Lag
SFS 1989:360
om ändring i rättshjälpslagen (1972:429);
utkom från trycket
den 8 juni 1989
Utfärdad den I juni 1989.
Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om rättshjälpslagen
(1972:429)2
dels att 5 a och 29 §§ skall upphöra att gälla,
delsM i 18, 21, 22, 25, 34, 43, 45 och 47 §§ ordet "rättshjälpsnämnd" i
olika böjningsformer skall bytas ut mot "rättshjälpsmyndighet" i motsva
rande form,
delsaii 3, 4, 5, 8, 28, 30, 31, 32, 33 och 49 §§ samt rubrikerna närmast
före 31 och 33 §§ skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 27 § skall lyda "Betalning och fastställan
de av rättshjälpsavgift och tilläggsavgift, avräkning med den rättssökande,
biträde och bodelningsförrättare",
dels att i lage n skall infö ras fem nya paragrafer, 8 a, 31 b, 31 c, 33 a och
33 b §§, av följande lydelse.
3 § För handläggning av vissa ärenden om rättshjälp finns en rättshjälps
myndighet.
4 §2 För prövning av överklaganden i vissa fall enligt denna lag finns en
rältshjälpsnämnd. Den består av en ordförande, som skall vara eller ha
varit ordinarie domare, samt fyra andra ledamöter. Av dessa skall två vara
advokater, varav en anställd på allmän advokatbyrå och en enskilt verk
sam. Samtliga ledamöter skall vara svenska medborgare och får inte vara
underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter för viss tid. För
ordförande skall finnas en el ler flera ersättare. Bestämmelserna om ordfö
rande äger m otsvarande tillämpning på ersättare. I övrig t får regeringen
utse erforderligt antal ersättare.
5 §'' Rättshjälpsnämnden är beslutför med ordföranden och minst två
andra le damöter, av vilka en inte är advokat. Vid avgörande av ärende,
I Prop. 1988/89: 117. JuU 19. rskr. 259,
" Lagen omtryckt 1983: 487. Senaste lydelse av 5 a § 1988: 1295.
'Senaste lydelse 1988:1295.
^� ndringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs.
471
¬
SFS 1989:360
som är av principiell betydelse eller annars är av särskild vikt, skall dock
samtliga ledamöter delta.
Rättegångsbalkens regler om o mröstning i tvistemål äger motsvarande
tillämpning när ärende avgöres av rättshjälpsnämnd. Ordföranden skall
dock säga sin mening först.
8
Allmän rättshjälp får ej beviljas
1. i angelägenhet som skall prövas eller på a nnat sätt behandlas utom
riket, om ej den rättssökande är bosatt här och särskilda skäl foreligger for
rättshjälp,
2. utlänningar som varken är eller tidigare varit bosatta här, om det inte
finns särskilda skäl för rättshjälp,
3. den som är eller har varit näringsidkare i angelägenhet som har
uppkommit i hans näringsverksamhet, om det inte finns skäl f�r rättshjälp
med hänsyn till v erksamhetens art och begränsade omfattning, hans eko
nomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt,
4. i fråga om an språk som överlåtits till den rättssökande, om överlåtel
sen kan an tagas ha ägt rum i syfte att åstadkomma fördel vid prövning av
begäran om rättshjälp,
5. för upprättande av självdeklaration,
6. för upprättande av äktenskapsförord, testamente eller gåvohandling,
7. i angelägenhet rörande bodelning, om det inte med hänsyn till boets
beskaffenhet och m akamas eller sambornas personliga förhållanden finns
särskilda skäl f�r rättshjälp,
8. om frågan om rättshjälp kan anstå till dess en annan rättslig angelä
genhet, vari anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund, har av
gjorts slutligt,
9. ägaren eller tidigare ägare av en fastighet eller en byggnad i angelägen
het som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft
rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar
angelägenheten och något a nnat inte följer av andra stycket,
10. i angelägenhet rörande trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen
(1975:1410) eller rörande skadestånd som kan betalas från en föreliggande
ansvarsförsäkring; dock f^r rättshjälp beviljas den skadelidande om ange
lägenheten är anhängig vid do mstol eller rör enbart annan skada än per
sonskada,
11. den som ej har befogat intresse av att få sin sak behandlad.
I fall som avses i första stycket 9 f år rättshjälp beviljas när den rättssö
kandes egna kostnader i angelägenheten har uppgått till minst tre gånger
det basbelopp som anges i 6 § första stycket. Därvid beaktas endast kostna
der av sådant slag som kan antas komma att betalas från den rättssökandes
rättsskydd eller, om något sådant inte finns, kostnader som avses i 9 §
andra stycket.
I fråga om visst slag av ärenden som är talrikt förekommande och
normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen fö rordna att allmän rätts
hjälp ej skall beviljas.
Under förutsättning av ömsesidighet kan regeringen f�rordna att med-
>6»,
⬢%ifi
472
' Senaste lydelse 1988: 213.
/'
¬
borgare i en viss främmande stat och den som, utan att vara medborgare i
SFS 1989:360
den staten, är bosatt där skall vara likställd med svensk medborgare i fråga
om allmän rättshjälp.
8 a § Vid prövn ingen av en ansökan om allmän rättshjälp i angelägenhet
som rör ersättning tillcn patient för behandlingsskada eller läkemedelsska
da skall särskild hänsyn ta s till den rättssökandes personliga förhållanden.
28 § Rättshjälpsmyndigheten skall fastställa den rättssökandes rätts
hjälpsavgift och tilläggsavgift, så snart kostnaderna för rättshjälpen är
slutligt b estämda. Skulle ytterligare kostnader visa sig sedan avgiften fast
ställts, får dock ny avgift faststäl las.
