SFS 1974:371

740371.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

6"

B

Lag

SFS 1974:371

om rättegängen i arb etstvister;

Utfärdad den 31 maj 1974.

^974

Kungl. Maj:t förordnar följande med riksdagen^

1 kap. Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag äger tillämpning på rättegången i tvister om kollektiv­

avtal och andra tvister rörande förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare (arbetstvister).

1 Prop. 1974: 77, InU 16 , rskr 2 73.

¬

background image

SFS 1974: 371

Gemensamt med arbetstvist får handläggas även annan tvist mellan

samma eller olika parter, om rätten med hänsyn till utredningen och
övriga omständigheter finner sådan handläggning lämplig. När skäl

därtill föreligger, kan rä tten åter särskilja målen.

2 § Denna lag tillämpas ej på

1. mål som enligt lag får upptagas endast av viss tings rätt eller som

skall handläggas av tingsrätt i annan sammansättning än som anges i

rättegångsbalken eller i lagen (1974; 8) om rättegången i tvistemål om
mindre värden,

2. mål som skall handläggas av tingsrätt med tillämpning av konkurs-

lagen (1921: 225) eller ackordslagen (1970: 847),

3. mål om skadestånd i anledning av brott, om talan föres i samband

med åtal för brottet,

4. mål om ersättning för yrkesskada, när tvisten ej rör kollektivavtals

rätta innebörd.

Om ej a nnat har särskilt föreskrivits, skall lagen ej heller tillämpas på

mål som gäller a rbetstagare hos staten eller hos arbetsgivare som avses i

1 § kommunaltjänstemannalagen (1965: 275), när tvisten ror fråga som

ej får regleras i avtal eller fråga som får regleras i avtal men är reglerad i
annan författning än lag.

3 § Tvist som skall handläggas enligt denna lag får i stället genom av­

tal hänskjutas till avgörande av skiljemän. Detta gäller dock ej tvist
rörande förklaring som avses i 7 § lagen (1928: 253) om kollektivavtal.
Ej heller får i tvist r örande föreningsrätt göras gällande avtal, som före
tvistens uppkomst träffats om att tvisten skall avgöras av skiljemän utan

förbehåll om rätt för partema att klandra skiljedomen.

!

2 kap. Domstolarna i arbetstvister

1 § Arbetsdomstolen skall som första domstol upptaga och avgöra

tvister om kollektivavtal samt andra arbetstvister mellan arbetsgivare
eller förening av arbetsgivare, å ena sidan, och förening av arbetstagare

eller medlem i såda n förening, å andra sidan.

Att arbetsdomstolen även i annat fall än som avses i första stycket

prövar arbetstvist som första domstol, därom finns särskilda bestäm­
melser.

Gemensamt med arbetstvist enligt första eller andra stycket får hand­

läggas även annan arbetstvist mellan samma eller olika parter, om dom­
stolen med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter finner så­
dan handläggning lämplig. När skäl därtill föreligger, kan domstolen

åter särskilja målen.

2 § Annan arbetstvist än som avses i 1 § skall upptagas och avgöras av
tingsrätt.

I sådan tvist får arbetsgivaren sökas vid rätten i den ort där arbetstaga-

836

ren har sitt hemvist.

¬

background image

3 § Arbetsdomstolen är överrätt i mål som enligt 2 § upptagits vid

SFS 1974: 371

tingsrätt och därifrån fullföljes.

Att i arbetsdomstolen talan i visst fall kan föras mot central förvalt­

ningsmyndighets beslut föreskrives i lagen (1969: 93) om begränsning av

samhällsstöd vid arbetskonflikt.

4 § Mot arbetsdomstolens dom eller beslut får talan ej föras.

5 § Har mål, som enligt 1 § skall upptagas och avgöras av arbets­

domstolen, väckts vid tingsrätt, skall det på yrkande av part överläm­

nas till arbetsdomstolen. Har talan i sådant mål fullföljts till arbetsdom­

stolen, skall målet på yrkande av part utan stämning företagas till h and­

läggning där. Talan skall anses väckt vid arbetsdomstolen, när ansökan
om stämning inkom till tingsrätten.

