SFS 1979:240

Start / Processrätt / Lag (2005:73) om rätt för Justitiekanslern att överklaga vissa beslut / SFS 1979:240

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:240 Lag Utkom fr�n trycket den 22 m aj J979 om �ndring i r�ttslij�lpslagen (1972:429); Utf�rdad den 10 maj 1979. c- !" tnJigt riksdagens besluU f�reskrivs i fr�n-, '^'<1 (1972:429)= ' om rattshj�Jpslagen f. 522 g r""' '^^�'79:90. JUU 30, rskr 268. Lagen omtryckt 1976 :626. fv, '"fr � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> dels att rubriken n�rmast f�re 18 � skall utg�, dels att 2-4. 6-12. 15-34. 36, 37 och 39-50 �� samt rubrikerna n�rmast f�re 9, 11 och 16 �� skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall inf�ras fem nya paragrafe r, 5 a, 5 b, 9 a, 18 a och 49 a ��. samt n�rmast f�re 20, 22. 24, 26, 27, 31, 33 och 34 �� nya rubriker av nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�d er i kraft. SFS 1979:240 Inledande best�mmelser 1 � R�ttshj�lp enligt den na lag utg�r s�som allm�n r�ttshj�lp (6-34 ��), r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l (35-40 ��), r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de (41 -45 ��) och r�dgivning (46-48 ��). 2 � Bitr�de och r�dgivning enligt denna lag l�mnas, n�r annat icke anges i lagen, av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n eller enskild advokat� byr�. Regeringen meddelar n�rmare best�mmelser om vem som enligt denna lag �r bitr�dande jurist p� enskild advokatbyr�. 3 � F�r handl�ggning av vissa �renden om r�ttshj�lp finns r�ttshj�lps� n�mnder, Verksamhetsomr�de f�r r�ttshj�lpsn�mnd best�mmes av rege� ringen. Skall �rende om allm�n r�ttshj�lp handl�ggas av r�ttshj�lpsn�mnd, upptages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars verksamhetsomr�de den r�ttss�kande �r bosatt eller, om den r�ttss�kande �r d�dsbo, den avlidne var bosatt. I fr�ga om den som ej �r bosatt i landet eller d�dsbo efter den som ej var bosatt h�r, upptages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd som regering en b est�mmer. Skall �rende om r�ttshj�lp genom offentligt b itr�de handl�ggas av r�tts� hj�lpsn�mnd, upptages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars verksamhetsomr�de den som �tg�rden avser �r bosatt eller, i fr�ga om den som ej �r bosatt i landet, av den r�ttshj�lpsn�mnd som regeringen best�m� mer. R�ttshj�lpsn�mnd st�r under tillsyn av dom stolsverket. Regeringen f �r f�rordna att r�ttshj�lpsn�mnd skall vara delad i avdel� ningar. Vad som f�reskrives om n�mnd �ger motsvarande till�mpning p� s�dan avdelning. 4 � R�ttshj�lpsn�mnd best�r av ordf�rande, som skall vara lagfaren o ch erfaren i domarv �rv, samt fyra andra ledam�ter. Av dess a skall tv � vara advokater, en anst�lld p� allm�n ad vokatbyr� och en enskilt verksam. De tv� �vriga skall vara svenska medborgare och myndiga. Regeringen utser ordf�rande och �vriga ledam�ter f�r viss tid. F�r ord� f�rande skall finnas en eller flera ers�ttare. Best�mmelserna om ordf�rande �ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. I �vrigt f�r regeringen utse erforderligt antal e rs�ttare. 5 � R�ttshj�lpsn�mnd �r beslutf�r med ordf�randen och minst tv� andra ledam�ter, av vilka en ick e �r advokat. Vid avg�ra nde av �rende, som �r 523 \ � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1979:240 av principiell betydelse eller annars av s�rskild vikt, skall dock samtliga ledam�ter deltaga. R�tteg�ngsbalkens regler om omr�stning i tvistem�l �ger motsvarande till�mpning n�r �rende avg�res av r�ttshj�lpsn�mnd. Ordf�randen skall dock s�ga sin mening f�rst. 1 den utstr�ckning regeringen best�mmer f�r tj�nsteman vid r�ttshj�lps� n�mnden p� n�mndens v�gnar slutligt pr�va r�ttshj�lps�rende. 5 a � F�r pr�vning av besv�r i vissa fall enligt denna lag finns besv�rs- n�mnden f�r r�ttshj�lpen. Den best�r av ordf�rande och sex andra leda� m�ter. Ordf�randen och ytterligare en ledamot skall vara lagfarna och erfarna i d omarv�rv. Av �vriga ledam�ter skall tv� vara advokater, en anst�lld p� allm�n a dvokatbyr� och en enskilt verksam. �terst�ende tre ledam�ter skall vara svenska medborgare och myndiga. Regeringen utser ordf�randen och �vriga ledam�ter f�r viss tid. F�r de ledam�ter som skall var a lagfarna och erfarna i domarv�rv skall finnas en eller flera ers�ttare. Best�mmelserna om s�dan ledamot �ger mot� svarande till�mpning p� er s�ttare. 1 �vrigt f�r regeringen utse erforderlig t antal ers�ttare. Besv�rsn�mnden �r beslutfor med ordf�randen och minst fem andra ledam�ter. 5 � andra stycket �ger motsvarande till�mpning p� besv�rs� n�mnden. Regeringen f�r f�rordna att besv�rsn�mnden skall vara delad i avdel� ningar. Vad som f�reskrives om n�mnd �ger motsvarande till�mpning p� s�dan avdelning. 5 b � Med domstol f�rst�s i denna lag allm�n do mstol, allm�n f�rvalt� ningsdomstol, bostadsdomstolen, fors�krings�verdomstolen, f�rs�krings� r�tt, marknadsdomstolen, patentbesv�rsr�tten, arbetsdomstolen, mellan- kommunala skatter�tten och krigsr�tt, Vad i lagen s�gs om domstol skall �ven g�lla arrenden�mnd, hyresn�mnd, statens va-n�mnd och �ver- exekutor. 524 Allm�n r�ttshj�lp Till�mpningsomr�det 6 � Allm�n r�ttshj�lp beviljas fysisk person i r�ttslig angel�genhet, om han beh�ver s�dant bist�nd och hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger ett gr�nsbelopp som motsvarar �tta g�nger det enligt lagen (1 962:381) om allm�n fors�kring best�mda basbeloppet f�r oktober �ret innan r�ttshj�lp beg�res. Bidrager den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till a nnans underh�ll, �kas gr�nsbeloppet med vad som motsvarar ett halvt basbelopp f�r var och en till vilkens underh�ll han s�lunda bidrager. �r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt nedsatt p� grund av s kulds�ttning eller annan .s�rskild omst�ndigh et, skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges eller fr�ndrages. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket meddelar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av den r�ttss�kandes eko� nomiska f�rh�llanden. 7 � Allm�n r�ttshj�lp beviljas d�dsbo i r�ttslig angel�genhet, om boet beh�ver s�dant bist�nd och det med h�nsyn till boets beh�llning och del� �garnas ekonomiska f�rh�llanden �r sk�ligt. Avlider den som har allm�n r�ttshj�lp, utg�r d�refter r�ttshj�lpen till d�dsboet. SFS 1979:240 8 � Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas 1. i angel�genhet som skall pr�vas eller p� a nnat s�tt behandlas utom riket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp. 2. den som �r bosatt utom riket, om han e j �r svensk medborgare eller om s�rskilda sk�l ej f�religger f�r r�ttshj�lp. 3. n�ringsidkare i angel�genhet som uppkommit i hans n�ringsverk� samhet, om ej sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp med h�nsyn till verks amhetens art och begr�nsade omfattning, hans ekonomiska och personliga f�r� h�llanden eller omst�ndigheterna i �vrigt, 4. i fr�ga om anspr�k som �verl�tits till den r�ttss�kande, om �ver� l�telsen kan antagas ha �gt rum i syfte at t �stadkomma f�rdel vid pr�vning av beg�ran om r �ttshj�lp, 5. f�r uppr� ttande av sj�lvdeklaration, 6. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad. I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen f�rordna att allm�n r�tts� hj�lp ej skall beviljas. Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med� borgare i viss fr�mmande stat i fr�ga om allm�n r�ttshj�lp skall vara lik� st�lld med svensk medborgare. F�rm�ner m.m. 9 � Vid allm�n r�ttshj�l p betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga ange� l�genhet som r�tt shj�lpen avser. S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r 1. bitr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratagande av den r�ttss�kandes r�tt, 2. bevisning vid allm�n domstol, bostadsdomstolen, marknadsdom� stolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt samt n�dv�ndig utredning i ange� l�genhet, som kan komma under s�dan domstols pr�vning eller som skall pr�vas av skiljem�n, 3. utredning i angel�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol eller f�rvaltningsmyndighet om utredningen �r sk�ligen p�kallad f�r till� varatagande av den r�ttss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom myndig� heten, 4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare och f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas i samband med inst�llelse inf�r domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse �lagts, eller i sam- 525 \ � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1979: 240 band med inst�llelse f�r biodunders�kning eller annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l o m faderskap enligt 3 kap. f�r�ldrabalken eller l�karunders�kning enligt 21 ka p. 10 � samma balk, 5. till�ggsavgift som utg�r enligt exekutionsavgiftskung�relsen (1971:1027), 6. vad av allm�nna medel utg�tt i e rs�ttning f�r �vers�ttning eller i er� s�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958:642) om blodunders�kning m.m. vid utredning av faderskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngsbalken eller 3 � f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten sj�lvmant f�ranstaltat om. 7. skiftesman som av domstol f�rordnats att verkst�lla bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad eller boskillnad, 8. medling enligt 42 kap. 17 � r� tteg�ngsbalken. S�som kostnad f�r bevisning enligt andra stycket 2 a nses ej den r�tts� s�kandes kostnad f�r blodunders�kning eller annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om faderskap enligt 3 kap. f�r�ldrabalken, 4' 9 a � Den som beviljats allm�n r�ttshj�lp �r i m �let eller �rendet befriad fr�n avgift f�r ans�kan och f�r expedition enligt expeditionskung�relsens (1964:618) avgiftslista, avdelningarna 1 och 11 sa mt avdelning 111 under rubriken Uts�kning m.m. Avgiftsfriheten f�r expedition g�ller endast i den m�n expeditionen �r erforderlig f�r den r�ttss�kande. Avgiftsfriheten g�ller ej i fr�ga om s�dan expedition som utf�rdas endast p� s�rskild beg�ran, om icke expeditionen beg�res innan avg�randet i huvudsaken vunnit laga kraft. Den som beviljats allm�n r�ttshj�lp i angel�genhet som lett till verk- st�llbart avg�rande eller i m�l om verkst�llighet �r befriad fr�n skyldighet att f�rskjuta och betala uts�kningsavgift och f�rs�ljningsavgift enligt exekutionsavgiftskung�relsen (1971:1027). Kostnader f�r kung�relse i m�l eller �rende vid allm�n domstol, bostadsdomstolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt skall, s�vitt de belastar den som beviljats allm�n r�ttshj�lp, utg� av allm�nna medel. 10 � Skall den som beviljats allm�n r�ttshj�lp st�lla s�kerhet f�r att f� till st�nd kvarstad, skingringsf�rbud eller annan handr�ckning enligt r�tte� g�ngsbalken eller uts�kningslagen (1877:31 s. I), f�r r�ttshj�lpsn�mnden utf�rda ansvarsf�rbindelse p� statens v�gnar. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om verkst�llighet enligt 41 eller 42 � uts�kningslagen, om allm�n r�ttshj�lp beviljats i verkst�llighets�rendet. F�ranleder ansvarsf�rbindelsen utgift f�r staten, anses utgiften s�som kostnad f�r r�ttshj�lpen. 526 R�ttshj�lpsavgift 11 � Den r�ttss�kande skall bidraga till de kostnader f�r allm�n r�tts� hj�lp som avses i 9 oc h 10 �8 ge nom att betala r�ttshj�lpsavgift enligt vad som s�gs i 12 - 15 88. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket SFS 1979:240 meddelar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av maximibelopp f�r r�tts� hj�lpsavgift. 12 � �verstiger ej den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst ett gr�ns� belopp som motsvarar tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta styc� ket, utg�r maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften en hundradel av bas� beloppet, j�mnad till n�rmast l�gre tiotal kronor. Maximibeloppet f�r neds�ttas om s�rskilda sk�l f�religger. �r inkomsten h�gre �n som anges i f�rsta stycket, utg�r maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften en tjugondel av den del av den r�ttss�kandes inkomst som �verstiger tre men ej fem g�nger basbelop pet, en femtondel av den del av inkomsten som �verstiger fem men e j sex g�nger basbeloppet, en tiondel av den del av inkomsten som �verstiger sex men ej sju g�nger basbeloppet, h�lften av den inkomst som �verstiger sju men ej �tta g�nger bas� beloppet. Vid till�mpning av andra stycket iakttagas att inkomsten j�mnas till n�rmast l�gre tusental kronor, att maximibeloppet j�mnas till n�rmast l�gre tiotal kronor och att l�gsta maximibelopp utg�r en hundradel av bas� beloppet, j�mnad till n�rm ast l�gre tiotal kronor. 13 � Bidrager den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till annans under� h�ll. �kas gr�nsbelopp enligt 12 � f�rsta eller andra stycket med vad som motsvarar h�lften av d�r angivet basbelopp for var och en till vilkens underh�ll han s�lunda bidrager. �r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall den ber�knade �rs inkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges eller fr�ndrages. 14 � S�ker d�dsbo r�ttshj�lp, utg�r maximibeloppet ett med h�nsyn till boets beh�llning och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden sk�ligt belopp. 15 � 1 samband med att allm�n r�ttshj�lp beviljas, faslst�lles det f�r s�kanden g�llande maximibel oppet. Underg�r inkomst eller s�dant forh�llande som avses i 13 ell er 14 � v�sentlig f�r�ndring innan r�ttshj�lps�rendet avslutats, skall maximi� beloppet j�mkas efter vad som �r sk�ligt, dock ej under vad som redan betalats i r�ttshj�lpsavgift. J�mkning skall ocks� ske, om v�sentlig fel� bed�mning gjorts, n�r maximibeloppet tidigare best�mdes. Fr�ga om j�mkning upptage s endast om s�rskild anledning d�rtill fram� kommit. 