SFS 2010:921 Lag om mark- och miljödomstolar

Start / Processrätt / Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar / SFS 2010:921 Lag om mark- och miljödomstolar

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om mark- och milj�domstolar; utf�rdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � Denna lag g�ller handl�ggningen av m�l och �renden i mark- och mil- j�domstol och Mark- och milj��verdomstolen samt s�dan handl�ggning i H�gsta domstolen som f�ljer av best�mmelser i denna lag. Regeringen meddelar f�reskrifter om vilka tingsr�tter som ska vara mark- och milj�domstolar samt om mark- och milj�domstolarnas domsomr�den. Mark- och milj��verdomstol �r Svea hovr�tt. 2 � En mark- och milj�domstols domar och beslut f�r �verklagas till Mark- och milj��verdomstolen, om inte annat �r f�reskrivet. Mark- och milj��verdomstolens domar och beslut f�r �verklagas till H�g- sta domstolen, om inte annat �r f�reskrivet. 3 � En mark- och milj�domstol handl�gger m�l och �renden enligt det som f�reskrivs i milj�balken, fastighetsbildningslagen (1970:988), plan- och bygglagen (2010:900) och annan lag. Ett m�l eller �rende vid en mark- och milj�domstol inleds genom 1. en ans�kan om st�mning eller en annan ans�kan till mark- och milj�- domstolen, eller 2. att en f�rvaltningsmyndighets eller en kommuns beslut �verklagas till mark- och milj�domstolen. 2 kap. Domstolarna och deras sammans�ttning 1 � I mark- och milj�domstol och Mark- och milj��verdomstolen ska det finnas lagfarna domare och tekniska r�d. I mark- och milj�domstolen d�mer ocks� s�rskilda ledam�ter. 2 � Ett tekniskt r�d ska ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och erfarenhet av s�dana sakfr�gor som domstolen pr�var. 1 Prop. 2009/10:215, bet. 2009/10:JuU27 och bet. 2009/10:CU25, rskr. 2009/10:364 och rskr. 2009/10:366. SFS 2010:921 Utkom fr�n trycket den 13 juli 2010 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2010:921 En s�rskild ledamot ska ha erfarenhet av s�dana sakfr�gor som faller inom Naturv�rdsverkets, Boverkets eller Lantm�teriets verksamhetsomr�de eller av industriell, kommunal eller areell verksamhet. 3 � 2 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer anst�ller vikarie f�r tekniska r�d samt f�rordnar de s�rskilda ledam�terna i mark- och milj�domstol. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer utser vilka av de lagfarna domarna i tingsr�tt och Svea hovr�tt som ska tj�nstg�ra i mark- och milj�domstol respektive Mark- och milj��verdomstolen. 4 � I m�l eller �rende d�r mark- och milj�domstolen �r f�rsta instans ska r�tten vid huvudf�rhandling eller sammantr�de best� av en lagfaren domare, som �r r�ttens ordf�rande, ett tekniskt r�d och tv� s�rskilda ledam�ter. En av de s�rskilda ledam�terna ska ha erfarenhet av s�dana sakfr�gor som faller inom Naturv�rdsverkets, Boverkets eller Lantm�teriets verksamhetsomr�de. Den andra s�rskilda ledamoten ska ha erfarenhet av industriell, kommunal eller areell verksamhet eller av s�dana sakfr�gor som faller inom n�mnda f�rvaltningsmyndigheters verksamhetsomr�den. I st�llet f�r en av de s�rskil- da ledam�terna f�r ytterligare en lagfaren domare eller ett tekniskt r�d ing� i r�tten, om m�lets eller �rendets beskaffenhet f�ranleder det. F�rsta stycket g�ller ocks� n�r ett m�l eller �rende avg�rs i sak utan huvudf�rhandling eller sammantr�de, om inte r�tten finner att det �r tillr�ck- ligt med ordf�randen och ett tekniskt r�d och parterna samtycker till det eller m�let eller �rendet �r av enkel beskaffenhet. Ut�ver vad som s�gs i f�rsta stycket f�r ytterligare en eller tv� ledam�ter ing� i r�tten. Ut�kas r�tten med tv� ledam�ter ska den ena ledamoten vara lagfaren domare och den andra tekniskt r�d eller s�rskild ledamot. 