SFS 1971:218

Start / Processrätt / Rättegångsbalk (1942:740) / SFS 1971:218

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:218 Utkom fr�n trycket den 11 juni 1971 Lag om �ndring i r�tteg�ngsbalken; given Stockholms slott den 27 maj 1971. Vi GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks- dagenS funnit gott att i fr�ga om r�tteg�ngsbalken^ f�rordna dels att 3 kap. 7 �, 54 kap. 12 och 1719 ��, 55 kap. 2 � och 56 kap. 2 � skall upph�ra att g�lla, dels att 3 kap. 6 �, 16 kap. 3 �, 17 kap. 5 �, 29 kap. 3 �, 42 kap. 8 �, 50 kap. 21 och 25 ��, 54 kap. 10, 11 och 1315 ��, 55 kap. 4 och 12 ��, 56 kap. 4 och 14 �� samt 59 kap. 3 � skall ha nedan angivna lydelse. 3 KAP. 6 � I behandling av fr�ga r�rande tillst�nd, att talan m� komma under h�gsta domstolens pr�vning, skola tre ledam�ter deltaga. Fr�ga om pr�vningstillst�nd, som f�rklarats vilande enligt 54 kap. 11 � f�rsta stycket, avg�res dock av de ledam�ter som pr�va m�let. Konungen best�mmer, i vilken omfattning �tg�rd, som avser allenast m�ls beredande, m� vidtagas av nedre justitierevisionen eller tj�nste� man vid denna. 16 KAP. 3 �3 Vid omr�stning g�lle den mening, som omfattats av mer �n h�lf� ten av r�ttens ledam�ter; har n�gon mening erh�llit h�lften av r�sterna och �r bland dem ordf�randens, g�lle den meningen. 17 KAP. 5 �"� Handl�ggas i en r�tteg�ng talan om fastst�llelse, huruvida visst r�ttsf�rh�llande best�r eller icke best�r, och tillika talan, vars pr�vning 284 1 Prop. 1971: 45, JuU 7, rskr 163. ^ Senaste lyd else av 54 kap, 12 � 1964: 166, 54 kap. 17 � 1947: 616. ' Senaste lydelse 1969: 244. �ndringen inneb�r a tt sista stycket upph�vs. " Senaste lydelse 1954:432. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> beror d�rav, m� s�rskild dom givas �ver fastst�ilelsetalan. Beror eljest pr�vningen av viss talan av annan talan, som handl�gges i samma r�t� teg�ng, m� ock s�rskild dom givas �ver den talan. �r betr�ffande samma k�rom�l fr�ga om flera omst�ndigheter, som var f�r sig �ro av omedelbar betydelse f�r utg�ngen, och finnes med h�nsyn till utredningen l�mpligt, att s�dan del av m�let avg�res f�r sig, m� p� parts beg�ran s�rskild dom givas d�r�ver; mot parts bestridande m� s�dan dom ej givas med mindre synnerliga sk�l �ro d�rtill. D� s�rskild dom enligt denna paragraf givits, �ge r�tten f�rordna, att m�let i �vrigt skall vila, till dess d omen vunnit laga kraft. SFS 1971: 218 29 KAP. 3 Yppas, d� n�mnd har s�te i r�tten, annan mening �n ordf�randens och f�rena sig minst fyra eller, d� i n�mnden �ro endast fyra, minst tre n�mndem�n om sk�len och slutet, g�lle n�mndens mening; i annat fall g�lle ordf�randens. Vid omr�stning, d� n�mnd ej har s�te i r�tten, g�lle den mening, som omfattats av mer �n h�lften av ledam�terna. Har n�gon mening erh�l� lit h�lften av r�sterna och �r denna den lindrigaste, g�lle den mening� en; vid s�rskild omr�stning, huruvida villkorlig dom skall meddelas el� ler skyddstillsyn, ungdomsf�ngelse eller internering �d�mas eller f�r� ordnande meddelas om �verl�mnande till s�rskild v�rd, s� ock eljest, d� ej n�gon mening kan anses som lindrigare, g�lle dock den mening, som erh�llit h�lften av r�sterna och bland dem ordf�randens. 