SFS 1988:213

880213.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1988:213

om ändring i rättshjälpslagen (1972:429);

utkom från trycket

den 10 maj 1988

Utfärdad den 21 april 19 88.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om rättshjälpslagen

(1972:429)2

dels att 5 h, 6,8-13, 14 a, 15, 19-22, 24, 25, 27, 30 -32, 34, 36,41,43,

44,47 , 49 och 49 a §§ skall ha följande lyde lse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 31 a och 49 c §§, av

följande lydelse.

' Prop. 1987/88:73, JuU 21. rskr. 193.

^ Lagen omtryckt 1983; 487.

¬

background image

SFS 1988:213

5 b

Med domstol förstås i denna lag allmän domstol, allmän föryalfi

ningsdomstol, bostadsdomstolen, försäkringsöverdomstolen, försäkring^- -
rätt och arbetsdomstolen. Vad i lagen sägs om domstol skall även gälla

arrendenämnd och hyresnämnd.

6 § Allmän rättshjälp beviljas fysisk person i rättslig angelägenhet, pm

han behöver sådant bistånd och hans beräknade årsinkomst ej överstiger

ett belopp som motsvarar sju gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde året innan rättshjälp begärs.

rj .

Bidrar den rätlssökande till underhållet av make, tidigare make, sambo

eller eget barn, ökas beloppet enligt första stycket för var och en till

vilkens underhåll han på detta sätt bidrar med e tt belopp som motsvatar
hälften av det basbelopp som anges i förs ta stycket. Med eget barn jätri-
ställs härvid annans barn som den rättssökande är underhållsskyldig mot

enligt 7 kap. 5 § föräldrabalken.

�r den rättssökandes betalningsförmåga väsentligt ökad på grund av

förmögenhetsinnehav eller annan särskild omständighet eller väsentligt'

nedsatt på grund av skuldsättning eller annan särskild omständighet, skall

den beräknade årsinkomsten jämkas genom att skäligt belopp läggs till
eller dras från.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med­

delar närmare föreskrifter för beräkning av den rättssökandes ekonomiska

förhållanden.

8 §"* Allmän rättshjälp får ej beviljas

1. i a ngelägenhet som skall prövas eller på annat sätt behandlas utom

riket, om ej den rättssökande är bosatt här och särskilda skäl föreligger för

rättshjälp,

2. utlänningar som varken är eller tidigare varit bosatta här, om det inte

finns särskilda skäl för rättshjälp,

3. den som är eller har varit näringsidkare i angelägenhet som har

uppkommit i hans näringsverksamhet, om det inte finns skäl för rättshjälp
med hänsyn till v erksamhetens art och begränsade omfattning, hans eko­
nomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt,

;

4. i fråga om anspråk som överlåtits till den rättssökande, om överlåtel­

sen kan antagas ha ägt rum i syfte att åstadkomma fördel vid prövnin g av

begäran om rä ttshjälp,

>J

5. för upprättande av självdeklaration,

' ;p,0

6. för upprättande av äktenskapsförord, testamente eller gåvohandling,

7. i angelägenhet rörande bodelning, om det inte med hänsyn till boet s

beskaffenhet och makarnas eller sambornas personliga förhållanden finns

särskilda skäl för rättshjälp,

j

8. om frågan om rättshjälp kan anstå till dess en annan rättslig angelägen^

het, vari anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund, har avgjorts^

slutligt,

9. ägaren eller tidigare ägare av en fastighet eller en byggnad i angelägelf^i,'

het som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha jiäjh

596

' Senaste lydelse 1986:657,

'* Senaste lydelse 1987:806.

, V '

I s

¬

background image

rältsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar

SFS 1988:213

angelägenheten,

10. i angelägenhet rörande trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen

(1975:1410) eller rörande skadestånd som kan betalas från en föreliggande
ansvarsförsäkring; dock får rättshjälp beviljas den skadelidande om ange­
lägenheten är anhängig vid domstol eller rör enbart annan skada än person­
skada,

.11. den som ej har befogat intresse av att få sin sak behandlad.

