SFS 1983:153

Start / Processrätt / Lag (2005:73) om rätt för Justitiekanslern att överklaga vissa beslut / SFS 1983:153

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1983:153 om �ndring i r�ttshj�lpslagen (1972:429); Utkom fr�n trycket den 12 april 1983 Utf�rdad den 24 mars 1983. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�ttshj�lpslagen (1972:429)^ dels att i 38, 39 oc h 49 a �� s amt i rubriken n�rmast f�re 33 � ordet "statsverket" skall bytas ut mot " staten", d/e/^att 3,6, 8, 11, 12, 13, 15, 17, 18 , 19, 20,27,28,30,31,33,34,36,43 och 47 �� samt rubrikerna n�rmast f�re 11 och 27 �� skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 14 a och 14 b ��, av nedan angivna lydels e. 3 � F�r handl�ggning a v vissa �renden om r�ttshj�lp finns r�ttshj�lps� n�mnder. Verksamhetsomr�de f�r r�ttshj�lpsn�mnd best�mmes av rege� ringen. Skall �rende om allm�n r�ttshj�lp handl�ggas av r�ttshj�lpsn�mnd, upp� tages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars verksamhetsomr�de den r�ttss�kande �r bosatt eller, om den r�ttss�kande �r d�dsbo, den avlidne var bosatt. I fr�ga om den som ej �r bosatt i landet eller d�dsbo efter den som ej var bosatt h�r, upptages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd som regeringen best�mmer. Skall �rende om r�ttshj�lp genom offentligt bit r�de handl�ggas av r�tts� hj�lpsn�mnd, upp tages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd inom v ars verk� samhetsomr�de den som �tg�rden avser �r bosatt eller, i fr�ga om den som ej �r bosatt i landet, av den r�ttshj�lpsn�mnd som regeringen best�mmer. Om ers�tt ning f�r utl�gg vid r�dgivning skall fastst�llas, skall �rendet handl�ggas av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars verksamhetsomr�de advo� katbyr�n �r bel�gen. R�ttshj�lpsn�mnd st�r under tillsyn av domstolsverket. Regeringen f �r f�rordna att r�ttshj�lpsn�mnd skall vara delad i avd el� ningar. Vad som f�reskrives om n�mnd � ger motsvarande till�mpning p� s�dan avdelning. 6 Allm�n r�tt shj�lp beviljas fysisk person i r�tt slig angel�genhet, om han beh�ver s�dant bist�nd och hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger etthundratiotusen kronor. Bidrar den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till n�gon an nans under� h�ll, �kas beloppet enligt f�rsta stycket med niotusen kronor f�r var och en till vilkens underh�ll han p� detta s�tt bidrar. �r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges eller fr�ndrages. ' Prop. 1982/83:61, JuU 19, rskr 172. ^ Lagen omtryckt 1979:240. ^ Scnaslclydelse 1982:1132. 351 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:153 Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med� delar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av den r�ttss�kandes ekonomiska f�rh�llanden. 8 �" Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas 1. i angel�genhet som skall pr�vas eller p� annat s�tt behandlas utom riket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp, 2. den som �r bosatt utom riket, om han ej �r svensk medborgare eller om s�rskilda sk�l ej f�religger f�r r�ttshj�lp, 3. n�ringsidkare i angel�genhe t som uppkommit i ha ns n�ringsverksam� het, om ej sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp med h�nsyn till verksamhetens art och begr�nsade omfattning, hans ekonomiska och personliga f�rh�llanden eller omst�ndigheterna i �vrigt, 4. i fr�ga om an spr�k som �verl�tits till den r�ttss �kande, om �verl�tel� sen kan antagas ha �gt rum i syfte att �stadkomma f�rdel vid pr�vning av beg�ran om r� ttshj�lp, 5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration, �ktenskapsf�rord eller testamen� te, 6. i m�l om boskillnad enligt 9 kap . 2 � gifterm�lsbalken, 7. om fr�gan om r�ttshj�lp kan anst� till dess en annan r�ttslig angel�gen� het, vari a nspr�ket st�der sig p� v�sentligen likartad grund, har avgjorts slutligt, 8. �garen av en fastighet eller en byggnad i angel�genhet som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft r�ttsskyddsf�r� s�kring eller n�got a nnat liknande r�ttsskydd som omfattar angel�genhe� ten, 9. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad. I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen f�rordna att allm�n r�tts� hj�lp ej skall beviljas. Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med� borgare i viss fr�mmande stat i fr�ga om allm�n r�ttshj�lp skall vara likst�lld med sve nsk medborgare. R�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift 11 � Den r�ttss�kande skall bjdra till de kostnader f�r allm�n r�ttshj�lp som avses i 9 och 10 �� genom att betala r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift enligt vad som s�gs i 12-15 ��, Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med� delar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av maximibelopp f�r r�ttshj�lps� avgift. 352 12 �verstiger ej den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst trettiofem� tusen kronor, utg�r maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften trehundrafem' tio kronor. Maximibeloppet f�r s�ttas ned om det finns s�rskilda sk�l. Senaste lydelse 1982:299, Senaste lydelse 198 1:1287. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 � I samband med att allm�n r�ttshj�lp beviljas, fastst�lls det f�r s�� kanden g�llande maximibeloppet och det belopp vartill till�ggsavgiften h�gst kan uppg�. Underg�r inkomst eller s�dant f�rh�llande som avses i 13 eller 14 � v�sentlig f�r�ndring innan r�ttshj�lps�rendet avslutats, skall maximibelop� pet j�mkas efter vad som � r sk�ligt, dock ej under vad som redan betalats i r�ttshj�lpsavgift. J�mkning skall ocks� ske, om v�sentlig felbed�mning gjorts, n�r maximibeloppet tidigare best�mdes. 23-SFS 1983 ( i Beloppet f�r dock inte und erstiga etthundrasjuttiofem kronor, om d et inte SFS 1983:153 �r uppenbart att den r�ttss�kande saknar m�jlighet att betala en s� stor avgift. �r inkomsten h�gre �n som anges i f�rsta stycket, utg�r maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften den avgift som utg�r enligt f�rsta stycket �kad med fyra procent av den del av inkomsten som �verstiger trettiofemtusen men ej sextiotusen kronor, sex procent av den del av inkomsten som �verstiger sextiotusen men ej sjuttiofemtusen kronor, tio procent av den del av inkomsten som �verstiger sjuttiofemtusen men ej nittiotusen kronor, ^ femton procent av den del av inkomsten som �verstiger nittiotusen men | j ej etthundrafemtusen kronor, i' tjugo procent av den del av inkomsten som �verstiger etthundrafemtu� sen kronor. ;j Vid till�mpning av andra stycket iakttas att inkomsten avrundas till n�rmast l�gre tusental kronor. 