SFS 1989:352
Ulkom från tr\cket
den 8 ju ni 1989
Lag
om ändring i rättegångsbalken;
utfärdad den 25 maj 1989.
Enligt riksdagens be slut' föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
dels att 3 kap. 5 och 6 §§, 49 kap. 1 §, 54 kap. 1 ,9, 11 och 13 §§, 55 kap.
12 §, 56 kap. 12 § samt rubriken till 56 kap. skall ha följande lydelse,
dels att i balken skall inforas sju nya parag rafer, 42 kap. 17 a §, 54 kap.
2 a och 11 a §§ , 55 kap. 12 a § samt 56 kap. 15- 17 §§, av följande lydelse.
462
3 kap.
5
Finner någon av högsta domstolens avdelningar vid överläggning
till dom eller beslut att den mening som råder på avdelningen avviker från
en rättsgrundsats eller lagtolkning, som förut varit antagen av högsta
domstolen, får avdelningen besluta att målet eller, om det är lämpligt, en
viss fråga i målet skall avgöras av högsta domstolen i dess helhet eller m ed
tolv ledamöter. Sådant beslut får också meddelas, om det i an nat fall är av
särskild betydelse f�r rättstillämpningen att målet eller viss fråga avgörs av
högsta domstolen i dess helhet eller med tolv ledamöter. Vid prövning
med tolv ledamöter skall målet eller frågan hänskjutas till avgörande av
domstolen i dess helhet, om minst fyra av de tolv ledamöterna begär detta.
Om det i särskil da, f�r avdelningen kända domar eller beslut, på olika
tider har gjort sig g ällande mot varandra stridande åsikter i fråga om en
viss rätt sgrundsats eller lagtolkning inom högsta domstolen, gäller första
stycket första meningen endast om avdelningen finner att den rådande
meningen avviker från den dom eller det beslut som m eddelades senast.
Första stycket gäller inte mål som angår den som är häktad eller mål som
annars enligt särskild föreskrift kräver ett skyndsamt avgörande, om målet
inte utan menlig tidsutdräkt kan avgöras av högsta domstolen i dess helhet
eller med tolv ledamöter.
När ett mål eller en fråga avgörs av högsta domstolen i dess helhet, skall,
om laga hinde r inte möter, alla justitieråden delta i avgörandet.
6 §' En avdelnin g av högsta domst olen är domför med fem ledamöter.
Fler än sju l edamöter får inte sitta i rät ten.
Om prövningen är av enkel beskaffenhet, är avdelningen domför med
tre ledamöter vid prövning av
1. frågor om förening av mål enligt 14 kap. 7 a §,
2. besvär över hovrätts avvisningsbeslut som avses i 54 kap. 16 §,
3. frågor om avvisning av revisionstalan enligt 55 kap. 6 och 7 §§ eller av
besvärstalan enligt 56 kap. 6 och 7 §§ ,
4. frågor om häktning och reseförbud som avses i 55 kap. 8 § andra
stycket tredje meningen,
5. ansökningar om resning eller återställande av försutten tid eller
' Prop. 1988/89:78, JuU20, rskr. 260.
^ Senaste lydelse 1972:147.
^ Senaste lydelse 1981; 1088.
¬
6. besvär över domvilla.
SFS 1989:352
Har högsta domstolen tidigare lämnat en ansökan om resning från
samma sökande beträffande samma avgörande utan bifall och anför sö
kanden inget nytt som är av betydelse for prövningen av ansökningen, är
avdelningen domfor med en ledamot, om ansökningen avslås eller avvisas.
Frågor om prövningstillstånd får avgöras av en ledamot. Fler än tre
ledamöter får inte delta. Frågor om prövningstillstånd som har förklarats
vilande enligt 54 kap. 11 § andra stycket avgörs dock av de ledamöter som
prövar målet.
Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse och vid prövning av
frågor som avses i 55 k ap. 8 § andra stycket första och andra meningarna
är avdelningen domfor med en ledamot.
