SFS 1989:656

Marknads- och immaterialrätt Processrätt

Start / Processrätt / Rättegångsbalk (1942:740) / SFS 1989:656

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1989:656 om �ndring 1 r�tteg�ngsbalken; utkom Mn trycket den 29 juni 1989 Utf�rdad den 14 ju ni 1989. Enligt riksdagen s beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�tteg� ngsbalken dels att 1 ka p. 3, 3 a och 8 ��, 2 kap. 4 �, 10 kap. 8 a �, 12 kap. 9 �, 18 kap, 8 a �, 35 kap. 13 �, 47 kap . 3 och 4 ��, 49 kap. 1,9, 12 och 14 �� , 50 kap. 10, 12, 25, 26 och 28 ��, 51 k ap. 10, 12, 26 och 28 ��, 54 kap. 1 �. 55 kap. 15 � samt 59 kap. 1 och 2 �� skall ha f�lja nde lydelse, dels att det i balken skall inforas fyra nya paragrafer, 1 kap. 3 b, 3 c och 3 d �� samt 51 kap. 23 a �, av f�ljande lydelse. 1 kap. 3 Tingsr�tten skall, om annat inte �r f�reskrivet, best� av en lagfaren domare. 3 a Vid huvudf�rhandling i tvistem�l skall tingsr�tten best� av tre lagfarna domare, om annat inte �r f�reskrivet. R�tten skall best� av en lagfaren domare n�r huvudf�rhandlingen h�lls i f�renklad form. R�tten �r vid huvudf�rhandlingen domf�r med en lagfaren domare om i annat fall �n som avses i and ra stycket r�tten anser det tillr�ckligt att en domare sitter i r�tten och parterna samtycker till det eller m�let �r av enkel beskaffenhet. ' Prop, 1988/89:95. JuU23. rskr.288. ^Senaste lydelse 1986:120. �ndringen inneb�r bl.a. att andra - femte sty ckena upph�vs. Senaste lydelse 1987:747. / / � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1989:656 Best�r r�tten av tre lagfarna domare och intr�ffar f�rfall for n�gon av dessa sedan huvudf�rhandlingen har p�b�rjats, �r r�tten domfor med tv� lagfarna domare. 3 b � Tingsr�tten skall vid huvudf�rhandling i brottm�l best� av en lagfaren d omare och tre n�mndem�n. I m�l om �tal for brott, for vilket inte �r stadgat lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r, skall r�tten dock best� av en lagfaren domare och fem n�mndem�n. Intr�ffar forfall for n�gon av n�mndem�nnen sedan huvudf�rhandlingen har p�b�rjats, �r r�tten dock domf�r med en lagfaren domare och tv� n�mndem�n eller, i m�l som avses i andr a meningen, med en lagfaren domare och fyra n�m ndem�n. Vid huvudf�rhandling i m�l om brott for vilket inte �r f�reskrivet sv�rare straff �n b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader �r tingsr�tten domf�r utan n�mndem�n, om det inte finns anledning att d�ma till annan p�f�ljd �n b�ter och det i m�let inte �r fr�ga om foretagsbot. Om det f�religger s�rskilda sk�l med h�nsyn till m�lets omfattning eller sv�righetsgrad, f�r antalet lagfarna domare ut�kas med en ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket f�rsta eller andra meningen. Detsamma g�ller i fr�ga om antalet n�mndem�n. 3c � Vid avg�rande av m�l utan huvudf�rhandling och vid pr�vning av fr�gor som h�r till r�tteg�ngen f� r tingsr�tten ha den sammans�ttning som �r f�reskriven f�r huvudf�rhandling, om det f�religger s�rskilda sk�l med h�nsyn till m�le ts eller fr�gans beskaffenhet. 3 d � 1 tvistem�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten skall tingsr�tten alltid best� av en lagfaren domare, om v�rdet av vad som yrkas uppenbart inte �verstiger h�lften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. F�rsta stycket g�ller inte, om en part f�rsta g�ngen han skall f�ra talan i m�let yrkar att allm�nna regler skall till�mpas och d�rvid g�r sannolikt att den bakomliggande tvisten r�r ett h�gre v�rde eller att utg�ngen annars �r av synnerlig betydelse f�r bed�mningen av andra f�religgande r�ttsf�rh�l� landen. Har talan v�ckts genom ans�kan om betalningsf�rel�ggande, skall den part som beg�r att m�let h�nskjuts till r�tteg�ng senast i samband d�rmed framst�lla yrkande som nyss sagts. Med v�rde enligt f�rsta stycket avses det v�rde som kan antas g�lla vid tiden f�r talans v�ckande. Har talan v�ckts genom ans�kan om lags�kning, betalningsf�rel�ggande eller handr�ckning eller som enskilt anspr�k i brottm�l, avses v�rdet vid r�ttens beslut a tt tvisten skall handl�ggas som tvistem�l. Vid bed�mningen skall h�nsyn inte tas till r�tteg�ngskostnader� na. 8 �'' Ut�ver vad som f�ljer av 3 b � f�r i en ti ngsr�tt, som avses i 7 �, vid pr�vning av d�r avsedda m�l s�som s�rskilda ledam�ter ing�, var f�r sig eller tillsammans, 1116 Senaste lydelse 1985:415. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje styc ket upph�vs. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "if- . " 1. en person som forordnats som ekonomisk expert enligt 4 kap. 10 a �, SFS 1989:656 om det finns behov av s�rskild fackkunskap inom r�tten i fr�ga om ekonomiska f�rh�llanden, 2, en person som �r eller har varit lagfaren domare i allm�n f�rvaltnings� domstol, om det finns behov av s�rskild fackkunskap inom r�tten i fr�ga om skatter�ttsliga f�rh�llanden. Deltar s�rskild ledamot vid huvudf�rhandlingen, g�ller i fr�ga om anta� let n�mndem�n 3 b � f�rsta stycket andra och tredje meningarna samt tredje stycket. 