5 � I m�l och �renden d�r mark- och milj�domstolen �r f�rsta instans f�r r�tten vid annan handl�ggning �n som avses i 4 � best� av en lagfaren domare. Detsamma g�ller vid huvudf�rhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a � andra och tredje styckena r�tteg�ngsbalken. Om det finns sk�l f�r det f�r r�ttens sammans�ttning ut�kas med en lagfaren ledamot eller ett tekniskt r�d. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket f�rsta meningen g�ller ocks� i m�l om utd�mande av vite p� s�rskild talan av myndighet. 6 � I m�l som har �verklagats till mark- och milj�domstolen ska, om inte annat f�ljer av andra eller tredje stycket eller 7 �, r�tten vid avg�rande i sak best� av en lagfaren domare, som �r r�ttens ordf�rande, och ett tekniskt r�d. I st�llet f�r det tekniska r�det f�r ytterligare en lagfaren domare ing� i r�tt- ten, om m�lets beskaffenhet f�ranleder det. Om m�lets sv�righetsgrad eller omfattning f�ranleder det, f�r r�tten ha den sammans�ttning som enligt 4 � g�ller vid huvudf�rhandling. Vid avg�rande i sak av en tillst�ndsfr�ga enligt milj�balken ska r�tten ha den sammans�ttning som enligt 4 � g�ller vid huvudf�rhandling, om m�let inte �r av enkel beskaffenhet. 2 Se bet. 2009/10:JuU24 och bet. 2009/10:JuU27. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2010:921 7 � I m�l som har �verklagats till mark- och milj�domstolen f�r r�tten vid annan handl�ggning �n som avses i 6 � best� av en lagfaren domare. Det- samma g�ller vid avg�rande i sak av s�dana m�l som �r av enkel beskaffen- het, utom i de fall som avses i 6 � tredje stycket. 8 � Om det i r�tten ska ing� andra �n lagfarna domare, best�mmer r�ttens ordf�rande med h�nsyn till de fr�gor som pr�vas i m�let och med iaktta- gande av vad som f�reskrivs i 4 � f�rsta stycket om de s�rskilda ledam�terna vilka som ska ing� i r�tten. 9 � Om mark- och milj�domstolen best�r av fler �n tv� ledam�ter och en av ledam�terna f�r f�rhinder sedan huvudf�rhandling eller motsvarande handl�ggning har p�b�rjats, �r r�tten �nd� domf�r om en av de kvarvarande ledam�terna �r lagfaren domare. 10 � I m�l som har �verklagats till Mark- och milj��verdomstolen ska r�tt- ten best� av minst fyra ledam�ter, av vilka minst tre ska vara lagfarna domare. Minst fyra lagfarna domare ska dock alltid delta i r�tten, om tre lag- farna domare har ing�tt i r�tten i mark- och milj�domstolen. Om en av de lagfarna domarna f�r f�rhinder sedan huvudf�rhandling eller annan hand- l�ggning har p�b�rjats, �r r�tten �nd� domf�r. Fler �n fem ledam�ter f�r inte delta. Tekniskt r�d ska alltid ing� i r�tten, om det inte �r uppenbart obeh�v- ligt. En av de lagfarna domarna ska vara r�ttens ordf�rande. Vid behandling av fr�gor om pr�vningstillst�nd ska Mark- och milj��ver- domstolen best� av tre lagfarna domare. Ett tekniskt r�d f�r dock ing� i r�tt- ten i st�llet f�r en av de lagfarna domarna. Om det i r�tten ska ing� andra �n lagfarna domare best�mmer r�ttens ord- f�rande med h�nsyn till de fr�gor som pr�vas i m�let vilka som ska ing�. Vid avskrivning efter �terkallelse f�r r�tten best� av en lagfaren domare. 