SFS 1999:116 Lag om skiljeförfarande

Start / Processrätt / Lag (1999:116) om skiljeförfarande / SFS 1999:116 Lag om skiljeförfarande

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om skiljef�rfarande; utf�rdad den 4 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. Skiljeavtalet 1 � Tvister i fr�gor som parterna kan tr�ffa f�rlikning om f�r genom avtal l�mnas till avg�rande av en eller flera skiljem�n. Ett s�dant avtal kan avse framtida tvister om ett r�ttsf�rh�llande som �r angivet i avtalet. Tvisten f�r avse f�rekomsten av en viss omst�ndighet. Parterna f�r l�ta skiljem�nnen komplettera avtal ut�ver vad som f�ljer av tolkning av avtal. Skiljem�n f�r pr�va konkurrensr�ttens civilr�ttsliga verkningar mellan parterna. 2 � Skiljem�nnen f�r pr�va sin egen beh�righet att avg�ra tvisten. Detta hindrar inte en domstol fr�n att p� beg�ran av en part pr�va fr�gan. Skilje- m�nnen f�r forts�tta skiljef�rfarandet i avvaktan p� domstolens avg�rande. �ven om skiljem�nnen i ett beslut under f�rfarandet funnit att de �r beh�- riga att avg�ra tvisten �r deras beslut inte bindande. I fr�ga om talan mot en skiljedom som innefattar ett avg�rande om beh�righeten g�ller best�mmel- serna i 34 och 36 ��. 3 � N�r giltigheten av ett skiljeavtal som utg�r en del av ett annat avtal skall bed�mas vid pr�vningen av skiljem�nnens beh�righet, skall skiljeavta- let anses som ett s�rskilt avtal. 4 � En domstol f�r inte mot en parts bestridande pr�va en fr�ga som enligt ett skiljeavtal skall pr�vas av skiljem�n. En inv�ndning om skiljeavtal skall framst�llas f�rsta g�ngen en part skall f�ra talan i saken vid r�tten. Inv�ndningar som framst�lls senare �r utan ver- kan om inte parten har haft laga f�rfall och framst�llt inv�ndningen s� snart f�rfallet upph�rde. En inv�ndning om skiljeavtal skall beaktas �ven om den part som g�r inv�ndningen l�tit en fr�ga som omfattas av skiljeavtalet pr�vas av kronofogdemyndighet i ett m�l om betalningsf�rel�ggande eller hand- r�ckning. 1 Prop. 1998/99:35, bet. 1998/99:JuU12, rskr. 1998/99:142. SFS 1999:116 Utkom fr�n trycket den 16 mars 1999 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 1999:116 Under tiden tvisten behandlas av skiljem�n eller innan dess f�r en domstol oberoende av skiljeavtalet meddela s�dana beslut om s�kerhets�tg�rder som domstolen enligt lag �r beh�rig att meddela. 5 � En part f�rlorar sin r�tt att �beropa skiljeavtalet som hinder f�r r�tte- g�ng, om parten 1. har bestritt en beg�ran om skiljedom, 2. l�ter bli att i r�tt tid utse skiljeman, eller 3. inte i r�tt tid st�ller sin andel av beg�rd s�kerhet f�r ers�ttningen till skiljem�nnen. 6 � R�r en tvist mellan en n�ringsidkare och en konsument en vara, en tj�nst eller n�gon annan nyttighet som tillhandah�llits f�r huvudsakligen en- skilt bruk, f�r ett skiljeavtal inte g�ras g�llande, om det tr�ffats innan tvisten uppstod. Dock g�ller s�dana avtal i hyres- eller arrendef�rh�llanden, om ge- nom dem en hyres- eller arrenden�mnd utsetts till skiljen�mnd och n�got an- nat inte f�ljer av best�mmelserna i 8 kap. 28 � eller 12 kap. 66 � jordabal- ken. F�rsta stycket g�ller inte om tvisten r�r avtal mellan f�rs�kringsgivare och f�rs�kringstagare om f�rs�kring som grundas p� kollektivavtal eller som grundas p� gruppavtal och handhas av f�retr�dare f�r gruppen. F�rsta stycket g�ller inte heller om annat f�ljer av Sveriges internationella f�rplik- telser. Skiljem�nnen 7 � Var och en som r�der �ver sig sj�lv och sin egendom kan vara skilje- man. 8 � En skiljeman skall vara opartisk. En skiljeman skall p� yrkande av en part skiljas fr�n sitt uppdrag, om det finns n�gon omst�ndighet som kan rubba f�rtroendet f�r skiljemannens opartiskhet. En s�dan omst�ndighet skall alltid anses f�religga 1. om skiljemannen sj�lv eller n�gon n�rst�ende till skiljemannen �r part eller annars kan v�nta beaktansv�rd nytta eller skada av tvistens utg�ng, 2. om skiljemannen eller n�gon n�rst�ende till skiljemannen �r ledamot av styrelsen f�r ett bolag eller n�gon annan sammanslutning som �r part eller annars �r st�llf�retr�dare f�r en part eller f�r n�gon annan som kan v�nta be- aktansv�rd nytta eller skada av tvistens utg�ng, 3. om skiljemannen som sakkunnig eller annars har tagit st�llning i tvisten eller hj�lpt en part att f�rbereda eller utf�ra sin talan i tvisten, eller 4. om skiljemannen har mottagit eller f�rbeh�llit sig ers�ttning i strid med 39 � andra stycket. 9 � Den som ombeds att �ta sig ett uppdrag som skiljeman skall genast uppge alla omst�ndigheter som enligt 7 eller 8 � kan t�nkas hindra den vid- talade fr�n att vara skiljeman. En skiljeman skall upplysa parterna och �v- riga skiljem�n om s�dana omst�ndigheter s� snart alla skiljem�n har utsetts och d�refter under skiljef�rfarandet s� snart skiljemannen har f�tt k�nnedom om n�gon ny omst�ndighet. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 1999:116 10 � Ett yrkande om att en skiljeman skall skiljas fr�n sitt uppdrag p� grund av en omst�ndighet som anges i 8 � skall framst�llas inom femton da- gar fr�n det att parten fick k�nnedom s�v�l om att skiljemannen har utsetts som om omst�ndigheten. Yrkandet pr�vas av skiljem�nnen, om parterna inte har best�mt att det skall pr�vas av n�gon annan. Bifalls yrkandet f�r beslutet inte angripas. En part som �r missn�jd med ett beslut genom vilket ett yrkande ogillats eller avvisats som f�r sent framst�llt, f�r hos tingsr�tten ans�ka om att skilje- mannen skall skiljas fr�n uppdraget. Ans�kan skall g�ras inom trettio dagar fr�n den dag d� parten fick del av beslutet. Skiljem�nnen f�r forts�tta skilje- f�rfarandet i avvaktan p� tingsr�ttens avg�rande. 11 � Parterna f�r best�mma att ett yrkande som anges i 10 � f�rsta stycket skall pr�vas slutligt av ett skiljedomsinstitut. 12 � Parterna f�r best�mma hur m�nga skiljem�nnen skall vara och hur de skall utses. Om parterna inte har best�mt n�got annat g�ller 1316 ��. Tingsr�tten skall utse skiljem�n �ven i andra fall �n som anges i 1417 ��, om parterna har best�mt det och n�gon av parterna ans�ker om det. 13 � Skiljem�nnen skall vara tre. Vardera parten v�ljer en skiljeman och de valda utser den tredje. 14 � Skall parterna var f�r sig v�lja skiljeman och har den ena parten i en beg�ran om skiljedom enligt 19 � underr�ttat motparten om sitt val av skilje- man, �r motparten skyldig att inom trettio dagar fr�n mottagandet av under- r�ttelsen skriftligen underr�tta den f�rsta parten om sitt val av skiljeman. En part som p� detta s�tt har underr�ttat motparten om sitt val av skilje- man f�r inte utan motpartens samtycke �terkalla valet. L�ter motparten bli att utse skiljeman inom den angivna tiden, skall tings- r�tten p� ans�kan av den f�rsta parten utse skiljeman. 15 � Skall en skiljeman utses av andra skiljem�n men l�ter de bli att g�ra det inom trettio dagar fr�n det att den sista av dem blev vald, skall tingsr�tten p� ans�kan av en part utse skiljemannen. Skall en skiljeman utses av n�gon annan �n en part eller skiljem�n, men g�rs inte det inom trettio dagar fr�n det att en part som �nskar att skiljeman utses uppmanat den som skall utse skiljeman att g�ra det, skall tingsr�tten p� ans�kan av en part utse skiljemannen. Detsamma g�ller, om en skiljeman skall utses av parterna gemensamt men de inte har enats inom trettio dagar fr�n det att fr�gan v�ckts genom att den ena parten mottagit en underr�ttelse fr�n motparten. 16 � Om en skiljeman avg�r eller skiljs fr�n uppdraget, skall tingsr�tten p� ans�kan av en part utse en ny skiljeman. Om skiljemannen inte kan fullg�ra uppdraget p� grund av omst�ndigheter som uppkommit efter valet, skall i st�llet den som ursprungligen haft att g�ra valet utse en ny skiljeman. Vid detta val till�mpas 14 och 15 ��. Tiden f�r att utse en ny skiljeman �r �ven </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 1999:116 f�r den part som beg�rt skiljedomen trettio dagar och r�knas f�r alla fr�n det att den som skall utse skiljemannen har f�tt k�nnedom om det. 17 � Har en skiljeman f�rsenat f�rfarandet skall tingsr�tten p� ans�kan av en part skilja skiljemannen fr�n uppdraget och utse en annan skiljeman. Par- terna f�r best�mma att en s�dan beg�ran i st�llet skall pr�vas slutligt av ett skiljedomsinstitut. 18 � N�r en part har ans�kt om att tingsr�tten skall utse en skiljeman enligt 12 � tredje stycket eller 1417 �� f�r domstolen endast om det �r uppenbart avsl� ans�kan p� den grunden att lagliga f�ruts�ttningar f�r skiljef�rfarande saknas. F�rfarandet 19 � Har parterna inte best�mt n�got annat inleds skiljef�rfarandet n�r en part tar emot en beg�ran om skiljedom enligt andra stycket. En beg�ran om skiljedom skall vara skriftlig och inneh�lla 1. en uttrycklig och villkorsl�s beg�ran om skiljedom, 2. uppgift om den fr�ga som omfattas av skiljeavtalet och som skiljem�n- nen skall pr�va, och 3. uppgift om partens val n�r parten skall utse skiljeman. 20 � �r skiljem�nnen flera skall en av dem utses till ordf�rande. Har par- terna eller skiljem�nnen inte best�mt annat, skall den skiljeman vara ordf�- rande som de andra skiljem�nnen eller, i deras st�lle, tingsr�tten har utsett. 21 � Skiljem�nnen skall handl�gga tvisten opartiskt, �ndam�lsenligt och snabbt. De skall d�rvid f�lja vad parterna har best�mt, om det inte finns n�- got hinder mot det. 22 � Parterna best�mmer platsen f�r f�rfarandet. Annars best�mmer skilje- m�nnen platsen f�r f�rfarandet. Skiljem�nnen f�r h�lla sammantr�de p� annan plats i Sverige eller utom- lands om inte parterna har best�mt n�got annat. 23 � Den part som beg�r skiljedom skall inom den tid som skiljem�nnen best�mmer ange sina yrkanden i den fr�ga som har uppgetts i beg�ran om skiljedom och de omst�ndigheter som parten �beropar till st�d f�r dem. Motparten skall d�refter inom den tid som skiljem�nnen best�mmer ange sin inst�llning till yrkandena och de omst�ndigheter som motparten �beropar till st�d f�r den. Den part som beg�r skiljedom f�r framst�lla nya yrkanden och motparten egna yrkanden, om yrkandena omfattas av skiljeavtalet och skiljem�nnen inte med h�nsyn till den tidpunkt d� de framst�lls eller andra omst�ndigheter anser det ol�mpligt att de pr�vas. Under samma f�ruts�ttningar f�r var och en av parterna under skiljef�rfarandet �ndra eller komplettera tidigare fram- st�llda yrkanden och �beropa nya omst�ndigheter till st�d f�r sin talan. F�rsta och andra styckena g�ller inte om parterna har best�mt n�got annat. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 1999:116 24 � Skiljem�nnen skall ge parterna tillf�lle att i all beh�vlig omfattning utf�ra sin talan skriftligt eller muntligt. Inf�r avg�randet av en till skiljem�n- nen �verl�mnad fr�ga skall muntlig f�rhandling h�llas, om en part beg�r det och parterna inte har best�mt n�got annat. En part skall ges m�jlighet att ta del av alla handlingar och allt annat ma- terial som r�r tvisten och som tillf�rs skiljem�nnen fr�n motparten eller n�- gon annan. Om en part utan giltigt sk�l uteblir fr�n en f�rhandling eller l�ter bli att i n�got annat h�nseende iaktta ett f�rel�ggande av skiljem�nnen, �r detta inte hinder mot att handl�ggningen forts�tter och att tvisten avg�rs p� det mate- rial som finns. 25 � Parterna skall svara f�r bevisningen. Skiljem�nnen f�r dock utse sak- kunniga, om inte b�da parterna mots�tter sig detta. Skiljem�nnen f�r avvisa erbjuden bevisning, om den uppenbart saknar be- tydelse i tvisten eller om det �r motiverat med h�nsyn till den tidpunkt d� be- visningen �beropas. Skiljem�nnen f�r inte ta upp ed eller sanningsf�rs�kran. De f�r inte heller f�rel�gga vite eller annars anv�nda tv�ngsmedel f�r att skaffa in beg�rd be- visning. Om inte parterna har �verenskommit n�got annat f�r skiljem�nnen p� be- g�ran av en part best�mma att motparten under f�rfarandets g�ng skall vidta en viss �tg�rd f�r att s�kerst�lla det anspr�k som skall pr�vas av skiljem�n- nen. Skiljem�nnen f�r f�reskriva att den part som beg�r �tg�rden skall st�lla sk�lig s�kerhet f�r den skada som kan tillfogas motparten genom �tg�rden. 26 � Om en part vill att ett vittne eller en sakkunnig skall h�ras under ed eller en part h�ras under sanningsf�rs�kran, f�r parten efter tillst�nd av skil- jem�nnen g�ra ans�kan om det hos tingsr�tten. Detsamma g�ller om en part vill att det skall f�rel�ggas en part eller n�gon annan att som bevis tillhanda- h�lla en skriftlig handling eller ett f�rem�l. Anser skiljem�nnen att �tg�rden �r befogad med h�nsyn till utredningen, skall de l�mna tillst�nd till ans�kan. Finns det lagliga f�ruts�ttningar f�r �tg�rden, skall tingsr�tten bifalla ans�- kan. Reglerna i r�tteg�ngsbalken till�mpas i fr�ga om en �tg�rd som avses i f�rsta stycket. Skiljem�nnen skall kallas till ett f�rh�r med ett vittne, en sak- kunnig eller en part och ges tillf�lle att st�lla fr�gor. Om en skiljeman uteblir fr�n f�rh�ret utg�r detta inte hinder f�r att f�rh�ret genomf�rs. Skiljedomen 27 � De fr�gor som har l�mnats till skiljem�nnen avg�rs genom skiljedom. Avslutar skiljem�nnen skiljef�rfarandet utan att avg�ra dessa fr�gor sker det ocks� genom skiljedom. Om parterna f�rliks f�r skiljem�nnen p� deras beg�ran stadf�sta f�r- likningen i en skiljedom. Andra avg�randen, som inte tas in i en skiljedom, betecknas beslut. Skiljem�nnens uppdrag anses slutf�rt n�r de har meddelat slutlig skilje- dom, om inte annat f�ljer av 32 eller 35 �. 