SFS 1972:430

Start / Processrätt / Rättegångsbalk (1942:740) / SFS 1972:430

720430.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 430 Lag utkom f r�n t rycket om �ndring i r�tteg�ngsbalken; den 30 juni 1972 Stockholms slott den 26 maj 1972. V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks- dagenL funnit gott i fr�ga om r�tteg�ngsbalken att f�rordna dels att 8 kap. 5 � skall upph�ra att g�lla, dels att 8 kap. 2 �, 17 kap. 14 �, 18 kap. 13 �, 21 kap. 5 och 10 ��, 23 kap. 13, 15 och 19 ��, 30 kap. 12 �, 31 kap. 1, 2, 9 och 11 ��, 33 kap. 5 � samt 49 kap. 4 och 7 �� skall ha nedan angivna lydelse. 8 KAP. 2 � Till ledamot av advokatsamfundet m� antagas allenast den som �r svensk medborgare, �ger hemvist inom riket och fyllt tjugofem �r samt avlagt f�r beh�righet till domar�mbete f�reskrivna kunskapsprov och f�rv�rvat s�dan praktisk utbildning, som f�reskrives i samfundets stad� gar. Han skall hava gjort sig k�nd f�r redbarhet och �ven i �vrigt finnas l�mplig att ut�va advokatverksamhet. Ej m� den antagas till ledamot, som �r omyndig eller i konkurstill� st�nd. Lagfaren domare i eller befattningshavare vid allm�n domstol eller allm�n �klagare eller utm�tningsman m� ej antagas till ledamot; ej hel� ler den som eljest �r anst�lld i statens eller kommuns tj�nst eller hos annan enskild �n advokat, med mindre advokatsamfundets styrelse med� giver undantag. Vad som sagts nu g�ller dock ej befattningshavare vid allm�n advokatbyr�. 17 KAP. 14 � R�tten �ge, n�r sk�l �ro d�rtill, i dom f�rordna, att den m� verk� st�llas utan hinder av att den icke �ger laga kraft. Beslut under r�tteg�ngen, mot vilket talan ej m� f�ras s�rskilt, skall genast g� i verkst�llighet. Vad nu sagts g�lle ock beslut, varigenom r�t� ten avvisat ombud eller bitr�de eller ogillat tredje mans yrkande att f� som intervenient deltaga i r�tteg�ngen eller utl�tit sig ang�ende er� s�ttning eller f�rskott till bitr�de, vittne, sakkunnig eller annan, som ej �r part eller intervenient, eller f�rordnat om n�gons h�llande i h�kte el� ler om kvarstad, skingringsf�rbud eller annan handr�ckning eller om h�vande av s�dan �tg�rd eller till bitr�de utsett annan, �n part f�resla� git. R�tten �ge, n�r sk�l �ro d�rtill, i beslut, varigenom f�rel�ggande meddelats part eller annan att f�rete skriftligt bevis eller att tillhanda� h�lla f�rem�l f�r syn eller besiktning, f�rordna, att beslutet m� verk� st�llas utan hinder av att det icke �ger laga kraft. �r s�rskild f�reskrift meddelad d�rom, att dom eller beslut som icke �ger laga kraft, m� verkst�llas, vare den g�llande. 958 ' Prop. 1972:4, JuU 12, rskr 20 5. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 KAP. SFS 1972: 430 13 � Skall kostnad f�r bevisning eller a nnan �tg�rd enligt r�ttens beslut utg� av allm�nna medel eller utgivas av parterna en f�r b�da och b�da f�r en, g�lle i fr�ga om skyldighet att �terg�lda s�dan kostnad vad i detta kapitel stadgas om r�tteg�ngskostnad. Skola parterna b�ra var sin r �tteg�ngskostnad, m� f�rordnas, att kostnaden skall f�rdelas med h�lften � v ardera. Har av allm�nna medel utg�tt kostnad f�r parts h�m� tande till r�tten, skall kostnaden �terg�ldas av parten. Om skyldighet att ers�tta statsverket kostnad i anledning av att part �tnjutit r�ttshj�lp �r s�rskilt stadgat. 