SFS 1981:1323

811323.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1981:1323

om ändring i lagen (1971:289) om allmänna

utkom från trycket

förvaltningsdomstolar;

den 29 december 1981

utfärdad den 1 7 december 1981.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 14, 18 och 20 §§ lagen (1971:289)

om a llmänna förval tningsdomstolai^ skall ha nedan angivna lydelse. Till
följd härav kommer lagen att ha följande lydelse från och me d den dag då

denna lag träder i kraft.

1 § Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta

allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm.

Kammarrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under rege­

ringsrätten.

Kammarrätterna är kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i Göte­

borg, kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten i J önköping.

Länsrätterna och mellankommunala skatterätten är allmänna förvalt­

ningsdomstolar närmast under kammarrätterna. I vaije län finns en läns­
rätt. Mellankommunala skatterätten har sitt säte i Stockholm.

Regeringsrätten

2 § Regeringsrätten prövar

1. besvär över kammarrätts beslut enligt förvaltningsprocesslagen

(1971:291),

2. besvär över annat beslut i förvaltnin gsärende som enligt lag eller av

' Prop. 1981/82:39. JuU 1981/82:22, rskr 1981/82:108.

Lagen omtryckt 1979:165.

2531

¬

background image

SFS 1981:1323 riksdagen

beslutad författning eller enligt instruktion för kammarrätterna

anföres hos domstolen.

Om regeringsrättens behörighet att pröva ansökningar om resning och

återställande av försutten tid finns bestämmelser i 11 kap. 11 § regerin gs­

formen.

3 § Regeringsrätten består av aderton regeringsråd eller det högre antal

som av särskilda skäl finnes erforderligt. Minst två tredjedelar av antalet

regeringsråd skall vara lagfarna. Regeringsråden får icke inneha eller utöva
annat ämbete.

Regeringsråd utnämnes av regeringen. Regeringen förordnar ett av rege­

ringsråden att vara domstolens ordförande.

Om regeringsråds tjänstgöring i lagr ådet är särskilt föreskrivet.

4 § Regeringsrätten är delad i två eller flera avdelningar. Avdelningarna

är lika behöriga att upptaga mål som regeringsrätten handlägger.

Regeringsrättens ordförande är ordförande på en avdelning. Ordförande

på annan avdelning är det regeringsråd som regeringen förordnar.

4 a § På avdelning dömer fem regeringsråd. Avdelningen är dock domför
med fyra regeringsråd, om tre av dessa är ense om slutet.

Vid prövnin g av ansökningar om resning eller återställande av försutten

tid och vid prövning av frågor som avses i 28 § förvaltningsprocesslagen

(1971:291) är avdelningen domför med tre regeringsråd, om prövningen är
av enkel beskaffenhet. Vid b eslut om avvisande av för sent inkomna be­
svär och avskrivning av mål efter återkallelse är avdelningen domför med
tre regeringsråd. Vid be handling av frågor om prövningstillstånd skall tre
regeringsråd delta.

5 § Finner avdelning vid överläggning till avgörande av mål, att den me­

ning so m råder på avdelningen avviker från rättsgrundsats eller lagtolk­
ning, som förut varit antagen av regeringsrätten, får avdelningen forordna,

att målet eller, om det kan ske, endast viss fråga i målet skall avgöras av

regeringsrätten i dess helhet. Sådant förordnande får också meddelas, om

det i annat fall är av särskild betydelse för rättstillämpningen att målet eller

viss fråga avgöres av regeringsrätten i dess helhet.

Har i olika avgöranden av regeringsrätten kommit till u ttryck mot var­

andra stridande åsikter i fråga om viss rättsgrundsats eller lagtolkning,
äger första stycket tillämpning endast om avdelningen finner att den rådan­

de meningen avviker från det senast meddelade avgörandet.

När mål avgöres av regeringsrätten i des s helhet, skall alla ledamöterna

deltaga i av görandet, om ej laga hinder möter.