42 kap.
17 a § 1 56 kap. 15-17 §§ finns bestämmelser om att tingsrätten får
hänskjuta en fråga till prövning av högsta domstolen.
49 kap.
1 § Talan mot underrätts dom skall föras genom vad.
Har partema skriftligen avtalat att inte överklaga en dom som meddelas
med anledning av en uppkommen tvist eller en framtida tvist som kan
härledas till ett visst angivet rättsförhållande, gäller avtalet, om saken är
sådan att förlikning därom är tillåten. Ett avtal som ingåtts fore tvistens
uppkomst gäller dock inte i mål som avses i 1 kap. 3 a § första stycket.
En utfästelse att inte överklaga som har gjorts efter domen gäller, om
saken är sådan att förlikning därom är tillåten.
Den, mot vilken en tredskodom givits, får inte �verklaga domen. Be
stämmelser om hans rätt till återvinning i anledning av sådan dom finns i
44 kap. 9 §.
54 kap.
1 § Talan mot hovrätts dom skall foras genom ansökan om revision.
Har parterna skriftligen avtalat att inte överklaga en dom som meddelas
med anledning av en uppkommen tvist eller en framtida tvist som kan
härledas till e tt visst angivet rättsförhållande, gäller avtalet, om saken är
sådan att förlikning därom är tillåten. Ett avtal som ingåtts fore tvistens
uppkomst gäller dock inte i mål som avs es i 1 kap. 3 a § första styck et.
En utfästelse att inte överklaga som har gjorts efter domen gäller, om
saken är sådan att förlikning därom är tillåten.
Den, mot vilken en tredskodom givits, får inte överklaga domen. Be
stämmelser om hans rätt till återvinning i anl edning av sådan dom finns i
44 kap. 9 § och 53 kap. 1 § .
463
¬
SFS 1989:352
2 a § Hovrättens beslut i en överklagad fråga angående ersättning till
offentlig försvarare får inte överklagas. Hovrätten får dock tillåta att
beslutet överklagas, om det foreligger särskilda skäl för en prövning om
tillstånd skall ges enligt 10 § första stycket 1.
9 §" Talan mot hovrätts dom eller slutliga beslut i mål eller ärende som
väckts vid tingsrätt får inte komma under högsta domstolens prövning
utan att högsta doms tolen meddelat parten tillstånd till detta enligt 10 §.
Detsamma gäller talan mot hovrätts slutliga beslut i ett ärende som har
direkt samband med ett mål eller ärende som nu sagts, dock inte beslut
som avses i 16 §.
Första stycket gäller inte talan, som i mål om allmänt åtal fors av
riksåklagaren, justitiekanslern eller justitieombudsman.
11
Prövningstillstånd får begränsas till att gälla en viss fråga i målet,
vars prövning är av vikt for ledning av rättstillämpningen (prejudikatfrå
ga) eller en viss del av måle t.
I avvaktan på att prövning sker i e nlighet med ett prövningstillstånd
som begränsats enligt första stycket får högsta domstolen förklara frågan
om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt vilande helt
eller delvis.
Meddelas prövningstillstånd utan sådan begränsning som avses i första
stycket, gäller det domen eller det slutliga beslutet i dess helhet, såvitt
parten f�r talan mot detta, samt beslut, som överklagas i samb and med
talan mot domen eller det slutliga beslutet.
I den mån prövningstillstånd ej meddelas och fråga därom ej förklaras
vilande, skall hovrättens dom eller slutliga beslut stå fast. Erinran därom
skall intagas i högsta doms tolens beslut.
11 a § Vid talan som avses i 9 § andra stycket får högsta domstolen, om
målet väckts vid t ingsrätt, besluta att begränsa prövningen av målet till en
viss prejudikatfråga.