2 kap. 4 Hovr�tten �r domf�r med tre lagfarna domare. I m�l som �verkla� gats fr�n tingsr�tt skall dock minst fyra lagfarna domare delta n�r hovr�t� ten avg�r m�let, om tingsr�tten best�tt av tre lagfarna domare. Flera �n fem lagfarna domare f�r inte delta i hov r�tten. I brottm� l g�ller, i st�llet f�r best�mmelserna i f�rsta stycket, att hovr�t� ten �r domf�r med tre lagfarna domare och tv� n�mndem�n. Flera �n fyra lagfarna domare och tre n�mndem�n f�r inte delta. F�rekommer ej anled� ning att d�ma till sv�rare straff �n b�ter och �r det i m�let inte fr�ga om f�retagsbot, �r hovr�tten dock domf�r �ven med den sammans�ttning som anges i f�rsta stycket. Detsamma g�ller vid handl�ggning som ej sker vid huvudf�rhandling. Vid behandling av fr�gor om pr�vningstillst�nd skall hovr�tten best� av tv� lagfarna domare. Vid beslut om a vskrivning av m�l efter �terkallelse �r hovr�tten domf�r med en lagfaren d omare. Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd, som avser endast beredandet av ett m�l, f�r vidtas av en lagfaren domare i hovr�tten eller av en annan tj�nsteman vid denna. 10 kap. 8 a I tvist mellan konsument och n�ringsidkare r�rande vara, tj�nst eller annan nyttighet som tillhandah�llits f�r huvudsakligen enskilt bruk f�r talan mot n�ringsidkaren v�ckas vid r�tten i den ort d�r konsumenten har sitt hemvist. Detta g�ller dock endast om m�let i tingsr�tten kan antas bli pr�vat av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 d �. 12 kap. 9 � Skriftlig fullmakt skall f�retes i huvudskrift, n�r ombudet f�rsta g�ngen vid r �tten f�r talan i m�le t. �r, d� fullmakt skall f�retes, s�dan icke tillg�nglig, skall r�tten giva ombudet tid att f�rete den; vad nu sagts g�lle ej i fr�ga om missn�jesan� m�lan. Finnes uppskov ol�gligt, m� r�tten forts�tta med handl�ggningen av m�let, dock utan att d�ri meddela dom eller slutligt beslut. Utf�rdas fullmakt, skall beh�righeten anses innefatta vad ombudet tidigare �tgjort i r�tteg�ngen. ' Senaste lydelse 1987:747, ' Senaste lydelse 1987: 747. 1117 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1989:656 Finner r�tten ovisst, huruvida parts underskrift � fullmakt �r riktig, m� r�tten medgiva anst�nd f�r ovisshetens undanr�jande. Skriftlig fullmakt skall i huvudsk rift eller styrkt avskrift bifogas akten. 18 kap. 8 a I m�l d�r 1 kap. 3 d � f�rsta stycket till�mpas g�ller f�ljande i st�llet f�r best�mmelserna i 8 �. Ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad f�r inte avse annat �n kostnad f�r 1. r�dgivning enligt r�ttshj�lpslagen (1972:429) vid ett tillf�lle f�r varje instans, 2. ans�kningsavgift, 3. resa och uppeh�lle f�r part eller st�llf�retr�dare i samband med sammantr�de eller, om personlig inst�llelse ej f�reskrivits, resa och uppe� h�lle f�r ombud, 4. vittnesbevisning, 5. �vers�ttning av handling. Ers�ttning utg�r endast i den m�n kostnaden varit sk�ligen p�kallad f�r tillvaratagande av partens r�tt. Ers�ttning som anges i a ndra stycket 3 utg�r enligt best�mmelser som regeringen meddelar. Med kostnad som s�gs i andra stycket 1 j�mst�lls kostnad f�r annan r�dgivning som l�mnas av advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr�, i den m�n den ej �verstiger h�gsta avgift f�r r�dgivning enligt r�ttshj�lpsla� gen. Har m�let till en b�ijan handlagts i annan ordning �n som g�ller f�r m�l som avses i denna paragraf, utg�r ers�ttning f�r kostnad som avser den tidigare handl�ggningen enligt de kostnadsregler som g�ller f�r denna. Har ett m�l om lags�kning eller betalningsf�rel�ggande h�nskjutits till r�tteg�ng eller upptagits efter �tervinning f�r, om m�let d�refter avg�rs genom tredskodom mot svaranden, ers�ttning �ven avse sk�lig kostnad f�r en r�tteg�ngsskrift eller f�r inst�llelse vid ett sammantr�de inf�r r�tten. S�dan ytterligare ers�ttning utg�r, om inte s�rskilda sk�l f�ranleder annan bed�mning, enligt best�mmelser som regeringen meddelar. Delsamma skall g�lla, om ett m�l om handr�ckning upptagits efter �tervinning. 35 kap. 13 Vid huvudf�rhandlingen skall de bevis som upptagits utom hu� vudf�rhandlingen tas upp p� nytt, om r�tten finner detta vara av betydelse i m�let och det inte f�religger hinder mot att ta upp beviset. Har tingsr�tten i ett m�l som fullf�ljts till hovr�tten tagit upp muntlig bevisning eller h�llit syn p� st�llet, beh�ver beviset tas upp p� nytt endast om hovr�tten finner detta vara av betydelse f�r utredningen. I h�gsta domstolen f�r de bevis som tagits upp av l�gre r�tt tas upp p� nytt endast om det f�religger synnerliga sk�l. Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det f�rebringas genom protokoll eller p� annat l�mpligt s�tt. 1118 'Senaste lydelse 1987:747. � Senaste lydelse 1987:747. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1989:656 47 kap. 3 �' Om st�mningsans�kningen inte uppfyller f�reskrifterna i 2 � eller i �vrigt �r ofullst�ndig eller om s�dant intyg, som avses i 2 � Q�rde stycket, inte f�retetts, skall r�tten f�rel�gga m�ls�ganden att avhj�lpa bristen. Detsamma g�ller om f�reskriven ans�kningsavgift inte har betalats. 4 �'� F�ljer m�ls�ganden inte ett f�rel�ggande enligt 3 �, skall ans�k� ningen avvisas, om den �r s� ofullst�ndig att den inte utan v�sentlig ol�genhet kan l�ggas till grund f�r en r�tteg�ng i ansvarsfr�gan. Detsamma g�ller om n�got intyg som avses i 2 � Ij�rde stycket inte har f�retetts eller om u nderl�tenheten avser betalning av ans�kningsavgiften. 