21 KAP. 5 � Till offenlig f�rsvarare skall f�rordnas advokat, som finnes l�mp� lig d�rtill. Om s�rskilda sk�l f�religga, m� till s�dan f�rsvarare utses an� nan l�mplig person, som avlagt f�r beh�righet till domar�mbete f�re� skrivna kunskapsprov. F�retr�desvis b�r anlitas n�gon, som vid r�tten brukas som r�tteg�ngsombud. Har den misst�nkte till offentlig f�rsvarare f�reslagit n�gon, som �r beh�rig d�rtill, skall han f�rordnas, om ej hans anlitande skulle medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller eljest s�rskilda sk�l f�ranleda annat. ") 10 �2 Offentlig f�rsvarare �ge av allm�nna medel �tnjuta sk�lig er� s�ttning f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget kr�vt. Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, centralmyndigheten f�r r�ttshj�lpen fastst�ller taxa som skall till�mpas vid best�mmande av ers�ttning. Ej m� offentlig f�rsvarare av den misst�nkte f�rbeh�lla sig ytter� ligare ers�ttning; har s�dant f�rbeh�ll skett, vare det utan verkan. 23 KAP. 13 � V�grar n�gon vid f�rh�r att yttra sig ang�ende omst�ndighet, som �r av vikt f�r utredningen, och �r han, om �tal v�ckes, skyldig att i m�let vittna d�rom, eller finnes eljest f�r utredningen av synnerlig vikt, att n�gon, som �r skyldig att vittna i m�let, redan under f�runders�k� ningen h�res som vittne, m� p� unders�kningsledarens beg�ran vittnes� f�rh�r med honom �ga rum inf�r r�tten. F�rh�r, som avses i f�rsta stycket, m� ej �ga rum, innan f�runder� s�kningen fortskridit s� l�ngt, att n�gon sk�ligen kan misst�nkas f�r brottet. Om f�rh�ret g�lle i till�mpliga delar vad om bevisupptagning utom huvudf�rhan dling �r stadgat; den misst�nkte skall erh�lla tillf�lle att n�rvara vid f�rh�ret. Ers�ttning f�r hans inst�llelse skall utg� av allm�nna medel i enlighet med vad som g�ller f�r tilltalad som �tnjuter r�ttshj�lp. 15 � �r fara, att bevis, som skall �beropas vid huvudf�rhandlingen, d�rf�rinnan g�r f�rlorat eller d� endast med sv�righet kan f�ras, m� p� Senaste lydelse 1969: 671. ;-T i- h* ' fi: [- ti- 959 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972: 430 yrkande av unders�kningsledaren eller den misst�nkte r�tten genast upp� taga beviset. Om beviset g�lle i till�mpliga delar vad om bevis, som upp� tages utom huvudf�rhandling, �r stadgat. Kostnaden f�r bevisupptag� ningen och f�r den misst�nktes inst�llelse vid r�tten skall utg� av all� m�nna medel. Ers�ttning f�r den misst�nktes inst�llelse skal l utg� i en� lighet med vad som g�ller f�r tilltalad som �tnjuter r�ttshj�lp. 19 � Har unders�kningsledaren, ehuru han slutf�rt den utredning han anser erforderlig, ej bifallit beg�ran, som avses i 18 � andra stycket, eller f�rmenar den misst�nkte, att annan brist i utredningen f�religger, m� han g�ra anm�lan d�rom hos r�tten. D� anm�lan inkommit till r�tten, skall den, s� snart ske kan, upptaga anm�lan till pr�vning. N�r sk�l �ro d�rtill, m� r�tten h�lla f�rh�r med den misst�nkte eller annan eller vidtaga den �tg�rd i �vrigt, som finnes p�kallad. Ers�ttning f�r den misst�nktes inst�llelse skall utg� i enlighet med vad som g�ller f�r tilltalad som �tnjuter r�ttshj�lp. 30 KAP. 12 �3 Beslut under r�tteg�ngen, mot vilket talan ej m� f�ras s�rskilt, skall genast g� i verkst�llighet. Vad nu sagts g�lle ock beslut, varigenom r�tten avvisat ombud, bitr�de eller f�rsvarare eller utl�tit sig ang�ende ers�ttning eller f�rskott av allm�nna medel till m�ls�gande eller ang�en� de ers�ttning eller f�rskott till bitr�de, f�rsvarare, vittne, sakkunnig eller annan, som ej �r part, eller ang�ende h�ktning eller �tg�rd, som avses i 2528 k ap., eller till f�rsvarare utsett annan, �n part f�reslagit. R�tten �ge, n�r sk�l �ro d�rtill, i beslut, varigenom f�rel�ggande med� delats part eller annan att f�rete skriftligt bevis eller att tillhandah�lla f�rem�l f�r syn eller besiktning, f�rordna, att beslutet m� verkst�llas utan hinder av att det icke �ger laga kraft. �r s�rskild f�reskrift meddelad d�rom, att dom eller beslut, som icke �ger laga kraft, m� verkst�llas, vare den g�llande. 