SFS 2018:1954 Lag om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande

Processrätt

Start / Processrätt / Lag (1999:116) om skiljeförfarande / SFS 2018:1954 Lag om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande

SFS2018-1954.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i lagen (1999:116) om skiljef�rfarande Utf�rdad den 29 november 2018 Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1999:116) om skiljef�rfarande dels att 2, 8, 14, 16, 22, 27, 31, 34, 36, 41, 43, 44, 4648, 50, 52 och 54 �� och rubriken n�rmast f�re 43 � ska ha f�ljande lydelse, dels att det ska inf�ras fyra nya paragrafer, 4 a, 23 a, 27 a och 45 a ��, av f�ljande lydelse. 2 � Skiljem�nnen f�r pr�va sin egen beh�righet att avg�ra tvisten. Om skiljem�nnen i ett beslut har funnit att de �r beh�riga att avg�ra tvisten, f�r den part som �r missn�jd med beslutet beg�ra att fr�gan pr�vas av hovr�tten. Talan ska v�ckas senast trettio dagar fr�n det att parten fick del av beslutet. Skiljem�nnen f�r forts�tta skiljef�rfarandet i avvaktan p� dom- stolens avg�rande. I fr�ga om talan mot en skiljedom som innefattar ett avg�rande om be- h�righeten g�ller 34 och 36 ��. 4 a � En domstol f�r inte mot en parts bestridande pr�va en talan om skiljem�nnens beh�righet i ett visst skiljef�rfarande p� annat s�tt �n som anges i 2 �, om talan har v�ckts sedan skiljef�rfarandet inletts. F�rsta stycket g�ller inte i m�l mellan en konsument och en n�ringsidkare, om konsumenten f�r talan om att ett skiljeavtal har gjorts g�llande mot honom eller henne i strid med 6 �. 8 � En skiljeman ska vara opartisk och oberoende. En skiljeman ska p� yrkande av en part skiljas fr�n sitt uppdrag, om det finns n�gon omst�ndighet som kan rubba f�rtroendet f�r skiljemannens opartiskhet eller oberoende. En s�dan omst�ndighet ska alltid anses f�re- ligga 1. om skiljemannen sj�lv eller n�gon n�rst�ende till skiljemannen �r part eller annars kan v�nta beaktansv�rd nytta eller skada av tvistens utg�ng, 2. om skiljemannen eller n�gon n�rst�ende till skiljemannen �r ledamot av styrelsen f�r ett bolag eller n�gon annan sammanslutning som �r part eller annars �r st�llf�retr�dare f�r en part eller f�r n�gon annan som kan v�nta beaktansv�rd nytta eller skada av tvistens utg�ng, 3. om skiljemannen som sakkunnig eller annars har tagit st�llning i tvisten eller hj�lpt en part att f�rbereda eller utf�ra sin talan i tvisten, eller 4. om skiljemannen har mottagit eller f�rbeh�llit sig ers�ttning i strid med 39 � andra stycket. 1 Prop. 2017/18:257, bet. 2018/19:JuU6, rskr. 2018/19:41. SFS 2018:1954 Publicerad den 4 december 2018 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 14 � Om parterna var f�r sig ska v�lja skiljeman och den ena parten i en beg�ran om skiljedom enligt 19 � har underr�ttat motparten om sitt val av skiljeman, �r motparten skyldig att inom trettio dagar fr�n mottagandet av underr�ttelsen skriftligen underr�tta den f�rsta parten om sitt val av skilje- man. En part som p� detta s�tt har underr�ttat motparten om sitt val av skiljeman f�r inte �terkalla valet utan motpartens samtycke. Om motparten l�ter bli att utse skiljeman inom den angivna tiden, ska tingsr�tten p� ans�kan av den f�rsta parten utse skiljeman. Om ett skiljef�rfarande har p�kallats mot flera motparter och dessa inte kan enas om valet av skiljeman, ska tingsr�tten p� ans�kan av en motpart, inom den frist som anges i f�rsta stycket, utse skiljem�n f�r alla parter och samtidigt skilja en redan utsedd skiljeman fr�n uppdraget. 