49 kap. 1 �" Talan mot underr�tts dom skall f�ras genom vad. Har parterna skriftligen avtalat att inte �verklaga en dom som meddelas med anledning av en uppkommen tvist eller en framtida tvist som kan h�rledas till ett visst angivet r�ttsf�rh�llande, g�ller avtalet, om saken �r s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten. Ett avtal som ing�tts f�re tvistens uppkomst g�ller dock inte i m�l som avses i 1 kap. 3 d � f�rsta styc ket. En utf�stelse att inte �verklaga som har gjorts efter domen g�ller, om saken �r s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten. Den, mot vilken en tredskodom givits, f�r inte �verklaga domen. Be� st�mmelser om hans r�tt till �tervinning i anledning av s�dan dom finns i 44 kap. 9 �. 9 � Tingsr�tts beslut, varigenom missn�jesanm�lan eller ans�kan om �tervinning eller �terupptagande eller vade- eller besv�rstalan avvisats, f�r �verklagas genom besv�r. 1 annat fall f�r inte fr�gan, huruvida s�dan anm�lan eller ans�kan gjorts eller talan annars fullf�ljts p� f�reskrivet s�tt eller inom r�tt tid, pr�vas av hovr�tten. 12 �'- Talan mot tingsr�ttens dom eller beslut i m�l som handlagts av en lagfaren domare enligt I kap. 3 d � f�rsta stycket f�r inte pr�vas av hovr�tten i v idare m�n �n som framg�r av 13 �, om inte hovr�tten medde� lat parten pr�vningstillst�nd. Pr�vningstillst�nd beh�vs inte vid talan mot beslut som r�r n�gon annan �n en part eller en intervenient, beslut varigenom tingsr�tten ogillat j�v mot en domare, beslut ang�ende utd�mande av f�relagt vite eller om ansvar f�r en r�tteg�ngsf�rseelse eller beslut varigenom en missn�jesan� m�lan eller en ans�kan om �tervinning eller en vade- eller besv�rstalan avvisats. I fr�ga om meddelade pr�vningstillst�nd skall 54 kap. 11 � andra stycket och 13 � g�lla i till�mp liga delar. 'Senaste lydelse 1987:448. Senaste lydelse 1987:448. " Senaste lydelse 1989:352. Senaste lydelse 1987:747. 1119 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1989:656 14 �'^ Talan mot tingsr�ttens beslut ang�ende fr�gor som avses i 1 kap, 3 d � f�rs i samma ordning som talan mot beslut varigenom r�tten ogillat en inv�ndning om r�tteg�ngshinder. 50 kap. 10 � Genm�let skall med d�rvid fogade handlingar delgivas vadek�ran� den. Finnes for m�lets beredande ytterligare skriftv�xling erforderlig, �ge hovr�tten fbrordna d�rom. Hovr�tten �ge tillika meddela n�rmare be� st�mmelser om skriftv�xlingen och d�rvid �ven f�reskriva, i vilket avseen� de part skall yttra sig. Part m� f�rel�ggas att inkomma med mer �n en skrift, endast om s�rskilda sk�l �ro d�rtill. Under f�rberedelsen f�r sammantr�de h�llas, om det beh�vs for en �ndam�lsenlig handl�ggning av m�let. Vad som sagts om sammantr�de per telefon i 42 kap. 10 � skall g�lla �ven vid sammantr�de enligt denna paragraf. 12 � I fr�ga om hovr�ttens skyldigheter under f�rberedelsen skall 42 kap. 8 � andra stycket till�mpas. 25 �''' Innan hovr�ttens dom eller slutliga beslut meddelats, f�r vade� talan �terkallas. Vadek�randen f�r inte �ndra sin talan att avse annan del av tingsr�ttens dom �n den som uppgivits i v adeinlagan. I m�l d �r f�rlikning om saken �r till�ten f�r en part i hovr �tten till st�d f�r sin talan �beropa omst�ndigheter eller bevis, som inte tidigare har f�rebringats, endast om 1. han g�r sannolikt att han inte kunnat �beropa omst�ndigheten eller beviset vid tingsr�tten eller 2. han annars haft giltig urs�kt att inte g�ra det. Framst�lls f�rst i hovr�tten ett yrkande om kvittning, f�r det avvisas, om det inte utan ol�genhet kan pr�vas i m�let. 26 �'^ �ven utan yrkande skall hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom, om dom villa, som s�gs i 59 kap. 1 � 1- 3, har f�rek ommit vid tingsr�tten. Undanr�jandet f�r avse domen i dess helhet eller endast viss del. Ber�r r�tteg�ngsfelet �ven del av domen, som inte �verklagats, skall h ovr�tten med h�nsyn till omst�ndigheterna pr�va, om denna del skall undanr�jas. 28 � Om det vid tin gsr�tten har f�rekommit annat fel i r�tteg�ngen �n som avses i 26 eller 27 �, f�r hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom endast om felet kan antas ha inverkat p� m�lets utg�ng och inte utan v�sentlig ol�genhet kan avhj�lpas i hovr�tten. Partema skall f� tillf�lle att yttra sig i fr�gan om undanr�jande, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. 1120 Senaste lydelse 1987:747. Senaste lydelse 1971:218. �ndringen inneb�r bl, a. att andra stycket upph�vs. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> , SFS 1989:656 51 kap. 10 � Genm�let skall med d�rvid fog ade handlingar delgivas vadek�ran� den. Finnes F�r m�lets beredande ytterligare skriftv�xling erforderlig, �ge hovr�tten f�rordna d�rom. Hovr�tten �ge tillika meddela n�rmare be� st�mmelser om skriftv�xlingen och d�rvid �ven f�reskriva, i vilket avseen� de part skall yttra sig. Part m� f�rel�ggas att inkomma med mer �n en skrift, endast om s�rskilda sk�l �ro d�rtill. Under f�rberedelsen f�r sammantr�de h�llas, om det beh�vs f�r en �ndam�lsenlig handl�ggning av m�let. Vad som sagts om sammantr�de per telefon i 45 kap. 13 � och 47 kap. 10 � skall g�lla �ven vid sammantr�de enligt denna paragraf. 