960 31 KAP. 1 �"' Domes i m�l, vari �klagare f�r talan, den tilltalade f�r brottet, skall han till statsverket �terg�lda vad enligt r�ttens beslut av allm�nna medel utg�tt f�r hans inst�llelse vid r�tten under f�runders�kningen, till vittne eller sakkunnig eller eljest f�r bevisning under f�runders�kning� en eller i r�tteg�ngen samt i ers�ttning till f�rsvararare s� ock stats� verkets kostnad f�r hans h�mtande till r�tten. Den tilltalade vare dock ej ers�ttningsskyldig f�r kostnad, som icke sk�ligen varit p�kal� lad f�r utredningen, eller f�r kostnad, som v�llats genom v�rdsl�s� het eller f�rsummelse av annan �n den tilltalade, hans ombud eller av honom utsedd f�rsvarare. Han vare ej heller i annat fall �n som s�gs i 4 � f�rsta stycket skyldig att betala mera �n som motsvarar det f�r honom g�llande maximibeloppet f�r kostnadsbidrag vid allm�n r�ttshj�lp enligt r�ttshj�lpslagen (1972; 429). ^ Se naste lydelse 1954: 432. * Se naste lydelse 1969: 671. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Vad den tilltalade enligt f�rsta stycket skall �terg�lda f�r j�mkas eller eftergivas, om sk�l h�rtill f�religger med h�nsyn till den tilltalades brottslighet eller hans personliga och ekonomiska f�rh�llanden. Om det belopp som den tilltalade skulle hava att ers�tta understiger visst av Konungen fastst�llt belopp, skall kostnaden stanna � stats� verket. 2 � Frik�nnes tilltalad i m�l, vari �klagare f�r talan, eller avvisas eller avskrives av �klagare v�ckt �tal, �ge r�tten av allm�nna medel tillerk�nna den tilltalade ers�ttning f�r hans kostnad f�r f�rsvarare, f�r vittne eller sakkunnig eller eljest f�r bevisning under f�runders�kningen eller i r�tteg�ngen samt f�r delgivning och f�r utskrift av protokoll eller annat dylikt, s�vitt kostnaden sk�ligen varit p�kallad f�r tillvaratagande av hans r�tt, s� ock f�r hans inst�llelse vid r�tten. Ers�ttning f�r tilltalads inst�llelse utg�r i enlighet med vad som g�ller f�r tilltalad som �tnjuter r�ttshj�lp. 9 Vill � klagaren, att den tilltalade skall f�rpliktas att ers�tta r�tte� g�ngskostnad, eller vill den tilltalade erh�lla ers�ttning f�r s�dan kost� nad, skall han, innan handl�ggningen avslutas, framst�lla yrkande d�r� om och uppgiva, vari kostnaden best�r. G�r han det ej, �ge han ej d�r� efter tala � den kostnad, som uppkommit vid samma r�tt. R�tten pr�ve sj�lvmant, huruvida kostnad, som enligt r�ttens beslut skall utg� av allm�nna medel, skall �terg�ldas av den tilltalade eller annan eller den skall stanna � statsverket. Fr�ga, som avses i 3 �, pr�ve r�tten ock sj�lv� mant. D� r�tten avg�r m�let, meddele r�tten samtidigt beslut ang�ende r�t� teg�ngskostnaden. Har f�runders�kning inletts men �tal ej f�ljt och vill den misst�nkte kr�va ers�ttning f�r kostnad under f�runders�kningen eller v�ckes � det allm�nnas v�gnar fr�ga om �terg�ldande av s�dan kostnad, skall ans�� kan d�rom g�ras hos r�tten. 11 � Om r�tteg�ngskostnad i m�l, vari allenast m�ls�gande f�r talan, g�lle i till�mpliga