16 � Om en skiljeman avg�r eller skiljs fr�n uppdraget p� grund av omst�ndigheter som f�rel�g n�r skiljemannen uts�gs, ska tingsr�tten p� ans�kan av en part utse en ny skiljeman. Om skiljemannen uts�gs av en part ska tingsr�tten, om inte s�rskilda sk�l talar emot det, utse den person som parten f�resl�r till ny skiljeman. Om skiljemannen inte kan fullg�ra uppdraget p� grund av omst�ndigheter som har uppkommit efter valet, ska i st�llet den som ursprungligen haft att g�ra valet utse en ny skiljeman. Vid detta val till�mpas 14 � f�rsta och andra styckena och 15 �. Tiden f�r att utse en ny skiljeman �r �ven f�r den part som har beg�rt skiljedomen trettio dagar och r�knas f�r alla fr�n det att den som ska utse skiljemannen har f�tt k�nnedom om det. 22 � Parterna best�mmer vilken ort i Sverige som ska vara skiljef�r- farandets s�te. Om parterna inte har gjort detta, ska skiljem�nnen best�mma s�tet. Skiljem�nnen f�r h�lla sammantr�de p� en annan ort i Sverige eller utomlands, om inte parterna har best�mt n�got annat. 23 a � Ett skiljef�rfarande f�r sammanl�ggas med ett annat skiljef�r- farande om parterna samtycker till det, det �r till f�rdel f�r handl�ggningen och samma skiljem�n har utsetts i b�da f�rfarandena. Om det finns sk�l f�r det, f�r skiljef�rfarandena s�rskiljas. 27 � De fr�gor som har l�mnats till skiljem�nnen avg�rs genom skiljedom. Om skiljem�nnen avslutar skiljef�rfarandet utan att avg�ra dessa fr�gor, ska det ocks� g�ras genom skiljedom, utom i fall som avses i tredje stycket. Om parterna f�rliks f�r skiljem�nnen p� deras beg�ran stadf�sta f�rlik- ningen i en skiljedom. Andra avg�randen, som inte tas in i en skiljedom, betecknas beslut. �ven ett avg�rande om avskrivning av ett skiljef�rfarande betecknas beslut. F�r ett s�dant beslut g�ller dock i till�mpliga delar vad som f�reskrivs om skilje- dom i denna lag. Skiljem�nnens uppdrag anses slutf�rt n�r de har meddelat slutlig skilje- dom, om inte n�got annat f�ljer av 32 eller 35 �. 27 a � Tvisten ska avg�ras med till�mpning av den lag eller det regelverk som parterna har kommit �verens om. Om inte annat framg�r av parternas �verenskommelse, ska en �verenskommelse om att ett visst lands lag ska till�mpas anses inneb�ra en h�nvisning till det landets materiella r�tt och inte till landets lagvalsregler. 2018:1954 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS Om parterna inte har tr�ffat en �verenskommelse enligt f�rsta stycket, ska skiljem�nnen best�mma vilken lag som ska till�mpas. Skiljem�nnen f�r grunda skiljedomen p� sk�lighet och billighet endast om parterna har best�mt det. 31 � En skiljedom ska vara skriftlig och undertecknas av skiljem�nnen. Det �r tillr�ckligt att domen �r undertecknad av flertalet skiljem�n om orsaken till att inte samtliga skiljem�n har undertecknat den �r angiven i skiljedomen. Parterna f�r best�mma att skiljen�mndens ordf�rande ensam undertecknar skiljedomen. I skiljedomen ska dagen d� den meddelas och skiljef�rfarandets s�te anges. Skiljedomen ska genast l�mnas eller s�ndas till parterna. 34 � En skiljedom som inte kan angripas enligt 36 � ska efter klander helt eller delvis upph�vas p� talan av en part 1. om den inte omfattas av ett giltigt skiljeavtal mellan parterna, 2. om skiljem�nnen har meddelat dom efter utg�ngen av den tid som parterna best�mt, 3. om skiljem�nnen har �verskridit sitt uppdrag p� ett s�tt som sannolikt har inverkat p� utg�ngen, 4. om skiljef�rfarande enligt 47 � inte borde ha �gt rum i Sverige, 5. om en skiljeman har utsetts i strid med parternas �verenskommelse eller denna lag, 6. om en skiljeman p� grund av n�gon omst�ndighet som anges i 7 eller 8 � har varit obeh�rig, eller 7. om det annars, utan partens v�llande, har f�rekommit n�got fel i hand- l�ggningen som sannolikt har inverkat p� utg�ngen. En part har inte r�tt att �beropa en omst�ndighet som parten genom att delta i f�rfarandet utan inv�ndning eller p� annat s�tt f�r anses ha avst�tt fr�n att g�ra g�llande. Enbart genom att en part har utsett skiljeman ska parten inte anses ha godtagit skiljem�nnens beh�righet att avg�ra den h�nskjutna fr�gan. Att en part kan ha f�rlorat r�tten enligt f�rsta stycket 6 att �beropa en omst�ndighet som anges i 8 � f�ljer av 10 och 11 ��. Talan ska v�ckas inom tv� m�nader fr�n den dag d� parten fick del av skiljedomen eller, om en r�ttelse, komplettering eller tolkning enligt 32 � har gjorts, inom tv� m�nader fr�n den dag d� parten fick del av skiljedomen i dess slutliga lydelse. En part f�r efter fristens utg�ng inte �beropa en ny klandergrund till st�d f�r sin talan. 