Ett beslut som avses i första stycket får meddelas att gälla till dess
annorlunda bestäms. Ett sådant beslut fattas enligt de regler som gäller för
beslut om prövningstillstånd. Meddelas beslut enligt detta stycke, skall
målet i övrigt vila.
I den mån högsta domstolen inte prövar målet, skall hovrättens dom
eller slutliga beslut stå fast. En upplysning om detta skall tas in i det beslut
varigenom prövning vägras.
13
Förs i mål eller ärende, som väckts vid underrätt, talan mot hov
rätts beslut, som ej är slutligt, och har ej i anledning av talan mot hovrät
tens dom eller slutliga beslut meddelats prövningstillstånd, som enligt 11 §
tredje stycket gäller även beslutet, tillämpas 9 � 12 §§.
464
" Senaste lydelse 1968:79.
^ Senaste lydelse 1971:218.
^ Senaste lydelse 1981:1088.
¬
55 kap.
12
Högsta domstolen får utan huvudförhandling avgöra
1. en prejudika tfråga,
2. ett mål, vari högsta domst olen med stöd av bestämmelserna i 12 a § i
allt väsentligt grund ar avgörandet i övrigt på h ovrättens bedömning,
3. ett mål som har tagits upp omedelbart av hovrätten, eller
4. ett sådant mål eller en sådan fråga i ett mål som skall avgöras av
högsta domstolen i dess helhet eller med tolv ledamöter.
Beträffande avgörande i övrigt i högsta domstolen av mål utan huvud
förhandling skall i tvistemål 50 kap. 21 § och i brottmål 51 kap. 21 §
tillämpas.
12 a § Om högsta domstolen med tillämpning av bestämmelserna i 54
kap. 11 eller 11 a § har prövat en prejudikatfråga får domstolen, om
ytterligare prövning krävs, helt eller delvis grunda sitt avgörande av målet
i övrigt på hovrättens bedömning eller, med undanröjande av lägre rätts
dom, återförvisa målet till lägre rätt för fortsatt handläggning.
En prejudikatfråga får avgöras genom dom.
I 56 kap. Om besvär och om hänskjutande av prejudikatfrågor
12 § Beträffande rättegången i högsta domstolen skall i övrigt 52 kap.
10-12 §§ samt 55 kap. 12 a § första stycket tillämpas.
15 § Om parterna har ingått ett sådant avtal som avses i 49 k ap. I § om
att inte överklaga tingsrättens dom, får tingsrätten med partemas sam
tycke hänskjuta en viss fråga i målet till prövning av högsta domstolen.
16 § En fråga som hänskjutits enligt 15 § får inte komma under högsta
domstolens prövning utan att domstolen meddelat tillstånd till detta.
Sådant tillstånd får ges endast i den mån det gäller en sådan prejudikatfrå
ga som avses i 54 kap. 11 § första stycket.
Frågan om prövningstillstånd får prövas utan att parterna fått tillfälle
att yttra sig.
17 § Om prövningstillstånd meddelas enligt 16 §, skall högsta domstolen
pröva prejudikatfrågan med tillämpning av reglerna i 8, 10 och 12 §§.
SFS 1989:352
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.
2. Bestämmelserna i 54 kap. 2 a och 11 a §§ tillämpas inte på avgöran
den av hovrätt som meddelats före ikraftträdandet.
3. Bestämmelserna i 54 kap. 9 och 11 §§ i deras äldre lydelse gäller
fortfarande vid fullföljd av talan mot avgöranden av hovrätt som medde
lats före ikraftträdandet.
' Senaste lydelse 1984:131.
465
¬
\
SFS 1989:352
4. Bestämmelserna i 49 kap. 1 § och 54 kap. 1 § i deras äldre lydelse
gäller fortfarande i fråga om sådan utfästelse att inte fullfölja talan som
gjorts före ikraftträdandet.
På regeringens vägnar
9
LAILA FREI VALDS
V
Lars Eklycke
(Justitiedepartementet)
;i5'
⬢ly
¬