11 � I fr�ga om �tg�rder som avser endast beredningen av ett m�l eller �rende till�mpas 1 kap. 3 e � r�tteg�ngsbalken i en mark- och milj�domstol och 2 kap. 4 � femte och sj�tte styckena r�tteg�ngsbalken i Mark- och milj��verdomstolen. 3 kap. Allm�nna best�mmelser 1 � M�l om ut�vande av milj�farlig verksamhet, vattenverksamhet, vatten- anl�ggningar och ers�ttning vid vattenverksamhet samt om utd�mande av vite enligt milj�balken efter s�rskild ans�kan av myndighet pr�vas av den mark- och milj�domstol inom vars omr�de verksamheten i huvudsak bedrivs, har bedrivits eller kommer att bedrivas. M�l om ut�vande av verk- samhet vid anl�ggningar som ing�r i ett sammanh�ngande system f�r hante- ring, bearbetning, lagring och slutf�rvaring av anv�nt k�rnbr�nsle eller k�rn- avfall pr�vas av den mark- och milj�domstol inom vars omr�de n�gon av anl�ggningarna ligger eller �r avsedd att ligga. M�l om ers�ttning vid skada eller intr�ng enligt 28 kap. 25 �� milj�bal- ken och vid ingripande av det allm�nna enligt milj�balken pr�vas av den mark- och milj�domstol inom vars omr�de skadan eller intr�nget i huvudsak har intr�ffat eller kommer att intr�ffa. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2010:921 M�l om ers�ttning f�r milj�skador enligt 32 kap. milj�balken pr�vas av den mark- och milj�domstol inom vars omr�de den skadeg�rande verksam- heten i huvudsak bedrivs eller har bedrivits. Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet som kan medf�ra en s�dan skada som avses i 32 kap. 3 � milj�balken kan beg�ra pr�vning av ers�ttningsfr�gan vid den mark- och milj�domstol inom vars omr�de verksamheten i huvudsak bedrivs eller kom- mer att bedrivas. M�l om utd�mande av vite enligt plan- och bygglagen (2010:900) efter s�rskild ans�kan av myndighet pr�vas av den mark- och milj�domstol inom vars omr�de myndigheten ligger. M�l som har �verklagats till mark- och milj�domstol pr�vas av den mark- och milj�domstol inom vars omr�de f�rvaltningsmyndigheten eller kommu- nen som f�rst har pr�vat �rendet ligger, om inte annat f�ljer av best�mmelser som avses i sj�tte stycket. S�rskilda best�mmelser om vilken mark- och milj�domstol som �r beh�- rig finns i annan lag. 2 � En mark- och milj�domstol f�r f�r gemensam handl�ggning l�mna �ver ett m�l eller �rende till en annan mark- och milj�domstol, om det vid den andra mark- och milj�domstolen finns ett m�l eller �rende som har n�ra samband med det f�rstn�mnda m�let eller �rendet och ett �verl�mnande kan ske utan avsev�rd ol�genhet f�r n�gon part. En mark- och milj�domstol f�r ocks� �verl�mna ett m�l eller �rende till en annan mark- och milj�domstol, om den andra mark- och milj�domstolen tidigare har pr�vat ett ans�knings- m�l som avs�g samma verksamhet som det f�rstn�mnda m�let eller �rendet. �verl�mnande av ett m�l eller �rende mellan mark- och milj�domstolar f�r ocks� ske om det annars finns s�rskilda sk�l och det kan ske utan avse- v�rd ol�genhet f�r n�gon part. �verl�mnande f�r inte ske om ett s�dant beslut har fattats som avses i 5 kap. 2 � expropriationslagen (1972:719). Ett m�l eller �rende f�r inte �verl�mnas enligt f�rsta eller andra stycket, om den andra domstolen mots�tter sig �verl�mnandet. 