36 � En skiljedom som inneb�r att skiljem�nnen har avslutat f�rfarandet utan att pr�va de fr�gor som l�mnats till avg�rande av dem f�r helt eller delvis �ndras p� talan av en part. Talan ska v�ckas inom tv� m�nader fr�n den dag d� parten fick del av domen eller, om en r�ttelse, komplettering eller tolkning enligt 32 � har gjorts, inom tv� m�nader fr�n den dag d� parten fick del av skiljedomen i dess slutliga lydelse. Skiljedomen ska inneh�lla en tydlig h�nvisning om vad en part som vill angripa domen ska g�ra. En talan enligt f�rsta stycket som enbart r�r en fr�ga som avses i 42 � �r till�ten om skiljedomen inneb�r att skiljem�nnen har ansett sig vara obeh�riga att pr�va tvisten. Om avg�randet inneb�r n�got annat, f�r en part som vill angripa beslutet klandra avg�randet enligt best�mmelserna i 34 �. 2018:1954 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 41 � En part eller en skiljeman f�r ans�ka hos tingsr�tten om �ndring av skiljedomen n�r det g�ller ers�ttning till skiljem�nnen. Ans�kan ska ges in av en part inom tv� m�nader fr�n den dag d� parten fick del av domen och av en skiljeman inom samma tid fr�n skiljedomens meddelande. Om en r�ttelse, komplettering eller tolkning enligt 32 � har gjorts, ska ans�kan ges in av en part inom tv� m�nader fr�n den dag d� parten fick del av skilje- domen i dess slutliga lydelse, och av en skiljeman inom samma tid fr�n den dag d� skiljedomen fick sin slutliga lydelse. Skiljedomen ska inneh�lla en tydlig h�nvisning om vad en part som vill angripa domen i denna del ska g�ra. En ans�kan handl�ggs enligt lagen (1996:242) om domstols�renden. Ett beslut som inneb�r att ers�ttningen till en skiljeman s�tts ned g�ller �ven f�r den part som inte har ans�kt om �ndring. Forumfr�gor och talefrister m.m. 43 � En talan enligt 2 � andra stycket, 33, 34 eller 36 � tas upp av hovr�tten inom vars domkrets skiljef�rfarandet har eller har haft sitt s�te. Om skilje- f�rfarandets s�te inte �r best�mt eller inte �r angivet i skiljedomen, f�r talan v�ckas hos Svea hovr�tt. Hovr�ttens avg�rande f�r inte �verklagas. Hovr�tten f�r dock till�ta att avg�randet �verklagas, om det �r av vikt f�r ledning av r�ttstill�mpningen att �verklagandet pr�vas av H�gsta domstolen. Pr�vningstillst�nd kr�vs f�r att H�gsta domstolen ska pr�va hovr�ttens avg�rande. Detta g�ller dock inte vid �verklagande av ett beslut som inneb�r att hovr�tten har avvisat ett �ver- klagande av ett hovr�ttsavg�rande. En ans�kan enligt 41 � tas upp av tingsr�tten i den ort d�r skilje- f�rfarandet har haft sitt s�te. Om s�tet f�r skiljef�rfarandet inte �r angivet i skiljedomen, f�r ans�kan tas upp av Stockholms tingsr�tt. 44 � Ans�knings�renden om att utse en skiljeman eller att skilja en skiljeman fr�n uppdraget tas upp av tingsr�tten i den ort d�r n�gon av parterna har sin hemvist eller av tingsr�tten i den ort d�r skiljef�rfarandet har sitt s�te. Ans�kan f�r �ven tas upp av Stockholms tingsr�tt. Motparten ska om m�jligt ges tillf�lle att yttra sig innan ans�kan bifalls. Om ans�kan avser en skiljemans skiljande fr�n uppdraget, b�r �ven skiljemannen h�ras. En ans�kan om bevisupptagning enligt 26 � tas upp av den tingsr�tt som skiljem�nnen har best�mt. Om ett s�dant beslut saknas tas ans�kan upp av Stockholms tingsr�tt. Om tingsr�tten har bifallit en ans�kan om att utse en skiljeman eller att skilja en skiljeman fr�n uppdraget, f�r beslutet inte �verklagas. Inte heller annars f�r tingsr�ttens avg�rande enligt 10 � tredje stycket �verklagas. 45 a � I m�l enligt 2 � andra stycket, 33, 34 eller 36 � f�r hovr�tten p� beg�ran av en part ta upp muntlig bevisning p� engelska utan tolkning till svenska. F�rsta stycket g�ller �ven f�r r�tteg�ngen i H�gsta domstolen. 