Finner hovrätt eller högsta domstolen att dit fullföljt mål rätteligen

skulle ha fullföljts till arbetsdomstolen, skall målet överlämnas till denn a

domstol.

Mot beslut varigenom mål överlämnats till arbetsdomstolen får talan

ej föras. Har annan domstol än högsta domstolen överlämnat målet,

skall arbetsdomstolen, om den finner sig icke vara behörig, visa målet

åter till den domstol som överlämnat det.

6 § Finner arbetsdomstolen sig icke vara behörig enligt 1 § att upp­

taga mål som väckts där, skall domstolen på yrkande av part hänvisa
målet till tingsrätt som är behörig.

Meddelas i arbetsdomstolen beslut, varigenom viss ti ngsrätt förklaras

icke vara behörig att upptaga mål som väckts vid tingsrätten, skall ar­
betsdomstolen på yrkande av part hänvisa målet till annan tingsrätt som
är behörig.

Har skilda domstolar genom beslut som vunnit laga kraft funnits obe­

höriga, skall arbetsdomstolen, om den finner någon av dem vara behö­

rig, på ansökan av part hänvisa målet till den tingsrätt som bort upptaga
målet. Sådan ansökan skall göras inom en månad från den dag då det sist
meddelade beslutet vann laga kraft.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller ej, om domstols bristande be­

hörighet beror på att målet ej skall handläggas enligt denna lag.

7 § Finner arbetsdomstolen att dit fullföljt mål rätteligen skulle ha
fullföljts till hovrätt, skall arbetsdomstolen överlämna målet till veder­

börande hovrätt.

3 kap. Arbetsdomstolens sammansättning m. m.

1 § Arbetsdomstolen består av högst tre ordförande, högst tre vice ord­

förande samt fjorton andra ledamöter.

Ledamot skall vara svensk medborgare och får ej vara omyndig eller

i konkurstillstånd. Innan ledamot tar säte i arbetsdomstolen, skall han ha

avlagt domared eller försäkran enligt 4 kap. 11 § rättegångsbalken.

För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad

837

¬

background image

SFS 1974: 371

i denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat särskilt

anges.

Ledamöter och ersättare förordnas av Kungl. Maj:t för tre år.

2 § Ordförande, vice ordförande och två andra ledamöter utses bland
personer som ej kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarin-
tressen.

Ordförande och vice ordförande skall vara lagkunniga och erfarna i

domarvärv.

De två andra ledamöterna skall ha särskild insikt i förhållandena på

arbetsmarknaden.

3 § Av övriga tolv ledamöter utses

fyra efter förslag av Svenska arbetsgivareföreningen,
en efter förslag av Svenska kommunförbundet och Landstingsförbun­

det,

en såsom representant för staten som arbetsgivare,

fyra efter förslag av Landsorganisationen i Sverige,

två efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation.
Vad i första stycket sägs om utseende av ledamot äger motsvarande

tillämpning på utseende av ersättare för sådan ledamot. Av ersättarna
för de ledamöter som utses efter förslag av Tjänstemännens centralorga­
nisation skall dock två utses efter förslag av Sveriges akademikers
centralorganisation.

Förslag till ledamöter och ersättare skall upptaga minst dubbelt så

många personer som de som skall utses med ledning av förslaget. Har

sådant förslag ej avgetts, förordnar Kungl. Maj:t ändå ledamöter och
ersättare till föreskrivet antal.

4 § �r ordförande hindrad att tjänstgöra, får vice ordförande inträda
i ordförandes ställe. Detta gäller dock ej ersättare för vice ordförande.

�r annan ledamot än ordförande hindrad att tjänstgöra i visst mål,

inträder ledamot eller ersättare som utsetts på motsvarande sätt. Därvid
anses ledamot som utsetts efter förslag av Svenska kommunförbundet

och Landstingsförbundet samt ledamot som representerar staten som
arbetsgivare ha utsetts på samma sätt.

Kan ledamot eller ersättare ej tillkallas enligt andra stycket, får ord­

föranden i målet kalla annan lämplig person att tjänstgöra som tillfällig
ersättare.