6 SFS 1999:72127 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 1999:116 28 � �terkallar ena parten ett yrkande skall skiljem�nnen avskriva tvisten i denna del om inte motparten beg�r att skiljem�nnen skall pr�va yrkandet. 29 � En del av tvisten eller en viss fr�ga av betydelse f�r tvistens bed�m- ning f�r avg�ras genom s�rskild skiljedom, om inte b�da parterna mots�tter sig det. En fordran som �beropas till kvittning skall dock pr�vas i samma skiljedom som huvudfordringen. Har en part helt eller delvis medgett ett yrkande f�r s�rskild skiljedom meddelas �ver det som har medgetts. 30 � Om en skiljeman utan giltigt sk�l l�ter bli att delta i skiljen�mndens pr�vning av en fr�ga, �r detta inte n�got hinder mot att �vriga skiljem�n av- g�r fr�gan. Har parterna inte best�mt n�got annat, skall som skiljen�mndens mening g�lla den mening som flertalet av de skiljem�n som deltar i avg�randet enas om. Uppn�s inte majoritet f�r n�gon mening, skall den mening g�lla som ordf�randen f�retr�der. 31 � En skiljedom skall vara skriftlig och undertecknas av skiljem�nnen. Det �r tillr�ckligt att domen �r undertecknad av flertalet skiljem�n om orsa- ken till att inte samtliga skiljem�n undertecknat skiljedomen �r angiven i denna. Parterna f�r best�mma att skiljen�mndens ordf�rande ensam under- tecknar skiljedomen. I skiljedomen skall dagen f�r dess meddelande och platsen f�r skiljef�r- farandet anges. Skiljedomen skall genast tillst�llas parterna. 32 � Om skiljem�nnen finner att en skiljedom inneh�ller n�gon uppenbar oriktighet till f�ljd av skiljem�nnens eller n�gon annans skrivfel, r�knefel el- ler liknande f�rbiseende eller om skiljem�nnen av f�rbiseende inte har av- gjort en fr�ga som skulle ha behandlats i skiljedomen, f�r de inom trettio da- gar fr�n dagen f�r skiljedomens meddelande besluta om r�ttelse eller kom- plettera domen. De f�r ocks� r�tta eller komplettera en skiljedom eller tolka domslutet i en skiljedom om n�gon av parterna beg�r det inom trettio dagar fr�n det att parten har f�tt del av domen. Om skiljem�nnen p� n�gon av parternas beg�ran beslutar om r�ttelse eller om tolkning av domslutet i en skiljedom, skall det ske inom trettio dagar fr�n det att skiljem�nnen tog emot en parts beg�ran om det. Om skiljem�nnen be- slutar att komplettera domen, skall det ske inom sextio dagar. Innan skiljem�nnen fattar ett beslut enligt denna paragraf, b�r parterna ges tillf�lle att yttra sig �ver �tg�rden. Skiljedoms ogiltighet och upph�vande av skiljedom 33 � En skiljedom �r ogiltig 1. om den innefattar pr�vning av en fr�ga som enligt svensk lag inte f�r avg�ras av skiljem�n, 2. om skiljedomen eller det s�tt p� vilket skiljedomen tillkommit �r up- penbart of�renligt med grunderna f�r r�ttsordningen i Sverige, eller </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 1999:116 3. om skiljedomen inte uppfyller f�reskrifterna om skriftlighet och under- tecknande i 31 � f�rsta stycket. Ogiltigheten kan g�lla en viss del av skiljedomen. 34 � En skiljedom som inte kan angripas enligt 36 � skall efter klander helt eller delvis upph�vas p� talan av en part 1. om den inte omfattas av ett giltigt skiljeavtal mellan parterna, 2. om skiljem�nnen har meddelat dom efter utg�ngen av den tid som par- terna best�mt eller om de annars har �verskridit sitt uppdrag, 3. om skiljef�rfarande enligt 47 � inte borde ha �gt rum i Sverige, 4. om en skiljeman har utsetts i strid med parternas �verenskommelse el- ler denna lag, 5. om en skiljeman p� grund av n�gon omst�ndighet som anges i 7 eller 8 � har varit obeh�rig, eller 6. om det annars, utan partens v�llande, i handl�ggningen har f�rekommit n�got fel som sannolikt har inverkat p� utg�ngen. En part har inte r�tt att �beropa en omst�ndighet som han genom att delta i f�rfarandet utan inv�ndning eller p� annat s�tt f�r anses ha avst�tt fr�n att g�ra g�llande. Enbart genom att parten har utsett skiljeman skall han inte an- ses ha godtagit skiljem�nnens beh�righet att avg�ra den h�nskjutna fr�gan. Att en part kan ha f�rlorat r�tten enligt f�rsta stycket 5 att �beropa en om- st�ndighet som anges i 8 � f�ljer av 10 och 11 ��. Talan skall v�ckas inom tre m�nader fr�n den dag d� parten fick del av skiljedomen eller, om r�ttelse, komplettering eller tolkning enligt 32 � har �gt rum, inom tre m�nader fr�n den dag d� parten fick del av skiljedomen i dess slutliga lydelse. En part f�r efter fristens utg�ng inte �beropa en ny klandergrund till st�d f�r sin talan. 35 � En domstol f�r under viss tid skjuta upp ett m�l om en skiljedoms ogiltighet eller om upph�vande av en skiljedom f�r att ge skiljem�nnen till- f�lle att �teruppta skiljef�rfarandet eller vidta n�gon annan �tg�rd som enligt skiljem�nnens mening undanr�jer grunden f�r ogiltigheten eller upph�van- det, 1. om domstolen har funnit att talan i m�let skall bifallas och ena parten har beg�rt uppskov, eller 2. om b�da parter har beg�rt uppskov. Meddelar skiljem�nnen en ny skiljedom, f�r en part inom den tid som domstolen best�mmer utan st�mningsans�kan klandra skiljedomen i den m�n det f�ranleds av det �terupptagna f�rfarandet eller av en �ndring av den f�rsta skiljedomen. Fortsatt huvudf�rhandling f�r oberoende av 43 kap. 11 � andra stycket r�tteg�ngsbalken h�llas �ven om uppskovstiden uppg�r till mer �n femton dagar. 36 � En skiljedom som inneb�r att skiljem�nnen avslutat f�rfarandet utan att pr�va de fr�gor som l�mnats till avg�rande av dem f�r helt eller delvis �ndras p� talan av en part. Talan skall v�ckas inom tre m�nader fr�n den dag d� parten fick del av domen eller, om r�ttelse, komplettering eller tolkning enligt 32 � har �gt rum, inom tre m�nader fr�n den dag d� parten fick del av </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 1999:116 skiljedomen i dess slutliga lydelse. Skiljedomen skall inneh�lla en tydlig h�nvisning om vad en part som vill angripa domen skall g�ra. En talan enligt f�rsta stycket som enbart r�r en fr�ga som avses i 42 � �r till�ten om skiljedomen inneb�r att skiljem�nnen har ansett sig vara obeh�- riga att pr�va tvisten. Om skiljedomen inneb�r n�got annat, f�r en part som vill angripa beslutet klandra skiljedomen enligt best�mmelserna i 34 �. Skiljedomskostnaderna 37 � Parterna skall solidariskt betala sk�lig ers�ttning till skiljem�nnen f�r arbete och utl�gg. Har skiljem�nnen i skiljedomen f�rklarat att de �r obeh�- riga att pr�va tvisten, �r dock den part som inte beg�rde skiljedom betal- ningsansvarig endast i den m�n det f�ranleds av s�rskilda omst�ndigheter. Skiljem�nnen f�r i en slutlig skiljedom f�rplikta parterna att betala ers�tt- ningen till dem samt r�nta fr�n den dag som infaller en m�nad efter den dag d� skiljedomen meddelades. Ers�ttningen skall anges s�rskilt f�r varje skil- jeman. 38 � Skiljem�nnen f�r beg�ra s�kerhet f�r ers�ttningen. De f�r fastst�lla s�rskilda s�kerheter f�r skilda yrkanden. Har en part inte inom den tid som skiljem�nnen best�mt st�llt sin andel av beg�rd s�kerhet, f�r motparten st�lla hela s�kerheten. St�lls inte beg�rd s�kerhet, f�r skiljem�nnen helt eller delvis avsluta f�rfarandet. Skiljem�nnen f�r under f�rfarandet besluta att ta s�kerheten i anspr�k f�r att t�cka utl�gg. Sedan skiljem�nnens ers�ttning har best�mts i en slutlig skiljedom och domen i den delen har blivit verkst�llbar, f�r skiljem�nnen tillgodog�ra sig betalning ur s�kerheten, om parterna inte fullg�r sin betal- ningsskyldighet enligt domen. S�kerhetsr�tten omfattar �ven egendomens avkastning. 39 � Best�mmelserna i 37 och 38 �� g�ller inte om n�got annat har be- st�mts av parterna gemensamt p� ett s�tt som �r bindande f�r skiljem�nnen. Avtal om ers�ttningen till skiljem�nnen som inte tr�ffas med parterna ge- mensamt �r ogiltiga. Har ena parten st�llt hela s�kerheten, f�r parten dock ensam medge att skiljem�nnen tar s�kerheten i anspr�k f�r att t�cka ers�tt- ning f�r utf�rt arbete. 40 � Skiljem�nnen f�r inte h�lla inne skiljedomen i avvaktan p� att ers�tt- ningen till dem betalas. 41 � En part eller en skiljeman f�r hos tingsr�tten f�ra talan mot skiljedo- men om ers�ttning till skiljem�nnen. Talan skall v�ckas av en part inom tre m�nader fr�n den dag d� parten fick del av domen och av en skiljeman inom samma tid fr�n skiljedomens meddelande. Har r�ttelse, komplettering eller tolkning enligt 32 � �gt rum, skall talan v�ckas av en part inom tre m�nader fr�n den dag d� parten fick del av skiljedomen i dess slutliga lydelse och av en skiljeman inom samma tid fr�n den dag d� skiljedomen fick sin slutliga lydelse. Skiljedomen skall inneh�lla en tydlig h�nvisning om vad en part som vill f�ra talan mot domen i denna del skall g�ra. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 1999:116 Dom, varigenom ers�ttningen till en skiljeman s�tts ned, g�ller �ven f�r den part som inte f�rt talan. 42 � Om inte parterna har �verenskommit n�got annat, f�r skiljem�nnen p� beg�ran av en part f�rplikta motparten att betala ers�ttning f�r partens kost- nader och best�mma hur ers�ttningen till skiljem�nnen slutligt skall f�rdelas mellan parterna. Skiljem�nnens f�rordnande f�r �ven omfatta r�nta, om par- ten har yrkat det. Forumfr�gor och talefrister 43 � Talan mot en skiljedom enligt 33, 34 och 36 �� tas upp av hovr�tten inom vars domkrets skiljef�rfarandet har �gt rum. �r platsen f�r skiljef�rfa- randet inte angiven i skiljedomen f�r talan v�ckas hos Svea hovr�tt. Hovr�ttens avg�rande f�r inte �verklagas. Hovr�tten f�r dock till�ta att av- g�randet �verklagas, om det �r av vikt f�r ledning av r�ttstill�mpningen att �verklagandet pr�vas av H�gsta domstolen. Talan betr�ffande ers�ttningen till en skiljeman tas upp av tingsr�tten p� platsen f�r skiljef�rfarandet. �r platsen f�r skiljef�rfarandet inte angiven i skiljedomen f�r talan v�ckas hos Stockholms tingsr�tt. 44 � Ans�knings�renden om att utse en skiljeman eller att skilja en skilje- man fr�n uppdraget tas upp av tingsr�tten i den ort d�r n�gon av parterna har sitt hemvist eller av tingsr�tten p� platsen f�r skiljef�rfarandet. Ans�kan f�r �ven tas upp av Stockholms tingsr�tt. Motparten skall om m�jligt ges till- f�lle att yttra sig innan ans�kan bifalls. Avser ans�kan en skiljemans skilj- ande fr�n uppdraget b�r �ven skiljemannen h�ras. Ans�kan om bevisupptagning enligt 26 � tas upp av den tingsr�tt som skiljem�nnen har best�mt. Saknas ett s�dant beslut tas ans�kan upp av Stockholms tingsr�tt. Har tingsr�tten bifallit en ans�kan om att utse en skiljeman eller att skilja en skiljeman fr�n uppdraget, f�r beslutet inte �verklagas. Inte heller annars f�r tingsr�ttens avg�rande enligt 10 � tredje stycket �verklagas. 45 � Skall enligt lag eller avtal en parts talan v�ckas inom viss tid men om- fattas talan av ett skiljeavtal, skall parten inom den angivna tiden beg�ra skil- jedom enligt 19 �. Har skiljedom beg�rts i r�tt tid men avslutas skiljef�rfarandet utan att den fr�ga som l�mnats till skiljem�nnen r�ttskraftigt avg�rs och beror detta inte p� partens v�llande, skall talan anses v�ckt i r�tt tid, om parten beg�r skilje- dom eller v�cker talan vid domstol inom trettio dagar fr�n den dag d� parten fick del av skiljedomen eller, om skiljedomen blivit upph�vd eller f�rklarad ogiltig eller talan mot skiljedomen enligt 36 � l�mnats utan bifall, fr�n det att domen h�rom vunnit laga kraft. Internationella f�rh�llanden 46 � Denna lag till�mpas p� skiljef�rfaranden som �ger rum i Sverige �ven om tvisten har internationell anknytning. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 1999:116 47 � Ett skiljef�rfarande enligt denna lag f�r inledas i Sverige, om skilje- avtalet inneb�r att f�rfarandet skall �ga rum i Sverige eller skiljem�nnen el- ler ett skiljedomsinstitut i enlighet med avtalet har best�mt att f�rfarandet skall �ga rum i Sverige eller motparten annars samtycker till det. Ett skiljef�rfarande enligt denna lag f�r ocks� inledas i Sverige mot en part som har hemvist h�r eller annars skulle kunna s�kas i tvisten vid svensk domstol, om inte skiljeavtalet inneb�r att f�rfarandet skall �ga rum utom- lands. I andra fall f�r skiljef�rfaranden enligt denna lag inte �ga rum i Sverige. 