42 KAP. 8 � Under f�rberedelsen skola parterna var f�r sig angiva de ytterliga� re omst�ndigheter de vilja anf�ra samt yttra sig �ver vad motparten an� f�rt. De skola ock, i den m�n det icke tidigare skett, uppgiva de bevis de vilja �beropa och vad de vilja styrka med varje s�rskilt bevis. Skrift� ligt bevis, som ej redan f�retetts, skall genast framl�ggas. Part vare skyldig att p� framst�llning av motparten uppgiva, vilka andra skriftliga bevis han innehar. R�tten skall verka f�r att parterna vid f�rberedelsen angiva allt som de vilja �beropa i m�let samt genom fr�gor eller erinringar s�ka avhj�lpa otydlighet eller ofullst�ndighet i parternas framst�llningar. R�tten �ge f�rordna, att skilda fr�gor eller delar av m�let skola vid f�rberedelsen behandlas var f�r sig. 50 KAP. 21 �" Hovr�tten �ge utan huvudf�rhandling f�retaga m�l till avg�ran� de, om vadetalan medgivits eller hovr�tten finner uppenbart, att vade� talan �r ogrundad. c Sen aste lydelse 1969; 244. �ndringen inneb�r att sista stycket up ph�vs, o S enaste lydelse 1954: 432. 285 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971: 218 R�r m�let allenast penningar eller s�dant, som kan skattas i pen� ningar, och uppg�r v�rdet av det, varom talan fullf�ljts, uppenbart icke till det vid tidpunkten f�r underr�ttens dom g�llande basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring, m� m�let avg�ras utan huvud� f�rhandling, om ej b�da parterna beg�rt s�dan f�rhandling. Vid ber�k� ning av v�rdet m� h�nsyn icke tagas till r�tteg�ngskostnad" eller till r�nta, som upplupit efter talans v�ckande. M�l, vari saken �r s�dan, att f�rlikning d�rom �r till�ten, och annat m�l, vari fr�ga �r om allenast r�ttstill�mpningen, m� p� b�da parternas beg�ran avg�ras utan huvudf�rhandling, om hovr�tten finner uppen� bart, att s�dan ej erfordras. F�r pr�vning, som ej avser sj�lva saken, vare huvudf�rhandling ej erforderlig. 25 � Innan hovr�ttens dom eller slutliga beslut meddelats, m� vadeta� lan �terkallas. Vadek�randen �ge ej �ndra sin talan att avse annan del av under� r�ttens dom �n den som uppgivits i vad einlagan. Part m� i hovr�tten till st �d f�r sin talan �beropa omst�ndighet eller bevis, som ej tidigare f�rebragts, endast om han g�r sannolikt, att han haft giltig urs�kt f�r sin underl�tenhet att �beropa omst�ndigheten eller beviset vid underr�tten, eller om det av annan s�rskild anledning b�r till�tas att omst�ndigheten eller beviset �beropas. Framst�lles f�rst i hovr�tten yrkande om kvittning, m� det avvisas, om det ej utan ol�gen� het kan pr�vas i m�let. 54 KAP. 10 � Pr�vningstillst�nd m� meddelas allenast 1. om det �r av vikt f�r ledning av r�ttstill�mpningen att talan pr�� vas av h�gsta domstolen; eller 2. om det f�religger synnerliga sk�l till s�dan pr�vning, s�som att grund f�r resning f�religger eller domvilla f�rekommit eller att m�lets utg�ng i hovr�tten uppenbarligen beror p� grovt f�rbiseende eller grovt misstag. Om pr�vningstillst�nd meddelas i ett av tv� eller flera likartade m�l, som sa mtidigt f�religga till bed�mande, m� pr�vningstillst�nd meddelas �ven i �vriga m�l. 286 11 � Pr�vningstillst�nd m� begr�nsas att g�lla viss del ay den dom eller det slutliga beslut som den fullf�ljda talan avser. I