SFS 1946:804

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

i- , syehsk förfättningssimling. / 1946 r 804 och 805. •1.. ii tjtlcom från tryclcet den 9 januari 1947. i?? nr 804. lag ora införande av nya rättegångsbalken; given stockholms slott den so december 19-46. ii ! .vi gustaf, me-d guds nåde, sveriges, götes ocf vendes a.' onung, göra veterligt: att vi, med riksdagen^, funnit gott förordna sa följer. 1 §. mi den av riksdagen år 1942 antagna och den 18 juli samma år (nr 740) ut- il dade nya rättegångsbalken skall jämte vad nedan stadgas träda i kraft den iti januari 1948; dock må dessförinnan bestämmelser meddelas av konungenen* ‘gt vad i nya rättegångsbalken ocb denna lag är för vissa fall stadgat. lå. ^ 2 §. ' genom nya rättegångsbalken upphävas ijti)] rättegångsbalken i 1734 års lag; ok ' 5, 6, 12 ocb 13 §§ lagen den 14 juni 1901 om vad iakttagas skall i avseende ,å införande av lagen om ändring i vissa delar av rättegångsbalken; 14 kap. jordabalken i 1734 års lag; 10 kap. 6 § byggningabalken i 1734 års lag; förordningen den 6 mars 1751 om rättegångens förkortande i brottmål, då fle- ,ra under särskilda domstolar börande personer äro däruti delaktiga; ' kungörelsen den 18 december 1823 angående ändring av 10 kap. 21 § rätte­ gångsbalken samt huru förhållas bör, då emot redan dömda personer yppas rott, varom rannsakning tillförene icke varit anställd; ! förordningen den 17 april 1828 angående upphörande av kommerskollegii domsrätt i vissa mål, såvitt därigenom förklarats tillkomma svea hovrätt att pptaga tvistdga frågor om skyldighet för rederier att ersätta kostnad för nöd- tällda sjömäns underhåll och hemförskaffande; förordningen den 10 juni 1841 angående rätt domstol för frågor, som röra ets ständers bank och riksgäldskontor ; förordningen den 30 april 1844 angående förändrade föreskrifter i avseende å fullföljden av polismål; 2 § förordningen den 19 december 1844 om upphörande av vissa särskilda omstolar; ’( förordningen den 20 november 1845 angående gemensamma rannsaknings- äkten och tingsställen för särskilda härader; 3 förordningen den 6 februari 1849 angående vittnesmål av mosaisk trosbe- annare; ' 16 § 5 punkten samt 19 § 1 —12 och 14 —20 punkterna förordningen den 6 februari 1864 om nya strafflagens införande och vad i avseende därå iakt- gas ékall; rilcadagons skrivelse 1946: 409. e—y/600 tf' -46, nr 80 d och 80s. / ¬ 1680 — 1046. nr 804. förordningen den 24 mars 1871 angående vissa förändrade föreskrifter i ay w- seende å beräki^g av tid för klagan mot hovrätts utslag i brottmål; , 16 § förordningen den 31 oktober 1873 angående främmande trosbekännaré ock deras religionsövning; ? förordningen den 22 april 1881 om offentlighet vid underdomstolarna; förordningen den 6 oktober 1882 angående böter för svarandeparts uteblh vande från underrätt; ^ lagen den 30 oktober 1885 angående lydelsen av judes edliga förpliktelse; 'iris3 lagen den 10 juli 1899 angående påföljd i vissa fall av parts uteblivande jiifor i brottmål; • lagen den 13 juni 1902 om tolks anlitande vid domstol; lagen den 20 juni 1905 om särskild sammansättning av vissa rådstuvurätter ii vid behandling av handelsmål; lagen den 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden; , äffli lagen den 19 juni 1919 angående förordnande av rättegångsbiträde åt häktad; stadgan den 11 juni 1920 om måls handläggning i vissa fall av kungl. maj:ts, i-fe högsta domstol i dess helhet; gg c] lagen den 2 juni 1922 om tiden för företagande av rannsakning med häktad; lagen den 22 februari 1924 angående domstols behörighet i fråga om upp ­ tagande av vissa brottmål ; lagen den 23 mars 1928 om meddelande