48 � Har ett skiljeavtal internationell anknytning, skall den lag som par- terna kommit �verens om till�mpas p� avtalet. Har parterna inte tr�ffat n�- gon s�dan �verenskommelse till�mpas lagen i det land d�r f�rfarandet med st�d av parternas avtal har �gt rum eller skall �ga rum. F�rsta stycket till�mpas inte p� fr�gan, huruvida en part var beh�rig att ing� skiljeavtalet eller var beh�rigen f�retr�dd. 49 � Skall utl�ndsk r�tt till�mpas p� skiljeavtalet g�ller 4 � betr�ffande en fr�ga som omfattas av avtalet, utom n�r 1. avtalet enligt till�mplig lag �r ogiltigt, utan verkan eller ogenomf�rbart, eller 2. tvisten enligt svensk lag inte f�r avg�ras av skiljem�n. Att en domstol utan hinder av skiljeavtalet kan meddela s�dana beslut om s�kerhets�tg�rder som domstolen enligt lag �r beh�rig att meddela framg�r av 4 � tredje stycket. 50 � Vad som s�gs i 26 och 44 �� om bevisupptagning under skilje- f�rfarande i Sverige g�ller �ven betr�ffande skiljef�rfaranden som �ger rum utomlands, om f�rfarandet grundar sig p� ett skiljeavtal och den fr�ga som l�mnats till skiljem�nnen enligt svensk lag f�r avg�ras av skiljem�n. 51 � Har inte n�gon av parterna hemvist eller driftst�lle i Sverige, f�r de i ett kommersiellt f�rh�llande genom en uttrycklig skriftlig �verenskommelse utesluta eller begr�nsa till�mpligheten av de grunder f�r upph�vande av en skiljedom som anges i 34 �. En skiljedom som omfattas av en s�dan �verenskommelse erk�nns och verkst�lls i Sverige enligt de regler som g�ller f�r en utl�ndsk skiljedom. Erk�nnande och verkst�llighet av utl�ndsk skiljedom m.m. 52 � En skiljedom som meddelas utomlands anses som utl�ndsk. Vid till�mpning av denna lag anses en skiljedom vara meddelad i det land d�r platsen f�r f�rfarandet �r bel�gen. 53 � En utl�ndsk skiljedom som grundar sig p� ett skiljeavtal erk�nns och verkst�lls i Sverige, om inte annat f�ljer av 5460 ��. 54 � En utl�ndsk skiljedom erk�nns och verkst�lls inte i Sverige, om den part mot vilken skiljedomen �beropas visar </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 1999:116 1. att parterna enligt till�mplig lag saknade beh�righet att ing� skiljeavta- let eller inte var beh�rigen f�retr�dda eller att skiljeavtalet �r ogiltigt enligt den lag som enligt parternas �verenskommelse skall till�mpas eller, i avsak- nad av varje anvisning i s�dant h�nseende, enligt lagen i det land d�r skilje- domen har meddelats, 2. att den part, mot vilken skiljedomen �beropas, inte i vederb�rlig ord- ning har underr�ttats om tills�ttandet av skiljeman eller om skiljef�rfarandet eller av annan orsak inte varit i st�nd att utf�ra sin talan, 3. att skiljedomen behandlar en tvist som inte avsetts med eller omfattas av parternas beg�ran om skiljedom, eller att skiljedomen inneh�ller beslut i en fr�ga som faller utanf�r skiljeavtalet, dock skall, om beslut i en fr�ga som omfattas av uppdraget kan skiljas fr�n beslut som faller utanf�r uppdraget, den del av skiljedomen som omfattas av uppdraget erk�nnas och verkst�llas, 4. att skiljen�mndens tills�ttande eller dess sammans�ttning eller skilje- f�rfarandet strider mot vad parterna avtalat eller, om avtal om detta saknas, mot lagen i det land d�r f�rfarandet har �gt rum, eller 5. att skiljedomen �nnu inte blivit bindande f�r parterna eller att den un- danr�jts eller dess verkst�llighet skjutits upp av beh�rig myndighet i det land d�r den meddelats eller enligt vars lag den meddelats. 55 � En utl�ndsk skiljedom erk�nns och verkst�lls inte heller, om domsto- len finner 1. att skiljedomen innefattar pr�vning av en fr�ga, som enligt svensk lag inte f�r avg�ras av skiljem�n, eller 2. att det skulle vara uppenbart of�renligt med grunderna f�r r�tts- ordningen i Sverige att erk�nna eller verkst�lla skiljedomen. 56 � Ans�kan om verkst�llighet av en utl�ndsk skiljedom g�rs hos Svea hovr�tt. Till ans�kan skall skiljedomen fogas i original eller styrkt kopia. Om hov- r�tten inte best�mmer annat skall �ven en styrkt �vers�ttning av hela domen till svenska spr�ket ges in. 57 � Ans�kan om verkst�llighet f�r inte bifallas utan att motparten har getts tillf�lle att yttra sig. 58 � Inv�nder motparten att skiljeavtal inte tr�ffats, skall s�kanden ge in skiljeavtalet i original eller styrkt kopia samt, om hovr�tten inte best�mmer annat, styrkt �vers�ttning till svenska spr�ket, eller p� annat s�tt visa att skil- jeavtal ing�tts. Inv�nder motparten att framst�llning gjorts om undanr�jande av skilje- domen eller om uppskov med dess verkst�llighet hos myndighet som avses i 54 � 5, f�r hovr�tten skjuta upp avg�randet samt, om s�kanden beg�r det, �l�gga motparten att st�lla sk�lig s�kerhet vid p�f�ljd att beslut om verkst�l- lighet annars kan komma att meddelas. 59 � Bifaller hovr�tten ans�kan, verkst�lls skiljedomen som en svensk domstols lagakraft�gande dom, om inte H�gsta domstolen efter �verkla- gande av hovr�ttens beslut best�mmer n�got annat. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 1999:116 Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 1999 60 � Har en s�kerhets�tg�rd enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken beviljats, skall vid till�mpning av 7 � samma kapitel med talans v�ckande j�mst�llas en be- g�ran om skiljedom utomlands som kan leda till en skiljedom som erk�nns och kan verkst�llas h�r. Sedan ans�kan om verkst�llighet av en utl�ndsk skiljedom gjorts ankom- mer det p� hovr�tten att pr�va en beg�ran om s�kerhets�tg�rd eller om upp- h�vande av ett s�dant beslut. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 1999, d� lagen (1929:145) om skil- jem�n och lagen (1929:147) om utl�ndska skiljeavtal och skiljedomar upp- h�r att g�lla. 2. Den �ldre lagen till�mpas om skiljef�rfarandet har inletts f�re ikrafttr�- dandet eller, s�vitt ang�r verkst�llighet av en utl�ndsk skiljedom, om ans�- kan om verkst�llighet har gjorts f�re ikrafttr�dandet. 3. Har ett skiljeavtal slutits f�re ikrafttr�dandet, g�ller 18 � andra stycket, 21 � f�rsta stycket 1 och 26 � andra och tredje styckena lagen (1929:145) om skiljem�n fortfarande, s�vitt avser tid f�r meddelande av skiljedom, i f�r- faranden som har inletts inom tv� �r fr�n den nya lagens ikrafttr�dande. 4. Parterna kan i fall som anges i 2 och 3 best�mma att endast den nya la- gen skall g�lla. 5. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till lagen (1929:145) om skiljem�n, till�mpas i st�llet den nya lagen. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON LAILA FREIVALDS (Justitiedepartementet) </div> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om skiljef�rfarande; utf�rdad den 4 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. Skiljeavtalet 1 � Tvister i fr�gor som parterna kan tr�ffa f�rlikning om f�r genom avtal l�mnas till avg�rande av en eller flera skiljem�n. Ett s�dant avtal kan avse framtida tvister om ett r�ttsf�rh�llande som �r angivet i avtalet. Tvisten f�r avse f�rekomsten av en viss omst�ndighet. Parterna f�r l�ta skiljem�nnen komplettera avtal ut�ver vad som f�ljer av tolkning av avtal. Skiljem�n f�r pr�va konkurrensr�ttens civilr�ttsliga verkningar mellan parterna. 2 � Skiljem�nnen f�r pr�va sin egen beh�righet att avg�ra tvisten. Detta hindrar inte en domstol fr�n att p� beg�ran av en part pr�va fr�gan. Skilje- m�nnen f�r forts�tta skiljef�rfarandet i avvaktan p� domstolens avg�rande. �ven om skiljem�nnen i ett beslut under f�rfarandet funnit att de �r beh�- riga att avg�ra tvisten �r deras beslut inte bindande. I fr�ga om talan mot en skiljedom som innefattar ett avg�rande om beh�righeten g�ller best�mmel- serna i 34 och 36 ��. 3 � N�r giltigheten av ett skiljeavtal som utg�r en del av ett annat avtal skall bed�mas vid pr�vningen av skiljem�nnens beh�righet, skall skiljeavta- let anses som ett s�rskilt avtal. 4 � En domstol f�r inte mot en parts bestridande pr�va en fr�ga som enligt ett skiljeavtal skall pr�vas av skiljem�n. En inv�ndning om skiljeavtal skall framst�llas f�rsta g�ngen en part skall f�ra talan i saken vid r�tten. Inv�ndningar som framst�lls senare �r utan ver- kan om inte parten har haft laga f�rfall och framst�llt inv�ndningen s� snart f�rfallet upph�rde. En inv�ndning om skiljeavtal skall beaktas �ven om den part som g�r inv�ndningen l�tit en fr�ga som omfattas av skiljeavtalet pr�vas av kronofogdemyndighet i ett m�l om betalningsf�rel�ggande eller hand- r�ckning. 1 Prop. 1998/99:35, bet. 1998/99:JuU12, rskr. 1998/99:142. SFS 1999:116 Utkom fr�n trycket den 16 mars 1999 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 1999:116 Under tiden tvisten behandlas av skiljem�n eller innan dess f�r en domstol oberoende av skiljeavtalet meddela s�dana beslut om s�kerhets�tg�rder som domstolen enligt lag �r beh�rig att meddela. 5 � En part f�rlorar sin r�tt att �beropa skiljeavtalet som hinder f�r r�tte- g�ng, om parten 1. har bestritt en beg�ran om skiljedom, 2. l�ter bli att i r�tt tid utse skiljeman, eller 3. inte i r�tt tid st�ller sin andel av beg�rd s�kerhet f�r ers�ttningen till skiljem�nnen. 6 � R�r en tvist mellan en n�ringsidkare och en konsument en vara, en tj�nst eller n�gon annan nyttighet som tillhandah�llits f�r huvudsakligen en- skilt bruk, f�r ett skiljeavtal inte g�ras g�llande, om det tr�ffats innan tvisten uppstod. Dock g�ller s�dana avtal i hyres- eller arrendef�rh�llanden, om ge- nom dem en hyres- eller arrenden�mnd utsetts till skiljen�mnd och n�got an- nat inte f�ljer av best�mmelserna i 8 kap. 28 � eller 12 kap. 66 � jordabal- ken. F�rsta stycket g�ller inte om tvisten r�r avtal mellan f�rs�kringsgivare och f�rs�kringstagare om f�rs�kring som grundas p� kollektivavtal eller som grundas p� gruppavtal och handhas av f�retr�dare f�r gruppen. F�rsta stycket g�ller inte heller om annat f�ljer av Sveriges internationella f�rplik- telser. Skiljem�nnen 7 � Var och en som r�der �ver sig sj�lv och sin egendom kan vara skilje- man. 8 � En skiljeman skall vara opartisk. En skiljeman skall p� yrkande av en part skiljas fr�n sitt uppdrag, om det finns n�gon omst�ndighet som kan rubba f�rtroendet f�r skiljemannens opartiskhet. En s�dan omst�ndighet skall alltid anses f�religga 1. om skiljemannen sj�lv eller n�gon n�rst�ende till skiljemannen �r part eller annars kan v�nta beaktansv�rd nytta eller skada av tvistens utg�ng, 2. om skiljemannen eller n�gon n�rst�ende till skiljemannen �r ledamot av styrelsen f�r ett bolag eller n�gon annan sammanslutning som �r part eller annars �r st�llf�retr�dare f�r en part eller f�r n�gon annan som kan v�nta be- aktansv�rd nytta eller skada av tvistens utg�ng, 3. om skiljemannen som sakkunnig eller annars har tagit st�llning i tvisten eller hj�lpt en part att f�rbereda eller utf�ra sin talan i tvisten, eller 4. om skiljemannen har mottagit eller f�rbeh�llit sig ers�ttning i strid med 39 � andra stycket. 9 � Den som ombeds att �ta sig ett uppdrag som skiljeman skall genast uppge alla omst�ndigheter som enligt 7 eller 8 � kan t�nkas hindra den vid- talade fr�n att vara skiljeman. En skiljeman skall upplysa parterna och �v- riga skiljem�n om s�dana omst�ndigheter s� snart alla skiljem�n har utsetts och d�refter under skiljef�rfarandet s� snart skiljemannen har f�tt k�nnedom om n�gon ny omst�ndighet. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 1999:116 10 � Ett yrkande om att en skiljeman skall skiljas fr�n sitt uppdrag p� grund av en omst�ndighet som anges i 8 � skall framst�llas inom femton da- gar fr�n det att parten fick k�nnedom s�v�l om att skiljemannen har utsetts som om omst�ndigheten. Yrkandet pr�vas av skiljem�nnen, om parterna inte har best�mt att det skall pr�vas av n�gon annan. Bifalls yrkandet f�r beslutet inte angripas. En part som �r missn�jd med ett beslut genom vilket ett yrkande ogillats eller avvisats som f�r sent framst�llt, f�r hos tingsr�tten ans�ka om att skilje- mannen skall skiljas fr�n uppdraget. Ans�kan skall g�ras inom trettio dagar fr�n den dag d� parten fick del av beslutet. Skiljem�nnen f�r forts�tta skilje- f�rfarandet i avvaktan p� tingsr�ttens avg�rande. 11 � Parterna f�r best�mma att ett yrkande som anges i 10 � f�rsta stycket skall pr�vas slutligt av ett skiljedomsinstitut. 12 � Parterna f�r best�mma hur m�nga skiljem�nnen skall vara och hur de skall utses. Om parterna inte har best�mt n�got annat g�ller 1316 ��. Tingsr�tten skall utse skiljem�n �ven i andra fall �n som anges i 1417 ��, om parterna har best�mt det och n�gon av parterna ans�ker om det. 13 � Skiljem�nnen skall vara tre. Vardera parten v�ljer en skiljeman och de valda utser den tredje. 14 � Skall parterna var f�r sig v�lja skiljeman och har den ena parten i en beg�ran om skiljedom enligt 19 � underr�ttat motparten om sitt val av skilje- man, �r motparten skyldig att inom trettio dagar fr�n mottagandet av under- r�ttelsen skriftligen underr�tta den f�rsta parten om sitt val av skiljeman. En part som p� detta s�tt har underr�ttat motparten om sitt val av skilje- man f�r inte utan motpartens samtycke �terkalla valet. L�ter motparten bli att utse skiljeman inom den angivna tiden, skall tings- r�tten p� ans�kan av den f�rsta parten utse skiljeman. 