13 � Bidrar den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till n�gon annans underh�ll, skall inkomstgr�nserna enligt 12 � f�rsta och andra styckena h�jas med niotusen kronor f�r var och en till vilkens unde rh�ll han s�lunda bidrar. �r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall f den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges eller fr�ndrages. | 14 a � Om den er s�ttning som skall tillerk�nnas bitr�de f�r arbete enligt 22 � �verstiger tretusen kronor, skall den r�ttss�kande ut�ver r�ttshj�lps� avgiften betal a en till�ggsavgift om tio procent av den del av ers�ttningen som �verstiger tretusen kronor, dock h�gst ett belopp som uppg�r till fem g�nger maximibeloppet. Det belopp som skall betalas avrundas till n�rmast ^ l�gre tiotal kronor. > t 14 b � Om det �r uppenbart att den r�ttss�kande saknar m�jlighet att ' ; betala till�ggsavgiften eller n�gon del av den, f�r han helt eller delvis befrias fr�n denna. i Om det framkommer att den r�ttss�kande inte l�ngre saknar m�jlighet att betala den till�ggsavgift som han be friats fr�n, skall beslutet ompr�vas. f r 353 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:153 Fr�ga om j�mkning upptages endast om s�rskild anledning d�rtill fram� kommit. N�r maximibeloppet j�mkas, skall �ve n det belopp vartill till�ggsavgif� ten h�gst kan uppg� j�mkas i motsvarand e m�n. 17 � Om en r�ttslig angel�genhet �r anh�ngig vid dom stol, pr�var dom� stolen fr�gan om beviljande av allm�n r�ttshj�lp. Den domstol, d�r den r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig, beslutar ocks� om j�mkning av maxi� mibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften och av det belopp vartill till�ggsavgiften h�gst kan uppg�. Domstolen fattar �ven beslut enligt 14 b �. 18 � Har allm�n r�ttshj�lp icke beviljats enligt 16 � och �r den r�ttsliga angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, pr�vas fr�ga om beviljande av allm�n r�ttshj�lp av r�ttshj�lpsn�mnden. �r den r�ttsliga angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, beslutar r�tts� hj�lpsn�mnden ocks� om j�mkning av maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgif� ten och av det belopp vartill till�ggsavgiften h�gst kan uppg� samt medde� lar beslut enligt 14 b �. 19 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp, betalas d�refter uppkommande kostna� der enligt 9 och 10 �� av allm�nna medel. Av allm�nna medel betalas �ven bitr�desers�ttning f�r tiden ef ter det att ans�kan om r�ttshj�lp kommit in till den myndighet som har att besluta om allm�n r�ttshj�lp. Detsamma g�ller bitr�deskostnad som uppkommit f�re ans�kningen hos myndighet, om arbetet har varit av mindre omfattning eller br�dskande art och ans�k� ningen har gjorts utan v�sentligt dr�jsm�l eller om eljest synnerliga sk�l f�religger. Vad som har sagts nu om ers�ttning till bitr�de g�ller �ven i fr�ga om ers�ttning till skiftesman. I fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 6 skall r�tten, i st�llet f�r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken �l�gga den som beviljats al lm�n r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�ttningen utg�r en kostnad f�r r�ttshj�lpen. 20 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp enligt 16 �, blir den som beslutat h�rom bitr�de till den r�ttss�kande. I anna t fall f�r bitr�de f�rordnas p� s�kan� dens beg�ran, om denne ej sj�lv eller genom n�gon som i tj�nstest�llnin g eller annars l�mnar honom bist�nd kan beh�rigen tillvarataga sin r�tt. I angel�genhet, som kan antas bli pr�vad enligt lagen (1974:8) om r�tte � g�ngen i tvistem�l om mindre v�rden, f�r bitr�de f�rordnas endast om s�rskilda sk�l f�religger med h�nsyn till s�kandens personliga f�rh� llanden eller sakens beskaffenhet. I �rende om bodelning, som inte avser klander, f�r bitr�de inte f�rordnas. N�r bitr�de kan f�rord nas enligt 10 kap. 13 � f�r�ldrabalken, f�rordnas ej bitr�de enligt denna lag. 354 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 'i Betalning och fastst�llande av r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift, avr�kning SFS 1983:153 med den r�ttss�kande och med bitr�de 27 � Finns bitr�de enligt denna lag, be talas r�ttshj�lpsavgiften till bitr� det intill det enligt 15 � f� rsta stycket fastst�llda maximibeloppet. Finns inte n�got bitr�de, skall r�ttshj�lpsavgiften betalas till staten. R�ttshj�lps� avgiften f�r tas ut s� snart maximibeloppet har fastst�llts. Har maximibe� loppet h�jts sedan r�ttshj�lp beviljades, skall den avgift som kan f�ranle� das av h�jningen bet alas till staten. Till�ggsavgiften betalas till bitr�det n�r ers�ttningen till bitr�det har fastst�llts. Bitr�det f�r ta ut f�rskott p� till�ggsavgiften med sk�ligt belopp. Om det belopp vartill till�ggsavgiften h�gst f�r uppg� h�js i samband med att ers�ttning till bitr� det fastst�lls, skall det belopp som kan f�ranledas av h�jningen och som h�nf�r sig till den ers�ttningen eller till en tidigare fastst�lld bitr�desers�ttning betalas till staten. 28 � I m�l eller �rende vid domstol skall dom stolen fastst�lla r�ttshj�lps- |f(, avgiften och i f�reko mmande fall till�ggsavgiften i samban d med att den '" fastst�ller ers�ttning till bitr�de. Finns ej bitr�de eller beg�r bitr�det ej ers�ttning, fastst�lls r�ttshj�lpsavgiften n�r domstolen skiljer m�let eller �rendet fr�n sig eller n�r r�ttshj�lpen upph�r. Vad nu sagts g�ller �ven om r�ttshj�lpsavgift o ch till�ggsavgift tidigare har fastst�llts f�r den r�ttss�� kande. �r den r�ttsliga angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, skall r�tts- ^ hj�lpsn�mnden fastst�lla r�ttshj�lpsavgiften och till�ggsavgiften. D�rvid skall f�rsta stycket till�mpas. 30 � N�r myndighet fastst�llt r�ttshj�lpsavgiften och i f�rekommande fall till�ggsavgiften skall genom dess f�rsorg avr�kning g�ras med den r�ttss�kande och med bitr�de. Fr�n ers�ttning till bitr�de enligt 22 � skall avr�knas vad den r�ttss�� kande enligt 27 � �r skyldig att utge till bitr�det. Understiger ers�ttningen vad som skall av r�knas, svarar bitr�det, om kostnader ut�ver bitr�deser� s�ttningen uppkommit f�r r�ttshj�lpen, mot staten f�r mellanskillnaden. Fastst�lls r�ttshj�lpsavgiften och till�ggsavgiften till l�gre belopp �n det som den r �ttss�kande inbetalat, f�r �terbetalning av mellanskillnaden an� st�, om det finns anledning anta att h�gre belopp kommer att fastst�llas p� grund av ytterligare kostnader f�r r�ttshj�lpen. 31 I fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m� l eller �rende vid domstol �ger i fr�ga om kos tnaderna f�r r�ttshj�lpen best�mmelse i la g om parts r�tteg�ngskostnad till�mpning utom bet r�ffande ers�ttning f�r r�nta. Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana kostnader skall �l�ggas att utge er s�ttningen enligt vad som s�gs i 33 �. Om det d�ms till �ktenskapsskillnad mellan makar efter gemensam ans�kan och den ena maken har �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten �l�gga den and ra maken att betala staten h�lften av kostnaderna f�r r�tts� hj�lpen. Om maximibeloppet f�r den andra makens r�ttshj�lpsavgift skulle ''Senaste lydelse 1981:1287. 