527 \ � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1979; 240 Beviljande av allm�n r�ttshj�lp m.m. 16 � Allm�n r�ttsh j�lp f�r, om ej annat f�ljer av 17 �, beviljas av advokat eller av bitr�dande jurist p� adv okatbyr�, om den r�ttsliga angel�genheten avser �ktenskapsskillnad boskillnad underh�llsbidrag till make eller barn faderskap till barn v�rdnad umg�ngesr�tt uppr�ttande av �ktenskapsf�rord eller testamente. Advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� f�r ej bevilja allm�n r�ttshj�lp f�r verkst�llighet av avg�rande om underh�llsbidrag, v�rdnad eller umg�ngesr�tt. Ej heller f�r advokat eller bitr�dande jurist bevilja allm�n r�ttshj�lp 1. om den r� ttss�kande �r d�dsbo, 2. om den r�t tss�kande �r bosatt utom riket, 3. om den r�ttsliga angel�genheten skall pr�vas eller p� annat s�tt behandlas utom riket. 17 � �r r�ttslig angel�genhet anh�ngig vid domstol, pr�vas fr�ga om be� viljande av allm�n r�ttshj�lp av domstolen. Likas� beslutar domstol, d�r den r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig, om j�mkning av maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften. 18 � Har allm�n r�ttshj�lp icke beviljats enligt 16 � och �r den r�ttsliga angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, pr�vas fr�ga om beviljande av allm�n r�ttshj�lp av r�ttshj�lpsn�mnden. �r den r�ttsliga angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, beslutar r�tts� hj�lpsn�mnden ocks� om j�mkning av maximibeloppet f�r r�ttshj�lps- avgiften. 18 a � Allm�n r�ttshj�lp beviljas efter ans�kan av den r�ttss�kande. Ans�kan skall vara skriftlig samt inneh�lla uppgifter i de h�nseenden som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket best�m� mer. 19 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp, betalas d�refter uppkommande kostnader enligt 9 och 10 �� av allm�nna medel. Av allm�nna medel betalas �ven bitr�desers�ttning f�r tiden efter det att ans�kan om r�ttshj�lp kommit in till den myndighet som har att besluta om allm�n r�ttshj�lp. Detsamma g�ller bitr�deskostnad som uppkommit f�re ans�kningen hos myndighe t, om arbetet har varit av mindre omfattning eller br�dskande art och ans�kningen har gjorts utan v�sentligt dr�jsm�l eller om eljest synnerliga sk�l f�religger. 1 fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 6 skall r�tten, i st�l let f�r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken �l�gga de n som beviljats allm�n r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�ttningen utg�r en kostnad f�r r�ttshj�lpen. 528 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> F�rordnande av bitr�de m .m. SFS 1979: 240 20 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp enligt 16 �, blir den som beslutat h�rom bitr�de till den r�ltss�kande. I annat fall f�r bitr�de f�rordnas p� s�kandens beg�ran, om denne ej sj�lv eller genom n�gon som i tj�nste� st�llning eller annars l�mnar honom bist�nd kan beh�rigen tillvarataga sin r�tt. 1 a ngel�genhet, som kan antagas bli pr�vad enligt lagen (1974:8) om r�tteg�ngen i tvi stem�l om mindre v�rden, f�r bitr�de f�rordnas endast om s�rskilda sk�l f�religger med h�nsyn till s�kandens personliga f�rh�llanden eller sakens beskaffenhet. I �r ende om bodelning med anledning av �kten� skapsskillnad eller boskillnad f�r bitr�de f�rordnas endast om s�rskilda sk�l f�religger med h�nsyn till makamas f�rh�llanden eller boets beskaf� fenhet. N�r bitr�de kan f�rordnas enligt 10 kap. 13 � f�r�ldrabalken, f�rordnas ej bitr�de enligt denna lag. 21 � Till bitr�de f�rordnas advokat, bitr�dande jurist p� advokatbyr� eller annan som �r l�mplig f�r uppdraget. Har s�kanden sj�lv f�reslagit n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans anlitande skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i � vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder annat. Bitr�de f�r entledigas om sk�l f�religger d�rtill. Byte av bitr�de f�r ske bara efter s�rskilt tillst�nd. S�dant tillst�nd f�r l�mnas om djupg�ende mots�ttningar uppst�tt mellan bitr�det och den r�ttss�kande eller om eljest s�rskilda sk�l f�religger. Bitr�de f�r s�tta advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� i sitt st�lle (substitution). I �vrigt f�r substitution �ga rum bara efter s�rskilt till� st�nd. �r den r�ttsliga angel�genheten anh�ngig vid domstol, ankommer det p� domstolen att besluta om f�rordnande och entledigande samt om s�rskilt tillst�nd till b yte och substitution. 1 annat fall beslutar r�ttshj�lpsn�mnden i dessa fr�gor. Ers�ttning till bitr�de m .fl. 22 � Bitr�de, skiftesman och medlare har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget kr�vt. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket fastst�ller taxa som skall till�mpas vid best�mmande av ers�ttning. Har bitr�de, skiftesman eller medlare genom v�rdsl�shet eller f�r� summelse f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid ers�tt� ningens best�mmande. Om bitr�de missbrukat sin beh�righet att bevilja allm�n r�ttshj�lp eller besluta om substitution eller det eljest f�religger s�rskilda sk�l, f�r ers�ttningen j�mkas. Ers�ttning till bitr�de faslst�lles i m�l eller �rende vid domstol av dom� stolen. Ers�ttning till bitr�de i a nnat fall och till skiftesman fastst�lles av r�ttshj�lpsn�mnden. Ers�ttning till medlare fastst�lles av domstolen. 23 � Bitr�de f�r ej f�rbeh�lla sig eller mottaga ers�ttning av sin huvudman ut�ver vad som f�ljer av 22 �. Har det skett, �r f�rbeh�llet utan verkan och skall bitr�det �terbetala vad han uppburit f�r mycket. 1 fr�g a 529 34-SFS 1979 / � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979: 240 530 om ers�ttning till skiftesman och till medlare skall vad som har sagts nu �ga motsvarande till�mpning. Ers�ttning f�r bevisning och annan utredning m.m. 24 � I den m�n ej s�rskilda f�reskrifter g�ller, utg�r ers�ttning f�r bevisning i m�l eller �rende vid allm�n domstol, bostadsdomstolen, marknadsdomstolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt med sk�ligt belopp enligt domstolens best�mmande. 25 � I ang el�genhet, som ej handl�gges vid allm�n domstol, bostadsdom� stolen, marknadsdomstolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt, beslutar r�ttshj�lpsn�mnden om utredning. Utan hinder h�rav f�r bitr�de besluta om utredning av mindre omfattning. Samma befogenhet tillkommer skiftesman som f�rordnats i �re nde om bodelning. Den som medverkat vid utredning som avses i f�r sta stycket har r�tt till ers�ttning enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. Ing�r utredningen i m�l eller �rende som har anh�ngiggjorts vid domstol fastst�lles ers�tt� ningen av domstolen. 1 ann at fall best�mmes ers�ttningen av r�ttshj�lps� n�mnden. Ers�ttning f�r inst�llelse 26 � Ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 4 utg�r enligt best�mmelser som regeringen meddelar. Ers�ttning enligt f�rsta stycket best�mmes av den myndighet inf�r vilken inst�llelsen sker. Vid inst�llelse f�r blodunders�kning eller annan unders�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om faderskap enligt 3 kap. f�r�ldrabalken best�mmes ers�ttningen av domstolen. Ers�ttning f�r in� st�llelse vid l�karunders�kning enligt 21 kap. 10 � f�r�ldrabalken best�mmes av l�nsr�tten. Betalning och fastst�llande av r�ttshj�lpsavgift, avr�kning med den r�tts� s�kande och med bitr�de 27 � Finns bitr�de enligt denna lag, erl�gges r�ttshj�lpsavgift till bitr�det intill det enligt 15 � f�rsta stycket fastst�llda maximibeloppet. Finns ej bitr�de, skall r�ttshj�lpsavgift erl�ggas till statsverket. Har maximi� beloppet h�jts sedan r�ttshj�lp beviljats, skall den avgift som kan f�r� anledas av h�jningen erl�ggas till statsverket. 28 � 1 m�l ell er �rende vid d omstol skall domstolen fastst�lla r�ttshj�lps� avgiften i s amband med att den fastst�ller ers�ttning till bitr�de. Finns ej bitr�de eller beg�r bitr�de ej ers�ttning, fastst�lles r�ttshj�lpsavgiften n�r domstolen skiljer m�let eller �rendet fr�n sig eller n�r r�ttshj�lpen upph�r. Vad nu sagts g�ller �ven om r�ttshj�lpsavgift tidigare har fastst�llts f�r den r�ttss�kande. �r den r�ttsliga angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, skall r�tts� hj�lpsn�mnden fastst�lla r�ttshj�lpsavgiften. D�rvid skall f�rsta stycket �ga motsvarande till�mpning. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 � Har den som beviljats allm�n r�ttshj�lp eller st�llf�retr�dare f�r SFS 1979: 240 honom genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse f�ranlett �kade kostnader f�r r�ttshj�lpen, f�r vid fastst�llande av r�ttshj�lpsavgiften maximibeloppet �verskridas efter vad som �r sk�ligt. 30 � N�r myndighet fastst�llt r�ttshj�lpsavgiften skall genom dess f�rsorg avr�kning g�ras med den r�ttss�kande och med bitr�de. Fr�n ers�ttning till bitr�de enligt 22 � skall avr�knas vad den r�tts� s�kande enligt 27 � �r skyldig att utge som r�ttshj�lpsavgift till bitr�det. Understiger ers�ttningen den avgift som skall avr�knas, svarar bitr�det, om kostnader ut�ver bitr�desers�ttningen uppkommit f�r r�ttshj�lpen, mot statsverket f�r mellanskillnaden. Fastst�lles r�ttshj�lpsavgiften till l�gre belopp �n det som den r�tts� s�kande inbetalat, f�r med �terbetalning av mellanskillnaden anst�, om det finns anledning antaga att h�gre avgift kommer att fastst�llas p� grund av ytterligare kostnader f�r r�ttshj�lpen. Motparts ers�ttningsskyldighet f�r kostnad f�r allm�n r�ttshj�lp 31 � 1 fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m �l eller �rende vid domstol �ger i fr�g a om kostnaderna f�r r�ttshj�lpen best�mmelse i lag om parts r�tteg�ngskostnad till�mpning utom betr�ffande ers�ttning f�r r�nta. Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig for s�dana kostnader skall �l�ggas att utge ers�ttningen enligt vad som s�gs i 33 �. Vinner makar efter gemensam ans�kan boskillnad eller �ktenskaps� skillnad och har ena maken �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten �l�gga andra maken att betala statsverket h�lften av kostnaderna f�r r�ttshj�lpen. Om maximibeloppet f�r andra makens r�ttshj�lpsavgift skulle ha varit l�gre �n som motsvarar h�lften av r�ttshj�lpskostnadema, skall �l�ggandet dock begr�nsas till vad som motsvarar maximibeloppet. Ers�ttnings� skyldighet skall ej �l�ggas om detta belopp ej skulle �verstiga maximi� beloppet enligt 12 � f�rsta stycket f�rsta meningen och ej heller om det med h �nsyn till omst�ndigheterna annars �r obilligt. Har i �rende om bodelning skiftesman f�rordnats och har ena maken �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�ttshj�lpsn�mnden med motsvarande till�mpning av andra stycket besluta om kostnaderna f�r skiftesmannen och f�r utredning som denne har f�ranstaltat om. Beslutet om ers�ttnings� skyldighet f�r verkst�llas enligt vad som �r f�reskrivet om allm�n domstols dom. �verstiger i fall som avses i andra eller tredje stycket summan av ers�tt� ning som make �lagts att betala och den r�ttss�kandes r�ttshj�lpsavgift kostnaderna f�r r�ttshj�lpen, skall den make som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp ber�ttigas f� tillbaka den �verskjutande delen. Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i fr�ga om kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betalnings� skyldighet �l�ggas f�r dessa kostnader i de ras helhet eller till viss kvotdel utan angivande av best�mt belopp. 32 � N�r m�l eller �rende i vilke t part har allm�n r�ttshj�lp avg�res, skall beslut samtidigt meddelas ang�ende ers�ttningsskyldighet enligt 311?. 531 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> '."V SFS 1979:240 F�rdelning av ers�ttning mellan statsverket och den som haft allm�n r�tts� hj�lp 33 � Har motpart eller annan enligt 31 { ? �lagts ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader, skall ers�ttningen utges till statsverket, om ers�tt� ningen till den del den motsvarar den r�ttss�kandes r�ttshj�lpsavgift utg�r h�gst fem procent av det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket. Den r�ttss�kande skall i s�dant fall ber�ttigas att av statsverket �terf� ett belopp motsvarande erlagd r�ttshj�lpsavgift. �verstiger den del av ers�ttningen som motsvarar den r�ttss�kandes r�ttshj�lpsavgift fem procent av basbeloppet, skall den ers�ttningsskyldige utge belopp motsvarande r�ttshj�lpsavgiften till den r�ttss�kande och �ter� stoden till statsverket. Har ers�ttningsskyldighet ej �lagts till fullt belopp skall vad i f�r sta och andra styckena s�gs om r�ttshj�lpsavgift avse den del av avgiften som svarar mot f�rdelningen av ers�ttningsskyldigheten. Har allm�n r�ttshj�lp beviljats s�kande i �re nde ang�ende verkst�llighet enligt uts�kningslagen (1877:31 s. 1), �ger best�mmelserna i f� rsta-tredje styckena om ers�ttning motsvarande till�mpning i fr�ga om till�ggsavgift enligt exekutionsavgiftskung�relsen (1971:1027) som i �rendet uttagits hos motparten. Upph�rande av allm�n r�ttshj�lp 34 5? Allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra om 1. r�ttshj�lpsavgift ej erl�gges enligt 27 �, 2. den r�ttss�kande l�mnat oriktig uppgift och r�ttshj�lp ej skulle ha beviljats om riktig uppgift l�mnats. 3. den r�ttss�kande upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnat oriktig uppgift, som varit �gnad att leda till befrielse fr�n eller till f�r l�g r�tts� hj�lpsavgift. 4. den r�ttss�kande ej l�ngre kan anses ha befogat intresse av att f� sin sak behandlad, eller 5. de ekonomiska f�rh�llandena �ndrats i s�dan m�n att den r�tts� s�kande ej l�ngre �r ber�ttigad till allm�n r�ttshj�lp. F�rsta stycket 3 och 4 g�ller ej, om det �r uppenbart obilligt att r�tts� hj�lpen upph�r. Beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra, skall den som haft r�ttshj�lp sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. F�religger s�rskilda sk�l, f�r beslutas att kostnaderna eller del d�rav skall betalas av statsverket. Beslut i fr�ga om upph�rande av allm�n r�ttshj�lp meddelas, om den r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig vid domstol, av domstolen och i annat fall av r�ttshj�lpsn�mnden. S�dant beslut f�r ocks� meddelas i samband med pr�vning av besv�r enligt 49 ij. 532 R�tt<>hj�lp �t misst�nkt i b rottm�l 35 Om offentlig f�rsvarare finns s�rskilda best�mmelser. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 36 � Annan r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l �n som avs es i 35 � beviljas tilltalad, om hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger ett gr�nsbelopp som motsvarar tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 6 � and ra och tredje styckena motsvarande till�mpning. �r det uppenbart att s�kanden sj�lv kan svara f�r de kostnader som ers�tts genom r�ttshj�lpen, f�r dock r�ttshj�lp ej beviljas. 37 � Vid r�ttshj�lp enligt 36 � �ger 9 � andra stycket 2, 4 och 5. 9 a �, 19 � f�rsta stycket samt 24 och 26 � � motsvarande till�mpning. 38 � Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om skyldighet f�r tilltalad eller annan att till statsverket �terbetala kostnad som enligt r�ttens beslut utg�tt av allm�nna medel �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om kostnad f�r r�ttshj�lp enligt 36 �. 1 f all som avses i 19 � a ndra stycket lagen (1946:804) om inf�rande av nya r �tteg�ngsbalken, 18 � lagen (1957 :668) om utl�mning f�r brott. 14 � lagen (1959:254) om utl�mning for brott till Danm ark, Finland, Island och Norge, 7 och 13 �� lagen (1964:450) om �tg�rder vid samh�llsfarlig asocia- litet, 39 � lagen (1972:260) om internationellt samarbete r�rande verk� st�llighet av brottm�lsdom samt 29 � lagen (1978:801) om internationellt samarbete r�rande kriminalv�rd i frihet g�ller vad d�r �r f �reskrivet. SFS 1979:240 39 � R�ttshj�lp enligt 36 � beviljas efter ans�kan av den tilltalade. Beslut meddelas av den domstol d�r m�let �r anh�ngigt. Har r�tten skilt saken fr�n sig f�r den, till dess talan fullf�ljt s av den till� talade eller tiden f�r s�dan talan utg�tt, bevilja honom r�ttshj�lp i h�gre r�tt. F�religger omst�ndighet som anges i 34 � f�rsta stycket 2 betr�ffande den tilltalade, skall domstolen besluta att r�ttshj�lpen skall upph�ra. D�mes den tilltalade f �r brottet, skall han utan hinder av vad som f�re- skrives i 38 � f�rsta stycket �l�ggas att betala hela kostnaden f�r r�tts� hj�lpen. F�religger s�rskilda sk�l, f�r dock beslutas att kostnaderna eller del d�rav skall betalas av statsverket. �ndras den tilltalades ekonomiska f�rh�llanden i s�dan m�n att han ej l�ngre �r ber�ttigad till r�ttsh j�lp, skall domstolen besluta att r�ttshj�lpen skall upph�ra. 40 � Ans�kan om r�ttshj�lp enligt 36 � skall vara skriftlig samt inneh�lla uppgifter i de h�nseenden som regeringen eller, efter regeringens bemyndi� gande, domstolsverket best�mmer. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r ans�kan g�ras muntligen. R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de I 41 �3 R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de l�mnas i m�l eller �rende 1. hos utskrivningsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�ende intagning enligt 8 eller 9 � eller utskrivning enligt 16 eller 19 � lagen (1966:293) om b eredande av sluten psykiatrisk v�rd i vissa fall. 3 Senaste lydelse 1978:363. 533 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979: 240 2. hos beslutsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�ende inskrivning i eller utskrivning fr�n v�rdhem eller specialsjukhus enligt lagen (1967:940) ang�ende omsorger om vissa psykiskt utvecklingsst�rda eller placering av s�rskolelev enligt 28 � samma lag. 3. hos f�rvaltningsdomstol ang�ende tv�ngsintagning i allm�n v�rd� anstalt f�r alkoholmissbrukare enligt 18 eller 55 � lagen (1954:579) om nykterhetsv�rd eller kvarh�llande enligt 45 � samma lag. 4. ang�ende omh�ndertagande f�r samh�llsv�rd enligt 29 S b arnav�rds� lagen (1960:97) eller utredning enligt 30 � samma lag eller ang�ende s�dan samh�llsv�rds slutliga upph�rande enligt 42 � samma lag. 5. hos f�rvaltningsdomstol ang�ende intagning i eller utskrivning fr�n ungdomsv�rdsskola enligt bamav�rdslagen (1960:97), 6. ang�ende f�rpassning eller utvisning enligt utl�nningslagen (1954:193) samt vid utredning hos polismyndighet n�r fr�ga har uppkommit om f�r� passning eller utvisning. 7. ang�ende avvisning enligt utl�nningslagen, dock ej hos polismyndig� het. s�vida icke anledning f�religger att underst�lla �rendet den centrala utl�nningsmyndigheten eller utl�nningen enligt 35 � samma lag h�llits i f�rvar l�ngre �n en vecka. 8. ang�ende verkst�llighet enligt utl�nningslagen, om anledning f�re� ligger att underst�lla �rendet den centrala utl�nningsmyndigheten med st�d av 58 S an dra stycket samma lag eller h�nskjuta �rendet dit med st�d av 58 � tredje stycket samma lag eller om utl�nningen enligt 35 � samma lag h�llits i f� rvar l�ngre �n en vecka. 9. ang�ende f�reskrifter som meddelats enligt 10 �. 34 � eller 51 S femte stycket utl�nningslagen. 10. ang�ende hems�ndande av utl�nning med st�d av 71 � f�rsta stycket utl�nningslagen, 11. ang�ende f�rverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap. brottsbalken. 12. ang�ende �terintagning i an stalt enligt 29 eller 30 kap. brottsbalken, 13. ang�ende verkst�llighet utomlands av frihetsber�vande p�f�ljd enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark. Finland. Island och Norge ang�ende verkst�llighet av straff m.m. eller lagen (1972:260) om intematio- nelil samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom. 14. ang�ende utl�mning enligt lagen (1970:375) om utl�mning till Danmark. Finland, Island eller Norge for verkst�llighet av beslut om v�rd eller behandling. 15. ang�ende kastrering enligt lagen (1944:133) om kastrering. om giltigt samtycke till �t g�rden ej l�mnats, 16. hos regeringen enligt 1 � andra stycket lagen (1975:1360) om tv�ngs- atgiirder i span ingssyfte i viss a fall. 42 1 �re nde som anges i 41 � 1-5 och 11-15 skall offentligt bitr�de utses f�r den som �tg�rden avser, om det beh�vs f�r tillvaratagande av dennes r�tt. Vid bed�mningen av behovet skall s�rskilt beaktas om i v�sentligt h�nseende motstridiga sakuppgifter l�mnats under utredningen eller betydelsefulla sakf�rh�llanden i �vrig t �r oklara. 534 ' Senaste lydelse I47K:.V)3. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I �rende som anges i 4 1 S 6 - 10 och 16 skall offentligt bi tr�de utses, om det ej m�ste antagas att behov av bitr�de saknas. 43 � Offentligt bitr�de f�rordnas efter ans�kan av den som �tg�rden avser eller d� annars anledning f�religger. Bitr�de f�rordnas av den myndighet som handl�gger m�let eller �ren det. Dock ankommer pr�vningen i �rende hos barnav�rdsn�mnd, social centraln�mnd eller social distriktsn�mnd enligt 41 � 4 p � l�nsr�tten, i �rende som avses 141 S 6 - 10 eller 16 p� r�ttshj�lpsn�mnden, i �rende hos polismyndighet enligt 41 � 14 p� l�nsr�tten samt i annat �rende hos regeringen �n som avses i 41 � 6-10 eller 16 p� departementstj�nsteman som regeringen best�mmer. Har myndigheten skilt m�let eller �rendet fr�n sig. �ger under tiden till dess talan fullf�ljts eller tiden f�r fullf�ljd utg�tt andra stycket mot� svarande till�mpning. F�rordnande g�ller�ven n�r talan fullf�ljes eller meddelat beslut under� st�lles annan myndighets pr�vning eller saken �verl�mnas till annan myndighets avg�rande. Ans�kan om offentligt bitr�de ges in till den myndighet som handl�gger m�let eller �rend et. Avser ans�kan offentligt bitr�de i �rende som avses i 41 �6-10 eller 16. ges dock ans�kan in till r�ttsh j�lpsn�mnden. Myndighet som inte sj�lv f�r f�rordna offentligt bi tr�de skall till beh�rig myndighet med eget yttrande �verl�mna ingiven ans�kan med d�rvid fogade handlingar eller anm�la behovet av offentligt bi tr�de. 44 � Har den som �tg�rden avser till offentligt bitr�de sj�lv f�reslagit n�gon som �r l�mplig, skall denne F�rordnas, om ej hans anlitande skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder annat. I fr�ga om offentligt bitr�de �ger best�mmelserna i 21 � f�rsta stycket sista meningen, andra och tredje styckena, 22 � f�rsta och andra styckena samt 23 � motsvarande till�mpning. I fr�ga om beslut som meddelas med st�d av andra stycket �ger 43 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning. Ers�ttning till offentligt bitr�de utg�r av allm�nna medel. 45 � I m�l eller �rende som avses i 41 � f�r offentlig t bitr�de f�ranstalta om s�dan utredning som �r sk�ligen p�kallad f�r tillvaratagande av dens r�tt som �tg�rden avser och som ej kan erh�llas genom myndighet som handl�gger m�let elle r �rendet, Har offentligt bitr�de ej utsetts, f�r r�tts� hj�lpsn�mnden p� ans�kan av den som �tg�rden avser besluta om ut� redning. Den som efter beslut av offentligt bitr�de eller r�ttshj�lpsn�mnd medverkat vid utredning har r�tt till ers�ttning av allm�nna medel enligt best�mmelser som regeringen m eddelar. I fr�ga om fastst�llande av ers�tt� ningen �ger 43 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning. SFS 1979:240 535 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:240 R�dgivning 46 � Med r�dgivning f�rst�s i den na lag r�dgivning och d�rmed j�mf�rlig �tg�rd i r�ttslig angel�genhet under h�gst en timme. Som r�dgivning skall dock ej anses �tg�rd i an gel�genhet som avses i 8 � f�rsta stycket 5 eller som omfattas av f�rordnande som meddelats med st�d av 8 � andra stycket. 47 � R�dgivning sker mot en avgift som motsvarar en halv procent av det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket f�r varje p�b�rjad tidsperiod om 15 minuter. Avgiften f�r r�dgivningen j�mnas till n�rmast l�gre tiotal kronor. Avgiften f�r neds�ttas eller efterges, om s�rskilda sk�l f�religger. F�r vad som nedsatts eller eftergivits utg�r ers�ttning av allm�nna medel till den som meddelat r�dgivning. Beviljas allm�n r�ttshj�lp efter r�dgivning, skall kostnaden f�r r�d� givningen anses som en kostnad f�r den allm�nna r�ttshj�lpen. Erl�ggande av r�dgivningsavgift skall anses som betalning p� r�ttshj�lpsavgift. 48 � R�dgivning meddelas av advokat eller av bitr�dande jurist p� advokatbyr�. Beslut om r�dgivningsavgift j�mlikt 47 � f�rsta stycket ankommer p� den som meddelat r�dgivningen. 536 S�rskilda best�mmelser 49 � I fr� ga om talan mot domstols beslut enligt denna lag till�mpas vad som i allm �nhet g�llerom talan mot beslut av domstolen. Mot beslut enligt denna lag av r�ttshj�lpsn�mnd eller annan f�rvalt� ningsmyndighet som ej omfattas av f�rsta stycket f�res talan hos besv�rs� n�mnden genom besv�r. Mot beslut av advokat eller bitr�dande Jurist p� allm�n advokatbyr� f�r talan dock ej f�ras. Talan f�r ej f�ras mot besv�rsn�mndens beslut enligt denna lag. 49 a 8 Talan mot beslut i fr�ga o m r�ttshj�lp f�r f�ras, f�rutom av enskild part, av domstolsverket. R�knas besv�rstid fr�n den dag d� part f�tt del av beslutet, f�r domstolsverket likv�l ej v�cka besv�rstalan senare �n tv� m�nader fr�n dagen f�r beslutet. Domstolsverket f�r f�ra talan �ven till f�rm�n f�r enskild part. Talan mot beslut i fr�g a om r�ttshj�lp f�r f�ras �ven av annan myndighet som regeringen best�mmer, D�rvid skall vad i f�rsta stycket s�gs om domstolsverkets taler�tt till�mpas. Undanr�jes beslut om r�ttshj�lp, skall den som haft r�ttshj�lpen sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. F�religger s�rskilda sk�l, f�r dock F�rordnas att kostnaderna eller del d�rav skall betalas av statsverket. 50 8 Best�mmelserna i de nna lag om angel�genhet, som skall pr�vas av f�rvaltningsmyndighet, g�ller �ven s�dant �rende vid d omstol, som avser domstolens f�rvaltande verksamhet. � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 51 � Den som, i firma eller annars, i yrkesm�ssig verksamhet som ej SFS 1979:240 ut�vas vid advokatbyr� upps�tligen a nv�nder ben�mningen r�ttshj�lp p� s�tt som �r �gnat att leda till att verksamheten f�rv�xlas med den r�tts� hj�lpsverksamhet som enligt de nna lag ut�vas vid advokatbyr� domes till b�ter. Detsamma g�ller den som upps�tligen, i firma eller annars, i yrkes� m�ssig verksamhet obeh�rigen anv�nder ben�mningen allm�n advokat� byr� eller ben�mning som �r �gnad a tt leda till f�rv�xling d�rmed. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1980. Har allm�n r�ttshj�lp beviljats f�re denna lags ikrafttr�dande skall om r�ttshj�lpen g�lla f�ljande. Best�mmelserna i 16 och 17 �r fortfarande till�mpliga i sin lydelse f�re den 1 januari 1980. F�r tiden till utg�ngen av juni m�nad �r 1981 g�ller detsamma 22 � tredje s tycket, 27-30 och 34 SS. Ut�ver 17 � i den �ldre lydelsen till�mpas 17 � andra meningen i den nya lydelsen. U t�ver 20 � i den nya lydelsen till�mpas fortfarande 20 � andra stycket i den �ldre lydelsen. Ers�ttning till medlare fastst�lls av dom� stolen. Best�mmelsen i 27 � f�rsta meningen i den nya lydelsen g�ller ej i den m�n skyldighet att utge kostnadsbidrag fullgjorts enligt 16 � andra stycket i den �ldre lydelsen. Kostnadsbidrag och maximibelopp f�r s�dant bidrag som har fastst�llts med till�mpning av r�ttshj�lpslagen i dess �ldre lydelse skall vid till�mpning av lagen i dess nya lydelse j�mst�llas med r�ttshj�lpsavgift och maximibelopp f�r s�dan avgift. Har motpart f�re denna lags ikrafttr�dande �lagts ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnad j�mlikt 31 �. skall statsverkets r�tt att enligt n�mnda paragraf uppb�ra ers�ttning som tillkommer den r�ttss�kande �verg� p� denne, om ers�ttningen vid f�rs�k till indrivning inte kunnat uttagas inom ett �r fr�n beslutet om ers�ttningsskyldighet. P� regeringens v�gnar JAN-ERIK WIKSTR�M Bengt Lambe (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1979:240