12 � Hovr�tten f�r best�mma att den som �r anh�llen eller h�ktad skall inst�llas till sammantr�de enligt 10 � tredje stycket. 23 a � Har tingsr�tten funnit att den tilltalade skall d�mas f�r den �tala� de g�rningen och �verklagas domen bara betr�ffande annat �n denna fr�ga, skall hovr�tten pr�va fr�gan endast om 1. det i denna de l f�religger n�got f�rh�llande som skulle kunna utg�ra grund f�r resning enligt 58 kap. 2 � eller kunna medf�ra undanr�jande av domen p� grund av domvilla eller 2. m�lets utg� ng vid tingsr�tten i samma del uppenbarligen beror p� f�rbiseende eller misstag. Betr�ffande fr�ga som avses i f�rsta stycket I elle r 2 beh�ver h�nsyn tas endast till omst�ndigheter som har �beropats av part. 26 �'^ �ven utan yrkand e skall hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom, om domvilla, som s�gs i 59 kap. 1 � 1- 3, har f�rekommit vid tingsr�tten. Undanr�jandet f�r avse domen i des s helhet eller endast viss del. Ber�r r�tteg�ngsfelet �ve n del av domen, som inte �verk lagats, skall hovr� tten med h�nsyn till omst�ndigheterna pr�va, om denna del skall undanr�jas. 28 � Om det vid tingsr�tt en har f�rekommit annat fel i r�tteg �ngen �n som avses i 26 eller 27 �, f�r hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom endast om fe let kan antas ha inverkat p� m�lets utg �ng och inte utan v�sen tlig ol�genhet kan avhj�lpas i ho vr�tten. Partema skall f� tillf�lle att yttra sig i fr�gan om undanr�jande, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. 54 kap. 1 �'^ Talan mo t hovr�tts dom skall f�ras genom ans�kan om revision. Har partema skriftligen avtalat att inte �verklaga en dom som meddelas med anledn ing av en uppkommen tvist eller en framtida tvist som kan h�rledas till ett visst angivet r�ttsf�rh�llande, g�ller avtalet, om sak en �r s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten. Ett avtal som ing�tts f�re tvistens uppkomst g�ller dock inte i m �l som avses i 1 kap. 3 d � f�rsta stycket. �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket up ph�vs. Senaste lydelse 1989; 352. 1121 36-SFS 1989 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1989:656 En utf�stelse att inte �verklaga som har gjorts efter domen g�ller, om saken �r s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten. Den, mot vilken en tredskodom givits, f�r inte �verklaga domen. Be� st�mmelser om hans r�tt till �tervinning i anledning av s�dan dom finns i 44 kap. 9 � och 53 kap. 1 �. 55 kap. 15 Betr�ffande r�tteg�ngen i h�gsta do mstolen skall i �vrigt i tviste� m�l 50 kap. 10 � tredje och Q�rde styckena, -11 -20 ��, 22 �, 24 � och 25 � f�rsta och andra styckena samt i b rottm�l 51 kap . 8 � fj�rde stycket, 10 � tredje och fj�rde styckena, 11 -20 ��, 22, 23 a, 24, 25 och 31 �� till�mpas. Vad som s�gs i 50 k ap. 2629 �� r�rande tvistem�l samt i 51 kap. 26 29 �� r�rande brottm�l om undanr�jande av underr�tts dom och om �terforvisning g�ller f�r h�gsta domstolen i fr�ga om l�gre r �tts dom. 59 kap. 1 � Dom, som vunnit laga kraft, skall p� besv�r av den, vilkens r�tt domen r�r, p� grund av domvilla undanr�jas 1. om m�let har tagits upp trots att det har f�relegat ett r�tteg�ngshinder, som h�gre r�tt haft att beakta sj�lvmant vid ett �verklagande, 2. om domen givits mot n�gon, som inte har varit r�tteligen st�md och inte heller har f�rt tala n i m� let, eller genom domen n�gon, som inte har varit part i m�le t, lider f�rf�ng, 3. om domen �r s� m�rk eller ofullst�ndig att det inte framg�r d�rav, hur r�tten d�mt i saken eller 4. om i r�tteg�ngen f�rekommit annat grovt r�tteg�ngsfel, som kan antas ha inverkat p� m�lets utg�ng. Besv�r �ver domvilla enligt f�rsta stycket 4 som grundas p� en omst�n� dighet som inte tidigare har �beropats i m�let skall avvisas, o m klaganden inte g�r sannolikt att han har varit f�rhindrad att �beropa omst�ndigheten 1 r�tteg�ngen eller han annars haft giltig urs�kt att inte g�ra det. 2 �'^ Den som vill besv�ra sig �ver domvilla skall ge in en skriftlig besv�rsinlaga till hovr�tten, om domen meddelats av tingsr�tt, och i annat fall till h�gsta domstolen. Besv�r skall f�ras, om de grundas p� n�gon omst�ndighet som avses i 1 � 1 eller 4, inom sex m�nader fr�n det att domen vann laga kraft, och, om besv�ren grundas p� n�gon omst�ndighet som avses i 1 � 2, inom sex m�nader fr�n det att klaganden fick k�nnedom om domen. Fick han k�nnedom om domen, innan den vann laga kraft, skall tiden r�knas fr�n den dag, d� domen vann laga kraft. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 september 1989. 2. �ldre f�reskrifter om r�ttens sammans�ttning g�ller alltj�mt vid huvudf�rhandlingar som har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet. 1122 Senaste lydelse 1987:1211, " Senaste lydelse 1988: 1451. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 'J' J, 3. �ldre f�reskrifter i 50 kap. 25 � tredje stycket g�ller alltj�mt n�r det SFS 1989:656 �verklagade avg�randet har meddelats f�re ikrafttr�dandet. P� regeringens v�gnar LAILA FREIVALDS Lars Eklycke (J ustitiedepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1989:656