15 � Skall en skiljeman utses av andra skiljem�n men l�ter de bli att g�ra det inom trettio dagar fr�n det att den sista av dem blev vald, skall tingsr�tten p� ans�kan av en part utse skiljemannen. Skall en skiljeman utses av n�gon annan �n en part eller skiljem�n, men g�rs inte det inom trettio dagar fr�n det att en part som �nskar att skiljeman utses uppmanat den som skall utse skiljeman att g�ra det, skall tingsr�tten p� ans�kan av en part utse skiljemannen. Detsamma g�ller, om en skiljeman skall utses av parterna gemensamt men de inte har enats inom trettio dagar fr�n det att fr�gan v�ckts genom att den ena parten mottagit en underr�ttelse fr�n motparten. 16 � Om en skiljeman avg�r eller skiljs fr�n uppdraget, skall tingsr�tten p� ans�kan av en part utse en ny skiljeman. Om skiljemannen inte kan fullg�ra uppdraget p� grund av omst�ndigheter som uppkommit efter valet, skall i st�llet den som ursprungligen haft att g�ra valet utse en ny skiljeman. Vid detta val till�mpas 14 och 15 ��. Tiden f�r att utse en ny skiljeman �r �ven </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 1999:116 f�r den part som beg�rt skiljedomen trettio dagar och r�knas f�r alla fr�n det att den som skall utse skiljemannen har f�tt k�nnedom om det. 17 � Har en skiljeman f�rsenat f�rfarandet skall tingsr�tten p� ans�kan av en part skilja skiljemannen fr�n uppdraget och utse en annan skiljeman. Par- terna f�r best�mma att en s�dan beg�ran i st�llet skall pr�vas slutligt av ett skiljedomsinstitut. 18 � N�r en part har ans�kt om att tingsr�tten skall utse en skiljeman enligt 12 � tredje stycket eller 1417 �� f�r domstolen endast om det �r uppenbart avsl� ans�kan p� den grunden att lagliga f�ruts�ttningar f�r skiljef�rfarande saknas. F�rfarandet 19 � Har parterna inte best�mt n�got annat inleds skiljef�rfarandet n�r en part tar emot en beg�ran om skiljedom enligt andra stycket. En beg�ran om skiljedom skall vara skriftlig och inneh�lla 1. en uttrycklig och villkorsl�s beg�ran om skiljedom, 2. uppgift om den fr�ga som omfattas av skiljeavtalet och som skiljem�n- nen skall pr�va, och 3. uppgift om partens val n�r parten skall utse skiljeman. 20 � �r skiljem�nnen flera skall en av dem utses till ordf�rande. Har par- terna eller skiljem�nnen inte best�mt annat, skall den skiljeman vara ordf�- rande som de andra skiljem�nnen eller, i deras st�lle, tingsr�tten har utsett. 21 � Skiljem�nnen skall handl�gga tvisten opartiskt, �ndam�lsenligt och snabbt. De skall d�rvid f�lja vad parterna har best�mt, om det inte finns n�- got hinder mot det. 22 � Parterna best�mmer platsen f�r f�rfarandet. Annars best�mmer skilje- m�nnen platsen f�r f�rfarandet. Skiljem�nnen f�r h�lla sammantr�de p� annan plats i Sverige eller utom- lands om inte parterna har best�mt n�got annat. 23 � Den part som beg�r skiljedom skall inom den tid som skiljem�nnen best�mmer ange sina yrkanden i den fr�ga som har uppgetts i beg�ran om skiljedom och de omst�ndigheter som parten �beropar till st�d f�r dem. Motparten skall d�refter inom den tid som skiljem�nnen best�mmer ange sin inst�llning till yrkandena och de omst�ndigheter som motparten �beropar till st�d f�r den. Den part som beg�r skiljedom f�r framst�lla nya yrkanden och motparten egna yrkanden, om yrkandena omfattas av skiljeavtalet och skiljem�nnen inte med h�nsyn till den tidpunkt d� de framst�lls eller andra omst�ndigheter anser det ol�mpligt att de pr�vas. Under samma f�ruts�ttningar f�r var och en av parterna under skiljef�rfarandet �ndra eller komplettera tidigare fram- st�llda yrkanden och �beropa nya omst�ndigheter till st�d f�r sin talan. F�rsta och andra styckena g�ller inte om parterna har best�mt n�got annat. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 1999:116 24 � Skiljem�nnen skall ge parterna tillf�lle att i all beh�vlig omfattning utf�ra sin talan skriftligt eller muntligt. Inf�r avg�randet av en till skiljem�n- nen �verl�mnad fr�ga skall muntlig f�rhandling h�llas, om en part beg�r det och parterna inte har best�mt n�got annat. En part skall ges m�jlighet att ta del av alla handlingar och allt annat ma- terial som r�r tvisten och som tillf�rs skiljem�nnen fr�n motparten eller n�- gon annan. Om en part utan giltigt sk�l uteblir fr�n en f�rhandling eller l�ter bli att i n�got annat h�nseende iaktta ett f�rel�ggande av skiljem�nnen, �r detta inte hinder mot att handl�ggningen forts�tter och att tvisten avg�rs p� det mate- rial som finns. 25 � Parterna skall svara f�r bevisningen. Skiljem�nnen f�r dock utse sak- kunniga, om inte b�da parterna mots�tter sig detta. Skiljem�nnen f�r avvisa erbjuden bevisning, om den uppenbart saknar be- tydelse i tvisten eller om det �r motiverat med h�nsyn till den tidpunkt d� be- visningen �beropas. Skiljem�nnen f�r inte ta upp ed eller sanningsf�rs�kran. De f�r inte heller f�rel�gga vite eller annars anv�nda tv�ngsmedel f�r att skaffa in beg�rd be- visning. Om inte parterna har �verenskommit n�got annat f�r skiljem�nnen p� be- g�ran av en part best�mma att motparten under f�rfarandets g�ng skall vidta en viss �tg�rd f�r att s�kerst�lla det anspr�k som skall pr�vas av skiljem�n- nen. Skiljem�nnen f�r f�reskriva att den part som beg�r �tg�rden skall st�lla sk�lig s�kerhet f�r den skada som kan tillfogas motparten genom �tg�rden. 26 � Om en part vill att ett vittne eller en sakkunnig skall h�ras under ed eller en part h�ras under sanningsf�rs�kran, f�r parten efter tillst�nd av skil- jem�nnen g�ra ans�kan om det hos tingsr�tten. Detsamma g�ller om en part vill att det skall f�rel�ggas en part eller n�gon annan att som bevis tillhanda- h�lla en skriftlig handling eller ett f�rem�l. Anser skiljem�nnen att �tg�rden �r befogad med h�nsyn till utredningen, skall de l�mna tillst�nd till ans�kan. Finns det lagliga f�ruts�ttningar f�r �tg�rden, skall tingsr�tten bifalla ans�- kan. Reglerna i r�tteg�ngsbalken till�mpas i fr�ga om en �tg�rd som avses i f�rsta stycket. Skiljem�nnen skall kallas till ett f�rh�r med ett vittne, en sak- kunnig eller en part och ges tillf�lle att st�lla fr�gor. Om en skiljeman uteblir fr�n f�rh�ret utg�r detta inte hinder f�r att f�rh�ret genomf�rs. Skiljedomen 27 � De fr�gor som har l�mnats till skiljem�nnen avg�rs genom skiljedom. Avslutar skiljem�nnen skiljef�rfarandet utan att avg�ra dessa fr�gor sker det ocks� genom skiljedom. Om parterna f�rliks f�r skiljem�nnen p� deras beg�ran stadf�sta f�r- likningen i en skiljedom. Andra avg�randen, som inte tas in i en skiljedom, betecknas beslut. Skiljem�nnens uppdrag anses slutf�rt n�r de har meddelat slutlig skilje- dom, om inte annat f�ljer av 32 eller 35 �. 6 SFS 1999:72127 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 1999:116 28 � �terkallar ena parten ett yrkande skall skiljem�nnen avskriva tvisten i denna del om inte motparten beg�r att skiljem�nnen skall pr�va yrkandet. 29 � En del av tvisten eller en viss fr�ga av betydelse f�r tvistens bed�m- ning f�r avg�ras genom s�rskild skiljedom, om inte b�da parterna mots�tter sig det. En fordran som �beropas till kvittning skall dock pr�vas i samma skiljedom som huvudfordringen. Har en part helt eller delvis medgett ett yrkande f�r s�rskild skiljedom meddelas �ver det som har medgetts. 30 � Om en skiljeman utan giltigt sk�l l�ter bli att delta i skiljen�mndens pr�vning av en fr�ga, �r detta inte n�got hinder mot att �vriga skiljem�n av- g�r fr�gan. Har parterna inte best�mt n�got annat, skall som skiljen�mndens mening g�lla den mening som flertalet av de skiljem�n som deltar i avg�randet enas om. Uppn�s inte majoritet f�r n�gon mening, skall den mening g�lla som ordf�randen f�retr�der. 31 � En skiljedom skall vara skriftlig och undertecknas av skiljem�nnen. Det �r tillr�ckligt att domen �r undertecknad av flertalet skiljem�n om orsa- ken till att inte samtliga skiljem�n undertecknat skiljedomen �r angiven i denna. Parterna f�r best�mma att skiljen�mndens ordf�rande ensam under- tecknar skiljedomen. I skiljedomen skall dagen f�r dess meddelande och platsen f�r skiljef�r- farandet anges. Skiljedomen skall genast tillst�llas parterna. 32 � Om skiljem�nnen finner att en skiljedom inneh�ller n�gon uppenbar oriktighet till f�ljd av skiljem�nnens eller n�gon annans skrivfel, r�knefel el- ler liknande f�rbiseende eller om skiljem�nnen av f�rbiseende inte har av- gjort en fr�ga som skulle ha behandlats i skiljedomen, f�r de inom trettio da- gar fr�n dagen f�r skiljedomens meddelande besluta om r�ttelse eller kom- plettera domen. De f�r ocks� r�tta eller komplettera en skiljedom eller tolka domslutet i en skiljedom om n�gon av parterna beg�r det inom trettio dagar fr�n det att parten har f�tt del av domen. Om skiljem�nnen p� n�gon av parternas beg�ran beslutar om r�ttelse eller om tolkning av domslutet i en skiljedom, skall det ske inom trettio dagar fr�n det att skiljem�nnen tog emot en parts beg�ran om det. Om skiljem�nnen be- slutar att komplettera domen, skall det ske inom sextio dagar. Innan skiljem�nnen fattar ett beslut enligt denna paragraf, b�r parterna ges tillf�lle att yttra sig �ver �tg�rden. Skiljedoms ogiltighet och upph�vande av skiljedom 33 � En skiljedom �r ogiltig 1. om den innefattar pr�vning av en fr�ga som enligt svensk lag inte f�r avg�ras av skiljem�n, 2. om skiljedomen eller det s�tt p� vilket skiljedomen tillkommit �r up- penbart of�renligt med grunderna f�r r�ttsordningen i Sverige, eller </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 1999:116 3. om skiljedomen inte uppfyller f�reskrifterna om skriftlighet och under- tecknande i 31 � f�rsta stycket. Ogiltigheten kan g�lla en viss del av skiljedomen. 34 � En skiljedom som inte kan angripas enligt 36 � skall efter klander helt eller delvis upph�vas p� talan av en part 1. om den inte omfattas av ett giltigt skiljeavtal mellan parterna, 2. om skiljem�nnen har meddelat dom efter utg�ngen av den tid som par- terna best�mt eller om de annars har �verskridit sitt uppdrag, 3. om skiljef�rfarande enligt 47 � inte borde ha �gt rum i Sverige, 4. om en skiljeman har utsetts i strid med parternas �verenskommelse el- ler denna lag, 5. om en skiljeman p� grund av n�gon omst�ndighet som anges i 7 eller 8 � har varit obeh�rig, eller 6. om det annars, utan partens v�llande, i handl�ggningen har f�rekommit n�got fel som sannolikt har inverkat p� utg�ngen. En part har inte r�tt att �beropa en omst�ndighet som han genom att delta i f�rfarandet utan inv�ndning eller p� annat s�tt f�r anses ha avst�tt fr�n att g�ra g�llande. Enbart genom att parten har utsett skiljeman skall han inte an- ses ha godtagit skiljem�nnens beh�righet att avg�ra den h�nskjutna fr�gan. Att en part kan ha f�rlorat r�tten enligt f�rsta stycket 5 att �beropa en om- st�ndighet som anges i 8 � f�ljer av 10 och 11 ��. Talan skall v�ckas inom tre m�nader fr�n den dag d� parten fick del av skiljedomen eller, om r�ttelse, komplettering eller tolkning enligt 32 � har �gt rum, inom tre m�nader fr�n den dag d� parten fick del av skiljedomen i dess slutliga lydelse. En part f�r efter fristens utg�ng inte �beropa en ny klandergrund till st�d f�r sin talan. 35 � En domstol f�r under viss tid skjuta upp ett m�l om en skiljedoms ogiltighet eller om upph�vande av en skiljedom f�r att ge skiljem�nnen till- f�lle att �teruppta skiljef�rfarandet eller vidta n�gon annan �tg�rd som enligt skiljem�nnens mening undanr�jer grunden f�r ogiltigheten eller upph�van- det, 1. om domstolen har funnit att talan i m�let skall bifallas och ena parten har beg�rt uppskov, eller 2. om b�da parter har beg�rt uppskov. Meddelar skiljem�nnen en ny skiljedom, f�r en part inom den tid som domstolen best�mmer utan st�mningsans�kan klandra skiljedomen i den m�n det f�ranleds av det �terupptagna f�rfarandet eller av en �ndring av den f�rsta skiljedomen. Fortsatt huvudf�rhandling f�r oberoende av 43 kap. 11 � andra stycket r�tteg�ngsbalken h�llas �ven om uppskovstiden uppg�r till mer �n femton dagar. 