av rättegångsfullmakt genom tele- 5 bli: fgram; aiår lagen den 13 maj 1932 om häradsnämnds tjänstgöring; lagen den 12 maj 1933 om vissa tvångsmedel i brottmål; lagen den 7 juni 1934 om bevisning genom sakkunnig; lagen den 15 juni 1934 om handläggning inom stängda dörrar av mål o utpressning; lagen den 8 mars 1935 med vissa bestämmelser om häradsting; lagen samma dag om kungörande av häradsrätts sammanträden; lagen den 29 maj 1936 om offentlighet vid förhör inför hovrätt; lagen den 12 mars 1938 med vissa bestämmelser om doms avkunnande vid , ■ rådhusrätt; samt lagen den 22 juni 1939 om särskilda rättsmedel; ' tillika med, om ej annat nedan stadgas, alla de särskilda ännu gällande stadganden, vilka innefatta ändring eller förklaring av eller tillägg till vad sålunda upphävda lagrum innehålla. såsom upphävda skola anses ^ , millf kungl. brevet den 24 juli 1741 huru parter och sökande böra sina skrifter i rätterna underteckna; _ kungl. brevet den 22 november 1749 angående rättegångens förkortande i v/x'®- de mål, som röra uppror och orolighet i riket; kungl. brevet den 18 oktober 1750 om rättegångens förkortande i brottmål; kungl. resolutionen på stockholms stads konsistorii besvär den 7 augusti 1753; _ _ kungl. brevet den 24 april 1754 angående vittnesförhör om sådant som blivit sagt mellan fyra ögon; kungl. brevet den 12 mars 1756 angående advokater, som förleda någon till oskälig rättegång; _ _ _ kungl. resolutionen på städernas besvär den 19 januari 1757 § .18; ^ kungl. brevet den 1 februari 1758 angående fullmäktiges brukande vid ' ' tingen ; ^ , kungl. cirkuläret den 19 augusti 1761 att överrätternas domar hädanefter böra offentligen avkunnas; >r ¬ — 1946. nr 804. 1681 ' ■' ktmgl. brevet den 27 maj 1801 angående vissa oordningars förekommande tjänsten av de under hovrätternas jurisdiktion lydande domare m. m.; 29, 33, 36, 38, 39 och 40 punkterna kungl, förklaringen den 23 mars 1807 över allmänna lagens stadganden i åtskilliga rum m. m.; kungl. brevet den 29 juli 1812 angående häktads förvisning till annan dom- i stol; kungl. brevet den 12 februari 1824 angående härads och tingslags fördel ­ ning i vissa nämndemansdistrikt; , kungl. förklaringen den 8 september 1829 över kungl. brevet den 27 maj 1801 rörande rättigheten att föra andras talan; , ' ’ kungl, cirkuläret den 7 januari 1830 att ej någon må till domarämbetets ut- 'vande förordnas, som icke fyllt tjugufem år; kungörelsen den 16 december 1921 om tiden för översändande av rannsak- - ‘ gshandlingar i mål, som av underrätt blivit för fortsatt handläggning hän- ,, 'at till annan domstol; samt kungörelsen den 30 april 1925 angående underrättelse i visst fall till part förande av domstol meddelat uppskovsbeslut; så ock, om ej annat nedan stadgas, vad i övrigt finnes i lag eller författning ®' tridande mot nya rättegångsbalkens bestämmelser. ipc ) 3 §. [!ie förekommer i lag eller författning hänvisning till eller avses däri eljest lag- , som ersatts genom bestämmelse i nya rättegångsbalken eller i denna lag, kall den bestämmelsen i stället tillämpas. ' , föreskrift i äldre lag eller författning, att i fråga om klagan över domstols beslut skall gälla vad i allmänhet är stadgat angående besvär i brottmål, skall vse bestämmelserna i nya rättegångsbalken om fullföljd av talan mot dom och beslut i brottmål. 4 §. om särskilda domstolar och rättegången vid dessa gälle vad därom är 1; stadgat. vad om rättegången i vissa mål vid allmän domstol är i lag eller författ- ,ning s'arskilt stadgat vare g'allande, även om det strider mot besfåmmelse i nya ättegångsbalken. . 