avbidan p� pr�vningen av m�let i denna del �ge h�gsta domstolen f�rklara fr�ga om meddelande av pr�vningstillst�nd i annan del av m�let vilande. Meddelas pr�vningstillst�nd utan s�dan begr�nsning som avses i f�rsta stycket, g�lle det domen eller det slutliga beslutet i dess helhet, s�vitt parten f�r talan d�remot, s� ock beslut, mot vilket talan fullf�ljes i samband med talan mot domen eller det slutliga beslutet. I den m�n pr�vningstillst�nd ej meddelas och fr�ga d�rom ej f�rkla� ras vilande, skall hovr�ttens dom eller slutliga beslut st� fast. Erinran d�rom skall intagas i h�gsta domstolens beslut. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 � F�res i m�l eller �rende, som v�ckts vid underr�tt, talan mot hovr�tts beslut, som ej �r slutligt, och har ej i anledning av talan mot hovr�ttens dom eller slutliga beslut meddelats pr�vningstillst�nd, som enligt 11 � andra stycket g�ller �ven beslutet, �ge vad i 911 �� r stadgat motsvarande till�mpning. 14 � D� hovr�tt meddelar beslut, varemot talan enligt 5, 6, 7 eller 8 � ej m� f�ras, skall hovr�tten i beslutet giva det till k�nna. Kan talan mot hovr�tts dom eller beslut ej komma under h�gsta domstolens pr�vning, med mindre h�gsta domstolen meddelat parten tillst�nd d�rtill, give hovr�tten i samband med underr�ttelse om talans fullf�ljande det till k�nna med angivande av inneh�llet i 10 �. 15 � Anser part, att underr�ttelse, som hovr�tten enligt 14 � f�rsta stycket meddelat, �r oriktig, �ge han i samband med fullf�ljande av talan mot domen eller beslutet p�kalla pr�vning av fr�gan. Ej m� i annat fall �n i f�rsta stycket s�gs fr�ga, som d�r avses, ko m� ma under h�gsta domstolens pr�vning. Vad hovr�tt i �vrigt f�reskrivit om s�ttet f�r fullf�ljd av talan skall l�nda till efterr�ttelse. SFS 1971: 218 55 KAP. 4 �'^ I revisionsinlagan skall revisionsk�randen uppgiva: 1. den dom, mot vilken talan f�res; 2. grunderna f�r revisionstalan med angivande, i vilket avseende hov� r�ttens domsk�l enligt k�randens mening �ro oriktiga; samt 3. i vilken del domen �verklagas och den �ndring i domen, som k� randen yrkar. Erfordras pr�vningstillst�nd, b�r k�randen i revisionsinlagan n�rmare angiva de omst�ndigheter han �beropar till st�d f�r att s�dant tillst�nd skall meddelas. K�randen skall i revisionsinlagan uppgiva de bevis han vill �beropa och vad han vill styrka med varje s�rskilt bevis. I tvistem�l skall k�ran� den, om beviset ej tidigare f�rebragts, uppgiva anledningen h�rtill. �beropar k�randen skriftligt bevis, som ej tidigare f�rebragts, skall det i huvudskrift eller styrkt avskrift fogas vid revisionsinlagan. I revisions� inlagan skall k�randen ock angiva, om han vill, att motparten eller i brottm�l m�ls�gande eller den tilltalade skall infinna sig personligen vid huvudf�rhandling i h�gsta domstolen. Ar i brottm�l den tilltalade anh�llen eller h�ktad, skall det angivas. Revisionsinlagan skall vara egenh�ndigt undertecknad av k�randen eller hans ombud. 12 � H�gsta domstolen �ge utan huvudf�rhandling f�retaga m�l till avg�rande, om m�let upptagits omedelbart av hovr�tten eller om i tviste� m�l revisionstalan medgivits eller i brottm�l talan av �klagaren f�res allenast till den tilltalades f�rm�n eller talan, som f�res av den tilltalade, bitr�tts av motparten. ' Senaste lydelse 1963:149. 