46 � Denna lag till�mpas p� skiljef�rfaranden med s�te i Sverige, �ven om tvisten har internationell anknytning. 47 � Ett skiljef�rfarande enligt denna lag f�r inledas i Sverige, om skilje- avtalet inneb�r att f�rfarandet ska ha sitt s�te i Sverige eller skiljem�nnen eller ett skiljedomsinstitut i enlighet med avtalet har best�mt att f�rfarandet ska ha sitt s�te i Sverige eller om motparten annars samtycker till det. 2018:1954 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS Ett skiljef�rfarande enligt denna lag f�r ocks� inledas i Sverige mot en part som har sin hemvist h�r eller annars skulle kunna s�kas i tvisten vid svensk domstol, om inte skiljeavtalet inneb�r att f�rfarandet ska ha sitt s�te utomlands. I andra fall f�r skiljef�rfaranden enligt denna lag inte �ga rum i Sverige. 48 � Om ett skiljeavtal har internationell anknytning ska den lag som parterna kommit �verens om till�mpas p� avtalet. Om parterna inte har tr�ffat n�gon s�dan �verenskommelse, till�mpas lagen i det land d�r f�r- farandet med st�d av parternas avtal har haft sitt s�te eller ska ha sitt s�te. F�rsta stycket till�mpas inte p� fr�gan om en part var beh�rig att ing� skiljeavtalet eller var beh�rigen f�retr�dd. 50 � Det som s�gs i 26 och 44 �� om bevisupptagning under skiljef�r- farande i Sverige g�ller �ven f�r skiljef�rfaranden som har sitt s�te utom- lands, om f�rfarandet grundar sig p� ett skiljeavtal och den fr�ga som l�mnats till skiljem�nnen enligt svensk lag f�r avg�ras av skiljem�n. 52 � En skiljedom som meddelas utomlands anses som utl�ndsk. Vid till�mpning av denna lag anses en skiljedom vara meddelad i det land d�r f�rfarandet har sitt s�te. 54 � En utl�ndsk skiljedom erk�nns och verkst�lls inte i Sverige, om den part som skiljedomen �beropas mot visar 1. att parterna enligt till�mplig lag saknade beh�righet att ing� skilje- avtalet eller inte var beh�rigen f�retr�dda eller att skiljeavtalet �r ogiltigt enligt den lag som enligt parternas �verenskommelse ska till�mpas eller, i avsaknad av varje anvisning i s�dant h�nseende, enligt lagen i det land d�r skiljedomen har meddelats, 2. att den part som skiljedomen �beropas mot inte i r�tt ordning har underr�ttats om tills�ttandet av skiljeman eller om skiljef�rfarandet, eller av n�gon annan orsak inte har kunnat utf�ra sin talan, 3. att skiljedomen behandlar en tvist som inte avsetts med eller omfattas av parternas beg�ran om skiljedom, eller att skiljedomen inneh�ller beslut i en fr�ga som faller utanf�r skiljeavtalet, dock ska, om beslut i en fr�ga som omfattas av uppdraget kan skiljas fr�n beslut som faller utanf�r uppdraget, den del av skiljedomen som omfattas av uppdraget erk�nnas och verkst�llas, 4. att skiljen�mndens tills�ttande eller dess sammans�ttning eller skilje- f�rfarandet strider mot vad parterna avtalat eller, om avtal om detta saknas, mot lagen i det land d�r f�rfarandet har haft sitt s�te, eller 5. att skiljedomen �nnu inte har blivit bindande f�r parterna eller att den har undanr�jts eller dess verkst�llighet har skjutits upp av en beh�rig myndighet i det land d�r den har meddelats eller enligt vars lag den har meddelats. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 mars 2019. 2. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande om skiljef�rfarandet har inletts f�re ikrafttr�dandet. Trots det till�mpas de nya best�mmelserna om a) till�mplig processordning i 41 � och m�jligheten att ta upp muntlig bevisning p� engelska i 45 a � i de m�l och �renden som inleds i domstol efter ikrafttr�dandet, och b) krav p� pr�vningstillst�nd i 43 � andra stycket f�r �verklaganden av avg�randen fr�n hovr�tten som meddelas efter ikrafttr�dandet. 2018:1954 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS P� regeringens v�gnar MORGAN JOHANSSON Linda Billung (Justitiedepartementet) 2018:1954 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag

om �ndring i lagen (1999:116) om skiljef�rfarande

Utf�rdad den 29 november 2018

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1999:116) om
skiljef�rfarande

dels att 2, 8, 14, 16, 22, 27, 31, 34, 36, 41, 43, 44, 4648, 50, 52 och 54 ��

och rubriken n�rmast f�re 43 � ska ha f�ljande lydelse,

dels att det ska inf�ras fyra nya paragrafer, 4 a, 23 a, 27 a och 45 a ��, av

f�ljande lydelse.

2 � Skiljem�nnen f�r pr�va sin egen beh�righet att avg�ra tvisten.

Om skiljem�nnen i ett beslut har funnit att de �r beh�riga att avg�ra

tvisten, f�r den part som �r missn�jd med beslutet beg�ra att fr�gan pr�vas
av hovr�tten. Talan ska v�ckas senast trettio dagar fr�n det att parten fick del
av beslutet. Skiljem�nnen f�r forts�tta skiljef�rfarandet i avvaktan p� dom-
stolens avg�rande.

I fr�ga om talan mot en skiljedom som innefattar ett avg�rande om be-

h�righeten g�ller 34 och 36 ��.

4 a � En domstol f�r inte mot en parts bestridande pr�va en talan om
skiljem�nnens beh�righet i ett visst skiljef�rfarande p� annat s�tt �n som
anges i 2 �, om talan har v�ckts sedan skiljef�rfarandet inletts.

F�rsta stycket g�ller inte i m�l mellan en konsument och en n�ringsidkare,

om konsumenten f�r talan om att ett skiljeavtal har gjorts g�llande mot
honom eller henne i strid med 6 �.

8 � En skiljeman ska vara opartisk och oberoende.

En skiljeman ska p� yrkande av en part skiljas fr�n sitt uppdrag, om det

finns n�gon omst�ndighet som kan rubba f�rtroendet f�r skiljemannens
opartiskhet eller oberoende. En s�dan omst�ndighet ska alltid anses f�re-
ligga

1. om skiljemannen sj�lv eller n�gon n�rst�ende till skiljemannen �r part

eller annars kan v�nta beaktansv�rd nytta eller skada av tvistens utg�ng,

2. om skiljemannen eller n�gon n�rst�ende till skiljemannen �r ledamot

av styrelsen f�r ett bolag eller n�gon annan sammanslutning som �r part eller
annars �r st�llf�retr�dare f�r en part eller f�r n�gon annan som kan v�nta
beaktansv�rd nytta eller skada av tvistens utg�ng,

3. om skiljemannen som sakkunnig eller annars har tagit st�llning i tvisten

eller hj�lpt en part att f�rbereda eller utf�ra sin talan i tvisten, eller

4. om skiljemannen har mottagit eller f�rbeh�llit sig ers�ttning i strid med

39 � andra stycket.

1 Prop. 2017/18:257, bet. 2018/19:JuU6, rskr. 2018/19:41.

SFS

2018:1954

Publicerad
den

4 december 2018

SFS

14 � Om parterna var f�r sig ska v�lja skiljeman och den ena parten i en
beg�ran om skiljedom enligt 19 � har underr�ttat motparten om sitt val av
skiljeman, �r motparten skyldig att inom trettio dagar fr�n mottagandet av
underr�ttelsen skriftligen underr�tta den f�rsta parten om sitt val av skilje-
man. En part som p� detta s�tt har underr�ttat motparten om sitt val av
skiljeman f�r inte �terkalla valet utan motpartens samtycke.

Om motparten l�ter bli att utse skiljeman inom den angivna tiden, ska

tingsr�tten p� ans�kan av den f�rsta parten utse skiljeman.

Om ett skiljef�rfarande har p�kallats mot flera motparter och dessa inte

kan enas om valet av skiljeman, ska tingsr�tten p� ans�kan av en motpart,
inom den frist som anges i f�rsta stycket, utse skiljem�n f�r alla parter och
samtidigt skilja en redan utsedd skiljeman fr�n uppdraget.

16 � Om en skiljeman avg�r eller skiljs fr�n uppdraget p� grund av
omst�ndigheter som f�rel�g n�r skiljemannen uts�gs, ska tingsr�tten p�
ans�kan av en part utse en ny skiljeman. Om skiljemannen uts�gs av en part
ska tingsr�tten, om inte s�rskilda sk�l talar emot det, utse den person som
parten f�resl�r till ny skiljeman.

Om skiljemannen inte kan fullg�ra uppdraget p� grund av omst�ndigheter

som har uppkommit efter valet, ska i st�llet den som ursprungligen haft att
g�ra valet utse en ny skiljeman. Vid detta val till�mpas 14 � f�rsta och andra
styckena och 15 �. Tiden f�r att utse en ny skiljeman �r �ven f�r den part
som har beg�rt skiljedomen trettio dagar och r�knas f�r alla fr�n det att den
som ska utse skiljemannen har f�tt k�nnedom om det.