3 � Fr�gor om mark- och milj�domstolarnas inb�rdes beh�righet f�r inte sj�lvmant tas upp av h�gre r�tt. 4 � Om det �r l�mpligt f�r r�tten uppdra �t en eller flera ledam�ter att g�ra en unders�kning p� platsen. Parterna ska ges tillf�lle att vara n�rvarande vid en s�dan unders�kning. Vid unders�kningen ska protokoll f�ras. En unders�kning som g�ller en fr�ga av teknisk art f�r inte l�ggas till grund f�r dom eller beslut utan att parterna har getts tillf�lle att yttra sig �ver unders�kningen. Detta g�ller dock inte om unders�kningen i endast ov�sent- lig utstr�ckning avviker fr�n vad som har framkommit tidigare i m�let. 5 � Mark- och milj�domstolen ska h�lla syn p� st�llet, om det beh�vs. 6 � Vid omr�stning ska f�rst de lagfarna domarna s�ga sin mening, d�ref- ter de tekniska r�den och sist de s�rskilda ledam�terna. I fr�ga om omr�st- ning g�ller i �vrigt 16 kap. r�tteg�ngsbalken. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2010:921 7 � Statliga myndigheter och kommuner �r skyldiga att utan ers�ttning till domstolarna l�na ut de lokaler som domstolarna beh�ver f�r sina samman- tr�den, f�rutsatt att lokalerna inte �r upptagna f�r sina huvudsakliga �nda- m�l. Uppl�taren har dock r�tt till ers�ttning f�r de s�rskilda kostnader som sammantr�det medf�r. 4 kap. Handl�ggningen av m�l och �renden d�r mark- och milj�domstol �r f�rsta instans 1 � I m�l d�r mark- och milj�domstol �r f�rsta instans till�mpas vad som �r f�reskrivet om tvistem�l i allm�n domstol, om inte annat f�reskrivs i denna lag eller annan lag. Vid handl�ggningen av �renden i f�rsta instans till�mpas lagen (1996:242) om domstols�renden. 2 � I m�l om viten till�mpas, i st�llet f�r 1 � f�rsta stycket, best�mmel- serna i 5 kap. 14 ��. 5 kap. Handl�ggningen av m�l som har �verklagats till mark- och milj�domstol 1 � I m�l som har �verklagats till mark- och milj�domstol till�mpas lagen (1996:242) om domstols�renden, om inte annat f�reskrivs i denna lag eller annan lag. F�ljande best�mmelser i lagen om domstols�renden ska inte till�mpas: 11 � om f�rvaltningsmyndighet som motpart, 26 � f�rsta stycket om s�kerhets�tg�rder, 32 � om r�tteg�ngskostnadsansvar, och 34 och 35 �� om ompr�vning. 2 � Om en enskild �verklagar en f�rvaltningsmyndighets avg�rande �r den f�rvaltningsmyndighet som f�rst beslutat i saken motpart till den enskilde sedan handlingarna i m�let �verl�mnats till mark- och milj�domstolen, om inte annat �r s�rskilt f�reskrivet. I m�l om planer enligt plan- och bygglagen (2010:900) �r kommunen den enskildes motpart. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller inte n�r det �r en lantm�teri- myndighets beslut som har �verklagats eller n�r en ideell f�rening eller en annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 � milj�balken har �verklagat. 3 � Vid till�mpning av 15 och 18 �� lagen (1996:242) om domstols- �renden ska sak�gare och annan mot vilken �tg�rd ifr�gas�tts anses som motparter. 4 � Ett avg�rande av saken i m�let sker genom dom. Domen ska under- tecknas av de lagfarna domare som har deltagit i avg�randet. 5 � Domar och beslut av Mark- och milj��verdomstolen i m�l som har �verklagats till mark- och milj�domstol f�r inte �verklagas. Mark- och milj��verdomstolen f�r dock till�ta att en dom eller ett beslut i annat m�l �n </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2010:921 Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010 m�l enligt milj�balken �verklagas till H�gsta domstolen, om det �r av vikt f�r ledning av r�ttstill�mpningen att �verklagandet pr�vas av H�gsta dom- stolen. Denna lag tr�der i kraft den 2 maj 2011. P� regeringens v�gnar FREDRIK REINFELDT TOBIAS BILLSTR�M (Justitiedepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om mark- och milj�domstolar;