5 § Ledamot har rätt att bli entledigad, om särskilda omständigheter

föranleder det. Avsägelse av uppdraget prövas av Kungl. Maj:t. Avgår
ledamot, förordnar Kungl. Maj:t annan för återstoden av den tid, för
vilken ledamoten varit utsedd. Därvid äger bestämmelserna i 2 och 3 §§
motsvarande tillämpning.

Ledamot som avgått är skyldig att deltaga i fortsatt behandling av

mål, i vars handläggning han förut har deltagit.

6 § Arbetsdomstolen sammanträder med ordförande samt högst sex

838

och lägst fyra andra ledamöter. Av de ledamöter som avses i 2 § del-

¬

background image

tager högst tre och lägst en. Av de ledamöter som avses i 3 § deltager

SFS 1974; 371

högst fyra och lägst två, lika många för vardera arbetsgivarsidan och

arbetstagarsidan.

7 § Arbetsdomstolen är domför med ordförande samt en ledamot för

vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan

vid må ls avgörande utan huvudförhandling,
vid syn utom huvudförhandling,
vid prövning av yrkande om förordnande för tiden intill dess laga-

kraftägande dom eller beslut föreligger i målet,

vid meddelande av förordnande som sägs i 4 kap. 14 § tredje stycket

denna lag eller i 50 kap. 8 § andra stycket eller 52 kap. 7 § tredje
stycket rättegångsbalken,

vid behandling av fråga om prövningstillstånd som sägs i 22 § lagen

(1974: 8) om rättegången i tvistemål om mindre värden.

Vill någon ledamot vid handläggning enligt första stycket att mål som

fullföljts till arbetsdomstolen genom vad skall avgöras efter huvudför­

handling eller att eljest viss fråga skall prövas av domstolen i den sam­
mansättning som föreskrives i 6 §, gäller hans mening som domstolens
beslut.

8 § Vid annan handläggning än som avses i 7 § och som ej sker vid
huvudförhandling eller syn är arbetsdomstolen domför med ordförande.

Sådan handläggning kan enligt ordförandes uppdrag också ombesörjas

av annan lagfaren tjänsteman vid domstolen, vilken förordnats därtill av
domstolen.

9 § Finner arbetsdomstolen vid överläggning till dom eller beslut d en

rådande meningen avvika från rättsgrundsats eller lagtolkning som den

senast antagit, kan domstolen i den sammansättning som föreskrives i

6 § förordna att målet eller viss i målet uppkommen rättsfråga skall

avgöras av domstolen i dess helhet.

När mål avgöres av arbetsdomstolen i dess helhet, skall alla ledamö­

ter eller ersättare för dem deltaga i avgörandet. Sådant avgörande kan
fattas utan huvudförhandling.

10 § Närmare bestämmelser om arbetsdomstolens organisation och

verksamhet meddelas av Kungl. Maj:t.

4 kap. Rättegången i arbetsdomstolen

Allmänna bestämmelser

1 § Arbetsdomstolen skall sammanträda på den ort där domstolen

har sitt säte. Sammanträde kan även hållas på annan ort, om det av sär­
skilda skäl är påkallat. Sammanträde skall hållas så ofta det behövs
för arbetet,

2 § Omröstning till dom eller beslut sker i den ordning som arbets­
domstolen bestämmer.

839

¬

background image

SFS 1974: 371

3 § Dom får grundas endast på vad som förekommit vid huvudför­

handling inför arbetsdomstolen och vad handlingarna i målet innehål­
ler. Avgöres mål utan huvudförhandling, grundas domen på vad hand­
lingarna innehåller och vad som eljest har förekommit i målet.

Dom skall meddelas så snart det kan ske. Den skall underskrivas av

dem som deltagit i avgörandet. Avskrift av domen skall utsändas till

partema samma dag som dom en meddelas.

Vad som i första och andra styckena föreskrivits om dom äger mot­

svarande tillämpning på slutligt beslut.

4 § I protokoll över huvudförhandling behöver ej antecknas utsaga
av part under sanningsförsäkran eller utsaga av vittne eller sakkunnig.