355 % i t. f " � � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:153 356 ha varit l�gre �n h�lften av r�ttshj�lpskostnaderna, skall �l�ggandet dock begr�nsas till vad som motsvarar maximibeloppet. Ers�ttningsskyldighet skall inte �l�ggas, om beloppet understiger en viss av regeringen fastst�lld gr�ns. Ers�ttningsskyldighet skall heller inte �l�ggas om det med h�nsyn till omst�ndigheterna annars �r obilligt. Har i �re nde om bodelning skiftesman f�rordnats och har ena maken �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�ttshj�lpsn�mnden med motsvarande till�mpning av andra stycket besluta om kostnaderna f�r skiftesmannen och f�r utredning som denne har f�ranstaltat om. Beslutet om ers�ttnings� skyldighet f�r verkst�llas enligt vad som �r f�reskrivet om allm�n domstols dom. Om den r�ttss�kandes r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift tillsammans med den ers�ttning som maken har �lagts att betala enligt and ra och tredje styckena �verstiger r�ttshj�lpskostnaderna, skall den r�ttss�kande ber�tti� gas att fa tillbaka den �verskjutande delen. Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i fr�ga om k ostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betalningsskyl� dighet �l�ggas f�r dessa kostnader i deras helhet eller till viss kvotdel utan angivande av best�mt belopp. 33 �' Om motpart eller annan enligt 31 � f�rst a eller femte stycket har �lagts ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader, skall ers�ttningen betalas till den r�ttss�kande med belopp som motsvara r r�ttshj�lpsavgiften j�mte till�ggsavgift och till staten med �terstoden. Om ers�ttningsskyldighet inte har �lagts till fullt belopp skall vad i f�rsta stycket s�gs om r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift avse de delar h�rav som svarar mot f�rdelningen av ers�tt ningsskyldigheten. Har allm�n r�ttshj�lp beviljats s�kande i �rende ang�ende verkst�llighet enligt uts�kningsbalken, skall best�mmelserna i f�rsta och andra styckena om ers�ttning till�mpas ocks� i fr�ga om s�rskild avgift enligt f�rordningen (1981:1185) om uts�kningsavgifter som i �rendet uttagits hos motparten. 34 Allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra om 1. r�ttshj�lpsavgift eller till�ggsavgift ej erl�ggs enligt 27 �, 2. den r�ttss�kande l�mnat oriktig uppgift och r�ttshj�lp ej skulle ha beviljats om riktig uppgift l�mnat s. 3. den r�ttss�kande upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnat oriktig uppgift, som varit �gnad att leda till befrielse fr�n eller till f�r l�g r�tts� hj�lpsavgift, 4. den r�ttss�kande ej l�ngre kan anses ha befogat intresse av att f� sin sak behandlad, eller 5. de ekonomiska f�rh�llandena �ndrats i s�dan m�n att den r�ttss�� kande ej l�ngre �r ber�ttigad till allm�n r�t tshj�lp. Om allm�n r� ttshj�lp har beviljats trots att det f�religger ett s�dant fall som avses i 8 � 7, f�r det beslutas att r�ttshj�lpen skall upph�ra. F�rsta stycket 3 och 4 och andra stycket g�ller ej, om det �r uppenbart obilligt att r�ttshj�lpen upph�r. ^ Senas te lydelse 1981; 1288. Senaste lydelse 1982:299. I.U � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Om det b eslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt f�rsta stycket, SFS 1983:153 skall den som haft r�ttshj�lp sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. Det f�r dock beslutas att kostnaderna helt eller delvis skall betalas av staten, om det f�religger s�rskilda sk�l. Om det beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt andra stycket, skall ko stnaderna f�r r�ttshj�lpen betalas av staten. Det f�r dock beslutas att kostnaderna helt eller delvis skall b�ras av den som haft r�tts hj�lp, om det f�religger s�rskilda sk�l. Beslut i fr�ga om upph�rande av allm�n r�ttshj�lp meddelas, om den r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig vid domstol, av domstolen och i annat fall av r�ttshj�lpsn�mnden. S�dant beslut f�r ocks� meddelas i samba nd med pr�vning av besv�r enligt 49 �. 36 � Annan r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l �n som av ses i 35 � beviljas tilltalad, om hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger femtiotusen kronor. Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 6 � andra och tredje styckena motsvarande till�mpning. �r det uppenbart att s�kanden sj�lv kan svara f�r de kostnader som ers�tts genom r�ttshj�lpen, f�r dock r�ttshj�lp ej beviljas. 43 �' R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de beviljas efter ans�kan eller d� annars anledning f�religger. Ans�kan f�r g�ras av den som kan beviljas r�ttshj�lp och i m�l eller � rende som anges i 41 � 1 �ven av a nnan som f�r f�ra talan i m�let eller �r endet. R�ttshj�lp beviljas och bitr�de f�rordnas av den myndighet som hand� l�gger m�let eller �rendet. Dock ankommer pr�vningen i �rende hos socialn�mnd eller social distriktsn�mnd enligt 41 � 3 p� l�nsr�tten, i �rende som avses i 41 � 5-9 eller 14 p� r�ttshj�lpsn�mnden, i �rende hos polismyndighet enligt 41 � 12 p� l�nsr�tten samt i annat �rende hos regeringen �n som avses i 41 � 5-9 eller 14 p� departementstj�nsteman som regeringen best�mmer. Har myndighet skilt m�let eller �rendet fr�n sig, �ger under tiden till dess talan fullf�ljts eller tiden f�r fullf�ljd utg�tt andra stycket motsvarande till�mpning. R�ttshj�lp utg�r �ven n�r talan fullf�ljs eller meddelat beslut underst�lls annan myndighets pr�vning eller saken �verl�mnas till annan myndighets avg�rande. Ans�kan om r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de ges in till den myndighet som handl�gger m�let eller �rendet. G�ller ans�kan �rende som avses i 41 � 5-9 eller 14, ges do ck ans�kan in till r�t tshj�lpsn�mnden. Myndighet som inte sj�lv f�r bevilja r�ttshj�lpen skall till beh�rig myn� dighet med eget yttrande �verl�mna ingiven ans�kan med d �rvid fogade handlingar eller anm�la behovet av offentligt bitr�de. 47 R�dgivning sker mot en avgift av �ttiofem kronor f�r varje p�b�r� jad tidsperiod om femton minuter. Avgiften f�r s�ttas ned s� att den ej �verstiger det maximibelopp f�r r�ttshj�lpsavgiften som skulle ha fast- ' Senastciydelse 1981:1257. Senaste lydelse 1981 :5. 357 -"/""v-..- � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:153 st�llts om allm�n r�ttshj�lp hade beviljats. F�r vad som har satts ned utg�r ers�ttning av allm�nna medel till den som har meddelat r�dgivningen. Den som har meddelat r�dgivning har r�tt till sk�lig ers�ttning av all� m�nna medel f�r de kostnader f�r tolk och f�r �vers�ttning som uppdraget har kr�vt. Ers�ttningen fastst�lls av r�ttshj�lpsn�mnd. Beviljas allm�n r�ttshj�lp efter r�dgivning, skall kostnaden f�r r�dgiv� ningen anses som en kostnad f�r den allm�nna r�ttshj�lpen. Erl�ggande av r�dgivningsavgift skall anses som betalning p� r�ttshj�lpsavgift. Denna lag tr�der i kraft den 1 maj 1 983. �ldre best�mmelser g�ller alltj�mt i r�ttshj�lps�renden d�r allm�n r�ttshj�lp har s�kts f�re lagens ikrafttr�dande. De nya best�mmelserna i 33 � skall dock till�mpas �ven i �ldre � renden, om beslut som avses i 31 � inte tidigare har meddelats i �rendet. P� regeringens v�gnar OVE RAINER Peter L�fmarck (Justitiedepartementet) 0! 22 E � </div> </div>