utf�rdad den 1 juli 2010.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

1 �

Denna lag g�ller handl�ggningen av m�l och �renden i mark- och mil-

j�domstol och Mark- och milj��verdomstolen samt s�dan handl�ggning i
H�gsta domstolen som f�ljer av best�mmelser i denna lag.

Regeringen meddelar f�reskrifter om vilka tingsr�tter som ska vara mark-

och milj�domstolar samt om mark- och milj�domstolarnas domsomr�den.

Mark- och milj��verdomstol �r Svea hovr�tt.

2 �

En mark- och milj�domstols domar och beslut f�r �verklagas till Mark-

och milj��verdomstolen, om inte annat �r f�reskrivet.

Mark- och milj��verdomstolens domar och beslut f�r �verklagas till H�g-

sta domstolen, om inte annat �r f�reskrivet.

3 �

En mark- och milj�domstol handl�gger m�l och �renden enligt det som

f�reskrivs i milj�balken, fastighetsbildningslagen (1970:988), plan- och
bygglagen (2010:900) och annan lag.

Ett m�l eller �rende vid en mark- och milj�domstol inleds genom
1. en ans�kan om st�mning eller en annan ans�kan till mark- och milj�-

domstolen, eller

2. att en f�rvaltningsmyndighets eller en kommuns beslut �verklagas till

mark- och milj�domstolen.

2 kap. Domstolarna och deras sammans�ttning

1 �

I mark- och milj�domstol och Mark- och milj��verdomstolen ska det

finnas lagfarna domare och tekniska r�d.

I mark- och milj�domstolen d�mer ocks� s�rskilda ledam�ter.

2 �

Ett tekniskt r�d ska ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och

erfarenhet av s�dana sakfr�gor som domstolen pr�var.

1 Prop. 2009/10:215, bet. 2009/10:JuU27 och bet. 2009/10:CU25, rskr. 2009/10:364
och rskr. 2009/10:366.

SFS 2010:921

Utkom fr�n trycket
den 13 juli 2010

SFS 2010:921

En s�rskild ledamot ska ha erfarenhet av s�dana sakfr�gor som faller inom

Naturv�rdsverkets, Boverkets eller Lantm�teriets verksamhetsomr�de eller
av industriell, kommunal eller areell verksamhet.

3 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer anst�ller

vikarie f�r tekniska r�d samt f�rordnar de s�rskilda ledam�terna i mark- och
milj�domstol.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer utser vilka av

de lagfarna domarna i tingsr�tt och Svea hovr�tt som ska tj�nstg�ra i mark-
och milj�domstol respektive Mark- och milj��verdomstolen.

4 �

I m�l eller �rende d�r mark- och milj�domstolen �r f�rsta instans ska

r�tten vid huvudf�rhandling eller sammantr�de best� av en lagfaren domare,
som �r r�ttens ordf�rande, ett tekniskt r�d och tv� s�rskilda ledam�ter. En av
de s�rskilda ledam�terna ska ha erfarenhet av s�dana sakfr�gor som faller
inom Naturv�rdsverkets, Boverkets eller Lantm�teriets verksamhetsomr�de.
Den andra s�rskilda ledamoten ska ha erfarenhet av industriell, kommunal
eller areell verksamhet eller av s�dana sakfr�gor som faller inom n�mnda
f�rvaltningsmyndigheters verksamhetsomr�den. I st�llet f�r en av de s�rskil-
da ledam�terna f�r ytterligare en lagfaren domare eller ett tekniskt r�d ing� i
r�tten, om m�lets eller �rendets beskaffenhet f�ranleder det.

F�rsta stycket g�ller ocks� n�r ett m�l eller �rende avg�rs i sak utan

huvudf�rhandling eller sammantr�de, om inte r�tten finner att det �r tillr�ck-
ligt med ordf�randen och ett tekniskt r�d och parterna samtycker till det eller
m�let eller �rendet �r av enkel beskaffenhet.

Ut�ver vad som s�gs i f�rsta stycket f�r ytterligare en eller tv� ledam�ter

ing� i r�tten. Ut�kas r�tten med tv� ledam�ter ska den ena ledamoten vara
lagfaren domare och den andra tekniskt r�d eller s�rskild ledamot.