I fråga om visst slag av ärenden som är talrikt förekommande och

normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen förordna att allmän rätts­
hjälp ej skall beviljas.

Under förutsättning av ömsesidighet kan regeringen förordna att med­

borgare i en viss främmande stat och den som, utan att vara medborgare i

den staten, är bosatt där skall vara likställd med svensk medborgare i fråg a

om allmän rättshjälp.

9

Vid allmän rättshjälp betalar staten kostnaderna i den rättsliga ange­

lägenhet som rättshjälpen avser.

Såsom kostnad för rättshjälpen anses den rättssökandes kostnad för

1. biträde som varit behövligt för tillvaratagande av den rättssökandes

rätt,

2. bevisn ing vid allmän domstol, bostadsdomstolen, marknadsdomsto­

len eller arbetsdomstolen samt nödvändig utredning i angelägenhet, som

kan komma under sådan domstols prövning eller som skall prövas av
skiljemän,

3. utredning i angelägenhet som skall prövas av förvaltningsdomstol

eller förvaltningsmyndighet om utredningen är skäligen påkallad för tillva­

ratagande av den rätt ssökandes rätt och ej kan erhållas genom myndighe­

ten,

4. resa och uppehälle för den rättssökande eller hans ställföreträdare och

för vårdare eller annan, som måste anlitas i samband med inställelse inför

domstol eller annan myndighet, om personlig inställelse ålagts, eller i
samband med inställelse för sådan blodundersökning eller annan under­
sökning rörande ärftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642) om

blodundersökning m. m. vid utredning av faderskap eller läkarundersök­
ning enligt 21 kap. 11 § föräldrabalken,

5. ansökning savgift enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de

allmänna domstolarna samt särskild avgift som skall betalas enligt förord­

ningen (1981:1185) om utsökningsavgifter,

vad som av allmänna medel utgått i ersättning enligt 4 eller 5 § lagen

(1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap eller
enligt föreskrift i rättegångsbalken eller 3 § första stycket nämnda lag för

bevisning som rätten självmant föranstaltat om,

7. bodelningsförrättare som har förordnats av domstol att verkställa

bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller att verkställa sådan
bodelning mellan sambor som fö rrättas av annan anledning än att den ena

sambon har avlidit,

8. medling enligt 42 kap. 17 § rättegångsbalken.

' Senaste lydelse 1987: 806. �ndringen innebär att tredje styck et upphävs.

597

¬

background image

SFS 1988:213

598

9 a

Den som har beviljats allmän rättshjälp är i målet eller ärendetji

befriad från expeditionsavgifter enligt förordningen (1987:452) om avgifter|'

vid de allmänna domstolarna och för avgifter enligt expeditionskungöfel-i

sens (1964:618) avgiftslista, avdelning 1 samt avdelning II under rubfikfciij

Utsökning m. m. Detsamma gäller i fråga om avgift för mantalsskrivnings-l
bevis.

Avgiftsfriheten gäller endast i den mån den begärda handlingen är erfor-'

derlig för den rättssökande. Avgiftsfriheten gäller inte i fråga om hand ling'

som utfärdas endast på särskild begäran, om inte handlingen begärs innan
avgörandet i huvudsaken har vunnit laga kraft.

Den som beviljats allmän rättshjälp i angelägenhet som lett till ver kställ-

bart avgörande, ansvarar inte för grundavgift och försäljningsavgift enligt

förordningen (1981:1185) om utsökningsavgifter. Detsamma gäller den

som har beviljats allmän rättshjälp i ett mål om verkställighet.

Kostnader för kungörelse i mål eller ärende vid allmän domstol, bostads­

domstolen eller arbetsdomstolen skall, såvitt de belastar den som beviljats
allmän rättshjälp, utgå av allmänna medel.

10 §' Reglerna i rätte gångsbalken och konkurslagen (1987:672) om skyl­
dighet att ställa säkerhet för att få till stånd kvarstad eller annan liknande

åtgärd gäller inte i fråga om den som beviljats allmän rättshjälp. I såda na
fall svarar staten för den skada som kan tillfogas motparten genom åtg är­
den.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om verkställighet

enligt 3 kap. 8 eller 9 § utsökningsbalken, om allmän rä ttshjälp beviljats i

verkställighetsärendet.