Lag

SFS 1983:153

om �ndring i r�ttshj�lpslagen (1972:429);

Utkom fr�n trycket

den 12 april 1983

Utf�rdad den 24 mars 1983.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�ttshj�lpslagen

(1972:429)^

dels att i 38, 39 oc h 49 a �� s amt i rubriken n�rmast f�re 33 � ordet

"statsverket" skall bytas ut mot " staten",

d/e/^att 3,6, 8, 11, 12, 13, 15, 17, 18 , 19, 20,27,28,30,31,33,34,36,43

och 47 �� samt rubrikerna n�rmast f�re 11 och 27 �� skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 14 a och 14 b ��, av

nedan angivna lydels e.

3 � F�r handl�ggning a v vissa �renden om r�ttshj�lp finns r�ttshj�lps�

n�mnder. Verksamhetsomr�de f�r r�ttshj�lpsn�mnd best�mmes av rege�

ringen.

Skall �rende om allm�n r�ttshj�lp handl�ggas av r�ttshj�lpsn�mnd, upp�

tages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars verksamhetsomr�de den
r�ttss�kande �r bosatt eller, om den r�ttss�kande �r d�dsbo, den avlidne
var bosatt. I fr�ga om den som ej �r bosatt i landet eller d�dsbo efter den
som ej var bosatt h�r, upptages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd som
regeringen best�mmer.