Rättegången i arbetsdomstolen som första domstol

5 § I tvist om kollektivavtal kan förening, som slutit avtalet, väcka

och utföra talan vid arbetsdomstolen för den som är eller har varit med­
lem i föreningen. I annan arbetstvist kan förening av arbetsgivare eller
arbetstagare, vilken har till uppgift att tillvarataga sina medlemmars
intressen i sådana tvister, väcka och utföra talan vid arbetsdomstolen

för medlem i föreningen. Den som är eller har varit medlem i förening
har rätt att själv väcka och utföra talan, om han visar att föreningen
undandrager sig att tala på hans vägnar. Vad som finns föreskrivet om

part beträffande jävsförhållande, personlig inställelse, hörande under
sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall även
gälla den för vilken föreningen kärar.

Vill någon föra talan vid arbetsdomstolen mot medlem eller förut­

varande medlem i förening som avses i första stycket, skall i motsvarande
fall som anges där även föreningen instämmas. Föreningen kan därvid

svara på medpartens vägnar, om denne ej själv utför sin talan.

Vad som i denna paragraf sägs om förening gäller även om förbund

av flera föreningar. Med medlem avses därvid såväl de anslutna för­
eningarna som deras medlemmar.

6 § Talan, som ej innefattar yrkande att motparten skall förpliktas

att fullgöra eller underlåta något, skall avvisas om det ej är av avsevärd

betydelse för käranden eller den för vilken förening kärar att sådan

fastställelsetalan prövas.

7 § Talan får ej upptagas till prövning av arbetsdomstolen förrän för­

handling, som kan påkallas enligt lagen (1936: 506) om förenings- och
förhandlingsrätt eller som anges i kollektivavtal, har ägt rum rörande
tvistefrågan. Detta gäller dock icke tvist huruvida stridsåtgärd företagits
i strid mot kollektivavtal eller föreskrift i särskild lag eller tvist om på­
följd av såd an åtgärd.

Utan hinder av första stycket får talan upptagas till prövning, om i

målet framställes yrkande om förordnande för tiden intill dess laga-
kraftägande dom eller beslut föreligger i målet. Sedan sådant yrkande

prövats, skall målet förklaras vilande i avbidan på att förhandling rö-

g

rande tvistefrågan enligt första stycket slutförts. Innan sådan förhand­
ling slutförts får målet icke slutligt prövas.

¬

background image

Har förhandling som avses i första stycket ej ägt rum, får talan ändå

SFS 1974:371

upptagas till prövning, om mot förhandlingen förelegat hinder som icke
berott av käranden.

8 § Den som vill väcka talan vid arbetsdomstolen skall hos domstolen
göra skriftlig ansökan om stämning på motparten.

I stämningsansökan skall käranden uppge vad han yrkar samt de om­

ständigheter som han åberopar till stöd för yrkandet. Käranden skall
även uppge de skriftliga bevis som han åberopar. Av ansökan skall
framgå de omständigheter som gör domstolen behörig. Ansökan bör
åtföljas av de skriftliga bevis som käranden innehar. Ansökan skall vara

undertecknad av käranden eller hans ombud.

Förekommer ej anledning att avvisa ansökan, skall domstolen utfärda

stämning på svaranden att svara på käromålet.

9 § Utfärdas stämning, skall förberedelse i målet äga rum. Arbetsdom­
stolen bestämmer efter omständigheterna i vilken mån förberedelsen
skall vara muntlig eller skriftlig.

Till muntlig förberedelse skall part och ställföreträdare för part kallas

att infinna sig personligen, om det kan antagas att förberedelsen därige­

nom främjas. Skall personlig inställelse ske, kan domstolen förelägga
vite.

Uteblir båda parterna från sammanträde för muntlig förberedelse, skall

målet avskrivas. Uteblir ena parten från sådant sammanträde, skall dom­

stolen vidtaga åtgärder för fortsatt förberedelse, om detta kan antagas
vara till gagn för målets utredning. I annat fall skall målet utsättas till
huvudförhandling. Vad som nu sagts om utevaro från muntlig förbere­
delse äger motsvarande tillämpning, om svaranden vid skriftlig förbere­

delse underlåter att inkomma med sv aromål.

10 § Sedan förberedelsen avslutats, skall arbetsdomstolen företaga

målet till avgörande så snart det kan ske.