22 � Parterna best�mmer vilken ort i Sverige som ska vara skiljef�r-
farandets s�te. Om parterna inte har gjort detta, ska skiljem�nnen best�mma
s�tet.

Skiljem�nnen f�r h�lla sammantr�de p� en annan ort i Sverige eller

utomlands, om inte parterna har best�mt n�got annat.

23 a � Ett skiljef�rfarande f�r sammanl�ggas med ett annat skiljef�r-
farande om parterna samtycker till det, det �r till f�rdel f�r handl�ggningen
och samma skiljem�n har utsetts i b�da f�rfarandena. Om det finns sk�l f�r
det, f�r skiljef�rfarandena s�rskiljas.

27 � De fr�gor som har l�mnats till skiljem�nnen avg�rs genom skiljedom.
Om skiljem�nnen avslutar skiljef�rfarandet utan att avg�ra dessa fr�gor, ska
det ocks� g�ras genom skiljedom, utom i fall som avses i tredje stycket.

Om parterna f�rliks f�r skiljem�nnen p� deras beg�ran stadf�sta f�rlik-

ningen i en skiljedom.

Andra avg�randen, som inte tas in i en skiljedom, betecknas beslut. �ven

ett avg�rande om avskrivning av ett skiljef�rfarande betecknas beslut. F�r
ett s�dant beslut g�ller dock i till�mpliga delar vad som f�reskrivs om skilje-
dom i denna lag.

Skiljem�nnens uppdrag anses slutf�rt n�r de har meddelat slutlig skilje-

dom, om inte n�got annat f�ljer av 32 eller 35 �.

27 a � Tvisten ska avg�ras med till�mpning av den lag eller det regelverk
som parterna har kommit �verens om. Om inte annat framg�r av parternas
�verenskommelse, ska en �verenskommelse om att ett visst lands lag ska
till�mpas anses inneb�ra en h�nvisning till det landets materiella r�tt och inte
till landets lagvalsregler.

2018:1954

SFS

Om parterna inte har tr�ffat en �verenskommelse enligt f�rsta stycket, ska

skiljem�nnen best�mma vilken lag som ska till�mpas.

Skiljem�nnen f�r grunda skiljedomen p� sk�lighet och billighet endast om

parterna har best�mt det.

31 � En skiljedom ska vara skriftlig och undertecknas av skiljem�nnen.
Det �r tillr�ckligt att domen �r undertecknad av flertalet skiljem�n om
orsaken till att inte samtliga skiljem�n har undertecknat den �r angiven i
skiljedomen. Parterna f�r best�mma att skiljen�mndens ordf�rande ensam
undertecknar skiljedomen.

I skiljedomen ska dagen d� den meddelas och skiljef�rfarandets s�te

anges.

Skiljedomen ska genast l�mnas eller s�ndas till parterna.

34 � En skiljedom som inte kan angripas enligt 36 � ska efter klander helt
eller delvis upph�vas p� talan av en part

1. om den inte omfattas av ett giltigt skiljeavtal mellan parterna,
2. om skiljem�nnen har meddelat dom efter utg�ngen av den tid som

parterna best�mt,

3. om skiljem�nnen har �verskridit sitt uppdrag p� ett s�tt som sannolikt

har inverkat p� utg�ngen,

4. om skiljef�rfarande enligt 47 � inte borde ha �gt rum i Sverige,
5. om en skiljeman har utsetts i strid med parternas �verenskommelse

eller denna lag,

6. om en skiljeman p� grund av n�gon omst�ndighet som anges i 7 eller

8 � har varit obeh�rig, eller

7. om det annars, utan partens v�llande, har f�rekommit n�got fel i hand-

l�ggningen som sannolikt har inverkat p� utg�ngen.

En part har inte r�tt att �beropa en omst�ndighet som parten genom att

delta i f�rfarandet utan inv�ndning eller p� annat s�tt f�r anses ha avst�tt fr�n
att g�ra g�llande. Enbart genom att en part har utsett skiljeman ska parten
inte anses ha godtagit skiljem�nnens beh�righet att avg�ra den h�nskjutna
fr�gan. Att en part kan ha f�rlorat r�tten enligt f�rsta stycket 6 att �beropa
en omst�ndighet som anges i 8 � f�ljer av 10 och 11 ��.

Talan ska v�ckas inom tv� m�nader fr�n den dag d� parten fick del av

skiljedomen eller, om en r�ttelse, komplettering eller tolkning enligt 32 �
har gjorts, inom tv� m�nader fr�n den dag d� parten fick del av skiljedomen
i dess slutliga lydelse. En part f�r efter fristens utg�ng inte �beropa en ny
klandergrund till st�d f�r sin talan.