Skall �rende om r�ttshj�lp genom offentligt bit r�de handl�ggas av r�tts�

hj�lpsn�mnd, upp tages �rendet av den r�ttshj�lpsn�mnd inom v ars verk�

samhetsomr�de den som �tg�rden avser �r bosatt eller, i fr�ga om den som
ej �r bosatt i landet, av den r�ttshj�lpsn�mnd som regeringen best�mmer.

Om ers�tt ning f�r utl�gg vid r�dgivning skall fastst�llas, skall �rendet

handl�ggas av den r�ttshj�lpsn�mnd inom vars verksamhetsomr�de advo�

katbyr�n �r bel�gen.

R�ttshj�lpsn�mnd st�r under tillsyn av domstolsverket.
Regeringen f �r f�rordna att r�ttshj�lpsn�mnd skall vara delad i avd el�

ningar. Vad som f�reskrives om n�mnd � ger motsvarande till�mpning p�

s�dan avdelning.

Allm�n r�tt shj�lp beviljas fysisk person i r�tt slig angel�genhet, om

han beh�ver s�dant bist�nd och hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger

etthundratiotusen kronor.

Bidrar den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till n�gon an nans under�

h�ll, �kas beloppet enligt f�rsta stycket med niotusen kronor f�r var och en
till vilkens underh�ll han p� detta s�tt bidrar.

�r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av

f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt

nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall

den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges
eller fr�ndrages.

' Prop. 1982/83:61, JuU 19, rskr 172.

^ Lagen omtryckt 1979:240.

^ Scnaslclydelse 1982:1132.

351

�

SFS 1983:153

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med�

delar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av den r�ttss�kandes ekonomiska

f�rh�llanden.

8 �" Allm�n r�ttshj�lp f�r ej beviljas

1. i angel�genhet som skall pr�vas eller p� annat s�tt behandlas utom

riket, om ej den r�ttss�kande �r bosatt h�r och s�rskilda sk�l f�religger f�r
r�ttshj�lp,

2. den som �r bosatt utom riket, om han ej �r svensk medborgare eller

om s�rskilda sk�l ej f�religger f�r r�ttshj�lp,

3. n�ringsidkare i angel�genhe t som uppkommit i ha ns n�ringsverksam�

het, om ej sk�l f�religger f�r r�ttshj�lp med h�nsyn till verksamhetens art

och begr�nsade omfattning, hans ekonomiska och personliga f�rh�llanden
eller omst�ndigheterna i �vrigt,

4. i fr�ga om an spr�k som �verl�tits till den r�ttss �kande, om �verl�tel�

sen kan antagas ha �gt rum i syfte att �stadkomma f�rdel vid pr�vning av

beg�ran om r� ttshj�lp,

5. f�r uppr�ttande av sj�lvdeklaration, �ktenskapsf�rord eller testamen�

te,

6. i m�l om boskillnad enligt 9 kap . 2 � gifterm�lsbalken,

7. om fr�gan om r�ttshj�lp kan anst� till dess en annan r�ttslig angel�gen�

het, vari a nspr�ket st�der sig p� v�sentligen likartad grund, har avgjorts

slutligt,

8. �garen av en fastighet eller en byggnad i angel�genhet som avser

fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft r�ttsskyddsf�r�
s�kring eller n�got a nnat liknande r�ttsskydd som omfattar angel�genhe�
ten,

9. den som ej har befogat intresse av att f� sin sak behandlad.
I fr�ga om visst slag av �renden som �r talrikt f�rekommande och

normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen f�rordna att allm�n r�tts�
hj�lp ej skall beviljas.

Under f�ruts�ttning av �msesidighet kan regeringen f�rordna att med�

borgare i viss fr�mmande stat i fr�ga om allm�n r�ttshj�lp skall vara

likst�lld med sve nsk medborgare.

R�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift

11 � Den r�ttss�kande skall bjdra till de kostnader f�r allm�n r�ttshj�lp
som avses i 9 och 10 �� genom att betala r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift

enligt vad som s�gs i 12-15 ��,

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, domstolsverket med�

delar n�rmare f�reskrifter f�r ber�kning av maximibelopp f�r r�ttshj�lps�

avgift.

352

�verstiger ej den r�ttss�kandes ber�knade �rsinkomst trettiofem�

tusen kronor, utg�r maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften trehundrafem'
tio kronor. Maximibeloppet f�r s�ttas ned om det finns s�rskilda sk�l.

Senaste lydelse 1982:299,
Senaste lydelse 198 1:1287.

�

15 � I samband med att allm�n r�ttshj�lp beviljas, fastst�lls det f�r s��

kanden g�llande maximibeloppet och det belopp vartill till�ggsavgiften
h�gst kan uppg�.

Underg�r inkomst eller s�dant f�rh�llande som avses i 13 eller 14 �

v�sentlig f�r�ndring innan r�ttshj�lps�rendet avslutats, skall maximibelop�

pet j�mkas efter vad som � r sk�ligt, dock ej under vad som redan betalats i

r�ttshj�lpsavgift. J�mkning skall ocks� ske, om v�sentlig felbed�mning

gjorts, n�r maximibeloppet tidigare best�mdes.

23-SFS 1983

( i

Beloppet f�r dock inte und erstiga etthundrasjuttiofem kronor, om d et inte

SFS 1983:153

�r uppenbart att den r�ttss�kande saknar m�jlighet att betala en s� stor
avgift.

�r inkomsten h�gre �n som anges i f�rsta stycket, utg�r maximibeloppet

f�r r�ttshj�lpsavgiften den avgift som utg�r enligt f�rsta stycket �kad med

fyra procent av den del av inkomsten som �verstiger trettiofemtusen

men ej sextiotusen kronor,

sex procent av den del av inkomsten som �verstiger sextiotusen men ej

sjuttiofemtusen kronor,

tio procent av den del av inkomsten som �verstiger sjuttiofemtusen men

ej nittiotusen kronor,

femton procent av den del av inkomsten som �verstiger nittiotusen men

ej etthundrafemtusen kronor,

tjugo procent av den del av inkomsten som �verstiger etthundrafemtu�

sen kronor.