delar vad i 18 kap. �r stadgat. I fr�ga om den tilltalades skyldighet att ers�tta statsverket kostnad f�r offentlig f�rsvarare och f�r annan r�ttshj�lp �t honom sj�lv �ge dock 1 � f�rsta stycket tredje punkten och andra stycket detta kapitel motsvarande till�mpning. I fr�ga om skyldighet f�r m�ls�gande att i m�l, vari han bitr�tt all� m�nt �tal eller eljest f�rt talan j�mte �klagaren eller denne f�rt talan f�r m�ls�ganden, ers�tta r�tteg�ngskostnad och om hans r�tt till ers�ttning f�r s�dan kostnad g�lle, ut�ver best�mmelserna i 3 och 4 ��, vad i 18 kap. 12 � �r stadgat. SFS 1972: 430 t i 33 KAP. 5 �" Tredskodom delgives genom r�ttens f�rsorg endast om den inneb�r att fordran fastst�lles att utg� med s�rskild f�rm�ns� r�tt i fast egendom eller tomtr�tt, ^ � ndringen inneb�r bl. a. att fj�rde stycket upph�vs. � Senaste lydelse 1971: 497. 31SFS 197 2 961 !" r' \ 'iS - � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1972:430 om den part som yrkat tredskodomen beg�r det, eller om part beviljats r�ttshj�lp genom beslut av r�ttshj�lpsn�mnden. 49 KAP. 4 �'^ Talan mot underr�tts beslut under r�tteg�ngen skall f�ras s�r� skilt, om r�tten 1. avvisat ombud, bitr�de eller f�rsvarare; 2. ogillat tredje mans yrkande att f� som intervenient deltaga i r�tte� g�ngen; 3. f�relagt part eller annan att f�rete skriftligt bevis eller att tillhan� dah�lla f�rem�l f�r syn eller besiktning; 4. utl�tit sig ang�ende �d�mande av f�relagt vite eller h�kte eller om ansvar f�r f�rseelse i r�tteg�ngen eller ang�ende skyldighet f�r n� gon, som ej �r part eller intervenient, att gottg�ra i r�tteg�ngen v�llad kostnad; 5. utl�tit sig ang�ende ers�ttning eller f�rskott av allm�nna medel till m�ls�gande eller ang�ende ers�ttning eller f�rskott till bitr�de, f�rsva� rare, vittne, sakkunnig eller annan, som ej �r part eller intervenient; 6. utl�tit sig i tvistem�l ang�ende kvarstad, skingringsf�rbud eller an� nan handr�ckning eller i brottm�l ang�ende h�ktning eller �tg�rd, som avses i 2528 kap.; eller 7. avslagit beg�ran om r�ttshj�lp eller om ers�ttning eller f�rskott till part, som �tnjuter s�dan f�rm�n, eller avslagit beg�ran om bitr�de eller f�rsvarare eller till s �dant uppdrag f�rordnat annan, �n part f�reslagit. S�rskild talan skall f�ras genom b esv�r. �r fr�ga om beslut, som avses i 1, 2, 3 eller 7, �ligge d en som vill f �ra talan att, om beslutet medde� lats vid sammantr�de f�r f�rhandling, genast och eljest inom en vecka fr�n den dag, d� han erh�ll del d�rav, anm�la missn�je; f�rsummas det, �ge han ej vidare r�tt till talan. R�tten pr�ve genast, om anm�lan r�tte� ligen gjorts. 7 � Har underr�tt f�rklarat domare j�vig eller ogillat j�v mot s�rskild ledamot av n�mnd eller bifallit beg�ran om r�ttshj�lp, skall vid under� r�ttens beslut f�rbliva. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1973. Har ans�kan om fri r�tteg�ng gjorts f�re nya lagens ikrafttr�dande, g�ller dock fortfarande i fr�ga om ans�kningens behandling enligt den� na balk och, om ans�kan bifalles, betr�ffande den fria r�tteg�ngen 17 kap. 14 �, 18 kap. 13 �, 30 kap. 12 �, 31 kap. 1, 9 och 11 ��, 33 kap. 5 � samt 49 kap. 4 och 7 �� i �ldre lydelse. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter� mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 26 maj 1972. 962 GUSTAF ADOLF (L. S.) ^ S enaste lydelse 1954:432. LENNART GEIJER (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1972: 430 Lag