287 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1971:218 Skall m�l eller viss d�ri uppkommen fr�ga avg�ras av h�gsta dom� stolen i dess helhet, m� det ske utan huvudf�rhandling. Betr�ffande avg�rande i �vrigt i h�gsta domstolen av m�l utan hu� vudf�rhandling skola i tvistem�l 50 kap. 21 � andra, tredje och fj�rde styckena samt i brottm�l 51 kap. 21 � andra och tredje styckena �ga motsvarande till�mpning. 56 KAP. 4 �8 I besv�rsinlagan skall klaganden uppgiva: 1. det beslut, mot vilket talan f�res; 2. grunderna f�r besv�rstalan; samt 3. den �ndring i beslutet, som klaganden yrkar. Erfordras pr�vningstillst�nd, b�r klaganden i besv�rsinlagan n�rmare angiva de omst�ndigheter han �beropar till st�d f�r att s�dant tillst�nd skall meddelas. Klaganden skall i besv�rsinlagan uppgiva de bevis han vill �beropa och vad han vill styrka med varje s�rskilt bevis. Skriftligt bevis, som ej tidigare f�rebragts, skall i huvudskrift eller styrkt avskrift fogas vid be� sv�rsinlagan. Besv�rsinlagan skall vara egenh�ndigt undertecknad av klaganden el� ler hans ombud. 14 �8 Vad i detta kapitel �r stadgat �ge motsvarande till�mpning i fr�ga om besv�r, som avses i 8 kap. 8 �; i dylikt m�l g�lle dock f�ljande avvikelser: 1. Den som vill anf�ra besv�r skall inom fyra veckor fr�n den dag, d� han erh�ll del av beslutet, till h�gsta domstolen inkomma med be� sv�rsinlaga. 2. Om ej s�rskilda sk�l f�ranleda annat, skola klaganden och, d� ta� lan f�res av justitiekanslern, �ven motparten h�ras muntligen i h�gsta domstolen. 3. Tillf�lle skall l�mnas det organ inom advokatsamfundet, som med� delat beslutet, att inkomma med skriftlig f�rklaring och att, d� part h�� res muntligen, d�rvid yttra sig. 59 KAP. 3 � Om besv�r �ver domvilla och fullf�ljd av talan mot hovr�tts beslut i s�dant �rende �ge i �vrigt vad i 52, 54 och 56 kap. �r stadgat mot� svarande till�mpning; betr�ffande besv�r, som skola upptagas omedel� bart av h�gsta domstolen, g�lle dock ej best�mmelserna om pr�vnings� tillst�nd. R�tten �ge, n�r sk�l �ro d�rtill, f�rordna, att, till dess annorlunda f�reskrives, vidare �tg�rd f�r verkst�llighet av domen ej m� �ga rum. 288 � Senaste lydelse 1963; 149. � Sen aste lydelse 1963: 149. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Undanr�jes domen och grundas beslutet ej d�r�, att r�tten varit obe- SFS 1971: 218 h�rig eller eljest icke bort upptaga m�let till pr�vning, skall tillika f�r� ordnas, att ny handl�ggning skall �ga rum vid den r�tt, som meddelat domen. Om ers�ttning f�r kostnad g�lle vad om r�tteg�ngskostnad �r stadgat. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1971. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande dels i fr�ga om �beropande i hovr�tt av nya omst�ndigheter eller bevis i tvistem�l, vari talan v�ckts f�re ikrafttr�dandet, dels i fr�ga om fullf�ljd av talan mot hovr�tts dom eller beslut som meddelats f�re ikrafttr�dandet. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter� mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 27 maj 1971. GUSTAF ADOLF LENNART GEIJER (L. S.) (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1971:218

