SFS 1991:2041

912041.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1991:2041

om särskild personutredning i brottmål, m. m.;

utkom från trycket

den 15 januari 1992

utfärdad den 19 december 1991.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.

1 § När det i ett brottmål för att avgöra påföljdsfrågan eller annars

behövs en särskild utredning om en misstänkts person liga förhållanden

eller om åtgärder som kan antas bidra till att han avhålle r sig från fortsatt

brottslighet, skall rätten inhäm ta yttrande från frivårdsmyndigheten.

Ett sådant yttrande behöver dock inte inhämtas, om den utredning som

behövs ändå finns tillgänglig för rätten eller om rätten inhämtar utredning­

en på annat sätt.

' Prop. 1991/92:2, JuU4. rskr. 24.

3673

¬

background image

SFS 1991:2041

2 § Beslut att inhämta yttrande från frivårdsmyndigheten skall medde­

las så snart det lämpligen kan ske. Om allmänt åtal inte har väckts, får
beslut meddelas endast under förutsättning att den misstänkte har erkänt
gärningen eller det annars finns sannolika skäl for misstanken att han har

begått brottet.

3 § Frivårdsmyndigheten skall ombesörja den utredning som behövs for
yttrandet. Om det behövs för yttrandet, får frivårdsmyndigheten förordna
en särskild personutredare att bistå med utredning.

En misstänkt som inte är häktad är skyldig att inställa sig för utredning

på tid och plats som frivårdsmyndigheten bestämmer. Om den misstänkte
uteblir, får polismyndigheten lämna handräckning for inställelsen.

4 § Visar det sig under utredningen att den misstänkte behöver person­

ligt stöd eller annan hjälp, får frivårdsmyndigheten forordna en förtroen­
deman för honom, om han samtycker till det. Om den misstänkte begär
det, skall förtroendemannen entledigas.

Ett uppdrag som förtroendeman upphör när
1. förundersökningen avslutas utan att åtal väcks,
2. åtalet läggs ned,
3. dom meddelas varigenom den misstänkte frikänns eller förklaras fri

från påföljd eller påföljd efterges,

4. dom meddelas varigenom den misstänkte döms till böter eller villkor­

lig dom, eller

5. verkställbar dom rörande annan påföljd föreligger mot den misstänk­

te.

5 § Om det behövs f�r yttrandet och om inte särskilda skäl talar mot det,
får frivårdsmyndigheten eller den som frivårdsmyndigheten utsett att bistå

med personutredningen ta del av anteckningar och andra handlingar från

förundersökningen samt vara närvarande vid förhör som hålls med den

misstänkte.

6 § En socialnämnd skall på begäran av rätten, åklagaren eller frivårds­

myndigheten lämna upplysningar om den misstänkte och föreslå de åtgär­

der som nämnden anser behövs f�r att främja hans anpassning i samhället.

7 § Rätten får, när det finns skäl till det, f�rordna en läkare att avge

läkarintyg om en misstänkt, under förutsättning som anges i 2 § andra
meningen. Om rätten särskilt anger det i förordnandet, skall intyget omfat­
ta de medicinska förutsättningarna f�r att överlämna den misstänkte till
rättspsykiatrisk vård u tan särskild utskrivningsprövning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om avfattningen av läkarintyget. Endast en läkare som får avge

utlåtande över en rättspsykiatrisk undersökning får förordnas att avge ett

sådant intyg som avses i första stycket andra meningen.

En misstänkt som inte är häktad är skyldig att inställa sig f�r läkarunder­

sökning på tid och plats som läkaren bestämmer. Om den misstänkte inte

inställer sig får polismyndiglieten lämna handräckning f�r a tt han skall
komma till undersökningen.

3674

¬

background image

8 § Från en verksamhet där selcretess gäller enligt 7 kap. 1 § eller 4 §

SFS 1991:2041

första och tredje styckena sekretesslagen (1980:100) skall det utan hinder

av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om en misstänkt som behövs för

ett läkarintyg enligt 7 §.

9 § I ett ärende om n åd får justitiedepartementet och hö gsta domstolen

inhämta yttrande från frivårdsm yndigheten, upply sningar från en socia l­

nämnd enligt 6 § eller förordna om läkarintyg enligt 7 §.

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med­

delar föreskrifter om ersättning för uppdrag som sär skild personutred are
enligt 3 §, förtroendeman enligt 4 § och undersökningsläkare enligt 7 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992, då lagen (1964:542) om

personundersökning i brottmål upphör att gälla. I fråga om förordnande

om personu ndersökning och läkarundersö kning som har meddelats före

ikraftträdandet skall bestämmelserna i den gamla lagen fortfarande tilläm­
pas.

På regeringens vägnar

CARL BILDT

GUN HELLSVIK

(Justitiedepartementet)

¬

Viktiga lagar inom processrätten

Viktiga lagar inom processrätten

Rättegångsbalken
JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.