utkom f r�n t rycket om �ndring i r�tteg�ngsbalken;
den 30 juni 1972

Stockholms slott den 26 maj 1972.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes

och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riks-
dagenL funnit gott i fr�ga om r�tteg�ngsbalken att f�rordna

dels att 8 kap. 5 � skall upph�ra att g�lla,
dels att 8 kap. 2 �, 17 kap. 14 �, 18 kap. 13 �, 21 kap. 5 och 10 ��,

23 kap. 13, 15 och 19 ��, 30 kap. 12 �, 31 kap. 1, 2, 9 och 11 ��,

33 kap. 5 � samt 49 kap. 4 och 7 �� skall ha nedan angivna lydelse.

8 KAP.

2 � Till ledamot av advokatsamfundet m� antagas allenast den som �r
svensk medborgare, �ger hemvist inom riket och fyllt tjugofem �r samt

avlagt f�r beh�righet till domar�mbete f�reskrivna kunskapsprov och
f�rv�rvat s�dan praktisk utbildning, som f�reskrives i samfundets stad�
gar. Han skall hava gjort sig k�nd f�r redbarhet och �ven i �vrigt
finnas l�mplig att ut�va advokatverksamhet.

Ej m� den antagas till ledamot, som �r omyndig eller i konkurstill�

st�nd.

Lagfaren domare i eller befattningshavare vid allm�n domstol eller

allm�n �klagare eller utm�tningsman m� ej antagas till ledamot; ej hel�

ler den som eljest �r anst�lld i statens eller kommuns tj�nst eller hos

annan enskild �n advokat, med mindre advokatsamfundets styrelse med�
giver undantag. Vad som sagts nu g�ller dock ej befattningshavare vid
allm�n advokatbyr�.

17 KAP.

14 � R�tten �ge, n�r sk�l �ro d�rtill, i dom f�rordna, att den m� verk�

st�llas utan hinder av att den icke �ger laga kraft.

Beslut under r�tteg�ngen, mot vilket talan ej m� f�ras s�rskilt, skall

genast g� i verkst�llighet. Vad nu sagts g�lle ock beslut, varigenom r�t�

ten avvisat ombud eller bitr�de eller ogillat tredje mans yrkande att f�

som intervenient deltaga i r�tteg�ngen eller utl�tit sig ang�ende er�

s�ttning eller f�rskott till bitr�de, vittne, sakkunnig eller annan, som ej
�r part eller intervenient, eller f�rordnat om n�gons h�llande i h�kte el�
ler om kvarstad, skingringsf�rbud eller annan handr�ckning eller om

h�vande av s�dan �tg�rd eller till bitr�de utsett annan, �n part f�resla�
git. R�tten �ge, n�r sk�l �ro d�rtill, i beslut, varigenom f�rel�ggande
meddelats part eller annan att f�rete skriftligt bevis eller att tillhanda�
h�lla f�rem�l f�r syn eller besiktning, f�rordna, att beslutet m� verk�
st�llas utan hinder av att det icke �ger laga kraft.

�r s�rskild f�reskrift meddelad d�rom, att dom eller beslut som

icke �ger laga kraft, m� verkst�llas, vare den g�llande.

958

' Prop. 1972:4, JuU 12, rskr 20 5.

�

18 KAP.

SFS 1972: 430

13 � Skall kostnad f�r bevisning eller a nnan �tg�rd enligt r�ttens beslut

utg� av allm�nna medel eller utgivas av parterna en f�r b�da och

b�da f�r en, g�lle i fr�ga om skyldighet att �terg�lda s�dan kostnad vad

i detta kapitel stadgas om r�tteg�ngskostnad. Skola parterna b�ra var
sin r �tteg�ngskostnad, m� f�rordnas, att kostnaden skall f�rdelas med
h�lften � v ardera. Har av allm�nna medel utg�tt kostnad f�r parts h�m�

tande till r�tten, skall kostnaden �terg�ldas av parten.

Om skyldighet att ers�tta statsverket kostnad i anledning av att part

�tnjutit r�ttshj�lp �r s�rskilt stadgat.

21 KAP.

5 � Till offenlig f�rsvarare skall f�rordnas advokat, som finnes l�mp�

lig d�rtill. Om s�rskilda sk�l f�religga, m� till s�dan f�rsvarare utses an�

nan l�mplig person, som avlagt f�r beh�righet till domar�mbete f�re�

skrivna kunskapsprov. F�retr�desvis b�r anlitas n�gon, som vid r�tten

brukas som r�tteg�ngsombud.