36 � En skiljedom som inneb�r att skiljem�nnen avslutat f�rfarandet utan att pr�va de fr�gor som l�mnats till avg�rande av dem f�r helt eller delvis �ndras p� talan av en part. Talan skall v�ckas inom tre m�nader fr�n den dag d� parten fick del av domen eller, om r�ttelse, komplettering eller tolkning enligt 32 � har �gt rum, inom tre m�nader fr�n den dag d� parten fick del av </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 1999:116 skiljedomen i dess slutliga lydelse. Skiljedomen skall inneh�lla en tydlig h�nvisning om vad en part som vill angripa domen skall g�ra. En talan enligt f�rsta stycket som enbart r�r en fr�ga som avses i 42 � �r till�ten om skiljedomen inneb�r att skiljem�nnen har ansett sig vara obeh�- riga att pr�va tvisten. Om skiljedomen inneb�r n�got annat, f�r en part som vill angripa beslutet klandra skiljedomen enligt best�mmelserna i 34 �. Skiljedomskostnaderna 37 � Parterna skall solidariskt betala sk�lig ers�ttning till skiljem�nnen f�r arbete och utl�gg. Har skiljem�nnen i skiljedomen f�rklarat att de �r obeh�- riga att pr�va tvisten, �r dock den part som inte beg�rde skiljedom betal- ningsansvarig endast i den m�n det f�ranleds av s�rskilda omst�ndigheter. Skiljem�nnen f�r i en slutlig skiljedom f�rplikta parterna att betala ers�tt- ningen till dem samt r�nta fr�n den dag som infaller en m�nad efter den dag d� skiljedomen meddelades. Ers�ttningen skall anges s�rskilt f�r varje skil- jeman. 38 � Skiljem�nnen f�r beg�ra s�kerhet f�r ers�ttningen. De f�r fastst�lla s�rskilda s�kerheter f�r skilda yrkanden. Har en part inte inom den tid som skiljem�nnen best�mt st�llt sin andel av beg�rd s�kerhet, f�r motparten st�lla hela s�kerheten. St�lls inte beg�rd s�kerhet, f�r skiljem�nnen helt eller delvis avsluta f�rfarandet. Skiljem�nnen f�r under f�rfarandet besluta att ta s�kerheten i anspr�k f�r att t�cka utl�gg. Sedan skiljem�nnens ers�ttning har best�mts i en slutlig skiljedom och domen i den delen har blivit verkst�llbar, f�r skiljem�nnen tillgodog�ra sig betalning ur s�kerheten, om parterna inte fullg�r sin betal- ningsskyldighet enligt domen. S�kerhetsr�tten omfattar �ven egendomens avkastning. 39 � Best�mmelserna i 37 och 38 �� g�ller inte om n�got annat har be- st�mts av parterna gemensamt p� ett s�tt som �r bindande f�r skiljem�nnen. Avtal om ers�ttningen till skiljem�nnen som inte tr�ffas med parterna ge- mensamt �r ogiltiga. Har ena parten st�llt hela s�kerheten, f�r parten dock ensam medge att skiljem�nnen tar s�kerheten i anspr�k f�r att t�cka ers�tt- ning f�r utf�rt arbete. 40 � Skiljem�nnen f�r inte h�lla inne skiljedomen i avvaktan p� att ers�tt- ningen till dem betalas. 41 � En part eller en skiljeman f�r hos tingsr�tten f�ra talan mot skiljedo- men om ers�ttning till skiljem�nnen. Talan skall v�ckas av en part inom tre m�nader fr�n den dag d� parten fick del av domen och av en skiljeman inom samma tid fr�n skiljedomens meddelande. Har r�ttelse, komplettering eller tolkning enligt 32 � �gt rum, skall talan v�ckas av en part inom tre m�nader fr�n den dag d� parten fick del av skiljedomen i dess slutliga lydelse och av en skiljeman inom samma tid fr�n den dag d� skiljedomen fick sin slutliga lydelse. Skiljedomen skall inneh�lla en tydlig h�nvisning om vad en part som vill f�ra talan mot domen i denna del skall g�ra. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 1999:116 Dom, varigenom ers�ttningen till en skiljeman s�tts ned, g�ller �ven f�r den part som inte f�rt talan. 42 � Om inte parterna har �verenskommit n�got annat, f�r skiljem�nnen p� beg�ran av en part f�rplikta motparten att betala ers�ttning f�r partens kost- nader och best�mma hur ers�ttningen till skiljem�nnen slutligt skall f�rdelas mellan parterna. Skiljem�nnens f�rordnande f�r �ven omfatta r�nta, om par- ten har yrkat det. Forumfr�gor och talefrister 43 � Talan mot en skiljedom enligt 33, 34 och 36 �� tas upp av hovr�tten inom vars domkrets skiljef�rfarandet har �gt rum. �r platsen f�r skiljef�rfa- randet inte angiven i skiljedomen f�r talan v�ckas hos Svea hovr�tt. Hovr�ttens avg�rande f�r inte �verklagas. Hovr�tten f�r dock till�ta att av- g�randet �verklagas, om det �r av vikt f�r ledning av r�ttstill�mpningen att �verklagandet pr�vas av H�gsta domstolen. Talan betr�ffande ers�ttningen till en skiljeman tas upp av tingsr�tten p� platsen f�r skiljef�rfarandet. �r platsen f�r skiljef�rfarandet inte angiven i skiljedomen f�r talan v�ckas hos Stockholms tingsr�tt. 44 � Ans�knings�renden om att utse en skiljeman eller att skilja en skilje- man fr�n uppdraget tas upp av tingsr�tten i den ort d�r n�gon av parterna har sitt hemvist eller av tingsr�tten p� platsen f�r skiljef�rfarandet. Ans�kan f�r �ven tas upp av Stockholms tingsr�tt. Motparten skall om m�jligt ges till- f�lle att yttra sig innan ans�kan bifalls. Avser ans�kan en skiljemans skilj- ande fr�n uppdraget b�r �ven skiljemannen h�ras. Ans�kan om bevisupptagning enligt 26 � tas upp av den tingsr�tt som skiljem�nnen har best�mt. Saknas ett s�dant beslut tas ans�kan upp av Stockholms tingsr�tt. Har tingsr�tten bifallit en ans�kan om att utse en skiljeman eller att skilja en skiljeman fr�n uppdraget, f�r beslutet inte �verklagas. Inte heller annars f�r tingsr�ttens avg�rande enligt 10 � tredje stycket �verklagas. 45 � Skall enligt lag eller avtal en parts talan v�ckas inom viss tid men om- fattas talan av ett skiljeavtal, skall parten inom den angivna tiden beg�ra skil- jedom enligt 19 �. Har skiljedom beg�rts i r�tt tid men avslutas skiljef�rfarandet utan att den fr�ga som l�mnats till skiljem�nnen r�ttskraftigt avg�rs och beror detta inte p� partens v�llande, skall talan anses v�ckt i r�tt tid, om parten beg�r skilje- dom eller v�cker talan vid domstol inom trettio dagar fr�n den dag d� parten fick del av skiljedomen eller, om skiljedomen blivit upph�vd eller f�rklarad ogiltig eller talan mot skiljedomen enligt 36 � l�mnats utan bifall, fr�n det att domen h�rom vunnit laga kraft. Internationella f�rh�llanden 46 � Denna lag till�mpas p� skiljef�rfaranden som �ger rum i Sverige �ven om tvisten har internationell anknytning. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 1999:116 47 � Ett skiljef�rfarande enligt denna lag f�r inledas i Sverige, om skilje- avtalet inneb�r att f�rfarandet skall �ga rum i Sverige eller skiljem�nnen el- ler ett skiljedomsinstitut i enlighet med avtalet har best�mt att f�rfarandet skall �ga rum i Sverige eller motparten annars samtycker till det. Ett skiljef�rfarande enligt denna lag f�r ocks� inledas i Sverige mot en part som har hemvist h�r eller annars skulle kunna s�kas i tvisten vid svensk domstol, om inte skiljeavtalet inneb�r att f�rfarandet skall �ga rum utom- lands. I andra fall f�r skiljef�rfaranden enligt denna lag inte �ga rum i Sverige. 48 � Har ett skiljeavtal internationell anknytning, skall den lag som par- terna kommit �verens om till�mpas p� avtalet. Har parterna inte tr�ffat n�- gon s�dan �verenskommelse till�mpas lagen i det land d�r f�rfarandet med st�d av parternas avtal har �gt rum eller skall �ga rum. F�rsta stycket till�mpas inte p� fr�gan, huruvida en part var beh�rig att ing� skiljeavtalet eller var beh�rigen f�retr�dd. 49 � Skall utl�ndsk r�tt till�mpas p� skiljeavtalet g�ller 4 � betr�ffande en fr�ga som omfattas av avtalet, utom n�r 1. avtalet enligt till�mplig lag �r ogiltigt, utan verkan eller ogenomf�rbart, eller 2. tvisten enligt svensk lag inte f�r avg�ras av skiljem�n. Att en domstol utan hinder av skiljeavtalet kan meddela s�dana beslut om s�kerhets�tg�rder som domstolen enligt lag �r beh�rig att meddela framg�r av 4 � tredje stycket. 50 � Vad som s�gs i 26 och 44 �� om bevisupptagning under skilje- f�rfarande i Sverige g�ller �ven betr�ffande skiljef�rfaranden som �ger rum utomlands, om f�rfarandet grundar sig p� ett skiljeavtal och den fr�ga som l�mnats till skiljem�nnen enligt svensk lag f�r avg�ras av skiljem�n. 51 � Har inte n�gon av parterna hemvist eller driftst�lle i Sverige, f�r de i ett kommersiellt f�rh�llande genom en uttrycklig skriftlig �verenskommelse utesluta eller begr�nsa till�mpligheten av de grunder f�r upph�vande av en skiljedom som anges i 34 �. En skiljedom som omfattas av en s�dan �verenskommelse erk�nns och verkst�lls i Sverige enligt de regler som g�ller f�r en utl�ndsk skiljedom. Erk�nnande och verkst�llighet av utl�ndsk skiljedom m.m. 52 � En skiljedom som meddelas utomlands anses som utl�ndsk. Vid till�mpning av denna lag anses en skiljedom vara meddelad i det land d�r platsen f�r f�rfarandet �r bel�gen. 53 � En utl�ndsk skiljedom som grundar sig p� ett skiljeavtal erk�nns och verkst�lls i Sverige, om inte annat f�ljer av 5460 ��. 54 � En utl�ndsk skiljedom erk�nns och verkst�lls inte i Sverige, om den part mot vilken skiljedomen �beropas visar </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 1999:116 1. att parterna enligt till�mplig lag saknade beh�righet att ing� skiljeavta- let eller inte var beh�rigen f�retr�dda eller att skiljeavtalet �r ogiltigt enligt den lag som enligt parternas �verenskommelse skall till�mpas eller, i avsak- nad av varje anvisning i s�dant h�nseende, enligt lagen i det land d�r skilje- domen har meddelats, 2. att den part, mot vilken skiljedomen �beropas, inte i vederb�rlig ord- ning har underr�ttats om tills�ttandet av skiljeman eller om skiljef�rfarandet eller av annan orsak inte varit i st�nd att utf�ra sin talan, 3. att skiljedomen behandlar en tvist som inte avsetts med eller omfattas av parternas beg�ran om skiljedom, eller att skiljedomen inneh�ller beslut i en fr�ga som faller utanf�r skiljeavtalet, dock skall, om beslut i en fr�ga som omfattas av uppdraget kan skiljas fr�n beslut som faller utanf�r uppdraget, den del av skiljedomen som omfattas av uppdraget erk�nnas och verkst�llas, 4. att skiljen�mndens tills�ttande eller dess sammans�ttning eller skilje- f�rfarandet strider mot vad parterna avtalat eller, om avtal om detta saknas, mot lagen i det land d�r f�rfarandet har �gt rum, eller 5. att skiljedomen �nnu inte blivit bindande f�r parterna eller att den un- danr�jts eller dess verkst�llighet skjutits upp av beh�rig myndighet i det land d�r den meddelats eller enligt vars lag den meddelats. 55 � En utl�ndsk skiljedom erk�nns och verkst�lls inte heller, om domsto- len finner 1. att skiljedomen innefattar pr�vning av en fr�ga, som enligt svensk lag inte f�r avg�ras av skiljem�n, eller 2. att det skulle vara uppenbart of�renligt med grunderna f�r r�tts- ordningen i Sverige att erk�nna eller verkst�lla skiljedomen. 56 � Ans�kan om verkst�llighet av en utl�ndsk skiljedom g�rs hos Svea hovr�tt. Till ans�kan skall skiljedomen fogas i original eller styrkt kopia. Om hov- r�tten inte best�mmer annat skall �ven en styrkt �vers�ttning av hela domen till svenska spr�ket ges in. 57 � Ans�kan om verkst�llighet f�r inte bifallas utan att motparten har getts tillf�lle att yttra sig. 58 � Inv�nder motparten att skiljeavtal inte tr�ffats, skall s�kanden ge in skiljeavtalet i original eller styrkt kopia samt, om hovr�tten inte best�mmer annat, styrkt �vers�ttning till svenska spr�ket, eller p� annat s�tt visa att skil- jeavtal ing�tts. Inv�nder motparten att framst�llning gjorts om undanr�jande av skilje- domen eller om uppskov med dess verkst�llighet hos myndighet som avses i 54 � 5, f�r hovr�tten skjuta upp avg�randet samt, om s�kanden beg�r det, �l�gga motparten att st�lla sk�lig s�kerhet vid p�f�ljd att beslut om verkst�l- lighet annars kan komma att meddelas. 59 � Bifaller hovr�tten ans�kan, verkst�lls skiljedomen som en svensk domstols lagakraft�gande dom, om inte H�gsta domstolen efter �verkla- gande av hovr�ttens beslut best�mmer n�got annat. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 1999:116 Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 1999 60 � Har en s�kerhets�tg�rd enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken beviljats, skall vid till�mpning av 7 � samma kapitel med talans v�ckande j�mst�llas en be- g�ran om skiljedom utomlands som kan leda till en skiljedom som erk�nns och kan verkst�llas h�r. Sedan ans�kan om verkst�llighet av en utl�ndsk skiljedom gjorts ankom- mer det p� hovr�tten att pr�va en beg�ran om s�kerhets�tg�rd eller om upp- h�vande av ett s�dant beslut. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 1999, d� lagen (1929:145) om skil- jem�n och lagen (1929:147) om utl�ndska skiljeavtal och skiljedomar upp- h�r att g�lla. 2. Den �ldre lagen till�mpas om skiljef�rfarandet har inletts f�re ikrafttr�- dandet eller, s�vitt ang�r verkst�llighet av en utl�ndsk skiljedom, om ans�- kan om verkst�llighet har gjorts f�re ikrafttr�dandet. 3. Har ett skiljeavtal slutits f�re ikrafttr�dandet, g�ller 18 � andra stycket, 21 � f�rsta stycket 1 och 26 � andra och tredje styckena lagen (1929:145) om skiljem�n fortfarande, s�vitt avser tid f�r meddelande av skiljedom, i f�r- faranden som har inletts inom tv� �r fr�n den nya lagens ikrafttr�dande. 4. Parterna kan i fall som anges i 2 och 3 best�mma att endast den nya la- gen skall g�lla. 5. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till lagen (1929:145) om skiljem�n, till�mpas i st�llet den nya lagen. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON LAILA FREIVALDS (Justitiedepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om skiljef�rfarande;