5 §. ' stadgande i lag eller författning om allmän domstols behörighet att upp- ga mål, som tidigare handlagts av förvaltningsmyndighet eller av särskild omstol, skall alltjämt gälla. ■ 6 §. l om behandling av ärenden, som domstol eller domare har att upptaga, 'älle vad därom är stadgat. ■ vad i 12 kap. 3 § handelsbalken är föreskrivet om ed skall upphöra att ' ila. stadgandena om ed i 5 kap. 6 § och 7 kap. 7 § jordabalken samt 20 •' ch 203 §§ sjölagen skola icke avse ed i rättegång. 'l stadgandena i 27 kap. byggnmgabalken eller eljest i lag eller författning- särskild sammansättning av underdomstol i mål angående husesyn skola pphöra att gälla; om fullföljd av talan i sådant mål lände till efterrättelse d angående tvistemål i allmänhet är föreskrivet. 9 §. i förordningen den 16 februari 1864 om nya strafflagens införande och d i avseende därå iakttagas skall erhaller 19 § 29 punkten följande ändrade \s!i ise; ¬ 1682 — 1946. nr 804. — rum där aidiålleu person förvaras skall uppfylla skäliga anspråk på sund- ät och bekvämlighet. i övrigt skall beträffande den anhållnes behandl ’________ _ jjshet i tillämpliga delar gälla vad i 21 —28 punkterna är stadgat med avseende' å häktad, dock att vad där sägs om föreståndare för häkte i stället skall avse anhållningsmyndighet. ; ifji 10 §. bestämmelse i kyrkolagen eller särskild lag eller förfa^ttning om guds ­ tjänst vid allmän domstol lände till efterrättelse. 11 §. , ■ ' åf vad i äldre lag eller författning är stadgat om vittnesmål av den, som för- ‘ ordnats att förrätta offentligt tjänsteärende, skall upphöra att gälla. 12 §• _ mål, vari stämning utfärdats eller rättegång eljest inletts före nya rätte-- gångsbalkens ikraftträdande, skall behandlas enligt äldre lag; dock gälle föl ­ jande avvikelser: t,» 1. i fråga om rättegången vid imderrätt skola bestämmelserna i 1 och 5 kap., • ., ‘ 9 kap. 5 —9 §§, 11, 12, 15 och 16 kap., 17 kap. 1 och 14 §§, 18, 21, 24 —29 kap.,. 30 kap. 1 och 12 §§, 31 samt 35 —40 kap. nya rättegångsbalken, med iaktta-, k ■’ jj:gande av vad nedan stadgas, i tillämpliga delar lända till efterrättelse. härvid ^ skall vad i omförmälda kapitel är stadgat om huvudförhandling avse sådan för- handling vid rätten, som äger rum med tillämpning av äldre lag. ^ då rådhusrätt enligt nya rättegångsbalken skall bestå av en lagfaren do- ^ mare och nämnd, skall rådhusrä^tten i stället äga den sammansättning, som ' i nämnda balk är i allmänhet föreskriven för domförhet vid huvudförhandling.^ den som enligt äldre lag förklarats jävig att vittna i målet må utan hindefi därav höras som vittne. har före nya rättegångsbalkens ikraftträdande ed- gång förelagts part, skall i fråga om parts ed äldre lag lända till efterrättelse;; vad i nya rättegångsbalken är stadgat om parts hörande under sanningsför- säkran skall icke tillämpas i målet. 2. angående fullföljd av talan mot underrätts dom eller beslut, som med ­ delats efter nya rättegångsbalkens ikraftträdande, samt mot hovrätts dom s. eller beslut i sålunda fullföljt mål så ock om rättegången i högre rätt i sådant mål skola, med iakttagande av vad nedan s'tadgas, bestämmelserna i nya rä^tte- gångsbalken tillämpas. qiii: mot dom, som enligt 12 kap. 3 § äldre rättegångsbalken meddelats mot utebliven svarande, må svaranden föra talan allenast genom sökande av åter-, vinning; därom gälle vad i 44 ^p. 9 och 10 §§ nya rättegångsbalken är stadgat. angående uppehåll med handläggning av mål i anledning av att, missnöje anmälts med beslut under rättegången skola bestämmelserna i nya rättegångsbalken tillämpas. i brottmål äge underställning ej rum. angående meddelande av underrättelse om vad part eller annan, som vill fullfölja talan, har att