om �ndring 1 r�tteg�ngsbalken;

utkom Mn trycket

den 29 juni 1989

Utf�rdad den 14 ju ni 1989.

Enligt riksdagen s beslut' f�reskrivs i fr�ga om r�tteg� ngsbalken
dels att 1 ka p. 3, 3 a och 8 ��, 2 kap. 4 �, 10 kap. 8 a �, 12 kap. 9 �, 18

kap, 8 a �, 35 kap. 13 �, 47 kap . 3 och 4 ��, 49 kap. 1,9, 12 och 14 �� , 50

kap. 10, 12, 25, 26 och 28 ��, 51 k ap. 10, 12, 26 och 28 ��, 54 kap. 1 �. 55
kap. 15 � samt 59 kap. 1 och 2 �� skall ha f�lja nde lydelse,

dels att det i balken skall inforas fyra nya paragrafer, 1 kap. 3 b, 3 c och

3 d �� samt 51 kap. 23 a �, av f�ljande lydelse.

1 kap.

Tingsr�tten skall, om annat inte �r f�reskrivet, best� av en lagfaren

domare.

3 a

Vid huvudf�rhandling i tvistem�l skall tingsr�tten best� av tre

lagfarna domare, om annat inte �r f�reskrivet.

R�tten skall best� av en lagfaren domare n�r huvudf�rhandlingen h�lls i

f�renklad form.

R�tten �r vid huvudf�rhandlingen domf�r med en lagfaren domare om i

annat fall �n som avses i and ra stycket r�tten anser det tillr�ckligt att en
domare sitter i r�tten och parterna samtycker till det eller m�let �r av enkel
beskaffenhet.

' Prop, 1988/89:95. JuU23. rskr.288.

^Senaste lydelse 1986:120. �ndringen inneb�r bl.a. att andra - femte sty ckena

upph�vs.

Senaste lydelse 1987:747.

�

SFS 1989:656

Best�r r�tten av tre lagfarna domare och intr�ffar f�rfall for n�gon av

dessa sedan huvudf�rhandlingen har p�b�rjats, �r r�tten domfor med tv�

lagfarna domare.

3 b � Tingsr�tten skall vid huvudf�rhandling i brottm�l best� av en

lagfaren d omare och tre n�mndem�n. I m�l om �tal for brott, for vilket
inte �r stadgat lindrigare straff �n f�ngelse i tv� �r, skall r�tten dock best�

av en lagfaren domare och fem n�mndem�n. Intr�ffar forfall for n�gon av

n�mndem�nnen sedan huvudf�rhandlingen har p�b�rjats, �r r�tten dock

domf�r med en lagfaren domare och tv� n�mndem�n eller, i m�l som
avses i andr a meningen, med en lagfaren domare och fyra n�m ndem�n.

Vid huvudf�rhandling i m�l om brott for vilket inte �r f�reskrivet

sv�rare straff �n b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader �r tingsr�tten
domf�r utan n�mndem�n, om det inte finns anledning att d�ma till annan

p�f�ljd �n b�ter och det i m�let inte �r fr�ga om foretagsbot.

Om det f�religger s�rskilda sk�l med h�nsyn till m�lets omfattning eller

sv�righetsgrad, f�r antalet lagfarna domare ut�kas med en ut�ver vad som
f�ljer av f�rsta stycket f�rsta eller andra meningen. Detsamma g�ller i
fr�ga om antalet n�mndem�n.

3c � Vid avg�rande av m�l utan huvudf�rhandling och vid pr�vning av

fr�gor som h�r till r�tteg�ngen f� r tingsr�tten ha den sammans�ttning som
�r f�reskriven f�r huvudf�rhandling, om det f�religger s�rskilda sk�l med

h�nsyn till m�le ts eller fr�gans beskaffenhet.

3 d � 1 tvistem�l d�r f�rlikning om saken �r till�ten skall tingsr�tten

alltid best� av en lagfaren domare, om v�rdet av vad som yrkas uppenbart

inte �verstiger h�lften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n
f�rs�kring.

F�rsta stycket g�ller inte, om en part f�rsta g�ngen han skall f�ra talan i

m�let yrkar att allm�nna regler skall till�mpas och d�rvid g�r sannolikt att

den bakomliggande tvisten r�r ett h�gre v�rde eller att utg�ngen annars �r
av synnerlig betydelse f�r bed�mningen av andra f�religgande r�ttsf�rh�l�
landen. Har talan v�ckts genom ans�kan om betalningsf�rel�ggande, skall
den part som beg�r att m�let h�nskjuts till r�tteg�ng senast i samband

d�rmed framst�lla yrkande som nyss sagts.

Med v�rde enligt f�rsta stycket avses det v�rde som kan antas g�lla vid

tiden f�r talans v�ckande. Har talan v�ckts genom ans�kan om lags�kning,
betalningsf�rel�ggande eller handr�ckning eller som enskilt anspr�k i
brottm�l, avses v�rdet vid r�ttens beslut a tt tvisten skall handl�ggas som
tvistem�l. Vid bed�mningen skall h�nsyn inte tas till r�tteg�ngskostnader�
na.

8 �'' Ut�ver vad som f�ljer av 3 b � f�r i en ti ngsr�tt, som avses i 7 �, vid

pr�vning av d�r avsedda m�l s�som s�rskilda ledam�ter ing�, var f�r sig

eller tillsammans,

1116

Senaste lydelse 1985:415. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje styc ket upph�vs.

�

"if- . "

1. en person som forordnats som ekonomisk expert enligt 4 kap. 10 a �,

SFS 1989:656

om det finns behov av s�rskild fackkunskap inom r�tten i fr�ga om
ekonomiska f�rh�llanden,

2, en person som �r eller har varit lagfaren domare i allm�n f�rvaltnings�

domstol, om det finns behov av s�rskild fackkunskap inom r�tten i fr�ga

om skatter�ttsliga f�rh�llanden.

Deltar s�rskild ledamot vid huvudf�rhandlingen, g�ller i fr�ga om anta�

let n�mndem�n 3 b � f�rsta stycket andra och tredje meningarna samt

tredje stycket.

2 kap.

Hovr�tten �r domf�r med tre lagfarna domare. I m�l som �verkla�

gats fr�n tingsr�tt skall dock minst fyra lagfarna domare delta n�r hovr�t�

ten avg�r m�let, om tingsr�tten best�tt av tre lagfarna domare. Flera �n

fem lagfarna domare f�r inte delta i hov r�tten.

I brottm� l g�ller, i st�llet f�r best�mmelserna i f�rsta stycket, att hovr�t�

ten �r domf�r med tre lagfarna domare och tv� n�mndem�n. Flera �n fyra
lagfarna domare och tre n�mndem�n f�r inte delta. F�rekommer ej anled�

ning att d�ma till sv�rare straff �n b�ter och �r det i m�let inte fr�ga om
f�retagsbot, �r hovr�tten dock domf�r �ven med den sammans�ttning som

anges i f�rsta stycket. Detsamma g�ller vid handl�ggning som ej sker vid

huvudf�rhandling.