Lag

Utkom fr�n trycket

den 22 m aj J979

om �ndring i r�ttslij�lpslagen (1972:429);

Utf�rdad den 10 maj 1979.

c- !"

tnJigt riksdagens besluU f�reskrivs i fr�n-,

'^'<1

(1972:429)=

om rattshj�Jpslagen

522

g r""' '^^�'79:90. JUU 30, rskr 268.

Lagen omtryckt 1976 :626.

fv,

'"fr

�

dels att rubriken n�rmast f�re 18 � skall utg�,

dels att 2-4. 6-12. 15-34. 36, 37 och 39-50 �� samt rubrikerna n�rmast

f�re 9, 11 och 16 �� skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i lagen skall inf�ras fem nya paragrafe r, 5 a, 5 b, 9 a, 18 a och 49 a

��. samt n�rmast f�re 20, 22. 24, 26, 27, 31, 33 och 34 �� nya rubriker av

nedan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den

dag d� denna lag tr�d er i kraft.

SFS 1979:240

Inledande best�mmelser

1 � R�ttshj�lp enligt den na lag utg�r s�som allm�n r�ttshj�lp (6-34 ��),

r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l (35-40 ��), r�ttshj�lp genom offentligt

bitr�de (41 -45 ��) och r�dgivning (46-48 ��).

2 � Bitr�de och r�dgivning enligt denna lag l�mnas, n�r annat icke anges i

lagen, av advokat eller bitr�dande jurist p� allm�n eller enskild advokat�

byr�. Regeringen meddelar n�rmare best�mmelser om vem som enligt

denna lag �r bitr�dande jurist p� enskild advokatbyr�.