iakttaga skola bestämmelserna i nya rättegångsbalken lända till efterrättelse. vad i äldre lag är föreskrivet om skyldighet för den som fullföljer talan att vid fullföljdsinlagan foga underrättens utslag och övriga protokoll samt även- tyret, om det försummas, skall fortfarande gälla; föreläggande att inkomma ’i[j| med felande handlingar skall meddelas av den rätt, till vilken talan skall full- följas. ^ ^ jcg ’ bestämmelserna i nya rättegångsbalken om att ändring i lägre rätts dom t i visst fall ej må ske med mindre bevis upptages ånyo skola ej äga tillämpning., 3. har i samband med dom eller slutligt beslut, som meddelats före n^m ’ tujj rättegångsbalkens ikraftträdande, brottmål hänvisats till fortsatt handlägg'^ sl»li ning vid annan rätt, skall talan mot dom " ’ i sommiå ¬ t — 1946. nr 804. — 1683 ^rdnmg som är föreskrivea för talan mot dom eller beslut, som sist meddelats. ^sedan nya rättegångsbalken trätt i kraft, må sådan bänvisning ej ske. 4. beträffande ansökan om resning eller om återställande av försutten tid leller besvär över domvilla, som inkommit efter nya rättegångsbalkens ikraft ­ trädande, skall denna tillämpas, ehuru målet behandlats enligt äldre lag. 5. ^ mål, som efter nya rättegångsbalkens ikraftträdande på grund av åter- q .'förvisning eller av annan sådan anledning återupptages av den domstol, som först handlagt målet, skall behandlas enligt nya rättegångsbalken ; vad nu sagts gälle ock mål angående återvinning, om stämning i återvinningsmålet .• ut ­ färdats eller återvinning eljest sökts efter nya rättegångsbalkens ikraftträ- hande.^ „ 13 §. , i fråga om rättegångsfullmakt, som givits före nya rättegångsbalkens ikra-ft- tji trädande, skall vad i äldre lag är föreskrivet angående fullmakts form'oeh ipi, innehåll samt ombuds behörighet på grund av fullmakten fortfarande gälla. 14 §. har enligt 12 kap. 2 § äldre rättegångsbalken beslut meddelats i anledning y av kärandens uteblivande från rätten, skall vad där sägs om tid för förnyad 'siämning i saken äga tillämpning, ehuru tiden utlöper efter nya rättegångs- ;wlkens ikraftträdande. skall för åtgärd, som någon eljest har att vidtaga, tid räknas från dag före nya rättegångsbalkens ikraftträdande, gälle i fråga om längden av sådan tid äldre lag. / är i lag eller författning stadgat, att åtgärd skall vidtagas sist å det ting, i,. v, som först infaller sedan visst förhållande inträtt eller viss därifrån räknad tid 'jförflutit, skall därmed, om ej annat är angivet, avses det allmänna ting. bom (hå infaller; skall talan instämmas till visst ting, anses vad sålunda är före- skrivet fullgjort, om talan blivit väckt före tinget. polisundersökning, som åklagare eller polismyndighet före nya rättegångs- , balkens ikraftträdande hållit angående brott, må i mål angående allmänt åtal för brottet anses som förundersökning enligt 23 kap. nämnda balk. §•^ har någon före nya rättegångsbalkens ikraftträdande häktats för brott, skall ' ■ i fråga om häktningen och dess fortsatta bestånd äldre lag tillämpas intill dess målet efter nämnda tidpunkt första gången förekommer vid rätten; är, då nya ®rättegångsbalken träder i kraft, någon kvarhållen för brott, skall han anses som “ ^ anhållen enligt nya rättegångsbalken den dag, då kvarhållandet beslöts. i fråga om verkan och det fortsatta beståndet av åtgärd, som med stöd av lagen den 12 maj 1933 om vissa tvångsmedel i brottmål vidtagits före nya rätte- %ångsbalkens ikraftträdande, skall äldre lag tillämpas. •f 17 §. - angår fråga om egendoms förverkande till det allmänna eller annan sådan ' påföljd någon, som ej är tilltalad, skall talan därom föras mot honom. om sådan , ’ talan gälle i tillämpliga delar vad i i^a rättegångsbalken är föreskrivet angå- ende åtal för brott, vaxå icke kan följa svårare straff än böter. ^ är i fall, som avses i första stycket,^frå^ga om förverkande av egendom, som gits i beslag, och är ägaren ej känd eller har han eller annan, mot vilken talan ____ • _1 _ t «• __ 1 __ aiia'»* lm*rv xx -___ _ x»5 ______ _ • 1_ xi_ ! 