Vid till�mpning av andra stycket iakttas att inkomsten avrundas till

n�rmast l�gre tusental kronor.

13 � Bidrar den r�ttss�kande i v�sentlig omfattning till n�gon annans

underh�ll, skall inkomstgr�nserna enligt 12 � f�rsta och andra styckena
h�jas med niotusen kronor f�r var och en till vilkens unde rh�ll han s�lunda
bidrar.

�r den r�ttss�kandes betalningsf�rm�ga v�sentligt �kad p� grund av

f�rm�genhetsinnehav eller annan s�rskild omst�ndighet eller v�sentligt

nedsatt p� grund av skulds�ttning eller annan s�rskild omst�ndighet, skall

den ber�knade �rsinkomsten j�mkas p� det s�tt att sk�ligt belopp till�gges
eller fr�ndrages.

14 a � Om den er s�ttning som skall tillerk�nnas bitr�de f�r arbete enligt

22 � �verstiger tretusen kronor, skall den r�ttss�kande ut�ver r�ttshj�lps�
avgiften betal a en till�ggsavgift om tio procent av den del av ers�ttningen
som �verstiger tretusen kronor, dock h�gst ett belopp som uppg�r till fem
g�nger maximibeloppet. Det belopp som skall betalas avrundas till n�rmast

l�gre tiotal kronor.

>
t

14 b � Om det �r uppenbart att den r�ttss�kande saknar m�jlighet att

' ;

betala till�ggsavgiften eller n�gon del av den, f�r han helt eller delvis

befrias fr�n denna.

Om det framkommer att den r�ttss�kande inte l�ngre saknar m�jlighet

att betala den till�ggsavgift som han be friats fr�n, skall beslutet ompr�vas.

353

�

SFS 1983:153

Fr�ga om j�mkning upptages endast om s�rskild anledning d�rtill fram�

kommit.

N�r maximibeloppet j�mkas, skall �ve n det belopp vartill till�ggsavgif�

ten h�gst kan uppg� j�mkas i motsvarand e m�n.

17 � Om en r�ttslig angel�genhet �r anh�ngig vid dom stol, pr�var dom�
stolen fr�gan om beviljande av allm�n r�ttshj�lp. Den domstol, d�r den

r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig, beslutar ocks� om j�mkning av maxi�

mibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgiften och av det belopp vartill till�ggsavgiften

h�gst kan uppg�. Domstolen fattar �ven beslut enligt 14 b �.

18 � Har allm�n r�ttshj�lp icke beviljats enligt 16 � och �r den r�ttsliga
angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, pr�vas fr�ga om beviljande av
allm�n r�ttshj�lp av r�ttshj�lpsn�mnden.

�r den r�ttsliga angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, beslutar r�tts�

hj�lpsn�mnden ocks� om j�mkning av maximibeloppet f�r r�ttshj�lpsavgif�
ten och av det belopp vartill till�ggsavgiften h�gst kan uppg� samt medde�
lar beslut enligt 14 b �.

19 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp, betalas d�refter uppkommande kostna�
der enligt 9 och 10 �� av allm�nna medel. Av allm�nna medel betalas �ven

bitr�desers�ttning f�r tiden ef ter det att ans�kan om r�ttshj�lp kommit in
till den myndighet som har att besluta om allm�n r�ttshj�lp. Detsamma

g�ller bitr�deskostnad som uppkommit f�re ans�kningen hos myndighet,
om arbetet har varit av mindre omfattning eller br�dskande art och ans�k�

ningen har gjorts utan v�sentligt dr�jsm�l eller om eljest synnerliga sk�l

f�religger.

Vad som har sagts nu om ers�ttning till bitr�de g�ller �ven i fr�ga om

ers�ttning till skiftesman.

I fr�ga om ers�ttning som avses i 9 � andra stycket 6 skall r�tten, i st�llet

f�r att enligt 18 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken �l�gga den som beviljats al lm�n

r�ttshj�lp betalningsskyldighet, f�rklara att ers�ttningen utg�r en kostnad

f�r r�ttshj�lpen.

20 � Beviljas allm�n r�ttshj�lp enligt 16 �, blir den som beslutat h�rom

bitr�de till den r�ttss�kande. I anna t fall f�r bitr�de f�rordnas p� s�kan�
dens beg�ran, om denne ej sj�lv eller genom n�gon som i tj�nstest�llnin g
eller annars l�mnar honom bist�nd kan beh�rigen tillvarataga sin r�tt.

I angel�genhet, som kan antas bli pr�vad enligt lagen (1974:8) om r�tte �

g�ngen i tvistem�l om mindre v�rden, f�r bitr�de f�rordnas endast om

s�rskilda sk�l f�religger med h�nsyn till s�kandens personliga f�rh� llanden
eller sakens beskaffenhet. I �rende om bodelning, som inte avser klander,
f�r bitr�de inte f�rordnas.

N�r bitr�de kan f�rord nas enligt 10 kap. 13 � f�r�ldrabalken, f�rordnas

ej bitr�de enligt denna lag.

354

�

Betalning och fastst�llande av r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift, avr�kning

SFS 1983:153

med den r�ttss�kande och med bitr�de

27 � Finns bitr�de enligt denna lag, be talas r�ttshj�lpsavgiften till bitr�
det intill det enligt 15 � f� rsta stycket fastst�llda maximibeloppet. Finns
inte n�got bitr�de, skall r�ttshj�lpsavgiften betalas till staten. R�ttshj�lps�
avgiften f�r tas ut s� snart maximibeloppet har fastst�llts. Har maximibe�
loppet h�jts sedan r�ttshj�lp beviljades, skall den avgift som kan f�ranle�

das av h�jningen bet alas till staten.

Till�ggsavgiften betalas till bitr�det n�r ers�ttningen till bitr�det har

fastst�llts. Bitr�det f�r ta ut f�rskott p� till�ggsavgiften med sk�ligt belopp.