utf�rdad den 4 mars 1999.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs f�ljande.

Skiljeavtalet

1 �

Tvister i fr�gor som parterna kan tr�ffa f�rlikning om f�r genom avtal

l�mnas till avg�rande av en eller flera skiljem�n. Ett s�dant avtal kan avse
framtida tvister om ett r�ttsf�rh�llande som �r angivet i avtalet. Tvisten f�r
avse f�rekomsten av en viss omst�ndighet.

Parterna f�r l�ta skiljem�nnen komplettera avtal ut�ver vad som f�ljer av

tolkning av avtal.

Skiljem�n f�r pr�va konkurrensr�ttens civilr�ttsliga verkningar mellan

parterna.

2 �

Skiljem�nnen f�r pr�va sin egen beh�righet att avg�ra tvisten. Detta

hindrar inte en domstol fr�n att p� beg�ran av en part pr�va fr�gan. Skilje-
m�nnen f�r forts�tta skiljef�rfarandet i avvaktan p� domstolens avg�rande.

�ven om skiljem�nnen i ett beslut under f�rfarandet funnit att de �r beh�-

riga att avg�ra tvisten �r deras beslut inte bindande. I fr�ga om talan mot en
skiljedom som innefattar ett avg�rande om beh�righeten g�ller best�mmel-
serna i 34 och 36 ��.

3 �

N�r giltigheten av ett skiljeavtal som utg�r en del av ett annat avtal

skall bed�mas vid pr�vningen av skiljem�nnens beh�righet, skall skiljeavta-
let anses som ett s�rskilt avtal.

4 �

En domstol f�r inte mot en parts bestridande pr�va en fr�ga som enligt

ett skiljeavtal skall pr�vas av skiljem�n.

En inv�ndning om skiljeavtal skall framst�llas f�rsta g�ngen en part skall

f�ra talan i saken vid r�tten. Inv�ndningar som framst�lls senare �r utan ver-
kan om inte parten har haft laga f�rfall och framst�llt inv�ndningen s� snart
f�rfallet upph�rde. En inv�ndning om skiljeavtal skall beaktas �ven om den
part som g�r inv�ndningen l�tit en fr�ga som omfattas av skiljeavtalet pr�vas
av kronofogdemyndighet i ett m�l om betalningsf�rel�ggande eller hand-
r�ckning.

Prop. 1998/99:35, bet. 1998/99:JuU12, rskr. 1998/99:142.

SFS 1999:116

Utkom fr�n trycket
den 16 mars 1999

SFS 1999:116

Under tiden tvisten behandlas av skiljem�n eller innan dess f�r en domstol

oberoende av skiljeavtalet meddela s�dana beslut om s�kerhets�tg�rder som
domstolen enligt lag �r beh�rig att meddela.

5 �

En part f�rlorar sin r�tt att �beropa skiljeavtalet som hinder f�r r�tte-

g�ng, om parten

1. har bestritt en beg�ran om skiljedom,
2. l�ter bli att i r�tt tid utse skiljeman, eller
3. inte i r�tt tid st�ller sin andel av beg�rd s�kerhet f�r ers�ttningen till

skiljem�nnen.

6 �

R�r en tvist mellan en n�ringsidkare och en konsument en vara, en

tj�nst eller n�gon annan nyttighet som tillhandah�llits f�r huvudsakligen en-
skilt bruk, f�r ett skiljeavtal inte g�ras g�llande, om det tr�ffats innan tvisten
uppstod. Dock g�ller s�dana avtal i hyres- eller arrendef�rh�llanden, om ge-
nom dem en hyres- eller arrenden�mnd utsetts till skiljen�mnd och n�got an-
nat inte f�ljer av best�mmelserna i 8 kap. 28 � eller 12 kap. 66 � jordabal-
ken.

F�rsta stycket g�ller inte om tvisten r�r avtal mellan f�rs�kringsgivare och

f�rs�kringstagare om f�rs�kring som grundas p� kollektivavtal eller som
grundas p� gruppavtal och handhas av f�retr�dare f�r gruppen. F�rsta
stycket g�ller inte heller om annat f�ljer av Sveriges internationella f�rplik-
telser.

Skiljem�nnen

7 �

Var och en som r�der �ver sig sj�lv och sin egendom kan vara skilje-

man.

8 �

En skiljeman skall vara opartisk.

En skiljeman skall p� yrkande av en part skiljas fr�n sitt uppdrag, om det

finns n�gon omst�ndighet som kan rubba f�rtroendet f�r skiljemannens
opartiskhet. En s�dan omst�ndighet skall alltid anses f�religga

1. om skiljemannen sj�lv eller n�gon n�rst�ende till skiljemannen �r part

eller annars kan v�nta beaktansv�rd nytta eller skada av tvistens utg�ng,

2. om skiljemannen eller n�gon n�rst�ende till skiljemannen �r ledamot av

styrelsen f�r ett bolag eller n�gon annan sammanslutning som �r part eller
annars �r st�llf�retr�dare f�r en part eller f�r n�gon annan som kan v�nta be-
aktansv�rd nytta eller skada av tvistens utg�ng,

3. om skiljemannen som sakkunnig eller annars har tagit st�llning i tvisten

eller hj�lpt en part att f�rbereda eller utf�ra sin talan i tvisten, eller

4. om skiljemannen har mottagit eller f�rbeh�llit sig ers�ttning i strid med

39 � andra stycket.

9 �

Den som ombeds att �ta sig ett uppdrag som skiljeman skall genast

uppge alla omst�ndigheter som enligt 7 eller 8 � kan t�nkas hindra den vid-
talade fr�n att vara skiljeman. En skiljeman skall upplysa parterna och �v-
riga skiljem�n om s�dana omst�ndigheter s� snart alla skiljem�n har utsetts
och d�refter under skiljef�rfarandet s� snart skiljemannen har f�tt k�nnedom
om n�gon ny omst�ndighet.

SFS 1999:116

10 �

Ett yrkande om att en skiljeman skall skiljas fr�n sitt uppdrag p�

grund av en omst�ndighet som anges i 8 � skall framst�llas inom femton da-
gar fr�n det att parten fick k�nnedom s�v�l om att skiljemannen har utsetts
som om omst�ndigheten. Yrkandet pr�vas av skiljem�nnen, om parterna inte
har best�mt att det skall pr�vas av n�gon annan.

Bifalls yrkandet f�r beslutet inte angripas.
En part som �r missn�jd med ett beslut genom vilket ett yrkande ogillats

eller avvisats som f�r sent framst�llt, f�r hos tingsr�tten ans�ka om att skilje-
mannen skall skiljas fr�n uppdraget. Ans�kan skall g�ras inom trettio dagar
fr�n den dag d� parten fick del av beslutet. Skiljem�nnen f�r forts�tta skilje-
f�rfarandet i avvaktan p� tingsr�ttens avg�rande.

11 �

Parterna f�r best�mma att ett yrkande som anges i 10 � f�rsta stycket

skall pr�vas slutligt av ett skiljedomsinstitut.

12 �

Parterna f�r best�mma hur m�nga skiljem�nnen skall vara och hur de

skall utses.

Om parterna inte har best�mt n�got annat g�ller 1316 ��.
Tingsr�tten skall utse skiljem�n �ven i andra fall �n som anges i 1417 ��,

om parterna har best�mt det och n�gon av parterna ans�ker om det.

13 �

Skiljem�nnen skall vara tre. Vardera parten v�ljer en skiljeman och de

valda utser den tredje.

14 �

Skall parterna var f�r sig v�lja skiljeman och har den ena parten i en

beg�ran om skiljedom enligt 19 � underr�ttat motparten om sitt val av skilje-
man, �r motparten skyldig att inom trettio dagar fr�n mottagandet av under-
r�ttelsen skriftligen underr�tta den f�rsta parten om sitt val av skiljeman.

En part som p� detta s�tt har underr�ttat motparten om sitt val av skilje-

man f�r inte utan motpartens samtycke �terkalla valet.

L�ter motparten bli att utse skiljeman inom den angivna tiden, skall tings-

r�tten p� ans�kan av den f�rsta parten utse skiljeman.

15 �

Skall en skiljeman utses av andra skiljem�n men l�ter de bli att g�ra

det inom trettio dagar fr�n det att den sista av dem blev vald, skall tingsr�tten
p� ans�kan av en part utse skiljemannen.

Skall en skiljeman utses av n�gon annan �n en part eller skiljem�n, men

g�rs inte det inom trettio dagar fr�n det att en part som �nskar att skiljeman
utses uppmanat den som skall utse skiljeman att g�ra det, skall tingsr�tten p�
ans�kan av en part utse skiljemannen. Detsamma g�ller, om en skiljeman
skall utses av parterna gemensamt men de inte har enats inom trettio dagar
fr�n det att fr�gan v�ckts genom att den ena parten mottagit en underr�ttelse
fr�n motparten.

16 �

Om en skiljeman avg�r eller skiljs fr�n uppdraget, skall tingsr�tten p�

ans�kan av en part utse en ny skiljeman. Om skiljemannen inte kan fullg�ra
uppdraget p� grund av omst�ndigheter som uppkommit efter valet, skall i
st�llet den som ursprungligen haft att g�ra valet utse en ny skiljeman. Vid
detta val till�mpas 14 och 15 ��. Tiden f�r att utse en ny skiljeman �r �ven

SFS 1999:116

f�r den part som beg�rt skiljedomen trettio dagar och r�knas f�r alla fr�n det
att den som skall utse skiljemannen har f�tt k�nnedom om det.

17 �

Har en skiljeman f�rsenat f�rfarandet skall tingsr�tten p� ans�kan av

en part skilja skiljemannen fr�n uppdraget och utse en annan skiljeman. Par-
terna f�r best�mma att en s�dan beg�ran i st�llet skall pr�vas slutligt av ett
skiljedomsinstitut.

18 �

N�r en part har ans�kt om att tingsr�tten skall utse en skiljeman enligt

12 � tredje stycket eller 1417 �� f�r domstolen endast om det �r uppenbart
avsl� ans�kan p� den grunden att lagliga f�ruts�ttningar f�r skiljef�rfarande
saknas.