36 � En skiljedom som inneb�r att skiljem�nnen har avslutat f�rfarandet
utan att pr�va de fr�gor som l�mnats till avg�rande av dem f�r helt eller
delvis �ndras p� talan av en part. Talan ska v�ckas inom tv� m�nader fr�n
den dag d� parten fick del av domen eller, om en r�ttelse, komplettering eller
tolkning enligt 32 � har gjorts, inom tv� m�nader fr�n den dag d� parten fick
del av skiljedomen i dess slutliga lydelse. Skiljedomen ska inneh�lla en
tydlig h�nvisning om vad en part som vill angripa domen ska g�ra.

En talan enligt f�rsta stycket som enbart r�r en fr�ga som avses i 42 � �r

till�ten om skiljedomen inneb�r att skiljem�nnen har ansett sig vara
obeh�riga att pr�va tvisten. Om avg�randet inneb�r n�got annat, f�r en part
som vill angripa beslutet klandra avg�randet enligt best�mmelserna i 34 �.

2018:1954

SFS

41 � En part eller en skiljeman f�r ans�ka hos tingsr�tten om �ndring av
skiljedomen n�r det g�ller ers�ttning till skiljem�nnen. Ans�kan ska ges in
av en part inom tv� m�nader fr�n den dag d� parten fick del av domen och
av en skiljeman inom samma tid fr�n skiljedomens meddelande. Om en
r�ttelse, komplettering eller tolkning enligt 32 � har gjorts, ska ans�kan ges
in av en part inom tv� m�nader fr�n den dag d� parten fick del av skilje-
domen i dess slutliga lydelse, och av en skiljeman inom samma tid fr�n den
dag d� skiljedomen fick sin slutliga lydelse. Skiljedomen ska inneh�lla en
tydlig h�nvisning om vad en part som vill angripa domen i denna del ska
g�ra. En ans�kan handl�ggs enligt lagen (1996:242) om domstols�renden.

Ett beslut som inneb�r att ers�ttningen till en skiljeman s�tts ned g�ller

�ven f�r den part som inte har ans�kt om �ndring.

Forumfr�gor och talefrister m.m.

43 � En talan enligt 2 � andra stycket, 33, 34 eller 36 � tas upp av hovr�tten
inom vars domkrets skiljef�rfarandet har eller har haft sitt s�te. Om skilje-
f�rfarandets s�te inte �r best�mt eller inte �r angivet i skiljedomen, f�r talan
v�ckas hos Svea hovr�tt.

Hovr�ttens avg�rande f�r inte �verklagas. Hovr�tten f�r dock till�ta att

avg�randet �verklagas, om det �r av vikt f�r ledning av r�ttstill�mpningen
att �verklagandet pr�vas av H�gsta domstolen. Pr�vningstillst�nd kr�vs f�r
att H�gsta domstolen ska pr�va hovr�ttens avg�rande. Detta g�ller dock inte
vid �verklagande av ett beslut som inneb�r att hovr�tten har avvisat ett �ver-
klagande av ett hovr�ttsavg�rande.

En ans�kan enligt 41 � tas upp av tingsr�tten i den ort d�r skilje-

f�rfarandet har haft sitt s�te. Om s�tet f�r skiljef�rfarandet inte �r angivet i
skiljedomen, f�r ans�kan tas upp av Stockholms tingsr�tt.

44 � Ans�knings�renden om att utse en skiljeman eller att skilja en
skiljeman fr�n uppdraget tas upp av tingsr�tten i den ort d�r n�gon av
parterna har sin hemvist eller av tingsr�tten i den ort d�r skiljef�rfarandet
har sitt s�te. Ans�kan f�r �ven tas upp av Stockholms tingsr�tt. Motparten
ska om m�jligt ges tillf�lle att yttra sig innan ans�kan bifalls. Om ans�kan
avser en skiljemans skiljande fr�n uppdraget, b�r �ven skiljemannen h�ras.

En ans�kan om bevisupptagning enligt 26 � tas upp av den tingsr�tt som

skiljem�nnen har best�mt. Om ett s�dant beslut saknas tas ans�kan upp av
Stockholms tingsr�tt.

Om tingsr�tten har bifallit en ans�kan om att utse en skiljeman eller att

skilja en skiljeman fr�n uppdraget, f�r beslutet inte �verklagas. Inte heller
annars f�r tingsr�ttens avg�rande enligt 10 � tredje stycket �verklagas.

45 a � I m�l enligt 2 � andra stycket, 33, 34 eller 36 � f�r hovr�tten p�
beg�ran av en part ta upp muntlig bevisning p� engelska utan tolkning till
svenska.