Föranleder statens ansvar enligt denna paragraf utgift för s taten, anses

utgiften som kostnad för rättshjälpen.

^

Il § Den r ättssökande skall bidra till de kostnader för allmän rätt shjälp

som avses i 9 och 10 §§ genom att betala rättshjälpsavgift och tilläggsavgift
enligt vad som sägs i 12�15 §§.

Regeringen e ller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer

grundbelopp för rättshjälpsavgiften och meddelar närmare föreskrifter för

beräkning av det belopp vartill rättshjälpsavgiften högst kan uppgå (maxi^

mibeloppet).

12 § �verstiger ej den rättssökandes beräknade årsinkomst ett belo|){3

som motsvarar två gånger det basbelopp som anges i 6 § första stycket\

utgör maximibeloppet för rättshjälpsavgiften grundbeloppet. Maximibe­

loppet får sättas ned om det finns särskilda skäl.

'

�r inkomsten högre än som anges i första stycket, utgör maximibeloppet

för rättshjälpsavgiften grundbeloppet ökat med

två procent av den del av inkomsten som överstiger två men ej tre

gånger basbeloppet,

4

fyra procent av den del av inkomsten som överstiger tre men ej

gånger basbeloppet,

(

.4:

Senaste lydelse 1987:450.

' Senaste lydelse 1987:682.

'^1

/

¬

background image

sex procent av den del av inkomsten som överstiger fyra men ej fem

SFS 1988:213

gånger basbeloppet,

åtta procent av den del av inkomsten som överstiger fem men e j sex

gånger basbeloppet,

tolv procent av den del av inkomsten som överstiger sex gånger basbe­

loppet.

Vid tillämpning av andra stycket iakttas att inkomsten avrundas till

närmast lägre tusental kronor och maximibeloppet för rättshjälpsavgiften
till närmast lägre tiotal kronor.

13 § Bidrar den rättssökande till underhållet av make, tidigare make,

sambo eller eget barn, skall inko mstgränserna enligt 12 § första och andra

styckena för var och en till vilkens underhåll han sålunda bidrar höjas med
ett belopp som motsvarar hälften av det basbelopp som anges i 6 § första

stycket. Med eget barn jämställs härvid annans barn som den r ättssökande
är underhållsskyldig mot enligt 7 kap. 5 § föräldrabalken.

�r den rättssökandes betalningsförmåga väsentligt ökad på grund av

förmögenhetsinnehav eller annan särskild omständighet eller väsentligt

nedsatt på grund av skuldsättning eller annan särskild omständighet, skall

den beräknade årsinkomsten jämkas på det sät t att skäligt belopp tillägges
eller fråndrages.

14 a § Om den ersättning som skall tillerkännas biträde för arbete enligt

22 § öve rstiger et t belopp som motsvarar en femtedel av det basbelopp

som anges i 6 § första stycket eller rättshjälpsavgiften, om denna är högre
än det beloppet, skall den rättssökande utöver rättshjälpsavgiften betala en

tilläggsavgift om tio procent av den överskjutande delen av ersättningen,

dock högst ett belopp som motsvarar det dubbla maximibeloppet. Det

belopp som skall betalas avrundas till närmast lägre tiotal k ronor.

15 § I samband med a tt allmän rättshjälp beviljas, fastställs det för sö­

kanden gällande maximibeloppet och det belopp vartill tilläggsavgiften

rj! högst kan uppgå.

Undergår inkomst eller sådant förhållande som avses i 13 eller 14 §

tiöfejC väsentlig förändring innan rättshjälpsärendet avslutats, skall maximibelop­

pet jämkas efter vad som är skäligt, dock ej under vad som redan b etalats i
rättshjälpsavgift. Jämkning skall också ske, om väsentlig felbedömning

gjorts, när maximibeloppet tidigare bestäm des, eller om oriktiga uppgifter

legat till grund för beslutet.

Fråga om jämkning upptages endast om särskild anledning därtill fram­

kommit.