Om det belopp vartill till�ggsavgiften h�gst f�r uppg� h�js i samband med
att ers�ttning till bitr� det fastst�lls, skall det belopp som kan f�ranledas av

h�jningen och som h�nf�r sig till den ers�ttningen eller till en tidigare

fastst�lld bitr�desers�ttning betalas till staten.

28 � I m�l eller �rende vid domstol skall dom stolen fastst�lla r�ttshj�lps-

|f(,

avgiften och i f�reko mmande fall till�ggsavgiften i samban d med att den

fastst�ller ers�ttning till bitr�de. Finns ej bitr�de eller beg�r bitr�det ej
ers�ttning, fastst�lls r�ttshj�lpsavgiften n�r domstolen skiljer m�let eller
�rendet fr�n sig eller n�r r�ttshj�lpen upph�r. Vad nu sagts g�ller �ven om

r�ttshj�lpsavgift o ch till�ggsavgift tidigare har fastst�llts f�r den r�ttss��
kande.

�r den r�ttsliga angel�genheten ej anh�ngig vid domstol, skall r�tts-

hj�lpsn�mnden fastst�lla r�ttshj�lpsavgiften och till�ggsavgiften. D�rvid
skall f�rsta stycket till�mpas.

30 � N�r myndighet fastst�llt r�ttshj�lpsavgiften och i f�rekommande
fall till�ggsavgiften skall genom dess f�rsorg avr�kning g�ras med den

r�ttss�kande och med bitr�de.

Fr�n ers�ttning till bitr�de enligt 22 � skall avr�knas vad den r�ttss��

kande enligt 27 � �r skyldig att utge till bitr�det. Understiger ers�ttningen
vad som skall av r�knas, svarar bitr�det, om kostnader ut�ver bitr�deser�

s�ttningen uppkommit f�r r�ttshj�lpen, mot staten f�r mellanskillnaden.

Fastst�lls r�ttshj�lpsavgiften och till�ggsavgiften till l�gre belopp �n det

som den r �ttss�kande inbetalat, f�r �terbetalning av mellanskillnaden an�
st�, om det finns anledning anta att h�gre belopp kommer att fastst�llas p�

grund av ytterligare kostnader f�r r�ttshj�lpen.

I fr�ga om part som �tnjuter allm�n r�ttshj�lp i m� l eller �rende vid

domstol �ger i fr�ga om kos tnaderna f�r r�ttshj�lpen best�mmelse i la g om

parts r�tteg�ngskostnad till�mpning utom bet r�ffande ers�ttning f�r r�nta.

Motpart eller annan som �r ers�ttningsskyldig f�r s�dana kostnader skall

�l�ggas att utge er s�ttningen enligt vad som s�gs i 33 �.

Om det d�ms till �ktenskapsskillnad mellan makar efter gemensam

ans�kan och den ena maken har �tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�tten
�l�gga den and ra maken att betala staten h�lften av kostnaderna f�r r�tts�

hj�lpen. Om maximibeloppet f�r den andra makens r�ttshj�lpsavgift skulle

''Senaste lydelse 1981:1287.

355

f "

�

SFS 1983:153

356

ha varit l�gre �n h�lften av r�ttshj�lpskostnaderna, skall �l�ggandet dock
begr�nsas till vad som motsvarar maximibeloppet. Ers�ttningsskyldighet

skall inte �l�ggas, om beloppet understiger en viss av regeringen fastst�lld

gr�ns. Ers�ttningsskyldighet skall heller inte �l�ggas om det med h�nsyn

till omst�ndigheterna annars �r obilligt.

Har i �re nde om bodelning skiftesman f�rordnats och har ena maken

�tnjutit allm�n r�ttshj�lp, skall r�ttshj�lpsn�mnden med motsvarande
till�mpning av andra stycket besluta om kostnaderna f�r skiftesmannen
och f�r utredning som denne har f�ranstaltat om. Beslutet om ers�ttnings�
skyldighet f�r verkst�llas enligt vad som �r f�reskrivet om allm�n domstols
dom.

Om den r�ttss�kandes r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift tillsammans

med den ers�ttning som maken har �lagts att betala enligt and ra och tredje

styckena �verstiger r�ttshj�lpskostnaderna, skall den r�ttss�kande ber�tti�

gas att fa tillbaka den �verskjutande delen.

Skall i annat fall beslut meddelas om f�rdelning av kostnader mellan

parter, �ger d�rom g�llande best�mmelser motsvarande till�mpning i fr�ga

om k ostnaderna f�r allm�n r�ttshj�lp �t part. D�rvid skall betalningsskyl�
dighet �l�ggas f�r dessa kostnader i deras helhet eller till viss kvotdel utan

angivande av best�mt belopp.

33 �' Om motpart eller annan enligt 31 � f�rst a eller femte stycket har
�lagts ers�ttningsskyldighet f�r r�ttshj�lpskostnader, skall ers�ttningen

betalas till den r�ttss�kande med belopp som motsvara r r�ttshj�lpsavgiften

j�mte till�ggsavgift och till staten med �terstoden.

Om ers�ttningsskyldighet inte har �lagts till fullt belopp skall vad i f�rsta

stycket s�gs om r�ttshj�lpsavgift och till�ggsavgift avse de delar h�rav som
svarar mot f�rdelningen av ers�tt ningsskyldigheten.

Har allm�n r�ttshj�lp beviljats s�kande i �rende ang�ende verkst�llighet

enligt uts�kningsbalken, skall best�mmelserna i f�rsta och andra styckena
om ers�ttning till�mpas ocks� i fr�ga om s�rskild avgift enligt f�rordningen
(1981:1185) om uts�kningsavgifter som i �rendet uttagits hos motparten.

Allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra om

1. r�ttshj�lpsavgift eller till�ggsavgift ej erl�ggs enligt 27 �,
2. den r�ttss�kande l�mnat oriktig uppgift och r�ttshj�lp ej skulle ha

beviljats om riktig uppgift l�mnat s.

