas med det antal personer som valet avser, �kad med 1. Om f�r�

farandet vid s�dant proportionellt val �r s�rskilt f�reskrivet.

N�r val av de n�mndem�n som ing�r i l�nsr�tt vid behandling av m�l om

fastighetstaxering skall ske framg�r av fastighetstaxeringslagen (1979:

1152). Av de �vriga n�mndem�nnen i l�nsr�tt och av n�mndem�nnen i
kammarr�tt v�ljs halva antalet vart tredje �r.

Regeringen f�r f�r visst l�n f�rordna att n�mndem�n i kammarr�tt skall

v�ljas bland dem som f�r samma mandatperiod har utsetts till n�mndem�n
i hovr�tt. N�mndeman i h ovr�tt f�r �ven i an nat fall, om han �r beh�rig

d�rtill, tj�nstg�ra som n�mndeman i de n kammarr�tt inom vars domkrets

han �r kyrkobokf�rd.

20 � Valbar till n� mndeman i ka mmarr�tt och l�nsr�tt �r myndig svensk

medborgare, som �r kyrkobokf�rd i l�ne t och inte har fyllt sjuttio �r.

Tj�nsteman vid allm�n f�rvaltningsdomstol, l�nsstyrelse eller under

l�nsstyrelse lydande myndighet, l�nsl�kare, bitr�dande l�nsl�kare, lagfa�
ren domare, �klagare eller advokat eller annan som har till yrke att f�ra

andras talan inf�r r�tta f�r inte vara n�mndeman.

N�mndeman i l�nsr�tt f�r inte samtidigt vara n�mndeman i kammarr�tt.
Den som har fyllt sextio �r eller uppger annat giltigt hinder �r inte skyl�

dig att mottaga uppdrag som n�mndeman. Den som har avg�tt som n�mn�

deman �r inte skyldig att mottaga nytt uppdrag f�rr�n efter sex �r.

R�tten pr�var sj�lvmant den valdes beh�righet.

21 � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�ttjjtses f�r sex �r men f�r avg�

efter tv� �r. Om n�mndeman i s�dan r�tt visar giltigt hinder, f�r r�tten ent�
lediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio �r har r�tt att fr�ntr�da

uppdraget. Upph�r n�mndeman att vara valbar eller beh�rig, f�rfaller upp�

draget.

Best�mmelser om mandatperiod f�r s�dan n�mndeman som ing�r i l�ns�

r�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns i fastighetstaxerings�

lagen (1979:1152).

N�r ledighet uppkommer, utses ny n�mndeman f�r den tid som �terst�r.

�ndras antalet n�mndem�n, f�r nytilltr�dande n�mndeman utses f�r korta�

re tid �n som f�ljer av f�rsta stycket.

Mellankommunala skatter�tten

2536

22 � Mellankommunala skatter�tten pr�var m�l enligt skatte- och taxe�
ringsf�rfattningarna i den utstr�ckning som �r f�reskrivet i d essa f�rfatt�

ningar.

�

23 � I mellankommunala skatter�tten finns en eller flera ordf�rande vil-

SFS 1981:1323

ka f�rordnas av regeringen f�r en best�md tid. D en som f�rordnas till ord�

f�rande skall vara lagfaren.

24 � F�reskrifterna i 17 � f�rsta stycket och 18 � om domf�rhet skall till-
l�mpas p� mellankommunala skatter�tten.

25 � N�mndem�nnen i mellankommunala skatter�tten f�rordnas av re�

geringen. Till n�mndem�n f�r utses endast myndiga svenska medborga re

som inte har fyllt sjuttio �r.

Den som �r n�mndeman i mel lankommunala skatter�tten f�r inte samti�

digt vara n�mndeman i en kammarr�tt.

F�reskrifterna i 20 � andra och fj�rde styckena samt 21 � f�rsta och

tredje styckena om beh�righe t och skyldighet att vara n�mndeman skall
till�mpas p� mellankommunala skatter�tten.

Gemensamma best�mmelser

26 � I fr�ga om omr�s tning i allm �n f�rvaltningsdomstol g�ller best�m�

melserna i 1 6 och 29 kap. r�tteg�ngsbalken om omr�s tning i hovr�tt i till�

l�mpliga delar.

27 � Allm�n f�rvaltn ingsdomstol sammantr�der p� den ort d�r den har
sitt s�te eller d�r avdelning av domstolen �r f�rlagd. N�r det f�religger s�r�
skilda sk�l f�r domstolen sammantr�da p� annan ort.

28 � Ledam�ter och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall va�

ra svenska medborgare. Den som �r omyndig eller i konkurstillst�nd f�r in�

te ut�va befattning som ledamot eller f�redragande. I fr�ga om n�mnde�
m�n i kammarr�tt erna och l�nsr�tterna g�ller 2 0 och 21 �� o ch i fr�ga om
n�mndem�n i me llankommunala skatter�tten 25 �.

Ledam�ter och f�redragande i allm�n f�r valtningsdomstol skall ha av�

lagt domared.

De som st�r i s�dant f�rh�llande till varandra som anges i 4 kap. 12 � r�t�

teg�ngsbalken f�r inte samtidigt tj�nstg�ra som ledam�ter i allm�n f�rvalt�

ningsdomstol.

29 � Regeringen f�r p� beg�ran av allm� n f�rvaltningsdomstol f�rordna

s�rskilda sakkunniga f�r viss tid med uppgift att tillhandag� domstolen

med utl�tanden.

30 � Vid allm�n f�rvaltningsdomstol finns kansli.

Denna lag� tr�der i kraft den 1 juli 1979.

M�l som vid ikrafttr�dandet �r anh�ngi gt hos l�nss katter�tt, fastighets�

taxeringsr�tt eller l�nsr�tt pr�vas av l�nsr�tt.

1979:165.

2537

�

SFS 1981:1323

Om uppdrag att vara n�mndeman i l�nsskatter�tt, fastighetstaxeringsr�tt

eller l�nsr�tt inte �r f�rfallet och inte heller har upph �rt den 30 juni 1979,
skall uppdraget fr�n och m ed den 1 juli 1979 avse l�nsr�tt.

Denna lag� tr�der i kraft tv� veckor efter den dag, d� lagen enligt uppgift

p� den har utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling.

�ldre best�mmelser skall dock till�mpas i fr�ga om fastighetstaxering �r

1980 och tidigare.

Denna lag'' tr�der i kraft den I janu ari 1982.

P� regeringens v�gnar

CARL AXEL PETRI

Jan Forsstr�m
(Justitiedepartementet)

� 1981:282.

' 1981:1323.

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1981:1323

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se