Lag
SFS 1991:1561
om ändring i rättegångsbalken;
utkom från trycket
den 16 dece mber 1991
utfårdad den 5 december 1991.
Enligt riksdagen s beslut' föreskrivs att 36 kap. 5 och 8 §§ samt 49 kap.
4 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.
36 kap.
5
Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen
(1980:100) eller någon b estämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa
lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan
tillstånd från den myndighet i vars ve rksamhet uppgiften har inhämtats.
Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykolo
ger, psykoterapeuter, kuratorer vid familjerådgivningsbyråer, som drivs av
kommuner, landsting, församlingar eller kyrkliga samfälligheter, och deras
' Prop. 1990/91:179, 1991/92:KU7, rskr. 37.
^ Senaste lydelse 1988:257.
2989
¬
SFS 1991:1561
biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning
anförtrotts dem eller som de i samband därmed "erfarit, eiidast om det är
medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker
till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen inte får lämna
uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är
medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till
det.
Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om
vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten
medger det.
Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket är andra än
försvarare skyldiga att vittna i mål angående brott, för vilket inte är
föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.
Om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan är särskilt stadgat.
Präst inom annat trossamfund än svenska kyrkan eller den som i sådant
samfund intar motsvarande ställning får inte höras som vittne om något
som han_vid enskilt sk riftermål eller under själavårdande samtal i övrigt
har erfarit.
Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen
eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhål
landen som tystn adsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämn
da paragrafer.
Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne
om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som
under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.
8
Rätten må förelägga den som skall höras som vittne att, innan han
infinner sig för avgivande av vittnesmål, uppliva sin kunskap om vad
vittnesförhöret gäller genom att granska för vittnet tillgängliga räkenskaps
böcker, anteckningar eller andra handlingar eller besiktiga plats eller före
mål, om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för v ittnet.
Om rätten enligt 3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordning
en eller 2 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen skall
pröva om någon, som är skyldig att hemlighålla uppgift som avses där,
ändå får höras som vittne därom, skall rätten först, om inte särskilda skäl
föranleder annat, inhämta yttrande från det företag, hos vilket han har
erhållit vetskap om uppgiften.
2990
49 kap.
4 §" Talan mot underrätts beslut under rättegången skall föras särskilt,
om rätten
1. avvisat ombud, biträde eller försvarare eller ogillat ett yrkande här
om;
2. ogillat tredje mans yrkande att få som intervenient deltaga i rättegång
en;
3. förelagt en part eller någon annan att förete skriftligt bevis eller att
tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt
' Senaste lydelse 1983:497.
'' Senaste lydelse 1985:415.
¬
3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 §
SFS 1991:1561
andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synner
lig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör
med en part under sanningsförsäkran;
4. utlåtit sig angående ådömande av förelagt vite eller häkte eller om
ansvar för förseelse i rättegången eller angående skyldighet för någon, som
ej är part eller intervenient, att gottgöra i rättegången vållad kostnad;
5. utlåtit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel till
målsägande eller angående ersättning eller förskott till biträde, försvarare,
vittne, sakkunnig eller annan, som ej är part eller intervenient;
6. utlåtit sig i tvistemål angående kvarstad eller annan åtgärd enligt
15 kap. eller i brottmål angående häktning eller åtgärd, som avses i
25 � 28 kap.;
7. avslagit begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag
förordnat annan än part föreslagit;
8. utlåtit sig i annat fall än som avses i 5 eller 7 i fråga som gäller allmän
rättshjälp; eller
9. avslagit begäran om rättshjälp åt misstänkt i brottmål eller om ersätt
ning eller förskott till p art, som åtnjuter sådan förmån.
Särskild talan skall föras genom besvär. � r fråga om beslut, som avses i
1, 2, 3, 7, 8 eller 9, åligge den som vill föra talan att, om beslutet meddelats
vid sammanträde för förhandling, genast och eljest inom en vecka från den
dag, då han erhöll del därav, anmäla missnöje; försummas det, äge han ej
vidare rätt till talan. Rätten prove genast, om anmälan rätteligen gjorts.
I fråga om missnöjesanmälan av myndigheter, som enligt lag eller för
ordnande med stöd av lag är behöriga att överklaga beslut som avses i
andra stycket, gäller följande. Har beslutet meddelats vid sammanträde för
förhandling vid vilken my ndigheten inte har varit företrädd, skall missnö
je anmälas senast en vecka från dagen för beslutet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. � ldre föreskrifter gäller
dock vid prövning av talan som har väckts före ikraftträdandet och i fråga
om tystnadsplikter som har uppkommit före ikraftträdandet.
På regeringens vägnar
GUN HELLSVIK
Lena Moore
(Justitiedepartementet)
2991
¬