Utkom fr�n trycket

den 11 juni 1971

Lag

om �ndring i r�tteg�ngsbalken;

given Stockholms slott den 27 maj 1971.

Vi GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks-
dagenS funnit gott att i fr�ga om r�tteg�ngsbalken^ f�rordna

dels att 3 kap. 7 �, 54 kap. 12 och 1719 ��, 55 kap. 2 � och 56 kap.

2 � skall upph�ra att g�lla,

dels att 3 kap. 6 �, 16 kap. 3 �, 17 kap. 5 �, 29 kap. 3 �, 42 kap. 8 �,

50 kap. 21 och 25 ��, 54 kap. 10, 11 och 1315 ��, 55 kap. 4 och
12 ��, 56 kap. 4 och 14 �� samt 59 kap. 3 � skall ha nedan angivna
lydelse.

3 KAP.

6 � I behandling av fr�ga r�rande tillst�nd, att talan m� komma under
h�gsta domstolens pr�vning, skola tre ledam�ter deltaga. Fr�ga om

pr�vningstillst�nd, som f�rklarats vilande enligt 54 kap. 11 � f�rsta

stycket, avg�res dock av de ledam�ter som pr�va m�let.

Konungen best�mmer, i vilken omfattning �tg�rd, som avser allenast

m�ls beredande, m� vidtagas av nedre justitierevisionen eller tj�nste�
man vid denna.

16 KAP.

3 �3 Vid omr�stning g�lle den mening, som omfattats av mer �n h�lf�

ten av r�ttens ledam�ter; har n�gon mening erh�llit h�lften av r�sterna

och �r bland dem ordf�randens, g�lle den meningen.

17 KAP.

5 �"� Handl�ggas i en r�tteg�ng talan om fastst�llelse, huruvida visst

r�ttsf�rh�llande best�r eller icke best�r, och tillika talan, vars pr�vning

284

1 Prop. 1971: 45, JuU 7, rskr 163.

^ Senaste lyd else av 54 kap, 12 � 1964: 166, 54 kap. 17 � 1947: 616.

' Senaste lydelse 1969: 244. �ndringen inneb�r a tt sista stycket upph�vs.

" Senaste lydelse 1954:432.

�

beror d�rav, m� s�rskild dom givas �ver fastst�ilelsetalan. Beror eljest

pr�vningen av viss talan av annan talan, som handl�gges i samma r�t�

teg�ng, m� ock s�rskild dom givas �ver den talan.

�r betr�ffande samma k�rom�l fr�ga om flera omst�ndigheter, som

var f�r sig �ro av omedelbar betydelse f�r utg�ngen, och finnes med

h�nsyn till utredningen l�mpligt, att s�dan del av m�let avg�res f�r sig,

m� p� parts beg�ran s�rskild dom givas d�r�ver; mot parts bestridande
m� s�dan dom ej givas med mindre synnerliga sk�l �ro d�rtill.

D� s�rskild dom enligt denna paragraf givits, �ge r�tten f�rordna,

att m�let i �vrigt skall vila, till dess d omen vunnit laga kraft.

SFS 1971: 218

29 KAP.

Yppas, d� n�mnd har s�te i r�tten, annan mening �n ordf�randens

och f�rena sig minst fyra eller, d� i n�mnden �ro endast fyra, minst

tre n�mndem�n om sk�len och slutet, g�lle n�mndens mening; i annat
fall g�lle ordf�randens.

Vid omr�stning, d� n�mnd ej har s�te i r�tten, g�lle den mening, som

omfattats av mer �n h�lften av ledam�terna. Har n�gon mening erh�l�
lit h�lften av r�sterna och �r denna den lindrigaste, g�lle den mening�
en; vid s�rskild omr�stning, huruvida villkorlig dom skall meddelas el�
ler skyddstillsyn, ungdomsf�ngelse eller internering �d�mas eller f�r�
ordnande meddelas om �verl�mnande till s�rskild v�rd, s� ock eljest, d�
ej n�gon mening kan anses som lindrigare, g�lle dock den mening, som
erh�llit h�lften av r�sterna och bland dem ordf�randens.