6 § När avdelning behandlar ansökan om resning i något av regeringsrät­

ten avgjort mål eller ärende, får ledamot, som deltagit i det tidigare avgö­

randet, ej tjänstgöra på avdelningen, om domfört antal ledamöter ändå är

att tillgå inom domstolen.

7 § För beredning och föredragning av mål i regeringsrätten finns hos

2532

domstolen särskilda tjänstemän.

¬

background image

Kammarrätterna

SFS 1981:1323

8 § Kammarrätt prövar

1. besvär som enligt lag eller annan författning anförs hos domstolen,

2. mål som underställs domstolen enligt folkbokföringsförordningen

(1967:198).

Regeringen förordnar om kammarrättemas domkretsar.

9 § Innefattar besvär även fråga, som det ankommer på regering en a tt
avgöra, och finner kammarrätten frågorna ej böra avgöras var för sig, skall

kammarrätten med eget utlåtande överlämna målet till regeringens pröv­
ning.

10 § I kammarrätt finns kammarrättspresident, en eller flera kammar­

rättslagmän samt kammarrättsråd. De ska ll vara lagfarna.

Kammarrättspresident, kammarrättslagman och kammarrättsråd ut-

nämnes av regeringen.

11 § Kammarrätt är delad i avdelningar. Regeringen får bestämma att
avdelning ska ll vara förlagd till annan ort än den där domstolen har sitt
säte.

Avdelning består av presidenten eller en lagman såsom ordförande samt

av minst två kammarrättsråd, av vil ka en är vice ordförande.

Om särskild sammansättning av kammarrätt vid behandl ing av mål om

fastighetstaxering finns

bestämmelser i

fastighetstaxeringslagen

(1979:1152). Bestämmelser om särskild sammansättning vid behandling av

kommunalbesvärsmål finns i 13 a §.

12 § Kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lag­
farna ledamöter får ej sitta i rätten.

När det är särskilt föreskrivet att nämndemän skall ingå i rätten, är kam­

marrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. F Her än

fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får i sådant fall ej sitta i rätten.

Kammarrätt är dock domför utan nämndemän

1. vid prövning av besvär över beslut som ej innebär att målet avgö res,
2. vid förordnande rörande saken i avvaktan på måle ts avgörande samt

vid annan åtgärd som avser endast måls beredande,

3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig från målet utan att detta

prövats i sak.

Handlägges mål som avses i andra styc ket gemensamt med annat mål,

får nämndemän deltaga vid handläggningen även av det senare målet.

Om domförh et vid behandling av mål om fastighetstaxering finns be­

stämmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Bestämmelser om dom­

förhet vid behandling av kommunalbesvärsmål finns i 13 a §.

Regeringen bestämmer i vilken omfattning åtgärd som avser endast måls

beredande får vidtagas av lagfaren ledamot i kammarrätten eller annan

tjänsteman vid denna.

13 § I kammarrätt s domkrets skall för kammarrätten finnas nämndemän

till det antal, som föreskrives av regeringen. Regeringen fastställer för var-

2533

¬

background image

SFS 1981:1323

je län inom domkretsen det antal nämndemän som skall utses. Kammarrät­

ten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem.

13 a § Kammarrätten skall vid behandling av kommunalbesvärsmål be­

stå av tre lagfarna ledamöter och två sådana särskilda ledamöter som an­

ges i 13 b § .

Kammarrätten är dock domför utan de särskilda ledamöterna i så dana

fall som anges i 12 § a ndra stycket 1-3 samt vid pr övning av besvär som

uppenbarligen inte kan bifallas.

13 b § Regeringen bestämmer antalet särskilda ledamöter för varje kam­

marrätt. De särskilda ledamöterna skall ha god kännedom om kommunal
verksamhet. De förordnas av regeringen för tre år.

Om en särskild ledamot avgår under tjänstgöringstiden, utses en ny leda­

mot för den tid som återstår. �ndras antalet särskilda ledamöter, får en ny-
tillträdande ledamot utses för kortare tid än tre år.

Kammarrätten fördelar tjänstgöringen mellan de särskilda ledamöterna

efter samråd med dem.