Vid behandling av fr�gor om pr�vningstillst�nd skall hovr�tten best� av

tv� lagfarna domare.

Vid beslut om a vskrivning av m�l efter �terkallelse �r hovr�tten domf�r

med en lagfaren d omare.

Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd, som avser endast

beredandet av ett m�l, f�r vidtas av en lagfaren domare i hovr�tten eller av

en annan tj�nsteman vid denna.

10 kap.

8 a

I tvist mellan konsument och n�ringsidkare r�rande vara, tj�nst

eller annan nyttighet som tillhandah�llits f�r huvudsakligen enskilt bruk
f�r talan mot n�ringsidkaren v�ckas vid r�tten i den ort d�r konsumenten

har sitt hemvist. Detta g�ller dock endast om m�let i tingsr�tten kan antas

bli pr�vat av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 d �.

12 kap.

9 � Skriftlig fullmakt skall f�retes i huvudskrift, n�r ombudet f�rsta
g�ngen vid r �tten f�r talan i m�le t.

�r, d� fullmakt skall f�retes, s�dan icke tillg�nglig, skall r�tten giva

ombudet tid att f�rete den; vad nu sagts g�lle ej i fr�ga om missn�jesan�
m�lan. Finnes uppskov ol�gligt, m� r�tten forts�tta med handl�ggningen

av m�let, dock utan att d�ri meddela dom eller slutligt beslut. Utf�rdas
fullmakt, skall beh�righeten anses innefatta vad ombudet tidigare �tgjort i

r�tteg�ngen.

' Senaste lydelse 1987:747,

' Senaste lydelse 1987: 747.

1117

�

SFS 1989:656

Finner r�tten ovisst, huruvida parts underskrift � fullmakt �r riktig, m�

r�tten medgiva anst�nd f�r ovisshetens undanr�jande.

Skriftlig fullmakt skall i huvudsk rift eller styrkt avskrift bifogas akten.

18 kap.

8 a

I m�l d�r 1 kap. 3 d � f�rsta stycket till�mpas g�ller f�ljande i

st�llet f�r best�mmelserna i 8 �.

Ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnad f�r inte avse annat �n kostnad f�r
1. r�dgivning enligt r�ttshj�lpslagen (1972:429) vid ett tillf�lle f�r varje

instans,

2. ans�kningsavgift,
3. resa och uppeh�lle f�r part eller st�llf�retr�dare i samband med

sammantr�de eller, om personlig inst�llelse ej f�reskrivits, resa och uppe�

h�lle f�r ombud,

4. vittnesbevisning,
5. �vers�ttning av handling.
Ers�ttning utg�r endast i den m�n kostnaden varit sk�ligen p�kallad f�r

tillvaratagande av partens r�tt.

Ers�ttning som anges i a ndra stycket 3 utg�r enligt best�mmelser som

regeringen meddelar.

Med kostnad som s�gs i andra stycket 1 j�mst�lls kostnad f�r annan

r�dgivning som l�mnas av advokat eller bitr�dande jurist p� advokatbyr�,
i den m�n den ej �verstiger h�gsta avgift f�r r�dgivning enligt r�ttshj�lpsla�

gen.

Har m�let till en b�ijan handlagts i annan ordning �n som g�ller f�r m�l

som avses i denna paragraf, utg�r ers�ttning f�r kostnad som avser den
tidigare handl�ggningen enligt de kostnadsregler som g�ller f�r denna.

Har ett m�l om lags�kning eller betalningsf�rel�ggande h�nskjutits till

r�tteg�ng eller upptagits efter �tervinning f�r, om m�let d�refter avg�rs

genom tredskodom mot svaranden, ers�ttning �ven avse sk�lig kostnad f�r
en r�tteg�ngsskrift eller f�r inst�llelse vid ett sammantr�de inf�r r�tten.
S�dan ytterligare ers�ttning utg�r, om inte s�rskilda sk�l f�ranleder annan

bed�mning, enligt best�mmelser som regeringen meddelar. Delsamma

skall g�lla, om ett m�l om handr�ckning upptagits efter �tervinning.

35 kap.

Vid huvudf�rhandlingen skall de bevis som upptagits utom hu�

vudf�rhandlingen tas upp p� nytt, om r�tten finner detta vara av betydelse
i m�let och det inte f�religger hinder mot att ta upp beviset.

Har tingsr�tten i ett m�l som fullf�ljts till hovr�tten tagit upp muntlig

bevisning eller h�llit syn p� st�llet, beh�ver beviset tas upp p� nytt endast

om hovr�tten finner detta vara av betydelse f�r utredningen. I h�gsta
domstolen f�r de bevis som tagits upp av l�gre r�tt tas upp p� nytt endast
om det f�religger synnerliga sk�l.

Om ett bevis inte tas upp p� nytt, skall det f�rebringas genom protokoll

eller p� annat l�mpligt s�tt.

1118

'Senaste lydelse 1987:747.

� Senaste lydelse 1987:747.

�

SFS 1989:656

47 kap.

3 �' Om st�mningsans�kningen inte uppfyller f�reskrifterna i 2 � eller i
�vrigt �r ofullst�ndig eller om s�dant intyg, som avses i 2 � Q�rde stycket,

inte f�retetts, skall r�tten f�rel�gga m�ls�ganden att avhj�lpa bristen.
Detsamma g�ller om f�reskriven ans�kningsavgift inte har betalats.

4 �'� F�ljer m�ls�ganden inte ett f�rel�ggande enligt 3 �, skall ans�k�

ningen avvisas, om den �r s� ofullst�ndig att den inte utan v�sentlig

ol�genhet kan l�ggas till grund f�r en r�tteg�ng i ansvarsfr�gan. Detsamma
g�ller om n�got intyg som avses i 2 � Ij�rde stycket inte har f�retetts eller
om u nderl�tenheten avser betalning av ans�kningsavgiften.

49 kap.
1 �" Talan mot underr�tts dom skall f�ras genom vad.