0 \- (c3 l tt tt svara i målet vid påföljd, att egendomen eljest må förklaras förverkad. stäm- n skall kungöras på sätt i 33 kap. 12 § nya rättegångsbalken sägs; pgår värdet av beslagtagen egendom uppenbart ej till etthundra kronor, ib ?.■ ' / ¬ r \ ■ >■ 1684 1916. nr 804. — erfordras ej att meddelajide införes i tidning. uteblir svaranden, skall egend ^ men förklaras förverkad, om ej av omständigbeterna framgår, att talan där är ogrnndad. i. hava i lag eller författning meddelats avvikande bestämmelser, vare de gal" lande. f;18 §. ^ i fråga om talan, som föres särskilt angående utdömande av förelagt vite, ägå vad i nya rättegångsbalken är föreskrivet angående åtal för brott, varå icke kan följa svårare straff än böter, motsvarande tillämpning. < , ,,, 19 §. har någon genom dom, som må verkställas, eburu den icke äger laga kraft, dömts till straff eller annan påföljd för brott ocb är ban för sådan verkställig- iittift, bet intagen i fångvårdsanstalt eller allmän uppfostringsanstalt eller i avbidan på verkställighet tagen i förvar, skall ban vid fullföljd av talan i målet anses som bäktad för brottet. ..lille vad i nya rättegångsbalken är föreskrivet angående brottmål skall, om jej n ’i. annat är stadgat, i tillämpliga delar gälla, då mot någon, som blivit dömd för liii ' brott, vid domstol inledes förfarande, som avser förening av straff, ådömande '' ‘l' av skyddsåtgärd i stället för straff eller åtgärd med avseende å villkorlig doni -jeai' eller vad eljest tidigare ådömts bonom för brottet; är ban intagen i anstalt, som ^gs i första stycket, eller tagen i förvar, skall ban anses som bäktad för brottet, har offentlig försvarare förordnats för den dömde, skall arvode ocb ersättning ggj- till försvararen alltid gäldas av statsverket. 20 §. _ föres på grund av stadgande i lag eller författning i mål, som ej angår all- .j] ■ mänt åtal, talan å det allmännas vägnar av allmän åklagare eller annan myn ­ dighet ocb avser ej talan tillvaratagande av kronans eller annans enskilda rätt; ,,, skola, om ej särskild föreskrift därom är meddelad, beträffande rättegångskost- nad ocb ordningen för målets fullföljd i högre rätt bestämmelsnrna i nya rätte- gångsbalken angående allmänt åtal äga motsvarande tillämpning; i stället fö vad i nya rättegångsbalken är stadgat om föreläggande för part ocb parts ute- varo i tvistemål skall beträffande den, som för talan å det allmännas vägnar, ^lla vad om åklagare är föreskrivet. 21 §. " vad i nya rättegångsbalken är stadgat om fullföljd av talan till bovrätt ocb högsta domstolen samt rättegången därstädes i mål, som väckts vid underrätt, skall, om ej särskild föreskrift därom är meddelad, äga motsvarande tillämpning ^ « i fråga om fullföljd i högre rätt av mål, som upptagits av annan världslig dom- ' stol eller myndighet ocb enligt lag eller författning må fullföljas i bovrätt; dock . ^ skall talan föras genom besvär. s’i) 22 §. _ __ , bestämmelserna i nya rättegångsbalken om fullföljd av talan mot underrätts^ '03;;]) beslut i räåtegång skola äga motsvarande tillämpning beträffande talan mot un­ derrätts beslut i fråga, som avses i 4 kap. 5, 7 eller 8 § eller 33 kap. 24 § nämn ­ da balk. mot hovrättens beslut må talan ej föras. - 23 §. vad i nya rättegångsbalken är stadgat om lydelsen av ed ocb eds utbyte mot försäkran på beder och samvete äge motsvarande tillämpning i andra fall, då ;vi enligt lag eller författning ed skall avläggas inför domstol eller annan myn- digbet. \ ed eller försäkran, som avlagts enligt äldre lag, vare alltjämt bindande. 