Länsrätterna

14

Länsrätt prövar

1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfatt-

ningama i den utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar,

2. mål enligt socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1980:621) med särskil­

da bestämmelser om vård av unga, lagen (1981:1243) om vård av missbru­

kare i vissa fall, utlänningslagen (1980: 376), smittskyddslagen (1968:231),

lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge

för verkställighet av beslut om vård eller behandling och körkortslagen

(1977:477) i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar samt mål en­
ligt 21 kap. föräldrabalken,

3. mål enligt lagen (1980:1123) om offentlig insyn i säkerhetsarbetet vid

kärnkraftverken.

15 § I länsrätt finns lagman och, om regeringen inte bestämmer annat, en
eller flera rådmän. I d e länsrätter som regeringen bestämmer finns också
en eller flera chefsrådmän.

Lagman, chefsrådman och rådman skall vara lagfarna. De utnämnes av

regeringen.

16 § Länsrätt får efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Av­
delning består av ordförande och minst två rådmän. Ordförande är lagman­
nen eller en chefsrådman.

Om särskild sammansättning av länsrätt vid behandling av mål om fas­

tighetstaxering finns bestämmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

2534

^ Senaste lydelse 1980:1125.

¬

background image

17 § Länsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän om

SFS 1981:1323

inte annat följer av 18 §. Fler än fyra nämndemän får inte sitta i rä tten.

Om domförhet vid behandling av mål om fastighetstaxering finns, för­

utom i 18 §, bestämmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Regeringen bestämmer hur många nämndemän som skall finnas i v aije

län för tjänstgöring i länsrätten. Länsrätten fördelar tjänstgöringen mellan
nämndemännen efter samråd med dem.

18

Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,

2. vid s ådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan

länsrätt samt vid sådant förhör i är ende enligt utlänningslagen (1980:376)
som begärts med stöd av 57 § samma lag,

3. vid be slut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller

annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd

eller traktorkort eller om vägran tills vidare att godkänna ett utländskt kör­

kort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas,

5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.
Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsut-

ten rä tt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som

inte innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i and ra stycket gäller även vid avgörande av
1. mål om ut dömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftspro­

cessen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och

avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om

handlings u ndantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan
granskning och om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift en­
ligt taxeringslagen (1956:623),

3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1980:621) med

särskilda bestämmelser om vård av unga och 8 § lagen (1981:1243) om
vård ay m issbrukare i vissa fall,

4. mål enli gt uppbörds- och folkbokföringsförfattningama med undan­

tag av mål om ar betsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 ka p. 15 § fa stighets­

taxeringslagen (1979:1152),

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 1 000 kronor,
7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilk et beslutet över­

ensstämmer med p arternas samstämmiga mening,

8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i et t ärende hos en annan

myndighet,

9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att varning

meddelas eller om det är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller

traktorkort skall återkallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkän­

nas,

10. mål i vilk et saken är uppenbar.

^Senaste lydelse 1981:282.

2535

¬

background image

SFS 1981:1323

Vissa bestämmelser om kammarrätt och länsrätt

19 § Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. Val förrät­

tas av landstinget eller, om i länet finns kommun som inte ingår i lan ds­
tingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning
dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Got­
lands län förrättas val av kommunfullmäktige i Gotla nds kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många leda­

möter som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande leda­
möter delas med det antal personer som valet avser, ökad med 1. Om för­

farandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

När val av de nämndemän som ingår i länsrätt vid behandling av mål om

fastighetstaxering skall ske framgår av fastighetstaxeringslagen (1979:

1152). Av de övriga nämndemännen i länsrätt och av nämndemännen i
kammarrätt väljs halva antalet vart tredje år.

Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall

väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämndemän
i hovrätt. Nämndeman i h ovrätt får även i an nat fall, om han är behörig

därtill, tjänstgöra som nämndeman i de n kammarrätt inom vars domkrets

han är kyrkobokförd.

20 § Valbar till nä mndeman i ka mmarrätt och länsrätt är myndig svensk

medborgare, som är kyrkobokförd i läne t och inte har fyllt sjuttio år.

Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstyrelse eller under

länsstyrelse lydande myndighet, länsläkare, biträdande länsläkare, lagfa­
ren domare, åklagare eller advokat eller annan som har till yrke att föra

andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt.
Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är inte skyl­

dig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämn­

deman är inte skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

21 § Nämndeman i kammarrätt och länsrättjjtses för sex år men får avgå

efter två år. Om nämndeman i sådan rätt visar giltigt hinder, får rätten ent­
lediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio år har rätt att frånträda

uppdraget. Upphör nämndeman att vara valbar eller behörig, förfaller upp­

draget.

Bestämmelser om mandatperiod för sådan nämndeman som ingår i läns­

rätt vid behandling av mål om fastighetstaxering finns i fastighetstaxerings­

lagen (1979:1152).

När ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår.

�ndras antalet nämndemän, får nytillträdande nämndeman utses för korta­

re tid än som följer av första stycket.

Mellankommunala skatterätten

2536

22 § Mellankommunala skatterätten prövar mål enligt skatte- och taxe­
ringsförfattningarna i den utsträckning som är föreskrivet i d essa författ­

ningar.

¬

background image

23 § I mellankommunala skatterätten finns en eller flera ordförande vil-

SFS 1981:1323

ka förordnas av regeringen för en bestämd tid. D en som förordnas till ord­

förande skall vara lagfaren.

24 § Föreskrifterna i 17 § första stycket och 18 § om domförhet skall till-
lämpas på mellankommunala skatterätten.

25 § Nämndemännen i mellankommunala skatterätten förordnas av re­

geringen. Till nämndemän får utses endast myndiga svenska medborga re

som inte har fyllt sjuttio år.

Den som är nämndeman i mel lankommunala skatterätten får inte samti­

digt vara nämndeman i en kammarrätt.

Föreskrifterna i 20 § andra och fjärde styckena samt 21 § första och

tredje styckena om behörighe t och skyldighet att vara nämndeman skall
tillämpas på mellankommunala skatterätten.

Gemensamma bestämmelser

26 § I fråga om omrös tning i allm än förvaltningsdomstol gäller bestäm­

melserna i 1 6 och 29 kap. rättegångsbalken om omrös tning i hovrätt i till­

lämpliga delar.

27 § Allmän förvaltn ingsdomstol sammanträder på den ort där den har
sitt säte eller där avdelning av domstolen är förlagd. När det föreligger sär­
skilda skäl får domstolen sammanträda på annan ort.

28 § Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall va­

ra svenska medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får in­

te utöva befattning som ledamot eller föredragande. I fråga om nämnde­
män i kammarrätt erna och länsrätterna gäller 2 0 och 21 §§ o ch i fråga om
nämndemän i me llankommunala skatterätten 25 §.

Ledamöter och föredragande i allmän för valtningsdomstol skall ha av­

lagt domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som anges i 4 kap. 12 § rät­

tegångsbalken får inte samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvalt­

ningsdomstol.

29 § Regeringen får på begäran av allmä n förvaltningsdomstol förordna

särskilda sakkunniga för viss tid med uppgift att tillhandagå domstolen

med utlåtanden.

30 § Vid allmän förvaltningsdomstol finns kansli.

Denna lag® träder i kraft den 1 juli 1979.

Mål som vid ikraftträdandet är anhängi gt hos länss katterätt, fastighets­

taxeringsrätt eller länsrätt prövas av länsrätt.

1979:165.

2537

¬

background image

SFS 1981:1323

Om uppdrag att vara nämndeman i länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt

eller länsrätt inte är förfallet och inte heller har upph ört den 30 juni 1979,
skall uppdraget från och m ed den 1 juli 1979 avse länsrätt.

Denna lag® träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift

på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

�ldre bestämmelser skall dock tillämpas i fråga om fastighetstaxering år

1980 och tidigare.

Denna lag'' träder i kraft den I janu ari 1982.

På regeringens vägnar

CARL AXEL PETRI

Jan Forsström
(Justitiedepartementet)

® 1981:282.

' 1981:1323.

¬

Viktiga lagar inom processrätt

Viktiga lagar inom processrätt