Har den misst�nkte till offentlig f�rsvarare f�reslagit n�gon, som

�r beh�rig d�rtill, skall han f�rordnas, om ej hans anlitande skulle

medf�ra avsev�rt �kade kostnader eller eljest s�rskilda sk�l f�ranleda
annat.

10 �2 Offentlig f�rsvarare �ge av allm�nna medel �tnjuta sk�lig er�

s�ttning f�r arbete, tidsspillan och utl�gg som uppdraget kr�vt.

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, centralmyndigheten

f�r r�ttshj�lpen fastst�ller taxa som skall till�mpas vid best�mmande av

ers�ttning.

Ej m� offentlig f�rsvarare av den misst�nkte f�rbeh�lla sig ytter�

ligare ers�ttning; har s�dant f�rbeh�ll skett, vare det utan verkan.

23 KAP.

13 � V�grar n�gon vid f�rh�r att yttra sig ang�ende omst�ndighet,

som �r av vikt f�r utredningen, och �r han, om �tal v�ckes, skyldig att i
m�let vittna d�rom, eller finnes eljest f�r utredningen av synnerlig vikt,
att n�gon, som �r skyldig att vittna i m�let, redan under f�runders�k�
ningen h�res som vittne, m� p� unders�kningsledarens beg�ran vittnes�

f�rh�r med honom �ga rum inf�r r�tten.

F�rh�r, som avses i f�rsta stycket, m� ej �ga rum, innan f�runder�

s�kningen fortskridit s� l�ngt, att n�gon sk�ligen kan misst�nkas f�r

brottet. Om f�rh�ret g�lle i till�mpliga delar vad om bevisupptagning

utom huvudf�rhan dling �r stadgat; den misst�nkte skall erh�lla tillf�lle
att n�rvara vid f�rh�ret. Ers�ttning f�r hans inst�llelse skall utg� av
allm�nna medel i enlighet med vad som g�ller f�r tilltalad som �tnjuter
r�ttshj�lp.

15 � �r fara, att bevis, som skall �beropas vid huvudf�rhandlingen,

d�rf�rinnan g�r f�rlorat eller d� endast med sv�righet kan f�ras, m� p�

Senaste lydelse 1969: 671.

;-T

h* '

fi:

ti-

959

�

SFS 1972: 430

yrkande av unders�kningsledaren eller den misst�nkte r�tten genast upp�

taga beviset. Om beviset g�lle i till�mpliga delar vad om bevis, som upp�

tages utom huvudf�rhandling, �r stadgat. Kostnaden f�r bevisupptag�

ningen och f�r den misst�nktes inst�llelse vid r�tten skall utg� av all�

m�nna medel. Ers�ttning f�r den misst�nktes inst�llelse skal l utg� i en�
lighet med vad som g�ller f�r tilltalad som �tnjuter r�ttshj�lp.

19 � Har unders�kningsledaren, ehuru han slutf�rt den utredning han

anser erforderlig, ej bifallit beg�ran, som avses i 18 � andra stycket, eller

f�rmenar den misst�nkte, att annan brist i utredningen f�religger, m�
han g�ra anm�lan d�rom hos r�tten.

D� anm�lan inkommit till r�tten, skall den, s� snart ske kan, upptaga

anm�lan till pr�vning. N�r sk�l �ro d�rtill, m� r�tten h�lla f�rh�r med

den misst�nkte eller annan eller vidtaga den �tg�rd i �vrigt, som finnes
p�kallad. Ers�ttning f�r den misst�nktes inst�llelse skall utg� i enlighet

med vad som g�ller f�r tilltalad som �tnjuter r�ttshj�lp.

30 KAP.

12 �3 Beslut under r�tteg�ngen, mot vilket talan ej m� f�ras s�rskilt,

skall genast g� i verkst�llighet. Vad nu sagts g�lle ock beslut, varigenom

r�tten avvisat ombud, bitr�de eller f�rsvarare eller utl�tit sig ang�ende

ers�ttning eller f�rskott av allm�nna medel till m�ls�gande eller ang�en�

de ers�ttning eller f�rskott till bitr�de, f�rsvarare, vittne, sakkunnig
eller annan, som ej �r part, eller ang�ende h�ktning eller �tg�rd, som

avses i 2528 k ap., eller till f�rsvarare utsett annan, �n part f�reslagit.
R�tten �ge, n�r sk�l �ro d�rtill, i beslut, varigenom f�rel�ggande med�

delats part eller annan att f�rete skriftligt bevis eller att tillhandah�lla
f�rem�l f�r syn eller besiktning, f�rordna, att beslutet m� verkst�llas

utan hinder av att det icke �ger laga kraft.