Har parterna skriftligen avtalat att inte �verklaga en dom som meddelas

med anledning av en uppkommen tvist eller en framtida tvist som kan

h�rledas till ett visst angivet r�ttsf�rh�llande, g�ller avtalet, om saken �r

s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten. Ett avtal som ing�tts f�re tvistens

uppkomst g�ller dock inte i m�l som avses i 1 kap. 3 d � f�rsta styc ket.

En utf�stelse att inte �verklaga som har gjorts efter domen g�ller, om

saken �r s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten.

Den, mot vilken en tredskodom givits, f�r inte �verklaga domen. Be�

st�mmelser om hans r�tt till �tervinning i anledning av s�dan dom finns i
44 kap. 9 �.

9 � Tingsr�tts beslut, varigenom missn�jesanm�lan eller ans�kan om
�tervinning eller �terupptagande eller vade- eller besv�rstalan avvisats, f�r
�verklagas genom besv�r. 1 annat fall f�r inte fr�gan, huruvida s�dan

anm�lan eller ans�kan gjorts eller talan annars fullf�ljts p� f�reskrivet s�tt

eller inom r�tt tid, pr�vas av hovr�tten.

12 �'- Talan mot tingsr�ttens dom eller beslut i m�l som handlagts av en

lagfaren domare enligt I kap. 3 d � f�rsta stycket f�r inte pr�vas av
hovr�tten i v idare m�n �n som framg�r av 13 �, om inte hovr�tten medde�
lat parten pr�vningstillst�nd.

Pr�vningstillst�nd beh�vs inte vid talan mot beslut som r�r n�gon

annan �n en part eller en intervenient, beslut varigenom tingsr�tten ogillat

j�v mot en domare, beslut ang�ende utd�mande av f�relagt vite eller om

ansvar f�r en r�tteg�ngsf�rseelse eller beslut varigenom en missn�jesan�

m�lan eller en ans�kan om �tervinning eller en vade- eller besv�rstalan

avvisats.

I fr�ga om meddelade pr�vningstillst�nd skall 54 kap. 11 � andra stycket

och 13 � g�lla i till�mp liga delar.

'Senaste lydelse 1987:448.

Senaste lydelse 1987:448.

" Senaste lydelse 1989:352.

Senaste lydelse 1987:747.

1119

�

SFS 1989:656

14 �'^ Talan mot tingsr�ttens beslut ang�ende fr�gor som avses i 1 kap,

3 d � f�rs i samma ordning som talan mot beslut varigenom r�tten ogillat

en inv�ndning om r�tteg�ngshinder.

50 kap.
10 � Genm�let skall med d�rvid fogade handlingar delgivas vadek�ran�
den.

Finnes for m�lets beredande ytterligare skriftv�xling erforderlig, �ge

hovr�tten fbrordna d�rom. Hovr�tten �ge tillika meddela n�rmare be�

st�mmelser om skriftv�xlingen och d�rvid �ven f�reskriva, i vilket avseen�
de part skall yttra sig. Part m� f�rel�ggas att inkomma med mer �n en

skrift, endast om s�rskilda sk�l �ro d�rtill.

Under f�rberedelsen f�r sammantr�de h�llas, om det beh�vs for en

�ndam�lsenlig handl�ggning av m�let.

Vad som sagts om sammantr�de per telefon i 42 kap. 10 � skall g�lla

�ven vid sammantr�de enligt denna paragraf.

12 � I fr�ga om hovr�ttens skyldigheter under f�rberedelsen skall 42

kap. 8 � andra stycket till�mpas.

25 �''' Innan hovr�ttens dom eller slutliga beslut meddelats, f�r vade�
talan �terkallas.

Vadek�randen f�r inte �ndra sin talan att avse annan del av tingsr�ttens

dom �n den som uppgivits i v adeinlagan.

I m�l d �r f�rlikning om saken �r till�ten f�r en part i hovr �tten till st�d

f�r sin talan �beropa omst�ndigheter eller bevis, som inte tidigare har
f�rebringats, endast om

1. han g�r sannolikt att han inte kunnat �beropa omst�ndigheten eller

beviset vid tingsr�tten eller

2. han annars haft giltig urs�kt att inte g�ra det.

Framst�lls f�rst i hovr�tten ett yrkande om kvittning, f�r det avvisas,

om det inte utan ol�genhet kan pr�vas i m�let.

26 �'^ �ven utan yrkande skall hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom,

om dom villa, som s�gs i 59 kap. 1 � 1- 3, har f�rek ommit vid tingsr�tten.

Undanr�jandet f�r avse domen i dess helhet eller endast viss del. Ber�r

r�tteg�ngsfelet �ven del av domen, som inte �verklagats, skall h ovr�tten
med h�nsyn till omst�ndigheterna pr�va, om denna del skall undanr�jas.

28 � Om det vid tin gsr�tten har f�rekommit annat fel i r�tteg�ngen �n

som avses i 26 eller 27 �, f�r hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom endast

om felet kan antas ha inverkat p� m�lets utg�ng och inte utan v�sentlig
ol�genhet kan avhj�lpas i hovr�tten. Partema skall f� tillf�lle att yttra sig i
fr�gan om undanr�jande, om det inte �r uppenbart obeh�vligt.

1120

Senaste lydelse 1987:747.

Senaste lydelse 1971:218.

�ndringen inneb�r bl, a. att andra stycket upph�vs.

�

SFS 1989:656

51 kap.

10 � Genm�let skall med d�rvid fog ade handlingar delgivas vadek�ran�

den.

Finnes F�r m�lets beredande ytterligare skriftv�xling erforderlig, �ge

hovr�tten f�rordna d�rom. Hovr�tten �ge tillika meddela n�rmare be�

st�mmelser om skriftv�xlingen och d�rvid �ven f�reskriva, i vilket avseen�
de part skall yttra sig. Part m� f�rel�ggas att inkomma med mer �n en

skrift, endast om s�rskilda sk�l �ro d�rtill.

Under f�rberedelsen f�r sammantr�de h�llas, om det beh�vs f�r en

�ndam�lsenlig handl�ggning av m�let.

Vad som sagts om sammantr�de per telefon i 45 kap. 13 � och 47 kap.

10 � skall g�lla �ven vid sammantr�de enligt denna paragraf.