3 � F�r handl�ggning av vissa �renden om r�ttshj�lp finns r�ttshj�lps�

n�mnder, Verksamhetsomr�de f�r r�ttshj�lpsn�mnd best�mmes av rege�

ringen.

Skall �rende om allm�n r�ttshj�lp handl�ggas av r�ttshj�lpsn�mnd,

upptages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars verksamhetsomr�de

den r�ttss�kande �r bosatt eller, om den r�ttss�kande �r d�dsbo, den
avlidne var bosatt. I fr�ga om den som ej �r bosatt i landet eller d�dsbo
efter den som ej var bosatt h�r, upptages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd

som regering en b est�mmer.

Skall �rende om r�ttshj�lp genom offentligt b itr�de handl�ggas av r�tts�

hj�lpsn�mnd, upptages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars

verksamhetsomr�de den som �tg�rden avser �r bosatt eller, i fr�ga om den
som ej �r bosatt i landet, av den r�ttshj�lpsn�mnd som regeringen best�m�

mer.

R�ttshj�lpsn�mnd st�r under tillsyn av dom stolsverket.
Regeringen f �r f�rordna att r�ttshj�lpsn�mnd skall vara delad i avdel�

ningar. Vad som f�reskrives om n�mnd �ger motsvarande till�mpning p�

s�dan avdelning.

4 � R�ttshj�lpsn�mnd best�r av ordf�rande, som skall vara lagfaren o ch

erfaren i domarv �rv, samt fyra andra ledam�ter. Av dess a skall tv � vara
advokater, en anst�lld p� allm�n ad vokatbyr� och en enskilt verksam. De

tv� �vriga skall vara svenska medborgare och myndiga.

Regeringen utser ordf�rande och �vriga ledam�ter f�r viss tid. F�r ord�

f�rande skall finnas en eller flera ers�ttare. Best�mmelserna om ordf�rande

�ger motsvarande till�mpning p� ers�ttare. I �vrigt f�r regeringen utse

erforderligt antal e rs�ttare.

5 � R�ttshj�lpsn�mnd �r beslutf�r med ordf�randen och minst tv� andra
ledam�ter, av vilka en ick e �r advokat. Vid avg�ra nde av �rende, som �r

523

�

SFS 1979:240

av principiell betydelse eller annars av s�rskild vikt, skall dock samtliga

ledam�ter deltaga.

R�tteg�ngsbalkens regler om omr�stning i tvistem�l �ger motsvarande

till�mpning n�r �rende avg�res av r�ttshj�lpsn�mnd. Ordf�randen skall

dock s�ga sin mening f�rst.

1 den utstr�ckning regeringen best�mmer f�r tj�nsteman vid r�ttshj�lps�

n�mnden p� n�mndens v�gnar slutligt pr�va r�ttshj�lps�rende.

5 a � F�r pr�vning av besv�r i vissa fall enligt denna lag finns besv�rs-

n�mnden f�r r�ttshj�lpen. Den best�r av ordf�rande och sex andra leda�
m�ter. Ordf�randen och ytterligare en ledamot skall vara lagfarna och

erfarna i d omarv�rv. Av �vriga ledam�ter skall tv� vara advokater, en

anst�lld p� allm�n a dvokatbyr� och en enskilt verksam. �terst�ende tre
ledam�ter skall vara svenska medborgare och myndiga.

Regeringen utser ordf�randen och �vriga ledam�ter f�r viss tid.
F�r de ledam�ter som skall var a lagfarna och erfarna i domarv�rv skall

finnas en eller flera ers�ttare. Best�mmelserna om s�dan ledamot �ger mot�
svarande till�mpning p� er s�ttare. 1 �vrigt f�r regeringen utse erforderlig t

antal ers�ttare.

Besv�rsn�mnden �r beslutfor med ordf�randen och minst fem andra

ledam�ter. 5 � andra stycket �ger motsvarande till�mpning p� besv�rs�

n�mnden.

Regeringen f�r f�rordna att besv�rsn�mnden skall vara delad i avdel�

ningar. Vad som f�reskrives om n�mnd �ger motsvarande till�mpning p�

s�dan avdelning.

5 b �

Med domstol f�rst�s i denna lag allm�n do mstol, allm�n f�rvalt�

ningsdomstol, bostadsdomstolen, fors�krings�verdomstolen, f�rs�krings�
r�tt, marknadsdomstolen, patentbesv�rsr�tten, arbetsdomstolen, mellan-
kommunala skatter�tten och krigsr�tt, Vad i lagen s�gs om domstol skall

�ven g�lla arrenden�mnd, hyresn�mnd, statens va-n�mnd och �ver-

exekutor.

524

Allm�n r�ttshj�lp

Till�mpningsomr�det
6 �

Allm�n r�ttshj�lp beviljas fysisk person i r�ttslig angel�genhet, om

han beh�ver s�dant bist�nd och hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger

ett gr�nsbelopp som motsvarar �tta g�nger det enligt lagen (1 962:381) om
allm�n fors�kring best�mda basbeloppet f�r oktober �ret innan r�ttshj�lp

beg�res.

Bidrager den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till a nnans underh�ll,

�kas gr�nsbeloppet med vad som motsvarar ett halvt basbelopp f�r var
och en till vilkens underh�ll han s�lunda bidrager.

�r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av

f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt

nedsatt p� grund av s kulds�ttning eller annan .s�rskild omst�ndigh et, skall

den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges
eller fr�ndrages.

�

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket

meddelar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av den r�ttss�kandes eko�
nomiska f�rh�llanden.

7 �

Allm�n r�ttshj�lp beviljas d�dsbo i r�ttslig angel�genhet, om boet

beh�ver s�dant bist�nd och det med h�nsyn till boets beh�llning och del�

�garnas ekonomiska f�rh�llanden �r sk�ligt.

Avlider den som har allm�n r�ttshj�lp, utg�r d�refter r�ttshj�lpen till

d�dsboet.

SFS 1979:240

8 � Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas

1. i angel�genhet som skall pr�vas eller p� a nnat s�tt behandlas utom

riket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r

r�ttshj�lp.

2. den som �r bosatt utom riket, om han e j �r svensk medborgare eller

om s�rskilda sk�l ej f�religger f�r r�ttshj�lp.

3. n�ringsidkare i angel�genhet som uppkommit i hans n�ringsverk�

samhet, om ej sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp med h�nsyn till verks amhetens
art och begr�nsade omfattning, hans ekonomiska och personliga f�r�

h�llanden eller omst�ndigheterna i �vrigt,

4. i fr�ga om anspr�k som �verl�tits till den r�ttss�kande, om �ver�

l�telsen kan antagas ha �gt rum i syfte at t �stadkomma f�rdel vid pr�vning
av beg�ran om r �ttshj�lp,

5. f�r uppr� ttande av sj�lvdeklaration,
6. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad.

I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och

normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen f�rordna att allm�n r�tts�

hj�lp ej skall beviljas.

Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med�

borgare i viss fr�mmande stat i fr�ga om allm�n r�ttshj�lp skall vara lik�

st�lld med svensk medborgare.

F�rm�ner m.m.

9 � Vid allm�n r�ttshj�l p betalar staten kostnaderna i den r�ttsliga ange�

l�genhet som r�tt shj�lpen avser.

S�som kostnad f�r r�ttshj�lpen anses den r�ttss�kandes kostnad f�r

1. bitr�de som varit beh�vligt f�r tillvaratagande av den r�ttss�kandes

r�tt,

2. bevisning vid allm�n domstol, bostadsdomstolen, marknadsdom�

stolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt samt n�dv�ndig utredning i ange�

l�genhet, som kan komma under s�dan domstols pr�vning eller som skall

pr�vas av skiljem�n,

3. utredning i angel�genhet som skall pr�vas av f�rvaltningsdomstol

eller f�rvaltningsmyndighet om utredningen �r sk�ligen p�kallad f�r till�

varatagande av den r�ttss�kandes r�tt och ej kan erh�llas genom myndig�
heten,

4. resa och uppeh�lle f�r den r�ttss�kande eller hans st�llf�retr�dare och

f�r v�rdare eller annan, som m�ste anlitas i samband med inst�llelse inf�r
domstol eller annan myndighet, om personlig inst�llelse �lagts, eller i sam-

525

�

SFS 1979: 240

band med inst�llelse f�r biodunders�kning eller annan unders�kning
r�rande �rftliga egenskaper i m�l o m faderskap enligt 3 kap. f�r�ldrabalken

eller l�karunders�kning enligt 21 ka p. 10 � samma balk,

5. till�ggsavgift som utg�r enligt exekutionsavgiftskung�relsen

(1971:1027),

6. vad av allm�nna medel utg�tt i e rs�ttning f�r �vers�ttning eller i er�

s�ttning enligt 4 eller 5 � lagen (1958:642) om blodunders�kning m.m. vid

utredning av faderskap eller enligt f�reskrift i r�tteg�ngsbalken eller 3 �

f�rsta stycket n�mnda lag f�r bevisning som r�tten sj�lvmant f�ranstaltat

om.

7. skiftesman som av domstol f�rordnats att verkst�lla bodelning med

anledning av �ktenskapsskillnad eller boskillnad,

8. medling enligt 42 kap. 17 � r� tteg�ngsbalken.

S�som kostnad f�r bevisning enligt andra stycket 2 a nses ej den r�tts�

s�kandes kostnad f�r blodunders�kning eller annan unders�kning r�rande
�rftliga egenskaper i m�l om faderskap enligt 3 kap. f�r�ldrabalken,

9 a � Den som beviljats allm�n r�ttshj�lp �r i m �let eller �rendet befriad

fr�n avgift f�r ans�kan och f�r expedition enligt expeditionskung�relsens

(1964:618) avgiftslista, avdelningarna 1 och 11 sa mt avdelning 111 under

rubriken Uts�kning m.m. Avgiftsfriheten f�r expedition g�ller endast i den

m�n expeditionen �r erforderlig f�r den r�ttss�kande. Avgiftsfriheten

g�ller ej i fr�ga om s�dan expedition som utf�rdas endast p� s�rskild

beg�ran, om icke expeditionen beg�res innan avg�randet i huvudsaken

vunnit laga kraft.

Den som beviljats allm�n r�ttshj�lp i angel�genhet som lett till verk-

st�llbart avg�rande eller i m�l om verkst�llighet �r befriad fr�n skyldighet
att f�rskjuta och betala uts�kningsavgift och f�rs�ljningsavgift enligt
exekutionsavgiftskung�relsen (1971:1027).

Kostnader f�r kung�relse i m�l eller �rende vid allm�n domstol,

bostadsdomstolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt skall, s�vitt de belastar

den som beviljats allm�n r�ttshj�lp, utg� av allm�nna medel.

10 � Skall den som beviljats allm�n r�ttshj�lp st�lla s�kerhet f�r att f� till

st�nd kvarstad, skingringsf�rbud eller annan handr�ckning enligt r�tte�

g�ngsbalken eller uts�kningslagen (1877:31 s. I), f�r r�ttshj�lpsn�mnden

utf�rda ansvarsf�rbindelse p� statens v�gnar.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om verkst�llighet

enligt 41 eller 42 � uts�kningslagen, om allm�n r�ttshj�lp beviljats i
verkst�llighets�rendet.

F�ranleder ansvarsf�rbindelsen utgift f�r staten, anses utgiften s�som

kostnad f�r r�ttshj�lpen.

526

R�ttshj�lpsavgift
11 �

Den r�ttss�kande skall bidraga till de kostnader f�r allm�n r�tts�

hj�lp som avses i 9 oc h 10 �8 ge nom att betala r�ttshj�lpsavgift enligt vad

som s�gs i 12 - 15 88.

