Lag (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m.

Utfärdad:
Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS nr: 1981:1310
Departement: Justitiedepartementet DOM
Ändring införd: t.o.m. SFS 2019:858
Länk: Länk till register

SFS nr:

1981:1310
Departement/myndighet: Justitiedepartementet DOM
Utfärdad: 1981-12-17
Ändrad: t.o.m. SFS

2019:858
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)


1 §   Med offentliga funktionärer avses i denna lag
   1. arbetstagare hos staten,
   2. arbetstagare hos kommuner, regioner, kommunalförbund, församlingar eller kyrkliga samfälligheter,
   3. arbetstagare hos andra arbetsgivare, om anställningen är statligt reglerad,
   4. ledamöter av sådana styrelser, verk, nämnder, kommittéer eller andra myndigheter som hör till staten eller till någon kommun eller region eller andra organ som avses i 2 eller 3,
   5. de som utövar uppdrag åt staten eller åt en kommun eller annat organ som avses i 2, om de har valts till uppdraget eller inte har rätt att undandra sig detta eller annars om uppdraget är reglerat i författning,
   6. krigsmän och andra som fullgör lagstadgad tjänsteplikt,
   7. de som utövar myndighet utan att ha sådan anställning eller sådant uppdrag som anges i 1-5 och utan att fullgöra sådan tjänsteplikt som nämns i 6. Lag (2019:858).

2 §   Med statligt reglerade anställningar avses anställningar där enligt lag eller särskilt beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

3 §   Vad som i lagen sägs om tjänst tillämpas också på uppdrag och tjänsteplikt. Bestämmelserna i lagen om arbetsgivare gäller i dessa fall uppdragsgivaren eller den hos vilken tjänsteplikten fullgörs.

4 §   Om enskilt åtal förs mot den som är offentlig funktionär under påstående att han har begått brott i utövningen av nuvarande eller tidigare tjänst som sådan funktionär och funktionären med anledning av åtalet har att inställa sig personligen vid en domstolsförhandling, avge skriftligt svaromål eller vidta någon annan åtgärd för rättegångens förberedande eller talans utförande, får åtgärden vidtas i tjänsten.

Första stycket tillämpas även när någon annan än arbetsgivaren, utan samband med allmänt åtal, för talan mot den som är offentlig funktionär om enskilt anspråk på grund av åtgärd i utövningen av tjänst som sådan funktionär.

5 §   Om domstolen i ett mål om enskilt åtal mot den som är eller har varit offentlig funktionär för brott i utövningen av tjänsten har förpliktat målsäganden att ersätta den tilltalade för rättegångskostnad, ska den som var den tilltalades arbetsgivare vid tiden för den åtalade gärningen på ansökan av den tilltalade utge det utdömda beloppet, i den mån målsäganden inte har betalat det. Arbetsgivaren inträder då intill det utgivna beloppet i den till-talades rätt gentemot målsäganden.

Om högre rätt ändrar domstolens beslut om rättegångskostnad till den tilltalades nackdel får arbetsgivaren kräva tillbaka motsvarande belopp av honom eller henne. Detsamma gäller, sedan avgörandet fått laga kraft, om målsäganden har betalat hela eller delar av det utdömda beloppet till den tilltalade.

Första och andra styckena tillämpas även när någon annan än arbetsgivaren, utan samband med allmänt åtal, har fört talan mot den som är eller har varit offentlig funktionär om enskilt anspråk på grund av åtgärd i utövningen av tjänsten. Lag (2019:264).

6 §   I fråga om den offentlige funktionärens rätt att av arbetsgivaren få ersättning för rättegångskostnad skall staten anses som arbetsgivare i förhållande till alla arbetstagare med statligt reglerade anställningar.