F�rfarandet

19 �

Har parterna inte best�mt n�got annat inleds skiljef�rfarandet n�r en

part tar emot en beg�ran om skiljedom enligt andra stycket.

En beg�ran om skiljedom skall vara skriftlig och inneh�lla
1. en uttrycklig och villkorsl�s beg�ran om skiljedom,
2. uppgift om den fr�ga som omfattas av skiljeavtalet och som skiljem�n-

nen skall pr�va, och

3. uppgift om partens val n�r parten skall utse skiljeman.

20 �

�r skiljem�nnen flera skall en av dem utses till ordf�rande. Har par-

terna eller skiljem�nnen inte best�mt annat, skall den skiljeman vara ordf�-
rande som de andra skiljem�nnen eller, i deras st�lle, tingsr�tten har utsett.

21 �

Skiljem�nnen skall handl�gga tvisten opartiskt, �ndam�lsenligt och

snabbt. De skall d�rvid f�lja vad parterna har best�mt, om det inte finns n�-
got hinder mot det.

22 �

Parterna best�mmer platsen f�r f�rfarandet. Annars best�mmer skilje-

m�nnen platsen f�r f�rfarandet.

Skiljem�nnen f�r h�lla sammantr�de p� annan plats i Sverige eller utom-

lands om inte parterna har best�mt n�got annat.

23 �

Den part som beg�r skiljedom skall inom den tid som skiljem�nnen

best�mmer ange sina yrkanden i den fr�ga som har uppgetts i beg�ran om
skiljedom och de omst�ndigheter som parten �beropar till st�d f�r dem.
Motparten skall d�refter inom den tid som skiljem�nnen best�mmer ange sin
inst�llning till yrkandena och de omst�ndigheter som motparten �beropar till
st�d f�r den.

Den part som beg�r skiljedom f�r framst�lla nya yrkanden och motparten

egna yrkanden, om yrkandena omfattas av skiljeavtalet och skiljem�nnen
inte med h�nsyn till den tidpunkt d� de framst�lls eller andra omst�ndigheter
anser det ol�mpligt att de pr�vas. Under samma f�ruts�ttningar f�r var och
en av parterna under skiljef�rfarandet �ndra eller komplettera tidigare fram-
st�llda yrkanden och �beropa nya omst�ndigheter till st�d f�r sin talan.

F�rsta och andra styckena g�ller inte om parterna har best�mt n�got annat.

SFS 1999:116

24 �

Skiljem�nnen skall ge parterna tillf�lle att i all beh�vlig omfattning

utf�ra sin talan skriftligt eller muntligt. Inf�r avg�randet av en till skiljem�n-
nen �verl�mnad fr�ga skall muntlig f�rhandling h�llas, om en part beg�r det
och parterna inte har best�mt n�got annat.

En part skall ges m�jlighet att ta del av alla handlingar och allt annat ma-

terial som r�r tvisten och som tillf�rs skiljem�nnen fr�n motparten eller n�-
gon annan.

Om en part utan giltigt sk�l uteblir fr�n en f�rhandling eller l�ter bli att i

n�got annat h�nseende iaktta ett f�rel�ggande av skiljem�nnen, �r detta inte
hinder mot att handl�ggningen forts�tter och att tvisten avg�rs p� det mate-
rial som finns.

25 �

Parterna skall svara f�r bevisningen. Skiljem�nnen f�r dock utse sak-

kunniga, om inte b�da parterna mots�tter sig detta.

Skiljem�nnen f�r avvisa erbjuden bevisning, om den uppenbart saknar be-

tydelse i tvisten eller om det �r motiverat med h�nsyn till den tidpunkt d� be-
visningen �beropas.

Skiljem�nnen f�r inte ta upp ed eller sanningsf�rs�kran. De f�r inte heller

f�rel�gga vite eller annars anv�nda tv�ngsmedel f�r att skaffa in beg�rd be-
visning.

Om inte parterna har �verenskommit n�got annat f�r skiljem�nnen p� be-

g�ran av en part best�mma att motparten under f�rfarandets g�ng skall vidta
en viss �tg�rd f�r att s�kerst�lla det anspr�k som skall pr�vas av skiljem�n-
nen. Skiljem�nnen f�r f�reskriva att den part som beg�r �tg�rden skall st�lla
sk�lig s�kerhet f�r den skada som kan tillfogas motparten genom �tg�rden.

26 �

Om en part vill att ett vittne eller en sakkunnig skall h�ras under ed

eller en part h�ras under sanningsf�rs�kran, f�r parten efter tillst�nd av skil-
jem�nnen g�ra ans�kan om det hos tingsr�tten. Detsamma g�ller om en part
vill att det skall f�rel�ggas en part eller n�gon annan att som bevis tillhanda-
h�lla en skriftlig handling eller ett f�rem�l. Anser skiljem�nnen att �tg�rden
�r befogad med h�nsyn till utredningen, skall de l�mna tillst�nd till ans�kan.
Finns det lagliga f�ruts�ttningar f�r �tg�rden, skall tingsr�tten bifalla ans�-
kan.

Reglerna i r�tteg�ngsbalken till�mpas i fr�ga om en �tg�rd som avses i

f�rsta stycket. Skiljem�nnen skall kallas till ett f�rh�r med ett vittne, en sak-
kunnig eller en part och ges tillf�lle att st�lla fr�gor. Om en skiljeman uteblir
fr�n f�rh�ret utg�r detta inte hinder f�r att f�rh�ret genomf�rs.

Skiljedomen

27 �

De fr�gor som har l�mnats till skiljem�nnen avg�rs genom skiljedom.

Avslutar skiljem�nnen skiljef�rfarandet utan att avg�ra dessa fr�gor sker det
ocks� genom skiljedom.

Om parterna f�rliks f�r skiljem�nnen p� deras beg�ran stadf�sta f�r-

likningen i en skiljedom.

Andra avg�randen, som inte tas in i en skiljedom, betecknas beslut.
Skiljem�nnens uppdrag anses slutf�rt n�r de har meddelat slutlig skilje-

dom, om inte annat f�ljer av 32 eller 35 �.

SFS 1999:72127

SFS 1999:116

28 �

�terkallar ena parten ett yrkande skall skiljem�nnen avskriva tvisten i

denna del om inte motparten beg�r att skiljem�nnen skall pr�va yrkandet.

29 �

En del av tvisten eller en viss fr�ga av betydelse f�r tvistens bed�m-

ning f�r avg�ras genom s�rskild skiljedom, om inte b�da parterna mots�tter
sig det. En fordran som �beropas till kvittning skall dock pr�vas i samma
skiljedom som huvudfordringen.

Har en part helt eller delvis medgett ett yrkande f�r s�rskild skiljedom

meddelas �ver det som har medgetts.

30 �

Om en skiljeman utan giltigt sk�l l�ter bli att delta i skiljen�mndens

pr�vning av en fr�ga, �r detta inte n�got hinder mot att �vriga skiljem�n av-
g�r fr�gan.

Har parterna inte best�mt n�got annat, skall som skiljen�mndens mening

g�lla den mening som flertalet av de skiljem�n som deltar i avg�randet enas
om. Uppn�s inte majoritet f�r n�gon mening, skall den mening g�lla som
ordf�randen f�retr�der.

31 �

En skiljedom skall vara skriftlig och undertecknas av skiljem�nnen.

Det �r tillr�ckligt att domen �r undertecknad av flertalet skiljem�n om orsa-
ken till att inte samtliga skiljem�n undertecknat skiljedomen �r angiven i
denna. Parterna f�r best�mma att skiljen�mndens ordf�rande ensam under-
tecknar skiljedomen.

I skiljedomen skall dagen f�r dess meddelande och platsen f�r skiljef�r-

farandet anges.

Skiljedomen skall genast tillst�llas parterna.

32 �

Om skiljem�nnen finner att en skiljedom inneh�ller n�gon uppenbar

oriktighet till f�ljd av skiljem�nnens eller n�gon annans skrivfel, r�knefel el-
ler liknande f�rbiseende eller om skiljem�nnen av f�rbiseende inte har av-
gjort en fr�ga som skulle ha behandlats i skiljedomen, f�r de inom trettio da-
gar fr�n dagen f�r skiljedomens meddelande besluta om r�ttelse eller kom-
plettera domen. De f�r ocks� r�tta eller komplettera en skiljedom eller tolka
domslutet i en skiljedom om n�gon av parterna beg�r det inom trettio dagar
fr�n det att parten har f�tt del av domen.

Om skiljem�nnen p� n�gon av parternas beg�ran beslutar om r�ttelse eller

om tolkning av domslutet i en skiljedom, skall det ske inom trettio dagar fr�n
det att skiljem�nnen tog emot en parts beg�ran om det. Om skiljem�nnen be-
slutar att komplettera domen, skall det ske inom sextio dagar.

Innan skiljem�nnen fattar ett beslut enligt denna paragraf, b�r parterna ges

tillf�lle att yttra sig �ver �tg�rden.

Skiljedoms ogiltighet och upph�vande av skiljedom

33 �

En skiljedom �r ogiltig

1. om den innefattar pr�vning av en fr�ga som enligt svensk lag inte f�r

avg�ras av skiljem�n,

2. om skiljedomen eller det s�tt p� vilket skiljedomen tillkommit �r up-

penbart of�renligt med grunderna f�r r�ttsordningen i Sverige, eller

SFS 1999:116

3. om skiljedomen inte uppfyller f�reskrifterna om skriftlighet och under-

tecknande i 31 � f�rsta stycket.

Ogiltigheten kan g�lla en viss del av skiljedomen.

34 �

En skiljedom som inte kan angripas enligt 36 � skall efter klander helt

eller delvis upph�vas p� talan av en part

1. om den inte omfattas av ett giltigt skiljeavtal mellan parterna,
2. om skiljem�nnen har meddelat dom efter utg�ngen av den tid som par-

terna best�mt eller om de annars har �verskridit sitt uppdrag,

3. om skiljef�rfarande enligt 47 � inte borde ha �gt rum i Sverige,
4. om en skiljeman har utsetts i strid med parternas �verenskommelse el-

ler denna lag,

5. om en skiljeman p� grund av n�gon omst�ndighet som anges i 7 eller

8 � har varit obeh�rig, eller

6. om det annars, utan partens v�llande, i handl�ggningen har f�rekommit

n�got fel som sannolikt har inverkat p� utg�ngen.

En part har inte r�tt att �beropa en omst�ndighet som han genom att delta

i f�rfarandet utan inv�ndning eller p� annat s�tt f�r anses ha avst�tt fr�n att
g�ra g�llande. Enbart genom att parten har utsett skiljeman skall han inte an-
ses ha godtagit skiljem�nnens beh�righet att avg�ra den h�nskjutna fr�gan.
Att en part kan ha f�rlorat r�tten enligt f�rsta stycket 5 att �beropa en om-
st�ndighet som anges i 8 � f�ljer av 10 och 11 ��.

Talan skall v�ckas inom tre m�nader fr�n den dag d� parten fick del av

skiljedomen eller, om r�ttelse, komplettering eller tolkning enligt 32 � har
�gt rum, inom tre m�nader fr�n den dag d� parten fick del av skiljedomen i
dess slutliga lydelse. En part f�r efter fristens utg�ng inte �beropa en ny
klandergrund till st�d f�r sin talan.

35 �

En domstol f�r under viss tid skjuta upp ett m�l om en skiljedoms

ogiltighet eller om upph�vande av en skiljedom f�r att ge skiljem�nnen till-
f�lle att �teruppta skiljef�rfarandet eller vidta n�gon annan �tg�rd som enligt
skiljem�nnens mening undanr�jer grunden f�r ogiltigheten eller upph�van-
det,

1. om domstolen har funnit att talan i m�let skall bifallas och ena parten

har beg�rt uppskov, eller

2. om b�da parter har beg�rt uppskov.
Meddelar skiljem�nnen en ny skiljedom, f�r en part inom den tid som

domstolen best�mmer utan st�mningsans�kan klandra skiljedomen i den
m�n det f�ranleds av det �terupptagna f�rfarandet eller av en �ndring av den
f�rsta skiljedomen.

Fortsatt huvudf�rhandling f�r oberoende av 43 kap. 11 � andra stycket

r�tteg�ngsbalken h�llas �ven om uppskovstiden uppg�r till mer �n femton
dagar.

36 �

En skiljedom som inneb�r att skiljem�nnen avslutat f�rfarandet utan

att pr�va de fr�gor som l�mnats till avg�rande av dem f�r helt eller delvis
�ndras p� talan av en part. Talan skall v�ckas inom tre m�nader fr�n den dag
d� parten fick del av domen eller, om r�ttelse, komplettering eller tolkning
enligt 32 � har �gt rum, inom tre m�nader fr�n den dag d� parten fick del av

SFS 1999:116

skiljedomen i dess slutliga lydelse. Skiljedomen skall inneh�lla en tydlig
h�nvisning om vad en part som vill angripa domen skall g�ra.

En talan enligt f�rsta stycket som enbart r�r en fr�ga som avses i 42 � �r

till�ten om skiljedomen inneb�r att skiljem�nnen har ansett sig vara obeh�-
riga att pr�va tvisten. Om skiljedomen inneb�r n�got annat, f�r en part som
vill angripa beslutet klandra skiljedomen enligt best�mmelserna i 34 �.

Skiljedomskostnaderna

37 �

Parterna skall solidariskt betala sk�lig ers�ttning till skiljem�nnen f�r

arbete och utl�gg. Har skiljem�nnen i skiljedomen f�rklarat att de �r obeh�-
riga att pr�va tvisten, �r dock den part som inte beg�rde skiljedom betal-
ningsansvarig endast i den m�n det f�ranleds av s�rskilda omst�ndigheter.

Skiljem�nnen f�r i en slutlig skiljedom f�rplikta parterna att betala ers�tt-

ningen till dem samt r�nta fr�n den dag som infaller en m�nad efter den dag
d� skiljedomen meddelades. Ers�ttningen skall anges s�rskilt f�r varje skil-
jeman.