�r s�rskild f�reskrift meddelad d�rom, att dom eller beslut, som

icke �ger laga kraft, m� verkst�llas, vare den g�llande.

960

31 KAP.

1 �"' Domes i m�l, vari �klagare f�r talan, den tilltalade f�r brottet,

skall han till statsverket �terg�lda vad enligt r�ttens beslut av allm�nna
medel utg�tt f�r hans inst�llelse vid r�tten under f�runders�kningen, till

vittne eller sakkunnig eller eljest f�r bevisning under f�runders�kning�
en eller i r�tteg�ngen samt i ers�ttning till f�rsvararare s� ock stats�

verkets kostnad f�r hans h�mtande till r�tten. Den tilltalade vare
dock ej ers�ttningsskyldig f�r kostnad, som icke sk�ligen varit p�kal�

lad f�r utredningen, eller f�r kostnad, som v�llats genom v�rdsl�s�

het eller f�rsummelse av annan �n den tilltalade, hans ombud eller
av honom utsedd f�rsvarare. Han vare ej heller i annat fall �n som
s�gs i 4 � f�rsta stycket skyldig att betala mera �n som motsvarar
det f�r honom g�llande maximibeloppet f�r kostnadsbidrag vid allm�n

r�ttshj�lp enligt r�ttshj�lpslagen (1972; 429).

^ Se naste lydelse 1954: 432.

* Se naste lydelse 1969: 671.

�

Vad den tilltalade enligt f�rsta stycket skall �terg�lda f�r j�mkas

eller eftergivas, om sk�l h�rtill f�religger med h�nsyn till den tilltalades
brottslighet eller hans personliga och ekonomiska f�rh�llanden.

Om det belopp som den tilltalade skulle hava att ers�tta understiger

visst av Konungen fastst�llt belopp, skall kostnaden stanna � stats�
verket.

2 � Frik�nnes tilltalad i m�l, vari �klagare f�r talan, eller avvisas eller

avskrives av �klagare v�ckt �tal, �ge r�tten av allm�nna medel tillerk�nna

den tilltalade ers�ttning f�r hans kostnad f�r f�rsvarare, f�r vittne eller

sakkunnig eller eljest f�r bevisning under f�runders�kningen eller i

r�tteg�ngen samt f�r delgivning och f�r utskrift av protokoll eller annat

dylikt, s�vitt kostnaden sk�ligen varit p�kallad f�r tillvaratagande av

hans r�tt, s� ock f�r hans inst�llelse vid r�tten.

Ers�ttning f�r tilltalads inst�llelse utg�r i enlighet med vad som g�ller

f�r tilltalad som �tnjuter r�ttshj�lp.

Vill � klagaren, att den tilltalade skall f�rpliktas att ers�tta r�tte�

g�ngskostnad, eller vill den tilltalade erh�lla ers�ttning f�r s�dan kost�
nad, skall han, innan handl�ggningen avslutas, framst�lla yrkande d�r�

om och uppgiva, vari kostnaden best�r. G�r han det ej, �ge han ej d�r�
efter tala � den kostnad, som uppkommit vid samma r�tt. R�tten pr�ve

sj�lvmant, huruvida kostnad, som enligt r�ttens beslut skall utg� av

allm�nna medel, skall �terg�ldas av den tilltalade eller annan eller den
skall stanna � statsverket. Fr�ga, som avses i 3 �, pr�ve r�tten ock sj�lv�
mant.

D� r�tten avg�r m�let, meddele r�tten samtidigt beslut ang�ende r�t�

teg�ngskostnaden.

Har f�runders�kning inletts men �tal ej f�ljt och vill den misst�nkte

kr�va ers�ttning f�r kostnad under f�runders�kningen eller v�ckes � det
allm�nnas v�gnar fr�ga om �terg�ldande av s�dan kostnad, skall ans��

kan d�rom g�ras hos r�tten.

11 � Om r�tteg�ngskostnad i m�l, vari allenast m�ls�gande f�r talan,

g�lle i till�mpliga delar vad i 18 kap. �r stadgat.