42 KAP.

8 � Under f�rberedelsen skola parterna var f�r sig angiva de ytterliga�

re omst�ndigheter de vilja anf�ra samt yttra sig �ver vad motparten an�

f�rt. De skola ock, i den m�n det icke tidigare skett, uppgiva de bevis

de vilja �beropa och vad de vilja styrka med varje s�rskilt bevis. Skrift�

ligt bevis, som ej redan f�retetts, skall genast framl�ggas. Part vare

skyldig att p� framst�llning av motparten uppgiva, vilka andra skriftliga
bevis han innehar.

R�tten skall verka f�r att parterna vid f�rberedelsen angiva allt

som de vilja �beropa i m�let samt genom fr�gor eller erinringar s�ka
avhj�lpa otydlighet eller ofullst�ndighet i parternas framst�llningar.

R�tten �ge f�rordna, att skilda fr�gor eller delar av m�let skola vid

f�rberedelsen behandlas var f�r sig.

50 KAP.

21 �" Hovr�tten �ge utan huvudf�rhandling f�retaga m�l till avg�ran�

de, om vadetalan medgivits eller hovr�tten finner uppenbart, att vade�

talan �r ogrundad.

c Sen aste lydelse 1969; 244. �ndringen inneb�r att sista stycket up ph�vs,

o S enaste lydelse 1954: 432.

285

�

SFS 1971: 218

R�r m�let allenast penningar eller s�dant, som kan skattas i pen�

ningar, och uppg�r v�rdet av det, varom talan fullf�ljts, uppenbart icke
till det vid tidpunkten f�r underr�ttens dom g�llande basbeloppet enligt
lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring, m� m�let avg�ras utan huvud�

f�rhandling, om ej b�da parterna beg�rt s�dan f�rhandling. Vid ber�k�

ning av v�rdet m� h�nsyn icke tagas till r�tteg�ngskostnad" eller till
r�nta, som upplupit efter talans v�ckande.

M�l, vari saken �r s�dan, att f�rlikning d�rom �r till�ten, och annat

m�l, vari fr�ga �r om allenast r�ttstill�mpningen, m� p� b�da parternas
beg�ran avg�ras utan huvudf�rhandling, om hovr�tten finner uppen�

bart, att s�dan ej erfordras.

F�r pr�vning, som ej avser sj�lva saken, vare huvudf�rhandling ej

erforderlig.

25 � Innan hovr�ttens dom eller slutliga beslut meddelats, m� vadeta�

lan �terkallas.

Vadek�randen �ge ej �ndra sin talan att avse annan del av under�

r�ttens dom �n den som uppgivits i vad einlagan.

Part m� i hovr�tten till st �d f�r sin talan �beropa omst�ndighet eller

bevis, som ej tidigare f�rebragts, endast om han g�r sannolikt, att han
haft giltig urs�kt f�r sin underl�tenhet att �beropa omst�ndigheten eller
beviset vid underr�tten, eller om det av annan s�rskild anledning b�r
till�tas att omst�ndigheten eller beviset �beropas. Framst�lles f�rst i

hovr�tten yrkande om kvittning, m� det avvisas, om det ej utan ol�gen�
het kan pr�vas i m�let.

54 KAP.

10 � Pr�vningstillst�nd m� meddelas allenast

1. om det �r av vikt f�r ledning av r�ttstill�mpningen att talan pr��

vas av h�gsta domstolen; eller

2. om det f�religger synnerliga sk�l till s�dan pr�vning, s�som att

grund f�r resning f�religger eller domvilla f�rekommit eller att m�lets

utg�ng i hovr�tten uppenbarligen beror p� grovt f�rbiseende eller grovt

misstag.

Om pr�vningstillst�nd meddelas i ett av tv� eller flera likartade m�l,

som sa mtidigt f�religga till bed�mande, m� pr�vningstillst�nd meddelas
�ven i �vriga m�l.

286

11 � Pr�vningstillst�nd m� begr�nsas att g�lla viss del ay den dom

eller det slutliga beslut som den fullf�ljda talan avser. I avbidan p�

pr�vningen av m�let i denna del �ge h�gsta domstolen f�rklara fr�ga

om meddelande av pr�vningstillst�nd i annan del av m�let vilande.