12 � Hovr�tten f�r best�mma att den som �r anh�llen eller h�ktad skall

inst�llas till sammantr�de enligt 10 � tredje stycket.

23 a � Har tingsr�tten funnit att den tilltalade skall d�mas f�r den �tala�
de g�rningen och �verklagas domen bara betr�ffande annat �n denna

fr�ga, skall hovr�tten pr�va fr�gan endast om

1. det i denna de l f�religger n�got f�rh�llande som skulle kunna utg�ra

grund f�r resning enligt 58 kap. 2 � eller kunna medf�ra undanr�jande av

domen p� grund av domvilla eller

2. m�lets utg� ng vid tingsr�tten i samma del uppenbarligen beror p�

f�rbiseende eller misstag.

Betr�ffande fr�ga som avses i f�rsta stycket I elle r 2 beh�ver h�nsyn tas

endast till omst�ndigheter som har �beropats av part.

26 �'^ �ven utan yrkand e skall hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom,

om domvilla, som s�gs i 59 kap. 1 � 1- 3, har f�rekommit vid tingsr�tten.

Undanr�jandet f�r avse domen i des s helhet eller endast viss del. Ber�r

r�tteg�ngsfelet �ve n del av domen, som inte �verk lagats, skall hovr� tten

med h�nsyn till omst�ndigheterna pr�va, om denna del skall undanr�jas.

28 � Om det vid tingsr�tt en har f�rekommit annat fel i r�tteg �ngen �n

som avses i 26 eller 27 �, f�r hovr�tten undanr�ja tingsr�ttens dom endast

om fe let kan antas ha inverkat p� m�lets utg �ng och inte utan v�sen tlig
ol�genhet kan avhj�lpas i ho vr�tten. Partema skall f� tillf�lle att yttra sig i

fr�gan om undanr�jande, om det inte �r uppenbart obeh�vligt.

54 kap.

1 �'^ Talan mo t hovr�tts dom skall f�ras genom ans�kan om revision.

Har partema skriftligen avtalat att inte �verklaga en dom som meddelas

med anledn ing av en uppkommen tvist eller en framtida tvist som kan
h�rledas till ett visst angivet r�ttsf�rh�llande, g�ller avtalet, om sak en �r

s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten. Ett avtal som ing�tts f�re tvistens

uppkomst g�ller dock inte i m �l som avses i 1 kap. 3 d � f�rsta stycket.

�ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket up ph�vs.

Senaste lydelse 1989; 352.

1121

36-SFS 1989

�

SFS 1989:656

En utf�stelse att inte �verklaga som har gjorts efter domen g�ller, om

saken �r s�dan att f�rlikning d�rom �r till�ten.

Den, mot vilken en tredskodom givits, f�r inte �verklaga domen. Be�

st�mmelser om hans r�tt till �tervinning i anledning av s�dan dom finns i

44 kap. 9 � och 53 kap. 1 �.

55 kap.

Betr�ffande r�tteg�ngen i h�gsta do mstolen skall i �vrigt i tviste�

m�l 50 kap. 10 � tredje och Q�rde styckena, -11 -20 ��, 22 �, 24 � och 25 �

f�rsta och andra styckena samt i b rottm�l 51 kap . 8 � fj�rde stycket, 10 �

tredje och fj�rde styckena, 11 -20 ��, 22, 23 a, 24, 25 och 31 �� till�mpas.

Vad som s�gs i 50 k ap. 2629 �� r�rande tvistem�l samt i 51 kap. 26

29 �� r�rande brottm�l om undanr�jande av underr�tts dom och om

�terforvisning g�ller f�r h�gsta domstolen i fr�ga om l�gre r �tts dom.

59 kap.

1 � Dom, som vunnit laga kraft, skall p� besv�r av den, vilkens r�tt
domen r�r, p� grund av domvilla undanr�jas

1. om m�let har tagits upp trots att det har f�relegat ett r�tteg�ngshinder,

som h�gre r�tt haft att beakta sj�lvmant vid ett �verklagande,

2. om domen givits mot n�gon, som inte har varit r�tteligen st�md och

inte heller har f�rt tala n i m� let, eller genom domen n�gon, som inte har
varit part i m�le t, lider f�rf�ng,

3. om domen �r s� m�rk eller ofullst�ndig att det inte framg�r d�rav, hur

r�tten d�mt i saken eller

4. om i r�tteg�ngen f�rekommit annat grovt r�tteg�ngsfel, som kan antas

ha inverkat p� m�lets utg�ng.

Besv�r �ver domvilla enligt f�rsta stycket 4 som grundas p� en omst�n�

dighet som inte tidigare har �beropats i m�let skall avvisas, o m klaganden

inte g�r sannolikt att han har varit f�rhindrad att �beropa omst�ndigheten

1 r�tteg�ngen eller han annars haft giltig urs�kt att inte g�ra det.

2 �'^ Den som vill besv�ra sig �ver domvilla skall ge in en skriftlig

besv�rsinlaga till hovr�tten, om domen meddelats av tingsr�tt, och i annat

fall till h�gsta domstolen.

Besv�r skall f�ras, om de grundas p� n�gon omst�ndighet som avses i 1 �

1 eller 4, inom sex m�nader fr�n det att domen vann laga kraft, och, om

besv�ren grundas p� n�gon omst�ndighet som avses i 1 � 2, inom sex
m�nader fr�n det att klaganden fick k�nnedom om domen. Fick han
k�nnedom om domen, innan den vann laga kraft, skall tiden r�knas fr�n
den dag, d� domen vann laga kraft.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 september 1989.
2. �ldre f�reskrifter om r�ttens sammans�ttning g�ller alltj�mt vid

huvudf�rhandlingar som har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet.

1122

Senaste lydelse 1987:1211,

" Senaste lydelse 1988: 1451.

�

'J'

3. �ldre f�reskrifter i 50 kap. 25 � tredje stycket g�ller alltj�mt n�r det

SFS 1989:656

�verklagade avg�randet har meddelats f�re ikrafttr�dandet.

P� regeringens v�gnar

LAILA FREIVALDS

Lars Eklycke

(J ustitiedepartementet)

�

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1989:656

Viktiga lagar inom processrätten

JP Infonets processrättsliga tjänster

Om Lagboken.se