�

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket

SFS 1979:240

meddelar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av maximibelopp f�r r�tts�

hj�lpsavgift.

12 �

�verstiger ej den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst ett gr�ns�

belopp som motsvarar tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta styc�
ket, utg�r maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften en hundradel av bas�
beloppet, j�mnad till n�rmast l�gre tiotal kronor. Maximibeloppet f�r
neds�ttas om s�rskilda sk�l f�religger.

�r inkomsten h�gre �n som anges i f�rsta stycket, utg�r maximibeloppet

f�r r�ttshj�lpsavgiften

en tjugondel av den del av den r�ttss�kandes inkomst som �verstiger tre

men ej fem g�nger basbelop pet,

en femtondel av den del av inkomsten som �verstiger fem men e j sex

g�nger basbeloppet,

en tiondel av den del av inkomsten som �verstiger sex men ej sju g�nger

basbeloppet,

h�lften av den inkomst som �verstiger sju men ej �tta g�nger bas�

beloppet.

Vid till�mpning av andra stycket iakttagas att inkomsten j�mnas till

n�rmast l�gre tusental kronor, att maximibeloppet j�mnas till n�rmast

l�gre tiotal kronor och att l�gsta maximibelopp utg�r en hundradel av bas�

beloppet, j�mnad till n�rm ast l�gre tiotal kronor.

13 � Bidrager den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till annans under�

h�ll. �kas gr�nsbelopp enligt 12 � f�rsta eller andra stycket med vad som
motsvarar h�lften av d�r angivet basbelopp for var och en till vilkens

underh�ll han s�lunda bidrager.

�r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av

f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt

nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall

den ber�knade �rs inkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges

eller fr�ndrages.

14 � S�ker d�dsbo r�ttshj�lp, utg�r maximibeloppet ett med h�nsyn till

boets beh�llning och del�garnas ekonomiska f�rh�llanden sk�ligt belopp.

15 �

1 samband med att allm�n r�ttshj�lp beviljas, faslst�lles det f�r

s�kanden g�llande maximibel oppet.

Underg�r inkomst eller s�dant forh�llande som avses i 13 ell er 14 �

v�sentlig f�r�ndring innan r�ttshj�lps�rendet avslutats, skall maximi�

beloppet j�mkas efter vad som �r sk�ligt, dock ej under vad som redan

betalats i r�ttshj�lpsavgift. J�mkning skall ocks� ske, om v�sentlig fel�
bed�mning gjorts, n�r maximibeloppet tidigare best�mdes.

Fr�ga om j�mkning upptage s endast om s�rskild anledning d�rtill fram�

kommit.

527

�

SFS 1979; 240

Beviljande av allm�n r�ttshj�lp m.m.

16 � Allm�n r�ttsh j�lp f�r, om ej annat f�ljer av 17 �, beviljas av advokat

eller av bitr�dande jurist p� adv okatbyr�, om den r�ttsliga angel�genheten

avser

�ktenskapsskillnad

boskillnad
underh�llsbidrag till make eller barn

faderskap till barn

v�rdnad
umg�ngesr�tt
uppr�ttande av �ktenskapsf�rord eller testamente.
Advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� f�r ej bevilja allm�n

r�ttshj�lp f�r verkst�llighet av avg�rande om underh�llsbidrag, v�rdnad

eller umg�ngesr�tt. Ej heller f�r advokat eller bitr�dande jurist bevilja

allm�n r�ttshj�lp

1. om den r� ttss�kande �r d�dsbo,
2. om den r�t tss�kande �r bosatt utom riket,

3. om den r�ttsliga angel�genheten skall pr�vas eller p� annat s�tt

behandlas utom riket.

17 � �r r�ttslig angel�genhet anh�ngig vid domstol, pr�vas fr�ga om be�

viljande av allm�n r�ttshj�lp av domstolen. Likas� beslutar domstol, d�r

den r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig, om j�mkning av maximibeloppet
f�r r�ttshj�lpsavgiften.

18 � Har allm�n r�ttshj�lp icke beviljats enligt 16 � och �r den r�ttsliga
angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, pr�vas fr�ga om beviljande av
allm�n r�ttshj�lp av r�ttshj�lpsn�mnden.

�r den r�ttsliga angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, beslutar r�tts�

hj�lpsn�mnden ocks� om j�mkning av maximibeloppet f�r r�ttshj�lps-
avgiften.

18 a �

Allm�n r�ttshj�lp beviljas efter ans�kan av den r�ttss�kande.

Ans�kan skall vara skriftlig samt inneh�lla uppgifter i de h�nseenden som
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket best�m�
mer.

19 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp, betalas d�refter uppkommande kostnader
enligt 9 och 10 �� av allm�nna medel. Av allm�nna medel betalas �ven

bitr�desers�ttning f�r tiden efter det att ans�kan om r�ttshj�lp kommit in

till den myndighet som har att besluta om allm�n r�ttshj�lp. Detsamma

g�ller bitr�deskostnad som uppkommit f�re ans�kningen hos myndighe t,
om arbetet har varit av mindre omfattning eller br�dskande art och
ans�kningen har gjorts utan v�sentligt dr�jsm�l eller om eljest synnerliga

sk�l f�religger.

1 fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 6 skall r�tten, i st�l let

f�r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken �l�gga de n som beviljats allm�n

r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�ttningen utg�r en kostnad

f�r r�ttshj�lpen.

528

�

F�rordnande av bitr�de m .m.

SFS 1979: 240

20 �

Beviljas allm�n r�ttshj�lp enligt 16 �, blir den som beslutat h�rom

bitr�de till den r�ltss�kande. I annat fall f�r bitr�de f�rordnas p�
s�kandens beg�ran, om denne ej sj�lv eller genom n�gon som i tj�nste�

st�llning eller annars l�mnar honom bist�nd kan beh�rigen tillvarataga sin

r�tt.

1 a ngel�genhet, som kan antagas bli pr�vad enligt lagen (1974:8) om

r�tteg�ngen i tvi stem�l om mindre v�rden, f�r bitr�de f�rordnas endast om

s�rskilda sk�l f�religger med h�nsyn till s�kandens personliga f�rh�llanden

eller sakens beskaffenhet. I �r ende om bodelning med anledning av �kten�

skapsskillnad eller boskillnad f�r bitr�de f�rordnas endast om s�rskilda

sk�l f�religger med h�nsyn till makamas f�rh�llanden eller boets beskaf�
fenhet.

N�r bitr�de kan f�rordnas enligt 10 kap. 13 � f�r�ldrabalken, f�rordnas

ej bitr�de enligt denna lag.

21 �

Till bitr�de f�rordnas advokat, bitr�dande jurist p� advokatbyr�

eller annan som �r l�mplig f�r uppdraget. Har s�kanden sj�lv f�reslagit
n�gon som �r l�mplig, skall denne f�rordnas, om ej hans anlitande skulle

medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i � vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder

annat. Bitr�de f�r entledigas om sk�l f�religger d�rtill.

Byte av bitr�de f�r ske bara efter s�rskilt tillst�nd. S�dant tillst�nd f�r

l�mnas om djupg�ende mots�ttningar uppst�tt mellan bitr�det och den
r�ttss�kande eller om eljest s�rskilda sk�l f�religger.

Bitr�de f�r s�tta advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr� i sitt

st�lle (substitution). I �vrigt f�r substitution �ga rum bara efter s�rskilt till�
st�nd.

�r den r�ttsliga angel�genheten anh�ngig vid domstol, ankommer det p�

domstolen att besluta om f�rordnande och entledigande samt om s�rskilt

tillst�nd till b yte och substitution. 1 annat fall beslutar r�ttshj�lpsn�mnden
i dessa fr�gor.

Ers�ttning till bitr�de m .fl.

22 �

Bitr�de, skiftesman och medlare har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r

arbete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget kr�vt. Regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, domstolsverket fastst�ller taxa som skall

till�mpas vid best�mmande av ers�ttning.

Har bitr�de, skiftesman eller medlare genom v�rdsl�shet eller f�r�

summelse f�ranlett kostnad f�r r�ttshj�lpen, skall detta beaktas vid ers�tt�

ningens best�mmande. Om bitr�de missbrukat sin beh�righet att bevilja

allm�n r�ttshj�lp eller besluta om substitution eller det eljest f�religger

s�rskilda sk�l, f�r ers�ttningen j�mkas.

Ers�ttning till bitr�de faslst�lles i m�l eller �rende vid domstol av dom�

stolen. Ers�ttning till bitr�de i a nnat fall och till skiftesman fastst�lles av

r�ttshj�lpsn�mnden. Ers�ttning till medlare fastst�lles av domstolen.

23 �

Bitr�de f�r ej f�rbeh�lla sig eller mottaga ers�ttning av sin

huvudman ut�ver vad som f�ljer av 22 �. Har det skett, �r f�rbeh�llet utan

verkan och skall bitr�det �terbetala vad han uppburit f�r mycket. 1 fr�g a

529

34-SFS 1979

�

SFS 1979: 240

530

om ers�ttning till skiftesman och till medlare skall vad som har sagts nu �ga

motsvarande till�mpning.

Ers�ttning f�r bevisning och annan utredning m.m.

24 �

I den m�n ej s�rskilda f�reskrifter g�ller, utg�r ers�ttning f�r

bevisning i m�l eller �rende vid allm�n domstol, bostadsdomstolen,
marknadsdomstolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt med sk�ligt belopp

enligt domstolens best�mmande.

25 � I ang el�genhet, som ej handl�gges vid allm�n domstol, bostadsdom�

stolen, marknadsdomstolen, arbetsdomstolen eller krigsr�tt, beslutar

r�ttshj�lpsn�mnden om utredning. Utan hinder h�rav f�r bitr�de besluta

om utredning av mindre omfattning. Samma befogenhet tillkommer
skiftesman som f�rordnats i �re nde om bodelning.

Den som medverkat vid utredning som avses i f�r sta stycket har r�tt till

ers�ttning enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. Ing�r utredningen i

m�l eller �rende som har anh�ngiggjorts vid domstol fastst�lles ers�tt�
ningen av domstolen. 1 ann at fall best�mmes ers�ttningen av r�ttshj�lps�
n�mnden.

Ers�ttning f�r inst�llelse

26 � Ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 4 utg�r enligt best�mmelser

som regeringen meddelar.

Ers�ttning enligt f�rsta stycket best�mmes av den myndighet inf�r

vilken inst�llelsen sker. Vid inst�llelse f�r blodunders�kning eller annan

unders�kning r�rande �rftliga egenskaper i m�l om faderskap enligt 3 kap.

f�r�ldrabalken best�mmes ers�ttningen av domstolen. Ers�ttning f�r in�

st�llelse vid l�karunders�kning enligt 21 kap. 10 � f�r�ldrabalken
best�mmes av l�nsr�tten.

Betalning och fastst�llande av r�ttshj�lpsavgift, avr�kning med den r�tts�

s�kande och med bitr�de

27 � Finns bitr�de enligt denna lag, erl�gges r�ttshj�lpsavgift till bitr�det

intill det enligt 15 � f�rsta stycket fastst�llda maximibeloppet. Finns ej

bitr�de, skall r�ttshj�lpsavgift erl�ggas till statsverket. Har maximi�
beloppet h�jts sedan r�ttshj�lp beviljats, skall den avgift som kan f�r�

anledas av h�jningen erl�ggas till statsverket.

28 � 1 m�l ell er �rende vid d omstol skall domstolen fastst�lla r�ttshj�lps�

avgiften i s amband med att den fastst�ller ers�ttning till bitr�de. Finns ej

bitr�de eller beg�r bitr�de ej ers�ttning, fastst�lles r�ttshj�lpsavgiften n�r

domstolen skiljer m�let eller �rendet fr�n sig eller n�r r�ttshj�lpen upph�r.