När maximibeloppet jämkas, skall även det belopp vartill tilläggsavgif­

ten högst kan uppgå jämkas i motsvarande mån.

19 § ® Beviljas allmän rätt shjälp, betalas därefter uppkommande kostna­

der enligt 9 och 10 §§ av allmänna medel. Av allmänna medel betalas även

biträdesersättning för tiden efter det att ansökan om rä ttshjälp kommit in
till de n myndighet som har att besluta om allmän rättshjälp. Detsamma

® Senaste lydelse 1987:806.

^^9

¬

background image

SFS 1988:213

gäller biträdeskostnad som uppkommit före ansökningen hos myndighet
eller, i fall som avses i 16 §, före beslutet om rättshjälp, om arbetet har

varit av mindre omfattning eller brådskande art och ansökningen har gjorts

eller beslutet om rättshjälp har fattats utan väsentligt dröjsmål eller om det
annars finns synnerliga skäl för det.

Vad som har sagts nu om ersättning till bit räde gäller även i fråga om

ersättning till bodelningsförrättare.

I fråga om ersättning som avses i 9 § andra stycket 6 skall rätten, i stället

för att enligt 18 kap. 13 § rättegångsbalken ålägga den som beviljats allmän

rättshjälp betalningsskyldighet, förklara att ersättningen utgör en kostnad

för rättshjälpen.

20

Beviljas allmän rättshjälp enligt 16 §, blir den som beslutat härom

biträde till den rättssökande. I annat fall far biträde förordnas på sökan­

dens begäran, om han inte kan ta till vara sin rätt själv och inte heller är

berättigad att få behövligt bistånd av någon annan.

I sådan angelägenhet där tingsrätt skall bestå av en lagfaren domare

enligt 1 kap. 3 a § rättegångsbalken får biträde förordnas endast om sär­
skilda skäl föreligger med hänsyn till sö kandens personliga förhållanden
eller sakens beskaffenhet. I ärende om bodelning, som inte avser klander,

f^ biträde inte förordnas.

När biträde kan förordnas enligt 10 kap. 13 § föräldrabalken, förordnas

ej biträde enligt denna lag.

600

21 § Till biträde förordnas advokat, biträdande jurist på advokatbyrå
eller annan som är lämplig för uppdraget. Har sökanden själv föreslagit

någon som är lämplig, skall denne förordnas, om ej hans anlitande skulle

medföra avsevärt ökade kostnader eller i övrigt särskilda skäl föranleder

annat. Biträde får entledigas om skäl föreligger därtill.

Byte av biträde far ske bara efter särskilt tillstånd. Sådant tillstånd far

lämnas om djupgående motsättningar uppstått mellan biträdet och dén
rättssökande eller om eljest särskilda skäl föreligger. Om ett biträde tidiga­
re har entledigats på begäran av den rättssökande, får nytt biträde förord­
nas endast om förutsättningar för biträdesbyte förelåg.

Ett biträde far sätta advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå i sitt

ställe (substitution), om det inte medför en beaktansvärd ökning av kostna­

derna. I övrigt far substitution äga rum bara efter särskilt tillstånd.

�r den rättsliga angelägenheten anhängig vid domstol, ankommer det på

domstolen att besluta om förordnande och entledigande samt om särskilt

tillstånd till byte och substitution. I annat fall beslutar rättshjälpsnämnden i

dessa frågor.

22 §'^ Biträde, bodelningsförrättare och medlare har rätt till skälig er­
sättning för arbete, tidspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Vid

bedömningen av vad som är skäligt arvode skall uppdragets art och omfatt­
ning beaktas. Hänsyn skall också tas till andra omständigheter av betydeh.

se, såsom den skicklighet och den omsorg som uppdraget har utförts mod'
samt den tid som har lagts ned på uppdraget. Regeringen eller, efter

Senaste lydelse 1987:7 49.

'"Senaste lydelse 1987:806.

¬

Viktiga lagar inom processrätt

Viktiga lagar inom processrätt

JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.

Populära lagar

Populära lagar

Rättegångsbalken