38 �

Skiljem�nnen f�r beg�ra s�kerhet f�r ers�ttningen. De f�r fastst�lla

s�rskilda s�kerheter f�r skilda yrkanden. Har en part inte inom den tid som
skiljem�nnen best�mt st�llt sin andel av beg�rd s�kerhet, f�r motparten st�lla
hela s�kerheten. St�lls inte beg�rd s�kerhet, f�r skiljem�nnen helt eller delvis
avsluta f�rfarandet.

Skiljem�nnen f�r under f�rfarandet besluta att ta s�kerheten i anspr�k f�r

att t�cka utl�gg. Sedan skiljem�nnens ers�ttning har best�mts i en slutlig
skiljedom och domen i den delen har blivit verkst�llbar, f�r skiljem�nnen
tillgodog�ra sig betalning ur s�kerheten, om parterna inte fullg�r sin betal-
ningsskyldighet enligt domen. S�kerhetsr�tten omfattar �ven egendomens
avkastning.

39 �

Best�mmelserna i 37 och 38 �� g�ller inte om n�got annat har be-

st�mts av parterna gemensamt p� ett s�tt som �r bindande f�r skiljem�nnen.

Avtal om ers�ttningen till skiljem�nnen som inte tr�ffas med parterna ge-

mensamt �r ogiltiga. Har ena parten st�llt hela s�kerheten, f�r parten dock
ensam medge att skiljem�nnen tar s�kerheten i anspr�k f�r att t�cka ers�tt-
ning f�r utf�rt arbete.

40 �

Skiljem�nnen f�r inte h�lla inne skiljedomen i avvaktan p� att ers�tt-

ningen till dem betalas.

41 �

En part eller en skiljeman f�r hos tingsr�tten f�ra talan mot skiljedo-

men om ers�ttning till skiljem�nnen. Talan skall v�ckas av en part inom tre
m�nader fr�n den dag d� parten fick del av domen och av en skiljeman inom
samma tid fr�n skiljedomens meddelande. Har r�ttelse, komplettering eller
tolkning enligt 32 � �gt rum, skall talan v�ckas av en part inom tre m�nader
fr�n den dag d� parten fick del av skiljedomen i dess slutliga lydelse och av
en skiljeman inom samma tid fr�n den dag d� skiljedomen fick sin slutliga
lydelse. Skiljedomen skall inneh�lla en tydlig h�nvisning om vad en part
som vill f�ra talan mot domen i denna del skall g�ra.

SFS 1999:116

Dom, varigenom ers�ttningen till en skiljeman s�tts ned, g�ller �ven f�r

den part som inte f�rt talan.

42 �

Om inte parterna har �verenskommit n�got annat, f�r skiljem�nnen p�

beg�ran av en part f�rplikta motparten att betala ers�ttning f�r partens kost-
nader och best�mma hur ers�ttningen till skiljem�nnen slutligt skall f�rdelas
mellan parterna. Skiljem�nnens f�rordnande f�r �ven omfatta r�nta, om par-
ten har yrkat det.

Forumfr�gor och talefrister

43 �

Talan mot en skiljedom enligt 33, 34 och 36 �� tas upp av hovr�tten

inom vars domkrets skiljef�rfarandet har �gt rum. �r platsen f�r skiljef�rfa-
randet inte angiven i skiljedomen f�r talan v�ckas hos Svea hovr�tt.

Hovr�ttens avg�rande f�r inte �verklagas. Hovr�tten f�r dock till�ta att av-

g�randet �verklagas, om det �r av vikt f�r ledning av r�ttstill�mpningen att
�verklagandet pr�vas av H�gsta domstolen.

Talan betr�ffande ers�ttningen till en skiljeman tas upp av tingsr�tten p�

platsen f�r skiljef�rfarandet. �r platsen f�r skiljef�rfarandet inte angiven i
skiljedomen f�r talan v�ckas hos Stockholms tingsr�tt.

44 �

Ans�knings�renden om att utse en skiljeman eller att skilja en skilje-

man fr�n uppdraget tas upp av tingsr�tten i den ort d�r n�gon av parterna har
sitt hemvist eller av tingsr�tten p� platsen f�r skiljef�rfarandet. Ans�kan f�r
�ven tas upp av Stockholms tingsr�tt. Motparten skall om m�jligt ges till-
f�lle att yttra sig innan ans�kan bifalls. Avser ans�kan en skiljemans skilj-
ande fr�n uppdraget b�r �ven skiljemannen h�ras.

Ans�kan om bevisupptagning enligt 26 � tas upp av den tingsr�tt som

skiljem�nnen har best�mt. Saknas ett s�dant beslut tas ans�kan upp av
Stockholms tingsr�tt.

Har tingsr�tten bifallit en ans�kan om att utse en skiljeman eller att skilja

en skiljeman fr�n uppdraget, f�r beslutet inte �verklagas. Inte heller annars
f�r tingsr�ttens avg�rande enligt 10 � tredje stycket �verklagas.

45 �

Skall enligt lag eller avtal en parts talan v�ckas inom viss tid men om-

fattas talan av ett skiljeavtal, skall parten inom den angivna tiden beg�ra skil-
jedom enligt 19 �.

Har skiljedom beg�rts i r�tt tid men avslutas skiljef�rfarandet utan att den

fr�ga som l�mnats till skiljem�nnen r�ttskraftigt avg�rs och beror detta inte
p� partens v�llande, skall talan anses v�ckt i r�tt tid, om parten beg�r skilje-
dom eller v�cker talan vid domstol inom trettio dagar fr�n den dag d� parten
fick del av skiljedomen eller, om skiljedomen blivit upph�vd eller f�rklarad
ogiltig eller talan mot skiljedomen enligt 36 � l�mnats utan bifall, fr�n det att
domen h�rom vunnit laga kraft.

Internationella f�rh�llanden

46 �

Denna lag till�mpas p� skiljef�rfaranden som �ger rum i Sverige �ven

om tvisten har internationell anknytning.

SFS 1999:116

47 �

Ett skiljef�rfarande enligt denna lag f�r inledas i Sverige, om skilje-

avtalet inneb�r att f�rfarandet skall �ga rum i Sverige eller skiljem�nnen el-
ler ett skiljedomsinstitut i enlighet med avtalet har best�mt att f�rfarandet
skall �ga rum i Sverige eller motparten annars samtycker till det.

Ett skiljef�rfarande enligt denna lag f�r ocks� inledas i Sverige mot en

part som har hemvist h�r eller annars skulle kunna s�kas i tvisten vid svensk
domstol, om inte skiljeavtalet inneb�r att f�rfarandet skall �ga rum utom-
lands.

I andra fall f�r skiljef�rfaranden enligt denna lag inte �ga rum i Sverige.

48 �

Har ett skiljeavtal internationell anknytning, skall den lag som par-

terna kommit �verens om till�mpas p� avtalet. Har parterna inte tr�ffat n�-
gon s�dan �verenskommelse till�mpas lagen i det land d�r f�rfarandet med
st�d av parternas avtal har �gt rum eller skall �ga rum.

F�rsta stycket till�mpas inte p� fr�gan, huruvida en part var beh�rig att

ing� skiljeavtalet eller var beh�rigen f�retr�dd.

49 �

Skall utl�ndsk r�tt till�mpas p� skiljeavtalet g�ller 4 � betr�ffande en

fr�ga som omfattas av avtalet, utom n�r

1. avtalet enligt till�mplig lag �r ogiltigt, utan verkan eller ogenomf�rbart,

eller

2. tvisten enligt svensk lag inte f�r avg�ras av skiljem�n.
Att en domstol utan hinder av skiljeavtalet kan meddela s�dana beslut om

s�kerhets�tg�rder som domstolen enligt lag �r beh�rig att meddela framg�r
av 4 � tredje stycket.

50 �

Vad som s�gs i 26 och 44 �� om bevisupptagning under skilje-

f�rfarande i Sverige g�ller �ven betr�ffande skiljef�rfaranden som �ger rum
utomlands, om f�rfarandet grundar sig p� ett skiljeavtal och den fr�ga som
l�mnats till skiljem�nnen enligt svensk lag f�r avg�ras av skiljem�n.

51 �

Har inte n�gon av parterna hemvist eller driftst�lle i Sverige, f�r de i

ett kommersiellt f�rh�llande genom en uttrycklig skriftlig �verenskommelse
utesluta eller begr�nsa till�mpligheten av de grunder f�r upph�vande av en
skiljedom som anges i 34 �.

En skiljedom som omfattas av en s�dan �verenskommelse erk�nns och

verkst�lls i Sverige enligt de regler som g�ller f�r en utl�ndsk skiljedom.

Erk�nnande och verkst�llighet av utl�ndsk skiljedom m.m.

52 �

En skiljedom som meddelas utomlands anses som utl�ndsk.

Vid till�mpning av denna lag anses en skiljedom vara meddelad i det land

d�r platsen f�r f�rfarandet �r bel�gen.

53 �

En utl�ndsk skiljedom som grundar sig p� ett skiljeavtal erk�nns och

verkst�lls i Sverige, om inte annat f�ljer av 5460 ��.

54 �

En utl�ndsk skiljedom erk�nns och verkst�lls inte i Sverige, om den

part mot vilken skiljedomen �beropas visar

SFS 1999:116

1. att parterna enligt till�mplig lag saknade beh�righet att ing� skiljeavta-

let eller inte var beh�rigen f�retr�dda eller att skiljeavtalet �r ogiltigt enligt
den lag som enligt parternas �verenskommelse skall till�mpas eller, i avsak-
nad av varje anvisning i s�dant h�nseende, enligt lagen i det land d�r skilje-
domen har meddelats,

2. att den part, mot vilken skiljedomen �beropas, inte i vederb�rlig ord-

ning har underr�ttats om tills�ttandet av skiljeman eller om skiljef�rfarandet
eller av annan orsak inte varit i st�nd att utf�ra sin talan,

3. att skiljedomen behandlar en tvist som inte avsetts med eller omfattas

av parternas beg�ran om skiljedom, eller att skiljedomen inneh�ller beslut i
en fr�ga som faller utanf�r skiljeavtalet, dock skall, om beslut i en fr�ga som
omfattas av uppdraget kan skiljas fr�n beslut som faller utanf�r uppdraget,
den del av skiljedomen som omfattas av uppdraget erk�nnas och verkst�llas,

4. att skiljen�mndens tills�ttande eller dess sammans�ttning eller skilje-

f�rfarandet strider mot vad parterna avtalat eller, om avtal om detta saknas,
mot lagen i det land d�r f�rfarandet har �gt rum, eller

5. att skiljedomen �nnu inte blivit bindande f�r parterna eller att den un-

danr�jts eller dess verkst�llighet skjutits upp av beh�rig myndighet i det land
d�r den meddelats eller enligt vars lag den meddelats.

55 �

En utl�ndsk skiljedom erk�nns och verkst�lls inte heller, om domsto-

len finner

1. att skiljedomen innefattar pr�vning av en fr�ga, som enligt svensk lag

inte f�r avg�ras av skiljem�n, eller

2. att det skulle vara uppenbart of�renligt med grunderna f�r r�tts-

ordningen i Sverige att erk�nna eller verkst�lla skiljedomen.

56 �

Ans�kan om verkst�llighet av en utl�ndsk skiljedom g�rs hos Svea

hovr�tt.

Till ans�kan skall skiljedomen fogas i original eller styrkt kopia. Om hov-

r�tten inte best�mmer annat skall �ven en styrkt �vers�ttning av hela domen
till svenska spr�ket ges in.

57 �

Ans�kan om verkst�llighet f�r inte bifallas utan att motparten har

getts tillf�lle att yttra sig.

58 �

Inv�nder motparten att skiljeavtal inte tr�ffats, skall s�kanden ge in

skiljeavtalet i original eller styrkt kopia samt, om hovr�tten inte best�mmer
annat, styrkt �vers�ttning till svenska spr�ket, eller p� annat s�tt visa att skil-
jeavtal ing�tts.

Inv�nder motparten att framst�llning gjorts om undanr�jande av skilje-

domen eller om uppskov med dess verkst�llighet hos myndighet som avses i
54 � 5, f�r hovr�tten skjuta upp avg�randet samt, om s�kanden beg�r det,
�l�gga motparten att st�lla sk�lig s�kerhet vid p�f�ljd att beslut om verkst�l-
lighet annars kan komma att meddelas.

59 �

Bifaller hovr�tten ans�kan, verkst�lls skiljedomen som en svensk

domstols lagakraft�gande dom, om inte H�gsta domstolen efter �verkla-
gande av hovr�ttens beslut best�mmer n�got annat.

SFS 1999:116

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1999

60 �

Har en s�kerhets�tg�rd enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken beviljats, skall

vid till�mpning av 7 � samma kapitel med talans v�ckande j�mst�llas en be-
g�ran om skiljedom utomlands som kan leda till en skiljedom som erk�nns
och kan verkst�llas h�r.

Sedan ans�kan om verkst�llighet av en utl�ndsk skiljedom gjorts ankom-

mer det p� hovr�tten att pr�va en beg�ran om s�kerhets�tg�rd eller om upp-
h�vande av ett s�dant beslut.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 1999, d� lagen (1929:145) om skil-

jem�n och lagen (1929:147) om utl�ndska skiljeavtal och skiljedomar upp-
h�r att g�lla.

2. Den �ldre lagen till�mpas om skiljef�rfarandet har inletts f�re ikrafttr�-

dandet eller, s�vitt ang�r verkst�llighet av en utl�ndsk skiljedom, om ans�-
kan om verkst�llighet har gjorts f�re ikrafttr�dandet.

3. Har ett skiljeavtal slutits f�re ikrafttr�dandet, g�ller 18 � andra stycket,

21 � f�rsta stycket 1 och 26 � andra och tredje styckena lagen (1929:145)
om skiljem�n fortfarande, s�vitt avser tid f�r meddelande av skiljedom, i f�r-
faranden som har inletts inom tv� �r fr�n den nya lagens ikrafttr�dande.

4. Parterna kan i fall som anges i 2 och 3 best�mma att endast den nya la-

gen skall g�lla.

5. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till lagen

(1929:145) om skiljem�n, till�mpas i st�llet den nya lagen.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

LAILA FREIVALDS
(Justitiedepartementet)