Mål avgöres efter huvudförhandling. Beslut om avskrivning eller av­

visande av mål samt dom över yrkande, som medgivits eller eftergivits,
får dock meddelas utan huvudförhandling. Domstolen kan också stad­
fästa förlikning utan att hålla huvudförhandling.

11 § Till huvudförhandling skall part och ställföreträdare för part

kallas att infinna sig personligen, om hans närvaro behövs för utred­
ningen. Skall personlig inställelse ske, kan domstolen förelägga vite.

Uteblir ena parten från sammanträde för huvudförhandling, skall

målet företagas till förhandling och avgörande, om motparten yrkar det.
Erinran härom skall intagas i kallelsen till sammanträdet. Uteblir båda
parterna eller framställes ej sådant yrkande, skall målet avskrivas.

Uppskjutes påbörjad huvudförhandling, skall förhandlingen fortsättas

snarast möjligt. Ny huvudförhandling behöver ej hållas i anledning av
sådant uppskov.

841

f v i-,

¬

background image

SFS 1974: 371

Rättegången i arbetsdomstolen som fidlföljdsinstans

12 § Talan mot tingsrätts dom eller beslut fullföljes i arbetsdomstolen

genom vad eller besvär enligt vad som föreskrives i 49 kap. rättegångs­

balken. Talan skall fullföljas på sätt och inom tid som anges i 50 kap.

1 och 2 §§ eller 52 kap. 1 § rättegångsbalken.

13 § I fullföljdsinlagan skall uppges det avgörande mot vilket talan

fullföljes, den än dring häri som yrkas samt grunderna för den fullföljda

talan. Uppgift skall även lämnas om de bevis som åberopas till stöd för
denna talan och vad som skall styrkas med v arje särskilt bevis. Skriftligt

bevis som ej tidigare förebragts skall inges samtidigt med fullföljdsinla­

gan. Inlagan skall vara undertecknad av den som fullföljer talan eller av

hans ombud.

I mål som fullföljes genom vad skall vadekäranden i inlagan även

uppge om han vill att förnyat förhör med vittne eller sakkunnig eller
part skall äga rum eller att förnyad syn skall hållas.

14 § Avvisas ej den fullföljda talan, förordnar arbetsdomstolen om

de åtgärder som behövs för målets beredande.

I mål som fullföljes genom vad skall vadesvaranden föreläggas att in­

komma med skriftligt genmäle. I mål som fullföljes genom besvär skall

motparten, om anledning finns att höra honom över besvären, föreläg­

gas att inkomma med skriftlig förklaring. Utan att motparten lämnats

tillfälle att förklara sig få r ändring ej göras i tingsrättens beslut, såvitt
angår hans rätt.

Har tingsrätten avslagit yrkande om förordnande för tiden intill dess

lagakraftägande dom eller beslut föreligger i målet, kan arbetsdomsto­

len omedelbart meddela sådant förordnande att gälla till dess annor­

lunda förordnas. Har tingsrätten bifallit yrkande som nu sagts, kan

arbetsdomstolen omedelbart förordna att tingsrättens förordnande ej
längre skall gälla.

15 § Sedan målets beredande avslutats, skall arbetsdomstolen företaga

målet till av görande så snart det kan ske.

Mål som fullföljes genom vad får föret agas till avgörande utan huvud­

förhandling, om ej muntlig bevisning skall förebringas eller eljest sär­
skilda skäl föranleder annat.

Mål som fullföljes genom besvär företages till avgörande utan huvud­

förhandling.

16 § Till huvudförhandling skall part och ställföreträdare för part

kallas att infinna sig personligen, om hans närvaro behövs för utred­
ningen. Skall personlig inställelse ske, kan arbetsdomstolen förelägga

vite.

Uteblir vadekäranden från sammanträde för huvudförhandling, är

hans vadetalan förfallen. Erinran härom skall intagas i kallelsen till sam­
manträdet. Förklaras vadekärandens talan ha förfallit, kan han hos
arbetsdomstolen g�ra ansökan om målets återupptagande enligt vad som

föreskrives i 50 kap. 20 § rättegångsbalken.

Uteblir vadesvaranden från sammanträde för huvudförhandling, före-

¬

Viktiga lagar inom processrätten

Viktiga lagar inom processrätten

Rättegångsbalken
JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.