I fr�ga om den tilltalades skyldighet att ers�tta statsverket kostnad

f�r offentlig f�rsvarare och f�r annan r�ttshj�lp �t honom sj�lv �ge

dock 1 � f�rsta stycket tredje punkten och andra stycket detta kapitel
motsvarande till�mpning.

I fr�ga om skyldighet f�r m�ls�gande att i m�l, vari han bitr�tt all�

m�nt �tal eller eljest f�rt talan j�mte �klagaren eller denne f�rt talan f�r

m�ls�ganden, ers�tta r�tteg�ngskostnad och om hans r�tt till ers�ttning
f�r s�dan kostnad g�lle, ut�ver best�mmelserna i 3 och 4 ��, vad i 18

kap. 12 � �r stadgat.

SFS 1972: 430

t i

33 KAP.

5 �" Tredskodom delgives genom r�ttens f�rsorg endast

om den inneb�r att fordran fastst�lles att utg� med s�rskild f�rm�ns�

r�tt i fast egendom eller tomtr�tt,

^ � ndringen inneb�r bl. a. att fj�rde stycket upph�vs.

� Senaste lydelse 1971: 497.

31SFS 197 2

961

'iS -

�

SFS 1972:430

om den part som yrkat tredskodomen beg�r det, eller

om part beviljats r�ttshj�lp genom beslut av r�ttshj�lpsn�mnden.

49 KAP.

4 �'^ Talan mot underr�tts beslut under r�tteg�ngen skall f�ras s�r�

skilt, om r�tten

1. avvisat ombud, bitr�de eller f�rsvarare;

2. ogillat tredje mans yrkande att f� som intervenient deltaga i r�tte�

g�ngen;

3. f�relagt part eller annan att f�rete skriftligt bevis eller att tillhan�

dah�lla f�rem�l f�r syn eller besiktning;

4. utl�tit sig ang�ende �d�mande av f�relagt vite eller h�kte eller

om ansvar f�r f�rseelse i r�tteg�ngen eller ang�ende skyldighet f�r n�
gon, som ej �r part eller intervenient, att gottg�ra i r�tteg�ngen v�llad
kostnad;

5. utl�tit sig ang�ende ers�ttning eller f�rskott av allm�nna medel till

m�ls�gande eller ang�ende ers�ttning eller f�rskott till bitr�de, f�rsva�
rare, vittne, sakkunnig eller annan, som ej �r part eller intervenient;

6. utl�tit sig i tvistem�l ang�ende kvarstad, skingringsf�rbud eller an�

nan handr�ckning eller i brottm�l ang�ende h�ktning eller �tg�rd, som

avses i 2528 kap.; eller

7. avslagit beg�ran om r�ttshj�lp eller om ers�ttning eller f�rskott till

part, som �tnjuter s�dan f�rm�n, eller avslagit beg�ran om bitr�de eller

f�rsvarare eller till s �dant uppdrag f�rordnat annan, �n part f�reslagit.

S�rskild talan skall f�ras genom b esv�r. �r fr�ga om beslut, som avses

i 1, 2, 3 eller 7, �ligge d en som vill f �ra talan att, om beslutet medde�

lats vid sammantr�de f�r f�rhandling, genast och eljest inom en vecka
fr�n den dag, d� han erh�ll del d�rav, anm�la missn�je; f�rsummas det,
�ge han ej vidare r�tt till talan. R�tten pr�ve genast, om anm�lan r�tte�

ligen gjorts.

7 � Har underr�tt f�rklarat domare j�vig eller ogillat j�v mot s�rskild

ledamot av n�mnd eller bifallit beg�ran om r�ttshj�lp, skall vid under�
r�ttens beslut f�rbliva.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1973.
Har ans�kan om fri r�tteg�ng gjorts f�re nya lagens ikrafttr�dande,

g�ller dock fortfarande i fr�ga om ans�kningens behandling enligt den�
na balk och, om ans�kan bifalles, betr�ffande den fria r�tteg�ngen 17

kap. 14 �, 18 kap. 13 �, 30 kap. 12 �, 31 kap. 1, 9 och 11 ��, 33 kap.
5 � samt 49 kap. 4 och 7 �� i �ldre lydelse.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till ytter�

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt

kungl. sigill bekr�fta l�tit.

Stockholms slott den 26 maj 1972.

962

GUSTAF ADOLF
(L. S.)

^ S enaste lydelse 1954:432.

LENNART GEIJER

(Justitiedepartementet)

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1972:430

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se