Meddelas pr�vningstillst�nd utan s�dan begr�nsning som avses i f�rsta

stycket, g�lle det domen eller det slutliga beslutet i dess helhet, s�vitt
parten f�r talan d�remot, s� ock beslut, mot vilket talan fullf�ljes i
samband med talan mot domen eller det slutliga beslutet.

I den m�n pr�vningstillst�nd ej meddelas och fr�ga d�rom ej f�rkla�

ras vilande, skall hovr�ttens dom eller slutliga beslut st� fast. Erinran

d�rom skall intagas i h�gsta domstolens beslut.

�

13 � F�res i m�l eller �rende, som v�ckts vid underr�tt, talan mot

hovr�tts beslut, som ej �r slutligt, och har ej i anledning av talan mot
hovr�ttens dom eller slutliga beslut meddelats pr�vningstillst�nd, som

enligt 11 � andra stycket g�ller �ven beslutet, �ge vad i 911 �� r
stadgat motsvarande till�mpning.

14 � D� hovr�tt meddelar beslut, varemot talan enligt 5, 6, 7 eller 8 �

ej m� f�ras, skall hovr�tten i beslutet giva det till k�nna.

Kan talan mot hovr�tts dom eller beslut ej komma under h�gsta

domstolens pr�vning, med mindre h�gsta domstolen meddelat parten

tillst�nd d�rtill, give hovr�tten i samband med underr�ttelse om talans

fullf�ljande det till k�nna med angivande av inneh�llet i 10 �.

15 � Anser part, att underr�ttelse, som hovr�tten enligt 14 � f�rsta

stycket meddelat, �r oriktig, �ge han i samband med fullf�ljande av

talan mot domen eller beslutet p�kalla pr�vning av fr�gan.

Ej m� i annat fall �n i f�rsta stycket s�gs fr�ga, som d�r avses, ko m�

ma under h�gsta domstolens pr�vning. Vad hovr�tt i �vrigt f�reskrivit
om s�ttet f�r fullf�ljd av talan skall l�nda till efterr�ttelse.

SFS 1971: 218

55 KAP.

4 �'^ I revisionsinlagan skall revisionsk�randen uppgiva:

1. den dom, mot vilken talan f�res;

2. grunderna f�r revisionstalan med angivande, i vilket avseende hov�

r�ttens domsk�l enligt k�randens mening �ro oriktiga; samt

3. i vilken del domen �verklagas och den �ndring i domen, som k�

randen yrkar.

Erfordras pr�vningstillst�nd, b�r k�randen i revisionsinlagan n�rmare

angiva de omst�ndigheter han �beropar till st�d f�r att s�dant tillst�nd

skall meddelas.

K�randen skall i revisionsinlagan uppgiva de bevis han vill �beropa

och vad han vill styrka med varje s�rskilt bevis. I tvistem�l skall k�ran�

den, om beviset ej tidigare f�rebragts, uppgiva anledningen h�rtill.
�beropar k�randen skriftligt bevis, som ej tidigare f�rebragts, skall det

i huvudskrift eller styrkt avskrift fogas vid revisionsinlagan. I revisions�

inlagan skall k�randen ock angiva, om han vill, att motparten eller i

brottm�l m�ls�gande eller den tilltalade skall infinna sig personligen vid

huvudf�rhandling i h�gsta domstolen.

Ar i brottm�l den tilltalade anh�llen eller h�ktad, skall det angivas.

Revisionsinlagan skall vara egenh�ndigt undertecknad av k�randen

eller hans ombud.

12 � H�gsta domstolen �ge utan huvudf�rhandling f�retaga m�l till

avg�rande, om m�let upptagits omedelbart av hovr�tten eller om i tviste�

m�l revisionstalan medgivits eller i brottm�l talan av �klagaren f�res
allenast till den tilltalades f�rm�n eller talan, som f�res av den tilltalade,

bitr�tts av motparten.