5 �

I m�l och �renden d�r mark- och milj�domstolen �r f�rsta instans f�r

r�tten vid annan handl�ggning �n som avses i 4 � best� av en lagfaren
domare. Detsamma g�ller vid huvudf�rhandling i fall som avses i 1 kap.
3 a � andra och tredje styckena r�tteg�ngsbalken. Om det finns sk�l f�r det
f�r r�ttens sammans�ttning ut�kas med en lagfaren ledamot eller ett tekniskt
r�d.

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket f�rsta meningen g�ller ocks� i m�l om

utd�mande av vite p� s�rskild talan av myndighet.

6 �

I m�l som har �verklagats till mark- och milj�domstolen ska, om inte

annat f�ljer av andra eller tredje stycket eller 7 �, r�tten vid avg�rande i sak
best� av en lagfaren domare, som �r r�ttens ordf�rande, och ett tekniskt r�d.

I st�llet f�r det tekniska r�det f�r ytterligare en lagfaren domare ing� i r�tt-

ten, om m�lets beskaffenhet f�ranleder det. Om m�lets sv�righetsgrad eller
omfattning f�ranleder det, f�r r�tten ha den sammans�ttning som enligt 4 �
g�ller vid huvudf�rhandling.

Vid avg�rande i sak av en tillst�ndsfr�ga enligt milj�balken ska r�tten ha

den sammans�ttning som enligt 4 � g�ller vid huvudf�rhandling, om m�let
inte �r av enkel beskaffenhet.

2 Se bet. 2009/10:JuU24 och bet. 2009/10:JuU27.

SFS 2010:921

7 �

I m�l som har �verklagats till mark- och milj�domstolen f�r r�tten vid

annan handl�ggning �n som avses i 6 � best� av en lagfaren domare. Det-
samma g�ller vid avg�rande i sak av s�dana m�l som �r av enkel beskaffen-
het, utom i de fall som avses i 6 � tredje stycket.

8 �

Om det i r�tten ska ing� andra �n lagfarna domare, best�mmer r�ttens

ordf�rande med h�nsyn till de fr�gor som pr�vas i m�let och med iaktta-
gande av vad som f�reskrivs i 4 � f�rsta stycket om de s�rskilda ledam�terna
vilka som ska ing� i r�tten.

9 �

Om mark- och milj�domstolen best�r av fler �n tv� ledam�ter och en

av ledam�terna f�r f�rhinder sedan huvudf�rhandling eller motsvarande
handl�ggning har p�b�rjats, �r r�tten �nd� domf�r om en av de kvarvarande
ledam�terna �r lagfaren domare.

10 �

I m�l som har �verklagats till Mark- och milj��verdomstolen ska r�tt-

ten best� av minst fyra ledam�ter, av vilka minst tre ska vara lagfarna
domare. Minst fyra lagfarna domare ska dock alltid delta i r�tten, om tre lag-
farna domare har ing�tt i r�tten i mark- och milj�domstolen. Om en av de
lagfarna domarna f�r f�rhinder sedan huvudf�rhandling eller annan hand-
l�ggning har p�b�rjats, �r r�tten �nd� domf�r. Fler �n fem ledam�ter f�r inte
delta. Tekniskt r�d ska alltid ing� i r�tten, om det inte �r uppenbart obeh�v-
ligt. En av de lagfarna domarna ska vara r�ttens ordf�rande.

Vid behandling av fr�gor om pr�vningstillst�nd ska Mark- och milj��ver-

domstolen best� av tre lagfarna domare. Ett tekniskt r�d f�r dock ing� i r�tt-
ten i st�llet f�r en av de lagfarna domarna.

Om det i r�tten ska ing� andra �n lagfarna domare best�mmer r�ttens ord-

f�rande med h�nsyn till de fr�gor som pr�vas i m�let vilka som ska ing�.

Vid avskrivning efter �terkallelse f�r r�tten best� av en lagfaren domare.

11 �

I fr�ga om �tg�rder som avser endast beredningen av ett m�l eller

�rende till�mpas 1 kap. 3 e � r�tteg�ngsbalken i en mark- och milj�domstol
och 2 kap. 4 � femte och sj�tte styckena r�tteg�ngsbalken i Mark- och
milj��verdomstolen.