30
Avräkning görs av rättshjälpsmyndigheten. Avräkning med den
rättssökande sker så snart rättshjälpsavgiften och tilläggsavgiften har fast
ställts. Avräkning med biträde eller bodelningsförrättare görs när ersätt
ning till denne har fastställts.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med
delar närmare föreskrifter om avrä kningen.
I Ersättningsskyldighet för rättshjälpskostnader
31
Bestämmelser i lag om ansvar för motparts kostnader i rättegång
eller annat motsvarande förfarande gäller även i fråga om motpartens
rättshjälpskostnader. Ersättning för ränta skall dock inte betalas.
Den som är ersättningsskyldig för rättshjälpskostnader skall till den
rättssökande betala ett belopp som motsvarar dennes rättshjälpsavgift och
tilläggsavgift. �&terstoden skall betalas till staten. Om den ersättningsskyl
dige har ålagts att ersätta endast en del av rättshjälpskostnadema, skall han
betala ersättningen till den rättssökande och till staten med motsvarande
fördelning.
Om r ättshjälp har beviljats i ett ärende angående verkställighet enligt
utsökningsbalken, skall sådan särskild avgift enligt förordningen
(1981:1185) om utsökningsavgifter som har tagits ut av motparten förde
las enligt bestämmelserna i andra stycket.
31 b § Om rätten dömer till äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan
av makar och endas t den ena maken har rättshjälp, är den andra maken
skyldig att betala hälften av rättshjälpskostnadema till staten. Han är dock
inte skyldig att betala mer än vad som motsvarar det maximibelopp för
rättshjälpsavgift som skulle ha gällt för honom om han haft allmän rätts
hjälp.
Ersättningsskyldighet enligt första stycket föreligger inte om beloppet
understiger en viss av regeringen fastställd gräns, om den make som inte
har rättshjälp haft kostnader för eget ombud som överstiger avgiften för en
timmes rådgivning enligt denna lag eller om det annars är oskäligt med
hänsyn till omständigheterna.
'Senaste lydelse 1988:213.
Senaste lydelse 1988:213.
473
¬
\
SFS 1989:360
Om en bodelningsförrättare har förordnats i ett ärende där endast den
ena maken eller sambon har rättshjälp, är den andra maken eller sambon
skyldig att enligt de grunder som anges i första och andra styckena betala
kostnaderna för bodelningsförättaren och för utredning som denne har
beslutat om.
31 c § Om den rättssökande genom vårdslöshet eller försummelse har
orsakat ökade kostnader för rättshjälpen, skall han ersätta staten dessa
kostnader oavsett hur ansvaret för rättshjälpskostnadema i övrigt skall
fördelas. Motsvarande gäller den rättssökandes ställföreträdare.
32 §® Om summan av rättshjälpsavgiften, tilläggsavgiften och den ersätt
ning som medpart eller annan har ålagts att betala med stöd av 31 a eller
31 b §§ överstiger rättshjälpskostnaderna, skall den rättssökande få tillba
ka den överskjutande delen av staten.
Om ersättning enligt 22 § till biträde eller bodelningsförrättare har fast
ställts till ett lägre belopp än summan av rättshjälpsavgiften och tilläggsav
giften, svarar denne mot staten, inom ramen för mellanskillnaden, för de
rättshjälpskostnader som överstiger ersättningen.
I Förfarandet då ersättningsskyldighet för rättshjälpskostnader fastställs
33 § I samband med att handläggningen avslutas i ett mål eller ärende i
vilket part har allmän rättshjälp skall beslut meddelas om vilket belopp
som skall betalas enligt 31 § första stycket och 31 a� c§§. Om beslutet
meddelas av annan än domstol eller rättshjälpsmyndigheten, skall betal
ningsskyldigheten bestämmas till att avse kostnaderna i deras helhet eller
viss kvotdel utan att ett bestämt belopp anges.
När en borgenär har beviljats allmän rättshjälp i en angelägenhet som
rör försättande i konkur s, skall beslut om ersättningsskyldighet meddelas
senast i samband med att utdelningen fastställs.
33 a § Beslut enligt 28 §, 31 § andra och tredje styckena samt 32 § får
fattas av rättshjälpsmyndigheten genom automatisk databehandling av
uppgifter i ett av myndigheten fört register över rättshjälpskostnader.
33 b § Beslut om ersättningsskyldighet för rättshjälpskostnader enligt
31 § andra och tredje styckena och 31 b § tredje stycket får verkställas
enligt bestämm elserna i utsökningsbalke n.
49
1 fråga om talan mot domstols beslut enligt denna lag tillämpas,
utom i fall som avses i andr a stycket, vad som i allmänhet gäller om talan
mot beslut av domstolen.
Hovrättens beslut i en överklagad fråga a ngående ersättning till biträde
får inte överklagas. Hovrätten får dock tillåta att beslutet överklagas, om
det finns särskilda skäl för en prövning om tillstånd skall ges enligt 54 kap.
10 § första stycket 1 rättegångsbalken.
474
Senaste lydelse 1988:213.
''Senaste lydelse 1989:357.
¬
y^.
Beslut enlig t denna lag av rättsh jälpsmyndigheten eller annan förvalt-
SFS 1989:360
ningsmyndighet som ej omfattas av första stycket överklagas hos rätts
hjälpsnämnden. Beslut av utskrivningsnämnd överklagas dock hos psy
kiatriska nämnden.
Beslut av advokat eller biträdande jurist på allmän advokatbyrå får inte
överklagas.
Rättshjälpsnämndens och psykiatriska nämndens beslut enligt denna lag
får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft , i frå ga om 8 oc h 8 a §§ den 1 juli 1989 , och i
övrigt den dag regeringen bestämmer.
På regeringens vägnar
LAILA FREIVALDS
Lars Eklycke
(Justitiedepartementet)
¬