Vad nu sagts g�ller �ven om r�ttshj�lpsavgift tidigare har fastst�llts f�r den
r�ttss�kande.

�r den r�ttsliga angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, skall r�tts�

hj�lpsn�mnden fastst�lla r�ttshj�lpsavgiften. D�rvid skall f�rsta stycket

�ga motsvarande till�mpning.

�

29 �

Har den som beviljats allm�n r�ttshj�lp eller st�llf�retr�dare f�r

SFS 1979: 240

honom genom v�rdsl�shet eller f�rsummelse f�ranlett �kade kostnader f�r
r�ttshj�lpen, f�r vid fastst�llande av r�ttshj�lpsavgiften maximibeloppet

�verskridas efter vad som �r sk�ligt.

30 �

N�r myndighet fastst�llt r�ttshj�lpsavgiften skall genom dess

f�rsorg avr�kning g�ras med den r�ttss�kande och med bitr�de.

Fr�n ers�ttning till bitr�de enligt 22 � skall avr�knas vad den r�tts�

s�kande enligt 27 � �r skyldig att utge som r�ttshj�lpsavgift till bitr�det.

Understiger ers�ttningen den avgift som skall avr�knas, svarar bitr�det,

om kostnader ut�ver bitr�desers�ttningen uppkommit f�r r�ttshj�lpen,

mot statsverket f�r mellanskillnaden.

Fastst�lles r�ttshj�lpsavgiften till l�gre belopp �n det som den r�tts�

s�kande inbetalat, f�r med �terbetalning av mellanskillnaden anst�, om det
finns anledning antaga att h�gre avgift kommer att fastst�llas p� grund av

ytterligare kostnader f�r r�ttshj�lpen.

Motparts ers�ttningsskyldighet f�r kostnad f�r allm�n r�ttshj�lp

31 � 1 fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m �l eller �rende vid

domstol �ger i fr�g a om kostnaderna f�r r�ttshj�lpen best�mmelse i lag om

parts r�tteg�ngskostnad till�mpning utom betr�ffande ers�ttning f�r r�nta.
Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig for s�dana kostnader skall

�l�ggas att utge ers�ttningen enligt vad som s�gs i 33 �.

Vinner makar efter gemensam ans�kan boskillnad eller �ktenskaps�

skillnad och har ena maken �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten �l�gga
andra maken att betala statsverket h�lften av kostnaderna f�r r�ttshj�lpen.
Om maximibeloppet f�r andra makens r�ttshj�lpsavgift skulle ha varit
l�gre �n som motsvarar h�lften av r�ttshj�lpskostnadema, skall �l�ggandet
dock begr�nsas till vad som motsvarar maximibeloppet. Ers�ttnings�

skyldighet skall ej �l�ggas om detta belopp ej skulle �verstiga maximi�

beloppet enligt 12 � f�rsta stycket f�rsta meningen och ej heller om det
med h �nsyn till omst�ndigheterna annars �r obilligt.

Har i �rende om bodelning skiftesman f�rordnats och har ena maken

�tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�ttshj�lpsn�mnden med motsvarande

till�mpning av andra stycket besluta om kostnaderna f�r skiftesmannen

och f�r utredning som denne har f�ranstaltat om. Beslutet om ers�ttnings�
skyldighet f�r verkst�llas enligt vad som �r f�reskrivet om allm�n domstols
dom.

�verstiger i fall som avses i andra eller tredje stycket summan av ers�tt�

ning som make �lagts att betala och den r�ttss�kandes r�ttshj�lpsavgift
kostnaderna f�r r�ttshj�lpen, skall den make som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp
ber�ttigas f� tillbaka den �verskjutande delen.

Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan

parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i fr�ga

om kostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betalnings�

skyldighet �l�ggas f�r dessa kostnader i de ras helhet eller till viss kvotdel

utan angivande av best�mt belopp.

32 � N�r m�l eller �rende i vilke t part har allm�n r�ttshj�lp avg�res, skall

beslut samtidigt meddelas ang�ende ers�ttningsskyldighet enligt 311?.

531

�

'."V 

SFS 1979:240

F�rdelning av ers�ttning mellan statsverket och den som haft allm�n r�tts�

hj�lp

33 � Har motpart eller annan enligt 31 { ? �lagts ers�ttningsskyldighet f�r

r�ttshj�lpskostnader, skall ers�ttningen utges till statsverket, om ers�tt�
ningen till den del den motsvarar den r�ttss�kandes r�ttshj�lpsavgift utg�r
h�gst fem procent av det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket. Den

r�ttss�kande skall i s�dant fall ber�ttigas att av statsverket �terf� ett

belopp motsvarande erlagd r�ttshj�lpsavgift.

�verstiger den del av ers�ttningen som motsvarar den r�ttss�kandes

r�ttshj�lpsavgift fem procent av basbeloppet, skall den ers�ttningsskyldige
utge belopp motsvarande r�ttshj�lpsavgiften till den r�ttss�kande och �ter�

stoden till statsverket.

Har ers�ttningsskyldighet ej �lagts till fullt belopp skall vad i f�r sta och

andra styckena s�gs om r�ttshj�lpsavgift avse den del av avgiften som
svarar mot f�rdelningen av ers�ttningsskyldigheten.

Har allm�n r�ttshj�lp beviljats s�kande i �re nde ang�ende verkst�llighet

enligt uts�kningslagen (1877:31 s. 1), �ger best�mmelserna i f� rsta-tredje
styckena om ers�ttning motsvarande till�mpning i fr�ga om till�ggsavgift

enligt exekutionsavgiftskung�relsen (1971:1027) som i �rendet uttagits hos

motparten.

Upph�rande av allm�n r�ttshj�lp

34 5?

Allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra om

1. r�ttshj�lpsavgift ej erl�gges enligt 27 �,

2. den r�ttss�kande l�mnat oriktig uppgift och r�ttshj�lp ej skulle ha

beviljats om riktig uppgift l�mnats.

3. den r�ttss�kande upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnat oriktig

uppgift, som varit �gnad att leda till befrielse fr�n eller till f�r l�g r�tts�
hj�lpsavgift.

4. den r�ttss�kande ej l�ngre kan anses ha befogat intresse av att f� sin

sak behandlad, eller

5. de ekonomiska f�rh�llandena �ndrats i s�dan m�n att den r�tts�

s�kande ej l�ngre �r ber�ttigad till allm�n r�ttshj�lp.

F�rsta stycket 3 och 4 g�ller ej, om det �r uppenbart obilligt att r�tts�

hj�lpen upph�r.

Beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra, skall den som haft r�ttshj�lp

sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. F�religger s�rskilda sk�l, f�r beslutas att

kostnaderna eller del d�rav skall betalas av statsverket.

Beslut i fr�ga om upph�rande av allm�n r�ttshj�lp meddelas, om den

r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig vid domstol, av domstolen och i annat

fall av r�ttshj�lpsn�mnden. S�dant beslut f�r ocks� meddelas i samband

med pr�vning av besv�r enligt 49 ij.

532

R�tt<>hj�lp �t misst�nkt i b rottm�l

Om offentlig f�rsvarare finns s�rskilda best�mmelser.

�

36 � Annan r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l �n som avs es i 35 � beviljas

tilltalad, om hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger ett gr�nsbelopp som

motsvarar tre g�nger det basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 6 � and ra och tredje styckena

motsvarande till�mpning.

�r det uppenbart att s�kanden sj�lv kan svara f�r de kostnader som

ers�tts genom r�ttshj�lpen, f�r dock r�ttshj�lp ej beviljas.

37 � Vid r�ttshj�lp enligt 36 � �ger 9 � andra stycket 2, 4 och 5. 9 a �, 19 �
f�rsta stycket samt 24 och 26 � � motsvarande till�mpning.

38 � Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om skyldighet f�r tilltalad eller
annan att till statsverket �terbetala kostnad som enligt r�ttens beslut utg�tt
av allm�nna medel �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om kostnad f�r

r�ttshj�lp enligt 36 �.

1 f all som avses i 19 � a ndra stycket lagen (1946:804) om inf�rande av

nya r �tteg�ngsbalken, 18 � lagen (1957 :668) om utl�mning f�r brott. 14 �
lagen (1959:254) om utl�mning for brott till Danm ark, Finland, Island och
Norge, 7 och 13 �� lagen (1964:450) om �tg�rder vid samh�llsfarlig asocia-

litet, 39 � lagen (1972:260) om internationellt samarbete r�rande verk�
st�llighet av brottm�lsdom samt 29 � lagen (1978:801) om internationellt
samarbete r�rande kriminalv�rd i frihet g�ller vad d�r �r f �reskrivet.

SFS 1979:240

39 � R�ttshj�lp enligt 36 � beviljas efter ans�kan av den tilltalade. Beslut

meddelas av den domstol d�r m�let �r anh�ngigt.

Har r�tten skilt saken fr�n sig f�r den, till dess talan fullf�ljt s av den till�

talade eller tiden f�r s�dan talan utg�tt, bevilja honom r�ttshj�lp i h�gre

r�tt.

F�religger omst�ndighet som anges i 34 � f�rsta stycket 2 betr�ffande

den tilltalade, skall domstolen besluta att r�ttshj�lpen skall upph�ra.

D�mes den tilltalade f �r brottet, skall han utan hinder av vad som f�re-

skrives i 38 � f�rsta stycket �l�ggas att betala hela kostnaden f�r r�tts�

hj�lpen. F�religger s�rskilda sk�l, f�r dock beslutas att kostnaderna eller

del d�rav skall betalas av statsverket.

�ndras den tilltalades ekonomiska f�rh�llanden i s�dan m�n att han ej

l�ngre �r ber�ttigad till r�ttsh j�lp, skall domstolen besluta att r�ttshj�lpen
skall upph�ra.

40 � Ans�kan om r�ttshj�lp enligt 36 � skall vara skriftlig samt inneh�lla

uppgifter i de h�nseenden som regeringen eller, efter regeringens bemyndi�

gande, domstolsverket best�mmer. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r
ans�kan g�ras muntligen.

R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de

I 41 �3 R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de l�mnas i m�l eller �rende

1. hos utskrivningsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�ende

intagning enligt 8 eller 9 � eller utskrivning enligt 16 eller 19 � lagen
(1966:293) om b eredande av sluten psykiatrisk v�rd i vissa fall.

3 Senaste lydelse 1978:363.

533

�

SFS 1979: 240

2. hos beslutsn�mnd eller psykiatriska n�mnden ang�ende inskrivning i

eller utskrivning fr�n v�rdhem eller specialsjukhus enligt lagen (1967:940)
ang�ende omsorger om vissa psykiskt utvecklingsst�rda eller placering av
s�rskolelev enligt 28 � samma lag.

3. hos f�rvaltningsdomstol ang�ende tv�ngsintagning i allm�n v�rd�

anstalt f�r alkoholmissbrukare enligt 18 eller 55 � lagen (1954:579) om

nykterhetsv�rd eller kvarh�llande enligt 45 � samma lag.

4. ang�ende omh�ndertagande f�r samh�llsv�rd enligt 29 S b arnav�rds�

lagen (1960:97) eller utredning enligt 30 � samma lag eller ang�ende s�dan

samh�llsv�rds slutliga upph�rande enligt 42 � samma lag.

5. hos f�rvaltningsdomstol ang�ende intagning i eller utskrivning fr�n

ungdomsv�rdsskola enligt bamav�rdslagen (1960:97),

6. ang�ende f�rpassning eller utvisning enligt utl�nningslagen (1954:193)

samt vid utredning hos polismyndighet n�r fr�ga har uppkommit om f�r�

passning eller utvisning.