3 kap. Allm�nna best�mmelser

1 �

M�l om ut�vande av milj�farlig verksamhet, vattenverksamhet, vatten-

anl�ggningar och ers�ttning vid vattenverksamhet samt om utd�mande av
vite enligt milj�balken efter s�rskild ans�kan av myndighet pr�vas av den
mark- och milj�domstol inom vars omr�de verksamheten i huvudsak
bedrivs, har bedrivits eller kommer att bedrivas. M�l om ut�vande av verk-
samhet vid anl�ggningar som ing�r i ett sammanh�ngande system f�r hante-
ring, bearbetning, lagring och slutf�rvaring av anv�nt k�rnbr�nsle eller k�rn-
avfall pr�vas av den mark- och milj�domstol inom vars omr�de n�gon av
anl�ggningarna ligger eller �r avsedd att ligga.

M�l om ers�ttning vid skada eller intr�ng enligt 28 kap. 25 �� milj�bal-

ken och vid ingripande av det allm�nna enligt milj�balken pr�vas av den
mark- och milj�domstol inom vars omr�de skadan eller intr�nget i huvudsak
har intr�ffat eller kommer att intr�ffa.

SFS 2010:921

M�l om ers�ttning f�r milj�skador enligt 32 kap. milj�balken pr�vas av

den mark- och milj�domstol inom vars omr�de den skadeg�rande verksam-
heten i huvudsak bedrivs eller har bedrivits. Den som bedriver eller avser att
bedriva en verksamhet som kan medf�ra en s�dan skada som avses i 32 kap.
3 � milj�balken kan beg�ra pr�vning av ers�ttningsfr�gan vid den mark- och
milj�domstol inom vars omr�de verksamheten i huvudsak bedrivs eller kom-
mer att bedrivas.

M�l om utd�mande av vite enligt plan- och bygglagen (2010:900) efter

s�rskild ans�kan av myndighet pr�vas av den mark- och milj�domstol inom
vars omr�de myndigheten ligger.

M�l som har �verklagats till mark- och milj�domstol pr�vas av den mark-

och milj�domstol inom vars omr�de f�rvaltningsmyndigheten eller kommu-
nen som f�rst har pr�vat �rendet ligger, om inte annat f�ljer av best�mmelser
som avses i sj�tte stycket.

S�rskilda best�mmelser om vilken mark- och milj�domstol som �r beh�-

rig finns i annan lag.

2 �

En mark- och milj�domstol f�r f�r gemensam handl�ggning l�mna

�ver ett m�l eller �rende till en annan mark- och milj�domstol, om det vid
den andra mark- och milj�domstolen finns ett m�l eller �rende som har n�ra
samband med det f�rstn�mnda m�let eller �rendet och ett �verl�mnande kan
ske utan avsev�rd ol�genhet f�r n�gon part. En mark- och milj�domstol f�r
ocks� �verl�mna ett m�l eller �rende till en annan mark- och milj�domstol,
om den andra mark- och milj�domstolen tidigare har pr�vat ett ans�knings-
m�l som avs�g samma verksamhet som det f�rstn�mnda m�let eller �rendet.

�verl�mnande av ett m�l eller �rende mellan mark- och milj�domstolar

f�r ocks� ske om det annars finns s�rskilda sk�l och det kan ske utan avse-
v�rd ol�genhet f�r n�gon part.

�verl�mnande f�r inte ske om ett s�dant beslut har fattats som avses i

5 kap. 2 � expropriationslagen (1972:719).

Ett m�l eller �rende f�r inte �verl�mnas enligt f�rsta eller andra stycket,

om den andra domstolen mots�tter sig �verl�mnandet.

3 �

Fr�gor om mark- och milj�domstolarnas inb�rdes beh�righet f�r inte

sj�lvmant tas upp av h�gre r�tt.

4 �

Om det �r l�mpligt f�r r�tten uppdra �t en eller flera ledam�ter att g�ra

en unders�kning p� platsen. Parterna ska ges tillf�lle att vara n�rvarande vid
en s�dan unders�kning. Vid unders�kningen ska protokoll f�ras.

