SFS 1969:246

690246.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

558

1969 ⬢ Nr 246

si

Nr 246

Lag

om fastiglietsdorastol;

ginen Slockholms sloll d en 29 maj 1969.

Vi GUSTAF ADOLF, med G u d s n å d c, Sveriges, Götes och

V e n d e s Konung, göra v e t e r 11 g t: att Vi, med riksdageiF, funnii
"ott förordna som följer.

Inledande bestämmelser

1 §.

I varje län skall finnas en fastiglielsdomstol. Konungen lean dock fö re-

�~;vriva a ll annat område än län skall utgöra domkrets för fastigliclsdomslol.

Den allmänna underrätt som Konungen bestämmer skall vara fastigliels­
domstol.

Fastighetsdomstol upptager de mal och ärenden som anges i särskild lag

eller författning.

2 §.

Om faslighelsdomslol och rättegängen i mål eller ärende vid sådan dom­

stol gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om allmän domstol, i

den män ej annat följer av denna lag eller annan författning.

Faslirihelsdonistols sammansättning

3 §.

Fastighetsdomstol består av ordförande samt fyra andra ledamöter, var­

av två nämndemän.

Ordföranden utses bland de lagfarna domarna i den allmänna underrät­

ten. Av domstolens övriga ledamöter skall en vara lagfaren domare i u nder­

rätten eller i annan underrätt eller i vattendomstol samt en ha teknisk ni-

hildning och erfarenhet av fastighetsbildning eller fastighetsvärdering.

Nämndemännen bör vara allmänt betrodda och väl förtrogna med sin orts

förhållanden.

4 §.

^'id måls avgörande utan huvudförhandling samt vid annan handläg-

mng som ej sker vid huvudförhandling eller syn på stället är fastiglictsdw'-

stot domfor utan nämndemännen eller, i den omfattning Konungen bestäm­

mer, med en lagfaren ledamot.

hP.pS"'^ som avser endast måls beredande får i den omfattning Kon"^"

ei?Gr

eller teknisk ledamot i faslighctsdon.slolf

eller av tjänstemän vid underrätten

samt

Konungen bestämmer, utser ordforai"''

utnämner eller förordnar teknisk ledamot i fastighetsdomstol.

'-r�,'

?�~L

val för sex ä r. K ��;;?;

so,�~ Ivonnnge,. besiamnier, fnslställcr för varje .1»"" '

s.

eller

¬

background image

1969 ⬢ Nr 246

559

inom faslighetsdoinstols domkrets det antal nämndemän som skall utses.

Nämndeman skall vara valbar till nämndeman 1 den domsaga för vilken han

iilses. Avgår nämndeman under tjänstgöringstiden, skall val avse återstå­

ende del av samma tid.

7 §.

a^⬢ n ämndeman i fastighetsdomstol förrättas i kommun, som ensam

bildar domsaga, av kommunens fullmäktige samt i annat fall inför under­

rätt av v ahnån som utses av fullmäktige i varje kommun inom domsagan.

Bestämmelserna i k ommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) om ersätt­

ning till ful lmäktig äger motsvarande tiUämpning.

Konungen eller myndighet, som Konungen bestämmer, fastställer det an­

tal valmän jämte suppleanter för dem som skall utses.

Klagan över valet föres genom besvär hos hovrätten. Mot ho-STättens be­

slut far talan ej föras.

8 §.

Nämndeman tjänstgör efter kallelse av fastighetsdomstolens ordförande.

Till tjänstgöring bör företrädesvis kallas nämndemän från den domsaga

till vilken målet närmast liar anknytning.

Bestämmelser om förfarandet

9

Om det behövs för utredning i särskild fråga, kan ordföranden uppdraga

ät en eller flera ledamöter av fastighetsdomstolen att verkställa undersök­

ning på platsen. Parterna skall på lämpligt sätt underrättas om tiden för

sådan u ndersökning, om ej undersökningen sker endast som förberedande

åtgärd för sjm på stallet.

10 §.

Huvudförhandling hålles vid syn på stället eller, om syn ej behövs, på

plats som bestämmes med hänsyn främst till att minsta möjliga kostnader

uppstår.

11 §,

Vid huvudförhandlingens början bör ordföranden eller annan ledamot

kort redogör a för saken och de yrkanden som framställts i målet. För ut­

redning i fråga av teknisk beskaffenhet får part åberopa ingiven skrift.

Redogörelse skall lämnas for skriftens innehåll.

^u(i u ppskjuten huvudförhandling skall målet företagas i det skick vari

äet förelåg vid den tidigare handläggningens slut. Har de ledamöter som

vid det sena re sammanträdet tjänstgör i domstolen ej deltagit i den tidigare

handläggningen, skall dock målet företagas till ny huvudförhandling. I den

"län det i sådant fall kan antagas vara utan betydelse eller skulle medföra

oskälig ko stnad eller synnerlig olägenhet, behöver bevis som upptagits vid

tidigare sammanträde ej upptagas på nytt.

12 §.

Ippas ^'id överl äggning skiljaktiga meningar, tillämpas rättegångsbalkens

i^^gler om omröstning i domstol med endast lagfarna ledamöter. Vid om-

jostning skall först ordföranden säga sin mening, därefter den andre lag-

hifue ledamoten, så den tekniske ledamoten och sist nämndemännen.

138 098000. Svensk författningssamling 19G9, Nr 244�260

¬

background image

1969 ⬢ Nr 246 och 247

560

�vriga bestämmelser

Koniintr.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Vad som i lagen föreskrives beträffande domsaga äger motsvarande til .

lämpning på r ådhusrätts domkrets.

Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att eflerrätta. Till yt ermera

visso hav a Vi d etta med egen band underskrivit och med Vårt kimgl. sigill

bekräfta låtit.

Stockholms slott den 29 m aj 1969.

GUSTAF ADOLF

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

HEHMAN KLIXO

¬

Viktiga lagar inom processrätten

Viktiga lagar inom processrätten

Rättegångsbalken
JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.