F�rsta stycket g�ller �ven f�r r�tteg�ngen i H�gsta domstolen.

46 � Denna lag till�mpas p� skiljef�rfaranden med s�te i Sverige, �ven om
tvisten har internationell anknytning.

47 � Ett skiljef�rfarande enligt denna lag f�r inledas i Sverige, om skilje-
avtalet inneb�r att f�rfarandet ska ha sitt s�te i Sverige eller skiljem�nnen
eller ett skiljedomsinstitut i enlighet med avtalet har best�mt att f�rfarandet
ska ha sitt s�te i Sverige eller om motparten annars samtycker till det.

2018:1954

SFS

Ett skiljef�rfarande enligt denna lag f�r ocks� inledas i Sverige mot en

part som har sin hemvist h�r eller annars skulle kunna s�kas i tvisten vid
svensk domstol, om inte skiljeavtalet inneb�r att f�rfarandet ska ha sitt s�te
utomlands.

I andra fall f�r skiljef�rfaranden enligt denna lag inte �ga rum i Sverige.

48 � Om ett skiljeavtal har internationell anknytning ska den lag som
parterna kommit �verens om till�mpas p� avtalet. Om parterna inte har
tr�ffat n�gon s�dan �verenskommelse, till�mpas lagen i det land d�r f�r-
farandet med st�d av parternas avtal har haft sitt s�te eller ska ha sitt s�te.

F�rsta stycket till�mpas inte p� fr�gan om en part var beh�rig att ing�

skiljeavtalet eller var beh�rigen f�retr�dd.

50 � Det som s�gs i 26 och 44 �� om bevisupptagning under skiljef�r-
farande i Sverige g�ller �ven f�r skiljef�rfaranden som har sitt s�te utom-
lands, om f�rfarandet grundar sig p� ett skiljeavtal och den fr�ga som
l�mnats till skiljem�nnen enligt svensk lag f�r avg�ras av skiljem�n.

52 � En skiljedom som meddelas utomlands anses som utl�ndsk.

Vid till�mpning av denna lag anses en skiljedom vara meddelad i det land

d�r f�rfarandet har sitt s�te.

54 � En utl�ndsk skiljedom erk�nns och verkst�lls inte i Sverige, om den
part som skiljedomen �beropas mot visar

1. att parterna enligt till�mplig lag saknade beh�righet att ing� skilje-

avtalet eller inte var beh�rigen f�retr�dda eller att skiljeavtalet �r ogiltigt
enligt den lag som enligt parternas �verenskommelse ska till�mpas eller, i
avsaknad av varje anvisning i s�dant h�nseende, enligt lagen i det land d�r
skiljedomen har meddelats,

2. att den part som skiljedomen �beropas mot inte i r�tt ordning har

underr�ttats om tills�ttandet av skiljeman eller om skiljef�rfarandet, eller av
n�gon annan orsak inte har kunnat utf�ra sin talan,

3. att skiljedomen behandlar en tvist som inte avsetts med eller omfattas

av parternas beg�ran om skiljedom, eller att skiljedomen inneh�ller beslut i
en fr�ga som faller utanf�r skiljeavtalet, dock ska, om beslut i en fr�ga som
omfattas av uppdraget kan skiljas fr�n beslut som faller utanf�r uppdraget,
den del av skiljedomen som omfattas av uppdraget erk�nnas och verkst�llas,

4. att skiljen�mndens tills�ttande eller dess sammans�ttning eller skilje-

f�rfarandet strider mot vad parterna avtalat eller, om avtal om detta saknas,
mot lagen i det land d�r f�rfarandet har haft sitt s�te, eller

5. att skiljedomen �nnu inte har blivit bindande f�r parterna eller att den

har undanr�jts eller dess verkst�llighet har skjutits upp av en beh�rig
myndighet i det land d�r den har meddelats eller enligt vars lag den har
meddelats.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 mars 2019.
2. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande om skiljef�rfarandet har inletts

f�re ikrafttr�dandet. Trots det till�mpas de nya best�mmelserna om

a) till�mplig processordning i 41 � och m�jligheten att ta upp muntlig

bevisning p� engelska i 45 a � i de m�l och �renden som inleds i domstol
efter ikrafttr�dandet, och

b) krav p� pr�vningstillst�nd i 43 � andra stycket f�r �verklaganden av

avg�randen fr�n hovr�tten som meddelas efter ikrafttr�dandet.

2018:1954

SFS

P� regeringens v�gnar

MORGAN JOHANSSON

Linda Billung

(Justitiedepartementet)

2018:1954

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2018:1954 Lag om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se