En unders�kning som g�ller en fr�ga av teknisk art f�r inte l�ggas till

grund f�r dom eller beslut utan att parterna har getts tillf�lle att yttra sig �ver
unders�kningen. Detta g�ller dock inte om unders�kningen i endast ov�sent-
lig utstr�ckning avviker fr�n vad som har framkommit tidigare i m�let.

5 �

Mark- och milj�domstolen ska h�lla syn p� st�llet, om det beh�vs.

6 �

Vid omr�stning ska f�rst de lagfarna domarna s�ga sin mening, d�ref-

ter de tekniska r�den och sist de s�rskilda ledam�terna. I fr�ga om omr�st-
ning g�ller i �vrigt 16 kap. r�tteg�ngsbalken.

SFS 2010:921

7 �

Statliga myndigheter och kommuner �r skyldiga att utan ers�ttning till

domstolarna l�na ut de lokaler som domstolarna beh�ver f�r sina samman-
tr�den, f�rutsatt att lokalerna inte �r upptagna f�r sina huvudsakliga �nda-
m�l. Uppl�taren har dock r�tt till ers�ttning f�r de s�rskilda kostnader som
sammantr�det medf�r.

4 kap. Handl�ggningen av m�l och �renden d�r mark- och
milj�domstol �r f�rsta instans

1 �

I m�l d�r mark- och milj�domstol �r f�rsta instans till�mpas vad som

�r f�reskrivet om tvistem�l i allm�n domstol, om inte annat f�reskrivs i
denna lag eller annan lag.

Vid handl�ggningen av �renden i f�rsta instans till�mpas lagen

(1996:242) om domstols�renden.

2 �

I m�l om viten till�mpas, i st�llet f�r 1 � f�rsta stycket, best�mmel-

serna i 5 kap. 14 ��.

5 kap. Handl�ggningen av m�l som har �verklagats till mark-
och milj�domstol

1 �

I m�l som har �verklagats till mark- och milj�domstol till�mpas lagen

(1996:242) om domstols�renden, om inte annat f�reskrivs i denna lag eller
annan lag.

F�ljande best�mmelser i lagen om domstols�renden ska inte till�mpas:
11 � om f�rvaltningsmyndighet som motpart,
26 � f�rsta stycket om s�kerhets�tg�rder,
32 � om r�tteg�ngskostnadsansvar, och
34 och 35 �� om ompr�vning.

2 �

Om en enskild �verklagar en f�rvaltningsmyndighets avg�rande �r den

f�rvaltningsmyndighet som f�rst beslutat i saken motpart till den enskilde
sedan handlingarna i m�let �verl�mnats till mark- och milj�domstolen, om
inte annat �r s�rskilt f�reskrivet.

I m�l om planer enligt plan- och bygglagen (2010:900) �r kommunen den

enskildes motpart.

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller inte n�r det �r en lantm�teri-

myndighets beslut som har �verklagats eller n�r en ideell f�rening eller en
annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 � milj�balken har �verklagat.

3 �

Vid till�mpning av 15 och 18 �� lagen (1996:242) om domstols-

�renden ska sak�gare och annan mot vilken �tg�rd ifr�gas�tts anses som
motparter.

4 �

Ett avg�rande av saken i m�let sker genom dom. Domen ska under-

tecknas av de lagfarna domare som har deltagit i avg�randet.

5 �

Domar och beslut av Mark- och milj��verdomstolen i m�l som har

�verklagats till mark- och milj�domstol f�r inte �verklagas. Mark- och
milj��verdomstolen f�r dock till�ta att en dom eller ett beslut i annat m�l �n

SFS 2010:921

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010

m�l enligt milj�balken �verklagas till H�gsta domstolen, om det �r av vikt
f�r ledning av r�ttstill�mpningen att �verklagandet pr�vas av H�gsta dom-
stolen.

Denna lag tr�der i kraft den 2 maj 2011.

P� regeringens v�gnar

FREDRIK REINFELDT

TOBIAS BILLSTR�M
(Justitiedepartementet)

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:921 Lag om mark- och miljödomstolar

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se