3. den r�ttss�kande upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnat oriktig

uppgift, som varit �gnad att leda till befrielse fr�n eller till f�r l�g r�tts�

hj�lpsavgift,

4. den r�ttss�kande ej l�ngre kan anses ha befogat intresse av att f� sin

sak behandlad, eller

5. de ekonomiska f�rh�llandena �ndrats i s�dan m�n att den r�ttss��

kande ej l�ngre �r ber�ttigad till allm�n r�t tshj�lp.

Om allm�n r� ttshj�lp har beviljats trots att det f�religger ett s�dant fall

som avses i 8 � 7, f�r det beslutas att r�ttshj�lpen skall upph�ra.

F�rsta stycket 3 och 4 och andra stycket g�ller ej, om det �r uppenbart

obilligt att r�ttshj�lpen upph�r.

^ Senas te lydelse 1981; 1288.

Senaste lydelse 1982:299.

I.U

�

Om det b eslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt f�rsta stycket,

SFS 1983:153

skall den som haft r�ttshj�lp sj�lv b�ra kostnaderna f�r denna. Det f�r dock

beslutas att kostnaderna helt eller delvis skall betalas av staten, om det

f�religger s�rskilda sk�l.

Om det beslutas att allm�n r�ttshj�lp skall upph�ra enligt andra stycket,

skall ko stnaderna f�r r�ttshj�lpen betalas av staten. Det f�r dock beslutas
att kostnaderna helt eller delvis skall b�ras av den som haft r�tts hj�lp, om
det f�religger s�rskilda sk�l.

Beslut i fr�ga om upph�rande av allm�n r�ttshj�lp meddelas, om den

r�ttsliga angel�genheten �r anh�ngig vid domstol, av domstolen och i annat

fall av r�ttshj�lpsn�mnden. S�dant beslut f�r ocks� meddelas i samba nd

med pr�vning av besv�r enligt 49 �.

36 � Annan r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l �n som av ses i 35 � beviljas

tilltalad, om hans ber�knade �rsinkomst ej �verstiger femtiotusen kronor.

Vid pr�vning enligt f�rsta stycket �ger 6 � andra och tredje styckena

motsvarande till�mpning.

�r det uppenbart att s�kanden sj�lv kan svara f�r de kostnader som

ers�tts genom r�ttshj�lpen, f�r dock r�ttshj�lp ej beviljas.

43 �' R�ttshj�lp genom offentligt bitr�de beviljas efter ans�kan eller d�
annars anledning f�religger. Ans�kan f�r g�ras av den som kan beviljas

r�ttshj�lp och i m�l eller � rende som anges i 41 � 1 �ven av a nnan som f�r

f�ra talan i m�let eller �r endet.

R�ttshj�lp beviljas och bitr�de f�rordnas av den myndighet som hand�

l�gger m�let eller �rendet. Dock ankommer pr�vningen

i �rende hos socialn�mnd eller social distriktsn�mnd enligt 41 � 3 p�

l�nsr�tten,

i �rende som avses i 41 � 5-9 eller 14 p� r�ttshj�lpsn�mnden,

i �rende hos polismyndighet enligt 41 � 12 p� l�nsr�tten samt
i annat �rende hos regeringen �n som avses i 41 � 5-9 eller 14 p�

departementstj�nsteman som regeringen best�mmer.

Har myndighet skilt m�let eller �rendet fr�n sig, �ger under tiden till dess

talan fullf�ljts eller tiden f�r fullf�ljd utg�tt andra stycket motsvarande

till�mpning.

R�ttshj�lp utg�r �ven n�r talan fullf�ljs eller meddelat beslut underst�lls

annan myndighets pr�vning eller saken �verl�mnas till annan myndighets
avg�rande.

Ans�kan om r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de ges in till den myndighet

som handl�gger m�let eller �rendet. G�ller ans�kan �rende som avses i
41 � 5-9 eller 14, ges do ck ans�kan in till r�t tshj�lpsn�mnden.

Myndighet som inte sj�lv f�r bevilja r�ttshj�lpen skall till beh�rig myn�

dighet med eget yttrande �verl�mna ingiven ans�kan med d �rvid fogade

handlingar eller anm�la behovet av offentligt bitr�de.

R�dgivning sker mot en avgift av �ttiofem kronor f�r varje p�b�r�

jad tidsperiod om femton minuter. Avgiften f�r s�ttas ned s� att den ej
�verstiger det maximibelopp f�r r�ttshj�lpsavgiften som skulle ha fast-

' Senastciydelse 1981:1257.

Senaste lydelse 1981 :5.

357

-"/""v-..-

�

SFS 1983:153

st�llts om allm�n r�ttshj�lp hade beviljats. F�r vad som har satts ned utg�r
ers�ttning av allm�nna medel till den som har meddelat r�dgivningen.

Den som har meddelat r�dgivning har r�tt till sk�lig ers�ttning av all�

m�nna medel f�r de kostnader f�r tolk och f�r �vers�ttning som uppdraget
har kr�vt. Ers�ttningen fastst�lls av r�ttshj�lpsn�mnd.

Beviljas allm�n r�ttshj�lp efter r�dgivning, skall kostnaden f�r r�dgiv�

ningen anses som en kostnad f�r den allm�nna r�ttshj�lpen. Erl�ggande av
r�dgivningsavgift skall anses som betalning p� r�ttshj�lpsavgift.

Denna lag tr�der i kraft den 1 maj 1 983.
�ldre best�mmelser g�ller alltj�mt i r�ttshj�lps�renden d�r allm�n

r�ttshj�lp har s�kts f�re lagens ikrafttr�dande. De nya best�mmelserna i

33 � skall dock till�mpas �ven i �ldre � renden, om beslut som avses i 31 �
inte tidigare har meddelats i �rendet.

P� regeringens v�gnar

OVE RAINER

Peter L�fmarck

(Justitiedepartementet)

22 E

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1983:153

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se