24 §. _ är i lag eller författning föreskrivet, att vid offentlig förrättning vittne skall ' närvara, bör trovärdig person anlitas. ¬ — 1946. nr 80 k ~ 1685 skall enligt lag eller författning för besiktning, uppskattning eller annan så- 1 uppgift ojävig person anlitas och är ej bärskild föreskrift därom meddelad, därtill ej tagas någon, mot vilken förekommer jäv, som gäller mot domare. : åberopas den, vilken anlitats som vittne enligt första stycket eller för upp ­ gift, som sägs i andra stycket, till vittne eller sakkunnig i rättegång, gälle vad öm sådant bevis är stadgat. ■■■ §'. jii den domsrätt, som i stad tillkommer polisdomstol, skall övergå å stadens råd- .husrätt. mål, som före nya rättegångsbalkens ikraftträdande väckts vid polis ­ domstol, skall dock där slutbehandlas. 26 §. ^, . rådhusrätt, i vilken icke finnas förutom borgmästaren minst två ledamöter, '^1 'sbm skola vara lagfarna, må utan hinder därav bibehållas i bin hittillsvarande sammansättning, till dess konungen annat förordnar. om ledamot, som ej är lagfaren, gälle vad om lagfaren ledamot är stadgat; dock må allenast lagfaren ^ ledamot vara ordförande i rätten eller handlägga fråga, i vilken enligt 1 kap. mtts dl § nya rättegångsbalken rådhusrätt är domför med en lagfaren domare. ! angående tillsättning av ledamot, som icke skall vara lagfaren, lände till efterrättelse vad hittills varit gällande, om ej konungen annat förordnar. 27 §. . utan hinder av vad i 21 kap. 5 § nya rättegångsbalken är föreskrivet därom, “ .tt den som förordnas till offentlig försvarare skall vara advokat, må vid de omstolar konungen bestämmer tillsvidare och till dess konungen annat för ­ ordnar till sådan försvarare utses även annan lämplig person, som avlagt för fjas behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov. '3 v , 28 §.. utan hinder av nya rättegångsbalken eller vad i denna lag förordnats skola ' ' alltjämt anses som gällande ' lagen den 19 november 1886 angående skyldighet för utländsk man att i rät- tegång vid svensk domstol mot inländsk man ställa borgen för kostnad och ska- 'da, med iakttagande av att svaranden har att framställa yrkande, varom i 1 § ^ ■ nämnda lag sägs, inom tid, som i 34 kap. 2 § nya rättegångsbalken stadgas ; 2 och 3 §§ lagen den 12 maj 1897 med vissa bestämmelser om' riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående forum för riksbanken ; , lagen den 3 februari 1911 angående viss lättnad för utländsk konsul i fråga om vittnesmåls avläggande; ^ y kungl. cirkuläret den 24 augusti 1915 till samtliga undeidomstolar och över- exekutorer i riket angående utredning i vissa fall om värdet av tvisteföremål ; lagen den 30 maj 1930 om beräkning av lagstadgad tid; samt ^ vad i särskild lag eller författning är stadgat därom, att åtal för ämbetsbrott skall väckas i hovrätt eller viss hovrätt eller högsta domstolen. : . 29 §.å konungen meddelar de ytterligare bestämmelser som erfordras för övergången till nya rättegångsbalken. lell / det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. till yttermera * x.*v7.! t-ktö/1 «rr/x-n non/l llö u cuxa oj övjxxa v fc-» v/x t vv »«>tv u v> x \a^x x cv u vxx « jl xxx jy u xjlxwx oj so hava vi detta med egen hand underskrivit och med vårt kungl. sigill kräfta låtit. stockholms slott den 20 december 1946. gustaf. (l. s.) ustitiedepartementet.) h erman zetterberg . -i ¬