' Senaste lydelse 1963:149.

287

�

SFS 1971:218

Skall m�l eller viss d�ri uppkommen fr�ga avg�ras av h�gsta dom�

stolen i dess helhet, m� det ske utan huvudf�rhandling.

Betr�ffande avg�rande i �vrigt i h�gsta domstolen av m�l utan hu�

vudf�rhandling skola i tvistem�l 50 kap. 21 � andra, tredje och fj�rde

styckena samt i brottm�l 51 kap. 21 � andra och tredje styckena �ga

motsvarande till�mpning.

56 KAP.

4 �8 I besv�rsinlagan skall klaganden uppgiva:

1. det beslut, mot vilket talan f�res;

2. grunderna f�r besv�rstalan; samt
3. den �ndring i beslutet, som klaganden yrkar.
Erfordras pr�vningstillst�nd, b�r klaganden i besv�rsinlagan n�rmare

angiva de omst�ndigheter han �beropar till st�d f�r att s�dant tillst�nd

skall meddelas.

Klaganden skall i besv�rsinlagan uppgiva de bevis han vill �beropa

och vad han vill styrka med varje s�rskilt bevis. Skriftligt bevis, som ej
tidigare f�rebragts, skall i huvudskrift eller styrkt avskrift fogas vid be�

sv�rsinlagan.

Besv�rsinlagan skall vara egenh�ndigt undertecknad av klaganden el�

ler hans ombud.

14 �8 Vad i detta kapitel �r stadgat �ge motsvarande till�mpning i
fr�ga om besv�r, som avses i 8 kap. 8 �; i dylikt m�l g�lle dock f�ljande
avvikelser:

1. Den som vill anf�ra besv�r skall inom fyra veckor fr�n den dag,

d� han erh�ll del av beslutet, till h�gsta domstolen inkomma med be�

sv�rsinlaga.

2. Om ej s�rskilda sk�l f�ranleda annat, skola klaganden och, d� ta�

lan f�res av justitiekanslern, �ven motparten h�ras muntligen i h�gsta

domstolen.

3. Tillf�lle skall l�mnas det organ inom advokatsamfundet, som med�

delat beslutet, att inkomma med skriftlig f�rklaring och att, d� part h��
res muntligen, d�rvid yttra sig.

59 KAP.

3 � Om besv�r �ver domvilla och fullf�ljd av talan mot hovr�tts beslut

i s�dant �rende �ge i �vrigt vad i 52, 54 och 56 kap. �r stadgat mot�

svarande till�mpning; betr�ffande besv�r, som skola upptagas omedel�

bart av h�gsta domstolen, g�lle dock ej best�mmelserna om pr�vnings�

tillst�nd.

R�tten �ge, n�r sk�l �ro d�rtill, f�rordna, att, till dess annorlunda

f�reskrives, vidare �tg�rd f�r verkst�llighet av domen ej m� �ga rum.

288

� Senaste lydelse 1963; 149.

� Sen aste lydelse 1963: 149.

�

Undanr�jes domen och grundas beslutet ej d�r�, att r�tten varit obe-

SFS 1971: 218

h�rig eller eljest icke bort upptaga m�let till pr�vning, skall tillika f�r�
ordnas, att ny handl�ggning skall �ga rum vid den r�tt, som meddelat

domen.

Om ers�ttning f�r kostnad g�lle vad om r�tteg�ngskostnad �r stadgat.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1971.

�ldre best�mmelser g�ller fortfarande dels i fr�ga om �beropande

i hovr�tt av nya omst�ndigheter eller bevis i tvistem�l, vari talan v�ckts
f�re ikrafttr�dandet, dels i fr�ga om fullf�ljd av talan mot hovr�tts dom

eller beslut som meddelats f�re ikrafttr�dandet.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter�

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt
kungl. sigill bekr�fta l�tit.

Stockholms slott den 27 maj 1971.

GUSTAF ADOLF

LENNART GEIJER

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1971:218

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se