7. ang�ende avvisning enligt utl�nningslagen, dock ej hos polismyndig�

het. s�vida icke anledning f�religger att underst�lla �rendet den centrala
utl�nningsmyndigheten eller utl�nningen enligt 35 � samma lag h�llits i

f�rvar l�ngre �n en vecka.

8. ang�ende verkst�llighet enligt utl�nningslagen, om anledning f�re�

ligger att underst�lla �rendet den centrala utl�nningsmyndigheten med

st�d av 58 S an dra stycket samma lag eller h�nskjuta �rendet dit med st�d
av 58 � tredje stycket samma lag eller om utl�nningen enligt 35 � samma lag

h�llits i f� rvar l�ngre �n en vecka.

9. ang�ende f�reskrifter som meddelats enligt 10 �. 34 � eller 51 S femte

stycket utl�nningslagen.

10. ang�ende hems�ndande av utl�nning med st�d av 71 � f�rsta stycket

utl�nningslagen,

11. ang�ende f�rverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap.

brottsbalken.

12. ang�ende �terintagning i an stalt enligt 29 eller 30 kap. brottsbalken,
13. ang�ende verkst�llighet utomlands av frihetsber�vande p�f�ljd enligt

lagen (1963:193) om samarbete med Danmark. Finland. Island och Norge

ang�ende verkst�llighet av straff m.m. eller lagen (1972:260) om intematio-

nelil samarbete r�rande verkst�llighet av brottm�lsdom.

14. ang�ende utl�mning enligt lagen (1970:375) om utl�mning till

Danmark. Finland, Island eller Norge for verkst�llighet av beslut om v�rd
eller behandling.

15. ang�ende kastrering enligt lagen (1944:133) om kastrering. om giltigt

samtycke till �t g�rden ej l�mnats,

16. hos regeringen enligt 1 � andra stycket lagen (1975:1360) om tv�ngs-

atgiirder i span ingssyfte i viss a fall.

1 �re nde som anges i 41 � 1-5 och 11-15 skall offentligt bitr�de

utses f�r den som �tg�rden avser, om det beh�vs f�r tillvaratagande av

dennes r�tt. Vid bed�mningen av behovet skall s�rskilt beaktas om i

v�sentligt h�nseende motstridiga sakuppgifter l�mnats under utredningen

eller betydelsefulla sakf�rh�llanden i �vrig t �r oklara.

534

' Senaste lydelse I47K:.V)3.

�

I �rende som anges i 4 1 S 6 - 10 och 16 skall offentligt bi tr�de utses, om

det ej m�ste antagas att behov av bitr�de saknas.

43 �

Offentligt bitr�de f�rordnas efter ans�kan av den som �tg�rden

avser eller d� annars anledning f�religger.

Bitr�de f�rordnas av den myndighet som handl�gger m�let eller �ren det.

Dock ankommer pr�vningen

i �rende hos barnav�rdsn�mnd, social centraln�mnd eller social

distriktsn�mnd enligt 41 � 4 p � l�nsr�tten,

i �rende som avses 141 S 6 - 10 eller 16 p� r�ttshj�lpsn�mnden,
i �rende hos polismyndighet enligt 41 � 14 p� l�nsr�tten samt
i annat �rende hos regeringen �n som avses i 41 � 6-10 eller 16 p�

departementstj�nsteman som regeringen best�mmer.

Har myndigheten skilt m�let eller �rendet fr�n sig. �ger under tiden till

dess talan fullf�ljts eller tiden f�r fullf�ljd utg�tt andra stycket mot�

svarande till�mpning.

F�rordnande g�ller�ven n�r talan fullf�ljes eller meddelat beslut under�

st�lles annan myndighets pr�vning eller saken �verl�mnas till annan

myndighets avg�rande.

Ans�kan om offentligt bitr�de ges in till den myndighet som handl�gger

m�let eller �rend et. Avser ans�kan offentligt bitr�de i �rende som avses i
41 �6-10 eller 16. ges dock ans�kan in till r�ttsh j�lpsn�mnden.

Myndighet som inte sj�lv f�r f�rordna offentligt bi tr�de skall till beh�rig

myndighet med eget yttrande �verl�mna ingiven ans�kan med d�rvid

fogade handlingar eller anm�la behovet av offentligt bi tr�de.

44 �

Har den som �tg�rden avser till offentligt bitr�de sj�lv f�reslagit

n�gon som �r l�mplig, skall denne F�rordnas, om ej hans anlitande skulle
medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller i �vrigt s�rskilda sk�l f�ranleder

annat.

I fr�ga om offentligt bitr�de �ger best�mmelserna i 21 � f�rsta stycket

sista meningen, andra och tredje styckena, 22 � f�rsta och andra styckena
samt 23 � motsvarande till�mpning.

I fr�ga om beslut som meddelas med st�d av andra stycket �ger 43 �

andra och tredje styckena motsvarande till�mpning.

Ers�ttning till offentligt bitr�de utg�r av allm�nna medel.

45 � I m�l eller �rende som avses i 41 � f�r offentlig t bitr�de f�ranstalta

om s�dan utredning som �r sk�ligen p�kallad f�r tillvaratagande av dens

r�tt som �tg�rden avser och som ej kan erh�llas genom myndighet som
handl�gger m�let elle r �rendet, Har offentligt bitr�de ej utsetts, f�r r�tts�
hj�lpsn�mnden p� ans�kan av den som �tg�rden avser besluta om ut�

redning.

Den som efter beslut av offentligt bitr�de eller r�ttshj�lpsn�mnd

medverkat vid utredning har r�tt till ers�ttning av allm�nna medel enligt
best�mmelser som regeringen m eddelar. I fr�ga om fastst�llande av ers�tt�
ningen �ger 43 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning.

SFS 1979:240

535

�

SFS 1979:240

R�dgivning

46 � Med r�dgivning f�rst�s i den na lag r�dgivning och d�rmed j�mf�rlig
�tg�rd i r�ttslig angel�genhet under h�gst en timme. Som r�dgivning skall

dock ej anses �tg�rd i an gel�genhet som avses i 8 � f�rsta stycket 5 eller
som omfattas av f�rordnande som meddelats med st�d av 8 � andra
stycket.

47 � R�dgivning sker mot en avgift som motsvarar en halv procent av det

basbelopp som anges i 6 � f�rsta stycket f�r varje p�b�rjad tidsperiod om

15 minuter. Avgiften f�r r�dgivningen j�mnas till n�rmast l�gre tiotal

kronor. Avgiften f�r neds�ttas eller efterges, om s�rskilda sk�l f�religger.

F�r vad som nedsatts eller eftergivits utg�r ers�ttning av allm�nna medel

till den som meddelat r�dgivning.

Beviljas allm�n r�ttshj�lp efter r�dgivning, skall kostnaden f�r r�d�

givningen anses som en kostnad f�r den allm�nna r�ttshj�lpen. Erl�ggande
av r�dgivningsavgift skall anses som betalning p� r�ttshj�lpsavgift.

48 �

R�dgivning meddelas av advokat eller av bitr�dande jurist p�

advokatbyr�.

Beslut om r�dgivningsavgift j�mlikt 47 � f�rsta stycket ankommer p� den

som meddelat r�dgivningen.

536

S�rskilda best�mmelser

49 �

I fr� ga om talan mot domstols beslut enligt denna lag till�mpas vad

som i allm �nhet g�llerom talan mot beslut av domstolen.

Mot beslut enligt denna lag av r�ttshj�lpsn�mnd eller annan f�rvalt�

ningsmyndighet som ej omfattas av f�rsta stycket f�res talan hos besv�rs�

n�mnden genom besv�r. Mot beslut av advokat eller bitr�dande Jurist p�
allm�n advokatbyr� f�r talan dock ej f�ras.

Talan f�r ej f�ras mot besv�rsn�mndens beslut enligt denna lag.

49 a 8 Talan mot beslut i fr�ga o m r�ttshj�lp f�r f�ras, f�rutom av enskild

part, av domstolsverket. R�knas besv�rstid fr�n den dag d� part f�tt del av

beslutet, f�r domstolsverket likv�l ej v�cka besv�rstalan senare �n tv�
m�nader fr�n dagen f�r beslutet. Domstolsverket f�r f�ra talan �ven till
f�rm�n f�r enskild part.

Talan mot beslut i fr�g a om r�ttshj�lp f�r f�ras �ven av annan myndighet

som regeringen best�mmer, D�rvid skall vad i f�rsta stycket s�gs om
domstolsverkets taler�tt till�mpas.

Undanr�jes beslut om r�ttshj�lp, skall den som haft r�ttshj�lpen sj�lv

b�ra kostnaderna f�r denna. F�religger s�rskilda sk�l, f�r dock F�rordnas

att kostnaderna eller del d�rav skall betalas av statsverket.

50 8

Best�mmelserna i de nna lag om angel�genhet, som skall pr�vas av

f�rvaltningsmyndighet, g�ller �ven s�dant �rende vid d omstol, som avser
domstolens f�rvaltande verksamhet.

�

51 �

Den som, i firma eller annars, i yrkesm�ssig verksamhet som ej

SFS 1979:240

ut�vas vid advokatbyr� upps�tligen a nv�nder ben�mningen r�ttshj�lp p�

s�tt som �r �gnat att leda till att verksamheten f�rv�xlas med den r�tts�

hj�lpsverksamhet som enligt de nna lag ut�vas vid advokatbyr� domes till

b�ter. Detsamma g�ller den som upps�tligen, i firma eller annars, i yrkes�
m�ssig verksamhet obeh�rigen anv�nder ben�mningen allm�n advokat�
byr� eller ben�mning som �r �gnad a tt leda till f�rv�xling d�rmed.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1980.

Har allm�n r�ttshj�lp beviljats f�re denna lags ikrafttr�dande skall om

r�ttshj�lpen g�lla f�ljande. Best�mmelserna i 16 och 17

�r fortfarande

till�mpliga i sin lydelse f�re den 1 januari 1980. F�r tiden till utg�ngen av
juni m�nad �r 1981 g�ller detsamma 22 � tredje s tycket, 27-30 och 34 SS.

Ut�ver 17 � i den �ldre lydelsen till�mpas 17 � andra meningen i den nya

lydelsen. U t�ver 20 � i den nya lydelsen till�mpas fortfarande 20 � andra
stycket i den �ldre lydelsen. Ers�ttning till medlare fastst�lls av dom�
stolen. Best�mmelsen i 27 � f�rsta meningen i den nya lydelsen g�ller ej i
den m�n skyldighet att utge kostnadsbidrag fullgjorts enligt 16 � andra
stycket i den �ldre lydelsen. Kostnadsbidrag och maximibelopp f�r s�dant

bidrag som har fastst�llts med till�mpning av r�ttshj�lpslagen i dess �ldre

lydelse skall vid till�mpning av lagen i dess nya lydelse j�mst�llas med

r�ttshj�lpsavgift och maximibelopp f�r s�dan avgift.

Har motpart f�re denna lags ikrafttr�dande �lagts ers�ttningsskyldighet

f�r r�ttshj�lpskostnad j�mlikt 31 �. skall statsverkets r�tt att enligt n�mnda

paragraf uppb�ra ers�ttning som tillkommer den r�ttss�kande �verg� p�

denne, om ers�ttningen vid f�rs�k till indrivning inte kunnat uttagas inom
ett �r fr�n beslutet om ers�ttningsskyldighet.

P� regeringens v�gnar

JAN-ERIK WIKSTR�M

Bengt Lambe

(Justitiedepartementet)

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1979:240

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se